# ID: svediakorp-per2928
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,541
# sentences: 1,193
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S K R I F T FOR c.
D E N SVENSKA KVENNORORELSEN UTGIVEN AV1 MARGARETA S V O N KONOW 1 I I I l 1 Kv i n n l i g a befattningshavares stallning i civilstatens pen- ~ionsförslag.
Ida Thomander-Warholm in me- moriam.
Av Ester Nennes.
Kvinnliga polisen jubilerar.
Av M. V. K-w.
Det senaste skolbetankandet.
Av Kerstin Fjetterström.
Hur utbildas man till socialar- betare?
.
A v Elsa Herlitz.
Annie Furuhjelm berättar.
Av Margareta von Konow.
Det oskrivna ordet.
.
.
Fran bokvariden.
Kongresser.
Från skilda kontine nter.
Februari 1933 - a '
(6tt.
p&amp;en &amp; @ g ellei:!
.
l i; i i d ~ poslt.?
; --- ni.k4 ~~ X1 biis &amp; beka5veq wlwi-ver;; bgftadc cBfe~ laandn5 M-ckar -.
?
.
- -.
.
.
- -- -:.
.
.. - - - UT.
T6da-gets k~tiiioger till ett saramanlagd be- lopp m o t s v a ~ m d e 38 rii&amp;n&amp;ers - ijibetal&amp;iugzftrl.,.
.
.
.
...
.
Kvinnliga.
. '
.
befatt; ningls.
hiwares:.
y .. -.
.
.
.. sions$der, för.
kyinnorp än för ' män,.
.
.
En - aktualitet.
hava de dock ansett erforderligt att- f 6,reslå.
en sarbestämmelse f ör kvin-.
I Herthas oktoberhäfte f&amp;egå&amp;nde nornas del, namligen skyldighet för år har lämnats en utförlig redogörel- dem a t t underkasta sig de ändringar se för 1930 års pensionssakkunnigas med avseende .å pensionsålder jämte f örslag till t j änstepensionsr,eglemen- övriga därav f oranledda ändringar i te, avsett a t t gälla för den civila för- pe&amp;ionsregleilientet, vilka sederme-.
.
.
.
.
r a kunna visa sig erforderliga.
Det valtningen.
Vad innebär detta förslag för.
anföres a t t ett sådant förbehåll tor- de få anses desto mer påkallat, som kvinnornas del?
.
myndigheternas åsikter om lämplig Man kan sammanfatta svaret i e t t pensions Alder.
f or kvinnliga t j änste- enda ord, likställighet, ' d. v. ' s.
lika m &amp; för närvarinde starkt divergera.
pensionsålder, pensionsunderlag och.
Vi h a v a svårt f örstå detta f örslag.
löneavdrai i och för pension för D &amp; är en obehövlig sä~bestämmelse, kvinnor och män.
De sakkunniga, som för kvinnornas del kommer att.
som löst kvinnornas pensionsfraga skapa ett osäkerhetstillstånd föga på det enda enkla, klara och ratta.
förenligt med den trygghet en stats- sättet äro i .sin motivering lika enkla anställning brukar innebära.
och klara.
Den ä r .välgörande kort, De sakkunniga konstatera i sin.
de yttra .endast: " De sakkunniga ha- .motivering,.
att vilken levnadsålder, - va för sin egen del icke kunnat finna som lampliegen bör väljas såsom pen- tillräckligt stöd f6r.
upprätthållande sionsålder f ör varje särskild befatt: av en * avsevärt lagre pensionsiilder ning, ä r ett spörsmal, om vilket me- för .kvinnor än f ör .män. "
- ningarna äro och med all sannolikhet Oaktat de sakkunniga således icke alltid ' komma a t t vara starkt delade.
anse sig finna skäl f öresla lagre pen- Ä r det då troligt, a t t någonsin en en- ', ' s, ', ' ' ...
.,.
.
.
.
,.
: -.
...
.
INSATT Edia besparingar i » Många backar.
sma göpa .en .stor &amp;!)
l; Stockholms Stads: ' Sparbank S.
,,.
.
STIFTAD AR ' KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60 Odengatan 65,.
Folkungagatan 68 f len im in gatan 34 och ~ i b ~ l l e g a t a 21, n öppna ' lj2&gt;10-3 samt ' 112 6-7, lördagar kl. 2 m.,.
.
... La2 hand gör fattig.
Idog hand gör riif.
, e., - 1.
. '
hetlig mening grundad p % s. k. erfa- renhet skall kunna utbilda sig angå- ende den " lämpliga " pensionsåldern f ör kvinnliga t j ansteman?
~illrack- ' lig erfarenhet för höjande av pen- sionshldern f ör lägre kvinnliga t j an- - steman från 60 till 63; resp. 64 %r sy-.
nes hava förslegat då för de kvinnliga befattningshavarna i kommunika- tionsverken f aststalldes sistnämnda pensionsålder.
Skola j amval dessa befattningshavare, om förslaget går igenom nu underkastas detta villkor, som tidigare icke gallt för dem?
Det skulle d % vara bristande erfarenhet om den föreslagna pensio~såldern av 65, resp. 67 Ar för högre kvinnliga befattningshavare som skulle vara skalet för nämnda sarbestammelse.
Man frågar sig, nar skall erfarenhet på denna punkt kunna föreligga?
Med det fåtal kvinnor som p&amp;.oversk %dlig tid komma a t t inom de högre lönegraderna v %ga vi påstå, a t t en verklig erfarenhet icke kan nås inom rimlig tid.
Den " erfarenhet9 ' som inom de närmaste tiotalen Ar vinnes .kan icke bliva annat an en.
upp- fattning grundad p &amp; enstaka kvinn- liga individers arbetsförmåga p % äldre dagar, vilken uppfattning skulle bliva grundläggande för bedömandet av " kvinnornas pensionsålder ".
Vi vilja aven erinra att genom be- stämmelse i § 14 i reglementet tjan- steman i vissa fall har medgivits ratt till förtidspensionering tre år före in- trädande.
av pensionsåldern samt att genom stadgandena i 5 9 vederböran- de myndighet har förklara tjan- ' steman skyldig avgå från tjänsten därest han vare sig av sjukdom, van- förhet, lyte eller nedsatt arbetsför- m %ga för framtiden a r oförmögen a t t p % ett tillfredsstallande satt sköta sin t j anst.
Kungl.
Maj: t har samma befogenhet beträffande tjänsteman vilf en uppnått en levnadsAlder, som med högst tre å r understiger den för honom bestämda pensionsåldern, därest han av andra skal icke kan på ett tillfreds stall and^ satt sköta sina Aligganden.
Genom dessa bestäm- melser torde alla fall vara förutsed- da, dar det kan ligga i statens intres- se a t t f öre ordinarie pensions %lder f å. en t j ansteman pensionerad.
Under sådana förhiillanden kan denna sar- bestämmelse för kvinnorna icke sak- ligt motiveras.
E t t avsnitt av betänkandet bar ti- teln " Bef ram j ande av kvinnliga gifta tjänstemäns avgång ur statstjänst ".
De sakkunniga framstalla visserligen intet detaljerat förslag utan vilja en- dast att deras tankar skola betraktas sasom ett uppslag till vidare diskus- sion i ämnet.
Vi anse dock att vi icke kunna f örbigå dessa tankar utan några reflexioner.
De sakkunniga utgå fr %n vissa givna förutsattningar: - a t t det ä r Önskvärt befrämja gifta kvinnors av- gAng ur statstjänst; a t t ingen lös- ning ar önsklig enligt vilken den gif- t a kvinnan mot en tillfällig förmån lockas övergiva statstjänsten; a t t i de fall dar kvinnans arbetsinkomst a r nödvändig eller anses nödvändig för familjen den gifta kvinnan icke kom- Både Ni s julv och bamten val av Vitana - det goda margarinet med kon- stant vitnminhalt året runt rna I
mer att uppgiva sin statsanställning, oavsett vilka åtgarder staten.
vidta- ger för att uppmuntra henne därtill; a t t ' en reform således måste tillgo- dose de fall dar kvinnan själv önskar bliva löst från sin tjanst, ' men av oli- ka anledningar ej anser sig kunna begära avsked; a t t utvägen bör riiö- kas i att finna en möjlighet för kvin- nan att vid behov kunna pårakna ett ekonomiskt bidrag av fortlöpande na- tur samt a t t detta bidrag icke be- höver uppgå till något större belopp.
Ordvalet a r subtilt.
Hon skall * ej lockas, ej heller uppmuntras men va- let för henne skall underlättas (g &amp; nom ett mindre bidrag av fortlöpan- de natur) så att hennes avgång be- fram jas.
Detta bidrag förutsattes kunna beredas .darigenom att hon ge- nast vid avgången skulle f &amp; ratt upp- baia den livränta, som andra tjänste- man ' som avgatt utan skulle aga uppbära på grund av in- t j änt pension vid inträdd pensionsål- der.
Ingen utredning f öreligger an- ghende storleken av s %dana livrante- belopp, men de torde bliva ' synnerli- gen obetydliga om avgången ur stats- tjänst sker efter kortare anställning och det ifrågasattes, ocks % att de skulle kunna ökas genom tillskott fran f onden av från kvinnliga- t jan- steman inbetalda f amil ' j epensionsme- del.
Denna fond stiger visserligen synnerligen kraftigt då som bekant kvinnornas inbetalningar icke berak- nats efter försakringstekniska grun- der utan f aststal.lts till samma b ' elopp '.
som mannens.
Därest icke dessa överskottsmedel, vilket synes oss na- turligt, användas för att bei-eda an- kemanspensioner och utöka änkepen- sioner och pupillbidrag, utan anses skola komma särskilt kvinnorna till- goda, böra de, såsom Fredrika-Bre- mer-Förbundet tidigare uttalat, till- godoraknas kvinnlig befattningsha-.
vare vid avgång ur tjänst- ej blott för de fall då inträde.
i äktenskap a r skalet till avgång utan aven eljest.
, ' De sakkunniga omnämna, a t t gal- lande bestammelse a t t vederbörande myndighet kan ålägga kvinnlig tjän- steman, som har vårdnad om barn under 15 å r a t t taga den partiella el- ler fullständiga tjänstledighet, som kan befinnas erforderlig med hänsyn till ' befattningens behöriga upprätt- liållande, icke bidrager till lösningen av det föreliggande problemet.
Nej, detta ar f ullkomligt klart, t y denna bestammelse syftar ' i stallet till att; med iakttagande.
av statens intres- sen, bereda gift kvinnlig statstjan- steman möjlighet a t t f &amp; kvarstanna i statstjänst,, oaktat, hon för kortare eller längre.
tid av hänsyn till hem- .met ej kan sköta sin tjänst.
En ratt för gift kvinna att dar s % utan olagenhet för tjänsten kan ske ' erhålla t j ansdedighet f ör hemmets vardande synes vara en riktigare.
vag att tillgodose f ami1 j ens intressen an a t t genom vare sig en penninggåva eller fortlöpande mindre bidrag be- fram ja hennes avgång ur statstjan- sten.
, DRICK RAMLOSA- Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
I Hovleverantörer till H.
Maj:t Konungen och H.
K.
H.
Kronprinsen av ~verige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark. '
'.
ödmjukt, gudhangivet hjärta - en öuerlägsenhet och en ovanlighet i i l a dimensioner, som påminte en om a t t man befann .sig öga mot öga med den snillrike lundabiskopen Joh.
Hem.
Thomanders dotter.
Under den över allt annat älskade faderns hägn, väl supplerad av mo- dern, den vackra, fint bildade Emi- Förf attahnnccn Esteq.
, Nennes lie Meyer, av en förmögen köpmans- d t e ~ g e r lz&amp;r nedm ' dmgen uv en slakt i Karlshamn, fick dottern sin skånsk mä&amp;eslcv&amp;a, Ida Tho- första daning.
E t t tidigt, livsvarigt munder-Wwhokn, ' soin 6e.ulorn si- inslag i hennes liv blev förbindelsen na goda gärningar.
rest sig ett med de jiimnåriga ungdomarna i fa- o f örgänglig t, liremiinlle.
mil jerna Wieselgren och Ahnfelt, som utanför Lund i en vacker, b %da hörde till föräldrarnas intimare s:i_ig park ligger ett i elisabe- vänkrets.
Så kommo de upprepade tansk stil byggt murgrönsövervuxet st.ockholmsvistelserna under Thoman- litet slott, Tuna.
Därinne r e s i d e k l e ders långa riksdagsmannatid, då han, till för kort tid sedan en ännu ' i sin de Iiinga och alls e j riskfria lands- höga ålder förtrollande gammal dam.
vägsresorna till trots, varje gång det Den som en gång haft förmånen att, bar av till huvudstaden.
tog alla de innan de många åren da.mpat hennes sina med.
Kontakten mellan familjen Thomander och det dåtida högintel- -.
sjals eld, sitta vid f r u Warholms.
sida lektuella Stockholm var given.
I fru - så var slottsfruns na.mn - i någon.
av de charmanta salongerna p % Warholms rika minnesgalleri från Tuna, kände sig efteråt snart sagt den tiden skymtar Esaias Tegnér, in- omtumlad.
Det var ej blott de under- tressanta narbilder funnos av bl.
a. bara ögonens strålglans - man har C.
J.
L. Almqvist, Lars Joh.
Hierta, jämfört Idem med Jenny Linds - som Jenny Lind - den sistnämnda sjung- ande i familjekretsen vid Thoman-.
kunde så sällsamt på en gång för- virra och betaga.
På samma satt ver- ders ' fötter - hör också till sam- lingen.
.
kade beröringen med hela hennes va- Efter biskopens död (1865) flyt- sen, däri en ursprunglighet av sall- syntaste slag, ett sprudlande tal - tade de efterlevande - biskopinnan an en glittrande spiritualitets spring- och de två ogifta döttrarna - den vattenslek, an en spegling av ett hem- tredje dottern hade redan 1858 in- lighetsf ullt d j up av allvar - förena- gått äktenskap m.ed kyrkoherden i de sig med värdighet och kraft, ' a.llt Svalöf Josua Colliander - samt en detta så a.tt säga inhyst i ett varmt, kvinnlig kusin till biskopen till det Ester Mennes:
29 HERTHA då f ö r ändamålet uppförda Tuna.
.
.Samtidigt gifte sig den 31-åriga Lda.
med godsägaren Gottfrid Wareholm - grundaren av de skånska socker- och cementindustrierna - en å bhde huvudets och hjärtats vagnar värdig motsvarighet tjll hustrun.
Med Ida.
W.arholm son1 s jälvgiveii medelpunkt följdes i det nya hemmet de förnam- liga traditionerna från ~ h o m a n d e r s dagar.
" Tuna " blev som .ett lösenord för vad universitet&amp;aden Lund hade att bjuda av fin bildning och algk- värd livsföring.
Mangen celebritet gastade Tuna, den siste i raden var Suntdar Singh.
Fo,rskare lockades till det dar förvarade - och utökade - präktiga thomaiiderska biblioteket med dess värdefulla brevsamling, li- ka intagna av dess skatter som av den dem omghaii ' de utsökta r k n s k - liga miljön.
För den stora slaktkret- sen, särskilt de a v fru Warholm ömt omhuldade tre systerbarnen Collian- &amp; der, va.r Tuna som en öppen famn.
Man kom, man gick, eller maii bondde där i långa tider.
.
En stark känsla av rikedomens för- pliktelse - den redan i sig stora MeyeF-Thomanderska f örmögenheten hade under &amp; akens insiktsfulla sköt- sel väsentligt ökats - ledde f r u War- holm, därvid i sinnelag och handiing stödd av de sina, in i en social-verk- samhet av verkligt stora mått.
Sal- lan ha,r val jordiskt gods och guld förvaltats så osjal.viskt.
Under de mer än sextio å r f r u Warholm bodde.
på Tuna - maken avled redan 1906 - .ha gåvorna strömmat utan uppe-.
håll u r hennes givmilda händer - det.
hann bli nhgot till summor under de många &amp; rens, lopp!
Fädernestaden Lund kom i. första rummet.
Detta donatorskaps för alla synliga tecken dar aro ett, barnhem, ett ålderdoms- hem, ett studenthem samt det till.
.
Lunds kulturhistoriska museum skänkta thomande-rska professorshu.- set - med .ursprunglig möblering - hennes .barndomshem, day ock tho-.
manderbibliotek &amp; kommer a t t upp- ställas.
E n mängd sällskap och in- stitutioner, i Lund och annorstädes, understöddes, bl.
a. det av G. War- holm grundade och av båda makarna i livstiden rik$ dote.rade Lunds för- samlingshem.
oräkneliga äro de en- skilda, som hjälpts i tillfälliga trång- mål eller för livet.
Mången ung teo- log har från Tuns-fått hela sin stu- dieutbildning bekostad.
Det religi- ösa intresset tog f r u Warholm i arv efter fadern, liksom s % mycket annat; t. ex. hennes frisinne.
Ständig med- .. lem a v.
F.-B.-F. har hon alltifrAn unga å r varit en - högst intresserad van av kvinnornas frigörelseltamp.
De i tidningarna nyligen bekantgjor- da testamentariska bestämmelser hon gjort visa omfånget av hennes ena-.
stående humaiiitara och kulturella understödsverksamhet.
Tack vare en fenomenalt god halsa.
kunde f r u Warholm ännu i sena å r fritt röra sig på stadens gator.
Hon ' ' L tillskärning, sömnad KURSER i dam- barnkläder.
och provning av och Se närmare i begärt prospekt som sändes franko.
R.-B.
SfocRLolms T f l l s R d P ~ a ~ e a R a d e m i 1..
Drottninggatan 71 A, Stockholm.
Tel. Norr 133 10.
(Statlig understödd och inspekterad läroanstalt.)
Pappera-mönater.
försedda med ovanstående varumärke, garanteras for god passform och exp.
orngimde, Begär prislista!
.
.
-.
-.
.
- I
I - Dem kvinnliga poIisena - J.
" Numm SP~; UBBQ vi.
.
.. --- .. - -.
.- ...
- F ö r tjugofem &amp; r sedan gjorde de tq ' e första polissystrama sin entq -- é i StockhoimLs polishu.
- N &amp; skull polisskolans portar 6ppnas f ör ds kvinnligcc poliserna?
en kvinnliga polisen i Stockholm D k a n i &amp; r fira ett jubileum: den 18 mars.
ha hela tjugofem %r förf lutit, sedan de tre första s. k. polissystrar- na på grund av motion av numera kanslirådet G.
H. von Koch gjorde sin entré i polishuset p % Kungshol- men.
1926 utökades antalet till sex, 1930 till nio.
Frågan om kvinnlig Ipolis har vid tidigare tillfällen, särskilt i samband med fru Gerfrud Törnells m.otion, in- gående behandlats i Herthas spalter, och det ä r därför glädjande att nu kunna konstatera, att motionen ej runnit ut i sanden, aven om åtskilliga åtnjot aven en in i det sista förunder- lig själsl.ig vigör.
Lundaborna hade väl reda på ' &gt;frun Tun &amp; ", lätt igen- känlig på rörelsernas spänstighet och de nedhangande lockarna.
Ar ut och %r in sågs hon i alla vader vandra sin långa kyrkväg.
Hon var oöm om sig och - vad utan- för staende ej visste: i det rika hem- niet - for att kunna ge bort S$ myC- ket.mera - levde hon för sin Person- liga del enklare än mången av dem - som fingo hjälp därifrån.
av de berättigade kraven alltjämt '; kvarstå ouppfyllda.
Ännu äro polis- - skolans portar hermetiskt tiIIslutna; för kvinnor, ännu stå de kvinnligaz po- - 1.iserna trots sina stora kva1ifikaa.o-a ner (elementarskola, s juksköterske -- utbildning, genomgångna sociala kur- - ser) endast i 8:de lönegraden, medan: &amp; den lägsta manliga Enegraden a r den: 9:de, ännu saknas en he * del i deras befogenhet för att man sh11 kunna tala om full likställighet med de manliga poliserna.
Men 10kalfkAgan a r sedan ett Ar tillbaka I ?6st.
p % ett synnerligen tillfredsstallan &amp; sa % och man kan notera åtskilliga &amp; eg: ii ratt riktning, då det galler att- Uta: polissystrarna f å en mera ratic~i~ilI1 yrkesutbildning.
Gutta cavat la@ &amp; dem.
.
Det a r en relativt lugn eftermid-.
dag, nar vi på ort och ställe f å taga.
Den 23 december 1932 slöt den nit- tiofemariga borgfrun på Tuna sin långa levnad.
öde och tysta ligga nu hemmets salar, de kala ' &amp; %den utan- för susa sin vemodiga sAns Ida Warholm är ej mer.
Och duck;.
hrmu lever hon i de rika disposition=, vax- igenom hon för oöverskådlig framtid kommer att ingripa; människoöden.
Hon lever ä *::.
mer i de i,dealitetsstävanden, som,, ovanligt rent och klart fattade, fyllde hennes] iv - ty höra ej andelivets rö- reIser evigheten till?
ar ntmär kt renoveringsmedel för bonade, o l z a d e och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Artt ?Pr vattenfläckar p5 bonade möbler återställer dem I sitt nybonade ' skick.
Efter användi &amp; av oljan är möbeln impregnerad.
LUWDAHLS TEKN.
FABRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarhöjden 666.
Neaef !ag: Köpmq$a !gn i-i Stochhelni.
Tel. 1 % 99.
(Elegant.
f k t k ~ a s s.
g i
HERTHA de nya lokalerna i beskådande.
E n ' himmelsvid skillnad mellan förr och nu '!
Förr: ett enda rum plus expedi- tion - med angränsande s. k. finka.
Nu:.
fyra mindre förvaringsrum - den s. k.
" fyllfinkans " intensivt be- arbetade dörr bar syn för sagen!
.- ett större förvaringsrum, ' två expedi: tioner, ett litet rum för förhör och ett sto.rt, inventiöst och trevligt möb- lerat, dagrum, för systrarna.
Ute i den rymliga vestibulen lagga vi mar- ke till hygieniska klädskåp för de om- händertagna och ett välfyllt sang- kläds- och linneskåp.
Den kvinnliga polisen har all anledning vara nöjd med lokalerna, och det a r den också.
E n ganska god uppfattning om vad polissystrarna uträttat f å r man ge- nom a t t studera nykt.ra siffror.
1916 ut.gj,orde de av kvinnliga polisen om- händertagna kvinnorna - anledning- en:.
fylleri, lösdriveri o. dyl. - och barnen sålunda 815 och för a t t fort-.
satta jämförelsen vor0 de 3 1 hör angående brott av nyss namnda- slag skall hållas med kvinnlig m.åls- aga- eller kvinnligt vittne, i båda fallen, vare sig frågan a r om full-: vuxen kvinna eller om barn av kvi.n- nokön, skall förhör hållas av polis- syster.
' Vid forhör å stationen med kvinna, som misstankes för brott .eller lösdriveri., skall polissyster ' närvara som vittne, och dessutom skall-vild an- hållande av kvinna polissyster nar- vara, därest anhållandet icke äger rum å bar garning.
Vid husrannsakan hos kvinna, skall polissyster - likaledes d i r v a r a och - polissyster skall ut- föra den spaniags- och övervaknings- verksamhet, som 3: d j e polisinten- denten bestämmer ".
Denna sistnämnda passus lamnar tydligen fältet - fritt för en mångsi- .digare tillämpning av de kvinnliga po- lisernas verksamhet, och det vill ock- så synas, som .. om vederbörande sla- git in på den vägen fö.r a t t bereda polissystrarna större träning och möjlighet a t t satta sig in i yrkets skiftande grenar.
Sålunda f å polis- systrarna sedan i oktober i fjol en och en å t gången i tremånadsperioder.
.
.
tj anstgöra i ' kriminalavdelningens anmalningsrum, på lösd ' rivaravdel- ningen för a t t tillsammans med man- liga kolleger bedriva spaningsverk- ' samhet ' (patrulltjänst) samt p % sed- lighetskommissionen.
Dessa nya verksamhetsgrenar om- fattas av polissystrarna med stort in- tresse liksom de specialkurser,.
som.
också tagit sin början förra året.
Tv % gånger i veckan och två timmar åt ' gången håller nämligen en kommissa- rie föreläsningar för dem i straff- rätt, i polisförfattningen och i prak-.
tisk polistjanst, allt detta interimis- tiska åtgärder, f å r man hoppas, tills polisskolan äntligen vinkar med sin - open door.
Kanske man samtidigt, ', Vad h a r nu den på kriminalavdel- ningen anställda kvinnliga polisen för befogenhet?
Jo, enligt den senaste ordern - den daterar sig från sep- tember 1930 och a r utfärdad av tred- je polisintendenten, .under vilken de kvinnliga poliserna sortera - " därest å kriminalavdelningens station h i n -.
na - (inskar göra anmälan om våld- taktsbrott, fosterfördrivningsbrott eller sedlighetsbrott, skall polissyster tillkallas, och åligger det henne a t t mottaga och anteckna anmälan ".
Vi- dare: ' " Om å eller utom stationen för- ~oN.STSToPPNING - utföres av fackkunnig personal till synnerligen billiga priser s3 välgjort att Ni knappast med blotta ögat kan upptäcka lagningen.
Ring sd hämta vi,.
Strumpor.
.uppmaskas.
40 öre pr maska.
l Konststoppningsateij6n Kungsgatan 77.
Tel; Kh.
69 05.
Norrköpings ~ t u v l a ~ e r '.
Klädeshandel.
Barnhusg.4, ~tockholrn.
.
Ingen butik .. lngaomkostn.
DETTA OQ- SAKEN TILLVARA BILLIGA PRISER.
.
kan räkna med den befogade löne- ökningen?
För att f % svar på dessa ooh andra frågor, som äro av vi-l betydelse för den kvinnliga polisen, ha vi vänt oss till den man, som för spiran över la- gens väktare, polismästare E .r i c H a l l g r e n och till polissystrarnas närmaste chef, 3: dje polisintendenten A.
Z e t t e r q u i s t.
B %da.vitsorda.
.
kvinnliga polisens betydelse. '
vara en tidsfråga.
Vad ett annat ön-.
skemål betraffar, till~attan~det av kvinnlig kommissarie, ä r polismästa-.
ren mindre entusiastisk och anser den saken obehövlig liksom han ej heller finner en utökning av polissystrar- nas antal av behovet påkallad.
Vad slutligen kraven på löneök- ning betraffar, framhåller han, att en sådan varit på tal i samband med sta- idens som bekant tidigare beramade $å har te^ sig de kvinnliga po- &amp; semas dagrurn, sedan lokalfrå- gan blivit l öst p å ett tillfreds- ställande satt.
Har kunna po- lissystrama, som synes, an- das ut mellm slagene.
.
.
- Numera skulle vi ej kunna av- vara den, säger polismästaren.
- Men tilltraldet till polisskolan?
- Författningarna lägga.
hinder i vägen och anslag saknas, blir det dip- lomatiska svaret, man får pröva.
sig f ram.
1.ntervjuaren får den uppfattning- en av.
intendenten Zetferquists ytt- rande i detta sammanhang, att .de nya arrangemangen med specialkurs&amp;.
och placering av kvinnliga poliser .p % olika avdelningar just betyder steg i ratt riktning och att det-sålunda ej torde vara.
f örmätet .. att hoppas.
att tillträdet till p.olisskolan endast skall.
300,000 kronors anslag till ' po- liskåren i sin helhet, men s % kom depressionen och omintetgjorde pla- nen.
tills vidare.
Tredje polisinten- denten ställer sig e j heller oförstå- ende till en rättvis reglering av de kvinnliga polisernas löner, men fram- håller för sin del, att den nog får an- stå,,tills man.
kan f % till stånd en all- män lönereglering för hela kåren.
Vadan vi tydligen endast ha att wait andsee.
Och hoppas, att det ej måtte bli alltför l %ng väntan, samt Aterkomma till saken om ytterligare - tjugofem Ar!
,.
M. V. K-W. Begär alltid VPTRUM: S tillverkdngar: FERROL.
VITRUM, det mest ap-titgivande och starkande av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält, fördrages det av den ömtaligaste mage.
Tages p &amp; .grund av sin angenäma sm-ak lätt av saviil barn som vuxna.
LAXERMARMELAD VITRUM, angenämt avföringsmedel ' av jämn verkan.
SODAPASTILLER VITRUM mot halsbränna och magsyra, välsmakande, ABOTEKSVARUCENTRALEN MRPRUIYI, Apotekareaktiebolaget.
.
Kerstin.
Fietterström:.
.. ...
.
.
.
.
...
.
- aden av officiella utredningar ' och.
vikteniav a t t bibringa eleverna b o k- betänkanden angående.
vårt: högse '.
k u n s k a p .påpekas.
E t t särskilt, skolvasen har ökats med ä@nu ett; kapitel behandlar.
elevernas s j ä.1 v- De av ~ u n ' g l.
M.aj: t i juni 193ftill- v e.
r k s.
' a m.h e t.
*.
Orden torde vara.
satta skolsakkunniga ' ha slutfört sitt oss alla-väl bekanta tack vare ett iv- uppdrag och - avlämnat " Betärikan.de.
rigt pedagogiskt diskuterande ' under med f örslag.
till undervisningsplaner densenaste tiden. '
Om begreppen äro- f tir rikets allmänna läroverk och de lika .klara a r - en.
annan f råga.
Man kommunala.
mellanskolorna - m.
- m. "
skulle visst .önska, a t t de anvisningar, De sakkunnigas huvudsakliga up:p- som ges av de sakkunniga.
inom detta gift h a r varit a t t utarbeta s. k. område, kunde bidraga till en säkert - metodiska anvisningar till de å r 1.928 vä ' lbehövlig omläggning av det inre undervisningsplanerna.
- skolarbetet .. I detta * sammanhang må fastställda Men .dessutom ha de f %tt sig uppgivet - det.
erinras ' om en förra året utkom.
a t t göra de ' modifikationer i kuispla- - men bok,: som ger en utmärkt illustra- ' ner oah lärotimmar, som visat sig.
tion till .. det ' arbetssätt det här ä r Önskvärda under.
Iden tid dessa p r a k ~ fråga om.
Det ä r " Uppfostran genom tiserats i skolorna.
- .- _.
.
.. undervisning; två d e c d n i e r s försöks- Huvudparten &amp; v - betänkanht utgö- arbete: p %.
Helpensionen Tyringe, .. res- sålunda av .vad man - skulle .kunna Hind &amp; ". '
:.
.De metodiska anvisningar, som ges kalla en utförlig didaktik, där .. det först ges allmänna anvisningar angå- far.
de ' olika ämnena,, äro av den ' a.rt, ende karaktarsf ostrail och ' undervis: .. a t t .de säkert &amp; godtagas av varje 1ä- ni.i~g och sedan.
en de olika ämnenas.
rare.
' En del avse saker, som iiro s ' å metodik.
De.
s ' akkunniga ' visa: sig.
*.
i.
enkla och s jälvfallna, '.
a t t man tycker.
allt detta sentera .. de .nya-: uppslag,: allt t a l a därom kan .var " överflödigt.
som framkommit, och de metoder,: Mewflera av dessa råd och erhring: som under de senare ären prövats ': på: a r .är - &amp; an tacksam a t t se ' som en: ' en del håll- i fråga om skolaiis:.
irke komplettering till undervisningspla- arbete.
Så förordas k ' o n c e n t r-a-1:.
nerna; '.
T. ex. # detta, a t t skrivningar t i o n i. arbetet ' genom - p e ' r.
i o d -.
icke,; böra .betraktas enbart som prov 1 3 s. n i n g, - o &amp; .änv.isning~yr:ges,:.hu~ ?~ utan.
:, + ': och.
på vissa stadier huvud- ' detta- kan Astadkommas '.
medels ' sifie: !~~ sakl.igeiz+r- Som övningar.
Och ' att: matekniska anordningar;; .. g. r:u .~p .p:?
granskn.inge~ .och bedömningen ' av: u $1 .d j-.
v i -- s n .i ri.g ~ ~ h ~ l d ~ ~, ~ .i - uppsa-t&amp;r:icke l i k &amp; &amp; ~ blott blir .en kritik.
t ' s b oc ' k,e.t ' ~4-aAft-grä6matiken~S uppgift.
vid, alivändande a v.
ä.r.JYe.
u-er-.
,.
.
.
:,.
.
R ' ' ' ', ' '; r.
-: %.
1: d .r-u; ' n A-n:dy &amp; " n *;: G-u -.
.
': NORKVIST.
.
.
Leglt.
Sjukgymnast;,. '
, 128 Folkz~ngagatan.
.
: '.
-.
:.
: ili it^:.
:.
.
.
_.
Behandlai.
: Reumatiska åkommoi,.
Ischias: och.
Nervåkommor, '.
Massage, Bad o &amp; Sjukgjinnaktik.
.
.
handlingar.
I m, -. '
~ i b ~ l l e &amp;.
:.
i !3toEkholm.
9.
, ~eLO.9945] Ger :p,; Bomullstyger S samt '.
.
.
, Strumpor. "
'
visningen i främmande spr %k a r att va.ra medel och icke mål a r också-en sanning, son1 alltemellanåt behöver upprepas.
NAgra d järva nyheter finner man ingenstädes i de sakkun- nigas metodik.
Allt a r val avvägt och försiktigt framställt.
Möjligen kan man har och dar finna något ut- talande, vid vilket en eller annan 1a- rare ' skulle vilja satta ett f rAgetec- ken, t. ex. detta, att undervisningen i Ide främmande språkens grammatik måste meddelas på niodersrniilet för att vara fullt effektiv.
En utmärkt sak a r att man för varje läroämne f inner uppgift om folkskolans kurser.
Då som bekant realskolan bygger p % folkskolans an- tingen fjärde eller sjatte klass, a r det j i n av största vikt, att läraren i den högre skolan vet, vad eleven fö.rut in- hämtat.
Naturligtvis kan läraren f å kännedom om folkskolans kurser aven på annat satt, och de flesta tor- de nog skaffa sig denna kunskap, men det a r säkert icke ur vägen, att det på detta satt erinras om det nara sammanhanget mellan folkskolan och den högre skolan; Uppgiften för- de sakkunniga har som sagt icke varit att vidtaga några större omgestaltningar i fråga om larokurser o &amp; - timmar.
Några mindre ingripande förändringar ha dock föreslagits.
Så vill man göra engelska till fast amne på gymnasiet, då enligt.
nuvarande bestämmelse en elev s j alv f å r val j a. det språk han vill ha s %som fast amne.
En beaktans- '.
ii-=hrp ~ % r ansats d att i ett fall begränsa 1 %- rostoffet har gjorts genom att i den.
fyraåriga realskolans första klass 1 %- t a historien börja först med tiden omkr. å r 800, varigenom forntidens och den tidigare medeltidens h.istoria - berörd i folkskolan - bortfaller.
Antalet undervisningstimmar i de olika skolklasserna ar hos de sak- kunniga i stort sett detsamma som i - de nu gällande timplanerna.
Man har allts % inte ansett sig kunna genom begränsning av timantalet latta ar- betsbördan för de unga i realskolor .och gymnasier.
Och vad hemupp- gifterna beträ.ff a r tycks man också stanna vid status quo.
Det säges vis- serligen, att undervisningen bör sar- skilt på det lagre stadiet bedrivas så, att " största möjliga del av larjungar- nas arbete förlägges till skolan ".
Men då man sedan f å r veta, att läxornas antal bör " begränsasw så, att det i regel på det lägre stadiet icke över- stiger tre per dag och på det högre stadiet icke fyra, har man icke myc- ket hopp om att arbetsdagen i sin helhet kommer att förkortas.
Ratt- visligen bör dock tilläggas, att de sakkunniga vilja ha måndagen, åt- minstone i de lagre klasserna, fri fr %n läxor.
.
Helt naturligt ha de sakkunniga m %st ta stallning till frågan om idrottsdagarna.
Dessa ha ju blivit mycket olika bedömda, och det både av larjungar, lärare och mAlsman.
I betänkandet användes ej ordet.
idrottsdagar, utan det säges, att " un- &amp; dnaIigan Tandlakares Klinik Ni d &amp; besvärligt med Edra fötter och ben?
Har Ni svårt att få lämpliga skodon?
.
VBnd Eder d i med förtroende till INGRID HUDBERGS FOTVARD Gäviegatan 4. vid Vanadisplan STOCKHOLM.
Best &amp; / / tid T ~ I.
320 606.
/ / erbrig praktik trrin Lagersons Skosalong.
obs. / Berok aven / hemmen.
I Adolf F ~ e d r Kyrkog.
.
1 (vid Sveavägen) Innehavare Astrid Gyllencreutz endast leg. Ingrid Huss tandläkarna: Ruth Ohrling Tid pr tel. Norr (20 0) 3 73.
Särskild mottagning för barn.
(Tandl.
HUS) mHnd., onsd., fred.
4.30-6.
HERTHA.
.
der en tid, motsvarande minst tio, högst tolv d,agar, skall det vanliga skolarbetet ersattas av f r i l u f t s- v e r k s a m h e t, bestående av dels vandringar, idrottsövningar &amp; h kroppsarbete i det fria, Idels exkursio- ner och andra studieutflykter ". '
Man har alltså nedskrivit antal ' et dagar från femton till tio ii tolv, och man lämnar rektor och övriga lärare en viss frihet att bestämma, - hur dessa dagar skola användas.
Det vore ju ori * ligt, om skolan skulle ha ställt sig utanför det om- daningsarbete, som i våra dagar för- ' siggår inom livets alla områden.
Så a r inte heller fallat.
.Det a r säkert inte överdrivet a t t saga, att man i alla länder grubblar över pedago- giska problem och arbetar på ref0.r- mer i fråga om uppfostran och un- - dervisning.
På några håll i världen.
har, denna nydaning kommit som. '
en explosion, på andra håll har det gått helt sakta.
Hos oss har det pedago- giska reformarbetet hittills förts ' på två, från varandra skilda linjer.
Ge- nom statens försorg har en del nya.
skolformer uppstått.
och gamla blivit delvis omorganiserade.
Samtidigt ha livaktiga och intresserade pedagoger - var och en i sin stad - arbetat på.
en omläggning och en förnyelse av.
skolans inre arbete.
Man skulle kun- na saga, att i det nu föreliggande be- tänkandet - liksom i 1928 års stadga för läroverken de båda linjerna sam- manlöpt till en.
l et vill säga, att de nya idéerna upptagits och sanktione- ' &amp; te1 Savoy Bryggareg.
3,; Sthlm, HNamnanrop, (5 min.
fr. Centr.-st.) 5 6.
res.-rum; tel. på alla .. Hiss.
Enkelr.
3:50-5 kr.
; dubbelr.
650-9 kr.
Endast kvinnl.
betj.
Inga ' dricks ?.
till portier o. telefonist.
Vid 5 dagars vistelse 10 OJo rabatt. '
.
35 rats av statens representanter, av dem som makten hava.
Är därmed allt gott och val?
Ja, säkert a r Idet av betydelse, att de fått officiellt erkan- nande.
Men om de skola verka för- nyande och livgivande, ' f å r man ej slå sig till ro med att de stå uttryckta i en stadga och i metodiska anvisningar.
Levande .individer maste uppt.aga och omsätta dem, utbygga dem; förkasta dem och ersatta ldem genom andra.
De få e j bli bokstaven som dödar, utan anden som ger liv. '
' F.-B.-F: s Arsmöte kommer a t t äga rum i Norrköping, och .tiden har nu fastställts till den 8 och - 9 juni.
Till programmet, som längre f ram k.ommer a t t utformas, skola vi återkomma i ett ' senare nummer.
Isen bruten.
P,ostexpeditörena Jenny Wibeck i södertälje har utnamnts till förste postassistent och är härmed den för- sta kvinn.a, som bekläder denna post hos herr orne.
1928-29 anordnades som bekant postassistentprov, i vilka också ett tiotal kvinnliga postexpedi- törer deltogo, däribland givetvis ock- så.
den .nyutnämnda.
Ett.
nytt rekmd för 1n5h ha vi nöjet kon- statera.
Nar Amy Johnsori, den 23-åriga brittiska aviatrisen genom sin.
flygning London-.Kapstaden slog det rekord, ' som tidigare satts av hennes man, kapten Mol- lison, slog denne emellertid ett alldeles nytt rekord, för man.
Det ' pAstBs namli- gen, a t t ingen var s % stolt över Amys bragd som just den man, hon besegrat.
Att en man beundrar sin.
hustrus framgång &amp; ven då han blir överflyglad av henne - däri ligger det nya rekordet!
.
.
nes egna upplevelser - forma sig till Margareta .von Konow: ett skimrande pärlband, dar parlorna Den finlands &amp; kvinnorörelsens grand old lady har gett ut en me- moarscmzling, " Munniskor och öden ", som l u r nedan presenteras för Hefllzas läsare.
. '
Annie Furuhjelm vid 15 drs åldei .. den gamla skinnklädda, vitmålade H gungstolen på Hongola gård sitter ' Annie Furuhjelm, den finländska.
k %inno.röielsens g r a n d old lady, .. och iiedskkiver sina minnen.
F&amp;.
farmor och farmorsmormor ha tidigare sut- tit i den stolen, och nu tala de och m h g a andra Furuhjelmar samt med dem befryndade släktmedlemmar ge- nom de,n sentida beratterskan.
Hon knyter samman förr-och nu, och hen- Sveavägen 40, Stockholm.
- hämtats från tre världsdelar.
Ty skif- tande a r limvaven ooh brokig Annie Furuhjelms härstamning, som hon s jälv också framhiiller:.
hennes f a r födades i Finland, hennes mor i Sve- rige, mormodern i Calcutta, mor- morsmor - dog i Heidelberg, morfa- .dem blev arkebuserad i Kanada som delaktig i feniska upproret, hennes yngsta faster fann sin grav vid Stilla havets kust och hennes yngste bror på andra sidan vid Ochotska havet.
I den skotska mormoderns ådror flöt skotskt kungablod.
Själv föddes - An- nie Fredrika Furuhjelm i Sitka, cen- trum i den stora rysk-amerikanska kolonin, dar fadern, Johan Hampus Furuhjelm, då var guvenör, och hen- nes fem första barnaår tillbragtes därute.
Annie Furuhjelm lcnn berätta.
Och hon berättar.
Om det gamla och val- .bekanta och om det nya och överras- kande.
Båda delarna älska manni- skorna a t t höra talas om, som Selma Lagerlöf s % träffande anmärker i förordet.
E t t par släktled går hon tillbaka i tiden, berättar om farfa- dern, som hade a t t kampa med eko- nomiska svårigheter och om de unga sönerna,.
som fingo bana sig sina egna - vagar.
' För Johan Hampus gick det snabbt: nar Krimkriget bröt ut, satt han som chef för krigshamnen Ajan, och efter fem år var han, guvernör i Sitka i Alaska.
Julen 1858 finna vi den trettiosjuårige översten på besök i Helsingfors - hans närmaste aren- Tel. Norr 88 18.
S J ~ I ~ S K ~ T E R ~ K E ~ T R U ~ T N I N G A - Mattor R, GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjälp genom självhjälp. ' '
I - Höbeltyg - Gardimer - m, m. Stureplan 2, STOCKHOLM.
Tel. 91 02, 269 74
HERTHA, - ' * ' TANDTEKNIKEIRWKJRS '.
Ued.
utbildn.
i guld: o. ka.utschukarb.
-.
MAngArig ert.
E. Landau, ~ a l h a l l a v + ~ e n !bl.
: Norr 19521.
1 112 Stockholm.
.
37 ödemarker " och " Vårt sibiriska aven- tyr " berättar hon fängslande och åskiidligt om resans strapatser och om ' de spännande upplevelser, som se; dan satte sin prägel på barndomens lekar och upptåg i den sibiriska me- tropolen, dar fadern vördades och åt- lyades som en suverän.
1870 har fa- mil jen äntligen ' fått europeisk mark under sina fötter, och efter en kort sejour, gom mor och barn tillbringa i Dresden - det .ar mot slutet av fransk-tyska kriget - flyttar man in på.
Hongola, den gamla kara, av fa- dern inköpta släktgården Hongola, dar det levs e t t.
soligt .herrgårdsliv alldeles som på de stora gårdarna hinsidan Bottenhavet på: den tiden.
Barndomen på Hongola, det &amp; r sol och sommar over de bilderna!
Det .saknas e j heller f argrika .ryska inslag i Annie Furuhjelms minnen.
Hon .berättar t. ex. om sin farbror Otto och hans temperamentsfulla lag- vigda generalska Olga Alexandrovna, hos vilka den då nittonåriga Annie en vinter vistades i Petersbur,g, synbar- ligen för att fasterns vallovliga avsikt att förlova henne skulle krönas med framgång.
Men deii unga flickan ha- de sitt huvud för sig!
Det ar med verkligt målande talang, som Annie Furuhjelm låter oss veta, hur det gick till .i det ryska sällskaps- och fam.i.l-jelivet på den tiden, många muntrande episoder lysa upp skild- ringen, s m å, klassiska pärlor i sitt slag.
Men- märkte man inte redan på den tiden.
några trevande ansatser till de ' var a t t söka sig en maka - och .i februari styra han och.
den tjugotvå- åriga Anna v. Sohoultz som man- och hustru kosan till det avlägsna hem- met via Petersburg, Warschau; Parta-.
.
namanaset och San Francisco.
.Om de stora rysk-arnerikansk.a do- mänerna berättar Annie Euruhjelm åtskilligt av intresse lil&lt;som om dess skapare, den lille sibiriske köpman- nen Baranov.
Helt naturligt äro ' de tidigaste minnena f rån denna avlags-.
na avkrok omgivna av ett visst ro- mantiskt skimmer.
Hon kommer vis- serligen inte riktigt ihåg, hur hon bareg på armarna a v sin indianska amma, men hon har i stallet ett liv- ligt minne av hur hon sitter hos port- vakten i ' guvenörsresidenset och be- traktar de i färgglada filtar insvepta indianhövdingarna, d å de just bege sig till festen på residenset, dar de rikligen undfagnas med saltran.
På den trogne betjänten Wickströms arm h a r ' den treåriga Annie en god.
utsikt över gästabudet.
Efter de fem %ren i Sitka ' följa någ- r a å r i ~ i k o l a j e f f s k i mur landet, dit amiral Furuhjelm se.dan kommen- deras som krigsguvernör, chef ' f ör hamnarna vid Stilla Oceanen och som befiilhavare för trupperna.
Lång a r vägen över de sibiriska vidderna, men färden går.and % relativt snabbt i " ta- ' rantasserna ", dar de Furuhjelmska barnen sitt,a val inpackade.
Verst- stolparna flyga förbi, och fotbojornas rassel ringer i femårinffks oron, då man kör förbi fångtransporterna.
I kapitlen " Hundra dagar i sibiriens.
I Piano;,., (Orgel- och sånglektioner givas åt nybör-.
jare och något försigkomna.
Exa,mine- rad lärarinna, Upplandeg.
70.
V. 392 49.
*.
-.
.
.. a ~ n n i e ~ u r u h j e l m s ' stora ' sociala och .politiska intressen?
frågar kanske någon.
Frågan a r val befogad.
Jo, ' lejonklon skymtade men endast helt isvagt.
Redan i pensionen i Helsing- fors, dar den unga flickan skulle kom- plettera sitt vetande, stötte hon na- turligtvis p % fördomar och förbud och knöt bildlikt talat naven i byx- fickan.
Hon levde i en brytningstid på tröskeln till 80-talet, som.
skulle medföra så många omvärderingar, inte minst med avseende på kvin- nans stallning i samhället.
Hennes politiska intresse viicktes ganska ti- digt, berättar hon på ett ställe i bo- ken.
Hon var va1 aderton å r gammal, nar hon utvecklades till en anhängare av .Gladstone, blev en passionerad ir- ländsk homerulare och en svuren motståndare till Bismarcks politik.
Att hennes verksamhetsiver och fri- hetslängtan inte kunde kanna sig till- freds med den snava krets, som var en dåtida ung herrgårdsfröken be- skärd, ar: ju helt naturligt, och inte heller kunde den småbarnsskola, som hon ordnade för gårdens ' barn, fylla tomrummet.
Hon trivdes nog inte riktigt val i " det passandes rike ", vari hon aoh andra jämnstallda unga flickor tvingades att leva på den ti- den.
I vardagslag benamndes de frun- timmer, i he1,gdagslaag vor0 de damer, och vid högtidliga tillfallen Kvinnan med stor bokstav.
Om kampen mot slentrian och för- domar handlar inte " Människor och öden ", som slutar med den nitton- åriga flickans soliga ungdomsmin- ' t nen.
Kanske kommer den Annie Fu- ruhjelm, vi lärt oss vörda och be- undra i hennes oförtrutna strid för en gemensam rattvis sak och i hennes storslagna insats inte blott inom den finländska kvinnorörelsen utan p % de internationella domänerna, att fram- st % klar och betvingande i nästa sam- ling minnen, som man verkligen hop- pas kommer att flyta ur hennes av skiftande upplevelser, en rik person- lighet och andlig nobless inspirerade penna.
E t t nytt uttryck för den allmänna reak- tionen mot kvinnoarbetet kan noteras.
Det galler tolkningen av bestämmelserna om kvinnornas nattarbete i Washingtonkonven- .tionen.
Skulle nattarbetsförbudet galla aven kvinnor i ledande och övervakande stall- ning?
Vid 1930 års konferens föreslogs av engelska regeringen, a t t denna kategori kvinnor skulle undantagas från .förbudet, men som förslaget i fråga e j vann erfor- derlig majoritet, hansköts frågan till Fasta mellanfolkliga domstolen i Haag.
Dar har den sedan avgjorts, och det beslut, som fattats med sex röster mot fem, gar ut på a t t aven kvinnor i ledande stallning, som icke deltaga i kroppsarbete, falla under bestämmelsen.
Då Sverige j.u icke ratificerat Washing- Conkonventionen; ha vi har hemma ingen direkt känning av beslutet.
Men då frågan om ratificering nar som helst kan bli aktu- ell och Haagbeslutet ur kvinnosynpunkt ter sig som ett synnerligen nedslaende princip- beslut, .ar det agnat a t t påkalla vår upp- märksamhet.
Man f å r i övrigt hoppas, a t t den aktion, som Ogpen Door förbereder just på denna punkt, måtte leda till önskat re- sultat.
Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Biblioteksg.
11, Kungsg.
7, Vasag.
3, Vassg.
8, Vasag.
25-27,Vasag.38, V. Sluesg.
8, CENTRALB~~NGARDEPITS STORA VANTEALL, Stockholm.
Alatid B ~ D Q S ~ M I ~ ~ I P S U S ~ U ~.
~
Elsa Herlita:,, d Hur utbildas till Z. socialarbetare ' var nian ' tid Icräver ~citionellt i+ rn fingsidigt.
utbildade avbetare -. '
i den sociala vingården.
Byråfö,rs- s t &amp; n d a ~ n n a n &amp; d C.
S.
A '.
, E@U Herlitz.
later oss hi &amp; få inb1ick.i e n sadan utbildning, nämligen e n som i2hmas .p6 Socialinstitutet i Stockho Lm. '
.
-.
.. - $oci&amp;linst&amp;&amp;ts n i a byggnad ' - e j - beläben u t a n f ö r Stockholni, s o m m a n ..,, ..: kanske.
f+es.tas tro av, bilden,.
u t a n.
vid.
.
.
.
.
.
Odengatan med .Obsvrvcc.toriebacken.
.
.
.
som skyddande fond.
.
.
.
...
.
.
. '
' .&lt;,.
e.
.
3 Institutet för ~ o ~ i a l ~ ~ o l i t och isk Kommunal.
Utbildning och Forsk- ning eller - som det .i dagligt tal.
numera kallas - Socialinstitutet har under innevarande läsår inflyttat i n ya lokaler, särskilt uppförda f ör ändamålet och i hög grad agnade-att främja den verksamhet, som bedri- ves darinom.
Vilken a r d å .denna verksamhet, vi.lken uppgift har Soci- alinstitutet att fylla? '
.Detta a r fra- gor, som alltjämt ofta.
göras.
Trots a t t institutet blivit en ' institution kand i allt vidare kretsar a r den nar- mare kännedomen om dess syften och verksamhet ännu tämligen begran- sad.
Enbart själva namnet .sager .ju något, det visar åtminstone i någon man vad den vid institutet.
meddelá- de undervisningen går ut * på.
Men vilka ä r det, som ha behov av en så- .dan utbildning, vilka kunna för s i n.
framtida verksamhet ha nytta av .en examen vid institutet?
.
.Det.
gäller har den s. k. socialpolitiska * examen ' Socia1institutet.s två övriga lin j er, den kommunala och .linjen .för sam- hallsknnskap, skola i detta sammahi han-g ej beröras.
Genom det allmän- intresse, som.de flesta av den social- politiska linjens ämnen besitter, kan den- vara av .varde .f ör.
mycket olika k.ategorieq vilka dock har e j. skola uppräknas.
Men: framst syftar den till a t t .utbilda .goda.
krafter- - f ör det sociala- arbetsområdet - för fattig- vård~-, barnavårds- ' och nykterhets- arbetet, skyddsverksamheten för fri- givna, personalkonsulenter vid fabri- ker etc. - med andra ord a t t utbilda vad.
.man mumera.
: h a r liksom.
i utlan- det börjat.
med - ett gemnsamt namn.
.
...
kalla.
socialarbetare.
.
.
- De senare årens utveckling på det sociala området och den förändrade syn p %-hithörande spörsmål, som allt- mer gör sig gallanade, h a r medfört a t t n ~ a n numera.
ställer helt andra krav.
på dem; som skola agna sig åt såda-n verksamhet, än tillförne ..
Det räcker -.
GYNNA DE .i VANF~RAS.
F ~ R S ~ L J;!
c-TINGSCENTRAL, Beridarebansg.
23 B i Sthlm.
Tel. ' 36 16.
Försäljning a r itpfö- Syateljé och lappcentral.mottager-beställning-, ras arbeten: Vävnader, ' stickade varor av ar av all slags shmnad.
Aven lagningar.
Öster- alla.
slag, klänningar, banikläder,, ' handar- malmsg.33, n. b. Tel. 161 93.
Oppet vardagar 9-7 lördagar 9-2. beten, sockar o. förkläden, lampor, lamp- GER A R B E T E A T ~ O V A: KVI * WIOR.
Iskarmar, leksaker m.
.m.
Bestallnin.
emot-: Moderata priser.
Välgjhft.
arb ' ete:.
.
.
takes.
.
Hj5l.p.
d e vanföra till sjalvlijälp:! "
; I s
40.
HERTHA nu ej längre med e t t varmt intresse och medkänsla med de sämre lottade i samhället för a t t man skall anses skickad att åtaga sig ett s. k. socialt arbete, det fordras ' vid sidan av de rent personliga kvalifikationerna - visserligen har kanske viktigare an allt annat - aven kunskaper och insik- - ter, som tidigare ansågos helt ovid- kommande, det fordras för.
detta ar- bete liksom för .de flesta andra en verklig utbildning.
Samhällets soci- ala verksamhet utgör numera en s % invecklad och dyrbar apparat a t t det noggrannaste samarbete dar a r nöd- vändigt om den.
skall bli effektiv.
Och aven den som skall handha en- dast en liten detalj av densamma be- höver h a kännedom om h u r d @ hela fungerar, för a t t ratt kunna utnyttja alla de hjälpkallor, som stå till för- fogande och bedöma de frågor som komma till behandling.
Socialarbe- taren behöver ocksA en inblick i sam- hällets funktioner i övrigt och i de.
vetenskaper, som närmast beröra dessa frågor, för a t t verkligen kunna i någon mån förstå, vad som har rör sig i tiden, och följa med den utveck- lin,g, som a r så livsviktig ' för allt a.r- bete på detta område.
- De som nu bli föremAl för den samhälleliga hjalp- och skyddsverksamheten äro i hög grad olika dess tidigare klientel.
Dels har denna verksamhet nu ut- sträckts till helt andra grupper av vårt folk, dels a r den allmänna nivån aven hos de s. k. lägre samhallsskik- ten nu en annan an förr.
De ha t. ex. bättre kunskap om sina rättigheter och de anspriik de kunna stalla på samhället, och nar samhället skall göra gällande.
den makt och myndig- het det besitter gentemot den enskil- da medborgaren, då begär också den- ne a t t dess representant, den s. k. socialarbetaren, skall vara en person ' som verkligen kan sin sak, sa ' 1Angt detta a r möjligt, kan bedöma laget och bringa den hjalp som a r mest effektiv.
En både teoretisk och prak- tisk kunskap a r med andra ord för den nutida socialarbetaren en viktig förutsättning för a t t hon eller han verkligen .skall kunna fylla sin upp- gift.
Hur bör då en utbildning för soci- alarbetare laggas?
Man kan givet- vis tanka sig mAnga olika vägar: meningarna om.
det lämpligaste am- nesvalet kunna variera, awagningen mellan teori och praktik kan göras olika o. s. v. Också ha i skilda länder betydligt olika system tillämpats.
I Sverige lamnas social undervis- ning vid flera olika utbildningsan- stalter eller - kurser, s % t. ex. vid Svenska Fattigviirds- och Barna- vårdsförbundets utbildning av före- ståndarinnor för ålderdomshem och barnhem, statens skola för utbildning av distriktssköterskor, Diakonissan- stalterna, Diakonanstalten Stora Sköndal och vid Nordens husmoders- förbunds högre kurs i barnavård och barnsjukvård.
Vid samtliga dessa anstalter gives sAlunda också en ut- bildning för socialarbetare, men av en viss mera specialiserad och fram- för allt praktiskt inriktad a r t an den som i denna artikel åsyftas.
Den ut- bildning, vilken h5r något närmare skall beröras ar därför endast den som lamnas vid det s. k. Socialinsti- tutet, dar den teoretiska undervis- ningen om samhället och des funktio- ner, om sociallagstiftning, sociala och ekonomiska fragor samt i psykologi etc. ej utgör endast en liten del av .det hela, utan tvärtom grunden och stommen darf ör.
' Behovet av &amp; n utbildning av detta slag har sedan ratt 1an.ge blivit be- aktat aven har i Sverige.
Ar 1909 fgrie Mam.
Ger Tefirn.
m 3 n b n f i.
SKEPPAREGATAN 18, Stockholm.
Tel. Eou de E olo !ne-Uaiivalen - E o i sme s i l ha
börjades nämligen av ~ e n t r a l ör- f bundet för Socialt Arbete (C.
St A.)
några kurser, till a t t biirja med en- dast på sex månader, men så små- ningom utsträckta till t r e terminer, genom vilka meddelades såväl prak- tisk som teoretisk undervisning för dem som ville ägna sig %t socialt .ar- bete.
$ocialinstitutet, som, grundat av C.
S.
A., började sin verksamhet år ' 1921, kan nu sägas utgöra en fort- sättning och en utvidgning av dessa kurser.
Den socialpo~itiska linjen vid So- cialinstitutet beräknas numera för den som ägnar hela sin tid å t studi- erna där, taga i anspråk en tid av minst två år, ehuru kurserna äro lag- da så, att samtliga föreläsningar och seminarieövningar genomgås på år.
Undervisningen sker högskole- mässigt, och för a t t eleverna må kun: na tillgodogöra sig den fordras i all- mänhet för inträde vid institutet 8- klassig flickskola eller studentexa- men; ' dock a t t ett par platser vanli- gen reserveras för sådana med lägre skolbildning, vilka genom ett skrift- ligt prov dokumenterat sin kompe- tens.
Dessutom kräves en viss prak- tik, varierande till sin omfattning beroende på graden av den tidigare skolbildniiigen.
Som lärarkrafter fungera dels lärare vid universitet och hogskolor, dels personer i ledande ställning inom so ' cialförvaltningen, och för varje huvudämne ä r förord- nad en examinator; .. Flera av ämne- na äro emellertid uppdellade i olika underavdelningar, var och ' en med sin föreläsare.
maktiskt verksam och er- faren inom- ifrågavarande specialge- bit.
På detta sätt ges äyen A t den mera teoretiska undervisningen en praktisk inriktning och en kontakt med det praktiska livet, som givetvis ', a ' " ä r mycket viktig, för a t t inte säga nödviindig.
- Studiet av de olika.
ämnena måste naturligt nog läggas mycket olika beroende på vart oc$ ett ämnes natur.
I en del ämnen kan endast komma ifråga ett inlärande ay genom föreläsningar och självstu- dier inhämtade fakta, i andra däremot g e seminarieövningarna med deras uppsatsskrivningar och diskussioner impulser till tanketräning och till personlig åsiktsbildning och ventile- ring a v, de.
olika uppfattningar, som naturligen.
måste göra sig gällande bland eleverna.
- F.ör sina bokliga studier ha eleverna tillgång till det bibliotek, som tidigare tillhört C, S..
A., men nu överlåtits p i institutet.
Detta, ä r fr %n och med innevarande.
läsår sammanslaget med Stockholms Högskolas socialvetenskapliga biblio- tek, och bokbeståndet, f. n. upp&amp;en.de till 15,000 band, ä r avsett ' att med medel erhållna genom beviljade lotte- rimedel så småningom utökas till att omfatta c: a 50,000 band.
Vid sidan av .och jämsides med den har nämnda teoretiska undervis- ningen löper den praktiska under- visning, som under namn av sociala praktiska k.ursen bedrives vid institu- tet, och denna utgör i många avseen- den, trots det.
relativt begränsade tidsutrymme den t a r i anspråk, en mycket central punkt i hela utbild- ningen, bl.
a. p &amp; grund av .det till- fälle den ger till mera personlig kon-.
takt med .och mellan eleverna.
E n del av denna kurs består av besök vid och demonstration av sociala institu-, tioner av olika slag, varigenom un- dervisningen i samhällets hjälp- ooh skyddsverksamhet och i socialhygien.
på ett .lyckligt sätt åskitdliggöres.
E n annan del består dels av.
fingerade sammanträden i t. ex. fattigvårds-,, '.
.
I 7 friimmande länder a ': och i mer an 700 svenska hen1 finnas numera våra flossamattor.
' För detta förhål- lande ha vi a t t tacka mattornas goda egenskaper.
De äro vackra, varaktiga och billiga.
Samma gäller våra gardiner och ' möbeltyger.
y O N S T F L I T E N, K y r k o g a t a n Göteborg.
a '
42 HERTHA.
styrelse ooh barnavhdsnamnd, dels av föredrag, ofta åtföljda av diskus-.
sioner, över ämnen från det praktiska sociala arbetet, hållna antingen av ele- verna själva eller av någon utom- stående praktiskt verksam på områ- det.
Hit raknas dessutom .den för varje elev obligatoriska praktik på åtminstone tre, ofta anda till sex må- nader, vid olika institutioner, vilken förmedlas av ledaren för k ~ r s e n ge- nom ett intimt samarbete med.
- namn- der, byråer och anstalter över hela landet.
Denna planläggning .av ele- vernas rent praktiska utbildning och samarbetet med de sociala institutio- nerna a r måhända något av det allra viktigaste i de uppgifter, som tillkom- ma praktiska kursen och ' dess ledare.
Och det a r något som ofta tar sin början långt innan eleven skrivits in vid institutet, då nämligen också den.
tidigare nämnda förpraktiken i stor utsträckning planeras i samråd med institutet.
.
Denna praktik, - som.
i re- gel skall omfatta 1 a 2 år, a r till sin natur mycket varierande, och utgöres i många fall t. o:.m.
av en rent ' prak- tisk- utbildning av något slag, t. ex. i barnavård, och blir på s %.
sätt en värdefull komplettering.
till den se- nare mera teoretiska utbildningen.
Har må kanske aven framhållas a t t ej så få.
av eleverna vid institutet re- dan vid inträdet, dar aga en flerårig erfarenhet från det praktiska sociala arbetet och utöva ett shdant arbete samtidigt med sina studier, vilka un- der sådana förhållanden kunna ut- sträckas betydligt över de annars vanliga- tv % åren.
s tf en utbildning av socialarbetare.
måste ge möjlighet till en viss grad av specialisering a r tydligt.
Social- - arbetare finnas, såsom framhållits, av många skilda slag och de ornrå- ' a ~&amp;g&amp;dsg.
18, 1 tv .. SKODISB.ORGSME- TOD.
Effektiv kurbehandling av gikt .o &amp; reumatism, ' nervsvaghet, amnesornsattnings- ooh damavdelning.
sjukdomar.
Be &amp; prisl.ista.
Tel. .&amp;T54 44, 61 06 ' 78. '
' den, inom vilka de ha sin verksamhet, fordra i åtskilliga avseenden mycket olika insikter.
En personalkonsulent vid en fabrik t. ex.-bör helst själv ha prövat vad earbetet inom en sådan fabrik vill saga, en fosterbarnsinspek- tris bör själv ha haft barn om hand.
Med en sådan grund a t t stå på mötes socialarbetaren av ett helt annat för- troende från sina klienters sida an vad annars a r fallet och kan därför nå s % mycket längre.
- Att tillfälle till en specialisering vad beträffar den praktiska utbildningen också ges vid Socialinstitutet torde framgå av vad ovan sagts.
Den teoretiska un- dervisningen däremot a r och bör va- r a i stort sett lika för alla.
Under de gångna elva ' åren har vid .Socialinstitutet u.tbildats på social- politiska linjen sammanlagt 118 ele- ver, 84 kvinnliga och 34 manliga, av vilka det stora flertalet erhållit ar- bete inom olika grenar av socialför- valtningen.
Att profetera för fram- tiden om tillgången på platser a r dock här liksom p % andra håll givetvis omöjligt.
- Socialinstitutet har under de gång- na åren prövat olika former för sin undervisning och därigenom kommit fram till den nu .tillämpade under- visningsplanen; Och alltj amt vidta- gas förändringar; det a r nödvändigt för en utbildningsanstalt som denna a t t följa med den oerhörda utveck- lingen på det sociala området, a t t lampa undervisningen efter tidens läge och alltid söka tillse att dar finns rum för de nya vetenskaper eller gre- nar d.ärav, som vaxa fram.
Utan en.
s %dan smidighet skulle den sakna för- mågau a t t ge studierna det inneha11 och.
det liv, som för dem äro ound- gängligen n~dvandiga.
.
-
HERTHA Det oskri ' vna ordet Ett skolexempel på hur nian i dessa tider går till attack mot förvarvsar- betande gifta kvinnor.
har fått ökad aktualitet: .Geteborgs Restaurant A / B.
.
avskedade soni bekant i sept.
1932 .inte niindre an 7 gifta serpitriser under den uppgivna moti- veringen, a t t deras man hade tillräcklig inkomst för familjens försörjning. '
Bestaln- melsen i vederbörande kollektivavtal, a t t vid indragning av personal hänsyn.
i - bör- st.a hand skall tagas till anstallningstidens längd, lämnades i detta fall helt Btan av-, seende i det a t t andra anställda med kor- tare tjänstgöringstid fingo kvarstanna.
Vad som i föreliggande fall a r agnat a t t väcka stora betankligheter ar, a t t, vederbörande fackförbunds avdelning förklarade sig in- tet ha a t t invanda mot avskedandena och därigenom medverkade till a t t en princip, som ej har stöd i avtalet, vunnit tillamp- ning.
A~betsdomstolen, till vilken frågan .hansköts, ansåg p % grund av fackforbun- dets medgivande a t t ovannämnda tillamp- ning av avtalsbestämmelserna vore förenlig med avtalet.
Nu h a nio livinnoföreningar, däribland Fredrika - Bremer - Fö~bundets Göteborgs- krets i skriveler till styrelsen för.
Restau- rangaktiebolaget och Sveriges H:otell- och Restaurangpersonals För,bunds Avd. 1 protesterat mot den godtyckliga; behand- lingen och, i en skrivelse till Arbetsdomsto- len utbett sig närmare förklaring till tolk- ningen av avtalsbestämmelse~a.
I dessa skrivelser framhålles bl.
a.: 43 ' former f ör f a n d j ' ebildning konimer a t t gyn- nas på äktenskapets bekostnad.
" För.övrigt - har uppfattningen, a t t gift kvinna a r för- sörjd genom ' äktenskapet, i n t e t stöd i gal: lande äktenskapslag,.
Arbetsdomsla1,en har genom sitt utslag sanktionerat en Atgard, som ställer de gifta kvinnorna rättslösa arbetsmarknaden. "
.
.
-.
...
-.
.
.
- - n.
Maq har har tydligen ett nytt ibelagg for a t t det oskrivna ordet stundoni ' tillmätes större; betydelse an det som finns skrivet; i avtalet.
Arbetsdomstolen synes tyvärr.
ej heller - vara främmande för en dylik.
upp- fattning. '
.
.
.
Det intriiffade understryker starkt beho- vet av att nar kvinnor ar0 talrika inom ett f ackfö~bund,, de också ' böra representeras vid förhandlingsbordet, d a r avtal uppgöres.
- Ett evenemang i Egypten.
* Egypt.iska regeringen har tillsatt en korn- mission, som undersökt den i samband med prnstitutionen rådande reglementeringen och gjort upp.
förslag till bordellernas slo- pande.
, Komini.ssionen,.
till m r s ordf örande utsågs, understatssekreteraren i halsovårds- styrelsen H. E.
D !r.
Mohamed Shahin Pasch.a, har nu förberett ett.
lagförslag, som går ut på .att bordellerna skola stängas - inom en viss tidrymd - att ' soutenörer skola ' b.e- straffas m .. m ..
Detta steg i r a t t riktning a r otvivelaktigt .ett evenemang,.
som kan f il .en mycket stor.
betydelse, d å man betänker den " Det torde vara svårt ", heter det, " att i olika fall bedöma vad som .kan anses vara omfattning, de samhallsmoraliska .missför- t till racklig inkonist ", och det skulle leda till hållandena f å t t i Egypten, dar kvinnohan- vittgående konsekvenser, om en sådan var- deln hittills florerat i stor utsträckning.
-.
dering tillämpades på arbetsmarknaden.
Avtalet gör ingen skillnad på gift och ogift ' Regeringen har4nnu ej tagit stallning till person, och den av fackförbundet .införda lagförslaget, men i initierade kretsar hyser behovsprincipen, som endast kan drabba en nian dock vissa.
förhoppningar .on1 en till; grupp inom förbundet - de gifta kvin- fredsstallande utgång.
Samtidigt a r .man norna.
- måste alltså sagas gå vid sidan av avtalet. "
emellertid övertygad lom a t t, det sakerli- gen klommer a t t taga flera års arbete i an- Vidare framhålles, a t t om den gifta ' h&amp;- språk,.
innan.
man lyckats ngenomföra den, nan avstänges från förvarvsmöjlighet e r ut- om hemmet, s å ' kan detta.
leda till, att en.
.nödvändiga ' saneringen .och rycka upp det redan nu skönjbar utveckling mot friare onda med rötterna.
....
-.
, ' Est klok.
husmoder använder metallputsmedlet N I C K O L E vilket icke innehåller frätande ämnen men gör Erhålles hos alla .f ä r g h a n d-l a r e.
~ n E ~ R M A ~ N N D ~ E R ~ E N *, - B,:.
STOCKHOLM.
.
Kungsgatan 3. '
Aurora Molanders Musikskola Nybrog.
76, II.
Tel: ost.
f600) I55, (I) 108.67.
~ a k j i b a d n i.
Lidingö:~revik .. iippelviLeA.
Möiby.
Stocksund .. Undervisningsloka !er aven p3.
Norr, Söder och j Vasastadp.
L+-oijmnsn:.
Piano,.
alim.
musiklara, .harmooilara.
.
l / årter~rtipe~r bör.jar.
den.
,.
I!
jail.
Uyplypqingar .o.
anmälni ' ngar för:.samtliga undervistiingslokalei: I ?rök; en Aurora Mola+der,.
Nybrogatan .76, II.
Mottagningstid vard.
1-2. d I ' ' ..
.
- '.
HERTHA En kvinna f or till Persienn och vid hemkomsten satte hon sig ned för att skildra ved hon sett och upplevat på sin vågsamma och även- tydliga färd.
Hade Elisabeth Meyer levat några decennier tidigare, a r det knappast troligt, att hon kunnat realisera sina resplaner, det hade nog, e j ansetts riktigt passande för en en- sam kvinna att under risk av rövar- anfall och angrepp från fanatiskt främlingshatande muselman ge sig av på karavanvägar till Österns heliga städer.O Nu möter emellertid intet hinder.
Den norska f örfattarinnan har upplevat åtskilligt, som hon återger med en rapp och humoristiskt un- .derhallande stil.
Det ar med andra ord ett gott reportage, hon som fly- gande och farande journalist %stad- kommit med denna bok.
Den vidgar kännedomen om österlandet av idag, vi f å stifta bekantskap både med Kemal Pascha1 (om vi skola vara nog förmätna inrangera Turkiet som österland!)
och Iraks diktator, som hon lyckats intervjua.
Vi f å höra mer om Karen Jeppe, Armeniens okrönta drottning, f å kasta en blick in i förbjudna moskéer, lära kanna Persiens kvinnor samt ösdterlänning- arnas mentalitet ö~er~huvudtaget.
Och detta utan att författarinnans jagform ' blir - allt f ör besvarande, nå- got som annars lätt kan handa i den- na litterära genre.
Äro kvinnorma verkligen siidana?
fragar man sig osökt, nar man last E.
M.
- Delafields sehaste bok " Women are like that "; Äro de alla så upp- slukade av tusen och en små futtiga detaljer, att de knappast ha sinne för det väsentliga i tillvaron?
Äro de alla så löjligt inbilska, sm %akGga och slugt beräknande som de p % några f å undantag nar utmålats av den engel- ska författarinnan i denna bok '?
I sa fall a r denna att lyckönska, .hon har dokumenterat sig som en psyk.olog av rang med en dräpande och nedgöran- d e satir, i motsatt fall äro &amp; vinnoma att gratulera: de äro battre an sitt rykte, i alla händelser battre an det som detta knippe kvinnostudier har förlänat dem.
Hur som helst gör man ' emeller- tid orätt i att underkänna E.
M. Dela- fields förmåga att kritiskt återge sina iakttagelser.
Hon gör sig inga illu- sioner, hon a r skeptisk och ironisk utan någon skyddande förk1adna.d.
Några av hennes studier röja .därför också en verklig författartalang så- väl ifråga om den snabbt skisserade kompositionen som iien stilistiska ut- formningen, medan åter andra snubb- lande nära tangera missromanens do- mäner.
Dar Lady X, Y, Z alltjämt hsrskar med kammarjungfru?, thé- drickande väninnor, jaktpartier, baler och andra ingredienser, som bruka falla inom den gamla välkända ra- &amp; rana men!
Dar visar förf.
också - det, Sm %barnasuppf skall vara rättvisa i allt!
- att en a r ett alltför viktigt kapitel för att hel del aven av mannen äro sadana, förbigås med tystnad.
Därför a r det och för övrigt har hon den stora för- också med en känsla av tillfredsstal- tjänsten, att hon förströr och r.oar, lelse, man tager del av dr M.argit om man också inte helt anser sig kun- Cassel-Wohlins lilla skrift i just det na godtaga alla hennes ' snabbniål- ämnet.
Den a r skriven utan all pre- ningars anspråk på att kallas absolut tention och välgörande fri från de tvättäkta.
.
spekulativa utläggningar, som ofta FGeten, BPenn 8kor Damer, som ha det besvärligt med sina vär- kande fötter och ben samt ha svårt att få passande skor, tag närmare reda p % vad det latta Freika-Wizard fotstödet av lader för- mår utrat$a och likaså hur den gummifria, tvatt- och stoppbara åderbråckstrumpan med samma namn verkar.
- Se och prova också vara bekväma och på samma gång ele- ganta; ortopediska skor med extra laderpackningar i hålfoten w h förlängd bakkappa.
O Lagersoms, 3Meanagsgatam 4, StoekhoBm.
, HERTHA .-.
Kongresser.
Internationella kvinnoröstriit tsalli- ansens kongress. '
Den 18-22 mars kommer Internationella Rösträttsalliansen a t t hålla en stor konfe- $ programmet förelig- rens i ~ a ~ s e i l l e och ger nu färdigt i stora drag.
Första dagen kommer en offentlig .mottagning a t t äga ?Ulm, varvid representanter för skilda kon- &amp; inenter hålla ' lcorta anföranden.
P å afto- hen vidtager mottagning för delegaterna och pressen.
Påföljande dag, son1 ar er.
son- dag, håller alliansens president,.,Mrs Corbett- Ashby, ett öppningstal, varefter rösträtts- frågan ingående dryftas.
Diskussionen fort- sätter även den 20, då man dessutom under presidium av dr Pau-na Luisi, Uruguays delegat vid N. F,, .debatterar frågan 0111 lika - moral, kvinnlig- polis, kvinnornas nationali- ketsproblem, fredsfrågan, samarbetet med: N. F. m. m.
Kvällen upptager ett offent- l i g t möte niot kvinnohandeln.
D.en 21 be- .handlar man frågan om kvinnornas r ä t t till.
.
- - - ' .. -: kunna leda moderna författare f r d n istället för till målet, nar det gäller psykologiska spörsmiil.
I ' dessa sju gyllene regler för uppfostran har det sunda förnuftet och den moderliga instinkten fått intaga det främsta rummet, och de praktiska vinkar, förf.
har ger, pA e t t träffande satt: illustrerade med praktiska k f a r e n - .heter från den egna barnkammaren,: kunna säkerligen bli mången mor till: b %de nytta ' och nöje.
E.
M.
~ e l a f i e l d: K v i n n o r n a ä r o s å - d a n a. Hago Gebers förlag.
.Elisubetlz Meyel-: E n k v i n n a s f ä r d t i l l P e r s i e n.
C.
E. Fi-itzes .Bokför- lags A.-B.
.
.
Margit Cassel- Wohlin: S in å b a r n, s j u, gyllene regler f ö r uppfost- r a n.
Kooperativa.
Föxbundets Bokför- lag.
F1 Ett 45 arbete, och den, 22 avslutas konferensen med en stor fredsbankett.
I samband med konferensen h a r man pla- nerat möten och utfärder till Montpellier, Nimes, Avignons, Toulon och Nice den 15 resp. 16, 17, 23 och 24 mars.
Mötena i Mar- seilles komma a t t hållas på splendid Hotel, vars direktris, a: m e Lfeclerc, v. pres.
i Mar-.
seilles ' lokalförening av den .franska U. F. S. F., bereder deltagarna en hel del ekono- miska lättnader.
Under en vecka, närmare bestämt 26 juni - 6 juli, komnwr International Council of Women a t t hålla sitt omibudsmöte, den s. k.
" exekutiven ", .i: Stockholm.
Därvid komma .även elva a v I.
C.
W: s fjorton permanenta kommittéer a t t sammanträda, nämligen fi- nans-, press-, freds- och ski * ljedoms-, lag-, hälsovårds-, ut- och invandrings-, barna- vårds-, uppfostrings-, yrkes-, rösträtts- och konstkommittéerna a t t sammanträda för a t t behandla spörsmål, som falla inom de- r a s ram.
a På offentliga möten kommer I.
C.
W:s - ombudsmöte; bl.
a. a t t debattera " Arbetslös- heten och ungdomen ", ett av d e problem, .som alltmera t r ä t t i förgrunden.
Program- met upptager dessutom en filmförevisning som, kommer a t t arrangeras av lektor Marie- Louise Gagner i samråd med ni: me Drey- fus-Barney.
Mötesplatsen blir Borgarsko- lan, och vad den sällskapliga samvaron be- träffar, söker Svenska Kvinnornas Natio- nalförbund a t t ordna mötesdagarnas pro- gram så omväxlande och givande, som de nuvarande ekonomiska förhållandena med- giva.
E n mottagning med te kommer .s&amp;- lunda bl.
a. a t t anordnas i Stadshuset för de frammande gästerna.
Viiflens lanthusmödrar till.
Stockholm.
I samband med I.
C.
W:s exekutivmöte konmer aven representanter för världens l a n t h ~ s m ö d r a a ~ t t kongressa.
1929 bilda- des på initiativ av Lady Aberdeen en kom- mitté, Liaiion Committee of Rural Women ' s and Homemakers ', Organisations, som nu med framgång arbetat i t r e å r till fromma för husmödrarna i de många isolerade Iant- hemmen världen runt.
Vid den planerade konferensen i Stock- holm s t å r Nordens H:usmodersförbund som värd, d å just en a v dess uppgifter ä r a t t LT ' EN omsorgsfullt och gediget arbete utföres till humana priser.
Antika möb- ler renoveras pietetsfullti H. JOHANSSON G:LA BROGATAN 23, STOCKHOLM.
TEL. 17379,
46 HERTHA internationellt representera de olika därtill anslutna ländernas föreningar, men natur- ligtvis komma en hel del uppgifter a t t på- vila Sveriges Husn~odersföreningars Riks- förbund.
Det preliminära programmet för konfe- rensen upptager: bl., a. som ämnen " Lant- husmodern av i dag o &amp; i .morgonn samt " Huru f å goda föreningsledare? "
E t t of- fentligt möte med tillträde för allmänheten skall ordnas och som ämne därvid har fastställts " Lanthemmets ibetydelse i den moderna kulturen och kvinnans insats däri ".
I sam %and med konferensen kommer S.
H.
R. a t t anordna en hemslöjdsutstallning och olika vandrjngsutstallningar från Iansför- bunden.
Lokalen blir densamma som för I.
C. W., namligen Borgarskolm.
Telefonisterna samlas till konferens i Stockholm den 23-25 februari för a t t Överlägga i e n the1 del f r å ~ r, som röra deras arbetsförhållanden och ekonomiska villkor.
1917 bildades Kvinnliga telefon- tjänstemannaf öreningarnas centralförening, och det var ursprungligen meningen, a t t en konferehs skulie ägt rum vart tredje Ar.
Vid det stundande mötet kommer man a t t samtidigt kunna fira Centralföreningens 15-årsjubileum, och man väntar, a t t ett 70: tal representanter från olika delar av lan- det - inalles räknar .sammanslutningen ett 30-tal lokalföreningar med sammanlagt omkr. 3,000 medlemmar - skola infinna sig för a t t bl.
a. dryfta kårens pensionsfråga, arbetsförhållandena ute i landet, semester- frågor m. m.
Drottning Victoria ' s Vilohem på öland mottager under tiden 15 / 5-30 / 9 1933 in- till 26 damer som iiro i behov av vila och luftombyte.
Sökanden f å r vistas vid hem- met högst sex veckor.
Avgiften ä r p r dag och person kr.
2: 75 i huvudbyggnaden och 2: 50. i närbelägna villor.
Vid Vilohemmet anordnas under ledning av utexaminerad skolkökslararinna h u s- Tio h å l l s k u r s under tiden 1 / 5-30 / 9.
elever mottagas.
Avgiften utgör kr.
90 p r månad.
Upplysningar om hushiillskursen lämnas av H.
M.
Drottningens Central- kommitté, Kungl.
Slottet, Stockholm, dit an- sökningar skola insändas före d.
15 / 3 1933.
Se vidare annons!
En kvilinli~g a.kadmjledamot i Spaden kan man nu notera, sedan senora Mercé- des Gaibrois de Ballesteros utsetts till le- damot i spanska historieakademien.
Det ä r första gången, en sådan 5ra vederfarits en spansk kvinna.
b l g a r i e n s .kvinnor kom ' ma antagligen snart a t t f å tillstånd bli jurister.
Hittills har den banan e j varit öppen för dem, men för tredje gången har nu ett lagförslag framlagts i avsikt a t t slopa förbudet.
I Ungerns parlament har en tredje kvin- na nu tagit säte och stamma.
Den nyval- da a r m:me Lilla Mekzer, som tillhör re- geringspartiet, medan hennes två kvinnliga kollegor, m:lle Anna Kethly och baronessan Orodosdy 5 ro medlemmar av respektive socialdemokratiska och kristligt-socialis- tiska partiet.
Kvinnlig polis i Turkiet, Kina och Indien.
Det ä r e j så länge sedan beslut fattats om tillsättande av .kvinnlig polis i Kelna1 Paschas land, nu har en kvinnlig jurist, Anzepa Hanem, utsetts tillv polisintendent i Stam ' bul.
.Samtidigt förtjänar det namnas, a t t Ki- na ej står Europa efter.
Peiping blir tyd- ligen den första kinesiska staden, där man f å r kvinnlig polis.
" Offentliga säkerhets- byrån " h a r namligen mottagit 1,000 unga kvinnor, som tanka utbilda sig för polisyr- ket.
De rekryteras huvudsakligen av unga studentskor, och deras arbete kommer a t t ubf öras bland den kvinnliga befolkningen.
Utom sitt egentliga polisarbete, som börjat i januari, komma de a t t ge lektioner i hygien och sprida upplysning bland unga flickor i avsikt a t t rädda dem undan stor- städernas hotande faror.
I Dehli har man följt Peipings exempel: d ä r finnas för närvarande en kvinnlig över-
.
.
.
.
konstapel och fyra k.vinnliga poliser.
Man har reclan haft goda.
w f u.
r ~ l ~ e t e av.
r deras arbete, rappoi; teras d e t.
från Indien.
Nya forlbundsmedlernmar G a v l e: f r u Hedberg, f r u Clara Höök, fröken Marta Johansson ..
Dm persiska.
kvinnan kai ?par oförtrutet G ö t e b o r g: fru I. Bladini.
för sin frihet, .och ininga lagförslag ha H a l s i n g b o r g: f r u Elin Anderssan, redan antaiits, som g &amp; u t på a t t förbattra f r u - Marta Andersson, f r u Anna Clifford, hennes, ställning.
S&amp;lunda h a r minimiål- dern för iiktenskap för de unga .flickorna .fröken Britken Ehrenward, fröken Emma Ek, fröken Maria Ek, fröken Ingrid Evald, höjts till sexton, år, viclare.11ar det stadgats, fröken Marta Gussing, f r u Alma H O ~ ~ I - a t t en inan, som vill gifta sig niecl ' en kvin- .. cjvist, f r u Signe Jacobsson, f r u Signe Kar- n a nummer två, f ö r s t.
måste.
låta henne ner, fröken Ingrid * Månsson, fr.u Anna Pers- veta, a t t han redan förut ar gift.
I mot- son, f r u Rut Scholander, f r u Margot Söder- satt fall förklaras gi ' ftemalet nunlnl &amp; två gren, fröken Sigrid hott, friherrinnan Elin ogiltigt.
Dessutom har ratten a t t be- Uggla, fröken Elsa Wingardh.
gara skilsn~ässa utsträckts aven till.
den kvinnliga kontrahenten.
L u n d: frU Lizzie Bengtsson, Krutmöl- lan, f r u Elsa Gummesson, f r u Tekla Gus- Flickslavlatrna i Kina börja höra en för- tafsson, f r u Hedda Hellquist, f r u .Gullan gången tid till.
Sedan århundraden tillba- Hjelm-El~ovsson, f r u Edit Johnsson, f r u Gun.
ka har det v&amp;t vanligt a t t fattiga f ö ~ a l d - Sjöström .. f r u Ester Palmhorg.
r a r sålt sina döttrar- och akt summan an- M a l m ö: f r u Rosa Hellströni-.Olsson, vänts till sönernas uppfostran.
Inrikes- f r u Greta Herrström, fröken Alma-Lisa ministeriet har framlagt ett lagförslag, Persson.
som skulle förhindra den förödmjukande .W a r l i e s $ a d:, fröken Gertrud Berg- trafiken.
.
gren.
L S t o c k h o l m: f r u Gunvor Anér, f r u ' U '.
S.
A:s F ' irst Laqdy.
M r s Anna R,oose- Synnöve Bellander, fröken Gerda Fröberg, velt, kommer aven a t t efter sin entré i Vita f r u Gun ' hild Gunne, f r u Anna Jo.hansson, huset uppehålla fö~bindelsen med Todhun- fröken Margot Johanson, biblimotekarie Lau- ters flickskola i New ' York, d a r hon under- r a Stridsberg, f r u Torine Torines.
visat i modern 11ist.oria.
I ahnenne h a de gifta f örvarvsarbetande kvinnorna en s j alvsltri- Ö r e b r o: f r u Margareta Cederschiöld, ven försvarare, och den nya presidentskan f r u Gabrielsson, f r u Anna Heurgr&amp;, f r u .har intervjuledes framhållit följande: Hedi Möller, f r u Greta Nilsson, f r u Tysa " Principen a t t neka nigon r a t t till arbete, Nyberg, f r u Annie Palmborg, f r u Anna gift eller enSamst.ående, ä r förkastlig.
Ofta Wikström.
har en gift kvinna föräldrar el le^ andra narstiende, som äro.
beroende av henne el- Kvinin1i.g medl.em av U.
S.
A:b regt ' ring?
.ler ocltså nlåste hon bidraga till ' henmets Det har talats om, a t t president Roosevelt underhåll och barnens uppfostran.
Dess- utom torde iligen kunna bedöma arbet.ets aven skulle utse en kvinna so111 medlem av regeringen, och i ' ' det sammanhanget h a r subjektiva varde ' för en annan människa ".
man nämnt Mrs.
Spencer Perkins som aspi- rant till arbetsiiiinisterportföljen.
Hgn h a r Kvinn~rösträtten i Uru.guay h ' ar nu av deputerade kamniaren antagits med 86 rös- ' ' som staten New Y,orks ombud utfört ett omfattande socialt arbete.
t e r mot 1. '
' \ ' I I G at \ " .n o. mangling 45 öre.
Välgpf.
S ~ O C ~ B ~ O I ~
G a v l e k r e t s e n av Fredrika-Bremer- Fönbundet hade den 24 jan.
sitt första sam- manträde för året under fru Jenny Höjers ordf örandeskap.
Bland föreningsärendena förekom hl.
a. meddelande angående fröken Ebba Holger- sons kurs i medborgarkunskap och mötes- teknik.
Till kursen, som äger rum i mitten av februari, h a r redan ett stort antal del- tagare anmälts, och den förh.oppningen ut- talades, att kursen skulle vinna livlig an- slutning av s %väl kretsens egna medlem- mar som av utomstaende, då fröken Hol- I en paribtidninig återges f öl jande samtal mellan tre värdiga senatorer: Den förste: " Jag tycker kvinnorna bor- de ha rösträtt.
I den nuvarande laghift- ningen raknas de faktiskt ej.
Vi ha med- borgare men inga medborgarinnor,.
det a r ohållbart i längden. ' '
Den andre: " Vet ni då inte, a t t v %ra kvinnor ej alls bry sig om rösträtten?
George Sand sade rent ut, att hon inte ville ha rösträtt, hon ville inte bli " manlig ".
Varför skola kvinnorna leka män? "
Den tredje: " Kvinnoröstratt är galen- skap.
Innan hon avlämnar sin röstsedel, går hon till en präst för a t t fraga honom, hur hon skall rösta eller också går hon till en kommunistisk rhdgivare och gör samma fråga. "
Den förste: " Jag ä r övertygad om a t t kvinnans hand: ar stark nog a t t handskas s jalvständigt med röstsedeln. "
Den andre: " Ni talar om kvinnans hand.
F å r jag påminna er om vad en stor poli- tiker sagt om den: ' En kvinnas hand a r ej skapad för a t t hålla i en röstsedel utan för a t t bli.
kysst.
Vördnadsfullt, lom det .är din mors hand, förälskat, om det ä r din trolo-.
vades eller din hustrus hand '. "
Och därmed skildes de tre senatorerna at, Saken var tydligen slutdebatterad!
gersson .är en inom vida kretsar kand och högt värderad föreläsare.
Fröken Elna Sidvall höll sedan föredrag om Sonja Kowalewsky, den snillrika mate- matikern, som under 1880-talet några å r verkade som professor i högre matematisk analys vid Stockholms högskola.
I hastigt tecknade, livfulla bilder skildrades den unga ryskans liv, hennes uppväxtår i det rika hemmet p % det stora ' godset, där redan barnets fantasi på ett sällsamt sätt tillta- lades av de geografiska figurerna i en bok i högre matematik, hennes strider för ratten att f å komma u t i världen och följa sin håg a t t studera, vartill hon fick möjlighet ge- nom det vid 15 å r ingångna äktenskapet med en ung vetenskapsman, Wladimir Kowalew- sky.
I Berlin tog hon sin doktorsgrad vid 24 års ålder och kom genom prof. Mittag- Lefflers förmedling omsider till Sverige.
Hon dog &amp; r 1891, endast 38 å r gammal, en storhet pil flera omrhden, erkänd oclh upp- skattad av samtid och eftervärld.
.Efter det värdefulla och intressanta fö- redraget vidtog tédrickning och samkväm.
G ö t e b ~ o r g s k r e t s e n s medlemmar vor0 talrikt samlade den 2 febr.
å Göte- borgs Idun för a t t åhöra fil.
dr Karin Kocks föredrag om " Sparandet i goda och dåliga tider ".
Föredraget, vars aktualitet ytterligare ökats genom det nya budget- förslaget, följdes med spant intresse av de närvarande.
Diskussionen, som man hop- pats p&amp;, kom först igång, under mindre parlamentariska former, sedan man ' sam- lats kring téborden.
G ö t e b o r g s k r e t s e n anordnade till- sammans med Göteborgs Kvinnliga diskus- sionsklubb och föreningen " Hus ooh hem " ett möte p % Chalmerska Institutets högtids- sal, varvid föredrag hölls av arkitekten fru Anna Mohr-Branzell över ämnet: " Kvin- nornas hus i andra länder.
Kvinnornas hus i Göteborg? "
F r u Branzell redogjorde först f ör lösningen av de s j älvf örsörjande ogifta kvinnornas bostadsfråga i olika länder och Tillverkare: 8kogellus
HERTHA S belyste sin skildring med förträffliga skiop- tikonbilder från New Yorks och andra anie- rikanska städers ståtliga klubbhus och från vackra och praktiska s. k.
Kvinnornas hus i olika europeiska stader, såsom Munchen, Karlsruhe, Frankfurt am ~ a i r i, Prag, Ba- sel, Köpenlhanm och Oslo.
Hon franihöll be- tydelsen av " ~emtrevnäds " lokaler i Stock- holm och Göteborg, men ansåg, a t t det nu .behövdes flera byggnader med scmma anda-.
mål.
Till sist visade h0.n.
på ' den vita duken av henne själv uppgjorda ritningar till ett kvinnornas hus i Göteborg och redogjorde f ör såväl byggnadsplanen soin kostnadsbe- räkningar.
Efter d e t.
med stort intresse Ahörda föredraget f öl jde diskussion.
C H ä r n ö s a n.
d s k r e t s e n av Fredrika Bremerförbundet hade i niitten på januari månad anordnat en serie förelasningar, vilka behandlade .ämnet " Barnens själsliv under olika åldersskeden ".
Föreläsningar- na, vilka leddes av fil.
rnag: Carin U.hlin, omfattades med livligt intresse och vor0 tal- rikt besökta .. Vid ett en av dagarna anordnat samkväm, fingo föräldrar och målsmän till- fälle a t t privat nieddela sig nied föredrags- hållarinnan och erhålla värdefulla råd och upplysningar, vilket i bög grad uppskattades.
Kretsen Lund med omnejd firade under stbr tillslutning sitt årsmöte den 30 januari under - ordförandeskap av f r u Karin Mortensen.
Sedan års- och revi- sionsberattelserna upplästs och godkänts, förrättades .styrelseval.
De i t u r avgåen- de ledamöterna: fruarna Anna Herrlin, Karin Mortensen och Torborg Petrén, dok- tor Ruth Johansson samt fröken Maria Akesson, omvaldes.
Likaledes blevo de för- utvarande revisorerna och deras supplean- ter omvalda.
Till ombud vid förbundets årsmöte val- des fru Carola Eklundh, f r u Torborg Petrén, f r u Karin Mortensen, - u Astrid Palmén, fröken Maria Akesson, d,olctor Ruth Johansson, fru Inga-Lisa Nordström och fröken Anna Jönsson.
Det vid föregående kretsmöte utdelade förslaget till stadgar för kretsen granska- des och antogs, varefter ordföranden ram- nade några upplysningar om stipendiein- stitutionen.
Efter de egentliga förhandlingarna höll professor Fredrik Boök en " Uppläsning u r egna verk " .. Musik utfördes därefter av doktor, och f r u Baranowski.
Under det därpå f öl jande samkvamet uppfördes ett " nutidsdrama " i en akt med titeln Psykoanalys.
I ' samkvamet deltogo omkring .l40 personer.
-, - F r e d r i k a B-renlerförbunds- k r e t s e n S t o c k h o l m n i e d om- n e j d sammanträdde den 17 januari till ett livligt besökt möte på Arstaklubben.
Fröken Ida von Plomgren hälsade de nar- varande valkonina och ' lamnade darefter ordet till aftonens föredragshållare fil.
lic. Emy Ek, soni talade över ämnet: " Problem, och livssyn inom den yngsta svenska roman- diktningen ".
Hennes framställning forma- de sig till en f.ängsland~ och spirituell pre-.
sentation av det unga författargardet av i dag.
Hon karaktäriserade de ungas starkt oppositionella inställning till den äldre ge- nerationen, deras uppfattning av olika nio- raliska problem, deras revolt mot den intel- lektualiserade kulturen och förkunnelse oni nödvändigheten a t t återvända till naturen.
Det vackraste hos primitivisterna a r deras djupa och fina naturkänsla, yttrade tal.
bl.
a.
Däremot kritiserade hon starkt den in- humana lrvinnouppfattiling som k.on~niei till synes exempelvis i Ivar Lo-Johanssons dikt- ning och betecknade den son1 en å t e r g h g till Strindbergs ståndpunkt.
F a r e d r i k a -, B r e m e r s k o l a n inledde den 19 jan.
sin vårtermin med en sedvanlig föredragsafton.
Fröken Anna Sondén höll därvid ett med stort i n t ~ e s s e åhört föredrag, som hon kallat " Intryck från resor i Ita- lien ".
F r u Bedinger bidrog till aftonens underhållning med sång.
-, h Y s t a d s k r e t s e n &amp; mmanträdde till årsmöte onsdagen d. l, febr.
å hotell.
' ' Mg1 ~ a l o n g Institut ~ ' - 49 för vetenskaplig.
a n s i k t h d Grevgatan 10, I tr., Stockholm.
Tel. 794 97.
Beställ tid.
Rehandling av frostskador, finnar, pormaskar, Adrig hud, vbrtor, bruna flä&amp;ar etc. Berosolinbehandlingar.
MANICURE.
MASSAGE.
PEDICURE.
Beställ tid.
ELSA GJURLZNG-BERGMAN.
Diplomerad frAn ~ c a d é m i e Scientifique de Beaute, Paris.
.J
Continental.
Ars- och revisionsberättelser- na upplästes och godkändes, varefter sty- relsen beviljades ansvarsfrihet.
Därpå förrättades val av styrelse.
Avsägelser fö- r e l å g ~ från.
ordf., fru Herta Persson, och fru Ingeborg Olson-Kemner, vilka båda tillhört styrelsen alltsedan föreningens till-.
komst och nedlagt ett intresserat arbete ionm kretsen, samt från suppleanten fru Ingeborg Bjö.rnberg.
Övriga i tur avgåen- de styrelseledamöter omvaldes, och efter företagna nyval fick styrelsen följande sammansättning: fröken Elin Straniberg, ordf., fru Ebba Holme, v.
ördf., fröken Elsa Ericsson, sekr., fru Fanny Welinder, v. sekr., fru Clary Schultz, kassaförv., fru Ingeborg Borg, f röken Emilia Davidsson, fröken Anna Gedda, fröken Ruth Malm- gren, fröken d er da Ysberg, fru Maria Mör- ner och fröken Naemi Kleberg, de tre sist- nämnda suppleanter.
Raevkorerna, fröknar- na Ida Malmborg och Berta Grönwall, om- valdes, liksom deras suppleanter, fru Thora von Normann och fröken Ellen Månsson.
Till ombud vid förbundets arsmöte valdes fröken Elin Stzandberg samt fruama Olga Aartelo och Ebba Holme.
Kretsen beslöt a t t liksom föregående å r utdela ett stipendium p &amp; 200 kr.
till någon flicka från Ystad som hjälp till fortsatt ut- bildningskurs.
- Efter f örhandlingarnas slut höll kretsens hedersledamot och förutvarande ordf., fru Maja Strandberg, Stockholm, ett föredrag över iimnet: Hem och hemliv på 1800-talet.
Fru Strandberg gav en livfull och intres- sant skildring av olika hem i stad och på landsbygd med många roande och rörande citat ur memoirverk och annan litteratur, som framstaller 1800-talets hemlip.
Före- dragshAllaren avtackades varmt, och dar- efter vidtog ett angenämt samkväm.
Den 13 december hade kretsen anordnat en synnerligen lyckad julfest å hotell Con- tinental.
E n för tillfället författad enak- tare uppfördes och mottogs med förtjus- ning, varefter försäljning av en del trev- liga handarbeten vidtog till förmån för den i staden pågående julinsamlingen för behö- vande.
Allt fick en strykande åtgång.
Vid originellt och vackert dekorerade bord in- togs kaffe.
Till den goda stämningen bi- ' drogo fru Sigrid Sundström och fröken Gunnvor Kellerman med musik och sång.
redaktionskommitté består, förutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a l l b a c k = H o l m g r e n, I d a von P l o m g r e n och A x i a n n e -.
Thorstenson.
.a
