# ID: svediakorp-per2912
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,869
# sentences: 2,060
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
..
Lämnar rad ' vid yrkesval at.
-.
.
kvinnlig ungdom.
.
_ _
,.
.
.
.
.
' I ' r I.
' m.
.
,.
-,.
, -.
.
.
.
.
, ' et ä r som om; sikt och ljust Dskede, i den svenska flickskolans historia med Anna Sandströms bort- gång har.
slutat.
.
; Anna Sandströms liv och garning omspänner den tids- period, då v &amp;.
: svenska flickskola.
gjorde.
.
sin kanske betydelsefullaste.
kulturinsats ' i ' vart samhällsliv.
Vid.
den tid, d &amp; Anna Sandström fram- trädde, kände.
a.nnu i&amp;e statsmak- terna ansvar för den s v p s k a kvin- hans bildning, men rikt begåvade och Anna sandström med en sällsynt glans.
. "
.
.
.
Ahna ' Sandström fick sin lärarin- neutbildning p &amp; Kungl.
, högre.
lära- rinneseminarium ', från vilket hon ut- examinerades.
.
Ar 1874.
Hon verkad; föryt nagra.
å r som lärarinna vid ett par av Stockholms privata flicksko-.
lo;.
Redan .vid denna.
tid levde inom.
hénne e n klar, kritisk ande och &amp; t. brinnande pedagogiskt.
intresse.
Det.
var ju &amp; under dessa sina första, la- ' ',.
.
.
-; '.
:,.
.
.
: offervilliga kvinnor grundade d &amp; p &amp; raxinn85r, s o m Anna Sandström gjor- -.
a skilda hå11 individuellt priiglade sko- lor, dar de svenska flickorna kunde vinna bildn !ng.
Ur dessa f r h början helt och hallet enskiida skolor hava ' sedan frahyuxit de nuvarande stats: understödda privata.
flicklaroverken.
Det ä r b6de i yttre.
' oclh inre hanse- ende, som dessa första flickskolor gjorde en besthende kulturinsats.
I yttre hänseende darigeriom, att de över huvud taget öppnade bildnings-: möjligheter för våra flickor,.
i inre genom det rika idéliv, som levde inom flera av dem.
Bland ' de många starka personligheter, som dessa våra första flickskolor hava ' att.
f ramvisa, lyser de studier inoni undervi.sningsvasen-.
dit, scum mycket snart drevo henne ',.
.
att officiellt; om ock ännu anonymt,.
.
framlägga sin " kritik och sina egna positiva ' Asikter.
Under signaturen.
.
Uff e skrev hon sina ' första.
pedago- giska inlägg, och under denna pseu- -.
dony ' m utkom aven (, år 1882) hennes- märkliga Stridsskrift " Realism i un-,.
dervisning eller språkkunsk~ap och bildning ".
.
Anna Sandström börjar ldenn ' a skrift med följande ord: " ' .Detl a r lätt att rifva ner, men svårt, a t t bygga upp ', a r en gammal erfaren-. "
hetssats,.
, .hvarom.
man ofta erinras vid läsningen av det: m y c h a bittra ' ' ',.
I Gamla j.
Linnemagashet .Stockholir.
~ r o t t n i n ~ ~ a t 38. an.
1. f in ska ' ~arnn~atan ' l?
(filial).
~ ~ e c i a t ä f f ' ä ' i r. '
l: i n n e v a r o r.
8 ', 0bs.l ' Endast ' höga kvalitetsvaror till enasaende billiga priser.
.
.
SPEC. UTSTYRSLAR.
- FORSLAG LAMNAS GRATIS.
,,
HERTHA 1 28:; i.
.
klander, som P våra dagar riktas mot nästan.
allt bestående; " Och ' hon fortsätter: " Kanske var det icke så f å sansade 0th tänkande personer, som ansågo den anspråkslösa lilla af- handling, i hvilkeii vi för ett par å r sedan uttalade några anmärkningar mot flickskolan, såsom ett exempel på det tanklösa nedrifvande, som har sin glädje- i sjelfvá förstörelsen.
Ett sådant var dock ingalunda vår afsigt: vårt intresse bör undervisningen var allt för varmt för att tillåta oss stan- na vid det n e g a t i v a, och vi hafva i denna uppsats sökt nedlägga d g r a mer p o s i t i v a resultat af fortsat- t a s tudier på undervisningsväsendet i allmänhet och flickskolan i symer- het.
- - - Våra tankar on1 be- skaffenheten af en dylik framställa vi har med fullt medve- tande om ' det svara i att bygga upp ' och om våra krafters otillräcklighet för detta värf.
Vi äro icke heller nog förmätna att rakna på nagot allmän- nare medhall, men tra dock, att de frågor ' som här uppkastats äro av sådan vigt, att .det vore en fördel, om ' de atminstone bragtes under debatt.
- Och lyckas vi att %stadkomma det- ta, skola vi icke anse vårt arbete f rulrtlöst. "
I dessa f å inledningsord ligger en ganska märklig karakteri- stik av författarinnan själv.
Anna Sandström kritiserade.aldrig för kri- tikens egen skull.
Hm.
rev aldrig ner utan att vilja bygga upp på ett bättre och skönare satt.
Hon drevs av en inre ansvarskänsla för ungdomen - ooh för.
.fosterlandet .. Rennes blick var v i d.
Om .hennes kritiska six- dier gällde " flickskolaii i synnerhet ", så gällde de i sanning också, " under- visningsväsendet i allmänhet ".
Heii- nes insats kom också att sträcka sina verkningar från flickskolan ut över hela vårt undervisningsväsen.
I des-, sa inledningsord lyser också fram en säregen förening av anspråkslöshet inför egen kraft och oförskräckt mod inför en uppgift, som liallar, en slags stolt självfallenhet att taga arbetet p % sig, s o q var så utmärkande för Anna Sandström icke bara vid detta, utan också vid många andra tillfällen i hennes liv.
Anna Sandströms arbete blev i san- ning ej fruktlöst!
Helt visst hade hon aldrig någonsin sjiilv drömt om den verkan hennes stridsskrift skulle komma a t t få.
Äldre pedagoger tala ännu om den märkliga rörelse Uffes skrift åstadkom.
Den 1astes högt i kollegierna och debatterades, den stu- dersdes av enskilda - intresset för inre pedagogiska ' spörsmål var under denna tid betydligt starkare an nu - och främst blev den föremål för dis- kussion i en trängre krets av livligt intresserade pedagoger, som sam &amp; des till diskussionsaftnar i hemmen.
Det första av dessa pedagogiska mö- ten, som snart gingo under namnet " Uffemöten ", hölls hos rektor Sig- frid Almquist å r 1883.
Man försökte vild dessa tillfällen sammanföra 1a- rare u r olika skolformer föl.
att dari- genom miniska klyftan mellan de oli-. '
1 GYSINGE Herrgårdspensionat Förstklassigt!
Ii - Härligt läge vid Dalälven!
Elektr.-, ljus-, med.- och varma bad; massage m. m. Poet- och telegr.-adress: HERRGARDEN, GYSINGE.
- Tel. 27.
- Begär prospekt!
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
-.
.
HE ' RTHA.
.
.
.
,.
s.
.
.
.
.
.
.
a.
*.
. '
129 ' -, -: skolan sandströms.
k; lä&amp;kategoridrna.
Här.
möttes.
.
Anna.
alla till 0 t v u i 1 ~ kamliv, ~t och var och var, a t t dkn skulle hos barnen utbilda., .. en kunde har tala u r sitt hjart &amp; djup.
ett p r a e i s k t sinne för verkligheten,,.
, med vördnad för de intelkk- ' I denna krets var Anna a and ström före, !.
medelpunkten.
, " %n var9 ', som en tuqlla, - moraliska och religiösa kraf- av deltagdrna ' nyligen ' sade mik, " en.
terna värld.&amp;.
: " ~ealitet bör bliva.
okrönt drottning - i pedagogernas vår lös&amp;,.
' k &amp; e j endast den mate-.
.
.
.
krets.
Andlö&amp;lyssnade man till hen- ' riellk verkligheten.
utan afven och nes ord; ' Hon hade en.
underbar för- framför allt den andliga, sant men@-.
- * rnåga a t t finna.
&amp; kl?, träffande ' ut- 1 iiga.
.
R ' 6 a l i i e t ä r e j motsatsen.
.
.
tryck för sin tanke, och hon sugge; t i l l ' i d e a l i l e4, men val ' till ' d &amp; rerade aven me @ själva tonfallet.
i döda ' teoretiserandet. "
.
, sin röst.
Hennes framställningskonst.
: H a r skolan hittills strävat mot det-.
var stor, ja, oefterharndig. '!
t a mål?
fragar '.
Anna Sandström.
'.
Så ' småningom) då alltför mån$ &amp;.
.
Nej.
.Den formella bildningen.
h a r .- livligt i n t r e s s h d e pedagoger kiap: skjutits i ' - förgrunden på - bekostnad.
:. '.
pade på porten till Uffemötena, fann av den reella.
Språken - i flicksko-.
i i ~ a n sattast.
a t t viilga dessa möten t i l l lan.
franskan, i, gosskolan latinet - -.
en förening, och; s &amp; bildades * .den 19 ha varit skolans huvudämnen, och d e april 1892 .. S t o$ k h o l m s p e d a- h a i.: förhållande till sitt bildnings-.
g o g i s ' k a s:al,l / skap.
...
värde .fitt e n oskäligt stor plats; ' Ett - ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
ämne,.
som däremot undanskjutits Vad innehöll d å Uffes lilla, strids-.
' och som m &amp; äp någöt.
annat kan tja-;., skrift, som s &amp; kunde satta sinnena i.
na ' .es " sant humanistisk bildning ar,.
brand?
Vi, sOm tillhora en genera- mk&amp;r - 4nna ~ a n d &amp; r ö m, h ' i st o r i- tion, vilken njuti$frukterna av Anna.
.
e n.
I detta amne träder verklighe-.
Sandströms och dennes meningsfran- ten eleverna till mötes i både reell och.
I - ders r e f k e i;.
p5 under-+isningens ideell ' form.
.
Historiens huyudföre- ' .. område, ha nog ' svåA a t t.
till fullo mål.ar manhiskan.
" Och månne icke.
fatta betydelsen; av dessa.
reformer.
af alla.
verkligheter i verlde ' n m e. n- Den sanningar, som vid Uffes fram- 11 i s k a 11 ä r ' på en gång den kon-.
trädande vor0 revolutionerande, ha kretaste och den andligaste, den Iatt- nu ' s % vuxit i11 i ~ å ~ t ' u n d e r v i s n i q g s - fattligaste och den djupaste - samt vaseii, ' att de synas oss självfallna ooh.
den för andra menniskor mest in- naturliga.
I sin skrift gick Anna.
.
tresseväckande? "
s ä i e r, hon.
H o n ut- .- Sandström tiu, strids dels mot all vecklar tydligare, vad hon menar med.
' slentrian ' och formalism i undervis- att.
historien h a r två ' s$or, en ideell.
ningen, dels mot valet av själva läro- ',.
gch en.
praktiskt-realistisk.
Genom j. historien kommer barnen i kontakt.
stoff&amp;. '
. '
.. ' ' ' ' ', ' ' I. '
l ' ' ' l ', d, ' I t a, ' ' ' ' ': ' - '.
t ...
i ' D R I C,K * R % b .O S.
A, ...
.
N - a t i u r l i g t a l k a l i s k t.
.
Förni ... i:,, ' ', ', ords- och H&amp;&amp;fqrcki i ' ever eran tör er.
.
till:.
H.
Maj: t Konungen Och H.
.
K; H.
.Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
,, '
- 130..
: -.
.
' HERTHA. '
.
- med mänskligheteris .största, deras begrepp.
om olika sidor av samfunds- sinne blir väckt för det adla och skö- livet, danar icke sina elever till män- na i livet, - och de lära sig förstå och niskor, vilka vid skolans slut äro f å sympati för den- manskliga natu- rustade att intaga sin plats.
i.
.det all- ren.
Hon tror " att den som s n g %ng mannalivet.-Det t a l a b e o r d e t s - ooh helst i ungdomen - blivit b e t y d e l s e i undervisningen kun- stall &amp; ansigte mot ansigte med det de Anna Sandström ej nog framhålla.
iidelt menskliga, svårligen - skall sjun- Nar det t. ex. galler att för ett barn ka SA djupt, att .han frnekar, att reda ut ett begrepp, kan en aldrig så ' dit finnes en sjal i tingen '?
~en0.m klar lärobok icke giva, den åskådlig- historien lär sig b k e n vidare att het, som en muntlig framställning skåda ut.
i den värld, dar de en g %ng kan giva, avpassad efter barnets å1- skola l y a sitt liv och göra sin insats der och given med ett ordval och ton-.
som medborgare.
En - .klar, konkret fall, som övertygar barnet .. Och nar bild av forna och nuvarande tiders det galler skildringen av en person- sociala och politiska liv och.
därtill lighet eller ett historiskt handelse- kunskap i kulturhistoria, sk.ulle bättre förlopp kan boken heller icke någon- än något annat kunna förbereda till sin ersatta värdet av den muntliga- framställning, som en besjälad lära- ett ansvarsfyllt medborgarskap.
.
re ger.
Av en god historieundervis-.
Anna Sandström.var fullt på det ning fordrar Anna Sandström vida-.
klara med att den historieundervis- ning, som d % för.
tiden meddelades, re, att den skall vara u t f ö r l i g. alltför ofta icke förmwde tjäna var-, Betecknande detaljer f % ej utelämnas.
ken historieundervisningens.
ideella Det ar i själva verket tidsbesparing eller praktiskt-realistiska mål.
Och att giva några f %, utförliga typskild- så - kokmer hon in p % den metodiska ringar, i stallet för många och sche- sidan av undervisningen.
Har risar matiska skildringar, kanske givna i hon h h t t a l l formell och död kunskap.
konventionella fraser.
Huvudvillko- All kunskap, - som blott a r ord och ren f ör att hi ' st~rieunderiisnin~en form och som ej rymmer ett för bar- skall n % sitt mal samrnanfattar~nna nen fattligt verkligheisinnehAl1, a r Sandström sålunda: m u n tl l i g av intet bildningsvarde.
Just j histo- f r a m s t ä l l n i n g, % s k å.
d l i g - rieundervisningen, om den vill med- h e t, u t f ö r l i g h e t; Vid sidan av historien nämner An- dela verklig realkunskap, a r det av stor betydelse att barnen ej inläras na Sandström ett annat läroämne, blott de tekniska termerna utan er-.
vilket liksom detta rymmer ett både.
hålla v e r k ' l i g kunskap bakom realt och humanistiskt bildande inne- dem.
En historielärare,.
som e j f ör- h % &amp; nämligen geografien.
Utrymmet mår att, ge ' barnen klara och fasta tillåter icke har en redogörelse för, ' ', - - Till .,S - o ' clock &amp; a.
- pekommenderas.
s 6 R R R.
A M SjCTiEA ~edan ' rner än 50 &amp; r tillbaka k &amp; värderat au thekännare ...
.
och
I.
,, HERTHA '.
, .. a 131 J Anna Sandströms åsikter om geogra- tidskrift, som hon redigerade anda f iunlde&amp;isningen.
Dock bör framhål-, till ett av de sista åren i sitt liv!, Även las, att.
Anna Sandströms framtra- p &amp; skolmöten, både svenska och nor- - dande.
blev f ö r geógrafiuidervisning- diska, verkade hon för.
sina ' idder.
P &amp; en liksom för historieundervisningen.
dessa möten gav hennes geniala an- av epokgörande .betydelse.
Hennes fbrandin, i vilka tankens klarhet för- bok a at ur och arbetsliv '.
i svenska enades med framställningens konst,^ bygder ".
har för alla, som älska Sve- ofta den ' staikaste behållningen.
Un- rige, redan blivit en klassisk .bok.
Och dertecknad ha ' r s j alv, ett of örgatligt för varje lärare i Sveriges ' geografi.
minne av Anna Sandström från det privata nordiska skolmötet - i Porla ar den en skatt ' latt ' äga.
Lange behöll Anna Sandström,.
sin Ar.
1912.
Med nhgra, års mellanrum.
anonymitet.
Hon ansåg sig därmed har anda sedan å r 1896, då det första.
skolmoten kom till bättre tjäna sin sak.
nony yr ii it eten: av ' de~sa.
' ~riva,ta försatte henne i e n g e n lustig situa- stånd på initiativ av bl.
a. rektor Sig- tion.
Hon har sjalv på följande.
sätt frid Almquist och Anna Sandström, skildrat, nar " ' ~ealism i - undervis- en trängre krets av pedagoger från ningen " lästes.
högt i hennes eget de.
wrdiska landerna mötts till in-.
kollegiuni: alla^ harf val ett hjärta tim samvaro, och utbyte av tan- bultat hardare i$ den olyckliga för- kar.
, Mötet i .Porla 1912 var det fattarinnans,.
när hon stickande på första ' av detta slag efter unions- en strumpa - hvarvid .dock halen sat-.
brottet. '
Med tvekan och bävan hade tes på framsidan i - i fullt kollegium de ' gamla vännerna mött upp för åhörde upplasandet af sitt eget att återknyta banden.
Mötet kom att opus. "
baras av en sällspord andlig lyftning.
Vid ett ab.
fUffernötina " '.
kom Det.
var .nu över, ' .och man samlades sigf r i d Almquist; till henne.
o$ ut- till avsked.
En medlem av ' varJe n a ~ talade sin fömofian, att " Realism i. tion skulle föra de sinas talan ..
Anna undervisningen ") vore skriven an en Sandström talade.
från svenskarna.
" klok pappa ".
Ddn lilla-skriften trod- Hon genomgick ' historiskt ' under vil- des allmänt, stamma från en manlig ka tider de olika nordiska folken i penna - en sådan klarhet och.
tanke- sitt förhallande till varann varit gi-.
skärpa, som den: röjde!
.
vande.
och tagande.
Anna sandström - Anna Sanldstrom fortsatte hela li- i den stunden a r helt visst för alla vet igenom att teoretiskt kampa för ' då närvarande oförglömlig.
Hon var sina idéer.
Tillsammans med bokför- ädelt och hagburet s v e n ' s k, sam- läggare Lars Hokerberg utgav hon tidigt som hon rä ' ckte handen till en sålunda från ar l883, den pedagogiska ärlig skandinavism ' i andens värld.
.
tidskriften erd dan di, Tidskrift för Det var vid:ett av dessa möten, som ungdomens malsmän och vänner, en professor Otto Anuderssen från Nor-.
n ', ' ' - ' ' I a ', a.
l stidenten eller reolen !- Studera I då hos M A ',
w -.
.
r -.
&amp; ivd5~t$ Anna Sandström till " gr &amp; l e v d e själv i det hon .skildrade.
J a g -- 5.
.- pe&amp;ag@ik??
: -.
.
.
.. ser hennes mysande leende och det - " &amp; hi s&amp;&amp;trö &amp; nöjde sig emel- ' glittrande skimret i ögat, då någon ~ &amp; i d icke med att blott; teoretisera.
lustig detalj fångade henne och ro- ~.
~.
i t.
' 1883 e i grunda &amp; hon tillsam- ade henne sjalv, innan hon ännu hun- mans ' med sin menirigsfrande-.och vän nit låta oss elever taga # del av det ro- liga.
Historietentamina voro våra - ~ r e d r i q u e Runquist och,med ekono- högtidsstunder.
D &amp; rädsla för att.
miskt understöd av konsulinnan Ma- de egna kunskaperna icke skulle rac-.
' ria Ekman " Anna Sanilströms skola ", som i - närvarande stund ä r en av ka till, varmed man i allmänhet gick Stockholms största flickskolor.
Har hemif r %n en tentamensdag, .f örsvann fick nia Sandström tilifälle &amp; t i inför Anna sandström.
Egna kun- praktiken .omsätta sina .idéer- och att skaper och betyg blevo oväsentliga själv i egei anda .utöva lärarinne- ting.
Väsentligt blev ämnet vi syss- lade med.
Hennes satt att tentera.
.
kallet.
Ar 1900 fick skolan sin på- öppnade v i d d e r över det tidevarv i Anna Sandströms semina- byggnad ' rium.
Om det för Anna Sandström man genomgick och klarlade det hi- kändes som ' en stor ' gladje, då hon storiska vetande man själv kunnat.
fick i egen skola tillämpa sina peda- förskaffa sig, ja, gav ofta ' Yivsbelys- gogiska idéer, så ' gav det h e G e kan- ning ".
Man gick ifrån hennes ten- ske.,än större inre lycka, nar hon fick tamina med deil ' dar lyckokänslan, samla omkring sig .de unga, bild- som man far, nar man blivit andligen ningstörstaede kvinnor, som kommo berikad.
De för livsinriktningen star- till hennes seminarium~för att utbilda kaste intrycken gav.
dock Aniza Sand- sig till lärarinnor.
Hon visste ju, att ström under.
sina pedagogiktim- ' med dem skulle hennes ' ideer sprida mak På ett det - enklaste och natur- sig ut över hela Sveiige och komma ligastre satt och utan - att vi märkte, otaliga svenska barn till nytta och hur det gick till, .ofta - genom sarn- sprak, dar - till synes -.
Anna gläd je.
Många, många &amp; b de " Sandströ- Sandström och vi utbytte erfaren- mare ", som likt undertecknad av An- heter, lärde hon oss att läsa i barna- sjalens öppna bok och att finna va-.
na Sandström.
under seminariehen gama in till en ung flickas .kansloliv.
f a t t 1ivsbestä.miande intryck.
Hen- nes kärlek for ämnet, vare sig m a n.
Omärkligt för oss själva hade hon hörde henne skildra e t t svensk land- under dessa timmar givit oss och in- skap i .. en geografilektion el !er under vit$ OSS till - ett k a l l. en historielektion i-stolta och värdiga Statsmakteimas beslut - våren ord skildra någon av mänsklighetens 1927 - att indraga Anna Sandströms store., var alltid gripande.
Hon högre lararinneseminarium, drabba- - - ' \ BIlJJ,BERGL, BOKHANDEL, .. §.TOCKHOLM ', Storgatan 24.
- - '.
.
Tel. 71 635.
6.
40 67 Välsorterad bok- o. - VArt £ramsta mal ar kundernas trevnad.
Det skulle glädja oss, om Xi ville besöka oss, ej blokt i avsikt att göra ett inköp utan &amp; veu om Ni gjorde det till en vand att d &amp; och da titta in för att orientera Eder bland de senaste nyheterna.
...
de Anna sandström Som en tung mitt.
.
i allt d k t a vi&amp;lande och ' unga ' själv, hon, .som sorg ~d$il.let- ' föratt böjas under sla-.
står Anna.
.
Sandström.
.
.
stund bevarade ett barns.
get reste sig ' hennes starka ande till.
till sin sista ett sista nyskapande.
.
Tillsammans friskhet .i själen och en ungdoms vil- med några av seminariets .lärarkraf; jekraft att offra sig för ideella .mal.
, ter bildade hon ' &amp; r 1928 " Anna sand-.
'.
Anna sand&amp;öm!
N u a r Du borta.
ströms @ rtbildnin&amp;skurser för ' lära!
: Vi F aldrig- mer, möta din stralande,.
l ' ivgivande ande.
~ i t liv t var oss en re och läkarinnoq ".
död ger oss ett; dyrbart ~ e är b omöjlig.
att tänka på Anna, rik gåva.
.. sandström.
och hennes.
skda och se- arv.
I liv och död a r Du en ledstjar-.
minarium; utan att det för ens- inre na.
välsignelse följer din gärning.
.
!
.
.
.
.
. '
syn lyser fram.
en ' bild av ungdom och.
.
.
.
.
vår, av glädje och sol.
och sång.
Och.
- HILLEV1 GÖDE.CKE.
, - 1 ' q ' '.
.
8 I ' i w - /.
. '
' ' .. ...
I ', '. '
.
,.
i.
e.
I, r l ~illba~cabliekar ' på Dansk Kvindi- ' sagsforeninb.
Foreningen har i be- undringsvrerdig Grad .-.
forstaaet at h k v i vid dess reedan firade 40- och holde.
sig udenfbr den politiske Strid ' 50-årsjubileer givit.
N u, &amp; r 60-drs, dagen a v bildandet av Nord&amp;ns f örsta og har samlet inderifor s h e Rammer kvinnosaksovrgari2 ' sation inf allar, ha Kvinder af alle forskellige politiske - vi.
a v dess egen vice ordförarZC Partier.
Dette er saa meget mere paa-.
de,: lundstingsmafi fru ' M a k e Hjel- sk$kelsesvzerdigt, sorh, en, Kvinde- mey, lyckats f å en 3zrevsSt a v $öre- sagsforening, der k ~ m p e for r Ret.
og ' %ingens arbete a v i dag.
.Denaman&lt;- Frihed, i sig s e h maa have et radikalt f esterar till fullo a t t Dan &amp; Kvinde- Przeg.
Men [Kvinderne har hidtil 1 samfwnd inte slagit ' sig till r o i .min- net a v ~ d ~ d e n u t r a t t och a t v a ~ i t ' u t a n stor nig hed samle$ sig om Dansk att d e n i s i n jubil ' eumsstund står mitt Kvindesamfunds Bianner; og, de er '.
uppe i levande a&amp;uellt.
arbete.
.
.
naaet vidt.
.
V i bringa Daitsk KviruEesamfund ' Det .er i@e Meningen her a t ridse.
.
v å r hgllmkg för ' vad det under de et r il lede op, af, hvpr lan @ danske långa gångna åren uträttat och v å r lyckÖ.mkan till dess f ortgående nr- Kvintder e r naaet i Ligestilling med '.
!
bete med dagern uppgifter.
\ Mzendene, o.g jeg t@r maaske ogsaa ' ~ e.
d.
anse - for givet, a t den svenske Kvin- deirerden er videide derorn.
.
ansk Kvindesamfund, som nu j Der sk&amp;l imidlertid dog her peges k a r holder 60 Aars Fgidselsdag, paa,, at det er hevet over d Tvivl; er Danmarks eneste neutrale Kvinde- a t D.
K..
har - sin vze ' s,entlige Andel.
.
i.
a.
samfunds ~Xillbltvglse - och utveckling s ', l ', '.
, -.
STANDARD,: K.em.
Tvätt, Renav., Konststappn, o. I %ässateljk Te.
S. 17788, ': BLEKINGEGATAN 36,: STOCKHOLM.
.
B el., S. 17788 Kvditetsutfööiande!
: Snabba leu&amp;anstidar!
Billigia Ring för hämtning 8 o. hemsändping Förstklassig, efter modernaste principer erbethde ' prässnh &amp; och renovcringsatelj6 är öppnad Blekingeg.
36, i fören.
med mottagn.
av kem.
tvatt, fargning etc. för Kronane Kem.Tvatt-&amp;Skönfärgeri.
.
I I,.
,
134 .- .BERTHA.
.
.
-.
-.
.
,.
det opnaaede.
De allerfleste af ' de - Love, der angaar vind ers og Bplrns ' F&amp;hold, er pi.reget af D.
K.
' S Aand.
Vi har indsendt vore ' Forslag, fremsat vore.
Indvzendinger, haevdet vore srerlige ~vindesyns~unkter, og i mange Tilfzelde har Regering og Rigsdag taget Hensyn dertil.
Vi gplr det samme stadig, vi * betrag- te,r det-som vor Opgave a t varre paa Vo.&amp;, saasnart Forslag angaaende vore Forhold er paa.
' l ?rapPem eller er til Behandling i ' Rigsdiagen.
Talrige er d e.
Kvindedelegationer, som Udvalgene har modtaget.
Dog, selv om Love e r vedtaget, som h j ~ l p e Kvinderne r frem og berettiger dem til de samme.For.dele, som M m - dene nyder god- af, maa vi dog ikke.
slaa os til Ro og tro, a t den hellige Grav e r ve1 forvaret.
Vi har i flere filfrelde haft en Ad- ministration a t kzempe med, som sky- der Kvinderne til Side- og sim for- tolker Lovene paa en, efter vor Me- ning, illoyale Maade.
.
Da maa D.
K. ogsaa her vzere paa Vogt.
I de senere Aar har navnlig Laxerindeme haft vanskelige For- hold a t kzempe med.
Flere Steder har man ved Embedsledighed omdannet LEererindeembeder.
til Lzererembeder, og vi har ogsaa hos os set Tendensen til at se med Modvilje ' paa gifte La- rerinder stikke ~ p ~ e d frem, e t om end i en svagere Form end hos vore nor- diske Broderlande: ej, ' sove maa Dansk Kvindesamfund saavist ikke.
Tiden er just ikke nu til a t lzegge sig til ' vi le paa vundne Laubzer.
Vi ser det endvidere .som en af vore stplrste og vigtigske Opgaver a t bringe Kvinderne politisk ' og.
social Oplysning.
Skplnt det nu allerede e r 16 Aar siden danske Kvinder fik po- litisk Borgemet, mserker vi kun lidt til deres Indflydelse i det politiske Liv.
De er kun i ringe Grad reprze- senteret i Rigsdagen, (9 Medlemmer) og forholdsvis i endnu ringere Grad repraesenteret i de kommunale Raad.
' Kun faa melder sig ind i de politiske Partiorganisationer, og.
nesten ingen mplder frem til de Generalforsamling- er, hvor Valg foretages og viktige Be- slutninger fattes.
Det er derfor ikke underligt, a t man kun saa lidt regner med Kvinderne i det offentlige Liv, naar de selv holder sig udenfor.
D.
K. har nu begyndt et systema- tisk politisk Oplysningsarbe jde.
Be- gyndelsen er kun svag, og det gaar Iangsomt, men saa bliver Vseksten forhaabentlig ogsaa.
- saa meget des sikrere, saa Resultaterne udadtil vi1 kunne spores.
Vor Organisation .er delt i Distrik- ter og efter den.
Plan,.
som vi h a r be- gyndt, skal hver Distriktsformand ud- pege et Udvalg, hvori alle Rigsdagens politiske Partier er representerede.
Dette Udvalg har nu den.
Opgave a t finde 4 Kvinder af hvert Parti i hver ' Folketingskreds, og di.sse skal saa igen finde 4 af hvert.
Parti i hvert Sogn indenfor Kredsen.
.
Vi haaber paa denne Maade a t have sat e t Arbejde i Gang, der, om det bliver ledet af de rette interesserede Kvinder, maa kunne g$re sin Nytte ' ' ' ' '
og vrekke Kvinderne til Erkendelse of,.
R-&amp;6dagsavgöranden; deres politiske Borgerans-var.
' ~iksdagen ' har inte varit villig a t t Ved, M$der, personlig Paavirkning, acceptera d e t föreliggande förslaget S a e b e j d e med ' de mandlige ' (hvis jeg maa bruge * dette udtryk) Organi-.
till vanartslag.
- I båda kamrarna blev: sa tio ner,.^.
s. v. mener vi a t arbejde, det avslag på propositionen, men aven på.
utskottsmajoritet,ens och reservan- henidod.
vort Maal.
.
.
.
ternas f örslag till.
direktiv.
för.
en .. Til a t sktte dette ' ~ r b e j d i.
~ Gang kommande utredning.
.
.
h a r D.
K. vseret#den n$dvenhige Fak- Darem &amp; frzimgick av debatten att- tor, .og vi maa &gt;stadig: ogsaa hel: vsere paa Vbgt for a t puste till 1lden ' og: enighet med utskottsförslaget.
rådde.
beträffande.
den punkt s o m förordar,.
.
hol ' de Interessen vaagen.
.
vanartig ungdoms under 21 .år.
om- D.
K. har ogsaa en ' Opgave.
indadtil händertagande av barnavlirdsnämn- mod Hjemmene:; Det har altild ligget.
indenfor vor Interessesfrere a t uddan- den.
med tillämpning, av, en utvidgad ne Kvinderne til dygtjge Husm$dre.
- ' barnavlirds- ...
.
o,oh ungdomslagstift-.
...
Mange.
Kursus .er.
afholdt,.
og vi har ning.
.
endvideSe arbejdet for a t vzekke In- ' ',: H r Lundquigts i. Rotebro förslag .. teressen for Opaettelsen af en viden- om uppmuntringsdusör för.
.
att få:, .. i statstjänst, som- ' ämna gifta.
.
skabelig Husholdningsh$ j skole.
v i ' er, kvinnor klare over, a t # de Millionbelgb, der sig, ' .att.
avgå vann icke riksd,agens Första, tillfälliga, utskottets aarlig gaar gennem Husmödrenes enhälliga avstyrkande hpde ' också be- Hrender, kunde anvendes.
paa en mer;: rett vägen fö;, denna egendomiiga sundhedsmsessig .og pkonomisk Maacle l,.
til stfirre Gavn for hele samfundet;,.
motion ' s avlivande .. I 60 Aars Jubilzeu.msaaret staar det klart for os, ' ja s i haaber for alle, .at.
der f o r D.
K: endnu i kn uoverskuëlig~ Apelrydskolans styrelse.
en om ' ett förbiseende blevb.
de ' två supp- Fremtid er Opgaver, der k r ~ v e vor r leanterna i ' Apelrydskolans styrelse, rektor.
Energi og vor Indsats ...
Vi, der staar Maria A-spman och ingenjör L.
Nobel, icke i ' ~ r b e j d e t, e&lt; aved denne ~ e j l i ~ h e d ypptagna ' på den i ~ e r t h a s majhafte ' in- i, endnu s t ~ r k e r ë grad.
end elleks, op- f örda ilistan över styrelser och komrnitiker för.
föibundets institutioner och nämnder.
, fyldt af gnsket om, a t det maa lykkes.
.
.
.
os paa rette Maade a t fortsrette den Utdelning fran.
Karlholrnska fonden.
, Samfundsgerning, vi har paataget os.
, I. '
s.
e p ' ', a ' '. '
' 1.
.
, ' ',. '
MARIE.
HJELMER.
Naestformancl.
o edda Frh Karlholms rekreationsfond, soin står under förbundets förvaltning, ohar ' för innevarande Hr utdelats två rekreations- bichag, &amp; 350 ': ' - kr.
till fröken Thorb ' org Hagelthorn och fru Tlhyra Wåhlstrand.
.
.
.
SY.
EDRA KLXDER.
SJXLV!
.
v.
.
- - ...
.
.
Sy dem efter ULLSTEINS och VOGUE9s niönster som finnas i. '
ett m cket stort urval vackra och modernir modell&amp;.
ULLSTEINS och &amp; GUE % njrutkoinna modejournalsr finnas hos MEET &amp; som iir.
e n s a m &lt; ö r q i i t j a r e t ö r S v e r i g e av de v i r l d s b e r ~ ~ ti11- d kliaanin@smönstren.
.
a.
.
' ' MFFTH.S,
136 -,.
.
.
.
.
.
\.
D et deltagarna vzir ' livligt, st &amp; % delen av 1nter&amp;&amp;6&amp;il Fede-.
.a då - _ HERTHA i.
ration of universits- women ' s råds- möte i Amerika saklades till %iddag å.
jätteångaren Berengaria.
den 21 mars detta år, 38 personer: från.
27 nationer.
Sex dagar tillbragte vi -- på s j ön.
tillsammans; diskuterande v å r .förenings angelägenheter, j ämf örde f öjrhallmdena i våra.
olika- land - och förvånades ofta över hu.ru.
med alla olikheter vi dock.
hade: så oändlig-t många gemensamma berörjngspunli- ter: Med- verklig andakt- ångade i i en strålande - morgon uppför Hudsonflo- den,.
sågo ' New Yorks.
skyskrapor som gråglänsande silhuetter - &amp; teckna sig mot den, blåa himlen.- Mer an en ' av .OSS, häpnade.
?ver Bur vackra de vor &amp; .Redan den forsta anblicken av de p % stranden väntande skarorna vitt- nade om, att N e w York ä r platsen, d a r människor av alla tjrper OCH ra- ser samlas.
Märkvärdigt.
var att i .detta virrvarr upptäcka våra vär- dars bekanta ansikten.
: Da ' r var Miss Chandor, ordf örande i d e universi- tetsbildade k~innornas New Yorkav- ' delning, alltid lika livfull och älskvärd, där var.
Amerikas inteimatioriella sek- reterare dr Caukiri; som, allestädes närvarande, med oförliknelig charm skulle länka vara oden tre veckor \.
f ramåt .. ~ f t e att r ' ganska lindrigt ha slup- pit från den annars nog så besvär-,, '. '
.
.-.
- liga tullen eskorterades .vi till Bar- nard College - vid Columbia-universi- .tetet.
Där hade I. F. U.
.W: s forne ordf örande, Dean ~ildresleeve, ord- nat för en utomordentlig- inkvarte- ring.
En stor besvikelse ' var- det att hon, ännu e j återstäl1:d efter en svår sjukdom, icke kunde delta i mötet.
Redan ahkomstdagens kväll börja- de tillställningarnas rad med en stat- lig middag anordnad av universitetet och dess president dr Butler på deras.
fakultetsklubb. '
vi hade alltsii från första stund tillfalle att samman- träff a med intressanta människor, .mest från universitetsk-tsaq och att se och imponeras- av de i e-n.
europks ögon nog så luxuösa klubbarna, var- med U.
S.
A. överflödar och som sä- kert skänker dess.
medlemmar myc-.
ken trevnad.
Här- må endast nämnas .University Women ' s Club och det för Inter- utländska studenter skapade.
national House.
.
I New York fingo vi bland annat tillfälle att iakttaga det feberaktiga livet på dess m&amp;ngomtalade fondbörs, från 72 våningars höjd skåda ut över jättestaden och mycket annat av iii- tresse, of ta särskilt avpassat efter vars och ens önskningar.
Därefter ställdes färden till Welles- ley College, där det egentliga styrel- semötet ägde ' rum.
.
I detta väldiga komplex av stAtliga byggnader, sprid- da över ett område p &amp; 250 tunnland med bostäder för 1,500 studenter, fi-.
. '
.
S Vägen för erniende av en har-.
monisk kropp, naturlig charm och - obs.!
Dipl.
av.
.
.
... \.
,.
.
.
'.,.
. '
.
.
I '.
s I IIERTH.A, -.
. ' ..
, ...
.
. '
e '.
.
.
.
.
.
-,.
.
1,.
I,.
11 37 '.
.
rade .vi påsken.
med.
ett ' intensivt.
ar- - - föreningen för att genbm .direlit per- ..:.
bete.
Det varlt+ppt vi fingo tid.
att be- sonlig.liontakt, samt genom arbete c &amp; undra denvackra naturen vid.den idyl, itpdibr:i främmhnde land ge medlem;.
liska.
ins jon ' eller ' ordentligt bese bilió-, l marria tillfalle: att lära känna och '.
.
.
teket med dess utsekta s / lling böcker, ' uppskattz?
varandra.
tt tt gott.
vitt-.
deväl inrättade institutionerna .för bo-.
nesbörd för - detta iiro de talrika.
in-.
.
, tanik, z&amp;logi, astronomi: Med ' stolt- ternationdla klubbhusen,.
de i olika ' ' het f örevisade president Ellen pen &amp; land arrangerade, gruppresorna,: det:.
.
leton, yars Ji voro, sin nyupp- utbyte ' AV profe&amp;orer, övng &amp; lärare.
, f orda administrationsbyggnad o c ~ eller tjänsteman vid, bibliotek och ' pekade på sitt colleges motto: Non muse&amp;, som p&amp;flera håll kommit till '.
- ministrari- .se &amp; ministrare.
.
stånld.
~ a r j e ' i l göres r. en f örteckning.
- Arbetet vid, ett &amp; dant styrelse&amp;te over de: märkligaste böcker, som in;.
.
'.
.
.
.
utkommit .i de oli-.
upptas.
till itor d. av inre f öyenings- om.skilda områd ' en.
.
angelägenheter och denna g h g sär- ka lapaerna .. skilt i * f örb&amp;ed$lser till den stma ' - ommast- vardar föreningen sin $tii.
.
kongressen ' i din bur^ i juli 1932..
pendiefond, ', som: nu vuxit så a t t ett:.
.
.
.
.
Två nya länder antogos som ' medlem-.
.
.
stipendium.
på 5,000 kronor årligen. '
-.
, mar, namligen ' ~ g y ~ t e där n, nyligen ' utdelas.
~ ö r s ö k görag &amp; tt s a d i '.
'.
. '
ty8 .. kvinnor avlagt universitetsexa- - till ett tandrkstipendium.
En del .land;,.
.
.
särskilt Amerika, ha givit mera.
till-.
.men, samt ' Filippinerna.
- I .professor Cullis vid Londons uni- ' falliga &amp; pendier.
Nyligen ha ameri-,.
versitet har föreningen en verkligt kanafna startat en kampanj för bil-: idealisk ordförande, som med sitt fri-,.
hande ', ay en miljond do liar fond för na-.
.
ska vasen.
: ständigt håller intrekset: t&amp;nellal och internationella stipendi:.
vid liv, som välvilligt upptar alla: f ör- '.
er, varav: man kan hoppas - ' mycket.
:: slig h å n 33 olika nat !onei- obh näetan ..
Detta bar just en a v de viktigaste -.
.
alltid lyckas fö,ra.
.
._.
dem.
samman tiil frågor;.
' som.
avhandlades vid den: enhälliga, .beslut?
j..
amerikansk~ ', föreningen~ 50-års jibi-:.
~ t b r t intresie, tilldrar sig alltid leum, firat i ' .Boston 7-11 april,.
till '.
rapporterna från, de olika arbetskom- vilket .alla de - internationella repre-.
.
mitt6eliia.
E n del av dessa samar-.
sentantern ' i voro inbjkdna.
spe-, beta med, övriga ' livinnoorganisatio,.
lade också uppfostringsfrågor av alla ..,.
, ner, exempelvis i fråga om gift .kvin- slag e n: dominerande roll.
, h a s nationalitet ' eller kvinnornas re-, Men jubileet gav också anlednirig '.
presentation i Nitionernas fökbund.
till nya festl ' igheter,.t.
ex. en historhk.
För att verka f ör. '
f redsarbetet och f öreställ ying ay f öreningens tillbli- '.
, f öl j a ' den blivande a~rustnin~skonf er.
velse obh utvejdini; jättemiddagar.
; .. ' ' rensens arbete tillsattes särskilda kom- '.
med tusental av damek och talare från olika länlde.r.
.
.
&amp; tt&amp;ad.e. '
Intensivast arbetar dock ' ' I ' I.
. '
.
. '
', ' '! '
,,;,, ' ' ', ' ' ' ' * ' ' ' ' .a ' ', ' ',,, ' ' ' ' ' ' l ' ' ' l a ' '.
ar ', ' ' ' ' ': I, t.
1 ' z ' äro lSmplig ?it &amp; skor för.
och andia,, .som äro ' i och.
- Säljas f sjuksköterskor ' behov av en.
behaglig.
fotbeklädnad; egna affarer &amp; det knt.
9 '.
.
.
' ...
1 38.
HERTHA.
-- &amp; der vistelsen i Boston fingo vi barnets fysiska och ' psykiska krafter ic&amp;e också tillf alle- att.
besöka de.
nara- hämmas utan fil en sund utveckling.
Och barnet måste lämna skolan.
k m en män- liggande universiteten Harvard.
och niska ' vilken med harmoniskt.
utvecklad Radcliffe liksom på upprksan och kropp, själ och ande förmar intaga sin plats nedresan till New York .Y&amp;, Brown i ' det sociala livet.
och Pembrokeuniversiteten.
Överallt Moderskolan i Stuttgart grundades 1919 mottogos vi med verklig - 6ntu~iasm.
av Rudolf Steiner och.leddes av honom till Man kunde ej misstaga sig på att hans död.
Den har nu ett, tjugotal dotter- skolor i många länder, ' men hitintills har amerikanarna verkligen f röj dade sig ingen funnits i Sverige; Nu kommer emel- å t att traffa sina systrar från andra lertid denna höst fröken Margaxet Riedel land.
P &amp; ett ' utmärkt.
sgtt vak det.
i Stockholm att börja med privat under- alltid ordnat för att - v i skulle just visning enligt Waldorfskolans- nmetod för träffa de personer och se - de veten- barn i åldern 6-7 %r, med tanken att härur skall sa smaningoni en .Waldorfskola ut- skapliga och sociala institutionei.
som vecklas.
Enligt dennas.
program är det i smil- kunde för var ooh en vara av speciellt klasserna Iararens uppgift att sakta och .. - intresse.
utan att förstöra barnets Kalsa föra det Även vi ar0 böjda att instämma.
i från sagolandet till livets allvar, och i ' de Fredrika i rem ers ord om Amerika: högre klasserna bör ' han giva barnen det de .behöva för att i .ordets sanna mening bli " Frågar man ' mig: vad den nya värl- människor: Det kunskapsmiltt Som motsva- dens folk har framfor.
den gamlas, r a r tidens krav.
skola barnen samtidigt sh svarar jag, med intrycket av vad härmed bibringas.
.
En stor roli i undervisningen spela ryt- jag i Amerika s e t t och genomlevat friskt i min sjal: ett-varmare hjaoe- men och konsten;.
s&amp;- varakide barnens element, i syimerhet under de första lag, ett.
mera energiskt, ungdoms- rätta skolåren.
.. starkt liv. "
' a 4. '
- - EVA RAIMSTEDT.
.
I__.
En Waldorfskola i Stockholm.
W aldoif skolan bygger ' p &amp; Rudolf Steinets pedagogiska a &amp; .. sni.ngar, vilka framför allt g &amp; ut p &amp; att l a r a r e ~ u p p f o s t r a r e n .maste förstå barnets skilda utvecklingsperioder och genom denna förståelse bli i s t h d.
att meddela undervisningen pk sådant- sätt att ' d.
Redan i första Wass .undervisas barnen i två moderna språk, men endast så a t t man tillvaratager den hämnningsf örmhga, som då .annu %r starkt utvecklad, men som se- nare försvagas.
.
Barnen.
leka och sjunga på det främmande språket.
i Periodundei-visning tillämpas i alla ämnen utom kristendom, sprak och övningsämnen.
F.ör dem, som narniare vilja lära Kanna Rudolf: Steiners pedagogik, anordnas i som- mar en ku?
i Viggbyholms Internatskola.
.
.
- är.
E l l q i ktars ' .l930 h,elt .hon p &amp; kyiillen k l stgrt men ' för natt-, kommo i alltför, ' plötsligt- gick bort, omrhimndes s k j o ~ t s ä q a r n a som dödsfallet i ' ' tidningspresasen endast nara beröring ' med.
bläckpennan.
- Jag.
.
medaagra få rader, dar den avli,dhs: miilns hennes glädje nar min far, Som verksamhet som.
Översättare, mera intresserade sig för.
det egendom-liga .. flyktigt berördes De som stodo ' hen-.
barnet, e n gfing skänkte henne ' en.
: n e - päga eller visste mer om Xennes stor inbunden kassabok och a r m e d.
.
utveckling och li&amp;~nes imponerande.
akhjälpte hennes ständiga f6ilägen- ', arbetsprest&amp;tion, kände det som o m het om skrivpapper.
Till gengäld lät.
.
knapphän !digheteh i qmniimnandet på;.
hon; ' ibl&amp;nd- de sina lana boken och.
nagot satt borde .utfyllas,~och den iv-.
.föreläsa e t t och ' annat ur den för vHr lidnas syster, S i b e Westerj uppma- familj: Det var-.en rätt.
häpnadsvac-.
.
.
nade mig därfö6förra hösten att på kande, .. l.ek.tyr.
Den.
.f ormella talangen .. tycktes medfödd.
hos henne, .men.
.
grundval.
av miri ' rnån&amp;åriga bekant- skap med Ellen.
, skriva något ' om hen- !därjämt&amp;.
mbte man förvåna ' ' sig - nes persodighet joch livsgärning, vil-.
över: ämnesvalet.
At !a-tioåringen ket jag ' i samrad med systern lovade si.angde, si &amp; gissel ' över den, högre ' över snob-.
försöka göra;.
sedan ' dess har emel- societeten, ~lldeles~,sar~kilt lertid aven sigme Wester avlidit .och biga.
ringa militärer och uttalade si; jag måste därför, % ' infria mitt, löfte i l &amp; skt över s a m h ä l l s f ~ r h A l l a n d i ~.
.
medverkan jag allmänhet: Bristen på egen livserfa- utan.
klen ' vardefulla ' hade.
p a r a h a t.
.
.
.
.
renhet ersattes genom flitig och tam-.
.
ligen planlös '.
läsning,.
- hon var e n.
.
.
Det var på hosten, 1881, som jag ' -, först lärde känna Ellen Wester.
Hen- väldig bokslukerska.
* nes far, doktor ~ a u r i t z, wcister, dom - Nere i .Rejmyxa Lade Ellen tillsam-, inans med syskonen last för guter- ' - '.
, f örut haft ' sin verksamhet i RB jrnyra, hade detta å r utnämnts till stadsla- man$.
Efter flyttningen i till ~ a r i e -.
.
, kare i Mariefred ' och slottslak,are vid fred gick hon, om jag minns ratt, .. Gripsholm.
H.on.
var vid, den tiden ett p &amp; år i privatskolan där,.
ända.
, en blek och färglös åttaåring, för- tills den 17: eller 18Cåriga systern.
strödd och en smvla frånvarande.
Det Stgne ansågs mogen.
att ', fortsatta u i - märktes att hon levde liksom i en dervisningen.
Det gick natur ' igtvis - ld för sig,.
och den, världen var.
som det kunde- med respekten.
.Signe.
I diktens; fantasiens.
Var stund, som var kanske alltför &amp; rundlig, och Ellen skola &amp; h läxor .lämnk.de fri, invände.
.
tog.
allting lekande lätt.
Längre fra,rri hon till a t t kluttra på papperslappar, - kom ' hon i Zande.rsKa helpensipen,.
ooh räckte inte !dagen till, fortsatte där hon, genom alla sina.
upptig- blev - '.
.
est &amp; N, ' - ', ', ' \ ' ' ' ',, ' ', ' s,, s ' - 1. '
.
r. '
.
' i rengiiras och somma~orva7.
sas.
' m5d bästa, jresultáf hos ..
.
: ~ r e i .Express ' .. A .. - B. s.
.
.
, _.
.,.
.
, -.
... ...
.
.
.
.
- - ~: ~ ~.
.
.
,;: ..;.
y.
,:.
-.
~.
~ e.
l -:.
.
~ a ...
~ ~ ~ n ~:.
.. o p m ~.
,
mera populär bland kamraterna an bland.
lärarinnorna.
Ett år gick hon ocksa i skola i Uppsala, men efter vad jag vill minnas var hon inte länge nog i nAgondera skolan för att f % avgångsbetyg.
Men hur det nu var, hade hon and %, tack vare sin begiiv- ning och sitt goila minne, hunnit in- hämta en hel del kunskaper.
Efter slutad skolghg kom hon hem, 16 eller 17 å r gammal.
Föräld- rama voro sedan 1889 bosatta i Vax- holm, där fadern blivit regementslä- kare vid Kustartilleriet.
Hon kände sig helt visst som fligel i bur i sm %sta- den och ' började snart längta efter något att fylla ut tiden med.
En för- friigan hos fadern, om han ville lata henne läsa p &amp; studenten, fick ett blek- lagt nej till svar - hon hade just inte tagit vara p % de tillfallen till ut- bildning som förut bjudits henne.
I stallet slog bhon sig på studiet av nya spriik.
Hon tog italienskan först och spanskan därnäst, inte lektionsvagen utan genom självstudier.
Om hon började dessa studier med tanke på att bli Översättarinna, vet jag ej, men i varje fall fick hon säkert snart nog klart för sig att hennes anlag pekade %t det hallet.
Hon var aderton Ar, när hon utgav sin första översättning, Rotazzis " Portugal ".
Aret därpå ut- kom en svensk tolkning av De Amicis ' ?Gymnastik ooh kärlek ".
Så kommer en fransk Översättning - den enda i sitt slag - och så åter ' en italiensk.
Tjugu år gammal a r hon redan inne p % p o l s w och översätter böcker av Kraszewski och Eliza Orzceszko.
Av den sistniimndas m a n e r tolkar hoil a aren 1893-1906 ej mindre an elva.
Snart kommer turen till Henryk Sien- kiewicz - inalles tio romaner.
Först 1898, d % hon redan har flera polska översättningar bakom sig, f öretar.
- hon en resa till Polen, v a r i f r h hon skickar hem livfulla och intressanta resebrev till Dagens Nyheter .. 1905 a r hon tillräckligt hemma i ryskan för att översätta en så krä- vande författare som D.
S. Meresj- kowski, av vars arbeten hon tolkar tretton volymer.
Tio %r förut hade hon varit niigra månader i Ryssland för att förkovra sig i språket.
Utom Meresjkowskis finns ett fler- tal andra ryska arbeten översatta av Ellen Wester eller E.
W e e r, som hon till undvikande av förväxling med en sin namne alltid skriver sig.
Utan att vilja trötta med en uppräk- ning vill jag blott namna översatt- ningar från Leo Tolitoj, h !Iaxi.tn Gor- ki ooh N.
~jeskow.
Blan-d polda ar- beten, översatta av henrie, erinras om Nobelpristagaren W. S. Reyrnonts " Bönderna " och Kasimir Chledowskis kulturhistoriska, skildringar.
- Ellen Wester stannade emellertid in- te vid de språk, som har nämnts.
Tjec- kiskan hade länge intresserat henne, och några av hennes senaste översatt- ningar äro gjorda från detta språk.
Men för henne som föravarje allvar- lig kunskapssökare på det litterära omradet ägde de klassiska sprAken en särskild lockelse.
Hon fördjupade sig alltmer i deras studium, och 1910 var hon färdig med en tolkning av Erasmus av Rotterdams.
" Förtroliga samtal " (f r h latinet) och Aret dar- AlltBd kvalitetsvaror i Fruktcentralens butiker: Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringeg.
11, Bibiioteksg.
11, Kungsg.
57, Vnssg.
3, Vssag.
8, Vasag.
2.5-27, Vasag.
SS, V. Sluseg.
8, Cemt~aDbamgihdens, samra.
w5mthall.
Stockholm.
-.
.
p % Marcus Aurelius ' " Sjalvbetraktel- ser " (fran grekiskan).
1914 följer Platons " Gästabudetw och 1916 Petro- niusy " Trimalkios middag ".
Under 1920-talet sysslar hon åter huvuiisak- ligen ' med översättningar från slavi- ska språk.
E. Weers översättningar ornf attar, utom smärre saker i tidningar och tidskrifter, mellan 80 och 90 volymer.
En i sanning aktningsbjudande pre- station!
Och dock a r härvidlag inte kvantiteten utan kvaliteten det mest anmarkningsvard.a.
Översättningsar- betet var for henne ett kall, något av ett m e d s k a p a n d e.
Ientidnings- uppsats " Om Översättning " talar hon om hur en Översättare, när han får " den fröjden a~ omhänderta ett ock- så i stilistiskt hänseende tacksamt material " kan förnimma inom sig " som ett eko av det ursprungliga skapandets glädje ".
Man vill gärna tänka sig att.
denna rena fröjd ofta lyste över hennes utomordentligt an- strängande arbetsdag.
Den som läst hennes Översättning av Reymonts " Bönderna " påminner sig kanske skildringen av en fattig drängs en- samma död p &amp; stallets halm.
Utan tvivel har författaren här iistadkom- mit ett verkligt konstverk, men lika visst är att översättaren vid återgi- vandet av dessa sidor varit medska- pande i mycket hög grad.
En siidap prestation ä r sin egen belöning.
Men yttre erkännande har heller inte ute- blivit.
Så har Vetenskapsakademien tilldelat E. Weer Letterstedtska pri- set för utmärkt Översättningsarbete, ' och vara främsta kritiker ha givit.
-.
. '
henne de amplaste lovord.
Det ligger nara till hands att fraga .-:.
om en språkets mästare som E: Weer inte själv skrivit n&amp;ot.
En urklipps- .-.
bok i hennes gömmor upplyser om att hon verkligen skrev inte så litet fast - ' .- under olika pseudonymer.
Mycket av -.
detta är ju av mera tillfälligt och lo- kalt intresse, inlägg i dagens frågor, bilder up hemstadens liv o. s. v. Någ-.
., ' ra av prosastyckena ha dock beståen- de varde.
Sh vittna t. ex. företalen.til1.
, ...., flera av hennes Översättningar lika mycket om hennes utomordentliga .. språksinne som om hennes mangsi- diga och djupa bildning.
Men mest .. .- ' intressera dock dikterna: niigra ori- ginalsaker under pseudonymen H e- ..
'.
: l e n - F a v o n i u s och framför allt tolkningar av.
slavisk poesi.
M b g a.
.
.
av de senare ha ett högt litterärt .. värde.
Ett särskilt intresse äger ack ett. '
efterlämnat manuskript med titeln,: A c k e b o k e n.
Det rådde ett vac- kert vanskapsförh~llande mellan hen- ne och den i VaxEolm bisatte konst- nären Acke, och hon har i dessa an- teckningar, förda %ren 1908-1910, givit en levande och starkt personlig bild av den originelle mannen.
Ellen Wester var en sluten.
natur, ytterligt rädd om sitt innersta väsen.
.
.
.
:.
.
Här skall inte heller göras nggot för-.
.
.
sök att gii in p % detta.
Men s % mycket.
.-.
bör ändå sägas att hon var en an- språkslös, sjalvstandig, sällsynt ärlig.
natur, som under en nagot sträv yta ...
gömde en fin och vek sjal.
Därför Den omtänksamma husmo-,, d VG~~,, a l a t l d '.
;:, ' ' ', Lunda Tvättinrättning Garanteras ett förstklaGigt arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättni&amp;.
- - - - Telefon Drottningholtki 20 och 190 - - - - ..
.
.
.
.
.
142.
.
.
.
.
HERTHA - ' - - v a r ho6ocksA mycket uppskattad av - dem som närmare kände: henne.
I febr &amp; 1 9 8 träffades Ellen Wester helt plijtsligt. &amp; .den-sjukdom, som bröt hennes krafter och.
efter - B i l d e r f r å n e n v ä- r m- några veckor a n d d e.
hennes liv., För 1 g n d s k s m å g t a.d .fär under- dem SO^ kände eller.
anade.
vad ar -- .- rubriken på Lotten Dahlgrens nyut- betet betytt.
för henne,.
kändes det - givna memoarb&amp;, Memoarerna ä r gott att veta att hon b1evRbesparad $$k Marie Charlotte Nordenfeldts, och den förfarna.
långsamt ' avtagande a v.
arbetsformå- ' de har behandlats gan och nästan mitt-.uppe.,i s i n verk- och skickliga hand vi nu &amp; dan länge samhet: lugnt.
0c.h.
stilla.
fick: &amp; - bol %,.
känner som Lotten Dahlgrens.
Ock- glada humor, som- innan ' några hotand- aftonskuggor sa den goda.
iinnu fallit över heiines -- viige förlänat hennes tidigare böcker dess.
.
.
FANNY ~CKEMSTIERNA- särskilda charm, spelar h ä r kring i., '. '
.
-.
.
.
-.
.
.
.
-.
.
.!
.i -.
...
, ' '.
.
.
.
.. ...
-.
-. '
Nya $iklb~.-nd~m&amp;&amp;mmipr.
_.
.
.
.
personer och förhållanden,: ' med vän- lig sympati främst kring den flitiga dagboksskriverskan själv,.
~ a r i e -.
Charlotte.
...
.
H a l s i n g b or g: fru ' Signe., Brorström; " De stora andarna - ge sig+väl - mer fröken Ester Akerman ...
.
.
sällan tid att skriva ihallande dag- J ö n k ö p i n g: - f r u Annie ~ ~ r ~ s k i k h,.
Y ~ &amp; P P o ~ ~ C!
~ ", säger ~tgi~arinIla3l i sitt fröken I h d d E ~ ~ &amp; fru,.
Linnéa Palmgren, -.
förord, där hon o m w a r att ' Marie f r u Elin wallinder, - ' -.
-.
.
.
-.
.
.
.
K ' r i s i a n s t a d: fru.
~ l s i e Bertilswn, Charlottes utgör sexton volymer, fröken Brita Engberg,.
froken Stina Eng- somliga.
till som de.
berg, grevinnan ' p b a de la Gardie, f r u ... tjockaste.
postillor.
Den sextonikriga - Aslög Lindberg, frG TorbÖrg ~undius; fro- med keh * ina-LisB perssk, fru Linnéi.Siwen, unga flickan, som lade sig.
.
att i en journal nedskriva vad hon ' fr6ken Gerda stern:.
.
&gt;.
- upplevde; dagens händelser inom fa- L i n k ö p i n g: fröl &amp;.
EI &amp;.
~~risiin, Rimforsa.
.
.
miljen ooh i den lilla.
staden där hon - L u n d: frU Am-anda Andersén, fröken bodde, var heller inte på nå,got Sätt Ester Andersson, fru ~ m a l i a Bo~glin, -- fru en märkvärdig person, och Marie El2sabeth &amp; dc, fröken Birgitta Platou, Charlottes langa liv, under vilket hon grevinnan Ebba.
Wachtmeister.
.
,.
.
troget fullfölj de dagboksskrivandet ~ a r i e s a t d: fru- Klara.
.
- Bergitrand, .. - L tills hon fyllde attio år, dock lev- Skövde. '
N o r r k ö p i n g: f&amp; &amp; ~ l s a: ~ &amp; p e l l, de hon ännu tio till - bringade hen- ne- inga underbara öden ..
Men hon fru Anna Ydrén.
.
-.
S t o c ' k:h 61 m:.
fru Agnes ' Magnysspn.
blev familjens och stadens krönikör, V a r b e r g: '.
fröken Gerda.
~ e r ~ s ' h d t, Lotten Dahlgren: M a r i e ' ~ h a r l h t - .fröken Maria ' Eurenius; t e s d a g b o k.
Bilder från en värmländsk V a .x-j ö: fröken.
Gertrud Astrand.
- sm %stad.
Wahlström &amp; Widstrands förlag. '
*.
.
.
, ofifanget.
- a '.
;, ' ': .t- ALPKARLEO HUSMODERSKOLA.
M: die arbetshet.
N y kurs b6rjar l @.
t - --.
.
.
de auwsti och &amp; fatt &amp; 9l /, .. nhn.
undervisnihg i.matlag&amp;nk, bakning, linne- och klitdsömnad, ~8; ni-n~ och tradg~rdsskötsel: EngAngsavj$ft kr.
' 100.
Inackordering 60 kr.
pr m h.
StahstipendieS!
Prosp .. och.
vidare upplysningar ge-m Föresthdarinnan, Husmoderskolan, ALF KAR LE^.
.
.
Tel. 44 B, dlfkarleö.
I '
.
.
.
.
HERTHA.
.
143 under sextiofyrit års tid, och att därav att telegrafisten d &amp; kunde spdka kan bli b %de kulturhistoria från " det med telegrafisten anda borta i Karl- fordomtima Kristinehamn " (ty det- stad.
Pil 1840-talet etablerar sig en t a va.r staden som bildade miljön för h e i ~ e i staden som tar ' av folk med hennes liv) och soamide pernoiihisto- daguerrotypr " högst märkvärdigt att ria a r i och för sig naturligt - och se: huru på n %gra minuter ett porträtt blir det alldeles speciellt därför att blev fgrdigt utan att en mannisko- det a r Lotten Dahlgren som tagit hand ritade ett enda streck. "
Och 1856 ' diskuteras iiven i Kristinehamii hand om de gamla papperen, .Det a r %r 18T6 som Marie Char- frågan om kvinnors myndighet!
Dessa historiska händelser a r l o t t e ~ dagbok börjar, hon var Arsbarn med 1800-talet.
Man kommer således emellertid f å och försvinnande i de mer an hundra %r tillbaka i tiden, och många vardagarnas genom åren.
Ka- man får ' med Maria Charlotte upple- laser, slädpartier med bal, socitets- va en hel del märkvärdiga saker spektakel vid " brunnen " .om somrar- efterhand som tiden gir.
Det idyl- na, den årliga Fastingsmarknaden liska småstadslivet i Kristinehamn med hela dess vimmel och brokiga beröres då 0c.h då av epokgörande liv, konstmakaruppvisiiingar och - händelser.
En dag 1823 uppenbarar först och sist - charmanta assemblé- sig den första ångbAten i stadens far- e.r för den med, bruksförnamiteter vatten!
Redan andra dagen efter ooh grosshandelsmatadorer f rån åzigb8tsktiininunikationernas upprat- Stockholm och # Göteborg förstärkta tande a r familjen Nordenfeldt färdig ~ristineharnnssbcieteten.
Sällskapligheten g %r dock inte all- att probera märkvardighet en.
" Ku- sin Carl Ewert bjöd oss att göra en tid av utan sina offer.
Man a r på åiigb %tsfiird ", heter det i anteclming- supé med dans hos en f r u Knistedt, en för den 24 augusti dar det också 150 personer, kommer dit kl. 6 " om omtalas att båten hade " tre ganska afton " och skiljs å t kl. y2 5 " om mor- vackra och val möblerade rum ".
Men gon "!
Alla de 150 har suttit till bords Marie Charlottes moder, den ståtli- p &amp; en gång, dukat i. sex rum; det har.
ga friherrinnan Nordenfeldt, född g %tt " så ordentligt till att alla blevo Posse av Saby, berättar att " förun- väl serverade ", men - Atta dar efter derligt kändes det " ooh " just som tillställningen är fru Knistedt död.
jag skulle varit full.
Det sårlade som hade visst blivit förkyld och i en kvarn. "
E t t trettiotal å r senare uttröttad av sitt stora kalas. "
f å r Marie Charlotte vara med om Marie Charlotte har sin i dagboken avprovning av den nyinrättade tele- helt kort och torrt skymtande ung- grafstationen i Kristinehamn och ut- domsroman, som aldrig f %r sin lyck- talar sin beundrande förundran över liga avslutning men som utgivarin- o on Ni Vill B o CENTRALT OCH BEKVÄMT?
Bo d i på sthlms gris * ynglingaförenings HOTELL Bryggaregatan 10.
-: - Tel. N.
304 70.
Nyrestaurerat.
Hiss.
Badrum ' EL-EVER erhålla god undervisning i tillskarning, upp- sättning och provning itvensom mönsterkon- struktion.
Ellen Lundberg Birger Jarlsgatan 39, 4 tr. Tel. 15 50. '
.
.
.
I
- - 144.
HERTHA.
1 '.
, .- -.
-.
_ nan helt visst med fog menar,.
ha ut- lotte No~denfeldt fram i urvalethorn gjort hindret.
för a t t l ~ a r i e Charlotte Lotten Dahlgren nu publicerat och i skulle kunna bestämma ' sig f ör någon dennas egen ' kompletterande teck- av sina.
i och för sigv&amp;kligtacceptabla ning.
Man har stort nöje av att göra friare.
Sentimentalt känslopj unk-tbr- hennes bekantskap, s % val.
som av de.
dock varit ' henne främmande, där- att genom dessa tv &amp; par förmedlande av ' kommer intet till-&amp;nes3 den bild händer föras in i d e d i l l a glada dagboksbladen g e r a v henne.
Hon värld - ty så må den val namnas l ä r.
väl helt +kelt varit.
e.n trofast trots att livets ofrånkomliga påfrest-.
människa.
.
.
.
.
ningar och omskiftelse av .ljus och Bilden av ' ?en .helt liten ' kvinna, skuggor även hörde den till - där varm, vaken, god och glad, förtju- Marie Charlotte rörde sig i den stora sande i ungdomen, vördnadsvärd när kretsen av slakt och vänaer,.
med den, åldern fårat hennes drag ", säger sig idylliska lilla varmlandsstaden som .- - - utgivarinnan ha funn-ft trä.da fram bakgrund.
från de gamla anteckningarnas blad.
ELLEN KLZMAN.
Som siidan st %r ' .också Ma.rie.
Char-.
-.
-: ' ' t - ...
,.
,.
f.
.
.
en svenska fölkskol &amp; orgaiise- rades på .grundval av lankaster- metoden; endast om de äldre larjung- ' - arna undervisade de yngre,.
kunde det vara tänkbart att, såsom 1842 års stadga f örutsatte, fllgodose f olkun-: dervisningen med end &amp; en skola ' i varje socken.
Nggot d&amp;enniuhefter folkskolans tillkomst.
konstaterades med en förvåning, som vi icke ' dela, att undervisningen gav otillfredsstäl-.
lande resulf at.
Varför,.
f råglade man.
- sig.
Tor sten Rudenschold gav - bl.
a. det svaret: Ba.rnen behöva omedelbar.
.
undervisning a v lararen:.
.
D.
, '. '
.
, t Denna sanning kunde icke i lang- den bestridas.
Men- omedelbar un- dervisning stod det givetvis icke i en enda lärares förmiiga att meddela socknens alla barn.
Vad var a t t göra?
Inrätta nya.
skolor?
Sådant kunde icke ske, åtknstone icke i den utsträckning, som behövdes.
Då till- grep man en skickelsediger åkgard r överbefolkningen i folkskolan mins-.
kades därigenom, att de för undervis- ningen mest hindersamma barnen, nämligen de minsta, uteslötos från folkskolan.
Folkskolestadgans 8: e paragraf hade givit skolråden makt ' ' utför ~ e n o v e ~ i n au g.
ant; i&amp;t möbler, förstör ej den dlderdomliga prGgeln.
Kompletteringar och nya arbeten utföras- pd beställning.
Laveringar och inläggningsarbeten.
Ompolering, bo- ning och lackering, antikbehandling.
P &amp; begäran: skkser, ritningar och kostnadsförslag.
Moderata priser och omsorgsfullt arbete.
.
.
Sibylle$afaro 9, Sfoc~holim, Tel. 720 32.
Tel. 720 32.
,.
&gt;.
-.
,,.
:; -.
HERTHA.
.
I 145 I att bestämma, vid vilken Alde bar- uppenbart försummad, att den, på- nen skulle ål ' äggas skolplikt, likvill kallade: lansrepresentationens ome- med .den inskrankningen.
att skol- - delbara.
ingripande ..
Anslag lämnades e r ~ s gången ej fick uppskjutas längre an salunda t. ex. ' av ~ o ~ ~ a r b lans landsting till icke mindre an sex som-.
till slutet av det nionde aret.
Sju- och åttahringarqa kunde man alltsa maren.
1865 ' parallellt ' verksamnia avvisa, vilket ocksa .mycket riktigt " seminarier " inom länet.
.
...
.
skedde.
De erhöllo beskedet:, kom.
.
.
Ur dessa och liknande kurser '.
- igen, då n i lärt er &amp; sa.
För dessa framväxte i. slutet av 1870-talet lan-.
yppstod SA småningom en .preparand- dets.
.
.
.äldsta IAndstingsseminatier.
.
,.
k &amp; .till .folkskd@,.
.
som kallats små,- Folkskollärare yoro instruktörer vid skolan.
.
.
dessa sommarseminarier, folkskolla- f tt småskolah icke var någon av- ' .rare utsågos även sedermera till före-.
d l n i n g av; folkskolan, framgår tyd- ståndare för.
de permanenta semina-.
ligt .därav, a t t ' inga bestämmelser,.
rier, som landstingen inrättade; un -- som gällde foJkskolan, tillämpades p å ' *.
der det att folkskoleseminarierna .r+.
.
-: ' - småskolan:: de jjerspner, som husfä- .dan från början utrustades med ika- ' derna.
lejde till.
den förberedande un- demiskt bildade lärare.
- Småskole- .dervikningen, hide icke sasom folk- .i&amp;itution &amp; ä r säregen för Sverige skollärarna en ' i lag bestamd lön och.
(och Finland) och existerar uteslu-.
.
stadgade ~ans~llningsvillkor; när.
tand6 på, g&amp;id av historiska okh eko- -.
f01kskoleinsp~kt:i~onen.
å r 1861 till- norniska betingeker.
För den skarpa kdm, ingick det.,icke i folkskolinspek- dualismen mellan " smågkolan " och .. %öremas skyldigheter att.
övervaka,.
" den egentliga f~&amp;skolan~~ ha; aldrig.
eller .småskolan; för.
folkskollärarnas ut- .presterats någon .bildning irhättade staten 1842 semi- pedagogisk motivering, grundad på naner, men f or dem,.
som ' skulle un- vet6nskapens och erfarenhetens vitt- dervisa de m i n 9 a barnen, ordnades nesbörd.
- I barnets utveckling.
sker normalt ingen revolution vid tidkii. '
ingen utbildning.
D e t första, " småslfoleseminariet " i f ör övergången f rån andra till tredje vårt land torde ha varit den sexvec-.S skolåret.
korskurs, shp dåvarhde skolpiästeri.
P ' å 1870-talet.
gjordes en lovvärd.
C. Fr. på eget.
initiativ ansats.
till enhetlighet i barndomslä-.
anordnade i Stlpra Tuna ' aug.-sept.
rarutbildningen, i det att vid vissa 1864.
Landstingen, som 1863, för f olksltoleseminarier upprättades sar- första gången sammanträdde och skilda ' ai.delningar fök utbildning i v sökte: sig arbetsuppgifter, upptogo sm~skollärarinnor.
Det länder de frå.n början.
: folkbildningsproblemet; gamla hec&amp;rliga folkskoleseminarier- småskol1ärarutb; ildningen.
var så,: na till smälek, att de saknade den för-. '
,,, t ' ' s. '
' *, ' etterss son ' ' ' ',
4-46.
.
.
.
HERTHA,.
-.
mAga till anpassning, som di) tarva- Ty att förbättring behövs f örnekas des för att bringa utbildningen av icke av någon, som ratt taxerat småsko- l hksdagskallen.
grundskolans lärare helt under sta- lans uppgift.
~ i l na&amp;a tens hägn.
DH f olkskoleseminarieor- utredniw föreligga beträffande de bli- an- ganisationen nu a r för stort tilltagen, vande statssm %skoles~minariernas.
vore det ganska underligt om icke den tal, förläggning .o.
d.
Vederbörandes, möjligheten undersöktes,.
i - d m %n, tacksammaste uppgift blir emellertid småskollararutbildningen nu kan till- a.tt piivisa möjligheter.
till .rationa.li- godogöra sig de outnyttjade: resurser, sering av utbildningen.
Och sådana varöver f olkskoleseniinarierna för- möjligheter finnas.
- Då elevklas- foga.
Dessa äro plikostade in st itu tio^ serna enligt riksdagwie karg &amp; ' beslut ner, som böra utnyttjas till !hela sin skola malla ut till antalet 28, a r det- icke enbart att beklaga, ty stora kapacitet.
D &amp; årets riksdag beslutat, klasser framtvinga modeka studie- att staten skall övertaga småskolla- rar ' utbildningen, är detta beslut e n former av typen " enskilt arbete " till: .. konsekvens - flera kunna tankas - f romrnit f ör elevernas h j + alvstandig-.
-.
-.
.
.
av det faktum, a t t " .småskolan " 1919 het.
En omedelbar ' vinst av.
riksdagsbe- upphöjdes till rang, heder och var- dighet av att vara ett stadium av den slutet a r inskränkningen i Arets, elev-.
- - intagning.
Restriktionerna äro be- svenska - folkskolan; d e s .s, lararut-.
- hövliga.
De tjänstlösa .och de osiikert.
- bildning har ju alltid påvilat staten.
rån småskollärarinnorna h a r de anställda småskollararinnorri.as antal senare åren utgått en energisk aktion ar skrämmande stort.
för att i sammanhang med förstatli- Principen att staten skall svara för - gandet f å utbildningstiden förlängd all lärarutbildning a r höjd över all.
.
till tre år.
Riksdagen har:emellertid diskussion.
vid Faluns småskolese- beslutat,.
att.
småsko~eseminarierna minarium ha; vi.
emellertid haft an- fortfarande som hittills ' skola vara ledning tanka: hellre landstingets - tvååriga.
Någon veklagan över detta skötebarn.
an statens styvbarn.
Vad beslut, sedan det nu 6 n g %ng före- principalskiftet kommer att betyda ...
.
ligger, vi1 j a vi vi:d smAsko1,esemina- ' f ör småskoll~arutbildn~gens ut- rierna icke agna oss.
.&amp;t.
En mer veckling återstar att se.
Mycket be- f ruktbarande ' uppgift föreligger: att ror av den utformning, nästa riks- -.
inom de tv % %rens ram söka uppn.å en dag lagfäster.
.
förbättrad sm %skollararutbildning.
VENDELA WESTER WAHLSTRÖM.
- - ' ' ' ' ' ' ' - att ~ ~ ~ ~ ~.
~.
e j.
u. '
t k o under r n r j u n l i e och r augusti.
.
.
.
.
D A.
M, E .. .R '.
.
La0 sy Edra,.
.
k l a d e r.
hos: - ' ...
Regeringsgatan 88, SQoikholm
.
.
.
l.
. '
en 29 sistlidn&amp;janua &amp; inledde d r.
ning alls i i t e ä r ?tt enbart öks anta- DMontessori i - Rom den XVT:e in- e t, t e d a n existerande och al&amp;förtaL .. ternationella kursen i uppfostrings- rika; uppf ostringssystem samt ' for- konst, samlande.
: .kring sig en upp- sök- +tt.
modernisera u ~ e r v i s n i n ~ e n märksam och ivrig.
åhörarskara.
f r %n medelst ' revolutionerande- metoder., ' e j alla världsdelar,~~~inalles.
2 2 länder ':.
heller att blott ' hålla6 en.
.kurs i barn- Italien, M a n d,.
Sverige, England,, psykologi ', utan i-första hand G .för.
anmar ark, Holland, Schweiz, Österri- sina elever k1,argöra den.
betydande.
ke, ~ysklanid, - ~ i t h a u e n.
,.
Ungern; skillnad som existerar mellan- den.
Ryssland, ettl land, Polen, Rumänien; vuxne och bar$&amp;, såväl ' .fysiskt som Portugal, ' Indien, Argentina, ' - Peru; ' psykiskt, liksom de fel, vilka ' vi på Chile,, Australien och Nya Zeeland.
grund, av, okunnighet om nämnda begå.
.
.
De tyska, ungerska, rumänska, por-.
Skillnad tugisiska och +ilenska medlemmar-.
som " htgångspunkt t a r,, hon biolo- till.
hjälp för att bevisa att under.
ila hade, sänts p &amp; uppdrag a9 resp. I regeringar samt, de holländska av sta-,, den .period,.- då,.varelsen befinner, sig .. den.
Amsterdam.
/; i ' utvecklingsstadiet, den oftast före- ' FÖI oss svenskar ä r värdet av den-.
ter egenskaper helt motsatta.
dem, ila undervisning!
ej obekant, emedan vilka senare förefinnas hos.
den w x n e den redan utövas i nAgra; dock allt- ' individen.
Vi böra alltså betrakta och.
för få,.
skolor a v de bland.
pedago- jämföra varelsernas olika egepskaper gerna, vilka icke blott ansett s i g ha -, under- dessa bägge, .skilda peri,oder.
skal att rikta kritik emot ' tidigare Insekternas liv utvisar i hög grad.
.
utan även va- .-huru,som de färdigbildhdes arbete be- underviiningbmitod &amp; rit srvissade fördelarna hos de ' Står i den hjalp.de bringa dem,, som be- av dem prövade!
och införda Montes- finna s i g 3 utveckling&amp;adiet, .vilken '.
soriprinci ' perria.
Mycken okunnighet hjälp består &lt; ' att skrupulöst noga för- och miss.uppfattming om dessa råda bereda 8mgiviingen för de små som ännu; de.t ä r att hoppas att de i någon, skola utveckla sig.
Ett annat känne- man skola skingfas av följande ut-.
.
tecken, ä; att &amp; dan, den vuxne i sitt drag ur hennes före las ni ng ar^ I Ita- arbete söker andra fardïga varelsers- lien.
har - ~ont&amp;soris$st~met, sedan medierkan, d&amp;a aldrig f&amp;ekommer det erhållit stöd.
a v staten och dess hos den infantil ' a ' varelsen.
Denna.
aförande påbjudits, nått höjdpunk- haksom klart.
mål att av sig s j ä l v t och ' ei~sam u ' tveckl ' a sig till en: vuxen ten i utbredning.
Dr Montesson framhåller.
i sina ' individ.
Hela barnets mission ä r in- första f öredrag; hurusom hennes me- neslutet i barnet självt.
- liksom frö- .. ...
.
....
.
.. l ' ', ', s ',.
b, ' ' olm i e n ' s,, A .t t, 0.
.
.
b välsma ka " d.:e ' - b ords- och jnläggni&amp;ttika.
.
K &amp; Aktiebolag
-.
.
.
.
1.48.
- - 1 HERTHA r.
e t innehåller det blivande trädet - och.
det ä r av detta skapande infan- tila stadium som den ' vuxne får sin existens och sin fullbordany Hela upp- fostringskonsten beitar således i att giva ' den unge den omgivning öch den hjalp som hans utveckling kräver for att utan hinder kunna i allt lyda na- turens lag, d. v.- s. den inre disciplin som.
den infantila varelsen lydigt - Te- spekterar och som vi kalli instinkt.
.Det gäller att förstå vilken underbar mission barnet har i .att fullborda sitt eget uppbyggnadsarbete, för att där- efter ' f örsvinna.
Den vuxne har i regel v a e e n för- stått barnet eller ungdomen, ej heller behandlat den enligt de behov dess personlighet kräver, okh långt if r h att hjälpa t. oi m. oftast lagt hinder i vägen för dess naturliga utveckling ooh utt~$ck av vitalitet.
...
.
f öl j ande f öreläsningarna, i vilka hen- nes geniala beglivning och läraretalang framtriida, sliväl i sättet varpå hon avpassar ämnet för meditation som genom djupet och klarheten av de påståenden och exempel som hon ba- serar på nutidens högt utvecklade ve- tenskapliga biologiska studier och upptäckter samt på den erfarenhet ett helt livs träget arbete och egen observation av utvecklingsstadiet gi- vit henne.
DA ba ' met, säger d r ~ o n t e s s o r vi- i - dare, under den allra första tiden bygger ut sin självständighet med hjalp av rörelser vilka föregås av psykiska fenomen, ä r det v %r uppgift att låta det bygga i fred, att beundra dessa ansträngningar samt söka för- st % det föregående inre, ansträngande arbete, som framkallar dessa rörelser, med hela kroppen till hjalp för att n &amp; det för utvecklingen nödvändiga.
.
Detta förhållande kunna vi förbätt- Låt oss därför inte ingripa i tid och ra medelst utökande a v vgra kunska- otid och liksom skjuta undan barnet per; - fortsätter dr Montessori som går självt, skyllande p &amp; hygienen, vilket.
patagligt hårt, åt oss- och: riktar en oftast endast är ett egoistiskt syep- anklagelse mot den vuxnes högmodz skäl för att ej bli störda av besvär- egoism, rädsla att kista den lilla vär- ligheter.
.
dighet eller.
auktoritet h &amp; med .möda Vi böra inse att det psykiska liv, iklätt sig samt mot det alltför stora som existerar redan hos den nyfödde, nit och ' den iver varmed äqen den inte behöver stort mer amen förstå- bäste med yttre tvång söker.
skapa ende och kärleksfullt fö,rberedd om- fram en personlighet av .barnet - givning samt den respekt som varje då det ä r detta barn, ' som denna stora skapad varelse bör ingiva oss ooh ej uppgift ensamt tillkommer.
den onödiga och störande- hjalp som Första steget blir alltså.för oss att en härsklysten; ständigt brådskande söka forstå och erkänna de fil och bris- vuxen vill påtvinga genom att med ter dr Montessori.
allt efterhand fram- sitt hastiga och mekaniska tempo in- lägger för sina åhörare under de på- gripa, i stället för att avvakta barnets o '.
.
Worneopati$ka Sj~lvliikaPeri -. -- .- k d av Klara Pransén.
Första svenska original- arbete byggt pá egna erfarenheter.
Förord av lakare.
Erhalles A S.
F: s V. H. byra, Sibylleg.
36, Stockholm.
Pris Kr.
6.
Ny uppl.
9-10 tusendet.
[Igoppma1171g för v ä r k &amp; ~ ' v u l l m d i b e ~ ~ kylda händer och fötter.
iochino.
~ e g.
spe=.
Clary Dahlström Dalagatan 25, Stockholm.
Tel. 841 04, 10-2. m.
långsamma, - vittpmfattande ' och in- samt ' * ationellt ' och internatioyellt ...
.
samarb&amp;e; hetliga utveckling.
.
.
a t ' t genom anordnande a v och del- Vi f å ej, gent kmoi barnet den ständigt, trä-, tagande i utställningar.
i in- och ut-:.
mäktiga varelsen landet sttid ja kvinnlig yrkesskicklig- der störande emellan, avbrytande het och: företagsamhet;,,.
uppbyggnadsarbetet, hejdande pe.r- a, t * arbeta för ökade.
sonlighetens v.äxt 0 t h dödande själv- till yrkesutbildiing o &amp; specialstudi-.
-.
.
; verksamheten -: allt medan ' vi själva- er.
för .forvarvsarbetande kvinnor förbruka vår styrka 7 m &amp; väl u t - .samt.
.
.
göra den diskreta hjälp som: förstår - ' a-t t. i verka fÖ,r ' en sund soi, .att i tid trada tillbaka, stödja och.
lidaritetskänsla - kvinnor emellan .. uppmuntrabmen aldrig leda med v %ld, - Den svenska klubben b i l k r en lank.
den kedja, av organisationer,.
som ' sådana allts % som.
vår ' intelligens, och vårt hjärta böra ingiva oss att vara.
vuxit fram., ur en i Förenta Staterna %r 1919. bildad sammanslutning mel-.
Rom i mars 1931. '
lan affärs- och yrkeskvinnor.
.
Denna, .. * e. National Federation of Business.
.
.
.
and Professional ' Women, vilken satt som si$ mål att verka f ör samarbete -.
.
.
* p.
: och kamratskap mellan kvinnor i handel och-yrken och att främja de- .l.
.
:.
ras.
intressen och pe,rsonliga utveck-.
' ding; började sin verks.anihet, " fa ' ttig.
.
.
.
.
.
.
på alla andra ' tillg %ngaq-än den inne. '
boende kraften ' hos nitiska oGh mål- medvetna kvinnor, som fått sin h- D e n 6 maj. '
1931 bildades i Stock- ning i yrkes-och affärsverksamhet ".
holrri " Af f ars- och ' Yrkeskvinnors Efter ' ungefär ett decennium hade Klubb '?, en ' svensk avdelning av the; den vuxit ' ut till en omfattande orga- ' Internati.ona1 Fideration of ' Business0.
nisation med 1,200 underavdelningar and Professiona !.
Women.
- Den nybil- och 60,000 medlemmar enbart i Arne-, dade klubbens ändamål a r enligt 5 1 rika.
.
.
,.
- i dess stadgar: Under ~ r e 1928,1929 n och 1930 ut- a t t sammanföra kvinnor f r a n sändes: delegationer f r h denna sam-.
.
skiida verksamhetsomr %den, egna fö-.
manslutning till Europa på s. k. retagwe och anställda, utövare av G.ood Will ' s Tours för att inleda för- f ria ' yrken,, stats- och kommunalan- ställda, ' till vänskapligt praktiskt sam- - bindelser med den gamla världens, af f ars-och yrkeskvinnor, och.
klubbar arbete för egna, och gemensamma in- kommo- till sthnd i ett flertal europei-.
.
tressen; ska länder.
.Stravan ' till ett närmare a.
t t genom sin internationella an- samarbete mellan dessa nationella ay- slutning förmedla personlig kontakt delningar ledde slutligen till bildande med kvinnor ' inom motsvarande verk- ay ' en internationell organisation vid samhetsomrAden i andra länder;.
en konferens, som under sommaren a t t genom upplysningsverksam- 1930 hölls, i Geneve, dit delegater.
het, diskussioner m. m. väcka intresse samr@ankommit.
från sexton ' länder, för.
och giva inblick i aktuella friigor däribland fr %n Indien och Kina.
.
.
. '
vara I, ' - ' m ' f l, ' ' J '.
- &lt;, Aff ars- och Yrkes- kvinnors klubb.
, ' ' b I ',, ' ' ' C A L O R till+erki sppärater för ochleverera &amp; h- .meledningar, alla - brukliga system.
Ang- siiskhoi ".
TelmVaxq, köks- och Maskintvattsanlaggningar.
N.31825.
Teiepr.-+dr.v~rmeboI~get,.
De~infektions- O.
Steriliseringsanlaggn.
V ledning.
r m e- A.-B: ...
140 ' - HERTHA l \ uåltit för den ' sUunda.
nume- r a världsomfattande ' organisationens ve~ksamhet s ' amrnanfattas - i tre ' .pro- grampunkter: -.
1. att främja viinskapliga f örbindel: ser mellan affärs-.
och yrkeskvin-.
.
i nor i alla länder, -.
- 2. att åstadkomma, e t t.
samarbete dem .emellan i- gemenshma in-.
tressen, och 3. att ' verka för en, hög standard - i samhällelig.
- verksamhet såväl i ' hemlandet som i .andra länder.
Inom ramen for detta; program syftar organisationen '.
- till ' att f ör kvinnor över hela världen.
öppna nya ' möjligheter och geiiom praktiska an- ordningar vara dem till nytta i olika avseenden, på samma @ ng den för- en nödställd värld vill visa möjligheten av förståelse, samarbete och vänskap ' - mellan olika nationalitet?
; E t t praktiskt samarbete .- mellan medlemmarna etableras genom utby- te av prestationer och tjänster; ge- nom utväxling av talare .. och .före- dragshållare, genom b_eredande av tillfallen fil1 utbildning och special- studier, genom inrättande.
av natio- nella och internationella upplysnings- centraler samt genom studium av tek.
nik och metoder inom .. @ es- och af -- f arslivet såväl.
som på - hemarbetets område.
,.
Medan samrnans~utninien ' kvanti- - tativt utvidgats ' och praktiskt - taget omspänner stora delar av den civilise- rade .viirlden ' med ett natverk av or- ganisationer, har dess verksamhet kvalitativt .nått en kraftig utveckling särskilt, i Amerika; I Amerikas För- enta.
Stater utgives sålunda en publii ' ' ' * a.
.
n a p p a a m t v a i i mottagir bestiiijninp ar och lagningar av a O O SlZO @ ~ ä h ~ m r ~ o Oster- 0. maImsg.33 n. b .. Tel. 16193.
Uppet vardagar 9-7, lördagar d-2.
.
GER AIWIEUiE &amp; i ' - I (D ~ V R A W O I I i B ' O W.
Moderata priser.
Välgjort arbete.
-- - P kation, " The Independent Woman ", som behandlar frågor.
av särskilt in- tresse f ör af f ars- och .yrkeskvinnor.
Stora suriimor anslas till stipendier och understöd för beredande av ut- bildning A t blivande aff arskvinnor.
Genom en storartad upplysningsverk- samhet riktas medlemmarnas upp- .marksamhet.
på, friigor av betydelse f ör deras verksamhet, såsom skatte- och naringslagstiftningsfr %gor, och initiativ tages till behövliga .reformer p % olika områden.
Verksamheten har under de sena- ste åren blivit starkt differentierad och länkats in på arbetsfält med .stör- re vidder an .de speciella yrkes- och kiirintressenas.
Inom.
ständiga, på olika frågor specialiserade komniit- teer, som sortera under de ' nationella organisationerna, utföres ett impone- rande arbete inom de mest skilda om- råden.
- Särskilt anmarknin&amp;värd ä r in- riktningen mot social &amp; statliga.
och internationella problem.
Den yngsta av de talrika.stående kommitteer, som sortera under Förenta Staternas na- tionella sammanslutning, the Inter- national Relations C o w t t e e, inrik- t a r sig sålunda p % praktiskt freds- arbete och följer världspolitikens vik- tigaste aktuella frågor.
Ordförande i den svenska klubb- avdelningen ar försäkriagsinspektö- ren friherrinnan Marta Armf elt och i kommittén för det in$ernationella.
.
f r u Marta Björn- arbetet - advokaten bom.
, Stockholm den 4- juni - 1931.
MARTA BJÖRNBOM.
1 1 u 11 1, G i 1 l M e p .irwss~mae~g~~~ @ S U o a L D o o m
,.
F.-B.-E.-kret~arna.
.
~ftel-:ijil~.aårgnötesförhandlin~arnaga+.
Elsa Lovén, som i egenskap av kretsens '.
.. .- ombud nyligen.
deltagit i F.:B.-F:, s drs- r .å h k r e t s ii.
e d d e l n d k möte i Lund och Malmö, en .mycket både.
.
, ' deis &amp; ngåeh; de f a ö r e d r a g.
överskådlig: -.
och underhållande, val avfattad - Kq4e; sn &amp;; mnd&amp;n har anmodat ~ e k t h a s Te-.
.
och, framförd skildring av .vilken .av .daktion a t t till kretsstyrelserna förmedla ' kretsen, livligt.
s&amp;tel-ades.
.
.
.
.
.
6 '.
upplysningen att, &amp; rJcul&amp;.
med .förslug till.
.
&amp; j&amp;lutgdes, m$ .supé och.
+a &amp; .. föredra~sturnder O &amp; föredrag ko.mmer att ' kvarn, - varvid fru Vivi &amp; * g till eget ackom- ' utsandus under föl &amp; hiilften av ' september panjenlang sjöng.
någrá ' $Fridas, visor9 '. '
.
.
.
.
. '
.
nzånad ~ b i &lt; t, i ~ ~ s t a d s k ~ hade e ~ s den.
e n.
,.
.
.
H a l m s t a d s:k r e t s e 11 samlades fre: 8 maj tillsammans mgd stadens.
Husmoders-.
dagen den 24 april å Hotell Svea.
Ordföran- forening anordnat ett offentligt föredr &amp; i.
.
den, fröken ~ n n Ljungberg, a lanmade en Industrihotellet av fil. '
lic. Hernian- Sieg-: .. livlig och intressant redogörelse för årsmö- vald över .äninet " Ungdomen - inför yrkes: tet i Malmö och +nd och för- daryid be- ' .- valet,.
&amp; o ?o~niska och, psykologiska syn- - .handlade frågor: Därefter följde en livlig punkter ".
Hpsmodersföreningens ordf., frö-.
.
.
diskussion, 0111 VHra bostader ".
t Kväll ' en ken ' A h a.
: Hansson, hälsade.
de närvarande.
k ' slöts med sup6 oeh sanikvam, .varvid.
fru välkomna v ch överlämnade ordet till a p -: *.
.
Märgareta Nystïöri~ ackompanjerad hy frö- nens .föi.edl:agshållare; de närvarandes tack-.
ken Lalla Hjelmst$öm, gladde medlemmar-.
för.
det intressanta föredraget tolkadeg av na med sin vackra ' isång.
.
. '
.. kl; etsenS _.
ordf., '.
.
.
fru Elisabeth Sjövall.
'.
,:, .., Halmstadskretsen sandades ånyo den 2 9.
.
.
.
i d+ restaurangen ~ ~ 1 ö.
.
h M ~ a ~ r:i e S t a ' d Sk r e ts n hade .den 11, iite vid Tylösand,: Fil.
dr Laura Petri.
be-, maj ~~i1.1~iX ' Tlrilan~.
med fyra &amp; dra kvinno-,.
.
föreningir anordnat offentligt m a e å Folk-.
några reseminn?
från- en.
nyligen ' resa, till .Spien, .palestina och,.
skolans hÖgtjdss$.
Härvid * höll förestånda-, Egypten.
Hon uppeliöll sig sarskilt $d, sinrc.
" " 8 " vid:.
~ a r i e S t a &amp; 116krgre ' ~liek$Eliol~.
.
.
och rnohan1- froken Sigrid ' S V ~ ~ S ett S O &amp; IUlerligen ~ iiii.
' intryck av medanerna, deras religion, deras sätt att tressant och kl ' ar1,äggande.
föredrag om.
" Våra flickors utbildningsmöjligheter .inr.
.
.
behandla kvinnor o+ barn, fångarnaS,, ning och en del .soci &amp;, frågor.
Det On1 den.
L, nuvarande skolorganisationens a n stads-.
synnerligen intress ' ant?
och tankr5väckande,.
rVlfl.
Darefter upptogs f r ~ ~ om delvis hum&amp;tiska föredraget avtackades sjuksköteïska i Mariestpl.
Inledningsanfö-.
randet,hölls G stadsläkaren dr. G. Andrén,.
.
med varma appl@er.
1.
.
ochLdet s b r a behovet av en &amp; dan sköterska.
K a ' r l s t a d s k r e t s e n höll; den 27 påvisades i diskussionen sars@lt.,av fru.
april årsn~öte i Stadskiillar+ns klubbvåning.
~ a r i a n n e E: h a n, lasaretts !äkaien dr..
.
' Till stYrelse omvaldes: fru Gerda Hell-.
Bra ' ttström och l:e prbvinsialläkaren dr..
berg, o * f.?
fru Nancy Eawall-Gaqdell, vice Wwine.
, P å forslag av fru Nanna Nordal .ordf., fru .EJ ' sa Zovén, seki:, fröken.
Edit:, antogs ' .en till stadsfullmäktige stiilld resor,.
.
Aihrenlöf, lektor Karin Ringenson (ordina- lution: med anhållan att ett redin förra rie); fru Inez Lundholm, f r u.
Lisa Olde-.
.hös$en: fattat .beslut ' oin .anstäJande av.
eii Holmberg, Ifassaförv.
(suppleanter).
Till stadssjuksköterska ' snarast möjligt reviso~er omvaldes fru.
* Gerda Ol~son och ' .:.vefkstallas.
,:.
\.
, fni Elisabeth Ahlberg med Ruth Liliys Den 1 9 maj ?hade medlemmar i " $rets &amp; och froken Tliyra F,ieding soni: suppleanter: beretts.tillfiille Att bes5ka Tidning Tör Ska-.
.
: -.
.
. '
, fru ' s!
. '
, ' ?Get,,, n &lt; I 4.
I. "
, ', t ' ' I maj 8 ' nyeygda ', ' ', ' ', ' ", ' l b. '
' ' ' ',,.
F 1 C .. J.
1nneh.i Piihlinons " Bohhinderi C:, .D.
CARLSSON.
SpeeialiftC Handbundna band för oflentliga och: privafa blblioZek!
Humana priser!
Sergelgatan 4 - Stockholm i (Telefon 96 54.; .Etablerat 1842 ', I -.
-.
S.
.
Sthlms ~ental.laboratorium and tekniska ' Institut I,.
.
-.
.
&amp; -.
.
.
: .- E. Strandberg.
- ~ i r ~ e r j i i l s ~ a 127. t a n Tel. V. 620 60 g ' utbildning I ' ' talidteknik.
'., Specialkurser Aftonkurser:,.
-.
.
. '
m.
.
- '
raborgs l ä n s tryckeri, varvid redaktor Björck f ö r e ~ s d.
e såva-l sättmaskiner.
som en ny modern tidningspress och en äldre sådan.
. '
. '
' om.
.staden belagna badorten Kärra.
Kaffe intogs i pensionat Solbacken.
Man vandrade sedan omkring i den lilla byn och på stran- den och besag till sist Varbergs dispensar- förenings nybyggda trevliga sommarhem för barn; N o r r l ö p i n g s k r e t s e n hade, ons- dagen den 20 maj ett talrikt bësökt vår- stadsk kretsen hade den 7 maj un-.
samkväm å- strömsholmen.
- Seda!
ordf., fru Fanny B jorkman, halsat, de - ärvar&amp;de väl- der fru Hertha Perssons ledning sarnman- komna vidtog ett musikprogram, varvid Lil- träde i Hotell onti in entals festsal, varvid la damkören, anförd .av f i u.
E F r a Hait- fru Clary Schultz gav en Lintressant redo- zell?
utförde ett antal med s t o r t bifall mot- görelse för förbundets Arsmöte.
Därefter höll fil.
lic. Herman: Siemald, Lund, före-.
tagna vårsånger och .fru ' ~ e r t r u d Rasmus- drag över .ämnet " Typiska skiljaktigheter sen, ackompanjerad av fröken.
Margit Zan-.
der,: vackert och Känsligt föredrog roman- mellan man och kvinna .i själsligt avseende ", ser av skilda tonsättare, Därefter lamna- en föreläsare och ett ämne, som närmare des av fru.
Tua - Gärdstam och .fru Elsa ' två timmars tid förmadde hålla auditoriet .Alkman en redogörelse för förbundets års- i andlös spänning.
Föredraget beledsagades mbte i Lund-Malmö den 8 och 9 a p i l, var- av skioptikonbilder.
sedan bifallsåskan vid.
fru Gardstam tagit på sin lott ' första tystnat, avtackades tal.
ytterligare av kret-.
dagens.
- förhandlingar, fru A l!
h a n den sens ordförande.
Efteriit vidtog sambv ' am.
andra.
- Ordf. redogjorde häqpA for h k - Ö s t e r s u n d s k r e t s e n ' hade den 29 systerve (samheten i Norrköping, vilken igångsattes den 7 april.
pil.
kretsens initia- a ~ r i l ett .möte i läroverkets- aula, varvid kiv.
Samkvämet avslutades .med gemensam fru Ester Lutteman,.
Lund, höll föredrag i .ämnet " Människogemenskapens konst ".
tesupé.
Den framstående föredragshallarinnan be- V a r b e r g s k r e t g e n: anordnade * den handlade det djuptänkta spörsmålet på ett sakligt och fangslwde satt.
20 maj en utflykt i buss.
- till.
den.
strax norr: -.
.
.
-:,.
Tidskrift för den wenska loinnorörelsen, utgiven av ' FREDRIKA-BREMER- FöRBUNDET.
Redaktör: E: l l e, n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhhlla tidskriften.
Icke-förbundsmedlem~r pre- numerera B niimnate postanstalt eller i ' bokhandel, Pris för postuppl.
: 1 / 1 Ar kr.
6: 50; 1 / 2 Ar kr.
3: 60; 1 / 4 hr kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och atp.
: 48.
Kkvrabergsgat., Stockhdm.
Redaktionstid: tisdagw och fredagar kl. 1 4.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 w j e söckendag.
,.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
FZJLJ M E D E R T I D -,, H,ANDLA H O S å, Rimforsa i Ustergötland.
.. Ny kurs börjar den., .. - varje år.
.
.
.
.
I - okt.
' Ansokan insandes före den.
.
r j juni under adress: '; LANTHUSHALLNINGSSEMI- NARIET, * RIMFORSA.
~arjmf&amp;erin~en ' Hantverkaregatan 80,l tr. Odenplan, ' Stockholm.
I:a kl. ' Modern Domklippning och Ondule- ring.
Permanentondulering: Helt huoud 20 .. kr.
Stora w&amp;ra d g o ~ med m a k i n rem tagit '.
/: a prir f Paria och Amerika.
Umrea 1 ao expert med Diplom frdn London.
' i ".
- Fredrika-Bremer- Förbundets - - Telefon Kh.
311 21.
.. Lägre hrsen, 2-Brig verkstadsskola, avsedd huvudsakligen för kvinnlig.
ungdom med ', högre allmänbildning, medd.elar grundläggande yrkesutbild- ning: i klädsömnad.
.Högre ku~sen, l-Arig; avser a t t ut- bilda kvinnliga arbetsledare och yr- keslararinnor för beklädnadsyrket.
li ' ort.3iIdningsku~s i s h d, 3 mh., för utexaminerade handarbetslärarin- nor.
.
elevev mottagas i k m i v uti rymme.
.
- .Prospekt .. sandas: Adress Norr- landsgatan 20, Stockholm.
Tel. N.
123 99;.
Ansökningar insanoas - före 15 juni.
. '
skola ' för a &lt; med anslag av stat och kommun.
Höstterminen börjar den 1: sept. '
', '
Anna sandström.
AV flillevi Göde&amp;.
b.
Dansk ~vindesamfund ' 60 Äar.
Av Marie BjeLer: - - - -.
.
.
-.
I. F. U.
W:!
&amp; dsm &amp; i U.
S .. A.
Av Eva ~arnsfedf.
.
- Ellen St Wester.
~ G - F a n Ekensfiorna n ~ Lotten ~ a h ~ r e - n nya s bok.
AV Ellen Klernan.
... Småskollärarutbildningen och dess företatligande, Av Vendela -.
.
.., .Wesfei= ' Wa hisfram.
.
Dr ~ o n t e s s o R up$f&amp;trihgskonst.
~ Av NU den ivrigt efterfrågade - av.
Yvonne GyZdkn. '
L.
Gottfrid Sjöholm ' =o 3 i serien De sm&amp;.läseböcker~a £ör bredvidlasning under de - £örata skolken, ut- givna av Styrelsen f6r.sverigea sm&amp;akollirarinneföreoing.
ed aktions kom kitt^: ~ i &amp; d Bredberg, Karola PdlssÖn och L. Gottfrid Sjöholm.
Med talrika illustraJioner av G w t.
Magnwon.
Häft.
kr.
l: 10, inb.
kr.
1: 45.
Om ' den förut utkomna.
.
Karl.~-~.&amp;r v s infer-.r.esa som nu utgivits i andra trycka, skriver Folkskolliirarnas Tidning- bl.
a., att den smycket väl lämpar sig &amp; ven £ör lasning pi % högre stadier och &amp; r vardefull ' bredvid- Stil och sprAk belira.fta författhem anse- läsning ' vid behandlingen av Lappland.
ende som s-rpsinnig och.
- triif£saker barnpayko1og.s (Artur Stehrj.
Med illustrationer av Gust.
Magnusson.
Haft.
kr.
1: -, inb.
kr.
I: 30.
-, vei ii ska - -.
.
Bokförlaget Vosatryckuiet, Stockholm 893:.
,
