# ID: svediakorp-per2908
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,846
# sentences: 2,622
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


genoim.
a t t dröja, till i - juni med att Iösa S k a n s e n k - o r t e t,?
.
Jo; rantan.
~d:tio:-kr.
under .fyra manader = 16,667 öre efter 5. %.
.
.
....
.
- ...
.
.
.
- många gå&amp;r mera.
.under vdren och Firsommaren är skansen en an:.
genam: tillflyktsor~~för $ors och små.
Barnen ha- en tryggad kkplats dar,.
+och själv har Ni- många tillfällen till f örströelser, som int&amp;kosta ett ör9.
-.
.
.
-.
&amp; Ni gdbr miste - .. även b m jniijli&amp;h&amp;n att utnyttja de rabattf5rmåner ~ &amp; ~ e n k i r e n i n ~ e n s medlemmar åtnjuta i. ett hundratal affärer.
.
.
.
Ni riskeralP.
.
- -.
o e k s ~ ~ t t i n få t e ~k * ns&amp;boken, som nu utdelas gratis till nya medlemmar, minskas dag för dag, och sedan kan N i in te så långt upplagan räcker .. få köpa boken.
.
för pengar.
Det %r m en planschverk .i- .liopp&amp;Ijuptryck, e n prydnad för varje bibliotek och en utr -.
-.
miirkt present&amp;ok, - att Ni får en trevlig .tidning, S k a n s e n s N y h e t e r, afideles gra- till- tis, ochatt s k - a n s e n - f ö r e n i n g e n s ~ r s b - ' o k bkaledes.
stilles ~ d l e m m a.
r n a gratis, och.
.
.
.
.
- rakna.
efter,.-. --.
om inte de.f&amp;rnki.
Skansenföreningen erbjuder sina medlemmar, ge f u.11 valuta f ör - den Tåga avgiften., 6 Ni vinner.
: - i - --.
,.
.
.
.
.
...
.
p i a t t ann&amp;la E &amp; i dag, ty Ni kommer iindå att f6rr eller senare finna det fördelaktigt.
* t ' vara medlem.
Det kostar 10 kr.
för Er själv och 3 kr.
för medlemmar av E; familj, am Ni ä r bosatt, inom Stockholms lokalpost- område;.
.Medl.em.
b o s a t t i l a n d s o r t e n e r l ä g g e r - e n d a s t 5 k r. o in t å r ' e t., ' standig medlen1 200 kr.
en gång fur, alla.
.
.
- Tel.
713l.O. --,.
.
-.
Postgiro 51150..
.
.
ARGANG # XVIII.
.
.
.
FEBRUARI 1-r ' ...
, ' ' I.
.
: l: " i.
HAFTE, 2,., ' .. et.
f örutspås: ' fedan, att vahartslagen ' ' även vid denna riksdag kommer att segla .i motvind.
december i fjol uppvaktades socialministern av: ett a r 1930 års prciposition till van-.
antal kvinn~organisationer, nämligen.
artslag för vilken ' en kort re- ~risi&amp;mde kvinnors.
illtsförbund, dogörelse lär&amp;~a &amp; i Hertha ' s.
, mars-.
f8re.ningen Vita.
bandet, sveriges *.
a '.
: ' numlrier - i " fjol - förelades - fjolårets ' s ~ c i ~ l d e ~ g k r a t i s k kvinnofökbukd,!
ackl liga kvinnliga sam organ isa tio^.
rikidag, gair denanledning ' till ' åtskil- nek i Stockholm,~ syenska kvinp6p '.
liga wotio. &amp; i &amp; &amp; &amp; ta arnie., ~ e s &amp; medborgarförbund och.
föreningen motioner,.
.
.
de vor0 icke mindre a c Unga - kvinnors:värn, vilka: i e,n skri-.
åtta, - avsåg.o ratt så ingripande ooh yelse uttalade såsom sin bestamda -.
.
.
sakligt .motiverade förslag till änd- mening, att behandlingen av.
d e pr.0- ringar och uteslutanden i regerings- ' stituerade borde, helt skiljas fri) n: de.
-.
' förslaget.
, ~ r &amp; a n b läge var sålund@.
egentliga lösdrivarnas ' behandling.
.
ganska:.
f ?rvirxat och komplicerat,.
Och i januari i; år har.
en deputation.
Nar .darför andra ' lagutskottet vid en uppyaktat socialministern, överiam-. '
kedan långt fiamikriden rikadag skul- nande listor .med namn på omkring le y.ttra - sig om 1 f örslaget, befanns.
600.~ersone$ vilka.
instämt i de ovan t i d e n ' f ~ r ' k i q varför ~, ytskottet icke nämnda kvinnooiganisati~nernas ut- ansåg, sig kunna ' ingå i någon saklig talanden.
-.
...
prövning a+ propositionei j ' amte de -.
Vid utqrbetandet a v det nya försla-: motionsvis önskade andringaha .däri get till vanartslag hal&gt; ~ocialministern.
.
utan hemställde,, att förslaget ' måtte i ' betrak.tande såväl '.
avslås och frågan taagas upp igen vid ' prövat ' och tagit 5 .. denna - oppositions synpunkter som.
.
nästa riksdag.
~&amp;cialde~arten~entet ock de olika * .onskemål, v i k a kommo.
fick alltså ännu en gång taga itu med problemet om revision a; lösdriveri- fra &amp; motionsvägen vid f jolårets riks- - a rhqtionaiernas stand- lagstiftningen, och ett nytt förslag da, &amp; ~ å &amp; av ' tillkanartslag kommer åter att fore-.
punk * .sammanföllo f. ö.
' med ' den.
läggas: riksdagen till antagande - nyis.
namnda @ positionens.
Det i å r föreligganlde f s l a g e t till.
.
eller ' avslående.
Ty- förslagets öde som.
nu remitie?
ats .. till.
.
lär ' iral aven denna gång vara ovisst;: vanartdag.
.
.
.
.
- -.
Klok sparsaAhdt o &amp; god hushålhipg ar v ägen till en yggad Gamtid .. '.
.
handlas kommer sannolikt upp p6 årsmotet i april.
, .. ', ' N L ' ' -,, i ' ', s,, ' ' ', ' "; ',,, ', s.
I ' ' e '.
.
MED N Ä R A 4,000.
- P.OSTS PARBA N KE N.
POSTANSTALTER I ' TILL AVDELN.-KONTOR AR -, B A N K E N S O M A L L A NA
la&amp;.$det bygg$- i allt-; v$sentligt på 8kiida f öreteelser, friigan - ó3n prosti- samma grund ' som 1930; ' Ars pfopo- tutionen ej.
hörde ': hkmma i samma sition.
E11 delandringar ha enieller- lag som lösdriveriet; t.
t endast ett tid inforts just; för att.
tillmoteskom- ytterst ringa, av polismyndigheteriia.
ma ilågra av de önskemål, som ' fram- ' godtyckligt utvalt fåtal av dem, som.
föra ett sedeslöst liv, kunde nås av la- ställts i fjolårets motioner.
Det problem, bok i första hand-y&amp;-.
gen, i följd varav det huvudsakliga kallat ny prövning, var frågan om.
syftemålet med lagstiftningen, sam- Tagens tillämplighet~omr~de, d. v. s. hällets skyddande, icke kunde vinnas.
frågan om vilka-slag av sam~allsvåd- Motionärerna framhöll0 vidare, att Iigt levnadssätt, skulle- betecknas s &amp;.
tviingsinternering icke var rätta med- .som.
vanart enligt vanartslagen ooh let för de prostituerades tillrättafö- bli förem %l för dess ingripande.
Ing- rande och att äldre, of örbatterliga prostituerade, s- icke kunde taga - en hade i niotimerna elle; iiibm-oppo- hand om sig själva och utgjorde en sitionen haft något att Invanda.
enfot fara för sin omgivning, borde - kunna att lagen ingriper mot sådana perso- ner som luffare, spritl.aiigare, yrkes: beredas nödig asylv %rd enligt utvidg- spelare, sutenörer .:M.
: fl.
har ning av interneringslagen.
Vanarts- dckså varit enig om, att samhället ge- förslaget iniiehåller ocksh bestämmel- iiom f örebyggande - atgarder, arbets- ser till * ungdomens skyddande mot anvisning och annan hjalpverksam- förledande till otukt.
Shdana bestäm- het, söker.
f örmå .bettlare att efter melser borde enligt.
motionärerna f å sin plats i strafflagen.
Likaså.
borde f örmgga ärligen f orsör ja .sig.
enligt motionärerna frågan om upp- nu, som hittills, har den svåra punk- fordran till otukt, som aven upptages $en, den som man icke tyckes kunna av förslaget till vanartslag, såsom en e n a sig b&amp;, varit frågan om de se-.
I flertalet .av kriterierna för ingripande ' mot de deslösa,.
de motioner har denna, fråga också varit sedeslösa, i stället ha sin ratta plats den vaseiitliga.
.
m r r a r Möller och bland allmänna ordningsföreskrifter.
Hansson samt f röken Hesselgren.
an- Vid utaybetande av ' det nu före- sågo sålunda i isina respekthe motio- li,ggande förslaget ha alla dessa syn- ner, att .de prostituerade- borde ' lam- punkter tagits under förnyad ompröv- ilas utanför en blivande vanarts1a.g~ ning.
Förslaget likväl icke efter behandling.
Till stöd härför anförde dessa riktlinjer utan.
' har kommit till.
motionärerna i huvuadsak, a t t la; ett heit annat fesultat.
gen vore ensidig, i det a t t den rik- 1930 års- förslag tog bestämt sikte tade sig allenast mot ri~edellösa per- p % s jalva den lättjef ulla, parasite- soner och .praktiskt ' tag &amp; blott mot rande livsföringen, vilken a r ett ty- kvinnorna, a t t .. ' då ' lödkiveri och piskt drag för de egentliga lösdrivar- prostitution vore till sin vasenart två na likasåväl som för de helyrkespro-, a 1 l an ' s o en, t - -. '
d,.
G -- E Merprpg&amp;rpdspensiowaB -.
HARLIGT LAGE VID DALALVEN.
- - - FÖRSTKLASSIGT - BEGAR PROSPEKT.
EIektriska, Ljus- och Varma Bad, Massage m. m.
Post- och telegramad-ress: Herrgdrden, Gysinge.
Telefon: 2 och 27.
I ' ' stituerade.
Dar sades också bestämt sa ", ^ vare sig de uodandraga ' sig.
, f ö ~ ifrån, a t t iiioni - de sedesli3sks.
kategori sörj ' niiig eller .ej.
b l o-t t de, vilkk ' u~daiidrogo sig ett,: Det är enligt nu föreliggande, l * -,.
.
ordnat arbete,.
borde .göras till f öre- som: i.- 1930:: åts: föïsl ?g meningeh,.
.
mål för, sa; mhallsskyddande åtgärder, att.
~.barhsvårdsnämnd .. skall ha d l - socialt h jalaparbete.
samt, såsom en vanrlrtad ungdom under g1 år under.
.
sista 1 utvag, tvån&amp;internering.
En-, sin - behandling, ~ r å ~ h a u n r e d a in;:.
ligt aetta.
förslag.
kommo alltså de, gripande: gentemot.
sådan mggdoin 1;, ' iialvgrkesproskitu~rade utanför, och bör s k e.
.
enlighet.
med v ~ a r t s l a g e n s ' la.gen skyddade * sjg.
härigenom tamli-.
re ' gler-.
eller @ iiligt en, måhända.
u t i d -.
gen val mot - beskyllningen a t t ingripa ghd, - ba&amp;avå~dslags,tiftnir @ har: .vid '.!
mot enskilda manhiskars sedliga van-, utarbetigdet-.
av årets fiirslag.
varif ....
.
del:.-.Det v a r icke .mot.
v a n d e l n föremal för: förnyat ',: övekvagand &amp;.
' utan .mot den .. p a r a.
s i.
t e, r a a n.
d e.
h-öken: ~ e i s e l ~ r e uttryekte: n i siif,.
1 i v s ' f ö r i. n g e.
11.
som 19.30 års f ör- mobioh i f jo1 onskvaraheten av; r a t t.
slag.
ville insk.i,da ...
.
,.
bari1avårdsii~eb8 bestämriFi~ek:sk~l-,:, land motionäkiiia vid,.
f jolårets - - le bli * gallande f ör ' all oniyiidig ung-. '
.
.
riksdag.
yrkgde emellertid två, iiam- dom.
.
ätt &amp;.
till.
' ingripflde.
enligt.
.. ligen herrar ose ess oh och Hall&amp;, att ' gällande barnavårdslag.
: ar emell ' er- m- ' skulle bere ' d$ rliöjlighet till in- tid '.
m &amp; %, dlikret; ionär, icke.
bunld,in.
gripande aven m+ sådana.
sedeslösa, vid.
.s&amp;: preciserade - förutsattnihga~ '.
.. sony: icke undandrogo ' sig: a t t efter som u t i d e n föresiagna: vanartslagen:.
f ÖrmAga arligeii f örsörja!
sig.
Motio-.
S&amp;lministe &amp; f,ann det ' ' diirföf ' ii !-.
.
närerna önskade dolik, att ingripan- liebara.
en .fara ' att .medgiva i n g r i ~ '.
.
det mot sådana sedeslösa, d. v .. s.: så- pand ' e: gentemot ungdom.- mellan 18: i ' dana som hade ett yrke, blott skuile ' &amp; h 2 1 A?
p å samma: lösa grunder, -,.
. '.
f å avse h j alpåtgarder; såsom.
arbets: som - gälla för barnav&amp;rdslagens nu-.
: anvisnin ' g; öyerva&amp;iling m. m; bTvåiigs- varande Bientel, ungdom: under 18 .. -.
ii it er ner ii^^ genten~ot sådana halvpro.
år.
.
De ' 8omyildiga, som k o e t över. '
.
stituerade skulle.
6j f å. f örekornma a k 18-årsålidern, kuiina.
mera go- an.
.
.
naf an då det konstaterats, a t t d e dn-.
sprak a t t raknas som ' vuxna och ha '.
, '.
.
danidsagit.
sig ä r l i g s j a l v f ö r s ö r j i ~ h ~.
;.
a t.
t p å r a h a: starkare Socialministern har mu funnit detta för sin personliga fi:iheti v a d: där- ' '.
,.
.
- uppslag beaKtansvärt och gått (finam efter betriiffar frågan.
hUruvi.da.
man.
.
.
på den vägen: Enligt de£ nywför- vid.
själva åtgär.d&amp;na$.
v ' idtagandk slaget skall lagens ' bestämmelser a n.
.
skall: gå ' ' efter barnav %rds1ageii el:l &amp;?
.
: gående förebygg@nde åtgärder såle- efter: +a.nirt ' sl&amp;en, påp6kar so+dmii.
des h n n a tillämpas - på de " sedeslö.
nistern,.
.
att b&amp;navårdslagen.
.- även.
.
- I.
4 1, ' ' ' l t a ' ".
b i l ' ' b ',: ', ',, ' i ' ' a,, ' ' I, ' ' ',,. '
.
.
.
.
.
- - R A MsL Q S, A,,~+v.
; AT.-~- N.
N a t ii r J i ' gt a l k a l i i k 1.
~öAä&amp;g.
H+leverantörer till: H.
Maj: t.
K&amp;iun&amp;n.
.
.
.
av Sverige samt Hs.
Maj.
~ -. '
.
:.
~ ö i d ~ o,; - ~ c. '
~ h l s ö d r y e k:.
och H.
K.
H.
Kronprinsen e. '
~ af Danmark.
n ~ k
.
.
hi&amp;utinnan tillåter större godtybke och kan leda till - större stranghet gentemot.
den felande, .. något - som måste anses - ?lämpligt då frågan ä r om .den ' äldre ungdomen.
Beslut om skyddsuppf ostran.
till exempel kan .av barnavårdsnämn ' d fattas utan a t t några som helst hjälpåtgär- der f öregått.
Intagning ' eniigt van- artslagen däremot: får icke k&amp;nma i fråga utan a % f örst- ' .förebyggande hjälpåtgärder försökts och allvarliga Aterfall f örekgmrnit; Vanartslagens bestämmelser ' lämna således i mHnga avseenden bättre skydd.
för.
den per- sonliga friheten .än barnavardslagen.
Socialministern har darför funnit lämpligast att, i likhet med föregg- ende förslagen, lata - den.
omyndiga ungdomen mellan 18 och 21.
Hr be- handlas visserligen av barnavårds-.
nämnd men efter vanartslag;.
Personer ' över 21.
års Alder akul-le enligt 1930 Ars fö ' rslag omhanderta- gas ' av e n skyddsnämnd, - i vilken po- lismästaren eller.
befattningshavare vid polisväsendet skulle bara Sjalv- skriven ordförande.
.
~ e n n a anord- ning väckte stora betänkligheter.
' Re- lagrådet anmärkte, .att polisman borde vara sjdvskriven endast såsom ledamot, enär el j est.
skyddsnamnden.
lätt skulle komma att frainståsok en polisinstitution.
I huvarande.
försla- get har denna tanke - upptagits.
~kyd,dsnamnden skall här bestå av tre ledamöter, varav visserligen pojis- mästare eller viss ' annan befattnings- havare vid polisväseadet a r s j älvskril - ' ' ' * - ven men icke S &amp; S O ~ ordförande utan blott som ledamot.
Lansstyrelsen för- ordnar till ordförande den av de tre ledamöterna, som befinnes lampli- gast.
Till de mest svårlösta problemen vid 1; agstiftning mot lösdriveriet hör frågan om vilken myndighet, som skall ha att behandla lösdriveri- eller vanartsm %len i andra instans och således aga att bl.
a. besluta om så viktiga ingrepp i deri personliga fri- heten som en långvarig internering arbetsanstalt.
Enligt gällande lag ä r det länsstyrelserna och poliskam- rarna i riket, som utgöra andra in- stans för hanadlaggning av ärenden rörande lösdrivare.
I 1930 års förslag .bibehöllos länsstyrelserna såsom or- gan för andra instans.
Däremot slo- pades principiellt poliskamrarna, ehuruviil det var meningen att genom särskilda förordnanden 1Hta polis- kamrarna i Stockholm och Göteborg fungera.såsom andra instans.
Frågan om vilken myndighet skall handhava 1ösdrive.riarenden i andra instans hör intimt samman med den mycket omstridda frågan, huruvida lösdriveriet bör krimiiialiseras och behandlas av domstol, eventuellt be- handlas av domstol utan att det be- traktas som brott och belägges med straff.
Eller om man skall söka ut- forma en lagstiftning mot lösdriveri så, att dess sociala syfte så mycket som möjligt framträder, i vilket se- nare fall man m %ste undvika alla be- stämmelser, som kunna föranleda en.
.
t T i l l 5-o ' click tea:.
rekommenderas SORMA ' N T E S A ' * ~ e d a n ' m e r ä n ' s 0 dr tillbaka känt och.
värderat av thekännare.
.
.
.
.
.
.
sammanblandnini från allmänhetens.
relsen och statskontoret.
- ~ a n s s t ~ r e l - sida.
av ' intagning $ allmän arbets- serna .-.i nio, l &amp; ha ' yttrat sig till för-.
.
anstalt rhed ' ådömande av straff.
Här mån för den föreslagna nyamyndig- väga mot varandra n+urligtvis å ena heten, soni man tänkt kalla &amp; v å r d- ' sidan intresset.
a v att ' betryggande ' ' n a d s k o l l e g i u ' m.
övrig.aIäns-.
garantier ges mot missbruk ' vid At- styrelser samt socialstyrelsen.
och som beröra den ensk-da in- ' statskontoret ha ställt sig-betänksam-.
.
: dividens.
frihet, och å andra sidan at$ .ma, .mot.
.
tankeri på tillskapandet av.
.
.
åtgärderna mot lösdrive,ri&amp;, däri in-.
.ännu en ny.
myndighet samt för sin.
.
: begripet interneringen, icke skala d d.
' framhiillit, a t t intet större miss-. '
'.
, komma att f k m s t å såsom straff utan nöje försports med 1 ' ansstyrelserna; s.
: såsom sociala ' hjalp- ' och.
.
skydds@giir-.
handhavande ' av i.ösdfiveriärenden.
Bl.
a. framginge detta, har man ' me-.
der.
.
.
I fler5 av de har ovan namnda riks- nat; av den utomordentligt laga över-.
dagsmotionerna, bl.
a. i herr Möllers klagniiiiiprocefitefi.
: Ingen av de till-, och herr H,ans$ons, hävdades med '.
sporda myndigheterna ha i sina ytt-.
.
skärpa det principiellt olämpliga i att randeiberört fråga.n om ärendenas.
.
låta avgöranden angående en persons hänskjutande till domsfol.
D &amp; ha,.
frihet. '
vara, s å i d p ~ hittills,.
beroende emellertid: i, utlIitanden angående de.
av administrativ ' myndighet.
Social- förut framkomna förslagen till.
revi-.
ministern har vid Övervägande av de sion av lösdrivarlagen bestämt ' utta-.
.
olika synpunktki m&amp;, kan lägga p å lat .sig Såval mot: en kriminalisering.
.
denna fråga fun$it; att strangt taget av lösdriveriet som mot, en judiciell: intetdera .av.
de båda alterhdiven - behandling rutan kriminalisation.
.
,.
.
administrativ myndighet eller hand- Sckialministern har, trots.
at$ fler.
läggning vid .doqstol - kunde anses talet av myndigheternas uttalanden .r tillf r ?dsställande.
Hap anser dairf ör &amp; ck .emot tanken på ett nytt.
organ ...
.
yara ' att tillskapa en såsom.
andra instans, ' tillrått denna det lampligast; Kelt ny myniiigliet för van&amp;Asrn.
- i, utväg och föreslår .. nu ' ett vArdnads.- andra instans &amp; h ge denna nya myn- kpllegium bestiiende av fyra ' ledamö-.
.
., dighet domstols karaktär, på samma .ter; av ' .vilka.
ordförahden bör .vara gång som en orginisation, lämpad att okdharie innehavare av domarambe-.
handhava alla de viirdnads- och över- te, med.
domaremyndighet allts&amp;, samt *.
vakningsuppgifter, vilka ' böra ingå aveövriga ledamöter en Iihor vara laka-: " såsom led i denna lagstiftning.
En.
re, och- två: f alkvalda.
Vårdnadskolle- promemoria rörande detta ifrågasatta giets verksamhet.somriide skall sam-.
nya organ för handlaggning i andra manf alla ' med länets.
Kollegiets, för- instans av lösdriverimål har utarbe-.
handiingak.
skola vara of f entliga, den tats inom socialdepartementet och ut-.
felande skall ha ratt att f å forsvars-, sänts .på remiss till samtliga lanssty-; biträde, vittnesförhör under ed skall.
.
.
relser och poliskimrar samt socialsty- kunna.
anställas inför kollegiet, jäviga ' I, ' ' ' ', ' ' ',, ' ',,, ',,,, ' ',, ',
.
30.
&lt;.
...
-.
, HERTHA -.
.
.. v - ': - ' f.
, -.
.
.
.
.
.
_.
:. '
I.
. '
- PVUTH ST; TERNSTE.DT.
.
- z.
GERDA LJUNGGREN.
.
.
.
.
östersundskretsens debut.
.
Den 19 januari var en stor dag f ö r östersundskretsen.
Jämtlands lans.
nya landshövdingska, fil.
d r Hanna Rydh Munck af Rosenschöld hade val- villigt tillmötesgått, eki anhAllan om ett föredrag och som ämne valt.
" Ech- n-Aton och Tut-anch-Amon, en re-: volutionär fred.sfurste och hans.
re- aktionäre svar so ii " .^ Denv talrika pu- bliken f61 j &amp; ' med stor uppmarksam- het det intres.santa föredräget, som illustrerades med en hel - del utomor- dentliga skioptikonbilder.
Genom sitt vinnande framställningssätt erövrade doktor Rydh helt auditoriet, och takt- fasta hurrarop besvarade det för hen-.
.
.
ne utbragta levet.
I ortspressen omnämndes aftonen såsom ett evenemang,; och styrelsen har till sin glädje fått erfara, att kret-.
sen genom * denna afton fått " vind i seglen ".
Vi tacka varmt Stockholms- kretsens vice ordförande, ledamoten av förvaltningsutskottet, för den- stöd- jande hand, som hon räckt oss:.
.
personer skola.kunna ' höras utan eds- ansvar, kollegiet skall införskaffa bs hövlig utredning samt föS sådant an-.
damål erhålla.
handrä$ki~ingggav polis- -.
.
.
myndighet.
Vad beträ.ffar.de åtgar- -.
der, sony kunna vidtagas av kollegiet, -.
.äro dessa utformade i-:riar &amp; överens-.
-. '.
stämkelse,med dem, som enligt före- län~s ' t~relsen till,.
.
gående f örslag stoclo.
...
.
L .. A-.
.
-.
.
.
.
. -- IJUUO.
.
.
.
.
.
' 4 1930 års f.örslag framholls,.
att .. anstaltsvasendet kra+de eii.
ornlagg- ning och att sådan omläggning måste förberedas genom en mera, djupgå- ende utredning. '
aveii- n u v a r d e sch cialministekii f inner en dylik utyed- a n g: erforderlig .och f rakhållek, 4atk .den särskilt borde sysselsatta sig med spörsmålet om .den .utb.yggn-ad av a.n- staltsväsende6, - som krä&amp;.
med hän- syn till.
behovet a v ungdomsanstalter. '
.
.
.
.
- har - inkailat ti-e kvinnliga postexpeditörer ' att ge- nomgå .postassistentkurs.
Härigenom beredes - för forsta ' gången, efter be- hörighetslagens ikraf ttradande till-.
falle f ö r kvinnor att utbilda sig.
för de högre tjänsterna inom postverket.
D e nu inkallade ' kvinnorna ha re- dan under ett-par Ar fAtt sin ' kapaci- tet prövad genom tjanstgöring som postexpeditörer, under det att ' de man- liga eleverna, i postassistentkursen ut- valts f ör denna f ortsatla utbildning utan motsvarande - prövning.
Lik- ställigheten vid.
postverket lämnar sålunda alltjämt .en del övrigt att.
önska .. '.
Det illt&amp;ffa.de är, dock ett fram- steg.
.
. '
Kurser i fjaderfaskötsel vid Rimforsa.
, Under tiden 20 febr.-8 juni " och 25 aug.
- 17 nov.
anordnar Riinforsa Lanthushåll- ningsseii~inarium utbildnjngskurser i skö- tande av höns, gass och kalkoner.
undervisningsavgift .för elev vid f jader- faskötselkursen är: teori och praktik kr.
10 pr månad, ensamt praktik kr.
5 pr manad;.
inackorderingsavgift, delat rum, kr.
65 pr 111 Anad.
I enstaka fall kan niojligen elev antagas aven p % annan tid an den ordinarie kur- sens, och elev kan även själv f &amp; bestämma hur länge hon vill deltaga i undervisningen, längre eller kortare tid. '
' *, ' ' '
.
.
.
.
r.
: C.
.
.
\.
.
:.
- ',.
.
, i,.
.
i,: I.;.
.. L ' ..... ' i a vår tids k&amp;iitj~r~ln: i i r &amp; e öv &amp; -.
' de.
.
.
.
gamlai .f ormerna ar: ' omöjlig.
.
', Ty. '
~ a ~ a ~ h, i l ~ l S l.
med + g r e, intresserade: i~.
.-$q - urigä .. fiiik@$ag f ria .st$lhjn&amp;, .. i - fiii.ck&amp;.f$jei ' .$~ självställdiga:, &amp; h y å i t land - ... både.
dera8 som .. annu rkdaii obei. &amp;!
?d,k - uii&amp;i ': d6tt,rars.
g&amp;ind@n % inte h u h i t: bli .&amp;h &amp; f a$, +: i '.
bkh l&amp;l$eri,, så.
: tänk&amp;: de ofta med ar.
.
" sj ' alvf orsorjande ' ' 4 ar ' .g.
ound: ..... _ &amp; tt \ &amp; st; en@d ph ', ' sin .. &amp; i?
- gd&amp;n,, ganglik $öljd:.av.
vårt samhalles nu- p &amp; liuiy ' @ sikt.
: bkgr; in &amp; ': flickors, itar.an-de ', stru.kur. '
Allts., vi ' s &amp; ' in.
.
...
k c ~ e i s e.
h e t.
då var.
.
.
.
- ' -.
!-.
,.
* f 0,.
&amp; tt; ' £i$tu~n,, .. inte.
: infos: ett .pro: '.
.
flickor.
hål?
.
.
.
vala.
: ar ' d &amp; ' mycket ' länge sedan ' 61em.
: ': Så '], ange som.
.
.
.
.
.
.
.
.
J.
då det $n&amp;~b, ' o@ags&amp;n1de: för e n ung ', ler $ig, hemma i .. Sverige:,.
, M&amp;~ hur ter aig.der$s helt f&amp;k &amp; fli ' cka / t .ensam gå över Norrbro, p.å utländsk;.
.
bot+ den .kidens, " snobbkinna ".
i huvudata- liga f~ihetskarlek.
.
.
den,. '
Men d.ock, i huru vitt skilda - är ten '?
; 1. mera - förlåt uttrycket.
', - icke ' f Qrh&amp;llandena im och d,e sok,.
' r&amp;d- efterblivna .lander.
Anses det s o m p k de bara för '.
en '.
fyrtio,.
fe,mtio år.
se-.
get, hot ptuidigt om.
en.
eller t ?$ dan! '
D å k+ f ö ~ k l ä d e s ~ ~ s t e, ä, ?-.
m e t unga &amp; hskzi flikkor reser.
orkkrjr &amp; ' nu?
.gallande kraft, om än- modifierat @, å, egen hand och roar.- ' sig, exeinper:.
,.
i jäkförelse, hed skick ' &amp; h, bruk.
un- !is i e t t ' .latinskt land?
: Forstår yerk- der.
.eii.
langre bort belägen tidsperiod .. ligen.
deras.
eventuella beun.drare.
och N u .finns .knapp:ast nå,gra .konventio,-: kava1 jerer .- bekantskaper g ö ~ s ie-.
+ella h i n d e r i f$&amp;a o * uingä&amp;es- kahd ' e 1,ätt niiaf6&amp;id6n -, att det finns.
.
- och.
.
nöjesiiv.
De hinder, som finns a r unga: flickor s6m: i n t - e vill ha aven-:;: av ek&amp;x$nisk.
' o&gt;h praktisk natur.
el-.
tyr, f &amp; t ä n, d6 roar, sig utan protik- ler bo.tti&lt;aF i de.
.
.
ihdividuellb sinnep tioil i siillskap med dem som.
.
.
tillfal- ... y.
.
a r t e k - Alltså - i n s k r ä n k &amp; ~ ~ a r n ~ ligtvi!
kominer i deras väg ?.
'.
.
.
...
.
.
?ch ' h ä m n i i i g ~ r n äh: ~ inte.
specidlt ka- N &amp;; mycket: ofta.
begrips detta inte. '
.
.
rakleristiska för, unga: flickors lev- alls.
.
j&amp;g.
summ&amp;ar ihop ' vad; jag, ~adsforhållanden.
~e ä r av allmän-, s k t t hö *,.
.
*, htalas ' und &amp; fie$&amp;r., mänsklig natur, &amp; h f å i-, ett.
latin &amp; lahd, .. ~t- '.
.
.
de: som &amp; ga inte under någonform .. fAr.
.
vidkännas.
.
jag pastå,.ait iiell, s $ yagir.
.
.
dem ....
.
.
.
- .. seii fe;.
din si.en,ska friheten.
i f$ga.
".
-.
.
- .... H,ur vi .iiu ställer oss till utveck-.
.
.
.
orquriga.
f l i c k ~ dar t a r mycket ringa;., ' lingen i detta hakseende, om vi reser-.
.
.
.
.
.
iratiollslöst.
gladgr bss, at, dpn frihet.
, Trots, turisl$nvasionen från så väl * som aridra " f ~ a ": l ä ~ d e ~.
; ~ + blivit de:: s&amp;llska flikkor- nss lott iller agnii en.sa&amp;adeni ' sii &amp; sjalvklafi näry a t t m i 8 s f ö ~ ~ t å h d.
. '
åt den.
.
goda tiden ", s.?
inser denna pulikt -, jämte.
mycket annat vi ' dock.
.
a l l a att.
.någon .återgång till ?bm hör sydl&amp;nikt kynne.
till.
- ' kan - z f i ' s.
' I 4 a J 1; s ',. '
' ' ',,,, ' P. ' '
, ', t ' .,. '
' sej, I.
!
, ' ',: som ' SV^&amp; &amp; unga: 1, Pi % ',: STANDARD, ' ~ e r n.
~.
v i i f t, Renoi$ Kohststoppn.,~ .. Pr ' ässatelje el ..: S. '
17788.
.... BLEKINGEGATAN: ~~,; STOGKHO&amp;M:.
- T&amp;.
; ' S.
' 17788 ...
.
.
Kvali1tetsutf (irande!
5 Snabb?
leve; a&amp;ider!
~ ~ l l i &amp; z.
, ~ r i.
: s &amp; Ring!
för härnthing o. hernsä ?dniig; .Förstklassig, efter modernaste principer arbetande: prässnings- och renoveringsateljé är oppad ' 36, i foren.
med mottagn.
a \?, k m.
tvätt, farghin ' g etc. för Kronans Kem.Tvätt-&amp;Skönfargeii;.
.
Blekinge+.
S.
.
0 I.
.
- / l., '
.
...
.
3.2.
- HERTHA medföra situationer so &amp; inte är så, tillströmningen till franska Schweiz latta att klara for en flicka; ' av unga flickor från olika länder a r V a r e det Iangt från mig a g vilja mycket stor.
I Lausanne, dar jag skruva utvecklingen, tillbaka!
Något innevarande vinter vistats under nag- generellt underkännande - av u G ra månader, blomstrar P e n s i o- flickors förmåga att reda.
sig på .egen n a t s d e j e u n e s f i l l e s i stor ~ hand i en o r n g h i n g med helt olika yppighet.
En ~ a u s a n n e t i d n i n anslog synpunkter an dem d e a r v a n a vid elevantalet från främmande länder kan ju inte komma i fråga.
Men nog till omkring 1,400.
Av en särskild anledning satte jag innebar unga, " svenska flickors stall- ning i utlandet i - viss grad ett .pro: mig i förbindelse med ett flertal av dessa pensioner, så val ' större som blem som kan förtjäna begrundan.
mindre, och fick anledning hapna Bör man inte - viil uppgörande av resplaner - mera än vad ofta .är för- över den noggrarina " s~rveillance " hállandet - taga hansyn till .det fak- av eleverna (av vilka m h g a iiro i 19- tum att uppfattningen ' av vad unga och 20-årsåldern) kom d &amp; Anses nöd- flickor kan göra eller l ~ t a a r.
helt vändig.
Hur kan det smaka en ung olika i åtskilliga andra.
länder mot.
- svensk flicka att inte ens på förmid- ' vad den ä r i Sverige?
Vore det inte dagen f å gå utanför pensionens h-nk skal att särskilt ur d e-.n n a .byn- och stör annat an under uppsikt av punkt Överväga huruvida den unga en lärarinna!
Som praxis ar.
i de stör-.
flickan.
har tillräckli&amp;, omdömeif ör-.
re pensio ' nerna, vilka emellertid i.
måga, takt och ' .savoir hf * ire f ö r att manga fall har park med tennisbana tillfredsställande ' sköta sig par egen m. m. till elevernas förfoganade, något harid i en omgivning - präglad-av en som i sin mån.
förhindkaf kanslan av helt annan livssyn %n den hon ä r van instängdhet.
I den största anstalten.
vid?
Jag tror att vi, a r alltför .be- av dem jag besökte, med plats för.
- nagna glömma.
bort att.
skillnaden femtio flickor, brukar t. o .. m.
- efter mellan syd och.
nord inte bara beror vad jag hört genom en elev dar - en.
, ...
.
.
.
.
lärarinna göra rond varannan timme.
.
p &amp; latituden.
.
.
En form för unga flickors utrikes- i alla rummen för att s e till att ingen sejoure ' r,, vilken i fråga p m personlig olovligen awikit!
Jag kunde inte 1å- frihet i teori och prilkik företer den t a bli vid mitt samtal.
med en pen- -.
yttersta kontrasten till nöjesresorna sionsf örestandarinna att kanna en - på egen hand, a r vistelsen i dessa sko- viss sympati med de rebelliska sven- lor och pensioner i olika länder dit ska flicksjalar, som hon tydligen haft.
.
man plägar skicka .unga flickor i ton- erfarenhet av.
Svenskornas oberoen- åldern för studier, sarskilt för att de och självständiga sinnelag konsta-., - förkovra sig i ett främmande, ' språk.
terades utan beundran, men visst Schweiz åtnjuter ju stor berömmelse fanns det svenska flickor som var f ö r sina undervisningsanstalter och " exquises ".
Och intelligens fattades .eg ' ' ' ', ' ' ', .er~ana:snna~~s ~ANAT~RIUM t " ~,ygy.
.
.
.
P e n s i o n s p r i s f r: k.r.
1 ' 0: -- '.
.
, Inga inskrivnings-, kurplats- eller läkareav- gifter utöver gegsionspriset.
intendent och överläkare D:r J.
A.
ANDERSSON.
vis ' st inte.
En förtjusande, flicka med inte.
a,inatAn förstå dem.
De .ha att botanigka intressen från, vill jag min- &amp; ara för flickor, av alla möjliga na- nas, Visby kom vederbörande att för- tioner,, - vars anlag, karaktärer och 18ta andra som hon, funnit besvärliga.
vanor.
.de i n t i kannei till; åtminstone.
.
.
Vad ettagar representanter för and-.
under f ö r i t?
tiden.
.
a v flickornas vis- ra nationens flickvärld tanker ' och telse i ' pensionen.
Sakert.ar a t t flic-, tycker ' fick jag också lite hum om.
korna i dessa schweiziska pensioner.
E n ung amerikanska fann den klos= erhåller en s6rartad kompensation terlika avskiladheten så bitter a t t hon ' för ilen.
temporära förlusten ' av sin inte ville följa med sina kamrater på frihet genom utmärkt underirisning, en av skolan ordnad sportvecka uppe ' friluftsliv; ooh sport i den härligaste i bergen.
~ ~ c k l i g t v hade is h &amp; till.
natur .samt f örströelser.
.
.
.
.
av.
många .... sin disposition en älskande nioster.
slag.
'.
.
,.
som följde med henne .till de högre Naturligtvis kan ' inte de rigorösa regionerna och inte .förbjöd1 skidåk- bestammelse&amp;a - i dessa p e ' n s .i o- -.
ning och annat " fun " i sällskap med n a t s '.
f l e j e u k e s f i-l l e,d, ' dar unga hedar.
I Lauswne, d ' är mos- eleverna till stor .del a r flickor ' från tern tillbragte större delen av vintern andra länder,; Anses betecknande för.
på ett mindre hotell, .fick flickan inte '.
den .allmänna uppfattningen i Schweiz, ensam färdas .de tjugu minuterna a d e n d e.
l a d e t s egna unga döttrar från sin pension till .. mosterns hotell och deyas stallning.
Inte a r schweizi-; - utan måste av mostern avhamtas.och.
ska föraf ' drar för döttrarnas rakning ' personligen återlamnas för att de- så radda för- ', ' les jeunes gens " vid skulle kunna yara tillsammans.
, dniverkitetet.
i soin - pen: En ung polska, ' som ' efter slutad sionföreitåndarinnorna, # vilka, efter kurs i en pension i Lausanne hamnat vad det förefaller, betrakta studen- fri ' och ensam på samma hotell som terna ungefär som glupande ulvar de ' jag, skrattade gott å t övervakningen.
, dar gå omkhng " sökande vem de upp- i pensionen men, tillade att, så länge sluka.
&amp; 8pdeW - av deras elever!
.
hon var dar, tänkte hon * inte på den Men: man: Behöver inte resa ens sidan av s-aken .. (Vilket alls inte.
ar ' så långt sydvart som till ' Ita-.
underligt, så utmärkt trevligt som det, lien för ' att ' finna att de svenska vanligen a r ställt för ' flickorna i andra flickonmas frihetsbegrepp inte riktigt avseenden ..) stammer med gängse föreställningar Vad man må tycka om regimen, i en del andra länder.
Det kan .ha en.
, men sätter m g sig in i dessa prak- viss praktisk betydelse att inse detta.
tiga, ansvarskännande pensjonsf öre-.
,.
ANNA KLEMAN.
, -.
ståndarinnors stallning, så kan ' man ' I o ', ', a ',, l ' aus sanne, ' I.
.
.
SY EDRA KLXDER SJALV!
...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Sy dem efter ULLSTEINS ' OC~ VOUGE9 &amp; mönster som finnas i.
ett m cket stort urval vackra och m o d e r n a r n o d e l l &amp;.
~ ~.
~ ~ ~ ~ l ~ ~ och YOUGE ' S nyutkomna modejournaler finnas hos MEETHS som lir e n s a r n t ó r s i i l j a r e ter S v e r i g e a v d e vlirldsberiimd&amp;~l~- klippningsmönstren.
MFFTH S.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. a.
- - .t.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
e;.
.
.
.
.
.
;.
..
-. '
a.
,.
.
.
.
.
.
.
. '.
: -,.
.-. '
.
-.
.
.
.
I.
-.
.. - att Xika.
.
:.
.
.
.
.
.
I ' 1 -.
.
:, .. - -!
;.
.
s.
a - .......... d A.
K v i n n o f O &amp; i ~ ' i i ~.
~, $ a &amp; I r i .ämna-anordna - u p p l y s.
n i.
&amp; s k u r - ' n e n; kuniia för detta ä n d a d l a n s ö k a ' om smärre s.
' &amp; &amp;.
.
.
i.
s o c ' i a l ' i 5.
-.
&lt;.
.
... penriingbidrag.
, S&amp;da.n ~ ~ l ~ s n i i i ~ s v e r k s skall a ~ h vara et p a.
.
' r t ' i p, o 1 i- ._.
-.
t i k t: n e u t ?a 1;.
; vilket ioke utesluter a t t politiska k v i ~ k o f ö ~ e n i n g a r ' - s r: .-.
.- kunna: deltaga i anordnandet.
.
.
.-.
_.
- .. ' ~ n s ö k a n o h bidrag, gemensam f ö r ett flertal föreningar .pk samma.
.
.
ort, '.
+äiies.
.till FREDRIKA-BREMER~FÖRBUNDETS.
.
.
&lt; - KOMMITTE - FÖR SOCI- AL UPPLY; SNINGSVERKSAMHET,.
.
.
+.
.
.
~ l a r a b e r ~ s g a t a 48, n ~to&amp;h&amp;n.
e ' bör idka.
ämnen den planerade kursen skall omfatta och '.
abge$ -.
.
såvitt jnö jligt.
.$ven ' f öredkagih511irens namii.
niö.
ökan.
avseende: upplys- nibgskurs, under verksamhetsA.ret 1931-32 bör h ' e l s t .. I - sökan.
.
...
.
I.
_.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
!
.
.
.
.
.
.
. '
De bengar, som genok kckgrnittén.
utdelas, äro en rest av testamentsmedel.
.
Martina ~eqgman-österbergs upplysningsf pnd, soi-n.
.
på s i n tid tillhörande.
t skänktes.
.
till.
.
L..
K..
.
P.
R. g k h ' +&amp;s.
&amp; terstod vid rösträttskoni&amp;itt &amp; upplös- ning f orlidet ar öyerlamnades.
till .förvaltning av Fredrika-Bremer-Förbun- det.
Helg belöpp&amp;.
u p p s?
' till; något över 2,000.kronor.
.
.
.
&amp; nsendierih-Gy mni#lih i or damer, gratie; Kutrygg, svankrygg noch hållningsfel bortark+.
, Vägen för ernående at; en liar-.
monisk kropp, naturlig charm och - Mediein av: ~ B u n d Fur Reine Men- Au!
ivrd.i .. sendieck-Gymnastik ..
Obs.!
Dipl.
av, - Lektioner meddelas fr. Anmglningar m ' ottaga?
Dr. B.
M. Mensedieck.
pr tei:Osterrndnl 9821.
7,g f, m. till 9. e.
m. Nybrogatan 11.
6 tr., .. -
.
.
: a s ...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
.
....
, ' under. '
f 9 ', n .. ',.
.
.
,.
.
.
a l,.
.
f. ',.
, ..
. '.
.
.
: yrkl&amp;w fbi.
F:-~.4?
: s stockholhs- ' ' s k i ' Sjukhuset i .. ' ~ ö t e b o r g .., .rhen deh.
S k r e t s hade: deii6 feHruari: inbjudit.
mest epbkgöriinde insatsen '.
inom d&amp;i.
. \, kr6tsmedlemmarna ' jämte eii del ' in-, syenska jsjukvårdeii kom.
gknoni.
.deil:.
tresserade ' utanför kretsen att.
dis- &amp; &amp; iafn ' h&amp;, som.borjade med Sophia,.
..:.
.
bil@nde å r %884,.
.
;.
kutera:.
. !.
; j u k s k ö t e r s k e u t b i l ~ d ~ i i ~.
~ hemmet, eii~~ Nu ' fiiin %i ' i l a r t lai$d 19; sjuk&amp;ö-.
~ r o n ~ ~ i i i s e s s; hade a n: mottagit in- bjudning och var; narvaraiide: vi ' d~-mö-.
t ' ersk~~.kolor, ' alla utom en med treåi ' ig.
tet fr&amp;n.början till slut: Lokalen,, Lä; kurs,.
För a t t, f å.
inträde .i- en dylik karsa$l~kap&amp;s.
stora ' sal; var Fipptagen ~ t b i l d &amp; ~ ~ s a n s t a fördras it a. h+: fyllt; .:.
till sista plats, iirigef a r halva3 örsam-.
20 men .ej (.Z7 år, a t t.
ha god h a s a j - goda d h ~ n s k a p.
e r allvarlig., håiagfoch lingen utgjordes av s juksköter&amp;köt.
:.
. '
~tskussi ' &amp; ieii .. inleddes: av föieWiii-, ' fallerihet f ojr.sjuk&amp;rdsarbetet, darifinan: f ör T&amp;biindets ' sjuksköter- tisli; begåvning.
.samt att.
va &amp; ~ ä l ~ '.
.
l.
~.
e sk6by.r~ i -: Stockholm; ' fröken reta.
kommehderad: .av t v å ojäviga .. perso,.
,.
,.
I.
,.
.
. "
.
.,l.
: ~ue1.leir.
Hon gav först en kortfattad ner.
: ..:.
:: .. ...
.
.
.
historik av sjukvården.
Reda.11 i hin-.
: 1rile&amp;&amp;lin &amp; &amp; afihöll, a t t den som.
.
duerhai &amp; ila ukkundef, f ii !naS före- '.
vill ä &amp; sig åt.sjukvå @ e j bör tanka, skrifter im&amp;iendk sj,ukvård, helt mo- att.
hon; kan %alja.
d e t t a - arbetet iiká.
i iltigotb annat: ' F Ö ~ l a t t rätt.
, de$n.a kan mai1 " tycka.
.S ' &amp; säges där, ~ ä som. '
a t t s j u k v å ~ e i i.
skall # vara klok, ' kunna hjälpa och v + v a; de.
lidande.
.
bch aiidligt ren, kulinig .i och; betrycktá,fordras all denB karlek; r.
att ' ge b a d och tvattiiin&amp;k; .gnidhing- d e t, tålamod, den.
mbderilighet; .som.
-.
.
.
kvinna.
.
a r och massage; &lt;idare foiidra&gt; av den.
&amp; nn fii~nas hos ' D &amp;: ar; som sköter $juli; l t å l a h ~ d.
, villighet 8friYnlr8~ligt,i a t t ' ep viss s t r a m .di~ci,:.
.
a t t tjänh de,sj~ika och ' att utföra des- 1plii; måste tillämpzk vid sjblisköter+ .. sas och - läkarens önskiiingir., Angå- sk&amp;,tbildn.in&amp;&amp;: Det stöksta: Soni.
det ...
.
ende sjukvårdens: ' historia.
i ' vårt ' l m d milista, som ' blir.
sjuki ' köterskan eller,.
föras fick man en, ' del upphsningar.
olle; eleven å l a g ~, ' m &amp; ~ t &amp; ~ t ordentligt,; a ~ e n v.
~ a d.
.. sdrn.
.
,, &amp; ~ke$:vara $n li&amp;lt .. gium mkdicorum; vilket medicinal, styxelsen.
utvecltlats, upprättades oviktig: handling kan f öi.
patierihi ' 1663.
1752 gnindades det!
första .vara .a+ utom&amp;deiitlig vikt., ~tt:sjiik-.
::.
.
lasarettet för akut sjuka, serafimer- hus ..: är.
en 1iten; väkld f ö r sig, tlar .. det -.
.
.
_.
.
siii ' plilit.
på be- lasarettet; Tanken: - p$.
; a t t - utbilda gälher; .att alla göra sjukskö~erskor i vårt land möter.Aan stamdetid ö c k just på ' det .föreskrivn.a '.
första gårigen i dn instruktion au Ar sättet: .. ' P &amp; det.
: hela: taget .har.
under;.
1855 för +t d å uppbyggda ~ a h l g r e n.
l .benasi tider rnycliet.
.gjort &amp; för A t t .. .-.
.
.
.
.
.
.
.
, -.
.
.
.
.
- .f ' ...
.
.
I, 8: '!
;,;.
...
.
.
.
.
disIcusYio~~.
l,.
.
&lt;.
# I ' - l, ' S; '; ' " f, l ', a I ' s 8, ',, !- ii ' ' s ', - A.,.
i, ',, ' ' ', ' ' ' ' '! '
a ' l a I 9, äro: lampligaste skor för sjuksko ' t&amp;kor ' - och * andra som.
äro .. i. behov av en mjuk.
och behaglig e .fotbeklädnad.
M a i t a - .S.
, -- - '.
.
- 1..
k, P .... a .- - scaria e.
, i a.
.
.
A.
.
.
.
.
i, p '.
.. ri,.
- ' ".
....
e Siiljäs i egna affärer ' 1andet " rrint:,:.
.
P r.
.. o v a o C.
.
h::.
: k ö.p,; - denrättaskon-, ....
.; ..
4.
, - - I,.
.
.
,.
.
.
.
.
I.
-.
- \.
,
.
.
36 _.
- - - ._.
.
.
- -.
H E R T H ' - _ A - - _ L i - _I_-_ --::.
.
, ', i, ' i.
g '. '
_ _ underlätta sjukhusarbetet, m?, na- att den ekonomiska sidan av saken ej turligtvis återsthr ännu.
mycket att var som .den borde.
Sjuksköterskorna önska i den tagen.
Trangboddheten av i dag se emellertid .alltjämt ideellt eller de lokala.
förhållandena i ett på sin uppgift.
Och så måste det vara.
sjukhus äro ofta en orsak till att skö-.
Det kan ej hjälpas, a t t sjukvården terskan e j kan utnyttja sin fritid så, ä r ett arbete för sig; den bör och kan som hon skulle MlJa, eller umgås med e j bli ett yrke, likställt med vilket kamrater p &amp; ett - otvunget sätt.
: Skulle annat som helst.
Det a r att använda förhål ' andena ' vara sadana, att de ett stort o r d a t t namna den ett kall, men den benämningen bör bibehållas.
.
unga manniskornas livsglädje ' ham- Det första inlägget i di~kussiorien mades eller dödades,.vore det ju syn-:: ne,rligen beklagligt. '
gjordes av s juksköterskeinspektrisen.
Det arbete, som bjudes den utbilda- fröken Kerstin Nordendahl goh gav de sköterskan, ä r i viss m&amp;n olikar- en redogörelse.
i stora drag för den tat.
De mest eftersökta pl&amp;serna äro av Medicinalstyrelsenutarbetade nor- i regel.de å lasarett och liknande an- malplanen för sköterskeutbildningen.
.stalter .. Arbetet p &amp; en sj,ukstuga kan Denna inrymmer tjanstgöring för i vissa fall bli mera betungande.
Syn- eleverna i såväl allmän som special- nerligen krävande a r distriktssköter- sjukvård.
' Den elev, som så önskar, skans arbete.
Förr .ansågs, ' att de kan under de t r e å r e n f &amp; den utbild- sjuksköterskor, som arbetade p &amp;.
ning, som fordras för att bli t. ex. landsbygden, ej behövde.
så mycken operationssköterska, röntgensköter- utbildning, ' men nu förstår man,.
att ska eller för arbete i barnavård.
Den de som arbeta dar m&amp;ste vara särskilt teoretiska undervisningen har erhål- väl hstade för a t t .gå i land med sin lit något större utrymme an förut och ansvarsfulla uppgift.
.
E t t arbetsom- skall om möjligt förläggas till särskilt råde, som - har ' sina speciella- svarig- för detta ändamål reserverade tids- heter, a r privats kö ters kans,^ i det all- perioder, under vilka eleverna äro be- mänhetens krav - h8rvidIag ä r o av friade från allt sjukhusarbete.
Man tanker sig tre sådana " lasperioder " mycket skiftande art. Inledarinnan slutade sitt anförande under utbildningstiden.
För inträde med att erinra om a t t för.
de första i sjuksköterskeskolan hade man gärna skolade sjukskötersko&amp;ha &amp; ode det velat uppställ?
fordran på avlagd re- klart, att för den, som ägnade sig %t alexamen, men man har undvikit det- sjukvaril, gällde det att giva sig helt, ta, i det medvetandet att kunskaper * sin tid, sina.
kraftei?, att lämna sin kunna förvärvas på många olika satt.
familj .och alla egna intressen utan Som minimifordran för intriide har tanke på att erhålla skgig ersättning man stannat vid avslutad kurs vid eller trygghet för framtiden.
Sam- folkskola av högsta formen jämte hället och allmänheten hade idealise- folkhögskola (helst vinterkursen) rat sjukvårdsarbetet ooh dess utövare samt realskolans kurs i kemi och fy- och först sent kommit till.
insikt &amp; n sik .. Dock kan den skola, som sh ön- KORSETTER, CORS 1 __ _ _ _ - _ _ - - _ - _ - __ - _______ ', ' -.
skar, uppställa större fordringar.
Vad tvång, som vilar över elevtiden, måtte.
.,.
beträffar elevernas arbetstid på sjuk- .minskas till b&amp;tnad för personliglie-.
husen vill generalplanen ordna det s$, - tens fria utv&amp;kling.
I simma anda.
.
.
.
.
att under en period p % 28 dagar deras talade.ännu en sjuksköterska.
arbetstid icke överstiger 240 timmar.
.
Även lekmännens röst gjo~de ' sig.
-.
Detta innebar en avkortning av ar- hörd, ' i det froken Beth Henriings helt betstiden, jämfört med dennuvarande anslöt sig till den åsikten att onödigt: förhallandena.
.
i tvång och.
o f ö r n ~ f t i disciplin ' ~ vore.
.
Enligtvad o ' rijf.
i Styrelsen för Stif -.
rådaiide i .s juksköt~rskeskolorna.
Hon.
telsen ~ ö d a ~ o r s i h e m m e justitierådet t, menade; att: s juksköterskekåren vore.
A. Borgström;.
mediilelade hade man efterbliven i andligt avsee$e, j am- - vunnit goda resultat .genom att sarskil- f ö r t med ahdra karer,.
och att arbetet ja elevernas praktiska ' och teoretiska., därf ö,r.
ikyddes av ' många bildade flic-.
arbete.
Den tidsindelning man i Röda .kor.
När- det gäller sjukvård, anlag- Korsets skola hade f ör elevernas sjuk-.
ger man en föråldrad syn på det.
kvinnliga arbetet, i det man gör gal-.
,.
husarbete hade: visat si$ synnerligen.
lämplig: tjänstgöring niellan kl. 7.30 lande,.
att det a r kvinnans plikt att.
f. m. ochkl.
8 e. m.; två timmars le- offra sig.
Det ä r visst sant, att allt.
dighet under vardagarna och fyra un- arbete kräver offer, men offrandet '.
de; söndagarna '; på en pekiod av 28 skall e j .sattas i system.
En var skall dagar 8 halvledlga dagar; vakning en arbeta, göra ' sin plikt cich därmed f å.
månad i sträck med avbrott en dag i rätt till fritid och ekonomisk gottg6-.
veckan.
.
.
srelse.
Atminstone i en av sjuksköter- skeskblorna forldras f ö r intagande.
av. '
Den senare delen av diskussionen rörde sig huvudsakligen om discipli- elev utlåtande om att hon har ett nen i .sjuksköterskeskolorna och sjuk- undergivet oeh ödmjukt sinne och kan.
vardsarbetet jämfört med andra ar-, undeGordna sig.
.Man begär alltså ter ' av arbete.
Syster Sigrid Höijer.
f r å n början brist på sjalvständighet,.
önskade en förändring i fråga om önskar förkväva ' personligheten.
Ele-.
e1.evern.a~ moraliska fostran ..
Hon venia ' äro ' för mycket .övervakade; fruktade, att många skrämdes bort man vill ej besinna, att de äro vuxna genom .f örhållandena sådana ' som de manniskor, som skola fostras till att.
nu äro.
Vad som förr e j kändes som bli ännu mera vuxna.
Ledningen an- tvång kännes så nu; Och man bör be- ser sig ha ' ratt till inblandning 1 ele-.
: sinna, att karaktären ju ej danas ge- vernas privatliv och att stifta ' lagar nom; stränga förordningar, snarare for deras användning av fritiden.
Ge- kunna sådana framkalla hyckleri.
I nom ' .allt detta framkallas en anda arbetet måste givet &amp; ida ordning och av.
ofrihet och rädsla .. Sjuksköter- ' disciplin, men nog böra eleverna f å skbrna behi&amp; &amp; i idet andliga och so- - sja.lva bestamma ' över sin fritid.
ciala.
arbetet, men försöker man nå ' Många sjukskoterskor önska, att det ' dem, blir d y a s svar: vi hinner inte,.
.
o ' ' ' ' ' ', ' ', ' t ' ' I,,, ' I.
D e n omthiksamma husmo- dern.
v&amp;mdcer S S ~ a I B t i d-sti~n Garanteras ett fö; stklassigt arbete.
.
- -.
i Lindii Tfittinrattning Kläderna försäkibde under tvättningén.
Telefon Drottningholm 20 och 190, - - - - -
vi .orkar ihte, vi f å r inte föl ja med vår utta.landei1.
.
.
Generaldi~ktör Hell- tia, som vi ville.
Talarijni~n fann det strön1 menade, att en gwndlig all- alldeles orimli,gt; att man f ö r inträde i mänbildning visserligen vore behöv- sjuksköterskeskola e j .. skulle - krrava Wne- lig för sjuksköterskm, men det friim- ra än folkskolekurs och.li&amp;gan,p %bygg- sta kravet vore.
dock en fast karaktär ilad ..
Det minsta man bör iforbra: ar och en utpräglad personlighet.
Stäl- realexamen eller avgångsbetyg f rHn ler man fordringarna- på allmanbild- skola med.
no; rmalskolekompetens.
ning f ör högt,.
löper man f ara a t t gå.
~juksköterskan; ' har ett fint.
o-ch.
f ör- miste om många lämpliga krafter.
namtqrke, och det a r ett.allmant in- Särskilt nar det galler sjuk; i$fd i ode- tresse, att hennes yttre st@lning hö, bygderna, finge man ej vara för jes och hennes personlighet frigöres.
sträng härvidlag ...
.
Professor G. Söderlund fruktade, De här - referera.de Likterna mötte.
a t t den anda, soni råder vid ' elevut- gensaga frHn visst, h&amp;ll bland sjuk- sköterskorna; Fröken Bertha.
.Wellin bildningen, .kanske kunde hindra någ- menade, a t t förhållandena ej vore s å r a av de mest kulkiverade a t t agna farligt att tryckande., som.
man velat .göra .-gal: sig.åt sjukvården.
Det .-är 1aqd.e.
För.
övrigt vore en viss stram för mycket betona ödmjukhet och un- disciplin absolut nb$vandig inom.
en dergivenhet.
.Det ä.?
ej-.de egenska- sådan instituhri.
som ett s jkkhus ..
Det per, som främst behövas, det behövs vore kanske - svårt.
f i @ utomstående intelligens.
och omdomesf ö h å g a.
a t t &amp; tta sig in i de .ö.mtåliga förh %l- Sist i raden av talare uppträdde landen,, Som existe??
mellan sköter7 professor J.
Berg.
Han pgpekade, a t t skprna, eleve~na, patienterna,, läkar- det, på de stora sjukhusen blir allt i$ personalep.
~ i k s o n sjökadetter- iiödvandigare,- att sjuksköterskan na måste sjukskötersko~a.underkas- kompletterar läkarens arbete.
Detta t a sig en, sträng fostran.
danas måste mer och mer ' byggas på veten- för .ett ansvarsfullt b1ch; kravande ar- skaplig.
grund, och - läkarens sysslan- de med ' arbete detta slag gör a t t.
bete.
.
.Mhn +il!
i n t e förtrycka, m e n eh sträng disciplin ar eh .hjälp för ele- han kanske e j har tillwle eller tid a t t .verna.
.
Det vore inte r ä t t .mot dem tillräckligt uppöva sin psykologiska s j älva att 1.åXa dem hpsera ' .med sina blick gentemot de sjika.
Det ä r här krafter och sin: halsa:, s å, som: de för han behöver, hjälp av sjuksköterskan, &amp; unden.
finna: bast.
.
D &amp; - duger inte och har har denna sin allra viktigaste.
heller att.
ena stunden svinga om i uppgift.
- En Ahörare av diskussionen tyckte.
jazz och: den, andra - stå.
vid en:.
döds- bädd.
.
Disciplinen a r rot &amp; och mar- sig hikwstämrnor från .tv &amp; - visser- .,geii inom sjukvhrden.
örja ja a t t uh- ligen e j fientligt motsatta -.
men i j e r m v a den, och - ni '.
vet inte, hur dock olika 1äge.r.
Ä r detta de över- - .mycket ni ' raserar!
-.
.
- allt befintliga motsättningarna mel-.
: Aven.
från lakarhAl1 gj ordes ett par l a n det gamla och det nya eller mot- d;.
e. '
Z ' s åda.
.
I.
. '
:.
-
.
.
.
.
sätt$iiiga~i~a h d l a i i.
.initierades: och icke hitierade? '
Och skalJ deii ny &amp; g e * i e ~ k l ~ l a i i och e ~ i den allt f6räiid- raiidetideii utjämna dem?
.
:. '
.... r.
.
-.
.
.
. '
.
1. '
!
K. F.; ' .t,: q 1 ',.
.
.
.
.
::, I,.
.
.
.
.
.
, '.
: * som.
helst ki€lytaiide i fraga om *.
bar- - nei~ ' '.
D e t.
avlopp.
inte; utan:maAyr;.
.
.
.
.
skap.
; Tahered, eii.
kvinna.
(w ristark.
nihit; lallgl,e .att och sj:älvitändig.
individ.ua; .liCkZ f rain-.
.
n.
' ' Utrikes: !händelser.
,.
I.
.
.
fak.tGkt vo; o.$ihställ,da medrniinneii.
Tretton &amp; hundraden av .. underkuvel- se och f6rtryck hedförde ävek e n de- gradering av kvinnorna.
~e frånkan-.
.. &amp; s: alla.
rättighet &amp;.
: och '.
0.
et I &lt; &amp; te,, I.
: i&lt;vihnoina.
i K+ @ ?aschas pyit.
trädde i .slutet a v förra århundradet Turkiet åtiijutet en .frihet som för1 med krav på.
kvinnornas frigorelsei ...
Hon hade a t t uthärda förföljelser ogh. "
endast ett p &amp; decënnie,r kbdiin skulle * rit otänkbar ' i.
.ett mu~hammedanskt.
.
allehapd ' a vidrigheter och led, till +I,tit.
.
,.
.
. '
.
.
.
.
.
.
döden, s t r i p t &amp; .. sina fiender.
: land.
~ e &amp; eii ' ~slaiii h ä r satt oå av:.
För &amp; kring; tio å r sedin, &amp; i.mirk ~~i.i,&amp;fiiig av ~ e m a!
l För övrigt, hur långt har ' Mohammed vaiit ' direkt an- bestamt 1918, h a d e dock ' tiden ' ridit &lt;j&amp;ig f ö r. '
k v i l ~ ~ 6 r n ~ a i t ä l i i ~ i n ' de.
g.
~ s.
å.
pass fort även i persien a t t några.
ländei, ' dar halis ' lika härskar eller f å lägre: skolor a v staten.
öppnades.
, bu?
mycket har; denna l ä r a i f r å g a fökflickor.
' Ännu s å sent som för c ?a oni, kviiinorna barit.
uttryck.
.
.
för j &amp; t.
åtta .&amp;r ' sedan kulide emellertid ' &amp;.
.
.
.
....
Orignteiis.
all&amp;i; ili&lt;.
uppfattnirig.
.
.
kvinna ' $g:, !vis.a si !ip ' ute i * ' vagq ens av kvinnaii?
.. t i l l ~ a r n r n a n ~.
k n sin ~ d, far, ~ ' man.
eller.
hoil, slidle kulina.
:.
.
ha någon.
.
.
E t t är ', emdl&amp;tid viskt, östkins hi: bror.
s t o i i i vitti&amp;$ Qni itt d &amp; ' fanns h d e r.
sorts.
.
anstalhjing ....... - iller.
.
,.
.
s&amp;sla ' var ma;.
dar ' kvinnorna å t n j ö t en.
f f i och res- tudigtvis alladeles. ': otänkbart.
ack:.
.
pekterad ställiiing f öre Islams ikge; - v$e ' kyrkail,: lle Ashraf, ' var.
.
säger ' M.
.
tåg.
M:lle:,~odsieh ~ s h f ~ de f; ' per- reg&amp;Agkn maktlös i f&amp; &amp; c &amp; ' änd- -.
siska.
kviinor&amp;i re$r&amp;eiitaiit vid ring ' $v %es @ f ö ~ h å l l a ~ d e n ~.
i l l f ä l l,, den förlidet å &amp; ' hall&amp;.
6rientaliska h i 8 ' tiil ufideriisnihg .oc.hl de ' fram-.
.
: hade ' i aiidra.
~iiinokongréssen.
.
i?
' a&amp;sk&amp;- sorh gångay ' * kviknorörel~en bekant har, Ö$; te~ni kvinii&amp;örels6 länder, vilket:.aveii triingde till p&amp;-.
kbmrnit så ' långt a t t all-orientaliska siskorhas kunskap, väckte dock ' gå.
.
kongresser hålles - berättar i ' I; C. sm %nin&amp;orn er si ens h i n n o r UT de- W: s. '
B ' u l l e ' f; 1;; bm att Psrsiens r a s letargi. '
* ~ e ' f i c kgonen k. för * $vjrinor före fikets underkuvande av, de förliedr&amp; &amp; f b ~ h å l l a d e n sorri ' .d&lt; rn~ham&amp;&amp;uiei.iia.
in.ncikidde fullt lefrde i.
6ch.de gj8hjé Sina bmancipa-.
.
,.
.
.
.
.
självstäii&amp;ir, st$ll&amp;g .i ' &amp; rnh+llet; @ msfökök.
.
.
.
.
' -.
al19ailiga iiog.
ur ori-.
.
l -,.
. '
;, - ' ',.
I l, F, " tt ' 1. "
' b ': ' a.
.
, ' ' ' ', ' ' % ' ',.
+ $.
.
, '.
.
b). '
.
.
.
Ni I Vill.
Bo,:,.
.
E L.
E .- W Z R ..: CENTRALT, ' OCH BEK.VA,MT ?.
.
.
.
erhålla god, &amp; hervisriing i tillskärnikg, up &amp; Bo.
d % på.
sthtmb '.
~ r i i t l i e.
~ n ~ l i n ~ a f ö r e &amp; n .sattning $, och - provning, ävensom mönsterkon- ....... st~uktion: t.
.
* a., e '.
.
. '
H O T " ELL.,.
.
.
.
* .:.
. '
.
.
.
.
.
, ...... -.
.
.
.
.
.
.
.
E Z Z ~ L.
+ ~; &amp;.
&amp; .~ Bryggaregatan 10.
-: - Tel. N: 304 70.
- - Nyrestaurevat.
Hiss.
. '
B a d m a:;: Birgerv.
Jarlsgatan 39, ' 4 tr. Tel. 15 50.
-- - I.
. '
a.
.
t I
f 40 HERTHA \ --.
entalens synpunkt, s $ ' oskyldiga.
och f.ram som medh jalpare av kvinnorna i deras f rigörelsestravanden.
En av b~rnsliga ur vår.
.
.
.
.
!
En P e r s i s k a k: v i n n ' o r n a s Teherans mest bemärkta män, M. Ka- mal01 Vezareh, förnyade det tidigare f ö r e n i n g f ö r ~ e m m e t .-Val s bildades, vilken antagligen tolererades.
misslyckade försöket.
med kvinnor.
på * und av sitt bestickandenamn,,.
men som aktörer och lat sin hustru och.
: initiativtagerskan härtill vågade aven sina döttrar upptrada vid t. o .. m. en till för- försöket att i ett privathem inöva.
en offentlig teaterföre~tällnin~g, teaterpjäs med dame?
solm .agerande.
man för en avgiftsfri skola för fat- Tilltaget blev bekant i staden, och den tiga barn.
Om det var hans namn, som gjorde det, eller man börjat van-.
afton d % denna fullt privata teater- representation skulle .g &amp; av stapeln ja sig vid tanken, - nog av, det hela belägrades huset.
a+ en fanatisk och avlopp utan nhgra motd&amp;monstratio- upprord folkhop.
Den tillkallade po- ner.
En synnerligen uppseendeväc- lisstyrkan kunde endast med svårig- kande händelse intraff ade ungefär.
het avla,gsna massan: .Ägaren av hu- samtidigt och kan anses ha i hög grad set, dar denna s % oerhörda sak fore- främjat kvinnosaken i Persien, säger kommit, måste flytta till ett annat M:lle Ashraf.
- Vid en diplomutdel- -.
kvarter, överhopad som han blev av ning i en under amerikansk ledning sina grannar med förlöjligande och stående flickskola i Teheran hade en h4n.
M: lle Ashraf s jalv.
anordnade ung flicka, dotter till en framstaende för några å r sedan en .. utbildni&amp;+ medlem av regeringen, modet att trä: kurs i talkonst, vilken blev-utsatt för da fram p % estraden utan slöja och t a en så mördande kri@k att den måste emot det henne tilldelade priset.
Hen- inhiiberas.
Angreppspunkten var att nes skolkamrater följde omedelbart.
den var totalt öveu ' flödig; då, kvin- exemplet och den modiga lilla damen norna under inga forhallanden kunde återvände till sitt hem tillsammans med fadern i öppen vagn, obeslöjad uppträda offentligt.
- begapad av folkm~ssor som sam- Med början av det ' nu~arande~maj~e- statets, Reza Shahs, regering började lade sig dar de åkte fram.
Hennes emellertid friskare.
vindar att blåsa.
far, ministern, a r en stor gunstling Flera utbildnings ans talte^ för flicko~ vid hovet, och händelsen- anses vara kom till, och kvinnorna började kun- av vittgående goda konsekvenser med n a visa sig offentligt.
Nu, säger M: lle avseende på uppfattningen i denna.
Ashraf, a r teatrar och biografer i f råga.
.
de flesta stader öppna ayen för, kvin- Under tiden arbetas det inom kvin- nor!
Och de kan promenera på ga-.
.
noföreningen med det oskyldiga nam- torna med sina fäder eller sina bröder, net.
Lady Rhondda har sex punkter e till och med kladda i europeisk dräkt.
p % sitt kvinnosaksprograncl, persiskor- .En ' del fördomsfria man har tratt na har sju: 1. att bekämpa okunnig-, ' ', ' utför renovering au an fiaii.
möbler, förstör ej den ålderdomliga, prägeln.
Kompletteringar och nya arbeten utföras p @ bestlillning.
Laveringar och inlaggningsarbeten.
Ompolering, bo- ning och lackering, antikbehandling.
P &amp; begäran: skisser, ritningar och kostnac$förslag.
.
- .., ' Moderata priser och omsorgsfullt arbete.
Tel. 720 32.
SibylIesdatara S, Stoclqholm.
.
Tel. 720 32.
n.
I heten och krbeta för.
undervisning å t t i o n a ' l i s.
e r i n g b n.
o c h ' ' a r; ' ' lantkvinnornas; 2.
att hos.
k ~ i h o r n a b e t s l ö s h e t e n,, Gertrud,Hanna:.
väck &amp; iniikt om-att de bör kräva so- D e n, n a t i o n a l e - k o n o. '
m i s k a.
betydelsen a v kvimnans ciala, kommuhala.
och politiska rät-.
f 6 r v a r v s a.
r b e t e, Ella Anker:.
tigheter i jämlikhet med männen; M .ö d r a 1.ö n, Max,Hodann: .V-a+ i -- 3. borttagande ay barngiftermål samt f r.
.
h, k, o m m a s.
m å b - a r n e n?
, .antabandet av en miiiimiåld,er;, av 1 ' 6 AlfredPetrén: S t.
e r i l i s e r i n g s - å r; för äktenskaps ingaende; 4. mång- f r å ' g a n u r r a s.
h y g i e n i s ' k * oc ' h s o c i a l.
s y n p u n k t äroför- ...
- giftets avskaffande; 5. reformerad fattarna och ämnena.
- E n M i n n e s - ' skilsmässolagstiftning; 6.
uppmunt- s, k r i.
f t o v e r K a t a D a l s t.
r ö m - -.
rande av.
hushålls- och hantverks- kompletterar serien.
.
. '
.
.
skickligheten; 7. slöjans avskaffandk.
~h,dan dessa önskemål realiserats, Nya förbundsmedlemmar.
.
B o r å s:, f r u Anna Palmgren,.
fru Hil- skriver .M: lle Ashraf, kan vi.
hoppas '.
på &amp; t kuana: .ta upp.
samma arbete d; r von.Porat, fru Mary Rohland.
.J o n.
ö p i n g:.
fru.
.
Kerstin Bendz,.
fru - som andra ' mera avanc-erade länders, Anna Lindman.
kvinnoorganisat&amp;mer har på sitt pro-.
N,,y k ö p i.?
' g: ' fröken Johanna ~n&amp;gon,, gram: skyda av: barnen, allmän hy- fru Lone, Schalin. '
gien, förbättrande av k.vinnornas eko- '.
.SX e l 1 e.f b ' e ii: fru ingenjör Rosén, frö-.,.
.
.
nomiska ~ t ä h i n g, avskaffande a v.
.ken l ~ &amp; t a Wermelin.
S t o e k, h o m: författarinnan Karin prostitutionen och bordellerna, film- Boye, f r u Olga Ribel, fröken Frida af Troile, ' ...
ceisuf, upprättinde ' av barndomsto-.
fröken Eva ' Upmark: lar samt bekämpande av alkoholis-: T, d m e l i l l a: fru Ester.
~ x e L ~ n d &amp; s -.
Son,, fru Ellen Andersson, f r u Helfrid Camp, men.
.
.
.
.
.
S å långt har, man alltså hunnit i. fy.^, Elna Mårtensson, f r u, Stina ils son; fröken Elly ' Nilsson, ' f r u ~ a r o l i n a .0lsson,.
Persien ...
.
.
.
fröken Maria Persson.
...
I.
. '
n ' ' U - ': - i ', ' ' ' _I ' a, ', ' l, ' I ~ t o c k h o k stads: ~ ~ barnavhrd~nämnd.
, har till sin vice: ordförande utsett fru Karin ' Fjällbäck-Holmgren., Som namnidens ' s j alvskrivne ordf örande f ungerar ' borgarrådet.
@ ör undervis- ningsroteln.
. '
En seiie sociala broschyrer.
... '
J l.
U.m e ' &amp;: f r u Greta Ahlströmi.
.
Ö r e b r o: f r u Frykholm, fröken Sven-.
.
.
borg F,ri@n, f r u .Tyra, Nyberg, fru Judith.
.
.
,;.
.
.
.
Zander.
:,.
.
ö s t e r s u n d i fru Ingrid Arpmah, fru Stina Aronsson, ' f r u Marta Borggren, fru '.
Axeline ~ a h f c r u Nanny Edlukid, fru Inge-, borg ~dstrand,; f r u Edit- Eriksson,, fru Mar- git Festin, f r u, ~ a r ~ Flodmark, i t fru ~ a j a.
H q r i n, f r u Ella H a n s t r e, frölreKAnna - Kinman, fröken Gusti Lindman, fröken Hil- dur Nattsson, ' fru Stina Montell, gymnai.
.
stikdirektör Berna Niissén, fru Eva .Näs- sen, tandläkare Margot Nässén, f r u Rei- dunn Rbmeus, fru Hedda .Smith, fröken, Edit ' Svensson, fru ' Irma Thomson; f r u ' An- na Törngren, fru ' Maria Westm ' ark, fröken:.
Henny iiström '.
I.
.
.
.
l '.
.
.
:.
.
.
.
...
.
'.
.
... '
a ' ',,.
Sthlms Fackl.
Kv.
Samorganisation ' har igångsatt ' ett upplysnings- och bildningsarbete genom utsändande av en del smärre skrifter i aktuella so-.
ciala f rågor.
Ingeborg.
Walin: V a. d x i l l.
, d e n ö p p n i a d ö r r e n s .in- t e r n a t i.
o n a: l?
, Maja Björkman: ' A l d ' r i g m - e i a k r i g och Ra- ' ', ' \ - 1 p I ' '
,,.
.
.
.
dessa.
' dagan * h i tidliiiigarna ' ofta talat: o k?
?~Bvolu~ionsf6P~ök i.- %pa- .. i$eii9 ', " våldsamma upptr.e.
n.
, _ i Bar- cdona '; &amp; €c.
~ $ h kan, nog vaca sant.
.et?
vis tas nian p &amp; den l plat S.,; d:a-r de, med: fetstil- i den: europeiska pressen, -.
*, ' i:,, 1- ' omtalade groligh8erria dkullk ha7 f ö- rekohpit, vet mankhappast om dem: - ~ o &amp; ' A r e t under mitt- uppeh&amp;ll i 1iai:heten.
av B a r c e l d laste jag ofta i utlandstidi~h~arna om: upp-tyaden i iianinda ' stad.
~jäl ' v vak jag ofta d a r och.
sammantraffa,de - d$ h e d flera stadsbor.
TJr stand " att marka den,. -- - f rå- allra - miilsta oordning i _ staden, gade jag v a r i f r h ti.dnin,gava fingo siiia .~.pfigiftei-.
s et &amp; des ' mig då att aiia sådana notiser sattes upp och far- gades i4 ' raiikriEe.
.varför.
görs ingentihgför- att de.mei&amp;eka detta och.
rata. '
.
~ e r k l?
~ ' f örf; allandet a bli känt, ulldrade ' jag.
u tt ' alskvart l e v d e ' och en axelryckning; b~ev:~svaret.
-.
I stort sett a r det spanjoren ska- lige$ likgiltigt vad utlandet: har - för ~ i ~ p f a t t n i n om g deras.
.
- pol ' itik.
.
Tids &amp; g kommer.
sanningen ut;.
h g e n brådska. '
som, inte hinns i dag, det g å r.
lika bra i - .morgon - m a-!
i Det ordet " fick ' maii ofta till nda n - s$ak på.
&amp; tt ~kil.da fragor.
Och mor- &amp; n+&amp;&amp;, hägrade alltid ' som något.
.
- i ju-st, och.
hoppfullt.
.
.
.Så har man.
länge resonerat aven nä?
det gallt turiste ' rs.
.
och:utlanning-.
al-S besök 3 Spanien.
Hotellen och I.
en- ', ' + ', ',.
.
väga &amp; voro &amp; ' lt.ainat ' .än- f örstklas- siga.
~ e s a i i d e varnades - för att utaii siiiskilda rekommendationer ' ligga iiå- gon natt p å d t spanskt aotell.
Detta.
kanske fortfarmde galler på eh del mindre platser.
Men nunlera %ro alla hotell, s o m ligga utmed de stora stråk- v&amp;arna, t. e k Ba.rcelona-Sevilla- Madrid m.
fl., så val ordnade att de tillf redsstalla långt.
g %eiide t f ordrin-g- a r på komfort.
Och de stora, breda bilvägarna äro magnifikt i.ståndsatta ' och trafikerade av - charmanta turist- bussar.
Jag frågade en gång en span- jor hur det kommit sig, att allt detta .numera a r så val o~diiat; .Han sva- rade, att man undeys och strax efter - kriget började märka - att folk mer an förr.
ville resa i det.
' av krigsföl j - derna tämligen oberörda.
spanieii.
Man satte d$ genast3 s t h d hotell sch vägar, och " sedan ", sade hpan joren, " kunna turisterna.-fara har hur myc: ket de vilja ".
Just så a r det, men .någoii vidare reklam för att ' draga till- si.g utlan- ningar gör ma.n ej ' i Spallien.
Gjordes det hälften @ mycket ' i vasen av de härliga badorterna utmed kusten mel- lan Barcelona och Valencia son1 av Rivieran, skulle de snart vara över-.
.
fyllda av.
samma publik som .Syd-.
frankrikes badorter.
Sådant ligger inte för spanjoren.
Om dar finns några reklambyråer för turistresor o. d., sa ledas de oftast av utlanning- ' Till illa ~stkak&amp;,&amp;nprer bringas det glada budskapet, att en av vårt lands skickligaste ostkakstillverkare, Fru Maria Josefsson, efter en 40-&amp;ig praktik i landsorten nu upptagii tillverkning av sin beriimda ostkaka i Stockholm.
- Ring Kungsholmen stka ka, Jacob westins Utmärkt delikat dessert.
Fru Jpsefssorns l 7 40.
Z
.
.
i ...
,.
-.
.
.
.
.
.
-.
HERTHA -.
.
.
.
.
.
.
.
.
'.
,, 43 man heller ald- he ha^.
'; .Ja.,gg fick.
gv9n - en inblick: i: kl &amp; rig: som i schwei&amp;och Italien a t t bli terskolo$nas.
.inverkan: .$ii flickoina.
-. '
förföljd av .guider.
~ l l &amp; äro ytt&amp;st ' D e n p i fru,.
kom sett en del: .ut&amp;nföiy.
artiga mot utlänningar - d &amp; är: näs- i sitt; Jaiids.
giranser,.
, var: e j alls blind tan .. som o m turisten.
vore v a r i.
och för; det ikadliga i.de.rneto.deiis som tiL e n s pri&amp;,tgäs &amp; - m e n - drickspe,ngar lämpades i klostren;.
Men det, var; ej.
ä r m a s e j .angeliigen eftes, t y filit .. a t t 1.åta: flickorna gli i h å g r a '.
sätter sin %ra i: a t t - uppträda som- sandra -, uiidef~isni~lgsanstalte~ i .. Hari.
.
sefior,., även om x n ~ n råkar .vara gat- liksom ..: i - $kteqskapet, i - S jälvf öFsörj-S Sopar+, ..
Nu.
?&amp;.st$ också.
medg &amp; at$ ni&amp;&amp;fbetet; i, s &amp; g o t t: s o ~ alla ' livets katalanerna.eller folket i och .omkring -.
skiften s$ö; ttci, jag:; p &amp; &amp; imma.
: liind. &amp; B&amp;iCelona;, hör till- den ~p~:ovins; ~~orn för.
,.
kvii&amp;i~ '.
: frigörelse;: n.&amp;niligeal ar minst influerad av !dek.
8rabigk.a.
p.r~s,t&amp;+.- ' i J U, mer, jag.
@ lade: om:yiim orientalisnien.
'.
.
äro de också.
' f.öi:hållarideq.
!
i.
.Sverige,-, .. juU:; iviigas mera t i l l g ~ n ~ l i g f ö ä r: utlänningar än:, blev ini:^ ' f y e a t t höra ' hesal Vi bkyoi t. e k befollrningeq kring ' Madrid.
Just n ä ' ~ t gpdal ~ n viinner,.
@ ch voro till$arr&amp;.
.
.
b &amp; l d ~ u t s t ä l l n i i: i m i n s: var j e dag: Men &amp; ven detta- lilla,.
~ n d e pågåe-ng$: .~ Barcelona.
vacdetta d r a g särdeles p % tankeutbyte .med .en.
.
svenska,:.
; t. '
- fallande;.
.
.
.
.i.
.
.
.
.
.
i !.
.. *.
; dessutom snart.
: skulle .. resa,: fick.
' e$.
P å tie$.
fionodäna turi8thötell i bes;, görsiggå, ostort.
. "
På - hotellet Ib0,gd.e.
gen boYton1 Barcelona; .där jag.
vista-.
också en: mycket.iinflytelse.rik: priist;.
des,., var det gott, tillfalle a t t pöra.
be; för ' övrigt.
qi.
intressant ', och.
beläst kantikap; medt de ' rikaste och m &amp; an-: peisonlikhet ti~lhijrande .en.
av land ' ets: sedda.
familjerna: fråns landets.
.andra - markisslakter.- Ha11 brukade påverka) stad.
:: De.
kvinnor, s o k.
jag .på detta b i n.
.
- f.
r b ' oeh hennes maii, a t t.
lärnn &amp; .. s a t t kom i .beröring med, varo: i all-.
stora p~iiningsummor til.1 en kyrka. '
man ' het intelligenta, men deras in-.
i tra.kte$; som just höll på, att ' byggas: tressen gii; go sallail ' ubanför herhrqet, I. Spariien gå j u - prästerna vanlighis.
erotiken, maten och barnen.
. '
Ett.
ly- kvinnoyagen för a t t fås sådana bi-,.
sande und.antag.
f ~ 1 1 Idock, s e n f r u drag.
: Han märkte, geimst mitt kat- .. tillhörande en: av Barcelorks äldsta te,rsk,a inflytande, och.
det .dröj de e j släkter.
Genom årliga sommarresor ' länge # f orran han lyckats at71ägsiia den ' tilLutlandet hade, .. hon fått stor vana förtjusande.
frun f r å n migj under fö-.
a t t uttrycks s i g på.
olika sprak och: revandning a t t l han måste t-ala med.
hade ett ' levand&amp;ntresge förlolika na- henne om välgörenhetsfriigor.
Denne. '
, tionalitet&amp;s seder och bruk:.
Vi jam- man hade förresten frera kvinnor av förde kvinnans.
~ t ~ l l n i n ' i g.
Sverige gästerna på hotellet.
i .sill hand.
.
.
.
.
.
med.
den.
i sianien, och det v a a e j den dag kom till hotellet en knappt.
# enda gångein jagsh&amp;de en spanjorska .tjugoårig, vacker.
' fru, .åtföljd av ' sin ' önska sig och.
sinq döttrar ' den frihet kimmarjungfru.
.. och: .eil biktfader .. a t t handla, tänka ' och arbeta som v i Hon vain.
ytterst nedstamdoeh.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
nervös.
.
.
.
.
.
.
.-.
.
.
.
.
.
.
.
...,.
.
, ..
.... r. '
,.
.
,:.
.
., -,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
?
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
...
-.
.
.
.
.
ar.
1 Spanien .r ' isk&amp;r,, s 1 ' arfö för, ' \, I ' ' 1 r.
- ',;:.
.
O En .i.
',.
1 f I $ &lt;.
: I B ".
.
.Y: ' r.
i I s. '
.
,.
r.
.
: '. '
i.
I ' n.
\.
:. '
I l, '.
.
.
.
. '
, '.
.
.
.
.
I.
r.
, n i * I i.
.
.
.
s r.
,,.
f:,,.
I.
i ', ' 1.
l.
.
. '
44 HERTHA Då biktfadern maste resa - darifrån, överlämnade ' han hennes: s j alavård å t.
.. den förut omtalade .prasten.
Han bör- .. jade noga observera henne och fann snart att hon hade möte; med en bilagande herre, med vilken hon gjor- de utflykter.
prelaten-skuggade hen-.
.
ne och fick henne till.slut att erkänna ',.
sin böjelse för en ung läkare, som förut skött henne.
Präst &amp; förehöll, naiurligtvis frun .det orätta i denna handling.
Sedan kallade hari upp 1a- karen på hotellet .och '.
hade .en lång konferens med honom,.
vanrid han i.
kyrkans namn hed enkelt ' förbjöd.
dessa möten.
Därefter Tick han frun a t t taga till.
sig på hotellet sin lilla flicka och sin man, nar h a n var.
ledig.
från sitt arbete.
AlSt syntes-nu vara idel harmoni, och prästen satt om kvällarna och spelade domino.med det.
* ta paret.
Men de f å gAnger jag lyckades f å ett samtal med den unga frun,.
kunde jag inte undgå att mar-.
ka hennes tillkämpade lugn.
Mycken oro jäste jinnanf &amp; r de vackra, välsmin-.
kade-dragen.
Ingen vet hur det kom att gå efter sommarens badresa till San Sebastian.
så länge prästerna styra kvinnorna i Spanien, blir det nog svårt for det som vi kalla kvinno- rörels &amp; att där f &amp; någon.
egentlig be- tydelse, ty- beroendet a r mera s jalsligt an statsligt.
Även om en ' önskan att f rigöra sig f inks hos de - bildade kvin- norna, s % tror jag att det blir ytterst.
.
- svårt för dem att e j - som nu,- sätta likhetstecken.
mellan präst och religion, de må inneha vilket ämbete och vilken akademisk - grad som helst.
H o m e q p a t i s k a Sjalvlakaren L a - I .. 1 av Klara ~ r a n s é n.
Första.
svenska original- arbete bypgt p &amp; egna erfarenheter.
Förord av lakare .. Erh&amp;lles A S.
F: s V. H. byra, Sibylleg.
36, Stockholm.
Pris Kr.
6.
Ny uppl.
9-10 tusendet.
Under mina långa vandringar i bergstrakterna - vi bodde 500 ' meter över havet med utsikt över de snö- hö1 jda Pyrenéerna och pinjekliidda hö j derna, sluttande mot Medelhavet - träffade jag ofta den enkla; enligt våra begrepp verkligen obildade kvin- nan, ty hon kunde ofta varken lasa eller skriva.
Men hon.
var glad och lycklig i sitt lilla hem, med de fr %n vår synpunkt primitiva förhållande- na.
.Allt a r ju i dess-a små stenhus inrättat för att skydda inbyggarna mot värmen.
Den korta vintern spe- lar ej så stor roll .. Gethjordarna, hön- sen och litet trädgårdsskötsel p % sluttningarna och i dalgangama, dar n %gon back eller källa vattning mö jli.g, var det vanligaste levebrödet däruppe ' bland bergen.
Fanns det en Asna eller en hast, då vak man ' smått f örmögen.
Om söndagarna drog hela: f ami1 j en ut med matsiick 1Angt upp bland bergen.
Var som helst på gång- stigarna samlade man-ihop litet brans- le och gjorde upp eld för att steka.
den oundvikliga hönan: För övrigt hade man bröd, bananer, apelsiner, äpplen, lantvin.
En solig vårsöndag ekade bergen av sjungande ungdom, av herdarnas höga tenorer.
Oftast.
s j öngs katalanska folkvisor i moll med långa, utdragna joddlingar.
Na- r a de större byarna fanns en särskild dansplats under pinje.rna.
Dar sam- lades de flesta, blide iildre och yngre.
Har voro ocksa uppmurade en sorts eldstäder, dar man- bekvämt kunde steka sin höna och har dansades van- liga danser, gjordes springlekar, som ' Ko p p ni n g.
.
för värk o+ a v d n a d i be- kylda bänder och fötter.
inchina leg. F. Clary Dahlström Dalagatan 25, Stockholm.
Tel. 841 04, Kl. 10-2. '
1 ' I För övrigt komplette- katt och.
riitta o: d., min även.
den två.
två kornettspelare,.
ras " la cobla " av för typiska " sardanas ".
Katalonien a r mycket rikt på folk- tvåflishorn, en kontrabas och kanske.
.
melpdier av inhemsk karaktär.
Dar.
två.
pukor.
Att.
ses de temperaments- dominerar inte ornamentet över mu- fulla och.
~siillsynt vackra mänskorna sikens huvudämne.
Folket lever ju .. dansa uridet pin jeana och rykdelträ- så .mycket i .direkt förbindelse, med dan &amp; r helt enkelt tjusande.
Det s ä g s a t t spanjoren i genom-.
.
naturelhmenten: havet, de branta kusterna, de höga bergen.
Allt detta snitt ej a r musikalisk, och det ar.
ju a r en fast grundval för en lyrik, som möjligt om man .jämför honom med oftast varar .livet ut och omskrives.
tyskarna.
Men iaga ' vi vårt eget folk i.
" rondellas och ' canciones ".
Den och ' den musik ooh +dans de trots Hem,: överallt starkt utvecklade hembygds- bygdsringens uppryckning prestera känslan ser man just i folkvisor och * på sina lantliga ' fester, så kunna de, n a t i ~ n a l ~ ~ a n s framgör er, allt i sarda- - nog ej gå upp motkatalanerna i silke - P &amp; latta tyg- ilas, helt artskild fran, den aragbnska f &amp; rytm och t6ff lor med segelgarnsbottnar f öl j a dansen jota.
Medan i den senare de dansande helt och hållet överlämna de stigarna öaer .bergen, trevande sig sig å t rytmens, berusning liksom fram bland snilreii.
Kvinnorna, aven främmande .för (allt som omger dem, om de äro korpulenta, ha ett.
oefter- så %r däremot; kaidanirs något som harmhgt elegant ' och elastiskt.
satt spirar fram ur jandskapets sjal.
.
De a t t röra sig ..
Även.
på konserter f å r.
uppträdande .. dinsa och betrakta pA man höra de gamla Tolkvisorna, så-.
samma gAng utsikten runt omkring som på en matiné av den kände span-.
, dein.
Man kan: darför &amp; a att den ske violinisten Joan Manén, vilken.
katalanska landsbygdens storstilade som medupptradande hade en ung p.rä,gel på e ' tt s$mboliskt satt återges.
sångerska Som utförde på ett konst- i - denila ringdans .. Musiken a r instru- närligt satt folkvisor med sättning, '.
.
.. mental och utföhes med otrolig vitali- av st an., såsom.?
' Montanges19 .och tet av " coblas " eller lantliga musik- " Rosignol ".
Under hela f astlagstiden.
korer ..
De enkla instrument som an- vändas av sardanasmusikanterna äro naturligtvis karnevalerha, men mot liv som fördes på dessa till-, " flaviol ", ett, slags flagiolett, den det stallningar reagerade, vitt u t b r e y a lilla trumman eller tamburinen, bådat spdade av en och samma musikant, o c h mäktiga sekter.
Till vår stora soin med ena handen håller flöjten, ' föridning ' funno vi en dag v å r t mon- ' hoteli förvandlat till bönehus.
och på andra armen hänger upp tam-, -.
burinen, vilken trakteras, av den and- De; vanliga gaste.rna voro som bbrt-.
r a handen med en liten trumpinne.
blåsta; sallskapsrummen vor0 av.
Dessutom finnas de klarinettliknande stängda och inredda med altare och " tiple " och " tenora ", som skötas av; talarstol.
E &amp; underlig tystnad här- '.
.
:, t ' a l ' ' f, '. '
, ' ', ' ' ' - t '.
.
.
.
skade överallt.
I trapp ' orna hängde anslag om att botgorarna skulle iakt- taga .tystnad.
De fingo e j tala +en med varandra.eller några utomståeii- de, så länge böneveckan pågick.
Man hörde ett dovt mummel från de ': av- stiingda rummen.
Det tystnade plöts- ligt ooh dörrarna öppnades.
för ett 40-tal man,-äldre tich yngre; som i en veckas tid under: en- prästs ledning gjorde .bot för: de s$nd.er de s jälva .och andra begått under ', karnevaler: m.
Det hela avslutades medo en pro- cession.
till närmaste kyrka.
~ e s s a i allmänhet ' mycket f örmögiia man off - rade sf8i.a buminor till kyrkan för sin sjals salighet: - Även hotellet fick- sin ' beskaruda del, val * ' uppvägande från- varon av turister under den veckan: .Vi svenska; r fi.ngo- .av ' värdinnan några ' ägg &amp; tt fira ' ~åsken me &amp; Vi sutto på terrassen i solskenet .och ri- tade på dem till allas förvhing.
Se- dan fingo vi dem till lunchen som ett enkelt inslag - i den magnifika e s t - lagsmatsedeln, dars humme-r med ma- j onnaise, f asaner,.
kyckling,.
kronärt- skockor, sparris ' och jordgubbar hör-.
.
.
.
de till: dagordningen.
.
: Påsken a r ocksåde många ståtliga processionernas tid; Framför allt den i Sevilla med den sköna madonnan a r berömd bland de mån,ga; Spanien a r ju Mariakultens hemland.
Till Sevilla reser man då fr &amp;?
hela: landet, och * kun,gligheten.
a r ofta närvarande: I processionen ' deltaga en mängd - sköna. '
' l ' spanjorskor i vita nlantillor och höga kammar.
Visserligen.
a r.
man son1 alla damer kortklippt, men med en valk, konstrikt fastsatt under håret i nacken, f å r man kammen a t t sitta.
Det religiösa och världsliga förenas har p % .ett säreget katt.
Detta liar åskådliggjorts i toner av Spaniens be- römde kompositör Albeiiiz.
Man hör trampet av hästarna, folkmassans mummel och prasterilas entoniga sång.
Långt ute i ' landsbygdens små enkla kyrkor såg ' man endast pi % palmsöndagen .några få barare av den traditionella palmkvisten.
Många ha- de blott brutit en kvist fr %n en buske bland bergen f ör a t t, f å den xalsignad av prästen.
När j-g en gång ville bese en sådan dar:liten 1500-talskyr- ka, mötte det i början motstånd, ty prästens.
hushållekska; ett ampert fruntimmer ' med mustascher, ville inte slappa in mig till hans högvör- dighet .. I den.
enkla fanns endast tre rum, men trots den yttre torftigheten bodd ' e .där en in-.
tressant och tankande gammal man.
Han .visadem mig med stor glädje sin gamla kyrka och alla dess minnen.
Sedan gav han mig en av honom .s jalv skriven st0.r hembygdsbok on1 hela sin socken och dess historia.
E t t vac- kert a.rbete som möjliggjorts genom en mecenat på platsen.
- - ' LOUISE f. Mörner.
, '
.,.
n.
.
- ' r e e.
s a, r, n a.
.
I.
,.
,:.
:.
-. '
.
.
...
.
':.
.
H i l n i s t a d s ' k r.
e t s e n firadesin sed- suppleantkr, fr6ken Inez Möller och fru. '
.
I vanliga Luciafest den Il; december under Ingeborg Göransson.
s skildrade '.
.
synnerligen stor tillslutning av n~edlemmar; '.
Efter f ~ r h a n d l i n ~ a i n a slut Programmet upptog utom i ~ u c i a t å g e t sång p,rofesso; Lauritz Weibull i ett synnerligen- '.
.
a v fru Palm, ackomapanjerad av fröken Linn- intressant föredrag .und under skilda å r - ' I ' crantz.
Ordföranden tackade värdinnorna hundraden.
Efter .föredraget vidtog sani-.
. '
för deras oförtrutna arbete a t t göra sam- kväm;.
.
.
.
kväli-~en ' trevliga och särskilt för de smak-.
- .. M a ' l m ö. k r e t .s .e n, .har hållit sitk års- ' fulla arrangehakgen för kvällens fest.
Till .slut .visade ' s av ' ' st.ens elektricitetsverks- möte å Kungsparken under ordförandeskap av fru Elisabeth Quensel.
Sedan yevisions- chef ' ingenjör Holm två propagandafilmer för elkhicitetens, användning i hemmen, berättelsen u ' pplasts ?h ansvarsfrihet be- " Fiöken Felisa " och .. ' 33 % ska vi ha ' t ", sar- viljats förrättades .val.
De i. t u r avgaende::. '
.
.
skilt den, första, som var ritad, väckte ' stor, styrelsemedlemri~arna fröken; Maria Håkans-.
munterhet; F r u Ruth Hederstierna skötte son, fröken Maria Karrberg, fru Anna Nor-,.
denstedt, fru Olivia, Selmer och d: r Eva ' om musiken till filmerna på ett synnerligen smedberg omvaldes.
I stället för fru Magn- '.
i.
trevligt sätt.
.
.
.
.
.
hild Bjorkvall, som avsagt sig, valdes rek-.
.
l '.
.
H ä l ~ i n.
~ b o r ~ s k r e t s samlades en tor ' Warianne Mörner.
Revisorerna fröken M. Mupck af Rosenschöld och fröken E '.
till festligt samkväm torsdagen den 29 jan.
svensson okvaldes i likhet med deras, wpp-.
- i klubblokalen.
.
i St5mningsfullto&lt;h vackert uppförde unga leanter fröken H. Lindstrand och fru A. f lickor .från Högre Elementarskolan " Helga, Gren.
Till ombud .vid, F,-B.-FIS årsmöte i Tre Kungars &amp; pel " '.
och scener .ur ' det gamla- Malmö.
' i april .saldes .fru Elisabeth ~ u e n s e l,.
~extonh~undrata~ss~elet " Disa " av.
.fröken Elisabeth Nilsson, fru Ada Hultgren,.
nius.
De unga skådespelerskorna avtacka- fru, Olivia Selmer, f r u Thyra Schartau, des på det varmaste av den italrika.
publi- .fröken Maria Karrberg, fröken Elisabeth ken, varefter .kaffet serverades vid de ' ljus- von Platen, fru Emil Olsson, f r u Anna Nor- ' prydda.
långborden {,.
denstedtj d ': r Eva Smedbe ' rg och .$en Kvällens b.ehållning tillföll hyresfonden .. Naeini .Uddenberg.
.
!
.
, ..,.
I ~ f t e förhandlingarnas r slut höll f r p Es- ' -,.
,.
.
L u n d a E e ' t,s ' e n .s årsmöte har hållits ther Lutteman på sitt ' personliga, varm- hjärtade, medryckande sätt, ett intressant å, Grand Hotell under fru .Anna Herrlins och kidsynt föredrag om " De personliga.
ordförandeskap.
Styrelse- och revisionsbe-.
.. rättelserna godkähdes o ' ch ansvarsfrihet idealen och samlivet ".
Ordföranden tolkade i ' någ+a vackra .ord beviljades styrelsen.
Arsberattelsrna med- delar a t t .kretsen h a r 372 iiledlenmar, där+ de närvarandes tac&amp;samhet.
mot fru .. ~ u t t ' e - nian, " en av dem ", yttrade hon, " som till- a v 17 ständiga.
.
De i h r ' avgående styrelseledamötei-na,, höde de lyckliga; som.
, alltid.
äro.
ungi och fru Anna Herrlin,.
f r u Karin Mortensen, alltid Se syner ".
.
.
...
.
.
.
.
.
.
' fru ' Tsrborg Petrén, d:r Rut Johansion och sen den 15 .fröken Maria Akesson, omvaldes.
Likaså.
.
.
~ j ö l ~ b ~ k i.
: &amp; t samlades åtekvaldes revisorerna, fröken Ida.
Westdahl dec.
' till julfest.
E n för.
denna fest tillsatt &amp; mitt6 stod för piogrammet.
* oeh hade ' och.
fru ' Martina, .Bolidberg, samt.
dessas,.
.
.
.
I.
.-,,.
, 1.
.
.
S \: 1 A. '
' &lt; ' I.
, ', '; t.
I ', ', ' ' esse- - I I - I ', e '
48 -.
.
.
HERTHA lyckats s &amp; bra, a t t j; lstämning präglade samvaron fran början till slut.
En nybildad kör sjöng flera julsånger och tjänstgjorde, kladda i Östgötadrakter, som värdinnor.
Till supén, som var dukad vid- ett långbord, serverades julmat, hk, skinka, lutfisk m.
- m Kören inbjöd till, lqGllsmaten med en för ' dagen skriven supévisa, och, den avslu- tade aven måltiden med sang.
Under den: samma inträdde en ung flicka, kladd till julängel.
Hon läste en - julydikt och- gjorde en rond runt hela den stora salen.
-- Bordet var dukat med levande ljus och- dekora- tioner av grönt och röda tulpaner.
' Efter supén serverades kaffe under pianomusik.
Aftonens stora överraskning kom ' s % i form av en dialog mellan en fru från 1700-talet och hennes dotterdotters doverdotter, en ung .fru i vara dagar.
Samtalet rörde sig - om skötseln av hem och barn samt om di- verse seder och bruk.
Det- konstaterades oupphörligt, att skillnaden i Askadning un- der 1700-talet och 19.00-talet är.
väsentlig.
Dialogen var fyndig och .roande, och stam- ningen förhöjdes genom att mormors mor- mor (fru Helfrid.
Vgderius) var.
klädd i en Stilren 1700~talsdrakt.
F r u Ella Idmark foreställde den.
unga frun från våra daga?
Utom nu nämnd - underhållning bjöds på sang av kören, sang och deklamation av doktorinnan Wagrnan, läsning- sa &amp; piano- musik av fröken Ella Sundqvist.
Julfesten var talrikt besökt, sch de nar3arande ut- tryckte, sin stora belåtenhet med kvällen och .den.
kommitté, som ordnat.
programlet. '
: - -.
. '
.
, -.
- h redr rika- ~toekholmskrets~ns, Bremerskola b ö r j e sin vartermin den 14.
.
- - januari med en sammankomst i Klara Folk- skolas kollegiesal, varvid fröken Ellen Kle- man talade om " Fredrika Bremers verk och vart arbete " och sång utfördes av fru Inga, Frumerie.
Den 6 febr.
hade kretsen qrdnat ett dis- kussionsmöte i Lakaresallskapets stora sal med inledningsanförande av förestånda- rinnan f ör F.-B.-F: s sjuksköterskebyrå i Stockholm, fröken Greta.
Mueller: " &amp; be- tets krav p &amp; den kolade sjuksköterSkan ".
U m e &amp; .k r e t s e n hade sistlidne 4 ' nov.
ett talrikt .besökt samkvap, .till vilket frö- ken Ingeborg Öquist upplåtit sin våning.
Sedan fröken öquist halsat de närvarande välkomna, uppläste hon en skriftlig hals- ning fran kretsens förra ordförande fru Fanny Bergström, numera bosatt i Vas- teras. '
Fröken Anna Hörnell redogjorde för års- mötet i Stockholm.
D.en av Förvaltnings- utskottet föreslagna resolutionen angående moderskapsskydd antogs.
Därefter läste lektor Siri Hallström en berättelse u r Lud- vig Nordströms senast utkomna bok.
, Y.
s t a d s k r e t s e n - hade den 29 jan.
besök av författarinn.
Elisabeth Kuylen- stierna-Wenster, som vid kretsens möte denna dag i Hotell Continentals festsal talade över ämnet: " Märkliga skånska .kvinnorw.
Vice ordföranden fru Borg fram- förde kretsens tack.
för det intressanta fö- redraget.
Härefter följde samkväm,.
var- under fröken Maria en and er med kand skicklighet utförde pianostycken av Sibe- lius, Chopin och Grieg.
-.
,
.
,.
.
~ - ~.
d.
k a l i s k ~ ~ i e Kuranstalt tisk.
-.
.
Lamplig rekreationsort.
Ifgrlig - &amp; tur.
Gott bord.
Alla moderns bedformer.
Elek- tricitetsbehandling.
- Massage.
- Helpension.
Inga drickspengar.
L&amp;kire.-D:r E..
GARBY.
Begiir Prospekt,- Postadress: Hultafors Sanatorium, .Hultafors, - - Tel ?.
Bods 695, Hultafors 16, Rgvlanda 68.. '
' -.
vacatryckeriet, Stoekholin rg3I.
