# ID: svediakorp-per2922
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,666
# sentences: 2,005
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


PENGS BR G .. i JUNI-SLUTET AUG.
- .-.
REUMAT ' SM, HJÄRTS JU-KDOMAR,.
SOCKERSJUKA, NERVSJIJIQDO~MAR,- ALL- MAN ' KLENHET,.
KONVALESCENS M.
H.
Modern behandling.
Förstklassiga bad.
Diatermi, Kvarts, Massage, Sjukgymnastik, Gott bord, dietmat.
Viilutrustat Kliniskt laboratorium.
Overläkare: Dr MARTEL JOHANSS0.N; Vetlanda., Upp- -.
lysningar genoni kamrerkont., - Söderköping.
Tel. 22. uudor Skolöverat.
staende, statsunderstödd internat- re8lskola med examensratt.
Saturskö!, halsosain ' trakt.
Elevhem för gossar och flickor.
Go &amp; till- syn.
Vill befrämja de ungas perao~igtietsdanitlg efter ' kristna grundsntser .. LAp avgifter.
Begär proöpekt o+ ref. genom.
rektor BERNHARD J OHANSSON.
V-l G G B Y H.
0 L M S S K O L A.
N IN~ERNATSKOLA FOR GOSSAR OCH FLICKOR - - De ledande principerna fik skolans arbete äro: Hänsynstagande till.
elevernas olika begåvning och intresseinriktning och .som följd därav s. k. f r i flyttning.
Stort.utryin- me åt praktiskt arbete.
- Härdande friluftsliv.
De studiebeghade läsjungarna.
föras frain till student- och.
realexanien, de mindre teoretiskt begåvade beredas .möjligheter a t t i skolans examensfriaelinje bedriva studier i allmänbildande syfte.
Den examensfria linjen anknyter sedan till lampliga skolor för vidare utbildning.
.
: Såväl.
gossar som flickor i Alderii 7-15 $r .. mottagas;, Skolan är belagen vid Stora Värtan c:.a 2 mil norr PER SUNDBERG.
om S.tockholm.
Prospekt.
Aclr.:.
Viggbyholili.
Tel. 50.
Restaurantskolan.
Läsåret 1932 / 33 tager sin början i ~tockbolrn den 15 sept.
och pågår intill utgången av april 1933.
Kursen, slom 5ir - avsedd för både manliga och kvinnliga elever, uppdelas på tre huvudlinjer: en för .serverings-, ' en - för köks- och en för kallskanhspersiial (den sistnämnda endast för kvinnliga elever och omfattar tiden 1 nov.-31 .mars).
Skolans alla elever åtnjuta så.v.al skolundervisni.lig som praktisk utbildning,- den senare meddelad i den restaurant, till vilken elevent-hänvisas.
Anmiilcm om lintn52~ # all ske skriftligen före den l aug.
under adress Res~aurantskolan, Stockholm 16.
SkakLqyiftm, för vilken även erhålles fri kost i .den restaurant; dar den praktiska utbildningeri-nlieddelas, utgör kr.
500: - för se ' lweriiigs- och liökselever och 200: - för kdlskänkselever: Skolan dis- pmerar fyra friplatser för i- Stockholm mantalsskrivna elever samt dess,utom stipendier för nedsattn.
av skolavg.
Friplatser o. stip.
reserveras i första hand för kvinnl.
elever.
Närmare upplysningar meddelas vid korrespondens med skolan under Ovan anjgivna adr.
-
ARCANG XIX.
.
.
JUNI 1932 -,.
.
* .. '.
.
HAFTE.
.
6.
.
_.
I.
,;,.
#.
.
...
.
.
nyo lider en mandatperiod inom riksdagens andr+ karnrnare mot sitt ' slut och.
nyval stunda.
Den 18 septem,ber torde bli den stora dagen, da svenska folket i val avgör andra kammarens samm ' ansattning för nast- kommande fyra $r.
Vid höstens val deltaga - landets kvinnor för fj.arde gangen som val- jare och valbara medborgare.
Det a r just ur synpunkten av kvinnornas in- satser före valen, som den neutrala Hertha intresserar sig för årets sto- r a, politiska evenemang. '
Det har ofta sagts av ot %liga kvin- nor och ' kritiska män, att den kvinn- liga garningen i .svensk politik hit-.
tills varit alltför obetydlig.
A6t sven- ska kvinnor uppfatta medborgarrätt som medborgarplikt ha de emel- lertid visat genom en nog så talrik mönstring vid f öregående valtillf al- len.
Ar 1928 deltogo av valberattiga- de man 72,6 % och av valberättigade kvinnor 62,7 %.
Trots sin langa po- .Iiti.ska träning hade mannen allts8 icke mer an.
tio prkcents försprang, vad själva valdeltagandet angår.
Un- der de- senaste åren har det politiska arbetet bland kvinnor, inställt pfi ' upplysning ooh nyrekrytering, intei- I. '
'.
&lt;.
.
.
sifierats av flert ?l &amp; partier.
Skäl fin-.
n &amp; därför att ' antaga och aven hopi pas, att kvinnorna instundande sep- tember komma att i ändå större an- tal an tidigare .mota upp vid.
valur- norna.
.
Denna förmodan a r icke föranledd.
allenast av välmening och avsikt att stimulera.
P &amp; vår neutrala väg ha yi mött arbetare i politiska vingårdar både till höger och vänster, som, %hur deras åsikter an eljes må växla, varit eniga i omdömet, att kvinnorna nu ' vaknat till starkare intresse och stör- = a l re millmedvetenhet i de politiska ting- en.
Visa sig dessa omldömen .vara fo- tade p % ' verklighetsgrund, ha kvin- norna mognat.
till mera positiva .in- satser, då m &amp; groendets tid under g %ngna å r vara dem val unnad.
' In-.
sikt och erfarenhet kunde icke utan vidare följa med valsedeln, lika litet som.
den starkt självkritiska och för passivitet hågot benägna svenskan.
hade förutsättning att lära upp &amp; l- len av en från början fulit rustad.
Att uppgifter inom politiken vänta kvinnorna är allmänt erkänt.
Ett krav av mera förberedande.
natur mö- ter redan vid inkörsporten, det gäller .att i vArt av.
partilinjer inrutade sam- Husmödrar Ring 713 35.
Vi skicka Edert bröd med b &amp; tag ' eller buss.
a
138 - HERTHA.
.
.
.
-! '
.
hälle välja åsiktsriktning.
För en del ar detta val.
lätt.
Så snart de samhal-.
leliga intressena vakna eller en med- verkan för det allrrianna påkallas, ter det sig nog så självfallet i vilken par- tiiksikts tecken i k t s e n skall - göras.
För andra &amp; ter blir.v,det mellan olika.
riktningar svårt att traffa.
Och det- t a kanske icke så mycket därför att det finnes flera politiska program att väl ja.
emellan ' utan &amp; % r a r e av den orsaken,.
a t t intet av dem alla.
passar riktigt i stycke.
Det.
kvinnliga detaljsinnet skapar.
benägenhet att odla särmeningar, och e n känslig ärlighet vill: helst vara i stånd.
att bejaka alla punkterna p &amp; ett paYtiprogram, innan detta accep- teras.
Av d y l i e skal ha minga kvin- nor hi$tills nöjt sig med a t t på sin höjd bara f ram en - valsedel på val- dagen och i övrigt stannat utanför det politiska livet, d i t partianslutning i ' regel ä r det nödvändiga.
inträdes- kortet.
Det a r endast .som partimed- lemmar kvinnorna kunna ha nhgon utsikt att påverka .de politiska pro- grammens avfattning och samman- sättningen av valsedlarna.
Kanske skola också de, som endast efter myc- ken tvekan inträtt i det parti, vars b i k t e r närmast Överensstämmer med deras.
egen åskådning, upptäcka, att även innanför murarna i t r y k m e - fin- nes - f ör särmeningar och &amp; tt vad som enar.
icke a r raden av programpunk- ter utan den gemensamma allmänna aiskådningen.
Ganska säkert skola de därjämte finna, att samarbetet med ' '.
.
partikamraterna, män &amp; h kvinnor, har Atskilliga, både nyttiga och in- tressanta lärdomar a t t ge.
Vid höstens val h a de kvinnor, som kunna utöva något inflytande p &amp; utseendet av kandidater och faststal- l e d e t av deras - ordningsföljd p &amp; val- sedlarna, en särskild mission- att fyl- la.
Denna a r att söka utöka kvinnor- nas numerär i riksdagens andra kam- mare.
För närvarande.
sitta i denna kammare tre kvinnor och i den första allenast en.
Den stora kvinnliga val- jarkåren har alltså.
endast fyra re- presentanter bland trehundrahttio riksdagsledamöter.
H u r goda de kvinnliga krafterna än äro, ä r deras alltf ör stora f åtal dock p&amp;f allande: De behöva bli.
flera f &amp; att, nar s &amp; p %f ordras, kunna ' med eftertryck häv- da de kvinnliga synpunkferna p % fö- religgande frAgor, - liksom de behöva förstärkning för .. att i dessa brydsam- ma tider förmå att med större effek- tivitet bevaka kvinnornas ' egna in- tressen.
Det galler har för att nämna det för.
närvarande viktigaste exemplet att säkra en ratt tillämpning av den behörighetslag, vilken för några Hr sedan antogs och gjorde kvinnor lika- berättigade med män till tjänster in- om den civila statsförvaltningen.
Denna lag åsidosätt &amp; ' nu gang efter annan på ett satt som det a r kvin- nornas of rånkomliga skyldighet att tillbakavisa, om de - vilja bevara sin värdighet som fullmyndiga medbor- gare.
.
.
l.
.
.
HERTH:A I .l 39.
N b v i viidja till de politiskt verk-. '
latt att avgora.
A ena sidan ' @ r det samma kvinnorna att göra vad de alltid trångt ' om.
utrymmet p % listans fömå ' för att öka antalet goda ' kvinn- främre platser, medan å den andra k " nnors - benägenhet att kandidera liga kmraftel.
i andra: vi medvetna lom att detta blir ett .,.,och. ' mottaga.
val a r beklagligt ringa.
avser sabä1 Endast ': så - mycket kan sägas - att ut- arbete påatva ligjer.
sikterna till .., resultat äro gynnsam- att f ö p &amp; kvinnor med de rätta för- mast inom de största partierna, s:om platserna till sitt för; utsättningarna att mottaga kandida- ha de t u r som att beeda dem valbara plat- foiande.,.
.
.
.
.
.
.
.
ser på listorna.
Vilken av dessa upp- Vi tjllön&amp;a.
kvinnorna ett lyckor.
gifter, som blir: den kinkigaste, a r icke samt val.
- väl. '
et ' - w ', n '.
Seminariefrågorna vid.
- årets riksdag .. I .I.
, örst i riksdagens elfte timme ha F d i viktiga fiagorna rörande om- organisation av folk- och småskole- seminarierna upptagits till behand- ling.
Då seminariepropositionen in- nehåller såväl flera ur principiell syn- punkt betydelsefulla nyheter som.
en mängd ändringsförslag roran.de se- minariernas .. an ' tal och f örläggning, ' har det under de senaste veckorna allt tydligare framgått, att det knap- ' past skulle bli möjligt för riksdagen att hinna taga ställning till alla dessa invecklade frågor.
Av den motions; flod,.
som följde i propositionens spår, framgick det också, att meningarna inom riksdagen pa ' m h g a viktiga punkter stodo starkt i strid med var- andra.
Det väckte därfor knappast n %gon större förvåning, då det den 1 juni äntligen blev bekant, att stats-.
' utskottet.
avstått från försöket att vid.
denna, riksdag komma till klarhet.
.
: ' i alla de.
besvärliga seminariefrågor;.
na och inskränkt sig till a t t, ' föresl % en beskärning av den onödigt stora seminarieorganisationen samt att fö- reslii ytterligare utredning p % vissa viktiga punkter.
Såsom var att vän; ta följde också riksdagen i stort sett d ' en av utskottet anvisade vägen a a ställa avgörand &amp; av de viktigaste f rågoma på framtiden.
.
.
Även om reformförslagen alltså .f &amp; ligga till sig någon tid, torde en has- - tig överblick ' över seminarief ragornas läge just nu kunna påräkna ett visst allmänt intresse.
De principiella nyheterna i propo-.
sitionen äro beträff ande folkskolese- minarierna förslaget att h6ja inträ- desfordringarna ' vid det .4-&amp;riga se- .minariet till .realexamen eller däre- mot ' svarande kunskaper (d o ~ k med den inskränkning, att ' betyg skulle for.dras endast: i ett främmande.
, 0.
.
- D R I C K - R A.
M L O S A.
.
.
.
.
sveriges enda na&amp;ligt I '.
-.
, ..!
.
alkaliskii kattkri.
' Hovleverantörer till H.
Maj.
: ' t .Konungen ' och H.
K.
H.
Kronprinsen.
.. av Sverige samt.
~ e M.
aj; Kongen i f Danmark.
. '
.
.
*.
sprak) sämt försiaget-&amp;t giva stu- denthrserna vid seminarierna en .fastare.
ställning .inom - organisatio- tnen och- att utsträcka.
dessa nu ett- åriga kurser till att: omfatta två år.
Det a r tydligt, att de har föreslag- na förändringarna skulle innebära en avsevärd förbättring av vAr folkskol- ' .lararutbildning.
Proposition &amp; stöder sig i samtliga ' dessa fall pH skolöver-.
styrelsens yttrande och förslag.
Det a r också påfallande, ' med vilken.
av- gjord sympati alla dessa förslag hal- sats i de ' n livliga pressdiskussion, som uppstod efter propositionens f ram- lagga&amp;.
Förslagen äro ocksa syn- aerligen väl motiverade av de senare .årens pedagogiska utveckling.
SAväl .fixeringen.
av inträdesfordringarna till ungefär realexamens niv % som den föreslagna ökningen .av antalet0 studentavdelningar kunna betraktas som naturliga följder av den demo- kratisering av vårt ' högre skolväsen, som länge pågått och som i våra da- gar fortgilr i snabbare takt.
än nH- gonsin förr.
Genom 1927 Ars skol- reform ha ' både real- och studentexa- men blivit betydligt lattäre Atkom- liga an tidigare för den studiebegå- vade ungdomen över hela vårt land.
I själva verket a r det ingen epok- görande nyhet att fordra kunskaper ungefär motsvarande realexamen av dem, som söka inträde i folkskolese- minariets första klass.
Den, starka konkurrensen om platserna har vid flera seminarier drivit fordringarna sa starkt i höjden, att ' det knappast lönat mödan för dem, som varit sam- re rustade i kunskapsavseende, att sö- ka inträde vid ett folkskolesemina- rium.
.Icke desto mindre skulle det beteckna ett viktigt framsteg, om det fastsloges, att en fYraArig folkskol- lärarutbildning icke finge byggas p &amp; en svagare gruiid än realskolans kun-, skapsm %tt.
Det maste därför väcka bAde förvåning och förstämning bland folkbildningsvanner, .att statsutskot- tet ställt sig avvisande till detta syn- nerligen välmotiverade förslag.
Ut- skottet tyckes icke ha observerat, att aven for landsbygdens ungdom möj- ligheterna att skaffa sig högre skol- bildning i v %r tid äro oerhört mycket större an för endast n %gra decennier sedan.
Utskottsmajoriteten har ock- så velat binda den kommande utred- ningen av frågan om.
inträdesford- ringarna genom att bestämt uttala sig emot " en så väsentlig " höjning.
av dessa, ehuru utskottet erkänner, att i ett eller flera amnen en.
höj- ning kan anses motiverad.
Utskotts- majoritetens stAndpunkt, vilken av .Svenska Dagbladet traf fande - karak- teriserades ' som " rent utvecklingsfi- entlig ", segrade - så underligt det än later - i andra kammaren.
En reservation av herr Kvarnzelius m. fl.
föreslar lyckligtvis en av alla direktiv obunden utredning av fr %gan om in- trädesfordringarna, och första kam- maren räddade situationen genom att ansluta sig till denna.
Frågan om höjning av inträdes- fordringarna vid seminarierna f %r ökat intresse, om den ses mot bak- grunden av en del nyare strävanden Vmd n.3 P~~~SP&amp;SP %&amp;~EWU siw ' P Filosofi, psyko- logi, spiritism, astrologi, teosofi, modern uppfostran P ' Norrlandsgatan 30.
Tel. 2700, Gthckholm.
S Y Er ned vid läabordet och l&amp;t oss plocka fram svensk, engelsk, tysk eller fransk speciallitteratur, som siirskilt.
intresserar Er.
Begar var katalog.
' att.
radikalt lägga om fo~lkskollarar- narier - hastigt och lustigt, d. v., si.
utbildningen och i ett slag lyfta upp.
på ett .år, har man så fått det önskade den: på ett högre plan.
Särskilt inom lära&amp;illskottet.
.
Vid läraröverflöd folkskollärarnasi egen kår ha på se- har man lika hastigt kunnat minska nare tid röster gjort sig allt mer produktionen genom att indraga en hörda, som.
yrkat p % att studentexa- eller.
flera av dessa mera ' tillfälliga men bör vara den enda grunden för kurser.
För.
närvarande- ha ' vi sålun- folkskollärarutbildningen.
Man har da ' &amp; mma två studentkurser, e11 hänvisat till utvecklingen i de.
stora i Stockholm.
f ör kvinnliga: elever och ' e q i .. ' kulturlänideriia, d a r i de flest8 fall för, manliga.
de .. gamla seminarierna snart helt och Deras .tillfälligi karaktar har mir-.
.
hiillet slopats och folkskollärarutbild- ' 1 kerats.
statsfinansiellt därigenom,.
.
till dem utgått .på @ ra ningen forlagts till universitetet eller att anslagen särskilda lararakademier.
Propositio- stat.
propositionen föreslås emel- nen förklarar emellertid, att ehuru lertid.
nu, att ' studentkurserna fast - en dylik anordning !framdeles kan inlemmas i.
~eminarieor~anisationen.
.komma att ifrågasätt as.
även för vart De f å sig: tillmätt ett självstäidigt land, ', så a r denna fråga för narva- v a d e som en önskvärd .lararutbild- rande icke aktuell hos oss.
En intres- ningsform vid sidan om den fyra- sant motioii av herrar Johansson och åriga utbildningen: Dessutom beto- ~ a u l i visar,.
att en folkskollärarut- nas det för staten ekonomiskt för-.
bildning av detta mera kontinentala delaktiga.
med dessa kortare .. utbild- snitt dock har: sina ivriga föresprå: ningskurser.
Med hänsyn till det sfo- kare inom riksdageii, aven om motio- ra ' antal studenter, som under senare.
.,narerna icke taga steget fullt .ut och å r sökt inträde i dessa klasser, före- föresla studentexamen som # den enda ' s k propositionen, att sex student: grunden ' f ö r f olkskollärarutbildning- avdelningar inordnas i den fasta se- .. e n utan nöja sig med en fordran att minarie~r~aiiisationen.
Statsutskot: halva antalet av de årligen utexami- tet har icke direkt motsatt sig ' .en nerade folkskollärarna utgöres av viss ökning av studentkursernas .an- tal, men anser.
att hela frågan om studenter ..
Den mest uppseendeväckande ny- dessa kursers antal och .gestaltning * heten i propositionen a r kanske dock .tarvar ytterligare utredning.
Resul- studentkursernas nya gestaltning.
tatet av .den långa riksdagsdebatten Hittills ' har, Atminstone officiellt, ut- blev .ocks %, att bhda.
kamrarna utta- bildningen av studenter till folkskol-, lade ' sig för en sådan.
Den för.
en.
seminarielarare allra lärare snarast betraktats som ett praktiskt ' medel a t t reglera lararbe- mest glädjande nyheten i propositio- lhovet.
I ' tider av därarbrist har det nen var kanske förslaget om student- varit relativt enkelt att anordna dy- kumernas.
förlängning ' till tv8 år.
lika snabbkurser vid ett antal semi- Den knappa tid, ett %r, som hittills ' ': ' ': ' ', ', utbildn.
av föreståndaI-inmr vid ålde~dm~shem o. b m h e m.
Kursen tager sin början 8 jaa.
1933.
AnsöknAiden utgar 1 sept.
1932.
Prosp.
o. narm.
upplysn.
genom förbundets byrå.
Utbildn.
av: barnhe.msföreståndarinnor kommer till stånd endast under förutsättning av tillräckligt antal - val, kvalificerade.
sökande.
Sv.
Fattigvårds- och, ba~wrå.rdsförBundet, Regeringsgatan 54, Stockholm.
25:e h m f &amp; b. '
- 142.
.
- -.
.
.
HERTHA.
ansetts räcka till för att av en stu: d&amp;kg&amp;a en folk~koiläme,~har blivit &amp; I. tid a v ofuligt jäktande arbete, un-.
der .. vilket den uige&amp;udenten endast hi ' n&amp;r- %rf ara den starka.
splittring &amp; mellan de d n g - a.
n y a upigifterna.
En pedagogisk .. orientering även av biygsamt '.
slag kraver i y &amp; tid ett bredare ' shdiim bkdi b; arnp8ykor l &amp; ...
.
och.
.
ö v ~ g a grenar a v pedagogi- ken, än vad som fordrades exempel- vis - för .25 Ar ' sedan.
sjalva under- visningstekniken %r ocks % betydligt s t r a r e att tillägna.
sig nu än förr, dli det &amp; I framför allt fordras av 1ä- raren,, a~ han skall kunna organisera och stimulera barnens egen verkam -- hetslust,: och man icke längre böjer sig med att läraren ha5förmågi att p &amp; ett formellt oklanderligt sätt pre- parera.
och förhora läxor.
Därtill kommer så de m h g a övningsamnena pA - seminariet, teckning, musik, sång, tr8; dgårdsskötsel, slöjd, hushAlisgöro- mål, gymnastik med lek och idrott samt allt vad som ' hör till- den p r -.
tiska lärarutbildningen, d. v. s. auskultering i ' övningsskolan, under- visningsövningar, besök i andra laro-.
allt detta viktiga led anstalter o. - dyl., .i student ' ernas lärart&amp;ildning, vilka ocksk f u t ökad betydel- i samman- hang med de nya strävandena på sko- lans område.
Att de unga studenter- na under ett enda Ar skola hinna ori- entera sig, och upptäcka nAgot- slags &amp; het i denna pedagogiska m&amp;ngfald ?r helt enkelt ett psykologiskt orim- ligt krav.
.
, Man f å r - hoppas, att den i v.
riksdagen nu beslutade utredning, ' ' ' ...
.
.
.
.
.
.
.
en kommer att behjärta dessa - syn- punkter.
Allt vad som utvunnits ur denna på vändefulla ' uppslag rika p- position a r emellertid f ö r folks ko le se^ minariernas vidkommande - det ovannämnda * beslutet om atredni &amp; samt ett beslut att nedlägga semha- rierna i Härnösand, skara och Lands- krona .. Beträffande smAskoleseminarierna.
.
innehöll propositionen väsentligen ' förslag av.
praktisk natur anggende lararbehovet samt om seminariernas antdl och förläggning.
Den viktiga fragai om höjning av kompetensen för lärarna vid sm&amp;skoleseminariema var däremot ställd pA framtiden.
Den sjunkande nativiteten har .. giiit skol- myndigheter av alla. '
slag d i n g a mdi- ra problem att grubbla över.
Vidlyf- tiga sanolikhetsberäkningar av det framtida barnantalet ligga till grund för uppskattningen i v lärarbehovet vid såväl folk- som sm %skolor, och diskussionen av dessa frligor uppta; - ger ett mycket stort utrymme i semi- nariepropositionen.
Statsutskottet ställde sig egendomligt nog alldeles oförsthende till regeringens förslag att inskränka den alltför stort till- tagna organisationen för småskol- 1.ärarutbildningen och,förvånade varl- den med att - trots depression och besparingstendenser i allmänhet - föreslå en organisation, som med tre avglingsklasser översteg - det i propo- sitionen föreslagna antalet.
Och det- ta trots den allmänt bekanta arbets- lösheten bland.
småskollararinnor!
Riksdagen nöjde sig emellertid med to~kholnii.
- Pres anstalt.
.
y.
.
~ a (r l a v ä ~ .66, &amp; STOCKHOLM.
Telefon O, 49 91..
-.
~ t f ö i.
~ i e s &amp; i kemikk n ~, Wätt oDh fii~giiing av damkläder.
Apbetet utföres av faekman: Under garanti.
Hämtas och.
hemsändes.
Medlemmar av FredI-ika-Breme (r-Forbudt erhalla 10 % rabatt.
,:.
-
, '.
.
143: B ' ERTH-A att öka det av Kungl.
Mhj Aföreslag- Hemslöjden,.
som.
yrke.
na antalet småskoleseminarier f r å n ' &amp; R vi nu kommit darhän,.
att.
11 till 12s.
Seminarief ragornas öde: vid 1932 Ntriirigseln p &amp; d e l ä r d a banoba.
' ars riksdag kuhde envast beskrivas blivit så stor att den framtvingat. '
.
parollen om ' återgång till de prak- så: berget f6dde en ratta ...
tiska yrkena, ä r det ganska naturligt, att aden yrkesväljandk kvinnliga ung.
.
.
domen i hemslöjden tror sig finna ett.
, lovande yrke ...
En undersökning av förhållanderia.
.
.
I Sveriska kvinnoorganisati~ners sam- visar emellertid snart, att drmänhe- arbetsikommitté ' i tens kännedom om hemslojden som för internationell ' sedrustning, som utgör o,rgan för samarbete mellan kvinnoförenin- yrke är synnerligen vag.
Man har.
gar f ö syften ~ berörkde den .internationel-,, inte rida på varken kompetensfor &amp; " la nedrustningskonferensen, representeras ringar, utbildningskurser eller, de.exi- Fredrika-Bremer-Förbundet av fröknarna stensmö jligheter yrket.
har att.
b juda.
Kerstin Fjetterström och Eva röbe ber^.
i For a t t f &amp; en framställning av det egenskap av observatörer.
nuvarande.
laget inom detta specifikt.
.
kvinnliga yrke har Hertha vänt sig.
Fredrilk,a=~re~her-~~rbundets.
skola för till:.konsdenten i. svenska Hemslöjds- kvinnlig yrkesutbilhing.
föreningarnas ~iksförbund, fröken,.
.
Höstterminen börjar den-, l sep-: E b -.
b a ~ i c k.
tember.
Ansökkingar till Lägre kur- ...
- Det ar tydligt, förklarar froken.
sen, som meddelar grundläggande Fick,.
att den svenska hemslöjlden just.
kunskap i kliidsömnad, ' böra insändas nu befinner .sig i en övergångstid, då, ' före den 25 juli under skolans adress den söker sig nya möjligheter.
I åren Norrlandsgatan 20, Stockholm.
kring sekelskiftet, d % de första hem- F r å n Högre kursen har denna vår-, l termin utexaminerats nio sömnads-.
slöj,dsföreningarna ' bildades, bestod lärarinnor.
Då.sådan kurs endast an-.
deras arbete till största delen i.
' att.
.
ordnas vartannat .år, börjar nästa '.
väcka det slumrande intresset för och,.
Högre kurs först hösten 1933., I m %n av utrymme m.ottagas extra återypptagindet a v hemslöjden o * i samlandet och tillvaratagandet av elever i endast, sömnad, liksom även.
.
utexaminerade handarbetslararinnor den rikedom i tekniker och mönster, = på 12 veckors fortbildningskurs.
som fanns i de olika landskapen.
Det.
Prospekt sändes.
Skollans telefon ': gällde med andra ord att f å det gamla.
.
,.
.
Norr 123 99..
.
kunnandet organiserat.
.. ..
Det var ett stort och k$ävande ar-.
.
.
.
.bete, vars verkliga förtjänster nu.
spåras ' inte minst i det erkännande ' a ', #.
. '
' ' a. '
' ' ' I ' # ' ' I ',, ', ' ' ' ', '.
t '. '
Gudrun A-ndrén.
.
- ' - Legit; Sjukgymnast. '
Lästmakareg.
1 6 1 6, 2 tr. Tel. 164 ' 69.
Behandlar Re-umatiska iikommor, Gikt, Ischias, och - Nekviikommor, Massage, Bad - och Sjukgynnnastik.
Även he ' mbe- handlingar.
.
.
.
.
I.
.
.
iptresse, somyisas - f * utlandet.
* Det hinder nämligen numera ' inte sallan, att representanter .f ör andra länders regeringar, texti1.organisationer m. f 1.- -, Komma hit i studiesyfte, Den svensk8 hemslöjdens snabba utveckling förstar man kanske bast av någfa belyssnde siffror, som f rö- ken Fick laninar.
, Riksförbundet, som bildades 1912; räknar nu.
inte - mindre än 31 anslutna föreningar.
i Samma Ar som .förburid &amp; biidades kunde man uppvisa en omsättningssiffra p &amp; 419,000 kr: Nu ar man uppe i över halvannan - miljon.
1916 tillsattes en kungl.
kommit- för utreaning av den blev e t t svenska hems @ jden: .Det %- mycket digert betänkande .med: vackra sifhor; men ' utan n&amp;ot fö?
hemslöjds- .rörelsen glädjande effektivt resultat.
~i beräkning för Hr 1930 av lant- bruksrhdet G.
L e u f v h.
visade, att .den organiserade hemslaj dens i om- sättning uppgick till cirka- 2 mil joner kronor och omsättiiingen på markna- der, genom den s. k. kringföringshan- deln 6. s. v., till ci.rka.
l 0 miljoner kr: Slutligen beräknades vä~det av den i h e m m e och för förbrukning - där;.
inom utförda hemsl6jden till 25 ' .mil- jon &amp; kr.
~ e v a i r alltså mycket im- ponerande siffror man kom.
till,. '
d &amp; det .gällde omsättningen av hemslö j ds- # alster.
.
O @ dock äro- de nu för låga.
Men själva yrket och .dess möjlig-.
Te .de sig hgte2.i närvarande stund ?.
lika ljusa?
utbildningsmöjligheterna: äro manga.
ör &amp; och- främst ha vi de stora vävskolorna med- statsanslag.
Äldst av .dem ä r Handarbetets - Vän- nersy i Stockholm, i huvudstaden ha ', '.
s, vi vidare Johanna Brunsons.
och Tek, niska skolans.
I Göteborg finnas Maria Nordenfeldts högre handarbetssemi- narium och Slöjdföreningens skola och i Uppsala Fackskolan f ör ' husligekono-.
mi.
Även Uppsala lans, Malmöhus läns och Jämtslöjds vävskolor ha statsan- slag.
D &amp; ä r omöjligt att härippräkna alla vävskolor och praktiska skolor med vävkurser p % sitt program.
Dess- utom ges det landet över av.
hem- slöjdsföreningar och - andra e t t otal vävkurser på längre eller kortare tid - som ej ha samma kompetensberat: tigande som de stora- skoloriia och seminarierna.
.
Utbildningstiden för vävlärarinnor- beräknas till minst två år.
Man kan emellertid ej säga, att utbildningen ställer sig billig - i synnerhet som den ofta inte kan ske i hemorten.
.
Däremot får man säga, att det finns m %nga placeringsmöjligheter f ör.
en itexaminerad vavlararinna.
Hon kan bli anställd hos en hemslöjds- förening, t. ex. som biträde i dess för- säl jning.
Lönen varierar mellan 150-225 kr.
i månaden.
Den dag hon kommer så långt, att hon-.blir före- standarinn &amp; kan hon rakna med en genomsnittslön a v 300 k r: H o n kan ocksa f å anställning som vävlä.ra.rin- na .vid hemslöjdsförenings - vävskola och f %r d å 150-225. kr.
p r månad.
Mgn det visar sig, att aven vävla- rarinnornas löner kunna variera gan- ska avsevärt.
En hemslö j dsforening i södra Norrland t. ex. betalar sin vavlararinna 200 kr.
i ' månaden.
Det- ta gäller d % en fast anställning liret om och i ifragavarande.
anställning inggr d &amp; aven konsulentverksamhet. '
Vävlärarinnorhag id - 1khögsko- lands hemslö jdiföreningar.
.
.
oidriat sin:.
1prna:lön~villkor .visa sig vara bättre.
pensionsfraga genom a t t inträda ' i.
. '
De lia i allmänhet en lön a v 300 krt de.privatanstal1das pensionskassa.
.
.
i månaden.
De proportioiisvis högsta En n y möjlighet till verksamhet för,.
.
lönerna utbetalas å t vävlärarinnor vid väplärarinnorna.
' kan man utlasa u r:, ' sornmarkurse.r.
Gid folkhögskolor, och tidnirigarrias annonser, plipekar frö-.
.
liknande.
.
htresset f ö r dessa, väv- ken Fick.
Och de utgöra saqtidtgt ett kurser ä r synnerligen stort.
bl-and ganska intressant tidens tecken.
1nte lhndsbygdeni hiek&amp;, och det blir ock-.
Qällrin förekomma annonser f r h går, s å.
så, a t t.
; ntresset för kurserna f å r dar,, dar man.
önskar en .vävlärarinna, '.
d i e e r a ld ' er.as antal ..
Det.
ä r vanligen; för några månader framåt.
Dottern, hushållningssällskap och lmdsting, på gårdenskall gifta sig, och manhal- .. som i i a m r ~ d med.
hemslö j.dsf örening-.
.
ler fast vid den.
gamla ' traditionen, a r n a anordna aessa sommarkurser.
a t t hennes utstyrsel skall vävas hem-.
.
Det - har också många ganger före-.
: rna.
Män behöver alltsa en utbildad.
-.
.
' kommit sarparbete .mellan husmo-.
lärarinna, som sätter igång och leder: dersf öreningar .och hemslojdsföre- arbetet vilket kanske dessutom ger.
ningar,.
.
.
,.
.
.
.
.
,.
.
sy~sel@lkning å t - flera väverskor.
.
på.
.
.
.
...
Bland de b ä s h: pla.ceringsmö jlighe-:.
,.
gården ...
terna för.
utexa.miner.ade hvli-iiriii- Om man tänker.
.
på.
själia.
&amp; föran-:, nor räknas.
anställningar h &amp; van-.
det ay h&amp;ilöjd,en som ' försö~jnii&amp;&amp;.
före- oih &amp; nnesslöa~stalter, skydds- källi, är det - ' f l@a, skäl.
inte Så latt.
.
hem och stora.
hushållsskolor m. flo att få ' t a g i några belysande siffror.
: - statsunderstödda anstalter och, skolor.
~ ö r i r tiden gav hemslöjden .en my &amp;.
P å senare tid har .genom yrkesskolor- kecvanlig biförtjänst å t lantbrukets.
na annu ett sto+ .fält öppn&amp;s f ö r: husmödrar.
Ijet var det naturligaoch:.
.
hekslöjden och då i Synnerhet för.,.
för dem.
.ofta enda, sättet a t t skaffa vavlärarinnprn$.
~ n n u &amp; .r ju denna sig.
kontanter.
Hur s t m a d&amp;sa f&amp;-.
överallt, tjärister.,kunnqt vara ä r naturligt vis .., ^ nya.
: ikoltyp.
inte.
.
- men den är i varje fall .en sak att ' om6jligt .att, bey.
; ä+, aven om de:: räkna med för framtiden.
Vid dessa. "
skulle v a r a av '.
den.
största betydelse skolor a r inte.
b a k lönefrågan b ' attrk för uppskattningen.
av hemslöjdens.
-.
ordnad, utall ' det tillkommer eri a n - totalvärde som inkomstkälla.
Detta.
iiall viktig faktor - nämligen pen- beroende närmast på omöjligheten ay sionsfrågan, som ocksa a r löst.
P e n - a t t kunna, uppskatta inkomsten för sioneringen hörannars till de dystra .ek husmor eller ' hemmadotter, som punkterna: ' inom hemslöjden.
et.
inte h &amp; tillfälle a t t sitta i vävstolen, finns emellertid nligra hems1öjdsfö~- lika många t i m a r varje dag.
.
En,.
eningar,, som utgöra unldantag, så ha.
apnan Shk, som k a n ocksa f å r komma Malmöhus, Jönköpings och Värm- ihåg i .detta sammanhang, ä r a t t ar-.
.
, ' l ' ' ' I ' ' * ', ' i s, l ' .I, l, I - j, n ' ' ' ' ',, ' '; S. DROTTNINGGATAN.
.
' 10, ' 5 tri, STOCKHOLM.
Tel. (1) 11979 minovera+ + u ~ p t = r a c i e, r n ~ ~ s d pch e f ~ &amp; ~ l l d a&amp;ikvitete,r ' och a i &amp; n s t f ö A i, ~ ~.
.
.
Utför - dekorativa maln ' inaar .i antika stllar D &amp; rnöblei m; m.
betsinkomsterna variera ganska.
a b ' stolen mot denna nya typ, ty, son+ sevärt i olika landskap &amp; h trakter fröken Fick säger, " sthr d.en gamla.
.
.
allt.
efter vad vii~erskoma .f %- betalt.
vävstolen stilla,.
äter den Atminstone: I en industribetonad ort iiro arbets- inte räntor ".
Den nya,motorförsedda vavstolen kan naturligtvis vara för-, inkomsterna alltid högre.
f ag ra- av.
träfflig i vavl.oka1er - men d &amp; a r det.
d e exempel fröken Fick- lämnade äro talande .n.og.
4 södra- ~ o r r i a n d aro ' ju inte heller längre fraga om hem- vavlönerna således pA bomulbtyger.
slöjd i dess egentliga bemakkelse.
DA.
- 80-90 - öre p r - meter och- samma pri- h a r man genast kommit in.
pA nAgot ser galla f ör.
bomullsga ?diner.
: I ett.
annat.
P &amp; verkstadsarbete.
.
.
.
.
SmHlandsl ' än däremot betalas t60-75 NAgon egentlig platsanskaf fnings- öre pr meter för bomullstyg och $Ö- byrå äger den svenska.
.hemslöjden.
.
.
.
-.
75 ore för gardiner.
.
.
.
.
- inte ännu.
Men .det blir val nödvan- - Mycket enklare ä r d e t nat@rligtvis digt, att aven den frågan löses inom.
att samla uppgifter rörande fast.
an- e n snar framtid.
För närvarande ordo.
ställda vaverskors ' löner .. Deisa kunna nas den, liksom.
s % mycket annat, ' in- -.
.
.
.
.
uppgh till 250 kr.
i. manaden och; n-.
om förbundet vid sidan av e n a t ar- derstiga d allan 150 kr; i tider av full.
bete.
Det har blivit en vana, att man '.
.
frAn plats- arbetstillghg.
siffran 250 gäller för från ömse håll, allt~&amp;~bZide.
.
.
'.
sökande och arbetsgivare, vänder sig vävkrska i en sm&amp;ländsli herhslöjds-.
.
- förening, &amp; m tillsammans,.
- med - om - till riksförbundet, hemslö j dsförening-.
.
uttrycket tilliltes - en y ' samspelt " arna och deras f öresthdarinnor f ör kamrat väver mattor-upp till.4,25 m: s att genom dem f % - r %d och anvis- bredd.
ArbetetlförsiggAr dA ' ej i hem- ningar.
Men .dagens stora problem a r just .. met utan i hemslöjdsföreningens.
.
lo-.
att skaffa arbete å t alla dem som valt kaler.
hemslö j den som yrke.
h ep res si on en.
.
I de yttersta ': av dessa - dagar har har inte skonat denna verksamhet, - m a n ocksA börjat tala om hemslöj-.
.
dens rationa !isering.
~ e n: d e n n a ra- som sökt skydd innanför själva hem-.
tionalisering !blir först:och främst en mens murar, aven om den inte an-.
kostnadsfråga, framhåller ' fröken.
nu gjort sig s % märkbar som inom Fick.
Man har lyckats fram.
en andra yrken.
Och det ä r av oerhörd.
ny vavstolstyp med.
motor, könstrue- vikt att har i denna - unga - speciali-.
.
rad av fröken.
Carin - Wästberg och tet inte skapas ett proletariat, i all ingenjör T. Ödman.
En.
sadan väv.- synnerhet som hemslö j dsrörelsen i.
.
.
.
etol ' betingar ett pris av 490 kr.
F ö r sin svenska gestaltning har stora mö j- - de flesta ' väverskor allts &amp; ett ganska ligheter att medverka till lösningen oöverkomligt kapital, f ö r e n husmor av arbetslöshetens svåra problem.
.
i- allmänhet ä r det ocksa fbllkomlig-t B. BRAG-PETERSON.
- otänkbart att utbyta-den gamla väv-.
-.
. '
:, ' ' - - ' i. '
: - ' 1 ' ' ', ' ' ' u. '
' ' u.
\ S, för i ä r k orb srallnod i beneo.
.
-.
.
- Iqldolindar iötter.
is&amp;os.
.
Leg. C l w ~ahlström.
--.
.
.
Ddagatq 25, ~ t o c k h h.
Tid.
8.841 04.
' H.
10-2.. '
.
Tandläkare med. '
kand. M, HdRildM~s.
7 Stwegatan - 10.
- - Kostnadsfri r&amp;fi.&amp;ninB.
FÖRMANLIGASTE PRISER.
Mottagning enl. överensk.
Tel: Ö.
3 25.,
. '
.
.
.
.
.
.
- --.
itionern &amp; Förbung a r ett kris- 1 ' aldrig varit - a4nat a t t vara en regi- N i i d s b a r n sorh p$ f ~ r v å n h s y ä r t r i n g eller en s6rts världsstat.
Det.
.
kortstid uppnatt en viss yttre pondus - består.
av e n samling bsjalvstandiga.
.
, och, eloquentia corporis.
Hade ett '.
stat&amp;, vilka ha inbördes ' olika * rege-.
människobarn r,&amp;t en lika hårdhant ringar och sty~elsesätt, men som en-.
.behandling,skulle det vild spad ålder ligt pakte ?~ forbundit ', &amp; g a t t sam-.
ha tynat bort.
I. den mest.
otacksam-.
.
, ar,beta på vissa, f ö r den gemen&amp;mhia.
-.
ma jordmån och ' berövad huld,.
vård valfarden vitala områden.
~ f t e r ~ o m och .vanliga ord h a r dock1 förbundet varje.
lands: delegation, k80mmer till .-.
. '
, vuxit upp till ' vad ' det nu ar,, en s t o r Geneve med sitt utrikesdepartements.
; men icke stark, en - arbetsam om ock- instruktioner, ' ar det självklart, - att.
så inte helt sympatisk tohåring.
l.
full enighet.
i n t e kan uppn&amp;s .. förrän.
.
, ' Var finns den ' skyddande ' och sti- f o l k e n i v a l.
försäkra~sig om ' re- - - mulerande f0lk6~inion,.
.
som skulle t a -, geringar,.
besjälade av en enhetlig ' ga den spada- - [vart$sen under sina f redsvil ja: Ville.
var: &amp; h.
en som nu.
&lt;ingam Skugga?
Ja, inte liar i \ landet ' fåfängt .klagir begripa sin roll av.
åtminstone.
: ~ e ' n rörelse, .som gjort kugge ï h&amp;i !delsseinii maskineri, skul-.
: - förbundets sak till-sin, har en alltför ' le vi kanske u.ppleva d e n dag, .då m i n begränsad rackvidd för a t t lyckas i.
till - avrustningskonferensen endi &amp;.
.
.- sina strävanden a t t.
föra gllmänheten - skipkade ': människo ' r S O.
~ villé av-.
närrnare " d6t som försiggår i Geneve.
rusta .och ': adå delegation&amp;rns bestode.
.
.
.
Utanför en viss liten krets finns,, a v - personer, ' som.
inte hade blott ' det:.
det i ~ v e r i ~ e ' i n g e hag n för e n sak- egna landets utan hela världens,val i.
.
.
.
lig up&amp;sning5verk~a~het om.
för-.
sikte, .. -.
.
*.
.
....
*.
:.
.
bundets arbete ..
De - enda tillfallen - da '.
- man, rycker upp sig till ' ett visst in- ' LA$ oss !ta.
~a~an-IQinakdnf 1i.kten tresse, ä r n ä r.
det galet ute i ' som, e t t, f i r s k t exempel .på N.
F:S .. vaylden.
Och eftersom detta sker rätt - arbete i ' den allmaniiii opinionens be-., ofta, har N; F. också fått sig sin roll lysning.
iden rider fprt, nya kata- tilldelad som strykpojke: Man kon- strofet komma 03s a t t glömma de:.
.- staterar med harm eller bister till- .gamla,- men ännu minnas vi nog, ' att freds&amp;il.lelse att.
fö-undet, så snart det under förra vintern fanns en tid det borde.
handla;.
a r.
, odugligt och '.
nar maninte talade om annat a n kri-.
maktlöst.
.
get i Östern.
Vi mïnnas a t t under må- '.
.
.
, nader - tedde sig telegrammen från Det har gåt6 upp för den anglo- krigsik~deplatsen ungefär som.
detta,.
.
saxiska.
all&amp;&amp;hetei men ' knappast f r å n en engelsk.
' krigskorresppn,dent, för den .svenska,.
.
a t t ' N .. F. icke.
a r och till sin redaktion i Londoc:.
,, l ' ' m, ' a '.
,, ' ' t ' I.
I '. '
' ',,, ' .t '.
I. '
' ', a H '. '
lUo.rrköpirigs §tuviager S .. I I sturegat;; 13, ~tockholm.
Skobiagn:.
Graham.
Te !.
2835.
Klädesbandel.
Barnhusg.4, ~.toekhhm.
Ingen butik.
Ingaomkostn.
DETTA OR- SAKEN ' TILL VARA B ILLIGA PRI.S.ER
" Läget.
il Shanghai ä r tilltrasslat.
Frånsett spridd - - &amp; dgiviing rader lugn på alla front&amp;.
iide de ' kineserna o * japanerna stalla sig avva.ktande, och det a r omöjligt att i det nuva- rande laget saga hurudan- stridens ' slutliga utgång kan komma - att bli. "
~ r i ~ s k o r r e s ~ o n d i n t ' tillade en föl- l a ~ d e p o s t ~ c r i p t u ~ " De-: dagar tid- ningen icke hör av: mig &amp; all ovan- ' - sfå ' ende ~mredi~erak ' och inbyytas som s genljöd~ a.v jä.mherïop &amp; .fr &amp; dö- ende kvinnor och barn-, hlle herrarna i Geneve inskränka sig till en vackert formulerad principresolution, i vilken nian " utan att såra nhgon " sade ifrån.
att " pakten icke Gllater något land att själv taga sig ratt "; Situationen närmade sig skanda- len.
I en stämning av jäsande oro och spanning vantakde alla de, som ström- mat till ~ e n e v e för att narvara vid förhandlingarna, ' på hur - smilstaterna telegram i en.
eller anljan ' form. "
skulle handla inför den vanrna.ktens Lika ' 9t.illtrisslat: ' tedde sig läget.
i Geneve.
FörbundsrAdet hade i fem anda som tycktes hålla hela förbyhdet månader utan resultat - handhaft i sin gastkramning.
*.
.
- f redsmäklingen mellan Japan och Ki- na.
Rådet, i vilket sitter ' represen- Nu låg det ju vikt uppå ' att små- tanter för stater ' som ha speciella in- staternas delegater hade bakom ' sig tressen i Japan,: saknade materiella - en hemma-opinidn, som, kraftigt pla- och moraliska, möjligheter a t t, sätta derade för ett ingripande i konflikten.
makt bakom o ~ ~ e i i P.
.
å in &amp; bega -- Och visst fanns det.
' l .vårt.
land eiï ran hansköts dH frågan .. till ett urtima önskan att paktens föreskrifter skulle f olkförbund.smöte, som skulle att tillämpas mot fredsbrytaren.
Men beduta efter paragraf.
15 i pakten, dar fanns ocksh, som i andra länder, d: v. s. anfapdande av- mildhet aoh en bred, framför allt merkantilt be-.
lampor, utan att hota.
ked militära tonad opinion, som arbetade för att medel eller allmän bo j kott.
- nxm till allt pris skulle h %lla sig val.
.
.
~vrustni * ~skonf&amp;ensen ajourne- med Japan.
Denna %; sikt.
fick sitt - rades f ör någon ' .tid och.
: den tredje språkrör i tidning-r,.
vi.lka med en h a r s sammantradde det urtima.
folk- - lagom blandning av hänsyn för N. F..
förbundsmötet, som-till att börja med och ett varmt intresse ' för det egna erbjöd en dyster och olustig anblick.
landets näringar och sjöfart (ett in- Stormakterna överbjöd0 varandra i tresse som kallas " nationalism " nar zqxd&amp;ingningar att begrava varje det galler andra länder men " vis om- tendens till handling i ett blomster- tanke " när .det gäller det egna!)
var- regn av vackra.
ord.
samtidigt som nade för vågstycket att reta Japan.
japanerna kastade in den e n a a d -.
Detta a r ett exempel bland många styrkan efter den andra pA kinesiskt .på bristande fair play i behandlingen omrade och som: Shanghais gator av folkförbundet.
S a m m a.
perso- + ' ' I 15 juni-31 juli.
Kurs i praktiskvavning, garn * beräkning och kompositionsövningar.
Narmare upplysningar: Rhmdk !i~B@ffdff~ i !9Euiiua@r~ Kungstradgbrdsgatan 12.
Stockholm.
Tel. 9102.
- tiier.
och s ' aim m a tidningar, som 3).
a t t inom N.
4 '.
bilda ' .en kom- st ' a.ndigt haria forbundet för, a t t ' det.
mitté, ' som skulle övervaka.
a t t for- in &amp; " gör något ", vill nied alla medel bundets beslut efterlevde+ ' ' h i11 d r a, det f r å n att uppfylla sin - Det; isade sig tydligt a t t japaner- traktatenliga skyldighet,: när det ' &amp; - na voro ïångt ifrån; kansliga för för; .i &amp; landets intyessen ahses hotade.
, bundets hållning: Tonen, som från.
I.
.
.
jápanskt hall varit.
' rätt aggressiv,.
, blev betydligt mycket.m j ukare.
Föri '.
&amp; len trots; &amp; ormaktern &amp; rfiddhåga bundsmötet ajournerades för en tid,.
, .och trots P.
L.
M: arnas eni ii ves 11A- och nar det .i ' maj åter.
sammankalla- .. ' g o t vanvördiga srnekn~nii~.
på ' " det.
des kunde.
presidenten meddela, delel Praktiska Livets Män7 '!)
varnings- gaterna, a t t.
japanerna ' vor0 i.
färd signaler, genomdrevo småstaterna ett med .att draga tillbaka sina truppei.
,.
inglipande, som.
mänskligt a t t döma ohh a t t redan ' en, hel del armé- och ledde till avspänning och slutligen marintrupper transporterats hem till, till 1ösning.a~ hangh ha ikon flik ten,.
.
Japan.
.
.
: ' Ingenting smittar så som modet.
.
.
.Därmed v a r d e n.
uppgifteii i för- I början,förhöllo sig dessa ' småstater bundets.
historia avsluta &amp;.
.
f orsiktigt avvaktande, men.
bara det *.
.
.
,.
.. visade sig ' att.
en eller.
två vågade, ' Nar.
det iiu: visat sig a t t ville ingen vara sämre. '
D e t var en mötet bu * frukt och a t t förbuhdet hel sky av vittnen, som från tribu-.
utfört-&amp;t gott och hederligt arbet;,.
iien intygzide, a t t ratten, * soni ä r den steg val: dess.
aktier i, den allmänna ' svages enda yär &amp; blivit kränkt ' ooh ' meningens?
.
Knappast.
Det f iniis inte att Japan " hrutit bhde mot N .. F:s nggon prop~rtion mellan det klander.
: pakt och mot Kell.oggpakteii forbundet fick uppbära, när man.
vän-.
.
Den stämning v.
glad je, befrielse tade sig ett fiaiko, ?ch d % erk6nnan- @ i. lättniid,, som tycktes genomsyra .de som kom institutionen till del, när Själva k+~osfäreii 1 efter det visade, .sig att ' den.
bidragit till smktaternas.
uppträdande, hör till.
.
det urtima f örsamlingsmötets l jusa.
e n fredlig lösning.
av en våldsam konflikt.
minnen.
Stormakterna nödgades ' * g &amp; v i kuni ?a också vara &amp; ertygide med p % ett, beslut .som i huvudsak om, a t t det som hänt inte kommer att avhålla allmänheten f r å h.
a t t ' f) att UPPmalla Japan att draga nästa gång-en konflikt uppstår, in-.
tillbaka sina trupper; ' dignerat utbrista: " Y a d gör egent-.
2) att upprätta ett organ för att !igen N. F.?
Varför ingkiper det in-.
p&amp;.
ort och.
' stalle förmedla ' överens- te?
H a vi inte alltid sagt, a t t N. F., kommelsen molan de stridaiide .om ä r odugligt och enmäktigt? "
.
.
Sättet att uppnå.
vapenstillestånd;.
:.
.
*, ' ' ': ' ' ', ' ' enev ve- ' a l ' enev ve:.
.- t, ~ är t t alltid ' ' h m s o r ~ s f ~ ntfört 1 l t o ' ch - ~ä.lsittande Plagg!
angenämt att använda och blir där-, som, det kan erhallas till .mycket förmånliga priser.
80m Kappor och ~&amp;omenadk~st&amp;w.
hos. '
-.
~ e ~ i &amp; i ~ 13, s 3 ' ~ tri,.
hiss,.
. '
.
STOCKHOLM.
M. !i ' ~i: N.
118 75.
.
Den återhållsamhet med goda.
ny- de ".
På ett annat stalle- yttrar hon: heter som känneteckna meddelandena " Det är- en mer ' eller mindre erkänd.
.
från N: F .. a r s &amp; mycket.mindre p&amp;- regel att skandinaverna inte äro latta kallad.
som Sverige, ' från - Geneves ho- att manövrera.
Det exempel som ' un- risont, a r ett synnerligen: högtstaen- der förbundets tidigare dagar statue-.
.
de land.
.
:.
-.
rades av den kraftige nordbon Hjal, V i svenskar bruka arinars inte I&amp;- mar Branting, har vairdigt följts av era så, blygsamma.
Vi hö110 rent av flertalet senare svenska representan- - p &amp; att bli litet f ö r självsäkra i stolt- ter. "
Det förhåller sig ocksh dess bättre.
- - .heten över vårt lands- lysande eko- nomiska stallning-och geniala affars- så, att den svenska- delegationen - man.
Tills bakslaget kom .med sin trots den inhemska opinionens rela- tiva kyla eller likgiltighet - förbli- bittra laxa.
.
.. - Något som vi, emellertid aldrig vit sina traditioner trogen.
Princi- skrutit över a r den framskjutna stall- pen att strikt hålla på pakten och att ning Sverige intagit i den ' internatio- aldrig dagtinga nar rätten a r 3 fara nella radplägningen i Genhe: Andra har, hur ä.n delegaterna växlat, varit. '
- ' s '.
b - har en engelska, mrs.Bimmern, som genom sin egen och sin .mans verk- samhet st %r N. F., mycket nara, ut- givit en bok (" Must t h e.
League fail? ")
d a r h o n framhäver de skan- dinaviska land-ernas, och sä.rskilt Sve- riges, betydelse ' för förbundets ut- veckling i ratt riktning; I sin mycket krithka vidräkning med förbundets sekretariat - från vilket hon vill ha bort hela den nuvarande ledningen.
- yrkar hon p &amp; a t t den nye generalsek- reteraren skall bli en- skandinav.
.
.- P &amp; tal om .undfallenhet &amp; inför stormakterna säger mrs ~ i m m e r n att ".
.
.
nEigra ha &amp; rit litet mera själv-, ständiga an andra ...
Sverige har särskilt utmärkt s i g i detta hanseen- I inledningen nämndes att det van- skötta kristidsbarnet i Geneve ' vuxit upp till en, om inte stark, så dock desto mera myndig företeelse med en påfallande eloquentia corporis.
.
N.
$ ': s yttre organisation a r pH samma gAng vidlyftig och: stbilise- rad - ett av byr5kratiseringens osvikliga kännetecken.
Ärendenas in- vecklade a r t ställer numera större krav p &amp; kontinuitet i verksamheten an tidigare.
Arbetet skotesi från dag till dag ooh från fall till fall.
av en inre cirkel .av i allmänhet p &amp; platsen boende experter.
Sekretariatet, " för- bundets ensamjungfru ", börjar bli en trotjänarinna som t a r sig ton.
En massa skrivare - för vilka t e k n i- Drottningg.
41, Diottningg.
: ll, Regéringsg.
11, Biblioteksg.
11, Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasag.
8; Vasag.
23-2.7, Trasag.
38, V. Slussg.
8, CENTBLBAAGARDEBS STORA VANTELALL, Stockholm. '
- - -.
.
AOQWI ff-6~.sltkRrassig ff rak %; e
,. '
\ modigar; än män- k e ri s, utveckliiig tycks vara det hu- att k&amp;nor&amp;bo vudsakliga intresset - - nen, böra .vi ocksk önska att mycket: f å allt Större och större- inflytande.
flera kvinnor mitte f å sate och &amp; am-,.
har också en känsla av, att den ' ma i N., F. M e n v a r i f r h skola dessa.
- gamla diplomatien, som lord Cecil och kvinnor t a sin: kraft om de inte i det.
,.
Fritiof Nansen, så ' mycket fruktade, egna landet, fran sina egn &amp; upp- .. driver sitt spel.
dar nere som aldrig dragsgivare; f å stödet av en: enig, och.
.
.
förr.
N. F.: tenderar att, liksom dess modig ö&amp;tygelse?
d6tteroiganisation airustningskonfe-,.
.
orsaksked jan .formar sig ' till en:,.
rensen, bli en Ten ' diplomatkongress.
; cirkel ' dar slutledningen griper in i eller som m &amp; Zimmern elzikt uuttryc- utgångSpu.nkten.
Sanningen om f o l k ker det:, " ett annex till ländernas ut- föfbundet ar.
att det, alla stora later rikesdepartement och en: sorts diplo- till trots, inte a r nAgonting annat an,.
.
en.
osäker och från många håll '.
k u ~.
matisk lekplats! '.
- E k t a r ?mellertid säkert: För- schad tolvhing.
Institutionen, .som.
-: bundet m å vara bra:eller.
dåligt, n u skall hjälpa alla, behöver själv hjalp.
.
.
h a vi det och måste rakna med dess.
D e n h a r många grumliga %allor ' a t t.
.
existens.
.
' .Det.
var - nog mera e n, ora-.
torisk .4-iotelse,~ nar i JapanLKina-.
.vande vatten: den redliga viljan h6s.
.
.. länder ' s '.
fredsälskande man och.
konflikten den # ena talaren ' efter den.
alla.
,.
:.
.
andra s t e g upp: och vittnade om, att; kvinnor.
*.
.
.
.
.
, '.
gällde det förbundets vara eller.
nu.
.
.
.
.
.
.
.
.MIA LECHE.
.
icke vara.
Ty nog $isste.man .att ' hur " '.
.
.
.
., ...
- .. I det an gick skulle N. F. komma.
ner.
.
.
...
.
.
: pA fötterna.
Att tanka sig, a t t detta väldiga ämbetsverk, med sina otaliga.
~réi&amp;i&amp;a-~retnet-bkolans studie-.
stipenfwm.
.
.
.
.
.
utgreningar: av iekretariat, kommis- sioner och teknislp institutioner, skul- Stockholmskretsens.
red rika-~re- l e krossas av någon,som helst ' politisk merskola har sett sig i ' tillfälle a t t i motgång,.
a r en orimlighet.
N.
F. a r.
å r.
utdela ett resestipendium A kr.
.
arbetsgivare ' å t allt för många, har 500: - förstudier i något av de am- .nen som aftonkurserna .upptagit.
Sti- slagit under ' sig allt f ö r många am- .. pendiet: har tilldelats fröken Stina.
råden av social verksamhet, för att Kallqvist, som under åtta terminer.
överhuvundtaget kunna.
upphöra.
.
.
deltagit i undervisningen i franska '.
.
Men skall.
folkförbundet bli .ett och - unders fem terminer i engelska.
.
världens salt behöver det moraliskt ...
Froken, Kallqvist ämnar med h jalp av stipendiet genomgå en kurs i fran-.
.
mod och återigen moraliskt mod.
Om ska,.
fr. o. m.
1 juli anordnad för ut-.
det finns någon sanningS8i den satk, länningar.
vid universitetet i Gre- '.
som.
präglades redan av ' Euripides, noble.
.
.
a an t,, ' ' ' * a ' ' '.
;, u,, " ' ' ': L.
.
.
, I.
a 9 ' f f ' ' a, ' ',.
: ' s.
, ' i I; '.
s.
.
.
,.
GYNNA DE,, VA~NPÖRAS.
FÖRBÄLJ-.
.NINGSCENTRAL, Beridarebansg. '
23 B,.
.
.
~Sthlm.
Tel. 35 16.
Försäljning av ', ~anfö-~ ' byatelji och lappcentral kottager beställning- .ras arbeten: .Vävnader, stickade varör av ar av all slags soinnad.
' Även lagningar.
Öster- malmsg.33, n. b; Te1 .. ' 16193.
Öppet vardagar 9 - j #.
'.
a !la.
slag, klänningar, barnkläder,.
handar-.
lördagar 9-2,,.
beten,, rocliar .o.
farkladen, lampor, lamp-.
.
@ ER ARBETE ' AV-.
D Ö V ~ KVINNOR.
skarmar,.
leksaker .m.
M. Beställnin.
.
emot2 Moderata priser.
-.
.
Välgjort arbete.
.
tages.
.Hjiilp de vanföra ' till sjalvhjal @!
.
.
, ' ' '
.
.
id en kesa på nAgra ~ixkor ' irårei helst kan hon t a reda på-.om- och när Vlk31 bbs-ökte un &amp; * ecknid bl.
i. n&amp;gon plats finnes ledig för veder- Köpenhamn, Berlin, Stuttgart - ooh börande.
I själva t er lin gäller detta Zurich för att särskilt &amp; dera ung- naturligtvis endast ett visst distrikt.
domsf örmedling okh yrkesr&amp;dgiv-nhg eller eventuellt e t t visst specialom- på dessa, Man har ju på * kon- råde.
Vissa dagar i veckan äro.
av- tinenten ganska många å r s erfaren- satta för hennes personliga besök vid heter, bakom sig i " dessa f ragor till verkstäder, ateljéer o., dyl. På arbets- vilka v i i Sverige h.i$intilis ställt oss f örmedlingens yrkesr %dgivningsbyrå-.
- .er sändas namligen de platssökande så ' skeptiska.
.. - - -.
.
De yrke&amp;&amp;dgiyningsiristitutioner endast till sådana farlingsplatsei, dar undertecknad ' b.esökte ' i Tyskland sort- yrkesrådgivaren s j alv personligen- terade.
under den statliga arbetsför- gjort besok, sett arbetsförhilllandena hedlin&amp;n.
~ e s s a byrå &amp; häva Gan- och talat med arbetsgivaren.
Som man förstår sta4las mycket sto; lig &amp; en ' eller.
flera yrkesriidaivare anställda, kvinnliga Och mänliga- med r a personliga krav på yrkesrådgiva- var sitt klientel '.
Till.
- byråne finnes ren.
Hon har att.
ständigt följa med.
Biltid kiutet en pfiykologisk &amp; delning såväl arbetsgivare som.
: skolor och för anlagsundersökningar.
samt en 1ä-: iärareperyinal samt föräldrar oeh barn.
Rikligt med tid maste.
därför kare, speciellt intresserad ' av yrkesf.
rå-.
.
por.
I de större städerna - anställer .anslås till att besöka skolor och ' insti- man specialutbildad personal, delar tutioner, arbetsgivare,.
.
verkstäder upp klientelet efter yrkesgrupper och och ateljéer samt a.tt hå1.l.a föredrag tar.
aven emot vuxria- pe-one~ som på f oraldraaftnar och kongresser.
F &amp; varje ungd &amp; som efter av- ' önska byta yrke eller f å rad o &amp; h jälp för.
, vidare.ntbi~~dning inom sitt fack.
slutad skolgång vänder sig till en yr-. '
D.qf 6etydelsef ullaste, öeh till gagnet kesrådgivningsbyrli göres alltid upp dek f ornämsta - posten *.
: inneha.de, en- vad man skulle kunna kalla ' en livs- ligt undertecknads &amp; sikt, .yrkesr %dgi- eller karaktärsbild.
Detta.
sker med.
t a e n sj %lv.
-; Hon tarförst emot ung-.
hjalp a v underrättelser fr %n fyra ' domarna och far den forsta person- källor, ' antingen med hjalp .av f rhge-: liga kontakten me3 barnet: och ' dess f ormular eller personligt saniman- f örildrar.
Hon h i i $1-1 $n- tjänst ".
' ett träffande, namligen från foraldrar-.
avhenne s j ' älv upplagt arkiv innehål- nä, frAn läraren, från skol- eller yr-.
lande prospekt o &amp; upplysningar Er keslakare samt från yrkesrådgivaren ' alla de yrken eller utbildningsvägar sjäiv (eventuellt med hjalp av en.
som kunna komma i fråga.
u ar som psykotekni- undersökning). '
' ' ' L Med.
Kand., .Stockholm.
-.
.
Valhallavägen 73, ' 1: tr. - (@ v. 0stfa station).
Mottagnhg efter överenskommels.e pr, '.
.
- Tel. Vasa.
395 02. '
' -.
: * C.
en brunnsort med Ostersjöbad, o de alet för alla.
Idealisk familjesommarplats.
Ej &amp; got A.r ha?
i .Bonneby gjorts SA.
mycket för gasternas trew nad som i &amp; .r.
Xy regim.
M h p a förbiittringar; Skriv i dag, till Ronneby Brunnskontor,.
.
.
.
I Ronneby. '
Begär prospekt.
HERTRA l ...
.
l53.
.
.
Avde1ningarna:för yrk&amp;rådgiv&amp;ng givningen och har utarbetat vad man.
.
i Tyskland f å en: väl ifylld blan-.
kallar " die Technik der Einzelbe- kett för v a r j e barn som avgår u r ' ratung " och ' ' die psycihologische Ge, skolan.
Denna a r nagot olika upp- sialtung der ~ e r a ~ u n ~ s ~ e s ~ r a c h s " r all denna omsorg &amp; j ställd i varje distrikt, innehaller - ~ i man ' tr.ots önskat.
résultat,.
eller ' finner ma " a&lt;.
alltid uppgifter f rån skolläkaren; från. '
det vara.
a+ behovet läraren.
ooh f rån barnet s jalvt.
Blan-.
n ~ g o n orsak.
ketten tillhör däreiter arbetsförmed- kallat, sändes * den platssökande till lingens kartotek och a r e j tillgänglig.
anlagsprövning.
Man skulle sålides.
.
för a n d r a än tjänstemannen dar.
kunna saga;, att ' psykotekniskt proc ' Bland de frågor, som barnets lärare eller ' anlagsprövning .dels ä r nödvan-. '
ha att besvara, finnas t; ex. å Berlins, digt f ö r dem, som, söka sig in i vissa blanketter: (liimpliga ord understry- yrken där speciella anlag krävas, de1.s ' a r till stöd för yrkesrådgivaren i sa- k3s).
.
i fraga - dana fail.
där t. ex. Viljelivet. '
s j g v kan behöva komma till insikt A.
~ t ä l l.
i i i n g i a r b ' e t s - o c h om sina.
möjligheter.
I ~Yskland be- livsgemenskap: ~edaie, raknar.
man ' att c: a 25 % sändas till.
organisator; .... hjalpare,.
arbetare, d$ @ undersökningar.
.
ej.
intresserad.
...
di rån f ö r yrkesrådgivning och lär- B.
V i l j a: Stark - svag, trotsig lingsförmedling i Z u r i c. h. stod vid.
- destandig,.
.
beharskad - otyg- sin begynnelse under skolmyndighe-.
lad.
terna,men har sedemera blivit mera -.
Vidare förekomma flera f r&amp;g6r un- &amp; alvstandig och nämnes nu Ung-, de,; ahdra ' grupper sasom: intelli- domsnämnd- II (Jugendamt II).
.
Till.
genstyp, verksamhetsriktning, minn &amp; bYiånefinnes ej knutet något institut tankande, fantasi och förmgga att för unders~kni; ~ av barnens inlag.
j,.
.
uttrycka sig.
:: ' '.
.
Man ' begagnar sig for detta ändamål, ' Till de ungdomar som ' ej ' infinna.
av ett privat, psykologiskt.
institut sig å yrkesriidgi; 6; iingsbyrån .. sändes dar staden.
erlagger viss avgift per en skriftlig förfrågan om vad för undersokning.
.
Ungefär 5 % de slags platser de lyckats ' skaffa sig platssokande sandas till anlagsun- och ' lhur ' de fAtt d&amp;.
De flesta in- demökning.
.
finna- sig dock på byrån, - i .regel i Tr&amp;q byriin utföres.
ett iitensivt sällskap med nagon av sina föräldr ' ar; arbete bland barnen i skolans sista ifan.
frågar och berättar och disku- klgiser.
: Man # vill under detta å r.
h &amp; terhr länge med yrkesrådgivaren.
Det la yrkesvalet levande för .deras ögon.
, ar e n livsviktign fråga och med tysk övkr olika.
yrken h a ubrbetats myc-.
.
grundlighet försöker man gå till bot-, get utförliga b i l d-s e r i e r.
Des:, ten i - .allt.
Man lägger mycket sLor sa-sandas ut till- varje skola, dar d e vikt vid den personliga, enskilda: råd- utstä.llqs under en vecka, i &amp; skylt-.
.
,, ' ' ' ' l:, ' ', ' ' ', ' ' ', ' ' e ' Den omtänksamma hirsmo-.
vander s i g a l l f i d LundaTvattinrittning Garanteras ett ' ' f ö r s t k l k i g t arbete.
- Kläderna.
försäkrade under.
tvättningen.
.
,.
Telefon: Drottningholm 20 och .l 90.
1.
.l 54 HERTHA -.
.
- Iiida.
Efter denna- veckas.
slut upp- varna och därigenom göra vägen till.
sattes en ny serie-och - de andra san- byrån .litet enklare och lättare ' att das vidare till en annan skola.
Denna finna.
.
.
I&amp;titutet,; Erv&amp;svejledning Berksamhe; börjas redah pH höstter- minen; Samtidigt anordnar man ' fö- och 1rerlingdanvisning " i K ö p e n- -.
redrag om yrkesvalet.
.
Yrkesrådgi- h a m n var först upprättat i nara v a r e n gör även v e r k s t a d s - o c h a.
t e l j é b e s ö k med-barnen.
I sko -- samband med arbetsförmedlingen,.
lan göres då först @ - undersökning men har sedermera blivit löst fr %n av vilka yrken söm.
intressera dem detta samband,- ehuru det dock ännu ä r kvar under -- samma tak som ar-, pch sedan få på den - betsf örmedlingens kontorslokrrler.
.
.
som lämpar sig, ' göra.
dessa av bar-.
Som namnet anger a r det yrkesråd-.
.
1 nen mycket uppskattade besök.
De givning med psyko-teknisk undersök-.
.
yrken som ej lämpligen kan visas ge- ning man först och främst sysslar ' - nom en dylik demonstratiofi skildras med, Till institutets förfogande står - i samband med skioptikonförevis-. '
ning.
De kunna också f &amp; se-fotogra- dels en läkare, dels en utbildad psy-.
.
fier a v och föremål .tillverkade inom kolog f ör anlagsundersökningarna.
Institutets tjänster tagas i.anspråk av olika yrken pH ett mindre mu-um - och för.
- såval enskilda som av e n hel .del or- - som Jugendamt II Mastaref öreningen, vilket man.
disponerar ' e t t rum i en ganisationer: som har egen larlingsförmedling, har skola.
.
.
o-så insett nödvändigheten av ett - - Ännu ett utmärkt medel har ZU- fastställande av lämplig- och begärt att san- richs Jugendamt II i gin hand för att het.
för ett.
nå ungdomen ocli det ä r en liten tid- da, ina till institutet.
sta-.
.
skrift " Berufswahlsblatt ".
Den redi- den ~ ö sänder samtliga ~ per- ~ ' geras på ett charmant ooh medr~c-.
soner, som söka kommunal.
'. '
.
kande sätt - med stort bildmaterial ning inom expeditioner, kontor, bib-.
- och ut liotek, spårvägar, polis och brandkår, ungdomen i skolans.
sista klasser- till undersökning, Institutet använ- Dar ger den uppslag biide.til1 lektio- des även av, taden för e&amp;~llande av.
ner och diskussioner.
- utlåtande över personer, som av en: Den förbindelse Jugendamt II så- eller annan orsak mistat sina kör- lunda f å r med barnen underdet sista kort ooh nu ansöka om nya siidana, läsaret tjänar till att klara upp deras samt av invalidförsäkringen för fast- - förestaillningar och ge dem en rikti- ställande av invaiiditetigrad: E t t av gare uppfattning av de olika yrkena .. stadens varuhus har en uppgörelse Men den a r ocksa nyttig för att göra.
med institutet om undersökning vid.
.ungdomen bekant med .yrkesrådgi- nyanställning av persond.
, -,. '
', - A.
: #.
I ' T A N D T s wNEIKEa.
Ged- utbildn- i guld- 0. kautschukarb.
Kurs und, överins.
av leg, tandla Mang- ' Arig erf.
E:Landau, valhallavägen 112, Stockholm.
Tel; Norr 19521.
I .är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, olerade och lackerade möbler, golv korkmattor etc. 8orttager yttenfiäckar pB bonade möbler, Hterstäiler dem i sitt nybonade skick.
Efter användning .av oljan är möbeln impregnerad.
LUNDAHLS TEKN.
FABRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarho deN 666..
Nederlag: Kiipmangatnn 21, &amp; ockholm.
.
I F ö i alla uppdrag som ej beköra Ett.
förbisett kvinnoy&amp;e. '
Iärlingsanställning erläggess.
natur-.,.
.
.
.
.
ligtvis en viss avgift an vederböran- ET klaga&amp;-i dessa tider högljud- ' de uppdragsgivake .. dake än ' pA~@ycket länge uver sv&amp;- I ' bn a&amp;redo&amp;~el.se &amp; An &amp; - i iigheten a t 6 - f h n a utkomst&amp;öj~ighe-., Tyskland konstaterar man att .jrl.kes- ter ' för ungdomen .. Alla ' banor.
överfyllda,: de ': .landa ' som- d e.
ra&amp;ivningbn och lärlingsförmedling-.
.
e n under åsens lopp ha bfivit ' av allt olärda.
Det kan då måhända +av större.
b&amp;y.delse.
: Detta därför att nhgot ' intresse att peka på ' ett yrke, ungdomen ej blir hänvi.~ad till som erbjuder.
rätt S &amp; goda ' utsikter &amp; i anlas: och böjelser peka, till ' fiirsörjning, om icke ' åt ' all?
' S &amp; utan även.till sådana.
där de;, s &amp; vitt.
dock.
$ör den .. kvinnliga.
ungdomen: etta yrke a r restaurantpersmialens.
man kan överskasla a&amp;etsmarknads- Det hay funnits en tia, da ' arbetet läget, efter avslutad ' l$k0tid ha p$gon ' in+i ~h.re&amp;&amp;nrant barit .så kott som möjliphet ' att finna arbete.
und &amp; deires9ionrJt-der torde den- i alla a ' vseenden.
synnerligen påkos- ia uppgift viktigare än tande och ställde utomordentliga iin, men ' ocks &amp; sv$rare.
När man krav bilde den fysiska ' och ' den.
.
därför ser på förhållanden hgS; psykiskahwstningen.
Den fortskri- i sverige vi dandi höjningen av restaurantkultu- - man beklaga ej förr f å t - en offentlig yrkesrAdgiv- - ' ?en, ' Som ä r en a ~. '
d m e e ~ t påta&amp;a ' följderna av vår; tids nykterlietsrei ning, som Just nu, i svåra tider, kun- de rustad.
för sin uppgift.
DA former, och de ö k a d e krav, som vi nu ej äro nog lyckliga att äga en ställts p &amp; lokalehas tekniskautrust-,: dylik institutioq ä r det av stor vikt ning, h a jämsides med en- modem att sa micket möjligt.
utnyttja a all ag stiftning ooh en allmän till- de till rådfragning som lämpning av kollekti ' vt reglerade .av- sta till bugs.
Särskil$, institur hlsf ö~hållanden medfört högst avse-.
~ ~ ~ d ~ i värda k a förbättringar - ~ ~ ~ i ~ de ~ anställdas ~ - tioiier - som t. Forbundet, Stockholms stads.
arbets- arbetsvillkor: väl inredda kök, h f - förmedliw8 ungdomsavdelningar tiga ' och ' med arbetsbesparande an- Stockholms, stads ungdomsbyrå böra ordningar av olika slag, ~ a c k r a mat- ju äga föräl,drars och ungdoma &amp; för- Salar.
med aV,gjjOrt mindre doft an.
troende och kunna st$ till .tjänst med förr av sprit, men minst lika mycket av god mat, begränsad arbetstid (för upplysningar.
= personal i, kök och kallskänk .enligt.
Den råd lydck ä?
vis!
åttatimmarslagen), ' rimliga ' löner, ', s D ' ' ' ' vara.
att, ' ' ' '.
, s, ' ' ",., KAJSA BAROK-LAGERGREN:.
.
.
.
.
ordnad semester 0th s jukhjälp o. s. v. ...
.
.
.
, I.
~I&lt;OMS.TSTOPPN#NO -.
utföres av fackkunnig personal .till synnerligen.
billiga ' priser så ' välgjort att Ni knappast med blotta.
ögat k &amp; upptäcka lagiiingen.
R &amp; s6 hämta vi.
, Strumpor.
uppmaskas. '
40 öre pr maska.
. '
,.!
,,.
.
~onstetop~ningsate~en.
.
Kungsgatan 77.
Tel. Kh.
69 05.. '
a.
,.
i ' i.
.
.
.
.
.
.
.
I '.
.-.
.-.
156 - HERTHA L.
Och sedan sex.
å r tillbaka finnes en särskild läroanstalt för utbildning i naringen.
Y-ets standard har s %- ledes.
: i olika avseenden- höjts vasent- ligt: Det borde därför numera kunna anses som minst.
lika-, gott.
som.
de flesta andra och Atskilligt bättre an många.
: - &amp; l &amp; de unga flickorna ha svårt att finna vägen dit.
Detta.
.galler mindre, n a r det a r fråga om platser som ser- .vitriser - fördomen mot dessa plat- ser shsom icke tillräckligt ' If i-na " hål- ler pil a t t vika och det med synnerligt fog, ty i servit&amp;sens ställning .finnes .numera intet, som skiljer den från vilken som helst annan .hederlig be- fattning, möjligen bara det att .för en pigg flicka med .intresse f6r.
manni- skor och deras olika märkvärdigheter; en s %dan plats erbjuder: större ut- byte; stöire omväxling och större sti- mulans an mAnga andra platser, s a r - skilt siidana- som aterfinnas bakom kontorsdisk ooh .maskinskrivnings- bord, somneljest tyckas ha e ' n besyn-.
nerlig lockelse för ' de flesta ...
Men.
går man till, restaurantkö- ken, skall man snart finna att man mött en arbetsplats, dar efterfrågan på kvalificerad personal icke riktigt täckes av tillgangen.
Har a r sålunda verkligen ett område p %,.rbetsmark- naden, om vilket man kan säga att det finns utsikter för-dem, som agna sig därHt.
Men det måste ' understry- kas - att det a r frAga om.
en utbildad, kvalificerad personal.
För de enklare - arbetsuppgifterna; i disken o. d.; fin- nes alltid tillräcklig arbetskraft till. '
' -.
.- förfogande, och det - %r dessutom, knappast platser, f r&amp;n vilka man kan stiga uppåt.
S %som nyss nämnts, finnes - sedan å r 1926 i Stockholm en speciell yrkes- skola for restaurantpersonal.
Skolan,.
vars namn a r Restaurantskolan, bör- jar sitt Qjunde läsår i h&amp;.
Den ä r grundad och bekostad av de ledaiide organisationerna i yrket för a t t sörja för en god rekrytering och för att bespara dem, som p % allvar önska agna sig darht, de mycket större.
kost- nader, som följa av en utbildning vid någon av de utländska skolorna.
Re- staurantskolan har hittills utbildat 282 elever.
Av dessa äro endast 65 kvinnor, varav 42 servitriser, 14 kall- skänkor och 9 kökselever.
- Re&amp;m to- talsif f ran för de kvinnliga eleverna a r sålunda mycket obetydlig, men sar- skilt framträder den ytterst låga siff- ran för kökseleverna, och dock ha dessa liksom för övrigt aven de * öv- riga flickorna genast efter den ett- Ariga skolkursens slut fått goda an- ställningar med en, begynnelselön av utom fri kost 80 ii 100 kr.
- i månaden, saledes, om värdet av maten evalve- .ras i penningar, ett belopp, som %t- minstone icke understiger vad andra yrken bereda sina nykomlingar.
Om skolans undervisning m % föl- jande uppgifter vara av intresse.
Las- året omfattar tiden fr %n mitten av september tili början av ma j ..
Kursen, som a r avse.
i första hand för ny- börjare i yrket, uppdelas i tvenne lin- jer: en för serverings- och en för kökspersonal.
B %da linjernas elever Ett omsorgsfullt ach gediget arbete utföres till humana priser.
Antika möb- ler renoveras pietetsfullt.
.I,.
W. JJ0HHAWSSOF.J G:LA BROG+mAN 23, STOCKHOLM.
.
TEL. 173 79..
.
.
I I åtnjuta.såvä1 som ikoiunder- jämväl.
fri.
kost i den restaurant; dar ?isning.
Dessutom ' anordnis i m-ri den prfckti,ska utbildningen meddelas; utgör 500 kr.
för hela läsåret, Bostad A.
.
v - efterfrågan en fyra mknadeis måste eleven själv anskaffa ooh.
be- ' kurs för utbildning av kallskänkor.
~kdundervisnin~en, gom omfattar S kosta.
För i Stockholm mantalsskrh- till 10 timmar i ' veckan, onifattar föl- na elever- f i n ~ a s p % ' giund av anslag av Stockholnk stad fyra friplatser.
5 h d e amnen:.
s ess utom stå &amp; ipendiebelopp till sko-.
för servitör- - och kökselever gemeo- samt: varukännedom, vinkannedom, lans förf ogande f ör avgiften.^.
ned- fackfranska, handelsrakning och han- bringande med högst 200. kr.
Dessa delslära, alkohollagstiftning, yrkes- stipendier komma instundande läsår att i ' främsta rummet ' disponeras för.
hygien okh turistgeograf i; kvinnliga kökselever.
för servithreieve; särskilt: engel- Skolan hoppas nu för det komman- ska, ' övningar;.
, d e läsåret f &amp; nöjet; mottaga flera för kökselever särskilt: matsedels- kvinnliga kökselever an hittills och, teknik, praktiska övningar.
a r saker på ' att de flickor, som lampa: Den praktiska utbildningen, som sig för yrket; icke skola ' %ngra sitt &amp; er elevens huvudsakliga tid i an- val av levnadsbana.
.
.
M. MARCUS.
språk och under vi1.ken denna blir i tillfälle att följa allt arbete inom re-.
.
stauranten eller köket,.
meddelas 1 Nya förbundsmedlemmar.
den restaurant i Stockholnl, till vilken eleven hänvisas.
~ r b e t s t i d e n blir dar- fru Rosa Almkvist, f f u B A s t a d: vid i ' vegel densamma som för restau- Ellen Ysberg.
H a r n ö s a n d ': f r u Anna Blom, f r u rantens ordinarie person@, men läm- Vendla Hellman, fru Lizzi Högberg, frö- nas nödig ledighet för bevistande av ken Lilly Högberg, fru Hillevi Linder, fru - ' skolans lektioner och särskilda öv- Tora Martin, fru Karin Norell, fru Gerda .ningar.
Sökande till skolan skall ha Nyberg, fru Kaj Zetterlund.
uppnått 15 års %Ider och bör icke K r i.
s t i a n s t.
a d: fru,Dagmar vara äldre än 25 $r.
Elevantalet a r Dahllöv, fröken, 4nnee De la ' Gardie, fru begränsat.
Bögre utbildning.
an folk- Maja Håkansson.
u .n d:.
fröken, Frida, Berg, fru Ast- ' skolans erf omrdras icke f ör skolans ele- rid.
L Borelius, fru .Birgit Segner, fru Lisa ver, vilka vid skolundervisningen upp- Akerlund.
delas i grupper med hänsyn till sin M. a r i e s t a d: frröken Stina Lo- ' - skolunderbyggnad.
Anmälan om in-.
krantz.
N 0.1- r k ö p i n g:.
f Elsa ~ j ö i k; trade skall ske skriftligen före den 1 fru.
.
augusti och stallas.
till ResCau~ant~ ' Inger Claes, fröken Louise af Geijer- stam.
skolan, Stockho1.m 16.
S t o c k h o 1 m: Fru Adele Lovén, frö- Skolavgiften, för vilken erhålles ken Aqvilina Olsson.
, '.
e, '.
i I ' - ' ',, I F. V. 0: s Slöjdavdelning .Sveavägen 4.0, Stockholm.
- ANTON PERSON Tel. Norr S8 18.
MASTER SAMUELSOATAN, do, I.
S J U KSKÖTER,SKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och * BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR * ' Hjälp genom självhjälp.
* * ' .FATÖ.LJER .- SOFFOR 1 ', T.
N. i84 19.
- OTTOMANER Beställningar och renoveringar utföras till humana pri- ser och garanti för.
gott arbete; ',
Resenär.
&amp; isser, noveller och essayer av ' Anm Lenah Elgst~&amp;i~.
Alhert Bonniers forlag.
.
. '
I skarpetsade profiler- av mänskor som lever sitt liv där, nu, under femhrs- planens knutpiska.
Med suggestii styrka trader genom dem ett nutids- skede tätt inp % en, om vilket man, i trots av allt vad som berättas om det, vet sa litet och endels.
Mig synes att dessa psykologiska snapshots, install- da i den politiskt-sociala miljöramen dit de hör, kunna - sägas vara säll- synta vittnesbörd med avseende p &amp; en svårgripbar verklighet- - som hela varld ' en har största: intresse av att verkligen f % nagot grepp p %.
Till sist -- under utrymrnesbe- gransningens tding - endast den .kortaste vink om att " Dickenslandet ", i E n g e l s k t, bör lasas av.Dickns- älskarna.
E .-K-n.
- Plankra svenska Vandtriid, .en mindre broschyr av C.
A. Wulff, tillställes för saken intresserade gratis (s &amp; länge upplagan räcker) genom Swenska Orden, Stockholm.
-.
- Det.
vore- k-pyiast undedigt om.
d- överflödande reselitteraturen.
gjorde folk blaserade i- fraga om gen- ' ren, i synnerhet som eh hel del av den ä r även ganska-överflödig.
Kon-.
sten a t t .re %a.
a r sannerligen inte all- män .egendom, och - vad.
skall - det.
bli.
av nikr de som inte ha ' en aning om.
, den ' därtill ger sig p &amp; a t t skriva ' om siria erfarenheter. ?.
:.
:.
.
- ' Meii med vilken.
tjusning tar -- man - inte till sig en resekonstnärs bok.
.Hur har den.
inte förmågan att trolla en med sig på fardevägarna hur l %ngt i:.
fjärran och in i det okända de an sträcker sig.
Resenären Anna.
Lenah Elgströms.
bok tar sin förnämliga plats bland de inte allt för mångtaliga.
.
.
som fyller m %ttet i detta .avseende.
Hon har konstnärsblicken, som a n g a r: i n det.
.mötandes yttre sar- drag, lanhkap, stader, mänskor, hon har sirinesfördjupningen, ' som beting, a r pejlande av d &amp; inre sammanhang.
Förbundets medlemmar och övriga et, och hennes bildande fantasi lägger.
de stora synvidderna öppna:inför en.
läsare av Hertha ombedjas observera.
R y s k - t, F r a n.
s k t,.
E n g e l s k t, att Fredrika-Bremer+ ' ö&amp;undets by- 14 ' a.1 i e n s k t heter.
avdelningar i r %, Klarabergsgatan 48, Stockholm C, boken - det ä r ännu niigra till.
.Hur innevarande sommar är stängd.
under mycket av intresse var och.en bjuder, tiden ' 4 juli-16 juli.
.
I övrigt halles under månaderna skulle jag dock vi1 ja Saga att ' R y s k t juni, juli och augusti expeditionen.
i alldeles särskild grad vittnar om denna resenärs genomlysande skild- öppen med tillämpning av sedvanlig - ringskonst.
Mot bakgrunden av Sov- sommartid: vardagar utom lördagar jetrysslands främmandartade - och kl. 11 f. m.-3 e. m., ' lördagsr M.
' 11.
svarbegripliga miljö tecknar sig f. m.
3 e. m.
. '
. '
, ', ' -. '
',, ' ' ' L o g.
@ n s, A fkki ' k a '.
.
.
. '
Tillverkare: ~k&amp;ens- \ va~srnakanhe b ords- och inMggningsPttika -.
0 0.
.
b i Akti~boiag Bollnäs.
flera f ramstående.
amatörskådespelerskor.
.
en animerad och roande dramatisk ander- hållning, livligt uppskattad av.
den talrika.
.
~ ' a v l e k.
r e t s e n hade den 7 3ch 8 publiken.
.
.
april anordnat .tvenne offentliga förelas-.
.Upplysningsbyrån har under vårtermil ningar över, barnpsykologiska problem, och nen anordnat följande upplysnwigsföredrag f örelasare .var d q av krFsen inbjudna, för avgående elever u r flickskolornas och berömda auktoriteten på detta ' område, do- högre folkskolans, högsta klass och flick- centen vid Wiens-, pedagÖgiska institut dr. gymnasiets sista.
avdelning: kyrkoherde - Elsa Köhlep Den första aftonens amne Hagbard, Isberg, W e n sol@ala bariiavår-.
var " Barnanaturens krav .på en ps ' ykoh- den ";.
f r a Ester Lutterman, " Nöjesliv, och ' gisk uppfostran " och den ' andras " Skolakti- ungdomsglad jey '; fröken.
Ida von Plomgren, vitetens problem i ' teori och praktik ".
, E n " Allmän yrkesöversikf ?.
. '
.
,.
.
fulltalig publik, &amp; visade a t t intresset var '.
.
.
stort för dessa, fragor, och " dr Köhlers ~ ä r n ö s a i d s l i r e t s e, n hade års-.
djupgående erfarenhet samt fangslande sammantrade, den, 4 april. '
Ars- o &amp; reyi- framställning gjorde, de båda föreläsning-.
.
sorsberattelserna föredrogos och ansvars- arna - h %llna på svenska som d r K. be- ' - frihet.
beviljades styrelsen.
Den förutva: hiarsk &amp; - .till eh synnerligen värdefull rande styrelsen ' omvaldes och utgöres av exposé ' av de framlagda problemen.
fröken Emma Westerström, ordf., fru Ellen.
.
Kretsens ordförande, fru Ruth Johansen, ' Bucht; v. ordf.,.
fru Elsa Söderbaum, sek -- - framförde kretsens .tack till dess högt var- reterare, fröken Olga ' Berglund,, kassaför-.
.
derade gäst.
E f t e r första aftonens före- valtare,:samt, frökem ' Gerda Agrell.
Vidare drag, som hölls i Ansgarshallen, hade .bsupé beslots a t t utöka styrelsen med två ' supp- anordnats, p % v i l l n, följde ett animerat leanter.
Valda blevo fru g a r a Odéen o c h - samkväm.
fru Maja Hesse.
. '
~ i l revisorer l valdes fru Den, 20 maj hade kretsen sitt sista sam- Gusten.
Edelsvärd och ' fröken Anna Abra- manträde före sommaren å Valbo gam- hamsson.
.
melgard Viretas under fru Ruth.
Johansens ' - Efter iiismötet vidtog ' ett animerat.
sam- ordförandeskap.
Sedan f oreningsangelä- kväm; Fru Elsa Söderbaum gav en Imyc- genheter behandlats redogjorde fru Lydia ket, intressant redogörelse gör F. B.
F:s Säfweliberg, för årsmötet i Stockholm.
.
uppkomst och ' mål.
Efter föredraget vi- Darefter .kaffedrickning i det fria.
F &amp; sades F. B .. F:s bildserie.
Vidare.
förekom Ebba Lundbalck gav.
en livfull skildring av musik av fröken Selma, T jerneld och ' upp- " Vretas ".
historia; ' avhörd med stort in- läsning ur.
Sten.
Selanders.
" En dagr ' av tresse av de talrika mötesdeltagarna.
fröken Emma Westerström.
.
.
H a l s i n g b o r.
g s k r e t s e n hade den Jön:köpingskretsen.hadeden 10 mars årsmöte under ordforandeskap ay 119 april sammanträde i sin klubblokal, var-: vid fröken Ids von P10,mgren gav en in- fru.
Kerstin Bendz.
, Ars- qch revisions ?.
, tressant och livfull skildring av förbun- berättelse.
godkändes och ansvarsffihet ' dets: mångskiftande verksamhet.
Ordföran- beviljades.
Styrelsen omvaldes och till den, fröken ' Signe Wennberg, frambar de sekreterare efter.
f r u Marianne Herrlin,: närvarandes tack.
och gav uttryck för d e n som avsagt sig, uppdraget, valdes fru.
Eli: glädje ' som förbundets avhållna .sekrete- - ' sabeth Kusei.
F ' ru Herrlin.
: ' avtackades: rare .berett kretsen genom sitt besök.
Frö-.
varmt för sitt värdefulla och uppoffrandb.
&amp; en Wennberg berättad?
darefter om för- mångåriga ' arbete för föreningen, varefter: bundets .årsmöte .J Stockholm.
Efter en.
li- ordf. redogjorde för sjuksköterskeb$åns t e n kaffepaus vidtog under, medverkan av verksamhet.
.
och darefter överlämnade, or-.
. '
' ',, t. '
, ',, ' ', ' a. '
' \.
:.
.
: * ?Mim &amp; älbng.ss; 1 !r titdt för vetenskr &amp; I. '
.
snsikGvåid Grevgatan 10, I tr., Stockholm. '
:.
: '.
.
.
Tel. 794 97.
Beställ tid:; B&amp;andling,.ar frostskad ?r.
finnar, pormask.r, Pdrig hyd, .vPrto~, bmng .. fläckar etc. ~erosolinbehandiin~n.
:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
,.
MANICURE; ' MASSAGE.
PEDICURE.
~.
e s t ä l tid.
l ' '.
i - .-.
ELSA GJORLING-BERGMAN.
Diplomerad f &amp; Academie Scientifique de; Beaute, Paris. '
: -, ' '.
det till fil.
lic. Elisabeth Dahr, ' som.
höll ett mycket intressant föredrag. '
över ämnet: " Skolljus och övriga lärjungar ' inför livets krav. "
Efter sedvanlig tesupé sjöng frö- .. ken Alpha Tingberg ~ ö ö ~ h v i s o r: Arsmö-.
tet var talrikt besökt - och aftonen lyckad: Kretsen sammanträdde Anyo den.
3 maj, då aftonens föredrag - hölls a v d r Lund- borg,.
som kåserade över sina resor.
i mindre kanda turisttrakter och visade ' en mängd särdeles.
vackra- och - instrukpva l jusbilder.
Efter det intressanta .föredra.
get var det tesupé- och samkvam, da fru Lisa.
Frick underholl med, musik.
.
.
da Lindblom, som på grund av flyttning fran staden lämnar kretsens ' &amp; yrelse, över- lämnade fröken Langenheim en bukett nej- likor och uttalade kretsens tack for hen- nes intresserade- och värdefulla arbete för Fredrika-Bremer-Förbundets - Mariestads- krets.
Vid samkvämet upplaste fru Mar- tha Bergenf eldt en redogörelse f ör f örbun- - etc Sjukvårdskommitté och dess sjukskö- N o r r k ö p i n g s k r e t, s e n hade onsdagen den 18 maj anordn- vårsam- kvarn for sina medlemmar % Strömsholmen.
.
.
Även till Linköpings- gch ' M jölbykretsarna- K a r l s t a ' d k k r e t s e n h a d e @ tt hade skickats inbjudan om deltagande, o &amp; sista sammanträde för våren torsdagen d. f r b båda dessa kretsar hade ett flertal 28 april.
Ordf., fru ' Gerda Hellberg, medlemmar hörsammat ' kalleken tilJ .fes- framlade förslaget om F.-B.-F:s anslutning ten, som inalles samlat ett 60-tal delta- till samarbetskommitt$n for internationell gare.
Kretsens ordf., fru Fanny Björkman, nedrustning, vilket - av kretsen bifölls.
Fru Elsa Lovén redogjord ' e- för årsmötet i öppnade mötet och halsade de närvarande Stwkholm, och fröken Edith Ahienlöf höll välkomna, därvid särskilt vändande sig till föredrag om " Julia Malmstedt, en livsbild.
Kallens gäster.
Efter ett par meddelan- och en tidsbild ", dar .hon frammanade ' bil- den rörande kretsens verksamhet, varvid den .av en för alla gamla Karlstadsbor väl- särskilt nämndes inbjudan till Fredrika- känd gestalt och samtidigt gav mången Bremer-Förbundet a t t hålla nasta - årsmöte fangslande inblick i det borgerliga livet i Norrköping, överlamnades ordet till fru Elsa Alkman, som i korta drag redogjorde.
under senare delen av- 1800-talet.
Sedvanlig tesupé avslutade det talrikt for arsmötet i Stockholm 1932.
' Fru Elsa Thysell återgav därefter innehållet i ma- besökta sammantradet.
.
gister Öhlins föredrag " Ungdomen och ar- M ' a r i e ' s t a d s k r e t s e n &amp; ide,den betslösheten ".
För den musikaliska underhhllengen 6 maj allmänt sammanträde .och samkvam svarade på ett mycket förtjänstfullt satt på Husmodersskolan.
Fröken Langenheim och fru Fogelqvist redogjorde för forbun- fru Iris Werge, fröken Aina Botvidsson och dets årsmöte i Stockholm.
Till, fröken Ger- fru Karin Wistedt, den senare vid pianot.
! '
. '
.
.!
Lilafargade etiketter REKOMMENDENAS A V HERRAR LAKABE.
.
.
Tidskrift för den svenska kvinnororelsen, utgiven a v FREDgIBA-BREMER- FÖRBUNDET.
Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
~cke-f&amp;bundsmadlemma~ pre-.
numerera 6 nihmaste postanstalt eller i bokhandel .. Pris för postuppl.
: 1 / 1 Ar kr.
6: 5.0; - 1 / 2 Ar kr.
3: 50; 1 / 4 Ar kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion.
och exp.
: 48 Klmabergsgut., Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1 4.
Tel. Norr 48 50, 27 6S.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62.. '
adanstalt:.
har mycket nytt att erbjuda för 1932 års säsong.
Begär prospekt från badkontoret.
Villa Vettra Flickpension.
för HUSLIG UTBILDN.
HUSMODERS-, HANDARBETS- Q. VA-VKURS 8 jiini-20 aug.
Faclrutb.
lärarinnor, god ' omvårdnad, utmärkta .badställen, all. ' nut.
; konïfort.
Höstkurs 15 sept.-15 dec.
Begär prospekt ...
FRU ' ELVIRA GIÖBEL, HANMAR, ASKEIRSUND.
TEL. HAMMAR 10. '
(samma höjd som Holmenkollen).
Öppet 5 juni-l september.
Helpension 5. &amp; 7 kr.
per dag.
Inskrivningsavgift 5 kr., d.arutöver inga; kurplatsavgifter varken för .dem.
som önska en fullständig badortskurs eller endast avse .vilq.
Kamrerarekontoret .läm- n a r utförli ' ga upplysningar.
Rt. '
59.
Intendehg och öved ?ikare: D r J.
A.
Andersson.
BILLJG SOMMAR OCH SEMEiSTERVIiSTELSEI.
5lzirntoni$a Skolhem i ~ i d i &amp; ö för gDssa~, .åldern 6-11 &amp; r.
' Förberedelse till inträde i.
1:sta klassen vid allmänt läro- verk.
Ut1närk.t 11elinackorder.ing och om- sorgsfull vård. '
Prosp.
, sandes på begäran.
Guiwor Gowenius, LidinM.
Tel. Lidingö 774; kl. 11-12 f. m; Inspektor: Majoren E. Lieberath. '
pengarna.
dess verksamhet och trosåskiidning!
Las bö.ckerna: ' ' ETT FULLTONIGT EVANGELIUM, Av past.
R. Breitholtz: Pris 75 öre.
GUDOMLIG HELBRAGDAGGRELSE.
.Av pastor .Per.
Nilson.
Pris kr.
1: 50.
HOPPET OM JESU ATERKOMST A.v folkskoll.
Th. Wiberg.
Pris 50 öre. '
~ ö l v&amp;kdsen j i tidningen MISSION~SFACICLAN Pris helår kr.
4: -.
FrAn nu och till årets .slut kr. '
2: 50.
F A C K t A N S F ö R - L A G .Postgirokonto.
51314.
Stockholm S$.
I.
.
\ Andrakammarvalet.
.
.
- .. -.
.
.. --.
.
Semina6efrågorna .vid .. - årets riksdag.
Av R &amp; - .. -.
Hemslöjden som- e k e.
.
- L Av B.
&amp; ag=peferson.
.
wik&lt;ind&amp;. '
.
.
-.
::.
- - -.
En ~en&amp;vekr&amp;ika.
.
Av.
Mia.
.Lethe, Till frågan om - yrkesrådgivning.
Av Kajsa Ba+ck=Lager8r~n.
- - Ett förbisett kvhoyrke.
Av M. Marcus.
.
3.
Från bokvarlden.
H U LTA-F-oRS LAMPL~G REKREATIONSORT 1,000 fot ö .. h.
Alla moderna badformer, elektrici- L tetsbehandling, massage.
.
Vegetarisk.
- I och blandad kost.
Individuell diet.
.
ransta talt Siodsborgsme fod ~fsikalisk-~ietisk.
.
Helpension.
.
.
Tel. Borgs 6 95,, Hultafors 16, ~llvlanda~68.- -.
-.
Läkare: D: r.
E. GARBY.
I Begär utförligt .prospekt.
Postadress: Hdtaf 093 .. Vanatryckeriet, Stockhodm 1931.
