# ID: svediakorp-per2933
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,822
# sentences: 1,022
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S K R I F T FUR D E N SVENSKA KVINNORURELSEN UTGIVEN AV FREDRIKA-BREMER-FURBUND REDAKTUR: M ARGARETA VON KONOW - I r- \,.
l _ - _ N _ - _ _ N _ _.
.
_ E _ i i 1 i i H Å L.L. \ Demokratien och kvinnorna.
Sid. 159.
En vadjan till C.-B.-FIS kratrar och medlemmar fran far- bundsstyrelsen.
Sid. 164,.
Gertrud Av Sigrid Ulrich.
Sid. 160.
- Är familjepensioneringen en mannen.s ensak?
Av Hedvig Dernby.
Sid. 163.
Marie Louise Gagner in memo- riam.
Av Ruth Wikander.
Sid .. 166..
Sommarens kongresser.
Av Ruth Stiernstedt, Martha.
silfverhjdm.
Sid. 167.
Oppen dörr ut till arbetsmarkna- den!
Av M. v. K-w. Sid. 171.
Kring radion.
Sid 173.
Sexualbyrans m&amp;l och medel.
Av,Gerda Kjellberg.
Sid. 175. d del bor^.
L: i 1 i!
i i 1 Intermezzo.
Av Nanna Lundh- Eriksson.
Sid. 177. i Nagra synpunkter på hembitra- desfrågan.
Av Eleonor Lillie- I hoök.
Sid. 178. i Frankrikes kvinnliga parnass.
Av Anna Levertin .. Sid. 181, I I Kretsmeddelanden.
!
1 ARGANG 28 S e p t, 1933 1 L _ - _.
.
_.
- - _ ___ _.
.- _ _ _ __- __
.
- återvinner N; snabbt ' hälsa och krafter.
Beläget i den sällsynt vackra Holavedsbygden; erbjuder den!
utsökta promenader i. högstammigbarrskog, ett enastående hälsosamt torrt klimat, kristallklart, radioaktivt vatten, välinredda rum, förstkl.
mat (all sorts diet).
Hamiltons ' Tranåsbaden rekommenderas för konvalescenter av framstaende specialis- t e r liksom för sin effektiva behandling a v ledgangs- och muskelreumatism, neuralgier o. gikt.
Alla former av sjukgymnastik, massage, elektricitet o. bad givas av kunnig perso- nal.
Läkare d r F. Sederblad.
T,el.
Tranils 500.
(E j a t t förväxla med Vattenkuranstalten.)
I burkparadep ' skydda-r vinterhalsan 1 i,, Ordna i n årets rika, svenska skörd av frukter, bär och grön- saker till en verklig glansparad av vitaminrika stödjerat- ter för vintern genom att följa de ypperliga handböckerna: Råkost och råin !aggning, med nytt konserveringsw&amp;del s &amp; skay vi av Prof von Wendt t konservera, av Aina Montell.
med rlya apparater ' 1 kr.
i bok- handeln
ARGANG xx HAFT€ 7 SEPT.
1933 L Demo k ra t) ien oc kvinnorna.
et ä r i sanning ett betänkligt ti- dörren till arbetsmaiknaden för de, vi1 ja passera ge- D dens tecken, a t t samtidigt som or- k v i n n o s k a r ~ ~ som det demokrati ligger på allas lappar, börjar det allt mer och mer, då det galler kvinnorna, a t t sakna sin prak- tiska tillämpning.
Man gör sig i san- ning ej skyldig till överdriven pessi- mism, då man konstaterar, a t t vi kvinnor, aven härhemma i Sverige, segla i motvind.
Tendenserna äro le- gio: riksdagsmotioner, tillkomna i akt och mening a t t kringskara vår r a t t till arbete och försörjning, för- svhande i utbildningen åtminstone inom vissa statliga institutioner, vårt uteslutande eller bristande inval i kommittéer, utredningar och sty- relser, där vår närvaro varit lika rättvis som välmotiverad.
Till ten-.
denserna kunna ocksa raknas upp- repade försök a t t kringga behörig- hetslagens bärande principer samt överhuvudtaget en opinionsbildning i pressen samt man och man emellan, som ej kan sagas, vara präglad av nå- gon vänskaplig inställning till kvin- nors r a t t till frihet, arbete och med- borgaransvar.
SA länge reaktionens vapendraga- re ej akta för rov a t t söka stänga: I nom den, .ej som supplikanter utan som med männen fullt jamnställda medborgare, s å länge a r demokratien,, för vars vasen frihet, jämlikhet och rättvisa oberoende av kön och civil- stånd ej aborde vara främmande, endast en falsk och vilseledande ursprungsbeteckning.
SA länge kvin- nornas likaberättigande på arbets- marknaden, dar den allmänna krisen skarpt kriget mellan könen, eller i samhället ens behöver debatteras, så länge a r demokratien starkt anstuc- ken av reaktion.
Det gäller i dessa tider för oss kvinnor.
a t t mobilisera allt vad vi äga av andlig kampvilja.
Det galler a t t övertyga de.
månghövdade kvinno- skaror, a p vilka många tyvärr ställa sig indiff ekenta och of örst %ende till vår gemensamma sak, a t t vad vi nu uppleva av motstand och felslagna förhoppningar, e j endast a r a t t be- trakta som en övergående kris utan.
fastmera kan ha en allvarlig.
inne- börd för lång tid framåt.
De upp- Iysta och ansvarskännande ha härvid en stor uppgift: dem åligger det, P O R L A BORDSVATTEN drickes numera av alla finsmakare H.
M.
Konungens.
Hovleverantör.
Sigrid Ulrich: är nu G e r t r u d A d e l b o r g gått in i ett nytt decennium - den 10 september fyllde hon 80 år - a r det ett behov för de många, som veta sig njuta frukterna av hennes arbete, a t t f å bringa henne en hyll- ning.
Men den blick, som här skall riktas på tiden från och med 1884, då hon som Esseldes högra hand fick vara med om förbundets stiftande, får icke bli lång utan maste liksom i ett svep omfatta det väsentligaste.
Som bekant ägde Esselde en skarp blick, d % det gällde valet av hjälpa- Så var också härvidlag fallet.
re.
Kvinnofriigan, som skulle bliva Gert- rud Adelborgs stora livsintresse, var för henne, liksom för det stora fler- talet av den tidens kvinnor, en ab- strakt sak, men i och med förbun- dets tillblivelse visade den sig vara en högst aktuell fråga, i sig inne- fattande en mångfald andra frligor.
För a t t kunna bedöma det arbete, som igAngsattes, miiste det ses mot a t t i sin tur upplysa och övertyga andra.
Vi ha själva a t t bestämma riktningen av den kommande utveck- lingen, d % Artiondens dyrköpta var- den stå p % spel.
Vi måste, ung och gammal, betänka ansvaret mot dem som banat vägen och mot dem som komma efter oss.
Vi mAste först som sist vara klart medvetna om att va- gen till hävdande ' av frihet, rättvisa och ansvar g %r förbi maklighet och personlig smasinthet genom SOLIDARITET!
bakgrunden av riidande förhiillanden.
Det fanns icke då som nu en mängd kvinnoföreningar med uppgift a t t bevaka rättigheter eller samla sina medlemmar till verksamhet p % det sociala området.
Ja, de personer vo- ro lätt raknade, som hade ögonen öppna för behovet av den nya sam- manslutningen.
Förbundet kan dar- för sägas ha stått isolerat och oför- stiitt vid starten och kanske den svå- raste uppgiften bestod i a t t väcka intresse för och insikt om dess syf- ten.
Men ehuru Gertrud Adelborg kom- mit in i arbetet oerfaren och oprö- vad, skulle hon snart visa, a t t valet fallit p % ratt person, och själv skulle hon i dubbel bemärkelse fängslas av f örbundet.
Den första arbetsuppgiften gällde organiserandet av b y r h, som skulle bliva vad f örbundets stif tarinna av- sett: ett arbetscentrum dar alla trii- darna i verksamheten skulle löpa samman och dar intet, som berörde kvinnornas intresse, fick vara fram- mande.
Sedan dröjde det icke länge, innan allmänheten - platssökande och arbetsgivare, upplysningssökan- IIwstBtarit f a r veben- skaplig skhli~hetswird, Grevgatan 10, 1 tr., S t o c k h o l m.
Telefon: 67 94 97.
Speciálbehandling av frostskador, finnar, pormaskar.
Berosolinbehandlingar för reu- matiska iikommor i Kander och fötter.
Manicure, Massage, Pedicure.
Bestall tid!
ElLtSA GJORLINGBEEGMAN.
DQZ.
fr. A c a d h i e Sdentifique &amp; Beauté, Paris
161 HERTHB ' de,.
vetgiriga.
och f örslagsställare - hittade dit och byråföresthndarin- nans ansvars- och arbetsbörda växte.
dag för dag.
Men besjälad av ett varmt .begär a t t vara sina medsyst- rar till gagn och med praktisk blick för " vad tiden krävde, visade hon sig på samma gång vara en städse lika vaken initiativtagare som en förstå- ende och klartänkt rhdgivare för dem, som kommo med nya uppslag, vilka på ett eller annat vis berörde förbundets verksamhetsfält, och hon blev ocks % härigenom den bäst tänk- bara länken mellan allmänheten och styrelsen.
Det var en nyskapandets tid.
Oav- låtligt följdes alla frågor, som be- rörde kvinnorna.
Och enqueter rö- rande arbetsförhållanden sattes i gång, utredningar verkställdes, nya arbetsområden prövades, petitioner inlämnades,.
principuttalanden g j or- des i på dagordningen stående fra- gor, en stödjande hand räcktes å t kvinnor, som sågo sina intressen ho- tade.
Har m &amp; framhallas vad Gertrud Adelborg förunnades uträtta för de svenska lanthemmen.
Redan några f å år efter förbundets stiftande fick hon uppdraget a t t på ort och ställe undersöka de sorgliga f örhållanden, som berörde de till Danmark ut- vandrande svenska allmogeflickorna.
Sent på hösten 1889 företog hon en besvärlig resa till de avlägnaste sock- narna i Smhland, Skåne och Blekinge samt till Köpenhamn och de syd- svenska städer,.
varöver utvandrin- gen ägde rum.
Hon satte sig i för- bindelse med prästerskapet, arbets- givare, agenter, kommissionskontor och med de familjer, varifrån emi- granter utgått, och hennes bemödan- den att vinna klarhet i orsak och ver- ' e kan kröntes med framgång.
Fram- gångsrika medel till bekämpande av utvandringen tillgrepos såsom en kraf tig presskampanj och spridan- det av små skrifter belysande vådor- na.
De-a resa ' skulle dock vid en senare tidpunkt bära en än rikare frukt.
Ty det var vid detta tillfälle som Gertrud.
Adelborg fick blicken öppen för a t t kvinnornas okunnighet i lanthemmens skötsel stod i intimt samband med emigrationen.
När därför under 1900-talets första å r den kvinnliga emigrationen, i likhet med den manliga, natt en sådan toppunkt, a t t man allmänt började inse behovet av .dess bekämpande, fick Gertrud Adelborg ännu en gång på uppdrag av förbundet resa ut för att studera grannländernas lant- bruks- och hushållsskolor.
På grund- val av erfarenheterna härif rAn fram- lade hon för.
styrelsen riktlinjerna till upprättandet av en skola - Rim- forsa lanthushAllningsseminarium.
Denna läroanstalt, som under Arens lopp alltmera utvidgats till a t t bliva ett viktigt led i en mhlmedveten stra- van a t t skapa burgna, trevna hem i vArt land, a r Gertrud Adelborgs skapelse.
Den har skänkt henne lyc- kan att med sitt arbete nå en hel del kvinnor, som på grund av trånga förhållanden kunna anses särskilt illa lottade.
Så småningom började nu röst- rättsfrågan bli det stora aktuella spörsmålet för dagen.
Det första offentliga framträdandet i denna fråga skedde som bekant genom Fredrika-Bremer-Förbundet.
Det var, när på seklets sista dag - den 31 december.
1899 - förbundets röst- rattspetition överlämnades till stats- ministern genom förbundets ordfö- rande Agda Montelius och byråns fö- DRICK R A LÖSA Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
I Hovleverantörer till H.
Maj:t Konungen och H.
K.
B.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
.l 62 HEBTHA reståndarinna Gertrud Adelborg.
Och då f örbundet sedermera tog initiati- vet.
till bildande av den kommitté, som först tog frågan om hand, a r det naturligt a t t nar F. K.
P.
R. konsti- tuerades Gertrud Adelborg blev med- lem i styrelsen och medlem av V,.
' U.
Ända till sin avflyttning fr %n Sto&amp;- holm behöll hon dessa uppdrag, å t vilka hon hängav sig med varmaste intresse och största offervillighet, varom den mängd röstrattsföredrag, hon höll p % skilda orter, nogsamt vittna.
Det a r nu något mer än ett kvarts sekel sedan Gertrud Adelborg Iam- nade sitt verksamhetsfält på byrån och redde sitt hem i Gagnef.
Under hennes första å r dar fortfor0 före- dragsresor, och först och främst Rimforsa, a t t lagga beslag på hen- nes krafter; det a r först de senaste åren, som hennes halsa nödgat hen- ne a t t unna sig vila.
Men hon a r obruten i sitt intresse för allt vad.
som rör sig i tiden och rik på vack- r a minnen från en sällsynt gagnan- de och s j alvuppoff rande verksam-.
het.
Den, som har i korta drag sökt ge en bild av hennes garning hade lyc- kan a t t stå henne nara i arbetet.
Jag brukade ibland undra hur hon, som varken genom naturlig fallen- het, systematisk skolning eller fysis- ka krafter var beredd a t t åtaga sig den massa plikter, som pålades hen- ne, kunde racka till som hon gjorde.
Men med ens stod det klart för mig!
Hemligheten lag i den för henne mest utmärkande egenskapen - osjälviskhet.
Det var den som gav henne s jalvövervinnelsens mod, då det gällde offentligt f ramtradande eller hopandet av nya uppdrag på en redan alltför tung arbetsbörda.
Och mitt upp i alla de stora ärendena, o Vid förbundsstyrelsens sammantra- de den 10 juni företogs val av funk- tionarer inom styrelsen, varvid till vice ordförande utsågs doktor Karo- lina Widerström, Stockholm, och frö- ken Thyra Kullgren, Göteborg, till kassaförvaltare advokat Mathilda Stael von Holstein och till sekretera- re fröken Ida von Plomgren.
Vidare valdes förvaltningsutskott och utsågs till medlemmar härav rek- tor Maria Aspman, fröknarna Eva Fröberg, Ida von Plomgren, advokat Mathilda Stael von Holstein, fröken Axianne Thorstenson, fru Gertrud Törnell och doktor Karolina Wider- ström samt till suppleanter fröken Kerstin Fjetterström, - fru Karin Fjällbäck-Holmgren, fru Ebba Odh- ner, doktor Gulli Pauli, advokat Ruth Stjernstedt, fru Maja Strandberg och rektor Anna Sörensen.
som upptog hennes tid, vad betydde hon icke för det dagliga kamratska- pet i arbetet!
Icke nog med a t t hon med sitt, vanliga, jämna humör var den basta kamrat, man kunde önska sig - hon var aven ett förestyre, som med exemplets makt lockade fram de basta egenskaperna hos sin omgiviling och den karaktarsf asta personlighet, vars sunda samvets- granna omdome man kunde lita till.
Det a r sådana människor som det a r en lycka a t t ha f a t t lära kanna, t y de göra livet rikare och djupare.
För allt vad hon verkat, för allt vad hon varit och ar, bringas henne har- med ett innerligt tack från vart för- bund.
socialdemokratiska kvinnoförbundets tid- ning utkommer en gång i månaden.
Lös- nummer 25 öre.
Prenumerationspris kr.
3: - för helt år.
Red.
och exp.
Västman-
HERTHA Hedvig Dernby: I ami .lo jepensione- Är O m. ringen ' en mannens ensak?
A t t 1ev.i.lznorna betraktas som " une quantité négligeable " aven nar det galler e n f &amp; d e m s &amp; vital frå- ga som ut / reclningen av statst jän- f ami1 jepensione~iny stelmannens .påpekas h k nedan av fil.
kand.
Hedvig Demiby i pensionsstyl-elsen.
enom beslut den 17 / 3 1933 har G Kungl.
Maj: t uppdragit å t 1930 års pensionssakkunniga a t t verkstal- " la utredning ang. ordnande av stats- t j anstemannens f ami1 j epensionering.
E ' inansministern har samtidigt bexnyndigats a t t inkalla representan- ter för personalgrupper a t t deltaga i överläggningarna.
1930 års pen- sionssakkunniga hava utgjorts av ge- neraldirektören A. Hamilton, f örste kontoristen, riksdagsmannen Ernst Eriksson och byråchfen E. Siden- bladh, och dessa personer bilda s %- lunda den nya famil jepensionskom-.
mittén.
Någon kvinna har däremot icke f å t t komma med i denna kom- mitté, och likväl berör familj epensio- neringen kvinnorna i ' högre grad än mannen.
Pensioneringen har ju två f aser: erlaggandet av avgifter och utf %en-.
det av pensionsförmåner.
Avgifter- na skola uttagas av tjänstemännen (man och kvinnor), och pensionsf ör- månerna tillkomma deras efterlevan- de (ankor, änklingar och barn).
Änk- lingspensionerna, därest sådana kom-.
ma a t t utg %, utgöra en logisk följd av a t t de kvinnliga statstjänsteman- nen erlägga samma avgifter till fa- mil j epensioneringen som de manliga ' ', 1 ' 63 tjänstemannen men torde knappast.
bliva av någon större ekonomisk be- tydelse.
Familj epensioneringen kom: mer därför a t t liksom hittills vara avsedd som ekonomiskt skydd å t än- kor och bar.n och sålunda vara av ett alldeles speciellt kvinnointresse, icke minst om .hänsyn tages till hur d %-, ligt det manligt styrda samhället hittills tillvaratagit hustrurnas in- tressen.
Änkepensionernas storlek a r.
ett lysande exempel härpå.
De kvinnliga kårsammanslutning- arnas Centralråd har vid en uppvakt- ning för finansministern protesterat mot kommitténs sammansättning av uteslutande manliga ledamöter - och anhållit a t t vid event.
uppkom- .men vakans en kvinna måtte utses till ersattare.- Finansministern utta- lade härvid, a t t de kvinnliga sam- manslutningarna i likhet med andra ' kårer skulle beredas tillf alle a t t ytt- r a sig över kommitténs förslag, men ordföranden fröken Walin invande, a t t detta icke var tillräckligt, d % det a r ytterst svårt a t t f % till stånd nå- gon mera avsevärd förändring i ett redan utarbetat förslag.
Kvinnliga synpunkter borde darf ör f %.
tillf alle a t t föras fram redan .under det f ör- ' beredande arbetet.
Det var icke hel- ler.
riktigt a t t anse kvinnornas in- tresse av f ami1 j epensioneringen så- som ett vanligt kårintresse, d % pen- sioneringen hade sin största betydel- se för hustrur till statstjänstemän.
Sedermera har byråchef en Siden- bladh, som avsagt sig, blivit ersatt med direktören för Civilstatens an- ke- och pupillkassa Sam Lindstedt.
Centralrådets framställning om en kvinnlig ledamot i kommittén har s %-.
lunda icke vunnit något beaktande.
Kvinnorna betraktas alltjämt som " une quantité négligeable " aven be- träffande frågor, som äro av vital betydelse för stora grupper av dem!
KURSER ~~o~~; it.i, i billskärninlg, sömnad och provning av dam- F r n e r n a r e i b g i i r t pros- i Z.-B.
St ocRiiotms l i E t s R a ' ~ a ~ e a R a d e m f Drottningg.
71 A, Stockholm.
Tel. 21 33 10.
(Statlig understödd o. inspekterad läroanstalt.)
Pappers-mönster, försedda med ovanstaende varumärke, garanteras för god passform och exp.
omgäendc.
Begär prislista!
.
164 HERTHA Vid årsmötet i Norrköping debatterqdes fikbundets ekonomiska stä &amp; ning, som genom upphöra &amp; av ett Arsbidrag &amp; 5,000 kr.
friln en enskild f ond blivit betydligt f G r s a ~ ~: a varigenom d, f Grbundet kommit i en kritisk sátuatioin.
Inf Gr $krsrniitet franaih~lls $k f iirbuindsstyreiienns vägnar, a t t fik- bundet visserligen hade bestämd adedminng att fr; p (mdelles fiirpa med Basjala hkom &amp; !r av kapital, varigenom nämnda arsbidrag s k d e kompenseri~~~.
Styrelsim hoppades darjamte att med tillkomsten av flera kretsar och ~ k a medemsanatal t f Grbundet skulle kunna få ti.lracklBga inkomster at &amp; mGta utgifterna.
Den nuvarmde ekonnorniska situationen är dock syn- nerligen aB11varlig.
Atgärder måste omede8bart vidtagas fGr a t t stärka s t m g e w och därigenom trygga fGrbunndets verksamhet b %de vad om- fattning och effektivitet beträffar.
Styreken f iireslog BaarfGr tveme slag av Atgarder.
Den f~rordade dels att införa en f r i v i l B i g t i P B a g g s- a v g i f t av n h s t en krona pr medern, och dels att i d 6 r fGrbanwdets nästa Ar fdbordade 50-åriga tUvaro sGka alvägabrhga en j u b P P e u m s- g % v a, avsedd att sta11as ta styreRsens disposition fiir bestridande av saldana utgifier för förbundets allmänrma verksamhet, som icke kunna tackas av de årliga inkomsterm Denna jubi88Qumsgå.va s k d e s %Pedes u&amp;gGra en rörlig reservfond, avsedd att u t f y k ett ev. årligt underskot &amp; och till vilken ett ev. överskott ocksil s k d e naggas.
Styrelsens fGrslag mottogs med stark sympa,ti av de i raiiitet delta- gande kretsrepresentanterna, och den livliga diskussiornen gav tydligare än någonsin uttryck &amp; t den solidarite~skänsh, som håller förbundet sam- - man och som utmynnade i det viktiga beslut som fattades.
h s m ~ t e be- t srit nämligen, a t t f &amp; * %r 1934 skafl till f6rbundskassan inbetalas enn ta- Baggsavgift, motsvarande minst ena krona per medem.
F6r anskaffande av härför erforderliga medel skafl det stå varje krets fritt att vädja till sina medIemmar om frivilligt tillägg till hsavgiftena eller a,tt p % annat sätt inasamla.
bPoppet.
SaErmarmo T h i uppskattas av alla fin- smakare.
Endast .en LwalitC.
Den basta kg.
blyförpackninpar Kr.
4: -.
STOCKHOLM
EERTHA. '
165 Förbundsstyrelsen ar varmt tacksam f ör det mottagande arsmötet s&amp;- lunda beredde dess förslag och har funnit det synnerligen angeläget a t t har klarligga beslutets innebörd för de medlemmar, som e j voro när- varande vid mötet.
I en tid som den nuvarande, d &amp; i olika former ett visst motstånd mot kvinnorörelsen ovedersägligen gör sig gällande, ä r det nödvändigt, a t t Fredrika,-Bremer-Förbundet rustar sig även materiellt för aft med oför- minskad kraft hävda och befrämja kvinnornas intressen samt slå vakt kring deras insatser i samhällslivet.
Förbundsstyrelsen vädjar darför, till samtliga kretsar och förbundsmedlenunair a t t var och en för sig och alla gemensamt göra verklighet av det beslut ' Norrköpingsmötet fattade.
.
Men tiden löper fort.
Snart ä r ett &amp; r tillända, och fökbuidet nar den dag, vilken såsom ovan nämnts, fullbordar dess 50-iiriga tillvaro.
För- bundsstyrelsen viil därför.även erinra om förslaget a t t jämväl söka samla till en jubileumsgava, för byggande av forbundets verksamhet under n&amp;g- r a å r framht.
En varm anmaning riktas till kretsar och medlemmar, att bidraga till bildande av en dylik reservfond.
Mest Önskvärt vore om ar- betet för denna, insamling kunde upptagas redan i höst för att om s &amp; synes Iampligt f or tsätta till utgången av &amp; r 1934.
Visserligen piikallas den enskilda offervilligheten under nuvarande tid f ör n h g a ändamal, men när förbundsstyrelsen det ' oaktat nu vagar a t t t. o. m. på tvii olika vagw viidja om stöd å t förbundet - b&amp;de genom en tilläggsavgift för 1934 och genom en jubileumsgåva - kan detta ske en- dast emedan dess tillförsikt att vinna först %else ' p % ett alldeles särskilt satt styrkts av det varma intresse för Fredrika-Bremer-Förbundet och dess syften, som med s$ utomordentlig kla,rhet kom till uttryck vid &amp; rs- mötet 1933.
Vi äro övertygade om a t t genom allas v %r gemensamma strävan de närmaste årens ekonomiska svårigheter skola övervinnas och den tidpunkt uppniis d % med flera kretsar och ökat medlemsantal förbun- det kan besta utan extra tillskott fr %n sina medlemmar. '
LGzinkcc D w s s e n, Kungsangen.
Karolina W i d e r s t r h, Sthlm.
T h y r a Kullgren, Göteborg.
Maria Aspnzan, E v a Fröberg, I d a v o n P l m g r e n, Mathilda Stael v o n Holstein, A k n n e Thorstenson, G e r t m d Törnell, Stockholm.
A n n a B jörlc, Givle. '
F a n n y B jörloman, Norrköping.
A s t d G %er&amp;, Hälsingborg.
E l i s a b e t h Quensel, Malmö.
S t i n a R o d e n s t m, Hudiksvall.
G e r t d Rodhe, Visby.
Hanna ' Rydh, Östersund.
Ingeborg Öquist, Ume %.
Kerstin F jetterströ ?n, K a r i n F jällback-Holmgrea, E b h Odhner, Culli P m l i, Ruth St jernstedt, M a ja Strandberg, A n n a Sörensen, Stockho1.m.
.
E v a af Geijwstmn, Karlskrona.
Rut G h ~ b b, Växjö.
Mwrtha GrOizuall, Örebro.
Astri Levisson, Göteborg.
E l s a LovEn, Karlstad, M a j a Lundgren, Varberg.
Torborg Petrén, Lund.
Ellen Tisclius, Linköping.
, ' ' ' - v ä l s o r t e r a t lager av alla slags snörmakerier och band för möbler, gardiner, belysningsarmatur m. m.
Beställningar efter prov utföres snabbt och omsorgsfullt.
Ernst Mattssons Snörmakeri &amp; Bandfabriks Aktiebolag Affären grundad ar 1833.
Medlem av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Kontor och Fabrik: Arbetareg.
33 A. Tel. 508189, 532096.
Affär: ~ l a r n b e r g s ~ 52..
Tel. 2 / 9 6 9 4 113796.
I 1 *
Ruth ~ i k a n d e: r I de många min- nesrunor, som ris- tats över Marie Louise Gagner, har hennes larar- gärning, som dock var det centrala i hennes verksam- het, fått en gan- ska undanskymd plats.
Hennes ar- bete inom ' biograf- censuren, hennes insats för att hö- ja barn- och ungdomslitteraturens nivA, hennes f örfattarskap, alla des- s a sidor av hennes verksamhet ha varit mera synliga utat, men de ut- göra i själva verket endast olika fa- cetter av hennes larargärning.
De ha alla inspirerats inifr %n av den varma kärjek till ungdomen, som bar upp hela hennes larargarning.
För mhnga av dem, som likt un- dertecknad haft den stora förmhnen a t t f % rakna Marie Louise Gagner bland sina handledare under prov- året, står det klart, a t t just s % som vid hennes undervisning skall det gå.
till a t t införa ungdomen i den sven- ska litteraturen.
Det var en inspi- rerad och inspirerande undervisning.
Marie Louise Gagner hade en sall- sjmt förmåga a t t rycka ungdomen, med sig.
Hon ville öppna sina ele- vers hjärtan för de stora livsvärden, hon själv funnit i svensk dikt, klas- sisk shval som modern.
Med sitt rörliga intellekt och sitt starka och livliga temperament upplevde hon själv på nytt under varje lektion det litteraturverk, som behandlades.
Hon var aven i katedern en människa - bland människor, lika intresserad ' .. - som sina elever a t t finna lösningen p % de problem, hon eller .de uppställt för sig.
För den som länge under- visat i samma ämne, blir .val den svå- raste konsten just att; undvika me- kanisering och slentrian, a t t h %lla stoffet levande, och den konsten, det enda nödvändiga vid undervisning, den kunde Marie Louise Gagner bätt- re an de flesta.
Genom sitt eget starkt personliga f örhållande till litteraturen uppen- barade Marie Louise Gagner ocksa för sina elever, a t t de problem, som diskuterades under litteraturlektio- nerna, i själva verket vor0 deras eg- na, de lärde sig a t t bakom dikten upptäcka en människa, som hade n %- got att saga den som lyssnade.
Det ofruktbara analyserandet av tekni- ska detaljer, som ofta för skolung- domen skymmer bort det väsentliga i litteraturen, fick aldrig göra sig brett under hennes lektioner.
Marie Louise Gagners starka in- tresse för den allra nyaste litteratu- ren, inte minst för den moderna ly- riken, bottnade säkerligen i en öns- kan a t t först % den moderna ungdo- men och dess stallning till de cen- tralt mänskliga problemen.
Att des- sa problem i .en eller annan form in- nehållas i all stor dikt, det måste ha blivit klart för Marie Louise Gagners elever.
Att söka först % de nya for- muleringarna av de gamla problemen, det uppfattades av Marie Louise Gag- ner både som ett personligt behov och som en skyldighet mot det unga släkte hon var satt a t t leda.
- För M a i Louise Gagner själv blev det intensiva samarbetet med ungdomen i gemensamt litteratur- studium en viktig kraftkälla.
Att detta studium för många av hennes elever fått en avgörande betydelse för deras livsinriktning, därom fin- nas talrika vittnesbörd.
Både Ni själv och barnen.
må val av Vitana - det goda margarinet med .kon- stant vitaminhalt året runt
Kvinnor från hela vädden på mottn,r / nings f ss t i Musiknlishx~ A kdemien.
Somrnaren-s Kongresser.
K.
N. ansökt om och hoppats på, ute- b-ev alldeles, och a t t i tider, som.blott blevo ekonomiskt samre och samre, skildrar I.
C.
W:s exekutivmöte, söka tigga ihop privatbidrag var en utväg, som icke var mycket a t t lita.
Martha Silfverhje lm sig till.
Det blev nu i stallet a t t med största konsekvens gå fram sparsam- Lanthusmoderskonferensen.
hetens vag och a t t hoppas, a t t sAval de utländska som inhemska deltagar- na i den blivande konferensen skulle et var verkligen med bävande h jär- inse och sympatisera med a t t alla ta, som Svenska Kvinnornas Na- former blevo de enklaste möjliga.
Så tionalförbund i f jo1 höst började för- gjorde de också, och nar ' .exekutiv- beredelserna till Internationella mötet nu i somras hölls under den Kvinnoförbundets exekutivmöte, vil- sista veckan av juni och den fölrsta ket skulle htillas i Stockholm p %föl- .veckan av.
juli tror jag man ' kan sa- jande år.
Egentligen skulle detta mö- ga, a t t det icke blott möttes av över- t e ägt rum redan %r 1932, men som seende och välvilja utan a t t det p &amp; den ekonomiska depressionen just grund av den hjärtliga stamningen, det Aret var alldeles särskilt tillspet- den stora publiktillströmningen, den sad, blev det uppskjutet på ett år.
goda sammanhållningen samt sist Längre ansåg man sig icke kunna men icke minst det intensiva intres- skjuta upp - exekutivmötet, ' och natur- set för de verkliga sakfrågorpa blev ligtvis ville icke Svenska Kvinnornas en succes.
Nationalförbund, vilket stod som En av de vitalaste frågorna på I. värd för mötet, göra någon hemstal- C.
W: s program har städse varit och lan om längre.
uppskov.
Det blev i ar frågan om arbetet för varldsfre- stället a t t modigt gripa sig verket an den.
Man förbiser ofta, synes det med anordningarna för den blivande mig, t. o. m. inom förbundet .sj,älvt, i konferensen.
Öch mod behövdes san- vilken hög grad verkligen I.
C. W..
nerligen!
Kassan var liten; det bi- gått ' in för fredsarbetet.
Den första drag av svenska regeringen, som S. permanenta kommittén, som bilda- Ruth Stjernstedt D ' Stoehhol~s Fysihalisha Kuranstalt NORKVIST.
&amp; C:O.
Numleg&amp;~dsg.
28, l tr. SKODSBORGSIM ' E- TOD.
Effektiv ku * ehandling av gikt och reumatism, nervsvaghet, ' amnesomsattnings~ sjukdomar.
Herr-.
ouh damavdelning. '
Begär prislista.
Tel. 6754 44; 61 06 78. n B Valsorterat lager av: Siden-, Sain- mets-,, Ylle- &amp; BornuIlstyger samt Strumpor.
- des inom I.
C. W., var dock en kom.
mitt6 f ö r f r e d o c h s k i l - j e d o m, vilken bildades redan p % 1890-talet.
Och sedan dess har I.
C. W. på alla sina konferenser och kon- gresser alltid haft fredsfrågan på sitt program.
Givetvis har I.
.C.
W: s fredspropaganda under den senaste tiden kunnat bliva mera konkretise- rad, sedan Nationernas Förbund bil- dats sasom en central för fredsarbe- tet.
Att medelst intensiv opinions- bildning stödja och uppmuntra Na- tionernas Förbunds fredsarbete har numera blivit ett av I.
C.
W:s för- nämsta m %l.
Här har man förstått och insett, a t t det galler a t t med all makt motarbeta alla de försök, som från så många håll göras a t t hos mänskligheten ingjuta misstro mot N.
F:s arbete och missmod beträf- fande dess strävan.
Även: vid Stock- holm-konf erensen i somras antogs f lera f redsresolutioner.
En som före- slagits från Tyskland gick ut: p % för- bud mot användning av kemisk-tek- niska medel vid krigföring.
Emot den- na resolution, gjordes visserligen den logiska invändningen, a t t man icke borde göra n %gon hänvändelse till Nationernas Förbugd om förbud för vissa krigsmedel, då ju I.
C. W. stod p &amp; den klara ståndpunkten, a t t a l l a krigsmedel borde motarbetas med samma intensitet.
.Emellertid antogs resolutionen ifr %ga, kanske mycket därför, a t t den verkade som en sista halsning från de tyska kvinnornas nationalf örbund.
Detta förbund har nämligen under den nuvarande regi- men i Tyskland upplösts, och ingen delegat fanns vid konferensen a t t fö- ra dess talan.
En varm hälsning sändes f. ö. från Stockholms-konfe- rensen till de fordom s % verksamma tyska kamraterna.
Icke blott den militära avrustnin- gen har varma förkämpar inom I.
C. W. Även tanken på ekonomisk fred länderna emellan har i konsekvens härmed de varmaste sympatier inom kvinnoförbundet, och nu vid Stock- holms-mötet sändes en enträgen väd- jan till den d &amp; just sammanträdande men snart eft-At så snöpligt upplös- t a varldsekonomiska konferensen i London.
Arbetet för införandet av kvinnor- nas rösträtt inom alla länder har na- turligtvis f ortfarande I.
C.
W: s var- ma intresse.
I de många länder, som ännu icke nått detta mål, ha saker- ligen just nu de kvinnliga national- förbunden i dessa tider av reaktion ett drygt arbete framför sig.
E t t av de intressen, som ligga I.
C. W. närmast om hjärtat, är natur- ligtvis frågan om barnens v %rd och uppfostran.
En ingående artikel om våra svenska barnavårdslagar hade nikgon tid före konferensen of- f entliggjorts i I.
C.
W: s mhnatligen utkommande tidning T h e B u 1 1 e- t i n och väckt stort intresse.
En resolution fattades nu vid Stock- holms-konferensen, i vilken man be- slöt göra en ingående undersökning av behandlingen av bmn, som omhän- dertagas av polisen eller föras inför domstol eller finnas i fängelser.
Även friigan om barnens sexuella uppf ost- ran upptogs till diskussion.
I denna fråga gick man dock fram med stor tveksamhet.
En gemensam resolu- tion antogs emellertid, g %ende ut på, a t t genom undervisning och upplys- ningsverksamhet göra föräldrar och lärare s % skickade, a t t de kunde ge enkla och naturliga svar på barnens fr %gor inom detta område.
En fr %ga, som I.
C. W. och därmed allts % dess m %nga nationalförbund ' Har Ni det besvärligt med dra fötter och ben?
Har Ni svart att få lämpliga skodon?
W h d Eder dd med fdrtmende till INGRID HUDBERGS FONARD Gävlegatan 4. vid Vanadisplan STOCKHOLM.
B e s t ~ l tid l Te /.
32 06 Os FleraWg praktik tntn Lagemons Skosafong Obs. / Besok aven f hemmen.
I aeeter i ~ a i n i r e ~ s e ~.
gfbascleE6-a
HERTHA sedan länge arbetat för, a r uppha- vandet av slaveriet i de länder, dar detsamma ännu existerar.
Och en annan fråga, som i synnerligen hög grad intresserar det internationella kvinnoförbundet, a r helt naturligt frågan om den vita slavhandelns bekämpande.
Kvinnans r a t t - icke bara hennes plikt - a t t arbeta, a t t lika shval som mannen söka sig fram till det arbe- te, som passar henne bast, samt a t t slutligen behålla detta arbete, vare sig hon skulle rhka a t t vara .gift el- ler ogift, har lagge omfattats av I.
C. W. Men just nu i dessa tider.av hård konkurrens, icke blott mellan indivi- derna utan aven mellan könen, har det blivit nödvändigt a t t återigen särskilt understryka det kravet.
Så har nu ocksh skett.
i en resolution, som innefattade en samarbetning av resolutionsförslag i denna fråga från.
både Sverige, Norge och Danmark.
.
~nternati&amp;ella kvinnoförbundet står likaledes på den ståndpunkten a t t kvinnan i medborgarrattsligt av- seende bör vara fullt s j alvstandig.
Hon bör alltså icke enbart genom a t t ingå, giftermål med en utländsk man förlora den medborgarrätt hon har eller f örvarva mannens.
Icke heller bör hon under äktenskapet kunna förlora sitt medborgarskap 0c.h fh ett annat därigenom a t t mannen förvar- var medborgarskap i annat land eller förlorar sitt medborgarsFp.
I.
C. W. har vid konferensen i Stockholm be- slutat, a t t de olika kvinnliga Natio- nalf örbunden omedelbart skola taga upp agitationen för sådan revision av iden medborgarrattsliga lagstifning- en, som de skilda länderna hade re- kommenderats i Haagkonventionen ' ' 1 69 av 1930, vilken.
som bekant i övrigt, sedd fr %n kvinnosaksh %ll, ej kan an- ses havda s j älvstandighetskravet.
En ' hel del andra frågor stodo ria- turligtvis ytterligare, på konferen- sens program.
Men jag har har bara kunnat peka på några av ' dem, jag fattat som mest aktuella.
I sammanhang med konferensen hölls e t t offentligt.
möte i Konsert- husets stora sal, som var fylld från golv till tak av ett synnerligen in- tresserat auditorium.
Fyra talarin- nor, daribland S.
K.
N: s egen ordf ö- rande Kerstin Hesselgren, gåvo vid detta möte en överblick över ung- domsarbetslöshetens svårlösta pro- blem.
Även den festliga delen av konfe- rensen fick, trots den strängt följda sparsamhetsprincipen, ett synnerli- gen lyckligt, ja, glansfullt, förlopp.
Den stora välkomstfesten i Musikali- ska Akademien och senare på afto- nen i Royals vinterträdgård, var verkligt ståtlig.
Avskedsmiddagen på Hasselbacken h jartlig och gemytlig, I.
C. W. var också föremål för en storartad gästfrihet biide frhn sta- den Stockholms sida och från Atskil- liga privata hhll.
Staden bjöd shlun- da en afton på en glansfull mottag- ning i Stadshuset och Svensk filmin- dustri bjöd på thé med filmförevis- ning i Röda Kvarn.
Bland de mån- ga privata, vilka inb j ödo konferens- deltagare i sina hem, bör egentligen ingen namnas eller glömmas.
Dock kan man icke underlåta a t t med sar- skild tacksamhet minnas professor- skan Ellen Roosvals middag i hennes hem på, Djurghrden för ett större an- tal utländska och svenska deltagare i konferensen.
gör kaffe och te fullständigt oskadligt utan att för- andra smak och arom.
150 ta,bIetter för kr.
1: 50.
Hos Eder handlande eller direkt f r h tillverkaren A.-B.
G L O B I N F A B R I K E N, STOCKHOLM l I.
Slutligen bör man, icke förbigå de med utomordentlig omtanke och om- sorg ordnade exkursionerna såväl in- om staden som ut till omgivningar- na.
Att Stockholm var underbart vackert just denna tid - strax efter midsommar.
m e d den ännu friska grönskan och de ljusa nätterna, det var ett faktum, som på det mest en- tusiastiska sätt oupphörligt, slogs fast av de utländska gästerna.
RUTH STJERNSTEDT.
Samtidigt som H. C. W. avhöll sitt exekutivmöte samlades c:a 200 re- presentanter för husmodersorganisa- tionerna i alla världsdelar till konfe- rens i Stockholm ..
Sedan Lady Aberdeen genom I.
C. W. sammankallat representanter för dessa föreningar till ett första möte i London %r 1929, existerade en Liai- son Committee, som under de mellan- liggande åren uppehållit kontakten mellan föreningarna samt förberett.
denna konferens.
" Lanthemmets betydelse i den mo- derna kulturen och kvinnans insats däri " var amnet för konferensens of- fentliga möte och kring det amnet rörde sig ocksh flertalet av de olika.
dagarnas föredrag och diskussioner, vare sig det gällde lanthemmet med.
hänsyn till produktion, f örsäl jning av produkterna eller huslig ekonomi, - halsovibd och arbetets rationalise- ring.
uppmärksammade anföranden höllos av Mrs Watt, (Canada), ord- f örande i Liaison Committee (tillika - initiativtagare till den engelska;.
Wo-.
men ' s Institutes), grevinnan Keyser- lingk (Tyskland), fru Michelet (Nor- ge), fru Wahl (Finland) och fru Lilliehöök.
Föreningslivet och dess betydelse för lanthemmet var det andra stora amnet, som konferensen samlat sig F. om.
Som de flesta av deltagarna sjal- va vor0 föreningsledare var det av största intresse att mottaga och del- giva varandra sina erfarenheter.
Därvid gåvos upplysningar och dis- kuterades olika sätt, varigenom sv %- righeterna i det ena eller andra han- seendet hade avh jalpts.
Konferensens kanske viktigaste resultat var konstituerandet av för- bundet " The Associated Country Wo- men of the World ", till vilket för- bund även Sveriges Husmodersföre- ningars Riksförbund kunde ansluta sig, då det har lokalföreningar jäm- val p % landsbygden.
Att ett klart medvetande om hem- mets och husmoderns oändligt stora betydelse och uppgift i samhällets liv nu småningom h %ller p % a t t utkristal- lisera sig i olika delar av världen, sy- nes mig, skriver en deltagare fr %n Finland, vara det starkaste intrycket.
av konferensen.
MARTHA SILFVERHJELM.
Nva medlemmar.
H a l m s t a d: fru Maria Andersson.
M a l m ö: fru Ingeborg Norling.
N o r r k ö p i n g: fröken Alma Carlson, fröken Ester Malmström.
V a l d e m a r s v i k: (tillhörande Norrköpingskretsen) fru Evelyn Forsberg, fru Venny Forsberg, fru Tyra Helén, fru Hilma Lundberg, fru Maria Lundberg, fru Sigrid Lundberg, fru Anna Lundqvist, fru Luttrop-Nielsen, fru Dagmar Ählman.
S t o c k h o l m: fru Gisela Adolphi, fröken Andrea Eneroth, fröken Alma Haglund, fröken Svea Hellbergh, doktor Agda Hof- vendahl, fru Göta Johanson, S t o c k- s u n d, fru Charlotte Kallstenius, S t o c k- s u n d, fröken Elisabeth Meyer, fru C. Petterson, ingeniör Vera Sandberg, slöjd- inspektris Elsa Valentin, f röken Ingrid Wikström, gymnastikdirektör Dora Wirén, Stocksund.
S v a l ö f: fm Pernilla Andersson.
V. 0:s SB5jdawdeOwi~~g H a n d a r b e t e t s Vgninieir Sveavägen 40, Sbckholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKöTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- O &amp; BARNKLADER MOTTAGER BE STALLNINGAR " Hjälp genom självhjälp. "
Mattor - - Möbeltyg Gardiner m. m. Renoveringar utföras omsorgsfullt.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare.
stureplan 2, Sthlm.
Tel. 60 48 79, 60 48 69.
- 1 71 HERTHA mot ett av Internationella .arbetso ?- ganisationens styrelse godkänt f ö - slag fr %n dess kommitté för industri- .el1 hygien, vilket gick ut på att fram- arbetsmarknaden lägga en förteckning p % sådana yr-.
ken, vilka skulle vara stängda för ALLAS ratt till arbete och an- .. kvinnor i " childbearing age ", d. v. s. svar, oberoende a % kön wh och ci- mellan 15-55 %r.
Onekligen ett för- vilstånd, hivalades av Open-Door- sök att på ett lika enkelt som, effek- kongressen 1 Prag.
tivt satt av1,agsna den kvinnliga ar- betskraften!
En från samma håll I DESSA DAGAR, DA REAKTIO- planerad undersökning av de gifta nens bistra vind hotar a t t sopa bort kvinnornas arbetsf örhiillanden; i de- Atskilliga av de positioner inom sam- ras tredubbla egenskap av f örvarvs- hället och på arbetsmarknaden, som arbetare, maka och husmor samt mo- kvinnorna lyckats skapa sig i. sin der, blev aven förem %l för kongres- egenskap av människor och indivi- sens protest: en undersökning borde der, kräves det ett solidariskt in -- omfatta a l l a arbetare, såväl.
man ternationellt samarbete för a t t kun- som kvinnor, och ej blott en katego- na bjuda den motstånd.
Känslan av ri bland dessa senare.
.För ' övrigt detta tycks ock &amp; ha besjälat delta- framhölls det med berättigad skarpa, garna i den tredje Open Door-kon- att varje förbud mot de gifta kvin- gressen, som den 24-28 juli ' hölls i nornas arbetsrätt kommer att gå ut FTÖ Prag och dar Sverige representera- aven över de ogifta samt över kvin- Wal des av sin 0.
D.-grupps president, konsulenten i Skolöverstyrelsen I n g e b o r g W a l i n.
Hon låter Öppen dörr ut!
till oss intervjuledes få del av det om- fattande arbete, som nedlades under lyckade kongressdagar, d % Prags ståtliga senathus utgjorde den yttre inramningen och shval officiell festi- vitas som älskvärd gästfrihet fr %n vardars och allmänhets sida pragla- de samvaron.
.
- Fjorton länder vor0 represente- rade, fem regeringar hade sant ob- servers, ' fr %n Tyskland och Italien saknades medlemmar - helt natur- ligt.
Frågan om den gifta kvinnans stallning samt kvinnornas stallning inom försakringsvasendet stodo f rkmst på dagordningen.
Betraffan- .de den förstnämnda frågan.
- ej .alldeles fyammande för oss harhem- ma!
- gjorde kongressen mycket kraftiga uttalanden.
Vi protesterade ', Skolan.
MODERN UNDERVISNING I MASKINSKRIVNING, STENO- GRAF1 O. MASKINRAKNING ~krivb~rcin UTFÖR RENSKRIVNINGAR, DUPLICERINGAR, ÖVERSAV- NINGAR O. RAKNEARBETEN S. HAMNGATAN 23.
- GÖTEBORG - TEL. 703 20 (växel).
.
.. nornas utbildning och samhallsstall- ning i det stora hela.
En annan resolution av stor bety- delse antogs, berättar fröken Walin vidare.
Den gällde nödvändigheten av a t t fysisk träning, samt övning i och uppmuntran a t t agna sig %t aven mer fysiskt ansträngande arbete måtte ing % aven i de unga flickornas uppfostran, då det a r fullkomligt missvisande att påst %; att kvinnorna endast lampa sig för stillasittande och inomhusarbete.
- Nattarbets- konventionen kom under debatt.
För- slaget om införande av 40-timmars- vecka och Haagdomstolens tolkning av Washingtonkonventionen hade aktualiserat laget.
Kongressen hav- dade i en resolution nödvändigheten av en revision av konventionen och uttalade samtidigt den meningen, att en allmän reduktion av arbetstiden borde inskränka nattarbetet för b %de man och kvinnor.
Internationella ar- betsorganisationen hade i övrigt skyl- dighet se till, att kvinnornas arbets- löshet reducerades i lika utstrack- ning som mannens.
B %da könen bor- de beredas lika förutsättningar för att använda arbetstillf allen.
Motsat- sen skulle fullständigt utestänga kvinnorna fr %n stora områden av in- dustrin.
Kvinnornas rätt att få arbeta i gruvor - en.
frAga av mindre prak- tisk an principiell betydelse för oss i Sverige - det bäst betalda arbetet g % många platser, dar ' gruvdrift fö- rekommer, behandlades likaledes.
Open Door hävdade därvid den upp- fattningen, att man borde ordna go- da arbetsförhållanden f ör a l l a ar- betare istället för att som nu karak- tärisera ett visst arbete som alltför farligt för en viss kategori männi- skor, enkannerligen kvinnorna.
Var- med man frAn 0.
D: s sida naturligt- vis ej ville ha sagt, att gruvdrift spe- ciellt lämpade sig för kvinnor utan &amp; stmer,att a l l t a r b e t e p r i n - cipiellt bör s t å öppet för alla människor, oberoen- d e a v kön och civilstand.
Att f ö r s t avlägsna kvinnorna från ett arbete, som förklaras för farligt, och s e d a n ordna arbets- f örhållandena p &amp; ett tillf redsställan- de satt för de kvarvarande man- liga arbetarna, något som ej sal- lan inträffat, ser onekligen ut som en tanke!
Skyddslagar äro givetvis nöd- vändiga, när det gäller barn och ung- dom.
Nar det galler vuxna böra de emellertid vara gemensamma för man och kvinnor.
- Ifråga om försäkringsväsendet - inom parentes sagt läste fröken Wa- lin vid den efterföljande sommar- skolan upp ett föredrag om invalidi- tets och %Iderdomsförsakring, som fröken Anna Abergsson, förhindrad att infinna sig, skulle ha hållit - och kvinnans stallning till detsamma, framhölls i en annan resolution de orättvisa beräkningsgrunderna, d % det galler kvinnliga pensionstagare, vilka avkrävas samma avgift som mannen för att sedan ändock erhalla lägre pension an dessa.
Även på den- na punkt krävdes rättvisa och likhet mella man och kvinnor.
Kongressen ansåg sig dessutom nödsakad protes- tera mot att kvinnorna i förhAllande till arbetslöshetsförsäkringen - i de lander, dar &amp; dan finns införd - satts i, en ofördelaktig särklass.
Kvinnans ekonomiska frigörelse, hennes ratt som människa och med- borgare att passera ut till arbets- marknaden genom en ö p p e n d ö r r, som den reaktionära vinden alltmer hotar att stänga till - för NowBa6pim å lager.
Mir.
Instrumentm.
L.
A.
LIND- BERG, Norrlands,gatah 11, Stockholm.
Hmgem butik.
~ m g a o m k o s t r ~.
D E ~ A O ~ - SAKENTBLL VARA BULLIGA PRISER
1 7j HERTHA Krin6 radion.
Fredhka-B~eme~=Förbundet lm- den G juli till T (uuzg1.
Maj:t över- lumnat följande skq-ivelse i radio- f r&amp;gan.
Till KONUNGEN.
Vid innevarande års riksdag Jiava två motioner väckts rörande radioverksamheten i vårt land, den ena i första kammaren av herr Wagnsson, som anhållit om utredning om på vad sätt rundradion lämpligast bor- de överföras i statens händer, och den andra i andra kammaren av herr Nyblom, som be- gärt en allsidig, förutsättningslös utredning av frågan om radioverksamhetens rationella ordnande.
Sedan vederbörande utskott hem- ställt, a t t riksdagen .måtte i skrivelse till Kungl.
Maj: t hemställa om utredning av rundradioverksamheten och kamrarna be- slutat i enlighet därmed, har Eders Kungl.
Naj: t för andanlålet tillsatt en kommitté.
Då ' Fadioverksamheten i sin helhet sålun- da kommer a t t # bliva föremål för en genom- gripande utredning, som val avser a t t hit- hörande angelägenheter skola ordnas för en längre tid framåt, har Fredrika-Bremer- Förbundet funnit tidpunkten lämplig a t t för Eders Kungl.
.lWaj:t i underdånighet fram- hiilla följande synpunkter i förhoppning, att de måtte vinna beaktande.
Inom stora delar av landets lyssnarskara råder den .åsikten, a t t bristen på kvinnor i ledande stallning p % rundradions olika om- ' råden a r till men för det mångsidiga syfte, verksamheten har a t t fullfölja och a t t därest en .ändring ' härutinnan e j vidtages, nämnda menliga inverkan kommer a t t för- märkas i Ian högre grad, allteftersom ra- dions uppgifter bliva mera omfattande.
Detta påstående torde ej med verkligt fog kunna bestridas.
Vi erinra i detta samman- hang om e t t .uttalande, som i debatten i andra kammaren, då herr Nybloms motion d e t gemensamma målet kräves so- lidaritet ..
Den hoppas man p %.
Och det var kanske till sist kontentan av O. D-kongressen i tjeckernas huvud- stad sommaren 1933.
M. v. K-iv.
behandlades, gjordes av fru Gillner-Ringens-.
son.
Hon yttrade bl.
a.
" Vidare vill jag.
på- peka, a t t i Radiotjänsts ledning för närva- rande icke finns någon kvinna.
Det finns intet kvinnligt inflytande på Radiotjänsts ledning, fastan naturligtvis mer ä n hälften a v lyssnarna äro kvinnor.
Särskilt nar det galler att intressera och till de avlägsna hemmens, kvinnor, till mödrarna, lära ut en hel del saker t. ex. ifråga om.
hemvård, hal- sovård och u.ppfostran, ä r det viktigt, a t t det finns .kvinnor i Radiotjänsts ledning, som stå i kontakt med den kvinnliga publi- ken, veta vad den vill höra och vad den be- höver höra ".
A.-B.
Radiotjansts styrelse be- står uteslutande av manliga medlemmar, det av styrelsen utsedda aribetsutskottet likas %, och %ven i programrådet och bland företa- gets högre funktionärer efterlyser .man för- gäves kvinnor.
Det stora antal lyssnare, som kan förutsättas bestå av kvinnor, borde va- r a representerade i radioverksamhetens led-, ning.
Programrådet framhåller i sitt yttrande till första kammarens första tillfälliga ut- skott bl.
a. a t t " Rundradion har vuxit ut till en samhällsangelägenhet av allra största betydelse, och tillräcklig erfarenhet kan an- ses ha vunnits för a t t tillåta ett sakligt be- dömande, huruvida den # hittillsvarande orga- nisationen numera a r den i alla avseenden mest ändamålsenliga för den vidare utveck- lingen av radion såsom.
ett viktigt instru- ment i san~hallets tjänst ".
U r vår synpunkt borde den.
: hittillsvarande organisationen kunna fylla sin viktiga mission på ett lyck- ligare satt, om .även, hinnor finge göra sin inställning gällande till de skiftande frågor, som falla inom radions vidsträckta verksam- hetsområde.
Det torde .med fullt fog kunna ifrågasattas, huruvida radions uppgift i v %rt land verkligen kan fyllas på .ett för h e l a lyssnar ' skaran - sålunda för både kvinnliga och manliga lyssnare - tillfreds- ställande satt,.
s å länge kvinnorna stå helt utanför bestämmanderätten över verksam- hetens handhavande.
Vi ' syfta nu ej endast på de .ämnen, som kunna: betraktas.som spe- ciellt kvinnliga utan också på alla övriga u.ppgifter, som falla inom rundradions om- råde.
Det enda satt, ' varpii samtliga lyss- nares intressen kunna rationellt tillgodoses, a r enligt .vårt förmenande, a t t radioverk- samheten lägges i, händerna på en ledning, sammansatt av både manliga och kvinnliga ledamöter.
Första kammarens första tillfälliga ut- skott framhåller i sitt utlåtande, hurusom, m Använd aldrig silkesstrumpor.
utan den nya strumphållaren " CROCODIL " CROCODIL skadar ei den finaste silkesstrumpa.
Svensk uppfin- ning.
Svensk tillverknjng.
Säljes i alla valsorterade affärer.
I parti fr6n FIRMA J. AGREUS Upplandsg.
25, Stockholm.
Tel. 386595
.
" hela vår generations medvetande fylles ge- nom radion med ett rikt skiftande innehåll, som p h e r k a r den inre bildningen och in- ställningen till andliga värden hos hela vårt folk ".
Sett mot bakgrunden av detta ut- skottets uttalande synes det oss synnerligen önskvärt, a t t kvinnorna .beredas det infly- tande, sam på detta kulturområde borde till- komma aven dem ..
Under åberopande av vad som ovan an- förts tillåter sig Fredrika-Bremer-Förbun- det i underdånighet hemställa, a t t Eders Kungl.
Maj:t måtte lämna utredningskommittén de direk- tiv, som kunna anses lämpliga, för a t t vid utredningen hänsyn m %tte tagas till våra ovan framhållna synpunk- ter samt ra t t Eders Kungl.
Maj:t matte förordna antingen a t t kommittén ut- ökas med minst en kvinnlig ledamot, e l l e r, därest denna hemsbiillan e j kan bifallas, a t t kvinnliga sakkun- niga m %tte anlitas a t t biträda kom- mittén vid utredningen.
Btockholm den 28 juni 1933.
Underdånigst FREDRJKA-B.RE,MER-FORB ' UNDE T (Underskr.)
* Skrivelsen ifråga har av K.
Maj: t överlämnats till rundradioutredning- en, och vi f å nu hoppas, a t t vara be- rättigade anspråk på medbestäm- manderätt över landets radioverk- samfiet måtte vederbörligen beaktas.
Våra önskemål torde framstå så pass klart, a t t faran för missförstånd bor- de vara fullkomligt utesluten.
En del presskommentarer ha emellertid be- visat motsatsen: man tolkar vår strävan som ett försök a t t f % till stånd renodlade kvinnoprogram.
Där- för torde det ej vara ur vägen a t t särskilt understryka följande passus i ovanstgende skrivelse: v i s y f t a.
n u e j e n d a s t p å de ämnen, som kunna betraktas som speciellt kvinnliga utan o c k s å p å a l l a ö v r i g a upp- g i f t e r s o m f a l l a inom rund- r a d i o n s omrhde.
Alltså!
Vi hoppas bli representera- de i styrelse och programråd som medlemmar och individer i främsta rummet, som kvinnor i andrarummet.
Inte för a t t f å till stånd en mycken- het speciella kvinnoavdelningar och eventuellt upplysa herrarna i styrel- se och råd om absolut bästa sättet a t t inlägga ättiksgurka eller om osvikligt medel mot kaff efläckar utan helt enkelt för att besvara en negerande fråga: varför skall det inte finnas också kvinnor i radions led- ning?
Nar vi ha kapaciteter a t t kom- ma med.
Radiotjänsts chef, major Reuter- swärd, har i .ett uttalande ställt kvinnliga funktionärer inom bolaget i utsikt.
- I St. T.
D. för den 20 aug.
yttrar han bl.
a.: " De för kvinnorna speciellt avsed- da programnumren äro ännu ej s &amp; många, a t t de kunna motivera en särskild kvinnoavdelning i program- organisationen, men i samma stund som vi f % tillfälle a t t utvidga för- middagsutsändningarna, blir nog .en sådan avdelning nödvändig.
Jag kan s %lunda säga, a t t en kvinnoavdelning inom vår programorganisation står p % min önskelista och a t t det sanno- likt blott ä r en tidsfråga, när den kommer. ' '
Vi äro radiochefen tacksamma för hans goda vilja.
O m det nu före- finnes nggot behov av särskilda kvin- noavdelningar i radioutsändningen, ä r det givetvis lyckligare, a t t dylika behandlas av kompetent kvinnlig ar- betskraf t, liksom vi skulle rekom- mendera manlig arbetskraft för man- liga avdelningar.
Om behov av såda- na också skulle anses Önskvärda!
Annars vore det nog ändå lyckligare, om den där stränga könsuppdelning- en, som man i hög grad återfinner i pressen, ej finge göra sig bred aven inom radion.
Kvinnorna anse sig sä- Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Bibliuteksg.
11, ' Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
25-27, ~Stureg: 3, Roslagsg.
3, Hallen, östra station, CENTRALBAN- GARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
f f ~ r s ~ ~ a e s ~
kerligen i våi tid ha vuxit i f r h for- na tiders isolerade historia-för-frun- timmer-diet och blivit kulturella och intellektuella allätare.
Vi ha allt- så ingenting emot a t t tillsammans med herrarna f &amp; bestarnma över skol- radion, där man sannerligen ej fin- ner oss i något Överväldigande antal.
över barnprogrammen - varför just en manlig ledare dar?
- och över programmen i sin helhet.
Ty - vi äro ' som sagt rädda för en trång och könsbetonad isolering och äro minst lika intresserade som mannen av de otaliga andra områden, radion om- spänner, de må sedan galla musik, dramatik, pedagogik, etik eller något annat.
Radions aktualitet kan i denna sommar utan tvekan sägas ha mått kulmen.
Kritiska herrar ha kritise- rat sina enligt deras f örmenande, mindre kritiska medbröder i Radio- tjänst.
Hrr journalister ha enquete- ledes frågat idel herrar, vad de an- se om radio-programmen.
En av de i en tidning tillfrågade herrarna framhöll istället för sina egna sin frus sömmerskas åsikter om den svenska radion: Vadan aven en kvinnlig inställnig vid detta speciella tillfälle kan sägas ha gjort sig gal- lande!
En insändare, som förfasat sig över F,.-B.-F:s oblyga ansprhk i radiospörsmAlet f ört janar citeras.
Han lat s % här: ' " Högtalare.
Det ar allmänt kant och erkänt, att radion, denna underbara uppfinning, ar en garning .av man och att kvinnan för dess tillblivelse och tillväxt ej lagt eller ens kunnat lagga två strån i kors.
Nu, d % allting ar klappat och klart och bordet står dukat, nu kommer en kvinnlig sammanslutning och begiir att bli represen- terad i dess verksamhet.
Det ha vi last i tidningen och det ' ar fullkomligt ' sant!
.
En förbluffad. ' '
DT GERDA: KJELL- BERG, f öreståndme f ö r Stockholms nyöpp- nade sexual-hvgieni- ska poliklinik: Sexual- byråns mål och medel.
' BEHOVET AV UPPLYSNING I sexuella frågor ar ständigt lika aktu- ellt.
Krigs- och kristiden och den lågkonjunktur med nöd och arbetslös- het i spåren, som de sista årtiondena svept fram över varlden, ha alldeles särskilt aktualiserat hithörande frå- gor.
Den f ortghende utvecklingen på industriens område, icke minst den s. k. rationaliseringen, har bidragit a t t öka det sociala eländet.
Socialpo- litici i hela varlden äro ivrigt syssel- '.
Insändaren förtjänar däremot ej att kommenteras.
Istället skulle vi för att framhålla anledningen till a t t vi önska bestämmanderätt jämsides med mannen i allmänhet och i radio- verksamheten isynnerhet vilja citera den förstående ' h r Thorild.
I sin lilla artiga bok om Quinnokönets naturli- ga höghet (titeln förefaller oss ju en aning övermaga, f örstas!)
säger han.
bl.
a..
.
.
" de måste väl f ö r s t. an- ses som människor, i n n a n de an- ses som kvinnor.
Vilket ocks % kan ha sin tillämpning p % vår önskade insats inom radion.
I 7 främmande länder och i mer an 700 svenska hem finnas numera våra fl6ssamattor.
För .detta förhål- lande ha vi att tacka mattornas goda egenskaper.
De äro vackra, varaktiga och billiga.
Samma galler våra gardiner och, möbeltyger.
K O N S T F L I T E N, K y r k o g a t a n Göteborg.
P
de, som äro förknippaåe med foster- f ördrivningen.
Polikliniken vill f örmedla upplys- ning och det a r så långt ifrån me- ningen a t t ens teoretiskt ' bidraga till Den katolske patern Malthus ' a t t undanrö j a f öl j derna av ansvars- maxim a t t alla varelser ha en natur- löshet i sexuella ting, a t t den tvärt- lig benägenhet a t t föröka sig i has- om vill väcka ansvarskänsla hos par- tigare grad an som motsvaras av terna i ett sexuellt förhållande både tillgången på näringsmedel, samt a t t sinsemellan och framför allt mot det den därigenom uppkomna trängseln släkte, som skall födas.
och övertaligheten städse åtföljes av Som poliklinikens föreståndare förstöring av liv, i det a t t en viss jämvikt mellan individer och under- har jag ingen anledning a t t propa- hållsmedel aldrig kan i längden över- gera för nagot som helst system, 2- skridas, har i nutiden f %tt sin sar- barnssystem eller annat, utan blott att försöka lära kontrahenterna att skilda exemplifiering.
de, innan de inlhta sig i sexuella fök- Om an Malthus ' primitiva och nå- bindelser, skaf f a sig upplysning om, got summariska maxim icke strikt vad det innebär och vart det kan leda.
återger det verkliga handelsef örlop- U n c r den korta tid, som förflutit, .pet, kan man dock icke komma ifrån sedan dagspressen offentliggjorde nödvändigheten av en reglering av ' min utnämning, har jag haft så bef olkningstillvaxten.
.
många besök av kvinnor, som trott, Poliklinikens huvudändamål kom- a t t polikliniken skulle kunna bitra- mer a t t bli undervisning om födelse- da dem med fosterfördrivning.
Till kontroll.
Denna syftar dock icke en- den grad har man missuppfatt-!
bart och knappast i första hand mot Polikliniken vill, och det vill jag åter rent materiella andamAl utan vill upprepa, ge sakkunniga råd, nar det j amval fullfölj a etiska syften.
galler a t t f ö r e b y g g a gravidi- tet, icke a t t u n d a n r ö j a shdan, Rashygienen har blivit en viktig Det a r omöjligt för mig a t t har faktor, vars krav måste beaktas.
Lagstiftaren har också tagit upp fr %- ens kunna skissera alla poliklinikens gor som dessa: förbud för akten- uppgifter, men de kunna samman- skap mellan med vissa konstitutio- fattas under beteckningen u p p- nella sjukdomar behäftade individer, l y s n i n g a r o c h r % d.
Det bör- sterilisering, kamp mot f osterf ör- ju också vara en viss garanti, a t t drivning m. m. Fosterfördrivningen, denna verksamhet kommer a t t stå detta förfarande onda, som årligen under direkt kontroll av medicinska Ödelägger massor av människors liv och kommunala myndigheter.
Det ar och ' förgrovar etiska varden, har all- Stockholms stad, som inrättat den.
Jag börjar mitt arbete med ett .le- aeles särskilt aktualiserat frågan.
En viktig uppgift f ör den poliklinik, vande intresse och med det allra .bas- soin jag fått förtroendet att förestå, t a uppsåt.
Jag har inget färdigt pro- blir a t t förmedla upplysning om de gram a t t följa utan måste lita mig vådor i fysiskt och psykiskt avseen- till erfarenhet.
satta med den frågan: hur möta och råda bot på arbetslösheten?
En de- talj i detta arbete utgör fodelsekon- trollen.
-
177 HERTHA Ilanna Lundh-Eriksson: a t t ge dig av till skolan, nar klockan a r halv, - ser du, när visarna stå.
.
Intermezzo.
ratt ner.
Jag pekar pA skyltklockan framför oss.
Pojken skiner upp.
Tidigt en morgon a r jag på väg till - Och tank, om du skulle titta .mitt ' arbete och nalkas sp %rvagshlill- platsen.
Fyran kommer och går.
efter varenda kväll, nar du lägger Nå, jag tar val nasta vagn, jag har dig, a t t alla, kladerna ligger i ord- god tid.
Det tycks däremot inte en ning på stolen vid sangen.
Han ser verkligen lite uppiggad liten sjuåring ha.
Med andan i hal- sen kommer han men hinner inte ut.
Men så mörknar blicken.
- Jag kommer nog försent i alla fall.
fram, vagnen g %r.
* Nar jag nått hållplatsen, går han ' Ett litet intermezzo bara.
Men där och vankar av och an, orolig som en vuxen människa.
Just som jag vad blottade det inte allt!
Den lil- går förbi honom, hör jag ett stönan- le bytingens stönande följde mig he- de och tittar upp - ja, sannerligen la dagen.
Och därtill kom sedan ä r det inte pojken, som stönar och frggan: h a r då en far ingen ansvars- suckar som en gammal man.
En för- känsla mot sitt barn?
Far och mor skiljas, hemmet upp- tvivlad blick ur ett par barnaögon, Han har kommit för sent; fyran löses, fadern tillerkännes ett av, bar-.
nen eller flera.
Och nu händer det gick.
märkliga, att om mailnen hittills - Du får val t a nasta vagn då.
- Hinner inte.
- Du f %r val be frö- slösat på anmärkningar över hust- ken om ursäkt, så förlåter hon dig runs satt a t t sköta h e m och barn, hon %om dock icke ar alldeles utan nog.
- Det går inte, - Och pappa sa ', a t t om jag kom erfarenhet på omrhdet, så klarar han försent i dag med, sa skulle jag f % å sin sida det nya befriade hemmet alldeles utmärkt!
Tror han, ja!
stryk.
E t t nytt ängslans stönande.
De " frlinskilda barnens " - tragik - .Har du försovit dig?
- Nej borde inte gA obeaktad förbi.
väckarklockan ringer.
Far stiger då, pappa väckte mig klockan sju.
- Mamma då, a r hon död?
- Nej upp, vacker pojken, går ut i köket då, jag skall snart f å en ny mamma.
och kokar choklad och brer smörgå- - Vi bodde på Östermalm, när.
sar, g %r in till pojken, som somnat mamma var hemma.
- Vem sköter om - vilken pojke a r inte morgon- om det hemma nu då?
- Pappa för- sömnig?
- ruskar honom och får.
honom sömndrucken upp.
Pysen stas!
- Pappa förstås.
- D % har du fumlar och klar sig.
Ingen mjuk hand hjalper honom med den besvar- väl sölat med a t t klä dig?
Pojken s&amp;g skuldmedveten ut.
- liga skjortan, som så gärna vill fast- na i halsen - ingen hjalper honom Hällan gick av skosnöret.
- Tank, om du skulle hjälpa a t t knäppa de besvärliga strumpe- pappa med a t t klä dig hemskt fort banden - nåja, det g %r ju, fast lite i morgon bittida, s % a t t du a r klar långsamt.
Men, titta, där gick hal- ' E7i klok husmoder använder metal1putsmedl; et W 1 C K O L.
vilket icke innehåller frätande ämnen men a d o c k gör.
allting blixt blankt.
P ~SW~NGSAR.
omtyckta berömda K A.K An0 CEYLONTEER av fin-iin kvalitet i vackra halv-kg- burkar el.
; paket om 100gr.
P i l s 4:50 p r kg.
av utsökta bästa kvaliteter pak.
om. %O, 250.1000.5 (' gr Pris 121-,141- p r kg.
I parti och minut från H E R M A N N DERLIE ' N &amp; - B. FriilsningsarmCns Hande1sdepnrtemeb.t STOCKHOLM.
~ u l ' l ~ s ~ ä 3 t a n Östermalmsgatan 71.
Stockholm.
Tel. 676323 (växel Engros:.
-
Eleonor Lilliehöök: S K.
Maj:t har tillsatt en.komnn2tté * f utredning a v arbetsf örhallandena in- o m det h m l i g a yrket, i vilket det, gläd- jande nog, aven fznns kvinnliga leda- möter.
Sv.
Husmodersf ören.
Riksf Örb.
ordf., fru Eleonor Lillie höök, frarnlag- ger hrar någm tankeväckande Wn- punktw på frågan.
ATT DEN S.
K. HEMBITRÄDES- friigan a r en stor och vittomfattande social f råga har äntligen bör j a t inses.
Att den a r en ganska komplicerad fr %ga har man däremot länge varit ense om.
Det galler a t t ej söka för- enkla de problem, den innebar.
Men det galler aven a t t ej allt för mycket ' understryka frågans " ömt %lighet ".
Att erkänna, a t t en sak a r ömthlig %r ut och å r in, a r att erkänna, a t t den a r sjuk, och så illa behöver det dock ej anses vara ställt med denna fr %ga.
Den kan visserligen aldrig 1ö- sas som sjalvständigt problem, t y den sammanhänger alltf ör intimt med andra sociala förhållanden och - missf örhhllanden, men mycket kan and % göras för a t t reda upp och bringa klarhet inom hithörande om- r %den.
Har skall endast framföras några synpunkter.
Vad som gjort hembitradesfrågan sarskilt aktuell, ar, a t t den %r 1931 blev riksdagsfråga.
Ehuru motion om " utredning av arbetsförhållande- det bara e n part, och samhället fingrarna fh in det?
Hålen bli - allt har genom sitt domslut tilldelat mindre och bandet allt större.
.
.
vhrdnaden om barnet %t ena parten.
* Det k a n handa, a t t den parten a r - J a men barnen m h t e val lära sig olämplig, inte enligt lag och moral a t t reda sig ensamma?
- Det har och ekonomi och alla myndigheters ingen förnekat, men läxan behöver %sikter, men från b a r n e t s syn- val inte vara så tunglard?
- Barn, punkt, som vaxa upp i ett skyddat hem, Borde man inte kunna begära, a t t mpna sannerligen bli strandsatta en morgon skoldags, aven om mor finns om samhället vid skilsmässa tilldö- redo a t t ta ett hjälpande tag.
- Jag mer fadern barnet, s % borde det ock- vet själv, hur det var, nar jag hade så kräva, a t t fadefn ger barnet en mina barn i skolåldern.
Hur myc- sådan vhrdnad, som det skulle fhtt, ket mera komplicerat skall det inte om normala förhållanden rått i hem- vara för en sådan liten moderlös by- met?
Ty det får sannerligen inte den lille parveln, som jag stötte på ting som den har.
Nu hör jag någon invanda, a t t det vid sp %rvagshhllplatsen.
En sådan dar a r hemmens ensak, och a t t inga vånda och ängslan i ett barnasinne utomsthende ha a t t göra med hur ett som hos den pysen borde inte f % fö- barn sköts av sina föräldrar, nar in- rekomma i ett land, som skryter med t e vanvård föreligger.
Det a r nog a t t aga världens basta barnavårds- sant, men- i ett skilsmassohem finns lagar. '
- Spiidbsi~mghernniet ED REN 18 Kurser i vävning fr. 1 okt.
för nybörjare och mera försigkomna givas av utexam.
vävlärarinna m. flerårig utlandspraktik.
- Elever mottagas för praktisk och teoretisk undervisning i spädbarnsvArd och vad därtill hörer.
Varje kurs varar 4 minader.
Prospekt erhalles p i be äran hos hemmets g~r ", ", " ' p~, ", =.P~~; z;; g~y; ~; y;:; ";: g ~ l;: Nytorgsg.
Stockholm.
Tel. 40 40 29, 50.
M BN tillhörande Stockholms stad.
Barnsköterskeföreningen.
a T ~ p;:; t ~, ~
na inom det husliga yrket " avslogs både detta och följande år, har likväl en kommitté nu i sommar tillsatts av regeringen för en dylik utredning.
En motion 1932, som avshg en utred- ning av utbildningsf örhhllandena in- om det husliga yrket, bifölls däremot och hade till följd en utredning av skolöverstyrelsen med synnerligen beaktansvärda- resultat.
Troligen ä r detta orsaken till a t t ingen represen- tant för huslig yrkesutbildning in- satts i ovannämnda kommitté, vilket a r a t t beklaga, då såväl husmödrar som hembiträden sakerligen har ön- ska stödet av de fackligt ' och pedago- giskt utbildade krafterna inom det husliga yrket.
Det a r alltså hembiträdets utbild- ning och hemmens arbetsf örhållan- den, frågan främst rör sig om.
Vad utbildningen beträffar, kan man nog saga, a t t f örhållandena åtminstone teoretiskt sett börja ljusna.
Vid si- dan av den utbildning, som kan er- hållas vid husmodersskolor och yr- kesskolor, öppnar sig nu genom ' skol- överstyrelsens f örslag möjlighet f ör de hembiträden, som genom praktik i ett eller flera hem skaffat sig kun- nighet i husligt arbete, a t t avlägga officiella.
prov och härefter erhålla kunskapsintyg.
Detta a r oandligt mycket enklare an det ganska kra- vande system, som man inom tyska husmodersf örbundet gått in f ör i frhga om utbildning inom hemmen, och som t. o. m. dar börjat visa sig.
svårt a t t h %lla uppe.
Men aven om denna möjlighet öppnas, kan det bli svårt a t t få den utnyttjad.
Det gal- ler därför a t t f å alla intresserade a t t verka för saken genom a t t uppmana och uppmuntra kunniga hembiträ- den a t t avlägga de ifrågavarande Rationell ' / / / / / / / / / / / / / / / / / / A Fotvård ' / / / / / / / / .. / / / / / /. / A I Syster proven samt aven genom a t t verka för, a t t dessa utprövade tillerkännas högre lön, och en bestämd yrkesstall- ning.
Givetvis komma.
alltid en del husmödrar, som i grund behärska ' sitt husliga yrke och alltså ej behöva.
Itvalif icerad arbetskraf t utan endast hjälp med sysslornas utförande, a t t begagna sig av den billigare .arbets- kraften - lärlingen.
Men aven har galler a t t verka för, a t t det ingår i allmänna medvetandet a t t till denna.
.ej endast överlämnas grovsysslor och rent mekaniskt arbete, utan aven a t t.
hon så småningom insattes i olika, husliga sysslor till båtnad för båda parterna.
.
Det a r då man kommer till arbets- f örh Allandena, som f rågan blir mer svårlöst.
Och detta a r likvisst den primära frågan.
Ty vore hembiträ- desyrket ett uppskattat yrke och in- te ett yrke, som många t a till i brist på battre, skulle sakerligen de ut- bildningsmö jligheter, som redan nu.
finnas, mera ha utnyttjats.
Orsaker- na varför hembiträdes yrket e j- a r uppskattat äro alltför väl kända och alltför ofta upprepade.
De ha sin rot i den moderna tidens uppfattning om yrke, arbete och frihet.
En kom- mande kvinnogeneration, dar val alla åtminstone b ö r j a t som sjalv- ständiga yrkeskvinnor, skall battre an den äldre generationen förstå, hur t. ex. frågan om bestämd grans mel- lan arbete och fritid kan vara av s % dominerande betydelse, som den verkligen ar.
En stor del av de svårigheter, som samarbete och ' samliv mellan husmor och hembiträde inom ett hem kan er- bjuda, .elimineras, då hembiträdet bor utom hemmet.
Har aga vi .dock en fullt tillfredsställande och tidsen- ' ' ' Elieabete Fotvårds.
klinik Kungsgatan 50, III, hiss.
Stockholm F '.
d.
Specialist hos Scholl i flera år.
Tid pr Tel. 20 37 90 kl. 10-5 e. m. SyateDiB mottager bestiillningar aw all slags sbmnad, Aven lagningar.
Öster malmsg.
33. n. b.
Tel 1161 93.
Öppet vnr- d.agar 9-6, lördagar 8-2.
I GER ARBETE A T D O V A KVINNOR.
(OBS.!
Reducerade priser.
Välgjort arbete.
.
I
180 '.
.
HERTHA - lig form för husligt yrkesarbete: den kunniga yrkeskvinnan, som under en överenskommen, begränsad tid ut- för ett koncentrerat arbete och har- efter fullt råder över sin tid.
Det galler har visserligen främst det kunniga, mogna hembiträdet.
För de helt unga, som ej bo i det egna hemmet, kan det bli alltför påfres- tande, a t t på detta satt söka sig egen bostad, en vansklighet, som de vis- serligen dela med många unga sjalv- f örsör j ande kvinnor i - våra dagar.
Har kan emellertid en stark och bä- rande kår- och kamratanda göra oandligt mycket.
Men denna arbetsform passar ej alla hem, i synnerhet ej hem med sma barn och med endast ett hembi- träde.
Det a r också har vi finna de .största svArigheterna, men aven har galler a t t i möjligaste mån hålla gränsen uppe mellan arbete och fri- tid och principen, a t t hembiträdet bör disponera sin fritid, så vida ej sarskild överenskommelse träff as om övertidsarbete eller vakthållning i hemmet.
Man kan tycka, a t t det a r samma sak, om man säger, a t t ett hembiträde har ledigt s % och så mån- ga kvallar i veckan, eller om man sa- ger, a t t hembiträdet har övertidsar- bete eller vakthållning - vilket a r två skilda begrepp - så och så mån- ga kvallar, då resultatet blir detsam- ma.
Men det förra innebar dock, a t t hon ej anses disponera sin tid efter arbetstidens slut, medan det senare innebar, a t t hon anses dispo- nera sin tid, då den egentliga arbets- tiden ar slut, utom d % särskild över- enskommelse traf f as.
Det kan visserligen för m %ngen husmor te sig, som om det vore omöjligt a t t hålla fasta tider i det ofta flytande och oberäkneliga hem- arbetet.
Men det kan nog ej förne-.
kas, a t t m %nga husmödrar ej göra tillräckligt allvarliga försök i den va- gen.
Det finns dock hem, dar fasta arbetstider för anställda hembitra- den tages som principsak, dar mot- satsen betraktas som undantag, och dar alla familj emedlemmar lart sig respektera dessa hemmets lagar.
Hur an meningarna kunna g % i sar, d % man diskuterar hembitrades- frågan, tyckas alla vara eniga, då det galler a t t i det kunniga hembiträdet se en yrkeskvinna lika god som en annan.
Ja, aven frökentiteln erkan- nes mer och mer.
Men då det ' galler praktiken brister det of ta, kanske mest i insikt i vad en modern yrkes- kvinna framst uppskattar i sitt ar- bete och sina arbetsförhhllanden.
Det ä r ej mer än mänskligt, a t t en hus- mor med en kanske tung arbetsbör- da tanker mer på sin egen, eller rat- tare sagt, p % de sinas bekvämlighet an p % hembiträdets yïkeskrav, men hon bör d % ej heller tala om sin ön- skan a t t vilja medverka till hembi- tradesyrkets höjande, som s % ofta sker.
Det a r helt naturligt, a t t hembi- trädesfragan ligger olika till i olika delar av v %rt land, liksom i stad och p % land.
Den utredning, som Husmo- dersförbundet igångsatt angående hemmens arbetsförhallanden, vittnar härom.
Därför kan den aldrig lösas centralt utan måste troligen lösas lo- kalt.
Främst av allt galler dock a t t verka för en ny mentalitet, en ny uppfattning av hemmets arbetsför- hiillanden och det husliga yrket.
Har- till kommer med säkerhet den allt starkare yrkeskänsla a t t bidra, som gör sig gällande i den nutida kvinno- världen.
Även den inom sitt hem ar- betande husmodern a r dock en yr- eljest, varför dröja med insättningen c i sparbanksboken?
LCit var- je avlöningsdag bli en bemärkelsedag för denna din lilla vän.
POSTSPARBANKEN bi&amp;keZsom-, tt &amp; d
Anna Levertin: Frankrikes kvinnliga parnass.
I Svsnikch A kc~denzien bry ter Selma Lagerlöf den manliga en- f ornzig heten, i den f runslca nz &amp; ciiirenzot intet lcvinnligt intrada.
Fransyskorna Im bildat sin egen c~l~ademi, IzZr skildrad av Anna Le- veq-tin, nz~dulcoremd med Izeclersle- yionens I-öda band. '
P a r i s i september.
I de länder, där kviiliiaiz h,ar röst- rätt, a r hennes ställning i det offent- liga livet en helt annan än i de länder, d i r hon icke kan föra sin egen talaii: Och man kan med fog framkasta den hypotesen, a t t diirför a t t kviiinan har i vårt land, har vår akademi öppnat sina portar för de kviiinliga pennorna- - ärorikt representerade av vår världs-Selma - medan Frank- lieskvinna, som bör fördjupa sig b&amp;- rike ingalunda vill släppa in dem i d,e i arbetets teknik och i dess psy- den vittra cenakelil.
H a r det dröjt kologi.
och dröjer ' det, innan fransyskan f å r För mången äldre husmor med rösträtt, så nog dröjer det ännu läng- minnen friin mer intima och tradi- re, innan hon upptages i de fyrtios tionsbetonade f örhållanden måste krets!
I den olymp, som kallas Insti- detta tal om yrke, utreding och de- tutet, vill fransmannen vara ensam, taljeïad uppgörelse t e sig som ut- han som annars aldrig kan röra sig tryck för en personlig och mekanisk annat an i par, aven om det i Frank- livssyn.
Men manga hem ha kanske rike finiis många kvinnor, värdiga levat litet för länge p&amp;.
känslor och a t t inträda i- akademien.
Först och traditioner från förr.
Man f örstår, främst var det den nyligen mlidiia a t t det moderna hembiträdet värj er Anne de Noaille, en poet av Guds sig för talet om " det personliga för- nåde.
hållandet " som ett varde, då hon i I januari 1931 tog Marie de Waillg stället begär större, frihet för sin initiativet till bildandet av e11 kvinii- egen personlighet.
Om " det person- lig akademi.
Själv har hon skrivit liga förh&amp;llandet " kan dock egentli- en rad romaner för ' den ungdom, som gen varken talas eller skrivas.
Det vill något almat an, den för vilken finns eller det finns icke, men endast markisinnan de .Ségur f örfattade sina parad med den redliga viljan a t t ska- böcker ' och vilka införlivades i det pa goda och tidsenliga arbetsförhal- berömda Bibliotkque Rose.
Mest 1a- landen blir det till välsignelse.
sta av n ' larie de Waillys romaner äro - Tand teknikerelever.
.
mottagas.
Gedigen utbildning i mo- dern kautschuk-, guld- och porslinsteknik.
Kzwserna ledas av leg. tand Cakavre.
CENTRALLABORATORIET, Vallingatan 37, Stockholm.
KUNGL.
HOVLEVERANTOR COTEBORC.
.
,
, 182 HERTHA val " Kusin Sjörövaren ", som blivit prisbelönt.
Vidare " Vägen som bar uppåt ", " Det förflutnas spegel ".
Och hon har grundat ett pris, bärande ' hennes namn, vilket årligen utdelas av sagda akademi för den basta ung- domsboken.
- En genre som för- resten a r föga rik i Frankrike.
Hon utlyste ett möte, och hennes kallelse hörsammades av en mängd franska liksom utländska författarin- nor.
Själv valdes hon till akademiens generalsekreterare.
Någon ordf öran- de äger den ännu icke.
Till vice ord- förande har antagits Elvire Pélissier, vilkens roman Tenebres väckte stort uppseende haromhet.
Som heders- president valdes Lucie Delarue-Mar- drus.
Hon a r en fin poet och visar sig som en verklig psykolog i sina ro- maner samt a r dessutom en .mycket omtyckt personlighet inom Paris lit- terära värld och en utsökt förelaser- ska.
I hederskommittén ser man vidare namn som .Myriam Harry m.
fl., som icke behöva någon presentation, dar- till äro de för berömda.
Vidare mar- ka vi Rosemonde Gérard (Edmond Rostands maka), författarinnan Gé- rard d ' Houville (Madame de Régnier, vilkens make sedan länge tillbaka till- hör Institutet) och Figaros teateran- malare, Judith Cladel, som skrivit ett stort verk om skulptören Rodin, her- tiginnan Clermont-Tonnerre, vilkens bok " Från E,kipagernas tid " blivit översatt på så gott som alla sprak.
För den internationella gruppen - ty akademien har aven en sådan - står poeten Hélene Vacaresco som.
president.
Sedan länge tillbaka re- presenterar hon ju sitt rumänska fosterland i Geneve och a r en valta- larinna av rang.
I denna grupp finna vi aven Mariki Stjernstedt.
P Bödra Sverigeföreningarnas kretsstyrelsemöte i Båstad.
Söndagen den 23 april samlades till krets- styrelsemöte i Båstad ombud för Fredrika- Bremer-Förbundets Skåne-, Hallands- och Växiökretsar.
E t t femtiotal mötesdeltagare hade mött upp och togos p &amp; det gästfriaste och hjärtligaste emot av Bhstadskretsens medlemmar.
P r buss ställdes farden u t till Apelryds trädgårds- och lanthushiillnings- skola, dit förhandlingarna vom förlagda.
Till ordförande för dagen valdes fru Elisabet Sjövall, Kristianstad, och fröken Elin Strandberg, Ystad.
Som punkt ett p % Medlemmarna, som redan upp &amp; till ett tjugotal, äro alla mer eller mindre kända författarinnor: Marion Gilbert, som i sina romaner, vilka be- handla f ami1 j ekonf likter, lägger i da- gen en originell begåvning.
Christiane Aimery, vilkens bonderoman " Den grumliga kallan " a r en utmärkt sak, Denise Le Blond-Zola, som häromåret publicerade en vacker bok om sin far, Emile Zola, Andrée Vollis, politisk skribent och långresenär för Petit Parisiens rakning, och många andra som det bleve för tröttsamt f ö r lasar- na att här uppräkna.
Vilken uppgift har nu den kvinn- liga akademien?
Jo, för det första: att med alla me- del, som st % den till buds, stödja kvin- nor med talang, som agna sig helt %t författarskap samt sprida kännedom om deras verk.
Vidare: att upprätta ett internationellt hem för aldriga och medellösa författarinnor, att ut- giva en biografi och antologi över in- ternationell kvinnlig diktning.
Vack- ra önskemål - som alltjämt hägra i ett avlägset fjärran!
P e u m ~ n o @ o n o @ w d u O @ u B &amp; !gO ~~g SALONGi JAKOBSBERGSGAT.
6 # ' S ' SVPERBEU T.
20 10 06 (i n ~ Sturepl.)
.
Med kalluft.
Kr.
15:- Allt inom yrket utföres av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.
~ @ j ' J ' g $ ~ @ Fabrik för finare möbelsnickeri.
Renovering av antika utföres.
Brahegatan 23, Stockholm.
Tel. 67 85 17.
För " ddagar och supéer uthyras bord, sto- lar, klädhängare och vigselpall.
Hemsändas och avhämtas.
183 - HERTHA dagens program stod ett inledningsanföran- de till diskussion av fru Karin Mortensson, Lund.
Anförandet lamnade en kort moti- vering till Lundakretsens förslag att på programmet vid årsmötet i Norrköping mAtte upptagas några föredrag i sexual- hygieniska frågor, något som ju också se- dan kom a t t behandlas.
vid årsmötet.
På förslag av fröken Signe ~ e n n b e r Häls ' ing- ~, borg, höll dr ~Grubb därefter ett oriente- rande föredrag om abortfrågans lage i Sverige f. n. och belyste sitt uttalande med statistik, hämtad från lakarerapporter och medicinska tidskrifter.
Fröken Signe Wennberg, Hälsingborg, $ahde sedan över ämnet " Om kvinnors rep- resentation i styrelser och nämnder " och på- visade att förhoppningarna om kvinnornas deltagande i det kommunala livet efter röst- rättens genomförande knappast kan anses ha bliiit infriade.
Det ar: blott ett försvin- nande fåtal kvinnor, som beretts platser i kommunala styrelser och nämnder.
T. o. m. den av lagen föreskrivna " obligatoriska kvinnan " saknas på vissa platser i vårit land i fattigvårds- och barnavårdsstyrelser- na.
För a t t rätta dessa förhållanden ford- ras, a t t kvinnorna göra allt för att först kvalificera sig för kommunalt arbete och se- dan söka påverka de väljande myndigheter- na att invälja .kvinnor i nihmder qch sty- relser, spec. dem, där kvinnorna ha särskilda utsi.kter a t t kunna uträtta ett gott arbete.
Tal.
ville för sin del hemställa till mötet a t t ingå till förbundsstyrelsen och Herthas re- daktionskommitté med förslag om att Hertha ville utge ett specialhäfte för att gynna nämnda sida av .kvinnorörelsen, var- efter F.-B.-F.-kretsarna borde f örsöka spri- da detta: häfte till så många kommuner som det vore möjligt a t t nå.
.Sedan åtskilliga av de närvarande yttrat sig i frågan föreslog fim Maja Lundgren, Varberg, och advokat Nilsson, Malmö, a t t fröken Wennbergs ' före- drag toges upp på årsmötesprogrammet.
Tyvärr måste förslaget förfalla detta år, då 1yvinnliga Tandlakares Klinik Adolf Fredr.
IQpkog.
l (vid Sveavägen) Innehavare Astrid Gyllencreutz endast leg. Ingrid Huss Ruth Öhrling tandläkarna: Tid pr tel. Norr (20 0) 3 73.
Särskild mottagning för barn.
(Tandl.
Huss) mind., onsd., fred.
4.30-6. l Arsmötet var satt så tidigt, att fröken Wennberg e j kunde deltaga däri.
.
Nästa talare var rektor Valborg Cervin, Landskrona, som inledde frågan om " Be- .hovet av praktisk undervisning i våra sko- lor " och redogjorde för den praktiska lin- jen vid Landskrona Kommunala Flickskola, dess organisation, undervisningsplan, av- - gångsbetygets kompetensvärde m. m.
Innan mötesdeltagarna lämnade A ~ e l r y d togo de en rundvandring genom lokaler och trädgårdar.
Med djupaste glädje och tack- samhet konstaterade de därvid den lyck- liga utveckling, som skolan genomgår.
- Mötesdeltagarnas tack till Bastadkretgen.
- och Apelryd ' framfördes av f r u Elisabeth Quensel, Malmö.
Dagen avslutades på hotel Båstad med en gemensam middag.
,,, ' Ö s t e r s u n d s k r e t s e n höll den 29 maj sin sista sammankomst för våren å Hov.
Underhållningspro&amp;ammet inleddes med några ssånger sjungna av småflickor och deklamation av fröken Anna-Lisa Pers- son, varpå doktorinnan Stina Aronson hö11 ett kåserande föredrag om.
" Amerikanska Kvinnoklubbar ".
Det väl framförda och spi- rituella föredraget gav en roande skildring av " The ten minutes club " i en småstad i South Carolina, dess stiftarinna och hennes .om naiv arrierikansk mentalitet men också om genialitet vittnande ' idéer, som lockade m h g a kvinnor u r alla samhällsklasser till hennes klubb, där de kunde .träffas utan n %gra konventionella hänsyn; ' Till ledamot av Viixiii stadsfullmaktige har på ledig plats efter justitierådet Bel- linder invalts föresthdarinnan för flicksko- lan, fröken E v a L u n d g r e n.
I namn- da stadsfullmaktige sitter förut en kvinna, doktor R u t G r u b b, och båda dessa kvinnor tillhöra styrelsen för Fredrika-Bre- mer-Förbundets Växiökrets.
ANDERSSONS.
Da m f imiserinq Centralbadet, Stockholm.
REKOMME.NDERAS.
Elegant.
Förstklassig.
Ganidhi gatter kvinnorna högt a t t döma av Romain Rollands bok " Mahatma Gan- dhi ", dar han göres till talesman aven för den indiska kvinnans frigörelse.
Till Indi- ens man säger han 81. a.: Självstyrelsen fordrar, a t t vi betrakta var och en av In- diens inbyggare som vår bror och syster.
Kvinnorna äro ej det svagare könet men val den bättre hälften av mänskligheten, den mest högsinta .delen.
Skirskilt i vår tid ä r hon uppoffringen, tystheten, lidandet och klokheten personifierad.
- Hos Indi- ens kvinnor, säger Rolland, och först och främst hos sin hustru, har Gandhi alltid mött en intelligent förståelse.
Tre kvinnliga arkitekter i England ha valts till medlemmar i the Royal Institute of British Architects.
- Polens första kvinnliga arkitekt heter Hedwidge Dobr- zynska a r en strängt upptagen dam.
Pl &amp; den betydande posten som Principal Clerk in the Treasury har miss E.
White, adress Storbritannien, placerats.
För första gången har det österrikiska Haitingerpriset tilldelats tv % kvinnor, nam- ligen dr Berta Karlik och dr Elisabeth .Rona, båda vid Radiuminstitutet i Wien.
Som fnireliisare i arbetslagstif tniag vid universitetet i Rom har utsetts dr Luisa Riva Sanseverino.
Roosevelt siinder u t ännu en kvinnlig minister, miss Julia Wheelock lär namli- gen vara designerad som U.
S; A:s sande- bud i Jugoslavien.
.
- - - - -.
i.
.
i.
.
i r - .-.
Roosevelt a r lyckligtvis mera förstående mot kvinnorna an Hitler och Mussolini.
SA- lunda har han till biträdande finansminis- ter utsett Mrs.
Marion Glass Banister.
En annan viktig finansiell post innehas redan av en annan kvinna, nämligen Mrs.
Nellie Tayloe Ross, direktör för U.
S.
A:s mynt- väsen.
Vid senaste internationella arbetskonfe- rensen i Geniive leddes den amerikanska delegationen av miss Mary Anderson, chef för kvinnobyrån inom det amerikanska ar- betsdepartementet.
Fllan Indien meddelas, a t t en lag an- tagits i Kashmir, enligt vilken ankor till- låtas gifta om sig och a t t i Nepal akten- skapslagen reviderats i syfte a t t förhindra barnaktenskapen.
Vad a r en kvinna v&amp;d?
En kvinnas värde varierar .högst betyd- ligt i de olika länderna.
Hos kaffrerna betingar hon sålunda ett varde av 10 kor.
I Uganda lär man kunna f % henne for ett par skor, medan den akta mannen i Un- royo betalar av på köpesumman med en elefantbete d &amp; och d %.
I Belutschistan lär det vara sed, a t t mannen får taga plats hos sin blivande svärfar och på så satt betala sin utvalda.
Tartarerna gå enkla- r e till vaga: de betala den tillkommandes vikt i smör eller andra matvaror.
.
.
.
.
.
redaktionskommi t t6 består, f örutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a l: I b a c k = H o l m g r e n, I d a von P1omgren och Axianne Thorstenson.
.,-,.
.
.
r.
.
. '
s.
.
D,a m f-r i s ö r STEPHA.N E K (Diplom i permanentond.
Paris 1932.)
Rogeringsgatan 13, S t o c k it * o l m.
1: STA KLASS BEHANDLIN ' G.
Senaste nyheter i s h a l apparatur som teknik inom modern hårkultur.
Popztlar prislista.
- Tel. 20 22 86.
(Kristianstads Ian) börjar den 1 nov.
utom 1: sta årskzcrs (manlig och kvinnlig) 2:d.l-a årsLcrs, manl.
o. kvinnl.
(5 mån.)
med utvidgad hurnanistundervisn.
Minst ett främmande sprak.
Förbereder aven för seminarium, slöjd- och skolkökslär.- utbildning.
- B i l l i p omkostnader, fri-.
elevplatser, statsstip.
Begär pospekt f r.
något för barnen att.
s.mörgas med mesost pa koo ' perativa Folkhögskolan, Öaanestad.
- - - p Musiklek tioner.
PIANO - ORGEL - SANG SVEN-GöSTA SJbBERG Musikdirektör.
Grevmagnigatatt 3, II, Stacizholns.
Tel. 67 87 47.
Kartritningskurs.
V å r f w s 15 jan.
- Höstkurs 15 sept.
Begär prospekt!
ANNA DAHLSTROM, e. o. kansliskrivare hos K. Lantmäteristyrelsen.
Adv.
Styvrnansg.
47, 111, Stochholm.
Tel. 60 62 7 4 kl. 8-9 f. m.
Önskar Ni Eder h,und förstklassigt trimmtad, @ und Eder då till ~rirnningsinstitutet R-A-SHUNDAR Delikata - Hållbara, Kr.
1: 60, 1: - BISPGHUDEMS PEPPARKAKOR Grcvttcvegatan 82, Stockholm.
Tel. 67 96 85.
AlIt som rör skötsel av hundar, såsom trimning, klippning, bad m. m., utföres.
- Hundar emottagas for parning, valpning, försäljning och inackorde- ring.
- S1CK:s avelshund, dubbelchampion Max1 av Saxa 286 F. F., star till avelstjanst p3 institutet.
Elfe Tegndr.
(Tunna lunchpepparkakor) tillverkade efter ett gammait recept av K A R S T E N S B A G E R I Stockholm.
Kungl.
Hovleverantör.
Firman grundad 1820.
Kvalitet - ~ ' a l u t a Sång- o. Pianolektioner.
Operasångerslcan Fmc Marta Byström.
(Edvin Ruud o. Kristina Nilsson stipen- diat.)
M h g h r i g utbildning i utlandet.
Hornsgatan 72, Stockholm.
Tel. 41 85 42.
Sveriges äldsta, största och mest omtyckta bibliotek för, barn och ung-.
dom innehtiller nu etthundrafemtiofem delar.
Pris pr de1 i kart.
band 2 kr., bibl.-band 2 kr.
50 Öre, i rött skinnband med runda hörn 3 ' kr.
- FullstJlndig förte8ckning sändes gratis och franko.
Rekvirera i närmaste bokhandel eller från SVENSK LARARETIDNINGS FORLAG Barnhusgatan 8.
Stockholm C.
--.
.-.- Tillbringa sensommaren och höslen i den härliga IIKOLMARDEN I Den stärkande, höga och rena luften från skog och sjö skänker ' vila och vederkvickelse.
Väsentligt reducerade priser.
Hel inackordering f r h kr.
4: -, 4: 50 och 5: - p r dag.
Pris för lunch fran kr.
1: 50, middag fr&amp;n kr.
2: -.
Bestallning mottages &amp; fester, bröllop m. m.
Gott bord.
Trevnad.
God betjäning.
Öppet Aret om.
- - II K o l m a r d e n s R e k r e a t i o n s - och V i l o h e m.
Adr.
Kolmarden.
Tel. 24.
Fysikalisk-D ietisk K u r a n s t a l t Skodsborgsmetod LämpSig rekreationsort.
D.
1.0@0 fot över havet.
AIIa modarna badformer, eIektricitetsbehandl., maasage.
Vegetarisk och blandad host.
Individuell diet.
Överläk.
: D:r E. GARBY.
Bitr, lakare: D:r I. UNHALL.
Nedsaffa kut.- och pensfonspt.iser, Jnaa dt.ic&amp;spenga~, Begar u f f 3 t.
f.
pospekf, Postadress HULTAFORS.
Tel., B o r i s 695, Hultafors 1 6.
Rävlanda 68. '
