# ID: svediakorp-per2923
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,500
# sentences: 1,731
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
I: ÿ ed.
.
.
., -.
detta.
.
följer.
.
.
.
eii bilaga.
-- nummer T FU.R DEN-:!
.SYENS- K ' VT~3LYIY3LYIYO~; ORF,L~.~~.~ ELL " NfCRmEIAN, A TIDS.
.
.
*.
..,.
--- B *.
.
*:.
- '.
.
X - REQAIECT~~-.
. '
.
.
- I; ö,u~y~&amp;,
.
- borde ' vara öve-gad anhängare av livförsak- ringsid&amp;.
Din- änka, som vid mannens fdnf älie - skyddats m &amp; nöd och fått barnens uppfostrii.
säkers&lt;älld.
.
genom försäkring å mannens liY, kan säga Eder, hur tacksam hon ar över att den.
.
.
försäkringen blev tagen i tid.
Ingen hu &amp; b-de giva sig ro, förrän familjens f rarntid triggats genom en efter förhållandena.
anpassad livfö&amp;kring.
.
Varje f ör.
Edert behov lämplig försäkring ' kaii.
: - - ...
. '
---,.
.
erhållas ' hos.
- -.
: -.
:: - z S.
.
.
.
.
LIFFORSAKRINGS-AKTIEBOLAGET.
Skandina.vieiai .s&amp;sta liv f Ö~sakringsbolag.
.
.
-.
-.
.
A
O m, s n ö n som f ö l l i f j o l.
.
.- \ a r jag någon gåqg känner mig fylld av en bergfast tro på kvinno- könets naturliga höghet efter saligt .gustavianskt föredöme, brukar jag.
roa mig med att pröva ' hållbarheten av denna tro genom att plocka ner -.
Schopenhauer, mNietzs6he eller H j al-.
mar .Söderberg # från deras hylla.
Den, har gången f011 valet på den gamle.
syndige och raljante ~ j a l m a r söder- ' berg. "
~ j a r t a t s oro " kom i min hand, det blev ett - upplivande av en gammal bekantskap, vars suggererande namn åtminstone tycks innesluta några små.
giftiga piller vid en.
vattenkiosk ' la v okt or Glas och ett visst kvantum.
realistiskt svärmeri i, la Martin Birch.
Och nu skulle som sagt deras förfat-.
t&amp;e med cyniska snärtar av världs- och kvinnoförakt köra in det bort- blåsta minderväcdighetskomplexet ' i fållan igen.
Jag råkade dimpa rakt ner i ett ka- pitel, som handlar om till synes så vitt skilda,begrepp som flickor i yatt- net, bsedlighet och - kvinnorösträtt; Medan Hjalmar Söderberg matar Dragörs snattrande gass, passar han på att ställa ' in sin kikare mot plat- sens badande damer, och medan hans kritiska blickaa granskar de plaskan- N n.
» Mnga biciar små # ra en sto; &amp; b. t, ' de kvinnoblomrnorna i vattnet, över- raskar - han sig s jalv med en stilla und.ran - betänk, att det har hände 1909!
-- så lydande: " jag undrar, om de i allmänhet intresserar sig starkt för kvinnans rostratt ".
Och för a t t.
f å den saken utredd, glömmer han till och med .bort att gå till anfall mot Vitalis Nordström och kristendomens.
vasen.
På den tiden, för mer ' an tjugo å r sedan, " undrade " man ju så myc- ket om kvinnans rösträtt.
Om kvin- nan själv har man ännu inte upphört att undra och kommer val heller al- s ' Men låt oss i alla fall, med vissa förbehåll;.
föl j a !Hjalmar Söderberg ut p % det dar vattnet, de spekulativa teoriernas gr %a och höstkalla vatten!
Vår f 81 j eslagare brukar j u kunna må- la en viss potentat p % väggen, i det har fallet rättare sagt på vattenytan.
De badande damerna kommer honom att göra detta skräckfyllda antagan- de: giv kvinnan rösträtt, och det mest fasansfulla kan inträffa!
; Han ser, hur de kvinnliga riksdagsledamöter- nas antal ' kommer att stiga med svind- lande fart, från Ar till år, från val till val.
, Och samtidigt kommer, o.
fasa, kvaliteten att sjunka.
...
.. t.
... '
.
Stockholms.
Stads ' - Sparbänk ST1 PTAD AR KONTOR: Predsgatan 9, Hornsgatan 60, odengatan 65, Folkungagatan 68, Flemmingatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna l / z 10-3 samt? / z6-7, lördagar kl. 2 e. m.
Idog hand g &amp; r q.
Lat hand.
gör ' fattig.
.
drig-att göra det.
INSATT ~ d r .beipiringai=, s i: -. '
,
.
-.
.
162.
- _ ' -.
.
.
.
- - -. '
1 -.
- HER; THA,. -- .c.
:.
.
.
.
.
.
- Det .kan vara.
ratt &amp; s.ti&amp;- inte berg, - tyvärr!
- ha övervunnit sin - min &amp; i dessa brinnand&amp;.
- ~altideq-:@t fruktan för matriarkatet: 4 riksdags- r e h t e r a ~ j a l m ä r - söde$.cjrgs .,.
djupt;, kvinnor mot 376 riksdagsmän kunna.
orosfyllda profetia: - - " ooh det ju ej sagas innebära något allvarligt kommer &amp; t växa upp kvinnliga po- .Got mot den bestående ordningen, och litici som svampar i en viit september.
de kvinnliga kandidaternas antal vid Det kommer inte att g &amp; tjugu %r in- höstens stora val a r ej heller agnat- nan kvinnorna ha majoritet i- riksda-.
att inge n %gon oro.
Ooh riksdagens har förf attaren hört gen,, och det a r ju förresten alideles feminisering i sin ordning: de äro i majoritet i talarna vanda sig till ledamöterna folk&amp;.
- - &amp; t de komma att kräva med tilltalsordet: " mina damer och en ministär av övervägande kvinnor herrar "?
NAgon gång men mera sal-.
faller.
av s i g s j alv: det kräver ju den lan.
" Mina herrar " ar- det vanligaste enklaste rättvisa) och maste-det inte tilltalsordet, aven om damer äro nar- for varje kvinna kannas., som - en varande.
Fljrresten inte bara i riks- skymf att regeras a v en- ministär.
av dagen utan dar tvii eller tre - av. '
män? "
.
- .. biida könen - .äro församlade.
Och så gör författaren en liten av-.
Om var politiska niv % sjunkit?
- vikelse: ha vi råd att ytterligare för- ocksa enligt ovannämnde auktor - en svaga oss genom att förkvinnliga oss?
direkt följld av kvinnornas anstor- Ty aven om - kvinnorna icke .s % snart mande intrång - ja, den frågan kan skulle .f$ majoritet i riksdagen: med.
man nästan våga attbesvara jakande.
kvinnans rösträtt kommer den vaG Och det a r kanske just i d e t avse- taktiskt nödvändiga hänsynen till endet " det lågyuxna,.
smalaxlade, kvinnornas röster d o c.k att sanka bredhöftade och kortbenta konet " för och feminisera vår politiska nivii. "
att tala med älskvärde herr Schopen- och ' ur den synpunkten .anser han det hauer verkligen - skulle kunna göra absolut vara att foredraga, .att man sin insats.
Nar vi om tjugo å r nått inrättar en tredje kammare, en sar-.
fram till den söderbergska majorite- skild kvinnokammare.
Det lilla för- ten i lagstiftande församlingen.
.
.
slaget bar vi.sserligen skämtets glada Min bergfasta tro b l e v rubbad.
hallstämpel, ackompaiijerat av ett pa- tetiskt maskulint o, forna tiders kvin- - H j artats oro väckte desillusionen till nor, men fruktan for den kvinnuga liv: att ha blivit så överskattad .och riksdagsmaj oriteten, den f örefaller att sedan tvingas .medge, att man a r akta, den ' har emanerat u r &amp; hjärtatsa s % ofarlig!
In med boken i hyllan igen!
Schopenhauer ler elakt.
Och.
.
oro; ' mannens oro: -- Vid det har laget, över tjugo. %r se- viskar s % har: kvinnan a r ett slags nare, .bör viil emellertid herr Söder- mellanting mellan barnet och man- '.
.
-. '
- ', ' '
.
.
.
.
.
.
-.
.
di ' dr ~Öntefibre och sekreteraré Mr.
Sempkins. '
~ o i f e r e n s d.
d t i ~ a r i ii$p- i á .. -.
.
.
gingo.inalle5.
.
.
,.
.
:.
, till,.
ett tjhgotal.
.
.
-.
.
.
- ~ö-ninkkn Vaksamhet stod, .som.
inbjudare- ' loch värd under .mötipda-.
.
ga.rna .j, S ' tbckholm.
Föreningens ord- för~nde, justitierådet G:.
~ i p d b e.
&amp;.
,.
öppnade.
k ~ n f e ~ n s e n vars, ' f orhand-.
.
....
.
iingar i - ovigt leddes ' av en.
, tysk, en.
.
.
holländsk, e n .fransk och.
e.
n eggelsk.
.
.
.
ordföride;.
-.
.
.
.
,.
.
-.
,.
.
~ s ~ f e @ ~ s e f&amp;irp&amp;i r i s.
a; b&amp;up &amp;.
.
.
.
.
-, - gift var ' att ' uppgora programmet f ö r,,.
- den @ ngress,mot handeln m.cd ' kvjp-.
.
, nor och b e, &amp; m ngsta.
.
åf.k&amp;mmbr.
.
; .. --.
.
.
.
.
-- MARGARETA VON KONOW.
-.
.
att hållas.
i.
erl lin.
-.
.
.
.
.
.
:.
.
.
.
-.
.. -.
_.
-.
.
D &amp; beslöts i u att för d i n n i.
korni.
.
- 4.
.
.
.
.
mande kongress.
.
...
framlägga ett res+ &amp; Internationell konferens '.
tionsförslag, .. vari undef.
h&amp;isning u11.
tidigare ' resolutioner av-: liknande, ' för bekam.pande .av ' ' jnnehö ' rd ett bestämt uttaland?
.
; gores -.
.
.
.
kvinnohandeln-.
-.
-.
dels ' mot prostitukmens.
reglemente- ' en f rivilliga organisationen för iing, som i eq&amp;l länder.
ännu finnes,.
bekimpinde av handeln med hin ' - och dels m &amp; aukto~iserade .bordeller, nor och.
barn .har under dagarna 30 en företeelse ' varifrån Syerige.
alltid ...
.
.
.. aug.-l sept.
hållit konferens- i Stock-.
varit .förskonat.
.
.
.
.
vidare ikall till övervägande i ~ e r - h.01m.
Lokal var- uppliiten i riksdags- lin upptagas !huru vid sådana boxadel-.
.huset.
lers.
avskaffande liksom .vid.
upphö- Vid mötet-voro föl jande länder re- ' presenterade: .Danmark, Danzig; Eng- rande.
av reglementerad grostitution.
land,.
Frankrike, Hollanid.,.
Norge, .Po- de - kvinnor, och .. unga flickor, som be-.
len, Spanien, Schweiz .och Sverige.
röras av förändringen, lämpligen bö-.
- Som svenska delegater fungeradeafrö- r a omhändertagas för a t t återbördas k m Clara .Wahl.ström .och grevinnan till .samhället som nytti,ga medbor-.
-.
...
.
.
Maria von Rosen.
.I mötet .deltogo gare.
Som en huiudpu&amp;t på ~ e l i n p r b - även ett flertal representanter: för den internationella.
byrA.
i - London, grammet beslöt &amp; uppföra spörsmiilet som .utgör organisationens .. central.
om depressionstidens inverkan på prostitutionsforete ' &amp; en.
Vidare sko- -.
Bland dem märktes byrAns ordföran- n&amp;.
Mannen: är den e.gentliga man- niskan - - " Kvinnan %r en - avgrund ay ' djii- riskt oförnuft - - - Hon ä r den blytyngd, - soni drager den stackars ' mannen ned till helvetet. "
J a, det.
sista måste jag i sanningens.
intresse fritag &amp; Schopenhauer från.
- De orden .ha ut,giitt från medeltida wosterbrö- dem mun; åtskilliga hundra Ar efter kyrkomötet i.
Nicea, dA var.
lilla even- tuella s j ä l; A starkt ifragasattes; Och andii kan man s &amp; väl följa ' den: öda tråden; .från 325 till - 1932 e..
-.
.
.
K - - '. '
', ' e, ', ' I.
s a n * ..,, ' 1 ' ' D ' s, ' ', -.
- D R I ' C K: R A:M:.L Q !S, A, .I.
.
.
.
.
.
,.
.
.
Sveriges.
- enda ' ilkakka vatten.
.
naturligi.
.
- ' ' l. '
.
.
%.
- ~ovlc@xantöie~ till?
B.
Maj: t - Koxinigen och H K.
H.
~ ~ ~ n ~ + s &amp;.
.
..: ar Sverige samt Hi.
Maj.
gongen aft~anmark: ' - .. &gt;.
.
&gt;
- 164.
' -.
IQE.RTHA - -.
.
- l+ behandlas frågor rörande återbör-.
dande av prostituerade till resp. hem- länder samt rörande kampen mot por- n god vän har gått bort.
Hur nografiska litteraturidster Öch bilder.
måtte ej känt och sagt, detta En rapport angiiende filmens bety- ' vid läsandet av Anna .Lagerbergs delse for bekämpande av kvhnohan- namn under det svarta korset!
En deln kommer dessutom att Tramläg- vän till slit a e l t och framåt- gas, varjämte plats P &amp; programmet blickande i tiden.
En vän till foster- blev reserverad för frågor som kunna landet.
vän till sina föp.
föranledas av väntad rapport angåen- samma mal arbetande, med- - de N.
F: s undersöhiiug av handeln van- - detta ej minst med kvinnor och barn 1 l sie-n.
.
- trofast, varm, förstaende, till sina * Som synes blir det en diger lista av.
ärenden för nästa - års stora möte.
Det är till den katego- Detta f å i dock icke taga mer an fyra rien av Annas vank-ts jag haft lyt- dagar i anspråk och förlägges troli-.
k, kunna räkna.
mig allt sedan vi gen till den 13-16 juni.
sammanfördes i samfällt intresse för Stockholmskonferensens tredje dag Fredrika-Bremefirbundeb sak och upptogs av: förhandlingar angående inom vad och ett specifika om- en del regler för den frivilliga inter- rade verkade i densammas tjänst.
nationella organisationens arbetssätt.
- 5, som jag saknar och I samband med konferensen anord- sörjer henne nu tungt nade föreningen vaksamhet ett .. möte, söker agna henne, den för alltid.
bort- till vilket.allmänheten inbjöds och där gångna, nåma -.
Mr Cohen, London, Madame Sieglien- 8 ska, Warschau, legationsrådet ~entze, ' Jag tror att man med full rätt kan Berlin, och .idoktor ~ l m a Sundquist kalla Anna Lagerberg en sällsynt talade.
sista alla konfe- människa, sällsynt som karaktär och rensdeltagarna i Stadshuset, &amp; begåning, genom ~ersonlkhetens stadsf ullmäktiges ordf örande, hr originalitet och, häri ligger det ej minst ovanliga, genom de mål, låt oss Tengdahl, utövade vä&amp;kapet vid kalla det ideal, varåt hon inriktade av staden anordnat te.
.. sitt liv och som så frappant kontras- terade mot den privilegierade sam- - hällsställning h6n genom börd och födsel tillhör.de.
A båda föräldrarnas sida - modem var född von ' Rosen -.
räknade han släktskap med vår högsta aristokrat$ - -.
Genom fadern, den originelle, slagfär- hmm Lagarberg.
Ilmanga ' semen-.
A. '
-.
-.
med?,.
Specialbokhandel fö.rr n n
.
.HERTHX r 165. '
. '
dige och frisprlikige generalen, greve känslan, som hos henne var så glö- Sven Lagerberg, kung Oscar II: s in-, dande, vilka blevo bestämmande.
för time van, stod: hon hovet nara.
Vid.
hennes dragning å t det håll där da-.
.
drottning Victorias ankomst till Sve- gens strider utkämpades.
.
.
rige som kronpriNessa tjänstgjorde 1 n - ' s å att först5 som om Anna.
.
.
nAgra A r som dennas hov-.
hon under.
.
, militär- fröken.
En omgivning S A f rämman- - Lagerbbrg älskade strid, så dotter hon än var, eller att h k, då de som gärna; kan tankas fran den.
.
.
i .d$ - r aktiva.
borgerligt inriktade samhallsomda- hon komatt deltaga arbetet inom @ t, lands kvinnorörelse, ' ning som utdirkte sekelskiftet.
.
pretention att dar- Tidigt hade Anna förlorat sin mor,, framträdde - - d och som hon ej ägde ' nAgra syskon inom gpdas.
någon ledande roll.
Dar-,.
-.
var hon ensam om skötandet av dot- till var h &amp; till hela sin läggning * t- .terplikterna oqh värdinneskapet i sin för tillbakadragen och forsynt, nästan. '.
faders hus .. Ensam torde hon också blygt kvinnlig och f@sagd, ' åtminsto &amp; - i det hela gått; ' genom livet, ' hanvisad ne i början av sin bana, innan, hon till sin egen tankevärld, särskilt efter - hunilit satta ' sig in i de p &amp; dagord-.
,.
faderns .död, då hon sAg sig niidsakad.
ningen stAenlde friigorna och darok.
att för egen rakning bygga upp ett bilda sig ett personligt omdöme, alltid nytt hem.
Hon läste mycket och ' sa- klokt amägt.
och.
fö,rdomsfritt. '
Det.
.
.
kert har hon i bokliga sysselsattning- var ' endast nar nAgon av-tidens stora.
.
a r funnit en mDtvikt till tomheten och missf orhAllanden kom pA.
tal, särskilt.
.
ytligheten i societethlivet, som hon i antifosterlandsk riktning, s o m hon val genom sin stallning tillhörde, men tradde fra &amp; p &amp; arenan, bildlikt talat, aldrig, av smak och böjelse.
Politik och med eld och lagor och med en viss var och.
förblev ett ämne som livligt deklamatohsk entusiasm förfäktade intresserade henne, utan tvivel influ- den f ö r henne så heliga saken.
Vi erat av fadern, generalen, och natur- andra; .kanske-mer svaga i den och ligtvis starkt högerfärgat, d. v. s. den politiskt ljummare, kunde nog le så frisinnade höger, inom vilken, oavsett smått &amp; t var vans aratoriska iver, partibeteckningen, man enligt min men vi respekterade ändå, till fullo uppfattning ofta finner den sant hu- det djupa allvar som inspirer &amp; väl- mana och vidsynta toleransen,.
och, talighetsutbrottet.
Och hur väl.
för- det m % tilla,ggas, den mest malmed- stodo vi ej motivet därför!
Behovet.
vetna medborgarandan.
att nAgon gång fA ge.
ett uttryck A t Det var väl dessa i hennes natur de funderingar.
rörande livets och ti- SA skarpt accentuerads egenskaper dens .mAngfaldiga problem varöver jämte plikttroheten och fosterlands- hon i sitt hems ensamhet grubblat ' n - ' - T ' -.
e,, ' Sörmans T h i.
uppskattas av alla fin-.
smakare.
.
: Endast Den en basta kvalit &amp;.
l /, kg.
blyförpackninpar Kr.
4: - d.
- -.
. '
' SöRMA-NS REGERINGSCATAN~.
- -------.
.
- '.
.
.
- med intet annat au&amp;torium än.
sina egna tankar; FrHn och med 1896 till - 1921 finna vi Anna Lagerbergs namn bland F.- B.-F:s st-yre~semedlemmak, de första åren som suppleant, sedin ' som- Ördi- narie, alltså en tid av-25 H r a h a i i &amp; t förbundets tjänst.
Hur bokstavligt har hon ej under hGla deina kvart- sekelsperiod vetat.
tillämpa.
de sist- nämnda orden!
E j blott ' genom - att samvetsgrant.
deltaga i.
Frbundsf ör-.
handlingarna och mötena- och genom att f01 ja och.sätta sig in i d e olika fa- serna av organisationcins utveckling, utan ' rent aktivt som arbetande med-.
lem i: flera ay.
dess kommittéer.
SA var Gon under m&amp;nga å r en verkande .kraft inom förbundets bokkommittt5, .vilkens uppgift.
under-den l %nga tid den ägde b,estånd inriktatspA en för- i,dling ai .. den länge i A försummade barnlitteraturen.
Har kom ocksa hen-.
nes beläsenhet och bokliga.
bi1,dning val.
till pass.
Även vak .hon verksam ' vid.
anvägdande och, utdelning i v en a v de m h g a till förbundet p % vissa villkor överlämnade.
dongtioner, vil- -.
och ket krävd6 hade praktisk blick.
omdömesf~rm+~a?
.
-.
.
.
Detta d i g r a av de fack, Idar man skall finna Anna Lagerbergs ' namn inregistrerat bland dem som i .tanke - och handling givit f örbundet, och här- med ' deh svenska kvinnans hela.
sak, sitt stöd, Härtill m.
nämnas d e rent pekuniära siidana vari förbundet står i tacksamhetsskuld ' till Anna Lager- berg.
.Betydande penninggåvor, i tyst- het med varm hand skänkta till något av de ändamAl, v a ~ givarinnan d fäs- tat sitt särskilda intresse, däribland förbundets Lanthushållningsskola vid Rimforsa, ett företag vid vilket hon med ratta.
såg en av Fredrika Bre- m-s vackraste f ramtidsidéer för- verkligade.
Men hur måqga icke bokförda drag av Annas älskvärdhet,: .hjälpsamhet och enkla naturlighet leva e j i våd, hennes arbetskamraters, minne ', d % vi i tankarna förflytta oss.til1 de ti- der - nu s % avlägsna; - d % man hade sin s % gott som dagliga gång på- för- bundsbyrån!
Det fanns ingen dar som med större beredvillighet pch med gla- dare mod iklädde sig en tjanarinnas skenelse när så piifordrades än frö- ken Lagerberg.
.Vare ' sig det gällde att bära bokpackor, damma bokhyl- lor, ja ett s % påkostande sisyfosgöra som att städa pH byråns ' vindskontor med dess under åratal hopade pap- persbrate.
Resolut knöt hon köksför- klädet över den fina klanniqgen och gick utan vidare ordande till verket.
Det har aldrig funnits en enklare, ap- sprilkslösare och mindre ' f örnam " människa an Anna Lageiberg.
etta var h e n n e s sätt att tillämpa sat- ' sen: " noblesse oblige ".
.
Vid de tillfallen d % förhållandena det krävde kunde hon nog havda sin personlighet och uppträda med den vändighet som anstod SH väl hennes namn som de fosterländska, företag hon Htagit sig att representera.
S % vid det Internationella kvinnoförbun-.
- - - det ' fina margarinet - är en kvalitetsvara, god, ' .näringsrik och b i l l i g;.
- ' ' -
dets kongress i oront to (Kanada).
förbundets ' Stockholmskrets.
" Det.
1909, i vilken Anna Lagerberg deltog var ", heter det i detta förbunds or- som ' delegerad f ör Svenska Kvinnor- gan ',, Medborgarinnan " med anledning.
nas Nationalförbund.
I sällskap med av fröken Lagerbergs den 22 oktober Sveriges.
övriga kongressdeltagare, 1930 inträffade ' 75-årsdag, " en f ör.
företog hon resan över At$inten &amp; h ~to&amp;holmsförbundet stormig tid frö-.
vid mötets slut tillika med en hennes ken Lagerberg mottog kallelsen att speciella van den langa färden tvärs träda i n som ordförande.
Snart lyc- genom Kanada till Stilla havets kust.
kades det henne dock att genom klok-.
På kongressen .uppträdde hon inom het ' och.
takt, i f örening med brinnan-.
.
sektionen för litteratur med ett myc- de nit .inför sin uppgift, bringa lugn ket uppskattat föredrag över Selma och ordningb inom förbundet. "
Sam- - Lagerlöf.
För övrigt räknades f röken ' tidigt: bringas henne ett vackert- och.
Lagexberg " the countess Lager- valf örtj ant erkännande för de intres- berg ", en titel som de repub1ikansk.a ' santa, vederhäftiga och.
om stor sak- värdinnorna aldrig underläto att vid kunskap vittnande politiska översik-.
.
presentationen av de utländska gäs- ter (signerade - A.
L.)
varmed hon un-.
.
terna med eftertryck understryka - der sin ordförandetid (f r h 1924 till till kongressens mer bemärkta per- 1929).
.
riktat tidningen " Medborga- ' sonligheter.
Den långa, smärta figu- rinnans " spalter.
Det var ocksa un- ren med den distinguerade hhllning- ' - der: djup känsla av den tacksamhets- en, den enkla men värdiga dräkten, skuld.
vari organkationen stod till sin de dyrbara familjesmyckena, den nä- .. f. d.
.ordför-de som dess nuvarande.
r ' a förbindelsen med s &amp; val sitt laids ordförande med n %gra varma och hög-.
.
" highest.
nobility " som dess " royal- stämda ord.
på begravningsdagen ned- ty ", det senare.
i egenskap av f. d. lade en krans i den - öppnade griften.
* " maid of honour to the royal princess of Sweden ", allt bidrog ' till att omge Anna hörde till de mangberesta.
hennes person med en nimbus som Utom den ovannämnda langresan be- hon s jälv och hennes landsmaninnor, sökte hon Atskilliga ganger Italien, en barn av ett europeiskt land med gam- .gAng på flera manader för att i ett la historiska traditioner, snarast togo sydligt klimat hämta krafter efter en i 1ån.gvarig sjukdom.
Hon älskade Ita- från den humoristiska sidan.
henne s i väl, Även under .de senare åren av sitt lien, dess luft även rent fysiskt då hennes bräckliga liv undandrog sig ej ~ n n Lagerberg a.
här i sina samhallsplikter, såsom då hon,.
kropp alltid led av.
vinterkylan ehuru med tvekan, då hon val var, vårt nordliga land.
" Jag finner mig så, väl här ", skrev medveten ' om .att hennes fysiska kraf- ter voro i avtagande, åtog sig att vara hon till en av sina närmaste vanner .ordförande inom Moderata kvinno- under en.
av dessa längre Italiavistel- ' *, - - ' - ', ' ' ' D a r m e.
n s é e h i n t!
~ ~ d ~ ~ i ~ A n d Lä&amp;makareg.
14-16, 2 tr. Tel. 164 69. '
Behandlar Reumatiska åkommor, Gikt, Ischias och Nervåkommor, Massage, Bad och Sjukgymnastik, Aven hembe-.
handlingar.
-.
fymer, Tvålar, ch.
Borstar hos Leglt.
SJukgymnast.
.
Parfymaffär- Regeringsg.
il.
N.
6469
- -, '] ~i ser,.
" jag.
n j u b a v solen och vännen och skulle-gärna stanna här för alltid.
Men det vore ett liy.utan mal, utan verksamhet.
Därför - vill -.
jag h.em,.
hem .till mitt fosterland, där jag väl kan vara till någon nytta och verka.
- för något gott andamAl. "
O c h hem kom hon.
Här, i det land hon s % högt älskat, i den stad dar hon var född blev det henne - förunnat att sluta sina- ögon, efter ett liv oegen- nyttigt och:troget ägnat A t det godas tjänst, till .. större välsignelse an vad hon med - sin blygsamma natur.
och- sina - högt .stallda fordringar ' p %.
sig s jälv kanske anat.
-.
.
- - Efter en under sista Aret.
tilltagan- de svaghet såg hon sig mot slutet av s o m a r e n nödsaka-d.
söka ' yard p &amp; So- f iahemmets - sjukhem.
!Här.
slocknade hon sti.l.1 8m:aftonen den 25 augusti.
.Fem dagar därefter.
sänktes hennes st6ft.i föräldrarnas grav p &amp; Nya kyr- 10, F0.
.
;.
kongress l %Bz kvinnorna &amp; trots.
de tryckta tiderna talrikt besökta kongress i Edinburg den 27 juli-4 augusti.
Denna diskus- sionsf orm.
leder sitt ursprung f rån de stora sammankomsternas land Ame- rika, .dar den aven med frarnghg provats.
Det var också en-amerikan- ska som i Bdinburg länkade in '.
ma- skineriet i de rätta spåren, nämligen dr Aurelia Reinhardt frPn San Fran- cisco, förut den amerikanska före- ningens president.
I sitt inledande f öredrag f ramhöll hon, att gruppdiskussioner~as för- nämstasyftemiil var att bereda varje deltagare tillfälle att yttra sig och darigenom verkligen fP fram den all- manna opinionens etallning i: en f r Aga.
För den skull uppdelades deltagar- na i grupper på c: a 25 med en p % för- hand utsedd .diskussionsledare och en rapportör för varje grupp.
För att f å ett verkligt utbyte av diskussionen i Edinburg var det nödvändigt att - varje grupps medlemmar dels före- trädde så många nationer som möj- ligt,.
dels voro uppdelade så att .de i sprakligt hänseende kunde f.örst &amp; var- andra.
Då deltagaha utgjordes av omkring ett par hundra engelskor, lika många amerikanskor och resten,.
omkring 175, tillhörande mer än tret- tio olika nationer, betydde det hela en ganska kinkig fö~delning, som på förhand i detalj utarbetats av den *. '
.
: r~ppd~skussioner var det speciellt LOTTEN-DAHLGREN;. '
G a ' vl e: fru Mimmi Ström.
.
.
' L i n k ö p i- n g: fru Hadders, doktor Lisa Möller-Claeson.
-.
.
N o r ' r-k ö p i n g: fru Gerda Johnsson, fru - Elisabet Stenhamrnar.
.
S t o- o k h-o l m: fru on^ Ekwall, tand- läkare .E?, von Heideman,; fru Margareta .. von Konow, ' Stocksund, fru Adele Lovén, fröken Aurora Molander.
.
.
S G H l ö v: fruni ~ebeck-a ~ a h l b e i fröken ~, Ingeborg ' Sörensson.
V a x j ö.: fru Lisa Burström, fröken - Sophie Granell, fru Nea Sjöblom, .., fru '.
.
Ingrid Wallerström, fru Lilly Vickhoff!
.
(6 nya, .soni förekom vid uni.versitets- '.
U0 &amp; skiass~onsfonmo ' '
engelska föreningen.
Den hade .ord- mera stillsamt .utbytt åsikter am för- nat med grupper,, som talade engelska hållriadena d de olika landen.
I några.
.
och franska, engelska och tyska eller.
grupper hade man framhiillit önsk-.
enbart engelska.
ooh enbart franska.
~ ä r d h e t e n av en reformering av uni-.
.
.Den f ör diskussionen uppställda versiteten i syfte, a t t ge deras adep-: frågan: Ä r universitetsstudier en, än- ter mer, direkt .den utbildning och.txa- .. damålsenli @ utbildningsform f ör ning de.
behövde för sin framtida -.
kvinnor i- nuvarande tid 3.
(IS univer- verksamhet.
A andra sidan betona- sitx training.
adequate preparation des, a t t man icke borde blahda.
ihop.
.. for women iiri contemporary life?)
vetenskaplig.
for,skning o &amp; arbete: av .. kunde ju ge anledning till tankeut- .mera ' teknisk cirt.
.Man framhöll, ' .att.
byte.
Icke .dess mindre var nog mång- den starka inriktning mot det pra.k-.I en gruppledare i stor spänning om tiska livets krav, som särskilt gör sig .. - verkligen det skulfe lyckas ' a t t hiilla gällande vid.
* de amerikanska univer- diskussionen vid ' maktA de ' utsatta siteten, ' kan medföra en viss ' f ara f ör två timmarna med personer, som kan- åsidosättande av grundlig vetenskap- ske aldrig.
förut ' se.
v a r a n d ~ a och lig forskning.
Det var nog pii flera.
som i många fall måste tala ett för hall med en viss undran ' som: man dem främmande ' spr&amp;k, och rappor- tidigare ~hökt.ett i och för.
.
sig synner --.
törerna undrade: om de skulle kunna ligen idregseväckande f öredrag a v få n %got förnuftigt ut i sina .rappor- m r s prince fran ' ~ e w York, som an-, s å g a t t unive-iteten v &amp; en .&amp;skilt -.
.
.
.
.
ter.
lamplig utbildningsplats för kvinnor,:.
Det hela arta,.de sig emellertid över.
som skulle inta ledande befattningar, f örvantan val.
D,A.
d r Reinhardt se- nare med stöd av; apport&amp;ern &amp; be- inom de stora varuhusens.
' olika verk-.
ul- rattelser f ramlade d i ~ k ~ ~ ~ i o n ~ &amp; samhetsgrenar.
I ' samband med universitetsutbild- tatet konstaterade hon, ' a t t ' det.
dis- kuterats med berömvard,iver i 22 rum ' ningen dryftades ock @ kvinnorna &amp; av, George Watsoii ~ a d i e s college, möjligheter i d i k a länder att erhålla som tillika med samlingssalar på uni- ämbeten svarande .mot ' deras utbild-, versitetet älskvärt ställts till I. F., U. ning, och-på flera håll.
hade även di:.
W:s förfogande under kongressda- rekta utredningar gjorts om antalet.
* darna.
.Det hade verkligen blivit, som univei-sitetsbildade kvinnor inom oli- man menade, a t t.
s &amp;.
gott som alla del-.
ka befattningar ..
De visade hur h i n -.
tagare yttrat sig.
visserligen hade nornas rättigheter s å smån.ingom er-.
man icke.
k o h i i t f r a m med nigra ' kiints ildet ena landet efte.r det andra.
Den utförligaste .statistiken förelå,g revolutionerande förslag om.
, univer- sitetens omskapning, som man kanske.
för vid universitetet anställda kvin-.
hade.
.
väntat på en .del.
håll, utan man nor.
.
Kvinnliga ' universitetsprofesso- ... '
' ' '.
,,, ' ' ' ' I '. '
Begär alltid VITR; U M:: S tillverkningar: ...;.
.
FERROL VITRUM,, det mest aptitgivapde och stärkande a v.
alla moderns organiska - järnpreparak.
Synnerligen lättsmält, fördrages det av den.
örntaligaste mage.
Tages.
på grund av.
sin - angrnäma, sli ?ak .. .lätt av " såväl barn som vuxna.
.
LAXERMARMELAD VITRUM, angenämt ' avföring@nedel av jämn verkan.
SODAPASTILLER.
VITRUM mot.
halsbränna, och magsyra, välsmakande,.
APOTEK.SVARUCE.NTRALEN.
VITRUM, ~potekareaktiehlaget.
.
.
u
rer finnas i 15 av de 24 länder, som statistiken omfattar. '
~e flesta före-.
komma i Sorbritannien och Italien, resp. l3 och 11.
I förhållande till hela antalet professorer ar numerären an- ' stalllda kvinnor störst i Irland och Sydd.
afrika, nämligen nära 4 %.
Kvinn- liga lärare i docéntställning förekom- ma i 22 länder.
Procenthalten störst i Irland 21 och Storbritann.ien ' 16,.
, - - - - - ' - r vilket säkert sammanhänger med dar.
befintliga kvinnliga - college.
I Sve- rige finnas.
för närvarande 7 kvinn- liga docenter, svarande mot nAgot över 2 $6.
I mHnga land ar siffran lägre.
I detta sammanhang må nämnas; att I. F. U. W. genom särskilt till- satta kommittéer satt i gång en hel del utredningar om universitetskvin- nornas förhållanden med stöd av in- f ormationer frHn varje ' land.
Lektor Lilli skonhoit i Norge har shkom ord- förande i standardkommittén gjort en intressant jämförelse av de olika lan-.
dens examina.
En utredning- av den högre skolundervisningen ä r under utarbetande, dr Amelie.
- Arato frHn Ungern har f ö r den skull besökt så gott som alla länder i. Europa.
Genom stipendiekommittéernas försorg har en bok publicera &amp; angHende de sti-.
pendier som äro- tillgängliga för aka- demici i och för.
studier i ' annat - land an deras eget.
~Bokli~st ' or inne- hållande de för varje år utkommand-e märkligaste böckerna tryckas.
Den '.
Kursen lämpar sig .för elever, som ha svhrieheter att fölia med i stör- " re klass&amp;.
-.
.
' - Grundade 1914.
ERr ', Tel. V. Sko ' kurseu 39472.
Under diskussionen tilldrog sig ocksa ett annat problem ett stort in- tresse, nämligen den tilltagande ar- betslösheten bland de intellektuella arbetarna.
Den tycktes på de flesta Mill - sammanhänga med ett ständigt växande antal studerande icke minst pH den kvinnliga sidan.
Detta hade föranlett a t t i en del land under allra senaste tiden försök gjorts att ute- stänga kvinnorna särskilt från mer avlönade platser och speciellt d e gifta kvinnorna.
I motsats häremot på- sto&amp;, att i h ta lien de gifta.kvinnorna, särskilt om de hade barn, skul.le före- dragas framför ogifta.
Som synes gav dïskussionen inom de 22 gruppeva anledning att be- handla en massa olika fragor, möj- ligen nHgot för mHnga.
Skall diskus- sionen föra fram till ett positivt re- sultat, bör nog ämnet vara mera be- gransat.
Men i det hela var man nöjd, var och en kändesig ha tagit aktiv del i konferensen .genom dessa ordnade tankeutbyten inom små kret- s a r och ha fAtt ett mycket mera le- vande intryck bhde av gemensamhet och olikheter i de Skilda ländernas universitetsarbete än vad en allmän diskussion med endast några f &amp; talare skulle ha givit.
I. F. U. W. kommer l Förenta Staterna ar ej-m_ed i deana ut- redning.
hdividuell undervisning för klena barn Porenklade.
stolkurser tyska föreningen publicerar i dagar- na en synnerligen.
ingående biblio- grafi över.
arbeten, som berora kvin- norörelsen och därmed sammanhäng- ande frågor, och man har dryftat möjligheten a t t ordna liknande biblio- grafier i andra land.
-;.
1 I - ~andl&amp;arc med.
kand. M, WemBchBune Sturegatan 10.
&amp; BunlTwa Kostnadsfri rådfrågning.
FöRMANLIGASTE PRISER.
-.
Mottagning enlm överensk Telm 6.
3 25.
HERTHA - s,äkert att fortsatta p % den här in- slagna vägen och med stöd av de er- farenheter, som hhar vunnits, ta ' upp gruppdiskussioner.
aven vid nästa kongress, som skall äga rum i Tysk- land 1936 under presidium av pro-.
f e s k Westerdyk fr %n Holland; vii: ken som ordf örande efterträtt pro- fessor Cullis i London.
E n annan men mera vanlig form för tankeutbyte inom smärre kret- sar, som också ' med stor framgling användes i Edinburg, bestbd i fördel- ning p &amp; olika fack, s % att läkare, hi- storici, biologer, pedagoger etc. sam- lades för att dryfta gemensamma an- gelägenheter, bese institutioner, läm- na meddelande.
om egna undersök- ningar o. s. v..
l ' 171 a Naturligtvis hade man också myc-.
ken glädje och behhllning av de stora allmänna mötena, de mycket va1 ord- nade mottagningarna, dar dräkter, .danser och sackpipsmusik förde oss .in i den speciellt skotska miljön, den utfärden till de beröm-.
gemensamma.
.
- da skotska högländerna och all per- sonlig älskvärdhet f d n vårt vard- folks sida.
.
. '
.
.
.
Bakert ha vi 811a från ~ d i n b; r ~ fört med oss minnet av en givande ' och val organiserad k.ongress i en un- derbart vacker och minnesrik stad.
.
bland +änliga ' och intressanta män- niskor.
. '
l ' .. EVA RAMSTEDT.
En internationell rörelstis historia.
.
.
, Mr Cohens St~ckholmsföredra~.
Vi återge här det väsentliga av mr S. Cohens foredrag vid det offentliga kvalls- mötet under internationella konferensen i Stockholm 30 aug.-l september Mr Co- hen var engelsk delegerad, en aktiv arbe- tare p %- olika sociala områden med direkt verksamt intresse f ö r den vita slavhan- delns bekampande.
.
et ä r trettiofyxa lir sedan ' den D framlidne Mr William Coote,.
den store pionjären i kampen mot vita.
slavhandeln, beslöt .tiden vara ipne att till andra länder utyidga det ar- bete han bedrev i England till unga flickors riiddning fr %n att falla offer för denna handel.
.Han förtäljer historien om stra; vandet härför i en bok kallad.
E n vision oth ' en uppfyllelse.
Han sägck att i trots av stora pen- ningutgifter, mycket propagandaar-, bete, tryckan.de av tusentals broschy- rer på m %ng,a språk, efter att en kraf- tig indignations; ^^ 1885 svept fram - över England, f ortsatte dock trafiken att florera.
Det hopplösa i att för- söka göra hela arbetet från England Ilig tungt över honom, men i det för- tvivlans ögonblicket kände han plöts- ligt.
att han borde resa till Europas olika huvudstäder, sammankalla de- ras ledande män och kvinnor, försöka B ' Norrkopings Stuvlager.
Sturegat.
13, Stockholm.
Skolvagn: Graham.
T ~ I 2836..
Kladeshandel.
Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen butik.
Ingaomkostn.
DETTAOR- SAKEN TILL VARA BILLIGA PRISER I.
-
bilda nationalkommittéei; och slutli- gen f örena idessa nationalkommittéer i en internationell organis-ion- för att åstadk6mma - det.
fastast- möjliga samarbete, silväl officiellt som inoff i- ciellt.
Denna " vision ". '
- 11 dock nä-an på att vika; för frågan.
: v a r i f r h ska pengarna koninia ?.
Men somden fram- åtsträvande man han var, tvekade han inte att föra.vida.k sin idé.
H a n fick också rätt i.-detta ' ty, som han säger, med Guds hjälp kom penninghjalp .alldeles frivilligt, ooh.
han gjorde en.
borjan.
Forst av .allt: reste han till Tyskland, daref ter till Holland och Danmark, och med.
tillhjälp-av många vänner bildade han där nationalkom- mittéer.
Det Iiiter mycket enkelt nar man säger att han.
" bildade nationalkom- mittéer ", men det var " ett drygt ar- bete uppför backe: den tiden.
Folk var inte redo att omfatta idén att det var niigot f örskrackande att f lickor siildes för prostitution; Proditutio- nen i sig själv betraktades m e d syn- nerlig tolerans.
' De flesta länder.
trod- de .. pA niidvändigheten av auktorisera- de bordeller, emedan.
de ansago.
att hälsa och allmän ordning därigenom befordrades.
De gåvo inte en tanke å t det faktum att dessa samma bor- deller alltjämt behövde nya flickor för att til~fredsst~lla sina klientir och a t t ' det enda sättet att få tag i shdana flickor gick genom flickhandlare, som gjorde sig stor profit pil.
dessa.
affä-.
.
.
-.
.
rer.
...
I oktober - 1898 besökte Coote Sve- rige, och har fick han i Hugo Tamm a - .den ovärderlige niedhjälparen.
Han berättar om hur den svenska kommit- tén bildades, huru vid ett möte, sedan han framlagt ' sikens läge, auditoriet reste sig och sjöng hyninen la ock of ages " samt omedelbart beslöt att hjäl- pa honom i hans arbete; - h-vid den därpå f öl jande internationella kon- gressen skickade Sverige en av de största delegationerna ..
Hugo Tamms dotter, grevinnan ~ a r von i Rosen, har sedan fortsatt h a n i arbete, under en lång följd av år-med träget bistånd av en av de tidigare arbetarna, fröken Clara Wahlström.
- Coote besökte vidare Ryssland, Bel- gien, Frankrike, Italien, Schweiz, ös- terrike, unge&amp;, Spanien, Egypten och Förenta Staterna, och som resul- tat av de p % ide olika hiillen bildade nationalkommittéerna hölls .den f ör- sta internationella kongressen i Lon- don i juni 1899.
Vad diskuterades vid .denna kon- gress?
För a t t saga.
sanniqgen, pre- cis samma ämnen som vi diskutera nu.
Diskussionerna uppdelades i två grupper: lagstiftningsf r %gor och spörsmål som kunna Itisas på diplo- matisk vag samt moral- och sociala f rå,gor.
Den första gruppen upptog existe- rande- lagstiftnings- och administra- tiva atgärder till skydd för kvinnor samt föreslagna medel till förbätt- ringar.
Den andra sysshde med ' un- dersökningar av frivilliga samman- - Mobeltyg - Gardiner - m. m Mattor Stureplan 2, STOCKHOLM.
.
Tel. 91 02, 26974
slutningars arbete ooh utbyte av %sik- ter angående utbredningen av dessas verksamhet.
: Man kunde i de .dagarna berätta för varandra om ' m h g a speciella fall av försäljning av flickor friin ett land till ett annat, om de ohyggliga faror dessa flickor råkade ut för, om soate- nörers och bordellägares brutala me- toder och, tyvärr, om apatin och lik- giltigheten av världen i allmänhet in- för detta ohyggliga onda.
MAnga kongresser och konferenser ha ägt rum sedan detta första möte 1899, ' och vi äro nu här i Stockholm för att ' vid en förberedande konferens antaga ett program för den nionde k.ongressen, ' som skall htillas i .Berlin nästa Hr.
Detta ä r intet dåligt rekord i fråga om den internationella byråns arbete; den enda luckan har varit under krigets, svåra tid.
Ha vi under dessa trettiofyra år .gjort framsteg med avseende p &amp; ' minskning av det onda?
Utan tvivel.
De %sikter som framkommit vid kon-, gresserna och de resoluti6ner som.an- .tagits ka miihända gjorts för döva öron, t y det var motig uppförsbacke.
Men tack vare ' nationalkommittéernas ansträngningar h a vi d.ock varit för- vånande framghgsrika.
Så kom kri- get- 1914; och denna förfärliga världs?
katastrof, vilken skakade civilisatio- ' nens hela grund, medförde nästan ett totalt slut på,allt samarbete.
Dock fanns dar ett bestiiende re- sultat; ty konferenserna och kongres- serna hade medfört h %llandet av den officiella regeringskonferensen 1904, O.
där en överensk6mmelse gjordes vil- ken förband de olika länderna till vis- -.
sa ad.ministrativa åtgärder samt till: sättande avcentrala myndigheter, och en andra.
officiell konferens hölls 1910, d å en konvention.
.underteckna- des av ett antal.
g e r i n g a r, gående ut p % att undertrycka kvinnohandeln ge- nom a t t .göra anskaffandet a v kvin- nor stiiffbart och genom a t t kraftigt.
.
.
.
förf öl j a trafiken.
Med krigets slut kom försynen oss åter till hjälp, och ~ o o t e vision s tyck- tes kunna bli verklighet, ty Nationer- nas Förbund har ' i artikel 23 i - fö.r- bungsakten ålagt sig a t t övervaka.
.överenskommelser i fråga ', om- under- tryckande av vita slavhandeln.
Ar 1921 sammankallade N. F. en interna- tionell konferens, i vilkeri 38 länder deltogo.
Där fattades beslut om.
at ' t 21 Hr, i stället for 20, skall.
vara-den ålder vid vilken handeLmed kvinnor, och barn ar straffbar; att ' försök att anskaffa flickor ä r straffbart; a t t, tillsatta en.
rtldgivande kommitté för arbetet mot vita slavhandeln.
Den ' na kommitté startade 1922 och har sam- manträtt .Arligen de sista ' elva Aren., Har ha .vi, ' kan väl sagas, förverkli- gandet av Mr Cootes vision, ty inte allenast ha regeringarna med allt liv- ligare intresse.
medverkat till beford- randet av lagsti+nde och admini- strativa åtgärder.
till stävjande av vita slavhandeln, utan en fastare sam- verkan har även kommit till stånd med frivilliga a.rbetare för saken och med.
.
välgörenhetsorganisatimer, vilka till-.
höra den ' rådgivande kommittén i, ' '
-- egenskap av adjungerade medlemmar och konsulter.
.
- ' En ingiiende undersökriing av han- delns, omfattning i Europa och &amp; sa Nord- och sydamerikanska .stater har .företagits och har framlagts i en rap-.
.
port.
En- undersökning h a r nu lika- ledes gjorts i Orienten.
Rapporten om ' denna förvantas ' med ivrigt in- tresse.
Världen skakades i grund av den tidigare rapporten, och som ett resultat av densamma kan raknas de anmärkningsgrda f ramsteg i kam- pen för undertryckandet a 9 vita slav- handeln i Europa och Amerika som gjorts efter rapportens offentliggö- rande.
Nu a r var avsikt a t t koncen- trera v %ra ansträngningar till länder- na i-östern, och vi hoppas pA liknan- de framgång i detta arbete, allt under det vi icke slappa av det redan pågå- ende i andra länder.
Låt oss skärskAda några redan upp- n %dda vinningar, med hhgkomst av.
det faktum att regeringa ' ma i stor ut- - sträckning bero av ett.
nara samarbe- te med Internationella byrån, Natio- nernas Förbund och övriga organisa- tioner representerade i d-en rhdgivan- de kommittén.
En a&amp;e&amp;rt skarpare övervakning har förekommit i hamnar, p % järn- vägsstationer, i kuststäder o. s. v.;.
förhållandena p % emigrantangama för kvinnor och barn ha högeligen.
förbättrats; villkoren i kontrakten för a-rtist&amp;s utomlandsanstallningar ha mera in- gående övervakats; -,.
.
,,.
större energi har satts in på att f % icke Önskvärda nattklubbar, kabare- ter och liknande stallen stängda; organisationen av de centrala rnyn- digheterna har starkts; försök har gjorts a t t fA bort be- stämningen om viss åldersgräns, då handel med kvin.na är straffbar; soutenörer äro föremål för större uppmärksamhet, och restriktioner av.
deras verksamhet ha ' vidtagits; systemet med auktoriserade eller till %tna bordeller - haller p % att efter hand sopas bort; och till sist, men inte minst, inom polismyndigheternas inre kretsar har ett intresse vaknat som vida övergår tiden före N.
F:s tillvaro, och rege- ringarna göra nu allt vad i deras för- m %ga står a t t befordra lagstiftande.
.
och administrativa atgarder.
-.
Den dag, .d % handeln med kvinnor .och barn kommer att vara helt under- tryckt, a r kanhända långt borta, men med hjälp .av regeringar ooh frivilli-.
ga sammanslutningar hoppas vi att .den moraliska n i v h Skall höjas och att det beskydd, som vi ge kvinnor och barn gentemot denna handels ohygg- lighet, skall bli mindre behövligt.
En av de stora lärdomar, som v %r rörelse gett oss, a r a t t ehuru vi äro .skilda till tro, nationalitet, språk och ras bekämpandet av handeln med kvinnor och barn a r en fråga av SH allmän betydelse att vi kunna arbeta tillsammans i fullkomligaste överens- stämmelse och alla medverk % till att hindra de unga kvinnornas forned- ring inom var och en nation. '
Drottningg.
41; Drottningg.
1-1, Regeringsg.
11, Biblioteksg.
11, Kungs ?.
57, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
25-27,Vasag.38, V. Sluasg.
8, CENTRALBANGHRDENS STORA VANTBALL, Stockholm.
AOUQid if biimtkOaesig ff wkt.
Sextonde allmänna flickskolemötet .. .Vad lärarinnornas ' utbildning betraf- far, eto ona de talaren, att Högre.
lära- - rinneseminariet,.
dar såväl den k o - en 15 .juni öppnades det ' sextonde retiska som den praktiska utbildning-.
.
svenska flickskolemötet en har e t ' t klart och bestämt syfte, h a r speciella förutsättningar för en.
i örebro,, Redan den yttre ramen effektiv lärarinneutbildning.
~ l i c k -.
sällsynt anslående och Det ålderdomiiga vars mak- skolan och Högre lararinneseminariet resa sig u r Svart- höra samman,.
och under den bryt- .. tiga torn och hade- upplåtit.
sina ningstid; som nu ar inne, böra de stöd- gne mörka riddar-, ja varandra och så bevara sina vack-.
portar, och i sin.
sal, fran vars väggar sveriges kung:., ra.
traditioner.
Den därpå följande.
ar - blickde ned på oss sena tiders .diskussionen underströk ytterligare ' ' barn, berett rum för hundratals.
re- de synpunkter talaren angivit * Om.
den: kommande flickskolan ta- p r e s e n t a n k för den svenska flick- ...
i tre olika föredrag av rekto- lades skolan .. rerna ' valborg erv vin, - Landskrona,.
Mötets inle,dning var värdig och Karin Rydingsvard, Uddevalla, och högtidlig!
Efter en liturgi &amp; moigofi- bön i S-:t Nikolal kyrka, inledde mö- Thekla Thunljerg, skövde.
Särskilt tets hedersordförande, landshiivding,: " len.
förstnämnda s&amp;g ljust och för- Hasselrot, förhandlingarna och för- h o ~ ~ n i n g s f u l l På t denna nya skol!
rättade va!
av funktionärer, sedan form: hon ansåg för ogrundade alla rektor MarthL.
Grönvall hälsat del- de.
f arhågos många hyste f ör - SV &amp; tagarna välkomna.
Därefter höll ge- righeter förknippade med en privat " neraledirektör .olmdahl föredra &amp; om flick.skolas ombildning till kommunal .. F !lickskolan och lararinneutbildning-.
.
Rektor l dit Ahrenlöfs föredrag ' om en.
: .Formf ullandat och sakrikt- talade Fostran till b jalvkannedom och man- han om den svenska flickskolan och niskokännedom .och Överläkaren dok: .. - gav en belysande historik över flick- tor Jacobowskys om Psykiska rubb- skolefxågans utveckling.
Trots.
dess ningar hos.
barn i skolaldern &amp; hördes nuvarande tryckta läge såg han ljust ' med spant intresse och gåvo anled- på flickskolans framtid.
Han beto- ning till en livlig diskussion.
Man nade vikten av a t t dess ledare mål- betonade viktenav samverkan mellan medvetet kampa för dess bestående skola, föräldrar och nervläkare.
Sam- genom a t t taga i akt alla tillfällen ma problem berördes under den dis- a$t upplysa föräldrar och allmänhet kussion, som, inleddes av rekt0.r Es- om lde.
olika .utbildningsuagarna och t h e r Laurell, Stockholm, om aktuella om flickskolans varde såsom den spe- frågor rörande ' skolan och skolungdo- ciellt för flickor utformade skoltypen.
men.
Trots inledarinnans enligt - - ' Dallmänna murar, ', SyateöjB och i a p p c e n t r a l mottager bestäljning- ar a v ail s l a g s t s o m n a d.
Aven lagningar.
Oster- malmsg.33, n. b. Tel., 161 93.
Oppet vardagar 9-7 lördagar - 9-2.
G E R ARBETE 8~ D O V B.
K V I M M ~ R.
Moderata p r i ~ r.
.
.
.
Viilgjort arbete.
.GYNNA DE VAHFÖRAS FÖRSALJ- NINGSCENTRAL,.
Beridarebansg.
23 B,.
.
Sthlm.
Tel. ' 35 16.
Försäljning av vanfö- ras arbeten: Vävnader, stickade varor av alla slag, klänningar, barnkläder, handar- beten, rockar o. förkläden, lampor, lamp- skärmar, leksaker m. m.
Beställnin. '
emot- tages.
Hjiilp de vanföra till självhjälp!
,
mångas mening väl mö-a syn på nutidens ungdom, präglad &amp; hennes f öredrag liksom hela.
' diskussionen a.v en varm önskan att förstå och hjälpa den ungdom skolan fått.
sig anför- trodd.
Uppfriskande.
som salt verka- de rektor Lundens inlägg,.
att .man oaktat all förståelse för och hansyn till.
ungdomens känslor dock icke bör- ' pruta av på det gamla budordets krav: " Du skall " och " Du skall icke ".
Sista dagens f örhandlingar inled- des med en liturgisk morgonbön, en vacker illustr ?tion till de blida föl- jande föredragen: Om - morgonbön i skolan av rektor Martha Grönvall och Den liturgiska morgonbönen av dom-, kyrkovicepastor ~ d e l l Luna Med- ryckande talade fröken MatiIda Wide- gren om En ny and.a.i historieunder- visningen: genom att helt öppna oss for vad historien ger,.
bli vi skickade att meddeia en sadan undervisning, att.
vi i nuet så sysselsatta o s s med det förgångna, att vi da~igenom bel redas för våra kommande uppgifter.
.
I sitt tack till ordföranden, rektor Thyxa Kullgren, Göteborg, framhöll vice ordf öranden e j blott den .över- lägsna skicklighet, varmed rektor Kul.lgren lett mötets förhandlingar, utan ock den stora insats hon gjort i den svenska flickskolans .verk, Visst äro tiderna h %rda och bistra och,flick- sk.olanls framtid mörk.
Men här om någonsin gäller det gamla - svenska ordet: " Att kvida och lida a r käringa- tröst - man mikte det onda .med. ', goda.
råd bota ".
Genom att följa det exem- Under verksamhetsAret 3932-33 anordnar F.-B.-F: s Stockholmsk-rets en elementär kurs i nationalekonomi med anslag från en fond, som står under Nationalekonomiska förening- ens förvaltning.
Till ledare för kursen ' har förvär- vats fil.
lic. Ebon Andersson, ama- nuens vid Socialinstitutet.
Tolv före- läsningar inga i planen ' och behandla följande ämnen: nationalekonomiens föremal och metoder, - prisbildnings- lagarna, olika produktionsfaktorer, jorden och jordräntan, arbetskraften och arbetslönen, kapitalet och kapi- talräntan, arbetslösheten, penningva- sendet och växelkurserna, utrikeshan- deln, kon junkturväxlingarna.
Efter varje f örelasning a r tillf alle berett a t t framställa frågor, som omedelbart be- svaras och kunna ge anledning till diskussi.on.
Föreläsningarna förläggas till ' tors- dagar och hållas med 14 dagars mel- lanrum, sex f öre och sex efter, årsskif - tet.
Början göres den 29 september kl. 8 e. m.
Lokal blir en föreläsnings- Valhallavägen- 73, l. t;.
+im.
Ostra station).
- Mottagning efter - överenskommelse pr Tel. Vasa 395 02 .. i Ronneby gjorts s &amp; mycket för gästernas trev- nad som i ar.
Ny regim.
MAnga förbattringar.
Skriv i dag till Ronneby brunns konto^, Ronneby.
Begär prospekt.
,.
!
pel rektor - Kullgren givit oss på mål- medvetet arbete, hängivenhet %t kal- let och s j alvf örglömrnelse inför upp- giftens storhet, värna vi bäst de ovanskliga skatter, som gångna gene- rationer lämnat oss i arv.
a - AUGUSTA BJÖRLING. '
-.
var ~ h ~ i l o t t Munck e främmande, hon omfatta.de.allt med samma ' vitala intresse, de stora principfrågorna så väl sorn .. de små dagliga detaljerna.
Genoin sin befattning vid Btspe-.
bjerg %och sjuksköterskeskolan där- städes kom Charlotte Munck att göra sin betydande &amp; ati vid utbildningen, av Danmarks unga .sjuksköterskor.
.Därutöver togs honj anspråk, för ännu andra stora.
arbetsuppgifter.
I styrel- serna f ör olika s j uksköterskef örening- a r gav ' hon sitt arbete, aven utanför de - Charlotte Munck.
.
speciellt danslia-somi vidaste utsträck-.
ning tog hennes tid.
Hicin satt i Inter- ed fröken Charlotte Muncks bort- nationella sjuksköterskeförbundets - den 28 juli å Bispebjerg överstyrelse; ordf örandeskapet i.
Hospital, dar hon beklätt förestånda- Sjuksköterskornas Samarbete i Nor-.
rinneplatsen och varit chef för sjuk- den innehade hon sedan 1.921.
- Hon sköte.rskesk.olan -.
har inte endast.
var hedersledamot av Svensk Sjuk- Danmarkmist en högt skattad kraft sköterskef öiening, liksom ' av S j uh- inom b sjukhus vasen det utan aven den, sköterskeföreningen i Finland.
nordiska sj~~sköterskevärlden~ i, sin: Detta endast ett kort orxirkimnaiide helhet, förlorat en betydande ledare .. av de ' intressen ' hon omfattade och de Som oidförande i ~juksköterskors, arbetsuppgifter hon tog på sig.
Må- Samarbete i Nor,den var hon kand och uppburen bland sina kolleger i hända vor0 - dessa f.
ö r.
.omfattande samtliga nordiska länderna.
Honl och f o r.
stora för e n människas " stod mitt i det dagliga arbetet inom krafter; .säger heniies minnesteckna- en sjukvårds- och utbild~iingsanstalt ",.
re i 5 jukskötersketidriingen, men till- skriver Svensk Sjukskötersketidning lägger a t t skördat äv hennes sådd,.
och betonar bur oandligt mycket det den fliti &amp; " arbetar&amp;, den trägna så- betydde a t t förenin-gens ordförande ningsmannen, skola kunna spira och intog e n sådan plats .. " Huru grund- bärgas fastan hon, sjalv a r ' borta.
ligt behärskade hon, .ej alla f ragor j Och detta vore äreminnet som sjuk- samband m e d sin vexksamhet, huru.
sköterslcorna kunde risa henne.
sal i Handelshögskolan, CSveavagen 65.
Anmälan till kursen sker skriftli- gen till ~redxika; ~remer$örbundets Stockholmskrets, 48 Klarabergsgatan, - Stockholm C.
Omkring femtio kurs- deltagare kunna mottagas; ett trettio- tal äro redan anmallda.
Kursavgift f ö r förbundsmedlem- mar a r 7 kr., för icke ' förbundsmed- lemmar gäller en avgift av 10 kr., ' _ '.
. '
, s '. '
,. '
I ' M&amp;,.
.
.
- ',. '
, ', kloka, klarseen+ och fGrstående vom ej hennes, uttal ap de ?^ i ' hi$iörande spörsmål ".
Det fanns intet inom sjuk- vårdsvasendet, sages det, d v.
i _ .. som, Spädbarnshemmet ' E U R E N.
._. '
-.
~ a l s i n ~ b o Gummifabriks ~~s Aktiebolag medsänder detta Herthanummer.
e t t ' reklamhiifte för 1932 års T r e - T o r n ytterskor.
. '
M1 N N,E Tillhörande- $tockholms stad.
Praktisk och teoretisk undervisning i spad:.
barnsvhd.
Varje kurs varar 4 inhnd.er.
Pro- spekt er hal le^ p &amp; begarail, Skanegatan 118, Stockholm.
.Tel.
S; 31 19.
Kursen beriittigar till.
intr.
i Svenska Barnsköterskeföreiiingen.
.
IMeYmtorgsg.8 S t o c k h o l m,.
i 78 ' HERTHA i.
.
n av förgrundsfigui.erna i den po- 3 litiekt och socialt verksamma kvin- '. '
n.orörelsen i, Polen, * .madame Halina Siemienska, har nyligen: besöktStock- holm.
Det a r inte första gången hon gjort besök Kar.
Hon var har.
också förra året och då-som.
delegat i Ope-h- Doorkonferensen.
.
Men i %r kolm ma- dame Biemienska f ö r att som repre- sentant för " la comit6 polonais puur la suppression de la traite des femmes et des enfants " deltaga i den - arbets- konferens som internationella byrån f ör vita slavhandelns bekämpande höll i Stockholm de &amp; sta dagarna i augusti.
- Madame Siemienska har ett syn- nerligen stort verksamhetsfält.
Efter avslutade studier vid olika universi- tet i Polen tjänstgjorde hon först som bibliotekarie och sedan som lara- rinna vid ett lyceum.- Men sedermera började madame Siemienska att ägna sig å t den publicistiska banan.
Hon medarbetar bl.
a. i tidskriften.
'.
' La femme moderne ".
.
.
. '
.
- ' Sedan 1928 förestik hon det .polska arkivet för världskriget, en underav- delning till det stora militära.
.
biblio- teket i Warschau.
Med biinnande intresse har - ma- dame Siemienska efter ' irarldskrigets slut agnat sig å t den feministiska na- tionella och internationella rörelsen.
.
, Man får en mycket Elar bi1.d av den polska kvinnan av i dag, hennes in- 1 Ged.
utbilda i - guld- o. kautschukarb.
~ i i n ~ l l erf.
r i ~ E. Landau, Valhallaviigen 112, Stockholm.
Tel. Norr 19521.
I .. tressen ochsträvanden, när man hör madame Siemienska berätta om den stora polska kvinnoorganisationen.
" Association pour le service social.
des femmes en Pologhe ".
Själv ar.
madame " en strålande representant för den intellektuellt arbetande, mo- derna polskan.
Och det låter på ma- dame Siemiensba; som om den polska kvinnans stallning just nu vore gan- ska avundsvärdo Alla-banor st % prak- tiskt taget öppna för henne.
Hennes rösträtt ä r jämnii &amp; med den unga staten.
Och Pilsudskis stallning till de kvinnliga f ramåtstravandena?
Ma- dame Siernienskas.
svar blir ett leen- de följ t av: Mais oui, Pilsudski est féministe.
Under &amp; dana förhiillan- den förstAr man bättre Iden frarngiing det stora polska kvinnoförbundet haft under de jämförelsevis f % å r det exi- sterat.
Det startade sin verksamhet 1928.
Men vad är da detta.
förbund, och vad vill det?
Det a r en helt enkelt enorm organisation, och dess stravan- den äro mycket vittgående.
Madame Siemienska preciserar dess syften med att saga, att förbundet vill hjal- pa kvinnorna att danas till goda med- borgare och patrioter.
et sista or- det a r kanske det viktigaste, ty det dyker upp i,deligen under samtalets gAng.
Rörelsen a r alltså först och främst till för att tjäna fosterlandet.
Det a r med andra ord patriotismen och feminismen, som.
sida vid sida -- LmmdahOs M är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv korkmattor.
etc. Borttager vattenfläckar i bonade möbler Aterställer dem i sitt nybonade sk&amp;.
Efter användndp av oljan är.möbeln impregnerad.
- LUNDAHLS TEKN.
FABRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarhö ' den 666.
Nederlag: Köpmangatan U, stockhoim.
Tel. 122 99. '
Vidare har förbundet en ' sektion, denn;.
imponerande orkani- sations program.
.. som skall hjälpa mödrar och barn i.
.
Madame Semienska b&amp;ättar, ' att hygieniskt och socialt hänseende.
Det -- arbetsplanen ar.uppdelad på flera oli- t a sker bl.- - a; genom inrättandet av ka.
sektioner.
.
.
- En sektion.
h a n d k r barnkrubbor och anordnandet avbar- .. propagandan och- ipplysningsverk- naviirdskursq och s e ~ a r k ~ o n i e r.
.
- samheten för.
att väcka kvinno *.
för barn m. m.
.
Eri annan .&amp;ktioh handhai - den '.
.
intresse för politiken och fö; berkda dem för deris de1tagan.de i d,et offent- kvinnliga yrkesutbildningen.
PB sam: liga livet.
Pressektionen redigerar ma - giirqg, som d-na sektion söker förbundets tvii tidningar ", ~ e travail.
hjalpa den kvinnliga ungdomen till.
.
citoyeh " f ö r de studerande kvinnorha ekon&amp;mi&amp;t oberoende genom: en.
och ", ~ e chkmii direct " för medlem-: grundlig yrkesutbildning, har den, k a r ' bland &lt;rb&amp;erskor och landsbyg-.
ocksa till uppgift att skaffa de inkom- de &amp; ' kvinnor. "
, ster, !om äro nödvändiga for hela.
förbundets verksamhet.
Härigenom '.
I dessa tidningar görs ' det ganda.
.. för förbundets idéer och *.
vi- har man kommit in pA propaganda redogörelser för.
för ko.operationen.
Bland de inkomit-.
dare föreko-er verksantheten,.
.
: uppnåddi resultat o. källor förbundet har nämner madame S.: v..
Siemienska,en jätterestaurarjg i war-.
Sektionen för .kvinnofrågor be- schau, Och som .exempel p &amp; hur den ' handlar alla spörsmål, som beröra ermarbetsgrenen är beroende av den.
och kämpar mot andra berättar hon om en silkesmask-.
kGinnan sådana ~ociala plågoris som prostitu-.
odling, som levererar material till ett.
tionen.
Denna - sektion har bland sina av .väverierna.
ProdukMonen säljes uppgifter även den att anordna kon- sedan i. affärer under förbundets ad- ferenser och vidare att ' ordna med ' ministration.
En annan intressant ' sektiori har kurser för utbildandet av agitatorer ute i. landsorten.
I dessa kurser del- den.
vackert klingande benämningen taga f. .n.
sjuttio kvinnor frHn dika " Section de culture et des beaux arts ".
delar av.
Polen.
Efter den stora ' kur- Dess uppgift ä r i - första rummet att sen i Warschau.
brukar man repetera hjälpa de unga artisterna i deras stu- i någon av-de större.provinsstäderna.
dier och karriär.
Sektionen har en Ännu en viktig sak åliggers denna egen teater för barn.
Men den sysslar sektion.
Den har bildat en kommitté ocksa med SA praktiska- saker som att av jurister, som har att bevaka a t t lära kvinnan av folket god och eko- nomisk hushii1lnin.g.
de inya.lagarna framlagda i parlamen-.
.
.. tet inte ' beskära kvinnans frihet.
Förbundet har slutligen också en.
diktera ' ' ',: ', ':.
, p a I utföres I ay.
fackkunnig personal till.
synnerligen billiga priser ' så välgjort att ~ i ' k n a p ~ a med s t blötta ögat kan upptäcka lagningen. '
Ring s;.
hijmtd vi.
Strumpor uppmaskas.
40. öre pr maska. '
~onststop~ningsatelj &amp; ' Kungsgatan 77.
Tel.
Kh., 69 05. a .. -. '
.
Stockholm
i80 ' HERTHA.
sektion för internationellt samarbete.
- Man strävar ivrigt efter attkomma i kontakt med andra landers feministi-.
ska rörelser för ömsesidigt utbyte av.
.
.
lärdomar.
.
.
.
Ytterligt intressant är.
det att höra madame Siemienska beratta om förbundets metoder, dgdet gäller att vinna ny mark.
AV det nämnda fram- &amp; r, att förbundet söker i ' sig irine-.
sluta alla klasser, ooh det, narmar sig inte minst den storasmassan,- ty som madame Siemienska sage * -: -: - -: det a r.
-- massan, som a r styr-.
Man bör-.
jade emellertid i de stora staderna, sökte sig vidare ut i förstäderna.
Se- - dan kom turen ti-l1 ' de större provins- städerna, de små städerna och - slut- ligen till landsbygden.
et enda.
mot-.
.
stånd man egentligen rönt har kom-.
mit frHn landsbygden; Polen äk ännu - de stora gHrdarnas land, och dar är konservatismen alltjiimt rotfast hos godsägarna oeh deras fruar och inte minst has prästerna.
Man f %r därför använda sig av andra metsder än de, som krävas i städerna.
Man börjar med det rent praktiska arbetet, an-.
ordnar.
kurser i matla ' gnirg, träd- gårdsskötsel o. s. y.
Men med.
den sega vilja - och jag t e r man vågar.
tillägga segervisshet sedan man hört madame.
Siemienska - som ä r för- bundet egen, g %r utvecklingen ofant-.
.
ligt snabbt.
Några av de siffror.
ma- - dame Siemienska nämner ger klara bevis härpå.
Under tre Ar har för- bundet organiserat 55,000 medlem- mar.
Ute i landsorten raknar orga- nisationen 450 underavdelningar.
Och ännu en vacker siffra: det-sista Ars- mötet räknade 350 delegerade.
" Och vi arbetade minsann lika bra som n %-, gonsin polska riksdagen ", .försakrax madame skrattande.
- # ' - ', R Ett omsorgsfullt och En av de mest intressanta uppgif- terna madame Siernienska lämnar f r&amp;n denna kvinnoorganisation ar att den infört en sorts kvinnlig värnplikt.
Varje kvinna, som a r ansluten till förbundet, a r förpliktigad att a r k t a minst två timmar i-veckan för för-.
-.
bundets rakning.
- Man kan inte saga, att organisa- tionen saknar politisk färg.
" Men ", sager madame Siemienska, " v %r po- litik närmar sig varken den yttersta högern eller den yttersta - vänstern.
Vi representera den liberala centern. "
Ännu en gång framhåller madame Siemienska, att Polens kvinnorörelse först och främst är nationell.
Det var patriotismen, som var i f a r a a t t un- dertryckas, s % länge Polen inte var fritt.
Men att den räddades ooh levde kvar det har man i första rummet den polska.
kvinnan a t t tacka för.
B. BRAG-PETERSON.
b. arbete utföres till humana priser.
- Ant.ika möb- Ter renoveras pietetsfullt.
H. JOHANSSON.
Ii.
.
G:LA BROGATAN 23, STOCKHOLM.
TEL. 173 79.
HERTHA I ' ' - '.
l '.
I.
181 ' ' Vid telegrafverket har utvecklingen gått.
i den riktningen att niotståndet mot livin-.
' - nors tillträde till assi&amp;entkurser spnes I vaxa sig allt starkare.
Enligt ' vårt för- menande har detta kommit till uttryck.
i telegrafstyrelsens underdåniga.
utlåtande Till Konungen: '.
* av den 29 mars 1932 .och det a r denna om- Nar å r 1927 t &amp; !gr,af~tyrel~i ?n och gene-, ständighet, narmast föranlett Fredri-.
ralpoststJW !lsen utfardade kungörelse Om ka-Bremer-Förbundet ' &amp; t ånya göra fram- anordnande a v assistentkurser vid reip.
ställning, i har föreliggande fråga.
verk, avsedda endast ' för manliga elever, Under gren närmast efter behörighets-.
tillät sig Fredrika-Bremer-Förbundet i -, lagens., ikrafttradande tyckes telegrafity- ' skrivelse till Kungl.
Maj:t framhalla, a t t relien icke ha varit obenägen a t t medgiva.
* ett +dant forfarande strede mot den två: kvinnor, tillträde till assistentkurs.
I varje.
.
år tidigare i - kraft trädda lagen om ' kvin-.
fall meddelar styrelsen utlåtande av den nas behörighet a t t innehava statstjänst 23 februari 1929 a t t den vid anordnande och annat offentligt uppdrag.
.
.
av 1927 å r s assistentkurs haft under över-.
.
vägande att ... i.ritaga några kvinnliga tele- Sedan &amp; annämnda kurser tillkinnagå- gpfexpeditörFr som kurselever, Emeller-.
BOS ha nu fem år-forflutit och nya assi- tid befunnos de kvinnliga bef attningshava- stgntkurser ha under tiden anordnats.
.
.
Sålunda har generalpoststyrelse?
beträf- re, som kunde komma i fråga, icke äga fande 1929 ars assistentkurs väl kungjort den erforderliga teoretiska underbyggna-.
.
denna, tillgänglig.
allenast f ör manliga .eler den.
Då detta hinder mötte, ' fick, tanken.
ver, men dock berett några kvinnliga poSt- förfalla.
Intet åtgjordes för a t t innan, expeditörer, som.
- avlagt * studentexamen, 1930 a r s .kurs, bereda ifrågavarande tele- tillfalle, att under kursens senare del, som grafexpeditörer tillfälle a t t komplettera .. innefattar ' den ' egentliga assistentutbild- sin teoretiska .underbyggnad.
Även den- skrivelse till, Ke Maj: t ange.
assistentkurser in0m ' post- telegrafverken. '
" ', ' " ' i s ',, ningen, inträda som elever.
Innevarande na kurs- annonserades uteslutande f ö r, dr har ånyo en postassistentkurs annonse- manliga elever.
Kvinnliga telegrafpersonalens f öGning rats uteslutande för man, men står må- handa, i likhet med vad som, skedde vid hemställde i skrivelse till Kungl.
Maj:t att 1930 års assistentkurs och framtida kur- föregående assistentkurs, detta oaktat möjlighet öppen för kvinnliga elever a t t ser matte göras tillgängliga för kvinnor.
vinna inträde under piigående kurs.
Hit- ' På grund av mottagen remiss avgav tele- tills vunnen erfarenhet, jämte .den för- grafstyrelsen häröver sitt ovan nämnda hoppning, som i anledning därav kan kny- utlåtande av den 29 mars d. å., vari sty- tas till en kommande utveckling, ' ger så- relsen ytterligare utvecklar sina redan vid ett tidigare tillfälle framförda skäl, p &amp; lunda vid.
handen, a t t inom postverket kvinnor icke äro utestängda från förvär- grund av vilka enligt styrelsens uppfatt- vande av assistentutbildning.
Ratt för ning kvinnliga realstudenter icke limpli- kvinnliga sökande att.
på samma villkor .gen kunna medgivas rätt a t t tavla med som manliga, tavla om.
tillträde till sådana manliga om inträde vid telegrafassistent- kurser har dock ännu e j uppnåtts.
Det ar kurs.
' Styrelsen framhåller harvid de stora.
émellertid först.
denna likställighet, som fordringar.på tekniska kunskaper hos as- tillfredsstaller rättvisans krav och står i sistenterna, som den moderna utvecklin- överensstammelse - med behörighetslagens gen inom telegraf- och telefonväsen med- fört, liksom behovet av a t t assistentelever- princip.
-.
, '. '
F. V. 0: s Slöjdavdelning Sveavägen 40, Stockholm.
- Tel. A.NTZ) N PERSON Norr 88 18. s J u KSK~~TERSKE~JTRUSTNINGAR, GOSS- och ' BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjälp genom självhjälp. "
. '
' .I MASTER SAMUELSOATAN 40, I.. '
PAT (jLJER - - T: N.
184 19.
-.
Beitäli ' ningar och renoveringar utföras till humana pri- ser och garanti för gott arbete.
- --.
nä: under, en del av irutbiidiiingstiden prat&lt;.
tiisera som ylinjearbetare; sámt låter för&amp;, a t t för såyäl tekniskt ' arbete- .som - f or praki t i k ute pH linjen äro,,renligt styrelsens m- ning,.
kvinilorna i- stort sett mindre lämp-.
- - liga.
'.
.
.
- .. - _..
.
.
I detta fall - liksom BB q h g s &amp; nger - förut under kvinfioarbetets i&amp;cklin&amp;- gång, maste vi e ~ n r - darom, a .att det för - varje särskilt slag av arbete ' aldrig kan bli.
fråga om - " kvinnorna i .stort sett " utan om deii eller de en&amp;ild.~~.
kvhnligii individer, som f ömärvat edorderlig kompetens ' för ett bestämt arbete elle ' r som gA- ' in för en i ett eller annat avseende krävande ut- .bildning med full vetskap.
om vad.
detta innebar.
Vi fA aven erinra därom, a t t de kvinnliga tjänstemännen inom, telkgrafver- ket hittills icke prövats under samma för- utsättningar som de manliga, enär de icke tillåtits a t t genomgA samma kurser.
Det synes därför förbindet som om te- legra$tyieisen, helt - visst i.
uppriktig över- tygelse a t t därvid skydda verkets intresse, skattat A t ' en gammal fördom av- utomor-.
.
- dentlig seghet, ge tt telegrafstyrelsen t. ex. misströstar.
sm att kunna finna ' kvinnliga studenter .. -.
med tillraicklig fysisk gpän~tighet för att kunna praktisera i linjearbete under n &amp;.
r a få månader a r ganska förvånande.
I ' cuvarande tid a r det dock vanligt, a t t kvinnor.
med iver idka friluftsliv och del- taga i; strapatsrika idrotts- och motortav-.
lingar.
För a t t icke namna, a t t kvinnor s ~ m aviatörer flyga över bFde världsdelar.
och hav s a ~ darvid t niigon gång slå en - mans rekord.
.
- Kvinnliga telegrafpersonalens förening liar redan i skrivelse .. av den 5 april 1932.
.
o &amp; de kvinnliga kHrsammanslutningarnas centralråd i skrivelse av-den 19 maj 1932 hos Kungl.
Maj:t aven i övrigt bemött te- kgrafstyrelsens Fsonemang ch Fredrika- Bremer-Förbundet.
fAr.
instamma i av des- sa organisationer gjorda uttalanden.
Förbundet vill därvid särskilt under- '.
.
stryka den kvinnliga telegrafpersonalens behotiga krav p&amp;, ökade befordringsmöj-.
ligheter och betydelsen- för denna stora kår därav a t t kvinnor vinna befordran till högre tjänster inom verket.
vidare hävdar förbundet som sin upp- fattning a t t det a r i uppenbar strid mot behörighetslagens at+ kvinnor in- .om ett verk geilom a t t förvägras edor- derlig utbildning stingas från tjanster, som enligt lagen äro öppna f ör.
dem.
-.
Att gällande lag åsidosattes, måste ' framkalla de allvarligaste betänkligheter.
DA kgen om ' kvinnas behöGghet till stats- tjänst onekligen hotar a t t i viss utstraick- ning bli endast en lag på papperet, a r det- t a agnat a t t icke allenast hos de kvinnliga ' kftrerna utan jamval.
.i vida kretsar bland landets kvinnor väcka en pinsam upp- märksamhet samt, framkalla krav pli rat- -.
.
- - telse.
I anslutning till vad so * - här anförts får Fredrika-Bremer-Förbundet - i underda- nighet hemstalla a t t kvinnor måtte.
för framtiden lam- nas tillträde till.
assistentkurser inom posf- och- ' telegrafverken p &amp; samma vill- ...
kor som män. '
- Underdånigst -.
för Fredrika-Bremer-Förbundei Lizinka Dyrssen f. af Ugglas.
.
.
/ Axianne Thorste~son.
Stockholm den 23 juni 1932!
.
.
.
-.
.
Marie Curie och radium av.
E v a Ram- stidt.
(De ungas bokserie.
) - P.
A. Norstedt &amp;.
Söners förlag.
.
Nobelfesten å r 1911 innebar ett moment, .som emotsågs med mer an vanligt intresse, särskilt 1 kvinno- kretsar.
Madame Curie hade kommit
F.-B.-F:s.
för a t t mottaga priset i kemi.
Det.
var undervisnin.gs- .. l. icke första gAngen hennes namn stod.
.
.
, - anstalt-.
.
.
i samband .med denna utmärkelse; re- * ....
.
...
...
dan 1903 fick .hon med sin make och.
.
.
professor Becquerel: dela Arets fysik- Vid F r e d r ' i k a - B r e m e r -, F ö r b u n - pris.
Men nu skulle hon f å fullt er- d e t s s k o l a f.
ö - r k v i.
q n 1 i g y r - - kännande för sin egen vetenskapliga, - k e s u t b ' i l d n i n g.
i- Stockho1m:avsluta- insats, en rad av, upptäckter och- ob- '.
des arbetsåret .l93142 den 11 juni.
Från servationer av epokgörande betydelse högre kursen utexaminerad- / följande 9, för flera vetenskapsgrenar.
.yrlreslär&amp;jnnor i.
sömnad:.
Son ja Berg-.
.
Den spensliga: figuren, det alivar- qvist, G-tal Bryngelsson, Vera Dahlgren,,:.
liga,, bleka ansiktet, lysande av intel- Rosa Ekeroth; Greta Karlsson, Judith ' Pet- ligens och förandligat av dyrkopt.
tersson och Eva Wahl, Stockholm,.
samt livserfarenhet; gjorde ett of örgätligt - R u t Dahllöf, Linköping, olch Edith Rönn-.
'.
intryck.- Man anade, där bakom mot- berg, Skellefteå.
.
.
.
gangar och motstånd, innan fördo., Två handarbetslärarinnor ha genomgatt marna besegrats genom tålmodigt och skolans 12. veckors fortbildningskurs för.
.
omutligt arbete, med logisk kombina-.
utexaminerade slö jdlärarinnor: Anna Die: tionsförmåga - och kanske ett plus av - den,.
' Lund, och Elsa F ' jellander, anställd.
kvinnlig intuition.
' vid Apelvikens kustsanatorium.
I den ' lagre kursen (tvåårig verkstads- Historien om det underbara.
ämnet radium, dess upptäckt och ' utforskan- skola.- .i klädsömnad) har eleveantalet i de, har i popular- och överskådlig klass I .varit .18.
I. klass II har 21 elever.
framställqing.
skildrats av lektor Eva utgått med mycket goda.
betyg.
Av dessa Ramstedt, s j älv den f örsta represen- ha 10 varit från.
landsorten.
.
tanten i vå j land för radiologin.
Från ' lägre ' kursen II utexaminerade 21.
Närmast avsedd för en vetgirig ung- elever: Brita Enhörning, Brita.
Eriksson,.
[dom ger den lilla boken dock å t varje Karin Eriksson, - Anna-Lisa Fritz, Inga. '
intresserad lekman en inblick i den Haglund, Brita Lindman, Fanny Nilsson, moderna .atomteorin och en åsk %dlig Margit Pettersson, Maj Sallqvist, Bryn- förklaring av de häpnadsväckande hild W,ennerström och A ' Strid Westin, kraftkällor, som ligga .fördolda i ett Stockholm;.
samt Margareta Djurberg, Sö- element som förefinnes allmänt derköping, Ingegerd Elg, Hofors, Anna-Li- spritt,.
men i så .otroligt - minimala sa Hammar, Skara, Hjördis Hultman, mängder att det s % länge kunnat und- Halmstad, Eyvor Jonsson, Öland, Inge- ' g % analytikern .. gerd .Munck af Rosenschiöld, Ljungby, Men den största behållningen f å r Barbro, Rudin, Karlstad, Marta Sundqvi-st; man .kanske av författarinnans trots Värmland, Gun - Westberg, ' Hudiksvall,, och.
,.
- den knappa formen.
gripande teck-.
.
Inga Aqvist, Örebro.
.
Varje- termin anordnas med - sarskilt an-.
ning av Marie Curies personliga ut-.
.
.
- .. veckling, hennes i med; och motghng:.
.
.
lika ödmjukt hängivna livsgärning,, ...
.
Hennes insats i .utnyttjandet av fal .. .. diums.
välsignelsebringande medicin- tens tjänst i en tid,: d &amp; förstörelsetek-: ska är ett, .gladjande niken.
: likad ivrigt exploaterar f o o k -.
.
exempel på.
tillgnipninn- den rena., ningens: landvinningar.
.
- - vetenskapens resultat - i, mänsklighe-.
.
.
.
.
NAIMA SAHLBOM ..:,,, ', ' m ' ' ' ' - 1 .. ' av, O ' - ' ' Mm $along. "
h; tit u t. '
för.
+ A k i p l i g ansiktsvård ~revgaytan ro, I tr., ~tockholm.
.
.
.
.
-.
.
Tel. 794 97.
Beställ tid.
-, Behandling av frostskador, finnar, pormaskar, adrig hud, vartor, bruna fläcka?
etc; Be~solinb~hand_gar.
.. _ ...
.
.
- .. - MASSAGE: PEDICURE; Beställ - tid.-.
ELSA CJORLING-BERGMAN.
~ i ~ l o &amp; e r a fran d Acaddmie Scientifique de Beaute, Paris.
MANICURE;.
1 P P
.
- -.
.
- slag fran kommunen aftonku.rser i hemsöm- nad, alltid myoket efterfrågade.
Deltagar- antalet utgjorde - arbetsåret 1931-32 112 och kursavgiften har varit 15 krchor för sextio, timmar.
, Höstterminen 1932 började.
d e n 1 sep- tember.
Någon högre - kurs - har e j anord- nats detta år.
För a t t undvika.
utbildan-.
# det ?av flera yrkeslärarinnor an som kunna tiinkas vinna anställning, - .anordas nämli-: gen sedan höstterminen 1925 lararinnekurs, endast vart a m a t år .. I; dess ställe inta- .ges en extra grupp i ' lagre kursen.
I höst har salunda intagits 28 elever, fördelade på två grupper, samt tv &amp; deitagare i fort- bildningskursen för handarbetslararinnor.
I lägre kursen klass II utgör elevantalet 19.
- ...
- ' L u n d m e d o m n e j d hade efter in- bjudan av grevinnan.
Beck-Friis den 24 ma j anordnat uff ärd till Börringe-kloster, dar resenärerna, till ett antal av cirka 150, mottogos med en storartad gästfrihet.
Efter en rundvandring i den.
gamla parken och efter att ha besett en för dagen öpp- nad textilutstallning intogs.
kaffe uppe i slottet.
Därefter höll förre ministern baron J. Beck-Friis ett med stort - intresse åhört föredrag om Börringe-klosters histoia.
T o m e l i l l a k r e t S e n ' hade sam- manträde &amp; Stora Hotellet den 7 maj.
Fru Nordenstedt, Malmö, höll ' f öredrag om " Aktiv eller passiv skola? "
Ordf. fil.
mag. Elsa Larsson framförde ett tack för det intressanta föredraget.
Efteråt vidtog samkväm och vid de olika kaffeborden dis- kuterades den aktiva eller s.
k. -- fria sko- lans fördelar.
, H a l m s t a d s k.
r e t ' s e n hade den 20 maj sitt sista samma.nträde för vårsäsong- en på N.orre Katt.
.
.
.
Ordförande f röken Anna Ljungberg fö- redrog Fredrika-Bremer-Förbundets arbete f ~ r sjuksköterskeutbildni-ngen och redo- gjorde därefter för arsmötet i Stockholm.
Efter mötesförhandlingarna bjöds p &amp; för- tjusande sång av fru ~ i &amp; n e Lindblad till friherrinnan Karin: ~ f e i f f s - masterliga ackompagnemang.
B jörnsons ståtliga me- deltidsdikt Bergliot reciterades av fru Laurin, infödd norska.
- Publiken .satt helt gripen.
Griegs musik till dikten tolkades ypperligt av fröken Lindelöf.
En utställ- ning av charmanta sommartoaletter var ' - arrangerad och beundrades.
Som avslut- ning intogs gemensam supé.
Aftonen präglades av ' den bästa &amp; .imning, vartill icke minst bidrog ' orkesterns ypperliga - - musik och dess ledares sang.
m Y s t a d s k r e t s e n ' hade ' den 19 maj en sammankomst på Hotell Continental i form av handarbetsafton.
Sekreteraren, fröken Elin Strandberg, - redogjorde för årsmötet i Stockholm och gav en resumé av de föredrag som där hgllits.
Efter tesupén uppläste fröken Rut Malmgren ett par föredrag om Fredrika- Bremer-Förbundets skol.or, vilka åhördes med stort intresse. '
,.
,.
.
.
.H$R+MA.
.
t. '
~ t &amp; i i.
av FREDRIKA-BREMER-, F6RBUNDET.
~ B e ö s r E 2 l o n K 1 6 m.d p.. '
, - '.
Samtliga f&amp;bundsmedlemniaf erhalla tidskriften: Icke-f * bundsmedZw p m numerera A niimnuste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för.
postupp1.
: - 1 / 1 Ar kr.
.
6: 50; 1 / 2 Ar kr.
3: 50; 1 / 4 Ar kr .. l: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och .exp.
: 48 K&amp;vrabergsgat., Stockhdm .. Redaktionstid: tisdag?
och f ~ d a g a r kl. 1 4.
Tel .. Norr 48 50, 27 62; Expeditionen: kl. 11-4 - je eöckendag; Tel. Norr 48 50,.
27 62.
., Tidskrift f ö r den.
.
wenska kvinnor@el&amp;n, ' ' vid ~ ö ~ e n s t r b m s lasarettet.
k~ &amp; h dess tbberkil&amp;avd&amp;lni&amp;, adr.
~ ~ ~ l a n d s - ~ ä s b y, kiingöres harmed till, ansökan ledig,.
a t t IilltTadas .den.
l .jan.
1933, ev. enligt över- enskommelse.
Löneförmåner: kontant begynnelselön 1,560: - Kr.
med ålderstillägg efter 3-6 och 9 Ars .tjan$, slutlön 2,100: - Kr.
.
jämte fri .bostad, kost och tvätt, 30 dagars semester efter 1 års tjänst. '
.
,.
Sökande bör .. äga god praktisk erfarenhet %ch helst.
ä &amp; genomghtt hismoders- kurs.
.Blivande tjänsteinnehavare ä r skyldig underkasta sig av landstingen fast- .. ställda löne- och allmänna bestammelser;, -.
Ansökan,.
htföl jd av betygsavskrifter, ålders- ' och lkkaiei@tyg, torde.
va??
i i l ~ m - nade senast den 1: okt.
1932 .till Direktsonen.
.
f ö r ' L i i y ~ t r ö m s k a '.
lasarettet, adr.
-:.
.
.
.
.
.
.
.
, Uppl.-Visby.
.
. '
1 i. '
.
.
.
.
Apelryds Lantkush&amp;llr- och Trädgårdsskola minaders kurs.
den I ohober.
- Undervisning ' i matlagning, bakning, slakt, konservering börjar ny 5 och tvätt m; m., tradgard med växthusarbete och slöjd.
Frielevplatskr och statqmderstod.
Fritt och vackert läge vid havet.
- Prospekt erhalles.
fian förestandarinnan,, .Afielryd, B ä s t a d.
Telefon Bästad 61. "
-.
: u att a n ' I &amp; kan fA goda böcker i ' fritt ufval ' på villkor man s jalv bestämmer? '
I NATUR: O C H KULTURS hela bok- produktion stAr till förfogande, om Ni anmalp .E$&amp;i.
till N: o. K:s Fria Bok- abonnemang. '
".
.
.
.
IClip~ denna kupong.
I .. 1 i ...
.
: ..;.
......
BOKHANDEL .. ~ i i l .-: i.
I I i i .. .eller B O K F ~ R L A ~ E T NATUR o. KULTUR, i.
-; Sveavagen 52, Stockhokn .. '.
.
~ n d e r t i c k n a d är ' intresserad av N ..
O ..: K:s:::.
.ha ~okaborheman ' gi och anhaller härmed om I: -.
forlagets.
huvudkatalog jämte övriga upply?
; - ningar gratis och ' franco.
.
-.
.
I ';.
.
; --.
: I.
Namn:.
i.
.
;. '
.
4.
.
I l.
, KEMISKA T V X T T.
. '
I 1.
8 I.
Vattugrttan, 2.
Tel. 77 72..
H ~ l e g i i r d s g a t a n 1 4.
.
el, 76, 44; Observatoriegatan 12.
Tel. 890 98. '
'.
.
.
.
8.
..... ................ ..........
, ' i Adress: I 0 I.
; .I.
.:.
....... i ........................?
.s.
. '
9 n Ha?
Kristendom och politik -- skriver.
.
:.
.
.
.
.
SVEN - LIDMAN- - i.
veckaim-ni+&amp;ier ' v- Evangelii ': w ~ o I .. -.
.
.
a ...
...
F.
Vill du Eölja med och - lära kanna den svenska piiigs&amp;ickelsen, -.
så prenumerera - på Evangelii.
Harold.
Den kostar: vid prenumeration å posten: helår kr.
4: 25,-halv= år kr.
2: 75, ett kvartal kr.
1: 73, lösnummer.
l5 öre.
I kors=, band från; expedifioaen: helår ki.
5:.-, &amp; e kvartal.
kr, 4 5 0,.
._ _.
.
.
.
halvår kr?
3: 25,.
.c&amp;: kvartal kr.
2:25.
.-.
- .. Alla mod&amp;na - b&amp;f&amp;mer, - &amp; ek&amp;i- - i tet~behandlin~, missage.
vegetarisk och blandad kost.
Indikidaell diet.
Fysikalisk-Dietisk Kuragst &amp; - el pension^.
.
.
.
.
Tel. Borlls 6 ' 95, ~111tafors - 16,. '
~iivl.da 68.
- -.
.
- .Overläkare: D:; E.- GARBY .. ~ Nedsatta - kurpriier.
15 / 9-1 / 2.
-.
-.
.
Begär stförligt prospekt, Postadress: Hultafors.
.
