# ID: svediakorp-per2925
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,505
# sentences: 1,425
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- vår kurs förenar två goda undervisningsmeto- der, korrespondensmetoden och grammofon- metoden.
Den omfattar ro studiebiev, speciell - grammatik, ordlista samt I 5 dubbelsidiga.
språkskivor intalade av kända språkmä-n .. Per- sonlig granskning av svar på f; agoi i studie- breven ingår i densamma.
Hela kursen kostar: för enskirda 75: -, för studiecirklar.
' ar priset beroende på antalet medlemmar.
# r - Ni in- tresserad?
Fråga - studieavdelningen Saltsjöbaden.
-.
: .. - _..
+.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sänd i öppet kuveit &amp; gnkerat med 5-öres frimärke.
.
.
.
.
......
Jag (och at.
av mina h&amp;water) är intressevad med sprcikskivo~.
.
&lt;tv kursen i ingelska.
r.
-,.
................ i.
.
.
.
.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.. Adress: ..... .-.
.........................................................
O ' 63 -
ARCANG XIX.
NOVEMBER 1932 4 ligger sakerli,gen för många paradoxalt i samman&amp; &amp; ningen ~ u s t a ~ i d o l f s m i n n e och t vår tid. '
överhuvud taget synes det otack- samt a t t fira nationella minnen.
in- för en generation, som vill satta lik- hetstecken mellan.
tradition och för- dom, mellan foster ' andssinne och krigslynne, mellan konungskhet och folkf örtryck.
E n bjärtare kontrast kan val knappast tankas an 1600- talets positiva rhorgon&amp;tämning över Europas ' s t a t e r och vår Götterdam- merungpessimism, dess.
individuella personlighetsideal och vår standard- typ, dess hjaltedyrkan och vår stra- van efter genomsnittsnivii,.
dess fromhet och ' vår förn.uftskult.
Men lägger man historiens synglas. '
på denna motsattning, d. v. s. f å r .man h. även nutiden i sekelperspektiv - ja, då M e r.
man sig icke för,brylla av dennas om aldrig s % tvärsäkert fast- slagna värdesättning.
Perspektivet tillbaka ger också sikten framåt, man .inser hur snabbt den tid, sosm .nu sitter till ' doms, med alla sina ideal och dogmer, glider in i, det förgångna för a t t själv bli utsatt för efterfölja- res granskande och dömande kritik.
D något ...
.. » Många backar srni göra en ptor k)) -.
- HAFTE 9.
Ge vi oss ro a t t en stund se bort från nuets ' mångahanda och.
d r ö j a vid .Gustav Adolfs bild, skola vi marka, - a t t - våra blickar.
måste h ö j a s, ej sankas, fastan vi se tillbaka!
Det ges manskliga.
insatser av evighetshalt, som h e s t å.
trots tidernas växlande åskådning.
Även.
iden, vars ideal av- ' vika längst från Gustav Adolfs egna, måste böj.a sig för hans stora,.
argu- me-.
: a t t offra livet.
för.
sin sak.- Det v a r icke ett offer blott i dödsstunden, utan .ett helt liv: med alla dess kraf- ter, .sóm.
satsades: dag f ör dag, icke .något överdåd i hastigt.
mod, ingen .flykt från tunga pliktbördor - det var ett ynglingens och mannens.med- vetna, generösa offer av sin naturs rika,, gåvor i shdana syftens.
- tja&amp;, sam hade r a t t a t t kräva .alla egna intressens underordnande.
FBr Gustav Adolf var för övrigt det d r a g typiskt, solm alltid kanneteckntt en stor regent - a t t hans eget jag med .dess val eller ve så helt uppgår i rikets,: att; de.
sammanfalla.
Begreppen ?i- ket ", " kronan ", " konungen " v o ~ o ett, man kunde i. detta fall tillägga " fol- ket ".
Själv har Gustav Adolf givit den - bekanta, oövertr4ffade tolkning-.
.. -.
...
.
INSATT: edra * besparingar, i - -:.
.
~toikhoim; S ~ tads.
: Sparbank KONTOR:.
F; edsgatafi ' 9, Lat hand gör fattig.
.
.
.
#.
.
, ' - ..:.
...
.
.STIFTAD - A!
;, S~,.- Hornsgatan 60, Odengatan 65 Folkungagatan 68, Flemmingatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna 112 10-3. samt ~ 2 6) 7, lördagar.
kl..
2.
e. m. I &amp;.
hand ... pär ~ i) l.
.
- '.
210,.
-.
.
.
HERTHA en av Sveriges statsskick: - " Konung att dar finns mindre a v splittring i Och Ständer, högre som lägre, de bA- antingen - eller an av lyckliga bAde da tillhopa utgöra det höga ~ a j e s t ä - - och.
Den sällsynta samdräkt, var- tet ".
Har avspeglar sig den urgamla med svenska folket fylkade sig kring samverkan.
mellan hövding ooh all- sin konung efter partistrider p &amp; liv moge, som haft sitt ursprung i tings- och död har han själv prisat - ooh ma- mötet, som sedan och främst under nat till.
Han har eftersträvat den vid Vasarnes ledning fortlevat vid riks- att försona fade &amp; fiender, adeln, dagen och som aldrig framträtt full- genom privilegier och utmärkelser, tonigare an under Gustav Adolfs vid att visa frikostighet och intresse egen tid.
Det a r e j bara en snillrik för det lärda ståndet, vid att- upp- intuition, som later honom ' sA formu- muntra borgarnas handel och hant- lera rikets styrelseprincip.
Den blixt- verk, genom skonsamhet mot allmo- lika tanken springer hos honom alltid gen, genom personligt föredöme fram ur ett djup av kunskaper, ur bland sina knektar.
Men att han moget omdöme och verkligt histo- lyckades, att folket verkligen efter riskt sinne.
sv %ra tider av krig och fattigdom Även den andra karakteristi- kunde samla sig till den kraftyttring, ska statsmannaegenskapen besitter som räddade protestanismen och han; att se s a m m a. n h a n g- grundade vår stormaktsstallning - e t i tidens händelser sinsemellan - det har en mänsklig, psykologisk för- och med de gAngnas.
Han fattar klaring i den f ängslande, myndiga, själv historiestudiet som .den * basta stralande tjuskraften i Gustav Adolfs ledningen för sitt eget liv, och han egen personlighet.
.
.
AAr då på sin samtids ståndpunkt Ingen närmade sig honom utan: som.
tar de etiska lärdomarna som att bli påverkad.
Ja, .hans blotta historiens huvudsyfte, Därför blir namn och bild övade en magisk också hans ansvarskänsla inför fram- verkan bland vänner och fiender, tiden så stark.
som ej ens sett honom .sjalv.
Han a r medveten om att han sjalv Man kunde, f ramdraga mångfaldiga bygger ' vidare på de grundvalar, som vittnesbörd.
Nar Gustav Adolf un- lagts av fadern och farfadern.
Lika der sina.
tidigare regeringsår hade klart vet han, att hans egen strid.mot att försvara kronans maktställning Polen ' ar ett led i hela den europeiska gentemot vissa oppositionstendenser, troskampen.
Hans stora syften: bl.
a. mot hertigarne, kusinen Johan Sveriges nationella säkerhet och pro- och brodern Karl Filip, kan man nog- kstantismens trosfrihet äro e t t. samt se hur slatt dylika motståndare Det galler om Gustav Adolfs inre stått sig vid muntliga förhandlingar styrelse som om hans yttre pditik, med konungen och hur de fruktat. '
21 1, HERTHA 9 och undvikit dem.
Gustav Adolfs personliga pondus, trots de unga åren, hans eldiga Vasatemperament ooh överlägsna vkltalighet avgick all- tid med segern.
Samma ' erfarenhet fingo senare främmande diplomater.
och fältherrar göra.
När Gustav Adolf friade t i 1 l " ~ a r i a Eleonora av Brandenburg, var hennes moder - länge ivrigt emot partiet, men efter ett personligt samtal med den kung- lige giljaren fingo alla politiska hän- syn, alla farhågor för Polens fiend- skap genast fara!
' Man behöver bara nalkas ' hans omgivninog - i riks-.
dagshandlingar, rAdsprotokol1, brev f rån samtida eller klagoskrifter efter hans död - för a t t erfara den p % .en gAng tilldragande och befallande makt, som kanske lika mycket som.
hans gärning skapat epitetet " den store ".
H-an var född konung, fastän '.
e j tronföljare.
Men han var en ko- nung av nordiskt kynne, den, som e j befallde genom kommandot.
" g % ",.
utan med ett " kom ", därför att han själv var främst i striden som i ar- betet.
Vänlig och käck, munter, folk- lig och fromt förtröstande, stundom häftigt uppbrusande, p % djupet all- varlig, var han med sin vördiga.
ge: stalt, sin gyllne blondhet, sin kloka blii blick och sina enkla, men furstli- ga later sitt folks, ja, det germanska Europas.
ideal.
Hängiven beundran mötte honom, nar han stod som lan- dets hurtiga framtidshbpp ' bland fa- derns gamla krigsbussar, när han, ' r.
, mötte rikets ' ständer med dryga krav, men öppet förtroende, när han med ~dadsförakt delade ' sina knektars äventyr eller själv rörde.
t.rumman för a t t samla d e m till bön, när han älskade kvinnorna - och glömde.
dem, när han som mild segerherre red in i fiendestäder.
Trots sitt man- namod var Gustav Adolf ingalunda någon krigaretyp.
Sin tiods yppersta härfö.rare och, en nyskapare p %.
det militära som på andra omraden, blev han tack vare sina utomordentliga gåvor '.
a t t motsvara situationens: krav.
Men han har själv begynt en-. '
.
dast ett krig, det stora befrielsever- ket i Tyskland, o&amp;h detta efter moget.
.
övervägande och med.
klar uppfatt-. '
ning om kriget som en mörk olycka och ett yttersta medel.
et Skulle kunna kkri &amp; och.
har skrivits ändlösa volymer om - Gustav Adolfs k ~ n u n ~ a, ~ i r n om i n ~, hans ordnande och nydanande verksamhet i landet, hans världshistoriska insats p % slagfältet och inom ~diplolmatien.
Vid en summarisk återblick inför minnesdagen blir dock själva Gustav Adolfsgestalten brännpunkten.
Ba-.
, kom det rastlösa arbetet, de lysande segrarna, de skiftande ödena står som den iamlande och drivande kraf- ten en levande personlighet av säll- synt glans.
Det ä r betecknande, att man blir .högstamd vid att behandla Gustav Adolf; ville man bruka bana- la fraser och vardagsuttryck skulle man snart finna, att föremhlet glider bort u r ens grepp.
Det ä r icke så att ' ' DRICK RAML~OSA Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
.
,.
Hovleverantörer till H. '
Maj:t Konungen och H.
K.
B. Kronprineen av Sverige Ramt He.
Maj.
' Kongen af Danmark.
b.
,.
.
212 -.
.
HERTHA - - konkreta skildringar o c h realistisk syn ej.
skulle passa för.
Gustav Adolf - han var s jalv ' minst av allt fantas- - tisk eller fåfäng.
M a n a n s syn på tingen lyftes av .ett: högsinne - och en.
ädelhet i. uppsåt över vanliga m å t t, och den; som anlägger sm &amp; och kras-.
- sa synpunkter,.
skall aldrig kunna följa honom; Kanhända - skall a %r tids kontrast göra hans, gestalt mer levande.
för den, so.
vill- göra s i g.
- möda.
E n uppriktig frågvishet inför.
historien br; kar:.leda till för&amp;å * &amp; se.
.
-.
Faran ä r s t ö r r e a t t f &amp; en död bild, n a r man vill göra honom till blott en blågul symbol.
E n ny skildring av Gustav Adolf, konkret och fängslande, har i dagar- na givits i professor Ahnlunds bok " Gustav Adolf den store ".
Mot bak- grunden av sin tids typiska konturer målas konungen - sant och livfullt, mänskligt fattbar.
för var och en.
" Hans hjärta var varmt, hans öga l just. "
- ALICE QUENSEL.
En aktuell fiaga. '
fast anställd i allmän e l k r enskild t j anst, torde den frånskilda hustrun e frånskilda hustrurnas försörj- under hans livstid kunna känna sig D I l i i g a i en fråga, som för narvaran- tämligen saker på det utdömda eller de ingalunda a r ordnad.
på tillfreds- avtalade underhållningsbidraget.
Men ställande - satt.
Atminstone.
f ör de dör mannen före henne, - s t å r hon äldre äktenskapen galler.
i flertalet aven i dessa fall i regel utan försörj- fall, a t t hustrun icke sedan sitt.
gif- ningsmedel: Hon har nämligen ingen termål agnat sig å t förvarysarbete.
.ratt till ' pension efter honom.
De olika ' grupperna av statstjäns- Hon h a r kanske aldrig ens erhållit någon yrkesutbildning eller också teman tillhöra ' i pensionshanseende lamnat sitt förutvarande arbete ' för skilda kassor, var och en med sitt a t t agna sig å t hemmet.
Vid upplös- reglemente, vilkas bestämmelser di- ning av äktenskapet h a r en sådan- vergera i åtskilliga avseenden.
Fler- hustru knappast n Agra mojligheter talet ordinarie innehavare av.
civila at ' t försörja sig själv, i synnerhet tjanster äro skyldiga a t t tillhöra ci- icke under nu rådande förhållanden, vilstatens anke- och pupillkassa.
då arbetsmarknaden ar ' överfylld av Fyån delaktighet i denna kassa äro yngre, yrkesutbildade arbetssökande.
undantagna innehavare av tjanster, Det underh$llningsbidrag, hustrun med vilka a r förenad skyldighet att.
ä$ ofta för be.redande av pension å t ankor eventuellt.
till&amp;kän&amp;s, ytterst sv %rt att.
utfå, om mannen och barn erlagga avgifter till arméns, icke har fast lön.
Ä r mannen daremot prästerskapets, statens järnvägars l ~ O O O O O O O D O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O D O O O O O O ' D O O O O O O O O O O O O O O ~ O O O D O O O O O O O O O O D O O O O O O O O O O O ~ O O O O O O O O O O H B O K H A N D E L N.
Specialbokhandel för-: O D o
det,.
enligt de särskilda kakornas.
.
eller teleggkafverkets änke-.
.
.
.
och pu- pillkassa, state &amp; pension~anstalt, reglementen;: icke grundar &amp; t till.
.
.
, och und familjepension, ge de många arens unhrsitetens.
i Uppsala ihgen valuta; pensionsinrattningar, flottans pen-.
inbetalninger.
~,etraffande.
.
de:.
k6mmurda befatt-.
sionskassa samt tullstatens enskilda ningshavarnas familjepensionskassor pensionsihrai$ing.
.
.
.Gemensam for aha desia, kassoi; s.
.
sam-.
.:.
gä1l.a i i f rågavarande hänseende ma bestämmelser.
Änkorna äro pm-.
reglementen ä r emellerti @ bestä-m- rhelsen, .att, förutom delägares b a h, sionsberabtigade meii icke ' de från-.
.
.
,.
endast, hans ä n k a a r pensionsbe- skilda hustrurna.
För d e enskilda företagens fankl je- riittigad.
En statstjänstemans f r h -,.
.
.
.
.
'.
- - skilda hustru äger ingen som helst pe&amp;ionskassor, i den man * sådana möjlighet att komma i Atnjutande av finnas, s t d g a s i regel, att, förutom.
pension, aven om mannen efter-skils- delägares .barn; endast hans efter-.
mässan icke ingått nytt äktenskap lämnade ' änka äger uppbära pension.
här finnes dock undantag.
.
Så-, och saledes icke efterlämnar - pen-.
lunda foreskrives i reglementet for sionsbe&amp;tigad anka.
- Det ' a r att marka, att pensionskas- de enskilda jahvagarnas pensions-.
- - på.
.
sorna bygga pii principen o ?.
själv- skassa, ' att ratt till pension kan.
ela aga rna betala ?arskad, av vederbörande järnvägs- pensionering. '
obligatoriska avgifter, alltså en slags förvaltning tillstyrkt ansökan - och.
.
.. försäkringspremier.
.
Aven hustrun - d belopp, som av kassans ' s-tyrelse f å r shlinda u h d c äktenskapet vid- bestämmes, bevi1 ja; avliden deläaga- kännas den minskning i familjens in- res friinskilda hustru, som ej ingatt komster, som mannens inbetalningar i i t t äktenskap, d å vid.
dödsfallet an- till pensionskassan innebära.
Under rian pensionsberattigad ej finnes.
önskar en man skilsmassa och kan.
ett långt äktenskap ha dessa inbetal- ningar h ' unnit stiga till betydande be- styrka, att det föreligger lagstadgade lopp.
Är mannen vid dödsfallet om- skal härför, kan hustrun icke för- gift, kan det hända, att den andra hindra äktenskapets uppldsnin~ en- hustrun, som vanligtvis a r yngre och dast .genom invandningen, att hon torde ha större möj.ligheter till därigenom förlorar sin ratt till arike-.
s jälvförsöij hing, ëfter ett mycket pension, och någon ersattning f ö r - kort äktenskap erhaller pension, me- denna förlorande förmån i form.
- ' av .. dan den första .hustrun, hur lang-t.
hogre.
underhållsbidrag kan hon her&amp; &amp; äkten&amp;ap.
med den avlidne knappast ~ å r ä k n i Men val tages an vakit,.
icke f a r niigot; Ä r mannen vid uppskattande av mannens f ö ~ - icke omgift ' eller har hans andra ak- må,ga a t t betala underh~llsbidra~ '.
tenskap ingatts vid SA hög Alder, ' att hänsyn till den ' minskning i hans ' ' ' ',!
en, a '. '
' '. '
Åtfa år # i sibirisk fdhgenskab ...
.
a&lt;.
misssionärinftan C h l o t t e Ho f f &amp; J 5.
.
.
.
.
.
.
%.
utk~rnine ?.
.l december 1932 i svensk ö; e&amp;attning.
Pris haft .. l: 25;, Inb.
1.: 75..
.
::.
.
Ingen svensk.
kvinna %ör uraktliita:a ' tt.~las~ ' denna gripande skildring om en lidanae men segrande medsysters underbara, rädi&amp;iii~g:.-H.ar .utkommit ' pil.
tyska, engelska ocli fra-nska.
.
sgr$iken.
i bortat .100,000 ex.:.
~, ~ - l f &amp;:, ~ ~, '.
.
.
-.
.
~ e k v f.
r h P; ASTOR EFR.
FRAIM, STOCKBOLM 19.
Postgiro 55005.,; eb:,. '
a &lt;
214 - HERTHA.
.
,.
inkomster, som erlaggandet: a v de obligatoriska pensionsavgifterna in- nebar.
I Norge har fragan pm frlinskild hustrus pensionsrätt p&amp;.
senare tid varit f öremal.
f ör livlig.
diskussion.
Även har finnas en mängd olika pen- sionskassor, var och en med sina särskilda ' bestammelser.
- I " Lov om Statens pensionskasse ".
stadgas .f öl- jande: Om en avgiftspliktig tjänstemans - äktenskap upplöses, skall ' det i domen eller beslutet bestämmas, om hust- runs ratt till änkepension skall fort- .best % .eller icke.
Vid avgörandet har- av tillämpas regeln, att om det finnes skäligt, skall hustrun bibehålla sin - pensionsrätt.
~ e n n a hennes r a t t bortf all ' er emellertid, om mannen gif- ter om sig och likaledes om hustrun själv ingår nytt äktenskap.
Dock kan d+ i domen eller beslutet, om särskil- da skal därtill - föreligga, bestämmas a t t.
hustruns pensionsrätt skall- fort- bestå, aven om mannen gifter om sig.
I sistfiämnda fall har hustrun i det nya äktenskapet icke ratt till anke- pension, s % framt icke den frånskil- da hustruns pensionsrätt bortfaller före mannens död.
-.
.
.
Det a r allts % enligt denna.
bestam- melse vederbörande myndighet, som vid äktenskapets.
upplösnhig i domen eller beslutet fastställer, huruvida den friinskilda hustrun skall bibehal- la sin ratt till - änkepension eller icke.
~ a n i e n ha?
ej någon bestämände- ratt i detta hänseende.
Motsvarande regel galler för " Sta- tens jernbaners pensionskasse ".
Men i fr %ga .om medlemmarna av andra kassor ha myndigheterna icke be- stämmanderätt rörande pensionen.
Beträffande Oslo koinmuns tjanste- man stadgas uttryckligen, att ratten till ankepension bortfaller vid skils- mässa.
~e Norske Kvinders Nationalraad har nu tagit upp frAgan till utred- ning och gjort framstalhing hos de olika pensionskassorna .om införande av bestammelser, motsvarande de ovan refererade i " Lov.
.
om Statens pensionskasse ".
I Sverige äro vi ännu lan &amp; efter i detta hänseende, För oss galler det först och främst att f % till stand ändring av grunderna för statstjan- stemannens famil jepensionering.
De nuvarande reglerna taga, som jag förut phpekat, ingen som helst han- syn till de f rhskilda hustrurna och leda därför till orimliga konsekven- ser.
DA pensionssakkunniga nu frarn- lagt förslag till nya bestammelser.
an- gående tjänstepension f ör tjanste- man, tillhörande den civila statsför- valtningen, torde vi under den när- maste framtiden kunna förvanta re- vision aven av gällande bestammelser om familj ' epension betriiffande den- na kategori av statstjänstemän.
Det galler d % att tillse, att de franskilda hustrurnas rätt blir behörigen till- godosedd.
Att den nuvarande ord- ningen icke Överensstämmer med - ' '.
.
Begär alltid VHTRU M: S tillverkningar: FERROL VITRUM, det mest aptitgivande och stärkande av alla moderna .organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält, fördrages det av den ömtåligaste mage.
Tages pA .grund av sin angenäma smak lätt av saval barn som vuxna.
LAXERMA-RMEZAD VITRUM, angenämt avföringsmedel av jämn verkan.
.
SODAPASTILLER VITRUM mot halsbränna och magsyra, välsmakande.
APOTEKSVARUCEMT * ALEN VITRUM, Apotekareaktieblaget.
.
HERTHA - ' 215 rattvisans och, billighetens krav ä r sammas.
D % denna lag tillkom redan uppenbart, men frågans 16sning kom- å r 1921, 1iar.man nu en tiohrig erfa- mer säkerlingen a t t erbjuda ' åtskilliga renhet av - dess verkningar och där- tvistepunkter; Bektäfimelserna i jned - m (jjlighet a t t bedöma, i. vad inlin ' " Lov .om Statens bensiqnskasse " är9 dessa visat sig tillfyedsställindei, emellertid därvid värda a t t uppmärk-.
.
. '
XÄRTA WIKSTR~~R~I. '
' ".
.
.
=, s ' Norska kvinnliga akademiker jubilera.
y .... '
Det.
var en ' ståtlig.
fkst,.
som de det största antalet, resp. 135 och 122. norska kvinnliga akademikerna.
av- Medicirie eller filosofie doktorer %ro höll p % Grand hotel, i Os1.0.
den.
l 0 14, varav ' 2 äro professorer vid - unis '.
sistlidne september till firande a v a t t vers ' itetet och ' 3 docenter.
Det finns.
statsskola ooh.
42 lekto- 50 %r förflutit sedsan den förs ' ta kvin- I ~ e k t o r för.
nan i Norge inskrevs vid universlte- rer,.
4 universitetsbibliotekarier, 3 tet.
I samband .därmed utgavs.
även .domare, 7 departementschefer, for a t t anföra några exempel.
Endast - 4.
ha en ' festskrift p % över 300 sid~r .. Jubileumsskriften.
inledes.
med.
a t t avlagt.
.
.
.
teologisk examen.
förf attaren Helge Krog med.
några E n god id &amp; h k den ansvariga bok- varma ord hyllar sin moder Cecilie kommittén haft, d &amp; den lhtit en del Thoresen Krog; lika ung i sinnet vid av dessa miirkeskvinnoi ' f ramtiada.
sin .död som den dag,: d &amp; % hon efter genom att ' s j älva ge en glimt .av n %-.
äntligen genomförd.
.
lagförändring got.
deras .. jp.ecialintresse.
N&amp;gra av först bland Norges kvinnor avlade d e boytgångnas 1ivsgä.rnin.g ha teck- " artium " för.
inträde vid universite- nats: av anpan hand.
Med s e i s t a tet .. I ' ett par av de första ' kapitlen spänning följer man ile kvinnliga la- ges en livlig.
skild~ing av den.
hårda karna i deras uppoffrande.
arbete,- $d- kamp de norska.
kvinnorna f ört .för vokaterna i deras ibland nog s % span-.
a t t f å tillträde till deii.
högre utbild- nande situationer, man beundrar pro- ningen och.
till däremot svgrande am: fesspr Boanevies.
, intensiva intresse beten * Argumenten emot kvinnorna för den p n, p antingen är0 de vanliga.
Synnerligen intres- &amp; t., galleP vetensltapligt arbete,, s&amp;ng sant iir att ' taga del av * bokens st&amp;- ellek mera:social inställning.
vi.
igen-.
tistiska utredningar på de 9,000 h i n - lc~nlla.
i Anna.
Bugge Wicksell .den.
.
.
.
nor, Som till dat0 avlagt .studentcxa- som offrar sig för kvinnornas och fal- men i Norge.
Av dessa ha $15 dar-.
kens - rätt.
Vi entusiasmeras av., pfOL efter .tagit universitetsexamen, 176 fessor Ellen Gle-dits &amp; ' skildring av stora blivit tandläkare, 1 2 avlagt examen.
det vetenskapliga vid tekni * högskola.
Bland de ' forst betydelse.
,, .. nämnda visar fördelningen .p. &amp; olika .Bcik&amp;s .senare * del ä r ägnad före- fack., att medicin och ' s ~ r A k .., ningsverltsa~h~ten, den .nat.ianella - Kvinnelige studenter 1882-1932; utgiven liksom .den internationella, och visar a v Norske kvinnelige akademikeres- lands; a t t man inte bara arbetar intensivt förbund.
~ ~ 1 d e n d a.
förlag, k: Oslo.
utan också kan konsten a t t roa sig. '
, ', ' ' ':. '
'.
,.
Gudr,ub A n d r 6 n Leglt.
SJukgymnast. '
.
Lästmakateg.
14-16, 2 tf. Tel: 164 69.
Behandlar Reumatiska åkommor, Gikt, Ischias och Nervakommor, - Massage, Rad och Sjukgymnastik.
Aven hembe- .. handlingar.
- - - p- - - ' Valsorter~t lager m: Siden-, Sam ' -:.
.rnets-, - Ylle- ' 8r, Bomullstyger saamt Strumpor.
,.
.- - -.
.
-
n %g &amp; - att kampa f ör, att försöka framlägga detta i litterar form. '
Och - det var också fallet bara en genera- tion tillbaka i tiden.
S &amp; lyckades till.
exempel Fredrika .Bremer vinna g e - hör ooh sympati för sina strävanden genom sina romaner p % ett för hela.
kvinnosaken ytterst b-ydelsef ullt satt, trots att hon kanske saknade vad man kallar verklig diktargenialitet.
Likaså niidde Harriet Beecher Stowe, Bertha von Suttner och m %nga-andra på sin.
tid storartade resultat genom att i romanf örklädnad sprida sina fram- stegsidéer, liksom aven Ellen Keys et finns m %nga skal som kunna bikter spredos till en vida större driva en person att bli skönlitte-.
r a r födattare.
För de verkliga dik- krets i hennes böcker an; om de en- targenierna a r litterärt skapande ett dast framförts fr %n talarstolen eller rent livsbehov, till - &amp; or lycka för katedern.
Alla dessa kvinnor begagnade lit- mänskligheten i övrigt, det maste till- laggas.
Men det htersthr som bekant teraturen som en plattform, fr %n vil- manga författare, vilka icke kunna ken de gjorde viktiga inlägg i en p %- berömma sig av nagon.
ursprunglig g %ende debatt eller för en häpen %hö- konstnärlig genialitet, vars.
produk- rarskara skildrade d järva reformpro- Och de hade även sällskap av tion dock varit av den s t ö r ~ t a ' ~ t y jekt.
- delse;.
~ e t.
f o r d r a med s andra ord inte mannen.
Almquist, Ibsen och flera obönhörligt litterär overbeg5vning andra stora författarn föraktade icke - f6r- att- skriva böcker av ett visst att begagna sin litterära produktion vald&amp;, ' det geniala konstnarstempe- som ett medel att görahetsiga inlägg rameiitkts tvingande inspiration kan i sin tids brännande fragor.
Det tycks mig soi om denna metod ersattas av andra betydelsefulla egen- att föra debatt hos den unga genera- skaper.
En dylik egenskap är bland andra tionen av författare medveht .eller att verkligen ha n %g @ att saga, att omedvetet lagts i träda.
Och m %han-.
da har den spelat ut sin roll i detta.
lära ut, eller nagot som Htminstone kan.
ge läsaren en &amp; ilbehövlig- tanke- saklighetens tidevarv, d % det finns s % m h g a anidra satt att n % en vid publik.
ställare.
.
Man tycker att det.
borde ligga ganska nara tillhands för den - för sina förkunnelser an genom att som känner sig ha n %got p % hjärtat, skriva l %nga romaner.
Men trots allt.
.. .. D % författarnas antal överskrider $&amp;talet a r det ej att.
.förviina sig över en.
viss ojämnhet i framställningen.
Men kanske bidrager ' denna jusk till a t t g e.
verket den personliga ptägel, som alltid fängslar.
Boken.
har fått en:förn&amp;m utstyrsel.
och illustrations- materialet a r gott.
Den norska-föreningen ar att lyck- önska.Vl1 fullbordandet av detta verk.
c, .-.
- - EVA RAMSTEDT.
Ei-ttemtur och debatt.
D '.
-.
.
.
Individu &amp; .undervisning ' f &amp; klena b ~ r n - Förenk.l ' ade s&amp;olkurser.
Kursen l&amp;iiipar sig för - elever, som ha svhigheter att f6lja med i stGr;.
.
.
... re klisaer; '.
.
Tandläkare med.
kand. y. wennncmnns Sturegatan 10.
FÖRMANLIGASTE PRISER.
Tel, ö.
26, / Linda .&gt;.
6bergs Efti., Skolkbrser Mottagning enle.
.
Qrundade 1914: Tel. V. 394 72.
---- L ' DU~VEB Kostnadsfri Iradfrclgning.
.
förefaller det mig som en: brist, att det sa ' sällan - i vara dagar förekom -- mer en symbios mellan den skönlit-.
terära formen ' poh annat än rent.
so- ciala spörsmål.
Stridens - vagor gH.
.
hög?
äv &amp; i andra diskussioner dock än enbart partipolitiska, men de n &amp; alltför sällan i vart land utanför säll- skapsrummens gränser och avspeglas föga i modern svensk litteratur.
Man och man - emellan och varhelst några kulturellt intresserade personer äro församlade diskuteras de nya aspek- te ?som u p p s t ~ i p &amp; t förhallandet mel- lan f&amp;älIdrar och barn, m.
och kvin- na, vetenskap och religion, skola och hem.
Och det har framträtt en helt ny,.
kalfatrad och nAg @ b &amp; undrad kvinnotyp, en produkt av fo- - reträdarnas emancipation, med full- ständigt ny livsinställning och syn pH äktenskap, religion och livsmtil, men i litteraturen förekommer den ännu knappast.
Vi ha alla mött atminstone någon representant för denna nya kvinnogeneration ooh reagerat olika inför den, - liksom inför tidstypiska företeelser överhuvudtaget.
Men.
den svenska litteraturen tycks annu inte ha berett tillräckligt rum för dessa samtidsf öreteelser.
Debat- t &amp; har icke samma framträdande $lats som förr i böckernas värld.
Den tolereras knappt, och om den nagon gång vagar sig fram, plägar den i re- gel.
avsiktligt eller oavsiktligt grund- ligt missförstås.
.Det tycks anses; att en bok endast har berättigande, om den ger ett adekvat uttryck för för- fattarens egen livsinställning eller en ' subjektiv - skildring av hans omgiv- ning.
.
' Varje förf attare bör tydligen.
.enligt; denna åskadning med, nödvän- dighet, själv i &amp; att säga " lida .u?
sig " sina.
verk, och detta förefaller mig som en onödig och a1ltfö.r valdsam in- .skrän,hing.
.Det borde tvärtom, yara givande.
att se problemen objektivt utiluniade och diskussionen om ti-.
dens ' fragor i gang även inom littera- turen.
Säkert g &amp; många personer,.
.i synnerhet kvinnor, i våra dagar om-. '
kring med int.im kännedom om sam- ' - tidens.
konflikter, personer som utan att vara utrustade, ' med litterär be- ggyning av överväldigande matt doc &amp;.
skulle i bokfo- kunna göra vägande inlägg i debatten om dessa konflik&amp;$.
Likasa finnas mariga andra, so,m ge- nom.att ta del av en dylik tendenslit- teratur skulleakunna vackas till +kti+t ' intresse förnutidens brännande pro- blem.
Genom en ny sammansmältning av l ' itteratur och debatt skulle kun- ern &amp; ett sätt för den unga genera- tionens kvinna att likaväl som.
sina föregangare.
ge sig i kast med-frågor, vilka visserligen äro eviga, men dock till sin a r t ständigt växlande, och gom icke kunna besvaras annat än att objektivt framställas och ärligt diskuteras.
.
, EVA BERG.
S ', ' ' I iijreningarnas defilering .i Riddarholmskyrkan den.
6 november del- togo representanter för Fredrika-Bremerk Förbundet.
.
.
...
.
.
s I Billiga Kurser i tillskärning * sömnad och provning.
.
Mönsterförsäljning.
Beställningsatelj6 för klänningar.
Södra Ti / / sk&amp;aresko / aan GUTGATAN 19, STOCKHOLM.
Tel. Söd.
66 81..
egair&amp;ams.
.
.
TA N D KZIN IK Tegnergat.
16, Sthlm.
Tel. V. (' 3) q z 42.
Spec.: Naturtrogna löständer (fr. 35 kr.
pr gom).
Absolut smärtfri.tanduttagn.
o. - plombering.
Guldbryggor fr. 30 kr.
pr led.
Mottagning 10 1 -, 5-8.
Sönd.
: 11-12. rldfr.
...
Kostnadsfri.
.
.
Endast leg. ' tandlak.
.
.
Z18 - - -.
I HERTHA Srnåhrukarehernm~e -.
.
.
och kvinnan,.
.. et har ' nyligen uppgiGits, .a-t6 för - narvarande finnas- ' öqer femtio- tusen smilbrukarehem i vart land.
Därav ensamt.
femtusen i .Kristian- - stads lan.
Lagga vi di hartill, - att det finns ett lika stort.
antal - - av äldre na- tur, som, utan att vara .enrollerade i egnahems.rörelsen,- omfaita lihande arealek, brukas p &amp; sirhma satt och ge avkastning ' i proportion med ' dessa.
förstar härav, att - jordstyck- ningspolitiken i ' v %rt land under se- &amp; e lirtianden: drivits till en höjd, varom de gamla lanthushållal ?ia ocb - forna nationalekonomerna::.
.
aldrig VA- gat .drömma.
.
.
.
-.
- Man kan med skäl frAga sig:-hur8 skulle den g a d e sociologen: och fri- bytaren jämväl På lan %ket~ omra; de, Gustaf Wasa, stajlksig till detta problem?
Han, som 1ard.e.
folket att dika sin jord, tillvarataga- skbgsmöj- ligheterna och ba.rga sin ' sad i ratt tid.
Helt i6kei.t skulle:lian myst gott i sitt lilnga sliagg om han sett huru - jordbruksförhallanderia i ' bemalta av- seende utvecklat sig .. I ett mandat ?till alla landsändar ", anghende .&gt; ' all- mogens fattigdom ", av Hr 1555, pekar han ocksa på vikten av hemmans- klyvning: " i Norrland, p %- Dal, i Värmland och Finland, s %val som.
flerstädes har uti vart rike, a r en ond och ' fördarvelig sedvana uppkommen därutöver mång fattig man bliver s % förarmad och fördärvad, att han- sig sjalv varken bärga eller nara kan, ' an e.
.
.
.
I mycket mindre göra kronan den rät- tighet, som henne bör, nämligen i s % m&amp;tto, att fyra, sex Btta eller flera, och under tiden en hel släkt, ville alla tränga sig in upp % ett hemman och ingenavill Iilta sig lösa ut, utan mene, att .de ingen annorstaldes sig s % viil behjalpe kunna, som dar de äro upp- födda, och blive s % många sköna kro- nans hemman icke annorledes sönder- kluvne, bytte och partade an s o m man uti a v,.
lösöre, silver, kläder, penningar och annat sådant utdelar och skifta plägar, s &amp; sker.
dock icke kronan den rättighet av dem, som sig borde, och Sveriges ' ag förma- l ~ att, där syskon skiljesig ifrån var annan, med disk och ' duk, d % skola de ock pliktlge vara, att draga kro- nans.
skatt och alla utskylder, det.
.
.
dock icke nu sker. "
' Visserligen märker man har, som över allt i kung ~ ö s t skrivelser, ~ s den egoistiska känslan sticka fram, men som ahan ick6 blott ville sitt eget, utan ock landets val, a r därom intet att saga.
Han förebär emellertid bl.
a., att " de som yngre are och mindre makten hava låte sig penningar och annat gott av dem, som äldre are och hemmanet bast besitta kunna, utlösa, och de andre återigen söke sig andra hemman och äger upp &amp; kronans sko.
gar och allmänningar, enar mangen- stiides gott tillfälle och god lägenhet därtill gives.
Nar så sker bliva alla val besuttne så att de icke allenast ' Handarbetets V&amp;mnea° Mattor - Hiiibeltyg - Gardiner - m. a stureplan 2, MERIDERAS.
- (- GTOCKHOLM.
Tel. 91 02, - 26974. '
.
...
.
.
: ~,&amp;rahemsr6r ' elien ä r icke av nyaste kunna.
göra kronans skatt utan ock datum.
Den.1eder.i stort sett sina anor giva tionde, och.
andra rättigheter.
...
.
fr %n början av 190g-talet:-Det gamla.
.
ifr %n sig. "
.
.
i an finner har %$+killiga riktlinjer ' torpsystemet, .. som under Arhundra-.
.
utstakade.
f ö r den småb.ri&amp;arerörelse den varit i bruk, hade d % spelat u t sin.
lle pllmytt; i &amp; or$, som darefter följde.
Det var rofl .. " ~ n ~ e n ' v i kontraktera om jprd .i.
land$ vid hemälta tid, ingen utgöra dagsverken p % satt som och de.
hemman,.
' som daref ter .. blev &amp; tidigare skett.
Det .ial1de att friköpa - utbrutna, erhöll0 en helt annan rymd ' siria ' torp.
D &amp; detta iike kunde ske, än den, ' kom bestås ' egnahemmaren över~nskommelse.
med jordigaren .. och sm~brukaren i v %ri ' dagar. "
~ e l t icke traffas, blevo de nedrivna, bygg- '.
.
säkert,.
hade f öfe&amp;nkaren samma * naderna tillspillogivha .eller bortför- sv&amp;righeter att.
' d.ragas med som ef- &amp;; ' Därför ser man litet varstädes i, terföljaren i:tr %ra .. dagar.
gällde bygderna ruiner av dylika lägenheter.
för.
honom ati ' bygga ' och odla, redja Det g6r ett allt annat an.gott iitryck; mark och bryta bygd.
Och det gällde da-man veti- att.
dar en g %ng varit då, som nu, heit säkert ocksa kvin- odlat omrhde, kanske mera-an en- livs-.
han.
Det har ofta i.v$ra dagar bli- gärning utförts i det tysta och famil-.
vit sagt,.
a t t det i icke ringa man jer ' dar foraom varit boende, som.
H beror p % henne, huruvida smabruka- den med ljung eller skog beväxta tor- ren skall lyckas .i sina förehavanden van:.
hämtat sin näring Har ha.
barn ' eller .icke.
Har man, som förf., ' un- i tukt ' och Herrans förmaning fo &amp; derhratal bott .i en bygd, d &amp; mycket .rats; ' vilka med ' starka: armar gatt.
-.
.
folk av.
dénna kategori arbetat och u t i Ilivet för a t t * göra sina strävat, .har man ocksH kunnat bilda.
En stor del av den sist ' a generatio- '.
sig ett omdöme härom.
- och det garn- nens söner och: döttrar ha gikt-, till la ordspriiket, " en god hustru ä~ värd .. städerna, en - annan betydahde part.
mera än guld ", har i bokstavlig me- till.
industrien, medan den minsta de- - bliirit kvar vid jordbruket.
b et: ning för ens ögon besannats.
.
~ e i, ~ a l len ler för egnahemmarens hustru, lika a r i regel fr %n .dessa senare de mo-.
.
val.
som f &amp; mannen, att först %: sig derna sm %bruken rekryterats.
- - ' Nar deras fader och mödrar, efter p % ett tillvaratagande av det lilla som.
det stora, ja,.
icke minst av tiden, om n&amp;ra ars tjänst H hemman.
eller her;.
det: hela skall gH ihop ..
Detta icke regHrd, beslutade skaffa sig ett hem,.
minst .i.
våra dagar, da jordbrukskri- köpte, de ett torp eller arrenderade sens, verkningar blivit.
* .genomgående ett omrHde i. skogen, dar.
de röjde inom alla grupper, " stora saväl som mark, byggde - och bodde.
HArt - och strävsamt- kunde det bli,.
men.
icke smH.
. '
' et ' S;, ', ', Sörmans The ' uppskattasav alla fin- .. ' sma-kara.
Endast en kvalité.
.
l /, Den biista kg.
blyförpackninpar Kr:.
4: L..
.
L OR REGER I N GS GATAN ' ^.
.
.
.
, S Tio C K - H O L M.
siillan fann man .biide - gladje -- och val- .- En .hel del av de försök som under s t h d i de: gamla ' ' torplageiihetern &amp; senare tid blivit gjorda, i avsikt att Den tidens ' kvinnor Stodb ocksi %,, samla ungdomen, ha emellertid utfal- med avseende på arbetets ' .mHngsi~ lit väl.
Hemslöjdsförennigarna ha i di,ghet, bättre rustade an mAnga.
- a$ detta avseende haft en st * uppgift dem, som i vAra daga.r i srngbrukets att fylla.
Det vore önskvärt att de - tecken gH att bilda hem.
- De.
voro kurser för samlande av de unga kvin- kunniga i spånad, vävnad; stickning norna i detta avseende kunde fort- och somnad.
Varje ledig stund, som satta.
De utställningar, som efter en vävkurs varit anordnade, ha nogsamt - de haft frAn de grövre sysslorna, ha- de de mast-använda för detta anda- givit besked om att de varit till stor mål.
Som ett ledsamt kapitel ' i den nytta.
Nar man betanker vad äldre tidens odlinkshistoria stHr den oreg- tiders kvinnor i den vägen kunde pro.
lerade.
arbetsdagen.
Den kunde - bru- ducera, förstAr man betydelsen ' av att kas till överdrifter; men A a-ndra si- denna sak pH kraftigaste satt fram- dan lärde sig den unga flickan Htskil- jas.
En stor del av de arbeten, varav ligt, som hon kunde h a ' gagn av, d &amp; man i vHra dagar njuter, antingen man ser dem i muséer eller hem, ha.
ho^ .blev sin - egen.
MAngsidigheten i tillkommit som kvällsarbeten under, arbetet bidrog till att hålla ' den trött- aldre tider.
.När arbetet .för dagen hetskänsla borta, som annars nödvan- digt skulle infunnit sig.,, Ooh det tal var?
slut där ute, samlades den tidens om " tråkigheten pH landsbygden ", kvinnor vid spinnrock ooh vävstol.
- varomssa ofta skrivits, tillhör- en se- Man brukade icke sällan anordna.
nare tids uppfinningar.
Det har kom- " kardegille ", v a d d .byns kvinnor,.
mit .-till under en tid, d % till, och med äldre som yngre,.
kommo tillsammans - landsbygdens ungdom blivit blaserad.
för att biträda varandra .med kard-.
Man behöGer blott ' studer ' a landsorts- ning a v ull eller lin; - Under senare - tidningarnas fredags-.- o &amp; lördags- tide serverades .kaffe eller ett par nummer f ör att - erfara-.
vad.
som b ju.
gAnger under den tid arbetet pligick.
SA gick den kvällen: Mafi hade inga- des.
Även om arbetareungdomen a r den; lunda trAkigt under ett slidant sam- som- mest befollkar de tusen och - en arbete.
Tvärtom kunde man fli höra - nöjesplatser av skilda slag; som fin- de gamla i ens barndom berätta otm, nas % svensk landsbygd, möter man den trevnad man haft under dessa ge- jämval dar ett stort arital ungdomar mensamhetskvällar.
Icke sällan tit-.
frHn smHbrukare- och bondehemhen: tade ocksb mannarna frHn granngår- De moderna kommunikationerna och darna in i stugan, och detta bidrog.
den lätta tillglingen till nöjen jämväl pA sitt satt till ett förhöjande av under vardagsaftnarna, särskilt pH stamningen.
I allmänhet har man den uppfatt- vintern,.
bidraga i sin mån härtill.
.
; ' - ' ' Drottninrg.
41, Drottningg.
11, Regeringep.
11, Bibliotekag.
11, .Kungag.
67, Vasap.
3, Vasap.
8, Vasag.
25-27,Vassg.38, V. Slyaag.
8, CENTRALBA~GARDERS STORA VANTHALL, Stockholm.
.
-.
AE881d 8 8~s~Ea~assig %Pk &amp; %.
.
'.
- ningen, att dessa s. k.
" gillen ", när byns kvinnor kommo tillsammans för att gemensamt arbeta, endast var ett samkväm rikt.
pA sladder och förtal.
S % var ingalunda förhiillandet.
Tvärt- om var det vanligt, att man vid pau- serna.
.i arbetet berättade sägner och traditioner fr %ri orten.
De unga lyss- nade med gladje till vad de gamla i detta avseende hade ' att berätta.
Eller ocksa sjöng man nikgon av de folkvi- sor, ' som d % ännu: levde på folkets lappar.
Tack vare detta intresse frAn de gamlas sida ha.
ijessa blivit beva-. '
rade.
...
Ännu för nAgra.
artionden sedan fanns det vissa bygder i vHrt land, dar ortens kvinnor ?icke allenast till- verkade tyger, näsdukar och förklä-.
den för eget behovii&lt;tan.
jämväl till försäljning.
SA vap: ixempelvis för- hiillandet i ~ j u h ä r # B b ~ ~ d e n i, Vas- tergötland, de hall ?g$ska skogsbyg- derna {@ h Goinge i., @ @ ni.
drev shdant &amp; tt, man hemslöjden att t d a r k v i n n a n @ $k s m i b ~ k a r e - hustrun gjorde sig$! &amp; avsevard komst därav.
vissi&amp;geri skulle det kanske gA trögt me # # $säl jningen a v dylika saker i, Ar4 +&amp;igar, niin allt saxnmä byg- fortfarande finnes @ $i der en och annan spjXk@ru&amp;arehustru, som för hemslöjdsf@#ingarn &amp; rak- ningytför.
tillverkr$i@.~r och d&amp;ige- n&amp;i bidrager till hq&amp;Mets d:!
':.
och Tamil-.
.
jens underhH11.
p$l$i Det har.
under sqjire tid tal &amp; och skkivits mycket ang$@de smA$rukar-l.
riks svaga ekonom##,J &amp; !tta m6d an- I t ar q:$$$ -- C; b .. * in- f 22 !.
HERTHA l r ledning av deg l %ga priser, som varit.
radande p % jordbruksprodukter.
I detta, som i sa mycket annat; har.
legat .. Atskillig överdrift.
Va1 ä r det.
sant, att den sm&amp;brukare; ' som utan - n %got som helst sparat kapital.
blivit vad man i Skåne kallar " egnahem- - marev, haft det svart.
Han har icke allenast Anyo måst uppföra de bygg-.
nader varav han varit i behov, utan dessutom kanske också odla större eller mindre arealer.
Ooh s&amp;, n.är.
det- t a skett, har han and %.
icke haft nog för att pA ' ett ti~llfredsställande sä$t klara sig.
Han har mAst g % p % arbete .borta hos andra.
- En hel del av det, som han bort utföra hemma, har bli- vit försummat; och det har i ekono- miskt avseende g %tt bakat.
Detta för- utsatt att han i&amp;e hemma haft en duktig hustru, som kunnat stå i ' med arbetet.
V i ha sett m %nga ' smAbru- .. kar&amp;em, där hustrun kunnat sköta b %de plog ooh harv, medan mannen gatt pH arbete hos andra.
har.
i icke ringa m8n bidragit till- att hålla husets ekonomi i gott skick.
Man har icke f r h detta ahAl1 hört nAgra- klai gomAl, e j. heller har, man.
förnummit vare sig utmätningar eller annat hos,.
.. den sortens, smAbrukare.
Det torde vara f % kvinnor i vara ha ett.
mera.
stravsamt.
' dagar, arbete.
an: smAbrukarehustrun.
Hon har icke rAd .att hAlla sig med lejd hjälp utan maste merendels själv ut- föra arbetet både inne och ute, förut- satt a t t, hon icke liar döttrar, .. som kunna biträda.
Genom omsorg ooh ' ' ', ' ' etta om- * s GYNNA ' DE VANFöRAS FöRSALJ; NINGSCENTRAL, Beridarebansg; 23 8, Sthlm.
Tel. 35 16; Rörsäljning av vanfö- ras arbeten:, Vävnader, stickade varor av alla slag, klänningar,.
barnkläder, handar- beten,.
' rockar o. förkläden, lampor, lamp- skannar, leksaker ' m.
m. Bestallnin.
emot- tages.
Hjiilp de vanföra till sjalvlijalp! '
S y a t e l j é o c h lap c e n i r a i mottager beställning- ar av .ii s y a g s r A n r i i i.
~ v e n Irgning !r.
Oster- malrnse.33, n. b. Tel. 161 93;.
Oppet vardagar 9-7 lördagar 9-2..
.
V.
@ .ER ARBETE A T DO:VA KVINNOR.
Bloderata priser.
.
.
.c '.
: Välgjort arbete.
.
.
-.
- '. '
'
.. 222 * .. -.
&lt; HERTHA.
.
-.
- -.
- p .-.
sparsamhet kan hon pil sitt: utomor- ' dentliga sätt bidraga till hemmets valstHnd.
Hon har att uppfostra bar-.
Elsa och kärleken.
Far.
och dotter av ni, hillla dem rena och snygga och Anna Lenah E.lgsköm.
Albert Banniers.
- för övrigt, hillla huset i ordning.
Men.
förlag.
, hon h a r även att bidraga med - sköt-.
.
ortsä ätt ni ng en pil D e n k l o k a seln av kreaturen.
- I all synnerhet.
E l s. a har kommit.
.
E t t gammalt.
mjölkningen har.
hon a t t .. sköta om.
nött ordstävs visdomsord om belönad .. Detta.
icke sällan även om hon har, väntan i visst fall har härvidlag fHtt: ' .döttrar, som bitrada i arbetet.
.
.
.
.Sin rika tillämpning.
E l s a .o c h -.
.
Den som- skriver detta kom för ' n+- k a r l e k. e n - eller ar bokens huvud- g o t, år sedan till en avlagsen ' bygd i titel F a r: o.ch * d o t t e r?
Manblir.
., norra ~ k i l n ... e et 1Ag ett litet sm &amp; inte klok på titelbladets 6ipstallning - bruk långt vid sidanaav vägen.
: Efter - är Elsa Holms fortgilende utveck-.
.
e n halvtimmas .vandring stod jag vid lingshistoria, berättad av en förfat- den lilla gilrden, som 1Ag invid kanten.
tarinna som i sällsynt grad besitter.
.
av - en vidlyftig skog av ek och bok.
mänskoseendets kbnst- Dartil-l gavan ' ' Är det icke ensligt: att bo har? "
a t t kunna materialisera sin s i n @ om frilgade jag kvinnan sim höll pil ked.
skapaxprodukt: Herines s k a r p iakt-.
vattning ' av.
kreatur utanför g.
h.
d s - tagelsef örmfiga i samband - h e d en.
.
-.
brunnen.
.
.
, - fantasi som lyfter det iakttagna ovan-.
" Ensli, &amp;? "
fr&amp;gade h ~ medan; hon för och, utom- fotograferingsplanet, satte sina ljusa, klara ögon rakt i .som förandligar det, ~~~~h mina.
- ag a r ju * född har.
Inte Elgström.
till; lenr betydande mansko- kan herrn tycka det a r ensligt h&amp;, ' skil,drai.e hon !isat: sig vara.
' Men jag.
som ' är s &amp; vackert. "
:.
vill hyla fore att hon i denna nya ~ r k ä n n a s måste, att Jag skämdes.
Elsa-bok har givit, dFt- hitintills full- ag hade.
icke väntat m i g .detta: på.
lödigaste pr ?vct.
pil hur - &amp; hon nar samina gilng märkte jag hiini stark i denna vag.
.
. '
.
- hembygddcänslan ligger rotad: ute i D.et a r en intensivt levande,, egen- bygdeka.
1cke minst bland de smfi artad liten mänskov&amp;else vars vasen brukarna .av den svenska joraen - och '.
och karaktär utvecklar sig och mag-.
den med denna arbetandekvinnan .. - nar, en.
genomarbetad- analys, men .. - J - P H ~ ~.
~ N utan * varje som.
helst anstrykning av.
.
schematisk teori.
.Inte - alltför ofta ställer de moderna böckerna - .i vil- ket fall som helst inte milnga svenska '.
- fram .gestalter som t a r sig plats.
i - hilgkomsten som mänskor.
vilka man,,: - - ' I, ' ' 7 ' gör~nna * ':,, t b ' .. -.
I DRICK a r: C.
- Si~fy&amp;rswirdI.
-.
Med, Kand:, - .~t ' ockho~m.
.
.valhallavkgen.
.W; l .. ti.
- (i.nv.
' bstra station).
: - i lbkittagning efter overenskommelse .pr .. ..: -:,.
Tel. Vasa 395 02.- ' -.
.
R O N N E B Y.
.
BR UNNS BORDS TTEN.
.
; ' -.
, l VA
faktiskt träffat.
Med boken satt p % hyllan minns man dem-, knappast längre, i bästa fall som svävande re- miniscenser.
Man torde minnas Elsa Holm.
Personerna i boken i övrigt; tids- skedet - .för d e unga av i dag SA avlägset men.
jordmånen f &amp; Elsa Holms växt - hela miljön omkring henne, det är a l l t skildringskonst av hög rang.
Därtill ä r boken spännan- de rolig som en äventyrsroman: Först ooh sist, det ä r en betydande bok.
vindskuporna ".
E t t g a m m a l t h u s s k a l l r i v a s ä r i själva ver- ket slutkapitlet p % vindskupehusets historia, med.
Tom Carrell som huvud- person.
Det ä r samma gedigna, v&amp;r- d a d e skildring, som vi förut känner hos denna författarinna, s h göi ' deri nu utkomna boken till .den givande - och intressef ängslande - läsning: den .är.
Fru Herzman-Ericson behHlr.
ler s$ike ' rligen sin publik. '
" t ', '.
. '
En omoralisk historia av Py Sörrnan.
Al- ' bert Bonniers förlag.
. '
.
- Dkn .unga, kanske- rättare bestä &amp; moderna, ' litteraturen har gott om omoraliska historier.
Py Sörman har kommit med en som hon själv frankt betitlar Qom sådan.
Hur pass hycket ironi &amp; t ligger i denna titel ä r inte gott a t t avgöra.
are mot kommer man synnerligen fort till.
en bestämd uppfattning av ' a t t E n - o m o r a- l i s k h i s t o r i a inte gör den be- g %vade författarinnan som vi känner från de tidigare böckerna n %gon he- der.
" Moralen " därvid lämnad helt ur räkningen, omdömet endast grun- dat på a t t historien.
ä r, ohjälpligt sjaskig - allt igenom, och därtill illa berättad.
Man fr %gar sig sannerligen om inte detta ä r en första författa.r- försyndelse, som .hitintills vilat i ' skrivbordslådan men nu vedervågats till publicerande, i förlitande på ett.
redan uppskattat förfatbarskap ?.Hur harmed an m % förhålla sig, man ön- Den ojämna stliiden av Anna Björhnan.
Albert Bonniers förlag.
Ahna ~ j ö r k m a n har i sin nya bok valt ett ämne som alltför lätt kunnat verka sensationellt gottköpiimotiv - i al1 sin ' ohygglighet.
I Anna Björk- mans behärskade och säkra berättar- stil och med hennes vetskap om den a r t av mänskor som hon valt a t t skil- dra bl &amp; d e t trovärdig själsanalys av en enkel, sund.
och stark.
kvinna i hennes ensamma kamp under ett krossande öde.
Annu en bok av denna författarin- na vittnande om hennes fördjupade mänskostudium.
, Ett .gairnmalt hus skall iivas av ' G&amp; &amp; Herzman-Ericson.
- P.
A. Norstedt &amp; Söners f örlag.
.
.
Gurli ~ e r z m a ~ - ~ r i c k berättar on i sin nya bok vidare om Tom Carrell och andra som bott- i " huset med.
gONSTSTOPPNING utföres av, +ckkunnig personal $11 synnerligen.
billiga priser sa välgjort att Ni knappast med blotta ögat kan upptäcka lagningen.
Ring s &amp; hämta .vi.
.
Strumpor uppmaskas .. 40 öre pr maska.
.
, Koriststopp~ingsatdj6n.
.
.
.
Kungsgatan 77.
Tel. ~ h 69.
05. '
.
.
.
.
.
i. '
-,.
.
.
* I .C at \ " in-.
.
t. \ od.
.
l Sto.ckholm
224 -. '
.
HEC ' EHA s k a r att Py Sörman haft denmr bok outgiven.
Den sblm &amp; rivit ' &amp; .dana sa- ker som D e n b 1 å l?
' k t a n &amp; h, A l o e bör vaka radd o m sitt forfat- tarnamn.
.
.
Ungt äktenskap.
av- E v a Bekg.
Albert Bonniers förlag ...
- över huvud taget har:-man hunnit bli ganska- led å t den affischerade t ' moderniteten ' ' inom nulitteraturen.
Det sägs ifran i boktitlar och bok- serietitlar att här ä r det a t a s t e nya.
Etiketteringen- blir till sist enbart äcklig.
Moderna mänskor, modernt äktenskap .m.
m., m. m., kunde man inte överlämna å t den läsande publi- ken att själv klassificera och - .med nöje eller motsatsen -: konstatera moderniteten?
I Eva Berg har betitlat sin bok U n g t ä k t e n s k a p, med undvi- kande av den här berörda banalite- ten.
Att förlaget passat in den i den förut existerande serien M o d e r n a u n g a m ä n n i s k o r .ar sedan en annan sak.
.
.
.
Emellertid ä r det intebfrhga om att inte U n g t - ä k t e n s k a p handlar om unga och moderna mänskor.
Det .är synbarligen-den miljö inom vilken förf.
rört sig och .som givit henne impuls till boken.
Därmed.
p &amp; intet sätt antytt att den vore en nyckelm man, ännu mindre ett självbiogra- .fiskt dokument.
Vi f %r.
dtock.
tilltro även en ung författarinna gAvan av sj.älvständigt skapande.
Här- skall inte upptagas till över- vägande bokens moraliska - eller som mången säkerligen hellre vill ' e uttrycka det, mindre moraliska - halt, endast framhållas det ' som synes mig bestämmande ' för denna.bok: f ör- fattariimans tydliga intresse av att föra fram en komplicerad problem- stäflning till begrundande.
Detta ' rimmar även med att hon själv i detta Herthanummer hävdar lämpligheten och - önskvärdheten av att genom ten: densbetonad ' taga ärlig upp vilja tids- problem till litteratur debatt, En härtill berättigar ucks % mycket i fra-, ga om ämnesval.
.
Den litterära begåvningen, som ä r.
.det ursprungliga och .ofr %nkomliga villkoret för litterärt sysslande över.
huvud taget, äger Eva Berg.
E. K-n.
1 ' Femtio.
&amp; n, faltte.
F@lsningsarmBn i Sverige 1882-1932 av %verstelöjt- nant- E. Malmström .har utkommit ooh säljes p % Fr&amp;lsningsarméns lokal, östermalmsgatan 71.
G a v l e: fru Emmy Högbom.
H a l s i n gib o r g: fru Karin, Jönsson, fröken Margot \ Kristensson, fru- Helga Nils- son, fröken m er ta Akerberg. '
K a r l s k r o n a: grevinnan h u r a Cron- stedt, f r u.
Hedvig Dunér, fru Gudrun Du Rietz, f r u Edith Hainer, f r u Gertrud Hild, fru Anni Kihlstedt, fru Maja Kallquist, fru Sigrid görling, fru Hulda.
Maifalt, fru Es- ter Peters, f r u Doris Wendel, f r u Marta W,ocketz, fru Ingeborg Zetterlund, fr. .Mar- tha Akesson.
L a n d s k r o n a: fr. - 0livia Nilsson, fru Sylvia Nilsson.
M a l m ö: f r u Irma Birch-Jensen, fru B,erta Dahl, f r u JkYhrta Ekroth, f r u Elina G.randelius.
S t o c k h o l m: fru Karin Ahlgren, fru Kar+ Granlund, f r u Hulda.
Sjöberg, fru Ingeborg Thiel.
V a r b e r g: fru Nanny .Möller, fröken Ingrid Ahman.
V a x j ö: fru Anna Cronlund, fru ' Ellen Zandler, fru Vendla Zotterman.
O r.e b r o: fröken Martha Grönvall.
..
kretsen den Il .. och 12 oktober kabaretafton med \ rikhaltigt och omväxlande program.
Fröken ~ a r ~ Högstedt, i t som stod- för den cl ' ekorativa utstymeln, hade i stora sa- !en framtrollat utsikten över Sundets bl %a bö1jo.k med svajiga segelbiitar, %ch i&lt;yckkt unga, ' skådespelerskor upptriidde i dans ' och shng som sjömän i miniatyr.
pierrot Öch pierrette förnöjde publiken med.
sin lilla duett, och till sist ledde Madame, sans- Gene, .med if feltornets sil.huett som bak-.
grund, en stilfull rqannekänguppvisning. '
Den .charmanta congerenciern, fru Margit Froste, avtackades - med rosor och applåder.
.
Samtidigt och fök samma ändamål.ighng- sattes en tombola, vartill kretsens - medlem- mar s-kankt.
alla de vackra, värdefulla vin- sterna.
.
.
E n kurs i fransk konversation under led- n i n g - a v.
Madanie ' O.
Nemtsjinoff började.
.
den 18 oktober ...
.
.
.
.
F a l k ö, p i n g s, k r e t s e n hadeden 21 september sitt första sammanträde för h i j s t t e r m i n e ~ ~ Ordf. f r u Tullie Koch gav g r v i d en resumé over ' förhandlingarna vid förbundets.
Brsmö?
i ~toc@olm, och frö- ken ' Margit a f .Ekenstam predrog en av kretsens sekretelrare författad ' versifierad " rapport " " från årsmötet: Dessutom före- kom en livlig diiïcussio.n ' över frågan oni " hembiträdenas ledighetstid ".
Därefter följde samkväm med teseiGering. '
,.
. '
' G ä v l e k r e t s e n hade ' din 7 okt.
sitt första s a m ~ a n t r, a d e för hösten under fru Ruth Johansens &amp; dförandeskap.
S+an föreningsangelagenheterna genon~gåtts, höll fil.
mag. ~ a r t ' a Lindqvist (signaturen Quel- qu ' une) ' ett Gser ' ande föredrag över ämnet: " Några dagar ihed en kvinnlig journalist ".
Det fangS1an.de föredraget åhördes av ett talrikt och t a e s a m t auditorium.
Efteråt följde .tesupé oc,h samlwäm,. '
.
.
. '
K a r 1.
s k r, o n a k r e t s e n höll sitt för-.
sta sammantr.äde ' för ' hösten i Frimurare: hotel.l,ets festvåning onsdagen den 19 okt.
under ordförandeskap av fru Eva af ' Geijer: stah.
.I ett föredrag kall ' at " Som fabriks- syster bland tandsiticksarbeterskor ".
Famna:-.
de fröken Naja ' Akesson en del: inblickar i sitt intressanta och ansvarsfulla kil1 .scm periqnalkmonsulent vid tändsticksfab&lt;ik&amp;na.
i Jönköping,.
Efter tesupén &amp; erättalle fröken - Maja Tornée pi % ett spirituellt och r o k d e sätt om ', En resa .i postkupé ".
Under aftonens .lopp bjöds också på ni&amp;.
sikunderhållning av fröken Brita Sjöberg.
och fru Astrid Gyllencreutz,.
.I Inom kretsen h a r 3 höst bildats en studie!
cirkel ' med ett trettiotal medlemmar.
Det.
a r en kurs i- nationalekonomi, som, gas under ledning av fröken Hedvig ~ a l l k. '
.
.
8 H a l f i s t a d s k r a t s e n samlides till sitt föksta höstsamflv&amp;n - den 11 oktober, varvid kktor Carl Dymling höll e t t med stor.
upp,nl.ärksamhet åhört f öredrag över ämnet " Den moderna kulturen i kritisk.
be-.
.
lysning ".
.
-,. '
' ' H ä l s i n g b o r g s l i r e t s e n hade de " 22 mlaj anordnat en utfärd till Apelryd.
under föreståndarinnans, fröken Karin Härs ' tedts, älskvärda ciceronskap fingo de int2esserad.e deltagarna bese den vackra anstal ' te6.
~ e s ö k e t avslutades med en trev- lig kaf@s&amp;nd.
D &amp; i9 %epteniber samlades medlemmar- na till handa ?betsafton.
Fiöken .. Signe Wennberg talade om F.-B .. - F:s verksamhet och,.
: förevisade skioptikonbilder.
' Fröken Elsa ~ ~ t i ö i n b och e r ~ fru Anna Mårtensson sjöngo tid1 acko~panjemang av fröken Hil-.
ma Wengbe~g.
.
(.- .. Till f ö T h n fö,r sin .. hYrei$&amp;d, itPoidha&amp;e ' ' ' t - K a l s t .a d s k g e t s e i hade - .tisdagek den 4 okt.
sammantrade- å Stadskällarens klubblokaler.
E t t stort antal medlemmar hade infunnit sig.
.
.
Sammanträdet; slom var .höstens forsta;.
öppnades .av ordf.,fru Gerda Hellberg, som.
.
, ' F., ' ' \ r; ?fb:i.s: s~öjdavdein~na- Svraviigen 4.0.
StPc:$$oh. '
- Tel. Norr 88. e.. '
S.
J.
U.
I ~ S K Ö T.
E R S K E U T R ~ I N G A ' R; GOSS- och BARNKLADER ...
MOTTAGER.
BESTALLNYGAR.
.
.
. '
- i. '
a -, " l l j i l p Igcnoni sj5lvhj5lp. "
226, HERTHA - hade man lyckats forvär- e- va föredragshallare docent Gunnar Aspelin.
Talaren lam- ' hälsade de närvarande välkimma och efter överlämnade ordet A t kväll ' ens före- ' dragshållare, fröken Edith A@renlöf, som med utghgspunkt från skolar !etet .klokt och varmhjärtat talade om Fostran tiil självkännedom och s män ni sko kan nedom.
.
I samband med föredraget följde diskussion o m f~rhallandet mellan skola och hem, då frAn sAval föräldra- som skolhAli starkt be- tonades, behovet av sama~bete.
.
Efteråt sedvanlig .tesupé.
Den 13 okt.
hade kretsen besök av d:r Ruth Grubb, som höll föredrag om.
Foster- fordrivningsfragan.
Därefter samtal och fragor rorande det aktuella ämnet.
L a n d s k r o n a k r e t s e n ' hade ' krets- möte den 18 oktober under ordförandeskap av fru Klara Torpson.
Sedan ordf. hälsat de närvarande välkomna, - berörde hon med nAgra ord de olika grenanla a v F.-B.-F:s praktiska verksamhet, särskilt Apelrydssh- lan och s jukvårdsverksamheten.
Darefter överlämnade hon ordet till docenten- Asta Kihlbom frlin Lund, som höll ett synnerli- gen livfullt och medryckande föredrag om " En fotvandring i Dorsetshire ", beledsagat av ypperliga l jusbilder.
~; fterAt - följde sam- kväm med tesup &amp; Senare delen av pro- grkmmet upptog körsang a v flickof frAn flickskolan under ledning av skolans musik- largrinna, musikdirektör Berta Jönsson, ' vi- dare uppläsning pa skånskt bygdeinal av en skolflicka samt sang ' av musikdirektör Jönsson och rektor Valborg Cervin .., L u n d a k r e t s e .. n hade sitt första sam.manträde för hösten den 12 sept.
1932 A Gr-d Hotell.
Samtliga kvinnoförenin- gar i staden, ävensom småskoleseminariet, kvinnliga gymnasiet och de högsta klas- serna i flickskolorna hade inbjudits.
Ord- föranden, .fru Carola Eklundh, öppnade mö- tet.
och papekade i sitt hälsningsanförande a t t styrelsen för F.-B.-F.-kretsen i Lund med anledning av det förestående riksdags- mannavalet velat anordna ett upplysnings- möte om partierna i svensk politik.
Som, nade en objektiv klarlaggande utredning om den politiska partistallningen.
och be- lyste den aktuella situationen genom en granskande överblick av de frAgor som do- minerat i svensk politik under den - sista f yra-Arsperioden.
Den 17 oktober var kretsen av Lunds husmodersförening inbjuden till diskus- sionsafton om g e m e n s a v a måltidstim- mar.
Inledningsföredraget hölls av fru Sig- ne Törnqvist fran Motala och en synnerli- gen livlig diskussion följde.
S a m k v h med gluntsang avslutade mötet.
M a l m ö k r e t s e n .inledde den 26 sep- tember sin vintersäsong med ett talrikt be- sökt mi ' te på Kungspmkens.
restaurant.
Huvudpunkten pA programmet var ett föredrag av fil.
d:r Karin Kock; Föredra- get som hade titeln %parandet i goda och dAliga tider ' ' var utomordentligt intressant och blev mycket uppskattat.
Fröknarna Martha Stuhre och Gullie - Wirgin bidrog0 till trevnaden under samkvamet ' med piano- musik och vacker sång.
Den 23 okt.
hade kretsmedlemmarna till- fälle a t t bese .Staffanstorps sockerfabrik.
Fru Milla Cederborg höll först i kontors- byggnaden föredrag om sockerbetans bear- betning till socker.
Föredraget belystes med &amp; sk&amp;dningsmaterial om alla förändringar rAmaterialet undergar frAn sockerbeta till socker.
Det intressanta och lärorika före- draget appladerades livligt och avtackades av ordföranden i kretsen, fru Elisabeth Quensel, Malmö.
Darefter fingo Ahörarna under ledning av disponenten Cederborg, fru Cederborg samt ingenjörerna Ceder- ström och Fehrlund göra en vandring ge- nom laboratoriet och fabriken, som demon- strerades.
P &amp; fru Cederborgs anordning blev det kaffeservering efter &amp; å hotell Gastis.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade sitt för- sta sammanträde för hösten den - 3 okt.
i.
.
Old Fellows klubblokal.
Ordf. fru Gull- strand redogjorde, för för-handlingarna vid årsmötet i Stockholm, varefter fröken Louise Nathorst-Boos talade om Rimforsa, dess uppkomst, organisation och dagliga arlixte.
Härpå följde tesupé.
.
S t o a k h o l m ~ s k r e t s e n s Fredri- ka-Bremerskola inledde höstterminen med en föredragsafton den 21 september.
Stu-.
diekommitténs ordförande dr Hanna Rydh talade om S y, n d a f l o d e n, B a- bels torn.
och Abrahams, U r med beledsagande 1 jusbilder.
Sång utf Ör- des av fröken Kallstenius till ackompan- jemang av fru ~ u s i e Fjällbäck.
Innehavaren av.
det vid viirterminen ut- delade stipendiet till hjälp för utlandsk studieresa, ' fröken Stina Källqvist, avlam- nade en .rapport:om sitt deltagande i den för utlänningar under sommaren anordna- de franska spr %kkursen vid universitetet i Grenoble: - Ordföranden meddel ' ade a t t i likhet med vad i %r kunnat göras ett re- sestipendium % kr.
500: aven till nästa sommar kommer att utdelas, p % samma villkor som gällt för det första.
Höstterminens aftopkurser omfatta 10 engelska, därav .d,en högsta delad i 2 pa-e rallellkurser, under ledning av fruarna ' Faustman, Trolle och miss Svensson-Sjö- man, ' 5 franska, m:me Cantova och fru Sahlin, ' san?, 1 i konsthistoria för fröken Leffler.
Den 21 okt.
talade doktor Jakob .Bill- ström, på anmo.dan av kretsen, över amnet: ankar o m u n g d o m e n s s j ä l s l i v u n d e r.
b r y t n i n g s i l r e n.
Föredraget, som höl1s.i K. F. U.
M:s stora sal, var of- fentligt och hade samlat en mycket talrik och livligt intresserad pixblik. '
Som mötets ordförande fungerade kretsens ordf. frö-.
ken I. von Plomgren.
Efter föredragets slut framställdes av %hörare en del frågor i amnet, vilka besvarades av doktor Bill- ström.
.
#. '
-, S v a l ö v s k r e t s e n ' hade torsdagen den 13 okt.
sin första sammankomst för ' vintern.
&amp; öken Astri Heimer, Malmö, gjorde därvid p % ett synnerligen medryc- kande satt ett utdrag u r sin bok om sago- skalden H.
# C: Andersen: .Underh %l.lningen vid det efterföljande samkvämet var helt ägnad å t Andersen och på ett för skalden värdigt satt.
Så vackert som fröked Heimer .förelaste n k a av hans sagor, f å r man sällan eller aldrig höra det, och fröken Jo- hansson, .K %geröd, tolkade klangfullt och kinsligt ha &amp; sånger till Griegs musik.
T o m e.
l i l l a k r e t s e n -, sammanträdde den 5,okt.
Stora Hotellet.
Föredrag hölls av advokaten fr,u Mathis Tengberg, Ystad, över amnet " Den nya .äktenskapslagstift- ningen ".
Efterat vidtog samkvam.
Den 2 nov.
anordnade kretsen å Samreal- skolans ' hörsal offentligt föredrag med ski- optikonbilder av doktor Elsa Belfrage, Akarp.
Under tvenne timmar talade doktor Belfrage över amnet " Kvinnohygien " inför ett mycket talrikt auditorium.
Bl.
a. hade inbjudits de, hinnliga eleverna vid f o l k högskolan, - samrealskolan, fortsättnings- skolan m. fl.
+ ' V a r b e r g s k r e t s e n samlades första .gangen .pil hösten till ett talrikt besökt möte den 22 sept.
Doktor Elsa Köhler, docent vid Wiens pedagogiska institut, höll före- drag över amnet: " Barnanaturens krav på en psykologisk uppfostran ".
Senare följ- de kaffeservering och samkvam.
V ä x j ö k r e t s e n vas den ' 29 maj ' in- bjuden till fru Sundin å sanatoriet Lugnet, som anordnat ett gardenparty till förmån för.
den friplats % D.rottningens vilohem, som kretsen arbetar för.
A den stora gräs- planen framför doktorsvillan hade vardin- nan ordnat en rad kaffebord för sina många gäster.
Först besåg man fru Sundins " hob- by ", den vackra och välvårdade tradgarden, och under det humöret stralade i kapp med solen intogs sedan kaffe.
Den bestämda avgiften härför giqk odelat till vilohems- fonden.
Man " badade i sol ", lustvandrade i trädgård och skog och bjöds sedan p % ' .Mfri salongm lnr t i t a i,.
.
fir vetensk &amp; ansiktsvård Grevgatan 10, I tr;, Stockholm.
.Tel.
794 97.
Beställ tid.
Urhandling av froktskador, finnar, pormaskar, adrig hud, vartor, bruna flackar etc. Eerosolinbehandlingar.
.
MANICURE.
MeSSAGE.
PEDICURE.
Beställ tid.
ELSA G4ORLZNG-BERGMAN.
Diplomer ?d fran AcadCmie Scirntifique de BeautC, Paris.
.
- saft.
D r Rut Grubb framförde till vardin-.
nan kretsens tack för storartad gästfrihet och ej ' minst för den varma forståelse hon.
.
.
för kretsens arbete för vilo- harm.
.
visat nemsfonden, .vilken nu genom.
denna sa &amp; evliga * fest fick ett gott tillskott ...
.
D- 30 sept.
var kretimöte - på Försain- lingshemn1et.
Sedan - d: r Rut G k b b hälsat de närvarande och framlagt styrelsens för- slag ' till föredrag m., m. under.
hösten, höll svenska.
kyrkans missionär?
fröken Jenny ' Holmåsen ett utomordentligt i n t e s s a n t och medryckande f ö r a r a g om - " 1,ndiskt .hemliv ' '.
I anslutning till detsamma upplaste-.
fru Blenda Sylvan.
några - dikter.
TksupC - avslutade det synnerligt - trevliga samkvämet.
-- .Då det efter fijrhandlin &amp; i saken visat sig alltför dyrbart för * etsen att,- i- s,am band med annat förbund erhalla ' plan för stydiecirklaq h a r kretsen nu.själv inom sig börjat verksamhet med .studiecirk-lar, varav .den - forsta f. n. arbetar med- studier ' och utläggning av ~Math.
yidegrens bok " Na- qonernas förbu.nd och dess verksmhet ". '
'.
.
.
.
.
- '. '
Y s t a d s k r e t s e n hadti-.
" ~itt första hretsmöte för hösten den 5 .oktober.
Sedan - en del f öreningsangelägenheter, avhandlats, höll lektor Gösta ~ a n g e n f e l t e t t med stort ' --; It ' A W IIQTE.
. '
intresse Ahört f öredrag.
on1 Irländarnas fri- hetskamp.
Efterat vidtog samkvam med pianomusik av fröken Maria Lenamder.
Den 2, 3 och 4 november anordnade kret- sen en.
medborgarkurs tillsammans med Föreningen.
Y stads ' landstormsk~nn:or, Kvinnornas fredsfö~bund, Svenska kvinnors vänsterförbund och Vita - Bandet: Intresset .för kursen var mycket stort.
- Socialde- mokratiska kvinnoklubben hade utdelat 10, stipendier för deltagare -, omkring 100 personer deltogo,.
därav ett - 10-tal '.
skaolung- ' domar.
.
.Kursen leddes av fröken Ebba Holgers- son, Johannishus, - vilken under förra- ar- betsåret ledde dylika ku_rser i flera andra kretsar.
Den avslutades med ett samkviim, vari .medlemmar från flera d i k a föreningar deltogo.
Ö s t e r s.
u n d s k r e t s e n -.
- h a d e den ' 11 oktober samkväm å Flickskolan.
Man beslöt a t t anordna en fest för a t t f å medel a t t öka stipendiefonden, w h en festkommitté valades.
.
- F r u Reidunn Romanus ' underhöll krets- medlemmarna med upplasning u r Björn- stjerne Björnsons Fortzllinger, och frök- ' narna A. och V. Backrnan utförde sång och musik. '
, r u ett utmiirkt för bonade, polerade &gt;+r H -- .. ~ N ~ E ~ - ~ och, R renoveringsmedel ~ lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager i.
Ged.
utbildn.
i guld- O. ' kautschukarb.
M&amp;ngå.rig erf.
E. Landau, Valhallavagen 112 Stockholm.
Tel. Norr ' 19521.
* ' vattenfläckar p i bonade möbler, 3terstaJler dem i sitt nybonade skick.
Efter användning av oljan ar möbeln .impregnerad.
L U e A H L S TEKN.
FABRIK Mälarhojden.
Tel. Mälarhöjden 666.
Nederlag: Köpmangatan 24, Stockholm.
Tel. 12299.
I .. Erha &amp; Öuerdt i originaIfÖrpacknkg~r
.
.
l~nthushållnings~eminarium å Rimforsa i.
Ostergötland.
Ansökan insändes före .. den.
-.
.
.
.
f-dn- e h 11.
Vid Gustav- Ädolfsniinnei - A; A Iice.
- -.
-- -.
Quensel.
.
.
.
.
.
- C.
.
'.
.
-.
.
.
.
.
Från bokvärlden.
..
.
; Ay.
- ~ l l e; K l e m A.
.. F re .d ri. ' .k:.
' B-.
a- remer-.
- .t -.
- Litteratur och deba-.
- .il -- Eva Berg, - J.
; .- - ...
.
.
.. -.
.
...
.
.
.
.
skola för.
.
.
.
,.
. '
.. -.
- -.
kvinnlig.
- y r k e s u t Jj il d n i ng ....
med anslag av.
- ...
etat.
o+ kommun.
- Höstterminen börjar d911 - 1 .sept. '
.
.-.
.
.
-, ' L6gre kursen, 2-Brig verkstaisskda, avsedd huvudsaklig~n för kvinnlig ungdom med högre allmänbildning, meddelar grundläggande yrkesutbild- ning i klädsömnad.
Högre kursen, l-grig, avser att - ut- bilda kvinnliga arbetsledare och.
yr- keslärarinnor för beklädnadsyrket, Fort.
?itdningsli; urs i sömnad, 3 mmsin., för utexaminerade handarbetslararin- nor.
Extva elever mottagas i man av ut- rymme.
- Prospekt sändas.
Adress Norr- landsgatan 20, Stockholm.
Tel. N.
123 99.
Ansökningar insändas före 15 juni.
.
.
.
.,.
AV Mäifn Wikrf&amp;, - Norska kvinnliga akailerniker.
...
- jubilera.
AV Eva Romsfedf.
.
. '
.
.
De f rånskilda.
hustrti&amp;i -.
- pe&amp;ionsrätt.
.. $.
-.
.
.
-.
.
*.
Vasdryckerie ' t, Stockholni 1932..
.
