# ID: svediakorp-per2915
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,737
# sentences: 1,837
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


föq.
: AIpacca - och kon- troliefat -- akta .silver.
-.
, - -.
.
.
.
.
- ._ nias i varje hem.
.
.
vill jag ge dig ett r&amp;d. '
- Hus * halla väl, t y.
ckonqmin är hemmets hörnsten.
.
.
. '
. '
.
Jag handlar ju sen mariga dr kooperativt.
Och det har.
jag haft stor nytta av.
Först.
och främst har jag gjort direkta.
besparingar i form av goda varor till IAga priser.
.
Och dessutom har jag fatt en bra slant över i Atedjaring.
Den.
har jag i all tysthet sam.lat 0c.h - för en del av den köpt din utstyrsel; .Följ mitt exem.pef: - köp kooperativt ger pengarna dryga Ett gott rad!
.
.
Av de kuvertsilver söm ' f &amp; niimaran- de finnes i marknaden %r denstörsta del som benämnes l: ma.Svenska Nysilver av synnerligen underhaltig kvalitet, beroen- de pgb osund konkurrens.
-.
.
Fök a t t icke genom vllseledande stamplar kunna förväxla olika hållbara fabrikat, av samma facon hava nya smakfulla modeller komponerats och lagligen skyddats, samt tillverkas endast i garanterad l: ma &amp; Extra I: ma kvalitet.
z - r ' Av dessa mönster ar G u s t a f III det förnämsta.
LAT EDER- JWELERARE VISA EDER GUSTAF III.
.
l eq ekonomiska krisen:.
.
,.
I D en kris vi f ö r närvarande genom- .nedgåligen har e j på iångt när haft lida %r på grund av ' sin interna- samma omfattning i v å r t land som.
tionella omfattning o + sina d jupgå- pi?
de flesta andra håll.
Detta fram-.
.
'.
ende finansiella kerkningar ' en av de bl, a.
av den relativt ringa ök- svåraste i den.
ekonomiska historien.
ningen av arbetslösheten: i jamf orel- Under e n.
svår depression ' inom na- ses ' med de mil jonarméer a v arbets- ringslivet, som i ett flert.
länder va- lösa, som finnas i Amerika, Tyskland h$ i - ett år, i inträffar en rad &amp; och England, ä r laget på vår arhets-.
händelser, den, stora ' bankkranschen marknas relativt gynnsamt, aven om i Österrike, förttoendehisen i ~ y s k - det för oss ar ett allvarligt p r o b l p.
land med åtföljande stängning av Vår industri, som ' und-er de gångna banker och börs ' er samt ett partiellt aren konsoliderat sin stallning och moratorium f ö r.
de utländska kredi- genom rationalisering f örbattra ' t.
sin terna, vilka händelser leda - upp till produktionsappa.rat, står nu betydligt en situation, som endast kunde lösas bättre rustad a t t möta en kris an 1920.
Vara stats-.
genom guldmyntfotens sammanbrott t. ex. va.x fallet h.
fökst och främst i England och se-.
finanser ä r o suritla, och på det .hela iiare i de f y r a i~ordiska länderna .. taget: a r aet ekonomiska läget inom '.
landet sådant att.
guldmyntfotens sus- Vad v k eget land betriffar lig- pension e j kan tagas som ett tecken ger den, f r å g h k ä r a till hands, var- på inre finansiell .och ekonomisk för vi vpro nödsakade a t t tillgripa, svaghet.
.Orsakerna måste därför sö, en dylik åtgärd.
Högkonjunkturen '.
hade här i sver ' ige aldrig lett till de ' n kas i vårt förhållan.de till utlandet.
' spekulation på värdepappers- och va-.
syerige h a r segan kriget allt &amp; * rumarknaderna .som t. ex. i Amerika, utveclrlat sina utlandska förbindelsek.
och depressionen nådde oss först ett på det finansiella området .med.
de.
.
å r efter kon j uiikturomslaget darsta- ' fördelar och1 olagenheter, som detta.
des.
visserligen lida vissa industrier, innebar.
v i ha h a f t ett överskott speciellt de som arbeta för export, på .kapital,, som vi kunnat placera i;.
.
av konjunkturlaget, meil konjunktur- främmande länder, och de interna-.
, ',,: ' ', I I.
.
.
.
.
', Odenplan, Stockholm. '
I -,
.
.
tionellii obligatioii ' semissione~ i vilka vi i större elle$.mindre grad deltagit, äi; o talrika.
Våka stora .nternationel- la bolags aktier h a utgjort ett o m tyckt placeringsobjekt f ör utländska kapitalister; .och de internationella kapitalrörelserna ha härigenom kom- mit a t t spela e11 störrexoll för - 05s än.
' under tider-.
någonsin tidigare.
som de narva~hnde,.med politisk oro och finansiell instabilitet på mhnga ' håll, med massor- av.
efterkrigspro- .blern .p &amp; .sava1 det politiska .som.
det .ekonohiska m h finansiella ' området - ännu olösta, kunna kapitalrorelserna mellan - länderna underkastas- de.
mest Plötsliga och oberäkneliga inflytan- den, vilka dirigera dem a n i: den ena, a11 i .den: andra riktningen.
Så har förh&amp;llahdet varit i fråga om Sveri- ges förbindelser med utlandet.
Un- der l930 och första halfteii av 1931, strömmade .f ör våra f örh&amp;llanden sto- r a belopp in från utlandet till de sven- ska bankerna p$ ' den grund a t t ka- pitalets ägare ansågo Sverige för ett land med så stabila politiska o c h ' e k ~ no&amp;ka förhållanden a t t man med lugn kunde sanda sina pengar ' dit.
y e n en kapitalimport k.om har denna karaktär.
kan lätt förbytas i en kapi- talexport, .oin förhA1landena i utlan- det andras .. Och detta var just ' vad Mm hände under sommarmåna~erna 1931.
' ~ikviditetskri~en i flera euro- peiska läiider, valutakestriktion&amp;na i ~ $ s k l ä d m. m. tiingade deni som pla.cerat pengar i +åra banker a t t i stck utsträckning draga: hem sina till- -.
en,.
,, godohavanden.
Men: .detta betydde utoinordentligt stora.
krav på våra redan förut decimerade valutareser- \ ' er; Denna utveckling på valutamark- naden sammanf öl1 med ett vaxande underskott i vår handelsbalans.
På grund av .de relativt gynnsamma kon- junkturerna i vart landha vi kunnat uppehålla importen i tämligen oför- andrad omfattning vad kvantiteten beträffar - prisfallet har dock med- fört en icke obetydlig.
siinkning av.
vardesif f rorna.
~ x p o r i e n h a r dar- emot kra.f tigt ldecimerats, och resul- tatet har blivit &amp; t stigande import- överskott, som icke kunnat tackas av andra inkomster från utlandet, såsom frakter, rantor o. dyl; ör detta än- damål måste alltså våra atländska tillgodohavan.den tillgripas, och va- lutaxeserven utsattes sålunda för dubbel påfrestning.
.
I detta läge.
kom, meddelalldet on1 a t t Bank of m ng land tvingats av om- ständigheterna att överge guldmynt- foten och * detta påskyndade utveck- lingen.
i vårt land.
Utomlands f råga- de man ' sig helt na.turligt hur Sverige, .vars valuta allmänt ansågs vara nara förbundet med pundet, skulle kunna hålla fast vid guldmyntfoten, och osä- kerheten i detta avseende påskyndade hemtagningen av det utländska kapi- .talet.
Stallningen blev- harigenom ohallbar för riksbanken och en vecka efter engelska beslutet, fann sig riks- banken nödsakad, a t t taga.
samrna.
.
.
steg. '
- SPECIALIT.EI Receptutföranden.
.
.
~ikare Norrlandsgatan 5,-n to ck ho lm ENDATILLVERKA- RE av .. g l a s ö g o n - glas i Sverige.
: Drottninggatan 5, Uppsala
~ u l d n l y n t otenk f ~kspeiisibn .och in-.
.
italta.
sig !iider geii kon~maqde vin- förandet av en f i i valutk.
betyder a t t t e r n ' därom kan väl knappait någon ' vi uppge * det f asta vardef örhål1and.et.
pr$e:tei ?a.
.
Laget a r allvarligt, .me$: mellan kronan ' och övriga valutor; det blir ej.
battre om man ger - vika Kronan noteras också nu.
omkring 15 för en alltf ör stark .pessimism .eller .. procent under sin dollarparitet.
Detta panikstämning.
" Es wird iijemals so verkar.
i sin tur: som en hämsko på gut wie map höfft und niemals - so.
.
v å r.
import, enar alla importvaror schlecht wie - man denkt.? '
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
,.
- bliva d y r a r e i kfonor räknat, och en.
.
...
.
.
KARIN KOCB.
.
.
, stimulans för exportindustrierna,.
.
.
, .., ' som f å bättre betalt för sina produk-.
.-,.
ter, aven i k r o n, o räknat.
~ ~arigeno ' m '.
,.
-.
; minnet. '
'.
.
- få vi en relativt snabbt vekkande bor-.
:.
.
relitiofi av missförhållandet niellan e11 fjärde iiovembek avtä.cktes:.
- import och export samt erhålla jam- ' diqnesv6rden över.
Oscar och.
.
vikt i vårt förl-&amp;llande till Utlandet.
Agda ~ o n t e l i u s p.å Nya kyrkogår- Men den fria ?alutan har %veii and-.- ' deii i toc ck hol^.
Det var på tioårs-.
r a konsekvenser.
k en ger oss 11ä.m-.
dig611 av - riksantikvariens, ' död.
ligen fria hand+ a t t s å långt det är Facklor flammade i novembersk.yin-.
möjligt föra en själv&amp;andi.g pennini- ningeii Ikririg .- stendösrnonun~entet, politik; Så län ' gek hö110 fast vid.
guld- som erinrar om hans.
forikargäri myntfoten, m å l e .vi följa.
med .pris-: ning.
Vitterhets:, historie- ' och a n t i -:.
utvecklingen - på!
världsmarknaden.
Så kviti$sakad&amp;niii och Föreninge !i f bi?
.
som förhållandena ligga till i Förentit iäl.gö~enhetens ordnhnde, de tv2 ini-.
staterna, går ' man fydligen dar mot tiátiviagande organisationerna.
f ör ' en fortsatt deflation; d. v. s: ett fort- resandet av minnesvården över -. &amp; satt .prisfall.
Sverige har - nu efter.
tv % bortgångna och vilka tillilta ined. '
,.
guldmyntfotens susp,eilsi.oii möjlighe- Fredrika-Bremer-Förbundet, Sven- ter a t t frigora sig från.denqa utveck- ska fattigvårds- och barrnvairdsför-.
ling, och vad detta betyder.
ä r lktt bundet samt *.
Isaac ~ i r s c h s minne ', a t t.
inse onrh mail betänker a t t med omsluta ' Oscar, och Agda ~ o n t e l i u s ' deflation f bljes industriell depres- främsta insatsen i vetenskaplig och sion, .driftsinskränkningar, arbetslös- social verltsamhet hyllade ' genom liar- het med .alla., dess sociala konsekven- varande representanter minnet.
av ser, med ett ord; allaa de miss för hål^ de bada.
.Fredrika-b rem er-För-.
landen, som vi anm1 ha i gott minne bundets: .krans - iledlades av f r u Li- sedan ktisen 1921-1922 och som val zinka Dyrsse ' n med varma tacksam: - - ingen önskar tillbaka.
:.
.
.
het&amp;s o$d efor vad: Agda Montelius - '.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.. i Hur utvecklingen, kominer.
a t t gel betytt f &amp; förbundet.
.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
8 8 ' ".
a.
- -. '
.: '.
Till D ' ', a,, - - l ' t, I a - 6 ....
.
,.
-.
.
.
v. '
Sverige$ enda naturligt - alkaliska vatten:.
., ..
: -: ~ovleverantijrer till ', x..
H; MBji t .Kqnnigen öch: ' H; .K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt.
Hs. '
~ a i Kongen:.
af Danmark.
1
.
.
.
.
204.
.
.
.
. '
HERTHA.
IEnn av levarao- dog den nov.
förra H högre Mariestad föreståndarinnan vid Mariestads flickskola fru.
Andriette Florén.
3- -- - - p - nämnd tillhörde hon ännu vid sin bortgång.
Nämndens Brsta saniman- trade torde ha hållits i febr.
1914.
I samma månad nio å r senare fördes F. B.
F: s Mariestadskrets första pro-.
+koll, och härav frarngar, att Fru Florén då valdes till den nybildade kretsens vice ordförande.
I denna styrelse kvarstod hon till '.
år 1929.
Som ett egendomligt sammantraf f an- de m &amp; namnas, att hon kunde fira sin 70-årsdag den 10 juni 1925, då för- bundets årsmöte hölls i Mariesta.d.
Och då dessa rader skriva.^ för för- bundets tidskrift må det även sägas,.
att hon var en av d-, som varmast omfattade f örbundets idé.- Hon hade trots allt den ljusaste tro på kvinnor- nas möjligheter i det.
godas t j änst, " om .de blott ville lära sig inse och.
bruka .sin stora makt. ".
I " Hertha " stig hon en god van, som hjälpte hen- ne.
att följa med vad som hände i världen, då hon själv hamnat vid si- dan om de stora, $råkvägarna.
.
När dö.dsbudet når hennes många vänner landet runt minnas de henne säkert med tacksamhet som - den ide- ellt lagda, ' glada och livliga kvinna hon var, och hennes ovanligt stora personintresse ä.r nog det.
, intryck, som blir längst bestiiende.
I det samhälle, där hon verkat i ' nara 60 %r, i F.-B.-,F: &amp; Mariestacts- krets står hennes plats tom.- Hon ar en av de f å lyckliga, som fått göra en insats på omrhden, för vilka hen- nes beghvning var s % ' sällsynt väl lämpad.
slöts ett sällsynt verksamt liv, och här om någonsin skulle man kunna ta- la om människan och hennes kall.
Det var skolan, som @ de f r u Floréns stora och varma intresse, kring vil- ken allt annat rörde sig.
Född i Gö-.
Ceborg den 10 juni 1855 kom hon re- dan vid 16 ars ålder till Mariestads flickskola som lärarinna.
För sina första elever vågade hon inte talazom, hur ung hon var, d % .flera av .den1 var äldre än hon själv.
Från 1881 till 1927 var fru F. föreståndari-nna yid flickskolan, och det finns familjer, i vilka tre generationer fått unadervis- ning av henne.
: Som frisinnad ledamot, i stadsf ull-.
' mäktige under åren 1910-18,- som medlem i barnavårdsnäfind, skolsty- relse och f öreläsningsf örening tog frii F. verksam del- i sitt samhälles liv.
' Hon var aven bland dem, som tog initiativet till bildandet av Sven- ska Röda Korsets Mariestadskrets, och dess ordförande var hon från 1901-08.
!Och den sanna kvinnosaks- och rösträttskvinnan ' tillhörde natur- ligtvis F. K.
P.
R. och deltog livligt i den strid, som förde till ett mal och som efter segern lämnat å t oss andra ett .Ganskeligt arv att f örvalta.
Vida.
re finner vi.
henne ivrigt verksam för &amp; stadko&amp;nande &amp; v en Fredrika-Bre- mer-Förbundets stipendiefond f ör GUDRUN LANGESNHEIM.
Skaraborgs.
län, och dess förtroei~de- VAD.
AR NI INTREISSERAD AV?
Filosofi, psykologi, spiritism, astrologi, teosofi, modern uppfostran? '
- GCa PiBo B.
A~owlandsgatnn SO.
.Tel.
27 00., Slå Er ned vid .. las; bordet och låt oss pllocka fram svensk, engelsk, tysk eller fransk .speciallitteratur, som .sarskilt intresserar Er. '
Flickornas.
högre skolutbildning just nu.
.
.
.
en genomgripande reform av det skolvagendef som bkslots på, 1927: års riksdag, hade föregåtts av en synnerligen livlig diskussion.
Deniia hade främst rört sig kring problemet.
om g i ~ ~ d s k o l a n längd s - om den högre skolan sk.ulle- bygga på 3-, 4- eller 6-årii bott&amp;~skola -, och ehuru å t ~ k i l l i ~ a ' a n d problem ra i deii s. k. skolfrågan också kriiv.de allmän- hetens intresse och allvarliga begrun~ dande, trädde h %gan o h griindsko- lans längd ' i förgrunden ..
Den stora skolkommissioii~i~ av, år 1918 hade ' i sitt betankande 1922 föreslagit ett generellt genomförande av 6-årig bot- tenskola.
t etta förslag väckte; som man torde eriiira sig, ett praktiskt taget enhälligt motstånd från den högre bildniqgens målsmän.
1924 års skolsakkuilniga verkställde en ingå- ende utredning av bl.
a. frågan om det högre skolväsendets anknytning till folkskolan och kommo på grund- val av sina undersökningar till ' den sl~utsatsen, att realskoletyper, anknut- na.dels till 6-årig grundskola, dels till grundskola av., kortare utsträckning, borde tillsvidare bestå vi.d sidan av vamildra.
Problemet sålunda icke yilken grundskola, som skull9 genomföras g e n e f e l i .t, utan i v i l k e n u t s t r ä c k n i n g den ena e1le.r den andra grundskolan skulle in-.
gå i det, - blandade systemet.
I den Kuiigl~ propositionen till 1927 Ars riksdag före.slogs också, a t t den högre skoläii .skulle byggas på dels, D högre.
en kortare - treårig - dels en langre - sexårig - folksk.olekurs.
Men i motsats till de sakkunniga, som fram- hållit vikten av a t t taga hänsyn till olika, orters önskemål och behov vid uppbyggahde av realskola på - langre eller kortare grundskola, föreslogs i ' propositionen, a t t på varje läroverks- ort skulle finnas minst en realskole- lin je, ' byggd på folksk.olans sjätte klass, under ' det a t t den kortare grundskolan icke skulle bli så allmän.
~ o t i o n s v i framburos s i riksdagen yr- kanderi, a t t realskolan normalt skulle.
anordnas som f e m å r i g, ankny- tande kil1 fjärde klassen i den sex- klassiga folkskolan, men att,.
där be-,.
, hov förelåge och kommunal ' myndig- het därom gjorde framställning; en, linje; anknytande till sjatte folkskole-.
klassen, måtte kunna anordnas vid sidan av denna femåriga realskola.
Motionärerna betonade, a t t övergång- en från folkskolan till den högre sko- lan borde ske så sent som det vore möjligt utan förlängning av den sam- manlagda skoltiden och utan försam-.
ring av studieresultaten.
övergången till läroverket tornle därför kunna.
uppskjutas till efter det fjärde skol- året, alltså fiirlaggas ett å r senare an som förtit varit vanligt, och skol- gången f r a m till realexamen skulle liksom hittills taga en tid av 9 å r (4 ' folkskoleår 5 å r i realskolan).
Om däremot övergangen skulle ske efter.
6 folkskolear, skulle med nödvändig- ' het följa ett års förlängning av skol- s p ' # +
+ tiden (6 4 = &amp; O)., och den - fyra- t a ar ingalunda fallet.?
Organisatio- åriga realskolan ' bleve likväl en syn- nen ger ett avgjort företräde åt den nerligen sammanträngd skol forn^.
4-åriga realskolan.
Denna skall före- Motionärerna .f ramhö110 - särskilt komma- ensam på ett w-tal orter och den .- @ r språkundervisningen myc- vid sidan av den 5-åriga på omkring ket opraktiska fördeliingen av 50, under det att den 5-åriga ensam studie~den, då på 4 å$ skall finnes på 4 orter.
Därtill kommer, att laggas i 3 främmande språk: Trots a l 1 a de beslutade statliga högre lar - dessa olägenheter s v en real- roverken för flickor organiserats med skola, &amp; d på.
avslutad folkskola, 4-åAg realskola, byggd på 6-årig folk- erkände dock motionerer@ &amp; att vissa skola.
Detta är saledes formen för de barn kunna ha fördel.
.
.
.av en ' dylik redan startade f lickliiroverken i Stock- skolgång.
S$ kunde var8 ofallet med holm, Göteborg, al mo, Hälsingborg barn, som i sin hemtrakt icke hade och Örebro, och samma organisation någon.
högre skola.
O m &amp; en 4-åriga bestämdes för de planerade flickläro- realskolor funnes, kunde dylika- barn verken i Uppsala, LinkGping, Norrkö- stanna i föräldrahemmet under de ping, Jönköping, Lund, Borås, Karl-.
första sex skolåren.
utan att- darige- stad och Västeras.
v ed skal frå-.
nom utestängas från i,nträde i real- gar man sig: har det genom någon särskild undersökning utrönts, - att -, skola.
Det bleve visserligen en längre studieväg, - men den kunde vara: .en den 4-Ariga realskolan ä r speciellt ' ' vinst för.
barnets.
fostran och även för lämpad för flickor.?
När man så för- hemmets ekonomi.
~kolor~anisatio- djupar sig i mängden av olika ytt- nen bomle därfö; gå dessa Önskemål randen i denna viktiga skolfråga, fin- angående landsbygdens barn till mö- ner man till sin häpnad, att .denna teg, men behövde därför icke försena utbildningsväg just för f1ickorna.s och försämra studievägen för stads- vidkomman.de mycket allmänt och barnen.
Med en sådan smidigare an- skarpt kritiserats, icke minst fr %n passning av skolorganisationen efter läkarehall och från, skolor, d a r for- olika orters behov .av längre eller kor- men redan försökts.
Kritiken fram- tare realskola skulle man kunna ge håller som en fara, att denna skoltyp den lämpligaste undervisningsf ormen medför ett forcerat.
och enerverande åt.
alla de barn, som önskade nå fram arbetstempo för flickorna i deras öm-, -.
tåliga övergångsålder.
till realexamen.
I den Kungl.
propositionen ' till 1927.
.
Genom riksdagsbeslutet Infördes års riksdag (116) säges, att " det all- också i skolorganisatioi~en.
.
.
det " blan- dade skolsysteqet ".
Och mangen männa.
nu icke kan undgå, a t t.
prin- trodde kanske, att därmed rättvisa cipiellt erkänna sin plikt att - under gjorts.
alla svenska.
barn, som tillbörligt hansynstagande vid till- önska, högre skolutbildning.
Men, det- lämpningen till det kvinnliga väsen- ' ',. '
- - 1 A tockholrns Pressningsanstalt ' Kuktavagen.
66,.
STOCKHOLM.
Telefon O. 49 91.
Utför pressning, kemisk tvätt och fargning av damkläder.
Arbetet utföres av fackman under garanti.
Hämtas - och hemsändes.
Medlemmar av F~edq-ika-BrerneMörbndet.
erhålla 10 % rabatt. '
'.
dets egenart - .. under lika villkor till- Idcp+ shder; samskolor eller ' för, f lic- ' godose bad &amp; ' den manliga .och d; en '.
kor.
tillgängliga gossläroverk, sanit - kvinnliga ungdoJ~en: i vad d &amp; galler a t t d &amp; dessutom finnes 5-årig real- såväl den allmänna medborgerliga: ut- skola i f i r a - Småstider.
* Också yttra- bildningen som f orberedelsen f ör oli- de dkpa&amp;mentschefen i Kungl.
prop.
ka 1evnadsstallni.ngar ' inom samhäll (.ils) i i i l.
l 9 3 0 .års riksdag: " Dit lety '.
Hur kan .denila.
utgångspunkt måste anses vara e n organisatorisk harmoniera med: propositionens f ör.
.oegentlighet, hf$ i de fyra stiider det slag- - vilket ocgså blev riksdagens här.
.
galler den kvinnliga ungdomeii .beslut - a t t flickorna i .-de största icke äger samma möjlighet som.
' deii staderna i c k g.
h a tillträde .till en manliga: i ' samma städer ' och den enda femårig realskoleavdelning, un- kvinnliga i de smärre laroverkssta-.
der det att f &amp; gossarna finnas såda- &amp; rna.
?tt ' genom e s femårig realskola '.
iia avdelningar (, enligt 1927 ' års riks- - med.
e &amp; års vinst i förhållande till dkgs beslut), i Skockholm 19, i Göte- lärjungar i den fyraåriga realskolan borg 10, i ~ a l n - @ 5; i s al sing borg ' ^?
faga vägen til!
r e d - och stud ' entexa- ' (Möjligen h a r bågon förskjutning i men: et måste jamviil vara av vikt antalet sedermera gjorts.)
Också * ytt- f ö r de berörda städerna a t t snarast r a r rektor vid ' Högre ' allmänna läro- möjligt f a klarhet.
rörande ifrågav&amp;:;.
verket för flicker i Stockholn~ i ett Fande läroverks behov av lokaler. '
Un- - '. '
.
utlåtande i h å &amp; n (1929): ".
.
Det d e r .sådana förhiiilanden och då .av-.
.
har upprepade gånger av föräldrar vikelsen från grundsatsen, a t t flickor och m&amp;ismall, som sökt - inträde.
' för: ': böra l ' erh&amp;lla tillträde till statsläm- - - sjna flickor, uttalats förvåning, nå-.
verk: under samma villkor som .Eos-.
gan gång, parad: med harm, över att Sar; skdle gä.ll &amp; var8 största, städer, -.
deras flickor ej kunnat vinna intriide dar larjungetillströmningen a r star-,.
i statens flicklaroverk med samma kast och.behovet av olika möjligheter - utggngsläge och!
Under samma förut- ' ' gör Sig ' kraftigast gällande, finner.
sättningar som .ideras söner i härva- jag mig icke kunna underlåta +att h u, iAande-gossläroverk.
Detta förhållan-.
: föreslå, a t t aven de fyra redan upp- de hard uppfattats som.
en orättvisa rättade flickläroverken ' efter möns ' t- från ' statens sida, och om denna u n - ret av d e n kommunala flickskolan.
.dani-öj1des; skulle ~äkerlige~n detta h&amp;- erhålla kubbe1 anknytning till folk-.
- sas med til~lfred ' sstallelse Denna skolan. ' '
orathisa mot flickorna i dessa ' I slutet hv detta yttrande påpekas städek synes ännu större, nar man .. .ett.
sätt a t t.; tillgodose.
den kvinnliga.
betänker, att flikkorna i 40 medelst+ ungdomens utbildning under lika d !- r a samhällen ha möjlighet att viii j a kor som.
den.
manliga &amp; nämligen: ge- mellan.
4-åri,g och.
5-&amp;ig, realskola i: nom ' samma.
.
an,ordning, som 1928 års.
. '
.
.
.
-.
.
" er, s6m ha det besvärligt med sina vär- ' ' kande.
fötter och b ' en.
samt ha svArt att få. '
,: ' ',. '
.
. '
,,.
.
. "
' ',, ' Fötter,.
ben ch, SkOr a.
.
lo ',.
passande,skor, tag n.ärrnare reda på vad det lätta Freikiu- WZxchd f~tstödet av läder ' för- m8r uträtta, och.
iikaså hur den gummifria, tvätt- och stoppbaqa.åder ' bråckstrumpan .ined samma namn verkar.
- Se och prova också våra bekvama ocih på samma g h g eleganta; ortopediska skor.
med extra laderpackningar i hålfoten: och förlängd- bakkappa.
.
g ag er sons, ~ u n ~ s g á t a 4, n Stockholm. '
--,
....
-.
208 HERTEIA.
riksdag fastställd;!
för de kommunala angaende det svenska sk~lvasendets flickskolorna.
~ e s s f &amp; a %en.
dubbel an- organisation, " till en bildningsnivå, knytning till folkskol.an: en sju&amp;ig som i det hela ligger högre än real- lärokurs, knuten till folkskolans fjär- skolans, men som icke.
når gymnasi- de klass, och en sexårig, byggd på ets, och som ä r p &amp; ett karakteristiskt folkskdans sjatte klass, varvid, om satt skild från bada dessa skolfor- la~jungeantalet ej medgiver tvii pa- mer; " Den kornpetens, som fästes rallellklasser, elever f r h folkskolans vid dessa skolors avgångsbetyg, den sjätte klass intagas - i flickskolans s. k; normal.skolekompetensen, har andra klass, dar de i viss utsträck- också vunilit alltmer förtroende hos ning åtnjuta skild under~sning.
.
föräldrar och arbetsgivare.
och har i.
Departementschefens, forslag angå- praktiken visat sig garantera högre ende realskolan.
bifölls emellertid icke medborgerlig bildning - an realexamen.
a v riksdagen.
Starka skäl tala-emel- Normalskolekompe~nsen berattigar ' lertid för att en ändring i denna rikt- dels till samma tjänstebefattningar - ning måste kQrr&amp;a till kt&amp;d,- på det som realexamen o &amp; till inträde i att de flickor, som önska.
' avlägga re- samma fackskolor ooh fordras dess- alexamen, rna kunna n &amp; detta mal p &amp; utom, enligt bestämmelser, fastställ- den kortare, lugnare och pedagogiskt da av Kungl.
Maj: t, för inträde i fördelaktigare vägen.
.
andra fackskolor, dit realexamensbe- Denna skolforin.
bör do &amp; icke tyget ej berättigar.
~ i n flickor, ~ a kvinnliga som a v l a d realexamen, ha därför se- skymma undan den för uiigdomell särskilt tillrättalagda ut-.
dan genomgått högsta .klassen i en bildningsvägen, ' de n ö g r f l i c k- flickskola för att vinna normalskole- g k o 1 a n, om vilken den inipekteran- kompetensen.
Det.
vore därför en de myndigheten, Kun.gl., ~ ~ ~ l sänkning ö ~ av ~ kvinnobildningen ~ ~ t ~ - i vårt relsens larOverksavdelning, bade i sitt land, am ett flertal av de flickor, SOIII yttrande över sko] kommiss~o~ens för- icke avlägga studentexamen, satte slag att '; den utall fraga ä$ den basta realexamen och icke normalskolekom-.
petensen som mål för sina skolstu- av flickskol.&amp;ildniwe &amp; huvudtyper i vårt land " samt att " &amp; n dier.
A andra sidan a r det en vinst i humaniora ståk betydligt högre än för allmanbil.dningen, att realskolor realsko] an. "
Genom sin .hå års lang- i allt fler .samhällen bli latt tillgäng- ungdo- re studietid kan flickskoian i olika liga aven för den kvinnliga * men, ty därigenom kan en allmänbild- avseenden giva högre Eldning o &amp; överlägsenhet i kunskaper, e j minst i ning utöver den, som ges i folkskolan, främmande spr&amp;k, i jämförelse med nås aven av flickor, vilka icke ha till- realskolan.
" Den högre flickskolan fälle till flickskolans eller gymnasiets.
.
f örer sålunda gina eleve: ", sä.gk1924 längre studietid * Det var en missräkning för flick- Ars skolsakkuiiniga i sin utredning e, ' e ' % en,.
' skolans vänner, att skolreformen icke: me ' dförde statliga, - och darme.d bil- 1i.gare - högre flickskolor av nor- malskoletyp, nar principen, a t t staten skulle taga sig an flickornas utbild- ning i samka ' utiträckning som gos-.
sarnas, skulle genomföras.
Genom de av 1928 års riksdag beslutade kom- munala flickskolorna kan emellertid .flickskoleutbil.dningen göras billigare och sglunda lättare tillgänglig.
Någ- r a sadana skolor .ha redan börjat ' sin verksamhet, och andra planeras.
Det.
ä r a t t hoppas, al$ man genom denna skolform vid sidan av de privata hög- r e flickskolorna: m &amp; kunna bevara i vårt .undervisningsvasende den var- defulla skoltyp, som den högre flick- skolan utgör.
Till sist bör framhållas., att prin- cipen, a t t deii kvinnliga ungdomen bör ha samma ' ratt till utbildnings- möjligheti som ' .deii manliga, - borde leda till att aven de speciella.
flick- läroverken finge liksom gosslärover- ken ' omfatta 4 - % r i g a och ej blott 3-kiga gymilasielinier.
Endast en fyraårig linje, en latinlinje vid flicklaroverket i Stockholmj fin-.
nes.
For övrigt förekommer blott tre- 5ri.g lin je. '
Till jämförelse m % ' näm- nas, att det i golsslaroverken, i Stock- holm finnas 9 fyraåriga och 6, tre- åriga, gymnasielinjer, i Göteborg 3 fyraåriga och 2 treåriga, i fi !ialmö 1 fyraårig och 2 treåriga,.
i Hälsing- borg 1 f y r a å ~ i g och 1 treårig.
Sve- riges övriga statsgymnasier ha om- kring 80 fyrakriga &amp; ymnasielin jer.
.
Då ' det treåriga gymnasiet * allmänt a n s e s v a f a en mycket $resskde skdf (wn~.
Aed forcerad arbetstakt, som ' lätt;.
verkar oro och över: anstrangning, och det fyraåriga.
.
däremot anses ge mera lugn i studier- na, börde aven den kvinnliga ung- domen i de större städerna f å möjlig- het a t t begagna dylik studielinje, sar- skilt som sådan s t å r öppen för flic- kor i @ skilliga andra stiider vid- de.
.
för dem.
tillgängliga.
gossgymnasi- erna.
Nar nu ' de av ' riksdagarna 1927 och,.
1928 beslutade skolformeïna tagit verklighetens gestalt och redan arbe-, tat några år, ser man.
ännu tydligare an under skolldiskussionens dagar de olägenheter i reformen, som mail re- dan då anade.
Och kvinnorna ha sir- skild an1edniiig att yrka på bättre.
möjligheter f ör.
flickornas .undervis- ning.4 de statliga skolorna.
.Yissei-li- ' gen a r organisationen av våra skolor - ej, det viktigaste: den kan blott skapa vissa forutsattningar, och framgång-, en i akbetet beror pA den inom skolam .bedrivna undervisningen.
Det beror framför allt på skolarbetets inre ge- staltning, om vårt skolväsen skall rätt fylla sin stora uppgift i samhällets tjänst.
Meh denna yttre ram a r dock synne,rligen betydelsefull: den kan befrämja och underlätta.
arbetet, men, den kan också verka hämmande och f örivårande.
Därför f A ungdomens vänner icke förtröttas i sitt arbete för a t t VBra skblor må ordnas p &amp; det sätt, som bast främjar individernas harmoniska utveckling och som utan forcering eller.
.
.
.
.
.
jäkt kan dana dugliga ',:, ' ' I SY EDRA: KLXDER SJALV!
.
- '.
' i.
...
.
Sy dem.efter U ' LLSTEINS och VOGUE ' S mönster söm ~ i n n a s i ett m cket s t o k urval vackra och moderna ~ O ~ ~ I I ~ ~.
U L L S T E I N S o c h \ ~OGUE % nyutkomna modejournaler finnas hos.
MEETHSpm är e n s a m f ö r s ä l j a r e f ö r S v e r i g e av de världsberömda till- klippningsmönstren.
MEETHS
2 1 0 - ---- --- - * -.
.
H E - R T - H .- A --. ---.
.
- .. - * ----. --.
- - p -- - och kunniga samhallsmedlemmar.
Nar mens fostran, borde aua teoretiska det galler en sa viktig: faktor * i en eller politiska dogmekvika och hän- nations liv som villkoren foi ungdo- - syn tagas endast till de ungas bästa.
a - .. -.
~ Q r reflexioner a med anledning av S venska fattigvårds-.
och bark&amp;rdsfö~bundets 25-&amp;jubileum.
agens tidningar hava meddelat, D a t t den g&amp;iale norske teologen biskop Jens ledi it sch, i v&amp;rt land kanske mest kand som utgivare av KirKe o,g Kultur, avgått med, döden.
~ e n n a notis kommer m i g att min- nas några o-, som hail yttrade efter åhörandet av ett föredrag om svensk fattigvård, som jag höll i ' oslo 19i3.
" Ni har.
i Sverige vid behandlingen av fattigvårdsfriigan valt en annan utgångspunkt än vi här i: Norge.
vi ' agna tyvärr blott mycket ringa in- tresse A t fattigvårdeii, under det att vi koncentrera oss p % den sociala lag- stiftningen, socialf örsakringen m. m.
Ni har vid utarbetandet ap 1918 års fattigvårdslag sokt ordna.
idet så, att det ' icke skall.
kännas på iiiigot satt förödmjukande .att begära och mot- taga understöd, att var och en skall få just vad han behover och - fram- för allt - Ni förutsattq, att den fat- t ?ge,.
intill annat visar.
sig, a r en akt- ningsvärd person, som ' har ratt till god viird, och Ni söker ordna fattig- vården efter huru d e b ä s t a böra ha det.
- Det rnås ' te.varä en gliidje.
.
.
.
att arbeta i svensk.
fattigvård! "
Fattigvården intager onekligen i Sverige en anna.n och mera betydel- sefull stallning - inon1 samhallslivet än i Norge och Danmark.
Troligen beror detta .delvis på det förhållandet?
att den norska och danska socialför- sakringeii - liksom.
en del andra iii- gripande sociala reformer - genom- fördes tidigare i dessa länder an i Sverige.
Hos oss var fattigvårdsför- ordningen av å r 1871 under lang tid nära nog den enda tsoci&amp;a ' ' lag, vi ägde, och vi tvungos därför .att göra det mesta möjliga av densamma, till stor del vid sidan av och utöver föar- or-dningeiis minimikrav.
Vidare, d &amp; den nu gällande lagen om ' fattigvår- den antogs 1918, efterträdde den en förordning, som var en kvarleva från en annan tidsålder.
Lagstiftaren kun- de därför ej nöja sig med - några smiirre föia.ndringar här och dar; det krävdes en fullständig omarbet- ning.
f ö r a t t den nya: f attigvårdsla- gen skulle kunna tillfredsstalla deii moderna tidens uppfattning.
Men den nya lagen hade ej kunnat bliva.
Vägen för ernáende av en har- monisk kropp, naturligcharm och - Medlem ' av: ~ B u n d Fiir Reine Men-.
.
.
\ HERTHA - l l '.
211.
vad.
den blev, om icke e n.
h e l t n y vå~dsanstalter, samlingsplatse~förbå- '.
s x n på fattigvAkden och de fattigas ' ' de andlig och lekamlig smuts, njuggt - stä.llning i samhället hade brutit ige, tillmätta understöd, frånvaron av till-.
nom.
~ e ormrörelsen f på fattigvår- rackliga vårdmöjligheter för kroniskt dens omride hade tagit gestalt i sjuka, sinnessjuka och sinnesslöa, al- Svenska fattigvårds- och bimavårds- koho1iste.r och svårhanterliga element förbundet, som stiftades deri 6 okto- - allt: detta &amp; r ' förvisso allyarliga.
ber li906 och vars kvartssekeljubi-.
saker, ' och hågkomsten av dessa för-.
hAl1an.n har länge levat .kvar bland leum i dagarna firats.
.
.
1906 - det ' Aret ligger j u.
ej si % alhänheten och orsakat uppkomsten.
langt tillbaka, tyhker nog mangen av av, den skräck för fattigvården, som dem, s0.m redan nått livets middags- ej helt försvunnit med ändrade för- höjd.
och dock ' + huru har e j åsik- h %llanden.
' .Mest beklagligt var, att ' terna sedan des?
: föranidrats.
tt ex- .det låg något h 0 p p 3 ii s t över fat- empel !.
Vid avslutningsfesten till den tigvarden, något av resignation in- förita sienska fatti:gvårdskongressen, för det oundvikliga: man kunde på vid vilken Sv.
fattigvårdsförbundet de flesta håll knappast .tänka - Sig; a t t bildades; höll A g d a M o n t e 1 i u s,.
de fattiga skulle kunna erhålla nagot denna goda.
och.
kloka.
kvinna, en av u t ö v e r " vad ' till livets uppehållan- de ädlaste gestalterna i svenskt s m - de oundgängligen erfordrades " - hällsarbete, @ tt tal, y r i hon bl.
a. ytt- som det .hette i: l871 års.
fattigvårds- rade: " Det m ä r ~ d i ~ a s i t den e nu förordning -; luften i de mörka och avslutade kongressen a r ' det förhal- dystra fattighusen och, f attiggårdar- na .måste alltid vara tung och kvä- ' landet, a t t fattigv&amp;rdsfr$go.r har av- handlats av man och kvinnor, gemen- vande, fylld av.
pyrande " missnöje.
samt, något varom man för 30 Arse- Tavlan var i det.
hela mörk, men hade dan ej ens hade kunnat drömma. ".
givetvis även ljusa punkter, ty pmv För 25 %r sedan rå ' dde sA.lunda gliidje p &amp; offervillig omtanke om de fattiga över, a t t ' k v i n n o r f i n g o v a r a och klarsynt förståelse av deras be- m e .d nar fattigvårdens och barria- hov h a r givetvis e j saknats i v %rt dirdens sattes under debatt!
land.
Huru som helst, det behövdes Det later oss ' blicka djupt.
Och all- en u p p r y c k n i n g pådenkommu- mänhetens syn på fattigvården * var nala fattigvårdens-omrade, en ny syn för 25 å r sedan ' helt annan an i dag.
på allmän hjälpverksamhet.
De berörda förhållandena voro så Det beklagliga med var fattigvihd f ö r ett par, tre decennier til1bak.a var mycket allvarsammare som p &amp; deii - näm1i ' ge.n icke deps så att sä,ga y t t r e tid, zvi här avse, även alla de b a.
r n, brister.
Det planlösaj schematiska som voro i behov a t t o m h a n d e r- arbetet, saknaden av för sin uppgift t. a g a s av.
det allmänna, hörde un- - utbildade f unkt ' ionarer, förekomsten der fattigvårdeg.
Först d &amp; lagen om av fallfärdiga och bristfälliga fattig- samhällets barnavhd av å r J924 ' ', .I,, - äro lämpligaste skor:för sjuksköterskor S och andra som äro i behov av en mjuk och behaglig fot-klädnad.
Säljas i egna- affärer landet runt.
trädde i kraft, ägde - en boskillnad rum.
Förut var det flera olika myn- digheter, som handhade olika sidor av barnavården - fattigv&amp;dsstyrelser, skolråd, .halsovårdsnamnder; barna- vårdsnamnder.
f ör sedligt f örsum- made och vanartade.
barn - vilket medförde många olägenheter.
.
1924 års lag, som koncentrerade ansvaret för barnavården hos barnavårds- nämnden och som till fattigvården en- dast overlän~nade de barn, - som be- hövde understöd i föräl.drahemmet, ar en av de sista Artiondenas största .sociala reformer.
Men] %tom oss återvända till yårt egentliga ämne.
Den sociala ref ormrörelse, som uppstod i början av 1900-talet och för vilken universitetens .ungdom.
.
och den vaknande arbetarrörelsen gingo i spetsen, tog sig.
' uttryck på m %nga av samhällslivets omraden, det var folkbildningsrörelsens, nykterhetsrö- relsens, kooperati6nens och skydds- lagstiftningens gyllene tider.
Till sist ilåd; de.
reformrörelsen det socialt lägsta skiktet i samhället - fattig- vårdens klienter, " fattighjonens " stora, grå massor.
- Ref ormrörelsens f ramsta namn på fattigvårdens och filantropiens om- råde a r G.
.H.
v o n: K o c ' k.
Mark- ligfi a r överhuvua huru e n person kunnat utföra ett verk som han.
Det svenska samhället har hans.
över- lägsna .organisationsförmåga, hans brin ' naiide sociala intresse och hans villighet att obegränsat offra ' tid och krafter för arbetsuppgiftern.a att tacka för mycket.
Vid hans sida ' stodo J o h a n idén, E b b a Pauli, J a k o b - Pettersson och sist, men förvisso ej minst bety- dan.de, A g d a M o n t e l i u s - andra ej att forglömma.
Genom sitt arbete förberedde de den stamning, som kom till uttryck vid den första svenska f attigv %rdskongressen, som ägde rum i Stockholm deil 4-6 okto- ber 1906 och som raknade ej mindre an .g36 deltagare, varav .436 repre- sentanter för fattigvårdsstyrelser.
Den hade sammankallats av Central- förbundets f ör Socialt ~ r b e t e fattig- - vårdskommitté, som.
uppgjort ett förslag till ny f attig~år.~slagstif tning och som ville underställa.
landets f attigvårdsmiin detta f örslag.
Nyss- nämnda kommitté bestod av herrar von Kock, ~aikob ' Pettersson obh Al- bin Lindblom, samt fröken Ebba Pauli.
Stamningen p % kongressen var högtidlig, vid vissa tillfällen gri- pande, och kvarlämnade hos delta- garna ett oförgätligt minne.
Man fick skåda in i så mycket elände, så mycken nöd, s % mycket tyst och hjäl- temodigt burit lidande, att det var som o m deltagarna i kongressen, var och en för sig, i tysthet beslöto att gemensamt verka för en ny tingens ordning på d,et offentliga hjalpar- betets område.
En .frukt av kongres- sen blev Svensk.a fattigvårdsförbun- det - sedan 1925 omorganiserat till Svenska fattigvhrds- och barnavårds- förbundet - som sedan på olika satt sökt främja fattigvårdens och barna- vårdens utveckling i vårt land.
Mesf kand a r kanske fökbundets utbild-
.
213.
HERTHA.
.
.
ning av f örest ' åddarinnor.
f ör ålder- allt.
väl ' beställt, hava vi ej mera a t t domshem och barnhem, vilken-ledes ' önska och efteyrsträva?
Jo, förvisso.
. '
.
av ~ i ~ n e ~ 0 S e n b e och r.
som g Oïganisationen av det offentligas lange varit föremål ' för.
f red fika- understö~dsverks~mhet.
i dess olika ~reiner-f ör bundets intresse.
.
former ä r i c k e tillfredsställande.
Genombrottet hade skett.
Redan ordnad. '
saknas ' e ii h e t l i gr 1907 tillsattes en Kungl.
kommitté h e t, sam&amp;b&amp;k, enkla och klara lin-,.
.
för utarbetande av en ny lagstiftning j e.
Tv &amp; förhållanden bära den hu-.
om fattigvården.
Först, 1915 förelåg vudsakliga. ' &amp; kulden '.
härtill.
Man bök dess ' förslag färdigt, och vid, 1918 års - jade ihos oss ' i galen anda, enär man riksdag antogs " den nya lagen om icke vid socialförsakringens utform-,, f attigvården, vars djupare innebörd.
kunde bygga på en allmän så väl angivits: i Gleditschs i början.
s j u k f ö r s a k r i n g.
~ensionsför- '.
.
av denna artiliel citerade ord.
P å säkringen kom därför ' att sakna den denna lags gruridval har den svenska grundval, den behövde.
För det i n d r a.
fattigvården sedan utvecklats ' ooh tillkom lagen.
o m allmän pensions: förbättrats.
~ a ~ e mest n s betydande försäkring utan hänsyn till fattig- nyheter var inrättapdet av en statlig varden; något samarbete.
mellan de inspektions- och kosulentverksamhet samtidigt arbetande f attigvårdslig-.
.
p å ' fattigvårdens område (som aven stiftningi- och ålderdomsf örsäk- efter antagandet av lagen - om sam- ringskommittéerna ägde -.
mirabile hällets barnavård o m h t t a r den kom- dictu, - icke rum.
Pensionsförsak-.
munala barnavår.den) samt vidgan- ringen skulle ersätta fattigvården!
det av.
fattig7rårdsstyrelsernas skyl- Nu bestå ju folkpensionerna - i regel - dighet a t t lämna understöd.
- Före av två delar, avgif tspensioiien - och 1919 ansågs exempelvis fattigvårds- pensionstillagget, av vilket den senare.
styrelsen ej skyldig lämna understöd delen inom viss gräns fastställes ' till barnen i, en8 familj, så länge båda efter b e h o v e p r i n c i p e n - eller deil ena av föiläldrarna var ar- .alltså efter rent fattigvårdsmässiga betsför.
Många fall av verkligt nod- synpunkter, och ett alltför stort antal - läge föllo.
sålunda utanför området måste f å pensioner &amp; ut-.
för f attigvårdens obligatoriska in,gri- fyllda med e d e r s t o d från fattigvår- pallde.
den.
Här ä.r e j platsen a t t ' ingå på.
Den nya uppfattningen av ' fattig- detaljer e l l v att framlägga ytterli-.
vårdens uppgift - om vilka jag ' upp.
gare bevis ' på organisationens brist- repade gånger talat - hade sålunda fälligheter.
Framhållas bör endast., slagit igenom, och vi.-hade fått, .en hurusom allá gvårigheter f å. sin.
sär- '.
grundval av ~a~bestammelser, på vil- prägel av d @ f örhållandet, a t t vårt ka - det kunde-: byggas vidare .. Är då ' land omfattar så många och små kom-. '
' ' t et:, ' ', s,, ' ' I ' ' ' ', ' ' ' ' ER!
Ett omsorgsfullt.
utfört och välsittande plagg är alltid angenämt.
att använda och blir dar- för i längden: billi&amp;t, i &amp; hpeihet som det kan erhållas till mycket föpnånliga- priser.
l.
såväl idd dr hk ter.
sgm K a p p o r och roh henad kostymer hos.
l OLOF AHL~REW ~ e ~ e n n 1 ~ 3, s 3 ~ tr.,.
hiss, STOCKHOLM.
Tel: N. i i 8 75 ...
.
2 14 ..,.
.
.
_ HERTH ' A.
- - -.
, muner .och a t t .ko&amp;adenia för den sociala omvårdnaden .äro så ojamt fördelade.
mellan de kommunala en- heterna, brister som särskilt framtra- da .då det allmänna knjunkturlaget nu: Men en fara ä r så vanskligt s ~ m föreligger, då en geiiomgripande om- organisation av: samhallets .under- stödsverksamhet för &amp; varande är: under utarbetande: f aran f ör hjälp- arbitets byrakratiserhg d. v. s.
a t t, allt mera av detta arbete överflyttas.
pH.
ämbetsverk och olika myndighe- ter -.
det måste ' bliva Plats för det enikilda hj alparb.etet, dé .ej-kkildas in- sats ' för sina.
nödlid.de medman- n i s k o o basta ...
-. '
Siri V7ikander-Brzcnunder: Ärliga svar på tysta frå-gor.
Nqrstedt &amp; Söners förlag.
- Elisabeth G~nnning: Sund Ungdom.
G16 dens förlag.
- Rut och Eric G k b b: slakt- livet.
Lindblads förlag.
Våren 1930 inbjöd Centralförbuni det för Socialt Arbete, på uppmaning från flera håll, till en pristavlan i för- fattandet av " en kortfattad, saklig upplysningsskrift av- sexualetiskt och sexualhygieniskt innehåll avsedd för Av de.
ungdom i 14-15-Arsåldern ".
insända tjugo skrifterna hava tre be- lönats med pris i den ordning de har uppräknats, - och de föreligga.
.
nu i tryck.
Man måste vara C.
S.
A. sYhne-rli- gen tacksam för det genom nämnda Onekligen.
h o k r faran för en inb judan tagna initiativet.
Ty visser- ligen ar, i detta .ämne kanske mer a.n " socialisering " av - understödsarbe- i något annat, det talade ordet och tet, som kan hindra de enskilda ini- den personliga undervisningen det.
tiativens fria växt.
Denna tendens ojämförligt bästa; men de goda före- blir farligare darigenom, att breda läsarna och undervisarna räcka på folklag., nu mera än förr, vanda sig långt nar icke till, och dessutom be- hövs bredvid det talad &amp; prdet aven.
tili det allmänna Vid olika svårighe- det tryckta.
ter.
' Wnder~tödsta~arandan " har De trenne skrifterna vittiki alla om onekligen spritt sig under senare år.
författarnas känsla- av allvar inför Men den .har i c k e blivit allmän.
Ty uppgiften samt om deras .vilja a t t den, som bar tillfälle - följa hjälpar- giva det bästa å t den ' ungidom de tala till.
betets gång, måste skanka .sin beund- Doktor Siri Wikander-Brunanders.
ran för den förmåga och kraft ' till Ä r l i g a s v a r p % t y s t a fr %- umbaranden, den off ervilliga h j älp- g o r kommer helt visst att.i hög grad samhet mot anhöriga och närstående, verka fängslande, och medrycka.nde pA den vilja a t t göra ratt. ' for.
sig, som hennes unga läsare - och för övrigt på hennes lasare i alla %ldrar.
Förf.
s &amp; ofta påträffas hos dem, vars rygg har planlagt sin framställning syn- böjes under hårt ekonomiskt - tryck; nerligen viil, och hon tir en.
förtriif flig men det gäller att upp&amp;ntra ooh berättare.
De anatomiska och fysio- stödja desya egenskaper, som utgöra logiska fakta hon framlägger äro val- oskattbara - värden i nationens till- da med saker blick för det väsentliga, på samma gång som de äro tillräck- gångar: ligt f ullständiga.
Förf.
glömmer hel- ler icke under hela tiden till vilken AXEL HIRSCH.
u t ' b, *. '
' Drottningg.
41, Drottningg.
I I, Regeringsg.
i ~ Biblioteksg.
, 11, Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
25-27.
Vasag.
38, V. Slussg, 8, CENTRALBANGARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
A001tid ff 6~eMassig ff raokt.
.
&lt;.
ålder.-sg.rupp det ä r hon talar.
Och den.
.
E t t särdrag hos E.
G: s broschyr på fysiologiska,!
psykqlogiska.
och.
a r a t t den; Oaktat delvis ratt om- sociologiska lira$ s t r a n d baserade.
standliga &amp; skrivningar, saknar bil; hygien och etik hon förkunnar kunnc?, der:: Hon framlagger därmed ett, jag de unga sakerligen icke undgå ' att er-, vill ' .inte saga '.
välkommet,.
men .. tyd- ' kanna såsom rik6iga och allmangi !ti- ligt och lärorikt.
exempel på hur lite ga.
Shsom någ- särskilt vardef ullt en blott, och bar beskrivning av kon- vill anmalaren beteckna det kapitel - kreta t i n g ger och .. h u r lite intresse:.
.
i. hennes broschyr., på satt och vis den a r agnad a t t väcka.
.
.
.
.ett bihang till Idensamma - dar hon skälet tiil denna uteslutning äk inte framlägger " niigra synpunkter på svårt a t t förståoch inte heller; skulle.
ungdomens ' li.vssfö.rse1~ '.
Med lycklig.
jag vilja.
saga,, att behjärta.
Forf.
frånvaro av s jalssäker beskyddarton,.
Anser, ekulle j a g tro, ' att avbildningar.
men med intradgande varme, di,sku- av könsorganen ' äro agnade a t t verka .. .terar förf.
har enkelt och kamratligt sexuellt retande.
Risken ' finns nog, viktaen utav: att de unga s % aiivanda och ' den a r sakerligen vida större vid den frihet,.de i irår,tid i: så hög grad en skriftlig a n ' vid en muntlig fram- besitta, a t t det lander dem sjä.lva .till ställning, t y - vid den senare verkar fromma och ej till skada.
föreläsarens pe,rsonlighet neutralise- Förmodligen ar!
det till följd a v rande.
Men risken måste helt.
visst glömska.
förf.
e j medtagit det organ tas, i synnerhe,b som den säkert m e r som förser detjnyfödda barnet me ' d an val motväges ' av den hardande ef- näring och a t t bon e j framhiillit den fekt ' avbildningarna också kunna ut- '.
fysiologiska narin,gens stora betydel- öva - .och verkligen också.utöira - se för barnets halsa och liv.
alldeles, som nakenhetsn i koristen,.
.
.
Doktorer ' na Rut och ' Eric Grubbs och i ' riaturen, broschyr utmarker sig för knapphet RABOLI-NA WID.ERBT.RÖM?
.
.
.
.
.
och saklighet.
De kapitel vilka av- handla hygien .och etik äro.
Fanske ilagot torra ochi karva, men man- för- förbundsmedlemmar nimmer ovillkorligen darbakom.
den personliga övertygelsens varme.
If rå- H ä l s i n g .b o ?.g: frökkn Aina Alleni; ga om bl.
a: ' framlagda ' anatomiska us, fru Ebba Borgstedt, fru Anna Mansson, och fysiologiska (ävensom patolo- fröken.
Nanna Nordlander; fröken.
Ruth giska) fakta staller jag mig lite .frå- ~ernevi,: lektor Gunvor S,&amp;lin, f r u Gerda .. gande till huruvida författarna alltid Södergren, fru Ellen, Wallin. '
frå.gat sig vad ung do ma,^ p &amp; det ål- K a r l s k r o n a: f r u Svea Bloniberg, dersstadium för vilket boken a r av- fröken Marta Elleborg, fru ' Elsa Flensburg?
sedd kunna t a emot och förstå ooh .fru Narta Forsberg, fru Elsa Gester, frö- vad som lampli,gen bör föras in i de- ken .Ebba Johansson, fru Eva SilweF,.
fru ras tankevärld:.
Spadbrnsnaringen Greta, Tegnér. '
.
, a r även här utelämnad.
.
.
M a l .m ö:;: fru WGndla Brandberg.
Elisabeth Gimming ar tydligen 1 % N y k ö1.p i ' n g: fröken Ingrid Eriksson, rarinna ', eller h a r varit det.
Hon har fröken Anna Lisa Froste, fru Brita Ströin, biologens kiirlek till naturen, till li- fru Laila.
Styren. '
.
.
vet i alla dess yttringar, och hon M a r K r i s t i a n s t a d:.
grevinnan ~ b b a.
lcloka, uppfo~dj-ande ord till de unga.
~ é n n e y. d e ' ' - ', t ' .Nya,, ' ' ' ' ', I '.
?
.
.
I ':.
Osterhalms Pressnii1gsefabIiss ' ement 6 s t e r r n a i m s t o r ~ .2, 1 tr. ' O STOCKHOLM.
W " Kemisk ivatt.
' j -.
.
.
.
Rekommenderas för pressningw, repaiatiorier och renovzIe1; iygar.
a v, '.
: DAM-.
OCH HERR,KLADER.
.
.
.
...
.
.
Noggrant arbete, billiga priser.
Obs.
E j mailcinbressfiing.
- Avhämtas efter tiilsägd+ '.
pr telefon - 780 87.
Bostadstelefon: Österr~zabn 22 53..
.
I 1.
8 # ...
.
I.
d åval socialt som ekonomiskt .har c, hushållsarbete länge yarit åtskil-.
. '
.
ligt underskattat.
Man kan med skal anse detta förhållande riågot egen- donlligt, då resultateii av det arbetet aro synnerligen ingripande: för var- enda människas trevnad och över hu- vud taget hygieniska tillvaro, för att icke saga %hennes existens.
Till en del torde denna ringa aktning ha be- rott på forna tid &amp; smil anspråk på komfort och hygieniskt tillf redsstal- lande hemförhållanden.
.
Ett annat moment, som kanske bidragit härtill, a r att hushållsarbetet varit ' omgar- dat a v $t något känslobetonat Skim- mer, vilket f örhållande allt f ör länge uppskjutit en rationellt beariven un- dervisning i hithörande äninen.
De, som varit med från den ti; d, då man började - fora fram tanken p % skol- mä.ssigt bedriven hushållsundervis- ning, niinpas nog hur e t t a v argu- meiiten m 01 t detta nya skolämne var att sådant arbete skall l a a s av modern i hemmet.
.Om d e n k hade tid eller förmåga att intressera sina dött,rar reflekterade man inte - över.
Nu ä r det ganska säkert- att ett arbete, som ej anses vart att l a r a, ej heller anses mycket vart, nar, det skall .betalas.
Lagg märke till forna tiders och nutidens barnävårderska - och .sjuksköterska och jämför dbn ekonomiska uppskattningen av deras arbete då och nu!
.
.
Någon förbättring har .intratt aven ifråga om hushållsarbeterskor- av Klara Fransen.
örst ta svenska original- arbete byggt p &amp; igna erfarenheter.
Förord av läkare.
Erhalles S.
F: s V. ' H .. byra ', ' Sibylleg.
36,.
Stockholm.
Pris Kr.
6.
Ny uppl.
9-10 tusendet.
- nas ställning, och i den mån utbild- ningen specialiseras för att tillgodose olika grenar av hushållningen, äro f örbattringar pilf allande.
Ännu Ater- står dock mycket.
att arbeta frani härvidlag.
En verkligt tillrättalagd yrkesutbiléining f ör hembitriiden.
t. ex. är, åtminstone ' i Stockholm, det som längst l %ter vänta på sig.
Storhushållens behov av yrkestra- nat folk har man tidigare i någon mån sökt fylla.
Redan- 1916 började statens skolköksseminarium nied kurs.
f ör ekonomif öreståndarinnor (= köksf öreståndarinnor).
Namnet ekonomiförestiindarinna har tillkom- mit på grund av det förhållandet att,.
man vid anstalterna.
' raknar köket till den s. k. ekonomiavdelningen.
Enlel- lertild hör även tvätten till ekonomi- avdelningen, och då denna, vid stora anstalter, så gott som.
alltid hal-.
sin särskilda föreståndarinna, motsva- rar egentligen icke titeln - ekonomi- föreståndarinna - helt arbetsuppgif-.
.
ten.
För inträiie till kursen.
vid Statens skolköksseminarium fordras, för- itom att sökande skall ha fyllt 23 å r och a r frisk och stark, att hon äger god allmänbildning och har goda in- tyg; f rån f öregående s j alvstan~digt hushiillsarbete.
Kursen varar 2 terminer p % till-, sammans 36 veckor 0c.h kostar 100 kronor.
Avgiften for miiltider i sko- lan under kursen går tt11 omkr. 260 kronor.
Undervisningen omfattar ' *.
~ e g.
~, p e Clary ~.
Dahlström Daiagatan 25, Stockholm.
m.
841 04, Kl. 10-2.
.
.
.
l HERTHA.
217 '.
.,.
.
1 saval teoretiska ssoni praktiska am- ningstiden.
syftat ' ' till, ' .befattninga.r som arbetsledare över större perso-.
, .neri.
De förra äro närings- och födo- ' ämnesl.ära, varukunskap,, '.
organisa-.
nal, s. k; köks- eller ekonomiförest~n-.
.
tio; av större utspisning, hygien, bok- darinnebefattningar.
: En utökning av föring och ekonomilära, de ' s,&amp;are: tiden och ' méra gallring, av elevmate- matlagning,, bakning, koiiservering, ' rialet har darför ansetts behövlig:.
, besök och tjänstgöring vid större an- ' ~ r å och i med: i höit upptar kursen alltså aven.
utbildning av köks- .. eller stalter.
Under kristiden ' hade underteck- ekonomiföreståndarinnor.
Till denna ilad i .uppdrag a t t undersöka en; del.
k u r s antagas ' endast de mest fram- storhushåll vid sjukhus, hospital och stående a v eleverna, unaer f örutsatt- ',.
- liknande anstalter, varvid jag .snart ning a t t de tillika äga god al1ma.n- ' insåg a t t om - verkligen, reformer bildning och iiro minst 21 år ganila.
skulle kunna genomföras, vore.
det Namnet p % .kurserna.
i deras helhet nödvändigt,.
a t.
t icke endast Chefen, i a r numera ' ~rlceskurser för köks:.
: köket utan aven den underlydande person-al vid större anstalter (kokeï- -.
- personalen.
erhölle grundlig yrkesut- skor,, hushållerskor, ekonomiföre-, - bildning.
Det var ockili redan 1916, ' ståndarinnor).
Den sistnämnda kur- som den första.
kursen for utbildning sen ar beräknad lika lång som s., k. av kokerskor Vid.
större anstalter ettåriga kur ' skr d. v. s. kurser på 2:.
.
upprättades.
Det var fröken Elsa terminer, men den tages koncentre-.
. '
,. '
Philip, som valvikligt upplät sin sko, rad på 8 månader.
Det ' torde ' vara till viss fördel a t t la f ö r - kurserna och soni ledde.
de första årgångarna.
Sedan fröken - den,.blivande arbetsledaren får arbeta.
Philip på grund av bristande tid och * tillsammans med ' och till e11 * börjqii '.
.
bristande l ' okalu$rymme e j langre an- efter samma plan som b e lägre be- sag sig kunna f ortsatta ' kursen, över-.
fattningshavarna inom köket.
.
Hoil tog undertecknad ledningen.
Statsbi- f å r darigenolm.
h å n g~.unden lära.
drag erhölls å r 1917.
Från och med .kanna det, arbete hon småningom, 1920 stlir kursen under skolöversty- själv Skall leda och dar hon skall be- döma ' s i n personals arbetsprestatio-.
.
relsens inspbktion.
.
Kursen ' sträckte sig till en början ner.
Kostnaden för dessa kurser är 100 över 4 månader och utökades senare.
till 6, numera 6:l; /, månader för dem, ' kroncir för de 4 första .manaderha.
som önskade utbilda sig till hushA.1- (kokerskekursen), med 50 kronors lerskor.
Eleverna i denna langre kurs.
tillägg för hushållerskekursen och - 100 kronors, tillägg för ekonomiföre-.
kunna erhålla statsstipendier.
. "
De f r å n hushållskursen utgliende ståndarinnekursen.
Sedan.
å r 1919. har aven Upsala ha emellertid ofta f å t t mera kravan- fackskola ' anordnat en kurs för s. k. de platser an vad den korta ' utbild- ', ' ' '. '
': " ' I.
, ' ' ', ', ' S ' ' Gamla Finska LimneruitigaslneL Wotkholm.
Drottninggatan#38. '
~ A n g a t i n 17 ' (filial).
:, '. '
Special.affaar i l i m n e v a r o r.
I Obs.!
Endast höga kvalitetsvaror till enastAende billiga priser. '
i I.
.
: c SPEC. UTSTYRSLAR; - !FORSLAG LAMNAS GRATIS.
.
-: ',
218.
.
.
HER.THA -.
.
.
.
Storkök, iiuxner~ äveii din.
kallad som varit kanske annu- " mindre .till- ~ u r för i utbildning av ekonomif öre- godosett med verkligtf ackkunnigt.
.
ståndarinnor för större anstalter.
.
folk än vad - fallet varit med köks- Kursen varar 2 terminer och koslar arbetet ..
Det.
ä r därför för anstalter- -.
330 krmor, vartill.
kommer kostnaden ' nas ekonomi: -- synnerligeny betydelse-.
maltiderna .under kuiui; sen, beräk- fullt, att Ateneums skol~kssemina-.,.
för.
- -.
.
-.
ilad- efter materialpriset.
-.
.
.
rium upptagit denna yrkesgren som 2 % teoretiska ämnena - vid dessa 3 en särskild specialutbildning: Atene- olika utbildningskurser för- anstalts- ums Yrkeskurs för tvättf örestånda- hushållens behov äro ungefär desanl- rinnor började förra hösten.
Den har ma, om ock under något cxlika.iiamn, till ändamål att utbilda förestånda-.
såsom: samhäl ' slära eller ekonorni- rinnor för tvättinrättningar vid stör- lära, författningar rörande.
bespis- re anstalter.
Kursen varar 6 månader ningi offentliga anstalter eller prin- och kostar 225 kr.
- Förutom praktisk ciper för organisation ' av större ut- undervisning i tvätt; strykning och spisning, varukuilskap eller f odoam- sömnad samt - expeditio~sgöromål meddelas även teoretisk undervisning.
.
lieslära o. s. v..
Den ~~tbilldning, som erhålles vid i.
materiallara, bokföring, hygien dessa läkpar sig samt yrkes- och arbetarlagstiftning.
.. som förberedelse for anställning - av mo m * Fr. O. m. arbetsaret 1930-31 har.
många; olika slag, f ö, r u t o vid.itörre anstalter i egentlig fieiliLg även vid kursen statsunderstöd ochstår under pensionat,.
hotell, restau&amp;ngbr.
, skol- skolöverst~relsens inspektion.
' Obe-.
.
hem eller andra internat.
Numera medlade elever ha även här möjlighet har alen.
a&amp;n - börjat allvända att erhålla stipendier.
.
- k~innlig arbetskraft i kasernköken; Det - ar i allmänhet stat eller kom- siival då det galler ledningen sam i:, mun, som ä r arbetsgivare, n&amp;r det f råga om den underlydande persona- galler personal vid större anstalter.
len:.
.
Dessa platser äro, daffsr ekonomiskt Ofta efterfrågas ' ocksa f örestånda.- trygga, med säker anställning och riopor för lunchrum- inom större af-.
vanligen ordnade- pensionsförhållan- f arsföretag, banker; verk och .dylikt.
den.
Slutligen gër aenha utbildning .go- Ännu en hushålls kur^ med utpräg- da förutsättningar ' även ' för idkande lad yrkeskaraktär torde böra om- s v självständig.
affärsverksamhet,.
nämnas i detta sammanhang, näml.
t. ex. inom företag av ovan angivna den vid Statens skolköksseminarium a r t eller inom livsnkdelsbranscheii: anordnade kursen för hemförestån-.
.
En annan gren a v storhush&amp;llens darinnor.
~ f t e r f.
r å g a n pH yrkeskun- -.
arbete a r tvätten.
Det ar ett område,.
, niga.
bildade kvinnor, med förmåga: ' ' a -;. '
' " ' t. '
' ~ ~ ~ ~ i i @.
M I @ ~ h be (i i ~ U, Q ~ j är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager vattenfläckar pil bonade möbler, Hterställer dem i sitt nybonade skick.
Efter användning av.
oljan ar möbeln impregnerad.
- LUNDAHLS TEKN.
FABRIK Mälarhöjden.
Tel. Mälarhöjden 666.
Nederlag:.
Köpniangatan 24, Stockholnl.
a t t med ordving odh .. sparsamhet f ore- stå ett hem, h &amp; b !ivit allt större, då nuniera behov av sådan arbetskraft finns icke .bara dar husiotiern ä r sjuk eller saknas ytan aven i många andra, hem.
I: den man det blir mer och .mer ~ a n l i g t.
, a t t kvinnorna stå kvar i .förvarvsarbetet, se ' dan ' de gift sig, behöva de givetvis i mlnga: fall anlita främmande arbetskraft f ör hemmet.
-.
.
.
~ u r s e var &amp; i 2 terminer och kostar 300 kronor, var ' jamte elev betalar sjalvkostnadspriset för maltideria i skolan.
Forutom undervisning i mat- lagning .o &amp; bakning - m. m. omf a t t i i den praktiiki uhdervisningen även barnavård; tvätt och strykning, söm- nad och.
tapetse,takearbeten, såsom t i l ' l ~ e r k n i n ' av ~ Imadrasser, tacken; möbelrenovenng m. m: Till den teo- retiska.
undervisningen, som upptar de i detta sammanhang vanliga a m - iiena,; tillkommer.
i denna.
kurs aven.
Barnpsykologi.
Har har endast i .korthet beiörts några till.
.
hushållsområdet: hörande utbildningskurser, ledande till be- stämda yrken, om vilka mak ännu åt- minstone., Kan påstå, att ' krbetstill- gången a r god.
För dem, som vill.ha mera detal jerade uppgifter, hänvisas till respektive skolors prospekt.
. '
' 1 ' ' ' I. '
et ganila ~kåneförbundet,.
för D Lantisföreningen f ök K ~ i n n a i i i -.
Politiska Röshätt btmärk &amp; Qig f &amp;.
en glädjande min+sgodhet och.
skhi --.
manhåilning.
.
.
.
: - ' a.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
, ...
:.
.
' I år pmlad &amp; degs j Eslöv den il ol (tober till firandet a v.
.
.
.. 10-årsminnet av rösträttens införan-.
de.
Vid 5-årsminnet hage d i &amp; s $ ', samlats, ochnu beslöto de glada i ha-,, gen a t t t r a f f a s igen efter nya 5.
ar.
Den kommit @ .sqm anordnat mötet.
.
bestod af fru ' .Louise a f Ekenstam,.
.
.
e. o .. hovrättsnotarien Elisabeth,, Nils: son,: som fungerade som, mötets, ord-.
förande, och.
froken Valborg ~ e r g., återvaldes .till .. straöm.
.Kommittén-.
.
n ä s t a m i i t e.
,: '.
.
. '
.
.
.
.
.
.
.
.,.
F ' esteen b@jade e f k r halhing&amp; &amp; '.
fthandet med hiinnestal över de bort-.
gangna.
.
~ o c e n ~ t i l m h ~.
o ~ e l i skill- us le ha håilit; talet ' över sin gamla ska.-.
demikamrat och stridskamrat Aniia Wicksell och hennes mångskiftande.
garning, .men hon var av sjukdom f örhindrad a t t iiarvara, varför .hennes ' tal upplästes av fröken Nierni Ud-.
denberg: d tt synnerligen anslående ariförazlde över Kristina Borg och den stom insats; hon gjort .för .kvinn&amp;iia hölls av skolf6reståndarinnan Signe.
Wennberg.
Sedan kon1 en diskiissioii över.
det numera mycket a.ktuella iini- kvinnorna betjänta h e d net: särlagstiftning?
", varvid f röken Val- borg - Bergström redogjorde för det:.
historiska:.
förloppet av denna f råga,, ' ' ' ', -, \ 1, ' e. '
, ro.
,.
.
...
Bollnas.
.
, '.
.
e.
.
2-2.0 HERTHA och fröken Ingeborg Wdin behandla- de .den nuvarande situationen, bekant f ör Herthas läsarinnor genom Open Door-kongressen.
E f t q föredraget f öl j de diskussion.
Harefter höll e. o. ' hovrättsnotarien Ester Sandbefg ett kort och mycket roligt anförande om " Pressen och kvinnorna ", vari hon med exempel ' påvisade, vad det var för slags upp- lysning pressen brukade giva, nar det gällde kvinnorna.
Slutligen höll doktor Gulli Petrini under titeln " In- tet är som vantans tider ' '.
minnesta- let över själva röstriittsrörelsen, med allt dess arbete, kampen mot mot- ståndarna, dess spänning, allvar och skämt, nederlag och segrar.
Hon be- tonade sarskilt den solidaritet och det uppoffrande arbete, som utmärkte ben, samt den tacksa-mhet som a.lla k&amp;de, som haft lyckan w f å vara med om denna strid för r ä t t &amp; h ratt- f ardighet.
Som avslutning uppliiste Skåneförbundets skaldinna fru Lisa Green-Nilsson en dikt: " Vad var det vi ville?
", varefter motet avtackades och e n gemensam middag intogs un- der allmän tillfredsstallelse med den lyckade ' festen.
.
Så vitt Heitha vet ar SkAneför- bundet ensamt om att ha hogtidlig-, hiillit 10-åfsminnet +V genoiiföran- d e t av 1921 Ars föstrattsreform.
-, U Styrelsen för F.-B.-F.-kretsen i Lund fick dels genom Hertha dels genom med- delanden vid årsmötet i år reda på a t t för- bundet disponerade medel a t t ge At.
kretsar, som tillsaminans med nagon annan förening ville anordna kurser i sanl-hallslara och inötesteknik.
. '
Då styrelsen har i Lund länge önskat an- .ordna något sadant helst tillsammans ' med andra kvinnoföreningar, för a t t ' tillslutnin- gen skulle bli så, stor som möjligt, vande vi oss till Husmodersföreningen, K. F. U.
K. samt " Fred och ~ r i h e t ", och alla mottogo förslaget med synbar glgdje.
Naturligtvis bidrog hiirtill i mycket hög grad a t t vi ha- de utsikt e j behöva varken t a avgift av va- r a medlemmar, inte heller bidraga med be- lopp u r egen kassa.
Som ledare för dessa kurser lyckades vi erhålla fröken Ebba Holgersson, lararinna vid Medborgarskolan på Foge-tad.
Nar kursen den 26 oktober öppnades, hade den samlat gott och väl 100 personer Kursen var f örlagd till, kvällstimmarna, kl. 7-9.
Första dagens första Gmme gav frk.
H. en översikt av " Kvinnorna och sam- hällslivet ", varpå följde en .del mötestek- niska anvisningar.
Följande dag fortsattes de mötestekniska anvisningarna, vilka f öl jdes av en diskus- sionsövning.
Ordförande valdes bland del- tagarna, och inledningsfördrag hölls av en annan, varpå en ovanligt, livlig diskussion vidtog., inen så rörde den.sig ' också om sparsamheten i det priva !a och allmänna.
Sista kvällen handlade föredraget om en ordf örandes och sekreterares - uppgifter in- om en förening.
Och så korxi kursens clou - ett stadsfullmäktigesammantrade, varvid frk.
H. själv ledde förhandlingarna för a t t vi skulle f å en lektion i hur " det skulle va- va ".
Vi utsågo .ordforande och sekreterare, valde justeringsrniin och remitterade aren- den till olika utskott, diskuterade inkomna.
motioner, bordlade frågor och beviljade ' ' ' ' ~arnernas intima SPECPALAFF,AR ' för u n d e r k l ä d e r, s t r u m p o r och k o r s e t t e r.
Biblioteksgatan 11, ~ u n ~ s ~ a t 29. an.
-
22 1 HERTHA I aiidag eller avslogo.
nied erforderlig iiiajo- ritet.
Vi kiinde oss " så heliimastadda a t t inläggen koinnio utab någon särskild upp- maning.
.
Ingen brydde sig om a t t tiden betydligt iiverskreds,: och hade inte tekopr.
pen väntat, hide diskussionen inte slutat s å fort.
.
,.
Vilket intresse deisa.
kvdlar, ledda av fröken.
Holgerssciii; väc,kte,.
märktes inte.
minst p &amp; de tre taktfasta hiirrarop för frk.
H., varigenom vi frainförde vårt tack inte.
bara för det utomordentliga satt, på vilket frk.
H. väglett oss, utan också för det in- tresse hon viickt Pöy kvinnornas insats:Vi kände alla,, a t t ingen f å r gå förbi sina skyl- digheter mot samhället och a t t uppfyllan- det av dem många gånger ger både den er- f a ~ e n h e t och det intresse som fordr-as för 2ti.
man ska våga ta: 111ot ett uppdrag inom zin koniniun.
.
.
Flör oss, som ofta &amp; cka att " återväxten ".
ä r klen, v a r det o.ckså en tröst se a t t flera unga iii.anniskor infunnit sig och med glad- je kogo del i arbeteii.
a tt gott tecken för f ramtiden.
,.
.
c:4 ?0L ', ' '.
. '
.
.
-.
.
.
.
. '
'.
.
.
I F r h bokvarldeh~.
.
' ~ati&amp;ern$s firbund.
Vad det a r och vill.
Av Matilda Widegwn.
Svenska biblio- teket ' F r i.
L 5, s n i n. g.
Utgivare: Sve- riges Folkskollararinnef örbund.
.
8 ' I Den lilla boken iii .skriven för &amp; o] - 1nter~iationella~~vinnoföib~111d~t ä r barn och börjar med en uppmaning den enda internationella kvinnoorga- a t t t a f r a m kartboken och ordentligt- nisatioii som bildat en stående speci-.
klara ut var Geneve ligger.
Den ar alkommitté i syftp ' att studera de med också alltigenom populärt hållen.
Dess filmen och radio sammanhängande rediga, ' klara framställning av Folk- problemen.
Nu,.
denna höst,- har förbundets tillkomst och organisation, kommittén - femton ländei vor0 re- dess syften och olika verksamhtetsin- presenterade - sammanträtt .till en strument torde emellertid vara av konferens, i Ron1 och dryftat riktlin- varde iiven ' för mången annan a n de .jerna för arbetet.
Som ordföraiide unga, som deiz, direkt adresserar sig fungerade komnlitténs ordinarie ord- till: Okunnigheten om N.
F:s .kon-.
fö.ranlde M: me Dieyf us-Barney.
Na- struktion och a ~ b e t e ä r ' utan tvivel tionerilas Förbunds sekretariat var ganska sto., ' aven p % .håll d a r.
man representemt genom M: lle Kallia, In- i övrigt har bra reda, på .sig.
Fröken ternationella Arbetsbyrån av M. Ca- Widegrens ' bok a r a t t rekommendera brini .och Institutet för intellektuellt.
som god upplysnings kalla^ samarbete av dess generalsekreterare. '
Troligen kommer dock inte var ooh M. Bellime-Coeuroy.
en ' av dess 1asare:att se med fullt sam-.
.
,.
,.
I.
C.
W och filmen. '
' ', - ' Sveriges niedlem i den .interilat$o- ilella ståen &amp; kommittén fröken, Ma- rie: Louise Gagner höll föredrag om övervaklling.
av.
biografteatrarna (hygieniska förhållanden, sakerhets- anordningar för publiken, ' eldfare-, skydd m., m.
), en filmstjärna, Miss Cecil Tryan, talade om filmartister- ' ilas.
villkor,.
och arbete, M: me Ger- maine Dulac, en kand fransk filmupp- tagare, gick i n p % problemen skol- och up.pfostringsfilrner, tekniska, veten- skapliga och konstnärliga.
filmer.
Bland övriga föredragshållai m a ~ k - tes Kinas- ldel ' egat d r - Kyin San ' Kao.
.
som~betonade iiödvandigheten av att höja filmstandarden och framhöll ', vil- ken .dålig iizverkan vissa amerikanska ' och europeiska filmer ha p % den fj.ar: ran.
österns ' fo1.k. '
' '.
, '.
o; ' ' ' 9.
INSTITUT FOR .VETENSKAPLIG.
ANSIKTSVARD krevgat ?n 1 0, 1, r.; ~ t o c l &amp; ~ h.
el: 794 97.
Bestïll tid.
Behandling av frostskador, finnar, pormaskar, 3drig hud; vartor, bruna fläckar etc. ' ~erosolinbkhandlingar.
l.
.
MAKICURE.
MASSAGE.
PEDICURE.
Beställ tid.
.
.
ELSA GJORLING-BERGMAN.
.
.
Diplomerad från Academie Scientifique de.
Beaute, ~ a i i s. '
.
. '
,.
HERTHA 222 ma lyckliga .- optimism som.
förf.
på vad som genom N. F- realiseras av idén, vilken ligger Bakom Folkför- bundetk-grundande.
-.
.. Brosqhyren \ kan.
- rekvireras f rån Skriv- och Ritboksaktiebolaget, Stock- hol-m, eller direkt.
f rån Lararinnef ör- bundet, Brunkebergstorg - 15, Stock- holm.
.
.
._.
-.
- - -.
.
.
b " - l.
-- % a l k ö p i n g s k r e t s e.
n: h a r vid sitt ' okbobersammantrade.
beslutat igångsätta en ve-san~het " Genom eget arbete " i syfte a t t bistC ekonomiskt mindre välsituerade kvin- - nor, kilka genom hema~bete - ' handa~be- te$, virkning, stickning o. d .. - söka .bidra- ga till sin försörjning.
För mlingi av dessa kvinnor möter stor s ~ å r i g h e t a t t ' f å sådana arbeten .försålda, och kretsen.
h a r nu bildat en central för ' mottagande av ar.beten.
av ovännamnt slag, vilka sedermera komma a t t genom föreningen ' s försorg f örsäljas.
.
', Den 20 nov.
håller d ': r Rut Gnibb; Vgxjö, offentligt föredrag över i+nnet 3 ' ~ ö r a upp, fostrare söka upplysa barn och .ungbom i den sexuella frågan och på vad sätt?
Före- draget anordnas av kretsen.
i samverkan.
med övriga k ' vinnoföreningar i.
Falköping.
.
-.
- ~ o t l a n d s k r e t s e n hade den 3 nov.
&amp; tt.
talrikt besökt sammantradé.
i Högre fli$cskolav.
Sedan ordf öranden, fru - G. Rodhe, oppnat mötet, liinlnade 4r.
V. Chris- tiansson en redogörelse ' för - årsmötet ' i Lund och Malmö. '
Därefter vidtog ' en livlig ' dis- kussion &amp; er ämnet: ' ' uiplysning i den sexuella frågan .i ' hem o &amp; skola ".
Sedan var .&amp;nkväin med te aii; o ' fdnat; varvid fr..
M. Klintberg &amp; h G.
- Munthe utförde sång .och musik '.
.
.
G a v l e k.r e t s e i- S '.
- stor+ hösifest gick,.
såsom genom r e e r a t i.föregliende nummer.
av - tjihingen .meddeláts, av stapeln å Stads- huset den 18-19 sept.
~ e s ~ l t ä t från g t den i samband med festen anordnade tombolan föreligger nu.
Samtliga lotter - 3,000 s t - såldes, och.
nettovinsten .utgjorde 3,000 kr.
- ett i sanning lysande.resultat, men så a r också den energi och entusiasm, som ut- vecklats av tombolakommi_tténs ordf., f ïu Hedvig Törjeson, all beundran värd.
De ' många vackra och värdefulla virister- na voro alla glivor, soin med enastående of- fervillighet skänkts av - f öreningens med- lemmar,.
vänner och gynnare.
- Genom de insamlade medlen ser sig nu Gavlekretsen i stånd a t t öka sin lanssti- pendiefond och ekonomiskt trygga kretsens fortsatta verksamhet.
._ .. ~ a l r n s t a d s k r e t s e n samlades den 21 oktober till diskussionsafton under frö- ken Anna Ljungbergs ordförandeskap.
Där- vid fortsattes den, vid.
aprilmötet påbörjade diskussionen om " Våra bostäder, hurudana de äro och hur vi önska a t t .de.skulle vara ".
Därefter inledde f röken Signe Håkansson en diskussion om " Våra krämpor ",.
varef t e ~ fru Anna Brita Mårtensson inledde frigan " Tidslaget och hemme-n just .nu ', '.
Den 13, 14 och 15. november kommer Fredrika-Bremer-Förbundets Halmstads- krets a t t deltaga i en ' medborgarkurs an- ordnad av stadens kvinnoföreningar under ledning av fröken Holgersson från Fogel- stad. '
.
~ ä l s i n ~ b o r ~ s k ~ e var t s e den n 14 oktoher inbjuden av Borgerliga Kvin- noforeningen till en sammankomst, varvid fru Mea .Uggla f. Nordenfelt höll ett in- tressant föredrag om " England och det in- diska problemet ".
- Efter tesupén förevisa- des en mängd vackra skioptikonbilder från Indien.
Den 14; 15 och 16 oktober höll advokaten .Mathilda Stael.
von .Holstein synnerligen instruktiva dubbelforelasningaï om " All- man nationalekonomi " och " Penningviisen- det och guldmyntifoten ".
. '
' WAS.
-- mo- ~eafelj6 o c h ~ a ~ ~ c e r n t mottager &amp; ~ besfillning- ar sw e00 s0aggs s ~ m m a ~!
vedla.
lagningar.
Öster- ' malmsg.33, n. b. Tel. 161 93.
Oppet vardagar 9-7, lördagar 9-2..
.
.
- '.
G e m ~ m w a ~ e u A a u rrpbwa ~.wows~ow.
Moderata priser.
.- - Valgjort arbete.
.
.
~ c g r t i r ~ a t a r Jj, t ' g ttv.
STOCKHOLAI Plissering Picot, Hålsöm, Knappslagning utföras.
ro % lämnas till Fredrika-Bremer-Förbundets mrcilemmar.
- I. '
S.
- ' ' ' K a s 1 sak r 0 n a k r e t s.e n saml3des onsi dagen den 14 oktobet å Stadshotellet under &amp; dförandeskap.
av fru Eva af Gei jerstam, varyid fröken ~ ~ d ~ ~ ~ höll i l .ett, k ~ in- tryok från bn.studie&amp;sa byggt,, m+.,ket in- tressant föredrag orii Nationernas Förbund och dess ' arbete.
.
,.
.
.
af Geijerstam: .lälnnad&amp;,i ett Fiedrika-Brelner-Fgr- de.
ks, !lat ' &gt;Vad.
.. bundet e.n -- redogprelse för, fö; .bundets årsmote i å alm ö- und.
.
. '
Vid sahkygm bjöds p &amp; Acker ?ång av fröken ~ ~ q h i, Cedergren, ld panjerad a v .fru sti ii,.
.
~.
i r d g r e n.
.
. '
'.
.
.
.
.
, l h u - n a k r e t s e n sammanträdde - den 29 seep.
å Grand Hotell under .fru Carola.
.
~ ' ldundhs ' hordförandeskap.
Ordförand~n - l+mn@e. f örst n å g r a meddelanden .om .hös- &lt;n8 program och faste särskilt de, .n ' äkva,-.
.
, ~andes.uppma.rksan~iet ' vid de * kurser i salll -- h51lslära och-.
kötesteknik, som * skulle hål- las den - 2.6, .27: och .. 28 oktober.
Ledare.
: fro-.
ken Ebba Hokexseni.
. ' '
Hlarpå böll fil; * lic. f r q Hedvig Petri-&amp;ilj,eL k r k t z foredrag om s i n a erfarenheter under .. studier.
av, Ham$u~vs, sistlidna som~ma~ens.
,,.
rådf~åg: s. k .. ~ e i l f u r s o r g e .fpedagogjsk ningjsbyrå).
?
: ' den, darpå.
f ö l j a n d e ~, d i ~ s 7 sionen gj,ordes yardefulla .:inragg,.
av docent Siwe.
6,ch ba~avårdsinspektör: Angberg.,:.
:.
.
: .E t t krninekat.
.
: samkviim avslutade- .sa &amp;.
.
.
...
.
.
: ii~ant&amp;idet.
.
.
.
.
. '
,,, I.
1.
.
.
koihna samt .. larnnade ' en ' redogörelse från red rik ii-~renier-Förbundets Srsmöte i ap-.
ril.
.
; ' Or&amp;$ öYerlämna&amp;s ' därefter till fru.
Gie- rqw, i ett: ffangsl$n &amp; anförande redo-.
gjorde .förs nya .skolans ' gr&amp;idtaiik &amp; Föfedra&amp;&amp;.löfiade$ ' med ' livliga applåder,; sedan f w Sjövall framfört de narvarandes tack till talariman .följde en stunds di. &amp; kussioh undsr.
.brdförandeikapa av ' fröken Anna Lundquist.
.
:.
.
.
...
.
...
,. '
, 223, - ' 8 Engelska lektioner juilder ledning av lek- tor Gunvor Sahlin togo sin början den 22 I.
.
.
oktober.
- Inför ett fulltaligt och aniilöst.
lyssnande.
auditorium talade doktor Rut GPubb d e n 23 oktober över.
ämnet: " Böra uppfostra &amp; $Ö- ka upplysa barn olOhn ungd6m i, den ' sexuel-. '
la fragan och på V &amp; satt? "
.
.
HERTHA '; r ', ' K a r l k t a d s k r b t.
s e k höll iitt.f&amp;ta.
~ j ~ n i p a i ~ t r ä för d e - höstteiminen den G o u.
ccli dïik$teii&lt;de därvid frågan om ?Skol- un ' gdorhens, - fickpe&amp;a; ".
.
Inledare v a i, fru Ester Löfgren, som i ett: krakt och bon- c k i r e r a t anförande d i y g upp friigans.
.oli-.
ka sidor. '
.
.
i allen avslutades ?ned &amp; t.
samkyäm och vacker ' dikt~ppläsning- av fru Gretii.
.
,.
.
.
.
.
.
.
Bergsol?
.
.
.
'.
;.
.
.
,.
.
.
, '.
,, '.
M ' a.1 ' n ö k.r e $s e ' n inledde den 24. sep- hösten, med tember,: sin,, .verksamht gel,lensamt Alnarpi va,rs.
gård .och växthus demonstrerades ' a,~ direk- tior C.,: ~Iahl.
-.
.
.. .-.
~ ~ i s t i ' a n ' ~ t ' h d s k i.
e t s stod ' som.
en Den, 26 oktober.
hade .kretsen niöte 5 - initiativiagke till ett aii.fein, av stadens Kungsparkens restaurang.
under fru &amp; Len- k ' .-B&gt;F.-krktsen, ?s- k \; irihoföte&amp;gar ii?
' odeksföi.ening&amp;,: ' o ode rata, Frisinnade sels.
0:rdförandeskap ...
.Sedan, en del före; ningsarenden genomg ' åtts ' h611 doktok.
Stufe,.
oeh s&amp;ialdemokratiska ' kvinn~kl~bbarn ' a - den 22 okt.
anordnat offentligt Siwe, Lund, ett på intressanta synpuiikter möte å Industrihotellet,, varvid fru i strid o,ch rön rikt, föredrag över .ämnet skolå ål^ derns b a ~ n a ~ å r d s ~ r o b l ~ m ~ " a.
% ter f vid!
: ~ i e r o w, ~ a i s i n g b b r g, höll f öredrag om tog tesupé ócli ett animerat samkväh.
' MO;.
\.
" Den ' nya skola11 ' fr &amp; .heminet s synvinkelN.
tet y r @ rikt ' besökt.
.
Mötet, som sa-at en ' talrik publik av pe- N y k ö p. i n g s k r e t s.e n.
- hade ?en 1~ dagogiskt intresserade ' - damer Och herrar,:.
öppnades av fru Elisabeth Sjövall, ' som hiif- okt.
sitt f orsta- sainm+f$a&amp;e: för hösteni sade.
@ ubliken aftonens- talarinna välr Lokal v a r.
som vanligt ' 04d ' .~ellows klubbt \ I,, r,.
.
I.
- ' ' ' ',, n " ' t.
i Inhell.
: C.
D.
' CARI~SSQ~,, ' Sperialité: Handbund~ia band för offetifliga oclr.
privata bibliotek!
, Hurnana priser!
Sergelgattin 4 - Stockholm Telefon $16 84. '
'.
Etnblerat 1842 ' - l!
, I.
.
.
.
.
Sthlms Dental1aboratori; m j .i.?
.
, i - ' &lt;. '
l &amp; ' Tandtekniska, Instkut.
,. '
i i '.
* - E.
strandbekg.
-!
.
'.
.
Birgerjaislsga$an 127., Tel; V?
620 66 Fullstandig utbildiiing i tandteknik.
t Specialkurser.
- Aftonkurser.
. '.
i: '
2.24 ',.
.
.
.
.
.
, H -- ERTHA rum; som var fyllt ' till sista plats.
Sedan ordföranden, fröken Esther Laurell, hakat de närvarande välkomna ' och med några vackra och varmhjärtade.ord dröjt vid min- net av kretsens bortgångna vice ordf., fru Lisa Smedberg, överyamnades.
ordet till medarbetaren i ' Sv.
Dagbl., fröken Marta Lindqvist.
(Quelqu ' une)., som i ett spirituellt och medryckande foredrag berättade om en kvinnlig storstadsjournalists jäktade men tjusande tillvaro.
Därefter intogs gemen- sam tesupé.
...
...
.
.
.
.
ende lotteriet för nämnda ändamål, vilket väckt mycket intresse.
Efter tesupé sjöng musikdirektör Sigrid.
Christerson några vackra sånger förtjänstfullt ackompanjerad av en 6:eklassist vid flickskolan, Marianne Lindenbaum.
.
En glad och trevlig stämning rådde, och f röken Lundgren avtackades h jartligt, som så.
festligt anordnat a.ftonens kretsmöte.
Y s t a d s k r e t s e n hade den 23 sept.
å Hotell Continental sitt första sammanträde för hösten, varvid fru Ester Lutterman höll ett tankeväckande föredrag.
över ämnet: V ä x j ö k r e t s e n anordnade den G okt.
" Några tankar om nutidens aktenskap och tillsammans med K. F. U.
K. offentligt fö-.
hembildning ".
Därefter diskuterades hös- d r a g av fru Ester Lutteman, som med- tens arbetsprogram.
Bl .. ' a.
inträffar den 21.
ryckande moch intressant talade om " ~ a l t i - nov.
kretsens tio-årsjubileum.
cum i våra dagar ".
.
E t t flertal ljusbilder Vid det samkväm, som följde, svarade fru följde föredraget.
Lutteman halsades Sigrid Sundström med e t t elegant, o-ch sjal- av dr. Rut Grubb och avtackades av rektor fullt framfört S jögren-program för den mu- Anna Edmar ..
Efter föredraget var sam- sikaliska underhå.llningen.
.
kväm på K.
F, U.
M:s lokal.
I f örenlng med stadens barnaviXrdsnämnd.
Den 26 okt.
var kretse * ztv ' fröken Eva anordnade kretsen den 21 okt.
å läroverkets Lundgren; inbjuden a t t samlas till krets- aula offentligt föredrag av doktor Rut möte Flickskolan, där samlingssalen var Grubb, Växjö, över almet: " Böra uppfost- omordnad till ett trevligt, smalrfullt med rare.
söka upplysa barn och ungdom i den blommor prytt sällskapsrum.
Fru.
Astrid sexuella frågan och på vad satt? ".
D.et ge- Malmer höll ett gediget, med spant iiitresse digna och väl - frandörda föredraget drog åhört föredrag om " Trädgårdar i .gamla ti- fulltalig, tacksam publik, som-efteråt stor- der ", darvid.
p % ett sakkunnigt satt skildran- made det av föreläsaren författaren de trädgårdens historia änaa fran antikens medhavda bokförrAdet, vilket gärna kunde tid, genom medeltiden, (klostertradgårdar- ha varit tre gånger så stort.
na), ' renässansen,: b h c k e n och.
intill våra Tidigare samma dag - höll doktor Grubb dagar.
Skildringen följdes av verkligt f ör- ett instruktivt, ined planscher .åsk&amp;dliggjort niimliga ljusbilder, och genom intensiva upplysningsföredrag i ämnet för, kvinnlig applå.der avtackades talarinnan.
Fru Blen- u n d o m i åldern 14-18 år, vid stadens da Sylvan gav några meddelanden om kret-.
samtliga skolor och läroverk. '
gallelse till sens arbete $11.
förmån.
för friplats på detta föredrag utgick på kretsens tillskyn- - - a. '
för -.
den svenska * k v i ~ ~ r ö r e l s e n, - ~: u t S~ " .FREDRIKA-BREMER- ~ ?en~~ Tidsk.~ift: &lt;.
! ..
.
.
.
.
: ' ' FQ.R&amp;UNDET;.
~e ' d ' aktor: E I; I.q n.
.Klins nioni 1.
.
.
-, .samt ' 1iga förbqndsmedle-ab &amp; h&amp;lli.
ti&amp;kriftexii; ~ d k e - f i i r b u n ' d s m é d l k p ~ m numerera niimnuste.
postanstalt eller.
i, bokhandel .. Pris för postbppl.
: l$l Br kr.
.6: 60; 1 / 2 Ar kr.
3:. %O; 1 / 4 Ar.
kr,.
f: ' 90.
Lösnummer 64 öre.
Rt %dakt&amp;m, och .p.
: 48 Klambergsgut., Stockholm.
: ~~Redaktlons~id:; .tCs&amp;g&amp;.
, o ~ h fretEiqjtcir:-~.
kl;: i %.
I. Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: klt 11-4 - je.
siickendag., Tel. Norr 486Jl,,27,62. '
8. r ' ' t '.
.
Fefl vittdm det mest .afititgivande och.
.
.
stärkande.
.
- a v aRa mödeiija .. -.
.
: jgin@reparat.
sykn&amp;-, + ' Li, ', S.
.
P.
.
. '
.
digen _ ...
lat ' tsrnalt;.
.
.
fördrages.
.
.
...: - det a v.
.
.
,.
- den, _ .... ömtil !igaste ... mage.b.
Tages pil. '
.
.
grun$ a?
l sjn.
angenäma smak.
.
-.
barn .so$ &amp; ma.
... -- - Iitt.
ay.
.
.
.
+vy-.
.
.
.
.
.
L k, + m ~ ~ t f t ~ i i vitrink!
&amp; - .ange&amp;im t av-.
.
.
.
' f$iiiism@el ' la \ i ': jtim; verkan.
.
.
.
,.
:.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
....
.
.
ScKiiapladfiller.
' Vitrum mot; halsbränna.
.
.
.
;.
- .. ........
:.
96h.
.
- magsyra, välsmakande.
.. -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- - .i.
L .......:.
.
.
e I: I, i i.
r ' .. ' s.
.
.
.
.
.
a ‘.
.....
, I '. '
' - ELEKTRISKA A.-B.
S K A ~ D ~ A ' lunne~~atan - 14, STOCKHOLM - .- Tel.: No ' rr 326 30. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
j &gt;.
a.
.
.
I
I - B ~; I L L ~ N G ~ K V ~ - ~ I T - E - T --.
-.
.
ha- spthali~~iatt-oss pdl sorgklWfkgar9 soni sys.
.
.
.
.
;.
på eg&amp;.
ateljeer.- synne&amp;en väl skolad persoji ' al-.
.
.
- .&lt; och i nrtvalda &amp; offer.
.
Samtliga modeller är ' o tdarbe- tade e &amp; - fklaste kode1.i~tu ' ng, lämpliga för olika .m&amp;Um$irke.
Vi ',
