# ID: svediakorp-per2924
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,026
# sentences: 2,148
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


- studier.
.
...
-.
- -- *.
.
.
.
ekonomi 1: m för alla -: - -,.
.
.
.
. '
.
.
.
.
E n bok: ' Den djärva titeln p i professor Sils verstolpes grundläggande- bok, Nas, '.
.
tionalekonomi för alla, kan knappiist sägas vara överord.
Upplagan stjr ger till 40.000 exemplar.
-.
-.
.. En kurs:.
Men om boken är riktad tili alla,.
.. -.
.
.
, ' ' -.
... '
SA är professor Silverstolpe&lt;- nya ko~respondenskurs i nationalekonös mi riktad till Er.
Korrespondensunr dervisningens teknik medger p &amp; sonlig undervisning ...
- .- - Skriv efter broschyren ~konomikka -- studier, som redogör för kursen.
,.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
'.
.Ii ' i&gt;i&gt;n:i-k&amp;nae.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
li&amp;.te$y &amp; I 6. i.
' ~~åi; i~h+$$ ': f; ö ' * - de;: $ffg ............... kvinnprna, p &amp; ': giïmd ' .av ie.iGjm: ak.t&amp;ri-, .:-.-: ..
ikalj:p&amp;tii ' @ &amp;; y t @ - i ~ i k t ~.
_ ~ _ _-._ m ~.
.
q _ r g a r .,s.kiprj.
s~&amp;i.p~~ ' P~~2i:f~äj; i ?.tY ' ä~dF tydligt unde~ ' v&amp;rlas.k~igit: D, &amp; .h: %$&amp; &amp; kb slft .kvinna 3 ' .hems.i~n:de$ '.
' tili ett. %an &amp; .......... .. ...:.
.
att $ - 8 ' ar h0.n kanske .alafi,g,.
' ~arit, - ... $I.
.
%&amp;so-m-.
utlanning i q &amp; aktenskapet &amp; natm&amp;Ibo.rgar$kap.
*,.
in- ki$eriier&amp;I &amp; _ _.
.
- .....
.............
.- .begr&amp;$ hu &amp; * n i. habs naturallsation.
land.
;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
S -.
....
.
.
,.
..... .. .-,.
.
Hon +Ar.
i itati&amp;&amp;tet&amp;ä&amp;s,eezide \ ....
.
ett ~ &amp; s k e.
var det dessa ej ........... tidigare bihang till mannen,.
.
.
i regel ' utan: .möj ' - ' f ramtradande förh&amp;l.landen, _.
.
.
,.
.
.
.
.
vilka .. -, .i.
icke:.
- lighet ' att sjaivstardigt kunna ' behiilla kunde .. förnekas, som .gj,orde lagstif-.: ..
.
.
.. - tarna benagna att '.
på ett .aniiat .sätt förvärv &amp; eget rnedb&amp;garskap.
.
...
eller ....
Oavsett k V i r i h 0 ~ G t e ~ r ~ t i i G.
k i a V - $n ' f 6i.i .- ........ lid, revidering .av iespektive.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
,.
,.
.
.
.
I, .... .på s j alvst %.ndighet, och att såshm,: in- - landers.
lagar i.i .... .. angåenlde,.
......... # ...
rnbd.borgar- -.
.. ..... ....... .. divid f &amp; .. behåila de ' rattigheter: s&amp;om.
i ' att .. lG.na till ki+ornas fra~stall-.
.
.
.
.
.
. "
, .. .....
.
.
: $e, gifta.
.
- ..,: .. kvinnorna.
; ... A.
s t a t ~ m ~ d o r ~: .vilka a i ' ~ enligt ~, l &amp; tili- - .ningar och.
giva erkännas landets undersatar; - niid- .okad s j,a1vstandfgh &amp; .. !.- ...., ...
Vägen.
; ..;.
, ' ...,.
hartill .. - ... ....: förd &amp; denna ordning stora .. *:.
............... jamnad, .......
1:v.a.r.
.
.
, o@såi ett ' iertallandeq ' olagenheter.
D e n i sitt hemland bo-.
Mmligen i de lander som tillerkänt.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
s-a,.
: genom.
äktenskap utländska.
den gifta.
hviknai .m$uIighet ' &amp; h.
..... .kvinn.an berövades rösträtt, blev un- litisk .medbwgar.iätt., I och.
, med ätt.
.
-.: ..
..............
.
.
..., ... ...... derlikstad.
.de inskränkningar -: t.
' ex.
.
mannens: malsmapskap var.
.
.
bprta.
-.
.
.
.
.
.
- - ....,, ...
.
ii&amp; &amp; '.
.l ' &amp; ngie ' 1 ' n ' &amp; iön, rattslig tätt att .b.eii.tfa ~fa~t.ej&amp;n&amp;m,,.
att ' ut- - finn &amp; ...... -.
.
.
.
.
.... - .:.
.. grund .... ... .f &amp; att .hustrun.
skulie ', betrak- .....
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
......... biperson.
.
-.
.
.-.
.&amp;.&amp;,:i ' r C a s .. -.
... a_ ... '
- b. '
., r .l.
I _ri.
.
.
.
.
.
.
l.
- i 1 ii - I ' c ....
, - - a.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
- -.
a.
i,r4i -, ' i.
.
.
.
.
.
s .,e.- ' 1- 1: r.
r i.
. '
.
: - J.
. '
j ' ...
1 86.
.
.
-.
.
.
- HE.RT * A -.
...
.
...
.
.. rr norna.
.
I .man @ länders medborgar-. '.
Under-Hren 1918-29 hava il3.
län- der.
genomförts en förändrad: lag- rättslagar - kvarstod den gamla be- stiftnini.
ahgBen.de.
.medborgarkätt, - stammelsen .. atten kvinna genom ' äk- vari i större eller A n d r e .utsträck --.
tenskap med enutlänning - Rid för- - - .ning en .gifts kvinnas rätt tiil. -- sjZlv- l o r d e ' sitt medborgarskap, och i de ständighet: i inationalitetshänseende fall då, enligt de moderna lagarna, erkänts.
: Bland dessa länder- markas aktenskap icke medförde förvärv av Amerikas. '
Förenta -.
Stater, i.s &amp; %r.
: mannens- medborgarskap blev således 1922 genomförde- full: likstalligh&amp;, en kvinna som ingick äktenskap med ~ e l g i e n och Frankrike, vilka- 1922 re- en medborgare i-ett shdant land med- spektive '.
192 ' 7 i det väsentliga gingo -.
borgamattsl ?~.
in för samma princip, samt denordi- Inbm f &amp; nr&amp;den torde önskvärd- ska 1-änderna; Norge och - Sverige heten av likformiga lagar och inter- 3924, .Danmark och Island - 1926 - samt.
ngtionel-la överenskommelser vara s &amp;.
.Finland 1927, Den skandinaviska Jag- önsktriirda ' som p &amp; det.
medborgar- stiftniigen, som förberetts: av- en g e rättsliga.
.
De ' internationella kvinno- - measap lagkommitt6 från - Darimark, s i ~ a i s l u t n i n g a r n a hava.
också ' an- IVorge och Sverige, .tillgodoser - i 88 .da sedan %r 1905 haft denna fr %ga måtto kvinnornas önskemål, att en på sitt program och å r 1926 uttalade kvinna icke genom aktckiskap förlo- Nationernas Forbund sig för - att na- i ' ar sitt ' medborg.arikap,.
f örran - .hon tionalitetsf rågan var ett lämpligt am- - föfvä&amp;at.
mannens, att hon bibehål: - ne att behandlas- av den-@av Natio- ler sitt medborgarskap ' tills .bon- tag &amp; nernas Förbund tillsatta kommittén hemvist i mannens hemland ' samt.
att fgr kodif ienng av internationell lag hon beredes lättnader vid-återförvärv och beslöt sedan att denna f raga skul- av sitt genom äktenskap förlorade ur- le- bliva ett av de tre internationella sprungliga medborga-kap. Likstäl- spörkmål bom - förelades Haagkonfe-.
lighet a r dock.
harigenom icke &amp; p- rensen 1930..
n&amp;dd.
Vid bosättning i: rymiiens hem- Vid dema utv~cklade de internatio- l a h d förloras det svenska medboxgar- nella kvinnoföreningarna stor aktivi- skapet, ' därest enligt mannens hem- tet.
~nt,ernationella kvinnoförbundets lands lag kvinnan genom i i k t e n s k a ~ t - och: I n t e r n ~ t i o ~ ~ kvinnoalliansens lla förväntar mannens, En utländsk lagkommitger samniantradde under kvinna som gifter.
sig med s ~ e.
n.
i k konferensen och framlade för den- - man ' blir svensk - medborgare, o. s. v. na.
kvinnornas önskem51, understöd- da av ' opiniorisythingar f rån.
ett 1nte~ati6ziellt~uppstodo g&amp;omdei radikala lagstiftning gom genomfoits stort a n k l .nationell a kknnosamman- ' bi.
a: av Amerikas Farenta - Stater slutningar.
Fredrika - Bremer - För- ökade svårigheter för de gifta kvin- ijundet, m h g a av ' dess kretsar, Sven- e - ' ' '. '
' ' '
~.
~!
~: b j!
~!
i:.
.
- - ...
.
.
1.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.........
.
.-.
- -.
.-.
.
.
.
-.
.
.
.
.-.
.
... .- .. - -.
.. -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
...
.
-.
.
..... -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.- &amp; a r.~&amp;nnosAs.
- ......
.
--.
.
.
.
, l @ 7 -.
.
.
.
.
.
: i .~&amp;ib&amp;if&amp;&amp;~ifi &amp; !.
o &amp; f ~ i ~ ~.
~ ~ $ u t o m a ~ i s ~ l i S f ~, r &amp; Akademiskt Bildade vi i n &amp; ': f 066-.
a.v,den ' &amp; ta k&amp;mans nationatitet .ger ding.
~ i e i: &amp; e ~u$mo&amp;rsf s öreningars nimi mannen8 natilralisation eller: äk- ~ i k s f ~ r b m., u ~ fl,, d ahtogo r ' e~olutio~ ' ten&amp;apets.
lösning.
::.
.
:,.
: ..:.
nek som nedsändes .till.
Haag.
.
I.
.
.
:.
vida &amp; antogs?
' a .rec ' ommendation ' ' vinn of $ e n i n g h i a l gingo: in .fe?
at ' t landesna .ville.
undersöka huruvida .....:.
.
ori&amp;ipen att.
&gt; ' en kvinna, ' gift. !.
iller.
dcf:i; ke .v, &amp;: möjligt *.
.
.
ogif t; skall .hava samma r a t t: som: en.
-. '
1) at " i:respektive l %nders:; lagstift- man: att .b$eh.ålla.
eller förä~dra % &amp; ' ningjnfera princip.en om likställighet nationalitet?
och anslöto sig till: ne- m.ellkn.
könen i.; nationalitetshäns&amp;ri-.
.
.
.hänspnstagande~t,ill de.
.~nder " s.~e~iellt danstsende av ~nte&amp;a$ionella hin;.
.
.
.
...
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
noilliansen ' gjorda ..,; tf o-ning.
av birnens.
intreke,.
-.
.
.
.
.
.
'.
denna princip:.
.
.
.
2): &amp; ch: att i '.
varje.
fall: besluta .att.
.
.
.
.
.
.
- E n khnnas rjationalit &amp; s k d l .$&amp;,e i pri,ncip.
en kvizinas nationalifet icke - Skall I.
.
.
:.
.
föräariras.
.
- utan: hennes samtyc- forandras endast på grund av " äkk$-:.
.
.
. -- .-.
k e vare.
sig:.
genom ingående av ak- skap eller genom under ' äktenskapet.
tenskap .ellir ': genom; f örandting av inträdd förändring i hennes mans.
\.
' ha-.
.
-.
.
.
.
.
nationalitet.
-.
.
.-.
.
.
hinnes: mans tionalitet.
.
.
-.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
... .... E; kvinnas rätt att bibeh-la: si *.
: $n del- vore.
givet; is vunnit &amp; m.
nationalitet eller förändra densami * henna konvention tradde i kraft, enar genom natuelisatioq - avstaende ag - den.förhind-rar medborgarrättsloshet, nationalitet eller återforvarvan @: av ' men kvinGbrni kunna icke vita: till-, nationalitet skall- icke förhindras eller- freds&amp;allda harmed.- ' - De internati.0- försvaras pk grund av ätt &amp; on ar ' gift;.
nelia kvinnoorganisationefna forts ' at- En kvinnas ngtiordit &amp;.
; kali icke- t e aveh .. ' sitt arbete och erhöll0 en.
förändras utan.
hennes samtycke.
.på plattform harf&amp;jedan N.
F:s $d andra grunder än de, vilka-även skulle eftek ' förslag ' av.
representanter - för förändra en ' mans .nation &amp;; litet utan ~ ~ a t e m h l .perii a, och.
Venez.uela i ' jan.
.
.
-,.
.
, ' hans- samtycke.
1931 beiid&amp;.Att i n sarskild kvinrjo-.
.
: Det f ö-eredande &amp; et@, genom.
.N.
.
kommitté, bildad av tv8 representaii-.
~i.
för Haa,glionf erensen var emeller- $,&amp;.fo&amp;ar ' och en av de S.jnternatio- tid.
ej inriktat p å &amp; t ' losa .frågank nella:hinnofore,njngar vilka mera, in- hela dess vidd.
Konferenien antog &amp; n g&amp;ende ', sys&amp;lsitt &amp; g med kvinnornas konvention avsedd att hindra att .olik- nationalitetsfr8ga; skulle Avgiva rap- heter - i skilda likiders lag &amp; skulle p~$tilt.
N, F,:s %å.dsföksa@ing sept.
medföra.
m&lt;dborgarrättsl~shet '.
.för .1.$31., - Vid denna ' .. skulle. '
nb1igen kvinnan på: grund av äktenskap eller ~aagkonventiorien k o d a.
upp ii11 '.
.
.
förändring .av .mannens nationalitet behandling.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
.-.
'.
!.
:.
.
.
.....:.
: l: 1.
v, ' a,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
r.
* e t .s 1.
.
&lt;,, ' ' a a " ' - ' '). '
, ', ' '.
-.
i Ii.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
&lt;D:.R.~ C K.;:: +R,-.A .. M L 6 S&lt;A a.
.
.
.+.
.
.
.
.
S.
.
-.
. '
. '
* -,.
y. '
.
.
y Sveriges.
.
- .. - .,i-.~2~.~fi-:~,.:~.~.b~.~:.
e n.
d a ~ ~ r i ~ i a f ~, ~,.
~ y i.
~ f ~ av$tt$n ..::,.
~ _ l.
k a l - i.
_ s.
, -.
k.
.
.
.
a r _ -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
- r.
.
s.-:.
.
.
- *.
.
.
.
:.
, .....:.
-.
.
:.
:; s:.
%.
: I.
~ d v l a ~ ~ r a n ~ till ö &amp;, j %~~3f~j~::t$G~~im~im ........ odi.
H .. K.
H.
K T O ~ ~.
&amp; &amp; &amp; - -.
.
-.
.
.
.
.
.
.
... av ' Sv+ige ' ~ i m t ~ H t C ~ Kon * a j.
.
' if Dan *.
.
.
.
.
.. i.
.
.
.
.
.-.
0.
-.
d ' - ' a.
;; .. - De- kommitté, den.k;.
k!
&amp; on@- eI !er- förloras - under: aniira .. -.
.. - ... T ..., villkor.
än.
h t i v + - kvinnoko&amp;nittén; - konst&amp;era~ aqrn:gäliaförm &amp;;.
* -:.
:.
.
: r ._.
:.
._.
.
:.
i-:&amp;i: .. ?a:pp9rt till RAdsförsamli-ngen,.
a t t nar det: galler.
.. härledande ...
av -.
.. --, - att kvinnqrna ic&amp;e: .kande .. vara nöjda nationalitet från nhgon-ai:föräldr~+ .- .. givas @ r ... -.
- ae.n.
.
med- Haagkao.nventionens .resultat; ' då na intet .företrade J,&amp;.
.
enes eller andres nationalitet;.
_ .. _ ._.
kqmrni * ns.
- iisikt d.
_ e.
i.
s _.
m e .. _ -: &amp; ligt.
vidhåller den garn13 uppfattniqgen a t t möjligheten ' att antagiiendera.
Q-:. &amp;: kvinn+n: skkl - ' vara.
underkas- partens nationalitet wnderlattas .&lt;ör o &amp; påpekar faran av att ' akta makar.
.
...
.-.
.
.
: -::::.
...
.
- -.
.
.
.
tacdkan &amp; Dessa.
kvinnornas.,-&amp;skemu - gav?
genom e t t antagande s v konventionen sedan antagits överallt och .även av skulle givas: e r k a n ~ d a; t e det- gamla systemet med dess o~rath ' istw och sv &amp; -- .de svenska - kvinnoföreningar, - som righete~.
.
Kommit&amp;5n.
deklarerar, - att upptagit f rågan.
Sijirgkilt f rån In@rnationella kyin- den - motsättei: sig.
' Haagkonventionen till.
- den: del.
d e i s h m a: gör.
skillnad noalliansen har gjorts gällande; .att kvinnorna borde motarbeta ratifice- mellan kvin * &amp; h _ man.
_.
_ och _ _ _ ansluter- _.
ring av ~aagkonventionen; emedan sig till det.
; f ö91ag som v&amp;Hgagkon-.
-.
.
.
.- - - enligt ' Alliansens uppfattning ikraft- ferensen framfö&amp;:iv Chiles;.
-.
.
de1,ega- tion angående en konvention, i vilken trädande av konventionen skulle be- &amp; h * med i-kraf&amp;&amp;- tyda ett uppskov ' p &amp; lång sikt med f ö r k l k -, k iitt -.
: f C r &amp; -.
.
_. dände.av.
k o n e n t o e n ' det ' icke i lag iiterupptagande av: frågan och reali- ellei prkxis skdl .finnas n Agon- sliilk serandet av kvinnornas likstallighets-.
i- ' nati6&amp;fit&amp;shanseende.
.
.
-.
.
....
.
.
nad -.
r krav.
Inom den svenska s. k.
N. F.-.
-:.
.-.
-.
- - h k m i t t é n, vilken består .av &amp; å re- P&amp;. '
: bl.ikh &amp; i &amp; Gn ...
; - .- K!
!m * mitt &amp; 3iaGluger 1 av &amp; presentante för- var och en av.
tio slag till.utformning %v denna pkincip svenska kvinn6föreningár med ' inter- oh nationell ~ n s l u ' t n i n ~ ~ o i vilken k&amp;- mitt &amp; kiinn&amp;a6~nititien&amp;tet~fr &amp; upprepade .-ganger - behaidlats; har.
-.
.
.
,.
-, se@&amp;e. mer h$&amp;ka p &amp; ' - en.
.
i.vifiias än rått delade meningar - om lamplighe- - på &amp; il: mafis natibnälifet;.
.
I - .-i-.
... - = ' &amp; n:av akt uppträda - m &amp; ratif ice-ring, n ' sa att saga lämnats - a t t ki; i&amp;. &amp; .kgtt - ': att .bi.behålIa o c h ' f r ~ ~ a har elier andra .. iiation.alitet.
genom natui.
.
.
-.
som - an- -.
öppen i de olika resolutioner tagits.
. '
Hittills hava tre lander, Nor: ralisation .-i denatural-isation.
-.
.
eller denati6nali~ati ' on-:.
(~enom .-.
att antaga, ge, ~ o n a c o och r ra si lien, ratificerat, och antagligt a r att det - ej kommer &amp; stå " från eller byta ' &amp; s- n&amp;ionali- tet) ' sk$ll intet '.
.
sa &amp; piherkas.
.
- av -.
att dröja länge- förran: ratificering ingAr: h å n.
ytterligare- så mariga l a i i att hon är: gift; .-.
:::.
.
.
.- - .. a t t kvinnas nationalitet vare sig der - det erfordras inalleis 10 -- att hon a r, gift .eller ogift ej skall ändras konventionen trader i kraft.
Att Sve- q-C-.
I.
- c, -.
:.
&gt;_ ' ' ' - ' ' ' - - " ' ' w '.
.
.
- 3.
.
e yige kommer ratificera torde vara $f - .- allt utom tvivel.
Anledningen till .. ': att ": sá ej.
redan skett torde vara, att .-.
; '; ' mihdre a n d r h g först máste vid- %agas i vár medborgarrattslag för att ..
: - x4.
*: br !nga lagen i.
&amp; &amp; ensstammelsk med.; konventionen.
.
.
.
.
.
D- kor&amp;ult&amp;tiva kvinnokommit- t é n s rapport delgavs N. F.:s. rhdsför-: samliAg i sept.
1931 med en rapport; av N.
F &lt;s - generalsekreterarq.
Han.
.. ipreciserar till avgörande av RBdsför-; samlingen, huruvida det a r önskvärt: att N. F. &amp; terupptager till-övervagan- (de frågan om, kvinnornas nationalitet;: p6 basis av de.
önskemtil so &amp; fram-; ställts av den: konsultativa kvinno- kommittén iller huruvida de resultat som uppn4tts av Haagkonferensen representera det yttersta som för nar- varahde ä r möjligt att säkra i en all- män internationell.
överenskommelse i idetta ämne.
.i931 års råd~sförsam- ling beslöt att bordlägga ärendet till .l932 8rs rádsforsamling och de olika regeringar att till rAdsför-.
.
samlingen inkomma med " observa- tions " i f r å g a n o c h angiva deras stándpunkt tiil Haagkonventionen.
.I en N. F.:s rapport av den 23 juli .- 1932 offentliggöras svaren frán 18 jander.
Av dessa f; amgar att de fle- sta 1ander " soq yttrat sig avse a t t ratificera Haagkonventioen och att: (de anse det utsiktslöst att för narva- rande genomföra .en internationell hnvention med.större räckvidd: Fle- r a länder uttala sin.
sympati för kvin- nornas önskemiil och .. förklara sig be- redda att verka för deras realiseran- ' de i sina nationella lagar, men de, li- ': ' ändem mas I kaväl som t: ex. Amerikas Farent.a Stater, vilket land genomfört &amp; l1 lik- ställighet i..
nationalitetshanseende och man, äro av den mellan kvinnor.
-.
.
uppfattningen.
ett &amp; te,rupp$agande av,fr+gan redan nu icke skulle kunna; leda till.
niigot resultat och sålgdes.
.
icke a r Önskvärt.
.
.,.
.
.
- Endast.
Norge och ~ j ~ i k &amp; l &amp; a k i ~ t äro för att omedelbart upptaga fra- .gan pá nytt.
Deri - %venska regering- en pávisar i sitt svar, att den svenska lagen redan i viss utsträckning 911- godoser kvifiornais krav och: f örkla- r a r sig beredd att i och: för möjlig- görande av ratificering ay konv&amp;o- nen .. upptaga frågan om sád,an an-.
dring.
av lagen att utland,sk.
kvinna, som ingår iiktenskap med svensk man, ej utan sitt samtycke skall bliva sven&amp;.
medborgare.
I svaret .uttalas aven att om flertalet regeringar skul- le g &amp; in för realiserande av Miinor- nas krav; Syerige icke skulle anse sig.
böra motsatta sig en ny prövning av frhgan.
.
en - konsultgtiba kvinnbkomrnit- téns rappo, &amp; till iiinevarande i &amp; r&amp;lsförsamli * g hann ej inflyta i rap- porten.
Av.
de ganska.
ofullstandiga u,pplysningar som.
.
, erhållits f riin kom- mittens sammanträden framgár att kommitten ej kunnat en- sig i en rap- i port utan.
.att1 fyra - föreningar, Inter- nationella kvinnogrbundet (I.
C..
.
W.),.
Internationella kvinnoallian- sen; ~nternationella ~ederation &amp; ' &amp; v.
Akademiskt Bildade: vinno of och.
...
on dia le, .enat - ?ig.
' i, ett ut+ ' Union lande v &amp; de framhhlla önskemålet Att frågdn ipptáges.
till '.
ny - behand-.
&amp;.
.
.
I, ' ' '
-.
*.
.
.
. '
ling .innan ~ a a ~ k o n v e n t i o n e träder n i kraft och vidhalla kvinnornái prin- cipiella krav p$ att medborgarskap ej skall förändras genom ing %ende av äktenskap eller förändring av makes .nationalitet under äktenskapet, var- för den principen bör - &amp; kännas a t t man som kvinna bör hava ratt, bibe- halla sin nationalitet och .att icke f å densamma ändrad annat an efter ett fritt givet samtycke.
.
-.
De andra fyra kvinnoorg~nisatio- nerna, Internationella - Kvinnoförburi- det för Fred och Frihet, Inter-eri- can Commission of woinen, Equal Right ' s International och .. All-Asian Conf erence of Women,- synas hava av- givit ett mera detaljerat uttalande och därjämte önskat att den konsul- tativa kvinnokommittén skulle erhålla ökad befogenhet att d s o m e n sär- skild kommitté inom N. F. behandla även andra frågor som kunna upp- komma b.eträffande kvinnors " sta- tus ".
Det a r .beklagligt .att.
den konsulta- tiva kommittén ej ' kunnat komma till ett enigt uttalande.
Kunna kvinnor- na ej enas ifriiga om önskemålen, tor- de man ej kunna hoppas att tiden än skall vara ' mogen för att olika länder, vart och ett med &amp; in nationella lag- stiftning, skola kunna enas om en likartad lagstiftning, avsedd att rea- lisera kvinnornas krav.
Den svenska N. F.-kommittén och Sven:ska vin nornas Nationalförbund hava nyligen diskuterat frilgan sedan de tagit idel av N.
F: s nämnda senaste - rapport innefattande ländernas.
svar.
Därvid beslöts och framfördes till fröken Hesselgren, s m.
.
d å stod i be- grepp att såsom svensk delegerad nedresa till riidsförsamlingen i Ge- neve, att de svenska kvinnorna vid- hålla sina förut.
framförda krav på likställighet, Denna standpunkt a r given.
Men vi torde ej komma långt endast, genom att inför.
ett internatio- nellt forum upprepa våra krav, d % det a r tydligt att frilgan ej är mogen att f. 11. upptagas till förnyad inter- nationell behandling.
Liksom det på 1920-talet var införandet av nya med- borgarrattslagar i en del länder, som framtvingade Haagkonventionen, tor- de det bli nödvändigt att p % 30-talet arbeta för att ett flertal länder an- sluta sig till de nya principerna för att p % så sätt f &amp; forutsättningarna för en ny konvention, som positivt ger erkännande &amp; t ' kvinnornas lik-.
.
ställighet.
Har torde de nordiska-.
länderna kunna göra en insats.
De hava i viss man tillgodosett kvinnornas önske- miil i sina nya medborgarrättslagar, och vi kunna stödja oss på uttalanden att intet i var lag iägger hinder i vä- gen för att gå vidare.
N. F.-kommit- tén och Svenska Kvinnornas Natio- nalförbund beslöto också att inleda ett samarbete med de andra skan.di- naviska landernas kvinnoförening i detta syfte och.
att omedelbart.
söka i vårt land f &amp; till stand en revision av vår medborgarrattslag.
- .nIIAT.HILDA STABL VON HOLS !C %IN.
.. -.
-.
det fina margarinet är j en .-kvali&amp;fs&amp;r &amp; p&amp;,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, -.
- i - närjn&amp;ik.
-.
' 9.
i .., - g: - - - b.il.l - .. C&lt;.
.
- '.
.
,.
-.
r.
karaliteriserade kort.
och träffande -.
olikheten:.
i.
uppfostrans inriktning.
dertecknad P styrelsesammanträden i med uttry~ken .. ' ~dynamique ' ' för gos- ett par.
internationella kvinnosam- sarna, " statique " för flickorna.
I Bel- manslutningar, Open .Door- ~ n t e r n a - g i e n och övriga romanska länder är tional och 1nte.rnatiqnella Kvinnoal- denna olikhet.
säkerligen mer fram- liansen för rösträtt och lika medbor- trädande än oss, men en-kärna av ga-rskap.
SAval under diskussionerna sanning innehåller dock denna karak- vid dessa Board Meetings som vid teristik aven för, vårt vidkommande.
.mottagninagar och andra former .av H y ofta hör .man inte t. ex., att kvin- sällskaplig samvaro i samband med nor ute i arbete ej våga åtaga sig mer dem hade jag tillfälle att höra fram- krävande p ' oster eller.
uppdrag, eme- staende talarinnor från olika lander.
dan .de äro ' rädda f ö r det ansvar, som yttra s i g i flera brännande, kvinno- foljer med, ej tro sig om att kunna f rågor, fullgöra vad som väntas av dem.
Det- Vid en stor .. mottagning för Open ta slags anspråkslö&amp;et eller brist Door International ' s styrelse hos dok- självförtroende har nog till en ej tar Jane Walker, en av Londons mest ringa del sin grund.
i uppfostran.
.
' f ramstående kvinnliga läkare, talad9 En annan talarinna vid, mottag- bl.
a..
belgiskan ' Madame de Craene ningen hos.
dr Walker- var Madame van Duuren, som kanske e j så f å av Plaminkova, Tjeckoslovakien, senator Herthas läsare minnas från Open och f ramst fiende kvinnosakskvinna,.
Door international ' .^ konferens: i president såval i .de tjeckiska kvin- Stockholm förra sommaren.
M: me nornas nationalråd som i den till Al- de Craene påvisade i ett briljant an- liansen arklut ' na kvinnof örepingen förande vilken betydelse olikheten i och i den tjeckiska Open Door.
I uppfastran fran tidigaste å r har f ö r ett eldigt anförande - M: me Plamin-.
gossarnas och, flickornas utveckling kova a r en st- - vältalare - inbjöd i olika riktning och på deras karaktär hon de närvarande till nästa sommars och hela läggning som vuxng Hos Open Door-konferens i Prag, den 2 4 - gossarna söker mail redan tidigt vac: 28 juli .. I likhet med ~tockholmskon~ ka .ambition - ', du, som a r.
pojke " - ferensen fö- Aret kommer den att handlingskraft, företagsamhet,.
an- efterföljas av e n Summer School; svarskänsla.
Flickorna vill man ha förlagd till en skola i någon vacker -.
lydiga, sedesamma, tjänstaktiga, inte strakt i närheten av p.rag.
alltför tilltagsna.
M: me de Craene Frågorna om gift kvinna - i för- nder en veckas vistelse.
i London.
Ui senare hälften .av juli deitog un- -, '.
, ' n '
värvsarbete och kvinnornas stallning inom olika.
slag av försakring komma att bli ett par av huvudämnena - vid denna konferens.
D % .båda dessa f rå- gor stå på dagordningen hos oss, bor- de konferensen kunna räkna på livlig anslutning även fran v+rt land.
- För övrigt omvitt&amp;des ' frh ' samt- liga de länder, som vor0 - * presente- rade vid dessa Board - Meetings, att just frågan om den ' @ fta.
kvinnans fatt till förvärvsarbete f. n. överallt hör till de mest brännande.
Ständiga försök ' göras att.
på.
olika vägar för- hindra hennes arbetsanstallning.
Men aven i andra- avseenden söker man kringskära hennes ekonomiska möj- ligheter; t. ex. genom lägre arbetslös- hetsunderstöd, g k o m att vid- sjuk- och pensionsförsakring plac&amp;a henne i en ' klass ' för-, sig, med lägre under- stödsbelopp, så som-skett i ett nyligen f ramlagt lagförslag i England, m:.
m.
Ett par gånger under de trägna arbetsdagarna vid Alliansens- Board Meeting var styrelsen inbjuden till lunch av olika föreningar.
V &amp; första luiichvar ' d var The National Union of Guilds for 1Citizenship.- Om denna:för- enings ursprung och syfte ' måste jag saga några ord.
Den gamla sammanslutningen av de engelska röstrattsföreningarna, som efter kvinnoröstrattens införan- ile antog namnet ~ a t i o n a - l Union of Societies for Equal Citizchship, har helt nyligen ombildats till tv % nya for- eningar, vilka Svertagit var sin del ' av den äldre foreningens hittillsva-.
rande uppgifter och verksamhet ..
Den ena föreningen, den ovan omtalade, har behiillit som sitt syfte förda de- len av moderf öreningens program, " att f ram ja kvinnornas uppfostran i syfte att de som medborgare skola kunna göra basta möjliga- insats i arbetet för det allman.nas val ", och kommer shlunda helt och hiil! &amp; att koncentrera sin verksamhet p % att sök.a uppfostra kvinnorna till goda medborgare.
' Föreningen vill ej vara n %gon feministisk sammanslutning, men dess ordf., Alliansens president, Mrs.
Corbett Ashby, sade mig, att ' man genom det upplysnings- och.
upp- f~st~ingsarbete, som planerades, hop- pades småningom kunna bereda jord- m %nen för aven mer kvinnosaksbeto- nade synpunkter och strävanden.
Sin närmaste motsvarighet ha de Towns- women ' s * Guilds, av vilka föreningen består (s % kallade emedan de.
vanda sig till stadernas kvinnor), i de.
p % den engelska landsbygden sedan någ- r a å r talrikt uppblomstrande Wo- men ' s Institutes, vilka redan åstad- kommit mycket gott bland landsbyg- dens kvinnor i fråga.
om deras upp- lysning och vidgandet av deras in-.
.
tressesf ar.
Den feministiska delen av den gam- la föreningens program har uppta- gits av den andra nya föreningen, the National council for Equal Citizen- ship, som har till syfte " att söka ge- nomföra alla reformer, som äro nöd- vändiga för att säkerställa verklig likställighet mellan man aoh kvinnor i fråga om fri- och rättigheter, stall- ning och möjligheter ".
Hedersordf ö- rande i denna sammanslutning ä r miss Eleanor Rathbone, M.
P. och ' -
.
\.
framstående expert ' på det sociala ar- skors ' tal;: utan aven bedrivit veten?
skapliga studier, sars.kilt i främman- betets.
omrade.
En annan förening, som en senare de sprak och i filosofi, ' som a r hennes.
dag var vår vard vid lunchel?
p &amp; en aIsklingsamne.
.
liten skotsk restaurant vid Victoiia DC &amp; var vid en stor mottagniiig Street, var St. Joan ' s Social and 90- anordnad av the National Uiioq of - litical Aliancef ' en egendomlig katolsk Guilds for Citizenship med anledning.
kvinnosammanslutning med starkt fe- av Miss Kellers besök ' i ~ondon ' sam- ministiskt syfte.
Den a r ansluten bå- tidigt med ~ l l i a n s e n Board s Meeting, *.
de till Alliansen och ' till Open Dcoi- som jag fick tillfälle att med ' egna International, går all ' tid ' i främsta ooh öron övertyga mig om sanningen ledet, då det galler strid för hinnor- ' av vad man.för så många Ar sedan.
nas riitt och hänvisar stolt till .sitt last om Helen Kellers sagolika utveck- skyddshelgon, St. ' Joan.
(Jearipe ling.
.
.
d ' Arc); som försvarade kvinnans ratt - Lutad mot sin ledsagerska och vän, a t t leva enligt sitt samvetes biid och ' Miss.
Thomson (Miss Sullivan ä r gift - att följa sin kallelse utan hinder av sedan ' flera å r), höll Miss Keller sin .artificiella stängsel.
högra hands utomordentligt känsliga Jag hade till närmaste grannar vid fingertoppar- helt lätt tryckta mot.
lunchen några helt unga medl- ~rnrnar Miss Thomsons.
lappar och strupe ' av föreningen, och det var verkligt uppfriskande ooh uppmuntrande att och uppfattade på detta satt ögon- höra och se deras ungdomliga intres- blickligt och osvikligt ratt ' allt vad se och entusiasm för idéer, som vara .Miss T. sade.
De anföranden, som.
.
.
dagars kvinnliga un.gdom el j es inte riktades till Miss Keller, delgAvos.
alltid tycks agna SA st0.r uppskatt- henne, medelst ett blixtsnabbt tecken-.
, spr %k, av - Miss Thomson, som hela ning.
.
Slutligen några ord om en av de in- tiden höll sina fin-grar i oavb.ruten rö- tressantaste upplevelser.
jag varit relse i Miss Kellers ena hand.
Det var med om - ett möte med Helen Kel- underbart ochjgripande att se, och det.
ler, .den blinda och dövstumma ameri- talrika auditoriet - salen rymde över kanskan, som genom egen energi, en 400 p&lt;rsoner - halsade Miss Keller - mindre vanlig begåvning och, ej med stormande ovationer.
Ur Mis Ashbys hälsningstal till - minst, sin lärarinnas.
och vans, Miss Sullivans, outtröttliga.
initiativ och Helen Keller vill jag till slut anföra.
aldrig svikande hjälp, trots sin svåra några ord, som aven synas mig lam-.
handicap (hon blev blind och döv vid pade till slutord i denna redan alltför.
en ålder av 19 månader) natt därhän, langa artikel.
' Mrs Ashby talade om att hon ej endast lart sig läsa, skriva hur Helen Kellers modiga kamp och.
.
och ' tala samt uppfatta andra manni- vad ' hon trots alla yttre hinder lyc-.
* ', ' ',, ' ' ' ' ' iegnérgata~s TANDKLINIK sömnad och promiing.
Södra Ti / / skarafesko / an '.
COTCATAN lg, STOCKHOLM.
Tel. Söd.
66 81.
Tegnérgat.
16, Sthlm.
Tel. V. (3) a p 42.
Spec.: Naturtrogna löständer (fr. 3 j ar.
pr gom).
Absolut smärtfri tanduttagn.
o. plombering.
' Guldbryggor fr. 30 kr.
pr led.
Sönd.
r 1-12.
Mottagning 10-1, 5-8.
Kostnadsfri rgdfr.
Endast leg. tandlak.
.
.
. '
' kats uppnå inspirerat kiinnorns i deras strävan att erhhlla.
full .med- borgarrätt och, att vi kvinnor borde hämta mod av hennes exempel även nu, under den svåra.
tid: av ekonomisk kris vi genomleva, dH en mäktig vag av reaktion mot kvinnorörelsen och dess landvinningar.
synes gH fram över hela världen.
en 22 sept.
avslutades den .-två- %riga lärarianekursen vid förbun- dets lanthushiillningsseminarium med offentlig examen.
Viidrets makter, som den föregliende dagen med regn, hagel och kyla visat ett piifallande dåligt humör, hade tydligen ångrat sig och beslutat att d e avgående ele- vernas sista Rimfo.rsaintryck skulle bli ljust och glatt.
Solen strhlade från blå himmel.
och Asundens.
glitt- rande vattenyba krumbuktade sig be- hags jukt f ör sunnanvinden.
Inomhus var det också solskensstämning plus något litet tåreregn.
" Det kostar på- att krypa ur: skinnet9 ', säger pyton- ormen Kaa i Kiplings.
djungelbok.
Ja, det kostar ' också på för elever att lämna en läroanstalts skyddande mu- rar för att gexig ut i en av vansk- ligheter uppfylld värld samt.
att skil- jas från avhållna lärare o * - kamra- ter.
Redan kl. 1 började de inbjudna att samlas - medlemmar av seminariets och lanthush ' %llsskolans styrelse, ett par av dess revisorer, grannar, en del av traktens befolkning m. fl.
Fle- r a gäster, ' däribland några " mam- mor ", hade kommit dagen förut.
Man drack kaffe - mycket och- gott - och åt kakor - m %nga och goda -.
besåg välgj orda hemslöjdsarbeten och beundrade en vackert och fyndigt hopkommen trädgårdsutstallni.ng.
H. l / s3 ' anlände seminariestyrelsens ord- förande, landshövding Tiselius med fru, och exanienshögtidligheten tog sin början.
Den inleddes- med Birger Mörners s %ng om Östergötland, ut- förd .av seminariets shngkör, varef- ter skolkökslärarinnan fröken Marta Siösteen prövade examinanderna i fö- doämneslära.
Nar .detta var lyckligt och väl överstökat höll en av de av- gående eleverna, fröken Hildur Pers- son, ett piggt och klart f ramfört före- drag över ämnet: När hushållet skö- tes med omsorg och skicklighet.
In- nehhllet kunde sannerligen ge aven gamla erfarna husmödrar atskillig-t att fundera över.
P % ett mycket ro- ande sätt jämförde tal.
äldre besvär- liga.
hush %llsmetoder - .med nya och - .tidsbesparande samt betonade allvar- ligt a t t ' ingen ringaktning ligger i övergivandet av mors och mormors satt a t t sköta hushållet.
Vidare fram- hölls med övertygehe att det beror ytterst p % husmodern om arbetet i hemmet blir slentrianmässigt.
Auditoriet föreföll ganska impo- Individuell undervisning för klena barn Förenklade skolkurser M, INGEBORG WALIN.
- D C.
.
Kursen 1a.tiipar sig för elever, som ha svárigheter att följa med i stör- - re klasser.
Obergs Grundade 1914. d Tandläkare med.
kand. rcnennn~rtnms Sturegatan 10.
IDUBWEB Kostnadsffi rådfrdgning.
FÖRMANLIGASTE PRISER.
Skolkurser Mottagning enla överensk.
Tele O. S 25.
Tel. V. 39472.
- -, rierat och den.
unga före@agshålla- thorst-Böös, seminariets insiktsfulla,.
srinnan belönades med kraftiga app- energiska och varmt uppskattade.
fö- låder.
Och så kom.
dagens högtids- restandarinna under åren 1909- stund, då seminariets föreståndarin- 1930, samt .flera andra; va.rav nagra na,: fröken Elsa Dyrssen, delade ut.
redan bortgångna, vilkas namn på ett betyg o.ch lärarinnediplom, mossa och speciellt sätt äro inristade i semina- brosoh å t eleverna samt riktade var- riets.
' historia: Till dem ' av de närva- ma och tänkvärda avskedsord till rande, som länge statt och ännu allt-.
dem.
MAnga goda råd fingo de unga jämt.
&amp; å seminariet nära, uttalades att taga med sig på vägen .genom li- '.
till sist - å förbun~dsstyrelsens vagnar vet, bl.
a. betonades faran av " att .ett djupt känt tack.
Sedan lai~dshövding Tiselius hikllit.
riva ned o &amp; intet bättre finns att ett kortare ' anförande, vari han tac- sätta i stället ".
.
Härefter sjöng lant- hush %llsskolans ' .f öreståndarinna, frö- kade seminakiets förestandarinna oah ken Lisa Risberg, vackert och käns-: lärarinnekåsen f ör det gångna ' arbets- ligt Hannikainens sång " Det gäller ".
året, sjöngs sista versen av psalm 500 Talarestolen.
bestegs darpå av för- - och så var den stämningsfulla exa- bundets sekreterare; fröken Ida von ' menshögtidligheten ett minne.
blott.
Vid den därpå följande middagen Plomgren, som.
' i anledning av a t t se- framförde församlingens pastor de minariet den 1 ilovember i å r kan fira ngrvarande mödrarnas tacksamhet till sitt tjugof ernars j ubileum talade om seminariets ledning, och landshövding.
dess tillkomst och yttre ödin under det gångna kvartseklet samt. '
om de ~ i s e l i u s utbragte ett fyrfaldigt leve.
personer, som genom vardef ulla in- för s e m i n a r i e t och des,; f r a m t i d, var- satser varit av särskild betydelse för efter alla med entusiasm och varme semipariet.
ram st erinrades om ini-, u ' ppstamde: Ja, må det leka!
;.
Ja, må det länge leva och alltjämt tiativtagaren, fröken Gertrud Adel- borg, om amiralinnan Lizinka Dyrs- utvecklas och vara till fortsatt gagn sen, medlem av den första kommittén för vårt land - det ä r den innerliga som tillsattes för utredning av fra- önskan, - som vid Rimf orsaseminariets.
dess.
gan och nu semina~iest~relsens vice tjugofemårsjubileum uttalas många vanner.
ordförande, om konsul Oscar Ekman, I. v. P-n.
utan vars ' ekonomiska stöd undervis-.
.
.
ningsanstalten kanske ej ' kunnat kom- ma till stånd, olm hans son, herr Oscar som anordnas av F.:B.-F: s Stockholmskrets, Ekman på Bjarka-Säby, vilken semi- tog ' sin början den 29 septem@er.
Till kur: nariet har, att tacka för att det nu ' sen %a anmält sig ett femtiotal personer.
I första föreläsningen gav kursledaren, står pA egen grund.
och som vid flera den fil.
lic. Etbon Andersson, en allmän ' orien- tillfällen lämnat phkuni&amp;t bistånd.
tering inom nationalekonomiens område.
Därefter vidtog en livlig diskussion, i vil- Vidare nämndes fröken Louise Na-.
k,en flgra av deltagarna yttrade sig.
.
.
; ' ' ' ', e ' ' ' ' '.
I -, '., ' ...
-. '
.
i 96.
.
.
- .., - HEBTHA - .litet lekfullt aprilnarri - under Arets mörknande dagar SA som ' det antag- upphovsman- ligen varit ämnat - av .- nen.
.
.
Att kvinnorna - tyvärr - m %ste leva, de också, det a r val så odispu- tabelt, att inte ens den mest fanatiske medlem av Männens förening torde kunna förneka den saken, sedan gal- ler det bara, om de skola tillhtas att själva skaffa sig en hederlig för.sörj- ning och därigenom i sin mån bidra- ga till familjens undeiih&amp;l eller om de skola tvingas taga &amp; ot smulorna f rån mannens hand: sin.
lagvigdes, sin broders, sin svågers, sin kusins, -.
sin sysslings.
.
.
- Upp till kamp mot kvinnorna, som trängt in p % arbetsmarknaden, ocku- perat poster, som förut ' bjiidits män- nen och gett dem ett anständigt leve- bröd!
Skapelsens herrar måste rycka upp sig, sluta sig samman f ö r att.
behålla eller Atererövra de positioner, dar den moderna .dens kvinna, glömsk av sin .plikt och i ' strid med sin natur, gått segrande fram!
Så ungefär lyder kärnpunkten i den nya föreningens program - den konsti- tuerades - horribile dictu - den 5 oktober i Göteborg, dess forebild lär vara Skattebetalarnas förening och för att bli medlem i den fordras bara.
-.
att man ä r - man.
~nledningen till att mannen tagit detta förtvivlade steg ar de senaste arens arbetslöshet p % alla omraden, förklarar man f r å n.
ledande h %ll.
" stat, kommun och enskilda anställa - Q-I illåt mig bekänna, att jag alltid 1 beundrat mannen, ~hans - förmAga ätt lyfta centnervikter,-denu orubbliga solidaritet, som svetsar honom sam-.
.
.
man med hans kön i hemligt frimu- reri, beundrat- den g e s t 3 la Napoleon och Mussolini, .med .vilken .. han SI &amp; sig för .sitt bröst och hörbart eller tyst inom sig dekreterar; jag a r trarl- dens herre, jag kan.yallt utom föda barn och uthärda smarta i en tand- läkarstol.
- Min beundran för den egentliga människan har varit klar och oförställd - tills.-fök n %gm tid sedan, tills herr Bror ' Albrektson i Göteborg bildat " Mannens fögning ", en kamporganisation .mot kvinnorna.
D å trillade världen6 her- re ner från.
sin piedestal, jag.
reste upp mig Tran min ödmjukt knn&amp;b6- jande ställning, släckte t y s t och di- skret +elsen på hans altare för att begrunda den illusio&amp;frie G.
B. Shaws uppfattning om oss underli.ga och underlägsna kjolkladda vareIser, den att " kvinnor am.
som ?i,fur, nar- mast slakt med rovdjuren ".
Och nu.
hade också h r Albrektson genomsk %- dat oss, nu tänkte han och, de andra elaka herrarna jaga bort oss fr %n den snärjiga och farofyllda djungel, som går under namn av arbetsmark- nad.
Om vi verkligen skola tage de- ras lilla emancipation på allvar i stäl- let f6r att avfärda det hela som ett -
' i växande omfattning kvinnor, me- dan mannen f å g &amp; arbetslösa ", heter det, varefter följande passus tilläg- ges:. "
D % k v i n n a n s t å r, e n - s a m .i l i v e t e l l e r h a r f ö r - s ö r j n i n g s p l i k t m o t exem- v.
i s f ö r a - l d r a r e l l e r s y s k l o n, k a n.
m a n j u: e j s ä g a s % myc- k e t &amp; m.
s a k e n " (kurs.
a v förf.)
- - - " Fullt opolitiskt kan det sä- kerligen inte läggas.
Enligt min me- ning måste vi - så smilningom upp- mana-f &amp; eningeps medlemmar a t t rö- sta med det,parti, som lovar att verka för våra strävanden.
- - Och det bör betonas, a t t vi äro fullt ridderliga mot damerna. "
Fullt så .ridderligts tänker däremot inta rörelsens " leda- re " i Stockholm, då han sager sig ej vilja samarbeta med kvinnor och .kvinnoorganisat,ioner,&gt; ' då blir det; ba- r a kafferep av det hela.
arem mot.
komma vi a t t söka samarbete.
med i f -.
färsmän och imdra företagare ", fort- satt9.r han, " som.
ha kvinnliga arbe- tare i sin tjänst och uppmana .dem a t t anställa uteslutande manlig., ar- -, betskraft.
Ghr det inte i godo, f &amp; vi 1 q v.
ä l tillgripa kraftig5be metoder " -.
- -.
Så nu vgta vi tydligen vad vi ha .att vänta: l) ett nytt ' politiskt parti, bestående av enbart män, och 2 j små ' natta blockader mot arbets- givare, de dar ej, genast föga sig efter den manliga ligans krav!
Men skämt åsido, så bjuder na- turligtvis frågan o * arbetslösheten och arbetstillfäilenas rättvisare ooh jämnare fördelning på ' en rad svhr- lösta problem, som man säkerligen a ', ' s %.
ej kan lösa smärtfritt.dikt&amp;oriskt och orättvist, som vederbörande tycks tro, genom att-helt enkelt jaga bort.
.kvinnorna, främst de gifta, från ar- betsmarknaden.
Man f å r nog taga hiinsyn till.
å ' tsk ' illiga faktorer, innan .. man- förbereder förhastade eller for, n %gon av parterna orättvisa åtgärder,.
' ty ingen medborgargrupp, varken.
.
män.
eller kvinnor, har väl ratt att.
.
.
fordra priyilegier för sitt kön.
p % be- - ko.&amp;nad ' avdet andra: Rätt och frihet '.
till, arbete utan hänsyn till- kön äro.
elementära anspråk i ett civiliserat.
' samhälle, och en utjämning eller rätt-.
visare fördelning av arbetet .bör gå ut över b å d e m ä n o c h k v i n n o r.
.
, .-.
Blir arbetslösheten månne mindre,.
om.
från: förvärvsarbetet bortkorda.
kvinnor tvingas a t t .i sin tur avskeda hemhjälpen?
Ha för resten alla kVin-.
.
nor,.
oavsett .en måhanda dyrbar in-.
.
tellektuell utbildning, laggning f ör husligt arbete-?
Ha alla man- förut- .. sättningar.
for a t t bli kroppsarbetare?
~ e s s h o m -.
en viktig faktor - .äro.
.
männen beredda att axla de ök&amp;de unlderhållningsskyldigheterna mot ar- betslösa kvinnliga slaktingar, som en.
beskärning.
av de kvinnliga arbets-.
möjligheterna skulle innebära ?,.
Snälla herrarna, ämnet ä r outtöm- ligt - skola vi förklara diskussionen avslutad ?.
Till sist bara ett par, för-.
slag till botemedel a v det .onda: att söka vrida tiden - inte rätt igen - utan tillbaka minst ett halvt sekel, förklara kvinnan arvlös - så sm %- nin,gom - och omyndig, .beröva hen- ne rösträtt och utbildningsmö jlighe-:, ' ' - - sideiimalning, oli- ka sorter, ' Cobc- langmåltiitig, LainpskBrniar, pergament.
antikbe- handl.
Aven aftonkur$cr.
Braheg.
28, Stockholm.
I:IUT:li:S. CENGTZ.
' &lt;d.
i-i.
go .l (;.
: I.:cstlilIii.
iitf.
EDEN .TERRAC.E H0:TEL.
10 - Tel.: Eden Hotell.
RESTAU:RI \ NTEN RET&lt;Oh %XIEN ' DERt \ S.
Stiiregatan
.
198 -.
.
-.
HERTHA.
ter, stoppa d6 industriej, kom gjort - '.
-.
'.
. '
.
.
.
hennes hemarbete överflödigt, auk- tionera.
bort kvinnliga slä.ktingar till den ligst b j udande. '
~ $ i l ~ inte e r des- sa rationella åtgärder, har jag en an- nu radikalare att rekommendera: satt ut alla de nyfödda flickebarnen i sko- gen till de mer eller mindre vilda djuren!
Inför dessa skrammande projekt fA vi val hoppas, att de ' krigiska her- rarna, styrkta av tänken på renodlat manlig regering, dito folkrepresenta- tion, dito ' chefsställningar, förklara, att deras lilla förening bara var ett litet ystert skämt och att det inte alls ä r synd om människorna.
Här lika med mannen.
Och ' vi, fruktade varel- ser, vi tanka med stilla vemod på att " kvinnan, hunden och katten ha.
all- tid följt i människans f o t s p h i.
. "
.
,.
-.
L. '
V. 1 K-W..
-.
.
n å nyvalda kvinnliga riksdags- representanter.
. '
' -.
Andrakammarvalens facit visar f ör kvinnornas vidkommande tv % nya re- presentanter: fru Ruth Gustafssbn, Stockholm, och fru .Sigrid.
Gillner, Norrköping.
Med de tre omvalda: - fru Olivia Nordgren, fröken Bertha Wellin och fru Agda östlund, samt fröken Ker-.
stin Hesselgren i första.
kammaren, ha vi siiledes kommit upp till - sex kvinnor i ' riksdagen.
Vid Rimforsa lanthush %llningsseminari- um avslutades den tvååriga lararinnekur- sen med offentlig examen den 22 sept.
De avgående eleverna voro: i lanthushållsla- rarinnekursen:.
- Anna Andersson, Koppar- bergs Ian, Sigrid Johansson och Maja Pe- tersén, Jönköpings lan, Signe Larsson, Vastmanlands Ian, Vera Weigl, Malmöhus lan, Elisabet Akesson, Kristianstads Ian; i skolkökslararinnekursen: Eva Andrén, Nas- sjö stad, Astrid Eriksson, Vastmanlands län, Elvira F ' erm, Alvsbokgs län, Marta Holmberg, Varbergs stad, Inga Hullman, Skaraborgs Ian, Hildur Persson, Örebro stad, Elsa Ohlén, Göteborgs stad; i - trad- gårds och slö jdlararirmekursen: Maja HA- dell, Upplands lan, ' och Alma .Persson, Kristianstads Ian.
Vid Lanthushålls- och ~ r ä d ~ å r d s s k o l a n, Apelryd, Bastad, avslutades sommarkursen (som började den 15 mars) den 15 septem- ber.
Följande ordinarie elever erhöll0 av- ghgsbetyg: Inga Andersson, Heberg, Hal- lands Ian; Anna ~rvidsson,. '
Malmö; Anna- Britta Bengtsson, Uppåkra, Malmöhus lan; Elsa Bengtsson,, Ystad; - Inga- Bengtsson, Harplinge, Hallands Ian; Astrid Boström, Kalix, Norrbottens lan; Gerda Dahlqvist; Labacken, Vastmarilands ' Ian; Kerstin EIiasson, Svalöv, Malmöhus län; Anna- Lisa Holm, Borås; Elsa Johansson, Västra Kamp, Kristianstads Ian; .Sonja Melin, Mariestad; Anna Nilsson, Vittsjö, Kristi- anstads lan; Dagmar Nilsson, Halmstad; Margit Nilsson, Vastra Kamp, Kristian- stads lan; Qeta Persson, Skreanas, Hal- lands Ian; Helga PAlswn, Billeberga, Malmöhus .lan; Karin Rasmusen, Böketofta, Malmöhus Ian; Ingrid Svensson, Västra Kamp, Kristianstads - lan; Margit Svensson, Billesholms gruva, Malm ' öhus lan; Sonja Wiedemann, Stockholm; Vivan Akesson, Malmö.
Dessutom hade undervisats 7 extra elever.
. '
' ' ' Dro:ttnlnpg.
41, Drottninpg., 11;.
.l ?e€eringsp.
11, Bihliateksg.~ll, Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasap.
8, CENTRA LB ANGARDEKS STORA VANTHALL, Stockholm.
- Vasag.
25 ' 27,Vaaag.38, V. .Slursg.
8,.
.
AOOtid P 6rsBkiraeeig Oi~ukt.
Förslag till- nytt pensi nsreglemente.
en 5 september 1932 har 1930 Ars pensionssakkunniga till Koiiungeq avgivit betänkande med förslag till.
reglemente angående t jänste pension f ör t j änstemän tillhöranae den civila statsförvaltningen m. m.
De sakkunniga hava ansett, att riktlinjerna för, 1930 års pensionssak-.
kunniges verksamhet inneliik, att det for dem niirmast ' gällde att i anslut- ning till de av.
1928 års lönekommit ' té framlagda förslaegen på löneområdet utarbeta föplag till bestämmelser om tjänstepension för de gripper av ci-.
vila staistjänitemän, som skulle kom- ma att beröras ' av de n i a avlönings- bestämmelserna.
SAlunda, exempelvis icke kommunalt anställda lärare, be- träffande vilka statens pensionsan- stalt handhar pensioneringen.
Enligt de .i: 1907 års civila.
pen- sionslag angivna grunder skall för tjanst, med vilken jämte lön äro för- enade t j änstgöringspenningar eller ortstillägg, hela lönen tjäna såsom underlag för bestämmande av pen- sionsbelopp, .där ej särskilt pensions- underlag blivit i lönetabell angivet, för annan tjanst skall pensionsunder- laget anses motsvara två tredjedelar av lönen.
Pensionsunderlaget ökas saledes i den mån befattningshavaren intjänar ålderstillägg.
Lagen bygger på principen, att tjänstemannen skall bidraga till kostnaderna för.
sin pen- sionering genom pensionsavgifter, som skola erläggas under hela ' den D ' '.
Syateljé.
och laapcentral mottager beställning- ar av all slags sömmad.
Aven lagnin ar.
Oster- tnaitna~.,33, n. b. Tel. 161 93. oppet varignr 9-7 lördagar 9-2.
- X GER ARBETE A T D ~ V A KVINNOR.
Moderata priser.
.
Välgjort arbete.
: tid han innehar med pensionsrätt för- enad befattning.
Om tjänsteman av- gAr frAn sin befattning utan att vara.
pensionsberättigad, t. ex. vid gifter-.
mal, erhaller han i allmänhet icke nH- - gon ersättning för inbetalda avgifter.
bestämmelserna i kommunikations- verkens pensionslag av Ar 1920 skilja sig i åtskilliga hänseenden f r k ' den.
civila pensionslagen.
Pensimsunder- lagen, som ungefärligen motsvara tv &amp; tredjedelar av slutlönen på billigaste ort inom lönegraden, äro sålunda be- stämda till fixa belopp för ' varje löne- grad.
Även.
kornmunikationsverkens~ - pensionslag a r grundad på avgifts- plikt.
Avgår tjänstemannen f rHn sin befattning utan att vara pensionsbe- rättigad, äro de inbetalda pensionsav-.
- gifterna icke f ör honom f örlorade, utan kapitalvärdet av dessa avgifter överföres till allmänna pensionsför- säkringsfonden för beredande åt tjanstemann~n av pension enligt la- gen om allmän pensionsförsäkring.
Ur administrativ f örenkiingssyn- punkt skulle det varit till stor fördel, anser de sakkunniga, om en överg$ng till ett pensioneringssystem utan ay- gifter, nu låtit sig genomföra.
Atskil- liga svårigheter had9 emellert ' id upp-.
ställt sig.
Avgörande för de sakkun-, niga hade dock icke varit endast de- - tekniska svhrigheterna utan den om- ständigheten, att d i sakkunniga vid.
hänv&amp;ndelse till chefen .för finansde-.
partementet erhAllit direktiv att söka ' ' *, GYNNA DE VANFORAS FöRSALJ- NINGSCENTRAL, Beridarebansg.
23 B, Sthlm.
' Tel.
35 16.
Försäljning av vanfö- ras arbeten: Vävnader, stickade varor av alla.
slag, klänningar, barnkläder, handar- beten, rockar o. förkläden, lampor, lamp- .. skärmar, leksaker m. m. Bestallnin.
emot- tages.
Hjiilp de vanföra till sjalvhjalp!
200.
., -.
HERTHA --- 8 - dens vore denna, a.tt statstjänstemän- nen äro med statens garanti tillför- säkrade pension sHval vid invaliditet och sjukdom som ock vid viss inträdd ålder, kan det icke vara riktigt att saga, att pensionen - s till den del, soin icke täckes av tjänstemannens egna avgifter, har understöds natur.
Snarare, anser de sakkunniga, skulle man kunna ansluta sig till den ratt allmänt förf äktade åsikten; att pen- sionen i sin helhet utgör " uppskjuten lön ", varmed val närmast .avses, att pensionen utgör vederlag for det ka- pital, som samlats dels genom tjänste- männens direkta insatser &amp; h dels genom att deras löner gatts lägre, an som bort ske, därest ingen hänsyn.
.
.
tagits till pensionen.
Enligt nuvarande bestämmelser a r den civila tj änstepensioneringen i allmänhet inskränkt till orldinarie tjansteman.
I viss omfattning har dock pensionsrätt medgivits ' iiven icke ordinarie t j anstemannapersonal.
Det stora flertalet icke ordinarie tjänste- män a r emellertid i avsaknad av ord- nad t janstepensionering.
Vid sitt Övervägande av pensione- ringens lämpliga omfattning hava 1930 års pensionssakkunniga utgått frHn den uppdelning av tjansteman- napersonalen, som kommit till ut- tryck i 1928 års lönekommittés för- slag till nya avlöningsreglementen för ordinarie och icke ordinarie personal.
Vid ett godtagande av lönekommit- téns uppdelning av den icke ordinarie personalen, anse de sakkunniga, att lösa pensionsfragan på ett sätt, som bevarade de fördelar man genom ' av- giftssystemet velat vinna.
- Vid utarbetandet av sitt förslag till: pensionsbestämmelser hava de sak-.
kunniga fördenskull haft, att utgH f r h att tjänstemannen a.llt f ortf arande skola själva bidraga till kostnaderna.
för sin pensionering genoln att ' under.
trettio H r vidkannas pensionsavdrag.
.
A sin lön.
.
De sakkunniga hava sbsom allmän regel ' uppställt, att tjansteman för ratt att komma i åtnjutande av hel.
Alderspension skall kunna rakna 30 tjänsteh.
Den tjänsteman, som icke i vanlig ordning hinner förvärva det för hel pension stadgade antalet tjän- steår, skulle under vissa förutsatt- ningar kunna bereda sig viss utfyll- nad av antalet tjänsteår genom att under hela sin tjänstetid som ordi- narie tjansteman vidkännas extra pensionsavdrag å sin lön.
Utf yllna- den skulle, efter t janstemannens eget val, kunna avse minst ett fjärdedels och hö-gst fem tjänsteår.
... För att taga ställning till.
htskilliga spörsmHl, som sammanhänga med det statliga pensionsvasendet, har det synts de sakkunniga vara av vikt, att.
pensionens.
egentliga karaktär preci- seras.
Den uppfqttningen, attpensio- nen ratt och ' slätt ansetts såsom ett ålderdomsunderstöd, kan icke vidhål- las.
Då upprepade gHnger uttalats, hurusom en av anledningarna till a t t statens befattningshavares löneniv % bör ligga under den privata markna- Med.
Kand., Stockholm.
Valhallavägen 73, 1 tr. (inv.
Ostra station).
Mottagning efter överenskommelse pr.
Tel. vasa 395 02.
I RONNEBY I L BR-UMNS BORDS V A TTEN I 1 -
, allenast två kategorier.
kunna, sagas huruvida nuvarande * pensionsåldrar.
uppfylla fordringarna för.
erhållande vore för Uträkningarna ' hade a v pensionsrätt, nämligen tjänsteman.
omfattat tjanstemän i åldrarna 60- A extra stat och extra ordinarie tjiin- 66 Ar, men det erhållna siffermateria-.
stemitn.
De sakkunniga.
hava avfat- let visade ingenting bestämt, vare sig tat sitt förslag till tjan~te~ensions- i ' fråga.
om den lämpliga pensionsål- reglemente i överensstämmelse med dern i. allmänhet eller i frAga om nöd- denna- uppfattning.
vändigheten av olika pensionsåldrar Vilken levriadsålder, som lämpligen.
f ör, olika f örhållanden eller olika kön.
bör val j as såso ' m pensionsålder f ör.
De sakkunniga an ' se sig kunna för- - varje särskild.
befattning, ä,r .ett orda, att personalen i pensionshan- spörsmål, om vilket meningarna äro seende indelas i tre huvudgrupper starkt delade.
Vitt skilda intressen med pensionsåldern och synpunkter göra sig härvid gal- 63 ' år för tjänstemän i 1-12. lönegraderna lande.
D &amp; sakkhniga hava haft a t t 65;,.
.. -,, 13-20.
,,,, 21-38 behandla åtskilliga framställningar 67 r,,,.
f rån personalhAl1.
.
Givet ar, a t t denna huvudregel icke .För att.
erfara myndigheternas syn- of örändrad passar för alla förvalt; punkter på har berörda spörsmål av- ningsområden.
De sakkunniga hava.
.
lato de ' sakkunni,ga en cirkularskri- fördenskull sökt genom särskilda un- velse till ett stort antal ve *.
De-oli- dantag - tillgodose de speciel ' la krav.
ka meningsriktningarna, son1 kommit med .avseende A pensionsåldern, som till synes i myndiglieternas svar, be- för.
vissa befattningar och verksam- styrka riktigheten a v Generalpost- hetsgrenar .göra sig .gallande.
styrelsens diirvid uttalade.
uppfatt- Såsom en viktig principiell nyhet ning, a t t det ä r svårt och näppeligen i förslaget torde kunna betecknas, att ens möjligt,attur förhållandena (per- pensionsåldern skulle bliva lika för sonal-, tjänstgipings-, sjukdoms-, för- man och kvinnor i samma befattning- tidspensionerings-, d.ödlighets- och lik- ar.
De sakktinniga hava namligen för nande) leta fra.m några siffermässigt sin del icke kunnat finna tillräckligt.
- eller#eljest bestambara faktorer att stöd för uppratthilllande av en avse-.
lagga till grund för en verklig berak- vart lägre pensionsålder f ör kvinnor än ning, vilken pensionsålder i det ena för man.
ed hänsyn emellertid till den eller andra fallet ä.r just den ratta.
ringa e.rfarenhet, som kunnat vinnas Exempelvis hade hos ' Generalpoststy- angaende kvinornas förmåga a t t vid.
relsen gjorts försök a t t genom upp- mera framskriden levn ?dsålder up-.
samlande av.
siffror betraffande så- pebålla sina befattningar, torde e n.
dana förhållanden, som ovan nämnts, omläggning i den av de sakkunniga anskaf.
material, som kunde utvisa, föreslagna riktningen böra för kvin-, S ' fl 9, ' 9, 9, 9, - P - värmelednings A.-B.
.
Utbilda Eder till tandtekniker!
C A L 0 R ' 32,.
N.
318 25.
T ~, ~ ~ ~ ~, ~ ~ i ~ l apparater ~ l ~ ~.
och levererar värmdedningar, alla brukliga system för Hngköks- och maskintvattsanlaggningar, desin- fektions- och steriliseringsanläggningar.
.
Dag- och aftonkurser ?I 4 mån.
å kr.
75:- pr mån.
För.
kvinnliga elever aven koinb.
tandtekniker- odi kr.
~ ro0: - pr man.
BegSr prospekt.
skötflskekurs ~ ~.
Anmäl ~ ~ 3 genast.
Begränsat elevanta-l.
STOCKHOLMS TANDTEKNISKA SKOLA %fastersamuelsgatan 7 1, J.
tr., Stockholm.
nornas vidkommande förknippas med det villkoret, att de skola vara plik- tiga underkasta sig de ändringar med avseende p % pensionsaldeni, - som framdeles kunna bliva be ' stämda.
Enligt kommunikationsverkens pensionslag och de särskilda pen- sionsbestämmelser, som utf ärdats f ör verk och myndigheter, .vilka.
erhHllit lönereglering a+ kommunikations- verkstyp, gäller i friiga om kvinnliga - befattningshavare ett lägre p; ensions- underlag än för manliga tjänstemän, tillhörande samma lönegrad.
Detta hak sin grund i en - bestämmelse i avlöningsreglementena, varigenom - kvinnlig befattningshavare.
icke .äger rätt att åtnjuta lön enligt högsta 1ö- neklassen inom vederbörande löne- grad * Eftersom pensionsunderlaget beräkna; på grundval av slutlönen, har denna inskränkning i ' löneförmå- nerna, f ö r .kvinnor återverkat i pen- sionshänseende, så att pensionsunder- laget för kvinna kommit att bliva lika med det för manlig tjänsteman i när- mast lägre lönegrad fastställda ..
Sedan 1928 Ars lönekommitté nu- mera föreslagit, att ovan omförmälda inskränkning i kvinnornas rätt till löneklassuppflyttning.
icke skall er- h %lla n %gon motsvarighet .i ett revi- derat avlöningsreglemente, f öref in- nes, enligt de sakkunniga, uppenbar- ligen icke n %gon anledning att räkna.
med särskilda pensionsunderlag för kvinnliga befattningshavare,.
utan hava de sakkunniga utgått från, att f ör varje lönegrad skall gälla allenast,,.
.
-. '
ett pensionsunderlag, - lika- f ör man.
.
.
och kvinna.
De sakkunniga förorda, att pen- sionsunderlagen beräknas.
till tv % tredjedelar ay slutlönen % medeldyr ort i stället för att .nu beräknats för billigaste ortsgrupp.
.
De sakkunniga ha ansett sig icke ' böra underlåta att till behandling upptaga ett vid upprepade tillfällen inom riksdagen diskuterat problem, avseende att underlätta fer kvinnliga gifta statstjänstemän att lamna stats- tjänsten.
Vid fragans bedömande ' haya de sakkunniga utgått från att ingen lös- ning ä r önsklig, enligt vilken den gif- ta kvinnan skulle mot en tillfällig för- mån - exempelvis en gratifikation - lockas att övergiva Statstjänsten för att sedan,.
i händelse av mannens frånf alle eller- bristande förm %ga att försörja sin familj, stå utan förvärvs- möjligheter.
ör att icke komma i kollision med 1923 års lag ang %ende kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt u p p drag m %ste vidare varje anordning i har avsett syfte bygga p % frivillig- hetens princip och bör heller icke er- hålla karaktären av ett förtackt:åter- tagande av det medgivande som läm- nats gift kvinna att kvarstå i tjänst.
Man torde till en ' början kunna helt lamna ur rakningen d e - .sannolikt allt talrikare - fall, dar kvinnans ar- betsinkomst utgör- en av de ekonomi- ska förutsättningarna f ö r att äkten- skap överhuvudtaget skall kun-na kom- - [5pJmdg) B (ls @ aBb@&amp;$i Ged.
utbildn.
i guld- o. kiwtschukarb.
.MAngHrig e r t E. Landau, Valhallav&amp;gen 112.
Stockliolm.
Tel. Morr 19321. är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, olerade och lackerade möbler, golv, korkniattor .etc.
8orttager vattenfläckar .pa- bonade.
möbler, iterställer dem i sitt nybonade skick.
Efter användning av oljan är möbeln impregnerad.
- 1,T:NT) AHLS:fEKN.
- FABRIK Mälarhiijden.
Fel.
.Mälarh ' ö ' den-,666.
Nederlag: Köpmangatan 24, stockhoim.
Tel. 122 99..
.ma till &amp; %rid och dar samma.
inkomst a r oundgänglig om icke för familjens, uppehalle så dock för undvikande av in, aven ur andra synpunkter an kon- trahenternas egen, föga önskvärd sänkning av levnadsstandarden i det, ' nybildade hemmet.
Det torde icke vara oriktigt .att antaga, att den gif- ta kvinnan3 dylika fall icke ar- hågad att frivilligt uppgiva sin statsanställ- ' ning, oavsett vilka Atgarder staten m5 vidtaga för att uppmuntra henne har- till.
En reform måste saledes enligt de sakkunnigas mening taga sikte p % de f all, d &amp; kvinnan s j alv önskar bliva löst fr %n sin tjanstg ' öringsplikt - men anser sig av.
skilda anledningar icke kunna begära avsked.
Orsaken lär oftast vara den, att kvinnan icke va- gar taga detta avgörande steg inför den - eventualiteten, att familjens ' för- sörjare, mannen, .,skulle avlida.
eller förlora förmågan att sjalv.underh %lla familjen, eller inför utsikten av ökade ekonomiska förpliktelser gentemot de uppväxande barnen; Läget kan där- vid vara s %dant, att det icke spelar nikgon allt f ör betydande roll f ör kvin- nan ' att under oförändrade ekonomi- ska villkor .avstå från sin lönein- komst.
Vad hon d % eftersträvar a r endast att icke i en ' framtid bliva ställd p % bar backe, eventuellt med omfattande försörjningsplikt.
I an- dra fall a r: mahända endast ett vida.
mindre kapitaltillskott - än hustruns lön till fyllest för att bereda, d &amp; eko-.
nomiska stöd, som för familjens up- pehalle kräves.
Om, mannen f ått sin verksamhet förlagd till annan ort, skulle det naturligen ställa sig mera gynnsamt ' för hustrun att taga av- sked med ' .åtnjutande av en blygsam inkomst, härrörande frAn henries in- nehavda tjanst, an att bibehålls.den-.
na och nodgas leva skild från hemmet.
Man synes icke heller böra bortse från fall, då en gift kvinna, som un- der många års tjanstgö.ring skapat underlag för pension, hålles kvar vid sin- statsanställning huvudsakligen av den orsaken, att hon icke kan förlika sig med att uppgiva denna sin ford- ran hos staten iller därför att hon genom att kvarstå ännu n %gra å r bli ' r berättigad a t t uppbära pension, medan avgång ur tjanst antingen medför förlust av all pension eller, om kommunlkatiosverkes pensions-.
lag a,r ' å henne tillämplig, uppskov med åtnjutande av den .av erlagda av- gifter härflytande pensionsf o r m ~ i e n,.
tills hon uppfyllt villkoren för er- hallande av folkpension.
.
Eftersom det icke gärna kan u r sta,- tens synpunkt anses lämpligt och nap- peligen heller vore praktiskt genom- förbart att tillforsakra en avgången kvinnlig tjänsteman rätt att i en framtid återinträda i stadigvarande tjanst, synes frågan vara att finna en.
utväg, som gör det möjligt för kvinnan att ' vid behov kunna palrakna '.
...
YONS.TSTOPPNING ' utföres- ' ' av fackkunnig - personal till synnedigen billiga priser s3 välgjort att.
Ni knappast med blotta ögat kan upptäcka lagningen.
Ring s &amp; Itamt?
vi.
Strutiipor uppmaskas.
40 öre pr, maska.
. '
'.
. '
, ".
. '
.
.
~onstrto~~ain~satel.
~~n Kungsgatan 77.
Tel. s h.
69 os.
. '
.- ...
.
.
Stockholm -.
ett ekonomiskt bidrag av f o o r t l ö- ' p a n d e n a t u r såsom .följ.d a v den tjänst ho ' n innehaft.
SHsom av de an- - " förda fallen f r a h g å r, behöver detta bidrag fPr att .fylla - sitt - damAl- icke.
hijd&amp;idigtvis uppga till något större belopp-; tvärtom torde i mariga fall.
en ganska blygsak summa bliva .till.
.
.
.
fyllest.
Den nu i pensionslagen.
fö.r kom- munikationsverken förekommande bestämmelsen om överfosan~de till all-.
.
männa pensionsf örsakringsf onden av .de avgifter, som en utan ' ratt till pen- - sion avgången tjiinsteman inbetal &amp; t i l i vederbörande tJanstepensivs-.
fond, kan tydligen.
icke tillgodose de knskemål och behov, som h &amp; göra sig gällande, enär till allmänna pensions- försäkringsfonden överförda medel.
.
- grunda rätt till pension först vid fyll- .da ': 67 år, såvida icke varaktig oför- ' in.åga till arbete deisförinnan inträtt.
Lika litet lös &amp; problemet genom den av de sakkunniga föreslagna form av - liiräntef örsiikring, som omf öi&amp;les.
j 21 5 av reglementsförslaget.
Även - den harpa grundade libäntan skulle nämligen - ' utfalla för @ vid.
relativt.
hög - der.
De sakkunniga hava dakför- tänkt sig en annan utväg.
Eventuellt kunde anordning av ungefär föl jamle innebörd vara lämp- lig .., ~vinnlig tjänsteman, som i sam- band med ingående av äktenskap eller senare önskar avga.
f r h sin t j ä n ~ t, skulle, pA därom gjord framställning,.
.f % sin enligt bestämmelserna i 21 av reglementsförslaget beräknade in-,, * tjänta pension överförd till familj * pensionsmedlen för att dar samman- föras med kapitalvärdet av de famil- jepensionsavgifter, som hon till sionsfonden inbetalat.
Avkastningen av dessa medel ställes till den .a.vg %ng- na kvinnans.
disposition antingen omedelbart eller fran senare tid- punkt, d å ' de årligen - tillagd ränta f örmerats.
Uppenbarligen kan, särskilt vid tidig avgång f r a n stats- tjänsten, denna avkastning icke bli- va stor, men den innebar dock ett patagligt nyttiggörande för kvinnan i v inbetalda aviifter och av fullgjord tjänstgöring å t staten.
Den avkastning av f ami1 j epen- sionsmedel, som alltsa skulle komma Xvinnan till godo, borde givetvis vid.
.
hennes frånfälle utbytas mot pupill- till hennes minderåriga barn.
Fönitom ' tillgodonjutandet.
av nu nämida ' förniåner, till vilka ' den ur tjänsten avgångna kvinnan kan an- ses berättigad, borde.
av.
familjepen- sionsmedlens forsäkringstekniskt på.- visba.ra överskott Atminsthe en viss del kunna tagas i anspråk till ' att, där s % prövas skäligt, öka- ut de belopp, som hon eller hennes barn eljest skul- le äga utbekomma, dock att härvid bör sättas viss maximigräns.
Till- läggsbeloppets storlek torde i viss man böra göras beroende av antalet tjänstlir .vid avdngen.
Sin slutgiltiga lösning torde spörs- mhlet om vilka åtgärder- som lämpli- gen böra vidtagas i syfte att u-nider- latta gift kvinnas a v g h g ur stats- tjänst icke kunna erhålla i ett bli- ' ' ' RA ' ~fi.6: rnh --.
.
.
Ett oms&amp;~sful~t ofh.
.
geaget.
.
arbete u tfiireii i i l l.
: ~ + ~ ptis~r., a~ ....
ler renoveras pietetsfullt.
.
.
.
.
.. -.
...
A G:LA BROGATAN - 23, STOCKHOLM.
.
.. ' - .TEL.
- - 173 79..
.. -.
.
.
. '
.
-.
c- '. '
, ..
vande.
.
.
.t j anstepensionsreg1ement.e.
8 %- som a,v den ovan lämnade redogörel-.
sen torde framgå, synes frågan aga et fannk.
en ' .fransk.
.
.
.
.
f ö r f a t t a p pil nävare s a m b a d &amp; ed famil jepensioL s$.&amp;tonhundrat&amp;let; vilkeiii- blev neringens ordnande.
och * torde därför ryktbar med ett slag .genom a t t skri- ' böra bliva.
föremål.
för uppmärks~m- &amp; .in.
' b&amp;.
: &amp;.
mat &amp; m han., kalla &amp; het i samband med .den revision av Smakens: ~ ~ s i o l o f ~ an i.
hette ~ r i l ~: grunderna för denna pensionering,:.
lat-Savarin och var-släkt tilh den vack- vilken de.
sakkunniia förutsätta i n b i r a ' ~ a d i i ~ e é c a m i e r dy * kad.
, a&lt; .alla!
en nära framtid, skola komma till män i sin omgivning.
Och * som.
.
.
.
hen: stand. '
De tankar, å t vilka de sak-.
nes " dygd ' Y- - kahtästlig; .. i m y.
honr@i-y kunniga i det föregående givit ut- k i r t r&amp;.
road av sin f rändes: soi; it~- tryck, äro fördenskull icke &amp; t upp-: eila.
betrakktëlser .,.
.
ö.
; er.
.
.
&amp; hmens * &amp; t- fatta såsom ett i sina detaljer utfor- ningar.
än.
om .. han sänt.
.
hennL.de.
rh&amp;i mat förslag utan snarare som ett upp-., glödande.
k.ärleksbrev.-.
.....
Smakens.
.
.
.
.
.
Fy- slag til1,fgrtsatt diskussion i ämnet:.
eof0&amp;i, ' &amp; m förresten.
.är översaft, ' tili svenska, ' citeras alltid i de " ffä ' n~kzi kokböcker soG Sedermera; tk~rk&amp;it; och deis förf attares k ~ d &amp; r l i v &amp; + f den som - oftast k., e.
k o m -.
- eft.errätt -.
iner.
i de franska hemmen - savar '.
.
.
.
...
.
.
.
.
.
.
rinen ...
V &amp; ~riliat-savarin.
.
.
den.
för, &amp; ordnar den 21 oktober kl. 8 e. m. i K. F. U.
~kriftst~llare,.sorn p &amp; ett ' verkligt lit- Mis lokal en offentlig fö~Iasningsafton, .då terart sätt (man kan annu med nöje dokhr Jakob Billström framlägger, jZTan- 1ä~a ' ~Sinakeli.s J ?~siologi j - gjort sig till ' kar-oin ungd,~mens själsliv under .brytnings-.
sa här han fått.
Qa åren ".
Föredragshallaren är villig att ef$er ' kökets i~d&amp;ivär&amp;, föredragets slut hesvara frågor i saker, ' soni.
många.
ner: - kfterföl jare ' i ' sitt fä &amp;; s.aihni~anhäig8 rhed ähnet .. Föredr.aget an- nësland: ' hör d e t t a l dagsmod &amp;.
.
.
.
.
nonseras i de dagliga tidningarna, varför: a t t giva ' &amp; kokbocker.
ko et göra.
kan-.
meddelande därom icke koinmer att atsän- da författare och konstnarer - pi das till ' kretsmedlemmarna.
.
.
.. ~.
n d r .ännu a ' okända ledig &amp; '.
&amp; tunde &amp; talanger skaffa.
sig,.
.
tack.
-.
.
vare.
sina &lt; kokb ' öcker, &amp; t namn: vanligen .har, &amp; i&amp;ië,: och bekanta ' valvilligt Ställt: edl lemmar ' .av ' såväl Stockholmskretsen divkrse matrec6pi.
till författare &amp; ....... som- lanc@ortskretsarna, .. vilka byta adress; .. fö&lt;fcigand&amp;, Gaipå han.
&amp; j&amp;lv &amp; kivii.
.
.
.
uppmanas att alltid omedelbart uppgiva s sin .nya.
adress direkt till förbundsbyr&amp;n, e t t ingresso ' i.
~ r i l l a t i ~ a v a r i n anda .. D ' m - I.
?
.
8 I.
C.
, ' I,, ar ' ' '.
a ' ': Stockholm.
.. T, .r.
.
.
.
. "
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
F:, V. " Q:?
Slöjdavdelning Sveavägen 4.0, - Stockholm.
- T e l.
N o r i 88.18.
S J U-KSKÖTERSKEUTRUSTN~NG-AR,.
GOSS-.
.och BARNKLADER:: MOTTAGER BESTALLNINGAR,.
" Hjälp genQq.
-.
.
.
.
. '
.
: .. sjalvhjälp.? '.
.. .k - ' '.
.
tl1.l t0l-k f&amp;- &amp; spi&amp; &amp; patter: .soni f &amp; ekommo i den - l&amp;nd&amp;fid &amp;; ' w: s &amp; i g0-m.
' kfid &amp; agen.
- Så göd&amp;: " .kÖmuliak mamma lagade, bjudes - män inte pk senare i livet.
var .. - protiing i Frank- rike ' har sin &amp;.
särskilda ' rätter, l e s p I ' a t s ': r6 g i o n-a i-s, .- liksom ' ama- törer a v desairiina-. '
Detta.
förekom- mer ju på sätt - b &amp; v-is även - i: Sverige.
ISkane- ha vi spettkaka .och .i Norr- land tunnbrödet, för hatt endast .näm- na ett- landskap i nord och - syd ...
.. Léon Daudet, den farlige: polemi- kern -.
' och.
- den kvicke .. nationalisten; som f örhärligat .den franska kvinnan, har ocks&amp;=skrivit - &amp; n lkakb.ok till .ära för det .franska köket,.
" det enda som verkligen kan ätas!
', liksom- till fran- syskan, " den enda kvinna som- v-erk- ligen kan älskas ", och ~ o l e t t e, som anses - behanilla franslit .sprak bast av alla levande franska författare, har ocksa ofta tagii till orda.
i matf ragor.
Paul Reboux, den fine- och spirituelle ski.ldraren av sjuttonhundratalet,.
har publicerht en elegant volym om mat, och Fernand Fleuret, - som - så gärna skildrar detta skede av fransk histo-.
ria med dess Iätta,seder, skulle.
aldrig tilliita,n&amp;r - det a r midditgsfiämman- .d-e.
i hans hem, a t t.
någon .annan än - han själv lagade köttratten, .Där.
ser- veras d &amp; en " dau.be ", .en.
stek, som bl.ivit.så förädlad att endast en fatal av gästerna leda dess - ursprung till den enkla oxe varifran- den stammar.
Skräddarkungen Poiret har också gjort sig bemärkt inom gen-.
' Han ' ar.
ju precis.
ingen ' föraktare av - de jordiska .njutningarna.
, ' ' - -.
.
.
- E n person, s o m f6.r.
konvers&amp;io- nen över ' på bordets läckerheter; .an &amp; ses: ingalunda ' i .Frankrike 3ö.r: obegåi vad.
Förr.
hade ' undertecknad dock- den uppfattningen, och nar - jag, med, hjärtat fullt av patriotiska - fransk- patriotiska - känslor kom: ut till fron- ten och dinerade jämte - .andra jour- nalister .i ett värdshus, - där det ej f anns en hel: ruta, kände j.ag mig myc- ket.
uppbragt .-att .ledaren av gruppen, en överste och en journalist.
endast talade om mat.
De foro jorden.
runt ' i bnkarna och prisade den eller den rätten, som m&amp;ste ätas just på e n viss punkt på jordklotet.
" Homard au feu éternel ":.
.
?Hummer kokt över evighetslåga " i Neapel, hos Antornia.
Bouille A baisse i Naturligtvis Marseilles, hos Charles.
- E.n verklig poulard hos Mere Cathérine i Dijon .. o. s. v. Herrarna plöjde -- detba intres- santa ämne under en timme.
Ooh jag som bara .ville höra o m hjalteda- ter!
Kanske var det dock i akt och mening att draga.
uppmärksam-.
heten från kanonaden som.
dundrade.
i fjärran!
.
För att .rätt tyda namnen pa.
en mängd restauranter .. i. Frankrike, maste .man känna till såväl deis hi- storia som litteratur.
Några exempel.
.
" Le restaurant du Vert Galant " heter ett omtyckt matställe.
Le Vert Ga- lant var den folkliga benämningen på-Henrik IV, som ju .. ej var någon kostföraktare.
' " La Rôtisserie .de la Reine.
Pédauque " ä r en.
restaurant uppkallad efter Anatole Frances ' kända roman, vilken på ' svenska he- ' ' .:.
.
.
.
.
... ' '
HERTHA .. -.
.
... '
.
.
.
ter '.
Drottning - GAsfc$s stekbod .. Och ca rand: Vatel " eftes .. masterkoc-, ken hos Ludvig TIV, ' som i för- '.
tvivlan-.
.att.
fisken e~ kom i tid för den.
kungliga taffe1.n - t a g.
sig.
.
av daga, o. s. v ...
Vad kokkonsten be- traf f a r betraktas .den som en ' veten; .skap, och .liksom d e.
finns vetetenskap- liga sallskäp, f h n s det en mangd.
sall- skap och klubba.r, vilka ha till anda-.
mål att varna och utveckla det fran- s k a kökets ställning i in- och utlan-.
.
det.
.
.
- Vilka av dessa böra niimhas,?
Jo, f örst och f ramst.
dec selekta sällska: pet!
' Les Cents " (, De hundra,) .. Idénlie des gast ro no mes " cGastrono- mernas akademi).
.
" Les Vingts " (De Tjugo).
o. s. v. En mangd landskaps: f öreningar.
äro aven mycket verksam- ma.
Dessa anordna sallskapsresor ' från Paris.
till en viss provins eller ett.
visst: departement,.
som ge.-, nomreses, genomätes, genomdrickes.
Så var fallet med e n förtjusande pingstresa, till vilken jag.
var inbju- den och.
som var planerade-av före- ningen " Les Deux Charentes " ..
Besök avlades i de gamla bungastaderna Poitier, Angoul6me,.
Cognac, som äro fyllda av historiska minnesmärken, - och varest det a r traditon att borden digna under de ' hadigaste.
rattef - o ' ch dito.
drycker.
" Le vin du pays " a r friskt och klart som kristall, och dryc- kel!
Cognac har har.
i sin urkälla en arom och en doft som, kunde förtrolla '.
.
.
.en blåbandist.
-: En studie- .och sällskapsresa under dylika förhållanden.
har en viss f örut- ' ca- ca- ', s.
,.
' 20 1.,.
.
.
s.äitni &amp; att bli- glad och lä-mnaange- näma minnen.
.
SA.
mycket gom .b &amp;, folkningen: i r den nyss nämnda histo-.
riska trakten äf ' oähdligt gästfri och - ytterst måttlig, som ja.
latinarna i allmankt; Kvaliteten ay vinek-ar det, som .ar det viktigaste,, o&amp;:.allt .medan den:adla druvan lyaer i glasen, kling- ?r bordsvisari.
eller det - deklameras ', eller spelas &amp; got litet stycke p å.
.
.
.
.
.
. "
' landsmål.
.
.
-.
.
.
E n kulinarisk f ard, till vilken in- ' bjudits fyra hundra personer, s a r .den som i somras stalldes ' till kröninggsta-, den ~ e i m i s cbhför firandet av min- net av munken Dom Pérignon; som för- fyra hundra år sedan.
' uppfann - champagnebruset och därigenom biev sin.
provins ' välgörare.
- Den arbet- samma- befolkningen lever J u helt av denna, fabrikation.
- Från .arla mor- gonen; till sena kvällen; syssla famik jerna i vingåtdarna, ty, denna druva milste skiitas med största omsorg; och trots allt arbete.
a r Pörtj ' ansten mini: mal.
I synnerhet, nu sedan förbuden kommit liksom de höga tullarria, sil?
.
- ka lagga hinder.
i .v.ägen f&amp;.
exporten som ocksk gått .ner .betydligt.
.,.
.
~e - stora champagnehiisen voro in- bjudarna: Änkan.
Cliqubt,, .Bamery, Heidsec, Moet.
&amp; Chandon o. s. v. -- Dagen var .underbar, och borden för gästerrias .mångfald.
dukade i en allé- .ber @ i klosterträdgården p % .Hautvily liers; .samma kloster där: DO &amp; p &amp; r i g ~ non en .gång:skött den ansvarsfnlla.
.
.
sysslan, .. av ": Maitre de cave "; överva- kandet a v vinlagringen ..: Har bank &amp; de.
sig ministrar - och iirkebiskopar,,, ',, ' _.
vilka d i n g a aven till.rde .presien,.
blev0 tillsist leda på att höra om alla.
de: läckerheter som deras gemaler in- mundigade och beslöto bilda en egen förening i samma ädla.
syfte.
Dess stifterska och ordf örande .är, den - käril.
da fransk-italienska.
.
joui.n81Esten: M &amp;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
, -.
.
och vinet: i ' ' ~ &amp; j 6 &amp; s k a Soj-n sattes rie ' Croci.
g ören ingens -- nimn bl &amp; De vackra ~apph ' b,n&amp;n, och.
: i deniamm 250 ett tjugotal franska- författarin- nor och journalister av rang medlem- .mar, 8 ~ i o m Mäfcelle ~ i a a y r e, Lucie ' u el ar tie-~aidrui; - systrarna ' ~ a r g u e - ritte,.
Gabrielle ~ k v a 6 .hertiginnan - Clermont-Tonnerre, l ~ n ~ r ~ s e n a r e h, Andrée Violis och Titayne m.
- fl.
Den enda utländskan, som ' f&amp;tt den stora arah att deltaga, ä r unde,rtecknad.
.Ehuru hörande .till - slaktet " pri.sak- vin-men-drickerivatten " trivs jag - t &amp; märkt i denna verkligen ' älskvärda - ' En grupp j ' ou&amp;ili&amp;er~.hade bildat en.
och spirituella ' systerkrets, vilkens förening ': som ' hette D &amp; stora Rap &amp; fester äro va ' d .de böra vara - ang &amp; hönset och vars " rn$l - ' var a t t träffas näma avb.rott i den jaktande, arbets-.
- .. fyllda tillvaron i Paris.
och under glädje och t r e h a d &amp; iita ANNA LEiVERTTN.
' en gång.
i.
h.
h.
a.
d e h e n fin frukost pil.
.
.
.
: Belle Perdkix.- '.
någon av P&amp; &amp; ' re~taukiintei.
En för- _.
_. bah; &amp; ä$e&amp;ade .ko-it .till och med: fl ' +gaBdi från.
~ n ~ l a n - d .däribland; l a d y ' ~ o p d ~ i ~ d e h som ' - y knackte en.
., ... .f Oten - v den 6h&lt;mP,agnebutdj.~ ' ~0t~ ' staty, som ' senare avtäckes: av .ortens .~$~~g~~:~fg. '
nf,a ' teen, '; yb ä+ - .+iö.
kl,äss ', b -.
.
1.;, .r ' '.
- '.
.
.&gt;. '
I L ..
Tidskrift för den svenska iwinnoiörelsen, utgifren, z&amp;: FREDRIKA-BREMER- r F~RBUNDET.
' Redaktör: E E l é rs K Z e m a n..
.
.
' C,.
a. '
Samtliga förbundsmedlemmar =rhAlla tidskriften.
~c&amp;e-~&amp;buItdsmediemw pre- numerera &amp; niimaste postanstalt eller i.
bokhandel.
P+ för postuppl.
: 1 / 1 Ar kr.
6: 60; 1 / 2 Ar kr.
3: 60; 1 / 4, Ar kr.
l:.
90.
Lösnummer 65 öre.
Reduktion och exp.
: 48 Kkvrabe~gsgat., Stockholm.
Redaktionstid-: .t2sdaga / r och fred aga^ kl. 1 4.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 mrje qihkendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62..
.
.
n Vid Stockholms .stads s k b l o r föt yrkekundé&amp;isninp '.
.
- s k d l a n s ~ ~ l l ~ f r.
~ m, l j ~.
~ a r i ~ l 9 3 3 ~ i '. '
.
-.
.
i verkstadsskolan f ör klänningssömmersk &amp; med 46 timmars tjänstgöring varje vecka under 43 % veckor i årligen och med undervisningsskyi1dighet.i yrkesarbete med verktygs- ' lära saint mönsterkonstruktion.
Arvodet ' utgAr med:3,600. kr.
för å r j.aimte rörligt löne- tillägg.
Det rörliga lönetillägget a r för närvarande 17 % å, arvodet.
Innehavare av tjänsten bör vara skicklig proverska Imed yrkeslararinneutbildfiing.
.
Skriftlig ansökan, ställd till Stockholm ' s stads - 1$rling$ och yrkesskolstyrelse, skall vara inlämnad A dess expedition, Högbergsgatan: 71, s ~ n a s t den 22 oktober 1932.
Ansökan skall .vara Atföljd av behörigen ' styrkt meritförteckning, Aldersbevis samt i bestyrkta avskrifter de betyg och andra handlingar sökaNen vill Aberopa.
Sökande ar skyldig att på anfordran före eventuell anställning avlämna läkarebetyg enligt sar- skilt formulär.
Blivande innehavare av tjänsten är skyldig - att: erlägga stadgade pensionsavgifter at ' ensam att underkasta sig de bestammelser, som:meddelats i sammanhang med den av k. skolöverstyrelsen faststallda regleringen # av .larartjarister.
d d &amp; ockholms stads skolor för yrkesundervisning, samt föreskrifterna i av stad8fullmi %ktige.
g0dkänd.a av- lönings- och pensionsreglementen.
*.
Närmare upplysningar om denna tjänst, .erhålla @ efter hänvändelse till styrelsens ex&amp;dition, Högbergsgatan 71, td.
Siider 133 99. metallputsmedlet.
.
.
.
.
. '
.
.
.
i ...
.
.
vilket ikké innehtiller, frätande ' iirnnen men ändock gör- .allting blixt, blankt.
Erhallles hos alla f a r g h a n.d l a r e. Ensros: Hermann Derlien A.-B., STOCKHOLM.
.
.
.
Kungsgatan.3
.
.
i -.
-:: -- -.
:.
.
: I n n e h &amp; l l m.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I-: - - - G &amp; kvinnas nationalitet irif &amp; N.
F:s rådsförsakling.
Av MqfhiZda Några intryck &amp; ån &amp; ter&amp;ticjnella kvinnokretsar somrnaren 1932. '
Av.
.
.
lngebo&gt;g-.
Walin.
.
.
Rimforsaseminariet.
.
.
examinerar och jubilerar.
Plomgren.
.
- -.
.
AV.
Ida.
.
.
' &amp; on: / Mat och litteratUr.
.
Av-.
; Ania Levprfin.
% hos PUB.
* -.
.
.- Vad Ni önskar köpa.
kan Ni vaka saker p&amp;.
att Ni hos PUB finner2det - - nyaste nya till lägsta priser.
.
66r en rundvandring i % P U B: ~ manga avdelningar ' och - &amp; ve rtyga.
.
.
Eder sjalv om vad Skandinavjens.
- s t ö r s t a affärshus i ekiperinqs- branschen har att bjuda Eder.
.- N O R R l m Drottninggatan 7i l - i ö t o r ~ t 13 -: - -.
.-:.
Det finns mycket att välja-.p &amp; -- och 54 torg) vill Ni sedan farfriska Er, har Ni ett f6rM; Fr. SUDER: .Hornsgatan -.
utmärkt tillfälle att intaga en god.
,, .- -.
men billig lunch.
en kopp kaffe el- ler te och lyssna till musikeri.
- i PWB:s eleganta lunchrum.
. '
O
