# ID: svediakorp-per2914
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,696
# sentences: 2,065
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


hem .. - Jag handlar koopkrativt.
Hushillet skulle inte g i.
ihop annars,.
si3 .miinga, som vi a '.
.
Sedan barrien blivit sb pass stora, att de kunna hjälpa .till.
lite, skickar jag dem att handla.
Och .det göra de - s i gärna.
Butiken.
är r e n och d ä r rdder god ordning: ' Det ar två ting som barn ej fA se för ofta.
Jag ger vis av erfarenhet mina vänner det rådet: - Av de kuvertsilver sorn.för niimaran- de finnes i.
m a h a d e n a r den stersta del som benämnes 1:ma Sveriska Nysilver av synnerligen underhaltig kvalitet, beroen- de på osund konkurrem.
.
För att icke genom vilseledande stimplar kunna förväxla olika - hållbara fabrikat, av samma facon hava nya smakfulla modeller komponerats och lagligen skyddats, samt tillverkas endast i garanterad l: ma &amp; Extra l: ma kvalitet.
.
.
.
._-.
- Av dessa mönster är G W S t ai f I II- det förnämsta.
kap kooperativt- - LAT EDER ' JUVELERARE VISA EDER GUSTAF III. '
Den sociala.
hjälpverksamheten:.
.
vid sj u1chuse.n:.
.
:.
\.
.
.
....
.
.
. '
.
s o c i q l omv~rdnadstjänsten gjorde sig behovet av en mer Person- som, ett s jälvst ' andigt ied i sjuk- lig behandling.
, av den $uke gällande, huseris .verksamhet ä r en jämförelse- Omvgrdnaden borde ' icke begränsag,.
...
vis ny företéelse. '
.
till sjukdomen såsom sådan titan taga.
~ r a v på.
en dylik vhrdverksamhet sikte på hela mihniskan och: s &amp; Ian &amp; började i fleraS ?l&amp;$der framställ&amp;.
i.
möjligt taga hänsyn till ' hennes per-.
.
böijan p&amp;.
detta &amp; rhundrade.
Msn sonliga omständigheter.
: snart uppenbart, a t t om ' kom ' iiärnligen allt.jmer till insikt.
oin.
~ e t; - e ~ a t t trots de.
stora tekniska r e s u r s m a sjukhusen skulle kunna fylla dessa.
hos de.
: mo ' derna .sjukhusen funnbs fordringar,, f örslogo icke de tillgäng-.
dpck kvar viska bj-ister,.
irilka även- liga resurserna i ' form av läkare och .. tyrade eller försärri,qade resultatet av.
sjuksköterskor.
D &amp; rent medicinska behandlingen.
Redan s jälva sjukhus- och.
sjukvårdande uppgifterna m G e.
miljön är agnad &amp; t ' verka nedstärn- ' ju alltid ' i främsta rummet taga deras rnande .p &amp; patienten.
~ a fökflyttas i intresse.
och krafter i anspråk.
Det plötsligt ' frAn sin vanliga omgivning behövdes darför ' en funktionär med-.
ut på a t t komp1ett.eran.de ' uppgifter, vi1.ken ge-.
.till en anstalt, där allt behandla sjuk,doma; r. '
Han känner sig nom anlag, utbildning och erfarenhet ' isolerad, och diiingen inom sjukhuset vore ru&amp;tad &amp; t till den ijukes frokma ägnar honom något personligt intres- upptaga ett saarqarbete med vär1,den.
se, blir han lätt ett offer for känslor utanför sjukhuset,.
med .familj, ar- av modlöshet och Angest.
Komma här-.
betsgivare, samhällets övriga vård-: till .bekymmer for ekonomi, hem och och hjälpverksamhet m .. m.
Med b ö r -, f ami1 j, förvärras ' dessa olustkanslor ' jan i utlandet h a r .man sålunda under Ar vid allt flera sjukhus an-.
ytterligafe., ooh bliva icke sällan ett sen * all&amp;irl.i &amp; hind &amp; ' f ör &amp; s tillf risk- ställt särskilda.
befattningshavare.
.
.
sociala a r b e t s i p p nande.
J&lt; mer m.
fick n i p, &amp; onen med hwudsakligen .. ' för d e s s s olägenhdter desto starkare gifter.
- 0. '
' D ', ' s ', ', - ".
Q
.
.
*.
Det måste.
emellertid i .detta, sam- just dessa punkter.
Särskilt ordnan-.
manhang ' starkt betonas, att en dylik det av konvalescentvArden tar en stor " social kurator " ' icke kan eller ' bör del av kuratorns tid i anspråk.
Stock- e n s a m uppbara denna sociala askad- holms stad har &gt;som bekant själv en ning.
på s jukv~r~dsarb&amp;t; - ~ v ä r h m del konvalescenthem och flera privata ä r det nödvändigt .att - ävén läkare och dylika beläggas också till stor del ge- sköterskor behjärta en.
sådan syn .på nom kurators bemedling.
Härigenom den sjukes problem.
Utan idtresse har en större enhetlighet i detta ar- - och medverkan från deras sida kan bete uppnåtts.
aGe ' nom- - att kurator resultatet a v kuratorns arbete .aldrig kommer i .personlig kontakt med kli- bliva tillfredsställande.
- Att h andra entelet kan en lämp &amp; fördelning av sidan kuratorn endast borsrbeta i na- patienterna e f l l l a s, vilket ökar, trev-.
r a samförsthilid med.
läkare och vara naden både för anstalternas mera val förtrogen - med - medicinska syn- och patienterna och gör v %~den, punkter ä r s jälvfallet.
effektiv.
Även om patienten i&amp;e ä r i behov I Sverige tillsattes den första soci- ala kuratorn vid allmänt sjukhus å r av konvalescentv %rd, a r utskrivning- 1920.
Då inrättades nämligen vid en.en kritisk tidpunkt, då ett " hand-.
$tockholms stads hälsovårdsniimnd tag " fran kuratorn kan vara av stor efter initiativ ay Centralf orbundet betydelse.
Med hjalp av fonder och för Socialt Arbete en kuratorstjänst anslag till behövande patienter har med uppgift att vid stadens s j ukhus kuratorn möjlighet ' att även ekono- bistå patienterna med ' rad och hjalp i miskt lämna en tillfällig- hjalp, exem- ' deras enskilda angelagepheter .. N&amp;- pelvis till kläder, en kortare tids hyra, gon närmare instruktion lämnades ej hemresa m. m.
Om patienten i öv- - vild detta tillfälle utan- skulle man rigt kan reda sig själv, ä r det en stor pröva sig-fram- till de lämpligaste ar- vinst att kunna undvika .fattigvård.
- betsformerna.
Vissa.
önskemal be- eller hjalp frBn utomstaende organi- traff ande yerksamhete: hade dock sationer, som innebär tidspillan, tidigare uttalats av den kommittéin- dels f örnyad undersökning med åtföl- o k C .. S.
A., vilken.
behandlat frågan.
jande utfrågning rörande ofta rätt ' Bland de arbetsuppgifter, som man ömtåliga personliga förhållanden.
Det särskilt tänkt sig borde ifriigakomma,.
har nyligen fr %n läkarhAl1 betonats ma-rktes sålunda " fortsatt vard på an- att en relativt obetydlig hjalp, som nat hall, konvalescenttiden, arbetsför- lämnas i det rätta ögonblicket och hållanden,.
ekonomiska- angelägenhe- utan stora omständigheter, kan rent ter, omsorgen - om hem och familj ".
terapeutiskt ha en stor betydelse.
Ä r det däremot frhga om hjalp av I praktiken har kuratorsarbetet ocksB i det väsentliga koncentrerat sig p &amp; större omfattning eller för längre tid, ' ' I. '
' ' ' pensionat, - H ä r l i g t läge vid DaIaivenP el lekt^ " .=, O ~ U C = ~ med.=.
och varma bad; massage m. m.
Förstklassigt!
Post- och telegr.-adress: HERRGARDEN, GYSINGE.
- Tel. 27.
- Begär prospekt!
. '
.
-.
.
.
.
.
HERTHA,, 179.
.
.
.
kan och ' bör naturligtvis hjälpen icke att.
en dylik.
specialkurator har en lämnas av kurator, utan har hon då särdeles viktig uppgift att fylla ..
Inga att.
hänvisa patienten till behörig patienter äro; i samma grad som de myndighet.
Kuratorn ar sålunada pa- sinnessjuka i behov av stöd och hjälp,.
tienterna behjälplig med ansökningar inga nier u r s t h d att själva reda upp,.
.
.
situation eller bevaka si &amp;.
.
av skilda.
slag,.
till; fattigvården med en trasslig.
.
Verksamheten, som börja- begäran om understöd eller intagning intressen; p å ålderdomshem,; till pensionsstykel- de ganska.
blygsamt, * har med åren sen för personer som äro berättigade kraftigt utvecklats.
I närmaste .sam- till folkpension eller hava utsikt att arbete med H J alpf öreningen f ör Psy- erhålla ' vård % pensionsstyrelsens kur- kiskt SjUkq8,utföres nu ' ett valsignelse- orter, bidrag till yrk,es; tbildning e. d. b,rhgande # arbete, som anlitas av med växande skaror.
~ u r a t ~ r s -.
Vidare samarbetar.
kuratorn med varje Föreningen för välgörenhetens Ord- ~erksamhete&amp;.
nödvändighet på detta- nande, .. stadsmissionen, Unga Kvin- .. omrade har blivit krkand i den nya ' nors Värn, ~ r b e t s f i r m e d l i n ~ e o: n s. v. sinness jukhiislagen, ' dar.
det stadgas.
över huvud.
taget måste hon satta om hjalpverksamhet ' för att " bistå sig i förbinfielse ' med .alla tänkbara, sinness j,ukhuset intagna, eller dari-.
- organisationer och enskilda personer, f r å ~ utskrivna, i personliga och eko- som kunna tankas hava- intresse och ' nomiska angelägenheterw.
Utom fö,r möjlighet att bisth förhandenvarande de sinnes&amp;uka. '
finnes.
det numera ' patienter.
Tack vare att kuratorn ge, aven en social kurator8 vid Radium- nom nara samarbete med lakare och hemmet, .dar, ju de krafts juka erbjuda sköterskor ' har en ' ing %ende kännedom speciella problem särskilt i f råga om.
om patienternas.
hälsotillstånd och, eftervården.
allmänna förutsättningar och samti- ura at ors verksamhet bedrives även.
digt a r val insatt.
i de: många oli- vid vanföreanstalten i Stockholm.
, ka valf ardsorg ' anisationernas.
under- ' Även landso ' rten har numera kurato- stödsprinciper och resurser; har hon ' rer på flera h %ll, t. ex. vid sinnes- goda betingelser .för att p$ ett lyck- sjukhusen ' i Göteborg, Lund och Vis- ligt satt tjänstgöra som förmedlande by ' samt vid vanföreanstalterna i G &amp;.
lank mellan sjukhuset.
och omvård-.
teborg och Hälsingborg.
nadsorga,nisationerna .. utanför det-,.
För .ovan, nämnda specialområden samma.
innan hälsov~rd~nämndens.
har ku,ratorsverksamheten vuxit ut kurator för de allmänna, sjukhusen.
betydligt under senare å r; i frHga om tillsattes, hade i Sfockholm en sär- de allmänna sjukhusen.
har däremot skild kurator för sinnessjuka trätt i utvecklingen gått långsammare.
I.
verksamhet.
-.
Det ligger i öppen dag, Stockholm har.visserligen enxy kura- - ' ',. '
, ' ' ' ', ' &amp; J ' ', b l, '.
i I ' I '.
: 1. '
i.
I.
@ pbefattning blivit ' inrättad vi ' d Se-.
vecklad är arbetets mångskiftande ~afimer1asarettet; menviId ~tockholms natur, ?årigheten att f &amp; en lämplig: $i&amp;, allmänna.
sjukhus finnes - allt- avgränsning niat.
och sammankopp- jämt endast en - enda.
' kurator; vilken ling med övriga moment i det allmän- dock f å r allt svåra * att b ~ r $ ~ i stär+ n.
na valfärdssystemet.
I- den - m %n man di &amp; vaxande arbetsböoa.
Då denna.
önskar en ' utvidgniw av verksamhe kurator måste s t a alla sjukhusen till, ten efter likartade principer, över hela tjänst,.
har arbetet ordnats med besök ' landet tillkomma vissa svårigheter, &amp; tt ett par, gånger i veck- på- de.-olika konstruera &amp; dana riktlinjer f ö r ar- sjukahusen samt mottagningar å en cen- betet att detta kan anpassas efter tralexpedition i halsovår dsnämnden.
landsbygdens och de - mindre stader- örsl lag.
' om ut~idgning a v - kbra- nas speciellsa förhållanden.
- Så vittutgrenad som vår hjälpverk- @ rsverksamheten hava icke.
saknats.
I synnerhet anses e9; sådan vara be- samhet redan blivit, .är .det naturligt hövlig vid boli,klkike&amp;a.
~ b r a t b r n att man hyser en viss rädsla för att b &amp; dar bl.
a. ha till uppgift a t t över- f å den ytterligare .splitt.rad och att vaka att läkarens ordinatio-ner full- man därför på.,sina håll strävar efter f01 jas och om mojligt undanrö ja even- att begransa ku-torns arbete till en .tuella hinder härför.
Genom e t t så- ren f~rmedlin~sverksam~et: Det a r # ju givet att nar man gör jämförelser.
- dant arbete kan, ofta en senare - sjuk-: husvistelse undv ' ikae.
I: imdra fali, exempelvis med Amerika och vill dra-.
där e.tt intagande på sjukhuset ä r in- ga nytta .av erfarenheterna därifrån,.
dicerat av medicinska skäl men pa- måste man taga vederbörlig hänsyn tienten på grunld av ekonomiska svå- .till i vårt land förefintliga hjälpor- righeter eller angshn för operation gan, som sakna motsvarighet i För- vägrar att gå in, k.an kuratorn på- enta Staterna.
En hel del uppgifter, verka honom lugnande,- ordna upp som dar falla på sjukhusens sociala hans förhållanden; oCh me-erka till avdelningar, utföras har ' ziv barna- att patienten blir behandlad.
i ratt vårdsman, f attigvårdsf unl$ionarer tid, d5 ett uppsk j utande skulle vara m. fl.
ooh kunna saklöst strykas från sjukhuskuratorns program.
Å andra ödesdigert.
.
.
.
.
Kuratorsfrågan har under senaste sidan f å r gränsen för det sociala ar- Aret .ånyo blivit synnerligen aktuell.
betet vid sjukhusen icke dragas f ö r och i samband med uppgörande av snävt.
I ~yskland, där den övriga generalplan f ör;: Stockholms sjukhus-.
sociala verksamheten a r fullt ut lika väsende torde det aven, befinnas nöd- utvecklad som hos oss, h a r ' man i f ö r vändigt att utarbeta.
program och hela landet antagna riktlinjer f ram- hållit.
nödvändigheten av kurators- riktlinjer f ör den social^ o&amp;årdnads- verksamhet icke blott för att direkt tjänsten.
-;.
Vad som.
gör frågan - s&amp;rskilt in- bistå patienten med rAd.och dåd.
Man ' ' ' ' s - -. '
.
.
.
.
.
~ Ä R R A ~ L E D N I N G AAB.
S klibetargitan.
32; k to ck holk.
V ~ I \ / axel: N.
31825.
Telegramadr.
:.
Varmebolaget. '
- Tillverkar apparater för och levererar varmeledningar, alla brukliga system.
Bngköks- och maskintvtittsanltiggningar, desinfektions- och steriliseringsani&amp;ggningar.
HERTHA.,.
.l 8.1 I b påpekar a t t även läkaren ' behöver ku- tresse från.
sköterskor.
, och Iaka ' re ratorn för a t t k:unna f å objektiva skall kunna väckas och bevaras, huru uppgifter angåenhe patientens hem- ' samarbetet med dem mest p,raktiskt,.
... och arbetsförhallanden, s j ukdomens sliall ordnas ' o; s. v.,. '
-.
En fyåga, som- ' nästan alltid kom- förhistoria m. m.,; vilket- allt kan aga.
betydelse vid f aststallande av diagnos mer på tal, så snart kuratorsverksam- och behandling.
Vidare bör .. kuratorn heten.
diskuteras, ä r den utbildiing.
kunna medverka ii11 en mera rationell och de kvalifikationer i övrigt, som.
- aistaltsvård; Genom a t t i tid fö-e-.
k u r a t o h bör aga.
Det rader.
härvid reda utskrivningen eller överflytt- enighet om &amp; t personliga egenskaper ning till andra ' sanstalter samt un- shsom taktkänsla, förmhga a t t sam- dersöka i vilken mån patienter kunna arbeta.
och a t t vinna.
' förtroende iArda8 i herrimen, kan en förkortning framst aro ' erforderli.ga.
- De flesta a v den genomsnittliga vårdtiden upp- äro nog även ' énse.
om a t t ' kuratorn nås, vilket i synner-het med hänsyn .bör besitta.god insikt rörande sjuk- till platsbrist och överbeläggning.
av vård och sjukhusförh~llanden samt.
många sjukh ' us liar den största bety-.
hava en viss utbildning och praktisk '.
erfarenhet på det sociala omradet.
delse; i ...
. '
n a big däremot i fraga Under senare åc hava även ' fran allt ~ e h i d ~ a r dela flera håll höjts röst &amp; för a t t sjuk- .om hur djupgående utbildningen husarbetet i. vissa avseenden bör för- Iampligen ' behöver vara pA ' det medi- djupas.
sjukhus &amp; borde sålunda ut- cinska respektive sociala området.
.
- vecklas till verkliga hälsocentráler,, Särskilt ä r det.
ett tvistemål, huru- som förutom behandling a 8 de .akuta vida man Skall anse sjuksköterske-.
s j ukdomsf allen skol+ hava - f orebyg- examen vara en ' oundgänglig fordran - gande.
arbete och ' förbättring av folk- p &amp; en kurator .eller ej.
Det vill synas som om man val ti- hälsan på sitt perogram.
skola sådana.
strävanden kunna krönas med fram-.
digt givit sig in på dessa detaljpro- gång, a r en val organiserad kurators- blem.
Det kan nämligen ifrågasattas verksamhet oundgängligen nödvan- om icke.
dessa spörsmAl till.
stor del komma a t t lösa sig automatiskt; se- dig.
.Vid en planering av en utvidgad dan kuratorns arbetsuppgifter i de-.
kuratorsverksamhet i vårt land fin-.
tal j fastställts.
Sannolikt kommer en nas helt naturligt ytterligare manga kuratorskår med en efter de lokala,.
- problem.
a t t lösa: S å d a n a äro frågan behoven differentierad utbildning a t t om " den sociala avd@ningensW inre bast tjäna sitt andamAl.
Atminstone ' organisation och stallning ' i förhål- vid större sjukhus, dar man f å r rakna.
lande till sjukhusmyndigheterna,; frå- med flera funktionärer på den sociala gan om hyru ' kontakten med pati; en- avdelningen, torde det vara lämpligt ternalämpligast och naturligast skall.
att ' aga tillgång p å personer med olik- htadkommas, .huru ' ett allmänt in- .. artade kvalifikationer.
Att förutom ' ', ', I, * ' S ' a, N i behöver. '
1 1 1.
e lära och Er maskinskrivning bokföring, stenografi!
tu- H r m O d S .dera da hos Hermods.
Mo-.
-- -, E, 1-, dern, effektiv undervisning.
I n 5 r 1 r ' U r.
B- ?g B &amp; r p r 0 s p e k t, Skttsg.18.
Malmö
!
8.2.
allmänt skolade krafter $ven- ha.
n &amp; gon person med mera djupgående psy- kologisk-psykopatologisk.
- utbildning samt någon p % barnav %rdens omrade specialtränad representant skulle sa-, kert ha sitt stora.
varde.
Helt visst a r en betydande utveck- ling av kuratorsverksamheten vid vå- r a sjukhus önskvärd .. Dock måste.
,.
.
. '
ör första gången.
har Nationernas F F ö r b u n d haft a t t o f f i c i e l l t behandla en rapport emanerande från internationella kvinnoföreningar.
Den i april forlidet Ar i Haag hall.- na konferensen f ö r kodifiering.
av in- ternationella ~rattsbestämrnelser~ ' hav- dade, som bekaant, icke den frihet f6r gift kvinna att välja nationalitet, vil- ken i - åra dagar blivit ett allmänt krav.
från kvinnornas.
egen sida.
~ v i n n o f ö r e n i n ~ a i r o1ik.a länder be- slöto att icke låta härvid bero, och re- sultatet av de steg som togos i saken blev också att Nationernas Förbunds .Råd i januari i å r inbjöd internatio- nella kvinnoföreningar att skicka kommittenter till Geniive, vilka skulle i en rapport till N.
.F.
framlägga kvinnornas krav i nationalitetsfrå- gan.
Denna rapport skulle sedan be- handlas vid f örbundsf örsamlingens sammanträde i september i Hr.
Den internationelia.
kvinnokom- mitt &amp; som pH denna .inbjudan samla- des i Geneve i juli, raknade delegera- de från Frankrike, Holland, England, '. '
- --.
- HERTHA '.
man ständigt komma ih %g, att denna verksamhet icke f å r bli något sjalv- ändamål utan blott bör avse att vara ett produktivt komplement till de öv- riga anordningar, som samhäliet vid- tagit i syfte att lindra.
nöd och öka.
utbytet av dess arbete.
BIGRID EKLUMDjH.
Förenta Staterna, Ungern, Schweiz, Palestina och, Birma.
De företrädda föreningarna vor0 - Internationella Kvinnoförbundet,.
~nternationella.
-.
Kvinnoröstrattsalliansen, Internatio- nella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Interamerikanska kommissio- nen, i vin nornas Världsförening, Akademiska kvinnors Internationella Förening och Panasiatiska Kvinno- konferensen.
Ordförande blev M: me Maria ~ é r o g e Frankrike.
, Den av kommittén utredigerade rap- porten började med en protest mot.
Haagkonventionen och innehöll dar- efter preciserade f ordringar.
- Kom- mittén förklarade att oppositionen mot .Haagkoaventicinen i- nationali- tetsfrågan bottnade i det förh %llande: att konventionen fastslår en olika ställning för.
man ooh.
kvinnor med avseende på statsborgarrattigheter.
Kommittén önskade stödja det av Chile i Haag framlagda forslaget om en.
internationell överenskommelse gående ut på att samtliga stater ena- des om att nationalitetsbe&amp;ämmelser ' Ka~lavagen 66, STOCKHOLM.
Telefon, O; 49 91.
- - Utför pressning, kemisk tvätt och.fargning av damkläder.
Arbetet utföres av fackman under garanti.
- tas wh hemsändes.
.
Medlemmar av F r e d.
h k.
- B ~ &amp; e ~ - F ö ~ b u n d e t .. -.
.
.
erhula 10 % rabatt.
..:.
-.
.
.
,,
.
.
.
.
.
I.
' HERTHA.
.
. '
, I 183,.
.
.
ej göras.
beroende: av .kön.
Till sist till.
natibkalitetsfrågan - i överens- begärdes att Nationernas Föi-bunds stämmelse med de av kvinnorna.
.
Rad matte omedelbart vidtaga atgar- ' framf öyda kraven.
Detta var ' sAlkdes frågani läge nar der fö,r revidering.
av Haagkonven- N. F. - nu i september sammanträdde., tionen angående .gift kvinnas.
natio-.
.
- i Geneve.
.
.
nalitet samt framlägga till respekti- ' regeringars ratifikation en ny kon-; Det ' ble; Dame ~ d i t h * Lyttleton, yenti ' on baserad på, mansoch kvinnors ' suppleant i Storbritanniens delega-.
: so&amp;-f6rst tog till ' orda i frågan, liksklldhet i vad .som angår S @ ~ S - tion, ~ när.
denna kom upp på .dagordningen.
.
.
.
borgarskap ...
och som- ' framföxde kvinnornas egna.
.. Sex av dé i ~ene$ekommittén före- tradda.
kvinnoorganisationefna, un- ' synp~nkter; 1 sin regerings namnfram- dertecknade denna skrivelse utan lade hon ' en motion, Som ocksa den 26 kommentarer.
1nter-nationella Kvin- september antogs av församlingen, nor öst ratts allians^ och Akademiská efter.
' vahaligt pläderande av Dame.
- Kvinnors ~nternationella Förening Edith ~yttleton, M: me Vergara, Clhi -- ii;.
undehecknade me$ preciserande ' av le, och M: lle Campoamor, Spanien: D e t uttalande, den höga försam-.
a t t enligt deras uppfattning den be- gärda lik&amp;llighet&amp;n innebar för den lingen härmed gjorde, går ut på att gifta kvinnan rä &amp; till självständ.ig.
den, i enlighet med kvinnokommitténs.
nationalitet och atk gift kvinnas na- förslag, uttalar ' sin anslutning till kravet att: Haagkonventionen matte '.
tionalitet inte f.år andras endast grund av giftermalet eller på grund:.
underställas förnyad granskning ' och av att ' mannen unlder giftermalet by- liikställi ' ghetsprincip &amp; f ö l män och -.
kvinnor ' göres normerande.
E t t tack ter nationalitet.
till kvinnokommittén f ramf ördes, och Inom den sittande kommittén över- enskoms vi.dare att en subkomrrktté, till sist anhöll .man hos.
Rådet att bestående av en.
medlem f r i n var och samtliga regeringar m %tte få.
sig till-.
enaav.
de i den storje kommitten repre- sända generalsekreterarens rapport i senterade organisationerna, skulle bli den .förhandenvarande frågan, s % val sittande i Geneve ' för att .följa han- som den av kvinnokommittéd utarbe- delsernas utveckling, och M: me Vé- tade samt övriga därmed sarnman- rone appellerade till de olika interna- hängande papper, iamt a ' tt framstall- tionella föreningarna att genom sina ning skulle til ' l resp. regeringar nationella; grenar söka paverka rege- om att dessa ville studera friigan och ringarna, allmänna opinionen och f rarnlägga sina synpunkter f ör ett pressen i riktning att respektive de- förnyat behandlande av saken vid den legerade till N.
F;: s mote i Gen&amp;ve i nästa host sammanträdande X111 för- september måtte @ rhAlla instruktio-: ' &amp; amlingen.
-.
,.
-.
.
Frågan vilar sikledes till ' nästa &amp; r..
ner angAenlde et$ ställningstagande - - I ' ', lp &amp; l ' ' '.
S sal~ng j * INSTITUT FGR .VETENSKAPLIG ÄNSIKTSVARD a e i g a t a n,, o; o r.
, ~tock~iqirn.
Tel. 7 ?4 ~ e s t t i tid.
~i Behandling ' av frostskador, fitinar, pormaskaf, idrig hud, vartor, br.uba fläckar etc. 1 Birasolinb~handlingar.
MANICURE.
MASSAGE.
PEDICURE.
Beställ tid.
.
.
ELSA GIORLING-BERGMAN.
.
.
.
.
+ Diplomerad fran AcadCmie Scientifique de Beaute, Paris.,.
" Mm. '
.
a. '
e - d.
. '
E n vinst torde i. vilket i d 1 som- helst.
.
v a r i a t t.
den fullkomlib * opartiskt av N: F. överlämnats.
t i l l respektive länders ~ v k r v + ~ h d ..,: e I.
.
Geneve uar,.
.
.
också detta meningen, bland d e där närvarande kvinnliga-delegerade,.
ooh Dr Maria Luders, Tyskland, beteck- ilade ' vid 6 ' sammankomst s a m a '.
kväll som frågan avgj.prts - det hela som en seger för .kvinnorna-.
:.
Nu Aterstår agitationen inom de: respektive .länderna- for a t t.
under väntetiden vinna regeringar, och all- män opinion för de framlagdaskraven.
.
.
.
.
.
.
:.
-:.
TV^ b6cBBer.
.
D et litterära:nordiska som lotteriet av .Mbert Bonnier, Gyldendalske Boghandel och Gylden,dal Norsk.
Forlag har haft dragning.
De lycktiga +innarna har avslöjats av dagspressen.
Det an- märkniiigsvärda: med disea ar att av de tre svenskskrivande nummer ett ar finlandare och de.
~, ~ i k ~ ska,,,, p-, andra och- tredje: plats, .ar författar i n n or.
- Vilket senare aven- ledes är fallet med erövraren av ett itdelat svenskt extrapris,, Elisabeth Högström-Löfberg ..
Tävlingen var anonym - och ano- nymiteten, som det synes, utan tvivel.
verkligen bibehållen.
-.
.
- Den 17-23 april 1932;.
hiiller In- Karin Boye, den.
frams ' ta av de tre te ' rnationelia - - Kvinnoröstrattsallian- rikssvenska prigtagarna, känner vi sen sin tolfte kongress och.
denna förut som den benådade lyrikern.
Det gång i. Grekland.
Alliansen inbjuder till deltagande do.
44 anslutna länder- a r en annan värld hon .nu rör sig i, na, länder ' som ansöka om medlem: och man undrar Mr hon statt ut med skap,: alla kvinnoorganisationer, na- det.
samhällssatiren och den metafy- tionella eller internationella,.
som siska spekulationen, som ä r bokens gilla dess syften, samt enskilda, man och kvinnor, som stodja _dess .pro- grund, torde utgöra förk ' laringen.
Utifrån tagen a r nämligen denna gram.
.
.
_.
.
.
Ehuru Greklands kvinnor ännu &amp; t- bok spegeln a v.
det flabbigaste och njuter endast.
en begränsad politisk simplaste av allt det flabbiga och frihet; " heter det i den utfardade simpla som dagens liv ' i Stockholm kallelsen till.
kongresisen, kan intet visar upp.
(Uttrycket dggens liv in- ställe tankas bättre valt an Grekland och Aten som en möt-plats för - ös- nesluter då naturligtvis.
ocksh nat-.
.
a v e&amp;- terns och Viisterns kvinnor.
Dar tens.)
Skyltdockans frestelser bora de alla mötas för ätt förnya före: ningsbanden och arbetet p % att over- Karin Boge: A s t a r - t e.
' Roman.
Prisbe- vjnna &amp; hinder.
som ännu finnas f ör lönad i den stora nordiska romanpris- f u 1 .Iikst&amp;llighet mellan köneri&lt; - Alber$ Bonniers.
fAörlag.
.
tavlan.
-.
_.
.
.
.
-.
.
.
.
-.
PV Söman: A 1 Q e.
Roman.
Prisbelönad ' - p '.
. '
' - e - i.
.
.
.
.
...
-. '
i dm stora- nordiska mmanpri$avlm.
Albert onn ni ers förlag.
,.
I ..,,.
.
.
.
.
.
.
&lt;.
.
.
H E R.T,HA.
.
-.
.
.
. '
-.
.
: ' .., -.
.
e '.
.
.
,.
l; @ ' ...
.
lare kyinnosjälar, $4 väl ' kom skylt- eget kkoppsliga.
själv qch kroppsliga .-, f önstreils.
i stört t$get, med silkes- liv.
som- s j&amp;en b&amp;triktgr.
strumpklädda.
: ben ':;.
.
oeh raffinerade, .. man ' .. kalla Karin Boyes ' bok.
. '
1 .Kan - ~, - är.
detta i anhu underkliider m. m. restaura ?gjis- for ~ a m h a l l s s a t i så sen.
och biografen, till och med yecko- ' st&amp;kar ' &amp; grad belättigat med avseen-.
, tidningarna ~ e m m e t s ~ a r d, Hem- de på Py.
A l 0.e.
Det är.
mets Värld och Familjens Egen också ?i &amp; ett bitidligt mera slagfär- .annat liknande a t t förtiga - ar ' Ju digtloch direkt kampberett ingenium tidens die jdadk bibalitet OCK '.
degra- kom med, ' f ör ' våra latituäeri- " sallsynt ' .derade kulturnivå i i kofi samman- esprit och kvickhet g e r sig i kast.
med drag.
Och Fähsko &amp; i paritet här- livets -, okh dikleris - veder~ärdi~g- '.
.
med, den söta lilla, dockai unga frö- ' hetkr &amp; h brutalitet.
.
ken ritt, i absolut: aysaknad av inne-.
~ a t i.
~ ~ l i &amp; ä i &amp; r det en förtrafflig '.
håll och h j arta, sybehörsaf f arens * f rö- utgångspunkt för ironiserände safir.
ken Vida, visserligen mkra ursäktad: ' att s &amp; på.
!i ?et - genoh.
qi från kroppen.
.
.
På grund &amp; v L V ~ r ~ och.
p ~ le %dsom7.
~ n g befriad sjals sjmvirikel; ~ det- &amp; kor- i standigheter, heri Tage Werin på de behövas - de ' hös .Py Sorman: ovan,.
~ e h n g e t s ärds.
ds iedaktion.
Det ä r antydda egenskaperna för a t t en i&amp;- sannerligen inga tj ' usande bekantska.
d a n bok.-skall bli betydande.
~ ' l o e per.
: har M t t till: betkikningen, aven om ~en.
' öve &amp; boken Står titeln A s t.
a r, den inte.
alltigknom ithr p &amp; s a m k a -.
, .. t e, over kapitlet .om biografföreitäll- höga.
' &amp; &amp;, och bbokens -.
ningen.
S a k: i; a m ' e ' ii t, - över inte&amp;-.
alltid ' den.
stori .. prövostenen - trots.
?rna f r a n.
Hemmets f ar ds redak-.
d ' en, sköna syntes, &amp; n ' f ö ~ f, syftar,-.
t i o n K r t u s -.
e n d e n b ä r ' f.
f u k t.
höjer i i g ' h t e tilladet starkt ' gripande.
: Man accepterar f &amp; €: s satir som .det.
DOC ?&amp;&amp;^^$ jag &amp; ga att Alcë ä r e k.
föriösande i elände!
- och h o r garva i v de.
; icke silliför maqga böcker vilka ...
omkan att det li.gger.
' kar4eksfu11 man behåller i minnet .såsoin) de vilka.
.
bak-.
.
...
om.
, sagt en någo ' t och givit ' en &amp; got a.
- v: ~ y &amp; i r r n a n ha$, ledan begått ' fleka- verkligt värdi.
.
.
-.
. '
.
ELLEN K L ~ M A N ".
.
-.
romaher ' .. ' Det %r ' T ' o t o s författa- ' rinna man narmast ' tanker på.
vid läsningen av A l o ' e.
uppslaget i bi- da a r lugubert; 6iïgi9ellt och &amp; v &amp; sari&amp;infalla &amp; .till, Qjälva motivet.
.
.
-.,,.
~ o t o s död av ' annat ~ i s i k l i g e n är * ', A r v i k a.: * fröken il lian 16; en. '
öirström.
' .. ' slag, ' inte f ullbodad,.
&amp; n ' man så f &amp; r. '
~ a r l s t ' a d: fru, ... M a r 5 e: s4 a d: ': ' frökeh ' .Ester ' ~lennow: etra.
då däremot: den .inne mannen.
i.
.
fru Lilly Schreiber.
.
.
...
r.
.. A ' 1 o e .med ful&amp;omlig-ratt böi.jat bo: i s t o c k$ o l i.
frq Is &amp; ~ällstr6rn, S !&amp;- ' - ken med ' &amp; t tillkannage: Jag dog: i s,uvd; fru Wallin, J; ~ ~ ZotteTy ~,.
.
.
...
.
.
.., morik -.
.
I.
bada.
bockerka a r det sitt.
, gan ....
.. '.
.a+- örma mans ' * - ' ' ' ',.
-.
, ', ', I ' s l. '
: ',, I ' ' ' S ".
^ ' n - r I ' +isa.
X $
.
.
-.
1-86 ...
HERTHA Art nuvarande svenska rättegHngs- v v ä s e n vilar i huvudsak pH de grun- der, som stadgadks i- rattegHngsba1- ken.
av.
1734 Hrs lag.
.
: Visserligen ha .betydelsefulla ändringar skett, men i sina huvuddrag ansluter sig så väl organisationen av domstolarnh Som s j a h a rattegångsf ö.rfarandet till prin- ciperna i 1734 A &amp; lag.
Att reformera ett lands ratteghgs- väsen ä r e n lagstiftningsfraga av den mest svArlösta och ing; ip,andb k i k a f - fenhet, som kantankas.
FrHgan om en reform av rätteg&amp;n&amp;wasendet har 0~lis9 hos oss -: med längre eller kortare uppehall - statt på.
dagord- ' ningen i 120 Hr.
Sedan 1 8 1 1, ~ ~ lunda kommissioner och .utredningar - hittills med i stort sett negativt re- sultat - avlöst varandra.
Vad reformarbetet under de sista ~rtiondena beträffar; avgav den år.
1911 tillsatta pro&amp;sskommissionen efter ett femtonarigt ' arbete å r 1926 ' ett betänkande, vari kommissi ' onen förordade en samtidig och, genomgri- pande reform av hela!
vart ratte- gångsväsen, såval vad förf arandet in- för ratten betraffar: som i fraga om organisationen av vara .domstolar.
VHr nuvarande justitieminister, statsradet Gärde,.
har vid hets ' .riks- dag framlagt en .proposition, som.
in- nebär en ny utväg till lösning av re- formfragan.
StatsrHdet Garde har utgå ' tt frHn, att de ändringar,.
som .ifrAgasatt; i avseende å, organisatio- n &amp; av ' domstolarna, äro så omfattan- n ' m ' ' - ' M~n~endI~sh-GymnasIih Nr damer gratie.
Kutrygg, svankrygg och hallningsfel bortarbetas.
l.
-.
anmalningar motbgae pr tel. ' Ostermah 98 21. '
" A III l vre (l de och genomgri-pande, att ett fasthal- lande vid dem antagligen skulle k.om- ma att undanskjuta en ratteghgsre- form till en oviss framtid ..
De nuva- rande bristerna i vHrt rattegångsva- sen vore emellertid mindre att söka i domstolsorganisationen an i s jalva förfarandet.
De.
brister, som vidlad- de det nuvarande .förfarandet, vore så allvarliga, att en reform icke borde uppskjutas.
D % statsradet Garde vi- dare hyste den förhoppningen, att de nuvarande Idomstolarna utan: genom- gripande omorganisation Skulle kun- na uppbära - ett nytt rätteghgsf örf a- rande, har han begränsat reformpro- ~ sl grammet till - att - tillsvidare f ramför: allt avse s j älva ', förfarandet och f ör närvarande ifrHgasatt förändringar i fraga om dom~tolsorganisationen endast i den .man han, funnit detta oundgängligen nödvändigt för a t t domstolarna skola bliva i stand att kunna tillämpa det nya förfarandet.
.Nu a r det emellertid icke någon färdigskriven rättegångslag som framlagts för riksdagen.
' Med hänsyn till att en rattegångsreform a r av SH djupt ingripande betydelse har stats- rådet Garde funnit det klokast att lata riksdagen pH förhand yttra sig om de tillämnade huvudgrunderna f ör reformen, innan man toge itu med det vidlyftiga arbetet att u t a r b d själva lagförslaget.
Den i saken till arets a s d a g avlHtna ' propositionen inne- bar sHlunda, att riksdagen lämnats.
tillfälle, att giva direktiv.
angHende ' ' - vägen monisk kropp, för erniende naturlig av charm en har- O C ~ - Medlem av: ~Bund Fiir Reine Men- renciieel&lt;-Oymnastiki.
obs.!
Dipl.
av, Dr. B.
M. Mensendieck.
- Lektioner meddelas fr .. 730 f .. h. till 9 e. i. Nybrogatan 11.
6 t+.
, -
I.
.
. '
.
.
&gt;.
,: I '.
t '.
HERTHA., 187:.
.
.
huvudgrundcha f &amp; en.
blkande rät- nödgas vanta lange pH sin rätt.
I..
.
straffprocessen ä r det av vikt, att.
tegångsreform. '
F &amp; granskning.,.
ay propositio~en.
stiaff Snarast niöjligt följ 6, på brott tillsatte riksdagen ' ett.
särskilt utskott och att enm:oskyldig, som &amp; talats, sna-.
och detta utskott anslöt sig h i t t ut- rast möjligt - blir fkikänd.
Vad kost- naderna, beträffar, f a r rattegiingen -.
låtande i stort sett ' till propositionen.
.Riksdagen beslöt sqdan a. såsom ' .eget giiretvis.
icke forhisaka partenia it- yttrande åberopa utskottits utlåtan- gifter, som icke stå i rimligt förhal- de, utom beträffande ett par punkter, lande till det varde rättegången, gäl- i fråga om vilka Kamrarna stannade '.
ler, eljes blirrattvisan lätt en illusion.
Var, nuvara&amp;le &amp; ttsskipniig ä$ i i olika beslut, varför.
nhgot yttrande jämförelse med andra länders my ?-.
ej kunde avges.
För .att klargöra vilka strävanden, ket billig,.
men den.
kan.
däremot e j, som varit vägledande för; den.
rätte- sägas fylla, berattigade k r i v p &amp; sä-, gangsreform riksdagen i sin skrivelse kerhet och ' snabbhet.
' Det i vart land förordat,.
vill .. jag redogöra.
.för de radande systemet innebar, a t t en dom- fordringar,.
som; bruka st,ällas på e n .. stol, - som börjat handlägga ' en rätte- god rattegångsreform.
. '
gång, i rigid icke slutför ha ' ndläggnin&amp;.
.
.. - D &amp; första, oc,h förnämsta.
kravet.
en ' i ett sammanhang utan gång efter på e n god ratteghgsordning a r a t t gnn.aq uppik j uter rättegångens h i i d -, de.n, ska.11 vara @ kex, d.
' v.
s. regel-.
laggning på flera veckor eller m8na- massigt leda till e.
t t materiellt.
riktigt der.
etta uppskovsvasen, som otill- avgörande.
Domstolarna skola icke börligt minskar snabbheten i ratts- ', blott kunna .ratt tillämpa lagens reg- ski.pningen,.
torde.
vara ett allmänt.
ler å sakläget i ett ' mål utan ' även.
kant och patagligt missf örhållande.
: kunna rä !t bedoma saklaget,, d. v. s.
Men vad ' ar det, som brister i.
' vår utf i n n i shningen i malet.
Givetvis, rättsskipnings säkerhet, som gör; a t t.
fordras för att detta ', ideal, hkall nås det kan sagas vara risk a t t ' domar,.
en högtstående domarkår, men detta som fallas i-vårt land; icke äro mate-.
- är icke.
till@ickligt.
Själva.
rätte- riellt riktiga?
.
.
.
Harpa kan svaras, a t t det i V H ~ gangsf örf arandet måste vara.
anord- nat s&amp;, att sanningsprövningen.
i .må- nuvarande.
rattegångsordning e j a r.
let blir t i l l f ~ r l i t l i ' ~ Föi ' st.
härigenom ' sörjt för a t t domstolen erhåller e t t.
erhåller domstolen ett ti ' llförlitligt Un- tillräckligt omedelbart intryck av san- derlag för sin - doni och kan materiell ningen.
i.
.målet.
- Det rådande ' upp;.
rättvisa nås.
, -.
.
skovsvasendet minskar ' icke endast.
På en god.
rättsskipning bruka yt-.
snabbheten utan aven sakerheten,- ty .-.
.
terligare tvil krav .stallas.
.
Den skall det b1i.r svårare f &amp; domstolen a t t xatt vara snabb ' och ur.
kostnadssynpunl$.
bedöma ' vad.
som förekommit .i rätte- bhlig.
Att vinnajen ratteg$ng.kan for,.
.
gangen, &amp; i handläggningen ä r splitt-.
en part bliva avringa varde,.
; olika tillfällen. '
- .En.
-.
.
om h &amp;: rad - på.
ett.
flertal ' ' ' ' ' ' ' B, ' S ' ' ', ' ' I '. '
Gro lämpligaste skor för sjubköjerskor och .andrti,som: äro ' i behov av en mjuk och .behaglig: fstbeklädnad.
siiijas i e &amp; affä &amp; zon&amp;i runt.
,
, 188 - - -- HERTHA annan omstandighet, som kan- undan- .-hHIlh dom&amp;olei ' det omedelbafa in- trycket ' av ' sanningenii målet; - är den att rättegångarna.
i-.
vart land ofta i större eller mindre utsträckning be- st % i inlamnandet.
m skri$ter .. till dom- stolen.
Det a r givetvis lättare f ö r en domare Btt, ffi fram sanningen i ett klil genom; e t t persönligt förhör med .parterna a n genom att läsa skrifter.
SHsqn .huviidsträvahden - vid aen nu - ifragasatta rätteglingsreformen fra.r&amp;tar.
darfqr dels uppskovsvasen- dets avskaf f ande genom.
handläkg- ningens koncentrerande till ett enda rikkgång~tillfälle och dels skriftlig- hetens utbflande .mot ett muntligt förfarande ...
.
.
.
.
.
, .Ett koncentrerat muntligt förfa- rande äger i vida högre grad förmåga att giva domstolen &amp; t - tillförlitligt un- t derlag f ör sin prövning.
- ~ l l material förebringas då i ett simmanhang ooh härigenom ökas domqtolens möjlighet att erhålla.
: inblick i de verkliga för- hkllandena.
Parter och vittnen äro samtidigt -.
tillstades - kid ratten och kunna hörasi:mot varandra.
uppgifter.
kunna sammanst@las och jamföras, missförstånd Mi undanr6j- da och oriktiga uppgifter omedelbart vederlagda.
Frestelsen f or parter ' och vittnen att -.
lamna osanna - uppgifter måste minskas av; vetskape ' ~i att deras uppgifter komma att omedelbart be- lysas &amp; andras utsagor.
: ' Utom att. '
koncentrationen.
och muntligheten i ock @ r sig underlätta &amp; Tetandet av Sanningen i ett må1 och " eras S P EiC:I A L I T - E:.
.-.
.
sålunda f rämj a- e n materiellt riktig dom, utgör ett koncbntrbrat, muntligt förf arande en nödvändig förutsätt- ning f ör att - den s. k. f ria bevispröv- ningen.
skail kunna .. komma till sin rätt.
Om den fria-.
bevisprövningens oumbärlighet, d &amp; ' det gäller att uppnå ett materfellt ' riktigt resultat i en rät- tegång, rådei.
numera i stort sett enighet; såväl mellan lekmän som ju- rister.
Den fria bevisprövningen in- nebar två moment: d &amp; att allt det material, som kan tjäna till applys- ning i saken, f å; f örebringas inför don~stolen och ä v domstolen beaktas, dels ocksii ' att domstolen vid.
varde- ring av detta material ej ä r bunden av niigpn i lag fastslagen värderingsre- gel, utan h a r att följa:endast sin pA allmängiltiga grunder: stödda över- tygelse.
&amp; 734 års rättegångsbalk hyllar icke denna moderna princip utan ger före- skrifter om dels vilket material som f å r användas som bevismedel - så- lunda tillmätes ej något bevisvärde - å t jäviga vittnens eller partens egna utsagor - dels också huf bevisningen skall värderas, - sålunda - angives t. ex. att två vittnen äro fullt bevis, ett vittne halvt bevis o. s; v. Under utveckli.rigens lopp ha vis- serligen en hel del av 1734- års rätte- gångsbalks bevisningsregler satts ur kraft genom praxis och ersatts av f r i bevisprövning, men ännu.
kvarstii orubbade en del regler,: helt stridande mot den f r i a bevispröviingens Prin- ciper.
Så t. d. tillämpas fortfarande ' ' ~eceptutfö&amp;nd~ ' ~ i k a c e,.
.
'.
,.
- - ENDA TILLVERKAL F ?E &amp; v glasögon-.
glas i Sverige.
Nprrlandsgatan 5.
Stockholm ~yottnin&amp;ttan 5, - Uppsala
.
- r &amp; $gierna: om vittnesjiiv &amp; h partens t e.r i. f H jga.
o m s ' ä k F h,e t .o o-h '.
b b h e t 1 ' s a m. t. a t t, k r n-, egna utiagor friikännah fortfarande g,ri il k t e n- a-v r e f o r .m e n u.t g ö r.
.
- allt bevisyärde:; Vid: fri bekispröv- p-uk+ ningkanvilke~~personsomhelst,rsoni, ' i n f ö r a n d e.
t * i.
. '
v a r t r a t t e -: ' ej ä r ' part eller målsiiginde, höras ' g &amp; n g s f ö r f a r a n d e a ' v.
f r i b e -.
.
&amp; m vittne, och beviivärde .tillerkan-e v.i,sp r ö v n.i n:g i f u l l u t s t r a c k -- - nes.
.
.
.
%gen.
utsaga; ' De; gpm en- h i ri g.
s i m ' t: ii- d n c e n tr1a.F Lon ligt nu-gällande regler $h utestängda 9.c h .. q u-n t 1; ig h e t..
-.
.
f r h ritt.
höras som ' vit.tne, t. ex. slak-.
K&amp;iea på.
s&amp;eihet Och-sn&amp;ljhet.
.
.
. '
tingar, hu,s,fdk.
O .. 3.
V;, &amp; O ofta.
:, de,, kunna.
ick &amp; '.
@ t.illgodoses genom ett.
.
som sitha inne med de basta upplys; ' fuilstäii@pt .uppoffrande av.
billighel.
.
ningarna, och vad partens egen .ut; -.
tenr ur denna.
synpunkt.
möta.
.en del '.
.
-.
saga - beträffar ', ahses .partens hörande; v&amp;&amp;hekr, &amp; pskilt med, i många- ' fall.
vara det verksammaste:, till: !förfarhnd &amp; i:.
medlet for- sanningens utletande.
1 h ' ov; itterna.
- .. oc~. "
högsta .. domstolen.
'.
detta sammanhakg kan jag nämrkt, ' Vid dessa domstolar a r förf arand.et-: a t t det1 a r meningen att parten- i tvis-.
för.
&amp; rvarhde ' i.ent skriftligt; rätte-.
,.
temål skali kynna höras under straff- gångarna bestå uteslutangde i, ath par-.
.
ansvar r.
medvetet briktig utsaga.
.
terna ' idämna %krift$- till domstblen, ' ' För närvarandi existerar -- i juri-.
och.
domstolen.
grundar .. sin dom ' en- disk .bemärkelse ' - icke n %gon, s. '
(last.
på; de ingivna, skrif.terna ' j amte.
ningsplikt.
f ök .t) arGn i e n; rattegAng, -- ' uqjerrätteqs ' - protokoll.
i malet:.
Eir i '.
vilket ju; ä i n påtaglig brist: ' ' sådkn.
&amp; dning strider j; alldeles.
mot.
.Den ' fria bevisprövningen förutsat-, ~uvudstravan~dena.
i - den - tilltankta- ".
- ter @ vetvis, att domstol &amp; pA det mest r&amp;tegångsiefo-en, m e p å * dra: si-,.
.
omsorgsfulla iatt .p; övar bevisvardet av salla omitandigheter i målet.
- En -.
de ' av muntligt f örfarande i hovrat- siidan: ' prövning.
ä r emellertid.
icke terna och högsta ' dömstolen.högst ' vä- möjlig ' med .det iluvarande förfaran-.
sentligt.
.
öka rattegHngskostnaderna .det utan fordrar ett koncentrerat ooh '. '
f ö r.
part&amp;na.
. '
Kostnaaerna.
kunde, muntligt: förfarande.
Det föreligger.
: stundom bliva.
så st-ora, att.
parter t .. siilunda dubbla: skal .för att i !år ratts- o. m. nödgades avstå-från att fullfölja, skipning införa.
ett koncentrerat och sin tga.n,,till högre rätt.
I fråga om. '
muntligt förfarande.:.
förfarandet i överratierna, allt-.
- så rhat varandra ' stridande.
krav;; ~ a n. '
k &amp;: n s ä g a, a t t h u v u d -.
s y f t e t m e d d e.
n - t i l l t ä n k i s och man, har ' icke lyckats .bliva ense ~ r ä t t e g ~ n g s r e f o r m e.
- n a r om, hur svarigheterna härvidlag sko- bidi a t t a v h j a l p a r ä t t s s, k i.
&amp;, la öveGnha8.
~eda~ ' - ril&amp;da@ms sig t i l l s l s r å det - n i n g e n - s: n u v a r a n d e b r i s - kamrar anslutit,.
.
.., a, a ' o ', ' ', ',, ' ', ', ' 1, ' ' ': ',,.
a ' ' '.
.
t;.
.
.
:.
..
.
.
.
. '
.
, 190.
.
.
.
-.
- -.
.
.
- EXERTHA Gardes förslag om införande i under- le det bliva ekonomiskt 1 påkostande rätterna av ett - muntligt ocki koncen- f ör staten att övertagastädernas rätts- trerat förfarande - har daremot ingen-.
skipning.
Enligt statsrådet Gärdes.
.
.
.
dera kammaren velat gå med p&amp;- vad förslag, som riksdagen godkänt, skola statsrådet föreslagit i fråga o m föf-.
därför biide häradsrätter och rådhus- farandet i överrätterna, och: kamrar- rätter bibehållas.
Rådhusrätter skola na ' hava sinsemellan stannat i olika dock bibehallas endast i de större stä- - - belut.
Hurudan.
lagstiftningen.
p % derna, ' småstäderna skola läggas un- denna punkt blir ä r därför ovisst.
.
der häradsrätterna.
I radhusrätter- för na skola alltid sitta tre jurister som Jag skall nu slutligen-~edogör.g,.
de fgreslagna Iöräfiaringma i .dom- ledamöter, i $äradsratterna liksom -.
.
stolarnas orga&amp;,ti&amp;.
~&amp;&amp;tb1&amp;-n~ hittills en juristdomare och namnd av -.
.
äro och &amp; Ola.
av &amp; enligt förslaget - lekmän.
Statsrådet s ar de föresiog: förbliva fördelade på -- tre instanser, vidare, &amp; - nämndemännens antal - underrätterna, hov&amp;terna och hög- skulle fastställas - till Atta och nämn- den erhålla viss möjlighet att över- '.
: stä d (jmsto1en.
våra underr-ttFr äro rösta domare, även .om idte alla tid a v tv &amp; sl.ag, nämndemännen vore ense, samt att.
-.
husratter i kt8de-a och härads&amp;tt &amp; - på land&amp;ygden.
- 1 råd.husrätterna, namnd i fri @ om grövre ' brottmil1.
.
.
bekostas av städerqa sitta skulle inf Öras även i rådhusrätterna och - hovrätterna, d ä r någon namnd.
.
:,.
t i e .leda@jter.
I de stove städerna hittills aldrig förekommit.
Dessa för- %ro * .alla tre jurister, i sm&amp;städeria * ordförandeii; borgmästaren, slag ' biträddes av riksdagens andra.
kammare, varemot första kammaren, jurist och de bada övriga .S.
k. förordade bibehållande .av vad som.
illiterata rådmän.
I - K&amp;gdsrmerna.
- dömer en ensam juristdomare, ha- hittills gällt.
.
radshövdingen, tillsamans med 7 h I fr&amp;a om överrätternas organisa- 12 folkvalda lekmän, nämnden.
Nämn- tion h a r f ör övrigt,- i stort sett, ej före- -.
den kan överrösta häradshövdingen, slagits någon annan förändring än att endast då .alla namndemännen ' äro ' hovrätternas antal skulle ökas för att.
.ense, annars gäller häradshövdingens dessa domstolar skulle viva lättare mening.
Denna skillnad mellan ratts- tillgängliga f ör allmänheten och f ör -.
skipningen.
i städerna och på.
landet, att möjliggöra ett muntligt förfaran- vilken boenar i medeltida: forhållan-.
de därstädes.
Hovrätterna, som nu - den, ä r icke längre sak1igt:motiverad.
äro tre, skulle enligt det av riksdagen - ' ro cess kommissionen f öreslog därf ör förordade f örslaget - hadanefter bliva dess avskaffande, men dettristöter p &amp; minst fem - och högst sju.
.
.
.
praktiska svårigheter, ty: dels anse Sedan riksdagen sglunda i huvud- ...
städernas det som ett p&amp;ilegium a t t s i k uttalat s i n anslutning till de av.
: f &amp; hava egna domstolar 6ch dels skul-.
statsrgdet Gärde framlagda grund-.
-,.
,, ' ', ' ar; ' ',: ' ' Drotfningg.
41 Drottningg.
.
I I RegeBnisg .. I r Biblioteksg I I Kungsg.
57 V.asag 3 Yasag.
S, Vasag.
ag -- 7, Vaaag.
38, V. l lus ag.
8, CEN~RALBANGA~DENS STC~RA ' VXNTHAL~,, Stoeich~lm.
.
.
* AOOtidi P6rsWsassi.
lin j erna, ' har: denne: ig&amp;ngsatt arbetet niigen, ' &amp; t kittegåhgeeforme ' n skall med utarbetande av lagförslag.
Stats-,.
kunna genomföras inom relativt kort- rådet G ä d e har uttalat den förhopp-.
tid, fem till tio &amp; r. SIGRID BECKMAN: ' fter allt ' vad ' som.
talats och kkri-.
.
säkert som en hisin i Arnkrika någon E v i t s. '
o m den starka: byggnadsverk- bekant eller bkgildsling i hubudstaden samheten i stockhlm, frågar man sig och.
int-sse.?
s i g för hennes öden ' om ' det är.möjlig-t att,.allt fortfarande.
och äv&amp;iityr;,.
.
.
.
.
.
.
manniskor finnas, som ha- svHrt att.
Som ju ungdomen numera alltid finna tak över huvudet.
~ ä r ~ kan.
å.
.. går i f&amp;a rummet, så lat oss under-: med ' fog svaras ' att .nog finns det,bo- sök?
vad f ö r .möjligheter.
en ung flic- ' städer av, vissa ilag i överflöd, men.,; ' ka h&amp;, .som.
rest uPp, till Stockholm d e äro i regel icke avpassade efter de: ' för att söka; arbete, att f &amp; bo billigt.
mindre, bemedlades magra penning- '. '
Har: hon eller, rättare hennes anhöri- pung.
VisSa kategorier ' av bostads- ga.
flågon k&amp;nn6dom om förhållande-: sökande, de ensamma,, som söka arbe- na, SH h i de ' p å ' f ö r h a n d - försäkrat ' te, db gamla o * uttjiinta, soin h i.
sig bm lämplig boikid,.mLn a t t detta ingenting eller en mycket liten ' pen- inte- alltid är fallet finns tyvärr alltför sion att ' leva .av, dessa ' och många talrika bevis på .. t en det kan.
också.
andra gripasmången gång avförtviv- tankaE, ' att Lår lilla vän har n å g e lan i sitt sökande efter bos ' tad, bm än a; svenskens äventyrsandi i blodet, s &amp; enkel ooh anspråkslös.
Myndighe- hon lyssnar icke till visa råd, hon vill ter och enskilda h a också h i f t ' blicken fresta lyckan ' och ger sig.
iviig utan bo- öppen för dessa missförhållanden och ' vidare, i tanke att den saken, L tagit initiati+et till en helsrad hem av staden - ordnar sig.
nog.
ja, nig ' olika typ, avsedda för en viss katego- finns det rum att, hyra och en hel ' rad ri av samhällets innev6nare.
En liten av små hotell.ej långt från stationen, Hndvandring bland dessa, denna men alla aro alls icke av ' den beskaf- endast bland dem, ' som äro av- fenhbt att en ung flicka kan eller b &amp;.
&amp; im av olika skäl ta in ': där ensap.
Det vore klokt om .. sedda.
f ör.
- kvinnor.
sakna förvärvsarbete, kan måhända hon kunde.
formas att g &amp; in pH .den vara av intresse också för den som.
s o c i:ba l a b y r å, som finnspg Cen- ' icke ä r infödimng.
De flesta ha väl lik &amp; * - traletationen och yarom adresser fin-. '
n,, - I.
,.
1.
, mm '.
.. ..,.
2, t t;.
-,.
~sterAalrnsttor~ 0stermaIm.s STOCKHOLM.
.
.. P-ressni~gs~etab ' lissemd.
_.
'.
om. !.
tvatt.
.
.
B '.
.
.
' s.
a.
.
.
,.
.
* '.
Reko ?nmende~as.
.
f &amp; ~ e s s n i n g a r, ' r e p ~ o n och e ~ renoveringar av.
.
DAM- OCH HERRKLADER .. -.
Noggrant arbgte, ' billigs pkiser.
: Obs ' E j tnaskinpressnin &amp; Avhämtas; ?f ter tillsägelse '.
.. pr telefon 780 87. '
' Bostadstelefon: Östernutlm 12 5.9. '
', ' ' I - -- -.
.p
nas uppslcagna på f h l &amp; n l i g a platser, innan .ho-n kastar sig u t i - varidsvim- let.
Allvarligt talat .. bör, hon ' p % inga villk ' or underlåta detta om- hon icke känner till det stall&amp;, d i t.
hop tänker.
bege, sig.
Berättelser finnas icke allt- för få om unga flick-; som fatt g å bragdvakt en del ' äv.ng,t&amp;i Öch klut-.
l i g ~ hamnat p &amp;., en icke alltf ör .. angenam upplevelse och vanliga do &amp; icke den varsta.
föreståndarinnan f ö r byrån.
ger fullt vederhäftigaa upplysningar och cåd; var och en kan med förtioendevanda sig till henne. '
S % .vitt möjli- &amp; ar.
pas- s a r hon de ankommaiidg .tagen ' för att ta .hand om och, hjalpa deii som icke vet vad en- ' social byrA a r *, f ör någon- ting,- och de äro tyvärr icke alltför få.
Det finfis hivbdsakligeh tre hem, dit de bostadssökande hänvisas, ' Fräls- -.
- ningsarinéns hem, Hemmet.
för ar- I,.
betssökande .. _ unga.kirinnor.och iiet re- -.
dan i Hertha omnämnda '.
?~em och hjälp.
ör en.
relativt taget rlnga pennihg, ' 1 lir: eller något mer, far ' vederbörande en god.
b a g med ' vad.
.
till kioppens vård 1 övrlgt .hörer.:.
' fiti - ' sainlikgsrurh ' f i n e s di &amp; ' hon kan f &amp;.
lasa tidningar, sy åt .sig, och - för en.
ixtr ' a tjugiifëinijiing f &amp; h k en rik-.
-.
- - lig.
frukost med ' grot- och kaffe.
Alla.
.
tre hemmen äro tillkomna " på enskilt initiati+ meh kunna hall &amp; * &amp; &amp; n s % A.,.
.
.
.
laga.
- på giund i v.
uriderst$d fran ' kommunens s i d i Någon pr0pagand.a.
-.
.
.
- - av något slag bedrives ?ekei förestån- -.
.
dannnorha söka &amp; t: %samt o &amp; =.
:,.
klökt hjälpa de ' i ' hemmen boende till ' ' var en,. '
-: ':,. '
\ - - s ' - ",.
-.
A.
- s.
I ', rätta, om s &amp; behöves.
Dct finns ju emellertid många som ta in där en- dast under plats- - eller.
bostadsbyte och som ha det ordnat för sig, dem behöver man jui-e ord-na för.
Egent- ligen f a r hemmens k l i h e l icke uppe- .hålla sig dikr någon längre tid, 14 dar anses vara det vanligaste.
Men efter den tiden blir det rätt -- så bekymmer- samt.
Att finna plats i Stockholm, om Idet icke ar frågan om-att bli hem- biträde, ä r.
en varkklig sak.
De ar- betssökande hanvisas till Stadens arbetsförmedling, men d ä l kunna de, om icke lyckan ä r dem sarskilt be: vikgen, f å uppehålla sig bilde 3.och 4 veckor, utan att f å någonting som passar.
Klart ä r atttingep kastas ut p % gatan, husmod.ern söker draga ut - p % tiden s % länge det kan gå för sig; måste vederbörande flytta, söker man ordna f ör henne på.
annat.
tillfreds- ställande sätt.
~ å n g e gång h har hus- modern ocks % f örmått e d i t e n förvir- rad nykomling; - som trott ' Stockholm vara ett Eldorado, att bege- sig hem igen.
Visst ' ä r det " trgkigt " hemma, men d % har man ändå mat och Mader ckh tak över huvudet, vilket icke all- tid f ö r e k o m r i ~tockholm.
.
En fördel ä r att hemmen är6 av så små dimensioner, d e t största rym- mer cirka ett femtiotal; en anhop- ning.
av många individer a v så olika s1a.g och karaktär på en plats skulle säkerligen icke vara fördelaktig.
- Har liksom i allt ' socialt arbete ligger stor vikt uppå att få lämpliga förestan- darinnor till Hemmen.
' Kvinnor med,,.
E .Eq ' - J R,, '. '
erhål ?a .god.
undervisning.
i tillskarning, u p p sättning och provning ävensom mö~sterbn- ..: - struktion.
.
- - ' -.
.
y ' Ellen Lund,ba~g ' - Birger Jarlsgatan 39, 4 tr. Tel. i5 SA ' '
. '
.
:.
f6rståelse.
f ö i rhänniskor, takt och r q i n n o r kid-.
flicklaroverken,: Alder;.
.
,,.
onidöme.
E t t .O &amp; i rätkans tid .sagt.
d o m s h e d e t f6f sjuksköterskor, .som.
.
på ett .förståndigt.
.
.
sätt k a n avvakja.
' snart balkas sin: fullbordan, Stiftel-,.
.. ' .en olycka, grdnnlqga förf ragan. '
: -.
I Sen Gamla j änarinnors hem, flera, .. - '.
mark väl icke.
eti piif rangande fjask '.
anddra satt görtiga.
Hem, som mott.aga.
.
kan utöva inflytande på ett livsöde, .,illa slags kategorier kvinnor; oavsett,.
.
, omskriva vdd som s å g ut att bli: '.
+ad .. de sysilat:med.
under sin.
krafts.
.. kan *.
en tragedi till en karlekens ko-.
dagarj.
a r o; ~ e m m e för t gamla En, -.
inedi, .. med någo ?.
tids mella&amp;pe~7.
.
.
skede -: oih ~ i u h e s Honteux.
lera.
.
.
- .. förstås .. '.
.
.
.
av- de n.U:nämnda ä r o - icke så särskilt.
-; - Vad.
angår hemmet unga .Kvin-b billiga; docl ' ~$ir~~ai&amp;fte~ aypassad: i f - nors Värn och # .det av socialradet ' upp- $er de., .pensi,orikr d e r a s skydaslinjgar.
.
.
.
...
rattade, så bliva !visse&amp;en unga.flic.- åtiljuta ' .. J lhemmet.
f &amp; Pauvres Hon-.
.
.
.
kor ' å, dessa hem; på basta satt omhan- teux erlagges ingen avgift, ' men.
.ve-.
dertagna, men ~ o för, i dem f innaa d$rbö&amp;+ide skola hålla sig med.
eii ' del.
...
and$$ vik@aki u p p g ~ f t ~ fyl- r ' ~, f ö $ ~ ~ @ h j, @ t ~ ' ~ ~, ~ ' ~ r f ö &amp;.
.
.. la, ' böra de b6&amp;adssökande: - i - första.
. ' .ha '.
~ s i 8 ': t i ~ g å n g a för r.
a t t kunna fi.
.
hand: ej.
hanvjsas dit ....
Tills f ö r kom,ma jn dar. '
- P å ' !vissa .hem inta.
några.
å r.
' scid,ap h a d e även Före-.
...
- p,ensionärern$, sina måltidei gem *. '
ningeq Vaksawet ett hem a v ovan .. s,amt,,i andra-hör till varje bostad ett '. '
- nämnd &amp; slag, &amp; en ': detsamma a r nu ' kök eller en k o k ~ r å och, - vederbean-.
';.
tyvärr nedlagt;: ...
.
.
de,kaq vgljaiom hon vill .&amp;i till dukat ...
Vanda - yi o &amp; !så f r å n de unga eller.
., bord, eller ej. '
- Alla.
d e nu h a m n d a ',.
...
.
.
arbetssök.anbe, som i alla händeher hemmen ' &amp; di äieri.
hdri.
' äTo avsedds.
.
.
f.
6 r: p&amp;soiier ' såväl. &amp; %n Stockholm::.
bl ' &amp; söka en tillfällig u~pehållsor~, för a t t .gör$ en rundvandring bland s.om.&amp;n-dsorten, men .på senare tider.
- de hem, som: finnasatt valja på för-.
.
: ha bpb&amp;tått: en hel rad av Hem f&amp;.
, -;.
.
de gamla och utslitna, som så .inner-. '.
'.
gamla upp,rättade ab deolika .förgam-.
.
'.
.
.
ligt val behöva en tryg.gacl; rå fök 1ingarna.med.
.. stöd.av.kommunen.
Dm-.
sina sista levnadsår.
' I den vagen ' har.
sa hem, äro.
endast - avsedda för ' för-.
.
j u yeikligen ' gjorts.
mycket både - av.
.
kamlingib.ai, och gåväl män .som klin- kornmuneri och enskilda föreningar; n o r finna tilltriid &amp; ' ~ ä.
erhålla i: de.
.
.
o &amp; andå.
behöv5 det mycket mer,, men.
gamla rum och,-kiik, v &amp; ~ m 6 - gas, o.&amp;.
.
d !tta ä r bom sa ' mycket annaten ' eko- stundom .avendyse för en förhalla?;.
.
nomisk fråga .. - Viisa karer ha ' ju upp-.
.
d m.
ringa lpenning.
Mången .gång.
r a t t a t ': +lderdomshern för.
sina.
.pen: f å r at tig men emellertid.
tradti.
.
.
sionstagare.
..
Så finns för ratt t a g a .hjjS1 ' pande emellan '.
Det är,-+yvarr 8 % någia exempel ~olkskollärarinnornas~.
mycket - .S&amp;.
till .fiets niidtorft hör&amp;:.
~lderd,o&amp;h~m på- ~ ~ppelviken, Hem- ~br&amp;rskapets 4inkkhus, Drottining;.
.
.
hem.
fia ' met .Bo .med: dess filial avsett föl;.
l&amp;-.,- .huset.
_ - och .. Frimura-s.
.. _.
.
.
.
.
.
Li-. '
' ', -, ' - n _, ' I ' I ' ',::, %.
. '
',, ' ' ', " ' s ' ' ' ' l ' a-, ' s-, I.
, t - '.
-.
- 1.
.
.
.
P -- -.
194..
.
.
.
HERTHA.
.
.
_ B '.
.
dingön-mottaga som.av hamnen frain- skal, nar minsta andring -- förbatt- gli endast vissa-:kategorier i v kvin- .. ring - gAr 1öst.på många tusen kro- nor; många flera,.
v a r t och ett - med nor, men den starka och fortlöpande sina speciella villkor .. f or.
intagning, kontroll, som utövas, borgar för att finnas, men en redogörels &amp; for dem .åtminstone icke magra underhaltiga varor bjudas de understödstagande.
: -.
iila skulle bliva alltför ' yid~lyf~ig.
.
- Till sist aven&lt;nAg.ra.
ord om den För något å r sedan slogos portarna modernisering och omvandling de upp till v&amp; &amp; nyaste ålderdomshem, gamla f attighusen undergkt.
: S jälva Gammelbyn.
Det a r ordnat efter ett ordet a r totalt: bannlyst, ' skulle.
' n&amp;on i Stockholm alldelesnytt system med råka anviinda Ördet hjon, ' som ju förr en rad mindre hus, vart och ett rym- var benamningen.
på, fattighusens kli- mande 25 gamla.
Dar bo de tv % i entel,, s &amp; mötes han ' eller hon: med varje rum,-en och annan h &amp; t. o. m. vreda blickar.
De Alderdomshem av eget rum beroende pil utrymmesför- äldre datum som alltfort finnas; ex- hållanudena.
De nio husen ligga inom planterat område, tili vart och ett hör.
empelvis sabbatsberg och h osen lund, ha underkastats genomnipande f ör- ett större .. samlingsrum, baarum- och ändringar, det a r e j ' mycket ' mer an tekök, maten kommer från ekonomi- de yttre skalen som å t e d &amp; systemet, huset, som också rymmer en stor sam- med salar existerar visserligen allt- lingssal, sjukavdelning, en liten han- jämt, men antalet i dessa boende h a r delsbod, bostad för husmor och skö- minskats, sängarna ha ' dragits - i sar, terska m. fl.
Allt a r så pfyd.1ig-t och en och annan bekiram ' ifol har.
.
förir- inb judande, praktiskt och hygieniskt rat sig in,, och: korridoren qch fön- som man rimligtvis kan begara; den stersmygar &amp; med en grann matt- besökande, ' som tagit hemmet- .i skar- stump, bekväma.
korgstolar .och blom- skådande, lämnar det i tanke att har a r val i sanning en fridens kyska bo-.
mor göra ett hemtr&amp;igf, intryck, de liksom inb judi till ' vila; och iamkpråk.
ning till finnandes.
Det blev ocksh " Teköken " - vhka narniast motsvara eliten från de större hemmen, som - den ' moderna vaningens - sewerings- plockades in på Gammelbyn.
Emel- '.
.
.rum - dar v a r och- en kan ha sin lertid visar sig att en och annan " icke Cla kaffepanna ' puttrande snart sagt .trivsv utan l a n a a r.
tillbaka till s i t t dagen lang, äro praktiskt.
' inredda och gamla " hem ".
Systemet med smårum hygienens krav tillgodoseddi så l&amp; &amp; a r mindre lyckligt, ifall man.
ej kan sig göra låter.
Maten a r ett kapitel komma överens med sin - rumskamrat, ...
-.
för sig, den hör man ju litet då och då.
.är en stor sal bättre, alltid finns d % anmärkas på, men i d &amp; stora hela det nAgon att prata med, alltid a r det.
.
finnes knappast f o g för.
klander.
trevligare an att sitta och tjura och Enformig blir.
d &amp; av- helt-.naturliga se- snett p &amp; sin likaledes.
tysta och.
.
,, '.
.
, 4. '
' A A. '
. '
I.
.
A A är ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, pol&amp;de och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager vattenfläckar pit bonade möbler, iiterstäiler dem i sitt nybonade skick.
Efter användning ap oljan är möbeln impregnerad.
LUNDAHLS TEKN.
FABRIK Köpmangatati 24.
Stock halm .. '.
\.
i - 95..
HERTHA &gt;, ' ' sårade granne.
Det är ju~oftast rena sig emellertid icke; det vet man ' sein rama obetydligheten det.
rör- sig om, gammalt.
På eller rättare sagt vid en men vad annat be !står livet av för de gata i sin kara stad skall hanleva - gamla och uttjänta an bara obetydlig- och dö.
.
ELISIF ' THgEL.
.
.
.
heter, de va?
i inbillningen till hela berg och tynga &amp; d tillvaron.
~ l l t s å träffar man.
på sabbatsberg eller Ro- senlund stundom en eller annan gum- ma som myser över sitt ~ ö r s a m l i n ~ s - t?
eller sin stickstrumpa och svarar.
blad.
sk et a r inte, alltid lätt a t t vara modern $på förfragan: " Det ä r .så skönt a t t vara här igen ".
Tills nasta gång nå- ung flicka.
Men det a r ' roligt, det ä; en spannande 1ek " att verkligen vara modern, gotarpåtoli!
" -: att till .varje pris försöka ' visa.
sig värdig Mycket mer kunde.
vara att säga allt det.
.talan+, diskuterande och skrivan- ' om alla dessa och andra slag av hem som ~ t a n d i g t agqas oss, fioderna * unga s.
0 s ~ t å dc.
arbetslösa, - db och fliihr.1 Se t. ex. på våra klader,.
hur myc-L kri2 - fattiga kvinnorna till buds.
Vad som ket bar de .. i alla tider inte nämnts a r i själva verket blott e n li- tiserats, och för det mesta klandrats. '
Var-.
för?
Därför att de varit moderna.
ten axplockning,, avsedd att visa- hur Vi måste skapa om ' vår, typ,.
om och ' om samhället.
.~ch,~eriskjl~da tänkt sig i t - igen.
Minns ni oss för ett å r sedaii?
Käcka; vecklingen3 den mån den kan l&amp;ta sig pojkaktiga, i en kort trench-coat, - .en slät shinile.
och @ I .liten blå baskermossa så realiseras.
.
.
.
långt bak ', p å nacken det överhuvud var Till en sida av saken ställer man möjligt, .-Det hela sag s &amp; enkelt ut, vår typ ' ' '.
I.
S t. '
8.
Basker eller plymagehat l, I.
l ' " e, ' ' ' ' sig med skal tveksam.
Ä r det- verk- ligen nödvändigt att alla dessa hem.
för gamla laggas inom stadens hank och s ~ ö r.
Bliva icke med nödvändig: het .kostnaderna har större, oron,; het- sen och jäktet plågsamt f ö r de gam-.
la, för vilka det mången gång a r för- enat medlivsfara a t t ge sig ut på all- farsvagarna?
' Isoleringen på-, lands- bygden behövde, ju ej kannas siirskilt tryckande; nar det ä r många som ' bo tillsammans, och radio, böcker och tidningar förmedla .förbindelsen.
med yttervärlden.
- Att i. '
det fallet söka med förnuftsskal övertyga en inbiten-,.
- - det riktiga i att ~tockholmare - om.
flytta till-landet på gamla dar lönar ' - .-. '
- .. o h m.:,.
var sa självklar.
Men innan vi lyckats .kom- ma därh&amp;n h i d e d i t kostat.
oss.
en hel del möda.
Anlaggandet av den.
' ratta pojkak- tiga, stiykbrädsplatta figuren, hållningen.
med den litet kutiga ryggen, svanken .och de framskjutna höfterna.
Våra: rorelser, våra gester, vårt tal och he !a vårt upptra- dande hade det dar vissa något, det dar.
odefinie~bara, det dar ' .oförski-ackta, ' p o j t aktiga, kacka, som.
gav oss epitetet " mo-.
.
dem ".
.
.
Och så ' kommer, det n i a gaminaldags modet av år, 1931 ock; ' staller till revoldution!
.Månne vi finna oss-dari?
Lungt och San- sat, taga vi förhållandena i betraktande.
War sthr vi i all vår pojkaktiga charm med vår friska och kacka jargong, har st8r .vi ' och betraktar små rokokohat ' tar och '.
" tur- iyrklänningar från kejsarinnan.
~ u ~ e n i e s dakar.
Que faire?
Vi piovar en-&amp;n dir ' L, .. -.
.
vä-ima k&amp;.Qclje b i.ds- o &amp;.
.
' skogens,!
L i " läggningeattika KOI Aktiebolag.
.
L..
-.
.
.
.
hatt, nej,, det.
gå,r inte,.
det ser löjligt ut till vår s-ta shingle, -- vara kraftiga ~ a k a ögonbryn.
Vi provar en .lång, lång klänning med volanger; rosetter.
och - rys&amp;, litet tve- ertha Lutz berättar, och Bertha kande drager ' vi p % oss, an - florstunn ' halv- B L u t z ä r Brasiliens vackra, - inta- vante.
&amp; t passar inte alls ..
Vi förstår a t t gande ooh eilergiska kvinnosakspion- har måste vi %ber .skapa om var typ.
Vi jär.
Den som råkat henne glömmer lägger håret i djupa .vågor, gör.
små lockar i nacken, vi gör ' ögonbrynen mjukare och inte lätt det livfulla ansiktet, de mör- tunnare, se, genast.
ser.
den- lilla - .tr+omen ka ögonens vakna blick, det intryck mera ~ i m m a.
u t Vi.
rätar på - oss, försöker av en eldig s j &amp; starka.
- utstrål&amp;ng att förläna vara rörelser litet .mera var- som hennes hela personlighet ger.
Var dighet, litet mera mjuk- och gammaldags kvinnlighet.
~Och se, turnyren trivs .p&amp;.
oss, det i Geneve 1920: eller i .Rom 1923 puffärmarna och halvvantarna a r oanat som vi möttes vid Internationella.
k1adsa; mma.
Kvinnoröstraf tsalliansens kongress?
.
: Vi a r riktigt roade!
- &amp; n. en.
aning för- Jag minns inte lmgre - vilket, men färade.
Ty vsrthiin skall detta.
leda?
Ännu henne själv minns jag väl, Brasiliens så langevhar vi ju kvar e n hel del av våra då mycket unga delegat, som Mrs ' sportsliga och .praktiska kläder för förmid- .daganik.
Men man.
v &amp; ju- aldrig, hur det Chapman Catt på en sydamerikansk.
går, när modets diktatorer fått en idé.
agitationsresa.
med sin skarpblick för Och tank, om vi kanske nästa år-skall be- värde och &amp; duglighet vunnit även för höva s-pa en fotsid kj.01 med .plyschkant det internationella arbetets intressen.
i gatan, .nar vi ilar iväg till vart kontor,.
Nu har jag träffat på henne i tan.k, om vi skall spela tennis i krinolin och sitta vid.
ratten i vår öppna spo-@rd med E q u a l R i g] ii t s, Washingtontid-.
en.
hel blomsterraibatt på huvudet!
.
ningen och National Woman ' s.
Par- Då undrar jag ändå, om inte .tiden a r ty ' s organ.
Jag till. %fer mig att i Her- mGgen för en - liten Ty .när utveck- tha återberätta hennes poängfulla lingen i alla avseenden går franiåt, framat e f e r praktiska och moderna normer, varför skildring av brasilianska förhållan- skulle då vi kvinnor i friige om.
våra kläder den, nu och när " de började ".
gå bakat?
Det går inte, med &amp; holin kan En utländska, s k r i v e r ~ e r t h a Lutz, man inte taga, plats 1 .en nickelglansande talade en gång om för henne att hon funkisstol- eller röra sig i en modern tv&amp;- för ett halvt århundrade sedan, som ' .rumslagenhet, i turnyr och florstunna halv- vantar kan vi inte satta e.
- reservdäck .p &amp; den första respektabla-kvinnan, tagit sig för att gå ut ensam i - en brasili- forden eller hålla i golfklubban.
Så snälla: herr Poiret och Worth och Le- ansk stad.
Och - det hade d a g i t så long och vad ni heter, ' låt oss - behålla viira val ut att mannen hade stigit ned .praktiska kläder.
Ty vi moderna kvinnor @ ån trottoaren och statt där medhat- har varken tid eller rad eller lust a t t bli lyx- föremål i krinolin, korsett, peruk och alla ten i hand m.edan hon gick ned för övriga attiraljer, som gjorde tillvitron så gatan.
.
.anstr.ängande för våra stackars- förmödrar.
var diledes inte alldeles i g&amp;r, a etta I ' PIA.
och nu kan varenda respektabel kvin- ' Damernas intima SPECIALAFFAR.
' för u n d e r k l ä d e r, s t r u m p o r och k o r s e t t e r.
. '
P- -,.
Biblioteksgatan 11, ' Kungsgatan 29.
- 1-t.
-.
.
,.
f.
H E R T H; A,: ',.
.. '.
.
. '
-) 9 7 ', - - -.
.
: rii i l i d e t; Bertha.
~ u t z ~&amp;k&amp;t,.jpen lång&amp;.mt; kommer.
.
- * .G .. beratta, pro@eneya omkring, p$ &amp; liaosbyna 3,il.l: sin.
$ätt,.
ty där, som ..: huvudstadens, gagal @ utan a t t, en eqda.
i de flesta länder, %r k ~ i n n o f r &amp; ~ a n.
e n: man .st@les sig $a~huvad i rannste-.
ekonomisk fraga,.
:.
S &amp; länge forhål-,.
: nen när ' de passe&amp;w: Men därför, har l %pdeni, tillät.
$n man att unde.ålla.
inte primitiva: vanor helt, förs,vup.-, inte h-tri ?ch bain ' ut+n.
@ k, nit.
.
, En av Ribs,, egendomliga sy-.
s a e t t antal s y s t r a r, .. tanter.
.
och andra ney är de.
ta !rika grupperna av unga kvinnliga, slaktingar, v a r kvinnorna.
.
sysslolösa män, som ända till sent p ä.
mer eller mindre nöjda medsatt, stan- aftonen h&amp;ller ' .till på, Avenida, Rio @ a i hemmet;, öye ?vaka slavarna och.
.
.
~ &amp; n c o d, e s förnamsta gatan, De var.
t j ä@wna, laga éfterrätter k h sötsa-.
s &amp; många - och så för&amp;gelieväckari ' - ker .och i övrigt ' plottra ' bort sitt liv, d.
.
e - inpan polisen, började bötfdla Men-slavar a r inte längre tillgängliga ', dem för deras nargångenhet m ?t da- har blivit knappare, lev- h e r a t t när för tio å r sedan kvinnor - .nadsstandarden högre och den arbet-.
.
.
for ' första gången gingo in föi äm- samma immikrantkvinnan ' .har blåst betsexamen och; erövrade de basta ~ e r k s a i h e t s l u s t e n till liv:.
Nu finns platserna - en vätkärid journalist till- det en mängd av lärarjnnor, kontors-.
.
.
.skrev denna .seger f ör kvhnorörelsen anstallda qbh kvihnor i andra yrken.
-.
det faktum a t t ' de unga .kvinno ' rni .Den sista folkräkningen i Brasilien O C studerade, ~ under visade a t t - den kvinnliga .befolkning &amp;, hol1 ' sig hem- .det att- de unga: männen drev på g+- utgjorde 1 6 ti11.17 miljoner och av.
I torna. '
dessa 1 mil joii .kvinnor försörjde sig.
.
:.
.
.
.
Om nu, detta '; ar riktigt eller.
ej.
;.
själva;.
D &amp; finns brasilianskor inom alla kvinnoröi-elsen, i Brasilien, har star- t a t på fullt.allvar, och den a r i stan- verksamhetsomr$den, från husligt ar-.
.
digt framlitgåentie.
b e n har inte natt bete till, &amp; %slande med fiske och jakt.
.
sin fulla atveckling ännu, men det f&amp;r Det finns poet &amp; och romanförfattare, inte glömmas a t t den har en lang väg flygare och ingenjörer; De har er-.
att &amp; i ' från - vara illiteratii mormöd- övrat ekonomiskt oberoende och b e.
rar, som Bertha Lutz säger, till den gar nu fulla.,:medborgerliga rattighe-, nuvarande kvinnogenerationen, som ter.
uppehåller .akademiska lärarplatser.
~ e kviiiil; ga i rösträtten nämndes P % tjugo ' %r-har kvinnorna trätt ut u r redan i ~ r i s i l i e n s första.
kolonise- ' den orientaliska avskildhet, i vilken ringstider.
E n deputerad vid- hovet - i.
k e d de LisSabon plaaerade saken $ör t v ~ h u n -.
de hölls i överens~tämmel ' s~~ a v alder vördade tradi.tionerna från dra å r sedan.
Den första republik-.
deras portugisiska förfäder och från forsamlingen diskuterade den, och - morerna, sorh en g+ng o~ersvä.mmade: några medlemrhar ville ge vissa ' - kGa-.
,.
.Port rigal.
Och hu, skdamerikas ' för-.
lificerade - kvinnor .ratt a t t rösta ge- --,;.
sta kvinnliga: .mär valdes i Brasilien .. nom ett tillägg .till .konstitutionen.
r .-.
, ' t ..., ' b ' e+ &amp;, ' ', v ' ' ', ' - I ' ' ', ', ' ' a ' -, -.
: ~ i ' köp d &amp; ~ ~ s n i k ~ o; s ~edee+&amp;ter s- T etkompaniet ' ...
.
i SERVIS KONSTGLAS samt slipad KRISTALL,.
vänd de; med f.ö~troende till Stockholm~ största ' - ' speci$laffar.
.
..
. '
' Nordiska.
~ r i $ t a l l ~ m.
a ~ a s i i i ~ t Drottninggatan 71 .. Stockholm.
Kungsgatan ' 7.
.
.
o ~ a l r n t o r ~ s ~ a t .5 an. '
,.
.
, .. '.
.
.. - ~ v a i i a á och.
' * .i 8
.
.
.
198.
HERTHA.
Detta avslogs, men under motivering presidentskap, att stödja motionen.
att den redan antagna ' konstitutio: Han yttrade suckande att.
han gjorde nen gav alla medboygare, b %de m ä n detta endast på begäran-av " the boss9&gt;, han trodde inte pA rösträtt för kvin-, och kvinnor, rösträtt. '
.
Sedan slumrade friigan genom ti- nor och han hade sex döttrar och ing- derna.tills en vacker morgon i decem- en av dem ville ha den.
Men det skul- ber 1920 tidnmgarna var fulla med le han inte ha sagt, alla sex döttrarna .den.
En senator.
hade - framlagt en skrek i korus: A nej, daddy, v i vill motion om röstratt, för kvinnor.
N %g- rösta!
Man f å r veta hur energiskt Bertha r a ' dagar senare syntes en annan se- nator ge sig ivag till ' amerikanska Lutz vidare bedrev sin röstrattsagi- legationeii.
Han förtalte att h i n skul- tation, nar frågan åter tqgs upp.
i le yttra sig om motionen, visste emel- parlamentet 1927.
Energiska unga lertid intet om saken men hade hört kvinnor red genom landet och talade sagas a t t.
amerikanskorna hade röst- för saken, och rnan ' .kastade nedl kvin- nosakslitteratur under eli 3-400-, rätt!
milsflygning.
Nar debatten p %gick i Aret därpå kom en l i b a n d e motion upp i deputeradekammare-n.
T i d den- kamrarna lät unga kvinnliga.
flygare na tid startade ' Bertha Lutz Brasili- agitationsblad regna ned - över parla- ens första hinnosaksförening.
Den mentsbyggnaden.
Men ännu var man var mycket liten, berättar hon, fem inte mogen för .reformen, - ehuru hela över medlemmar, och fyra av, dessa hade pressen hade vid * denna tid gått med under villkor att ingen ' skul- på kvinnornas sida.
le f % veta något, om det.
Man förstar Sedan deis har det i a r h revolution att Bertha Lutz vak den femte!
i Brasilien, regeringen har störtats Det gällde nu att intervjua ledarna och även kvinnorna ' har berörts av f ör.
de två polittska partierna oeh sat- omvälvningen.
Några har g %tt i n i ta dem in i att kvinnorna i en hel del armén (!)
, berattak b ert ha Lutz, en länder: var rostberattigade.
Bertha organiserade ' till .och med en- hel - ba- Lutz uppsökte regeringspartiets leda- taljon, kom nedmed den fran bergen re.
- Min kara fröken; ' mumlade han,: och paraderade p % Rios ' gator.
.
; -.
ni måste t a fel, det kan inte fbrhålla Det sista hapnadsvack&amp;de med- sjg så.
J a g ä r saker om att aldrig, delandet från Bertha ~ u t - ar z att po- inte i n %got land och.
inte vid nagon lischefen i Rio a r en kvinna, d r Bap- tid, någon enda mänska skdle kunnat - tista Luzardo, en brinnande feminist.
föreställt sig något så förNstat!
Hon har forklarat att det med saker- - Oppositionens ledare.
var inte myc- het kan ' drivas igenom att kvinnorna ket bättre, men förmåddes avmosin ' i Brasilien tillhtas att rösta vid nästa chef, som kandiderade för republikens val.
, .E.
K. '
' D o B = Sel-ma L a r s o n Syatel66 och ~a~~oemtrra~ ' ~ottti~et,beställni,, ar och lagningar sv ' 8880 s i - p ~ 6 ~ &amp; s &amp; - Öste+ ' Tcg ?t&amp;gatan 35, tr. malmsg.33, n. b. Tel. 161 93.
Oppe!
vardagar 9-7, lördagar 9-2.
Plissering Picot, Halsöm, Knappslagning utföras.
- .-, (DIEW.aRBEBE " Moderata: priser.
&amp; u.; ~.
' &amp; wA.
.
.
~WRiM.iAY@R. Valgjort arbete.
.
- 10. % lärnnak till, Frédiika-Bremer-Förbundets medlemmar.
.
.
, Notiser från: bqkvärlden ...
Från AUgustus .. till ~ r a j a n u a.
Av ~ n n a - ' boken, s6m:prydes a v talrika illustra- M a r h Robs.
Svensk Lärartidnings förlag.
tioner, agnad att fängsla salval .äldre '.
Den serie utmarkta skildringar u r.
som yngre historieintresserad publik.
.
: A I W A UPPSTRÖM.
världshistorien - " Genom seklerna ', '.
-.
-, som förf.
phborjat ' för några- å r Resa till - Fmanernas ' svarld.
En saga om sedan, .har utökats med en fjarde miinniskorna .,och lyckan.
Av Elswig Thun-.
, samling, F r % n i.
A u g u s t u.s .t i l 1 Berg.
Hugo (kbers förlag. '
.
T r a j a n u s, vilken bok som del, XIV .. ' Det i r inte precis av ' Att söka ingAr i-XJngdomens Bibliotek ".
.
Kejsarti-dens första skede, '.
omfat- skriva i Hjalmir Bergmans stil.
Den- tande nara halvtannat århundrade, ne mästare lär ingen med framgång en skiftesrik, stormig period, a r de, ' b i t e r.
,, Men t a r man ' Elswig Thun-.
. '
nya skildringarnas f öremål.
Mot bergs1 bok som ' ofrivillig och inte av- bakgrunden av brokiga bilder ur .den sedd.
reminiscens av den geniale döde romerska antikens liv framstå dess diktarens diaparart, så måste mange härskargestalter med.
sin .omgivning, den det erkännandet.
att den ar: ro- ej likt marmorstatyer i ett museum, ande som, den mest ' skickligt anlagda detektivroman och a t t bisarreriet ä r - utan som de levande människor de en gång .vore, ty de .psykologiska sam- verkligt fängslanade.
Vem av oss föl- manhangen bakom deras utveckling jer inte också med tjusning s,ökandet och hanldlingar klarläggas så vitt efter ' en miljon, och hur spelar inte.
.
.
möjligt.
.
ens egen fantasi med i härligheten av, Förf.
ber.iitt4r med klassisk.
mått- .prasslande $usenlappar som till sist.
fullhet, men man f å r en stark känsla letas fram: bland damm, ' skräp och.
av tidens bjärta, ofta skärande mot- lump.
på en gammal vind!
satser: mellan en konstnärligt och in-.
Man kan hitta-pil ledsammare göra tellektuellt högtstaende kultur och.
en.
a n att följa med på Elswig.ThdnbergS '.
häxsabbat av lidelser och grymhet, .resaitil1 romanernas värld.
.
.
.
mellan enstaka: rättänkande och ädla.
.
E.K-n.
.
människors strävan och, en vida -.
spridd moralisk urartning.
Daniel W a l h s " teaterskoli böfjir i Ökto: ' I teckningen av Tiberius ansluter.
sig Anna Maria Roos till de ' fram-.
ber sitt andra.l.äs8r.
ed are för skolan ar, även i, år recitatören Daniel Wallin, som.
stående forskare - Mommsen, Fer- r e r ~ och Talvert - vilka ' .av denne sj.alv undervisar i talteknik och välläsning.
L F ö r ovrigt förfogar skolan över en kejsare giva en vilda mer sympatisk rad framstående lärare i de olika am- bild än den traditionella.
E t t gottegrepp, a r att förf.
i boken nena: dans, plastik,, faktning, mimik, sång, medtagit en utförlig och i det histori- rolJinstudering, maskering och teaterhisto- s k a sammanhanget- infogad skildring ria.
, En nyhet för detta Iiisår a r s p r å l n - av Jesu liv ooh kristendomens tidiga- dervisningen,-vid vilken sarski1.d vikt lägges och v m kommer att ledas av infödda lärare.
ste utbredning:.
.
Med en liittfattlig fram.ställr$ng I övrigt.
h a k s a s till.
- annons i .denna tid- förenas en fulländad stil, vilket gök skrift '. '
.
. '
. '
.
, ', a, ', ' ',, ', ' I,, C.
J.
Inneh.
:; Plihlrnans Bokbinderi C.
D. CARLSSON.
Specialité: Haneundria band för oflentliga och.
privata beliotek!
Humana pr &amp;!
Sergelgatan 4.
Telefon 96 84,.
- Stockholm Etablerat 1842 .Sthjjns - Dentallaboratorium 8r Tandtekniska Institut.
.
- - '.
.
E.
' Strandberg .. Birgerjai ' lsgatan: 127.
Tel. V. 62 ' 0 60:.
millständig utbildning i tandteknik.
,.
, Specialkurser, Aftonkurser.
.
-
M a r i e s t a d s k r e t s ' e n - had.e torsda- .gen den 24.sept.
allmänt sammanträde A.
H.ushållsskolan.
F r u Bergenfeldt och .fröken '.
G: % V i e k i e t: s e n S stora- höstfest gick ' Langenheini, so111 varit, kretsens .orniljud vid av - stapeln den.
9 1 ' 8 1 sept.
å .Stadshuset.
föi:bunclets årsmöte Lund, redogjorde för Över.
' al &amp; lyste höstens farg ' er .i: de smakfullt detta.
Efter sammanträdet supé # och sam- dekorerade rummen och ' .i de: trevligt ' ar- k v a n ~ med sång av nlusikdirektör Helga =.
rangerade stånden kunde köpas mångt och B1enno.w.
, mycket smatt och gott.
: 6tockholmskretsens Fredrika- F8r den s jäkliga - valf a b a d e n svarade Bremerskola inledde sin hösttermin den I8 dels en teaterpjäs, Kusinerna.
(av; Levertin, scenbeacbetningen av-Hyltén-cavallius), .och september med samlingsafton i Klara Folk- skolas kollegiesal: Sedan v. ordföranden i dels .en kabaretavdelning, .Som l ' äinpligen kun- studiekommittén fröken Ellen.Kleman lam- de n jutas som dessert på den f o r r a Den spe, nat niefldelandep oin.
de nyinrättade frielev- l e s mycket f ö i t j ä n $ t f d t ~: i t ~öreniqgens ~ platserna och det resestipendium; s6m kom- amatörer, och .appl&amp;ierna och.
' bloqin ' orna övertygade ocksa om framgången.
Kaba-ret- mer a t t utdelas nastk-$ininande termin, be- avdelningen gastades av ingen mindre an- rättade fru Vivi ~aui-ent- ackh ho lm om upp- levelser och intryck från sin fleråriga vis- Gustaf den tredje, som .fick sig en duvning i - ~ r e d i i k a - ~ r e i n e r - ~.
ö r.
b u n .program de~ och telse i E g y p t i l a n d.
Föredraget beled- syfte .. E t t litet .natt .sangspel ' utfört av sagades a v en serie balloptikonbilder.
Fr * .sångbegavade ungdomar slog också an, och ken Carin de Frumerie, med- ackompanje- mang av fröken Ragnhild de Prumerie; n a r ' sjalvaste Zarah ' Leander upptradde, gladde de närvarande med sin. %ioioncell.
föll allt rhotstånd platt till marken.
Zarah Den 7 oktober.
s h m a n t r ä d d e kretsen å var för övrigt en liten- sensation, det var nämligen en ung-pojke, som .på ett u ' h a r k t Arsta klubblokal ' under fröke ' n Ida von Plomgrens ordförandeskap, varvid fru Signe satt spelade den berömda stjav.an.
.
Henschen talade om sina erfarenheter an- E n trevlig och innehållsrik tidning, Ring- blomman; .med bidrag av.
många kända gående M e d l i n g i a k t e n s k.
a p s t v i s - t e r.
En livlig diskussion, vilken huvudsak- namn, hade utgivits till festen.
.
.
ligen rörde sig om huruvida medlingen fort- - fara.nde borde vara obligatorisk eller om H a l s i m g b o r g s k r e t s e n samman- den borde göras frivillig, följde och därpli- tradde den 5 maj, varvid fröken Signe tesupé.
.
.
Wennberg gav en redogörelse för ' förbundets årsmöte i ~ u n d - ~ a l m ö i931.
- T o m e l i l l a k r e t s e n hadeden 2 okt. '
.
.
Därefter skildrade friherfinnan.
- Elsie sammankomst å Stma Hotellet, varvid fil.
Mannerheim.
.E n v i ' n t e EV i s t e 1,s e i mag. fru Rut Wedin Rothstein, Malmö, höll M a 1 1 o i * c a. D &amp; intressanta föredraget be- föredrag med ljusbilder om R y s k a k v i n- ledsagades av en mängd vackra ljusbilder.
n o r.
Efter föredraget vidtog samkväm. '
', ' t '. '
'
.
Tidskrift - förl, den svenska kvinnorörelsen, utgiven a v FREDRIKA-BREMER- FöRBUNDET.
Redaktör: E t l e rt K l e m a n.
.v,.
.
Samtliga f örbundsmedlemmqr erhA1la tidskriften.
~cke- f örbunds&amp;dlmma~ pre- numerera ä, närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postuppl.
: 1 / 1 Ar .kr.
.
6: 60; .. l / 2 .Ar kr.
3: 50; 1 / 4 A r kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expi:: I. '
I. '
48 Klarab; ergsgat., Stockholm .. Redaktionstid: tkdagw och fredagar kl. 1 4.
.
Tel.: Norr 48 ' 50, 27 62.
Exp~ditionen: kl. 11-4..
-.
.
sockendag.
Tel. .Norr 48.
50,.
27.62..
:. '
we Till ö.+erkoqligt p r i s k. &amp; ' ~i %rh&amp;lla detti!
~örn+n-!
liga rumsinteriorer komponels ...
.
.
.
.
.
.
.
,.
.
.- Nybrogatan 46, ~tokkholm.
- Tel. ö.
42 07..
, j Infordra kostnadsforslag från.
vår.
Arkitekt S. St&amp;: i ström, som, gratis står till Edert) förfogande, med &amp; is-&gt;.
.
.
-- ser och upplysningar .. i.:, Ri.qg endaat, i % 42 07..
.
. '
~ r e d i t ~.
o &amp; 1 i ~ s ' I ' # Y Löfgrens.
,.
: M6belsnickeri,.
~ i l n b o.
Tel .. 77.!
-: -.
.
.
.
: .. .&lt; ..... I e.
. '
L. '
.- .kommer a t t anstillas vid Fredrika a rem er-~ötbiïn$kts ' statsunderstödda: lank hiills- &amp; h tfidg8rdsskola A-pelryd pr ~ å s t a d.
.
f r å - och i med i ' &amp; irs. ' 1932 ..
xom-: petenta sökande äga före 1 november 1931 ingiva behöriga ansöknin&amp;shandling- sr till Fredika-Bremer-Förbundet, Klara bergsgat * 48, ~to ' ckholm, eller till sty-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- *:;.
.
.
.
.
.
&lt;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
. '.
VITRUM: i tillyerkningar:.
- Begär alltid.
.
.
-.
.
.
F e r r o.
l -.
Y i t r p.
det.
mefl aptitgivande och stärkande av alla moderna organiska.
' j,ämpreparat.
Synnerligen.
lättsmält, f öadrages ' det av den ömtåligas-.
fe mage.
Tages p &amp; grund av sin angenäma smak lätt av såväl barn _.
.
som.
m a.
-.
.
..........
. '
.
~axer~arm$lad.
.
'.
Vitrum ange+ @ avföringsmedhl av jämn verkan.
.
.&amp;dapastiller.
: v: i n.
k m mot.
halsbränna ... och magsyra, vä1,smhkande.
I I \ I 8.
:.
? '. '
.
~.,-Dsn.
sociala hjälpvg~ksamheten vid sjukhusen.
och kviinorn&amp;.
nationalitetsfiiiga.
TV^ b ö h: Av ~ 2 1; K ~ h a n.
- ' Rattegångsreformen.
Av- Sigrid &amp; =kman.
enev ve.
Om Brasilien: G -.
- Notiser från bokV ' airJdt %.
F.-B.-F.-hetearna.
.
Damer, klad Er svenskt!
Ett d k i n t modellmärke P - l.
.
- '.
:.
Klänningar med detta märke - &amp; o - i en klass för sig.
Ile utföras ej som masskonfektion utan nästan varje firma har sin modell.
För hösten finnas våra modeller i samt- liga stoffer som lanaeras av de le- ' dande modellhusen.
..
Modellerna .. äro fullt i nivå rndvad Paris och Wien bringar.
Begär hos Eder leverantör få prova en HB-klibniq5 De fin- nas hos s-amtliga - ledande firmor- Stockholm na i landet.
- Hugo Be.n-gts.ons A.-B.
