# ID: svediakorp-per2926
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,061
# sentences: 1,485
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LEDANDE.
- O.CH POLITISKA.
ARTIK- LAR, SOCIALA FRAGOR, SKOL- - OCH ös t m a n,.
.G.
R.: Moderskapsunder-.
stödet;.
:.: ..
............................ 198 '.
UNDERVISNINGSFRAGOR.
.
.
Sid..
.
.
SOCIALA FÖRETAG, FÖRENINGAR ~ v i n n a i medborgarskap ............ 1 OCH FÖRENINGSMEDDELANDEN.
Kvinnliga befattningshavares stallning i oivilstatens p ' ensionsförslag .25 F.-B.F:s styrelseberattelse för år 1932 103 Ekonomiska tablher och revkions- En besvikelse 77 berättelser 118 .~emokratien och kvinnorna 159 Kretsar och ombud 113 185 Selma Lagerlöf om kvinnorörelsen S jukvårdskommittéerna 109 Det världspolitiska skådespelet ...... 211 Stipendieinstitutionens revisi0nsb.e- rättelse 123 Motioner och petitioner.
i socialhygieni- ' Utbildningsanstalterna 111 ska frågor ................. i.
.
.
.
Förbundets stipendier 1933.
...... 21, 149 Om .äkta.
makars f örmögenhetsf örliål- - En.
vädjan.
till - F.B.-F:s kretsar och landen ................
i.
.
........ medlemmar från förbundsstyrelsen 164 .Gifta kvinnor.
i statstjänst .......... ör bundets komm %5er och styrelser Gift kvinna i förvärvsarbete ........ för dess- institutioner och fonder.
.
206 Pensionsfrågan .....................
Skrivelse G11 Kungl.
Maj:t ang. gift ' Det oskrivna ordet ................ kv nnas medborgarskap 14 Haagkonventionen ratificeras ........ F.-B.-F. skriver till Statsutskottet Behörighetslagens efterlevnad ....... (ang. parallellklasser) ............ 78 ' B e r g v a l l; J o h n: Understödsverk- Skrivelse till Kungl.
Maj:t betr. från- samhetens avigsidor.
............... skild hustrus pensionsrätt 144 ' C l e v e - v o n E u l e r, A s t r i d: Har.
Kring radion (Skr-velse till Kungl.
preventivlagen något existensberätti- Maj:t) 173 gande?
................ .1.
.......
Framställning till Kungl.
Maj:t (betr..
D e r n b y, H e d v i g: Ärfamiljepcp- ledig censorsbefattning) 218 sioneringen en männens ensak?
Skrivelse till Kungl.
Maj:t i nationali- - F j e t t e r s t r ö m, K e r s t i n: Det tetsfrågan ........................ 186 senaste.
skolbetankandet .......... Upplysningsmöte i aktuella socialhygie-.
H a g ' g b o m, A n n a: ' Varför endast niska samhallsspörsmå1 67 man i.
landets .barruhorskestyrelser?
~ i &amp; kvinnas ratt till arbetlett opini- K j e l l b e r g, G e r d a: .Sexualbyråns onsmöte .............................
. '
148 mål och medel .................... E t t op ' nionsmöte oCh .en resolution.
K o c h, G.
H. v o n:.
Den danska so- (Kvinnorna inför världskrisen) .... 219 tcialref ormen .................... Sv.
kvinnoför.
radiokommitté ......... 242 K o c k, K a r i n: De gifta kvinnornas F i .s c h. e. r,.
I .d a: Hemgården har förvärvsarbete och arbetslöshetspro-.
blivit verklighet ................... 220 blemet .......................... - g: Hals ' ngsborgskretsens utställning K o n o w, M a r g a r e t a v o n: Brott,.
o &amp; brott ...............
.
i.
.
...... av kvinnligt arbete ................. 228 M u e l l e r, G i e t a: Reformer i lands- R.
H .. En d.amastutstillning i Halmstad 255 X o n o w,.
M.
a r g a r e t a v o n: Kvinn-.
bygdens hälso- och sjukvård ...... 30 M y r d a l, A l v a: Kollektivhuset.
.
.
9:.
.. liga polisen, jubilerar -,, -: Orientens kvinnohandel, en N.
N e i l a n s, A l i s o n: Sedlighetspro- blem av idag ..................... 187.
.
.
.
F. rapport.
i.
.
............... 81 N y r i n, I n g r i d: Sjalavården.ett -,, I: Öppen dörr u t t31 arbetsmark- '.
livskall aven för kvinnor ....? .....
239 -,, -: naden !.
.
.O.
D:s kongress .... 171 W i g e r %, V.: Nytt förslag till steri- -,, -: Från internationella.
kvinno-.
världen ' ...................... 216 liseringslag ....................... 213.
.
.
...... ......................... ......... ...................... ................ .......... ......................... .............
.
........... ........ ........................... ...........
. '
............ ' ............... ...
Sid, Sid. P h ö r l i q ~ i s t, B i g l i e: Viigeil ur vArt 170 244 svenska " mAltidskaos " husmoderskonferensen W e d b e r g, V i r a n: Kvinnorna i S t j e r n s t e d t, R u t h: T.
C.
W:s 167 industrien.
; 201 exeku&amp;ivmöte W i k a n d e r, R u t h: Marie Louise F.-B.-F.-KRETSARNA.
Gagner in memoriam 166 Sid. 22, 48, 71, ' 96, 154, 182, 208, 233, 256.
U l r i c h, S i g r i d: Gertrud Adel- borg 160 F.-B.-F:s UNDERVISNINGS- Till Hilma Borelius ' minne 218 ANSTALTER.
' FrAn skilda kontinenter 46, 69, 153, 209, Sid 157, 207.
236 LEVNAD ' S- OCH MINNESTECKNING- t BOKRECENSIONER.
AR, KULTUR- OCH RESESKILDRING- AR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRES- E k e n s t i e r n a,.
F a n n y:: I Ydre .PONDENSARTIKLAR M.
M. p &amp; 1800-talet av Malin Matts- 94 son E k, E m y: .Unga profiler, II, Artur Sid * Lundkvist 56 K e y, H e d d a: Ida Elisabeth av Sig-.
.
.
.
.. 65 rid Undset F r e d i n g, T h yr a: En konstnarin- K o n o w, M a r g a r e t a v o n: Kvin- 85 na och hennes livsgärning norna äro sadana av E.
M.
G r a n q v i s t, H i l m a: - Fredrika Delafield ....
.. 44 190 ~ r e m i r s i ~ vlira ~ r dagars Jerusalem -,, -: En kvinnas fard till Persien av J o h n s s o n, ~ ' r i a n: Orientens dött- 44 Elisabeth Meyer * rar av i dag.
.
.
...
-,, -: Smabarn av Margit Cassel- K l e m a n, E l l e n: Svensk kvinna- 44.
Wohlin.
historia -,, -: Ann Vickers av Sinclair Lewis 65 K o n o w, M a r g a r e t a von:Elsa -,, -: Marie Antohete av Stefan.
.
.BränCström ...
.
.. Zweig 152 -,, -: Ann ' e Furuhjelm berättar,, - * Strindberg och hans andra -,, -: Ungs profiler, I, Hans Botwid hustru av Frida Strindberg.
230,, -: Kvinnan och radion -, r: Tonen fran havet- av Anders -,, -: Intzrvju med hedersdoktor 231 österl ' ng,, -: Djarens ratt.
-,, -: Och SA fortsätter livet av Lalli.
231 Eövland -,, -: Kvinnan och punschbuteljen L e v e r t i n, A n n a:. '
E n diktens Hjältar och hjaltedad av Elisa-.,.
drottning beth Bergstrand-Poulsen 232 -,, -: Frankrikes kvinnliga parnass -,, -: Nedtystat av Hans Botwid.
.
232 L i l l i e h ö ö k, E l e o n o r: NAgra -,, -: Höst av Selma Lagerlöf 252 synpunkter p &amp; hembitradesf r&amp;- -,, -: Sanna mina ord av Hasse Z 253 .. -,, -: Mårbackablomster, samlade av gan L u n d h - E r i k s s o n, N a n n a: In-.
.
.
.
253 Valborg Olander termezzo -,, -: De fyra marskalkstavarna av M e r c u .r i u s: Familjeliv och akten- Marika Stiernstedt 253 skap i Sovjetryssland -,, -: Mannen vid min sida av Elin.
.
253 Wagner N - a t h o r s t, A n i t a: overgångsål-.
derns problem.
Kärlek i Osterland av Karin Sévon-Rosenbröijer,, Gurli: 254 Johnsson.
Att gå köksvägen i Par:s.
,, -: Slavar av Willy Wfridsson 254.
S t e n b o c k, L o u i s e: Kvinnorna -,, -: Lyckans gröna ängar av Nanny,.
254 Johansson och skogsvården.
Sturzen-Becker,.
Astrid: -,, -: Mormors och farfars djursagor Kvinnorna och vetenskapen.
av U r t a Tamm-Götlind 254.
S i ' l f v e r h j e l m, M ä r t h a: Lmt-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
..........................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
... ............... ' .....
.
.
...
.
.
.......... ...
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.........................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-,, m:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
..................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
o,, -: ..... .. .. ...
.
.
.
.....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
T I D S K R I F T FOR i.
.
.
D E N SVENSKA K V I N N O R U R E L S E N UTGIVEN AV MARGARETA VON KONOW I. '
I i N N E A H L I. '
Kvinnas medborgarskap.
!
l i L:: De gifta kvinnornas förvarvsar-.
b.ete och arbetslöshetspro- blemet, Av K a r i n K o c k. Elsa rand ström.
Kollektivhuset, Av A l v a M y r- d a l.
Trettio ar.
En historik av S i g r i d / H, J Ulrich.
En skrivelse till Kungl.
Majk U n g a .profiler.
I, Hans Sotwid.
Av Ma:rgar; eta v o n K o - n o w. - ' ~i .... icL ':; l ' x?
- L 7 Pensionsfragan.
Brott och brott.
AV M. v, K - w,, ARGANG 20 Januari 1933 - 1 r,,, F,-B.-F:s stipendier 1933.
F.-B,-F.-kretsarna,,
-.
.
-.
.
-.
- - -.
- ...
.
.
.
tz, Q 1 -.
-.
= --.
.. -.
- -.
.
- r.
- =: - gytta vi Iia alr -;.
.
Ej .. för 1Bsaadefs agin &amp; .u &amp; - - artdn fGr di!
- - I I -.
.
-- kw nskaPerna i diit f&amp;&amp;&amp;- - - *.
.
.
.
.
.
-.
-:.
.
.- - - - T - - - -- -: =iste kUwn a myc !reo.
.
.
.
-.
.
.
- - - - =- --.
- aB ' &amp; 6a&amp;-k-gw~-
ARGANG XX.
JANUARI 1933 HAFTE 1 K v i n n a s medborgarskap v å r nu gällande lag om förvärvan- liga området hade kvinnan, oberoende de och förlust av svenskt medbor- .av civilståhd, vunnit likställighet med gamkap, vilken antogs av riksdagen mannen beträffande politisk och koni- å r 1924 och trädde i kraft den 1 ja- munal valrätt, och valbarhet, och i nuari 1925, likställde icke kvinna och privaträttsligt hänseende hade ut- vecklingen gått i samma riktning, man.
Den gifta kvinnans rättsliga ställ- medförande bland annat (den gifta ning i vårt land hade under åren när- kvinnans frigörelse i personligt och mast förut undergått väsentliga för- förmögenhetsrättsligt avseen.de ge- ändringar.
Inom det offentlig-rätts- nom 1920 års äktenskapslagstiftning, Till ' läsekretsen!
Dd valet föll på m i g a t t s o m H ert has Redalct ör u p p t aga E l l e n Klemuns mantel och fortsätta tid- s k r i f t e n s f öwtäma traclitioner, er- f o jag ~ e j blott e n lcunslu a v d j u p tacksamhet och, glädje, jag blev också voiv för ' e n viss betänksam- lwt.
Ta.cksumZieten orsakades a v det förtroen,cE.e, s o m visats m i g, gläd jelz v a r nära f örlcnippad med utsiktegz a t t få v e r k a på e t t ar- b e t s o m ~ d d e, s o m alltid v a r m t in- tresserat mig.
M e n skall jag nu v e ~ k l i g m k u n n a motsvara de an- sprdk, m a n har rutt &amp; tt stalla pd m i g?
Dennu f r&amp;ga d i k t e m d e s a v min betli ?zksamhet.
N ä r jag emellertid till d e n m beMnnelse f ogar.
e t t uppriktigt u t t r y c k a v r ' edligt uppsåt och vil- ju a t t alltid söka gora mitt bastu på d e n n y a posten, vågar jag sam- tidigt hysa e92 vördsam förhopp- ning o m beniiget överseende för ' vad s.om k a n k o m m a a t t brista. '
MARGARETA VON KONOW.
~ ~ M h g bäckar a små göra en stor å. » INSATT Edra besparingar i Stockholms Stads sparbank.
, ST1 PTAD A, KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60 Odengatan 65 Folkungagatan 68, Flemmingatan 34 och Sibyllegatan P, Öppnpnt 1 /: 10-3 samt lhd-7, lördagar kl. 2 e. m.
Lat hand gör fattiq.
Idog hand gör rik '
.
.
som avskaf fat mannens malsman- skap.
Man kunde därför ha väntat, att den gifta kvinnan aven i nationali- tetshanseeede skulle tillerkännas självständighet, d. v. s. ratt att i samma utsträckning som mannen och den ogif ta skvinnan själv bestämma i f raga om bibehållande eller f örand- rande av medborgarskap.
Den gamla ordningen, enligt vilken gift kvinna alltid följde mannens nationalitet, ha- de dessutom visat sig medföra s % sto- ra praktiska olggenheter, att dessa val motiverade ett fullständigt upp- hävande av alla sarbestamfnelser rö- rande den gifta kvinnans medborgar- skap.
1924 års lag tillgodoser visserligen såtillvida kvinnornas intressen, att enligt dess bestämmelser en svensk kvinna aldrig genom aktenskap med utländsk man blir medborgarrattslös, varjämte hon beredes lättnader vid återförvärvande a v, sitt genom ak- tenskap förlorade medborgarskap.
Men idarmed a r icke full sjalvstan- dighet uppnådd.
En kvinnas nationa- litet a r alltjämt ' underkastad automa- tiska förändringar på grund av ak- tenskaps ingående eller förändring av mannens nationalitet.
Lagen innehåller betraf fande gift kvinna f öl jande särbestämmelser: S v e n s k k v i n n a, som gifter si.g med utländsk medborgare ooh ge- nom giftermiilet f örvarvar mannens medborgarskap (vilket beror på be- stämmelserna i mannens hemlands lag), fö.rl.orar sitt svenska medbor- garskap, om hon vid äktenskapets in- gående redan har eller ock senare ta- ger sitt hemvist i mannens hemland.
Även om hon p % grund av nu gällande lag i mannens hemland förvärvar medborgarrätt därstädes, bibehiiller hon alltså sitt svenska medborgar- skap, om hon kvarstannar i Sverige eller bosiitter sig i ett land, dar man- lien icke a r medborgare.
U t l ä n d s k k v i n n a, som in- går.
äktenskap med svensk man, för- värvar genom äktenskapet svenskt medborgarskap, aven om hon aldrig bosätter sig i Sverige och utan han- syn till huruvida hon genom gifter- målet förlorar sitt gamla medborgar- skap eller icke, vilket senare ar be- roende av bestämmelserna i hennes hemlands lag.
Om t. ex. en norsk kvinna ingår äktenskap med svensk man, förvärvar hon under alla för- hållanden svenskt medborgarskap.
Men om makarna kvarstanna i Norge eller ta sitt hemvist i vilket annat land som helst an mannens hemland, Sverige, bibehåller hustrun även sitt norska medborgarskap och blir shle- des medborgare i två länder.
Om en utländsk man under bestå- ende äktenskap förvärvar svenskt medborgarskap, fordrar lagen i vissa fall, att hustrun har eller sedermera tager sitt hemvist har i riket, för att hon skall bliva svensk medbor- gare.
Har mannen vunnit svenskt ScPrmamo T h i up~skatt~ av s alla fin- smakare.
Endast e n kvalit &amp; Den basta ' 1, kg.
blyförpackninpar Kr.
4: -.
medborgarskap genom s. k. maturali- sation, d. v. s. efter ansökan hos ko- ' nungen, medför detta i regel att aven hustrun blir svensk medborgare, obe- roende av om hon har hemvist har i landet eller e j.
Hustrun skall dock, där e j särskilda skäl föranleda annat, beredas tillfälle att avgiva yttrande i ärendet.
Att kvinnorna salunda icke.
blevo likställda med mannen, motiverades vid utarbetandet av lagen bland an- nat därmed, a t t en svensk lagstift- ning, som gåve gift kvinna full själv- ständighet i nationalitetshanseende, skulle komma, att strida mot flertalet andra länders lagar och därigenom kunna medföra, att en utländsk kvin-.
na genorii äktenskap med svensk man bleve medborgarrattslös.
Då det givetvis icke var lämpligt att omedelbart efter lagens ikraftträ- dande ifragasatta en revision av den- samma och överensstämmelse med andra länders lagar dessutom för- klarats utgöra en huvudförutsättning för en svensk lagstiftning, byggd på principen om likställighet mellan man och kvinnor, inriktades kvinnoorga- nisationernas intresse närmast på strävandena a t t un.der samarbete mellan olika länders kvinnoförening- a r försöka f å till stånd en internatio- nell överenskommelse, som tillgodo- s %g kvinnornas krav .p % full själv- ständighet i nationalitetshanseende.
Den k,onvention, som 1930 antogs av Haagkonferensen, fyller icke detta krav, men den innebar ett framsteg, ' darigenom.
a t t den undanröjer upp- komsten av medborgarrattslöshet för gift kvinna och därmed det förnam- sta hindret för en fullständig revision av den svenska lagens sarbestammel- ser rörande gift kvinnas statsborgar- skap.
- D % ett 30-tal länder .förklarat sig villiga a t t ratificera Haagkonven- tionen, kommer den sannolikt att bli gällande.
Nationernas Förbunds generalför- samling har för någon tid sedan ge- nom en resolution erinrat de stater, som ännu icke vidtagit erforderliga la,gstiftningsåtgarder f ör ratifikation.
av Haagkonventionen, om möjlighe- ten att i de nationella lagarna i större utstraekning tillfredsställa kvinnoor- ganisationernas önskemål.
Den sven- ska regeringen hade redan dessförin- nan i sitt svar pH förfragan fran N.
F: s generalsekreterare anghende Sve- riges stallning till fragan om kvin- nans nationalitet och Haagkonventio- nen förklarat sig beredd a t t för möj- liggörande av ratifikation av Haag- konventionen upptaga frilgan om and- ring av bestämmelsen, a t t en utländsk Ginna, som ingar äktenskap med s y n s k man, ovillkorligen blir svensk medborgare.
.Då såled ' es en revision av var med- borgarskapslag förestar, a r tiden nu inne att söka f % till st %nd sådana ändringar därav, a t t kvinna tiller- kännes fullt självständig medborgar- rättslig stallning.
Vi kunna därvid stödja oss på det i synnerhet under de senaste åren alltmer vaxande in- DRICK RAMLOSA -- Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
Hovleverantörer till H.
Maj:t Konungen och H.
K.
B.
Kronprinsen av Sverige Ramt He.
Maj.
Kongen af Danmark.
HERTHA - -.
- -.
- p Karhi Kock: P å senare Ar har kvinnor och i staderna har den gifta utvecklingen alltmer kvinnans förvärvsarbete tagit allt gått i den riktningen, större omfattning.
Enligt en av do- a t t kvinnorna vid gif- centen Edin utförd specialundersök- termål behålla sitt av- ning avseende samtliga under åren lönade arbete utanför 1917-1919 i Stockholm ingångna äk- hemniet.
Det iir vis- tenskap, i vilka mannen hade en in- Fil; &amp; Karin Kock- serligen sant, a t t den komst p % 6,000 kr.
och därunder, Övervägande delen av de gifta kvinnor- hade 20 procent av hustrurna för- na fortfmande helt agna sig åt hem- värvsarbete år 1920.
Erfarenheten mets skötsel - å r 1920 utgjorde de talar för a t t denna tendens blivit allt gifta kvinnliga yrkesutövarna c: a 4 .starkare sedan 1920 och a t t man har procent av samtliga gifta kvinnor -- står inför ett problem, som e j kan .men bland den yqgre generationen avfärdas med vackra ' fraser om.
tresset för en lagstiftning enligt den- na princip, N.
F: s generalförsamlings erinran om möjligheten a t t i de olika ländernas lagar tillgodose kvinnornas önskemål samt Haagkonventionens undanröjande av faran för medbor- garrattslöshet, allt förutsättningar, som icke tidigare varit för handen.
Sasom skäl emot den gifta kvin- na.ns oberoende av mannens medbor- garskap, har ofta framförts, a t t " fa- miljens enhet " darigenom skulle rub- bas.
Harembot kan med.
skal invandas, a t t bevarandet av familjens enhet ä r beroende a.v helt andra omstandig- heter an statsborgarlagstiftningen.
I varje fall överensstämmer det icke med tidens krav, a t t gemensam natio- nalitet för makar Astadkommes på bekostnad av hustruns fria bestäm- manderätt över sig själv.
Däremot a r det av praktiska skäl lämpligt, a t t man eller hustru, som vill förvärva andre makens nationalitet, därvid be- redes lättnader.
E t t tillägg till vår medborgarskapslag i detta syfte skul- le, med bevarande av vardera makens fria bestämmanderätt, fullt tillgodose intresset a t t makar i de fall, då detta a r Önskvärt, erhålla samma nationa- litet.
P å den nationella lagstiftningens vag ha vi nu möjlighet a t t bereda jordmanen för en internationell över- enskommelse, som tillgodoser kvin- nornas krav på f ull s jalvständighet i ~~atioiialitetshanseende.
Det skulle för visso landa vårt land till heder, om det darvid .ginge i spetsen för de europeiska 1a.nderna.
~Onmn.nnb~nODnODn~OnnDnnnnnDnnnDDDDDDDDDnnnnnnnnnnnnnnD~Dnnnn~nnDnnnnnnnnonnnnnDnnnonnDn I iWDKwiANDEeN S p e c n ' r l b o k h r n d e l fipr: 0 n
kvinnans naturliga uppgift och dy- likt.
På sina håll h a r den uppfattningen börjat tränga fram, att de gifta kvin- nornas ökade deltagande i. det avlo- nade förvärvsarbetet ar en fara ur arbetsmarknadssynpunkt, '.
och man drar sig ej för a t t b e g a r i e t t förbud för dessa kvinnor a t t %taga sig ett av- lönat arbete i syfte a t t bevara arbets- tillfällena åt männen som familje-, f örsörjare.
Då dylika tendenser lätt kunna medföra ytterligare svårighe- ter för de .gifta kvinnorna på arbets- marknaden, kan det vara skal a t t n %got närmare granska dessa förhållanden.
Den första fr %gan galler, huruvida vi i de gifta kvinnor, som ännu ar- beta inom hemmen, ha ea reserv av arbetskraft, som under vissa f örhål- landen skulle kunna f å betydelse för arbetsmarknadens utveckling.
Men av erfarenhet veta vi, hur svårt det a r för en gift kvinna, som en längre eller kortare tid varit borta frbn för- värvsarbetet, a t t åter erhålla ett a.v- lönat arbete.
.
Det a r egentligen en- dast tillfälligt arbete på det husliga området, t. ex. sömnad ' m.
m., som står henne till buds, allt arbeten, som ej ha n %gon betydelse med hänsyn till mannens arbetslöshetsproblem.
Man kan därför rakna med a t t tillström- ningen av kvinnor till arbetsmarkna- den e j påverkas av den omstandighe- ten, a t t det finnes ett stort antal kvin- nor.
med oavlönat arbete inom hem- men.
, Den andra frågan ä r den huruvida kvinnoriias kvarstående i arbetet ef- ter giftermålet haft någon betydelse för den nuvarande situationen p &amp; ar- betsmarknaden.
För varje människa, som något reflekterar över samman- hangen, ar.
det emellertid tydligt, att denna omständighet e j kan ha ' fram- kallat arbetslösheten.
Denna a r ju en interilatioiiell företeelse och orsaker- na ligga på ett helt ' annat plan an den relativt ringa ökningen.
i antalet kvinnliga yrkesutövare.
Ar 1920 ut- gjorde ant-alet gifta kvinlior i n m in- dustri, handel och samfärdsel samt allmän .tjänst, de .grupper, dar en kon- kurrens ä r aktuell, c: a .20,000, och även om denna siffra ökats under det sista decen.niet, betyder det ej något fö; en arbetslöshet, som säkerligen uppgår till omltring 200,000 arbets- lösa.
Arbetslösheten botas ej heller genom att de gifta kvinnorna förbju- das a t t arbeta utom hemmen.
.
Man kan däremot tänka sig a t t på vissa omrliden kvinnori ii as kvarstan- nande efter giftermålet skulle kunna spela en viss roll för mannens eller den kvinnliga ungdomens arbetslös- het.
Ur denna synpunkt kunna vi lämna jordbruket och det husliga ar- betet utanför diskussionen och be- gränsa oss till industri, handel och allmän tjänst.
Vad industrien be- träffar, a r det ett typiskt drag a t t det endast a r på mycket begränsade om- råden som man och kvinnor arbeta sida vid sida med samma slags ar- sömnad och provning KURSER i tillskärning, och barnkIader.
.
- - av dam- Se närmare i begärt som sändes franko.
Ra-B.
S t o c R i r o l m s I i l l s R &amp; ~ c l ~ e a R a d e m i Drottninggatan 71 A, Stockholm.
Tel. Norr 133 10.
(Statlig understödd och inspektcmd läroanstalt.)
Pappera-mönster, försedda mcd ovanstgende varumärke, garanteras för god passform och exp.
orngiiende B e a r prislista!
.
.
bete.
Vi ha av dika orsaker f %tt ty- piskt kvinnliga och typiskt manliga industrier.
E t t exempel på det förra slaget a r textilindustrien, som syssel- sätter 2 / 3 av samtliga industriarbe- terskor och i vilken arbetarstammen till 3 / 4 best %r av kvinnor.
I andra industrier finner man däremot ej en enda kvinnlig arbetare anställd.
Det a r aven karaktäristiskt för industrien att antalet kvinnliga arbetare över huvud taget ej undergått nagon steg- ring p % de senaste decennierna i för- hållande till det totala antalet indu- striarbetare.
Den slutsats, man kan draga har- av, a r den, att det endast a r p % myc- ket begränsade områden, som man kan tala om nligon konkurrens mel- lan man och kvinnor och att ökning- en i antalet industriarbeterskor ej kan ha haft någon som helst bety- delse för arbetslöshetsproblemet.
Och d % de gifta kvinnorna utgöra en yt- terst obetydlig del av hela arbetar- stammen, skulle ingenting vara vun- net ens inom de olika industrigre- narna, om de gifta kvinnorna uteslö- tes fr %n arbetet.
Inom kontorsarbetet och bland bu- tikspersonalen ligga f örhhllandena n %got annorlunda till.
Har torde man kunna finna .de talrikaste.
exemplen på att kvinnor och man arbeta jam- sides med varandra i samma slags arbete.
Man tolrde ocksil med fog kunna tala om att kvinnorna uttiaggt mannen på, detta arbetsomrhde, ty kvinnornas procentuella andel h m ökats starkt sedan tiden före kriget, vilket delvis sammanhänger med fiir- ändrade arbetsmetoder.
Den fik- namsta orsaken a r dock den l&amp;gre dönenivån, som ger.
arbetsgivarna möjlighet att erhiilla ett lika gott ar- bete till lägre kostnad vid utbyte av manlig arbetskraft mot kvinnlig.
An- talet gifta kvinnor, som arbeta inom dessa yrken, a r dock mycket litsi: -- enligt en %r 1920 verkställd special- undersökning utgjorde de gifta kviii- nornas antal 637 eller ej ens 2 pro- cent av samtliga manliga anställda.
Detsamma galler för civilförvaltning- en, .dar de gifta kvinnornas ratt till arbete aven ifragasatts.
Tar man dessutom hänsyn till att mariga av dessa gifta kvinnor ha ett arbete, som ligger utanför konkurrensomrddet, tror jag, att man r2ducerat frhgan om .de gifta kvinnornas kvarstannan- de och dess betydelse för m a n n e n s arbetslöshetsproblem till dess ratta proportioner.
Aterstår d % frågan i vilken måii de gifta kvinnornas Aterförande till hem- men skulle pilverka möjligheterna f ör den k v i n n l i g a u n g d o m e n att erhalla arbete av det slag, det har galler.
Naturligtvis skulle en avgång av ett par tusen personer betyda en t i l l f a l l i g lättnad för de unga flickorna.
Men om man skall kräva en dylik uppoffring från de gifta kvinnornas sida - det a r alltid och speciellt i dessa tider en uppoffring att avst % fr %n r a t t e n till ett av- lönat arbete - måste man ocksa vara Lancn$s %a !s FLaGb@O@Ofla är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager vattenfläckar på banade möbler, Aterställer dem i sitt nybonade skick.
Efter användning av oljan är möbeln impregnerad.
T.TTNnAHLS TERN.
FARRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarhiijden 666.
Nederlag: Köpmangatan 24, Stockholm.
Tel. 122 99. e et.
Arbetargatan jr, Stockltohn.
v ä x e l N.
318 25.
Telegrainadr.
: V ä r m e b o l a ~ e t.
Till verkar apparater och levererar värmeledningar, alla brukliga sy4tem för Angköks- och maskintvättsanlaggningar, desin- fektions- och steriliseringsanlaggningar.
E ... E.
R.
T -.
H A .säker på a t t man vinner mer an man förlorar.
I basta fall skulle en dylik åtgärd endast ha den konsekvensen, att den avlönade husliga hjälp, som användes av dessa gifta kvinnor och som ge ' nom deras återgång till hem- met till största delen bleve arbetslös, åter kan absorberas i annat avlönat husligt arbete.
Man f å r då blott en omflyttning.
av arbetskraften, och detta skulle medföra vinst, endast om de unga flickorna som grupp betrak- tat ha svårare a t t reda sig utan av- lönat arbete an de gifta kvinnorna, en sak, som man emellertid ej har någon möjlighet att bedöma.
Det a r emellertid.
ej säkert, att marknaden för husligt arbete i lang- den kan tjänstgöra som en dylik re- servoir, och i sämsta fall f å r man, att arbetslöshet på ett håll avlöses av arbetslöshet på ett annat.
I detta se- nare fall kan .man dock med stor san- nolikhet gå ut ifrån, att om de arbets- lösa, hembitradena skola falla tillbaka på familjeinkomsten i sina hem, be- tyder det i de flesta fall en större ekonomisk uppoff ring, an om .. de unga flickorna stannade kvar i sina.
Man kan också saga att i den händelse la- get förbättras om några å r och mark- naden åter kan absorbera en större mängd arbetskraft, blir idet oandligt mycket svårare för degifta kvinnor, som då varit borta fran sitt yrkes: arbete under några %r, att återin- träda i sitt gamla yrke eller skaffa sig ett annat, an för de unga flickor- na att få en.
plats.
Man har därför KONSTSTOPPNING utfires av fackkunnig personal till synnerligen billiga .priser sa välgjort att Ni knappast med blotta ögat kan upptäcka lagningen.
Ring sb hamto ' vi.
Strumpor uppmaskas.
: 40 öre pr maska.
i I (onststoppnSngsatelj6n Kungsgatan 77.
Tel; Kh.
69 05.
7.
-.
.
Elsa Brändstroni.
e.
' -.
Nar man laser Elsa Björkman- Goldschmidts skildring av E 1 ' s a.
B r a n d s t r ö m, görmanosöktden reflexionen, att just s å måste en bok om henne skrivas: varmt och för- stående, har och dar med en liten glimt av humor, enkelt och värdigt,.
så att den omskrivna vännens hel-.
- gjutna personlighet f %r komma till.
.
sin ratt, f å r växa med uppgifterna .. Med denna reflexion blandas ocksa, helt naturligt, en känsla av beundran inför en kvinnogarning av oanat sto- ra mått.
Elsa Brandström behövel.
sannerligen ej kanna någon saknad: efter de hö,ga utmärkelsetecken, som.
i .Sverige uteslutande äro manner förbehållna, .och hon gör .det nog intc - heller, hon har genom sitt livsverk rest sig ett monumentum aere peren-.
nius.
Det a r detta livsverk, som del- vis lever i hennes .båda tyska stif --: -.
ratt att stalla sig i hog grad skeptisk gentemot den nytta, en dylik %tgarCi skulle medföra u r ekonomisk och so- cia1 synpunkt.
Granskar man problemet om dc ' gifta kvinnornas förvärvsarbete f rent ekonomiska synpunkter, måste; man sålunda komma till den slutsat: sen, att ingenting skulle vara vunnet- om man under pressen av de nu r&amp;-.
dande stora ekonomiska svårigheter- na skulle förledas att vidtaga en s Z drastisk %t,gard som .att genom för- bud i en eller annan form beröva de gifta kvinnorna deras ratt till av- lönat arbete.
Norrköpings Stuvlager .Kliideshandel.
Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen butik.
Ingaomkostn.
DETTA.
SAKEN TILLVARA BILLIGA PRISER OF-
8 ' S ' HEBTHA telser, Marienborn, krigsflingarnas hem, och Neusorge, krigsf ångebar- nens hem.
Och till dessa Elsa Brand- ströms skyddslingar går bokens be- hållning oavkortad, något som ytter- ligare ökar dess varde.
Elsa Björkman börjar fr %n början, vid den gemensamma lyckliga barn- domstiden i Linköping och skildrar det Brand,strömska hemmet.
Såväl överste Bxandström som hans hustru, en syster till Elsa Eschelsson, hade öppet sinne för sina barns individu- ella fostran.
Och redan tidigt kunde man skönja de förutsättningar hos Elsa Brändströim, som senare skulle, göra henne särskilt skickad för hen- nes stora varv.
Av den ljusa, gang- liga.
sko4 flickan, hurtig och käck, blev en ung adept i Anna Sandströms seminarium, dar hon kanske ej.
kan- de sig s % hemma, och senare en re- presentativ ministerdotter i kejsar- tidens glansande St. Petersburg.
- Hela tiden lag.
hennes sociala sam- vete blottat, det behövdes bara ett par stötar för att väcka det.
Dessa, som Elasa Branedström själv kallar dem, " sociala stötar ", kommo med kriget och fångtransporterna och voro val preparerade av de skriande ryska missfö~.hållandena.
Svenske minis- terns dotter hade funnit sin uppgift, hon utbildade sig till sjuksköterska, och snart var hon på vag till Sibirien, till de grå fångbarackernas land.
Hennes f a r var därvid nog förståen- .de att ej vilja satta sig emot hennes brinnande nit.
" Ingen bör hindra en människa från att fylla det hon kan- ner som sin uppgift ", sade han.
Vad Elsa Brandström under sina tre sibi.riska resor och långa vistelse därute utrattat som manniskokarle- kens utomordentliga sändebud, det a r redan kant och omvittnat, men har kommer det ännu mera till synes, skildrat av en som stått henne nara i tankar och arbete.
Vad hon gjorde för att skaffa de tusentals lidande f ångarna någorlunda drägliga vill- kor, hur hon i deras värld av hunger och köld, sjukdom och smuts, mod- löshet och umbäranden blev en var-.
mande och livgivande solstrhle för dem och deras familjer, det kunna alla de tusenden intyga, som små- ningom återbördades till sina hem.
" Schwester Elsa " delade allt med dem, hennes strapatser syntes ibland öve.rmans,kliga, men hon lyckades övervinna hart nar oöverstigliga hinder genom fast förtröstan, vilja o * mod.
Hon blev för dessa krigets olgkliga inte bara den utsända röda- koksdelegaten, som inspekterade och delade ut Liebesgaben, hon blev deras end-a van, en frivillig krigsfånge.
E t t av de vackraste betjrg, hon f %tt, a r säkerligen detta vittnesbörd av en f. d. fånge: " Du warst unser bester Ka- merad ".
Det finns bland bokens bilder en av Elsa Brandström efter hemkoms- ten fr %n Sibirien.
Den a r symbolisk, den visar ett tärt, allvarligt ansikte och ett par ögon, som skådat ner i det mänskliga eländets djupaste brunn.
Det förefaller ej att vara samma strålande uppenbarelse, som sedan möter oss på en av de sista si- dorna i boken med lilla ettåriga Brita på armen.
Och ändå ä r det SA.
Elsa Brandströms brusande e r s scendo, då hon likt en försynens utval- da kampade en hård kamp mot nöden och oförrätten, som hotade medmän- niskors liv och sjalar, har nu mynnat ut i ett stillsammare ackord.
Inte s % a t t Elsa Brandström-Ulich vid sin tyske makes sida skulle ha slutat upp med sitt arbete i människokärlekens tjänst.
Nej, detta arbete har endast förändrat karaktär och följt tidens Begär alltid VflTRU M: S tillverkningar: FERROL VITRUM, det mest aptitgivande och starkande av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält, fördrages det av den ömtåligaste mage.
Tages ' p % grund av sin angenäma smak lätt av såval barn som vuxna.
LAXERMARMELAD VITRUM, angenämt avföringsmedel av jämn verkan.
SODAPASTILLER VITRUM mot halsbränna och magsyra, välsmakande.
APOTEKSMARUCENTRALEN vOTRMM9 Apotekareaktiemaget.
9.
- HERTHA Alva _ --- Myrdal:,.
.
.
.
-.
.
.
KOLLEKTIVHUSET.
En orientering.
Tidens tendens till rationalisering gör sig gällande aven in- om hemförhållande- na.
" Kvinnans f rigö- relse från köket " a r ett kraftigt slagord, Fil.
knr~d.
l. som börjar förverkli- gas efter allt djärvare linjer.
I dessa arbetsloshetens tider a r det naturligtvis inte rådligt a t t forcera denna ' utveckling.
Det skulle ju an- nars ligga frestande nara a t t i största allmänhet predika mot de tusen onyt- tiga småsysslorna i hemmen - som ofta bara ar6 förevändningar för ar- bete; sedan d &amp; allvarliga arbetet f r h t a g i t s kvinnorna - och agitera f ör en rationellare arbetsfördelning i stort sett: låt matla,gningen, tvat- ten, städningen utföras av n %gra få människor, som f å en yrkesstallning och hederlig betalning, i stället för a t t nu ndinga plottra bort sin tid på det.
Men så illa a r samhället organi- serat, a t t den frigjorda arbetskraften icke p % annat håll kan utnyttjas.
Alla förslag till a t t genom koope- rativ drift göra hushållen billigare och effektivare m %ste ~darf ör i n a r a n - ka sig till a t t t a sikte på de fall, dar kvinnor redan ha ett annat arbetsfält a n det egna hemmet.
Det a r de yrkes- arbetande kvinnornas hemfråga, både de ensamståendes och, de giftas, som främst behöver lösas.
För dessa ka- tegorier torde val planerna a t t bygga kollektivhus komma som en lösning.
Två saker måste då understrykas: kollektivhus a r en storstadslösning på dessa problem.
Det förutsätter, ännu åtminstone, den anonymitet i livsföringen, som bara ges i stor- staden.
Kollektivhustanken ä r vidare en " kvinnosaks " tanke.
Det a r inte vart a t t sticka under stol därmed.
De som anse a t t kvinnans plats öaerhuvud- utveckling.
Hennes skyddslingar p &amp; taget a r i hemmet, vare sig som hus- Marienborn och Neusorge äro allt- hållsslav eller lyxhustru, kunna na- jämt föremal för hennes varma hjär- turligtvis aldrig gilla planerna a t t tas omsorger, och bara det a t t hon hjälpa den utearbetande h i n n a n till finns till, låter oss litet var i mörka att h a både ett yrke och ett hem.
Men tider tro och hoppas, a t t kärleken dock a r förmer an hatet och a t t frid i sarnnia mån vi allmänt hålla före, på jorden e j endast skymtar bland a t t det a r kvinnorna tillåtet a t t ut- vecklas till mer yrkes- och intresse- a.vlagsna stjärnor.
M. V. K-W. differentierade varelser, i samma mån blir kollektivhustanken.
sympa-.
Elsa B jörl~man-Goldsclznz~iclt: Elsa Brand- tisk.
ström.
Alb.
Bonniers förlag.
G u d r u n AndTén Leglt.
Sjukgymnast.
Lastmakarerr.
14-16, 2 tr. Tel. 164 69.
Behandlar Reumatiska åkommor, Gikt, Ischias och Nerv %liommor, Massage, Bad och Sjukgymnastik.
.
Aven hembe- handlingar.
.
NORKVIST &amp; C:O. Sibylleg.
el.
O. 9945 - - 59, Stockholm.
Biilsorterat lager av: Siden-, Sam- mets-, Ylle- 8r Bomullstyger enmt Strumpor.
.
.
Mer individualistiska äro vi icke kollektivhusutredningarna i Stock- %n att vi alla # med glädje skulle se en holm har visat sig, att man kan göm kollektivisering av vissa hemfunktio- mathållningen mycket billig och ändå 1Angt tillgodose de individuella kra- ner, medan vissa andra lika säkert s % ven, a t t fast abonnemang ej behöv- önskas skötta fullt individuellt, även om en kollektivisering vore ekono- des, att särskilda mathissar inrätta- des till de olika lägenheterna, att miskt fördelaktig.
.Stadning och tvätt kan naturligtvis dessutom en restaurang funnes och skötas av gemensamt anställd perso- till slut anda en kokvrå i varje lagen- nal liksom numera uppvärmning och het.
.Bättre kan man knappast till- trappstädning.
Tidskriftsprenumera- mötesgå olika önskningar; möjlighe- tion, gymnastik och solbadsanlagg- terna att avlasta hushAllsarbetet frAn ningar vinna likas % p % a t t laggas kol- den redan p &amp; annat håll arbetande lektivt, och med dessa nya moderna kvinnan funnes .dock ' och skulle sä- bekvämligheter bör därför bostads- kert komma att utnyttjas.
Den allra viktigaste funktion, ett husen snarast kunna inrättas.
Cen- tralköket ställer man sig genast mer hembiträde fyller i den yrkesarbetan- tvivlande till, beroende på a t t sven- de kvinnans familj, a r givetvis d % hon sken faster mycket stort avseende vild har hand om barnen.
Men a r hon den sin matordning.
Jag tror dock att i lämpligaste tänkbara ersattning för och med att en rationellare diet modern?
Ha icke tvärtom de flesta tränger igenom, nar t. ex. mer frukt yrkesarbetande mödrar en gna-gande och grönsaker komma att ingå i mAl- oro för vad som vederfares deras tiderna, blir det lattare att tillfreds- barn?
Kan en kollektiv organisation ställa fleras smak s.amti.digt.
I varje hjälpa aven har?
Ja, alldeles säkert.
Om åtta fa- fall vill man gärna erhiilla en " grund- stomme " till en måltid från ett ten- miljer ha en gemensam barnsköter- tralkök, skalad potatis, halvlagad mat ska, a r det betydligt lättare att bhde etc.
Men.
om centralköket vinnlade utvälja och avlöna en val kvalificerad sig om a t t till billiga priser servera kraft.
En särskild del av bostadshu- enkla men trevliga ooh framförallt set borde ock &amp; avskiljas som kollek- hälsosamma rätter, med en del till- tiv barnkammare, dar barnen finge valsmöjligheter, skulle det säkert av stora lekrum, lämplig barnmat, fullt de yrkesarbetande kvinnorna och de- upp av lämpliga sysselsättningar ras familj er komma att frekventeras samt dar en rundlig tid för utelekar kunde beredas dem - allt detta an- mer an sporadiskt.
Ja,g tror allts %, att aven centralkök ordningar, dar aven en god hemupp- i ett bostadshus redan har en viss pu- fostran i de allra flesta fall visar blik i Sverige, särskilt som det vid stora brister.
Tandläkare med.
kand. Har Ni det besvärligt med Edra fötter och ben?
Har Ni svårt att få lämpliga skodon?
M, r m n n n ~ T t n i i n a s d Sturegatan 10.
DUEWZQ Kostnadsfm ~ådfrdgning.
Vänd Eder d &amp; med f6rtroende till NGRID HUDBERGS FQTVARD Gävlegaian 4, vid Vanadisplan STOCKHOLM Beställ trd Flerdrig praktik f d n Lagensons pr Tel. 320606.
Skosalong.
Obs. / BeSbk även i hemmen.
FöRMAPaEIGASTE PRISER.
Mottagning enl. överensk.
Tel. ö.
3 25.
--- _ - --. -- HERTHA -- -- -- -.
.
I I V För barnen ä r en ' samvaro med.
kamrater en psykologisk nödvändig- het.
Den moderna miniatyrfamiljen a.i därför en.
a.bnorin miljö för ett barn.
Man hör också allt oftare från barnpsykologiskt håll krav resas, a t t barnen fr. o. m.
3-Arsåldern m A s t e f å vara tillsammans med jamnAriga minst fyra timmar dagligen.
Den anglosaxiska nursery-school-rörelsen har utgått f r å n dessa krav, och den har verkligen visat, a t t m a n kan ord- na nå,got som vida överträffar kraven på blott en parkeringsplats för bar- nen.
Det ar darv vid väsentligt, a t t gruppen kring en vårdarinna a r liten, a t t den a r konstant och a t t de person- liga relatione.rna inom denna grupp likna dem man finner i en stor sys- konskara.
" Famil jetonen " f å r ej för- svinila u r miljön.
Man skall försöka lära barnen a t t passa in sig i en social miljö, underordna sig de gemensam- iila intressena, lära dem a t t vänta p % sin t u r och a t t s a m a r b e t a.
Det finns alltså alldeles bestämda positiva varden i en gemensam uppfostran re- dan fö.r småbarnen, varden, som man ej f å r förneka genom.
a t t bara han- visa till a t t den innerliga samvaron niellan moder och barn rymmer de allra största värdena.
De två sakerna måste gå a t t förena, ingendera bör väljas genom uppoffring av den andra.
Den enda nackdelen med ett sam- manbringande av småbarn u r flera f ami1 jer a r infektionsrisken.
Till- fredsställande hygieniska anordning- a r a r darför ett huvudvillkor.
Fram- f örallt ' måste kontrollen och isole- ringsmöjligheterna göras långt effek- tivare a n vad nu a r vanligt i barn- krubbor och skolor.
E n ' enda liten småsak om kostna- ?derna.
.
~ o i l e k t i v hushAllsdrift bety- der alltid ett förbilligande i jämfö- relse med privathushåll på samnia standard, just eftersom det a r en ef- f ektivisering, rationalisering.
DA m m emellertid nu i Stockholm lagt upp ett kollektivt bostadsprojekt av viEs typ, ligger darbakom aven en social reformvilja, och man vägrar darf ör a t t godtaga den bostads- och levnads-.
standard, på vilken stora samhalls- grupper leva.
För a t t experimentet slrall vara vart a t t giiras, m %ste vi k r ä v a rymlig &amp; h trevlig bostad, häl- sosam föda.
och en barnuppfostran; som gör barnen sunda och lyckliga.
Detaljproblem, resa sig i mängd,.
liar det galler a t t förverkliga kollek- tivhusidéii.
Men de äro möjliga att lösa.
Det.
enda funda.mentala villko- ret för att den kollektiva bostadsfor- men skall lyckas a r en smula för- domsfrihet och vi1 ja till.
samarbete.
Att fördomar finnas på en hel del håll a r påtagligt: man misstror andan hos * den tid man lever i, och bå man inte kan stå emot i de viktiga hanse- endena, försöker man hänga fast vid de oväsentliga.
Vi1 jan till samarbete felas nog också ofta i vårt starkt indi- vidualistiska samhälle.
Men vi lita p &amp; a t t tillräckligt av tankeklaphet skall finnas för a t t idén e j skall strypas ge- nom kompakt sentimentalitet.
1 6 t e I Sawoy Bryggareg.
3, Sthlm H Namnanrop, (5 min.
fr, Centr.-st.) 5e ~ud111ph i~iihlund &amp; korn res.-rum; tel. alla, E s s, Enkelr.
3:50-5 pli kr.
; dubbelr.
6:50-9 kr.
~ n d a s kvinnl.
t betj.
Inga clricksp.
till portibre o. telefonist.
Vid 5 dagars vistelse 10 O / o rabatt.
.
Melmtorgsg.8 S t o c k ho I m t
HERTHA Den 19 noven~ber firade F.-B.-F:s s juksköterskebyrå i S~tockholm sitt 30-års jubileum - närmare berört i decembernumret - varvid sjuk- vå.rdskommitténs ordförande, fröken, S i g r i d U l r i c h höll aftonens stora tal.
Detta m %ste tyvärr av ut- rymmesskäl stå över till januari- numret och $terges ahär nedan: stora .drag tecknade talarinnan de förhållanden vilka för mer än tret- tio å r sedan gav impulsen till organise- randet av en sjuksköterskebyrå.
Med en blick tillbaka på Fredrika Bre- mers tidiga, personliga dragning till sjuksköterskekallet och hennes över- tygelse om nödvändigheten a v sjuk- vårdens reformering genom en helt annan sorts sköterskor än de, som då fanns, övergick fröken Ulrich till a t t berätta om huru fru 4dlersparre vid stiftandet av Fredrika-Bremer-För- bundet byggde dess pro.gram på de idéer Fredrika B.remer besjälats av.
Därvid hade helt naturligt sjiikvhrds- frågor, främjande av sjukvhden och höjandet av sjuksköterskekallet, kom- mit a t t intaga en framskjuten plats bland förbundets arbetsuppgifter.
Med vaken blick för dessa frfigors hela innebörd sökte f r u Adlersparre f r å n början inrikta det grundläggan- de arbetet på utbildande a v lämpliga lärarkrafter.
När Föreningen för sjukvård i fält kom till stånd 1865, lyckades hon, som på grund av sitt intresse för dessa frågor kallats a t t deltaga i den nybildade fbreningens H Sveavägen 40, Stockholm.
- Tel. Norr 88 18.
(~JUKSK~TER~KEUTRUSTNINGAR.
GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR - " Hjälp genom självhjälp. "
I I styrelsesammantr&amp;den, framkalla be- slut a v föreningen a t t anslå medel till utbildning av en föreståndarinna för sjuksköterskeelever vid St. Thomas Hospital i London - Florence Nigh- tingales stiftelse.
Emmy Rappe blev fru Adlersparres lyckliga val för det- t a uppdrag.
På så vis fick Sverige sin första bildade och utbildade sjuk- sköterska.
E n stor livaktighet hade så små- ningom börjat göra sig gällande på sjukvårdens område.
R6da Korset startade kortfattade kurser för sjuk- sköterskor, avsedda a t t stå till för- fogande i händelse av krig; dessa.
kurser utvidgades senare i samband med upprättandet av Röda Korsets sjukhem.
Hemmet för sjuksköterskor och Sophiahemmet hade även till- kommit.
F r u Adlersparre hade allt mer och mer fått sina blickar fastade på för- bättrandet av landsbygdens sjukvård.
Sin vana trogen började hon a t t först i Tidskrift för Hemmet, sedermera i Dagny, påpeka de stora bristerna i dennas organisation.
Hon insAg nöd- vändigheten av att förena intresse- rade och sakkunniga krafter för a t t kunna något uträtta till reformering av de bestående förhållandena.
Så bildades 1892 F.- \ B.-3 ': s sjukvårds- kommitté med uppgiften a t t med upp- märksamhet följa sjukvården, iakt- taga dess behov samt söka tillgodose Matton - HQbePtyg - Gardimer - m. m.
- - Stureplan 2, STOCKHOLM.
Tel. 91 0-2, 26974
---- HE.RTHA allmänhetens krav på väl utbildade sjuksköterskor.
Kommitténs första ansträngningar gick ut p &amp; a t t söka f å epidemisjuk- sköterskor anställda på landsbygden.
Den utverkade tillstånd för av förbun- det rekommenderade s j uksköterskor att vid Stockholms epidemisjukhus f å inhämta speciell kunskap om vården av smittosamt sjuka samt desinfice- ring.
* Många sjuksköterskor begagna- de detta tillfälle till ytterligare utbild- ning, .och när så myndigheterna så småningom behjärtade angelägenhe- ten av anställandet av distriktsskö- terskor, kunde på grund härav länlp- liga krafter anskaf fas genom för- bundet.
I kommittén efterträdde fru Ellen Ankarsvard fru Adlersparre som ord- förande och tog med varnit intresse upp det igångsatta arbetet; vid hen- nes .död blev det fröken Martha Lejoa- hufvud, som med aldrig svikande in- tresse tog vid.
Ar,betsförmedlingeiz f ör s j uksköter- skor hade hittills omhändertagits av F.-B.-F: s byrå tillika med den övriga förmedlingen av arbete och platser, som då uppehölls av förbundet.
Men å r 1889 vande sig några läkare till förbundet med begäran a.tt en särskild avdelning för sjuksköterskor skulle ordnas, vilken skulle föra register över alla för varje dag lediga sjuk- sköterskor och ombestyra deras ut- .sandailde.
En dylik särskild arbets- förmedling för sjuksköterskor kom då också till stånd, dock inom ramen av förbundsbyråns verksamhet.
För-, TANDTEKNIKERKURS &amp; d. utljildn.
i guld- o. kautschukarb.
MangArig er£.
E. Landau, Valhallavagen 112 Stockholm, Tel. Norr 19521. '
13 ' medlingen va.r endast öppen på byra- tiden kl. 11-4, och en av de redaii tjänstgörande på byrån fick i upp- drag a t t leda denna speciella arbets- f örmedling.
Den fick ' sitt elddop genom den sv %ra influensaepidemi som samtidigt ' utbröt.
Det visade sig genast a t t för- medlingstiden måste utsträckas int- över byråtiden, aven på eftermidda-.
garna och om söndagarna måste ar- betet fortgå.
Dock kolm man snart nog till ' insikt om a t t för a t t nå verk- lig effektivitet måste sjukvårdsför- medlingen vara öppen hela dygnet och stallas under ledning av en fack- utbildad föresthdarinna.
Med stöd .av fö.rbundsstyrelsen vände sig kom- mitten till n %gra framstående läkare .och andra intresserade personer, vil-.
ka sedan tillsammans med kommit- tén ställde sig som garanter för den planerade sjuksköterskebyrån.
En ut- märkt ledarinna fann man i Sophia.- systern froken Sally Peterson och lo- ~ Tunnelgatan - och på kal i n: 2 ' 5 hösten 1902 öppnades byrån där med ett 90-tal inskrivna sjuksköterskor.
e Under ' syster Sally Petersons led- ning ställdes kraven hö,ga, och myc- ket av vad hon med sin organisato- riska förmåga f rån början grundlade ä r ännu i dag bestående, framhöll fröken Ulrich, om ä n det alltjanzt byggts vidare på den ursprungliga.
grunden.
I fröken Adelborg hade kokrnittén haft e t t.
utmärkt stöd, i egenskap av kommitténs kassaförval- tare hade l1011 stått till buds med råd I Begravnings7 I SANG SdDm.
" rf6rc~ av dam vasa 392 49. '
.
och dåd, stallande sin rika erfarenhet till t j anst.
Förbundets sjuksköterskebyrå stod öppen för alla sjuksköterskor solm prövats aga nödiga kvalifikationer.
Den var aven avsedd att utgöra ett klubbrum för sjuksköterskorna, ooh p % bestämda aftnar samlades de till samkväm, då ofta föredrag i olika specialgrenar höllos av läkare.
Detta ' var vid denna tid en viktig uppgift för byrån, vilken emellertid bortföll med bildandet av Svensk Sjuksköter- skeförening 191.0, som ger s jukskö- terskorna tillfälle att samlas i större grupper.
Mycket av gagn f ör s juksköterske- kabren i sin helhet har Ater tillkom- mit på förbundets sjuksköterskebyrab.
Genom den dagliga och intima berö- ringen med kjuksköterskorna har stor erfarenhet vunnits och många im- pulser givits till förbättrande s v de- ras stallning.
Nar vid 1919 års riks- dag i en kunglig pr-oposition fram- lades ett så iidesdigert förslag som att e t t å r i g kurs skulle vara tillfyl- lestgörande för erhållande av statligt godkännande, gjo,rdes exempelvis ett ingripande till den gedignare utbild- ningens skydd.
F.-B.-F. ställde sig i spetsen för en kraftig protest mot en sådan tillbakagång och inlämnade en skrivelse till statsutskottet med in- stammande av övriga för frågan in- tresserade organisationer, varjämte genom hänvändelse till riksdagsman frågans innebörd klargjordes.
De av fö.rbundet f örfäktade principerna segrade, hotet mot en alltmer vidgad ' Kmgl.
Maj: t angående gift kvinnas medborgar- skap.
Som det fram-holls redan i Her- # as decembernummer, ingavs till re- geringen den 9 dec.
en skrivelse i frågan on1 gift kvinnas nationalitet.
Skrivelsen, som överlämnades gen- en deputation fran tolv ledande kvin- noföreningar - likaledes nämnda i föregående nummer - med Fredrika- Bremer-Förbundet i spetsen, var w föl jande lydelse: Till KONUNGEN.
Frågan om gift kvinnas medborgarrätts- liga ställning har under de senare åren vun- nit &amp; ad aktualitet, sedan densamma upp- tagits till internationell behandling.
, Slåväl till konferensen i Haag 1930 som sedemera, d % Haagkonventionen av den f2 april 1930 för lösande i viss omfattning av konflikter mellan olika medborgarskapsla- gar behandlats inom Nationernas Förbund, hava kyinnoföreningar till Eders Kungl.
Maj:t framställt sina önskemål och i un- derdånighet anhållit, att Eders Kungl: Maj:t ville medverka till en internationell konvention, som idlerkände den gifta kvin- nan full självständighet i medborgarrätts- ligt hänseende.
Även den internationella kvinnoopinionen har med styrka framfört sina krav och vun- nit gehör för desamma.
Dock har genom internationell överenskommelse hittills icke och förd j upad utbildning avvärjdes.
Det blev, som bekant, en tvåfirig ut- bildning som blev statens minimiford- ran - dock a r det ju knappast nggorm kurs, vid något lasarett, som numera inte är minst treårig.
Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Bibliotekse.
11, Kungsg.
27, ~ a s a i 3,.
Vasag.
8, Vaaag.
25-27,Vasag.38, V. Slussg.
S, CENTRALBANGARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
A088åd ff 6r~sBkBascsi.g frukt.
kunnat uppnås di.rekta positiva resultat.
rättelse i vilken utsträckning de skilda sta- Konferensen i =aag har icke ansett sig terna funnit möjlighet efterkomma ovan kunna framlägga annat än en konvention, anförda rekommendation av Haagkonf eren- genom vars allmänna antagande h i n n a: sen, och N.
F:; råd har anmodats att taga icke skulle .kunna bliva medborgarskapslös hänsyn till dessa underrättelser och att föl- till följd av giftermål eller till följd ' av man- ja allmanna opinïone ' ns utveckling med av- seende på ' denna viktiga fråga för att b+ nens naturalisation i frknmande stat.
; Detta oaktat anse undertecknade före- stamma den tidpunkt, då denna utveckling ningar sig icke böra protestera mot en ra- nått ett stadium, som tillhter vidtagande tifika.tion av haa ag konventionen från Sve-, av ytterligare samfällda åtgarder av inter- riges sida, särskilt nied tanke darpå att nationell art. konventionens ikraftträdande och allmänna d svenska regeringens svar av den 19 juli .antagande skulle undanrödja uppkomsten 1932 till N. F. på förfrågan fran N.
F:s a v n~dborgarskapslöshet för gift Irvinna,, generalsekreterare angående Sveriges ställ- vilken omständighet vid utarbetande av var ning till.
fragan om ' ' kvinnas nationalitet nuvarande medborgarskapslag ansågs ut- och Haagkonventionen har meddelats rege- göra hinder for genomförande av full lik- ringens avsikt, att vidtaga sådan .ändring i stallighet inell:an m.gn ochekvinnor.
.vår medborgarskapslag, som ä r erforderlig Principiellt hava .vid konferensen i Haag for ratificering av Haagkonventionen.
I kvinnornas önskemål vunni.t ett visst er- n5mnda svar har, även givits uttryck &amp; t kännande genom antagande .av $ 10 i kon- regeringens $sikt, att numera skal före- ventionen .samt en rekommendation till de finnes ' att till ny prövning upptaga frågan olika ränderna att und,ersö$a huruvida det om ett tilliagg; till lagen i syfte, att en icke vore möjligt: utländsk kvinna, som gifter sig med svensk l m) a t t i sina nationella lagar fastslå prin- man icke skulle förvärva svenskt medbor-.
cipen - om likställighet mellan könen i garskap, förrän hon # toge sitt hemvist i Sve- nationalitetshänseende, varvid särskilt rige.
Ett tillägg till vår svenska lag av denna barnens intressen böra upprnärksam- innebörd skulle givetvis vara ett steg i ratt mas, och riktning.
Undertecknade binnoföreningar 2 :o) att hadanefter hinnans n~edborgar- anse emellertid, a t t en lagändring, som en- skap i princip icke skall utan hennes dast avsåge .de ' av regeringen i nämnda svar medgivande rona inverkan varken en- ifrågasatta tilläggen, icke ä r tillfyllestgö- bart av den omständigheten, att hon rande.
ingår äktenskap eller genom foränd- Vi tillåta oss dakid åberopa att i lag- ring av hennes mans medborgarskap.
rådets yttrande över Kungl.
proposition nr Detta erkannande har tagit positiv form 29 å r 1923 med förslag tlil lag om förvärvan- genom den resolution, s a n i höst antagits de och förlust av medborgarrätt lagrådets av N.
F: s generalförsamling.
I denna re- flesta ledamöter uttalade sig för kvinnas solution erinras dae stater, som ännu icke fulla självstandighet i medborgarrättsligt vidtagit erforderliga lagstiftningsåtgarder hänseende, för ratifikation av konventionen, om möj- I yttrande till statsrådsprotokollet vid ligheten av .att i nationell lagstiftning i föredragning av 1924 års förslag till Kungl.
större utsträckning tillfredssCalla kvinno- proposition angående lag om f örvärvande organisationernas önsken~ål.
Även uppma- och förlust, av svenskt medborgarskap moti- nas N.
' F:s generalsekreterare att tid efter verar ohefen för justitiedepartementet var- annan hos regeringarna anhålla om under- för han finner det vara lämpligast att tills- ' ' Syateljé o c h lappcentral mottager beställning- ar av all slags sbmnad.
&amp; ven lagningar.
h e r - malmsg.33, n. b. Tel. 161 93.
Oppet vardagar 9-7 lördagar 9-2.
GER ARBETE A T D Ö V A K W I W W O R.
Moderata priser.
Välgjort arbete.
.
GYNNA DE V m F ö R A S FöRSALJ- NINGSCENTRAL, Beridarebansg.
23 B, Sthlm.
Tel. 35 16.
Försaijning av vanfi- ras arbeten: Vävnader, stickade varor av alla slag, klanningar, barnkläder, handar- beten, rockar ol förkladen, lampor, lamp- skarmar, leksaker m. m. Bestallnin.
emot- tages.
Hjiilp de vanföra till självhjälp! '
16 HERTHA Margareta von Konow: ' H.
Hans Botwid.
n ny generation diktare har vuxit E upp, skrivit orimmade strofer om den moderna sakligheten, klatt das Ding an sich i nutidsdiktens grå konfektionsdress och höjt parol- len, mången g %ng en ganska hög- röstad sådan: j u mera " originellt ", ju mera personligt.
Elittruppen av beundrare h a r satt sig vid de unga mästarnas fötter, girigt uppsugande de moderna tankarnas lika moderna gestaltning, medan en och annan tvivlare tillåtit sig satta den lilla kri- tiska kommentaren " Kanske en dik- tare " med ty åtföl jande frågetecken efter ett och annat av den yngsta skolans namn.
vidare bibehålla regeln, att en .utländsk kvinna, som ingår äktenskap med svensk man, alltid genom giftermål förvärvar svenskt meduborgarskap.
Han anför dar- efter a t t därest - på grund av förändrad lagstiftning i utlandet eller eljest - det skulle framstå såsom 1ampli.gare stadga, a t t utländsk kvinnas giftermål med svensk man aldrig för henne skulle medföra svenskt medborgarskap samt i sammanhang därmed måhända - p % sätt lagrådets majoritet ifrågasatt - tillerkänna den gifta kvinnan aven i vissa andra avseenden en mera själv- ständig stallning i - n~edborgarrattsli.gt hän- seende, så har lagrådets yttrande visat att härf ör erforderliga ändringar i lagtexten utan svårighet låta inpassa sig i det nu föreliggande lagforslaget.
Det synes oss son1 om inga bärande skäl nu kunna anföras för a t t vid förestående Nar det $aller H a n s B o t w i d, a r tvivlaren nog böjd för a t t avlägsna s k a l ordet k a n s k e som det för- Hans BotwZd.
omarbetning av.
vår medborgarskapslag icke tillmötesgå kvinnornas krav.
Tiden a r nu inne för att för Sveriges del fullt gå in för likstallighet mellan män och kvinnor i med- borgarrättsligt hänseende.
Under åberopande av vad ovan anförts f % undertecknade kvinnoföreningar i under- dånighet anh %lla, a t t ' Eders Kungl.
Maj:t ville vid förestående revision av lag den 23 maj 1924 om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap föreslå sadana änd- ringar i eller tillägg till lagen a t t kvinna erhåller fullt s jälvstän- dig medborgarrättslig stiillning samt a t t därest svensk medborgare ar gift med person av utländsk nationa- litet lättnader beredas make a t t för- värva den andre makens nationalitet.
TanadlEkare G SiRf ererswirdi % Afed.
Kand., Stockholm.
Valhallavägen 73, 1 tr. (inv.
Ostra station).
Mottagning efter över~nskommelse p r Tel. Vasa 395 02.
R O N N E B Y BRUNNS
HERTHA argliga frågetecknet.
Dar står bara orden e n d i k t a r e kva,r, alldeles befogat.
Hans profil avtecknar sig e j skarp och kantig men ' väl pregnant och lätt igenkanlig bland våra dagars söner av den livgivande skaldeguden Apollo.
B9twi.d har e j valt allfar&lt;ägen, han kan val e j heller sagas tillhöra n %gon bestämd skola eller ' något särskilt kot- teri.
Han hör i stallet till de unga, som äro nog lyckliga a t t ha .funnit sin egen kosa, sin egen karaktäristi- ska stil och sitt eget personliga ut- trycksmedel.
Hans röst a r lugn och lågmäld men förmAr ändå a t t göra sig hörd genom det intellektuella marknadssorlet.
# Hail a r reserverad och en smula svårtillgänglig, men ge.r man sig verkligen tid a t t söka upp- täcka djupet av hans skaldeintention, behöver man sallan gå från sitt varv med svikna förhoppningar.
Guldkor- nen lysa e j med den moderna ljusre- klamens styrka, men de finnas dar under den kanske ibland något sträva ytan och i epigramstilens avhuggna vändningar, kanske i form.
av ett akta och gripande tonfall i en varmt vibrerande kansloskala, eller.
en skarpblick, som förm %r pejla ett psykologiskt djup eller som.
en glimt av välgörande och valvillig satir, som ej sällan mildrar en poängs svidande slag.
Hans Botwid a r endast trettiotvii å r gammal, stockholmare till börden, och bytte för några Ar sedan ut kon- E.ia klok hz~snzode~ använder metalUpw9smedle~ # I I C K O L vilket icke innehåller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
Erhålles hos alla f ä r g 11 a n d l a r e. Enqros: HERMANN DERLIEN A,-B.
STOCKHOLM Kungsgatan 3 - -- -- 17 torsstolen p % Asea, d a r han stannade ' till 1923, mot den vingprydde Pega- ' sus.
Ja, det, gick förstås s å småning- om, men redan f r å n början höll han i tyglarna med saker ' and: den ystra fålen skulle ej f å klampa fram på asfalten, e j titta in p % bakgårdarna eller genom betongskelettens gapande hål, e j heller skena iväg genom en alltför blå rymd utan fotfäste.
En diktare k a n mycket val välja en medelväg utan a t t fördenskull behö-1 va betraktas som en dålig ryttare.
Botwid valde den vägen.
Kanske ha-.
de h a n s medarbetarskap i dagspres- .sen före och efter debuten kommit honom a t t an mera se verkligheten i vitögat och skarpa blicken för per- soner och mi1jöe.r.
E j så a t t Botwids lyriska .debut, som skedde med " Rads- lans dikter " (1929) ' - i desperation sände han en förläggare ett manu- skript, so1m från början knappast varit avsett a t t publiceras; det blev " Rädslans dikter " - skulle sakna den - blåa rymd och den högre lyftning,, som man brukar göra anspråk på hos en skald, den finns dar, den också, men den har ej blivit självändamål.
Visst lägger man också märke till ett och annat osäkert trevande och hör, a t t en och annan strof kanske kommit a t t ' s t å det alldagliga litet for nara, men .även i den skymtar man en bestämd lyrisk kontur.
och kan e j mkstaga sig på a t t.
denna emanerar från ett akta temperament.
Han a r en känslig idealist, som ta- Kaaaranna TamadliliniEr Folkungagatan 78, 2 tv., Stockholm.
Leg. tandläkare.
Billig tandvård.
Specialité: Löständer, stifttänder, guldbryggor o. plombering.
Resande behandlas på kor- taste tid.
10 % rabatt mot uppvisn.
av 5-7. denna annons.
Mottagn.
10-12, Tel. Söder 343 56.
- ' k m å gå till dem som sig härdat med jordisk glädje.
ger bestämt avstånd från tidens stora skara av skrattare s % sägande: Nutiden Hans Botwid har många strängar på sin lyra, från en av dem ljuder också den fina satiren, som nar Plan t. ex. skämtsamt säger om " De unga skalderna ": är icke särskilt lycklig, men skrattet ljuder som aldrig förr.
---------- Det a r så mycket som saknas mycket stort men stora skrattare rfinns det rikligt av.
- så - Men poeternas ofimliga ordanhopningar om livet och döden och sjalen med flera uttröskade iimnen bli ju blott alltmer och mer irriterande.
Finge en verklig funktionalist.
blicka in i en skaldesjäl, så utdömde han förvisso hela inredningen.
Samma tonfall av shrad idealism går förresten igen i dikten " En mor ber " i samlingen " En verklighets dikter ": ~Och reser tiden en tragisk ~kamp mot Renhet, Klarhet och Själ, låt honom våga vid främsta ramp en dust för de makternas väl.
En innerlig och omedelbar känsla präglar " Men din död.
.
. "
i den för- sta diktsamlingen:.
!Men din död, moder, fyller mig med djup fruktan.
- Skall jag icke hinna skanka dig en .enda stor glädje?
Klart och ädelt uppsiit ger .aven dikten " Kom icke dessa vid " i den senare samlingen uttryck för, dar det bland annat heter: - - - - Dem skulle du krossa om icke skulle de stelna Och hjärtan, som blommat av vårblå kanslor skulle med isglans lysa.
Kom icke dessa vid!
Jordisk sorg D e m onw~8nnk~ananmba haommo= a 8 e ~ m ~ g i m a 8 ~ sig 1~ Garanteras anntaan tiinn - Prosaisten Botwid har infriat de löften, lyrikern Botwid givit.
Han har hunnit med två prosaverk, novell- samlingen " Det ingen visste " (1931) och nu senast romanen " Varna " (1932).
Den senare torde utan tve- kan kunna betecknas som höjdpunk- ten av hela hans hittillsvarande pro- duktion.
Redan i novellsamlingen vi- sade han prov på ett mindre vanligt sinne för det psykol.ogiska och för individuella manniskostudier, som han iitergav med en lugn och sober stil.
Dessa intryck har han förstått att ytterligare fördjupa och befästa med sin nya roman.
Varna ä r skildringen av ett kvinno- öde, som griper och intresserar.
Vi få bevittna Värnas liv och lidande i en smutsig och tarvlig miljö, som ständigt sårar hennes spröda och re- L U ~ T I ~ i ~ t t i n ~ i i ett förstklassigt arbete.
Kläderna försäkrade under tvattningen.
Telefon: Drottningholm 20 och 190.
, 19 HERTHA Pensions fragan.
Bort med särbestämmelserna!
helst särbestämmelser vare sig i pensions-; löne- eller andra avseenden.
.
Vidare framhåller man, a t t det för staten bör te sig lika önskligt a t t bibehalla den ' kvinnliga befattningshavaren, s % länge hon befinnes p % ett tillfredsställande sätt full- göra sina Nigganden,.
som det måste vara det betraffande den manlige.
tjänsteinne- havaren.
Såges saken blott från detta stats- intresse, hade kvinnorna säkerligen intet a t t frukta, men det finns andra intressen, något som de sakkunniga locks % haft ogo- nen öppna för.
Centralradet uttalar dessutom sin för- våning över det uppslag till lösning av pro- blemet om " be fram jande av kvinnliga tjän- stemans avgång ur statstjänst9 ', som från de sakkunnigas sida .framkommit.
Det a r först och främst egendomligt, a t t man fun- nit * mödan lönt a t t framställa positiva om ock ej .mera detal jerade förslag i denna fr&amp;- ga utan a t t först i n %gon man göra klart för sig, huruvida ett befrämjande av de gifta kvinnliga tjänstemännens avgång a r önskvärd eller ej.
Icke heller har man frå- gat sig, i vems intresse detta problem skulle lösas.
.Man har ' blott betraktat det som ett axiom, att gifta kvinnliga tjänstemans av- gång från statstjänst borde befrämjas.
önskvärdheten av ett dylikt befrämjande, framhhller centralrådet vidare, a r emeller- tid ingalunda odiskutabelt vare sig u r sta- tens, ur individens eller ur social synpunkt.
Varje atgärd, som avsåge a t t verka befräm- jande på kvinnliga tjänstmäns avgång u r tjän ' sten, f a r diirför anses obehörigt, då ett dylikt försök kan förmå, en mindre nyktert beräknande kvinna a t t taga ett steg, som hon sedan bittert kan komma a t t ångra.
Centralradet hävdar slutligen sin redan förut intagna sthdpunkt betraffande fa- miljepensioneringen, nämligen a t t samma regler här böra gälla för saväl manliga som för kvinnliga befattningshavare och hern- ställer till sist, a t t vid en kommande utred- ning ang %ende grunderna för denna pensio- neringsordhande k v i n n l i g a s a k k u n - n i g a måtte f &amp; medverka. '
' De kvinnliga kårsan~n~anslutningarnas cen- tralråd har i en hänvändelse till regeringen uitalat sig emot Atskilliga punkter i 1930 års pensionssakkunnigas förslag, för vilket, ingående redogjorts i Herthas oktobernum- mer.
Centralrådet beklagar, a t t de sakkun- niga icke funnit tiden niogen att u t a n r e s e r v a t i u&gt; n acceptera principen om lika pensionsålder för män och kvinnor i samma befattningar.
En konsekvent till- lämpning av behörighetslagen borde, påpe- kas i det sammanhanget, innebära en ga- ranti f p kvinnorna, a t t de vid innehavet av statstjänst e j ställdes under några, som na sensitivanatur och omger den med ett ispansar; vi f å ocksil ' erfara, hur hon långsamt .och motvilligt ger efter för kärleken och genom den upptäc- ker, a t t livet ej endast a r fult ich uppfyllt av skrämmande skrackbil- der.
Romanen skänker oss-i all sin sjal- fullt utformade realism åtskilliga ka- raktärsstudier och mil j öskildringar, som äro tagna på kornet, den behand- lar ömtilliga ämnen på ett fint och taktfullt sätt, som ej har något med pryderi att göra, och man förvånar sig verkligen över a t t en manlig för- fattare kunnat SA mästerligt ilterge en ung kvinnas ' menkalitet och install- ning till livet och människorna, som Hans Botwid har har gjort.
Nu vänta vi på nästa verk av hans penna.
I E TAPETSER.
a BETEN Ett Ömsorgsfullt och gediget ' arbete utföres till humana priser.
Antika möb- ler renoveras pietetsfullt.
H.
J OHANSSON '.
,.
G:LA BROGATAN 23, STOCKHOLM.
TEL. 173 79..
.
mare sliiktskapsförhållande till var- andra eller äro gifta, men då miss- å och då laser man en liten notis handeln förövats mot maka - mera av ungefar f öl jande lydelse: " För sällan make!
- tycker man som sagt, misshandel av sin hustril, förövad a t t saken a r av så pass allvarlig art, på sabbatstid, dömdes på.
.
.
dagen att allmänne åkla,garen borde ha av.
.
.
.
.
.
rådhusrätt N.
N. till en skyldighet att a v s i g s j a l v in- månads fäilgelse ".
Den dar lilla no- gripa.
Med andra ord: misshandels- tisen står på en undangömd plats, brottet borde i dylika fall höra un- satt med finaste petit (själva miss- der allmänt %tal.
När en hustru va- handeln kan däremot ha varit så pass rit utsatt för misshandel av mannen, å g a r hon helt enkelt inte göra sen.sationel1, a t t den förtjänat en för- v den angivelse, som ar f ör utsättning- stasidsplacering!)
och ' det ar kanske en för a t t iiklagaren skall ingripa.
inte precis meningen, a t t man skall Hon ar helt naturligt rädd för de fasta sig s % mycket vid den.
En obe- repressalier, som hon med all saker- tydlig och alldaglig historia, men rätt het har a t t vänta efter ett sådant originellt det- dar om sabba.tsti.d.
.
.
steg.
Och häri ligger kanske den Det finns i alla fall en och annan, främsta anledningen till a t t så f % fall som kanske tager sig en liten funde- av denna ruskiga brottstyp komma rare och kommer till det resultatet i i dagen - den a r tyvärr långt van- tankegången, a t t en hustru &amp; r för- ligare an man i allmanhet kan före- satt i en betydligt sämre situation an andra personer, nar det.
galler a t t f å ställa sig.
Man kan nog utan överdrift på- upprättelse för t. ex. misshandel.
Nu behöver man sannerligen ej vara ut- stå, a t t hustrun a r ganska handica- rustad med annat an vanlig sund pad, då det galler förgripelser mot rättskänsla för a t t inse, a t t hustru- hennes person: förutom det a t t hon misshandel a r något i och för sig så ar ' den fysiskt svagare, sker ju dessa rått och brutalt, a t t en kraftigare ile- misshandelsbrott nästan uteslutande aktion från det allmännas sida en- inom hemmets fyra vaggar, dar hon bart av.
den anledningen borde vara har mycket sv %rt a t t påkalla ytter- s jalvklart, ej endast då misshandeln världens uppmarl~samhet.
Vore det a r av svårare art utan aven i andra nu i stallet så, a t t åklagaren hade a t t fall, sålunda t. o. m. då den ej ens av sig själv ingripa i dessa fall utan haft n å g o n kroppsskada till följd.
uttrycklig angivelse f r å n hustruns Om en person misshandlar någon, s % sida, så vore en enkel anmälan av a t t mindre lyte eller kroppsfel eller t. ex. grannarna tillfyllest, och en så- lindrigare sjukdom uppstått eller så .dan lagbestämmelse skulle säkerligen att rent av .ingen skada följt - för hänga som ett Damoklessvärd över att tala med lagens nyktra språk - varje hustruplågares huvud!
J a g har nu endast tänkt på sådan så har a.llmanne Altlagaren, som jii r.epresenterar den samhälleliga rätts- misshandel, som e j sker under sabbat, känslan, e j skyldighet ingripa, " dar som det heter i lagen.
Sker misshan- ej målsägaren brottet till shdant åtal deln da.remot under sabbat, skall nämligen åklagaren ingripa även utan angiver ".
Nå, därom a r ju e j något a t t saga, angivelse av den misshandlade.
D &amp; clA de agerande, d. v. s.
.den som miss- samhället alltså reagerar mot a t t en handlar och hans offer,.
.
e - j stå i nar- hustru misshandlas på en söndag, har.
D
2 l HERTHA ' man sannerligen svårt a t t förstå, var- för det ej också reagerar mot a t t hon blir misshan.dlad på en måndag.
.
.
Förbrytelsen borde ju dock vara hu- vudsaken!
Man kan ej uildg % a t t i samband härmed göra en sorglustig reflexion, om man råkar tanka på ett prejudikat - J det ä r e j äldre an.fr %n 1921 - som säger, a t t ett brott, be- g %nget å iiatten mellan tv % helgdagar, ej anses förövat å sabbatstid Med finare lösöre brukar man handskas milt och försiktigt.
Huru,- vida hustrun alltjämt raknas dit, ar kanske inte så lätt a t t avgöra.
Ut- vecklingen beskriver ibland sådana underliga och tidsödande krokvägar.
A.
D. '
1689 hade den sämre hälften i alla fall det lilla nöjet a t t inrangeras bland mer eller mindre livlösa ting, åtminstone a t t döma efter biskop Erich Gabrielsson Emporagii kom- mentar till tionde, budet, så lydande: " Hwad a r .då thet som Lagen för- biuder sk.ola begiaras?
Ens nästas Hustru, Oxa etc., thet ä r hans Lös- ören eller rörlige Egendom (ehwad.
.
'.
nampn han h a f w e r) aff hwilken Hustrun ä r thet förnämsta Stycket. "
M. V. K-W. Nya förbundsmedlemmar G ii v l e: fröken Stina Hultmark.
H a l III s t a ad: friherrinnan Viola Bar- nekow, fru Eva H.oln~, f r u Anna Rex, f r u Jenny Segerlind. '
K a r l s t a d: fru Hilma Berg, fru Anna Brag, fru Marta Heiiner-Svensson, fröken Gunhild Jonsson, fru Ruth Levien, fru Maja, Lindahl, fru Signe Nilsson.
L i n k ö p i n g: friherrinnan Edit Sparre.
N y k ö p i n g: fru Agnes Granquist, fru E, Hektor, f r u Ingeborg Jo~liansson, fröken Sigrid Karlsson, fru Astrid Stolt, f r u E. Synnergren.
S t o c k h o l F: f r u Sonja Cramér, f r u.
.
Anna Engström.
bundets stipendier Fredrika-Bremeï-Förbundets stipendiein- stituti ' on har för år 1933 anslagit följande stipendier till ansökan lediga för kvinnliga sökande.
.
M a r t i n a ~ e ~ g m a n - Ö s t e r b.
e r g.
s s t i p e n d i e.
f o n d: 500:- kr.
för stu- dier för fil.
mag. eller fil.
kand. examen vid Stockholms högskola.
J o h a n n a K e m p e s f o n d: 500:- .kr.
till med.
kand. för medicinska studier.
F r ö k e n Hilda Nilssons fond: 1,250: - kr.
till med.
kand. för medicinska studier.
F r u S o p h i e S i l o w s f o n d: 200 kr.
för kurs vid Samariterhemmet i .Upp- sala.
* J o h a n n a H e d é n s ' f o n d: 400:- kr.
för fortsattiiingsstudier för barnmorska.
C e c i l e G o.
h l s f o n d: 400:- kr.
till ett eller flera stipendier för ' studier vid Apelrydskolan. '
Av f r i a s t i p e n c l i e ~ ~ ~.
e c l 300:- el: kr.
för kurs vid Röda Korsets sjuksköterske- skola.
LANSSTIPENDIERNA: S t ~ o c k h o l m s s t a d s f o n d: 450:- ' kr.
fijr kurs v i d Kungl.
Högre lararinnese- minarium.
N o r r b o t t e n s l a n s f o n d: 400:- kr.
för barnmorskeutbildning.
- V i i s t e r b o t t e n s l ä n s f o n d: 275 kr.
för kurs vi,d Umeå lasaretts sjukskö- terskeskola, 275: - kr.
för kurs vid me^ Fol1~skollararinneseminai.iui-m.
De Lavals stipendium 400: - kr.
för kurs vid Röda Korsets sjuksköterskeskola.
V a s t e r q x ~ r r l a n d s l a n s f o n d: i.
V a x j ö: fru Olga Charpentier, öyer- stinnan Victoria Erlandsson, fröken Magda Wickströn~.
P O R L A BORDSVATTEN drickes numera av alla finsmakare PORLA ARLlNNS AKTIEBOLAG PORLA ' H.
K.
H. Kronprin- sens Hovleverantör.
230: - kr.
' för kurs vid smiiskolesemina- rium, 230: - kr.
för kurs vid högre lara- rinneseminarium.
G ä v l e b o r g s l a n s f o n d: 225:- kr.
för kurs vid folkskoleseminarium J a m t 1 a n.
d ~ l a n s f o n d: 225:- kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuk- sköterskeskola.
K o p p a r b e r g s l a n s f o n d: 280:- kr.
för kurs vid Sophiahemmets sjukskö- terskeskola.
V ä r m l a n d s l a n s f o n d: 260:- kr.
för kurs vid Kungl.
högre lararinne- seminarium.
U p p s a l a.
l a n s f o n d: 140:- kr.
för kurs vid Centrallasarettets i Västerås sjuksköterskeshla.
Ö r e b r o l a n s f o n d: 275:- kr.
för kurs vid Ateneums skolköksseminarium.
V a s t m a n l a n d s l a n s f o n d: 520 kr.
för kurs vid Socialpolitiska Institutet.
S ö d e r m a n l a n d s l a n s f o n d: 320 kr.
för kurs vid Rimforsa lanthushållnings- seminarium;, 400: - kr.
för kurs vid folk- skoleseminarium; 320: - kr.
för kurs vid, Svenska Fattigvårds- och barnaviirdsför- bundet.
ö s t e r g ö t l a n d s l a n s f o n d: 625 kr.
för studier för med.
lic. examen.
S k a r a b o r g s l a n s f o n d: 600:- kr.
för akademiska studier vid universitet eller högskola; 250: - kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola; 300: kr.
för kurs vid småskoleseminarium.
Ä l v s b o r g s l a n s f o n d: 300:-kr.
' för universitetsstudier inom filosofiska fa- kulteten.
Göteborgs- och Bohus l a n s f o n d: 400: - kr.
för kurs vid Maria Nor- denfelt~ högre handarbetsseminarium; 400 kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuk- sköterskeskola.
G o t l a n d s l a n s f o n d: 300:- kr.
för barnmorskeutbildning.
K a l m a r l a n s f o n d: 290:- ' kr.
för kurs vid Svenska.
FattigvArds- och Bar- naviirdsförbundet. '
- O D K r o n o b e r g s l a n s f o n d: (Lans- fonden): 300: - kr.
för kurs vid Handar- betsseminarium; (Elfwingska fonden): 230: - kr.
för kurs vid folkskoleseminari -- ' um; (Nanny von Baumgartens fond): 220 kr.
för studier vid Göteborgs högskola; 220 kr.
för kurs vid Fröbelinstitutet i Norr- köping; 220: - kr.
för kurs vid Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund.
J ö n k ö p i n g s l a n s f o n d: 250:- kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuk- sköterskeskola.
K r i s t i a n s t a d s l a n s f o n d: 375 kr.
för studier vid Socialpolitiska Institu- tet.
B l e k i n g e l a n s f o n d: 328:- kr.
för utbildning till gymnastikdirektör.
H a l l a n d s l a n s f o n d: 250:- kr.
för kurs vid av staten gdkand sjuksköter- skeskola.
M a l m a h u s l a n s f o n d: 500:- kr.
f ör kurs vid Kungl.
Högre lararinnesemina- rium; 500: - kr.
för kurs vid Tekn. skolans i Stockholm avdelning för kvinnliga lar- jungar; 300: - kr.
för kurs vid Folkskole- seminariet i Landskrona; 250: - kr.
för kurs vid Småskoleseminariet i Lund.
Villkor för sökande a r att vara samt under minst tv &amp; Ar hava varit mantalsskri- ven inom det lan, vars stipendium sökes.
Ansökningar stallas till Fredrika-Bremer- Förbundets stipendienamnd, 48 Klarabergs- gatan, Stockholm, före den 15 februari, At- följda av bevittnade avskrifter av betyg styrkande kompetens, av lakar- och man- talsintyg samt övriga handlingar sökande vill åberopa.
Närmare upplysningar genom sekretera- ren, adress som ovan, mottagning &amp; da- gar och torsdagar kl. 2-4.
-.
F a l k ö p i n g s k r e t s e n avslutadeden 14 dec.
h e t s verksamhet med traditionell Luciafest för gamla.
Sedan de till ett 60- tal uppgAende gästerna bankats kring de festligt prydda och ljussmyckade borden Tillverkare: valsrnia kande b o r d s - och iwl3ggwingsiiQQika K d
HERTHA halsades .de välkomna av kretsens ordfö- rande, fru Tullie K,och.
Efter ett par sång- och musiknummer serverades kaffet och .en 1.iten stund seaare inthgade tre små näpna Lucior, som sjöngo ett par julsiinger.
S t sjöngs en adventpsalm, och kontraktspros- ten F. W&lt;terholml talade i ett anförande om advents budskap.
Aftonens program bjöd vidare p % sanglig och musikalisk un- derhAlhing under medverkan av fröken Margit af Ekenstam, fru Svea Petersson, fröken Ruth Gustafsson och kand. A. Vrang.
En versifierad ' halsning fr %n en 87-åring, som p % grund av sjukdom ej kunde nar- vara vid festen, upplästes: aven.
Till sist följde ett icke minst uppskattat inslag, nam- ligen Julklappsutdelning till samtliga gäster.
H a l m s t a d s k r e t s e n firade sin sed- vanliga Luciafest den 13 december under synnerligen stor tillsldning, så a t t Svea- salen var fylld till sista plats.
Utom det vackra Luciatåget med fru Margareta Ny- ström gch fröken, Marianne Alstermark som Lucior, bjöd programmet på siing av fröken Karin Johansson.
F r u Anna Berggren ta- lade varmt och innerligt för minnet av un- der året bortgångna medlemmar, fru Bie Smitt, fröken Sofia Thorson och fru Thea Collet.
Salen var vackert dekorerad och stamningen utmärkt.
H a l s i n g b o r g s k r e t s e n firadeLu- ciadagen den 13 december på traditionellt satt.
Kaffeborden voro dukade .i den fest- ligt prydda, av julljus upplysta stora salen.
Luciabruden, fröken Sigrid Lewenhaupt, skred in under sång av sina stjärngossar.
Froken Elsa Strömberg, fru Gerda Schilan- der, fru Anna Mårtensson och fru Elsa Berglund sjöngo de gamla vackra julshg-.
erna.
Vid pianot: fröken Margit Högstedt.
Fru Helga Sjunnesson läste ett par Björn- sons Forbllinger och som avslutning före- drog.
fröken Signe Wennberg Ester Stål- bergs " Ljusstaken " och Tennysons " Nyårs- klockorna ".
K a r l s t a d s k r e t s e n sammanträdde å Stadskallarens klubblokaler 30. nov.
och ' 23 1 dec., varvid advokaten Mathilda Stael von Holstein inför ett särdeles entusiastiskt auditorium höll tvenne föreläsningar i na- tionalekonomi, första kvällen om " Enskilt och offentligt sparande " och den nästa om " Guld och pengar ':.
Föredragshållaren be- svarade därtill beredvilligt fr %gor frqn &amp; hörarna.
E f t e r f örsta dagems föreläsning f öl jde tesupé och samkväm, då fröken Tihyra Fre-.
ding kåserade om Caroline Björnson. '
L u n d a k r.e t s e, n hade den 21 novem- ber sitt, sista sammanträde för Aret under ordförandeskap av fru Carola Eklundh.
Aftonens program var agnat ämnet: Hein och skola, och inbjudan hade utfärdats till pedagoger vid stadens samtliga skolor samt till intresserade målsmän utanför förening- en.
Inledningsföredraget hölls av överlara- re Daniel Rydsjö, varefter en långvarig och givande8 diskussion vidtog.
Ordföranden avtackade inledare och de- battörer och påpekade den starka vilja till gott samförstånd som, trots skarningspunk- terna, dock framstod som den bärande och enande linjen i meningsutbytet.
Stockholmskretsens Fredrika- Bremerskola hade sin sedvanliga Luciafest den 10 dec.
i Arsta klubblokaler.
Lucia- bruden ooh hennes tärnor sjöngo sina Lucia- och julsånger, vid de ljus och blomster-.
smyckade långa borden sutto gäster ban- kade.
.
Sedan studiekommittkns ordförande d r Hanna Rydh uttalat en valkomsthals- ning sörjde fru Ellen Appelberg-Collijn med uppläsning av unga diktare och fru Helmi Wegelius-Asberg med sång för afto- nens underhållning.
S v a l ö f s k x e t s e n hadekretsmöteden 18 nov.
Friherrinnan E, Mannerheim, Hal- singborg, berättade om sina minnen från Finland under de svåra åren omkring sekel- skiftet.
Efter &amp; vidtog samkväm med sång av fröken Greta Håkansson, Felestad.
Den 9 dec.
samlades kretsmedlemmarna till Luciafest, varvid föredrag hölls av teol. kand. A. Tackholm, Svalöf, om Nathan Sö- " Man Salongys Institut - o for vetenskaplig ansiktsvård Grevgatan 10, I tr., Stockholm.
Tel. 794 97.
Beställ tid.
Behandling av frostskador.
finnar, pormaskar, adrig hud, viktor.
bruna flackar etc. Betosolinbehandlingar.
MANIGURE.
MASSAGE.
PEDICURE.
Beställ tid.
ELSA CJORLINC-BERGMAN.
Diplomerad f &amp; A c a d h i e Scientifique de - BeautC, Paris.
. '
(lerblom.
Kaffet serverades av Lucior, soni också sjöngo nå ' gra sånger.
T o m e l i l l a k r e t s e 11 Ilade Luciada- gen fest på Stora Hotellet.
Fredrikor och deras gäster hälsades välkomna av fröken Sigrid Haker, so111 även hälsade författa- rinnan Hertha Odeinan välkommen.
Fröken Odenlan läste sedan en novell ur sin nya bok.
Så blev det kaffedrickning och .musik av fröken Löfvall.
Fru Malin Björnberg sjöng n %gra julsånger till ackampagnemang av fru Camp, varefter fröken Odeman läste ännu en novell.
Den lyckade .festen avslu- tades synnerligen stämningsfullt då Lucia ined ' tio tärnor kom in, under det a t t f r u Björnberg sjöng Adams julsång.
V a r b e ' r g s k r e t s e n anordnade den 7 nov.
of,fentligt föredrag av fru Alice Je: ansson,; Stockholm, om.
: " Penningen i fa- miljens liv ".
Det intressanta och givande föredraget beledsagades av skioptikonbilder och avsliitades med filmen " Den råd lyder ä r vis ".
Den 7 dec.
samlades kretsmedlemmarna jämte en del gäster i Stadshotellets stora sal till Luciafest.
Nan bänkade sig vid vackert smyckade långbord till geniytlig samvaro,och för underhållningen sörjdes på mhgahanda sätt.
Några ungdomar uppförde Topelius ' lilla spel " Lucias siffror ", och omedelbart därpå koni Lucia själv med sina tärnor, vilka bjödo på kaffe.
Unga flickor i natio- naldräkter dansade folkdanser, vilket myc- ket uppskattades.
Dessutom förekom sång och högläsning, och till sist vankades det en hel del lustiga julklappar.
V ii x j ö k r e t s e n var den 2 dec.
saiii- lad till möte på flickskolan, vars stora sal var vackert klädd ii~ecl blommor och ljus.
Sedan fru Blenda Sylvan halsat de nar- varande, höll fröken Eva Lundgren ett syn- nerligen intressant föredrag om " Några minnen från Weimar " med förnämliga ljus- bilder från den gamla.
Goethestaden.
Se- nare kommo tio smii Lucior.
med " silver- kransar " på håret och ljus i händerna in- thgande i salen och sjöngo under fröken Sigrid Christersons ledning Luciasången .och några julsånger.
Fröken Christerson sjöng några tyska siinger och fru Lyberg- Bondesson läste en saga av Andersen.
Dar- efter serverades tesupé av fyra värdinnor " i uniform ", vilka i trevliga rim inbjöd0 a t t smaka på anrättningarna.
För såväl sko- lans förestandarinna, fröken.Eva Lundgren, som för de fyra värdinnorna hurrades kraf- tigt.
Till förmån för kretsens fond för fri- plats på Drottningens vilohem höll Afrika- forskaren, löjtnant Gösta Moberg, den 6 dec.
å läroverkets aula ett intressant of- fentligt föredrag om " NAgra månader bland grottfolken i södra Tunisien ".
- Ö s t e r s u n d s k r e t s e n samlades den 25 december A Café Ternperance.
Aftonen inleddes med ett intressant föredrag av doktor Vilhelm Jacobowsky över ämnet " Bland gångna ti.ders svenska utvandrare ".
Därpå följde tesupé och ett angenämt samkvam, vilket hade en särskilt intim och hemtrevlig priigel, d &amp; samtliga kretsmed- lemmar medtagit handarbete.
kurser i tennis rekommenderas - Racketens riktga fattning och de enklaste: dagens ratta utförande m. m. far Nilará Eder:: En kurs bestir av 7 tränare och 3 elever,.
omfattar 5 timmar och kostar kr.
20 per elev.
~ o / l a r och k / iTdsIråp in&amp;i i piiset.
i Te !.
230670. kad förtjänst för tusentals personer ar R E S U L T A T E T a v v å r mångåriga framgiingsrika verksamhet.
BESTANDIG erterfrågan p &amp; vara VIKTORIA-STRUMPOR gör, att vi alltjämt utan avbrott kunna utlämna ailbete mot garanterad fast taxa till alla, som önska sig ett lätt och välavlönat hemarbete oberoende av bostadsorten.
Blagra ' av de f ~ r t j a n s t r e s u l t a t, ~ s ' o ~ ~ u p p m n e ~ d t t w s a r Viktoria- maskin, framgå av-firiVan.de.
.
uttalaAdkn: H. E.
B. i Sthlm d.
23 jan.
1922 skriver:.
FGrtjänstkn ' ökadis fian 40-50, ju ibland Cnda till 60-70 kr.
pr.ueclca, y i n m i s t e betrakta det t a som ett verkligt lyclcat resul- tat i all s p e r h e t - cld.tide~na uro svåru och något arbete kuzuppt stdr n t t unshwffa .. och S.
F. i Vaddö d.
21 maj 1922: ICv., %r50 har jag förtjiinat y &amp; dm-sadqn.
jag k6pte och I.
A; i den i slutet uv nov.
1920 Spanga d.
10 april 1929: Vill h ä m e d ut- trgcka min stora beldtenhet nzed m i n Vik- toria.
.. R a n jag n u f ö ~ t j ä n a 5 kr.
m2 dagen och E.
K. i och .s &amp; sköta l~emnlet utom Sand mig gratis och franc0 utan Bolet d.
12 nov.
1931: Och jug Jir glad att förbindelse f r h min sida prospekt jag köpte sticklmaskinen av Eder, den har samt br0schyren " Vad vLra medar- giitt bra hela tiden, jag har nu Imft den i.
betare saga ".
.
10 år och jag taclcnr Hemstickn.ingsa1ctie-.
, - bolaget Viktorin för den goda hjälpen stick- maskinen bereder mig och E.
B. i Kila- fors d.
18 nov.
1931: Min Viktoria &amp; r oss en bra h,jälp i dessa nrbetslöshetstzderr ..
Bostad i.
... '
i.
.
.
; ................. Insänd, O dag kupenrojen i öppet ._.
- Postadr.
........................ kuvert.
Porto 5 öre.
Sveavägen 23.
Avd. Z P. Slotkhnlm,
, .- - - -- - - ---.
.. T ...
.
.
.. =.
.
.
.
- .-.
- - - ------ -.
.
.
, -- .- - v- - --- -.
.. ----.
? --- --- T A.
.
, k.
.
.
?- - -- r - ir: ---, -.
-. ---- .I_ - .. --.
- -.
-- - -.
-, 1 - Tz9p 6 ct2mi h-Fz+ ... 3c-3zJ l i ~ 2 J .q 3 5:3g21 ' b.
j._.
- _ &amp; - J i, -, +T &amp; - U *;,,.
%- %:.
-.
.- \ _. --.
...
-.
1 1
