# ID: svediakorp-per2927
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,458
# sentences: 1,131
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


D E N SVENSKA KVINNORURELSEN U T G I V E N AV FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET REDAKTOR: M ARGARETA VON KONOW U n d erstödsverksRmhgtens,, a \ .igsidor.
Av John Bergvall.
Sjalavarden ett livskal aven för kvinnor.
Av Ingrid -.
Nyrin.
Svenska klrinnoföreningars ' ra- diokommitte har konstitu- erats.
Reformer i kindsbygdens: hälso- och sjukvård.
Av.
Greta Mueller.
/.
Wgen ur vart svenska " m&amp;ltids- kaos ".
Av Signe Thörnqvist.
En damastut&amp;&amp;llning i Halm -- stad.
Av R, H, D e c, 1933 \!
i Slaviska kvinnoprofi,ler.
1 ' i Ny litteratur.
Av- M. v. 6-w. Kretsmeddelanden, 1 l 1
STOCKHOLMS 3.50 gr.
ke.
.
ett verkligt gott rostat 1 KbkASKAFFfZ.
.
ficstpaket 5 4 % - Isg-netto.
.
Kr+ 16: * - Pcstpaket B 2 % kg.
netto Kr.
9: - Feneo mot postforskott.
Henrik f öthgren,.
Kafferosteri, Väx j 3- I a.
.
l framgång 7 miljoner LWlA --.
.
.
kvalitetslampar &amp; lda v
.ARGANG xx.
DEC.
1933.
HUTE 10 VERKSAMHETENS AVIGSIDOR.
.
.
AV JOHN BERGVALL.
ed en viss stolthet bruka vi för M resande främlingar, som vi1 ja ' studera vart land, peka p &amp; de goda f örhållandena inom den sociala hjälp- verksamhetens olika grenar.
Vi kun- na också med.
skäl göra detta.
En jämförelse, som sträcker sig endast några decennier tillbaka, visar, a t t vi gjort betydande framsteg på sjuk- vårdsväsendets område, ifraga o ' m fattigvård, .ifraga om barnavård, för a t t endast nämna n %gra exempel.
Även vid en jämförelse med förhål- landena i flertalet andra länder st % vi oss ganska gott.
Om man i dessa dagar finner skal a t t rikta viss kritik mot det allmän- nas understödsverksamhet, behöver denna kritik inte vara föranledd av n&amp;gon önskan a t t leda utvecklingen tillbaka ' till forna tiders otillfredsstal- lande förhiillanden.
Det är under- ' stödsverksamhetens avigsidor man vill komma åt, och dessa avigsidor.
framträda speciellt i en kris som den nuvarande.
Alla äro vi väl ense om, a t t den en- skilde samhällsmedlemmen i första hand skall sörja för sig själv.
Endast när detta, trots god vilja och ärliga ansträn ' gningar, visar sig omöjligt, bör samhället träda h j älpande emel- lan.
Om känslan för detta förhållan- - de slappas, om samhällets skyldighe- (D E N KRXVER INGEN LUN l Tvärt om.
Anställ postsparbanksboken som kassakontrollant över hemmets utgifter.
Sätt in medel för hush6llet, hyra, skatt o. s. v. i postsparbanken och tag sedan ut pengar i man av behov.
Ni blir glatt överraskad, nar Ni ser, vilken förrniga post- sparbanksboken har att " dryga ut " inkomsterna.
238 HERTHA ter a t t hjalpa ständigt betonas men individens plikt att spänna sina kraf- ter skjutes i bakgrunden, löper man en allvarlig risk för a t t den p % sam- hället parasiterande gruppen med- borgare breder ut sig.
Man kan icke komma i f r h, a t t denna syn- punkt m %ste sätta sin prägel p % h j alpverksamhetens utformning.
Den hjalp, som samhället lämnar.
fat ' - tigviirdsvagen eller p % annat satt, får icke ges en shdan omfatt- ning, a t t de av samhället - under- stödda komma i en lika bra eller bätt- re stallning an det stora antal söm utan a t t anlita det allmännas hjalp drar sig fram under tryckta förhål- landen.
Eljest .m %ste hos många man- niskor lusten att hjalpa sig själva av- trubbas, och det förkättrade talet om att understödstagarandan breder ut sig far ett blott alltför ieellt under-.
lag.
Många erfarna f attigvlirdsmän göra gällande, a t t vi redan nu nhtt en god bit p % denna farliga vag.
Man f aster därvid garna uppmärksamhe- ten särskilt p % den omständigheten, a t t många inom den yngre generatio- .neri icke längre kanna den motvilja mot att vanda sig till det allmänna med begäran om hjalp, som fanns och alltjämt ' finnes hos de aldre.
Det.
synes också, som om lusten a t t ta vård om och hjalpa närstående, som på grund av olika omständigheter icke längre kunna sörja för sig själva, trubbats av.
Hellre än a t t i sådant syfte underkasta sig n&amp;gra personli- ga uppoffringar hänvisar man den.
A man själv enligt gammal god svensk tradition borde hjalpa till det allmän- na.
Om förhAllandena äro sådana, och det finnes tyvasr, aven om man icke skall ta allt tal om understödstagar- andan f ör gott, starka tecken på att så ar; a r det allt skal a t t vara på sin vakt.
F %r utvecklingen f ortsätta vi- dare i denna riktning, kunna resul- taten bli förskrackan2e.
Även de, som garna lättvindigt av- visa farhågor av ovan antydd natur och uteslutande se förklaringen till de ökade anspråken p % det allmänna i den nu existerande krisens långva- righet och de mer och mer u ' törnda resurserna hos de enskilda, k i n a ha allt skal a t t ta sig en funderare.
Det a r fara vart, a t t om man ställes sig blind för riskerna, det slutliga resul- tatet blir ett kraftigt bakslag över huvud taget för den sociala hjälp- verksamheten.
De parallellfall ti ' il den nuvarande situationen på fattig- vårdsväsendets omrade, som man kan finna i aldre tider, häntyda på en s %- dan risk som mycket näraliggande.
J. BERGVALL.
- FREDRIKA BREMER - FÖRBUN- DET8 JUBILE U; MSFOND har från f. se-minarieadjunktsn Han- kr.
100: - och från Föreningen kvinno~ i stutens tj&amp;nst kr.
50: -.
na Gmdell fått mottaga - A Prak fisk julklapp, B SENASTE NYHETER Starsta urval - Ldrga priser.
Stockholm.
t ...
.
.
HERTHA.
AVEN FOR KVINNOR.
.
.. I AV.
...
.- INGRID NYRIN.
.
i I_.
- .-.
a..
.
_ _.
.
I.
.
-.
.
,.
.
.
'.
::.
.. I DET AKTUALISERADE AM- NET KVINNAN I KYRKANS TJANST UTVECKLAR " ARTI- KELFÖRF., SJÄLV TEOL. .O.
FIL.
KAND., HAR NEDAN.
SINA SYNPUNKTER.
.
.
.
- " VI LÖPA FARA ATT FORSPIL- * la en rik ' kraftkälla, som - daroni aro många fast övertygade - det ar Guds vilja a t t vi skola ' ösa u r för .att kunna tjana Honom bättre. "
S.å yft- rade sig 1920 den brittiska bisRops- konferensen i f ragan om kvinnans arbete inom kyrkan.
Och konferen- sen föreslog för sin del, a t t ökade ar- betsuppgifter i församlingens tjänst skulle ges %t kvinnan, friimst i ' kon- f irmandundervisningen, i f örkunnel-, sen och ' i det direkta s jalavård.sarbe- tet.
Frågan har: i England fatt ökad .aktualitet bl.
a. genom, miss Maud Roydens insats i f orkunnelsen.
I samband med behörighetslagens antagande stod aven i Sverige striden het kring detta problem, och 1923 års lagförslag om kvinnliga pras ter till- drog sig stor uppmärksamhet i pres- sen och i föreningar landet runt.
Sar- skilt Fredrika-Bremer-Förbundet an- .. ordnabe möten, dit huyudsakligen, personer med ' intresse för religion och kyrka samlades och framlade si- na synpunkter p &amp; ämnet.
Liksom f o c ' ' - 23.9. '
- ut .den av staten tillsatta kommittén ville.
man aven har i allmänhet se be- hörighetslagen utsträckt till a t t gal- la aven de kyrkliga ämbetena.
Saken .möttes dock av starkt motstånd: från de kyrliliga myndigheternas sida, .och diskussionen kring den tystnade, .utan a t t man gått från ord till hand-. \ ling .. -.
...
A t t har föreligger e t t viktigt och ännu e j $illfredsstallande löst pro- blem, därom h a vi nyligen påmints genom fil.
d: r Lydia Wahlströms se- naste bok, " Den svenska kvinnarörek sen "; dar frågan om kvinnan i kyrk- ligt arbete tas upp i kapitlet om kvin- nor .i statstjänst.
Såsom teol. och fil.
kand. Caisy Elander i en artikel i Sv.
D.
.betonar, vore det både för kvin- nornas och ' - kyrkans skull gott, om dr Wahlströms framställning ånyo fin- ' ge göra frågan aktuell, val icke i dess gamla form .- kvinnliga präster el- ler icke?
- men i ett annat, vidare .sammanhang, .icke heller som ett rattskrav eller en maktfråga - det ' har den varit i lägre grad an andra .liknande frågor - utan det.
galler: Hur tjana vi kvinnor bast den krist-.
.
na ' kyrkan?
Just nu kallar varlden.oss till arbe- te, icke blott i familjen utan ackså ute i samhället.
Väl ' ar varje kristen kvinnogarning en.
gärning i kyi- .kans tjäqst.
Och en prästs garning behöver, som någon sagt, inte bestå i a t t .han inom .sin kyrkas yttre ram .las.er ritual; ' viger, prediksr och dö.- per, .utan i kristnandet av själva de världsliga yrkena.
Men aven i, de .uppgifter, som raknas som prästens viktigaste, .aven som förkunnare och själasörjare .torde en kvinna ibland k.un,na nå längre an en man och latta- re ' lamna hjälp i rent personliga ange: lägenheter.
.
. '
' ' - '.
' - -.
D R I C K R.A,MLOSA ' .~ Sveriges förnamsta ma tur1.i pt alkaliska vatten.
* I: .. ... s .. Hovleverantörer t i l l.
E.
Maj:t Konungen och H.
K.
B.
Kronprinsen.
.. Svorige .amt HB.
Maj.
Kongen af Danmark.
J,,;.
-.
-.
.
s.
.
-
HEBTHA 240 -.
.
.
.
.&amp;d --: a Fragan a r blott, under: v6ika for- b a r t emot folkkyrkans idé - låta mer denna hjälp bast ges.
S &amp; vitt prästen bli ensam barare av försam- jag vet, kanna sig de flesta kvinnliga lingslivet.
En enbart prästerlig för- teologer tveksamma inför prastambe- kunnelse kan bli ensi-g - aven den tet i.dess nuvarande gestalt.
Visser- skulle i högre grad an som nu sker ligen a r icke varje form och organi- kompletteras av andras erfarenheter kvinnors shväl som mans - laka- sation i och för sig av ondo utan i viss mån nödvändig.
Och visserligen rens.
lärarens, journalistens och so- kanna vi tacksamhet för vad.
som cialarbetarens, för att nia namna nhg- förmedlats till oss genom kyrkan i r a exempel.
dess nuvarande .gestalt.
Men fr&amp;gan Det vore ö n s k a d, att kyrkan järn- ar, - Om kvinnan bast fyller sin Upp- riade vägen för dem, som kände sig gift ' genom ' att acceptera det institu- kallade till förkunnare o &amp; agde öv- tionella arvet, eller om hon bättre föl- ~nga förutsättningar dartill, En av jer sin kallelse genom at % verka i fri- kyrkans ledare, nuvarande biskop are ock mer personliga former.
.N&amp;- Rodhe, yttrade i diskussionen om gon har sagt, a t t det religiösa laget kvinnliga präster: &gt; ' m n kyrkans just nu osökt minn&amp;-om Pauli ' situa- egen smpunkt mgste det t e sig som tion, nar han lösgjorde kristendomen en misshushAllllig, om hon icke f r h det heliga,- rituella arvet.
Sam- skulle utnyttja den dynamiska kraft, tiden är rik pli kyrkor och sekter, som liggger i ett med fallenhet för- omgivna av högre och lagre skrari- enat starkt kallelsemedvetande.
Den kor av hierarkisk, organisatorisk och som drives av ett inre nödgande kan konfessionell art, och alla kunna upp- visserligen ej hindras av ett stängt visa goda resultat med ' sina metoder, ämbete. "
Men mycken kraft kan alldeles som judarna ' ph Pauli tid med ödas på sökandet efter plattform el- sin ceremoniallag.
Men utanför dessa ler skapandet av den, medan sakerli- samfund finns nu liksom p % Pauli tid gen ocksa de man och kvinnor, som en väldig värld av de bildade liksom samlas nedanför kyrkans prediksto- av de s. k. lagre skiktens människor; lar, skulle berikats av denna förkun- som inte mer kanna sig hemma 5- nelse, 4 nanför skrankorna.
Kanske skulle Annu betydelsefullare vore det, har nya krafter från kvinnohåll fi * om kyrkan genom a t t skapa flera u nya uppgifter, bryta sig mark har platser för kvinnorna i sin tjänst be- hellre an a t t t a i arv gamla ur flera redde möjligheter aven för dem att synpunkter förbrukade arbetsfor- f &amp; agna sig A t sjalavikrd som livskall.
mer?
F. n. a r detta möjligt endast i undan- Främst som lekman - skulle kvin- tagsfall.
Diakonistyrelsen har an- norna, som fr. Elander framhaller i ställt en kvinnlig sekreterare, ensta- ovan nämnda artikel - kunna stalla ka stift ha kvinnor - som resesekrete- sitt arbete i ' kyrkans tjänst.
I jam- rare, och detsamma galler aven n&amp;- förelse med frikyrkosamfunden har r a föreningar i närmare eller lösare v %r svenska folkkyrka ännu relativt samband med kyrkan, Sveriges liten användning för just lekmannens kvinnliga studerande undoms kristna religiösa aktivitet.
Men allt mer all.
förbund och Kristliga föreningen av mant har man insett faran av a t t - unga kvinnor.
Av egen och andras - - dvokatkoato~~ Vasagatan 48.
Stockholm Tel. 909658.
Bouppteckningar, Boutredningar, Arvstvister, Testamenten, Bo- och aktenskapsekilnader, Uppe.
av köpehandlingar, Bolagsbildning m.m. Förfragningar besvaras omg&amp;ende.
HERTHA.
24 1 -.
erfarenheter från sadana sekreterar- - GRYM BARNMISSHANDEL platser, vet jag, a t t behovet av kvinnor som rådgivme och andliga ä r allt jämt s t r a f f r i, påpekar S v e m k ledare ä r stort bland den uppvaxan- Fattigvårds- o c h Barnavårdstidning de ungdomen.
Det a r så aven i Sve-.
i sitt 9zlo~.-92r.
De upprörande ba~lza- riges moderna kvinnovarld över.
hu- misshandelsmålen, s o m på senare wud.
.
Men i allmänhet.
kunna kvin- tiden förekom.m.it har och v a r i Zaw nor av ekonomiska skal blott en kort det ha blottat e n u p p e n b a d w i s t i vår, tid eller vid sidan av annat arbete ag- s t r a f f h g.
D e anklagade hava endast na sig å t sådan .verksamhet.
Det ådömts böter,:trots a t t de.
lagt i dagen skulle betyda e t t stort framsteg, om d e n m e s t harresande grymhet.
.
.
kyrkan genom anslag av penni:gme- Det visar sig a t t den giillände lagen del och andra erforderliga åtgarder tillåter dessa råheter.
Det ä r uppenbart att gjorde det möjligt för flera kvinnor den ' på ' denna punkt måste endras, så a t t a t t helt eller huvudsakligen agna.
sig barnmisshandel icke tillåtes.
Det kan kan- gränsen mellazi å t s jalavårdsarbete i kyrkans tjänst.
ske.
vara svårt at$ draga, aga och misshandel; Men med det ringa.
Främst skulle då naturligtvis, dessa.
varde som agan.
nu haq ur pedagogisk.
syn- kvinnor vara utstationerade i stor- punkt kan det inte gärna vara omöjligt a t t städerna och verka dar med kyrkans formulera lagen p % ett sådant satt att up- auktorisation men under friare och penbar misshandel kan bestraffas.
Den gal-.
lagen har.
en lucka för den djuriska.
smidigare f ormer i uppgifter, olika lande råheten.
Denna måste tappas till.
från fall till fall allt efter kvinnornas ---.
utbildning till läkare, socialarbetare.
O m e n utsvulten stac&amp;re, s o m h a f t och teologer.
Så arbetande kvinnor oljyekan f ö p t h a v d £ strqaffcbd för med skarp psykologisk träning behö- stöld.
e t t par resor, tillgriper e n bröd- vas vid sjukhus, fängelser och andra bit för a t t stilla s i n hunger, så btir anstalter, i konfirmandundervisning, han bortdömd till m å n g a.
?nånaders och s t u d i e c i r k e l a r b e t e, på radfrag- straffarbete,.
ningsbyraer med hemmets snarare an: e n omiimsklig far eller m ?ir un- kontorets prägel, i förenings- och mö- der o m " agans " täckmantel bestialiskt tesliv, för a t t nu nämna några av ar- ' m i s s h ~ d l a r sitt viamlösa barn, så betsfalten.
Behovet av kvinnor i .så- slipper han.
eller h o n u n d a n m e d barn dan kyrklig t janst finnes; frågan ar böter.
.
bloft hur det under nuvarande för- Vi k ~ ä v a lagreformer!
hållanden skall kunna fyllas. '
t.
, - 0 INGRID NYRIN '.
Svensk.
sj:ukskiiterskeförening har k b i l: dats och ar numera uppbyggd på 24 lokal- avdelningar, som bildats en i va.rje län och en i Stockholm.
Den 11 och l2 nov.
hölls det f örsta fullmaktigesammanträdet efter den nya regimen och 50 ombud, sjuksköter- N Y A ZEELAND l m - a n n u e n gånG s k ~ från r hela landet, hade.
kommit sam- föregått med gott exempel som - man.
Till föreningens ordf. valdes Elisa-.
bekant infördes den kvinnliga röst- bet Lind, Stockholm, till.
l:e v. ordf.
Anna riitten först dar - genom a t t i n f ö r a Vogel, Göteborg, till 2:dre v. ordf. Elsa lag b e ~ t ä m n e l s e r, enligt vilka kvinnor Pehrsson, Stockholm och till sekr. Gerda få bibelt&amp;lla sin engelska nationalitet, Höjer.
-.
Man beslöt att fr. o. m. nästa år d å de g i f t a sig nzed u t 1 ä n n i n.
g ~.
utge .Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor.
-.
- P O R L A BORDSVATTEN ' - H.
M.
Konungens Hovleverantör.
-- - ' drickes numera av alla finsmakare PORLA BRUNNS AKTIEBOLAG, PORLA.
M~RO; i~~; "
Från ~adiokom7nittdns kon- stituerande sammumträde på @ .- / / .-F :S byrå,.
; T, vi, frk Thmstenson, fmimwe ra- den fr. IL adv.
S t j e m t e d t, red.
Bm.nius, frk.
Waller, aktuarie Dernby, frk.
L i d - b l m, fm Lilliehöök.
SVENSKA NINGARS .TIOTU,SENTALS KVINNOR STA i denna stund bakom Fredrika-Bre- mer-Förbundets rättvisa och tidigare framförda krav p % att också kvinnor böra ha medbestämmanderätt över landets radioverksamhet.
S v E n s k-a Kvinnof ö r e n i n g a r s radio- k o m m i t t6 har bildats.
Den kon- stituerades p % ett sammanträde den 11 december, d % p % förbundets in- bjudan representanter för fjorton le- dande kvinnoföreningar kommit sam- man, och det livliga intresse f ör radio-.
frågan, som tidigare kommit till sy- nes i kvinnokretsar, nu ytterligare manifesterades.
F.-B.-F. företräddes av fröken Ida von Plomgren och fru Margareta von Konow som ord.
leda- möter med fröken.
Axianne Thorsten- son som suppleant.
De representera- de föreningarna äro: ' HYDROX.
-.
.
-.
.
De kvinnliga kArsammanslutningarnas centralrAd, Fredrika-Bremer-Förbundet, Föreningen Handarbetets Vänner, Förenin- gen för kationell Hushållning, Förbundet av Sveriges K. F. U.
K., Stockholms Fackliga Centralorganisations Kvinnosektion, Sven- ska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, Svenska Kvinnors Medborgarf arbund, Svenska Kvinnornas Nationalförbund, Svenka Open Door gruppen, Svenska Sek- tionen av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet.
Sveriges Husmoders- föreningars Riksförbund, Vita Bandet, Yr- keskvinnors Klubb.
Herthas läsekrets torde ej sta främmande för vad som tidigare fr %n Förbundets sida gjorts i radiofrhgan, men innan vi dröja vid den stora ny- bildade kommitténs arbetsuppgifter, skola vi i förbifarten rekapitulera ghngen i F; - B.-F: s aktion.
Förbundets skrivelse till regeringen i somras re- sulterade i a t t F.-B.-F för någon tid sedan mottog en inbjudan fr %n radio- ar det rötta f6r behandling a v golv och !ino~eummoittor.
Begiir prosp.
APB, Aifouii+ &amp; C r o n h d a r S T O C K H O L M 3
_ _ _.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.- -.
.
-.
HERTHA utredningssakkuniga a t t genom re- presentanter framföra sina önskemal inför de sakkunniga.
Samtidigt in- gick till förvaltningsutskottet en be- gäran att utskottet skulle söka orgar nisera en radiokommitté, vari kvin- noföreningar skulle vara represente- rade.
Vid ett diskussionsmöte i ra- diofragan inom Stockholmskretsen hade nämligen det förslaget framkas- tats, att man borde söka f &amp; till st %nd en radiokommitté, vari landets ledan- de kvinnoföreningar skulle vara f ö- reträdda.
Försvaltningsutskottet de- lade Stockholmskretsens - f örslag, ett delegerademöte hölls den l 4 nov., varvid en interimskommitté bildades, och denna beslöt att vidtaga förbere- delser ' för bildande av en de ovan- nämnda kvinnof öreningarnas radio- kommitté.
Förslaget vann anklang ' hos de inbjudna föreningarna, och därmed äro vi framme vid det konsti- tuerande sammanträdet, den 11 dec.
Fröken Axianne Thorstenson, som fungerat som ordf. i interimskom- mittén, klarlade i ett halsningsan- förande vad som gjorts och vilka - uppgifter som väntade.
Upprop för- rättades, och man skred till val av funktionärer.
Till ordf. utsags dar- vid advokat Ruth Stjernstedt, till l: e v. ordf. konsulenten Ingeborg Walin, ' till 2:dre v. ordf., fru Eleonor Lillie- höök, protokollförande sekreterare aktuarie Hedvig Dernby och till korresponderande sekr. redaktör Mar- gareta von Konow.
I arbetsutskottet insattes förutom de ovannämnda re- daktör Célie Brunius, Överlärare Fri- da Härner, fru Mattis Hörlén, redak- ' tör Birgit Hedström, fru Maria Vi- ren.
E t t förslag till skrivelse till K.
M:t genomgicks och antogs.
I denna framhålles bl.
a. a t t rundradiorörel- ' _ 243 sen numera utgör en betydande sam- hällsangelägenhet ' och riktar sig - till hela folket, till man, kvinnor och barn samt innefattar.
en mangfald uppgifter, vilka saväl till art som om- fatting alltjä ' mt ' äro stadda i utveck- ling och beröra omraden, där såväl kvinnor som män äro verksamma.
Ic- ke desto mindre har hittills ingen kvinna beretts tillfälle a t t deltaga i ledningen av vart lands radioverk- samhet.
: Da man ' kan utga i f r h att landets vuxna lyssnare till omkring ' halva antalet besta av kvinnor ä r det $ven ur denna .synpunkt väl motive- rat; a t t ocksil ' kvinnor f % ' ett fortlö- pande inflytande på rundradioverk- samheten.
Det betonas vidare, att detta inflytande avser a t t beröra s a m t l i g a uppgifter, som falla in- om radions verksamhetsomrade och i ~ k allenast e sadana ämnen, som van- ligen betraktas som speciellt kvinnli- ga.
Skrivelsen, som ingavs till K.
Maj: t den 12 dec., utmynnar i en un- derdånig hemställan, a t t K.
Maj:t måtte förordna kvinnliga sakkunni- ga att deltaga i det p %g&amp;ende radio- utredningsarbetet, vilk- väsentligen torde bli utslagsgivande för gestalt- ningen av det organ, som kommer a t t framdeles svara för ledningen av rundradions verksamhet och därmed ocksa för den för lyssnarna, man, kvinnor och barn sa betydelsefulla programutf ormningen.
Som sakkunniga beslöt man före- sl % advokat Ruth Stjernstedt och red.
Margareta von Konow.
Svenska Kvinnoföreningars Radio- kommitté har ingen lätt uppgift, men den gAr till verket med tillför- sikt, fast förvissad om att den ar- betar för en rättvis sak.
Och nu ha vi %ter a t t - vänta och se!
välsorterat lager Bv alla slags snörmakerier och band för möbler, gardiner, belysningsarmatur m. m.
Beställningar efter prov utfares snabbt och omsorgsfullt.
.
.
-, Ernst Mattssons snörmak &amp; &amp; Banclfabriks.
Aktiebolag.
Affären grundad ar 1833.
Medlem av Fredrika-Bremer-Farbundet.
Kontor och Fabrik.
: Arbetareg.
33 A. Tel. 508189, 5320 96.
Affär: Klarabergsg.
52.
Tel. 21 96 96, 113796..
AV SIGNE TH~RNQVIST.
GEMENSAMMA MALTIDS- T I W A R SKULLE INBESPA- RA MILJONER KRONOR - I VAR TID FINNES DET LIKA många kvinnliga yrkessammanslut- - ningar, som ' det finnes kvinnoyrken.
Men den äldsta yrkesgruppen, hus- mödrarna, har troligen den yngsta föreningen.
Deras organisation, Sve- rigesHusmodersf öreningars Riksf ör- bund, ä r ännu icke femton %r gam- mat.
Men ändå har den re ' dan tagit itu med tvA betydelsefulla frbgor, som krävt omfattade utredningar, nämligen: " hembitradesfrågan " och " gemensamma m %ltidstimmar ".
Den förra har omhändertagits av en av Kungl.
Maj: t tillsatt kommitté, men för den senare kampar husmoders- förbundet f. n. intensivt och med framgiing.
Det galler a t t skapa en k r a f t i e g.
o p i n i o n ilandet för mera enhetliga miiltidstimmar.
Den nu slutförda utredningen om- - fattar 91 platser frhn Kiruna till Trälleborg och blottar en rent otrolig förvirring på detta omrhde.
Folk- skolornas måltidsraster ha icke mind- re ' lcan 61 variationer, de högre skolor- nas 29. övriga yrkesgrupper - kontor, ämbetsverk och .industrier - 55 variationer utbredda under tiden kl. 9 f. m.
5 e. m.
Tillsammans vi- sar utredningen icke mindre än 2 5 7,. '
' - variationer av arbetets början, slut och miiltidsraster % dessa 91 platser!
Om nu e n tid passade e n fa- milj och en annan tid en annan fa- - milj skadade ej variationerna så mycket.
Men så- ä r det icke.
En tid ' passar mannen, en annan den vux- ne sonen, en tredje dottern, en fjärde gymnasisten, en femte f olkskolebar- net.
Somliga raster tillåta endast en kort vistelse i hemmet, och därför finns ingen möjlighet att genom or- ganisation inom hemmet iistadkom- ma någon enhet.
Följden blir husmo- derns och hemmets slaveri under de mest divergerande mattider: första frukost kl. 6.30-10; andra frukost kl. 9-15; lunch kl. 11-15; middag kl. 12-20; kvällsmat kl. 18-24!
För att f å niigon uppfattning om huru miinga familjer, som lida under detta " system ", har stickprov tagits i några folkskoleklasser i en univer- sitetsstad, en industristad och ett större industrisamhälle.
Resultatet blev att 27 proc.
hade e n middag, 46 proc.
hade tv % middagar och hterstående 27 proc.
av de tillfrågade hade tre, fyra och fem middagar.
Att detta " mAltidskaos " lägger .en oerhörd arbetsbörda på husmodern, skapar irritationsmoment i hemmet och utgör en farlig piifrestning på f ami1 j ebanden f örsthr varje tänkaii- de människa, som n %got reflekterat \ över detta spörsmiil.
Numera sköta minst 80 proc.
av landets husmödrar sina hem s j älva.
(En undersökning i taxeringslang- den i en srniistad visade 88 proc.)
De utgöra en grupp medborgare s % stor och så värdefull, a t t deras röst borde bli hörd, d % de nu genom sin organi- sation begär samhällets bisthnd till a t t ern % en begränsad arbetstid.
De ha aldrig räknat dygnets arbetstim- mar och aldrig f å t t sitt arbete varde- rat i pengar.
.
,.
..
Detta ä r en samhällsangelägenhet av största vikt därför, att det just.
a r de barnrika och o r d c!
r, t i i g a familjerna med uppväxande ungdom i olika åldrar, skolor och arbeten och vilkas ekonomi ej tillåta hemhjälp, som ' mest lida av.
dessa f ÖrhAllanden.
Matlagning, disk och städning dagen i ända, sömnad och lagning på nät- .tema, tvätt under.
dagar, d % man törs slarva litet med maten å t familjen - ger till resultat förstörda nerver och - sura miner ..
Arbetsglädjen och vi- ' taminerna ha dödats!
En lugn stund med den samlade f ami1 j en, läsning, ' förströelse och rekreation får en hus- mor under dessa arbetsfyllda å r ej ens tänka på.
De mest raffinerade " nutida bekvämligheter " i hemmet kunna ej ersätta den tid v&amp;ra splitt- rade maltider förstör för husmodern.
Med denna fr %ga sammanhänger,, en mängd andra aktuella spörsmål ': Skall en bestämd och förkortad ar- betstid kunna tillämpas för vara h e m b i t r a d e n, måste m %lti- derna i hemmen begränsas till nAgra f % timmar tre gånger om dagen ocll respekteras av husets folk.
Utan den- n a reform kan saledes ej hembitra- desf rågan ordnas.
Det klagas allmänt över att ej v&amp;ï tids kvinnliga ungdom ' väl j er husligt arbete, som yrke.
Är det s % under- ligt?
Nutidens ungdom arbetar gärna strängt, men den vill njuta välför- tjänt ledighet efteråt.
MAnga för husligt arbete intresse- rade och utbildade flickor b y t a y r- k e efter ett par års kondition.
Var- för?
Ja; det a r ej sv&amp;rt att besvara den fr %gan.
Fr %n saväl hygienisk som national- ekonomisk synpunkt ar en reform nödvändig.
~ ä k a r n a betona vikten av regelbundna ' måltider.
Flera gan- Fru Signe Thörnqvist.
ger uppvärmd mat förlorar i narings- varde och .blir osmäl ' tbar.
Av yrkes- arbete beroende modrar frestas a t t ej alls laga mat %t hemkomna skol- barn eller andra anspråkslösa famil- j emedlemmar.
e ar igenom f ramjhs " ' kaff ediet ", och f olkhalsan skadas.
Bränsle förbrukas onödigt, Mat bran- nes gid och förstöres.
Husmodern får ej tid till sömnad, lagning o. d. ut- giftsbesparande arbete.
P å d e t- t a, s ä t t g %r o m k r i n g 25 miljoner kronor årligen Det a r talande.
" u p p. i .r ö k ".
siffror.
Näringslivets män (Hugo Ham- inar ' i Göteborg, Edström i Västerås m.
fl.)
påpeka fördelen av att ha h e l a a r b e t s s t y r k a n, fr %n chefen till hantlangaren, samlad un- der arbetstiden.
Huru många affä- rer ha * e.i blivit förhhdrade därför att " chef &amp; är på lunch! "
Även um-,, Den bas t a dagliga ' läsningen ar Göteborgs- ~ a i d e l, ' och s SjöfartsmTldningen Rikstidningen - Kvalitetstidningen. '
Prenumeration genom- alla postkontor kr- 22: - per h.elrEr s.
.:J !.
.
' gängeslivet skulle .vinna.
pH en re- ~ ~;; .f.
$ prm: ' ' ~ De.
Oika inattiderna hindra t, '. '
i.f:ie&amp;elt.
Umgänge- i hemmen.
Därför.
- ' a ' .a L;;:.: ..
' .. -, r t -.
.
blir ' detta i stallet förlagt till sena.
kvällen och till restauranten, till ska-.
da för saval halsa som ekonomi.
Varför har hittills ej n %gon and- ring skett?
Friigan ä r visst icke ny.
- - Den debatterades i Stockholm redan.
1918, och 1923 utfärdades ett kung- ligt cirkulär till samtliga läns- och skolstyreler i landet, och 1930 väck- ...
tes en motion i frågan.
Och and &amp; kan man träffa p % människor som ej ens t.
a n k t över a t t saken kunde och borde, andras!
.
: ii Svhrigheten ligger i att- samman- jämka skolorna, som i allmänhet ha.
sina raster f ö r e ' kl.
12, med övriga yrkesgrupper, som ha m %ltidsraster e f t e r kl. 12.
Men inom tiden kl. 12-2 ha dock omkring 5 O p r o c. a v a l l a sin miiltidsrast.
Skulle inte med god vilja aven de övriga, som nu variera fr %n kl. 9-5 ocksh kunna förlägga sina milltidsraster in- om den tiden?
Vi m % sedan kalla mAltiden frukost, lunch eller middag.
I vissa fall m %ste även arbetets början andras.
Varför skall en tio- Aring börja sitt jobb i skolan kl. ' 3,30, medan pappen stegar i väg till kon- toret kl. 10?
Tidigt upp, tidigt i säng och dagens kraftigaste mål mitt p % dagen !.
Om inga skolor börja f ö r e kl. 8 - helst 8,30 - och inga kontor och ämbetsverk efter kl. 9, blir den före- slagna miiltidsrasten omkring kl. 12 lämplig för alla kategorier.
Den till-.
lämpas redan inom jordbruket och till 73 proc.
inom industrien.
Fasta tider skapa lugn och trev- med, arbetsro och ordning.
Det " ar egendomligt och väcker alla utlan- ningars förvåning, a t t icke svensken, som a r kand för a t t vara god organi-. '
', - g satör, ännu 181 % sig inse detta och ordnat sina .mattider i likhet med Öv- riga kulturländer ' i Europa.
.
" Vi maste fA moraliskt och intel- lektuellt starkare mödrar! "
säger Fredrika Bremer pb ett ställe: Men liksom kroppskultur kräver fysisk traning a r intellektuell trä- ning nödvändig för intellektuell styr- ka.
Och träning kräver tid.
En god skolbildning är ej nog, träningen mAste fortsätta dagligen.
En nöd: yandig förutsättning, för a t t aven, hemkvinnorna skola f % t i d till intellektuella sysselsättningar och bli.
sin makes jämlike, sina barns förstå- ende uppfostrarinna och f % utveckla sitt.
samhällsintresse ar, a t t det im- produktiva intressedödande hemar- bete, som besthr i uppvärmning av mat samt disk, begkansas.
Att vi, med andra ord, m % finna vägen ut ur vårt svenska " m %ltidskaos ". '
,, ' o SIGNE THORNQVIST. '
K a r l s .t a d: fru Anna Dalhgren, frö-, ' ken Liva Höjen .. L a n d s k r o n a: fröken Dagny Han- ' son, fru Carla Olsson.
L i n k ö p i n g: fröken Carin Anders- son, fröken E. von Arbin, fru Ester Beck- man, Vreta Kloster, friherrinnali A.
Fock., fru Ada GullstrGm, fru E. Haller, fru A. Haverman, fru F. Klason, fröken Thyra Le- win, fru Margit Muskat, fröken I. Samuels- son, fru S.
Sa fwenberg, fru N. Wranne, fru B. Akerblom; M a l m ö: fru Ruben Holmström.
M o r r k ö p i n g: rektor Anna Edmar, fru Vivi Hammers, fru Agnes Karlsson, £nx Mirjarn Nathanson. "
Iöjdavdelning - Sveavägen 40, Stockholm Tel. 20 88 18.
S J U KSKOTERSKEUTRUSTNTMGAR, GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR.
" Hjiiip genom sjalvhjäipP Mattor - Möbeltyg - Gardiner - m. m. Renoveringar utföras omsorgsfullt.
Skolor för utbildande av vävlararinnor och textila konsthantverkare.
stweplats 8, St? &amp; %, Td.
60 48 78, 60 4.8 65.
HERTHA -.
; 2:47 -- .....
.. vars viktigaste omr %den raknas: ho- derskapsskydd, barnav %rd, hemmens hygien.
och bostädernas förbättrande I LANDSBYGDENS: m. m.
Den öppna sjukvArden a r nu: an- förtrodd: distriktssköterskorna.
.
De- ras tjänstgögng omfattar sgval alla i '.
.
I.
de grenar av.
sjukvard, vilka kunna.
, AV \.
utövas i hemmen; som ock upplysan- .. de och ddgivande verksamhet i av- GRETA MUELLER.
.
.
.
seende % barnavhd, bostadsvArd och.
hälsov %rd.
Shsom utövare av det fö- r KRING MEDICINALSTYREL.
.
rebyggande tuberkulosarbetet hava SENS FORSLAG .TILL NY:.
OR: hitintills dispensarsköterskor tjanst- gjort.
Deras arbete a r huvudsakli- AV gast förlagt till de tuberkulösas hem VARDEN M.
M. och %syftar att inom dessa %stadkom-.
.
.
.
ma hygieniska förbättringar agnade a t t motverka tuberkulosens sprid- nom fh omrhden kan det pirvisas en iing.
E n l i ~ det nu fGrelirrrrande S &amp; omfattande och betydelsefull fönlapet skulle SAV %] sjukvarden utveckling som inom sjuk -- och hälso.- m, olika grenar av hälsovArdsarbetet varden.
.
Tidigare har dock största hanahavas av samma ~ i k t e n varit lagd-vid sjukvikden.
De ör att omnämnda arbetsuppgifter.
sista decennierna har man kommit.d ' skola kunna AIäegas.
distriktssköter- ti.11 det resultatet,.
a t t tyngdpunkten skam %stedock distril~tens omfattning bör läggas.
vid halsov %rden.
Medici- begränsas, dels med tanke p % ' kom- .nalstyrelsens förslag.
g&amp;r ocksh i den munikationsförhAllandena.
dels an- riktningen; det avser en, omläggning talet innev %nare.
Detta fiirslaw gal- av den öppna sjukvhrden och en ut- ler huvudsakligast v %rden Alandsbvg- vidgning .av det socialhygienis !~a 2 den och stader under 3 000 innevana- - f örebyggande -.
arbetet bland re och omfattar en befolkningssiffra p % unyeför 4.000.000.
Erfarenheten perrvid handen att ett distrikt lämp- - S. t o o k h o i m: fyöken Marg ' t Lars- liven bör omfatta omkrinsr ' 3 000 in-, son fröken Vivan ' Lindqvist, fru Ebba Wet- divider.
F. n. arbeta omkrinq 500 di- terberg.
.
striktssköters1~or och 200 disnensar- V a ' x j ö: fru Rut Bunth, fröken Karen S ' - ötersk0r.i vart land men enliyt 6et Isakson, f röken Mafiha Hammarlund, frö- har föreslapna arbetssättet skulle.
ken Anna Johansson:.
det krävas 1.400 funWonarer för a t t f % varden tillfredsstallande ordnad.
.
1, Norrbottens Ian, dar tuberkulo- UNGDOMENS.
sen a r .mycket utbredd, ha försök F.-B.-F.-kretsarna: i Gävle, H d i k - gjorts med sammankopplins av dessa svall, Stockholm o c h Växjö .ha g e m h arbetsuppgifter och p % .det hela taget att medverka vid anordnandet av dis- ined pott resultat.
Under ?e senast kussionsmöten, f ördrags- .eller sago- förflutna åren ha distriktssköter- aftnar deltagit i arbetet för ungtlo- skornas arbete inom sjukvArden bli- mens bokveeka-.
-.
-- - - -.
vit alltmer ambulatoriskt.beroende REFORMER. '
.....
. '
' - ' HALSO- S JU.~VARD * '.
.
%.
*.
1, ' ' ' C * !.
$ .&lt;-.-.L BOXVECKA.
N e f f a Muskeff: ': V i n g a r i a.
.
.
sdlsynf levande.
.
.
en Scenen.
.. .-.
stoftet falang som verkligen fängslar ".
r.
.
.
d - vaxje bokhand&amp;lJ, BI &amp;
.p % a t t sjuka människor ' oftare än förr söka sig till anstalterna i och för vård.
Dock händer det ej sällan a t t en distriktssköterska kan bli sittande i veckor hos en avlägset boende sjuk och under denna tid fh ' hennes övriga arbetsuppgifter stå tillbaka.
I Göte.
.
borgs och Bohus län ha försök gjorts att anställa ambulerande s juksköter- skor, som ha a t t tjänstgöra vid dessa långvariga s j ukdomsf all, och detta förf aringssatt rekommenderas i f ör; slaget.
Distriktssköterskari kunde d % agna mera tid ht besök i hemmen.
Hon finge befogenhet och skyldig- het a t t taga sig an, först och främst de sjuka, ordna för dem ' med sjuk; husvhd om de ej .kunde p % tillfreds- ställande sätt skötas i hemmet, över; vaka vhrden av spada barn, som skol- sköterska se till skolbarnen och göra sig underrättad om deras levnadsför- hållanden, ge rad och upplysningar i hygien, göra bo&amp;adsinspektion m. m- I f å ord, söka a t t bli hemmen en verklig hjälp.
Fördelen med en sammanslagning av tjänsterna bleve, a t t hemmen i re- gel ej behövde utsättas för besök av mer än en funktionär.
I länder som t. ex. Amerika, dar sjuk- och hälso- vårdsarbetet bedrives av ett stort an; tal funktionärer händer, att samma familj av olika anledningar kan er- halla besök av t. ex. distrikts-, dis- pensär- och skolsköterska, bostads- inspektris, ombud från barnavhrds- central m. fl.
För a t t undvika a t t sa- dant sker, a r en koncentrering av ar- betsuppgifterna av stor betydelse.
Distriktssköterskas huvudman a r n u landsting eller ekommun.
För di- striktssköterska som %lägges att be- driva upplysande hälsov %rdsarbete lämnas ett årligt statsbidrag av 500 kronor, och utgör denna summa hen- nes kontanta m i n i m i l ö n.
Huvud- ' ' ' BERG, Norrlandsgatan.
11, Stockholm.
man har i övrigt a t t sörja för hennes naturafömAner, vilka skola utgöras av fri möblerad bodstad, vedbrand, lyse, kost eller kontant ersättning för dessa förrnhner, reseersättning och semesterbidrag samt 2 ålderstillägg h 100 kronor efter 5 och 10 Ars val vits- ordad tjänstgöring.
Distriktssköter- ska äger dessutom rätt a t t enligt taxa uttaga ersättning * för sjukvård i hemmen dar betalningsmö jlighet finnes, vilken dock inom mhnga di- strikt ar ytterst ringa.
Distriktssköterskornas löner äro mycket varierande beroende av land stings eller kommuns ekonomi- ska resurser, men aven i n %gon m %n av resp. styrelsers intresse för di- striktsvården.
Att minimilönen har blivit satt s % lagt, beror till stor del p % den tidigare rhdande uppfatt- ningen - sjukvhrd lika med välgö- renhet.
Till dispensarvArden lämnas av staten 550 kronor per hr och av Lv. Nationalföreningen mot tuberku- los ungefär lika mycket för varje dis- pensarsköterska och svarar landstin- gen för de övriga kostnaderna.
Natio- nalföreningen st %r emellertid i be- grepp a t t efter hand indraga sitt bi- drag, d % föreningen i likhet med Me- dicinalstyrelsen anser att halsovard a r en statens angelägenhet.
Vid den n.1 tilltänkta omläggningen av arbe- tet f ör förbättrad hälsovård föresl %r Med.-styrelsen a t t staten skulle höja sitt hrsanslag för varje distriktsskö- terska till .1,000 kr.
Dessutom före- sl %s a t t staten skulle övertaga kost- nader för distriktssköterskornas %l- derstillagg, somt a t t dessa skulle ut- betalas oberoende av distriktssköter- skas förflyttning fr %n ett län till ett annat och ej som hittills bero av landstings eller kommuns godtycke i dylika fall.
Enligt förslaget skall ha- danef ter endast landstingen bliva
, huvudman .. Distriktsv %rdsstyrelsen sku ' lle den elev vid ' sjuksköterskesko- la som redan p % ett tidigt stadium av skall best % av fem ledamöter.
Förste provinsialläkaren i det sin.
utbildning.
beslutat ägna sig %t lan, inom vilket distriktsv %rdsområ- socialt arbete, kunna som specialut- det a r belaget, skall vara sjalvskri- bildning under sitt 3:e elev %r, f % ge- ven ledamot av distriktsv %rdsstyrel- nomg % Statens distriktssköterske- sen.
Av övriga fyra ledamöter utses skola i Stockholm.
.
Dock under för- tre av landstinget och en av Medlci- utsättning, " att sökanden på till-.
nalstyrelsen.
En av ledamöterna i fredsstallande satt fullgjort praktisk distriktsv %rdsstyrelsen bör vara t j anst ' göring under f öl j ande minimi- tider: % medicinsk och kirurgisk av- .kvinna.
För att sjuksköterska skall kunna delning vardera fyra mhnader, % ope- f % bekläda befattning .som distrikts- rationsavdelning eller kirurgisk poli- eller dispensärskoterska fordras, att klinik tv % månader; 4 barnbördshus hon skall hava genomggtt Statens.
eller ' barnbördsavdelnipg en månad;, sinnessjukhus eller sinness jukav- skola för utbildning av distriktsskö- terskor.
Denna skola tillkom 1920 delning tre mánader,; 8: epidemisjuk- och meddelar.
såväl praktisk som teo- hus två manader; A sanatorium eller retisk underv-ning.
Till följd av de % tuberkulosavdelning tv % månader; ökade f ordringar, som hädanefter mn ' som dar så varit möjligt, A barn-, komma att stallas p % .den socialt sjukhus sex m %nader. "
Har elev ej arbetande sjuksköterskan m %ste en erhållit ' utbildning i barnav %rd er- utvidgning och förlängning av ' sko- halles vid d i ~ t r i k t ~ ~ k ö t e r ~ k e ~ k 6 o l a n lans kurser aga rum.
Tidigare har milnaders praktisk- utbildning häruti distriktssköterskeskolan haft.
Mlf och som tidigare nämnts en 6 m %na- uppgift att.
även lämna komplette- d ' ers kurs i teoretisk och praktisk so- rande utbildning i vissa grenar av cialhygien.
Det tidigare tillämpade specials jukvarden.
Enligt f örslaget sättet att utvälja elever till distrikts- skall nu denna skola ' huvudsakligen sköterskeskolan endast bland de meddela undervisning i socialhygien.
sjuksköterskor vilka redan praktise- Kursen, som ar såväl praktisk som * rat ' i sjukvbd, förefaller med hänsyn teoretisk, kommer a t t vara sex m %- till distriktssköterskearbetets makt- pilliggande och krävande karaktär, nader.
Inträdesf ordringarna ha tidigare dock vara mera, gagneligt.
varit betyg från minst två-Arig god-.
Sjukskoteu ?slieskolorna sta enligt känd sjuksköterskeskola.
De flesta en kungörelse av %r 1920 under Me- sökande hava i regel genomgått tre; dicilialstyrelsens ' övemnseende.
Medi- %rig skola och ofta dessutom prakti- cinalstyrelsen, som tidigare utgivit serat A olika områden inom sjukvår- förslag till normalbestammelser för den.
Nu förediis, a t t i statens di- undervisningens bedrivande, f ram- striktssliöterskeskola skall inträde kommer aven n t ~ med krav på.
ökat beredas icke blott %t sjuksköterskor antal undervisningstimmar och i viss utan aven %t elever vid av staten m %n en omläggning av undervisnin- godkända sjuksköterskeskolor, detta gen.
Vad Med.-styrelsen anser önsk- f ör " att s juhskoterskeutb~dnin~en vïirt ar, ett betonande av ' att ' !sjuk- icke skall onödigt förlängas. ' '
Alltsa sköterskeskolorna skola vara verkliga ' ' ' ' ' tarmlidanden mmt andra kroniska sjukdomir.
AIIR.
rrinder&lt;n h d - former, elektricitetsl.ehsndlinp och massege.
Individuell dilt.
Ve- petahak och blandad kost.
Flelpen.ion.
Bergr utförligt prospekt.
Moderata prirer.
I n p dricksp.
Överläkare: D:?
E.
.Garby.
Pqetadr.
Hultafors; Tel .. BorAs 695, Pavlands 68, Hulta~ors l Gd Under samma r q f m: Ny hytt anw Badanst.
JarnhoB s, öppen hela Aret, Fkebybolms Badanst., ..
Smbo, öpp.
sommarm., Stock$olmg - FysikaIis$a .. Kuranstalt.
.Humle.gArds,g.
18.,.
-.
-- 1,00 0 fot över havet - -
läroanstalter f ör blivande s juksköter- skor ", vidare a t t skjuksköterskesko- lan skall ha en särskild styrelse aven- s &amp; a t t " den omedelbara ledningen av skolans verksamhet utövas av en för ändamålet anställd förestbndarinna, som p &amp; förslag av skolans styrelse utnämnes av Medicinalstyrelsen ".
Angliende denna styrelses samman- sättning har Medicinalstyrelsen tidi- gare utf ardat direktiv varav frarnglir a t t en av ledamöterna skall .vara sjuksköterska.
.
I fraga om förmedling av arbete %t sjuksköterskor - den benämning som Medicinalstyrelsen föreslar, sh- som e n d a s t tillkommande den f örmedling där anordnaren (f örening eller sammanslutning) erhlillit sta- tens godkännande för sin verksam- het, - framhiilles den särställning denna verksamhet bör intaga i sam- hället och vikten av, a t t en okontrol- lerad förmedlingsverksamhet icke får st % vid sidan av den av staten godkända.
Detta f örslag kommer säkerligen a t t hälsas med stor tillfredsstiillelse av sjuksköterskorna och deras orga- nisationer och för allmänheten utgö- r a en garanti för erhallandet av kva- Iif icerad h jalp vid sjukdomsfall.
Platsförmedlingsbyr %er för annan.
kvinnlig arbetskraft, mest för husligt arbete, ha annonserat, a t t de aven förmedla arbete för sjuksköterskor, men några garantier för a t t dessa be- sitta de härför erforderliga kvalifi- kationerna ha ej givits.
Inom paren- tes kan har namnas a t t i 1934 %rs te- lefonkataloger komma de statligt godl- anda sjuksköterskebyralerna a t t utmärkas med en stjärna.
s Innebörden av Medicinalstyrelsens förslag (som omfattar mer an 60 ma- skinskrivna f oliosidor) a r av utom- ordentlig betydelse för v %r sjuk- och hälsovlird.
Det vittnar aven om ett levande intresse för vad som berör sjuksköterskorna, deras - utbildning och arbetsförhAllanden.
- ETT " LAND FOR MAN ".
En amerikansk joumzalist av svensk Itar- stamning, mr E l m e r W.
P e t e r s o n, h,ur studerat Sverige, svenskarna och i nd- gon d n aven svenskorna och därefter av- givit bl.
a. följande deklaration: " Till sist den överlugsenhet de flesta svenska d n tyckas mig iaktta gentemot den svenska kvinnan.
Den svenska kvinnan har fomzell, men inte verklig, kanslogmn- dud emancipation.
Den, svenske mannen kunde gama vaTa litet mera romantisk i sin inställning till livet.
Han ar val mvcket ~ealist och vii1 mycket medveten orn sin manlighet och val f ordringsf ull.
Sverige blir p &amp; det viset val utpräglat ett ' land f ör miin '.) '
SVERIGE --- Vi be att få instämma med mr Peterson.
Det ar nog inte utan att han har r a t t.
.
.
.
Advokat Sigrid Beckman skall enligt re- geringens beslut följa Stockholms kyrkliga socialrikds verksamhet beträffande de fran statens tvAngsarbetsanstalt i Landskrona utskrivna tvangsarbeterskorna, som höra hemma i S t o c k h o h Fm Ninni Kronberg fran Rydsghrds slott invid Ystad har uppfunnft ett full- komligt nytt torrmjölsp-eparat.
Hon lär ha salt patentet t:ll England för den nat- ta summan av 1 miljon kr.
Fru Kronberg h a r arbetat med sina undersöknhgar vid en av henne själv upprättad liten försöks- fabrik p &amp; Rydsghrd.
.
Vid universitetet i Toronto har fil.
dok- torsgraden förvärvats av miss Viola M. Davidson i ämnet - oceanografi.
Samti- digt som hon bedrivit sina studier, har hon varit Iirainna.
ghet?
est s t a r k a n d e och a Ett a v a l l a m o d e r n a organiska Jampreparat &amp; P, FERROL Synnerligen Iattsrnalt, Q O r d m c e s val aiterr av I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I ~ ~ ~ ~ ' ~ e n amtallg mage.
Tages P &amp; a v sin a n - rinnes &amp; a l l a apotek.
genama s m a k latt a v s&amp;v&amp;l barn s o m vuxna.
- Förordnas av lakarem -.
..
SLAVISKA KVINNO- PROFILER.
, i äro nog ' i allmänhet ganska för- V förtrogna med den germanska, den anglosachsiska och den romanska kvinnovarlden, men hur mycket veta vi egentligen om den slaviska?
I alla händelser betydligt mindre än om de blinda eller faderlösa, dar ej Franja övriga.
En ny tidskrift, " La femme Tavcarjeva nedlagt ett oegennyttigt slave ", som hamnat p % v %rt redak- och gagnande arbete.
Det slovenska tionsbord, söker avh jalpa denna universitetet bär hennes namn, och brist.
Vi hämta ur den materialet hon a r en av sitt lands popularaste.
förgrundsfigurer.
till f öl jande kvinnoprof iler.
Mme F r a n j a T a v c a r j e v a, Den bulgariska kvinnorörelsen ser gift med den kände författaren och politikern Ivan Tavcar, a r en slovensk i Mme D i m i t r a n a I v a n o v a märkeskvinna.
Hon hade gått i god sin.
uppskattade ledare.
Hon a r pre- sk.ola som sekreterare %t Mme Marija sident i den bulgariska kvinnounio- Murnik ' och har organiserat upp den.
nen och redaktör.
för dess tidskrift slovenska kvinnovarlden.
1901 grun- " Zensky hlas ", god skribent och dade hon s %lunda den första kvinno- framstiiende talare.
Ofta a r hon ute föreningen i Loubliana och det första p &amp; turnéer i landsortens stader för slovenska sällskapet för fysisk fost- att göra kvinnosaken känd och håller ran.
Högre kvinnliga skolor växte sig val h jour ' med vad som händer upp.
p % hennes initiativ.
Hon stod i och sker i den utländska kvinnovarl- spetsen för " maj deklarationent ' 1918, den.
Dessutom a r Mme Ivanova ty- genom vilken slovenerna krävde @ en för en god husmor och mor till union med kroater och serber, hon a r tre barn.
Hon avslutade sina studier i sedan n %gra å r president i " Joze- f isce ", ett sällskap, som bispringer Schweiz, där hon vid universitetet i sjuka och fattiga kvinnor, hon grun- Zurich specialiserade sig p % pedago- dade 1921 en fosterländsk ' valgö- gik.
Vid hemkomsten blev hon lara- renhetsförening, som i landet har rinna och förenade sedan sina öden trettio filialer ochvars syfte ä r a t t med professor Ivanov i Sofia.
Under hjälpa barn och sjuka a t t erhiilla ko- sitt arbete för kvinnornas hö jande loni- och konvalescensvistelse.
Sedan.
märkte Mme Ivanova, a t t hennes 1921 a r hon president för den jugo- medsystrar ofta behövde juridiska slaviska kvinnof ederationen.
och det rad.
Sagt och gjort.
Madame skrev finns knappast nhgon social organi- in sig vid juridiska fakulteten .vid sation, d &amp; m % g8la krigsinvalider, universitetet i Sofia, blev snart ' advo- Svenska Fatiigvards- och ~ a r n a v a r d s 3Srbunde$s f '.
p kurs er f8r ufiblldnlng a v fUresIandairlnnor fur alderdomshem, vilka pågått sedan 25 Ar tillbaka, a g a årligen rum under tiden januari-augusti.
Med erforderlig för- och efterpraktik beräknas utbildningen i dess helhet taga 2 % Ar, för shvitt vederbörande e j förut arbetat inom sjukvård eller fattigvård.
över 400 föreståndarinnor hava under Arens lopp utbildats till föreståndarinnor för Al- derdomshem.
Prospekt och upplysningar angaende inträdesfordringar erhetllas genom förbundets byrå.
Regeringsgatan 54.
Tel. 11 89 19.
Stockholm.
.
.
.
..,.
- kat, och kort darpik, det var 1927, gav hon ut en mycket uppskattad juridisk tidskrif t " Zenata " '.
LyUnion des.
femmes bulgares " kan nappeli- gen önska sig en initiativrikare eller kraf tigare ledarinna an Ivanova.
Hon heter S o p h i e N a l k o v - s k.a och a r en av Polens främsta Selma Lage~löfs senaste bok bar författare.
Hennes far var den den betecknande titeln Höst (Albert framsthende geograf en Nalkovski, Bonniers förlag) och kom ut till för- hennes mor en intelligent tjeckiska.
fattarinnans sj uttiofemhrsdag.
Hon Sophie Nalkovska tillbringade sin har i den föreliggande volymen sam- barndom på en pittoresk lantgard, lat en del berättelser och tal, vilka kom daref ter i.
pension .samt agnade alla bara mästarhandens prägel.
In- sig å t självstudier i litteratur, natio- te minst intressant ä r första delen, nalekonomi, filosofi och psykologi.
som hon kallat " Ur minnet " och dar Före sitt tjugonde &amp; hade hon gett man bl.
a. möter den med tacksamhet ut den stora romanen " Kvinnorna " och känslig varme tecknade bilden av Esselde, som kom att betyda så och novellerna " Huset p % ängen ".
Kritiken slösade beröm p &amp; den Unga .oandligt mycket för den unga okända Selma Lagerlöf, d % denna tog sina förf attarinnan.
första steg p % parnassens sluttning.
.
I romanen " Prinsen " hämtade hon stoff ur 1905 Ars ryska händelser, Med en förebildlig ansprAkslöshet och daref ter f öl jde problemromaner- .skildrar hon sitt litterära genom- na " Samtidan " och " Narcise ", das .brott, och i andra avdelningens be- hon analyserade kvinnligt.
psyke, mo- derskapets och äktenskapets pro- blem.
Hennes produktivitet fortsat- te.
Resor i Italien och Schweiz satte nya sp %r.
Novellerna " Speglarna " och romanen " Ormarna och rosen " - följde bl.
a.
Efter kriget skrev Nal- .kovska en roman " Therese Hennert ", i vilken hon skildrade efterkrigsmo- ralen.
Mycket omstritt.
blev hennes.
drama " De ensamma kvinnornas hus ", inte minst i Amerika.
Nalkovska bor i Warschau, dar hon spelar en stor roll i stadens litterära liv.
Hon a r salunda v. pre- sident i Polens PEN-club och medlem av den nyligen grundade litterära M: me Di9nit ' i " ana akademin, ensam kvinna bland sex Ivanova.
man. '
Stiftelsen.
caws Wohe pil ' Lidingön för bildade kvinnor i behov av vila och .rekreation.
12 vackra ljusa sovrum flera med balkong.
PA grund av donation iämnas he ' inack.
per dag far 3: - kr.
ensamt och 2: - delat rum.
Under tiden 15 e-l5 / e samt h l - och pilsktider är priset höjt med 50 are per .dag.
h a r e uppiysn.
tel. Lidingö 93, postadr.
Lidingö 1.
.
.. H E R T.
H.
A I ~ n b r o s: HERMANN DERLIEN A.-B.
STOCKHOLM .Kungsgatan 3 2 53 -, ' - - ' vilket icke innehaller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
.
unionsbrott och världskrig som ef- - fektfull bakgrund kan gott mata sig - med .det basta, som flutit u r Marik,a Stiernstedts penna.
Det a r en klar- - ögd iakttagelseförmåga och en takt- - full förståelse för allt mänskligt som framför allt kännetecknar De fyra marskalkstavarna.
Det finns olika sorters humor lik- som det finns olika sorters manni- skor.
Den kan vara vulgär och bur- dus, diskret och stilla.
Till det senare slaget hör avgjort - och som bekant Hasse 2:s.
Man f å r ett nytt be- l a g g för den saken, då man laser hans senaste kåserisamling Sanna .mina ord, dar han risar och rosar, det sistniimnda dock mera sällan och mycket ofta träffar huvudet p &amp; spiken.
Naturligtvis kan inte varje - kåseri beteckna höjdpunkten av den .. humorns karaJdäriseringskonst, som nu en gång blivit hans naturliga ut- tryckssatt, men åtskilliga av dem tåla t. o.
m. '
a t t läsas två gånger och ' be- grundas, ibland under stilla s jalv- - rannsakan.
En författare behöver inte alltld överträffa sig själv.
Det ' kan ju rac- .ka med a t t han eller hon a r sig själv.
Alldeles som Elin W a g n e r i sin nya .roman Mannen vid min sida.
Den ar nämligen typisk Wagnersk med sin lekfulla humor, med sin förbryllande blandning av satir och patos, skämt och allvar och för .övrigt med den varma underton, man brukar möta i hennes böcker.
Man tycker sig mar- ka, vilket utsökt nöje det berett förf.
satt har f &amp; leka med ord, dagrar och situationer, a t t avläsa tidens puls- slag och låta sitt vakna ingenium spela.
Vi skola vara nog diskreta a t t e j förråda händelseförloppet i denna kombinerade kärlekshistoria ' rättelser återfinner man den fangs " lande sagotonen, antingen motiven hamtats från Värmland eller det he- ' liga landet.
E t t vackert höstackord, som trots allt har mycket gemensamt, .med våren.
Mårbackablonister kallar.
Valborg .OEander.
den födelsedagsbukett hon med skickliga och karleksf ulla han- " der bundit till den kara vännens mar- kesdag.
Det a r frAn dennas egna blomstersaqgar, materialet hamtats, vilket sedan pietetsfullt ordnats av blomsterbinderskan.
Vackra tankar, kladda i allvarets eller skämtets dräkt, en utvald samling.
av Selma ' Lagerlöfs bevingade ord om kärleken, livet, döden och mycket annat.
I De f y r a marskalkstavarna har Marika Stiernstedt an en gång visat oss, att hon suveränt behärskar man- .niskoskildringens svåra konst.
Den unge Henrik.
Pauwel skar en gång fyra hasselkäppar å t sig och sina t r e Iekkamrater, systern Jenny och de .båda barnen Obitz.
H:an minns Na- poleons ord, a t t varje menig bar i .sin ränsel en marskalkstav och upp-.
manar kamraterna a t t vara hjältar.
med ' De fyra barnen vaxa upp psykologisk skarpa och fin försthelse har förf.
skildrat deras barndom på ' den gamla försummade herrgArden och i klockargården - och om.
de också ' ej utvecklas till hjaltar i synlig måtto, så söka de i alla fall var och en att förverkliga sin unge kaptens manande ord.
Det ä r framför allt upptakten till och utformandet av dessa fyra man- niskors tidigare öden, som ställer ro- manen i första ledet av.
modern be- rättarkonst, men aven fortsättningen med dess skiftande typgalleri och ' .dess skickliga miljöskildringar med, En klok husmoder använder -.
.
l omtyckta berömda KAKAO CEYLQWTEER av fin-fin kvalitet i vackra halv-kg-burbre1.i paket om 100gr.
P r i s 4x50 pr kg.
av utsökta bästa kvaliteter pak.om 3 ' 0, 50.10i10.5 gr Pris ' l2:-,141- pr kg.
I parti och minut fran Priilsningsarméns Handelsdepartement Ostermalmsgatan 71.
Stockholm.
Tel. 676323 (växel).
254 BERTHA och resekåseri, endast konstatera, a t t vi gärna resa till Spanien och Syd- afrika .i sällskap med hjältinnan frAn Eroköping och hennes uppvaktande riddare, den vitlockige pastiljfabri- kanten från New England.
Att hi- storien mynnar ut i ett, väl blekt diminuendo ä r val dennes skuld.
Karin Johnsson har fortsatt sina orientböcker med Kärlek i österland, där man liksom i hennes tidigare &amp; c- ker kan notera vaken iakttagelseför- mAga, rapp $tergivningskonst och en humoristisk inställning till de mer eller mindre komplicerade situatio- väster- ner, som vänta en ländska p &amp; upptäcksfärd i harems- avdelningar ach beduintält, i basarer o &amp; p &amp; ökenfärder.
Om värdet i de av henne upptecknade sångerna och sägnerna kan endast fackmannen yt &amp; r a sig, för rec.
&amp; terstar det a t t .er- känna, a t t man fördriver tiden snabbt i förf: s sällskap och a t t jag- betoningen utan tvivel ä r n&amp;got ofrhkomligt i alla reseskildringar.
en bok av Waz- fridsson (Wahlström &amp;.
Widstrands förlag) dar förf.
med skoningslös uppriktighet behandlar det skräm- mande spöke, som v %ra dagars ung- domsarbetslöshet utgör ' mörk Han rnlilat en beklämmande bild har av dessa stackars unga människor utan framtid och utan möjlighet a t t pröva sin kraft i ordentligt arbete.
De bli bittra och upproriska för a t t slutl3- gen fullständigt förslöas, samhällets olycksbarn, överflödiga, utstötta.
Förf.
behärskar sitt ämne, skyler ej över de mörkaste bilderna.
Nikon större stilistisk talang äger han-ej, han endast berättar, enkelt och utan socialt patos, vad han vet Om nödens Men boken är ändå inte uteslutande ett j ' accuse,, - den vill p &amp; sitt satt ocksh slh broar över gapande svalg.
Senast i En ovälkommen visade Nanny Johansson, att hon hade n %-.
got .p &amp; hjärtat och a t t hon kunde säga det pil ett satt som b %de grep och fängslade.
I sin nyutkomna bok Lyckans gröna ängar (J.
A.
Lind- blads förlag) - titeln är kanske mindre lyckad men en sak a v sekun- där betydelse - fortsatter hon sin självbiografiska skildring.
Förf., f. ' d.
fabriksarbeterska, berättar om dem som bo p &amp; livets skuggsida och för vilka en liten ljusstr %le är liktydigt med ett stralande ljushav.
Hon vid- gar läsarens synvidd, med glatt mod och utan en skymt av bitterhet visar hon9 hur hart nar oöverstigliga hin- der övervunnits.
Man kan e j undga att beundra förf.
för den seger, hon vunnit, till SJVU3S ej blott litterart, dar för övrigt den gedigna kärnan " Agon ghng f a r uppväga den mindre avrundade ytan9 utan ocksh rent mänskligto I Mormors och farfars djursagor (Sv; kyrkans diakonist.
bokförlag) har Marta samlat och upl,tecknat barnsa- gor och djursagor från och Västergötland.
För de pigga och trevliga illustrationerna svarar Gun- WU1holm.
bilderbok de och En för idealisk de, M. V. K-w. D &amp; franska tullverket har för första g&amp;Ilgen anställt en kvinnlig expert för var- dering av mattor Q C tapisserivaror. '
~ I Sydafriira lära bariiaktenskap ej vara ovanliga.
Härförleden omtalades sAlurida en trettonhrig b d.
För två år sedan no- terade man Atta brudar under femton Ar, och 1928 vor0 51 brudar endast 15 och 292 biott sexton Ar gamla.
Idealkorsett - Idealpris, T w i l f i t erbjuder en m y c k e t v ä l s i t t a n d e korsett för låg midja, idealisk för varje fi ur, av vacker rosa brokad i konst- si ke till sa l &amp; g t p r i s som kronor K -
fröken Thorman genom flera artiklar i länets tidningar väckt allmänhetens.
.
.
.
intresse för saken .. Grevinnan Mör- ner ställde e t t rum p % slottet till vårt förfogande och dar samlades efter .. hand allt flera stora paket med da- Halmstadskretsen av F.-B.-F. an- mast från nar och fjärran.
Det in- materialet granskades, ordnade efter förslag av fröken Eli- tressanta sabeth Thorman en damastutstall- sovrades och katalogiserades b 7 f ning den 7-21 november.
E n vacker ken Thorman, ett ofantligt krävande inramning fick den i Hallands Musei- arbete, d å '.
damasten på detta satt f örenings i höst nyinvigd.a museum, förut inventerats endast i Skåne, och vari fyra Stora salar ställdes till vår- Narike. '
Genom sadana utställningar disposition.
Arbetet för utstallnin- komma m %nga gamla vackra och in- - gen har pågått i mer an ett år, då tressanta saker i dagen, som förut i kr, ja, i århundraden legat förborga- de och bortglömda i linneskap och kistor.
Som exempel på vad som vi- I Idet norska stortinget sitta ' f. ' n.
tre sades p &amp; denna utställning i Halm- kvinnor: Helga Karlsen, vald av arbetar- partiet i Oslo, dr Signe Swensson av hö- stad kan namnas en servett fr %n gern i- Trondhjem och Helga Ramstad av Haarlem med den engelska rosen i. arbetarpartiet i Akershus: hörnen, vävd 1646, ett.
fragment.
av en duk från 1.600-talets förra hälft Litauens första kvinnliga domare heter Magdalene Brazyté, och hon fick sin full- från Haarlem, med motiv fr %n lik- makt 1931.
Helene Jachevicaite a r medlem nelsen- om den barmhärtige samari- av distriktsdomstolen.
Den första kvinnli- ten, en hel duk från samma tid och g a advokaten heter Linda Vienolinshaite- plats med Davids historia i sex sce- Pureméne och tog sin examen 1 det gamla Petersburg.
I Litauen.
studera f. n. e j ner, förut ej funnen, tyska saker mindre .an 150 studentskor judirik.
från 1600- och.
1700-talen och för-.
.
.
.
.
1 De polska .kvinnorna ha på intiativ av la nämt svenskt handvävt damastduk-.
t y g.
fr&amp;n såväl 1700- och 1800-talen Société des Femmes Universitaires och 1 ' Association des Femmes pour de Service som in p % 1930-talet.
En stor duk Social ingivit en skrivelse till premiarmi- med vapen, Artalet 1702 och invävda nistern.
vari de taga bestämt avstand f r å n.
initialer blev tolkad för slakten, som - .greppen.
mot- de gifta kvinnornas för- e j längre mindes namnen p % de ur- varvsarbete.
s p ~ n g l i g a.
ägarna, för vilka den Den tyska dramatiska elevskolan har f a t t vavts.
E n duk som vavts för falt- en kvinnlig chef i Frauleina Lucie Höflich.
marskalken friherre Stael von Hol- Eljest lär det i denna stund vara ont om stein i början av 1700-talet hade sitt kvinnliga chefer i det tredje riket!
stora intresse, d % det historiska god- set Vapnö ju ligger helt näya staden.
Blå Boken, Kalender för ideellt och so; Ännu lever damastvavningen kvar cialt arbete, utkonmer i å r med sin 10:de årgång.
Den ä r en förträfflig uppslagsbok i-Halland och flera av de väverskor., - inte bara d å det galler nykterlietsrörel- ute i bygderna, som syssla med den- sen - innehåller läsvärda popularveten- na f örnarna handaslö j d, ' f ingo glad- skapliga, artiklar och M11 i främsta rum- jen a t t s.e sina händers arbete upp- met vara en folkrörelsernas uppslagsbok.
UTSTALLNIN,G I HALMSTAD.
, r ' '.
.
MOTIONS- OCH SJUKGYMNASTIK ' 69:e arbetsaret 1 okt.-l, juni; Zaili; der-lnsf itutet h p e t: 8-11, 11-12 (damer),.
3-6.
Olycksfall 5-6.
Kvällsavd.
7.15-8.15 tisd.
.o.
fred.
(nedsatt pris) bakre.
leder öv-.
ningarna.
Sturegatan 4, STOCKHOLM.
Tel. 60 28 99. a '.
Q
skattat och f % nya impulser till fort- satt arbete med an vackrare mönster och med fullgott material.
En shdan damastutställning har shledes sin stora betydelse ej blott genom a t t dra fram och värdesätta förgångna tiders alster och ge oss blick för att med vördnad och akt- samhet handhava gamla ärvda före- m %l, utan ock genom a t t den lär oss a t t rätt värdesätta de verkligt förna- ma handarbetade saker av fullgott material som framställas nu ' i d r a .dagar.
Under de första fyra dagarna de- monstrerade fröken Thorman utstall- ningen för allmänheten och hela ti- den den var öppen har Halmstads- kretsens ordförande fröken Anna Ljungberg, som jämte andra intres- serade Fredrikor aven stått för in- samlandet och htersändandet av alla föremålen till resp. ägare, förevisat den för ett stort antal besökande.
Det a r en stor glädje för kretsen a t t ut- om det kulturella varde, som det fr %n flera håll förklarats oss a t t utstall- ningen givit, den ocksh g %tt ekono- misk t ihop, s % a t t v i nu vid dess slut kunnat sanda F.-B.-F. ett bidrag av 273: - kr.
d. v. s. 1: - kr.
för var och en av kretsens medlemmar.
R.
H.
G o t l a n d s k r e t s e n hade den 7 nov.
sammanträde i Högre flickskolans lokal.
Därvid lämnade .fru Hermanna Jansson en.
redogörelse för arsmötet i Norrköping, där hon representerade kretsen, gav ett s a - mandrag av föredragen och mötets pro- gram i övrigt samt berättade om besöket vid Rimforsa.
Vid.
tesupén, som d h p a följde, höll fröken Hedvig Cramér föredrag om förhalland&amp;a i nutidens Palestina, grundat p &amp; intryck fran en resa hon företagit dit för d g r a Ar sedan.
a - - -.
i G ö t e b o r g s k ~ e t s e n hade d.
12 nov.
tillsammans med en del andra kvinno- sammanslutningar inbjudit till en diskus- sion om " Gemensamma m&amp;ltidstimmar ", vilken inleddes av fru Signe Törnqv ' st, Motda.
I defi livliga diskussionen deltogo representanter för olika näringsgrenar, sko- lor, husmödrar m. fl.
Om önskvärdheten av gemensamma maltidstimmar rådde en- dast en mening, men nar det blev friiga.
om val av timmar, gingo meningarna hopp- löst isär.
En kommitté, besthende av en representant för varje intressegrupp, skul- le tillsättas, under förhoppning att den skulle nå ett resultat, eller åtminstone fö- r a frigan ett steg närmare sin lösning.
Göteborgskretsen har, likaså i samför- stånd med övriga kvinnoorganisationer, i pressen framfört sin anslutning till den re- solution, som antogs pa det stora kvinnomö- tet i Stockholm den 26 oktober.
H a l m s t a d s k r e t s e n höll sitt för- sta kretsmöte för hösten den 13 okt., d % fru Dola Berggreg .höll ett kaserande, synner- ligen intressant föredrag om Diplomaternas liv i Berlin och i Moskva.
Fröken Anna Ljungberg redogjorde för Arsmötet i Norr- köping.
Vid samkvämet efterht sjöng herr Frits Sahlin, ackompangerad av baron Pfeiff.
Den 10 nov.
höll fröken Thorman för kretsen ett utomordentligt intressant före- drag om " Damastens historia under fyra Arhundraden ", illustrerat av vackra foto- grafier.
Vid den efterföljande gi3ssupén höll ordf., fröken Anna Ljungberg, tal till fr &amp; ken Thorman .och tackade för a t t Halm- stadskretsen av FBF fatt anordna denna utställning.
Som ett bevis för a t t iiven Fredrika Bremer intresserade sig för han- daslöjd, förevisades därefter Fredrika Bre- mers egen spinnrock och den sista härva lingarn, som hon själv spunnit.
Permanentondulering SALONG JAKOBSBERGSGAT.
6 B23&amp;IPéRBEBB T.
20 10 06 (inv.
Sturepl.)
Med kalluft.
Kr.
15:- Allt inom yrket utföres av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.
Fabrik för finare möbelsnickeri.
Renovering av antika möbler utföres.
Brahegatan 23, Stockholm.
Tel. 67 85 P ' %.
För middagar och supéer uthyras bord, sto- lar, klädhangare och vigselpgl.
He~s8ncjas och.
avir ' amtas,.
2 nov.
ett talrikt besökt möte p % flicksko- lan.
Sedan ordf., fm,,Rodenstam, halsat de närvarande välkomna, utfördes ett par so- losånger till violin av herr Sven Sundelin till .ackompanjemang av fr. Bergstrad, varefter fröken Karin Olsson, flickskolans föreståndarinna, höll ett med ljusbilder be- lyst föredrag ' ' Några reseminnen fr %n ös- terrike ".
Efter föredraget upptogs % sam- manträde bl.
a. frågan om gåva till F.-B.- F: s jubileumsfond.
Efterht vidtog thesam- kväm med recitation av fr. Brita Sundin.
H ä l s i n g b o r g s k r e t ' s e n hade den .l5 nov.
tillsammans med Borgerliga Kvinno- föreningen och Vita Bandet en samman- komst i ' sin klubblokal, varvid föredrag med diskussion hölls av advokat Mathilda Staël von Holstein, Stockholm, över ämnet " Kvin-.
noarbetet i v %ra dagar.
E t t problem i de- pressionstider. "
En talrik och intresserad publik fyllde salen, och en livlig diskussion följde efter det sakrika föredraget.
B K a r l s t a d s k r e t s e n hade sittförsta höstsammanträde den 5 okt., da fru Elsa Lavén redogjorde för årsmötet, i Norrkö- ping, och i anslutning därtill den ekono- miska frigan dryftades.
~illsammans med stadens övriga kvinno- föreningar .ordnades den 17 okt.
p &amp; kretsens initiativ offentligt föredrag med film av ingenjör 0.
Hellgren, Stockholm, behand- lande folkpensioneringen, den obligatoriska såväl som den frivilliga.
.
Den 30 okt.
samlades kretsen kring ett föredrag om Amerikas kvinnor .och ekono- mien, hållet av förestandarinnan för Ny- gArds lanthushAllsskola, fröken Signe Bor- lind, som nyligen hemkommit från sin resa i USA som Sverige-Amerikastiftelsens sti- pendiat.
Vid därpli följande samkvim be- reddes deltagarna stor förnöjelse genom c fru Helfrid ~Severins uppläsning a v Frö- dingshistorier.
manträde den l nov.
ii Frimurarhotellet.
.
De näi ' varande hälsades välkomna av frö- .ken Anna ' Jönson, som utformade sitt anfö- rande till en hyllning av den hittillsvarande ordföranden, fru Eva.
af Geijerstam, som numera lämnat staden.
. '
F r u Agnes Ingvar-Nilsson höll därpå ett föredrag kallat " Husmodern och samhället " varmhjärtat och klart samt rikt på tanke- väckande synpunkter.
Vid därpå följande samkväm bjöds pA sang av fru ' Sigrid- Oehme med fru Eva lSilmr vid pianot; Fröken Signe Nelsson berättade om Arsmötet i Norrköping.
- Tillsammans med Vita Bandet!, Borger- liga kvinnors förbund och Svenska kvinnors vansterförbund hade kretsen den 17 nov.
i * judit advokat Mathilda Staël von Hol- stein a t t i Frimurarhotellets festvåning halla ett föredrag om Kvinnoarbetet i våra dagar.
En talrik åhörarskara hade sam- lats och åhörde med stort intresse det sak- rika och givande föredraget, som följdes av en livlig diskussion.
.Vid det efterföljande samkvarnet bjöds på ' musik av fruarna Feyerabend och Jönsson samt fröken Carlsson.
.. M a l m ö k r e t s e n hade: den 6 nov.
* kretsmöte A Kungsparkens restaurang.
.Ordf.
fru E. Quensel meddelade, a t t kretsen förhyrt Mallmö teater den 6 och 7 decem- ber.
Där skulle d % av några skådespelare och resten amatörer uppföras Landbergs pjäs " Majorens döttrar ".
Beheillningen skulle tillfalla Fredrika-Bremer-Förbundets jubileumsfond.
' Sedan föreningsangelägenheterna blivit behandlade, höll författarinnan fru Dag- mar Edqvist ett mycket intressant föredrag över ämnet " Från arbetet för mental hygi- en.
på Gotland ".
Föredraget som gav en levande inblick i en läkares och föregångs- mans arbete bland våra gsykiskt sjuka av- tackades av fru Quensel samt med livliga appliider av ett tacksamt auditorium.
Kvinnliga Tandläkares Klinik Adolf Fredr.
Kyrkög.
1 (vid sveavägen) Innehavare Astrid Gyllencreutz endast leg..
Ingrid Huss tandläkarna: Ruth Uhrling.
.
Tid pr ' tel. Norr (20 0) 8 73.
Särskild mottagning fö?
barn.
(Tandl.
Huss) mhd., onsd., fred.
4.30-6..
l Centralbadet, Stockholm.
' REK.0MM ' ENDERAS.
.
.
Elegant.
Förstklassig.
.
.
,
258 H-EBTHA .. -- A-3 N y k ö.p i n g s k r s t s e n: hade .den 6.
' offrande arbe *.
: .So- ~ v s l u t n i n g föredrog nov.
sitt andra ord.
sammanträd-e .för: sa- - fröken Euren ' ntigra vackra dikter.
.
songen i Odd Fellows k~ubbloktd.
Det var -.
handarbetsafton för hems ystert om bol^, - - V g x~ a k r e t s e n v m den 17 nov, och stor flit rådde.
Till ' hamsyst.erverk- samlad till kretsmöte % Frimurarepensiona- samheten anslogs .vidare på styrelsens för- tet.
Sed-an d r Rut Grubb halsat de talrikt.
-.
-.
slag 50 kr.
närvarande medlemmarna och givit en del Under kvällens lopp förekom det - uppläs- meddelanden om ' höstens arbete, höll hon ning och musik, och det hela avslutades ett mycket uppmärksammat föredrag om.
.
med en animerad tesup6.
.
; " Kvinnorna inför världskrisen " och upplas- t e en del tidningsartiklar belysande de T.
o m e l i l 1 a k r e ~ t s.
e.
n hade s-man- tyska kvinnornas svåra ställning och hårda trade den 24 okt.
Föredrag hölls ay fru behandling nu på arbetsmarknaden.
Sedan Sigrid Hjelm-Eloysson, Lund, över ämnet fru Ingeborg Fjellman glatt auditoriet med " Gift kvinna i förvärvsarbete ':.
Odf., fil.
några vackra sånger, talade fröken Eva mag. Eva Lindblad tackade f.ör det intres- Lundgren ' i anslutning till bokveckan pil santa föredraget.
.Efteråt vidtog samkvam.
ett synnerligt medryckande sätt om " Någ- Kretsens nästa.
sammanträde hölls % r a ord om barn o.ch b; ickern om den stora Stora Hotellet den 20 noyember.
E t t in- bokfloden på gott och ont, och gav mtinga tressant föredrag .hölls av lektor Gösta värdefulla hänvisningar vid val av böcker Langenfelt, Ystad, om " Indien ".
Talaren för de unga.
Efter supén ådrog sig den belyste de pol tiska och sociala förhtillande- av fröken Lundgren anordnade utställnin- na i Indien och särskilt kvinnans stallning gen av ungdomslitteratur de närvarandes där.
Ordf. fröken Eva Lindblad tackade livliga intresse, e j minst med tanke p &amp; de foredragshållaren.
Efterlit .yar det sam- stundande julköpen av böcker.
kväm.
.
e ',.
v a r b e r g s k r e t s e n - sammanträdde för första gången på hösten den 4 okt., som .vanligt på Stadshotellet.
F r u Anna .Udden- berg visade vackra b i l e r fr %n Orienten och skildrade en resa, som: hon vid påsktiden företagit dit.
.Därefter gav fru Agnes Kvm- lin en synnerligen intressant och saklig .re- dogörelse för årsmötet i Norrköping.
Senare .vidtog tesupé och samkvam.
Den 30 okt, samlades kretsen åter.
Fil.
kand. fröken Tensy Eurén, Borås, höll dti föredrag om Elsa Brändström och.-gav en - vacker och gripande bild av hennes upp- Ö s t e r s u n d s k r e t s e n samlades den 10 okt.
å Hov.
.Lektor Gudmar Hasselberg höll därvid föredrag om Olof Högbergs " Den Stora Vreden ".
Talaren uppehöll sig sär- skilt vid det folkloristiska inslaget och med norrländsk hi- sin ingtiende kannejlom storia och sagot.radition väckte han åhör- arnas intresse för det egenartade arbetet.
Under det, därpå föl jande tesamkvämet las- te lektor Hasselberg upp några mycket ro- liga bitar u r .boken ifråga, som gåvo prov.
.
språket och den vidlyftiga pti d.et.
margfulra humorn.
-- En verklig njutningsdryck fiir Ni av. '
'.
a 75. öre, Kr.
: L 25, % 75, 3; 50,
Tidskrift för d &amp; svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRTKA-BREMER- FGRBUNDET.
Redaktör: M a r g a +e t 9 o o n K o n o w.;.
Samtliga förbundsmedlemmar erhAlla tidskriften.
I c k e - f ö r b u d e d pre- numerera A nlirnmste postanstdt eller i bokhandel.
Pris för postcppl.
: 1 / 1 %r kr.
5:.-, 1 / 2 Ar lir.
2: 75.
Lö,nummer 50 Öre.
Redaktion och expedition: 48 Klara- bergsgatan, Stockholm Redaktionstid: tisdagar och frcdagw kl. 1-3.
Telzibn: 20.48 50.
Expeditionel.
: kl, 11-4 varje södcandag.
Telefon: 120 48 50, 102762..
_..
, ---.
.
K O R S E T T E R,.
Da m f r i s ö r S T E P H A N E K (Diplom i permanentond.
Paris 1932.)
Regeringsgatan 13, S t o c k h o l m.
1:STA KLASS BEHANDLING.
Senaste nyheter i s %val apparatur som teknik inom modern hilrkultur.
Populär p&amp;distn.
- Tel. 80 22 86.
Kartritningskurs.
- Vårkurs 15 jan.
Höstkurs 15 sept.
Begär prospekt!
ANNA DAHLSTROM, r. o. kansliskrivare hos K.
1.antrnä.teristyrelsen.
Adr.
Styrrnan~g.
47, III, Stockholm.
Tel. 60 62 74 kl. 8-9 f. m.
W.
.
IINDERICL~DER, M A S K S A K ' R A S T R U M P d R.
Det ledande märket.
Erhålles endast genom an1cto; risexade Germa-ombud p % varje plats.
Hur.
jag mött Kristus En självbiografi.
aver- sattnmg från engelskan .. Pris haft.
kr.
3: 50, En självbiogr-i och på samma gång en bekhnelse av Tagares och G ' andhqs ' van, om v ' lket det sagts, a t t han a r den: ende en- gelsman, som Indien t r ~ pA.
r 7 NAT.
BESKOW: INSEKTSPULVER BIRGER CARLSON á CO. Am-B.
Regeringsgatan 46 STOCKHOLM Tel. 11 3 7 15-16 Vid julgranen 1933 Frid p &amp; jorden.
(Föreligger i bokhandeln omkrhg den 15 december.
PrIs 50 öre.
.
- -- BIRKAGARDENS FÖRLAG Stockholm.
.
.
1 ' I I I
.-.
.. ---.
- Spara pik värmen!
Anviind sunda s v e n s k a eldstäder!
Använd Handöls täljstenskaminer.
Handöls Nya T ' s i e n s - &amp; Vaffenkrafts .. Aktiebolag B i r g e r J a r l ~ g a t a n 3 3, S T O C K H O L M Tel. 11 01 80 - 20 58 53 Moderna, naturliga, vetenskapliga riktlinjer.
lektioner meddelas av ".
.
".
.
.
.
p2 det pedagog ' ska omradet av vidstracl betydelse för var musikkultur. "
Char-lcs Bar kt konn ihn als Lehrer bestens empfchlen. "
Signe Rydberg- Eklöf F~U ".
.
.
auf,, dem grossem Wert.
TONBIL DNING, ANDNINGSTEKNIK, FÖREDRAGSKONST.
Ro Eler im5z~as.
Moderata priser.
BIRKAGATAN.
19, n. b. Tel. 31 02 58.
Cad Flcsc, Gebiet des Unterrichts va Rklma~xgatan 9, l tr. En god 6.0k - En god juli lupp Joscf Wolfstha Tel. 23 88 31 1000 och en natt i Ny bok av: Leonard StnYmberg: nutiden ' " GURAN MALMSJU.
E n berättelse om kamp och seger.
Pris haft.
3: 50, inb.
4: 75 Dag.
N y h.
" Sveriges mest läste författare. "
FEZ Joseph Hoc ?Sng: DEN EVIGA UTMANINGEN.
Pris haft.
i tv2 del.
kr.
3: 50 per del.
Inb.
kr.
8: 75.
" Hocking Sr cn högtsyf ' snde fjrfattare, mm k f a t bekänner s ' n kristna firg.
EIan ä r en avgjord ti !.
Maro cl&lt;a&gt;ska interiörer gPng av viirde p &amp; den re * i6sa bokmark~ien. "
Q u e l p k n e i Sv.
DagModet.
J.
A. Persson:.
VARDAGSLIV OCH HbCTID~~.WDER I TNHAMBANE.
Pris haft.
kr.
i: 50,inb.
3: 50.
" Den IivfuI !a och utomordentli~rt goda och rolirra framstaiinin~en.
.
.
har mycckt at!
15ra b2dc missionsvänner och missionärer ", skriver Svenstta Kyrkans Missionstidning.
Ny uppla-a a v?
.
John WesFey: PREDIKNINGAR.
Var Frälsares Bergs- predikan.
6vcr:attnltlg av R. Eimär .. Pris haft.
5: soi kIotb.
7: r o, halvfr.
han 1.
10: 50.
" Vissa predikningzr av John CVcsley borde Esas hunrlrataIs &amp;: er.
Jag kännes icke till nagra böcker under senare tid, so?
jag skSIe vilja stalla i jamnbredd med dessa.
John R. Mott.
H O S BOKHANDLARE FLLER DEREKT FRAN NYA EOKFöR.LAGS A.KTIEBOLAGET Ros ?o-o. (M r t o d i s t k g i kans BokfGrlaq) STOCKIIOLM 5., " Förf.
berätta om hel- gon och djinner, om lärda koran ?rofessorer och kne- piga hantverkare, om dan- serskor och andra kvinnor, om en ung mans knaggliga vag till ena pigo, om bröl- lop och andra fester, om moskéer och ui~derbara medersor - kort sagt om tusen och en natt i nu-.
tiden. "
Med 14 planscher.
Haft.
5: 75, inb.
7: 76.
