# ID: svediakorp-per2918
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,427
# sentences: 1,882
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
: Med detta.
.
numrnar f6ijer b i l a p.
...
.
TIDSlKlZtFT; FOR; DEN: ' SSVENSICA K ~.
W N 0 =; C,,.
-.
._ &lt;.
.
, R ' p i L m ~, ELL.
.
.
AVB ' FREDRIK; 4-B.
zDA; IK-ToR:.
-:.
' - iciömu~y~m X.
.
E n serie haften.
med skildringar från olika kunskapsområden.
: för sko@.
ochsjälvstudium, under redaktion av.
.
.
.
.
OSCAR AUGZELL och NILS OLSSON ' - --, - HUR EN &amp; ODERN TID.NING KOMMER TILL: av Redaktor Tomten Wassén.
.
--.
-.
BLAND TI~MERHUGGARE I KANADA -,.
...:.
-.
.
- &amp;.
.
..:.
uv .~Folrs~mTisEa~ Huruld- Vcstm&amp;.n.
.
.
.
.
- ._.
.
-.
.
VID VARA LQT$ OCH .F-YRPLATSER -.
.
av GeneraZdice&amp;t &amp; Erik Hugg.
.. -.
HUR E N MODERN - BIL KOMMER TILL ...
.
av Ci&amp;l {wBerijölr .Erik W b e r g.
*.
' I.
.
-.
.
.
.
-.
A, - ...
.
.
.
.
:.
.
.
.
-.
av .. ' R&amp;dnki&amp;.
I v a - ~ F ~ i c k, ATLANT-RESA:.
+.
.
-.
E ?T.
SVENSKT KLONDYKE BOLIDEN- EN - .. - .-.
.
av Kapten, ' Stellan 7,VuZf f: HU % E N VADERLEXSRAPPORT KOMMER TILL-.
.
u v ~ ~ ' 0 ~ ~ ~ d i h i " e e l ~ Wallén.
tör~.
.
.
.
.
.
BLAND MASTARE, GESALLER OCH LÄRPOJKAR,.
.
.
cm Rqhlitör SigfrZcl.Hansson.
.
'.
---: -.
- MODERNT TI~ANSPORTVASEN.
.
* H- SVENSKA.
-.
.
.
-.
cw .Han2nd@ek.tö.r .Sal.
Vinberg.
.
-.
-.
RIKSDAGEN ARBETAR.
_.
.
.
av -, RedakZ &amp; ..; Rqgmr Ehzan.
.
-, &lt;.
- -.
E N RESA P &amp; %VRE JANG-TSERIANG - .av Rcupfe ' iz Sigz&amp;~d Sternvall.
*.
-.
Häftena, som är6 Akt illustrerade och vartdera- &amp; fatta cia 64 sidor,.
- sta p r styck endast 80 ö r e.
.
- - -
FEBRUARI ' 1932 ':.
.
, - .. .. ': -: ' HAFTE 2.
,.
.
.
.
-.
8.
D.
I .Z februari Qppiiades i Geneve.
den efter$ öl jande tildeii framfördes i nedr.ustiiingskoiiferensen av utri- ofta " @ nk&amp;i på internationell regle- kesministern i den senaste.
brittiska ring av rustningarna.
Den första a,rbetarmiiiistaren Mr.
Henderson, vil- fred ' skon@rensen i Haag å r 1899 sam- ken på sin tid utsågs till~konferensenk mankallades i sådant syfte.
Som be- ordförande av ~ a t i o n e r i y förbunds kant kom emellertid konferensens ar- r %d.
Praktiskt taget alla suveraiia bete a t t.
huvudsakligen röra frågan stater äro företriidda vid denna kon-.
angiiende förlikning och skil jedom: i.
ferens.
Meda hä.+syn till sin +omfatt-.
mellanfolkliga tvister samt krigets la- ning och sitt upphöjda syfte, att kom- gar och ' bruk.
f avrustningsfrågan plettera den internationella f redsor-.
.
kom endast en resolution riira.nde sta- ganisationen.
geriom att åvägabringa ternas utgifter för militära ' andamiil en allmän överen~skommelse om de ria- till stån &amp; Under den efterföljande ' tionell &amp; fustningarnas begränsning tiden: hölls e n andra fredskonferens i och minskning, kan nedrustningskon- Ha.ag.
Ar 1907..
Långvariga f örhand- ferensen jämställas med de stora hi-, lingar fördes också under denna tid storiska konferenserna.
I alïa delar mellan ~torbritannien och Tyskland .av världen väntar man med .otålighet argående en ' överenskommelse om in- på vad som må-kunna uträttas vid stallandet av kapprustningarna p$ ' denna betydelsefulla sammankomst.
.
- fiaveii.
~ 1 brittiska 1 ~ förslag avYisa- Under .den period, som inledldes av des dock från tysk sida såsom nedsät- f red~konf~erensen.
i Osnabiiick och tande för nationalaran .och stridande Munster å r 1648, gjordes sqm bekant.
mot Tysklands legitima intressen.
Se- försök att.
utbilda en mellanfolklig, ' dain .förhandli~garna.
avbrutits, på-.
ratt för att giva de erkända suveräna gingo frain till yärldskrigets utbrqtt.
state~nas samliv ' e11 fast laglig grund- ohejdade kapprustningar till lands val.
Sedan ur den ' fraiiska revolutio- och till sjöks.
.
nen och.
~apoleonkrigen ett nytt Efter d e t senaste stora kriget 11.m.
statssystem bppstått, sökte man å som, bekant en ny fredsorganisation, ~ i e n k o n ~ r e s s e å n r 1815 skapa en.
kommit till stånd, som är långt mefa, - permanent fredsorganisation; Under fulländad an dess föregångare.
Dess, ' ': / ' I
system f ör f redligt b.agginde - av, Turkiet och ~ovjetuniqnen om be- tvister ' har under de.
giingna &amp; Fen gränsning av sjöstridskrafterna i kunnat .uppvisa ' en för~ånansvärt Svarta .Havet, det i - samma ma- snabb iitveckling och - omfattar prin- nad ingångna preliminära avta- cipiellt alla stater utan Atskillnad till let mellan Frankrike och Italien ras eller religion.
Systemet innebär om ömsesidig begränsning av.
far- en djärv nyhet, nämligen förpliktel- tygsbygget samt slutligen det all- s e r för staterna z &amp; unger- vissa ' b &amp; männa ettåriga rustningsstillestån- tingelser deltaga i-.
gemensamma det, som ingicks i ~ e n e v e i september taget tvångsiitgärder mot fordragsbrytan- * och som biträtts av de stater, ' s. k. sanktioner; Fredsor- - alla stater.
~ämsides harmed har Na- ganisationen har stöd av doktrinens tionernas förbunds förberedande allmanna erkännande av.
krigetsa för- nedFstniilgskommis&amp;on efter rnAng- därvliga och brottsliga natur, under Ariga f örhandlingar utarbetat ett ut- det att tidigare vissa fol-krättsliga kast till a l l a n konvention om rust- skollor.
betraktade kriget som .en nöd- ning~beg~änsning, som ligger till vändig, i vissa fall ock &amp; nyttig, in- grund för förhandlingarna vid den stitution i folkens samliv .. - slutligen nu pågiiende nedrmtliingskonferen- vilar systemet p å - en.
i ~ a t i o n e k a s sen i Geneve.
- -.
Ansatser till förnyade kapprust- - förbunds akt intagen förklaring om att fredens bevarande forutsätter, att ningar hava ioke saknats under de de nationella rustningarna nedbring- senaste åren.
Sålunda har.
den as till det minimum, som ä r förenligt marina rivaliteten mellan dels Stor- med staternas säkerhet.
Efterkrigs- britannien och Förenta Staterna, dels tiden kan också uppvka:flera exempel Frankrike och Italien tidvis föror- p %.
internationella fördrag om rust- sakat stark spänning.
I, Tyskland ningsbegränsning, sAsom fredsför- finnes en vitt utbredd opinion, som dragens bestämmelser om de bésegra- vantar p &amp; första lagliga tillfälle att de 14inderna ' s.
rustningar,, 1922 Ars avskudda landet den rustningsbe- Waahingtonkonvention om sjöstrids: gränsning, som ålades det .genom krafternas begränsnin.g, vilken in- Versailles-f reden. '
Under den ekono- gåtts mellan.
Storbritannien, Förenta miska kris, som n u i snart två å r Staterna, Japan, rank rike och Ita- hemsökt världen, har emellertid den lien, 1930 Ars ~mdontr-&amp;at i samma allmänna misären tvungit staterna ämne mellan de tre fö-tnämnda mak- att minska sina rustningsutgifter och terna, 1930 års avtal mellan Turkiet att sysselsätta sig med andra problem och Grekland om begränsning av de än de militarpollitiska.
Samtidigt båda ländernas sjörustningar, det i kräver en världsomfattande opinion, mars 1931 ingångna avtalet mellan som säkerligen &amp; r starkare än någon-.
-, ' -. '
' huvudvärk, feber, muskelsmärtor, ischias etc. rhålles i allra apotek.
I.
I.
l.
.
H E R T H A: '.
.
.
.
.
.
29:.
sin tidigire, att jegeringarna komma.
förstis att db egna - verkliga eller överens i nedrustningsfrågan.
M m förmenta - militärpolitiska intres- kunde under sådana förhållanden va- sena tillgodoses ' på bekostnad.
av.
r a.
frestad att saga, a t t ögonblicket grannarnas. '
Det.må vara ' tillåtet att.
just * nu vore, inne för a t t framtvinga.
konstatera, att de ' " militartekniska ".
avslutandet av: en konvention om - öveiväganden,, som härvidlag under ' rustningarna ävensom att, om tillfal- * de f örberedande förhandlingarna va- let försittes, hela saken troligen ' ånyo rit bestämmande för staternas stall-.
blir ställd på en mycket oviss framtid.
iiingstagande, icke i alla fall förkfal-. '
I samband med nedrustningsför- lit fullt odiskutabla just u r det effek- handlingarna,, .l.som .f ör övrigt i tiva f örsvarets synpunkt.
.
f raga om andra internationella f ör-.
, .D&amp;- förefaller oss icke vara skäl att handlingar, tal &amp; ofta '.
om " tekniska ' genast .bryta staven över konferensen.
svårigheter ".
* Det kan vara skal i eller ' gripas av hågon slags despera- att icke ' låta sig allt för mycket im- f ion, om.
f örhandlingarna skulle gå poneras av .detta uttryck.
I. stallet .långsamt och resultatet bliva klent.
bör man .tala om den inbördes miss- &amp; der inga förhiillanden kan man, .tron och kanske ibland också om de vänta sig en omedelbar effekt av ned- obotfärdigas förhinder.
Om rege- rustningskoriferensen.
Kanske ä r allt ringarna vilja skrida till en inskränk; vad v m.
i. basta fall kan uppnås en damm mot förnyade ' kapprustningar,.
ning av rustningarna, så " lassen sich.
die Paragraphen schon f inlden ",.
som - som kan bli ' till nytta den dag, då viil- ståndet återvant och den chauvinii- " Bismarck uttryckte sig.
Att utforma bestämmelser om exempelvis reduk- tiska: propagandan ' Anyo far fastare.
.
tion av rustriingsbu~dgeterna, bel mark under fötterna.
gränsning av krigsflottornas tonna- ge, forbud mot undervattensbåtar,.
föibud mot tungt artilleri och ' tanks; begränsning av truppstyrkornas nu- Insamlingsfonden.
... '
merär, .utbyte av noggranna under- rattelser om miIitara förhållanden Nya hidrag: och upprättande av ett permanent den upplösta klubben D.
K till; ' gångar &amp; enom E. Théel.
.
,.
.
kr.
154: 89 organ fök att kontrollera dessa bel stämmelsers efterlevnad, torde icke genom medlem av h al mö kretsen,, 46: ' -.
.möta n %gra oöyrstigliga " tekniska - Summa.
k.;. '
h o: 89, svårigheter ".
Svårigheterna uppstå på den grund a t t varje regering vill Harnied-utgör fondens belopp kr.
68,268: 89. giva konventionen en siidail .utf o m - ning, att den blir " rättvis ", varmed l ' l ' ' ' '.
b, ', ' ' a, RIC ' K:.
RAM LOS^^ ~ v e k i ~ e enda s ' natnrligt, iikaliska vatten.
...
.
. '
.
~ o &amp; ~ e ~ a e ~ tiil r e r H; Maj.
: t.
~ o n ~ n &amp; och- n H.
P.
8 ' av ' Svvige samt.
Hs.
aj.
K. H.- ~ i o &amp; i n ~ e n ' - Kongen, af Danmark.
30.
- HER ' THA.
I 1.
- ' ocent Hilma ~ore1ius ' - namn ä r se- D d a n länge.
känt: såväl i iii iver si- tetsvärlden som på skilda &amp; iala om- råden, ej minst genom de stora in- satser hon gjort för kvinnosakens f ram jande.
Särskilt Fredrika-Bre- me-Förbundet med alla dess.
olika ve~ksamhetsfält låg henne varmt om hjärtat.
Under nio &amp; r var hon-ord- förande i förbundets Lundakrets,.
aren 1921-26 var hon medlem av F.-B.-F: s styrelse - och hur ofta har icke denna tidskrifts spalter bjudit på artiklar av hennes.
fina, stundom spetsigt fina,.
alltid ' med originalitet och elegans förda penna!
Bland, Hil- ma, Boreliuls ', smärre uppsatser st % just hennes Fredrika-Bremer-studier, speciellt i f råga om traf f ande psyko- logi och nya synpunkter, på ett syn- nerligen högt plan.
- Det ' mest utmärkande för u il ma Borelius ' vetenskapliga begåvning var utan tvivel psykologisk klarsynt- het och strängt logisk tankegång.
Denna läggning kom henne helt.
na- turligt att koncentrera ' sina - akade- miska studier på litteraturhistorien.
Hennes större arbeten på detta .owirå- de äro:?
' Erik ~ u s t a ' ~ f e i ' j e $ren r före avfallet " (doktorsavhandling), bio- graf ierna över C.:G. von Brinkrnan och över Hedvig Charlotta Nordenflycht samt hennes sista, för kort tid sedan ivslutade arbete " ~ i e nordischen Li- teraturen ", som bildar-en fristående del av det i b er lin ' under utgivning '.
.
.
- - - varande verket " Handbuch der Lite- ratur~vissenschaft ".
.
A t t nämnda framställning av Skandinaviens lit- teraturhistoria tilldragit .sig upp- märksamhet ej minst i Tyskland framgar tydligt nog därav att docent Borelius för blott några d n a d e r se- dan av en förnämlig tysk litteratur- historisk tidskrift - anmodades att skriva om Goethes förbindelser med Sverige, ett uppdrag, som hon ocksa: utförde.
Hilma Borelius- var mhgsidig i sin vetenskaplighet ': som fil.
kand. skrev hon en fransk essay, " Etude-sur l ' em- ploi des pronoms personnek sujets en ancien francais ".
Redan häri ger hon prov p &amp; skarpsinnighet och skarp- synthet - egenskaper, vilka blevo till.
ovärderligt gagn för hennes littera- turhistoriska forskningar, da.rvid hennes förmhga att tränga till djupet, att kombinera, där ingen förut tänkt p % någon sammanställnin.g, och kom- binera r a t t, i hög grad framtrad- de.
Så blevo också il ma Borelius ' litteraturhistoriska undersökningar av bestående värde.
Föga a.nade Hilma Borelius själv eller niigon i den urngangeskrets hon samlat omkring sig vid ett festligt tillfälle för omkring t v å å r sedan, att hon redan då bar inom sig fröet .till den obetvingliga sjukldom, som nu helt tillintetgjort hennes yttre varel- se.
Jag tänker särskilt p % det sam- kvämet därför att detta blev sista - har specialiserat, sig på nutidsproblemen.
modern livsföring, karakMrslr2b ning, liwet efter döden o c h dylikt.
I - gången hon inbjöd.
ett sa stort fång a.v gäster u r.
skilda lager, jag täiikei.
?ckså p å det ' - därför a t t det sätt, på vilk.et hon .då under utövandet av sitt värdskap räckte till ' för alla och en var, var betecknande för henne.
Var- ' je gäst fann vid sitt kuvert e n vers, spirituellt skriven;: direkt anknuten.
till personen i fr&amp;ga, författad av värdinnan.
Gästernas antal uppgick till cirka 40 -, Hilmas spiritualitet, hade räckt till ' för dikter å t laget runt, och nedskrivandets möda hide e j varit långvarig, t y - jag vet det.
- hennes skrivmaskin hade fått f un- gem så snabbt; den fbrmått för a t t ' hålla jamim steg med tanken.
.
.
; Hilma ~ o r e l h " räckte s tilYiför den ena lika val som för den andra,, icke blott viid gästabuden utan aven under vardagslivet, då hon ofta bistod särskilt unga .studentskor med råd och i dhd och då hon - vare detta sagt m e d starkt eftertryck - t.
o. m. under sln sjukdoms sista skede.
ag-.
i i a d e d e n ömmaste omsorg åt sin å1- derstigna t r ~ t j a n a r i ~ n a Den.
' gamla.
gick bort knappa två månader före matmor. '
Ähnu ett kamkteristikon för Hilma Borelius ' var hennes verkligt stora.
mo ?aliskk mod.
: Hon tvekade aldrig.
a t t bryta.
en lails för det hon ansåg r a t t och rättfärdigt - aven om hon riskerade a t t härigenom adraga sig.
ganska stora personliga obehag.
.
Det k y s k e allra, vackraste bladet, i Hilma Borelius ' - livsbok - var det, pA vilket ho11 ' - inskrivit.
sina vänners namn; De ilanmen sudd,ades aldrig ...
en, gång vunnit Hilmas ut.
Den, som,.
, '.
Kikare Norrlandsgatan 5, Stockholm vänskap, förlorNe den aldrig.
Hon i e v d e m. e d sina vanner, hon fröj- d ' ades med.
dem, hon grät med dem, ' ' deras framgångar voro hennes, deras motgångar också hennes.
Man kan utan överord.
säga, a t t hon skydde ingen möda, då det gällde en vans.
.
.
.
basta.
.
g il ma Borelius gick utan fruktan ned i dödsskliggans dal.
' Hon längta- - de icke efter dödeii, hon älskade livet, ' men ju.
mer hon led - och hennes li- dande var stort, ' stort som hennes tå-.
lamod 2 de.sto mer fornam hon dö-, .den som en vinning.
Dock icke blott f ran synpunkten.
av befrielse utan mera positivt såsom en överg %ng till ett '.
högre, bättre och rikare liv an.
jordelivet.
Hilma Borelius levde och ' dog som en kristen. '
'.
.
.
-. '
.
SELMA COLLIANDER.,.
I _ 1aathushYULs- och triidgilrds- skola, Apelryd, Bastad.
F.-B.-F:S.
Till föreståndarinna vid den till l a n t- h u.
s h.
å l.
1 ~ - o c h t r a d g % r d s s a k o l a.
, omorganiserade Apelrydsskolan ar antagen fröken Karin Harstedt.
Fröken H. är ut- examinerad från Rimforss lanth~s~ållnings- seminarium och har tjainstgjort som lara-.
rinna %d Löfvenskiöldska husmodersskolan, Mariestad.
Sk.olkökslar.arinna blir fröken Lisa Norr- gren, likaledes utexaminerad fr %n Rimforsa, lanthushållningsseininarium, J.
U.
F: s kon- .sulent i Hallands ' och Kristianstads lan. '
, Till tradgilrdslararinna har fröken Al- bertina ~ L s s o n antagits, utexaminerad.
tradg3rdsmastai.e från Alnarps tradgårds- ' skola.
- ',; L. "
.
.
EN DATI LLVERKA-.
RE.
av glasögon-: glas i Sverige.
. '
UPPSALA Drottninggatan 5. uppsala
32 H-ERTHA.
.
.
Geni8vekonifmm&amp;en - &amp; h- kvinnorna.
.
.
-.
Så vitt det.
ä r o &amp; bekänt ha,.
frAn olika länder, fem kvinnor.
qlivit in- satta.
som delegerade, vid .avustnings- konferensen: Kanada, Miss Winifred Kydd, ordf. i ' Kanadensiska.
Kvinnor- nas Nationalf örbund; Storbritannien, Mrs Corbett Ashby, ordf.-.i Int.
Kvin- noalliansen för rösträtt.
och-lika med- borgarskap; Polen, - M: me A n i ~ Pa- r-dowska-Szelagoivslia; U.
S.
A., d r Mary E m m a Wolley; Uruguay, dr Paulina Luisi.
.
B v e r i g e kan tyvärr inte ni&amp;-.
.
nas i detta sammanhang!
De internationella kvinnoorganisa- tionernas gemensamma kommitté för nedrustning,, som under hela tiden för nedrustningskonferensen sitter ' i Ge- neve, har igångsatt ett ' metodiskt p r o pagandaarbete.
Den.
utgör centralen för namninsamlingen dit ha våra listor.
20 band med över 300,500 namn, skickats dit ha de två miljo- nerna engelska namn översänts, lik- '.
som från alla övriga länder de till olika antal uppgående petitionarer- nas namn.
Nar detta skrives uppgå enligt uppgift från kommittén namn-.
- underteckningarna till 8,003,674, men.
alltjämt inströmma listor med nya namn.
Till det högtidliga framlam-.
nandet av petitionerna .den 2 febr.
återkomma vi.
Ordf öranden i ~ ä r l d s örbundet f f ör internationellt samförstånd, M: me- Guthrie D ' Arcis, samlade en dag i - januari kommitténs medlemmar i - sitt hem vid Quai Wilson i Geneve för a t t.
sammanföra dem med olika pressre.- presentanter.
Initiativet synes ha va-.
rit.
gott,.de närvarande journalisterna uttryckte sin sympati med korkimit- téns syften och gjorde en del prak-.
tiska förslag till sama~bete under: nedrustningskonferensen.
Frågan om den.
omyndiga ungdo-, mens ställning enligt vanartslagen har av fröken Kerstin ' Hesselgren och fru Olivia Nordgren upptagits i väckt motion, vari hemstal1.e~ om förnyad skyndsam omprövning av omhänder- tagandet av denna ungdom samt en barnavårds- och ungdomsvårdslag- stiftning för ungdom upp till 21 år.
Representanter för samtliga riks- .dagspartier ha instämt i motionen.
- Tillsammans med herr Sigfrid Hansson motionerar desslikes fröken Hesselgren angAende anslagen till ' understöd för avlöning av ' lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervis- ning m. m. Statsverkspropositionens forslag om sänkning av statsbidragen till dessa anstalter mötes de två motionärerna med yrkande att oför-.
ändrade anslagsbelopp måtte f ö r nästa budgetar utgå, till de enskilda anstalterna för yrkesundervisning.
Nya ff 6&amp;~ndsmed~emnn1a1~.
B o r å, s: fru Alma Hugo.
.
.
H ä.1 s i n g b o r g: fru Helfrid Ekdahl, Alma Enberg, fröken Albertina Lindberg, fru Karin Lindgren, .fru Signe Lindgren, fru Augusta Montárn, fru Anna Norén, fröken Leila Nyman,.
fru Karin Pa- ge, fröken Karin Roslund, fröken Ingrid Wberg, fru Helmi Stjerna.
- K .a r l s t a d: fröken Hildur Andersson, fru Ingeborg Leijerstam, fru Margareta Lychou, fröken Hilda Wenströnl.
M a l m ö: fru Kjell Bergnian, fröken Be- ra Hall.berg, fru Elin Hultberg, fru Brita Lagersson, fru Karin Norrman, fru Hanna Nygren, fru Anna Nylén, fru Ester Orre, fru Stella Rydholm, fröken Karin Stoltz, fru W allenberg, f r u Karin W eidling, f rö- ken Runa Akesson.
' fröken Kadizvägen 66, STOCKHOLM.
~ e 2 e f o n ö.
49 91.
- Utför pressning, kemisk tvatt och färgning av damkläder.
Arbetet utföres av fackman under garanti.
Hiimtas och- hemsändes.
Medlemmar av Fredrika-Bremer-Förbundet - erhlilla 10 % rabatt.
,
.
.
.
I.
I.
form ar skrivet -, om d &amp; offentliga.
.
... _ arbetslöshetsverksamheten.
Det ä r hetspolitiken skildrats i.
sina huvud- emellertid en.
&amp; &amp; ki kortfattad, ' läs- drag.
Det framgick därav klart, att ning,.ty de flesta bestämmelserna och.
staten - naturligt nog - uppträder ' r.iktlinjerna.
hava tillkommi ' t s$ a t t.
.
, beslut från fall till " f d l.
.
som den reglerande ' och bidragsgivan-.
säga.
.
- har.
lagat.
.
de ' myndigheten, under det attp &amp; kom- utan lagskrivning.
Man -,.
.
.
muneFa till största delen ankommer efter ' lägligfheten: det direkta handhavandet av .hjälp- ~rbet ' slöshetskommit~n,.
.
.
.
!
vars or &amp; verksamheten for ' de arbetslösa.
I full förande utses av vederbörandb lä&amp;: samklang med kommunernas gamla, styrelse; bör vara så sammansatt, att s jälvbestammanderatt och s jälvan- den ' representera,f den, kommunalä svar har .det också från denna verk- sakkunskapen p å detta område,.
.den.
samhets början.
forklarah, att det f rivilliga h jälpverkiamheten, samt åligger dem att i j g v a i första slutligen arbetsgivare och akbetá.re.
.
.
.
hand ' vidtaga.
gijdiga .åtgärder.
- vid et åligger kommittén att etablera.
UppkommBnde arbetslöshet.
- S &amp; har \ ett nära sainarbete med arbetsför: ocksa skett i många fall och ännu tor- * medlingei abh nedlägga all kraft På de finnas kommuner, som ' ej anlitat att ' bereda de ' arbetslösa anställningar statens ' hjälp: för sina arbetslösa,.
p &amp; .den öppna arbetsmarknaden.
När ehuru antalet av dem krymper sam-.
detta slår slint, måste man tillgripa mail. '
under.
nuvarande svara kristi-.
hja1påtgiirder.i nagon form.
' Man har der:, d &amp; - att välja mellan antingen.
arbete.
Stiger så ' arbetilösheten och eller.under,stöd, och.
det torde kunna hjälpåtgarder, som i olika former sägas,.
att det overväldigande, fler-, krävas, bliva s$ omfattande, att ut- talet kommuner.
välja arbetslin jeg .. et hanridlag med gifterna se .ut a t t.
medföra budget: ~ a m s t a m m i ~ h rAder svårigheter, måste statens hjalp an- .den statliga verksamhetens inrikt- ning.
I, vissa ' k6mmuner.
har man dock litas: Därest ~dht ej ' redan skett; till- mera- okritiskt tillämpat understöds;.
.
.
sättes en arbetslöshetskommitté, som linjen även under relativt goda tider.
Arbletena äro ofta iv ' rent kórrimu- erhåller i uppdrag att å kommunens vägnar handhava Lithörande ären- nal karaktär och dH regleras anställ: ningsvillkbren iielt av kommunen.
den.
Bestämmelser om hur en sadan myndighet skar1 se ut, C&amp;SS åliggani s j älv.
Möjlighet finnes dock att er, den m. m.
finnas i en Kungl.
förord- halla 30 h 50 % statibidrag till d i - ning av ar 1922, (n: r 419, Sv.
författ-.
lika.
' arbeten, som då benämnas stats- ningssamling); @ r, den - intresserade - kommunala.
: - För.
dem galla samma kan läsa, allt vad ' som i författnings- bestäiiimelser so1m vid statliga arbe- f ijregåcgde nummer av, denna tid- I skqift har den statliga arbetslös-. '
. '
' ', a ' ' ', &amp;, ' ' ',.
- VARMELEDNINGS A.&amp;.
.
.
,.
.
.
.i ...
Arbetargatan 32, Stockholm.
Tel. V&amp;XW '.
N.
31825.
Telegramadr.
: Vlrmebolaget.
.
~illverkar ' apparater och levererar värmeledningar, alla ' brukliga system för bngköks- och.
- rnas.kintv&amp;ttsanl~ggningar,.
dks,inf.e,ktions-, och steri !is4eringsanlaggninga~.
.
.
.
. '
t -- -:
34.
-: HERTHA ten rörande löner m. m., vilket ofta kah leda till tvister; d &amp; många på ar- betaresidan anse, att d e av arbetslös- hetskommissionen satta lönerna äro h l laga.
Under den.
rådande krisen har ett stort antal komrnuner.
bevil- j a k bidrag till reservarbeten, som till sin a r t kunna vara vitt ski.ftande: gator, vägar, avloppsledningar, idrottsplatser, skolplaner,, skogsvår- dande arbeten *.
m.
I detta samband to-e även bora namnas .de möjlig- heter, som finnas - att hänvisa arbets- losa till statliga reservarbeten, vilket närmare avhandlats i den förutnämn- .. da artikeln.
Visar d e t sig nu, a t t en kommun trots ansträngningar.
ej ser sig i stånd att lämna.
nödig hjälp genom arbete, +tar intet annat till .. bufis än utdelande.
av understöd.
Staten, lam- nar aven här sin medyerkan,.
ehuru man ar angelägen att i görligaste mabn begränsa denna.
hjalpfoxm.
.
I prak-.
tiken sker detta på så sätt att arbets- löshe ' tskoznmissio~en vid.
- lämnande av tillstlind till understödsverksam- het bestämmer dess omfattning till.
s %val antal som tid.e.
.
Ofta äro hos kommittéerna - mal- da.
yngre arbetslösa, som ej kunnat hänvisas tiil arbete.
De.
äldre hava som mera behövande givits företräde härvidlag.
För dessa ynglingar.
fin- nes möjlighet att aliordna.kurser; vil- ket torde vara a v varde till fo~hind- rande av sysslolöst.
dagdriveri.
Och alldeles särskilt a r .detta fallet, om kommunen nödgas utbetala arbets- löshetsunderstöd även ' till denna ka- -. '
.
tegori.
.
Kurserna,.
till vi1k.a staten bi- drager med kostnaden f ör lararelö- nerna, böra omfatta 20-26 under- visnings- eller övningstimmar per vecka och utstraokas över 1 hi3 må- nader.
BAde rena skolämnen såsom repetitionskurser.
i svenska språket, matematik m. m. och praktiska.
am- nen såsom trä- och metallslöjd kui~na: förekomma, likaså gymnastik.
Den hårda, ekonomiska kris.
vi f. n. genorng % Aterverkar p. % ett mycket kännbart satt i kommunerna och svå- righeterna att balansera l932 års budget har flerstädes resulterat i höj- da kommunalskatter, oftast beroende på de tyngande utgifterna för arbets- lösheten.
Särskilt drabbade äro skogs- socknarna i norra och mellersta de- larna av landet samt stenindustriom- rabdena i Bohuslän och Blekinge, aven- som vissa bergslagskommuner.
E n sammanlagd skattebörda på 15 a 20 kr., ja ibland an högre, a r ej ovanlig.
I sådana fall finnes möjlighet för sta- ten att -- utöver skattelindring i van- lig ordning - medgiva lattnbder ge- nom högre statsbidrag till kommuner- nas arbetslöshetsv verksamhet.
,.
Sålun- da kan med Kungl.
Maj: ts-medgivan- de högre statsbidrag an det normala (50 %) utga.
Så t. ex. åtnjuta ett flertal kommuner från 60 upp till 90 % statsbidrag till sin understöds- verksamhet.
Även till statskommuna- la arbeten kunna dylika förhöjda bi- drag utg &amp; Några siffror rörande arbetslös- hetens omfattning torde i detta sam- manhang vara av intresse.
Antalet det fina margarinet - är en kvalitetsvara, god, näringsrik och b i l l i g.
* -
HERTHA ' anmälda hjälpsökande arbetslösa, d. v. s i shdana som hos kommunernas .arbetslöshetsorgan blivit anmälda och vamm App&amp;t ingått,till arbets- löshetskomniissionen, uppgick vid års- skiftet enligt föreliggande ' .prelimi- nara uppgifter till c: a 87,000.
Härav, kommer på Stockholm, ' Göteborg och Malmö resp .. 3,200, 4,600 och 2,600.
Vasternorrlands.
lan har det högsta antalet, 1 ' 2,000, ' därefter komma Gö- teborgs och Bohus, lan med ' 9,000, Norrbottens län ' med 8,600,.
Varm: lands l a n med 6,600 och (; lavleborgs.
Ian med 6,100 OM.
v., I statliga reservarbeten beräknas att omkring den: 1 febr.
kunna sys- selsattas c:a 12; 000 man och i stats- kommunala c: a:.
3,000 man.
Lägges härtill 23,000 man i kommunala arbe- ten samt omkring 20,000 åtnjutande kontantun~derstöd, torde kunna förvan- tas att vid:pass 43,000 arbetslösa per- - ', ' t. '
' soner vid ifrågavarande tidpunkt bere- das hjalp,genom.detallmannas f örsorg.
.
tt framgångsrikt bekämpande av arbetslöshet &amp; kari endast htadkom- mas genom näringslivets egen anpass- ning efter tidens krav.
Under aktgi- vande harp % inåste myndigheterna se till att offren for oförvållad.
arbets- löshet ej lida nöd.
En oundgänglig förutsättning för att så skall kunna ske utan skada för samhallsekonqmin a r dock att stat och kommun g %.
till arbetet i nära samarbete och efter en- hetliga grunder ..
Det kan el jest bef a- ras, att det allinannas ingripande i det långa loppet skadar i stallet - för att hjälpa de arbetslösa. '
.
R. W.IKANDER.
.
för fred och mellanfolklig.
...
.
samverkan ...
.
.
.
.
. '
,. '
: s ordfö- till sista plats.
nar F.-B,.-F rande, ', ' fru .Dyrssen, tr@de f ram på estraden för ' att i s.amtliga till mötet inbjudande föreningarnas namn - hal: sa de narvarande valkomn ' a. '
Med blic- ken ' tillbaka p % Fredrika Brerriers stora ' pionjartanke - 1854. under.
brinnande Krimkrig - att kvinnorna skulle bilda ett världen omslutande förbund till främjande av frid på-jof- ' .den, .framho11 fru Dyrssen ' att Natio-.
.. nern,as Förbunds internationella sani: '.
.
.
hörighetsidé vore " en av de f % ljus-.
punkterna i det närvarandes mörka .- tid s a m t A t t man genom detta möte velat sprida.
.upplysning .om:.
N.
F: s .. arbete .och syften.
.
.
.
.
,, ',,, ': I F r e d e - n s b e t r y g g a n d e ha-; de.
kvällens ' förste ' talare, professor osten; Undén, kallat sitt anförande.
.
Han började med en överblick ' av hu- ru uppfattningen om kriget förand- r.ats, huruledes detta anses intellek- tuellt '.
och: moralislrt lika anstötligt och .$t bannlysning av kriget som ett brott mot ' inansklighet, moral och för- nuft niimera inte.
kan tänkas mötas- av öpp &amp; opposition.
Skil j e d a k f ö r - farandet har vu-nni ' t fast terräng dock existerar ännu ej tviingsvis verkstal- lighet a?
skiljedom, ej heller interna- tionell polis.
finnes och - sanktions- systemet behöver fullkomnas.
Allt detta hänger emellertid ' intimt till-.
sammans med den nu dimineraride.
.
U \ .Int&amp;t %atskola för gossqr; Värmland.
F6rfrågningar ställas till.
Einar.
Gauffin,.
.
rektor, fil.
lic..
.
- .Postadr.
: Lundsbergsskola.
. '
: BERGS SKOL.
.
' Akademiens stora sal.
M usikaliska i Stockholm vak ' den 20 jan.
fylld.
.
.
.
.. 36.
- - - ' HERTHA.
.
r, nedru@ningsf&amp;ågaii; Orgaliiseraiidet.
.
a v e n inteniationell.
6rdiingsmakt.
- torde.
p &amp; ' g r h d härav ' inom.
kort bli av fullaite aktualitet. '
Nedrpstningsk.onfer.ensen i Geneve.
vqre ett av de främsta .försoken iitt lagga ned betryggande ' grundvalar för freden, och ett dröj.smA1 med in- - teiatiofiell överenskommelse i detta stycke komme att ytterligare för-.
sämra det farliga ' allmanna.
politiska.
laget., Svårigheten vqre emellertid att få dexespektive länderna; dar man ännu mycket allmänt menkr ' att öka- de rustningar äro til1.det egna landets säkeirhet; att inse.hurusom ristnings-.
.
politiken ä r .det.
öde&amp;ligraste av allt.
för den mellanfolkliga.
säkerheten.
Kapprustningarna före världskriget?
voro en av de ' vasentliga faktorer, som framkallade katastrofen.- Sank- tionssystemets utbyggande vore verk-.
.
.
liga vägen fram till större säkerhet -.
.
folken emellan, och darked blir 11 e d-.
.
rustning; icke u p p-rustning; den linje Qom skall följas; kriget soni in- strument för nationell politik lyses i bann.
N. F1:s sanlitionssyfitein i dess nuvarande läge a r emellertid icke e -.
fektivt, det.
fordras Förenta- Stater- - nas ansluhing för att ett positivt re- - sultat skall vinnas p &amp; denna väg.
Det ' vore val dock att v a n k att det.
land, där initiativet:tagita till ~ell-ogmak- ten, som f ördömer o &amp; .bandyser kri- get som instrilment för nationell po- litik, skall deklarera sig för dessa.
principer, att det skall förbinda sig att.
varken direkt eller indirekt stödja en.
stat som bryter freden.
Med en sådan ', - ' ' ' i ' - ' ' ' ' .- Kursen lämpar sig för e1eve.r som ha svhigheter: attr följa med.
större klasser.
.
Cif " ndade .l914.
.Tel.
V. 394 72 Linda: obergs Eftfe,.
2 7. '
.
Individuell undervisning iör klena barn u ör enklade skolkurser.
.
deklaration av U.
S.
A: skulle ' Kel- loggpakten f å en helt annan praktisk betydelse än vad den för närvarande äger och Nationernas Förbund kunna utöva verksamma påtryckningsåt- gärder i händelse av äventyrad fred.
E t t sålunda utbyggt sanktionssystem a r den solida ' ba~en för ökade utsikter till f ramgång f ör nedrustningskonf e- renseris idé.
Statssekreterare Bo Hammar- skjöld talade om D e n I n t e r n a - tionella arbetsorganisa- t i o n e n.
Han o m e n d e de nordi- ska ländernas intima.
och verkiiings- fulla samarbete, som i Geneve givit upphovet till slagordet " l ' esprit du Nord ", en anda, betonade han, av större rättrådighet och ordhallighet an som eljest ar vanlig ' i det Interna- tionella umgänget.
Som.
allman pre- station pekade haxi p&amp;.
den aktnings- varda summa a.v resultat - i - form av internationella konventioner och re- kommendationer i syfte att förbättra arbetarnas stallning över allt i varl- den, som Internationella, arbetsorga- nisaticmen kommit fram till - dock icke av de skilda länderna ratificerade i samma utsträckning.
Nu stod orga- nisationen inför en ny fas av sin verk- samhet, med den ekonomiska världs- krisen kommer- arbetet att koncentre- ras till att på internationell vag finna fram hjälp mot arbetslösheten och på försök till hindrande av ' dennas följ- der.
Men under detta ' måsteag Inter- nationella arbetsorganisationens ur- sprungliga uppgift och idé alltjämt Tandläkare; ned; kand. M. IXIQllBficcItnUuns .- IIDullwm.
Sturegatun 10.
Kostnads f &amp; rådfrågning.
FÖRMANLIGASTE PRISER.
Mottagning enl. överensk.
Tel. ö.
3 25.
, hållas levande, föras fram igenom.
den.
stormtid som ar.,.
Bankdirektör Oscar ~ i d b k c i c an- ~ förande: internationella^ dagsp ', robl ' em .på d e t eko-.
n ' o m i s k a o m r a e d e t, rörde sig,.
som titeln anger, om den aktuella.de- pressionen.
Man skulle tycka, yttrade han, a t t trycket ' av de för läntderna gemensamma Olägenheterna borde föranleda undvikande av sådana åt- gärder som.
ytterligare ijkade natio- nernas isolering: f rån varandra.
Mot- .satsen fick man * dock dag för dag be- vittna ':.
höjda tullsatser, import- och.
exportförbud, valutarestriktioner, nya hinder.av alla slag för den inter- nationella samfardseln.
Det förelig- ger ' en brist på överensstämmélse mel- lan internationhlt ådagalagd god vil- ja och praktiskt ' handlande, som ger .anl ' edning tili eftertanke.
Under nu- varande omstavdigheter torde man knappast kunna förvant,a att politiskt organiserade internationella jattekon- gresser skola åstadkomma kloka och för världsekonomin i dess helhet gag- neliga resultat.
.
., Skadeståndsf&amp;gan ' vantar piii sin.
lösning.
Innan den oro som sthr kring krigsskadestand och krigsskulder av- lägsnats, lar det ekonomiska livets uppblomstrande ej kunna f rambring- as. '
Man insåg ' detta, och Hoovers förslag om ett års paus i alla hit- hörande likvider kom.
till, men trots den tilltagande förtroendekrisen kun- de makterna inte: ena.
sig om effek- tiva åtgarder.
- En.
ny utgångspunkt för praktiska atgarder skulle den till- ' i j. '
r I " ' ' ' ' a '.
Tandläkare Waldemar ~ a l d v i k; Kungsgatan 38, (Centrum) Mottagning enligt över&amp;skommelse pr Tel. 177 77..
, ' a ' '.
.
gmnade Lakannekonférensen kunila ' bli, dock a r det stora komplex av in- vecklade och djupt.
ingripande ekono- miska frågor, som bör bli föremål for ...
konferensens behand1ing; annu i ett så.
. '
pass outrett ' skick att denna politiska konferens.
.icke har ringaste utsikt.
att nå ett tillf~edsstallande resultit.
- Lyckligtvis, slutade talaren, .ha de, se- naste veckorna visat tendens till.
en allmänt lugnare syn på, den s v h a si2 tuationeh.
Men.
vi måste under nu.
rådande inskränkningar i det interna- - tionella hardelsutbytet underkasta oss.
de bördor av minskat valstand, som .. situationen innebar,.
och med tillför- sikt till framtisden .undvika åtgärder,. '
som försvara återgången.
till bättre.
förhållanden.
i ländernas ekonomiska samf ardsel. '
s.
.
.
~ n v o ~ Boheman én talade.ö.ver am- I ilet I n f ö r; r i q d r u s t n i n g s - '.
k o n f e r e n s.e.n.
Det internatio: nella nedrusthingsproblemet vore bå-: de tekniskt och ' politiskt i den .grad invecklat, framhöll .envoyén, att det,.
.
utgör ett - oöverskådligt.
spörsmN.
De ', statsman, som- nu samlats i Geneve och som skola .söka sig .fram till en.
- lösning av frågan, som * länder hela världen till fördel, ha att t a hansyr.
till hemmaop&lt;nionen i sina respektive länder.
De %ro man, som i varje ögon- blick, i parlament, i press, på folkmö-.
ten, äro ' påpassligt overvakade;.
Var-, je koncession, om an så berättigad, uttydes som tecken p &amp; svaghet obh f rammanar spöket av voteringsne- ' derlag eller re~olutionara folkrörel-.
ser.
Under dessa f orhållvden a r ut-.
t.
.
Nofrköpi&amp;gS Stuvlager l&amp;cshandel.
Barnhusg.4, sto&amp;hol&amp;.
Ingen butik.
Ingao,mkostn.
DETTA OR- SAKEN TILLVARA BILLIOA PRISER I.
.
38 -.
.
.
.
-.
.
.
.
...
.
HERTHA -: sikterna.
för uppnåendet-: air en.
till- fredsställande.
.
nedrustningskonven- tion inte s@a, men: om, trots ' detta, .ett påtagligt och blygsad resultat - .vunnes, åtminstone så ' mycket a t t en bestämd gräns sattes för vidare kapp- Gstningar och en utgångspunkt ska- pades f ö r nedrustqiigsåtg#der - vid kommande konferenser, vore .. dock ' oerhört mycket uppnått.
Frågan om pustningarna hade därmed överflyt- tats från Idet nationella $il1 det inter- nationella området.
Inte minst dari- genom att en nedrustningskonvention - kräver en ingående kontroll över dess efterlevande och state.rna på så satt i viss mån tvingas.
att avstii från e *.
-.
nationell suveränitet p % .ett omr %de, som.
Arhundraiiens tradition ansett.
.
specifikt nationell.
-.
.
Den .enda framkomliga, den enda möjliga vägen till ett bättre sakernas.
tillstånd i världen gAr f r a m via inter-,.
, nationella lösningar, slutade hr-Bohe- man sitt anföranade.
Resultaten i Ge-.
n6ve kunde ofta.
synas .obetydliga och: ofullständiga - ibland inga alls, un-: derstundom ä r tiden mänskorna över-.
mäktig -, men detta f å r.
inte - hindra.
-.
oss, vårt land, att söka göra vår in- sats i Geniive, och denna insats kan '.
förstärkas genom en airmän, upplyst opinion, som inte.
blott kritis ' erk men aven söker att förstå.
.
.
.
.. över N a t i o n e r n - a - s '.
F ö r - b u n d o c h d e s.ociala f r a g o r - n a talade till sist ' Kerstin - Hessel-, gren.
Hon framhöll .att N.
F:s arbete på detta område kommit att till.
en viss grad stå i skuggan av de politiska och ekonomiska problemens hand- '; t,.
.
.
s - q ',, ' a - l '.
.
.
läggning, det allmänna .stora första- handsintresset.
Verkl.iga storverk, menade fröken Hesselgren, Gade- dock Nationernas Förbund uträttat på det sociala omrhdet: hjälpen å t fhngar och flyktingar, kamp mot farliga dro- ger, bekämpande av epidemier, arbete för barns och unga kvinnors skydd - konventionen i vita slavhandelsfriigan har underskrivits av praktiskt taget alla medlemmarna av Nationernas Förbund.
Det sociala arbetet.
över hela varlden ar 0cks.å det-.
där fasta, som man har att t a tag i f6.r att slippa undan den skräckens mara som lig-.
ger över oss i denna tid.
Det .arbetet kan förr än något annat bli kanalen fram till förståelse, och finge man genom det hand med s k r ä ~ ä n s l a n, då funnes möjligheter för varlden.
Praktiska åtgärder och en tro, som värmer och bär, ä r vad som fordras, vi, kvinnorna, f å inte svika- i detta., Och nu, som alltid när situationen är mycket svår, vädjas d e t till pressen och kvinnorna - ställda bredvid var- andra som opinionsbildande makt!
V i f å inte svika, v i måste ha den tro som försatter berg.
Det ä r lätt att dra på axlarna åt.
detta -- och dock, vi m ii s t e tro på möjligheter- na, tro in absurdum, mot en hel värld.
Fru Dyrssen avslutade mötet med ett tack till talare och Ahörare, dari inneslutande den stora osynliga ska- r a över hela landet, som genom radie- ringen av anförandena var med i sam- lingen denna kväll, samt uttalade sitt hjärtas varma hopp om frid på jor- den och mänskorna en god vilja. '
S~UUIUIIOP~IIS Begra~ingsb~Ta~~ Kornhamstorg 4, Stockholm el.
40 S1 och 40 82 Stockhoimsi lagsta priser.
.
HERTHA.
.
.
m &amp; decennierna före sekelskif- tet komma i ett historiskt perspek- tiv, ju mer förstärkes känslan av a t t de utgjorde ' en: avgörande genom- br.ott8ti.d.
i. svenskt.
sam halls liv^.
U r: synvinkeln av vår egen tid med dess ofta.
trötta liknöjdhet inför ' lösta ", samhallsproblem och dess krassa pra- .. gel.
av ' Trädde sig den som kan ", ter sig detta.
tidsskede och de generatio-, ner, som då vor6 .unga, som nästan avundsvarda.
Vi avundas dem val icke det kompakta motstånd, som restes från filistrarnas 1age.r; kanske ha .vi e j heller det ' moraliska modet, att av- undas dem ' d e r k hårda,.
utslitande och stundom f&amp;ktlösa kamp för att nedslå motståndet,, men vi avundas.
dem deras morgonfriska banbrytar- stamning, deras ungdomsvarma,.
i J,; a skepsis, &amp; d &amp; haft vida mer f &amp; an vi att med Ulrik von Hutten, ut; i ropa, .sitt.
l ' ~qd$rna: .. äFo: v ?kn&amp;,!
Det.
.
,,.
a r.
en ' lust att leva! "
,.
.
Till tarikar som dessa förledes .&amp;an.
lätt, da man läser Sigrid ~jörklunds till julen utkomna bok om en '.
i v: d e.
svenska kvinnosakens och idet svenska uppf ostringsväsendets pion jarer, .An &amp;.
na Whitlook.
Det a r en bok, ' .som framträder utan större yttre anspdik, men som på e t t sällsynt ' redbart.
sätt ger en .. levande bild av en ovanlig, manniska.
.och ett.
värdefullt ' bidrag.
till svensk.
kulturhistoria f r i k.
decen;.
nierna.
kring sekelskiftet. '
Att förf.
kant ', Anna.
hitl lock val, kan ingen, som las * hennes bok betvivla, icke ' heller att hon till fullo uppskattat de stora sildorna i hennes ' personlighet. '
,, ' basta mening kollektivistiská sociala känsla: Hur historiskt detta tidsske- de blivit, inser man bast, nar man tänker på hur sällsynt, ja kahskk snart hur geng~ng&amp;aktig den ideellt- frisinnade sociala anda, ' som .besja- lade den dåtida.
unga generationen, blivit i en tid som, vår, dar en över- klassbetoi~ad; f öga socialt präglad konservatism bryter sig nästan oför-.
medlat mot en annu mer fränt klass- betonad och pockande ' socialism.
Visst måste denna f öregående generations rnänniskor,trots tidens stundom mul- 39.
.
.
-.
.
...
.
, II ...
.
.
M &amp; man ar henne p &amp; samma gång tack &amp; för att hon behjärtat, vad m h g a biqgrafer s % lätt förbise, a t t en ärlig, realistisk bild, aven om den tar med de alltid mer eller mindre.
.
ofriinkomliga skuggsidorna, inte bal, r a.
ar ' pr.
intressant ': som mannisko- bild an kkönmålningen utan också så mycket mera övertygande.
.
Bland det intressantaste.
i Sigrid Björklundsbok ä r f. ö. ett kort frag; ment av en självbiografi av Anna Whitlocks egen .hand, som inleder skildringen, och som sedan fortsattes .. av.
förf: s framställning av Anna.
Sigrz ' d Björklund: .A n n a W h i t l o c k. Whitlocks ungdomstid. '
Den till det.
En svensk märkeskvinna.
Albert .Bon-.
yttre fula, till det inre trotsiga.
men.
niers förlag; 1931. "
. "
.
.
.
, ' a,, ' '.
R I Ett oms ?rgsfullt utfört och välsittande plagg.
ar alltid, angenamt att använda och blir dar- som det kan erhål1.a~.
till mycket förmånliga priser.
.
P.rornenu+l~ost~mer bos ',, ngsg.
1.3, 3 tr., hiss, STOCKHOLM: Tel. N. J18 75. l p -- - -- l
begåvade, egenartade och intellektu- ellt - inriktade unga: flickan mot bak- gymden av den - handlingskraf tiga, praktiskt ' dugande och för.
' sin tid .ovariligt " .modefnaY ' - modern, nervus rerum ' i det tydligen ej.
!helt lyckliga hemmet,.
a r ett intressant mannisko- par .. Starkt tidsbetonad och.fangslan- de.
a r också historien om.
Anna Whit- locks öden .under barndoms-: och ung- domiir,.
beskuggade ej ' blott av.
en obändig naturs inre svårigheter utan också a v familjens tryckta ekonomi- ska förhållanden.
Man kan ratt viil .se för sitt inre öga den lilla:os_tyriga Anna, som f %r sin första övning i att tala franska hos italiensk^ ministern ~ i ~ l i o r a .och t i: begsvas med.
en av honom egenhändigt.
f örfardigad liten .dockbyrå.
Eller ' soin elev i småbarns- skolan hos de gamla fröknarna B e r - blom, som hade vadderade mörkbru- na koftor och en stor, svart katt; som - tyckte om a t t sli~ka ' hår~omadan - för ' detta .ändamål enkom ditsmetad - - ur Annas och hennes lika ostyriga lekkamrat Knut Wallenbergs slat- kammade barnluggar.
studier vid - Rossanderska kursen - dar Anna Whitlock upplevde en av sitt Ii,w stora händelser;.
mötet med Ellen ~e~ - vid Högre Lararinneseminariet och vid folkhögskolor i anm ark, vand- ring - i Narge i vännerna Ellen Keys odh .Julia Kj ellbergs sällskap;: en två års utomlandsresa med.
vistelse i Pa- ris som korrespondent för det d % än- nu frisinnade Aftonbladet - se .dar olika etappek i hennes ungdomsut- veckling, så ofantligt typiska .f ör den ' - tid, 60- och 70-talen, under vilka den inföll.
Fylld av livsavgörande intryck och ' s j udande han.dlingslust a r .det som .Anna Whitlock 1878 återvander hem från denna resa, fast besluten att gö- r a en insats på det verksamhetsom- råde; som hon valt till s i t t - upp- fostrarens.
Hon vill, som andra av den tidens hanf örd,a reformpedago- ger, gjuta nytt vin i nyalaglar, hon vill ge en levande verklighetsbetonad undervisning; utan, slentrian och onö- dig dogmtro, lika f a r gossar och flic- kor, och hon vill, för .den skull skapa en egen skola.
Och hon skapar den, blir dess ledare och sätter sin prägel på den.
I våra dagar a r.
Whitlockska samskolan en av .Stockholms största privata skolor.
Vid Anna.
Whitlocks död 1930, raknade den 500 l ' arjungar och hade en lararstab p &amp; över femtio personer.
Ser man nu efter de f emtiotre åren tillbaka p % skolans öden, kan man val tycka, att den varit ungefar ' som andra skolors, att, dar tillämpats b %- de goda och mindre goda metoder, att dar varit b %de goda och mindre goda lärare och nåtts både bättre och sämre arbetsresultat.
Och dock - med sina ofrånkomliga brister, som- liga obestridligen beroende p % felak- tiga idéer fr %n skaparens sida - har dock Whitlockska samskolan gjort skal för den benämning, som Anna Whitlock gama ville ge den, " reform- skola ".
Och - det ar tillbörligt att saga till skolans och dess skapares heder .- ännu i den ' dag som a r har Drottninpg.
41, Dmttningg.
I I, Regeringsg.
11,-Biblioteksg.
II, Kungsg.
57, Vasag.
3,.
Vasag.
S, Vasag.
25-27.
Vasag.
38, V. Slussg.
8.
CENTRALBANGARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
.
.
_ A08tid ff arps %kRrsssig ff rwkt.
.- i ' skolan i den - i bästa mening tvångs- ofta .fruktades, där hon själv önskat, ' fria och frisinnade inda, som präglar bli älskad.
- Men -.
om det också a?
den, e t t adelsmärke, som skiljer den sant; att den gamla satsen, de mortuis från de al ' lra.
fleda .skolor av diknan-.
nihil.
nisi bene a r bAde fadd och 6rikl.
.
.
de typ i vårt.
laed.
.
.
.
tig, så kan det ' inte förnekas, a t t d ö -, Det - kan emeIi.ertid- vara svart att den.
ställer en stor i ett ' säga, om Anna Whitlock &amp; ort sin annat- perspektiv an livet.
I all sy?
.
.
.
.
.
största ins:ats som en av den moderna perhet galler detta en.
människa, som -.
och samskoleidéns för- gjort en offentlig insats.
PA avstånd kämpar.
.Kanske har hon gjort en ser man inte längre så tydligt bergets lika stor.
sådan ' som f örkämpe för .den skrovliga o jämnheter: Så mycket tyd- svenska kvinnans f rigörelse; .i .all syn- ligare serman dess djärva ooh ikarp-.
.
nerhet hennes emancipation i ' ' poli- - skurna k6,ntir.
ti,skt häns&amp;ende: Som ordförande i- BlETH HENNINGS.
Centralstyrelsen för L.
K.
P: R: s verk- ' ställhd&amp;btskott blev Anna hii il ock, en utomordentlik " rösträttsgener ' al ", praktiskt dugande, hänförd för .sin Int .kvinno organisatio-.
sak, samtidigt besinningsfull i sin po- litik utan partifanatism.
Då omsider nernas: Gen&amp;vekommitté segern i11höstad.e~ 1921 och beslutet.
.
.
hernitälle~.
om bidrag.
.
.
.
.
.
om kviniiaiis politiska myndighet de-.
enom Internationella kvinnoalli-.
finitivt fattad &amp; av svenska riksda- gen, kunde man ' också.
med skäl till- ansen för rösträtt och liki medbor- skriva ' Anna Whitlock &amp; n stor del av garskap,.
varav F.-B.-F. som bekant.
.
.
äran därfor.
Att inte vid hennes bår ä r.
' medlem, har förbundet vid flera tillfällen.
mottagit ' uppmaningar att offentligt uttalades det tack från de, svenska ' kvinnorna,: som dock.
gäkert lämna eliei. '
anskaffa uttalades.
tyst i mAnga ' hjärtan, var tillbdet omfattande arbete som nu ut- en underlåknh ' et~s~nd, som antagli- fores i, Geneve av de internationella gen flera an undertecknad has svårt kvinn ' oorganisationernas gemensam: att glömma.
ma kommitté för nedrustning.
.Bland.
Starka motsatser bröt6 sig i k i n a annat a r d$ ge,nom denna kommitt6.
Whitlocks.
personlighet: ett varmt som till nedrustningskonf ereiisen med över åtta, mil jo- hjärta och ett nyktert förstand, idea- värlc~spetitionen.
listisk tro- ' och realistisk eftertänk- ner ' unaderskkifter nu överlämnats.
samhet, rundhänt givmildhet och hän- Att: förbundet av ' sina tillgangas.
- synslös fordringsf ullhet, stora linjer skulle lämna bidrag, är av flera skal och små krokvinklar. '
Man gör- var- knappast, möjligt.
Å andra ' sidan ä r ken hennes minne.
eller ' sanningen d e t icke tilltal.anlde att.
lamna sakeii.
någon tjänst med att fördölja, att hon utan åtgörande.
Det h a r därför an- ' i:;,,,, ~ ' '. '
' ' ', G. "
' '.
.
% ' ' ', H&amp;rj&amp;ltuf Stur&amp;~l~a ?15; IV (hi$s): DAMFRISERING: ANSIKTSBEH; l.
.
.
i Tel~~l) 1.9008 z ' '.
.
.g - Insf.
för hår=: o. aniïk fsvård und.
.
ZäRar&amp;onfr.
.
.
.
- a i.
MANIcm~. '
- i -.
42 HERTHA.
setts lämpligt a t t genom Hertha un- derrätta om den ' mottagna uppma- ningen.
Bland F.-B.-F:s medlemrnar.
fin- nas förvisso m h g a, som med varmt intresse följa de internationella kvin- nsoorganisationernas.
opinionsarbete för allman nedrustning.och som kan- ske också- önska att genom ett bidrag stödja kommittéarbetet i ~ e n ~ v e.
.
MeditgAngspunkt härifrån med- delas att Fredrika-Bremer-Förbun- dets byrå, K.lara; bergsgat; an&amp;3, Stock- en 14 november 1929 startades på b t o c k h o l m s Jibndelsk.ammare S.
K.
E. F. Föreningen h a r tagit till sin uppgift: att i kamratligt umgänge sammanföra alla kvinnliga expediter och främja deras intressen i socia., intellektuellt och fackligt hänseende, att arbeta för att, hålla lämplig förer ningslokal, att upprätta anderitöds- fonder och pensionskassa, att ' anord-.
.
na f öreläsningar, diskussioner och lektioner f öi ' i handelsfacket ' lämpliga ämnen, a &amp; upprätta avgiftsfri ar-.
.
betsförmedling för våra medlemmar, att arbeta för ' en spoitstuga.
- Första orienterande möte hölls den 7 maj 1929, dA en interimstyrelse till- sattes, och som sagt den 14 november samma Ar konstituerades föreningen av 85 expediter, tillhörande flera af- färer, med det ringa.
' startkapitalet av endast b.
8 ' 5: -, men med en.
ljus, -.
1 - ' Tandlikark C. SiBBve~swird Med.
Kand.,.
Stochhol &amp; Val~hallavagen 73, 1 tr. (inv.
Östra station).
Mottagning efter överenslrommelse pr Tel. Vasa 395 02..
.
holm, mottager bidrag och befordrar dem vidare - till u en k. F &amp; eventu- ellt influtna bidrag, som helst böra vara b y r h tillhanda.
före februari månads utgång, kommer redogörelse att lämnas i Hertha.
Akt kommittén f ö r sitt arbete, som fortsätter under hela konferenstiden och nödvändiggör a t t.
hålla en byrå med kompetent personal, a r i behov av allt det ekonomiska stöd den kan erhålla, framghr tydligt av ingångna meddelanden.
.
.
tro p % framtiden, att S.
K.
E. F. skall lyckas.
Vi hava sedan dess arbetat på att förverkliga de- sex programpunkter- na, som vi satt såsom vårt - f o r s t a mål.
.
S.
K.
E *.
F. samlas en gång i måna- den.til1 k l u b b a f t o n Arsta- klubbens hemtrevliga lokaler, vanli- gen med ett föredrag, s %=, musik eller någon rolig attraktion och sam- kväm, dA vi lära känna varandra och diskutera nhgon brännande fråga .. För de medlemmar, som äro intres- serade hava vi bildat en bridgeklubb.
E n serie förelä-sningar hava även hållits i fackämnen, sasom handelsteknik, reklam, skiltning och dekoration, färgharmonikira, hygien, textilier, glasets historia, juveler.
Även har det lyckats oss att ffi i gång f yra grupper lektioner, tv % i engelska - ' '
HERT.HA 1.
. '
.4 3.
.
.
.
språket och.
två i tyska språket, vilka.
Även.
om laget f. n. a r mörkt, .hoppas ledas av ' skickliga lärarinnor;, Vi hop- i vi på.l jusning inom en snar framtid.
.E h ig e n f ö r e n i n g s l 0.1k a i., pas täven, om det ' lyckas .OSS; att f å ihop ett mindre kapital a t t kunna go- För att .kunna nå detta mål, ' h&amp; &amp; vi.
r a vår första studieresa till London den 3 1 okt.
1930 anordnat en st&amp;r.
.. denna sommar med e n grupp.
.
av.
C: a basar o &amp; - kabaret; &amp; d vilket 1tili-f %] le.
20 medlemmar.
, ...
vi lrikti &amp; ' fingo känna; att vi hh ëii P e n si o n 9.f r % g a ' n, som vi Alla hel del vänner bland både presseil,.
privata,nstallda anse allra viktigast, princi&amp;ler, fabrikanter och en .. stor.
för ess, kava vi både genom .fö,redrag kundkrets, ' vilka på allt sätt upp-.
och diskussioner- - haft undek grundlig muntrade oss genom reklam ' och med ' prövning, och vi hoppas, att den un- gåvor bcö.
kop.
Basaren gav ett netto der mars månad i å r skallkunna sta ' r- av kr.
i4450: vilkh vi fonderat till tas.
En stötesten a r.
att premierna ~ ~ n a h e m s f o n d e n.
Men detta kapital räcker ej, varför stalla, sig ratt höga för vara äldre medlemmar, ' och vi hava inga stora vi ånyo måste försöka att göra något .. kapital att lagga såsom grundfond.
.
för vårt egna hem.
Vi anordna - där- Men vi hava.
dock.
.I rönt bevig på för- för den 27 februari i år ' en skottårs- stfielse för pensionsf&amp;igan och hava.
bal med Ombola och ett spex.
Pro-.
emottagit en gåva.på kr.
500:- och grammet a r ännu ej färdigt.
men vår.
en gåva på kr.
50: - samt dessutom.
, f e a s, t k o m m i t t é u t 1.
o v a.
r &amp; i har föreningen beslutat att av pas- g l, a i (- o c h ' r o l i g h e 1 a f t o n: ~ i.
.
siva medlefnmars avgifter avsatt.
kr.
.
hoppas att alla våra gynnare aven,.
4,450: - saledes att startkapitalet ' denna gång vilja ihågkomma oss med gåvor och köp och att hedra oss med '.
.
för.
pensionskassean utgör kr.
5,000.:.
Dessutom kan söreningen en gång i &amp; tt komma till balen.
s p 6 r t ' s t u g a n, rest på ' solig framtiien rakna med en donation, skänkt till kvinnliga expediter.
Vi vid ' saltvåg belagen strand, a r det niål hoppas dock att, flera donationer, som '.
vi2.drömma om,.
dar vi både vinter och.
an mer kunna betrygga kassan, skola sommirkunna njuta sol och luft, hal- ' sa och arbetsglädje.
För denna hr- komma.
P 1-a t s f ö r m e d l i n g.
- ~ i n n a.
beta vi genom listor via ' våra med- viktiga lank för S.
.K.
E.
F: s utveck- " lemmar och- har &amp; det lyckats oss a t t.
ling har på grund av bristande ka-.
samla k r.
1,000: - men detta räcker pital ej kunnat rationellt ordnas, men ej, varför vi i fortsättningen mhste vi +va dock haft förfrågningar, ' bå- arbeta vidare.
.
de av pri.ncipaler och av expedite.r, och S.
K., ' E.
, F: s medlemsantal a r nu 12: - aven lyckats.
ordna n %gra platser.
350.
.Medlemsavgiften a r Vi hoppas att i samband med d g o t för d- som ' fyllt 24 å r och kr. '
6: -.
för föreningen inkomstbringande ar- för den ' som ä r 18-24 år.
Den som bete kunna lösa ' denna gordiska ' knut.
vill stödj.a oss som passiv medieni. '
' -, ' p ' - '.
,, ' * I - ', ' w. Den omtänksamrna~usmo- allt2 d till dem vander - Garanteras ett förstklassigt arbete.
- ~lkidei-ne försakrade Lunda ' Tvätt inrättning b,.
Telefon:, Drottningholm 20 och 1 90. undhr tvättningen.
erlägger - kr.
100: - &amp; n - gång-,f ör?
alla.
\ ' -.
- eller kr .. $5:-.prår;.
Föreningen har två samdntraden om året på Stockholms - Handelskam-.
...
.
.. -.
mare.
.
.
.
- 11 slut.
vädjar jag: till - Herthas välsituerade l a s e k r h.
att: h-$lpa - oss att förbättra: den kårs ställning,, .som s$ länge arbetat utan att .kanna-det stöd.
en stark k6rförening ' giver.
: .Jag ä r nog optimistisk- att- tro,- att denna vädjanej skall .forklinga ohörd så ' .att S.
+K.
E. F., kan bliva det stöd alla kvinnor som arbeta horn- detalj- handel så val behöva.
...
.
ELMA GEIST.
dieuppdrag f r u Waern-Bugge- fullföl j -.
de och förtäljer om samt Marta Lind- qaists (Quelqu ' une) med skicklig journalisthand gjorda snabbikild- ringar - fördjupade av en vaken re- ligiös känsla - berättigar- utan all fr %ga det nya Xtteraturtillskottet.
Den tredje boken, som j a g samman- för med de redan nämnda; ar ' mindre samhörig med de &amp; i andra-än vad dessa ömsesidigt a r det - inte endast på grund av att Palestina a r taget it förbifarten på väg som $grim- till '!
Mecca, och för att den saknar ursak-!
tande förord!
Boken torde till ganska stor del böra rangeras in bland raden.
.
av direkt f antasif ulla reseberättelser; som redan van Orientresande ooh - skildrare nystar Karin Johnsson friskt och utan tvekan upp, aventyrs-.
.- triiden fr %n färden.
Och lyckas bra e tv$ ~ a l e s t i n a b ~ ~ k som e r, h &amp; an- med att roa läsaren.
-.
.
.
mäl,, har var .sitt .f ör@d SV för-.
Ar 1861 ' gav Fredrika Bremer ut fattama, där.
dessa motivera utgivan- s i n Palestinaskildring, i tredje delen det av-dem.
Det m &amp; sagas med det-.
av L i f v e t i g a m l a v e r l d e n.
samma att.
böckerna i sig rättfärdigar Effektfullare bakgrund till det mo- beslutet om publicering.
För visso a r derna, mandatstyrda, av järnvägar en Palestinaresa .inte.
langre något och bilruter genomkorsade Palestina, sällsynt företag och den nutida litte- varest därtill aeroplanen surra uppe ' raturen ar,.
rik.
på skildringar av i luften, kan inte tankas an, dessa liv- Orientfarder, ' men det särskilda stu- fulla skildringar av det turkiska Pa- ~ l i s a b e t h Wawk-Bugge: D e t o ni s t r i d- lestina, där hon gör sina mödosamma d a a r v e t .. ~fblickar över Palestina av och ' riskfyllda pilgrimsf ärder till hast i dag.
P. '
A. Norstedt &amp; 9ön.ers förlag, till de heliga platserna, understundom 1931. med direkt turkisk eskort, en annan.
Mavta Lindqvist (Qu@qu ' urie):, P a l e- g h g åter under beskyddet a v en be- s t i n s k a d a g a r.
Aktiebolaget ' Skog- duinsche jk - ' f.
d. rövarhövding som.
lunds.
bokförlag, 1931. förbundit sig inför sultanen att med Karin Johnsson:.
.Som- p i l.
g r i n l t i l l M e c c a. Albert hnniers förlag, 1931. ' '
sitt huvud ansvara- för.
de kristna -.
c ' a.
, D ~~~~~~~~ Ged.
utbild ?.
i guld- o. kautschukarb;: Kurs ' und.
Övbrins.
' av ' leg. tangl.
~ i n g Arig er£.
- E. Lanilau, Valhallavägen 112, stockholm.
Tel. -- NO^;.
19521..
.
MgbeQ~nJa är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager vattenfläckar .p &amp; bonade möbler, &amp; terstä.ller dem i.
sitt nybonade skick.
Efter användning av oljan ar möbeln.
-.
impregnerad.
LUNDAHLS TEKN. WBRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarhöjden 666.
Nederlag: Köpmangatan 24, Stockho Im.
' -.
pilgrimernas - säkerhet.
F ö r övrigt sande- siffror,, i .andra .baserat p$ de ger Fredrikas bbk inte enbart kon, slutldningar h6n dragit ur.
den- direk- trastef fekt.
Förunderligt sig - lika ä r ta kunskapskälla ' - som legat i um- i mycket.
företeelserna i.
Jerusalem gänget och samtal med representan- och i övrigt aspekteii av det .nya Pa- ter för - de t v i folk yilka; såschq.
' det - lestina.
i jämförelse med hennes.
mål- tyckes dem sjalva, va * och ett sitter ning av vad hon såg. '
' inne med den 0be&amp;ridliga .. arvsrätteri - '.
Utom varje p a k e l l - det .behöver till.
landet.
'.
.
.
.
.
.
.
:, .., knappast ' sagas - står åter det va-: HU,.
berhö &amp;.
.. kokpliker$ sentliga innehyet av hennes bok.
framträder .. .... i ~ a t u r l i ~ ' endast w s.
.
aii-,.
.
.
Hennes fem-månaders vistelse i- Jeru- ' ar nu s &amp; mycket tydligarer ...
., när " .. man.
be- salem: ' hade annan förutsättning., an.
&amp; ällel.
...
.
.
, ~ a ~ i t l e t andras Palestinaresor, det var .den, in- f in&amp;r.
sig På .. oet och qrh-qn s ym601, dar.
S t q i d e f i; re ' röst,.
det inre ljus, som hon ofta ' ' KlagOmurtvisGghe-, .. -.
b ' eiianIdl~arr;.
talar om, som t v i n g a d e henne förf.
terna okh dem6n&amp;ati&amp;r och ofoiig-.
att vallfarda till " det &amp; mla-.heliga het @ ' i, saktbihh därrhed, ' fraphävel; öste.rlandet, me~niskaiis: ursprungs-.
hem "; för att .. daar försanka, sig i de i iilkefi grad d &amp; ' - religiösa motsatser- uriildriga och heliga; minnena.
För n a anlitas, till f ram jqde av politiska.
heniie var Jegusalem den " Guds stad, och nationella maktfrågor ' och hur som människohjiirtat evigt söker, till lidelserna utnyttjas A bagge sidor i.
.
vilken alla jordens - vandrare längta ", kampen f ö r en " nationalstat "., Ara-.
och hon .ville,leva sig; in på dessa orter ',: bLrnas eller judarnas, allt b&amp;ró&amp;de.
dar ?det högsta av människosläktets p &amp; vem som kan komma.
att li.ggi.
fornliv uppväxt, .blommat och satt.fso.
öve,r.i.striden härom - och i fall Eng- -.
.
.
lands mandatskap kan avskudda ' s.
.
.
för slakten.
.
.. ".
.
senare.
.
E n del intressanta faktiska upp-.
Det var på uppdrag .av Internatio- nella kvinnofö&amp;und+ f ör.
&amp; +.ed och - gifter, om sionismens utveckling ' och ' frihet ' som fru Wzern-Bugge gjorde den judiska kolonisationen av Pale- sin Palestinaresa.
Uppgiften var &amp; tt stina lämnas i dessa " Utblickar över - studera förhiillandena ' mellan j udar Palestina av i dag;?, som boken karak-.
.
, ".
hnddrrubiik: ...
och araber - som bekant inte.
allt; teriseras av förf.
i ' deii för vänskapliga och val också i ~m&amp;.rn&amp;~.
l ö s n i n g har .den mån shdant .var möjl-&amp;-t att ar- sista kapitlet - benämnts.
Nationernas beta i förbundets syfte, för fretboch Förbund, mandatmakten; judarna s&amp;-nförstånd.
D e t o m s t r i d d a ' araberna, alla har de, men främst de a r v e t framlägger resultatet av de mro-amerikanska sionisterria: och de.
undersökningar ho11 gjort av den po; arabiska, ledarna säger förf.
', lös- litiska och ekonomiska situationen.
I ningen i sin hand.
Och den ' vore i.
särskilda fall med tillgängliga; bely-, stort taget - att s &amp; val araber son1 ' *! '
i S I '.
i i.
t.
I i.
I v - l.
v ' ' ' ' ' a - 9, ' I ' -, e,., a ' ', ' ' ',
judsir uppgave sin dröm om en natio- nalstat i Palestina.
Hur komma darhan, må.
man val f r&amp;ga?
Märta Lindqviits P a l e s t i n s k. d a g a r har inte tagit färg.
av de politiska och nationella tvistigheter- na.
P % varje plats, i varje stund, för hon tillbaka sin resruts upplevelser och syrier till.
biblisk berättelse och tradition.
Hon ser - landet,.- ' orterna, som de ligger framför henne i dagens.
ljus, och hon ger, o e a utsökta, mål- ningar av dem.
Än leende vackra trak- ter, an Juud8ens ödsliga berglandskap, ' da1a.r och höjdsträckningar i sina un- derbara belysningar, " Mastarens ' sj ö ", Genesaret,.
adelstensblå och glittrande i kitteldalens failgskiftande backen - kanske.
: den skönaste tav- lan -, stadsbilder, Nasaret, Betle- hem,.
Kapernaum, Betania, .men med i allt komqer de bibliska, mest de ny- testamentliga mi.nnen &amp; In.
~ a s t a på n varje blad i denna bok moter Masta- rens gestalt .. Förf; har sjalv i.sitt förordbeteck- iiat sina skildringar som rent journa- listiska, subjektiva ögoriiblicksbil~der utan anspråk på sakkunniguppgifter om landet eller på att vara en upply- sandekesehandlednirig.
Hon säger sig blott ha velat ge dessa .ögonblicksbil- der fr %n ett otaliga ganger skildrat land, därför att fantasien aldrig upp- hör att kretsa omkring det.
och därför att det finns åtskilliga som alltid önska att höra mera ' om det.
För visso a r hennes .bok ocks % till verklig glädje för .dessa, med öm och innerlig håg a r den skriven, ett stilla vackert ljus skimrar kring dessa pa- lestinska dagar.
Karin Johnsson gör inte sin pil- grimsfärd till Mecca, via Palestina, i. någon vallfartsstamning.
Det torde inte ligga nära tillhands att träffa på en liknande så absolut sentimental- fri inställning som hennes i ' fraga om.
de minnesrika platser hon är i tillfälle att .besöka.
Men det a r osvikligt gott humör och fart i skildringarna, och vare sig det a r Jerusalem.eller Nasa- ret, Kana eller Kapernaum, Magdala eller ~ i b e r i a s som hon gastar, lika humoristiskt hållna och spackade ä r: beskrivningarna med anekdoter om de medresande - vars brister och lojligheter för visso inte förringas.
Hon ' fraterniserar med araberna och har sohe j ker .och eminenser till.
resebet j anter, hon skriver ett film- drama, st %r för regin, spelar själv hjältinnan och har sällsamma äventyr och svårigheter.
vid inspel- ningen med arabfilmoharn~örerna - inte minst nar det galler att f å sin egen motspelare prinsen (mark val prins i verkligheten, ej i pjäsen!)
, att medverka till den traditionella avslut- ningsf ilrnkyssen.
Den blyge - moham- medanen a r dödligt förskräckt, och hon inaste med energi tillskansa sig inseglet p % sin lyckliga filmkärlek.
Äventyrligast av allt ställer det sig dock för henne att utverka tillstånd till det som varit det slutliga och egentliga målet för hennes resa: del- tagandet i en pilgrimsfärd till Mecca.
Tusen försök görs; till.
och med en H nn ' darbetkts Vanner Öka hmwnets ' kevnucl med u&amp;ra hållbnra och,.
Pdrmaneiot stallning.
MA ' I ' TOR, MOBELTYG, GARDINER m. m.
~ u n ~ s t r ä d ~ ~ r d 12, s ~ ~ STOCKHOLM.
tan Tel. 91 02, ~ o r 269 r 74. '
Efterfråga hos Eder tapetleverantör prov- .bok N:r 69 från NORRKÖPINGS TAPETFABRIK, Norrköping.
Tel.: 103. '
.
färd till emir Abdullah av rai ils j&amp;- rättfärdig Sak.
?Sedan kunde utslaget.
.
danien anlitas som utväg &amp; t erhålla inte bli mer än ett !.
Hon lovar till.
till5telsei1, men den i övrigt synner- sist - och .Eliel Löfgren skrattade ligt artige härskaren; som till och med inte, säger hon, n a r hon verkligen vid bjuder på midda$.l palatset, 1åt.er sig.
hemkomsten till honom frambar inte bevekas.
Hedjas ' konung, Ibn schejkens.
synpunkter.
.
Så a r hon med om de tusende aven- Saud, a r en alltför striing herre, som- inte lå ' ter otrogna sticka näsan in- tyrligheterna att, som förklädd till:.
nanför Meccas murar.
Emiren av mohammedanska, insmugglad i. pil-, Transjordanien kan intet göra a t sa- grimernas stora tåg; .göra vallfar-.
.
, ken.
.
.
.
ten till Mecca.
Den tjanStaktige schej- h i d r a utvägar måste anlitas.
Men kens namn förtiger ' hon obrottsligt, vad händer f Förf.
h a r en gammal enligt löfte ', vad kunde inte ban råka.
bekant i Jerusalem, en arabschejk, ut ' f ö r om, saken bleve kand?
.
och han, som; f örub menat saken vara.
Dock, hans sallsa&amp;na k i s m e t fullkomligt omöjlig, kommer plötsligt - st aller honom kort däzefter utanför med ett förslag.!
Om ho11 vill göra alla ' efterrak~iingar.
for denna sak.
honom en liten ' tjänst, så åtar han Den stmadiingare, på vilken han med sig att smuggla in henne i Mecia:.
.
!
hela, sin familj befinqer sig på resa Och vilken tjänst?
Jo, hon ska tala till Egypten, råkar i. brang och.
för- a.raberilas sak i Klagomursfrågan gås, ingen raddas!
Hans och Karin med siii land,sman Mr Loftgrin, som ohf fis sons hemlighet ' ä r för alltid, be-.
ju utsetts till .ordförande i. den inter- varad.
':.
. '
.
.
.
nationella Utredningskommissionen.
. '
Äventyren är .som sagt rnåigah&amp;ii-.
M r Loftgrin?
Intensivt f underande da och sannerligen underbara!
Men de, - tills ~ l i e Löfgren l faller henne i a r roligt ' berattade, och det lider&amp;intet äger Orientfarg och minnet.
Ja, det vore bara att vid hem- tvivel om att komsten till Stockholm söka upp stamning och mycket som förf.
honom och saga honom: araberna har har att saga, i synnerhet om harems- ratt.
Då måste han ju tro henne.
och förhållandena, ' ager ett forsta-hands- döma till .deras förmån, menar schej- varde.
Hon har, som kvinna och med keii.
Hon ä r inte alldeles saker på bekantskaper i arabkretsar, varit i varken a t t hon k a n eller vill ' detta, tillf alle.
att komma in genom ai1nai.S inte heller på att vad som åsyftas ut- stängda dörrar.
.
rattas!
Men s8hqjken ar eld och 1å- ' Vilket ' ocksa tillstaddes Fredrika gor: ni behöver ' verkligen inte saga Bremer för s j uttio.
hr sedan, - ?ch re- honom annat an som det a r, att ara- sulterade i- en1 annan sorts resebok!
b e n a h a r ?att och ' kampar för en, ELLEN KLEMAN.
. '
' a, ',, a a s ' l \,,.
S,.
99 INSTITUT FOR:.
VETENSEAPLIG.
ANSIKTSVARD.
.
.
Grevgatan I, I w., Sto+holm.
Tel. 794 9, .Beställ tid.
.
r Behaydling .av frostskado;, finnar, pq; maSkar, Hdrig hud, " ' årtor, b ~ u n a ' f l ä ~ k a etc..
Berosolinbehandlingar.
.
.MAWICURE.
~ I A S S A G E .PEDICURE.
Eeställ tid.
; ' ',,.
. '
ELSA CJORLING-BERGMAhr.
.
. '
.Diplomerad frHn Acadimie ScientifiqUe de ' Beauti, Paris.
t,,,
- - ~ &amp; O ~ o.
&amp; ~ e ~ s ~ - r kretsens n i P dramatiska O som6 i.
december.
F &amp; redragshållaren t e c h d e med fin uppfatt-.
.
.
- H ii l s i-n g b o r g s k r e t s e n firade.
sin .Luciafest sistlidne 14 december p %,hävdvn- .. - i+ ' ning och varm.
förstaelse fru Lefflers talrik publik av pOrträtt för en intresserade medlemii ?8r.
net sätt.
Sedan gästerna bankat .sig kring Efter en glad tesupé följde.samkv &amp; med de festligt dukades kaffeborden i den ljus- ett anförade av Edith prydda salen, intågade ~ueiaibruden, fröken Abrenlöi om,, Kvinna, brannen och tar- sigrid ' Lewei-aupt, följd.
8v &amp; na t ä r n ~ r.
get,,, vilket inledde en livlig diskussion i S ~ B stjärngossar.
utförde vackra julsanger.
den just nu aktuella om utsrnyck-.
Efter.
en musikstund, då.
, sång- utfördes av ning av.
Karlstaas stora .torg.
-, fröknarna nS~6mberg, Löfquisf, Norman, $khilander, fru&amp;na Schilander, Mårtens- L u n d a k r e t s e n sammanträdde, till son, ~ e r g l u n d till ackoinpanjemang av frö- xen H~gstdt-Olsson, Este fröken Wenn- Orsmöte onsdagen den 27 januari.
Se- .berg Tennysons ~~ ' ~yársklockorna " och dok- dan Ars- och revisionsberättelserna upp- torinnan Sjunneswn ett .par norska små- lästs och godkänts, förrättades .styrelseval.
.,berättelser.
Den talrika publiken uttryckte Av de fem i tur .avgående styrelseledamö- sin: tacksamhet för en s b i n g s f u l l afton.
terna förelåg0 avsägelser från.
fröken Elnn ~~iskussionsklubben har under hösten, 1931 Persson, fru Malin Holmström-Ingers samt h a f t tre sammanträden: den 28 s e p t e d e r: fru ' Phyra Rosén.
De .kvarsthende, fru Ca- 1) Några.
.meddelaiden ' angående.
förand- r o l ~ Eklundh o &amp; f r u Astrid Palmér, om- ringarna i kyrkolagstiftningen, 2) Våra tid- valdes.
I de avgåendes ställe nyvaldes fru skrifter, deras standard och inflytande, 3) Inga-Lisa Norström och fru Marie-Louise Några.
synpunkter på lasecirklar; den 5 Lehmann fran Lund samt fru Ellen Ha- november: Fingerat hä1sovArdsnämndssam- zelius från Akarp.
De förutyarande reviso- .nianträde; den 8 ' december: ' Ar .kvinnans ar- rerna och deras suppleanter omvaldes.
Till ombud vid fö~bundets ' Arsmöte valdes bete i hemmet för mycket eller ' för litet fru Anna Herrlin, fru Carcila Eklund, fru i.
uppskattat i vara dagar?
Torliorg Petrén,.
fru Karin Mortensen, fru Astrid Palmér, fröken Maria Akesson samt.
,.
K á - r l s t a d.
s k f &amp; t s e n böll sitt nionde.
årsmöte den 2 febr.
uhder ordförandeskap doktor Ruth Joh~ansson.
D.ärefter framförde ordföranden styrel- av fru .Gerda Hellberg.
- Sedan- Ars- och revisionsberä$telserna upplästs; och ansvars- sens och kretsens varma tack.
till de avgå- frihet.
lbeviljats, förrättades ' val.
Till sty- ende styrelsemedlemmarna för det långva- relse.
omvaldes: fru Gerda.
Hellberg, ordf., riga och intresserade a ~ b e t e de ' nedlagt in-.
.
f r u.
Nancy Enwall-Gardell, v. ordf., fru om kretsen.
Kvällens föredragshållare var dr Selma Elsa Lovén, sekr., fröken Edith Ahrenlöf; lektor Karin Ringenson (ordinwie);.
fru Colliander, soni gav en mycket intressant Lisa Olde-Holmberg, kassaförv., fru .Inez skildring av ' ' Jane Grey, engelsk drottning Lundholm (suppleant).
- Till- revisorer om- och martyr ".
En liten kör av studentskor.
valdes fru Gerda Olsson, fru .Elisabeth Ahl- utförde en del- ' sångnummer.
.
Då ordföranden förklarat sainmanträdet berg (ord.)
' .samt fru Ruth Lilius och frö- avslutat framförde v. ordf. till fru Herr- ken Thyra Freding (suppl:) I ' H t e r förhandlingarnas slut talade f i u lin, som förklarat sig vilja lämna ordföran- Gerda.
Hellberg om " Anne Charlotte Leff- deskapet men kvarstå i styrelsen, kretsens ler ", förf.
till ' &gt;En räddande ängel?
', vilken tacksamhet för allt vad fru Herrlin som pjäs blev en stor succes, d å den gavs vid ordförande under tio å r uträttat för kretsen.
* sken z,.
- ' ' *
.
.
.
.
.
r.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.. ' j L!
~ a.
r i e s t ' a d s k r e t s e n hade den 5 fehr.
Arsmöte och samWam t ~usmoders- skola ?.
Ars- och revisionsberättels &amp; godkändes och aiisvkrsfrihet beviljades.
Föl jande styrelsemiedleAunar omvaldes: frö- ' ken Gudrun Langenheini, ordf.; f i a Martha ~ e r ~ e n f e l d v. t; .ordf:, ' fröken Gerda Lind- blom,.
sekr., fröken Dagmar Johansson, ' kas- sör, fru # Selma Ericson skrit nyvaldes f r u, Hertha Sandel ?.
~ö&amp;arande suppleanter fru Hillevi Fogelqvist och fru Lisa Holm- berg omv.aldes och ' n y v a 1 ~ i fröken reta ' Hallback.
Till revisorer valdes fröken Sig- rid Lindgren och fru Anna Lindeman,.
till ombud vid förbundets årsmöte fröken Lang- * enheim och fru Fogelqvist med fröken Lind- ' blom och f l.
Anna Hellberg som ~ s u p p l e anter.
Efter mötesf örhandlingarna ' lämna: de frti Sandel4 en: utförlig redogörelse .för S 49 stipkmdienänmdens verksamhet i Skar &amp; %rgs. '
.
lan. "
.
.
.
.
.SA föïde shp6, samikv ' im ocha fingerad radioutendning, ' var ?d förestlindarinnan.
, vid Apelrydsskolan fröken Karin Harstedt.
; ' talade om skolan och dess verksamhet.
D+- På ' ' 9ut~andes ' ' en - för tillfället skriven och.
.
tydligen livligt uppskattad radiopjäs " Frö- ken 1932: '.
Aftonens.
piogram avslutades med s, h g och mus * av ' fru Ester .Melin: ' Arsmotet var talrikt besökt och stamningen.
.
den.
allra basta.
.
...
.
.
.
M j ö 1 4 y k r e t s e i.
h611 Q t t, å ~ &amp; ö t e 4, febr.
~ i l sty; else l valdes doktorinrian.
Gert-.
.
rud Wågman, ordf. i fil.
mag.: fröken Inez Flilit a, v. ~ r d f;.
fru Rake1 Gerholm, sekr,.
;.
.
fröken Ingeborg Barr, v. " sekr.; fru .Tyra. '
.
B jörne,.
kassör, smit, till.
suppleanter fru '.
Helga.
Norrby $h fru Blenda Adolfsson.
Som upde&amp;ålln~ng.
på årsinötet hölls ett. '
.
.
föredrag av farm. kand. froken Rut.
Henne1 om .f,ermacentens utbildning, arbete o * skif- tande upplevelse ' r.
Hon bergtade del.ur.
far,maciehs histpria; talade om både ljusa.
.
. '
.
och mörka sidor i.
yrket och relaterade, många lustiga och so~glustiga episoder ur.
egen och kainraters erfarenheter,.
.Som ay-, slutning.
på föredraget laste fröken Henna1.
Karlfeldts dikt.
" Till en ap~tekare ".
Ut Brsbe$ättelse?
må.
anföras, a t t kretsen.
%ven under.
1931 utdel ' at e t t stipendiiim på 200.kr:ti.ll en flicka från Mjölby, som vis- tades - e d Seminarium.
På årsmötet 1931. fattades beslut a t t årligen avsatta ' en sum- ma till stipendiefond, och årsmötet k932.
följde detta oeslut samt beslöt aven att un- der varen utdela ett stipendium.
, ' '.
I, ~ Gardin- " e t i och - importen ~ ö k e &amp; a t a n ~ o.
!
Tel.: S. 381 04.
Hand-.
knypplade spetsarbeten.
vackra handarbe- tade gardiner, stor+ o. ' sängöverkast.
Lamp- liga namnsdags- o;.
lysningspresenter.
::.
. '
.
-.
L å g a p ' riser.
.
.
, ',, ' ' ', S, ', ' red rik? '
.Stoc1khol ' m8kretsens sin yårtermin ' den 20 " .jan.
med sedvanlig föredragsafton i Klara: folkskolas kollegi~sal.
var ' a b a d.
Karlfeldt: fröken Gina Leffler - gav en ut- sökt analys .av de skaldens diktning bestäm- ' mande inre och yttre betingelskrna ocli.fr &amp; kels Digmar.
christenson, ackomparijerad.
av fru Susy Fjällbäck, föredrbg ' for et %.
en-.
remer ers kol al borja.de 8 Ö m ~ i: ska r I t; A k tia B.
I -, S \.
* M a l m ö k i 6 t s e n sainmanträdde.
den 18 januari å ~ u n ~ s ~ a r k restaurang ens un- der ordförandeskap av v. ordföranden .dok- tor Eva smedberg .. isedan ordföranden Iaynat en del ' .med- delanden oin ' Apelryd.
böll ~ k t o Marianne r M ' örner ett spiritue:llt föredrag om den in- tressanta förieteelse i ' franskt 1600-talsliv, som namnes " ~r6cieuserna ".
Omedelbart efter föredraget dansades av fröknarna Ing- rid Schaar och Ruth Ni1én.i tidsenliga drak- ter en menuett.
Musiken av M-rt utfördes av fru Aina Scha.
Aftonen.
var mycliet.
15; ckad och ovanlid talrikt besökt.
.
. '
I H ' ERT.33-A I den därpå följinde .supén deltogo 125 - personer ..
Tal for ordf. hölls av fru.
Ek-, lundh; för de avgåknde talade frp Herrlin, som särskilt uppehöll sig vid den ' stora .. in- sa &amp;, fröken Persson såsom kassaförvaltare.i gjort anda - sedan kretsen bildades.
.
?röken Perssori hyllades, också i tal av fröken Akes- son och fru Hedvig Tegnér.
E t t .av fru.
Mortensen, författat.
kväde till de avgåendes.
ara sjöngs till luta av.
fröken Carola v;.
~ e - gerfeldt.
Den ' lilla ' studentskekören bidrog.
med ' - flera sånger till att höja festens stäm- ning.
.
. '
. '.
.
.
.
.
s t h l m Den t ' allaborätoriurii.
&amp; Tandtekni,ska Institut I: '.
- -.
E. Strandberg.
.
.
Birgerjarlsgatan 127.
Tel. V. - 620 60.
Eullständig utbildriing i tandtehik.
.
.
Specialkurser Aftonkurser.
.. -.
, '.
.
.
- 50 '.
.
.
X.
.
.. H E R T H A - --.
tusiasmerat auditorhm .i musik, satta Karl- f eldtsdfkter;.
~tudiekon1n1itth.s ordförrande dr Rydh var, liksom vid hostterminens avslutnings- .fest, i tillfälle a t t peksonligeh närvara och förklara.
varterminen $örja &amp; Meddelande l a k a d e s om a t t det .utlysta resestipendiet .sökes f öre h a r s.
manads ingang i skrivelse till Studiehmmitténs: ' sekreterare,.
fru.
Elsa Kinell, red rika- rem er-~ö~bundets byrå, Klarabergsgati 48,, S.tockholm~.
.
,.
.
.
.
.
tersalongen.
Därvid uppfördes Ida von Plom- grens " Valuta eller fru Lökbei ' gs inackor- deringar " av amatörer bland k-tsnledlem- inarna.
H a r e e r följde tesupé, - sång och .T.
inusik exekverades, tre unga flickor dan- sade ballongdans och till sist trädde Lucia med sina tärnor in.
Stainningen var god och alla vor0 belatna.
Behållningen går till kretsens verksamhet.
-.
S v a l öf-s k r e t.s.e n.
saqlades: till hand- azbetsafton .fredagen den.
.. 2 okt.
- 1931 ..
Ord- ' föranden, f ni Sign6 NilssonlE hle,, redogjor- de för årsmöt @ i Lund-Malmö. '
V-idare fö- rekom högliisning a v .fru .Gunborg Rasmus- son samt sang och ' musik av f r u Emy ' v..
Sydow. '
Den 24 okt.
höll.
doktor Rut ~ r u b b ' ' e t t med stort intresse &amp; ört fö ' redrag över - am: net " Böra uppfostrare söka upplysa barn och ungdom i den sexuella f r k a n och på - vad satt? "
R ö k e n Johansson,., Kågeröd, s j öng under s a m k v h e t n ' agra romanser, vilka rönte ett livligt bifall;.
- - ~ S i t sista t sammanträde f ö r &amp; r ' 1931 hade kretsen den 7 dec.
F r u Nilsson-Ehle berät- tade intressanta minnen f r h en resa i Ita- lien, varvid hon särskilt uppehöll sig vid en egedomlig religiFs sekt p å Sicilien.
Kaffet serverades av Lucior, - vilka sjöngo " S: ta Lucia " och svenska folkvisor.
~ ' lr ' öken Greta Håkansson sjöng avenl le des.
flera vackra shger ...
.
.
.
. '
-.
* T o m e l i.
l l a - k f r e, t s e i badiden 8dec.
1931 fest för medlemmar och gäster å Tea-.
.
.
.
.
Y s t a d s k r e t s e n varden29 jan.
sam- mankallad f ör dryftande av såväl f örbundets soni lokala stadgearenden ..
De senare gällde den vid kretsens jubileum i - dec. '
bes1utacl.e rekreationsfonden .. H.uvudparten av aftonen ' agnades emellertid åt ämnet: ' &gt;Hur vid- makthålla intresset för en ' opolitisk ' före- ning? ".
Att döma av d.en livaktiga diskxc- sion, som följde.efter det val framförda in- ledningsanförandet av f r u.
Ebba Holme, fanns det för tillfallet ingen brist på in- tresse för Fredrika-Bremer-Fo-undet, s o ~ n likt " kiirt ~barn&gt; ' .fick tala åtskilligt av både ris och ros.
Man fick ett intryck.
av a t t aftonen bådade gott för kretsens - frai~itid,.
I decembei månad förlidet år höll på inbjudan av Ystadskretsen sekreteraren i S k h e s Köpmannaförbund, herr Joel Hans- son, Malmö, ett: offentligt.
f öredrag över .ämnet: " Humbugsaffarer och andra af- far er ".
Onsdagen den 3.
- januari .började en av kretsen för därav intresserade nzedlemn~ar anordnad engelsk spr4kkurs under ledning .av fil.
mag. fröken Sigkid - ~rvidsson.
Kur- sen a r avgiftsfri.
I 1-r En v e r k l i g n j u t n i n g s d r y c k .får Ni a v.!
.
A 75 öre, ~ r Bo.
25, Gul etikett U.
75, 3, 50, 6.75 o. s. v.
.
.
. '
.
...
.
.
.
.
..,.
* ndskrift f ö dei .. ~ svenska kvinnorörelsen, utgiv &amp; ~V; .FREDRIKA-BREMER-.
FöRBUNDET.
Redasktör: Ed l e K ll; eh a n..
- ' B ' -, A: Samtliga förbundsmedlemmar erh&amp;lln tidskriften.! '
llkeif ö~b~mdsmedl&amp;rna~ - pm ndmerera .A @ maste, postanst,alt eller i bolk.handel.
Pris: för pobt~ippl ' fi ' 1 / 1 Ar: kr.
6: 60; 1 / 2 Ar kr.
3: 50; 1 / 4 Ar kr .. 1: 90.
Lösnuinmer 65: öre.
.. Redaktion, och e v.
:.
48 * Klvabergsgat., Stockholm.
Redaktionstid:.
tisdqjá / r ' och fredagar kl: 1 ' ".
Tel..
Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11 - 4 varje söcken *.
T.el.
Norr 48 60, 27 62. l ' '.
.
-.
S - ' Dess glada färger öka trevnaden,.
i sovrummet. '
-.
Hur,.
vikfigt ' a r det inte, att man h a r en n ' l juk och .lä tt - s&amp;~~lilt, som skänkei angenäm värfne itan .. att vara: fryckande.
Bädda därför Er sang .mec HABO- filten.
.
.
Den tillverkas av mjukaste specialull och läser.
.
. '
den goda .filtens, a ~; 1: * goda.
~ egenskaper.
.
.
. '
...
.
.
.
.
,.
.
.
.
.u ... - ...
.
, I.
.
, ...
-
.
.
, - ' s '.
.
Ko / / ekfiv anslutning - -,.
.
.
.
.
_.
.
-.
.
.
~lder,domsf6rbundi &amp; Lvförsakringskassa, Unda~stödifl) r@ng, -.
.
.
.
-.
.
.
'.
L -,.
- .. meddelar försälirikk ' .~.
100-4,000 kr.
Med.-antal 6,000.
Pond &amp; k.
850,000: Månadspremier.
: - endast $0 dagars karenstid B försäkringar t. o. m.
1,000 kr.
BegM upplpnwzgw: B H u w d M t Ö r e t, D~ottninggatan SO.
Tel. 67 44..
.
.
Stocl &amp; lwlrnsavdelningen Now- 165 72..
.
.
.
- Försäkra ~ d e i -. '
&amp;.
' N &amp; id.
Q juiidom.
drabbar E&amp;T -.
.
.
-.
.
.
~a&amp;tryckeriet, Stockholm r93r.
- - är det f ö r - gent!
..,.
.
".
w
