# ID: svediakorp-per2930
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,929
# sentences: 959
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT FUR 3 i O - D E.
N S V E N S K A KVI NNORZ) RELSENr UTGIVEN AV FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET '.
M ARGA~RETA VON KONOW ' '.
En besvikelse, F.-B.-F. skriver till ... statsutskottet.
Stockholms barnav&amp;rdsbyrå8~ hemhjalp.
Av-Elsa Beijer.
Orientens kvinnahandel.
M,v.K-w. li ' ' A p r i l 1933 Behörighets lagens efterlevnad.
En konstnärinna och hennes livsgärning, Av ~ h ~ r F r a e i ' ding.
H a r preventivlagen nagot exi- stensberattigande?
AV Astrid, Cleve-v .. Euler.
.
Om akta makars förrnogenhets- forh&amp;llandene Kvinnorna och ' skogSv&amp;rden.
A v ~ a u i s e Stenbock, Gifta kvinnor i statstjanst.
Sigrid Undset?
senastebok.
Av ' - ' u Av - H e d d a.
Key.
.
F.-8.-F.-kretsarna.
ARGANG 29 ' I.
1, - .-.
%
En besvikelse .. ar Kungl.
Maj:t ans %g sig böra N till Arets riksdag framlägga pro- manhang till behandling upptaga jämväl vissa andra frågor om and- position om ratificering av Haagkon- ringar i ' medborgarskapslagens be- ventionen, var det icke a t t vänta a t t i stämmelser och åberopar såsom skäl denna proposition f å tillgodosett härför saval kvinnornas opinionsytt- kvinnornas krav på revision av vår ringar som fragans tidigare behand- medborgarskapslag.
' Tiden var givet- ling i konstitutionsutskottet.
I fort- vis för knapp, i synnerhet som en me- sättningen upptager han dock endast r a omfattande revision m %ste förut- till behandling ändring av nuvarande satta ett skandinaviskt samafiete.
bestämmelse, a t t utländsk kvinna ge- ' De olika kvinnof öreningar, som hän- nom giftermal med svensk man ovill- vänt sig till Kungl.
Maj: t i denna korligen förvärvar svenskt medbor- fråga, hava tidigare framhållit, att garskap.
Han synes förorda, att ut- de icke hava något a t t erinra emot.
ländsk kvinna, gift med svensk man,.
en ratificering, och ur denna syn- först i och med tagande av hemvist4 .punkt hava vi ej heller nhgot a t t in- Sverige skulle förvärva mannens d. v. vanda emot nämnda proposition, även s. svenskt medborgarskap.
I propo- om vi hade hoppats, att, det kunde sitionen säges aven, a t t förfr %gnin- f % anstå med ratificeringen för att i gar om de danska och norska regerin-.
sammanhang därmed f % fram lagand- garnas sthdpunkt i ämnet avlåtits, ringar, som g %ve de gifta kvinnorna men att, d % svar .ej ing %tt, man sett f ull s jalvstandighet i medborgar- sig n ö d s a k a d begränsa sig till a t t föresla allenast den lagändring rättsligt hänseende.
Det man däremot saknar i propo- som erfordras i och för ratificering- sitionen a r ett ställningstagande till en, nämligen att mannens naturalisa- tion under äktenskapet ej skall med- kvinnornas nämnda krav.
.
Departementschefen, anför, a t t det föra ändring i hustruns medborgar- kunde ifrågasattas a t t i detta sam- skap utan hennes samtycke.
» Många biiciar små göra en stor å.))
, INSATT Edra besparingar i Stockholms Stads sparbank,, STIFTAD AR KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Flemmingatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna Lat hand g &amp; fattig.
112 10-3 samt 1126-7, lördagar kl. 2 e. m. Ido2 hand g &amp; rik
HERTHA 78 F.-Bo-F. skriver till Statsutskottet.
Skrivelsen hade f öl j ande lydelse.
- - H anledning av Kungl.
Maj: ts för- slag att för upprättande av paral- lellklasser vid kommunala och privata statsunderstödda skolor, eleva.ntalet skulle överstiga 35, har .förbundssty- relsen beslutat att å F.-B.-F: s vägnar avlåta en skrivelse tilI sta %sueskottet.
I - denna skrivelse, som ingavs den 11 mars, framhölls med motivering ur olika synpunkter, a t t den hittillsva- rande bestämmelsen för.
ovannämnda skolor om rätt till parallellavdelning, när elevantalet Översteg 30, borde bi- behållas.
Vilka de " vissa andra fpågor om ändringar i medbogarskapslagen " äro, som kunde ifrhgasattas uppta- gas till behandling, omnämnes icke.
Vi förutsätta, att dessa frågor äro kvinnornas krav på full likstallighet, några andra kan det icke garna vara.
Det borde efter alla de framställnin- gar, som gjorts, varit klart för rege- ringen, att kvinnorna ej äro nöjda med att endast få ovannämnda i ut- sikt ställda förändring.
Vi hade för- väntat, att när hänvändelsen gjordes .till övriga skandinaviska länders re- geringar, dessa hade innefattat en in- bjudan till samarbete för förverkli- gande av grundsatsen om mäns och kvinnors likstallighet i medborgar- skapshänseende.
Sveriges, Danmarks och Norges kvinnor ämna icke lhta fragan vila.
: Till Statsutskottet.
Med anledning av det i statsverkspropo- sitionen i besparingssyfte upptagna för- slaget a t t i kommunala och privata stats- understödda skolor - i analogi med vad som redan gäller för statsläroverk - pa- rallellavdelningar, utom på gymnasium och i flickskolans två högsta klasser, icke må upprättas, förrän antalet larjungar över- stiger 35, vill Fredrika-Bremer-Förbundet f ramhålla några synpunkter.
Förbundet instämmer i Kungl.
Skolöver- styrelsens yttrande, att en ökning av klass- avdelningarnas storlek ar synnerligen ogynnsam ur pedagogisk synpunkt, och vill särskilt framhålla som en mycket betaiik- lig sak, a t t klassavdelningar på 35 lär- jungar i hög grad försvArar genomförandet .av de modernare arbetsformer i skolan, som betingas av nyare pedagogiska och psyko- logiska erfarenheter.
Med så stora lar- jungeavdelningar minskas också på ett be- klagligt satt skolornas möjlighet att fost- rande inverka p % lärjungarnas karaktars- utveckling.
Erfarenheten från statslärover- kens stora elevantal i klasserna torde e j heller vara f ördelaktig.
Den mycket omde- batterade kvarsittningen i dessa läroverk har säkert har en av sina orsaker.
Vidare ä r det förbundet angeläget fram- hålla .att de föreslagna strängare bestam- melserna angående uppdelning i para.llel1- klasser vid kommunala och privata skolor komma a t t medföra en ökad arbetslöshet bland lärarinnor.
Denna olyckliga följd- verkan skärpes an .mer genom den i stats- verkspropositionen föreslagna ökade tjänst- göringsskyldigheten f ör ämneslararinna vid privatläroverk.
Fredrika-Bremer-Förbundet vill således framhålla, a t t de nuvarande be- stammelserna angående lar jungean- tal i klassavdelningar vid kommu- nala och privata statsunderstödda skolor böra bibehållas samt påpeka olämpligheten av a t t ge- nom ändrade bestämmelser såväl be- träffande klassavdelningars storlek som ämneslärarinnors tjänstgö- ringsskyldighet öka antalet arbets- lösa lärarinnor.
ilwetitaat f 6 r vetean- skaplig sk8nhetsv8rd.
Grevgatan 10, l tr., S t o c k h o l m.
Telefon: 67 94 97.
Specialbehandling av frostskador, finnar, pormaskar.
Ber~solinbehaidlin~ar för reu- m d s k a åkammor i händer och fötter.
Manicure, Massage, Pedicure.
Beställ tid!
ELSA GJORLING-BERGMAN.
Dipl.
fia.
Actulknie Scientifiqzce de Ben ?btB, Paris.
HERTHA Elsa Beijer: v5irdsf orbundet.
kunde barnavåinds-I byråerfia i ~ t o i k h o l m och Solna hös- ' ten 1924 påbörja sådan hemhjälps- verksamhet.
Den ordnades delvis ef- ter mönster av den verksamhet, som sedan ett tiotal å r tillbaka bedrivits av " Home hel^ Societies " i en del in-; 1 Stockholms barnam vårdsbyrås hemhjälp * tt önskemhl för mer an en social ' institution hade länge varit att f å lam~liga hjälpaininnor a t t sanda till farniber, där husmodern på grund av barnsbörd eller sjukdom var oförmö- gen a t t sköta hem och barn.
Tack vare anslag ur en fond, som tillhör Svenska Fattigvårds- och Barns- 39 ' son, erfaren och kunnig i hemvård samt klok, behjärtad och entusiastisk för Cirkulär och anslag om den nystartade ut till balnnbördshus, läkare diakonissor m. fl.
Den, som önskade hemhjalp eller .upplysningar hade a t t vända sig till barnavårdsby- rån - &amp; t a$ utan tvivel en stor för- del för verksamheten a t t vara för- lagd till en byrh eller en central, som har möjlighet a t t göra en snabb ut- redning om behovet och sedan stödja och kontrollera arbetet i hemmet.
Byran avlönade, med 5 kr.
per dag + spårvagnspengar till och från arbetet, och ansvarade för hjälpen.
För den- na, avsedd för mindre bemedlade fa- miljer, skulle högst 2.50 per dag er- läggas till byrån.
Avgiften kunde dock vid behov sankas eller blott ef- terskänkas, nggot som oftast måst ske.
Hemhjälpen skulle ha kost i hemmet, men snart nog visade det sig a t t hushhllskassan ofta var så knapp, a t t hj alpen inte nändes.
äta av den .mat hon inköpt och tillagat at familjen.
Byrån anslog därför 1: 50 per dag till matpengar å t hem-,, Vid riksdagens behandling av åttonde huvudtiteln godkändes rege- ringsförslaget utom vad angick flick- skolornas två högsta klasser.
Be- träffande dem h a ï bestämmelsen till och med skarpts, så a t t aven i des- sa klasser eleverna skola vara flera än 35 for upprättande av parallellav- delning.
Att sparsamhetsstravanden segra- de över undervisningssynpunkter och hänsyn till lärarinnors berättigade in- tressen ' vacker mhhanda - sådana forhållandena nu en gång äro - ing- en förvaning.
I nagon mån mildras också.
verkan av det fattade beslutet därav att såsom redan Kungl.
AIaj: t f öreslog, undantag f rån bestämmel- serna om .klassavdelningars ökade storlek på vissa grunder kunna med- ges.
Men.
aven om man hA1.ler detta- arbete har aven upptagits av i minnet, a r utghngen ' av frågan i .Sv. "
Liknande Rada Korset, Husmodersföreningar,.
F.-B.-F.-kretsar m. fl.
hög grad a t t beklaga.
- DRICK R ' AMLOCA -- Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
I Hovleverantörer till H.
Maj: t Konungen och H.
K.
B.
~ r o n ~ k n i e n av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
, c.
,
80 - - HERTHA hjälpen, som sedan dess hhller sig själv med mat.
Söndagar och nat- ter, d % mannen var hemma, skulle hemhjalpen inte tillbringa i hemmet, och i regel skulle hon inte stanna dar längre tid a n 14 dagar.
Den se- nare bestämmelsen har emellertid p % grund av ömmande omständigheter många gånger mlist överskridas.
Under de första %ren m %ste verk- samheten p % grund av bestämmelser fästade vid förut omtalade anslag be- gränsas till shdana familjer, dar hustrun till följd av barnsbörd eller med densamma förenad sjukdom inte kunde sköta hemmet; Genom bidrag aven fr %n andra h %ll - tre g %nger fr %n Kronprinsessan Margarethas Minnesf ond, sedan 1928 Arligen f rån Stockholms stads fattigvårdsnamnd, från enskilda personer och nu sist fr %n Hierta-Retzius stipendiefond fr %n vilken barnavhrdsbyriin i da- gama erhtillit 2,000 kr.
för sin hem- hjälpsverksamhet - ha .gränserna förflyttats och arbetet utvidgats.
Det är dock först och främst till hem, dar ett nytt barn väntas eller kom- mit, som byr %n sander hemhjalpen: mor a r trött de sista dagarna och or- kar inte sköta sina sysslor, mor är p % B.
B. och har ingen, som under tiden kan se till barnen i hemmet.
Skola dessa skickas till asyl eller barnhem?
Det a r bekymmersamt, och det k o s t a r - .vem som nu an f %r betala därför, de själva eller staden.
Hur tacksam a r inte moden a t t kunna f % .en hemhjalp, som för en tid lyfter arbetsbördan från hen- nes axlar och kunnigt och kärleks- f ullt sköter hennes %ligganden!
Med glädje lamna vi dock hemhjalp även till familjer dar hustrun ligger sjuk, antingen hemma eller p % sjukhus, eller dar hon ä r klen och behöver, - .- - komma bort en tid och vila sig frhn man och barn och allt knog och släp i hemmet.
Lyckligt ar ocksh a t t f å skicka hjälp till ett hem, dar modern hastigt gAtt bort och dar fadern st %r ensam och villradig, kanske med en stor barnskara.
Stora krav stallas på en hemhjalp.
Alla inom ett hem förekommande sysslor skall hon- kunna utföra, halla hemmet rent och prydligt, vaka över barnen och se till a t t de äro hela och snygga.
Hon skall kunna sköta ett spatt barn, sysselsatta koltbarn och läsa läxor med de äldre om så behövs.
Taktfullt skall hon glida in i hem och mil j ö, vinna medlemmarnas tillgiven- het och förtroende och i mer an en bemärkelse lamna ljusa spår efter sig.
En verklig känsla för uppgiften maste inspirera hemh j alpen, vilkens arbetsdag kan vara b %de 1Ang och mö- dosam.
Tacksamheten hos klientelet a r dock stor, och otaliga äro de bevis harp %, som byr %n.
och hemhjalpen själv f %r mottaga.
Vi andra p % by- r %n kanna oss ofta enkla och ödm ju- ka inför det stlitliga och uppoffrande arbete, som utföres av våra kolleger hernh j alparna.
En hemhjalp kostar omkring 2,000 kronor per %r.
För i %r finnas fyra ordinarie hemh j alpar anställda, men för nästa %r måste vi, om vi skola kunna behålla dem alla, bege oss ut p % tiggarstrlit igen.
Men vad a r fy- r a hemhjälpar i en stad som Stock- holm!
Barnavårdsbyrlins stora öns- kan a r a t t f % utvidga verksamheten och den hoppas, a t t ' de som möjlighet hava, m %tte knacka fram flera guld- klimpar för detta andamiil.
Hem- h j alpsaspiranter finnas, b %de har och vid Uppsala Hemskola, dar " hem- systrar " Arligen utbildas och val fostras för dylik uppgift.
I 8 1 HERTHA Orientens kvinnohandel.
et a r en diger volym pA över 500 Dtrycksidor, som ä r det synliga re- sultatet av N: F:s resande Orient- kommissions studier av den interna-.
tionella handeln med kvinnor och barn i östern.
Kommissionsmed- lemmarna, mr Bascom Johnson från Amerikanska byrans för socialhygien.
i ' + F:S undersök- ningskommission har nu of f entligg jort sin omfattande rappor t till Rhdet. '
.
N. Palestina; Nhgra Ar tidigare, närma- re bestämt 19Z4 2 - 6, lät Folkförbun- det, under vars sociala avdelning in- om sekretariatet fragor av denna art I * .. Udes-sökningskonwnissionen p &amp; besök i Mukden.
I .mitten d r Alma Sundquist, Bredva henne mmt Bascm.
Jolznson.
legala avdelning, stockhdmsläkqren dr Alma Sundquist samt M. Kar01 Pindor, polsk diplomat, utsändes 1930 på hösten och uppehöiio sig därefter halvtannat å r i Asien.
I samarbete med myndigheter och institutioner på de .olika platserna ha de därun- der insamlat ett rikt och varierande stoff, som sedan pA ' ett utomordent- ligt satt bearbetats och lagts till rat- ta i rapporten.
Resrouten gick över Siam, Indo- Kina, tangerade hamn- och storstä- der i Japan, Kina, Nederländska In- dien och Brittiska Indien och sträck- te sig sedan över Persien, Syrien och KURSER höra, företaga omfattande undersök- ningar av den internationella kvinno- handeln i Europa, i de afrikanska Me- delhavsländerna och Sydamerika, varför Orientkommissionens i rap- porten till N.
F:s råd framlagda un- dersökningar val f %r ses som en di- rekt fortsättning av dessa Atgarder.
.
Rapportörerna ha haft tillfälle besö- ka de stora " stapelplatserna ", stude- ra bordellkvarteren, f % inblick i trafi- kens natur och omfattning i olika de- lar av den asiatiska kontinenten, hö- r a vittnen och satta sig in i de olika staternas lagbestämmelser rörande kvinnohandeln.
Med stöd av dessa. '
' i ~illsltarning; sömnad och provning av dam- och barnkläder.
Se närmare i begärt pros- pekt som sändes franko. '
R.-B0 S t ock / iotms T f l t s &amp; d # ~ a ~ e a &amp; a d e m i Drottningg.
71 A, Stockholm.
Tel. N.
133 10.
(Slatlig undrrst~dd o. inspektemd Zäma~~~taZt.)
Pavverr-mönster, försedda med ovanstiiende varumärke; garanteras för god passform och exp.
omgHendc.
Begär prislista!
studier ha de också satts i stånd a t t avge vissa positiva förslag till den in- ternationella kräftskadans botande.
Vad utbytet av " handelsvaror " mellan Asien och Europa såväl som m-ellan skilda stater i Asien betraf- far, kan man konstatera, a t t det finns en viss tillförsel av vasterland- ska prostituerade till Orienten, me- dan ' knappast några orientaliska kvinnor kunna sagas uppsöka Occi- denten i samma syfte.
Utbytet mel- lan orientaliska prostituerade ph skil- da platser på kontinenten - a r livligt: kinesiska kvinnor sl % sig shlunda ned på sådana platser, dar de finna en kundkrets av sin egen ras, japanska prostituerade påtragas i stor ut- strackning i de delar av Kina, dar ja- panska kolonier förekomma o. s. v. Importen av västerländska kvinnor till Orientens bordeller passerar all- tid mellanhänderna, penninghungri- ga trafficers.
Det har visat sig, a t t alla de platser i mellersta Asien och f jarran östern, dar bordellsystemet florerar, bilda ett vittutgrenat nät, inom vilket " varorna " flyttas fran den ena exploateringscentialen till den .andra.
Kommissionen har kom- mit över åtskilliga talande brev fran agenter och bordellinnehavare, som bjärt belysa den ruskiga trafiken.
En agent skriver salunda bl.
a.
.till en b~dellinnehavarinna i f ramre Indi- en och förhör sig, huruvida hon kan placera " en ung fransk flicka på 23 år, ' en vacker liten blondin med svar- ta ögon.
Om ni kan garantera henne en dagsinkomst av 60-70 rupees net- to, kan - pi telegrafiskt underrätta henne .om saken ".
Han erbjuder sam- tidigt adrekaten en flicka numro två,- " en liten vacker brunett ".
An- ' -. '
markningsvart a r aven, a t t half ten av de från Europa emanerande pro- stituerade kvinnorna komma i sall- skap med sina soutenorer, och även om de resa ensamma, stå de ofta un- der så starkt inflytande av dessa på avlägsna platser boende man, a t t de regelbundet sanda dem en stor del av sina förtjänster.
De västerländska prostituerade i Asien äro som sagt relativt fataliga, om man undantager ryska kvinnor från Nordkina och Mandschuriet, som vanligen blivit rotlösa efter bols jevikrevolutionen och som flyktingar drivits i pi-ostitu- tioriens garn, dar de p % olika satt ex- ploateras.
Det finns sålunda nio er- kända ryska bordeller i Harbin, fyra i Tiintsin, tv % eller tre i Shanghai och en i Peiping.
Kina a r enligt rapporten .det land, som förser den asiatiska världsdelen med det sto ?sta antalet prostituera- de, medan Japan kommer in som god tvåa.
Det kunde 1930 uppvisa 11,154 officiellt tillåtna bordeller, vilkas ägare och offer alla voro av japansk nationalitet.
Därefter kommer turen till bl.
a. de malajiska öa.rna, Indien, Persien, Irak och Syrien.
Kinas dominerande roll som " leve- rantör " måste ses mot bakgrunden av det stora landets religiösa, sociala och ekonomiska förhållanden samt dess gängse uppfattning av kvinnan och familjen.
Den senare anses ju fortfarande som nationens fasta grundval, vilken de enskilda indivi- d.erna ha a t t obrottsligt underkasta sig i vördnad för fädernas minne.
Döttrarna ha alltid varit domda till blind underkastelse, aven om de be- handlas val av föräldrarna.
Skulle emellertid familjen nödgas skilja sig D e m sverinska ~Ermellaaoddem D, S, V, haller sjg-i.arm i minst 8 timmar., Varje laddningspåse har en branntid av minst 125 timmar.
St~ga.rnod.
Gmplett 6: -.
Extra laddningspilsar 3: -.
Lilla mod.
3: 25.
Extra laddningspåsar 1: 25.
Säljes i alla välsorterade affa- rer.
I parti Stilles Försäljnings A.-B.
Firma.
.
Niilsdi&lt; Birgerjarlsgatan 32, S t o c k h o l m..
.
.- .-.
.- te.
83 HERTHA från några av sina barn på grund av bristande föda eller utrymme i hem- met, faller valet givetvis p % flickor- na.
De kunna adopteras, överlåtas som t j anarinnor, överlämnas till tea- tersällskap som shngerskor eller-dan- serskor, de kunna, isynnerhet som barn, säljas eller helt enkelt rövas bort.
Det a r ratt naturligt, a t t den- na slump, p % vilken hela deras liv är baserat, ofta ' för dem i armarna på prostitutionen, dar de räddningslöst utlämnas %t sina ägares oblyga vinst- begär.
De senaste åren ha glädjande nog medfört en förändring i tanke- sätt och lagstiftning i Kina.
Nan- - kingregeringen har shlunda genom förebyggande åtgärder på omriidet gått in för a t t bekämpa prostitutio- nen och förbjudit den inom huvud- stadens murar.
Kanske kan man så småningom i och med en stigande upplysning bland kvinnorna nå fram till en ljusning aven i de kinesiska f örh %llandena.
E t t intressant kapitel erbjuder Straits Settlements; som genom sin på den närmaste omgivningen.
Re-.
kryteringen av de indiska bordeller- na a r i m %nga fall som t., ex. i Cal- cutta förknippad med traditioner, va- nor och kastinstitutioner bland den infödda befolkningen.
Bland de mån- ga hinduiska kasterna phträffar man ocks % dylika, dar praktiskt taget alla de kvinnliga medlemmarna äro pro- stituerade, medan de manliga i regel.
äro tjänare p % bordellerna.
Dottern till en dylik prostituerad uppfostras vanligen i moderns " yrke ", och en stor del, eller omkr. 30 proc., av dessa olyckliga utgöras av unga ankor, som säljas till bordellerna av sin döde mans slaktingar.
Hustrur kunna ock- s % säljas av sina man liksom fattiga barn av sina föräldrar.
Om vi vanda blicken till främre Asi- en, framhåller kommissionen på tal om Persien bl.
a., att antalet tillåtna bordeller i det därför avsedda kvarte-.
ret i t. ex. Teheran uppgår till 270 med sammanlagt 866 inmates.
De fl.esta, eller 90 proc., av Persiens pro-.
stituerade äro frånskilda kvinnor.
.
I blandning av raser, traditioner och Irak religioner till ytterlighet komplicerat kvinnohandelsproblemet.
Bordeller- nas antal har emellertid på senare ti- den gått ned mer an 50 procent.
- Om vi se ' till Siam, visar det sig, a t t det landet i ganska hog grad äger destinationsorter för den interndio- nella kvinnohandeln, främst den kine- siska. '
Vad Brittiska Indien betraf- far, S ' % existera dar numera varken offiellt erkända bordeller eller regle- mentering.
Vilket icke hindrar, a t t bordeller på sina håll påkraffas, t. ex. i Burma eller Bombay, dar de dock ej f % förekomma p % vissa bestiimda platser och ej heller verka störande gen, och vid slutet av 1931 raknade.
man ' .i hela staten 561 inregistrerade kvinnor, av vilka 535 voro av irakisk nationalitet.
I Syrien dominerar det bordellsystem, som man vanligen återfinner i ' stater, som st % under fransk överhöghet.
utländska pro- stituerade kvinnor släppas in i lan- det, om de kunna uppvisa kontrakt med en licensf örsedd bordelllnneha- vare.
Vad slutligen Palestina anghr, upphävdes bordellsystem och regle- mentering dar 1927, vilket emeller- tid ej hindrar, att prostitutionen i viss omfattning dock förekomm6r i landet, i synnerhet i de två hamnsta-, ' .. K.ONSTSTOPPNING.,.
.
Konststo~pn~ngsatelj~n.
Kungsgatan 77.
Tel. Kh.
69 05. rhder alltj amt reglementerin-: ' ~.
iutföres av fackkunnig personal till synnerligen: billiga priser sil välgjort att Ni knappast med blotta ögat kan upptäcka lagningen.
Ring sb hämta vi.
Strumpor uppmaskas.
40 öre pr maska.
.
.
,.
~ ~ ~ Stuvlager- k ö ~ Klláeshandel.
Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen butik.
lngaomko %tn.
DETTA SAKEN TILLVARA BILLIGA PRISER oX:.
.
.. - r- ._ i
84 HERTHA.
.derna Haifa och Jaffa och i mindre grad aven i Jerusalem, Tiberias och Telaviv.
.. *.
Rapporten, av vars skiftande, klart uppställda och valredigerade innehåll har endast kunnat lämnas n&amp;gra spridda prov, har aven upptagit stu- diet av de berörda landernas lagar, i den mån de avse handeln med kvin- nor och barn samt ger i sin ingående behandling av marknadsplatsernas bakgrund och landernas sociala för- utsättningar liksom i belysande ut- redningar av export och import in- om de olika staterna en klar och överskådlig bild av trafiken.
Kommissionen f ramhaller vidare, vad som redan göres av s&amp;val myn- digheter som institutioner, organisa- tioner och enskilda för a t t rada bot p % det onda, begränsa handeln och komma de olyckliga offren till hjälp.
I samband härmed ger man uttryck &amp; t flera önskemål: ett ökat samarbe- te mellan de länder, som beröras av handeln, ett samarbete, som Iampli- gen bör centraliseras under vissa myndigheter.
Som den mest effektiva htgarden angives slopandet av.
bor- dellerna.
Det galler nämligen a t t g &amp; till roten av det onda och a t t aven komma trafficers in på livet.
Det har ocks &amp; visat sig, a t t upphavandet av bordellsystemet alltid medfört en piitaglig minskning i kvinnohandeln.
Slutligen framhiiller kommissionen som s h Asikt, a t t kvinnor ' i ökad ut- sträckning böra anställas som offi- ciella funktionärer vid de institutio- ner, som ha a t t behandla hithörande frågor.
Alla försök i den riktningen ha ' visat sig sl % val ut.
En ökad upp- lysning och en därigenom förändrad mentalitet skall i förening med ge- mensamma ansträngningar fr&amp;n a q e okt andre or Sigrid Walldow von Post, stadsläkaren i Hudiksvall, har sökt provinsialläkartjansten i Hudiksvalls distrikt.
Med sina 18 tjänsteår, därav 5 p % sjukhus och 13 s h o m stadsläkare och j arnvagslaka- re a r hon Överlägsen sina samtliga manliga medsökande.
Trots detta har medicinalstyrelsen i sitt förslag till Aterbesattande av provinsiallakar- tjänsten uppfört tre av dessa hennes medsökande, av vilka den p % första förslagsrummet uppförde endast har 15 tjänstehr, därav 2 %r och 7 man.
A sjukhus, och de på andra och tredje f örslagsrummet uppförda äro högst betydligt underlägsna.
Medicinalstyrelsens handlingssätt a r agnat a t t - väcka förv %ning för att ej saga indignation.
E: t t u n d e r- k ä n n a n d e a v h e n n e s Överlägsenhet skulle innebära e t t åsidosat- t a n d e a v i g r u n d l a g f a s t s t ä l l d likställig- h e t m e l l a n m a n o c h k v i n n a v i d tjanst ' ers t i l l s a t t a n d e, vilket ocksa d:r von Post framhåller i besvär hos regeringen över medicinalstyrelsens f örslag.
myndigheters och organisationers sida inom en ej alltför avlägsen fram- tid, hoppas kommissionen, avsevärt reducera det onda.
M. V. K-W..
vi ~ * 8 - - OlMi a t t F.-B.-F:s årsmöte äger rum den 8 och 9 juni i Norrköping.
Förvalt- ningsutskottet kommer a t t strax ef- ter p&amp;sk utsända förslag till program.
Både Ni själv och barnen må väl av Vitana - det goda margarinet med kon- stant vitaminhalt året runt
En.
.
Thvra Fredinc.
konstnarinna.
.
e. och hennes V ä l.
orienterad i norsk kultur bi- drager fröken Thgra Freding har mad en essay över Harriet Backers l~ivs~ing.
I Kunstnerernes hus upp efter Wer- gelandsvejen i Oslo var.
Harriet Backers imponerande minnesutstall- ning för niigon tid sedan ordnad.
Natten till Långfredagen förra hret avled Harriet Backer, den, nor- ska målarinnan 87 %r gammal.
Genom radion gick .budskapet först ut över hela Norge.
Det blev en stunds still- het, ja, andakt bland gästerna som den kvällen sutto samlade omkring: elden i ett av de stora pensionaten Hhet Backer.
Ennu et streif kun av sol,.
Ennu en luftning f r a hav, Ennu et smil fra min .kjarlighet, Kom so d$d, kom hastelig!
- - syster; Agate Backer-Gröndahls mu- sik.
Och nar den blomsterhöljda kistan f öretradd av konstnarsf örbun- det8 florbehängda fana i den ljusa vardagen bars fram till graven tona: de Griegs och Vinjes " VAren " ut över k yrkoghrden.
uppefter Holmenkollbanan.
Med be- undran, tacksamhet och ömhet talade man om henne; den starka och nobla kvinnan, stor som människa och %d Ennu en gang fikk jeg se vintern konstnär.
Som en blid avslutning p %- ' för v %ren ett Ungt växlingsrikt och harmo- a t vike - - - niskt liv kom döden.
Den dag hon fördes till den sista Hennes j ordaf ärd blev en vacker vilan kom jag av en händelse till Vor och stamningsf ull högtidlighet.
Stamning och högtid var det ock- Frelsers gravliind.
Klockorna .ring- de fran det lilla kapellet.
Konstna- sii över den imponerande minnesut- rer av olika Aldrar, vanner, beundra: stallningen.
Nästan alla Harriet Bac- re mötte upp vid hennes bar.
Kända kers verk Yoro samlade: fr %n Natio- mästare stodo vakt omkring henne, nalgalleriet i Oslo, friin Rasmus Mey: l jusen brunno, blommorna doftade.
ers samlingar i Bergen, f r h andra I klara smekande toner kom strak- museer och enskilda personer.
Fr %n orkesterns musik den ena anden av salen till den andra ' ÄRADE KUNDER! '
Meddelas härmed att Franska Snörlivssömmeriet D cGrundat 1883) flyttat f r h Birger Jarlsgatan 13 till Artillehgatan 48, 1 tr., talefon 60 78 57.
Rekommenderar v&amp;ra viilkanda modeller.
Vördsamt FRU H. MOa, inh. '
.
NORKVIST &amp; C:O -
.
kunde man följa Harriet Backers ut- veckling,.
från hennes f örsta.
tid som konstnär, då hon var - en av 809al ' ets mest: verksamma konstnärer och fram till herines sista verk, interiö- ren ' friin det stilla pensionatet, i As- ker, dar hon levde sina sista somrar.
Och där ä r också hennes allra sista arbete - det.
lilla stilleben som hon höll på med i över tio år - aldrig fick det som hon ville.
utan piorde.
om det.
gång på gång &amp; h - utarbitade d e t i ' de allra finaste detaljer.
.
~ch:med+n ' man vandrar har uppe kommex .. man denga ' kvinna och hen-.
nes stora ' konst allt narmre och.
narmre.
Harriet Backer var skeppsredare- dotter från Holmestrand, den lilla staden utefter Oslofjorden.
Hon stu- derade i unga å r bAde i Italien och Paris, Munchen, Holland, hade ut- ställningar, vann, erkännande, medal- jer och berömmelse.
Så vande hon 1889 åter till Norge och grundade landets första m %larskola.
Tili en början hade hon .som medhjälpare Christian Krohg och Eilief Petter- sen, sedan hade hon den ensam.
Hen- nes undervisning och konst ' fick sin stora .betydelse för både samtid och eftervärld.
Norges stora konstnärer på 90-talet studerade hos henne och likaså ha de moderna unga norska piiverkats av henne.
I sin fina och förnäma konst a r hon allt- jamt .ett föredöme;. '
- O1 j ef ärgen var hennes uttrycks- hedel.
Bhde landskapsbilder, por- triitt och intefiörer på utställningen yjszl hennes avslipade personliga och genomarbetade konst '.
Herines strå- - &amp; inde teknik och Koloristiska skick- .fijjliet liommer val starkast - fram ' i J ' ' hennes interiörer.
Harriet Backer a r interiörens mästarinna.
Mörka ek- skAp mot vitkalkade vaggar, atelie- rer, franska bondstugor, norska bondstugor, hanseatisk stue.
P % tra- soffan vid fönstret sitter en gam- mal man med glasögon och pipa och laser tidningen.
Den yngre m y n e n bredvid lyssnar medan hans langtan- de ögon blicka ut genom fönstret.
Den a r lika full av liv och stamning som " Flickan vid lampan " och vin- nan vid sybordet " eller systern Aga- te vid den stora flygeln och " Kort- spelarna " från Nationalgalleriet och den röda bondstugan frAn Trond- hjems museum.
över alla dessa folk- livsskildrande interiörer a r det smak, kultur och sällsynt talang.
Kyrkointeriörerna äro dock något för sig:.
sakristior, kor, altare från Stange och Opdals kyrkor.
" Alter- gang i Stange kirke ", den stora duken som tillhör Nationalgalleriet hänger på utställningen i förnämlig ensam- het.
Det a r den gamla kyrkans farg- rika och stämningsmättade interiör, det a r liv och allvar över prästen och över gestalterna dar framme vid al; tarbordet.
Och ljuset silar in genom fönstren och ger varje ting och var- je gestalt - dess ratta varde.
' I denna liksom i hennes andra in- teriörer.
är det, ljuset och - 1 jusstäin- ningarria som hon så val behärskar.
I hennes landskapsbilder marker man känslan för.
naturens stämningar och porträtten vittna om saker mannisko- kännedom.
.
I .mfingi former och uppenbarelser skadade och uppfattade Harriet Bac- ker - det sköna har i världen.
Hon fick ocksh många-byis p % a t t.
Atelier för silvers ' mide - samt- smycken i .guld och silver.
.
.
013s.
!
Ny &amp; lokaler i ~alnz~ki11nads~atmi.
9 A. Tel. 20 41 ' 88.
- Stockholm.
- '
.B E R T.H A människorna - .uppskattade.
hennes, konst och hennes personlighet.
.
På, sin 80-9irgdag blev hon.
utnämnd till riddare av första klass av S.:t Olav-orden som en erkänsla av hen- nes~ .. b,ef~delse.
för norsk konst,.
Och nar W ..... -., j, w.
u a r i 1930 fyllde 85. b blev hon: f (j~e.m~å1 .f ö r vacker hyll- ning, av., ya.nn@: .och be.undrar.e,.
.av hennek,: koiiit ...: ' ?.en.
, hyllningen, det långa fackeltåget i. januarikväll ' en, be, - redde henne stor,:glädje.
- Hon t&amp;- ' kade och talade från sin balkong till den stora .människomassan.
Det blev ock den sista officielia hyllningen för henne i livet.
Hon hade under sina sista ': år intet emot a t t komma över till .en bättre värld, ' Det var dock.n %- g o t .som var henne en gata.
Hon ha- de hört att allt i himlen skulle vara så: Skinande v i t t - men hur ' skulle man kunna njuta den fullkomliga gladjen dar det inte fanns färger .-.
Hon är den största kvinnliga m %-.
Iare soni någonsin har levat, yttrade .-p.~iiis Eugen kort före hennes död ' och däri instämma framförallt, nor- Astrid Cleue- von, E d e r: H ',.
.
preventivlagen något ' ' - .,, .... Ar ' .dens mästare.
.
.Och säkert ä r a t t var och en som stalles inför Harriet Backers verk gripes - av de bilder och stämningar hon i sin stora konst f örmått fånga .och aterge * - &amp; S ~ u t h owen, förutvma~de deputerad, har utnämnts till U.: S.
A:s minister i Kö- penhamn.
Hon $lir därmed Förenta stater- nas första kvinnliga ytlandsn~inister.
He- der å t p r e s i e n t Roosevelt!
Långt bort ligger Colmbia9 men det kan i alla fall intressera oss aven i Sverige ' att höra, att malsmanskapet numera ar upp- hävt i denna sydamerikanska republik.
Aurora- Molanders Murikskola Nybrog.
76, 2 tr. Tel. 60 O1 55, l1 08 67.
Saltsjöbaden.
Lidingö-Brevik.
Äppelviken.
Mörby.
Stocksund.
Undervisningslokaler aven pil Norr,: allm.
Söder och i Vasastaden.
L a r o a i ~ ~ r c l r Piano,, musiklara, harmonilära.
Upplysningar o. anmäl- ningar för samtliga undervisningslokaler: Fröken Aurora Molander, Nybrogatan 76, II.
Mottagnings- tid vard.
1-2.
Höstterm.
börjar 6 September.
.
87.
...
.
.
.
.
.
.
. '
.
. '
Riksdagen har ju som.
belcant .av- slagit den Holmgrenska nzotionen o; nz.
avskaffande av den s. Ic.
preventiv- lagen J ' &amp; gans aktualitet torde doclL d ä m e d e j ha.
brinzgats z q.
va~lden, vwrf.ör ur den synpunkten.
fil.
.
- dr Astq-id Cleve-von %ulers nedans ' t2ehde aTtilcel om, lágsris .. a,9tre eller s w a r e dess, enligt 1zenne.s.
upinlfqtt- ning, bqmist pd sådan torde - jkuni~~.#i- sas med s a w l w intresse.
I all sgriner- Itet som förf.
helt och, ' hållet p å idtdislcussionens orn / rade och; $@i- nionen sälcerZigen annu @ j: ufises vaia fullt klar.
.
., 1. '
e ansträngningar, som.
hittills från Den del håll blivit gjorda, att; avsk@- f a preventivlagen i vårt land, .ha mötts av motstand fran åtei.igen an- dra håll, d a r man verkat för eit; %i- behallande av lagen.
.
Installning$n till denna betydelsefulla folkfrhga har sålunda - som dessvärre alltför ofta sker i vitala angelägenheter - kommit a t t bli partipolitiskt betonad, for a t t inte säga bestämd.
Detta ä r ' givetvis alltid till skada, emedan, en massa medborgare därigenom anse sig berättigade att gå förbi den.
per- ' sonliga .prövningens besvärligheter och följa den kliché, som bäst synes motsvara vederbörandes laggning.
Men om något.
är olycksdigert i en .upprörd och andligt villrådig tyd som vår,, så, ä r det att slå, sig till ro med klichéer.
Preventivlagen, som ju in- griper direkt gestaltande p % vårt
88 HEBTHA -- folks framtid och i denna egenskap förbindelser?
Harpa m %ste utan be- särskilt m %ste intressera kvinnan, tänkande svaras, att just p &amp; denna verktyget för skapandet av komman- väsentliga punkt blir lagen ett slag de slakten, borde ej f % bli offer för i luften, eftersom kontrahenterna denna metod.
Nej, alla borde vi istäl- vid dylika förbindelser val undan- let göra det till en plikt att söka bil- tagslöst begagna sig av de preventiv- da oss en uppfattning om denna lags medel, som lagen till trots annonse- raison d ' etre i v %r tid.
Därtill hör att ras i en mängd tidningar under en lyssna till skalen för och emot, att mycket genomskinlig och val numera söka göra biidadera slasgen rättvisa av ingen tidningsläsare missf örstadd och fastslh, vilka som väga tyngst, förklädnad.
Samhället har sA1unda nar hänsyn tages till bAde levnads- stannat vid den redan i och för sig möjligheterna och mentaliteten hos ganska vidriga anordningen att bi- beh %lla en lag, som standigt och olika folkklasser.
Vad d % först galler de som slagit ostraffat kringgk, s % att vem som vakt om lagen, s % har deras hittills- helst kan förskaffa sig shdana upp- varande strävan att förhindra ett ' lysningar, det här gäller, p &amp; bakvägar öppet spridande av kunskap om medel och ur mer eller mindre vederhäftiga att f örebygga konception otvivelak- publikationer.
S % länge samhället tigt bottnat p % sina hall i religiösa be- tolererar nu praktiserade metoder tänkligheter och i största allmänhet i för preventivlagens kringgAende eller en, enligt min uppfattning, synner- upphävande i sak, s % länge a r i varje ligen berättigad önskan att motverka fall .tydligt, att lagen blir tämligen ökad osedlighet eller för att uttrycka verkningslös i fr %ga om det mora- mig mera modernt, ökad obetänk- liskt-etiska syftet att förhindra folks samhet och löslighet i sexuella för- nedsjunkande till en lägre sedlig hallanden inom vårt p % samma gång niv %.
Men man kan och måste numera kallsinninga och lättsinniga folk.
Man har p % det h %llet sagt mig, att fruk- lagga även andra synpunkter p % des- tan för konception varit en mycket sa fralgor, först och främst e u g e- stark hämningsfaktor - i fråga om n i s k a synpunkter, som beröra ra- okonventionella eller otillåtna förbin- sens ans och hygien, den nödvändiga delser, kanske den starkaste, sam- regleringen av ett framtida folkma- hället haft att tillgli, sedan i reJigio- terials beskaffenhet.
Egentligen är nen grundade sederegler i allt större det upprörande, hur sv %rt man har utsträckning upphört att göra sig att inse den grundläggande vikten av samhälleliga Atgarder och ingrepp i gällande inom alla folklager.
Men det första man har att iaktta- syfte a t t bibehhlla rasens så att säga ga vid användande av ett redskap a r rent biologiska standard.
Samhället naturligtvis, att det tjänar sitt syfte.
dignas ju numera under bördan av Hur uppfyller preventivlagen denna ständigt växande krav och måste d % fordran?
Med andra ord: främjar som nödvändigt komplement f % gö- lagen sedlighet genom att upprätt- r a ansprak pa a t t f &amp; ingripa till före- halla fruktan för följder av för den kommande av Atminstone de sam- enskilde olämpliga eller brottsliga hallsv~dliga och asociala elementens.
0: s S %6jdawdeBninig I Sveavanen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
GOSS- och BARFLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjälp genom självhjälp. "
- I I vannier Harm&amp;rcbede&amp;Ei Stureplan 2, STOCKHOLM.
Tel. 60 48 73, 60 48 63
HERTHA ökning.
Besinnar man, a t t just dessa äro minst tillgängliga för drifts- hämningar av etiska eller sociala motiv och att framdeles val endast en del av dem torde kunna genom ste- riliseringslagar förhindras a t t fort- planta sina samhallsskadliga egen- skaper, så synes det mig, att man just i en ökad upplysning om sätten a t t förebygga konception, ja, rent av i, en harp % riktad officiell propagan- da, har ett ytterst vardef ullt medel att upprätthålla samhallshalsan.
Siidana synpunkter borde ju, tyc- ker man, kunna göra sig gällande bland allt större skaror, oberoende av vilken politisk färg vederbörande ha, ty den svenska rasens sundhet och framtid a r val om något ett intresse, som står över alla ' skiljande parti- skrankor.
.
Av delvis andra och mer individu- ella orsaker, nämligen i främsta rum- met medlidande med enskilda betung- ade.
individer, skulle man också vi1 j a se preventivlagen ersatt med sin mot- sats, d. v. s. en öppen och vederhäf- tig upplysning om möjligheterna till barnbegränsning.
Jag tanker därvid på mhnga bond- och arbetarhustrur - och hustrur till lägre tjänstemän med, förresten - som ännu f å långt flera barn air de och deras man orka med a t t föda och fostra, så trångt som de enskilda individerna numera sitta i samhället.
Alldeles särskilt tillspetsas f örhållandena, om f örald- rarna äro sjukliga, och det kan fak- tiskt inte försvaras, a t t hela eller ba- r a halva dussinet barn kommer till världen i s % m&amp;nga lungsjuka hem i våra nordliga landsändar.
Trots a t t stora barnskaror kunna vara ett uttryck för folkstockens halsa och betyda verkliga krafttill- 89 skott för samhället, SA bliva de i var tid lätt riskmoment, i all synnerhet nar de förekomma i de fattigaste landsändarna och sålunda från början måste vara predestherade till ut- flyttning i stor omfattning med dar- av följande rotlöshet och social opå- litlighet.
En begränsning av den na- turliga fruktsamheten ar redan nu en social nödvändighet och kommer aven, shvitt man f.
n. kan bedöma Ia- get a t t s % förbli till följd av de mo- derna kultursamhalIenas höga folk- hygien, som medfört ökad medellivs- längd och avtagande barnadödlighet.
Ännu ett samhiillsgagneligt resultat skulle följa p % köpet med Atgarder från det allmännas sida i syfte a t t sprida kunskap om preventivmedel i stallet för a t t motarbeta den, nam- ' ligen en minskning av könssjuk- domarna.
En okvalificerad folkökning a r e j längre önskad.
Emigrationen ä r stop- pad, och vi tyngas av arbetslöshet.
Det vore i sanning ansvarslöst att l %ta hur m %nga nya samhallsmedlem- mar som helst komma till slumpvis för a t t sedan trängas vid samhällets för länge sedan fullsatta bord.
Och and &amp; skulle jag inte våga för- orda medvetna åtgärder från sam- hällets sida i syfte a t t säkerställa den enskilde mot en icke önskad avkom- ma, om det kunde befaras, a t t %der- låtningen på den svenska folkstam- men därigenom kunde bli ödesdiger.
Men jag tror inte, a t t n %gon dylik risk förefinnes.
Redan nu marker man glädjande nog, a t t en växande barnskara motses inom vida lager av vårt folk, bara hemmets ekonomi a r nAgorlunda tryggad.
Har finns med andra ord en positiv god vilja, som endast hämmas av bristande försörj- Begär alltid VITRU M: S tillverkningar: FERROL VITRUM, det mest aptitgivande och stärkande av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält, fördra- ges det av den ömtåligaste mage.
Tages p &amp; grund av sin angenäma smak lätt av såval barn som vuxna.
LAXERMARM !ELAD VITRUM, angenämt avföringsmedel av jämn verkan.
SODAPASTILLER VITRUM mot halsbränna och magsyra, vals,makande.
APOTE#SVARUCENTRALEN VITRUM, Apotekareaktiebolaget.
att en spekulativt lagd person, som under gynnsamma %r till sin hustru överlatit halften av de stora bespa- genhetsPrhådandenO ringar, han d % kunnat göra p % sina E n l i g t gällande lag har make, som inkomster, vid en inbrytande lågkon- under ett kalenderår gjort bespa- junktuq gjort - stora förluster, som ring å sin inkomst, rätt att under det nödga honom att gå i konkurs.
Bor- följande året till andra maken utan genärerna f % därvid kanske en syn- vederlag överlåta egendom, motsva- nerligen blygsam utdelning, under rande högst halften av vad som spa- det att han själv tack vare överlå- rats.
Denna bestammelse har till- telserna på hustrun under de goda kommit för att giva hustrun skälig åren kan taga konkursen med jämn- andel i sildana besparingar, som i mer mod.
Motionen går ut p % införande av eller mindre m %n äro att tillskriva det sätt, varpå hon fikestår den inre en bestammelse i lagen, som begran- hushfillningen.
Särskilt ha lagstiftar- sar värdet av den egendom, som man- na haft de talrika fall i %tanke, då nen på angivet satt skall ha rätt att mannen ensam driver aaff ärsverksam- ÖverlAta på hustrun, till 10,000 kro- het, men besparingarna på hans in- nor per år.
Motionärerna förklara, komst till väsentlig del möjliggjorts att därmed även all rimlig hänsyn tack vare hustruns arbete i hemmet.
tagits till hustruns berättigade in- Detta med sund rättskänsla överens- tressen.
stämmande lagstadgande kan emel: lertid missbrukas, och professor Trygger med flera ha nu tagit fasta En snabb marsch har den turkisk.a kvin- p % de .möjligheter,.
som förefinnas nosaken tillryggalagt p % de senaste nio %ren, Turkiet blev republik och Kemal härtill, i en motion Nr 122 i Första sedan Pascha dess högste styresman: har kammaren.
De anföra som exempel, avlägsnats, månggifte förbjudits, slöjan den kvinn-.
- ningsmö jligheter men icke skulle p A- verkas av en ökad kännedom om pre- ventivmedel.
Just med hänsyn här- till torde en allmän spridning av kun- skap om sätten a t t undg % konception kunna betraktas som en d i r e k t e u g e n i s k å t g ä r d.
Tanka vi oss namligen, a t t inga ovälkomna barn längre skulle behöva komma till världen så komme de i framtiden föd- da barnen a t t härstamma fr %n ett biologiskt värdef ullt urval av f örald- rar, namligen fr %n saldana, som ha en i djupare mening sedlig uppfatt- ning av sexuella förbindelse.
O liga rösträtten genomförts och det obligato- riska skolväsendet likaså.
I tyska rikdagen sitta f. n.
39 kvinnor mot 37 i fjol.
Man har för av&amp;kt, att öka den kvinnliga polisens antal i Polen.
Den nuvarande styr- kan - kvinnliga poliser infördes 1925 uppgår till 56, av vilka 38 tjänstgöra i Warschau.
- Vid de senaste irlandska valen ha tre kvinnor återvalts namligen: Mrs Pearse och Mrs Concannon (regeringspartiet) och Mrs Redmond (oppositionspartiet).
Vi ' d barndomstolen i Ca ' icutta ha sjutton kvinnor nu fått säte och stämma.
socialdemokratiska kvinnoförbundets tid- ning utkommer en g %ng i mhaden.
Lös- nummer 25 öre.
Prenumerationspris kr.
3: - för helt år.
Red.
och exp.
Västman-
Louise Stenbock, .f.
Mörner: Kvinnorna och skogsvården.
B l a n d de mhnga yrken, som kvin- nor gripit sig an med under de se- naste åren, kan även räknas skogs- vard.
Det fanns ju förr liksom nu många kvinnliga jordägare.
Till de större eller mindre jordagodsen hör- de oftast skogsmark, men vid sköt- sel av denna fästes e j så stor vikt.
B,ehövde man sagtimmer till byggna- der eller andra skogsprodukter f ör gardens rakning, gick man ut i sko- gen och högg ett visst antal trad; nå- gon tanke på återv.äxt, gallring o. d. förekom ej, och i skogarna liksom i hagmarkerna betade djuren.
I bör7 jan av 1900-talet tillkom emellertid lagbestammelser, såsom lagen ang. v %rd av enskildas skogar, och för a.tt ' Ett skogsparti fråk Ombergs hjhksa.
spannmal, men av skogen blev just ingen annan förtjänst an vad som kunde säljas till vedskutor, vilka seg- lade på Stockholm eller andra stader.
Vid sidan, av de många storgodsen har alltid funnits bondgårdar och lägenheter, som skötts av kvinnor.
Blott i Östergötland funn.os 1920 988 kvinnliga hemmansägare och nybyg- gare med större eller mindre skogs- mark.
ökad kunskap om skogens skötsel och ekonomisering har visat sig alltmera nödvändig.
övervaka att dessa lagar efterlevdes Inom F.-B.-F. ' och aven vid andra och till hjalp för skogsägarna inrät- institutioner fick man ganska snart tades samtidigt skogsvårdsstyrelser i de flesta lan.
För de kvinnliga jordägarna blevo dessa av stor betydelse.
De ställde f ackutbildade kraf ter till förf ogande och underlättade därigenom många svårlösta problem.
Jordbruket hade man skött med en duktig inspektor till hjalp, och så hade det fortgatt sen äldsta ti.der, fran fru Anna Ho- genskild på Akerö och Margareta von Ascheberg i Skåne till karolinernas ankor och 1800-talets rivande gods- ägarinnor.
De sålde och köpte kal- var och f&amp;r, avsatte ost, smör och klart för sig, a t t den nya tidens skärpta krav på lanthushållning och jordbruk fordrade en grundligare ut- bildning för kvinnor.
Lanthushålls- skolan vid Rimforsa kom till, och kvinnorna fingo.
tillträde till statens skolor vid Ultuna och Alnarp.
Kvinn- liga konsulenter anskaffades, teore- tiska lantbrukskurser gjordes till- gängliga även för kvinnorna.
När det gällde skogsskötsel stall ' de sig emellertid saken svarare.
Genom sko,gsvårdsstyrelsernas jägmästare och skogvaktare kunde ju visserligen hjalp rekvirera,^, men det blev i läng-.
l 1 1 I Ged.
utbildn.
i guld- o. knutschuksrb.
1.
1 112 Stockholm.
Tel. 61 45 21 I (Shnglektioner givas %t nybör- Piano-9 Orgel- och I jare och nBgot försigkomna.
I rad liirarinna.
Examine- Ugplandsg.
70.
33 92 49..
.
den ganska dyrbart, varjämte det för en nutida kvinna ej a r tilltalande att på så satt i sitt arbete stå under för- mynderskap.
Bland - skogsagande kvinnor i ös- tergötland, vilka utan föregående ut- bildning genom företagsamhet och praktik satt sig in i sina skogars sköt- sel, vill jag särskilt namna friherrin- nan Marta .Kolskull på Svenneby.
Vid - sin mans död stod hon inför valet att antingen lämna gården eller själv sö- ka satta sig in i .dess skötsel.
Hon föredrog det senare till stor del av pietetskänsla för mannens intressen, hur sv %rt det an i början syntes hen- ne.
Med tillhjälp av en duktig, dock e j fackligt utbildad, skogvaktare bör- jade hon arbeta sig in i detaljerna.
Avlöningarna sköter .hoii s jalv, och genom skogsbruket f å aven arrenda- torer och torpare god förtjänst med körning, huggning o. d.
Vid alla stamplingap a r ägarinnan med, ofta för hon själv klaven eller anteck .. ningsboken.
Tumningen sköter skog- vaktaren, men all försäljning går ge- nom ägarinnan.
Hon har genom eget initiativ skaf f a t sig de oundgangli- gaste kunskaperna för sin verksam- het, n %got som ocksab kan sagas om den 80-åriga grevinnan Ebba Mörner p % Thorönsborg, som fortfarande var- je höst följer jägmästare och skog- vaktare över gärdesgårdar och kärr, när de tillsammans med henne skola göra upp avverkningsplanen för Aret.
I skärgården finns en kvinnlig hemmansägare, som stämplar sin skog själv &amp; ival till behovsvirke som till nyby,ggna.der.
Hon har satt sig in i förvandlingstabellerna och lart sig beräkna det virke, som kan ut- vinnas ur varje stock.
Att höra hen- ne resonera om bjälkar, underlag och " barningar ", det a r som man hörde en van byggmästare tala.
Under de å r hon som aktiv sköterska i Sverige och Tyskland varit bmta från går- len, hade hon visserligen kommit från fädernegården och dess skötsel, men med den intelligens och energi, som hon besitter, släpper hon varken sko- gen, lantbruket eller fisket i f r h sig.
Syster Hanna Pettersson hinner t. o. m. väva klänningstyger och hjälpa skarg&amp;rdsbef olkningen med sin s j uk- vardskunnighet!
Med det skogsbruk, jag har, sak- nar jag mycket möjligheten att skaf- f a mig utbildning.
Genom tillmötes- gaende från chefen för Ombergs skogsskola, dar skogvaktare utbildas, fick jag tillåkelse att följa en del av den ettåriga kursen under sex veckor i höstas och hoppas i vår f &amp; återkom- ma för att deltaga i kulturarbetet, skogsplanteringarna.
Det a r ett friskt och tillfredsställande arbete - .man börjar klockan 7 på morgonen, har fyra timmars teoretiska lektio- ner inomhus och fem timmars prak- tik i skogen.
Inte blir man skogsut- bildad på så kort tid, men det un- .derlattar betydligt förståelsen för skogligt arbete och ger vidgade vyer.
Att direkt utbilda sig till jagmas- tare och gå igenom skogshögskolan a r väl knappt möjligt för genom- snittskvinnan, d % det fordras prak- tik i en del ämnen som timmerhugg- ning, flottning m. m. som ställer sig ganska svårt för de flesta att tillägna sig.
Nej, huvudsaken a r ju, att kvin- nor, som mAste syssla med skogsvård, f å tillfälle till nödig utbildning.
För några å r sedan startade löjtnant Nils Berg på sin gård Rödjenas i Småland instruktiva kurser i skogsvård, vil- ka även vor0 öppna för kvinnor och Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Biblioteksg.
11, Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
25-27, Stureg.
3, 8Roslagsg.
3, Hallen, Östra station, CENTRALBAN- GARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
AOaQId p &amp; ~ ~ ~ fpaakf, ~ s i g fe
HERTHA.
- i huvudsak utgjordes av praktiska övningar samt demonstrationer och exkursioner i skogen.
Kursen, som på grund av de tryckta tiderna tills vidare upphört, omfattade sex vec- kor på hösten och sex på vintern efter jul.
Av de kvinnor, som begagnade sig av den var fröken Anna Stina SpAnberg frhn Ankarsrum, vilken.
nu haredi ?ekt nytta av sin utbildning, dh hon föresthr skogsförvaltningen vid Ankarsrum.
Under skqgsveckan i Stockholm i vintras höll docenten Streiffert- ett särdeles intressant föredrag om skogsvården i Ryssland.
Enligt en rysk upgift skulle det kvinnliga pro- centtalet av ryska skogsarbetare 1926 ha varit 28,4 % och 1931 ökat till 30,7 %, av vilka 5 äro i skog- ligt arbete.
Även till chefsbefatt- ningar i detta yrke ubbildas kvinnor, och det finns i Ryssland sju h Atta skogshögskolor med kvinnliga elever, likaså skogsvakterskor.
, Även sven- ska kvinnor ha någon gång använts i skogligt grovarbete såsom 1918 vid Igelsta %n,gsåg, då de utförde stuve-.
riarbete.
Om svenska kvinnor också ej önska a t t i samma utsträckning som .de ryska deltaga i skogsarbete, - vore det dock Önskvärt, som jag förut nämnt, a t t det funnes någon möjlig- het för våra kvinnor att f å en in- blick i detta yrke.
Det ä r så med sk,ogen;, att arbetar man mycket med den, s å känner man för den som för en levande varelse.
Och ju närmare man kommer den, ju mera, vill man veta om den.
- Nya medlemmar .. -.
.
93 F a l k ö p i n g: fru Emy .Dahlström, fru Lucia ' Deutgen, fröken Anna Leijon, fröken Brita Lenander, f r u Elvi e alm ber^, f r u Ebba Nyrén, f r u F ' rida Selmer, fru Astrid Svensson.
G a v l e: fru Greta Andersson, fru Elsa Arfvidsson, fru, Olga Arnell, f r u Lisa He- din, fru Lilly Johansson, fru Kerstin Lun- dén.
.
H, u d i k s v a l l: fru Ruth L jungberg, fröken Marianne Nordenmark.
H ä l s i n g b o r g: fru Nora ~ e d 6 n; frö- ken Tyra Lindvall, fru Lottie Mahrholtz,, fru Lily Stjernfeldt, adjunkt, Maj Ölander.
H ä r n ö s a n d: fru EsterWBjörne, syster Signhild.
Fornbeck.
J ö n k ö p i n g: f r u Stina Carlén, fru EnaLindell.
K a r l s k r o n a: fruE.Cullin,fmiAnna Malmberg, fru .Maria Nilsson.
L i n k ö p i n g: fru Akerrén.
L u n d: fru Gröné, grevinnan Ingegerd Harniiton.
M j ö l b y: f r u Amy Haggren, fröken Margare.ta Myhrnian, fru Ruth Svensson.
N o r r k ö p i n g: fru Ester Ahlbom, fru Gertrud Carlegard, fru Annie Dahlén, fru Signe GrummeChe, f r u Elsa Hedin, fru Al- ma.
Hillerström, f r u Amy Jacobsson,.
fru Lilly .Strandcpist, fröken.
Inger Weslien.
.
N ' y k ö p i n g: fröken Tyra Andersson, fröken Emma Karlsson; fru Elsie Merten.
.
S t 0.c k h o l ni: fru: Anna Hagström,.
.
En- s,kede, professor Israel Holmgren, fröken Ellen ~ i h a n s s o n fröken, Anna Månson, f r u Elin Rosenström, fröken Lisa Watz, fröken Bbba Wedberg, fru Bethan Widman, ' f r u Astrid Åhlander, Råsuncla .. S v a l ö f i.
fröken Ina Jansson, fröken ~ n n .Karlberg, a fröken Hilma Nilsson.
.
Ö .r e 1.
4 r o: fru Kerstin Jungmark.
. '
.
I ' 7 ' f r a m m a n d e länder och i mer an 700 svenska hem finnas numera våra flossamattor.
För detta förhal- lande ha vi a t t tacka mattornas goda egenskaper.
De äro vackra, varaktiga och billiga.
Samma galler vara gardiner och möbeltyger.
y O N S T F L I T E N, K y r k o g a t a n Göteborg.
Sigrid Undsets senaste.
k-.
et fanns läsare, som blevo be- svikna, när den norska upplagan av Ida Elisabeth kom ut i höstas och befanns i c k e.
vara den ' fortsktt- ning av den " Brinnande busken ", man hoppats på och längtat efter.
I stal- let kastades här upp varpen till ett nytt människoöde, men ocks % vad det angjck stod man frågande vid bokens slut.
Ty det yar oavslutat, krävde en fortsättning, så vida icke det psyko- logiska s a G a n h a n g e t gjorts avsikt- ligt brustet.
Inför båda dessa S. Undsets sista böcker frapperas man av samma me- tod, och man kan knappt värja sig f ör f rågan:.
skulle månne den alltmer överhandtagande skildringen av det " magiska j aget " lockat hennes ska- pande fantasi in i detaljbelastningens allt för täta snår?
Att hon behöver hugga till både har och där ä r tydligt så att det konstnärliga leder, som det tidigare gjort, utan att det verklig- hetsstarka förgripes.
Det a r nog onödigt att för svenska läsare återigen analysera hela inne- .h %llet i Ida Elisabeth.
Höstens m %nga recensioner gåvo klart besked om den plikt- och samvetsbetonade Ida Elisabeths kamp för att reda upp den tilltrasslade sol- och vårfamiljen Braatö ' s öden, i vilka hon, p % grund av.
en ungdomsf örseelse vid 20-års- åldern, blir delaktig genom ingifte.
Som familjeförsörjare för mannen, deras barn och alla de andra " infan- tilea ", aldrig f ullvuxna Braatö ' arna ' Arbetarg.
52, Sthlm.
Tel. Viixel28 18 25.
Telegramadr.
: Viinnebolaget.
Tillverkar apparater och levererar värmeledningar, alla brukliga system för hgköks- och maskintvättsanlaggningar.
desin- fektions- och steriliseringsanlagrningar.
förlorar hon sin ålder, sin ungdom - hon får intet annat ut av livet än SA och s % mycket arbete, som m h t e va- r a färdigt per dag.
Ar ut och å r in väves genom bokens första del i tung och trist enformighet detta vardag- liga, gr %a människoöde.
Det har p % sina h %ll sagts, att den- na skildring av de.
ansvarslösa Braatö ' s ä r onödigt osympatisk, del- vis grym och orättvis.
Jag undrar det.
Vi skola nog litet var, om vi fors- kar igenom vårt minne, finna full- ständigt identiska typer, och kunna bekräfta att de äro tagna p % kornet.
Möjligen skulle man kunna medge att Ida Elisabeth framställes n %got för fullkomlig för att genom deras underlägsenhet det skall ges relief å t hennes Överlägsenhet.
Men sedan mås- te man erkänna att det hos Ida Eli- sabeth betonas ett mycket varmt med- lidande med dem och ännu mera: en aning avund.
Ida Elisabeth med sitt strama, sträva kynne har en känsla av det som brister hos henne och som Braatö ' arna äga: den lyckliga, sorg- lösa livsbe jakelsen, det ansvarsbef ri- ade lättsinnet, det aldrig knusta hop- pet * I den andra delen blir inslaget myc- ket ljusare - en bit Atminstone.
Hon har blivit fri, f %tt hemskilln.ad på grund av mannens otrohet.
På en an- nan ort kan hon nu skapa sig och barnen en relativt god och bekym- mersfri tillvaro - o ~ till h slut kom- mer henne även den stora lyckan i en henne jämbördig mans kärlek till mötes; hon blomstrar upp.
Men v %rt förflutna, gott eller ont, kommer all- tid långsamt, i någon form, krypan- de bakefter oss.
S % aven har.
Braatö ' s
BERTHA- ' '.
- finna hennes tillflyktsort, lagga Anyo beslag på hennes medlidande, hennes tid och pengar.
Den andre, hennes trolovade, jagas bort.
Han kämpar en trofast, men ojämn kamp för att lösgöra henne.
Till hans fiender mås- te också raknas hennes gossars öppet visade ovilja och svartsjuka mot in- kräktaren.
S. Undsets ypperliga barnskildringar måste här raknas till bokens stora pluskonto, hon a r sa- kert ouppnåelig i sin d j upa f örståelse och tolkning av barnas j alen, dar hon med minsta möjliga ansträngning når största effekten.
Barnen segra.
Men just har skulle vi önskat fort- sättningen - huru kommer dessa barn, med sin omisskänneliga Braatö- natur, att inverka på hennes öde, hennes utveckling?
Särskilt den reli- giösa.
Ida Elisabeth har kanske skild- rats irreligiös och med kännedom om S. Undsets tidigare verk, har man undrat: varför?
För den, som laser boken uppmarksamt a r det tydligen med, avsikt Ida Elisabet skildras s %- som blott vad aposteln kallar " den naturliga människan ".
Och så ett ord om den sv.
översatt- ningen: den a r gjord av en av vara skickligaste Översättare Teresia Eu- rén, som lika fyndigt som kunnigt 1ö- ser de icke så alldeles bekväma sprak- svårigheter S. Undsets norska er- bjuder.
HlE-DDA KEY.
Sighd Undset: Ida Elisabeth.
P.
A. Nor- stedt &amp; Söners förlag.
. '
En klok hus mode^ använder metallputsmedlet N I C K O L .-.
Engros: HERMANN DERLIEN A,-B.
Kungsgatan 3 ST.OCKHOLM.
95 Gifta kvinnor i statstjänst tyckas alltjämt utöva en lika oemotståndlig dragningskraft pH p r lagstiftare.
I å r ha- de den obligatoq~&amp;a motionen i ämnet väckts av hr Nybloni (bf) m. fl.
i Andra kammaren, vilka föreslagit " en utredning, som t a r sikte p å a t t f å fram förslag för snabbaste möjliga avveckling av dubbel- tj.änst.systemet ".
Andra kammarens andra tillfälliga utskott hade avstyrkt motionen " med hänsyn till svåri.gheten a t t finna fram- komliga vägar, som utan att skapa allvar- liga orättvisor, kunde tillgodose mäns och ogifta .hinnors ' möjligheter a t t erhålla ar- betsutkomst ".
E t t par timmar stötte och blötte kammaren de omtvistade gifta.
kvin- norna - uppmärksammade anföranden höllos därvid av kvinnliga ledamöter - tills man slutligen enade sig om ett av hr Hansson i .Örebro (s) framställt yrkande, vari anhålles om " .utredning och förslag rö- rande möjligheten a t t på frivillighetens vag f &amp; dubbeltjänstsystemet a t t upphöra ".
Vadan gift kvinna i statstjänst nu åter- i g e n f %r taga sig en liten funderare på on1 behörighetslagens principer verkligen låta sig f örenas ' med h r r motionärers f örslag, om staten i sin anställningspolitik bör ta- ga hänsyn till de anställdas civilstånd eller uteslutande till duglighet och förtjänst utan hänsyn till kön, vem som skall övertaga den gifta kvinnans försörjningsplikt, om hon frivilligt drar sig undan till hemmets vrå och man eller anhöriga en vacker dag mista sin utkomstmöjlighet.
Och många andra reflexioner, .som motioner av detta slag bruka föda hos ' den statsanstallda, som en gHng låtit präst eller borgmästare be- segla sitt äktenskapliga förbund.
&amp; FRHLSWIWCSARHEWS omtyckta KAKAQ vilket icke innehåller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
.
berömda CLIILQWTEEIP, av fin-iin kvalitet i vackra halv-kg-burkar e1.i paket om 100gr.
Prls 4 8 5 0 pr kg.
av utsökta basta kvaliteter pak.
om, 500, ' r50.1000.5~~gr Pris 12:-,148- pr kg.
I parti och niinut från Priilsningsarméns Handelsdepartement Ostermalmsgatan 71.
Stockholm.
Tel. 6763 23 (växel)
Efter förhandlingarna höll fru Greta F.-B.-F-lkret~r~~~~~ Engkvist föredrag över,, Det vaknande In- ~ a l k ö ~ i n ~ s k r e t s hade e n den 22 febr.
sitt årsmöte å Stora Hotellet.
Ars- och revisionsberättelser upplästes, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
De sty- relseledamöter som vor0 i tur a t t avga, om- valdes, nämligen fruarna Hildur Dalhoff, Signe Sjöqvist och Karin Alström samt fröken Ruth Gustafsson.
Styrelsemedlem- mar, kvarstaende till Arets slut, äro fru- arna Tullie Koch, Hanna Wetterholm, Anna Larsson, Gurli Stanzén och Elsa Eriksson.
Till revisorer återvaldes fruarna Anna Ryd- ner och Ruth Nyqvist med fröken Elsa Line11 och fru Beda Andersson som supp- leanter.
Till ombud vid förbundets all- männa Arsmöte i Norrköping utsiigos ordf. fru Tullie Koch samt fru Hildur Dalhoff.
Efter f örhandlingarnas slut följde en soaré, som blev alltigenom lyckad och liv- ligt uppskattades av publiken, vilken till sista plats fyllde hotellets festsal.
Pro- grammet inleddes med ett musiknummer, varefter följde en för dagen skriven T u n - kisvisa ", föredragen av fröken Maja Ja- cobsson.
Därpå gick ridån upp för kväl- lens teaterpjäs, " Fredrika Bremer och den nya kvinnan " av Astrid Väring.
Det blev SUC~~S.
G o t l a n d s k r e t s e n h a r den 22 februari hållit sitt Arsmöte i Högre flickskolan.
Till styrelsemedlem nyvaldes därvid fru Hermanna Jansson efter fru K. Steffen, som undanbett sig återval, de övri- ga ledamöterna, fruarna .G.
Rodhe, F. Wal- Iér och A. Svedman samt fr. V. Chri.stians- son, omvaldes.
Revisorer blevo fruarna H. Danielson och E. Dahlbäck och revisors- suppleant fru H. Jörlander.
Fruarna Rodhe och Svedman valdes till kretsens repre- sentanter vid förbundets arsmöte, med fru Jansson och fr. Christiansson som supple- anter.
g#y~@ggfj - - dien ", varpa fru Valborg Beer sjöng, ackompanjerad av direktör F. Mahler, Frödingsdikten " Jag ville jag vore i India- land ".
Till sist följde samkvam med te- supé.
G a v l e k r e t s e n anordnade den 20- 21 febr.
tillsammans med Gävle Hasmoders- f örening och Vita Bandet i :S: t Ansgars hus en social upplysningskurs med fröken Ebba Holgersson fr$n Johannishus som förelasa- re.
Intresset för kursen var mycket stort, även från landsorten, och från de högre klasserna i olika läroanstalter hade deltaga- re infunnit sig.
Fröken Holgersson fram- förde i sina av humanitet, skarpsinne och humor präglade föredrag, delvis nya syn- punkter p % kvinnornas deltagande i det samhälleliga arbetet.
I de till kursen höran- de praktiska övningarna ingingo fingerade sammanträden inför olika forum.
Varje kväll förekom en halvtimmes rast, varunder gavs tillfälle till Mrickning i den med ljus och blommor festligt prydda Waster Qlofs- salen.
Den 20 mars sammanträdde kretsen till arsmöte i S:t Ansgars hus under fru Rut Johansens ordförandeskap.
Av årsberat- telsen framgick, a t t kretsen hade ett av ar- bete och livlighet präglat å r bakom sig.
Till ordförande efter fru Ruth Johansen, som undanbett sig återval, valdes enhälligt fru Anna Klingberg.
Fru Ruth Johanssen har under en tviiårs- period fungerat som ordförande och på ett utmärkt satt skött denna förtroendepost.
Kretsens tack tolkades av v. ordf., fru Jenny Höjer, och blommor överlämnades till fru Johansen.
Fröken Sidvall läste sedan en klarläggande uppsats om Fredrika-Bremer- Förbundets allmänna verksamhet av fröken Ida von Plomgren.
ealgais, T w i l f i t erbjuder en m y c k e t v ä l s i t t a n d e korsett för låg midja, idealisk för varje fi ur, av vacker rosa brokad i konst- si ke till s5 l å g t p r i s som kronor f ybrog.
11 - Götg.
58
97 HERTHX diskussian, vilken efter det spirituella före- ' Till kretsens representanter vid förbunds- mötet i Norrköping 8-9 juni utsågos fran draget blev synnerligen livljg;.
, Den 9 ' mars hölls kretsens något förse- styrelsen f r u Anna Klingberg, f r u Jenny n i d i årsmöte å Göteborgs Idun.
Styrelsen Höjer med fr.u Edith Norrboin och f r u beviljades ansvarsfrihet och on~valdes.
Till Hedvig Törjeson som suppleanter och f r å n ny revisorssuppleant efter fröken Sigrid kretsen fru Ruth Johansen och f r u Sigrid Stenberg, som under .året avlidit, valdes frö- Hjelm6 med f r u, Cissie Ljungberg som ken Anna Hippel.
Efter förhandlingarna suppleant.
höll fröken Anna Lutternan från Uppsala, D.arefter vidtog ett animerat samkväm föredrag om " Hemsystern och hennes upp- med tesupé.
gift ", varefter ett angenämt samkväm Styrelsen konstituerade sig sålunda: fru Anna Björk, hedersledamot, f r u följde.
.
i Anna Klingberg, ordf., f r u Jenny Höjer, v. H.
a l ~ n s t a ~ d s k r e t s e n anordnade ordf., fru Hedvig .Törjesm, sekr., f r u Anna - den 2 mars tillsammans med.
Halländska Backlin, v. sekr., fröken Elsa Wengelin, kas- He,mslöjdsföreningen Bindslöjden och saförvaltare, f r u Elsa Andersson, fröken Halmstads Teknikerförening ett föredrag Sigrid Fröstedt, f r u Ebba Lundbäck, f r u av fröken Mary van Rijswi jk om Handväv- Edith Norrbom, fröken Elna Sidvall.
Revi- ningens.
historiska orientering och nutida sorer: fröken Elisabeth Johansson och f r u anpassning.
Föredraget illustrerades av en Barbro Aberg med fröken Magda Lundblad mångfald ljusbilder och gav en intressant och f r u Lotten Westergren som suppleanter.
öve~blick a v vävnadskonstens utveckling Stipenaiefondens revisorer: f r u Signe An- från urminnes tider fram ' till våra dagar.
dersson och fröken Elsa Wengelin.
Mötes- Till slut dernonsterades ett par mo.derna värdinnor: fruarna A. Backl.in, E. Lund- vävstolar, avpassade för de nutida hem-.
bäck, E. Norrbom från styrelsen med fru- arna E. Franzén, I Nordström och # E. West- .mens begränsade utrymmen.
D.en ' 24 mars höll f r u Margareta von Ko- man som suppleanter.
now e t t kåserande föredrag om Glimtar, Den 27 mars höll dr Karin ock i S:t från Geneve, illusterat av ' skioptikonbilder.
Ansgars hus offentlig föreläsning över am- Man fick en levande # bild av det rörliga li- net " Sparande i goda och dåliga tider ".
Det aktuella anmet behandlades på ett vet och det .mångskiftande arbetet i Geneve, fängslande satt, och föreläsningen var syn- tillika.med en större förståelse för detta ar- nerligen klarläggande och t.ankevackande.
betes svårigheter och en fastare tro på dess slutliga framgång, om ock denna nu tycks G ö t e b ~ ~ g s k r e t s e n Inför.
en för- oss dröja i ett avlägset fjärran.
samling soni till trängsel fyllde den största ~ H u d i.
k s v a l l s k r e t ' s e n hade med föreläsningssalen i # Göteborgs Högskola, den anledning av a t t den blivit i tillfälle a t t 24 febr., höll professor Erik Wellander, in- förvärva fröken Ingeborg Wikander som ledningföredraget till en diskussion om: föredragshållare, å stadens flickskola an- " Varför saga vi icke N i till varandra? "
Ilet gamla spörsmålet om bristen på till- ordnat föredrag med samkväm.
Fröken Wikanders föredrag var betitlat talsord i svenskan och huruvida denna a r orsak eller verkan till svenskarnas svårig- problem i &amp; tern och dess bety- het a t t livligt umgås med fränmande, tycks delse för Västern ", och rörde sig i huvud- alltj.amt ha förmåga a t t satta f a r t, på en sak om kinesiska förhållanden.
Talarinnan 1 '.
~.$-@-l.
,, _,,,,,,,,,., S o l ri hholms fysihalisha Kuransfiill Hudegårclsg.
18, 1 tr. SKODSBORGSFE- TOD.
Effektiv kurbehandling a v gikt ' och reumatism, nervsvaghet, ämneson~sattnings- sjukdomar.
Herr- ooh damavdelning.
Begiir prislista.
Tel. 67 54 44, 61 OG 78..
, 8 Hå11 blommorna friska med V,äxternas näring.
och medicin.
Finnes hos alla +ilsortervade Farg-, ~en~ikalie- ', Frö- och ' Blomsteraffärer, I Reei&amp;Fab~likesr,.
Pilgatan 13, Stockholm.
Tel. 53 30.54.
slutade det timslhnga, med spant intresse Ahörda föredraget, med a t t framhålla som sin övertygelse a t t endast kristendomen kunde bli den brygga som sammanbinder de olika världsdelarna och deras askadning.
.Efter föredraget vidtog sång av fru Elin Bergwall till ackompanjemang av fru Gerda Wiberg och deklamation av f r u Marta Sundberg, samt ett trevligt samkvam.
Af tonen avslutades av ordf. fru Rodenstam med nhgra sammanfattande.
ord, varpa psalmen " Jag lyfter mina händer " sjöngs unisont.
H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n hade den 2 febr.
en festlig, talrikt besökt samman- komst.
Fröken Margit Högstedt lat de mera be- märkta Fredrikorna passera revy i en se- rie konstnärligt utförda teckningar, som flott avtecknade sig mot den vita duken.
F r u Högstedt-Olssons humoristiska ver- ser beledsagade bildförevisningen.
Efter kaffepausen vidtog en auktion på överblivna tombolavinster med majorskan f i r g i t Froste som auktionsutropare - en livlig afton med god behAllningsför både AskAdare och kretsens kassa.
Tillsammans med Nordvästra Skanes Pe- dagogiska Sällskap, anordnade Halsing- borgskretsen den 11 febr.
offentligt före- drag i Konserthuset stora sal, dh fil.
mag. fröken Marta Lindqvist, Stockholm (Quel- qu ' une) för e t t tacksamt och intresserat au- ditorium talade om " Nagra dagar med en kvinnlig journalist ".
Arsmöte hölls den 2 mars under ordföran- deskap av fr. !Signe Wennberg.
Ars- och revisionsberättelser upplästes .och godkan- des.
Ansvarsfrihet beviljades.
Till styrel- seledamöter omvaldes fröken: Signe Wenn- berg, doktor Hanna Christer-Nilsson, fru Astrid Gierow, fru Margit Froste, fröken Elsa Strömberg, fru Lily Månsson, fru Sel- ma Högstedt-Olsson, fru Sigrid Sjövall, fru Helga Sjumesson, friherrinnan Elsie Man- nerheim, fru Margit Sjögreen, fru Elin Eriksson.
Till revisorer omvaldes fröken Olga Francke och fröken Agda Ljungberg, till revisorssuppleanter fru.
Johanna Nordlund och fröken Ingeborg Grevillius.
Till kretsens representanter vid årsmö- tet i Norrköping, valdes fröken S. Wenner- berg, fröken b. Deshages, fru A. Gierow, fru L. MAnsson, fru M. Froste, fru S. Sjö- vall, friherrinnan E. Mannerheim, fru J. Nbrdlund, fru A. Lindqvist, fru H. Brunn- ström.
Darefter höll Lady Sigrid Penson, Lund, ett livligt senterat föredrag om " Engelskt hemliv ".
Efter föredraget visades skiopti- konbilder från England.
Den 21 mars höll fil.
kand. fru Marga- reta von Konow ett spirituellt och fangslan- de föredrag över ämnet " Glifmtar fr %n Ge- neve ", belyst av talrika skioptikonbilder.
Den fulltaliga publikens tack tolkades av ordf. fröken Signe Wennberg.
H a r n ö s a n d s k r e t s e n h a r h a f t sitt årssammantrade, varvid revisions- o. årsbe- rättelserna föredrogos och godkändes.
Den föregående styrelsen omvaldes och utgöres av fröken Gerda Agrell, fru Ellen Bucht, fröken Olga Berglund, fru Elsa Söderbaum och fröken Emma Westerström.
Till supp- leanter valdes fru Clara Odéen och fru Maja Hesse.
Revisorer blevo fru Gusten Edel- svärd och fröken Anna Abrahamsson, med fru Lina Törner som suppleant.
Vid årsmötet höll fröken Ingeborg Wi- kander ett synnerligen intressant och med största intresse åhört föredrag om " Den moderna kvinnan i Kina " Vidare förekom pianomusik.
J ö n k ö p i n g s k r e t s e n höll d e n ' l 3 mars sitt Arsmöte i i restaurant Munken.
Ordf. fru Kerstin Bendz halsade medlem-
HERTHA marna, som trots ett svårt oväder talrikt infunnit sig, hjärtligt valkomna och fram- höll i ett anförande, föreningens betydelse.
Ars- och revisionsberättelse upplästes och ansvarsfrihet beviljades.
Den gamla styrel- sen ' omvaldes och utgöres sålunda av fru Kerstin .Bendz, ordf., fröken Emma Aulin, v. ordf., fru Elisabeth Kusel, sekr., fru Greta Almér, kassaförv., fruarna Signe Sörensen, Gerda Roempke, Marianne Herrlin, frök- narna Ellen ischånberg, Earin Wernqvist, Gertrud Sjöberg, fruarna Marta .Strömbom ' och Vivi.
Celander.
Därefter redogjorde fö- reståndarinnan för sjuksköterskebyrh, sys- ter Agda Andersson, för byråns verksamhet, samt fram:bar en del önskemål, som inom den närmaste framtiden skulle bli aktuella.
Därefter höll fil.
lic. fröken Elisabeth Dahr ett intressant och tankeväckande före- drag över ämnet: " En liten orientering i barnpsykologi och dess praktiska tillämp- ning ".
Några vackra violinnummer uii fördes av ' Karl Henrik- Frick .med ackom- panjemang av fru Lisa Frick, varefter vid- tog tesupé och samkväm.
K a r l s k r o n a k r e t s e n samsmanträd- de till årsmöte d.
7 febr.
, Sedan års- och re- visionsberatfelserna upplästs och godkänts, förrättades val.
De styrelseledamöter som stodo i, tur a t t avgå omvaldes,, nämligen: fröken Hanna Andersson, fru Astrid Berg- strand och frni Lisa Thomson, likaledes suppleanterna: fru Lisa Widén och fröken Maja Tornée.
De förutvarande, revisorerna, fröken Ebba Hellström och fru Eina Ke- venter och deras suppleanter fr ' öken Lisa Holmberg och.
fru Hebe Lilja återvaldes.
.Till kretsens ombud ' tid förbundets års- möte valdes: fru Eva af Geijerstam, frö- ken Signe Nelsson, fru Astrid B ' ergstrand, friherrinnan Skina Palmquist och fröken.
Anna Jönson.
Till, ombud ' för a t t tillsammans med Ii Tandteknikerelever l il mottagas.
Gedigen ubbildning i mo- dern kautschuk-, p l d - och porslinsteknik.
Kurserna ledas av leg. tandWcare.
CENTRAfiLABORATORIET, Munkbron 11, Stockholm.
- 99 företrädare f ör andra ideella f öreningar stödja .Blekinge museu.m valdes fru Eva af Geijerstam och fröken Signe Nels- - son, och till suppleanter fru Astrid Berg- strand, friherrinnan Palmquist, fru Brita Södoo och fru Lisa Widén.
1En kommitté tillsattes för a t t på nagot trevligt sätt söka insamla ' penningar för inredning av ' museets föreläsningssal m. m.
I denna kommitté insattes fru Elsa Styffe, fru Astrid Bergstrand, friherrinnan Stina Paln~quist, fröken Greta Bolin och fru Lisa Widén.
- Efter förhandlingarnas slut lämnades or- det till aftonens föredragshållare, fil.
mag. - Marta Lindqvist (Quelqu ' une).
Det var med högt ställda förväntningar, det talrika auditoriet samlats, och dessa blev?
i hög grad tillfredsstallda.
Quelqu ' une.
gav en intressant och roande skildring av: " N å g r ~ dagar med eii kvinnlig journalist ".
.
Sedan tesupé serverats, avslutades afto- nen q e d s %ng av fru Greta Sjöberg-Silwer- ling ackompanjerad av fru Eva Silwer.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hadeden 7, 8 och 9 mars anordnat en kurs i sam- hällslära i flick.skolans aula.
Den 7 mars höll fil.
dr K.arin Kock före- drag om " Högkonjunkturer och kriser ", samt " Spara~de i goda och dåliga tider ".
En talrik publik åhörde d r Kocks utmärkta framställning av dessa aktuella spörsm %l.
Den 8.
mars höll fröken E. Holgersson, föredrag om ' ' Den frivilliga pensionsför- säkringen " varpå fingerat FattigvArdssam- manträde följde.
Den 9 mars gällde fröken Holgerssons fö- redrag " Sjukkassereformen och Moder- skapsförsäkringen ", åtföljt av fingerat ' Barnav %rdsnämndssammanträde.
Samtliga föredrag livligt intres- se hos en talrik publik, ' till stor del besta- ende av yngre element.
-- d Kahns Tvatt Tvätt o. mangling 45 öre.
Välgjorf arbete.
Hämtas.
Gy / lenborgsg.
8.
Te / efon 53 71 20.
Efter sista samniariträdet var samkväm med teservering anordnat å Industrihotellet, där saväl fröken Holgersson som F.-B.-F.- ordf., fru Elsa Nordlund, hyllades med blommor.
Fröken Camilla Rasmusen ökade glädjen genom a t t föredraga .musik.
Som inbjudare till kurserna stodo F.-B.-F., ~usmodersföreningen, Vita Bandet, Modera- t a ' och Frisinnade Kvinnoklubbarna.
L u n d a .k r e t s e n hade sammanträde A Grand Hotell den 22 mars under ordfö- randeskap av fru Garola Ekiundh.
Sedan en del föreningsangelägenheter be- handlats, höll fil.
kand. f r u Margareta von Konow föredrag om " Glimtar från Geneve ".
Efter tesupé vidtog samkvam, varvid pro- fessorskan Petra Flensburg reciterade Bergliot av Björnson.
N a l m ö k r e t s e n hade den 20 mars ett talrikt besökt kretsmöte % Kungsparkens restaurant; Aftonen inleddes med några glada vårsånger, sjungna av unga flickor från Malmö högre läroverk för flickor, un- der sånglärarinnan fröken waria Håkans- sons ledning.
Fil.
kand. fru .Margareta von Konow, höll därefter ett med livligt in- tresse .åhört kaserande föredrag nled titeln " Glimtar från Geneve ", belyst av talrika l jusbilder.
b M a r i e s t a d s k r e t s e n hade den 24 febr.
årsmöte.
och samkväm på H,ushålls- skolan.
.Kretsen firade samtidigt sitt 10- årsjubileum och hedersordföranden lands- hövdingskan Ekman samt ordföranden frö- ken G. Langenheim redogjorde i korthet för orsakerna till a t t en Fredrika-Bremer-För- bundskrets bildats i Mariestad och för ar- betet under d,e gångna 10 aren.
Vid där- efter hållet årsmöte godkändes års- och revisionsberättelse och ansvarsfrihet bevil- jades.
Vid företaget val fick styrelsen föl- jande samn~ansattning: frkn Gudrun Langenheini, ordf., f rkn Greta Hallbäck, v. ordf., fru Martha Bergenfeldt, sekr., frkn Dagmar Johansson, kassör, fru Heutha San- dels, fru Hillevi Fogelquist; suppleanter: fru Signe Engström, fru Ester Melin.
Till revisorer valdes frkn Sigrid Lindgren och fru Anna Hellberg med frkn Lillie Fegraeus och fru Nanna Nordal som suppleanter, till ombud vid förbundets årsmöte frkn Lang- enheim och fru Bergenfeldt med frkn Ger- da Lindblom och fru E.
&amp; lin som supple- anter, och till värdinnor va1d.e~ fru Lisa Berthelson och fru Anna Trapp med f r u Agda Karlén och frkn Greta Holm som suppleanter.
Sedan Arsmötet avslutats följde gemen- sam supé och samkvam med underhållning.
M j ö l b y k r e t s e n har under å r 1932 e j haft något offentligt möte, vilket dock hade varit meningen.
Utåt har kretsen ver- kat genom utdelande av ett stipendium på 150 kr.
Arligen skall också den 1931 bilda- de stipendiefonden ökas, och om anslagen till denna e j kunna bli stora, f % de i varje fall e j utebli.
Kretsens styrelse har sökt a t t med föredrag i olika ämnen, med roan- de tillställningar, med sång, musik, dekla- mation o. s. v. göra månadsmötena omvax- lande.
För a t t öka kassan hölls p % våren auktion på av medlemmarna skankta hand- arbeten och andra gåvor, och denna auk- tion inbringade cirka 150 kronor.
Före jul firade kretsen sitt 10-års jubileum, en kombinerad Lucia- och julfest, då landshöv- dingskan Tiselius genom sin närvaro för- höjde stamningen och genom ett föredrag om F.-B.-F: och dess verksamhet bidrog till underhållningen.
Medlemsantalet va?
vid 1933 å r s ingång 60 st. Till styrelse för 1933 valdes på års- möte den 6 februari: fil.
mag. Inez Flinta, ordf.; doktorinnan Gertrud Wågman, vice ordf.; fru Rake1 Gerholm, sekr.; fröken In- geborg Barr, vice sekr.; fru Blenda Adolfs- son, kassör.
Styrelsesuppleanter: fru Hel- ga Norrby och fröken Anna Brizer.
t i k a skogeous Tillverkare: v i i lsma ka nde b o i d s - och InliiggsaiwgeiiUUikai bo Ak %iebouao~ Bollnlis
101 HERTHA S t o ~ c k h.
o l m s k r e t s e n hade den 27 febr.
sitt årsmöte.
Den föregående styrel- sen omvaldes och har således följande sam- mansättning: fröken Ida von Plomgren, ordförande, fru Signe Hensch.en, vice ord- förande, fröken Elsa Ekström, kassaförval- tare, fröken Kerstin Fjetterström, sekre- terare, fröken Eva Fröberg, fru Asta Hägg, friherrinnan Anna Stael von Holstein, .fru Elisif Théel och fröken Axianne Thors- tenson med fru H.eclvig Dern !y, fru Mary Granström, fru Karin Hjelmqvist, fru Brita Johansson, dr Eva Lagerwall och advokat Marta Wikström som suppleanter.
S t r a n g n ä s k r e t s e n höll d.
24.febr.
arsmöte.
; S,edan styrelse- och revisionsbe- rättelserna föredragits, beviljades styrelsen ansvarsfrihet.
Styrelsen med dess supple- anter omvaldes med undantag av su-pple- anten fru Thureson, som avflyttat från or- ten .. I benneg ställe ' valdes fröken Asa Wi- clebeck.
Till revisorer valdes fröknarna Margit B j örkm an och Linnea ~oosvall. '
T111 kretsens representant i S d e ~ m a n l a n d s läns stipendienämnd.
valdes efter doktorinnan Lövenltjelm, som undanbett sig återval, fru Inga Rosenqvist.
Att representera kretsen vid fönbundets Arsmöte i Norrköping valdes likaledes fru Inga Rosenqvist.
Kretsen beslöt överliimna 50 kronor till Flickläroverkets kollegium a t t efter gott- finnande utdelas som stipendium eller pre-,,.
i; l a '.
mier.
Fru Inga Rosenqvist lämnade därefter en intressant redogörelse för förbundets ars- .möte i Stockholm.
Sedan styrelsen konstituerat sig har den föl jande sammansättning: fru Inga Rosen- qvist, ordf.; doktor Anna Jansson, v .ordf.
; friherrinnan, Essi Wra.nge1, sekr.; fröken Ninni Hiildt, skattn~.
; doktorinnan Gerda Löwenh jeln~.
Suppleant.er: fru Agnes Ahlenius, fru Gerda Wranke, frökei Asa Widebeck.
O I,.
!J3 ' P P - P - P I ' - - P &amp; innliga Tandlakares Klini .. Adolf Fredr.
Iigrkog.
l (vid Sveavägen;) Innehavare Astrid Gyllencreutz endast leg. Ingrid Huss tandläkarna: Ruth Ohrling Tid p r tel. Norr (20 0) 3 73..
Särskild mottagning för barn.
(Tandl.
Huss) månd., onsd., fred.
4.30-6. l, T o m e l i l l a k, r e t s e n haded.6mars anordnat offentligt föredrag ii Stora Ho- tellet.
Fil.
d r Karin Kock talade över am- net ': Sparande i.
goda och dåliga tider " .. Ordf., fil.
mag. Eva Lindblad, tackade för det intressanta ' föredraget ochuvid samkvä- met, som följde efteråt, sjöng fru Malin Björnberg, medan f r u Camp ackompanje- rade.
U m e å k r e t s e n hade .den 13 mars års- möte med ' samkväm å Frimurareklubben.
Den $örutvarande styrelsen e r v a l d e s med undant,ag för överstinnan Erlandsson, som avflyttat ' från, orten.
I hennes ställe invaldes fru Ebba Roos.
Även revisorer och deras suppleanter omvaldes.
Kretsens - funktionärer äro således: lek- tor Siri H; allströni, ordf., fru Elsa Graf- ström, v. ordf., fröken Ingeborg Öquist, kassaförvaltare, fröken Anna Hornell, sekr., samt fruarna !Gurli Forsberg, Tekla Ny: ma&amp;, Elisabet Grahn och Ebba Roos.
Re- visorer .äro fruarna Ester Lindgren och Anna Gillberg och deras suppleanter fru- arna Vilma Kinch och Maria Lundmark.
Vid årets slut hade kretsen 145 medlem- mar.
Inkomster och utgifter balansera på 712 kr.
40 öre.
Efter.
årsn~ötesförhandlingarna vidtog ett animerat san-ikvain, varvid fru Anna Lundblad på ett förträffligt sätt berattade historier.
på oförfalskad ångermanländska, iklädd landskapets nationaldräkt.
Fröken Sigrid Holtsberg och fru Rut Rönblom be- redde de närvarande stor musikalisk njut- ning med omväxlande sång samt musik pil fiol och piano.
: Sist intogs tesupé.
Vii x j ö k r e t s e n anordnade d.
17 febr.
tillsammans med Pedagogiska sällskapet offentligt föredrag av rektor Thyra Kull- gren om " Flickornas högre skolutbildning ".
Efter det sakliga och klarläggande före- draget följde diskussion. '
ANDERSSONS Dam frisering Centralbadet REKOMMENDERAS.
E l e g a n t.
Förstklassig, -,
' '.
Den 1 mars hade kretsen sitt talrikt be- sökta Ammöte under dr Rut Grubbs ord- förandeskap.
Ars- och revisionsberättelser godkandes och ansvarsfrihet beviljades.
Kretsens kassa - ' har under Aret balanserat på kr.
1,173: 65 med en behållning av kr.
593: 58..
Vilohemsfonden uppgAr f. n. till kr.
978: 23.
De tre styrelseledamöterna i tur a t t avgå, fru Elsa hedb berg, fru Blen- da Sylvan och fru Eva Nordenskjöld, om- valdes, likaså suppleanten fröken Kerstin Berggren.
Förutvarande revisorerna fru Klara Möller och fröken Alma Nilsson om- valdes, ävenså suppleanterna fröken {Karin Arvidsson och fröken Ida Rudelius.
Att re- presentera kretsen vid förbundets årsmöte i Norrköping 8-9 juni valdes d r Rut Grubb, fru Blenda Sylvan och fru Hedvig Lindwall, med fröken Elisabeth Johansson och fru Anna Lundqvist som suppleanter.
Mötes- värdinnorna, fruarna Hanna Lange, Anna Lundqvist och Hedvig Lindwall omvaldes, och i stället för fru Eva Nordenskjöld, som avsagt si&amp;, nyvaldes fru Lilly Sundberg.
Efter förhandlingarna höll rektor Anna Edman ett utomordentligt gediget föredrag om ' ?Olika Mldningstyper ".
Före och efter detsamma sjöng fru Ingeborg Fjellman några sånger, väl ackompanjerad av fröken - - - Astrand.
Tesupé under glad, &amp; amning vid " lángbord " avslutade den i allo trevliga aftonen.
Y s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 2 mars A hotell Continental, till handarbets- och diskussionsafton. '
Sedan en del föreningsangelägenheter be- handlats, förekom diskussion över hembi- trädesfrågan, inledd av fröken Naemi Kle- berg med ett intresseväckande, varmhjär- t a t anförande.
Sedan utspann sig en liv- liv diskussion över denna för hemmet all- tid aktuella fråga.
Mötet avslutades med samkvam.
ö r e b r o k r e t s e n hade den 6 mars ett sammanträde p &amp; Risbergska sko- lan.
Sedan en del föreningsärenden behand- lats, överlämnades ordet till aftonens ta- larinna fil.
kand. fru Margareta von Ko- now, Stockholm, som i ett föredrag, kallat Glimtar fran Geneve, i lätt kliserande form skildrade nationernas huvudstad s q n poli- tiskt och socialpolitiskt, centrum.
Det livfulla föredraget illustrerades med utmärkta ski- optikonbilder.
Efter f örhandlingarna f öl jde samkvam med tesupé i skolköket.
- - - Heapthas redaktionskommitté består, förutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j ä l ~ b ä c k = ' H o l m g r e n I, d a von Plomgren och A x i a n n e -.
.
- .- .... .. -.
u .. I Thorstenson.
L.
.
.
z&lt;- .-
.
i o.
-- Elisabeth Q s t m a n s Husmodersskola i Stockholm, grundad 1902, utbjudes till salu på grund av innehavarinnans död.
Skolan bedrives i högmoderna lokaler och har tidsenligaste inventarie- utpustning.
Närmare upplysningar lämnas av advokaten Ivan Brehmer, Re- geringsgatan 45, Stockholm.
Tel. t3 23 45. m I.
- Tyres6 slott och kyrka.
Blid ur Sueciaverket. '
Från.
sformakIsfidens.
.
d a g.
a r 9 a r T y r e s ö.
I I bevarat, ett ståtligt minnesmärke från Gustav I I Adolfs tid, byggt av riks- drotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna, rikskanslerns broder.
Tyresö om- byggdes vid 1700-talets mitt av riksrådet Scheffer, Gustaf 111:s guvernör, och restaurerades av markisen Claes Laget ' gren, dess siste enskilde ägare, vilken 1891 inköpte slottet, som av honom testamenterades till Nordiska museet.
TYRESO visas dagligen - bilden av hur en litterärr och konstnärligt inrres- serad ståndsperson levde på sitt gods vid 1900-talets början ..
Försumma ej att se ett förr&amp;pt slottshem - R.e s t i 1 1 T y r e s ö!
s O m n ibuslinje dagl.
-- kl. 11.30f.m.
- s h y m n ingen.
.
L Ringvägen - Ty= - resö, ' lz fina.
färd.
-).
