# ID: svediakorp-per2917
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1932
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,111
# sentences: 1,285
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
. '
-.
.
--.
- engelska.
- -.
.
z.
- - ...
.
.
.
.
- tala spraket -.
.
-.
.-.
-.
.
.
.
- -.
.
.
.
.
.
.
.
- .. _-.
.
- =- i -.
.
.
_.
i.
Var fj&amp;de människa p ä jorden - talalar:.
.
.
.
.
-.
.
&lt;-,.
:.
ëtigel&amp;a; Det - är ett språk, soi är ny &amp; L - - keln till hela världen.
Vh korriippnr.
- - denskurs i engelska ar författad av- - den.
- - .kari.de spräkpedaRogen professor R.
- E..
.
Zachrisson i Upsala.
I kursen ingår $0:.
.
.
:.
. '
..
. "
studiebr&amp;, ' speciell grammatik, ordlista. '
i..
-.
.
:.
:.
.
....
- - -.
- -.
J. '
.=- '.
s.
- - L. '
-- ' ' e samt ' l5 dubbelsidiga språkskivor intalade.
ïntödda engelsmän.
Personlig grarisk; ning .. - &amp; v svar p &amp; frågor samt övnings *.
.
.
.
.
.
-.
.
.
-.
uppgifter.
Helii kursen kostar: t ö r e &amp; - skilda 75 kr, - for studiecirklar beroend; - _-.
.
.
.
.
--, .pi.-adtalet medlemmar.
.
.
,.
.
,.
.
.
-.
.
-.
.
,. '
.
' - i &amp; '. '
, z.
.
a..
.
.
.
...
,.
,;.
i.
S '.
.
.
.
: -. '. '
.
.
.
.
.
.
.
.
r et var på hösten 1907..
Behovet ' mål,: kvinnors medbestämmanderätt D a v en kvinnornas egen, rigelbun-.
: det.
.
s.
a w l e, som var även deras;.
det utkommande tidning gjorde sig E t t gemensamt, oftare utkomman- - allt starkare gällande.
För kvimorna de pressorgan, '.
e n veckotidning, blev utomordentligt viktiga.
frågor hade '.
önskemålet.
F.-B.-F. var villigt a t t blivit brännande aktuella; främst krak med.
överlåtande.
.
av s i n tidskrifts, vet på fulia medborgerliga rattighe- namn, Dagny, å t den planerade vec- ter som genom den kvinnliga röst-.
kotidningen och med intagande a v en rattsrörelsens energiskt bedrivna ar- vis6 utgivarstallning till denna lagga bete skjutits fram till ett dagspoli- ned sin egen publikation.
~konomi-.
tiskt ' .spörsmål.
Fredrika-~remer- ska föreningen Dagny kom s å till Förbundets tidskrift Dagny, med sina stånd,.
under anslutning från skilda ärorika traditioner f.rån kvinnorörel- håll, ' med andamal ' att utge V e c k 01 sens allra första tider - den var ju t.
i.
g n i n g e n D a g n y.
.
.
.
arvtagaren efter Sophie Lei jonhuf - Man.
s a t e en redaktör.
Lotten v u d - ~ ~ d l e r s ~ a r l859 r e s.
grundade Tid- D&amp;hlgreri, ' som under.
17 å r soni tid- skrift för Hemmet, i vilken Fred- skriften Dagnys redaktör fört dess ' rika.
Bremer.
medarbetade och.
som runor med # den aran, ' önskade träda.
hon prenumererade p % i tv % exemplar tillbaka - " for a t t lämna plats A t.
- kunde inte med sina tio .hiiften.
om yngre och friskare krafter ", som hon h e t till fullo bli den aktionsberedda ' själv sägek i S l u t o r d i det sista publikation som förhållandena.
krav- av henne redigerade Dagnyhäftet.
- de.
Den nyare röstrattsrörelsen ' och Som vi dla.vet, hade detta den lyck-; den genom Fredrika-Bremer-Förbun- liga följden.
a t t hon hann med a t t det organiserade, över 20-åri.~a kvin- ge Ransaterboken en rad förtjusande norörelsen, såväl som ännu andra kamrater. !.
kvinnosammanslutningar; .började.
: Det; gall.de, ' so1m sagt, a t t finna en alltmera inse styrkan ...
a v ' samling i redaktör .&amp;t .den n i a Dagny .. strävanden som - om a n på skilda ~ n d a s t den.
fullkomliga oerfaren- vägar - sökte sig fram till samma hetens diidristighet kan.
det ha varit.
. '
' ',, ' ' ',.
.
St~ckhdtrnb.
'.
' ': S@ad &amp;.
' $parban k.
,.
.
ST1 FTAD, .AR 182i.
KONTOR: ~ r e d s ~ a t a 9, n: - ~orns~atan 60 Odengatan 65, .~olkungagatan.68, Flemmingatan 34 och Sibyllegatan q,.
.
öppna 1 /: 10-3 samt 112 6-7, lördagar kl. ' 2 e.
.m.
I.
.
. '.
Lat hand &amp; r fattig.
Idog hand g6r r i i - -
230.
.
.
--.
HEBTHA och barkad nog - att t a .det hela mera trankilt.
.Och det allra första numret!
Det skulle gli ut som provnummer i en.
mycket stor upplaga .. NAgon gång på nyåret 1908 ooh.
dateras den 16 januari.
Men den 8-9 januari hade Centralstyrelsen i Landsf öreningen - för h i n n a n s politiska rösträtt års- möte i Gävle, och endast ett par dagar före kom man plötsligt på den tanken att Dagny skulle göras - färdig och redaktören själv resa upp med en.
packe exemplar för utdelning vid mö- tet.
Det gick, men jag torde aldrig glömma ombrytningsdagen, .eller rat- tare - natten, uppe p % dåvarande Af- tonbladets tryckeri.
Faktorns över- E n g å n g i.
v e c k.
.
a n, - pA be- hettade lilla rum, med dörren öppen stämd dag, skulle .det 32-sidiga tid- till sätteriet där arbetarna stod vid ningsnumret ut.
Jag vet inte längre sina kaster - det var inte sättmaskin hur det gick till, men det k o m ' ut, den gangen - med trycksvartsdofter utan att klicka.
Ehuru den utlovade och tobaksrök of örmedlat t&amp;ngande redaktionssekreteraren.
torkade in.
in i rummet i ljuv förening, och dar ' Detta eniellertid i fullt samförsthd jag nu för första.
gången i mitt liv - med redaktören, som menade .det läste " ombrytningen ".
Morgonen där- lämpligt att försöka om det kunde pA skulle en första del av upplagan gå utan .denna hjälp.
Sedan tillät vara tryckt.
aldrig ekonomin extravagansen av I förbigående anmärkt, hur tack- mera an e n redaktionsmedlem, re- sam var jag inte senare mot mig själv daktören.
.
som inte lat.
mig överrumplas av Jag minns ännu den .hisnande den erfarna faktorns en smuka lis- känslan av att vara ute på sviktande tigt f ramstallda - propå till den oer- gungfly, som inställde sig varje gHng farna redaktören att vara tillhands ~ a ~ gick n i ~ press. '
Vad- skulle han- på tryckeriet ombrytningsdagarna.
da?
Vad skulle man tycka om .det J.ag fick sannerligen en - del att sköta och det?
Var något negligerat som som inte medgav detta!
borde varit med?
Det tog sin tid Nar gavlemötets delegerade en av innan redaktören blev van nog - mötesdagarna strömmade ut.
i korri- som, gjo.e att jag v6gade anmäla mig som kandidat.
a ej, &amp; Sak till, och- den drev mig till det.
J a g v i l 1 e, jag ville.
s % intensivt att inga - .kloka och välberäknande avriid bet på mig.
Ännu i .denna dag förstår.
jag egentligen inte att jag accepterades.
Oerfaren i all journalistik, - men med en liten litterar bokTörsyndelse på mittt samvete, obeprövad i kvinnosaks- kretsar, på intet satt meriterad för denna sak, var jag i alla.
fall en vac- ker dag den nya tidningens redaktör!
Kanske förnam, intuitivt, de bestam- inande.
min heta önskan a t t f 8 denna uppgift - och fann den vara en ga- ranti i viss mån.
, i alla apotek l rar och
.
HERTHA ' dorerna efter f örmiddagsf örhand- lingarnas slut fanns första numret av Veckotidningen Dagny och.
jag ' dar, och det blev ett rev om den nya tid- ningen.
.
.
Fiör .alla de frågor av intresse för kvinnorna; som var uppe dessa %r: nattarbetsf örbudet, lönef r %gor, ' full- maktstjänsterna, kommunalt röstbe- rättigad kvinnas valbarhet till för-.
troendeposter b.
fl., alla dominerades de dock av fragan om politisk röst- rätt för kvinnor.
Vid.
varje riksdag gällde det: skulle kunglig proposition f ramläggas?
Vad 6de.
skulle enskilda motioner ' f å i respektive kamrar?
Hur skulle den beslutade utredningen i saken utfalla?
Hur skulle den kvinn- liga röstratts.deputationen mottagas av statsministern och vad .mande hans uttalande bli?
' Det a r agitationstider, arbetstider, förhoppningar - och svikna förhoppningar, men aldrig stillast %en.de och hopplöshet.
Dagny registrerar det alltsammans.
.
, och ger alla de andra m %nga f rilgor -- na, s ' om berör kvinnornas intressen, sin plats.
Förbundet sysslar speciellt med olika yrkesgruppers .. förhiillan- den: barnmorskornas IönefrAga be- z \ 231 Ater andra kvinnosammanslut-.
nirigars ' ntressen föres fram i den ge- mensamma tidningen, och med den in- ternationella kvi.nnorörelsen står Dag- nyi direkt och livlig kontakt, En inven- tering av korrespondensen från den- na tid har visat mig i vilken utsträck- ning - långt utöver vad jag mindes - som Da ' gnys redaktör stod i för- bindelse med ledande utlän ' dska kvin- nosakskvinnm.
I &amp; t flertal fall re- sulterande i dessas medarbetarskap i tidningen.
Finlands Annie Furu- hielm, Hedvig Gebhard, en ny af Forselies, Helena Westermarck, Nor- ges Betzy Kjelsberg och Dagny, Bang, Danmarks Thora Daugaard och Anna Westergaard, och de " riktiga ", utländ- skorna: Alice.
Zimmern, Martina.
ram ek, Zknéide Mirowitch, Olly Sc ' hwarz, Paula Ruth Heymans - mendet blir för långt a t t räkna upp dein ' alla.
Hur m %nga av ' de svenska för- grundsfigurerna fr %n denna tid och som Dagnys redaktör %s j alvf allet kom i beröring med ä r inte borta!
Agda Montelius, Emilia Br.oomé, Anna Whitlock, Stina Quint, Bertha Nor- denson - för a t t nämna de främsta s
, 232.
HERTHA de ' ivenska kvinncknas.
Sida, resu1t.a- tet en lysande triumf.
~ i n n e a t v stockholmsk on gr esse^ levde Iiinge i internationella kvinnokfe@m .S j21-vä hade vi minnet av de .mAriga ' bet$.dan- de kvinnor fr %n.
' skilda länder, soni vi d &amp; fick mottaga som vara gastert.
- Men 1911. m4förd.e ocksa ' en hän- delse som kan sägas ha haft til.1- föl j d att den.
gamlingstanke, som - hade lagts till grund f ö r Veckotidningen Dagnys tillkomst, gjorde ' bankrutt.
Landsf ör; eningens f ö r kvinnans politiska röst: rätt beslut att vid h&amp; &amp; andfikam- marval stöldja endast de partiéq-som upptagit kvinnans rösträtt pi % sitt program, markerade en ny inriktning som .inte av alla kunde gillas eller föl jas, då man på sådant håll - ansag beslutet vara ett uppgivande av den politiska neutralitet som alltid- va ' rit en förutsättning i kvinnornas eman- cipationskamp.
Dagny, startad med.
denna utgångspunkt, kunde inte s k l - la sig i den nya +e-gimens tjänst.-Re; dan 1912 beslöt ocksa rösträktsföre; ningarna a t t ge ut en.
egen tidning.
Här bör tilläggas att- F. .K: P .. R:: själv icke ansåg sig ha genom sitt.
- besht frångått neutraliteten.
.
I Dagnynumret av den 4 december 1913 inb juder Fredrika-Brerrier-Förl bundet till prenumeration å förbun-.
dets " nya tidskrift H e r t h a ":.
' Den 29 septeniber samma å r hade Föreningen Dagny beslutat tidning.
ens nedläggning, de- ekonomiska f ör: utsättningarna ' var inte siidana att utgivningen kunde fortgå.
Förbun- det, .som funnit det vara: ' len oavvis- ' ' -, lig riödvändlghet9 ' att den svenska k~iiinorörel~en ägde ett pressorgan, representerande " alla-dess skilda stra- vanden ", som det.
heter i inbjudning- en till prenumeration, hade beslutat fylla det ' tomrum som ' uppstod ge- nom nedläggandet av- Dagny och att utge en tidskrift, med namnet - H e r- t &amp; a..
Styrelsen hade " velat ' upptaga namnet.
p &amp; .den .genom redr rika Bre- mer givna sinnebilden -- kvinnotan- ken, strävande mot det högsta mål ".
Således ett det ' djupast förpliktande namn.
.
.
.
- -- " Till redaktör ' har utsetts fröken Ellen Elleman ", heter det vidare i prenumerati~nszinrnälan.
Man anför- trodde mig uppdraget att leda även denna.
publikation.
Dess form.
av tidskrift ' och den till tv &amp; gånger.
i månaden d å ' bestämda htgivniqgen innebar 5 viss man en omliiggning av de redigeringsprinci- per som varit Dagnys, detta också på grund av ' att det direkta sambandet ' med * farbundet tillförde den ' nya - tid- skriften en speciel1 ' karakta.r av med- om än inte ett fur med- lemsblad lemmarna obligatoriskt att hålla.
.
Inte abligatoriskt!
Ja, från Her- thas allra första tillblivelse stod ett onskem %l klart för dess redaktör: a t t den skulle bli alla förbundsmed- lemmarnas- egendom.
Men hur dryf- tades inte den frågan urider långa år, förberedelsevis och mera enskilt och f örhandlingsmas&amp;$ på årsinö- ten.
Skulle man våga en omläggning som med nödvarildighet innebar en ökning av medlemsavgiften?
Inte ' - L ' -.
.. i $ 91 " D 1 Q.
, .NORRLANDSO.
30, STHLNI Religiqm,.
...
Mystik, Teosofi, Psykologi, Spiri- taalism j Frimureri, Modern Uppfortria, etc. H H o
233: HERTHA ' förr än 1926 blev tanken verklighet; Då hade - förbundet redan för flera å r sedan beslutat den omorganisa-, tion, med arbetet vidgat utht; .på, ny kretsbildning, s i m gjorde det ti !l ett landsförbund i egentlig mening.
Det var också till e t t trettiotal kretsars medlemmar som Hertha genom års- mötesbeslutet av 1925 kom a t t gå, ut, ' i eggenskap av allmänt medlemsblad.
hade va &amp; det, Herihas.
S 1914.
I prenum&amp;ations- anmälan hade skrivits: " den.
tid vi ' närmast ' gå till mötes a r för den svenska k; innan av genomg~pande.
.
röstrattsf rågan, .reglementeringsfra- gan, l ' agfrfigo ' r.
berörande kvinnans stallning inom familjen och akten-. '
skapet stå inför avgörande. ".
ooh den meningen ' hade uttalats a t t dessa e j kunde i-ättvist och ' f ullgiltigt slut- behandlas ut ?n att den sakkunskapen, och uppfattningen.
.
- finge gora sig *,.
.
.
Det blev.
under krigs- och krisår, under den @ ressande t y n g d som, viirldskrigets ' o,hygglighet tvingade ned över OSS @ la, även vi Som inte direkt Sar me$, som vart arbete, med Herthas del.
i detta,.
för havdandet av vår ställning i samhället och av vår, uppfattsing - i friigor som i eminen-.
taste grad rörde .oss kom a t t fo.rtfö- ras.
Delvis, naturligt nog, med hand-, ikap av de abnorma tidsförhhllan- dena. '
.
.
, ' Själv hade Herthas.
redakttir på närmaste håll fått uppleva begynnel-.
sen av eländet.
En sommarvistelse ' i: Tyskland forckad - med .. ett - litterärt '.
.
forskarandamål, att tillsammans med.
.
Klara Johanson i.
arkiv och hos en- ' skilda leta efter Fredrika Bremer- brev i och for utgivandet av- de sam-: lade breven, hade till sist fört henne så ' långt som till Heidelberg.
Dar be- fann vi.
oss n a r prokla.mationerna om, " drohende Kriegsgefahr " övergick till den om.
" ~kiegszustand ", och utan .pass - som man den tiden så lattvin- digtreste - kunde M nu i$e ens er- hålla.
tillstånd a t t f å. '
lämna Karl Hen- riks romantikfyllda stad.
.Avskuren genom postcensur från brevforbindel:. '
se ' med Sverige - något som vi inte.
.
forr an efteråt förstod - genomlev- ' de Herthas redaktör krigsutbrottets första tid närmast sam.internerad i- ~eidelberg .. Utan a t t kunna ' utverka tillhtelse a t t f å lämna det, utan några förbindelser med yttervärlden, med trampet frhn gatan av de inry$kan.de soldaternas massor, på vag att skic- kas till frohten, dagarna igenom lju- -.
dande.
i oronen; liksom orn natten de fran .landsbygden hastarnas tramp fruk- tangfiida öde; ~~t skall arligen till-.
stås att under de för handen- varande, förhåilaid&amp;a oron för Herthas vän- tande ' septemberhäfte inte var ab-.
.- solut överhandtagande.
, Man skulle.
väl.
alltid finna på- njgon sorts rAd f ör ' ' det danhemma!
- Nar dess redak -- t ö r äntligen lyckades avvika.
: från.
.
Heidelberg &amp; h med övrigs äventyr-.
ligheter bakom sig slutligen den 19.
'.
augusti inträffade i Stockholm, fann.
- hon också ett helt Herthanummer ordnat av Lotten Dahlgren, som be- '.
-.
mot -, ' '
Dock, våra egna " frågorw fick inte-,, trots allt, lämnas H sido.
Vart arbete för kvinnornas speciella sak behövdes; Men hur absorberades- inte allt fullt val.
Ater föll vår rösträttsfråga.
även här hemma av ' - de - skakande p8 första kammarens motstånd den!
världshändelserna.
När jag f örsta 22 augusti 1914.
Den stora namn- morgonen a v min hemkomst skynda- insamlingens listor med sina 351,454.
de upp på redaktionen och .aningslöst namn hade den 2 juli overlämnats öpinade dörien till mitt eget- rum till riksdagen, bunden i 30 stora där, damp Jag rakt n e r i ett komrnit- folioband, men denna de svenska kvinnornas imponerande opinions.- - tésammantrade under Anna - Lindha- gens ordförandeskap - ett av de yttring för full politiskt meaborgar- " kvinnodid ", som omedelbart organi-.
ratt förmgdde inte heller nu något serat sig för hjälp- och upplysn.ngs- mot den reaktionara uppfattningen, verksamhet i denna - hotande tid.
som inte kunde se det berättigade i ~ ä r &amp; a n av att j a g kom som in- kvinnornas krav.
Den skiille behöva kräktaren, när jag gjorde anspråk p &amp; de dyrköpta lärdomarna från krigets mitt arbetsrum, var ofrånkomlig.
Europa f ör att inse a t t.
utvecklingen Detta .var endast en gren av.
allt arbe- .måste ha sin gång och för att till te som i denna orosfyllda tid fogs upp sist 1919 ge sin slutliga sanktion A t f rån kvinnohåll.
" Kvinnornas upp- var medborgarrätt, En stor agitationsrörelse kunde båd " exempelvis hade startats på ini- tiativ av Svenska Kvinnornas Natio- äntligen laggas ned och de frigjorda nalförbunds ordförande fru Eva up- * krafterna inriktas på ' positivt sam-.
n för- mark, med uppgift bl.
a. att söka in- .hallsarbete - i den m ~ detta skrida hjälpande, riidande och för- unnades dem.
L.
K.
P.
R. upplöser sig, medlande i det nödläge kvinnliga ar- med målet vunnet.
Fredrika-Bremer- betare försattes i genom den stora Förbundet vidgar.
sitt arbetsomrade .världskrisen.
I uppbadets central- genom ett antal nya kretsars .anslut- kommitté satt Agda Montelius som ning.
Svenska Kvinnors Medborgar- ordförande.
.
Andra - kvinnosamman- förbund ä r en ny kvinnoorganisation.
slutningar verkade med andra medel, Kvinnliga politiska partigruppbild- men i samma syfte, att vara till hjälp ningar arbetar med sina uppgifter.
under de extraordinära f örhållanden Och kvinnor kommer in i riksdagen Som intratt även hos oss på grund av - n %gra!
Som stadsfullmäktige sit- kriget, somliga av dem .med direkt t e r de runt omkring landet över.
Hertiha har att registrera det allt- praktiskt försvarsarbete i landets väpnade neutralitets tjanst p % sitt sammans, vinningar - och bakslag och det opinionsbildande arbete som program.
.. redvilligt ryckt in på Iden bortkonma redaktörens plats.
. '
' är ett utmärkt renoveringskdel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv korkmattor etc. Borttager vattenfläckar på bonade möbler, iiterställer dem i sitt nybmade skick.
Efter användning av oljan är möbeln impregnerad.
.- - TXJNDAHLS TEKN.
FABRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarhöjden 666.
Wcdcrl-g: .Köpmangatan 24, Stockholm.
Tel. 1 % 99.
I I.
Arbetar~atan 32, Stockholm.
Tel.
Växel N.
3x8 25.
Telegramadr.
: Vartnebolaget.
Tillverkar apparater och levererar värmeledningar, alla brukliga system för ängköks- och maskintvättsanläggningar, desin- fektions- och steriliseringsanläggningar.
.
HERTHA 235 ' bedrives för våra- fragors tillfreds- att redligen fylla sin uppgift T cch.
ställande lösn ' i ' ng.
att arbetet därunder varit - h e n n e Dock, detta börjar ligga allt mera t i l l stor glädje.
Så har hon a t t säga nära den dag i dag bch skall ej här ett ' tack till; dem ' som välvilligt, med rekapituleras.
- Dessa senare ' å r bör överseende för vad som brustit, gi-.
vara i .friskt minne ' hos Herthas lä- vit.
henne sitt förtroende och sitt sare.
ess '.
redaktör har blott furinit stöd: f örbundets styrelse, redak- .det av något varde a t t översiktligt tionskommittén, byr %n.
Hon bringar dröja &amp; d det längre tillbaka liggande alla dem som genom medarbetarskap i under de tjugufem årens arbetstid.
tidskriften lättat hennes uppgift- att.
*.
.
göra dess innehåll sakligt, värdefullt, Nu, när ett obevekligt åldersstreck roande sitt tack.
Till.
sist ett tack ' sätter grän,sen för redaktörens ar- o&amp;- farväl till Herthas läsare, för- bete, när detta fö,r hennes personliga bun.dets alla medlemmar.
- del ä r slutfört; kan hon endast för.
~t&amp;kholrn i december 19 ' 32.
sig vittna om a t t hennes vilja varit ELLEN KLEMAN.
,.
.
.
. '
' l Regeringen uppvaktas.
Den 9 december ingavs bill Kungl.
Maj: t en skrivelse i den p % nytt ' ak- tuell vordna i frilgan rörande gift.
kvinnas nationalitet.
I framställningen yrkas a t t ~ u i i g l.
Maj: t vild den r.evis.ion av var med- borgarskapslag, som blir erforderlig för ratifikation av Haagkonventionen av 1930; måtte föreslå sadana and- - ringar i eller tillägg till lagen att kvinna erhåller fullt sjalv- ständig medbolrgarrättslig ställ- ning samt a t t därest svensk medborgare a r gift med person av utländsk: m atir \ nalit.Pt .lGttnnaAnv- h n v - d a &amp; justitieministrarna, som lovade a.tt med välvilja taga del av framstall- ningen.
De undertecknande f ögeningarna äro ' Fredrika - Bremer - Förbundet, Svenska Kvinnors Medborgarfö ' r- bund; Förbindet av Sveriges K. F. U.
K., De kvinnliga kårsammanslut- - ningarnas centralråd, Svenska Kvin- nornas Nationalf örbund, ' Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,.
Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för Fred ooh Fri-.
het, - Vita Bandet, Akademiskt B,il- dade - Kvinnors Förening, Sveriges 1 ' ' n r - - i _-._ L - TT-_!
-.
_ 1 1 i - - - ~ - i 1 m 1 ' -
HERTHA 236 - - - - - - - - A.
-- - --- - -.
astan sm~skollär~~ini~eutbildning- redningar: har innevarande års riks- .. F e n under de senare åren yarit en.
dag beslutat småskolseminariernas högst aktuell fraga, har-den utanför f örstatligande.
För 20-30 å r sedan.
beräknades skolpressen föga uppmarksammats av.
tidningar och tidskrifter.
Det var det årliga behovet av småskoll.ararin- därför med glädje jag +v redaktören nor till .närmare 1,000.
Dessa under-.
för tidskriften Hertha tog emot in- visade utom i småskola även i mindre bjudan att skriva något om den- folkskola och som biträdande lararin- ...
.
samma.
nor i folkskola sa.mt p % vakanta folk- i egent- skollarareplatser, som uppstått p5 .Småskolan - ligaste mening - raknar J858 som grund av brist p % folkskolliirare.
G3- sitt födelseår.
Under dess första år nom en rikligare tillgång av folkskol- - sköttes undervisningen av lärare och lärare och genom a t t riksdagen utta- -.
lat sig för mindre folkskolor.
- - sko-.
lärarinnor, som i regel icke erhållit någon utbildning.
Men det visade sig lor där en lärare undervisar i alla snart nödvändigt a t t för denna un- sex klasserna - har småskollärai.~n- nornas verksamhet mer och mer be- - dervisning erhålla särskilt utbildade.
lärare.
Och så uppstod.småsko1semi- gränsats till småskolan.
Omkring narier.
Staten upprättade sådana i 2,000 tjänstgör dock fortfarande vid.
finn- och lappbygderna: I-.övrigt blev.
mindre folkskolor samt omkring 600 det landstingen, som tog- hand om som biträdande lärarinnor vid folk- sm~skolsemin.ariernä.
Först anslogs skolor.
D. v. s. de undervisar i klass medel till sex veckors kurser för ut- 3 och 4.
Antalet i tjänst varande sm %- skoliararinnor - vikarierna medräk-.
bildandet av småskollärarinnor, men redan på 1870-talet.
inrättade flera nade .- uppgår nu till .närmare landsting fasta småskolseminarier.
14,000.
E n stark nedgång i antalet.
tjänster a r för närvarande rådande,.
- Man kan nog säga, a t t småskolse- .. minarierna under landstingens vård, dels på grund .av den sjunkande.
na- tiviteten och déls på beslutade ratio-.
och ledning h.aft en jämförelsevis god utveckling, ' men sedan lang tid- till- naliserin.gs %tgarder.
Minskningen av baka h a r det dock stått som e t t na- sm~skollararinnetjänster under pe- turligt önskemål, a t t srn&amp;sk.olsernina- rioden l 9 3 0 1 9 3 9 beräknas till över rierna.
i likhet med - folkskolsemina- 900.
Under denna ti-d är årsbehovet rierna skulle komma a t t stå under av småskollärarinnor beräknat till statens ledning och kontroll.
Den- un- något över 300. der senaste årtiondet rhdande stora I samband med förstatligandet be- överproduktionen aktualisérade frå- slutade riksdagen en kraftig nedskär- gan och framtvingade till sist dess ning av seminarieorganisationen.
Den lösning.
Elfter många och långa ut- nya organisationen skall påbörjas na- * ', - '
.
I -- HERTHA.
1.
.
237.
.
sta å r och .omfatta 12 avgångsaqdel- ning, som.
enligt seminariestadgan ningar, fördelade på 8 dubbelsemina- skall bygga På folkskola Litt A..
Inom lararekretsar framförallt rier, förlagda till .de nuvarande folk- skolseminariernas lokaler i Harno- bl ' and småskollararinnorna s j a h a an- sand, Strangnäs, S k a r a.
och ands- s å g s 1919 års seminariereform reT.
krona, ' samt 4 enkelseminarier i Lin.
- d ' an vid sin tillkomst otillräcklig.
Sty-.
köping, Falun; Lycksele och Hapa- ' relsen för den d % nybi1.dade Sveriges randa.
E n stark koncentration småskollararinneförening upptog fri-:, av smås kollar ar inne utbildningen^ har.
gan vid sitt första sammanträde i därigenom ägt rum.
8 seminhier december1918 - reformförslaget var.
di % framlagt -.
och uppställde föl- mot 28 å r 1927..
jande Önskemål:.
.
.
Med hänsyn till de många arbets- a t t.
småskolseminarierna måtte.
, lösa småskollärarinnorna .har riksda- övertagas av staten;.
gen gett K.
M:t ratt a t t under vissa övergångsår reglera intagningen av a t t utbildningstiden yid småskol- elever vid småskolse ' minari~rna. '
Som seminarierna utsträckes till tre.
en följd .harav kommer under %r 1933 ' år;.
a t t utexamineras endast 158 småskol- a t t inträdesfordringarna till små- lararinnol och: å r 1934 ej fullt 100. gkolserninarierna sättes lika ' med Det a r att.
hoppas, a t t dessa åtgarsier iiitradesfordringarna till.
folkskol- skall råda bot m.ot den svåra arbets- seminarierna; samt lösheten bland småskollärarinnorna.
Då nu staten övertagit, småskolse- 4., a t t liirarkompetensen vid folk- och ' sm&amp;sk6lsernii1arieriia blir lika.
minarierna vill.
man gärna tro, att dessa måtte gå en god utveckling till Även v i d Allmänna svenska folk-.
- mötes, s å a t t småskollararinnor dar skollararmötet i Göteborg sommaren kunna erhAlla en.
värdig utbildning 1919 var frågan om småskolliirarin- för sitt ansvai:sfyllda varv.
neutbilidningen f öremål f ör behand-.
.Den genomgripande inre.
reform ling, ock mötet gfjorde därvid ett ut- '.
av småskolseminarierna, som .maii talande, i viiket bl.
a. yrkades på for- hade väntat sig k ' samband med för- lähgd utbildningstid: statligandet, uteblev dock.
Under de.
år, som förflutit sedan ~måskollärarinneutbildnin~en skall dess, har såväl Sveriges allmänna ' rf som Sveriges alltfort grundas på 1919 års semina- f o l k ~ k o l l a ~ a örening småsk ' ollararinneförening inriktat sig.
rieref orm.
Seminariekursen ' skall så- ledes vara tvåårig u-tom i norrlands- p &amp; att vinna en förbättrad och för-.
seminarierna; dar den som hittills.
djupad småskollararinneutbiIdning utökning a v 1äroti:den till tre skall vara treårig.
För inträde ford- r a s att bli godkänd i särskild prov- å r i samband med förstatligandet. '
', ', * ' ', ' ' ' b, I, ' ~ u d r u n - ~ n d r é .+,JORKVIST-&amp;C n Leglt.
Sjukgymnast.
Lästmakareg.
.l4-16, 2 tr. Tel. 164 69.
Behandlar Reumatiska &amp; kommor, Gikt, Ischias.
och Nervåkommor, Massage, Bad och Sjukgymnastik.
Även hembe- handlingar. '
.
Si bylleg.
59, Stockho1.m.
el.
O. 9945 Viilsorterat 1a.ger av: Siden-, Sam- mets-, Ylle- % Bomullstyger samt Strumpor.
238 -.
HE ' RTHA Det var ingen ny väg man därigenom slog in på.
Som förut, nämnts, har seminariekursen alltid varit tieårig vid n ~ r r l a n d s s e m i ~ a i e r n i a Hapa- randa, Lycksele och Murjek; .Även den ' pedagogiska sakkunskapen har vid .de utredningar, som verkstal~ts; framhållit, att med hänsyn.
till de krav, som vår tid ställer p % småsko- - lans lärare, starka skal Ifinns- för en utsträckning av seminariekursen .till tre %r.
Tillfället för en dylik reform- i sam- band med förstatligandet var syn-, nerligen gynnsamt, då.
den hade kun- nat.
genomföras utan nämnvärda kostnader.
Lokaler och.
lärare stod till förfogande i större .utstrackning an vad som var erforderligt., Enligt uppgift kommer omkring ett 50-tal seminayielärare på - indragningsstat och får således uppbära lön utan arbete.
Kravet på en förlängd utbildnings- tid har dock icke släppts.
Men då ' ' denna utväg att nå en förbättrad ut- bildning för den närmaste ' tiden sy- nes stängd, ä r det så mycket .ange- .. liignare, att .en annan punkt p % utbildningsprogrammet genomföres, nämligen en hö j ning av inträdesf ord- ringarna.
~.
e s s a ä r ' sedan länge blott sken- bart endast genomgången folkskol-a.
'.
' - S % t. ex. har under Areil 1926-1929 av 44 ' 5 sökande med realskolexamen eller normalkompetens endast 294 in- tagits.
.En förskjutnln.g har dock ägt rum .under dessa %r, som medfört L ' '.
.
Tandläkare med.
kand. NTON PE MASTER SAMUELSGATAN.
40, 1; - F ~ T ~ L J E R SOFFOR T.
N. l84 19.
- OTTOMANER .RestHlliiingar och renoveringar utföras.
till humana pri- ser och garanti För gott arbete.
-.
ökning av antalet intagna med stu- dent-, realskolexamen och normal- skolkompetens från 18,7 procent till 30,2.
Under de tre senaste &amp; ren har sakerligen en ytterligare förskjutning i denna riktning inträtt.
Det måste anses som en r ' iittvis och billig åt- gärd, att intradesfordringarna fast- .ställs till ' .det mAtt av ' kunskaper, som i realiteten fordras för.
att vinna inträde.
Kravet härpå har aktualise- rats genom att förslag framkommit om att höja intradesfordringarna vid de f yra&amp;ri &amp; f olkskolseminarierna till realskolexamen.
Den av .K.
M: t till- satta nya seminariekommittén har denna fr %ga under utredning.
Vid möte i Trollhattan innevaran- de %r har Sveriges smAskollärarinne- förening i uttalande i frågan fram- h %Ilit nödvändigheten av att inträdes- fordringarna höjas till realskolexa- men eller därmed jämförligt kun- skapsmått.
Att samma inträdesfordringar bör gälla vid sm %- och .folkskolsemi- n-arium framhölls vid årets .riksdag i.
motion av undervisn ' ingsr %det Thoms- son.
I en artikel i N y s Dagligt Alle- handa har undervisningsradet Ny- lund förfäktat samma %sikt.
Då antalet.
studenter, som aviagt småskollärarinnexamen, visat ten- dens att stiga kommer sakerligen fr %- gan om upprättandet av studentkur- ser för utbildning av smiiskollararin- nor att i en snar framtid bliva aktu- ell.
M, I I H e B B n c c h B u s d Daaffwa Sturegatan 10.
Kostnadsfri rad frågning.
FÖRMANLIGASTE PRISER.
Mottagning enl. överensk.
Tel. ö.
3 25.
HERTHR 239.
- E n annan punkt ' på programmet nor helt nyligen i Idun om denna för en förbättrad småskollararinne- f örandring .yttrat föl jamde: " Det nya utbildning ä r hojning a v lararekom- systemets pedagogiska fördelar äro petensen vid småskollseminarierna.
emellertid i vår allomspannaride.
folk-, Denna a r nu endast- avlagd folkskol- undervisning - - - så pass i ögo- lararexamen, jämte en av skolöver- nen fallande, a t t blivande folksliol- styrelsen utf ardad lamplighetsf örkla- lärarinnor nog, måste finna sig i kon- ring.
Detta måste anses otillrackligt.
kurrensen. "
.Småskolan har under det senaste Smhskolan a r en för Sverige sar- egen skolform.
I de flesta andra lan- årtiondet undergått en genomgripan- der finnes endast en utbildning för de reform.
Arbetssättet a r omlagt undervisning på alla stadier inom efter moderna principer, och det har folkskolan.
Det var en tid, då man av framstående pedagoger.
vitsordats, även har inom ledande skolkretsar a t t vår svenska småskola kommit ansåg, att de för den första undervis- synnedigen långt vid tillämpandet ningen speci&amp;lt utbildade lärarinnor- av ett for ' småbarnens natur anpassat na, borde ersattas med folkskollara- arbetssatt.
förandring srniiskolan genom- rinnor.
Detta system tilliimpades i en del stader, framförallt i Stockholm.
gått, och aven det förhållandet, a t t Harav följde .den inkonsekvensen, att den: genom 1927 å r s skolreform bli- folkskollararinnor undervisade p % vit bottenskola för så gott som alla småskolestadiet och småskollararin- svenska barn, har i väsentlig grad.
nor på vakanta ~folksk.ollär~replatser skarpt fordringarna på småskollara- å landsbygden samt som biträdande ririnorna utan a t t i motsvarande grad lärarinnor i vissa stiider.
1928 års ' förbättra hennes utbildning.
Beho- riksdag beslutade emellertid, a t t stats- vet av ökad utbildning visar sig hos bidrag till lararelöner för undervis- småskollararinnor~a genom den sto- ning p &amp; småskolestadiet e j fick utgå r a tillströmningen till fortbildnings- till ho.gre belopp an det för.
småskol- kurser.
Exempelvis kan namnas, a t t lärarinna bestämda.- Sedan dess har vid den av Sveriges sm %skollararinne- småskollararinnor anställts aven i förening i Trollhättari innevarande å r Stockholm.
Det a r för en småskol- anordnade statsunderstödda fortbild- lärarinna glad jande att kunna kon- ningskursen i psykologi och pedago.
statera, att en av Stockholms folk- gik deltog 263 småskollararinnor.
skolors mera kända folkskollararin- Därav 210 på egen bekostnad. '
' '.
.
a en ' ' - SIGRID BREDBERG. '
?BUliga Kurser i tillskärning, " sömnad och provning.
ZMönsterförsaljni~ RestallningsateljC för klänningar.
egdrgatans, i Stockholms Sbdra Tillskirare Akademi GtTTGATAN 19, STOCKHOLM.
Tel. Söd.
6681., TA N D K LI N IK Tegntrgat.
16, Sthlm.
Tel. V. (3) 242 42.
Spec.: Naturtrogna löständer (fr. 35 kr.
pr gom).
Absolut smärtfri tanduttagn.
o. plombering.
Guldbryggor fr. 30 kr.
pr led.
Mottagning 10-1, 5-8.
Sond.
11-12.
Kostnadsfri radfr.
Endast leg. tandläk.
.
240. '
- HERTHA.
.
.
d.
e j närvarande - ville hon frambära ett det varmaste tack.
Sjuksköterskebyr %ns förestånda- rinna fröken Greta Mueller talade darefter om byrans nuvarande upp- gifter och arbete; fran Uppsala Aka- demiska sjuklhus sjuksköterskeföre- ning framförde syster Ester Wahr- berg ett tack för gott samarbete, och - syster Elisabet Lind utbragte till sist ett leve för styrelsen.
Och sedan inträdde - Fredrika Bremer.
Lockad av Arstanamnet ha- de hon sökt sig # ditupp, och nar n u Det var inte en.dast hälsningsorden, hon fann denna stora.
församling, som bringades av fröken ~ l r i c h det, med mängden av sjuksköterskor, ha- var hon som höll aftonens stora de hon många frågor att framställa.
- tal.
Tyvärr nödgar decemberhäftets I olika versifierade-dialoger, mellan ...
trängda utrymme oss att till januari- henne och först fröken Ulrich, sedan -, häftet gömma.
den intressanta histo.
fröken Mueller och därefter sköter- rik hon gav av .s juksköterskebyråns skor representerande olika s j ukhus- tillblivelse och de förhAllanden ur vil- omraden, t. o. m. en polissyster, fick ka den växte fram.
hon svar p &amp; sina frågor, fyndiga och.
.
Fröken Ulrich .avslutade, sin till- roliga svar, vilka ernejlertid alla - bakablick med ett tack till dem låt oss vara indiskreta - lagts dem i som ' framför andra varit verkande munnen av f röken; ~u.eller s j alv.
Med ackompanjemang av fru Alice krafter fram till det som.under tret- Tegnér hade fru Lillemor Montelius .tio å r - och efter gångna trettio.
å r - varit och vunnits.
De som redan låtit de närvarande njuta av Lind- lämnat .det jordiska, kunde endast blads och Geijers härliga toner, och hjärtats tysta tack agnas.
Till de an- därefter förflyttade sig samtliga upp dra %ter: fröken Marta Leijonhufviid, i f j arde våningen, till s j uksköterske- som under så många &amp; r skänkt kom- byråns egna rymliga och ' väckra lo- mittén sitt utomordentligt nitiska och kaler, där te serverades.
Därmed fick upplysta arbete, och de två tidigaste.
Stockholms s j uksköterskebyrås var- vägrödjarna, fröknarna Gertrud diga och vackra 30-årsjulbileum sin Adelborg och Sally Peterson - ehuru avslutning.
en 19 november hade F.-B.-F:s s juksk~terskeb~rå i Stockholm fest.
Tre decennier haide förflutit se- dan dess upprattande, och nu samla- des i Arsta klubbloka1e.r - tv % trap- por blott ned från Sjuksköterskeby- rans egen- trevna hemvist - inbjud- na representanter f o r sjuksköterske- organisationer och @ i " bundSstytdsen, ' samt i ett stort antal byråns egna sköterskor halsade av sjukvårds- kommitténs ordförande f röken Sigrid Ulrich.
, ' Mattou REKOMMENDERAS.
- Höbeltyg - Gardincp m. m. Stureplan 2, STOCKHOLM.
(Centralbadet ' I Tel. 91 02, 26974
.
.
.
, HERTHA.
24 1 - H e rt.hasa re.d a k t ö ' r s s k i f t e,.
Till redaktör för tidskriften Hertha från och med ingången av å r 1933 har förbundsstyrelsen utsett fil.
kand..
f r u Margaretaavon Kanow.
Den nya redaktören, som har flerårig erfaren: het från journalistarbete både i den.
.
dagliga och i tidskrifter, ' är såväl på grund härav som genom sitt varma intresse för sociala spörsmål och speciellt för kvinnornas ställning och arbetsförhållanden synnerligen lämpad för ' uppgiften i fraga.
Hembiträdet som.
yrkeskvinna.
, Riksdagsmotioner och myndigheternas: yttranden i ärendet. '
Kvinnornas kl.a,gom %l över.
de oef- terrättliga förhållanden som på om- radet äro härskande ha föranlett nå- gra riksdagsmän a t t föra f ram fra-.
gan f ör den lagstiftande församling- en:.
~ v a n n motioner e i äiend.et väck- tes i ' ' första och andra kammaren å r 1931 gjående ut på a t t en utkedning måtte ske rörande arbetsfö.fihAllan- d e m inom det husliga arbete ' t, avse- ende arbetstid, .avlönings- och bo- stadsf orhgllanden och utbildnings- möjligheter, samt a t t K.
Maj: t .matte till, riksdagen inkomma med sådana förslag, vartill utredningen kunde f öranleda.
Motionerna a v ~ t y e t e av s utskotten och avslogos av kamrarna.
Dock ställde man sig förstående till en sida.
saken,.
den som rörde utbildning- av en, något som ju motionärerna sar- skilt tryckt på.
Härom yttrar Första kammarens andra tillfälliga utskott bl.
a.: ' 1Motianärernas sinpunkt mås- ' te anses fullt riktig, dock har på se- nare ' år möjligheterna i hög grad för- - are si,g vi nämnas feminister, för- eller helt enkelt hemmakvinnor så torde vi under nå- gon period av vår vuxna tillvaro in- tresserat oss för och hyst en bestämd uppfattning .om " jungfrurna ", de fördelar och nackdelar innehav av siidana innebär och den mycket om- tvistade ställning en jungfru, nume- r a benämnd hembiträde, intar i soci- alt. hänseende.
Få om ens någon kvinnofråga har varit föremål för så mycken diskussion som denna, såväl för möten anor.dnade för ändamålet som var helst två eller tre kvinnor varit församlade, något som tydligt v i s a r hur brannande den är.
På sis- tone ha hembiträdena själva fatt klart för sig a t t de måste håila sam- m a n och söka f å sitt arbete godkänt som y r k e .- i paritet med övriga så- dana - men då m %ste också deras ut- bildningsmöjligheter, - deras anställ- nings- och a v l ~ n i n ~ s f ö r h å l l a n d på k ett tillfredsställande sätt ordnas, nå- got som de ju icke ha så orätt i.
V värvsarbetande '. '
.
S TANDTEKNIKERKURS Ged.
utbildn.
.i guld- o. kautschukarb.
MBngArig er€.
E.
~ a n d a i i Valhnllnviigen, 112 Stockholm.
Tel. Norr 19521.
1 Piano-;.
.
Orgel- och ~ h n ~ l e k t i o n givas er A t nybör- jare och något försigkomna.
Examine- rad lärarinna.
Upplandeg.
70.
V. 392 49.
.
- 242 HERTHA bättrats, dels genom anställande av skolkökslärarinnor i ' skoldistri.kten, .dels genom upprättande a v husmo- deriskolor och statsunderstödda kur- ser i. ämnet och anslående av stipen- dier å t behövande elever.
T. o. m. kunde statens understödjande verk- sarnhet ' från detta omrade ' tåla vid en utvidgning. "
NBgot sam~mankopplan- de av utbildningsfrågan med en lag- stadgad reglering av aybetsförhållan- dena vill utskottet emellertid icke till- rarda - och så föll frilgan.
Den .milda behandling arendet rönt ger motionärerna mod att komma igen 1932; de ta nu endast upp frå- ga ' n om utbildningen och yrka på ett bättre ordnande av densamma evad det gäller det kvhinliga arbetet; de hänvisa till utskottens yttranden året förut: och vidare till den debatt som frilgan föranledde i kamrarna.
Dar framhölls bl.
a. att Danmark startat internatskolor för ändamålet, så vik- tig anser .man, saken ' vara i vårt grannland.
Utskotten sända motio- nerna för remiss till Skolöve.rstyre1- - sen och Socialstyrelsen, innan de själva ta ' ståndpunkt till frågan, och då dessa myndigheters redogörelser ara av stort intresse skall.
har något närmare redogöras för deras skrivel- ser.
Vad ad % för &amp; Skolöverstyrelsen an- gHr så framgår av dess uttalande att den anser att den utbildning i hus- ligt arbete, som kräves, kan ske inom ' ramen av den av staten understödda yrkesundervisning, som ä r tillfinnan- des.
Styrelsen lämnar en omfattande -. '
, redogörelse för de skoltyper, som re- dan finnas eller till vilka staten för- klarar sig villig att lämna bidrag; svårigheten består i, menar styrelsen, att ungdomen har svHrt undvara in- komst un.der den tid undervisningen påg %r, rikligare anslag till stipendier a r därför ett huvudvill-kor för att flickorna i större utsträckning än som hittills skett skola begagna .sig av dylik utbildning.
Koncentrerade kurser, vilka alltså omspänna en kor- tare tidsperiod, äro i regel &amp; est be- sökta, likas % de enskilda skolorna.
Den ungdom, som utbildar sig för husligt arbete, rekryterar emellertid icke enbart hembiträdeskaren, utan skaffar sig kunskap för att sederme- ra sköta sina hem, något som styrel- sen finner gott kan ske på 1 a r- l i n, g s s t a.
d i e t; påetthögresta- dium däremot bör en specialisering ta vid, om en verklig fackutbildning skall förvärvas.
Koncentration och rationalisering av - arbetet a r helt visst behövligt anser styrelsen vida- re, men det ä r ju egentligen en intern angelägenhet.
De kommunala skolor- na på området kunna mahanda ut- ökas, och kurser inläggas vild folk- högskolor, som redan a r fallet vid vissa lanthushållsskolor, detta ä r ju mest en kostnadsfråga och ' gäller huvudsakligen vem som skall betala.
Socialstyrelsen framhHller i sin skrivelse till en början den variation i frågan om arbetsförhallanden och vilkor samt utbildning hela fö- reter.
I städerna ställas ofta stora krav för dugliga hembiträden, och - Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Bibliqteksg.
11, Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
25-27,Vasag.38, V. Sliissg.
.
.
8, CENTRALBANGARDENS STORA V ~ T H A L L Stockholm.
, Alltid ff 3i~stkRasso ' g ff raakt.
243 HERTHA.
tillgång på dylika ä r oftast knapp, okvalificerat folk finns.
det daremot gott om, mera t. o. m. än yrket kan upptaga, dessa.
måste emellertid stå under husmoderns omedelbara ledning .och övervakande och äro mest att be- trakta som elever, först efter lang träning kunna .de anses ha rätt kräva samma ställning och villkor ' som den utbildade arbetskraften.
socialstyrel- seistaller sig r ä t t tveksam till bättre ~it.bildning som ett medel .att höja yr- ket, dess utövare äro helt unga, säges det, gränserna till andra arbetsområ- den flyta, de 6vergå snart nog till nå- gonting.
annat, s jälvständigare och mera lönande eller gifta.
.
sig.
För- hållandena ' aro.
otillfredsstallande, därfö.r .att .de ' äro ' så osäkra.
Andra vägar för höjandet av yrket u r sol cia1 synpunkt äro framkomliga.
Formulär till kontrakt exempelvis, sådana som visat sig lämpliga på jordbrukets omr %de, en viss praxis fastslås därigenom ifråga om an- ställnings- och arbetsförhållanden, uppsägningstid, semester ' vid längre tjänstgöring o. d.
Dylika kontrakt skulle helt visst hos bägge.
parterna skapa ' respekt för ' ömsesidiga rättig- heter och .skyldigheter.
Till sist sam- mlanf attar styrelsen sin uppfattning om behovet u r alla synpunkter av en grundlig utbildning på området i föl- jande tänkvärda ord: " Det lirer icke r %da delade menin,ga därom- a t t en yrkesutbilidning, vilken kunde betinga den talrika hembiträdeskåren verklig yrkesskicklighet, skulle icke blott va-. '
',,. '
Syatelj6 o c h lap central mottager beställning- ar w di siags sAmad.
^ven lagningar.
Öster- inalmsg.33, n. b. Tel. 161 93. dppet vardagar 9-7 lördagar, 9-2.
GER ARBETE Moderata priser.
AT DOVA.
KVINNOR.
Välgjort arbete.
r a ägnad a t t höja denna kårs anse- ' ende utan också bliva av väsentlig betydelse för samhällsekonomien: i form av rationellare hushållning och.
forbättrad hemvård i de hem, dat den sålunda utbildade arbetskraften kommer a t t hava till verksamhet an: tingen som anställda eller i egenskap.
a v självständiga husmödrar.
, P $ knapepast något annat yrkesom.r %de l a r e r man ' kunna k o n s t a t e r a ett m o t s v a r a n d e a l l m ä n t g a g n u n d e r .al.la f ö r h å l - ' l a n d e n a v e n med.de1a.d yrkesundervisning. "
Riksdagen beslöt som b-ekant en utredning och ärendet sändes ånyo till s skolöverstyrelsen med.
anhållan - om en sadan.
I sitt svar hänvisar sty- relsen till sitt så nyligen avgivna.be-.
tänkande och tar darefter upp till be-.
mötande några synpunkter som riks ' -.
dagsskrivelsen särskilt f ra.mh %ller., som beakta.nsv,ärda.
Det sä,gs sålun- da " att en av orsakerna till att under- visningen i husligt arbete så litet fre- kventeras möjligen kan vara den, att kunskapen om dess befintlighet och de f ördelar den erbjuder äro.
alltför litet kända.
Härpå svarar styrelsen a t t på skolstadiet lämnas i.ngående upplysningar om de utbilbingsmö j ' - - ligheter som äro till finnandes, .det ing %r t. o. m. som ett led i ämnet med- borgarkunsliap. '
.I fortsättningen kan ' upplysningar ifråga lämnas lämpli- gen av Husmoderföreningarna, något.
som .dessa ocks % förklarat sig .villiga ' ' GYNNA DE VGNFÖRAS 4 ?öRSALJ- ' NINGSCENTRAL, Beridarebansg.
23 B, Sthlm.
Tel; 35 16.
Försäljning av.
vanfö- ras arbeten: Vavnader, stickade varor av alla.
slag, klänningar, barnkläder, handar- beten, rockar o. förkläden, lampor, lamp- skärmar, leksaker m. m. Bestallnin.
emot- tages.
Hjëlp de vanföra till sjiilvhjälp!
*
244 ' HE ' RTHA till.
Vidare framhållas i skrivelsen de ' mgnga ' skoltyper - och kurser av olika längd 05h ' betydenhet som fin-.
- nas,.
något som a r agnat - att .f ram- kalla en viss osäkerhet och förvirring, det ' förefaller också som en starkare koncentration borde kravas.Styrelsen lämnar harpå ' en utredning om vad som kan anses höra till den allmänt: grundläggande undervisningen i am- net, till lärlings- och till yrkesskole- stadiet.
Koncentration a r ' särskilt ' för ett senare stadium synnerligen lämplig; i övrigt .kan det ha .sin be- tydelse, att ha såväl längre som kor-.
tare kurser, de senare - passa .för äldre elever, som ha en del grund- läggande kunskap att bygga vidare - .p %.
Vad .i riksdagsskrivel.
' sen sägs om ekonomiskt stöd understryker styrel-. '
sen p % det kraftigaste, större anslag till stipendier och.
större belopp åt individerna, dock bör som regel sam- ma principer, som ara.normerande vid; andra grenar av.
yrkesundervis- ning, har ha sin tillämpning.
I fråga om lämpligheten av internatskolor båpekar ' styrelsen a t t ett - stort antal sådana redan finnas, men att en god undervisnling ' aven kan lämnas i van- liga.
skolor.
.
I fortsättningen utvecklar Skol- * iiverstyrelsen sina - synpunkter på hela - fragan, men har,.
på ett undan- - tag- nar, föga nytt att komma - med.
Behwet av verklig y r k e s u t - ö v- n- i n g framhålles, s %val.
p r a k- t i s. k, varvid .prov t i d efter annan bör avläggas, som t e o r e t i s k,.
.
- r ' evad det galler ekonomiskt tankande.
För att en viss enhetlighet i fr %ga om bibringande av kunskap skall uppnås föreslås att S~kolöverstyrelsen skall framlägga en kursplan och fastsl % en minimitid för kursen som villkor för att statsunderstöd skall utgå till sko- lor i husligt arbete.
Avgångsbetyg.
från sådan godkänd skola skall seder- mera för eleven galla som bevis för vunnen kompetens.
Det nya somhär föreslås a r att kunniga hembitra- den, som ej genomgått skola eller kurser utan endast .praktiskt arbetat i yrket, skola få .avlagga en slags examen för sakkunniga, och .darmed f örklaras jämstälbda med - de f örut nämnda skolutbildade biträdena.
' Skall undervisningen i husligt ar- bete i större utsträckning utnyttjas så behövs det flera skolor, bAde på landet och i staderna, därom ' äro alla ense.
Mera skolor kosta emellertid mera pangar och ofantligt mycket större anslag till stipendier.
Kan pangar blott anskaffas, kan nog un- dervisningen ordfias på ett tillfreds- ställande satt och betydelsen av den- samma kan icke nog högt skattas, däri instämmer Skolöverstyrelsen fullt och helt i Sooialstyrelsens har ovan citerade yttrande.
Det.
ä r emel- lertid icke nog med beredande av utbildningsmöj.lighe.ter, arbetsgivare och arbetare måste också.
lära sig inse behovet av utbildning.
Och slut- ligen måste yrket värdesattas ekono- miskt och arbetsförhållandena för- bättras; om så sker komma nog 1i&amp;anre C. Silfverswird DRICK Med.
Kand., Stockholm.
~ a l h a l l &amp; ä ~ e 73, n 1 tr. (inv.
bstra station).
&amp; ottaping efter överenskommel; se pr Tel. Vasa 396 02.
.
'.
H E R T H A.
245 '.
skolor och kurser i husligt-.
arbete att - behoigen utnyttjas.
Må ' det tillåtas a t t ge luft å t en enda ref lexi011.
Varf Ö r, saknas kvinnorna bland dem som underteck- nat motionerna i. denna för hemmen och kvinnorna så oerhört betydelse- fulla fråga? '
,:.
.
E.LI; StIF TIHEEL.,, Ekonomiska synpunkter på kvinnornas för- värvsarbete.
var ämnet för d &amp; föredrag, varmed ' doktor; K a r i n K o c k inledde det av Fredrika- Bremer-Förbundets - Stoskholmskrets anord- nade ' diskussionsmötet i Lakaresallskapets, stora sal den 5 december.
Mötet hade samlat en talrik.
och intresserad publik - två herrar, professor Heckscher och docent Edin, representerade det evigt manliga - OGII nar åttaslaget, förklingat, halsade ord- föranden, fröken Ida von Plomgren, de nar- varande- välkomna och överlämnade ordet till d r Kock, som placerade sig framför " sockerbiten ".
Radiolyssnarna hade n %n- ligen tillfalle taga del av vad hon hade a t t saga.
I ett klart och uttömmande anförande framlade talarinnan de.
ekonomiska syn- punkterna på kvinnornas, speciellt d e gifta kvinnornas, förvärvsarbete, sett mot bak- grunden av den historiska utvecklingen.
Orsakerna till a t t de gifta kvinnorna allt- mer söka behålla sitt förvärvsarbete äro många. '
Först och främst a r utvecklingen en logisk följd av kvinnans emancipation.
Kvinnornas ögon ha öppnats för a t t deras begåvning e j ensidigt a r inriktad på, det husliga arbetet utan a t t bland kvinnorna ' lika .val som .and ' ningar av ' olika slag och a t t de sålunda kunna göra en bättre insats genom för- varvsa-ete.utqm hemmet an inom Härtill kommer a+ - b&amp;ader o h nativitetens som reducerat husmoderns arbete inom hem: met: Dessutom ' har l ' öneutvecklingen sankt levnadsstandarden för tjänstemannen .och med, dem jämnstallda, varför hustrun ' ställts inför valet, hur hon effektivast skall utnyttja sin arbetskraft för .att bidraga till hemmets f örsörjning.
- Dr Kock påvisade,, a t t arbetslösheten,, som ofta ställes i samband med den gifta kvinnans förvärvsarbete, e j skulle komma at ' t avhjälpas genom ett arbetsförbud @ r de gifta kvinnorna.
På tal om lönediffe- rensen mellan ' manligt och kvinnligt arbe- te.
ansåg hon orsaken ligga främst i kvin- - nornas-låga ' utbud på sitt arbete, i deras benagenhet a t t a v olika anledningar ac- ceptera en lägre ron a n vad man med sam- ' ma utbildning och kvaliiikationer skulle göra.
Frågan - om.
lönedifferentieringen mellan manlig och kvinnlig arbetskraft a r en angelägenhet, som e j endast berör kvin- norna, d e n har en betydligt större social rä~kvidd.
Det a r e j k,onkurrensen överhu- vud .taget mellan man och kvinnor, som är en ' fara, utan a t t denna föres med under- betalningens vapen, slutade d r Kock.
ar efter följde en livlig diskussion, in- ledd av fröken Axianne Thorstenson, som framhöll åtskilliga synpunkter på den kvinnliga utbildningen för ' olika varv och påpekade bl.
.a., a t t en .kvinnas studieskul- der, om hon efter giftermålet skulle skiljas från sitt ar ' bete, kunde skalja komplicerade p~ivatekonomiska problem.
Frågan a r aven, hur en utjämning mellan de manliga 01~h de kvinnliga lönerna bör ske.
Professor.
E. Heckscher, som därefter begärde ordet,.
betonade a t t tragiken ' i det kvinnliga f örvarvsarbetet framför allt lig- ger i .att ' kvinnan från hemmets mera in- ' * ', K a t a r f n a Tandklinik En klok husnzode~ använder vilket icke ijmehåller frätande ' ämnen men ändock ' gör allting blixt blankt.
Erhålles hos alla f ä r g h a n d l a r e. Engros: H E R M A M N D E R L I E N A.-B.
~TOCKHOLM ~ u n ~ s ~ a 3 t .männen finnas begåv-.
Fotkungaga~an 78, 2 kr., Stockho2m.
Leg..
tc~ndlalca~e.
Billig tandvård.
Specialité: Löstander, stifttänder, guldbryggor o. plombering.
Resande behandlas på ltor-, taste tid.
10 % rabatt mot iippvisn.
av denna annons.
Mottagn.
10-12, 5-7. a n Tel. Söder 343 56.
I '.
-
HERTHA 246 dividuella arbete drivits ut .i det m6ra me- kaniserade.
Han gick aven in på frågan, varför tusentals män användas till - löner, s o m äro avsevärt högre, an sibetsgivarna behövde ge för kvinnlig arbetskraft.
An- såg a t t har f a m s en srsak, som.
undan- trängde den ekonomiska synpunken; kirin- norna ?å göra sig.
dugligare.
- Men det blir sannolikt.
e j fråga om konkurrens inom samma arbetsuppgifter utan.
om vilka, arbeten, som skola vara manliga och vilkav som skola vara kvinnliga.- - Advokaten Mathilda Stael von ~ o l s t e i n bemötte denna senare punkt och ' ans &amp; a t t det hela komme a t t bero på den utbild-.
ning, kvinnorna erhölle.
Fördom, mot an- vändande av kvinnlig, arbetskraft på be- trodda poster funnes ' alltjämt, a w å g hon, men den komme småningom a t t försvinna.
i I samma mh som de gifta större utsträckning kommeatt - behålla sitt.
förvärvsarbete, kommer o c M underskatt- ningen av det kvinnlig8.arbetet .att elimi- neras.
Rektor Maria Aspman underströk nödvändigheten av a t t de unga flickorna f &amp; en grundlig och individuell utbildning.
Do- cent K. A. Edin ansåg - anledningen till a t t arbetsgivarna ofta föredraga dyrare man- lig - arbetskraft framför billigare kvinnlig vara de yrkesarbetande kvinnornas,- sar- skilt de giftas, större sjuklighet, något som vore en lätt förklarlig följd av deras öka- de arbetsbörda, då " de ståsmed foten i- två yarldar ".
röken Anna Abergsson tyckte sig spåra en ökad motvilja mot anvandan- de - av kvinnlig * arbetskraft på den interna- tionella arbets-marknaden.
Fru Signe E h s c h e n underströk de svårigheter, som möta.
en g i f t förvärvsarbetande kvinna, m &amp; framhöll samtidigt,- a t t hindren ato till för att övervinnas.
Fröken .Beda Ce- derborg bem ' ötte &amp;, cent Edins sjuksta&amp;tikj som hon ansåg röra sig med ojämförbara.
.
-.
.
- grupper.
Om kvinnornas påstådda större sjuklighet hindrade dem fran a t t komma fram i förvärvsarbetet, varför-ville arbets- givarna det oaktat så gärna ha kvinnlig arbetskraft.
i de Iagre, tjänsterna?
Dr Gulli Petrini pApekad &amp; a t t så länge de kvinnliga yrkesutövarna ha mindre lön, blir all sjukstatistik missvisande.
E t t ut- drivande av de gifta kvikorna från ar- betsmarknaden vore för övrigt en attack mot äktenskapet.
Dessutom borde man akta sig för a t t lagstifta .i kristider.
Att manlig arbetskraft f Gredrages f ramför kvinnlig beror ofta slentrian.
För kvin- n; nia det att hålla uppe bin ut.
bildning, Fru Eva Wigforss betonade, att vad vi kvinnor behöyde - var ökade arbetsmöjligheter och en tillämp- gällde ning av likalönsprincipen.
Hon, anbefallde par framkomliga vägar: 1) att samhal- let i större utstraChing än nu sörjer för familjebildningen, att kvinnorna, i än högre grad ginge in för en rat.onalisering .av hemarbetet o,ch toge fö,rvärvsarbetet som en livsu * pgift.
Fröken Matilda wie- gren poängterade önskv,ardheten av att hemarbetets rationalise.ring och den ytterligare om männen ginge in för den, Sjuk- syster- ~~i~~~~~ Lind undrade om man vid uppgörandet av sjukstatistiken tagit berättigad till kvinnornas underbe- talning, medan fru Elisabeth Daelander slutligen framhöll det förkastliga i atten kvinna vid sitt giftemål skulle vara tvon- gen att kasta bort sitt kapital, d. v. s, sin utbildning och sin att för- värvsarbete göra insats.
Och dänned Var den intressanta och in- struktiva diskussionen till ända, och ord- föranden sammanfattade dess resultat och önskemål. '
.
.
~ T W U H [P @ W BBa w a o j e QDDDf B00 @ - Aftontoalett, - promenad och sport - allt fordrar gin speciella strumpa.
Vill Ni bäi.a.
den rätta strumpan, välj den bland våra goda lcvalitéer i det prisläge som .passar Eder.
Nybrog.
11, STOCKHOLM
Från '.
bokvärlden.
En framgång i telegrafverket.
Förbundet har f rån ' kommunikationsde- partementet mottagit meddelande a t t Kungl.
Maj:t den 11 sistl. nov.
tillställt telegraf- styrelsen en skrivelse, vari förordnas, a t t kvinnor icke skola vara utest; angda f rån deltagande i assistentkurser.
Styrelsen givetvis obetaget, att pröva de sökandes lämplighet.
Förordnandet a r föranlett av upprepade framstallningar från e t t flertal kvinno- .föreningar, bland dem F.-B.-F..
Dialogen fortsätter.
Roman av Elin Wug- ner.
Albert Bonniers förlag.
' Nar Elin Wagners P e n n s k a f- t e t kom en gång i tiden var den inte endast en- kvick, fyndig och roaide bok om en ' kvinnlig journalist, den var ett k ä c k t d a g för kvinnornas då stora aktuella fråga, den politiska.
rösträtten.
Den bok hon nu skickat Småbf&amp;arhemmet och kvinnan.
ut tjugutvå år senare kan sägas - I en artikel i senaste numret av Hertha och själva titeln ger en antydan dar- om smiibrukarhemmens kvinnor skriver om - ' vara en sorts fortföljande av Pehr Johnsson bland annat a t t " ännu för vad hon ville med Pennskaftet: kom-.
några Brtionden, sedan " drevs hemslöjden ma samhällelig orättvisa till livs dar i de små ' hemmen så a t t kvinnorna dar- den går ut över kvinnorna.
I D i a-.
av hade en avsevärd inkomst, men det 1o.g-en ' f o r t s i i t t e r ' r i k t a r hon fram.gick av hans ord a t t numera sker .spjutkastet aven mot ett vidare mål: detta endast i mycket liten utsträckning.
den skriande sociala förbrytelse som Dess bättre a r detta e j fallet t y det mesta heter krig.
som säljes genom de olika Hemslöjdsföre- Denna bok a r en mycket modig ningarna har tillverkats av de flitiga ' kvin- bok.
Man skulle kunnat vänta sig.
norna i de smii lanthemmen, vilka på detta.
att - en nutidens Herman B j ursten satt tillföras hundratusentals kronor om skulle träda fram för.
a t t nedgöra de året.
.från en sådans ståndpunkt djärvt re- Från Föreningen Svensk Hemslöjd, som volutionära idéer ' som ett nytt kvinn? '
'. '
.
: dock endast omfattar en del av landets henislöjd, har t. ex. under åren 1928-1931 utbetalats kr.
225,457: - enbart i vavlö- ner, därtill kommer så inkomste * p; stick- ning och diverse småslöjd.
kontanta inkomst som på detta satt genom den du- gande kvinnan tillföres d e mindre jordbru- karhemmen ' ä r särskilt under nu rådande förhållanden av mycket ' stor betjrdelse.
MARGARETHA CRONSTEDT.
ligt P e n n s k a f t har, f r ä m s t, f ö r e t r a - der.
Mig veterligt har en slik mot- kämpe inte ens skymtat.
Marker man ingenting eller finner man klokast att sm en i all: tysthet låta udda vara jämt?
.
.Mig synes a t t Elin Wagner i nästan ' desperat iingest över vart ' det bar han- med denna avigvända värld velat hänsynslöst slunga ut sin mening i. den pågående tvekampen mellan mans ocli kvinnors uppfattningar i insam ' lingsfonclen.
.
samhällsfrågor av vitalaste i.ntresse:.
.. Nya bidrag: Kr.
Och sluto~den i boken: " Repliken ä r f rån Båstadkretsen.
.
:.
.
.
.
.
.
.
:.
.
14: - deras ", lär näppeligen kunna tydas,, Halmstadkretsen -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
116: - som ett vacklande av hennes egen,, medlem av Malmökretsen.
.
46: .-.
ståndpunkt.
Dess mening torde val Summa kr.
176: - vara: - försvara er om n i kan.
.
Härmed utgör fondens belopp kronor ' ' ' ' E. K-n.
68,444: 89.
YONSTSTOPPNING utföres av fackkunnig personal till synnerligen billiga priser s3 välgjort att Ni knappast med blotta, ögat kan upptäcka lagningen.
Ring sä hiimta.
vi .. Strumpor uppmaskas.
.do öre pr maska, ~onststo~~nings~tel~6n Kungsgatan 77.
Tel. Kh.
69 05.
- '
HERTHA.
H a l m s t a d s k ' r e t s e n liade den 4 nov.
anordnat föredrag av fru Alice Jeans- son från Stockholm, föreståndarinna för Skattebetalarnas ' förenings Budgetbyrå, över amet " Penningen i familjens liv ".
Fru Jeansson ' framhöll vikten av a t t göra upp en.
budget för familjens utgifter och s % långt det - a r möjligt rätta inköpen efter d ~ n n a budget och upplyste om a t t Skatte- betalanias förenlng i Stockholm ' kostnads- fritt utarbetar dylika budgetforslag för ' inf tresserade.
Föredraget illustrerades av ski- optikonbilder, både roande ', och instruktiva, och till slut visades en film inspelad av Renée Björling, Hugo Björne m.
fl., " Den råd lyder.
' ar ' ' vis ' '.
Yrkeiskolans elever: i hushållskurserna hade inbjudits till före- ' läsningen.
Yrkesskolans filmapparat med sakkunnig hjälp hade godhetsfullt ' stallts till förfogande.
.
Salen var till trängsel.
.
fylld.
.Efteråt supé och samkvam.
. '
, H a 1 ' S i n g b.
o r g s k r e t s e m anordnade den.
7 och 8 november tillsammans med ' Vita Bandet, Hälsingborgs husmodersförening,^ Kooperativa kvinnogillet och dess sjukkas- sa och sjukkassan Föreningsbandet en so- cial kurs med fröken Ebba Holgersson, Jo- hannishus, som förslasare.
fö en första kval- lenafingo de intresserade ahorarna en ' klar och koncis redogörelse för " Sjukkassela- gen " och?
' Lagen om moderskapsskydd "; Andra dagen togs den ' aktuella fragan o m " B e och ungdpmsvårdw - upp.
tiy behand-.
:.
.
- ling.
Det ' sista föredraget efterföljdes av dis-: kussion.
Derefter.
- samkväm.
-.
.
.
, .. F. V. O: s ~liijdavdelning Sveavägen ' 4.0, Stockholm.
- s el.
Norr; 88-18. '
S J U ESKÖTERSKEUTRUSTNINGAR, '.
GOSS-.
och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR.
.
. "
H j ä l ~ genom självhjälp, ".,.
.
.
.
.
.
..; M.a 1 m ö k r e t. s e-n - hade måndaien den, 14 ' novmber möte å Kungsparkens restau-.
kant under ordförandeskap av .fru Elisabeth Quensel.
Författaren Nils Ludvig Olsson_ höll föredrag om " Eva Wigström (Ave) och hennes sk.ri.ftstallareskap, e t t hundraårs- minne ".
.
.
Genom det mycket uppskattade föredraget fingo åhörarna - .en ' god inblick i Eva Wikströms livsgarnkg.
Under det f öl jande samkvämet roade f öred ' ragshål- laren auditoriet .med.
uppläsande av flera.
.
.
.
' av sina.
" Skånska bitar ". "
' ' - ' ~ o r r k ' ö p i n g s k r e t s e n har i ' höst anordnat dels en höstfest med.
auktion i av- - sikt a t t skanka kretsens kassa en .. valbe- hövlig f&amp;st&amp;rkning, dels en handarbets- afton .uteslutande.
för egna medlemmar ..: Höstfesteli ägde: rum den - 12 å Verkstads; förbundets festligt smyckade lokaler.
Den hade karaktären av en lantlig auktion .med ett .. hederligt akta par som utropare, .kring- strövande musikanter, flickor i glada ost-!
götadräkter samt .höstens alla farger - i frukter, blommor, och festoner.
De bort- auktionerade varorna utgjordes av trevliga och nyttiga handarbeten, förf ardigade av kretsmedlemmar under, - sommarens lopp.
.
- ' Auktionen gav ' etigott ekonomiskt resultat.
~ a n d a ~ b e t s a f t o n e ägde n rum den 14 nov.i: .i L h n d s t o r ~ e n s lokaler.
Det arbetadis fli- tigt kring småborden - julen ' narmar sig!,.
.
.
- man förfrisk * e sig vid kaffebordet och åhörde &amp; f uppläsning av .. fru .Lizinka Dyrs- sens varmt och ' personligt skrivna f öredrag om:.
~ i m osaskolorna.
f Slutligen bjöds ' på ' - ': I. b. l ' ', Déii 19 hivember talade doktor Jakob.
Billström, Stolckholmi .inför en talrik, med.
spant intresse lyssnande publik över ämnet: - " Tarikar om ungdomens själsliv under bryt- ningsåren ".
Föredraget, som var offentligt, v.ar an- ' ordnat av Hälsingsborgskretsen- och Nord- västra Skånes Pedagogiska Sällskap och hölls å H .. allmänna Läroverkets för.
gossar.
aula. '
place of women iii international ' lifev.
Hon gav en livlig skildring av de interna- tionella.
kvinnoorganisationernas samarbete för a t t f å sina ' synpunkter beaktade vid 1ö- saridet av de frågor, vilka ligga ' dem sar- skilt om hjärtat.
De närvarandes tack till miss Niven för ' hennes intressanta.
fram- stallning ' tolkades.
av fröken ' Tora Ström- berg.
. '
.
1. '
-.
. '
~ a m e ~, s e l ' i.
f.
f!
.
.
Parfymer, Tvålar, ' och Borstar.
hos 06s ~ a r f ~ m a f f a r Reaer.ingsg.
11.; N.64 69.
250.
.
HERTHA musikunderhAllning av f röken Inga Kall- och sång, vilka Örebrokretsen välvilligt gren, sång, och fröken Valborg Schmidtj stallt till Strängnäskretsens förfogande och .som nu efter delvis omarbetning uppfördes piano.
till allmän belåtenhet.
Fröken Asa Wide- N y k ö p i n g s k r e t s e n sammanträd- beck uppläste fyndigt hopsatta verser f öre de den 7 nov.
i Odd Fellows k-lubblokal., varje tablå.
En trupp skolflickor utförde Kvällens f öredragshållare var grevinnan därefter med grace och precision till gram- mofon rytmisk gymnZastik.
.
Ulla von Arnold, som hol1 ett intressant Sasom avslutning uppfördes - en skamt- föredrag om sina intryck från en - resa .i sam pjäs " Semester ".
Det hela blev syn- Palestina ..
Hon gav en stämningsful ' i skild- nerligen lyckat.
Salongen var fullsatt och ring av de bibliska platserna, framför allt publiken gav med stormande appliider sitt.
Jerusalem, vilken levandegjordes genom bifall tillkanna.
.
förträffliga skioptikonbilder.
Efter.
före- Nettobehallningen uppgick till innemot draget.
deklamerade fru Elsie Ljunggren 300 kronor.
med sin kända förniåga några val valda Till minne av kretsens 25-årsjubileum hebreiska dikter, översatta av rabbinen har till förbundets stipendiefonder för Sö- Ehrenpreis och Ragnar Josephson.
Där- efter sjöng en inom kretsen bildad -- sång- dermanland~ lan inskickats 1,000 kronor.
kör nagra sånger?
som ansloto sig till U m e å k r e t s e n hade den 15 nov.
föredraget och den högtid vi nyligen .firat, samkväm å Frimurarklubben.
Sedan kret- nämligen ' Alla Helgons dag.
Lokalen var rikt upplyst med levande ljus, vilket ytter- sens ordförande, lektor Siri Hallström, häl- ligare f örhö jde stämningen.
Sammanträ- sat de nävarande välkomna, inleddes pro- grammet med sångnummer, " Pastourelles " det, som var mycket talrikt besökt, av- slutades med tesupé.
.
.
och " Bergerettes " av Weckerlin, sjungna av fru Ekvall med fru Olsson vid pianot.
Till S t r ä n g n a s k r e t.
s e n firade den 15 underhålhingen bidrog aven fru Möller- svärd, med recitation till pianoackoman je- nov.
25-arsminnet av sin tillvaro.
Med an- ledning härav hade anordnatsen soaré - på mang av Dan Anderssons " En spelmans jordafärd ", och fröken Holtsberg, som på ~~a ' Teatern.
Programmet inleddes med altviol exekverade Händels Andante och " Caprice ', utförd för piano av kompositö- anhu ett par nummer.
ren själv herr K.
G. Liefvendahl.
Kretsens Under " mellanakterna " handarbetades ordf fru Inga Rosenqvist redogjorde där- och konverserades, och det trevliga sam- efter i ett ' kort, men innehållsrikt anfö- kvämet avslutades med en tesupé, vars rande för .förbundets verksamhet, dess mål läckra smörgasar aven vor0 s % estetiskt och medel.
Fru Anna Persson underhöll killtalande, a t t de absolut förtjäna ett he- med nagra förtjusande sanger, Så kom afto- dersomnämnande.
nens clou " Nya vägar ", tablåer med tal a + '.
. '
g@&amp; @ KErn@Dfi@f&amp;J.!
Lilafargade etiketter.
.
.
.
.
Tidskrift f ör den svenkka lcvinno &amp; !mlse ' n, Gtgi,veii ': av FREDRIKA-BREMER- ' FORBUNDET.
Redaktör ': E (: Z i e fi ~: e ni.= l n.; ~a&amp;liga förbundsmedlenirhar, erhula tidski-iften .. ' l c k &amp; f @ b u n d s ~ d l e m q u r p: m.
numerera S d m n a s t e ' postanstalt ' ' eller i ' ' b o k h a ~ e l.
' Pris .för postuppl.
: 1 / 1 ' Ar kr.
6: 60; 1 / 2 Ar kr .. 3: ' 60; 1 / 4 Ar kr.
.l: 90.
Lösnummer.
66 ore.
Redaktjan och .el ..: ' - Tel..
48 Klarabergsgut.,-Stockholm.
~ed&amp;ktionstid:.
; .t$sdag ' cur och: fredaga+ .kl: " Norr 48 60,.27 62: Exhditionen: kl. 11-4 a i r j e söckendag.
Tel. Norr 48.60, 27.62.: ' - I. '
-.
&amp;.
.
.
.
.
.
.
.
: _,:.
.
. '
.
I. '
&lt;.
.
: ' ' ' " " En - de niinniskor, som givit mig de &amp; &amp; kast; perso&amp;a.
intrycken, är ' Kanske h a r han: i ingen: Stanley Jones '?, skriver Iaro~erksadjunk ten E, Eimir.
av sina föregaende, lckek.nZitt; i+ h 5 g t mot: föfierkligAndet ' av s i t t mP1 - a t t - for vara: blickar ' frimstall &amp; den levande .KriGus i hans vasens mingfald ' och.
enhet ~ 0 i ~ sëfiasf ': ', p$ &amp; enska-: .:utgivk ..
bGk:-.
-,., ' ... - ' - Bergsp-dikans Kristus-.
.
.
... i ': ' t ' i.
Bemyndigad översättning av T h Arvi&lt;s6n; ' l '.
: prisi haft.
5: -,, inb.
.
.
.
6: ...
50.. '
.
- - ...
.
Tidigzire utkomna av samma f örfattare:; Den ofrånkodige K r i s t i a Pris häft.
4.: -.
inb.
5:: 50.
Med Kristus i förtroliga samtal.
Pds:.
haft.
5: .Z &amp; inb.
7: 50 ' C,.
.
.
Paul Rose11: JUNIORPOJKAR OCH AN DRA .KRYSPRICKAR ä r en frisk, hu;.
monstisk och gripande 5ok ?m pbjkar .. P&amp;: [Jiaft;: 2: -, inb, ' 2: 7.5..
.
Under tryckning: Joseph.Hocking: .Den eviga, '.
utmaninken;:.,.
.
-.
.
I bokhandeln.
eller direkt.
friin: _-:.
-.
.
.
N Y A B,O.K F ~ L R L ' A G.
S.
!
A K ' T E ~ B O L A G E T.
: -.
- (Metodistkyrkans ' Bokförlag).
.
:, Box ' 5020: Stockholin 5:, ' - !F - l ', a, ä j ' ett n.ytt mats.
' ilver ' i ... - ', i STOS ' KH~LM-.
....... Fabrik-!
- ing+ " butik.
.
salu ' hos hveletaie bch ~ u l d s h e
Nya ' arbeten av::.
-.
Natanael- ~ e s k 0.
w.
- - -.
.
.. EVIGT ' LIV.
-.
.
e '.
-.
- .. -.
-.
- -.
Föredrag och predikningar.
.
Ur ikehållet: Det Wäs&amp;tliga i.
pris haft.
4: 50, inb.
6: -.
kristendomen.
- Tal i radio.
Den trygga- vägen.
Duglig eller - oduglig.- - Minimikrav.
De äro segrare,.
men - veta .det icke.
.
.
Födelse till nytt liv.
Evigt liv.
I -.
- - -.
_ - -.
.
.
-.
.
-.
- Vid Julgranen 1932-.
- -- __.
Gud gav frid A t jorden.
Pris 50 öre.
.. -.,.
-.
.
f.
Skodsborgsmetod.
.
Tel. Borås 695, HultaIórs Riadanda - 68 .. -- '.
.
.
-.
16, -.
och blandad.
kost.
~ndividuell diet.
Helpension.
överläkare: D:r E. GARBY.- Bitr.
läkare: D: r I. UNHALL. '
.
, Begär utföiligt prospekt.
Postadress: H u, l t ' a f o r s.
-, ... Alla moderna - massage. '
badfonok, Vegetarisk elektrici- tetsbehandling, Fysika; i sk-Dietisk.
.- ~uransta~t.
.-.
.
': ' Birkagirdens Förlag .- Vaeatiyckeiiet.
Stockholm 1932,
