# ID: svediakorp-per2907
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1931
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,717
# sentences: 1,627
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
nas, i varje svenskt t - .- &gt;.
.
.- e.- L - .. - Jass &amp; J.,- dät handlir '.
- - -- ' mormor ocksi.
sen.
25. ar år tillbaka.
DA var koope. '
rativa inte SA stort.
Men att det redan d3 - de nytta med sig att handla koopes rativt,.
det lärde jag - mor, när hon var liten.
Nu gar.
- snart var tredje husmor dit och handlar.
Och förra.Aret -.
- kom det nästan lika minga nya familjer till som det.
- finns i Malmö .. -.
.
.
. --.
A.
.
.
; I.
- ' f.
- - - --.
.
.- ' Det lAter som en saga men kommer - sig därav, - att ständigt alltfler inse nyts tan av att följa ridet: -.
.
- ' - '.
- -, ger pengarna dryga kap kooperativt ...
.
.
.
Av de kuvertsilver som för niirvaraa- de finnes i marknaden a r den största del som benämnes 1:ma Svenska Nysilver av synnerligen underhaltig kvaliet, beroen- de p &amp; osund konkurrens.
För a t t, icke genom.
vikeledande stamplar kunna förväxla .olika.
hAllbara fabrikat, av samma f s o n hava nya smakfulla modeller komponerats och lagligen skyddats, samt tillverkas endast i garanterad l: ma &amp; Extra 1:ma kvalitet.
.
- .. Av dessa mönster ar 6 u S t a f - lll det.
fiirnamsta.
LAT EDERJUVELERARE VISA EDER GUSTAF III.
:.
.
.
.
.
.
.
.
...
Vi lämna.
härmed, plats för tvinni skiida uppfattningar angående den obligatoriska.
medlingen i akkns~apstviste~.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.. I.
.
.
m,.
1 i _.
' i - B '.
J l I.
I.
S '.
.
:.
et bar yppats!
olika meriingar, hu- D ruvida makarna skola ha- sa-ah- kommit inför medlaren för att med- ling skall anses ha ägt rum.
I ett fall, då mqkarna vono ' överens om hem-.
kkillnad och ihllkbren därför oih hade ingivit gemensam ansökan till dom- stolen om hemskillnad, avslog domsto- len, i detta fall en häradsrätt, makar- n a s ansökan,, enar det ansågs, att medling icke ' hzide rättelig &amp; företa- gits.
Mannen befann sig nämligen sedan flera å r tillbaka i Afrika och hustrun i Sverige, och medling hade företagits av kyrkoherden i hustrunns hemförsamling på så sätt, att han ' dels talat.
med hustrun, dels legat i skriftväxling ' med mannen och ' erhål- lit bådas bestämda bekräftelse på a t t d e icke önskade.
fortsätta ' sitt akt@- skap.
I h&amp;rätten, &amp; m även avslog makarnas ansöhn., +ar emellertid ett hovrattsrAd av skiljaktig mening.
, '. '
.
.
.
.
;. '
.
.
-.
l,.
.
.
.
' ' &amp; t torde icke ' va- någ &amp;?
hemlig: - het, att medlaren mången gång i dy:: lik &amp; och liknande, fall; d a r.
makarna:.
vistas pit olika,.
avlagsna orter, ' f öre- ' tager - skriftlig - medling,.
ehtiru detta ickk.
sarskilt ' angivits i intyget om.
.m&amp;dlin&amp;.
Uppgiver man kravet på makarnas personliga inställelse till: sammans hos medlaren i ' dylika fall,.
mået$ man givetvis också anse, " att det aven i Andra fall bör tillkomma- ' medlaren att avgöra, huruvida m+, iing skall &amp; ses ha ägt rum.
fastan.
makarna antingen var för sig besökt ' medlaren eller den ena, besökt ' medla- ren: och den andra varit i skriftlig eller tekf onf örbindelse med.
denne eller också medlaren icke personligen sarrimanträffat med någon av ' m-ar- na ' utan skriftligen eller ber.
telefon.
.
varit i förbindelse med dem.
.
.
.
.
Med h ä n y n till, den praxis, som.
.
.
sålunaa faktiskt.
föreligger, och ' me &amp; hansin till de orimliga konsekveiiei; gom - uppstå om fbkringen ' ' att: * mh.
.
.
karnas ' pe&amp;onliga ba&amp;ant&amp;f fa * hos medlare?
~pprätthalles,-.
torde man utan v e k a n kunna.
uppställa det.
.
, ' ' ' ',
.
'.
226,. '
.
.
- HERTHA ' pa i .. Y.
;.
i.
- -.
önskemålet,.dt det klart och tydligt sade: ifrån - antingdn i lagen eller hellre i lagskipningsväg att det till- kommer medlaren att .avgöra, om det f ör medlingens tillbörliga f örrattande a r nödvändigt, att makarna samman- komma infor honom.
.
.
.
Som det.
nu a r ooh: 01-11 medlaren - makarnas uppriitthåller kravet sammanträffande hos honom, s % tvingar man ' makar, som %ilja ha.
hemskillnad och äro överens darom och som skulle- kunna .under va.nliga.
-.
förhållanden.
ordna saken genom ge- mensam ansökan, att öppna, ratte-.
,.
gång mot varandra, salunda att den av makarna, som .har, möjlighet att - infinna sig hos.
medlaren, får uttaga stamning å den andra, m m icke har .möjlighet att komma.
Det a r namli- gen så, at-t domstolen '.
kan apptaga ett mål angående hemskillnad, d &amp; ma- karna stå som motparter i en rätte- gång, om det visar sig a t t svarander, erhiillit kallelse till medling men icke infunnit sig ellei.
icke anträffats.
.
med kallelse.
.
Vad beträffar frågan i m medling bör vara obligatorisk eller icke, före- faller ' det, som om de erfarenheter en advokat har av medlingen skulle giva ' stöd för ett påstående, att medlingen icke bör vara obligatorisk.
Darför be- höver man ju icke gå så långt som att för det närvarande fordra medlings- institutets avskaffande.
Endast den omständigheten att medlingen +v ad- ~~0kate.r och de makar; som redan vant sig till advokat.för att erhålla biträde ' -.
VARMELEDNINGS vid ordnande av skilsmässa, i allman- het anses vara endast en niidvandig och ofta nog betungande och pinsam formalitet, talar ju sitt tydliga språk.
Äro makar överens om att skiljas, .torde det vara en onödigt uppslitande procedur att, sedan d e sinsemellan kanske slutligt genomdiskuterat sin stallni.ng till .varandra, ånyo stå inför e,ventualiteten att, aven om de icke ha tänkt sig att säga så mycket infö.r medlaren och även om medlaren ar aldrig så f inkanslig, under, inflytande av ett upprivet sinnestillstånd genom en pro forma avS.medlaren framkas- tad fråga råka ut för att-de med möda uppbyggda fördämningarna f ör känslor och tankar brytas ned och det åter ' blir ett piifrestande utlopp för den förtvivlan och bitterhet, den gra- melse och det rättshaveri, som man- förut gjort allt för att dampa.
Det ä r visserligen - förmånga man- niskor av var.de att- f å - tala ut och aven att f å tala ut inbördes, men man f å r för detta-icke glömma bort den spoliering av oersättlig.
varden i form av tyst förlåtelse och hansyns- f ull ' lo jalitet mot andra maken ooh tredje person, som kanske har f5re- gått makarnas överenskommelse och som sedan geqom allt för mycket ts- lande helt kan gå förlorat: Det kan dock ifrågasattas, om man nu icke vill göra ett direkt påstående harom, att idet icke - ar huvudsaken många gång- er, att misshälligheterna och orsaken till misshälligheterna under kanske ett l %ngt äktenskap gravas upp och A.-B.
c J &amp; ptn .z: Arbetargatan 32, Stockholm.
Tel. Vaxel N.
318 25.
Telegramadr.
: V2Lrmebolaget.
Tillverkar apparater och levererar värmeledningar, alla brukliga system ' för, Angköks- och maskintv&amp;tsanläggningar, desinfektions- och steriliseringsanlaggningar.
'.
# .. I.
.
I HERTHA.
S ' '. '
' ' DRICK I.
.
.
:.
227..
.
. "
.
. '
redas Ut, utan hbvudsaken iir väl, nar .det i ' alla fall skall bliva skilsmas-.
sa, att makarna icke grava i gammalt groll, icke a r, g q e n t e r a emot var: .. andra i elfte timmen utan skiljas m.ed.
värdighet och loj ' alitet.
Det a r alltså ett ' önskemål att, om makarna äro &amp; se o$ a t t de %ke önska m k d l i ~ g, medling icke heller skall erfordras.
Även i det fall, att ena miken önskar medling och den andra mot- satter sig shdaii, torde den nuyaraiide.
ofdningen.
vara: otillfredsstal !ai~de.
Har den make, som önskar medling, haft tillfälle .att tala med medlareiz,, ooh har den hake, som icke- ' önskar medling, blivit kallad till sådaii ii-n att9nfinna sig, ' torde ett sådant för- - farande vara, lika effektivt som obli- gatorisk ' medling med hänsyn till.
.
medlingens andainål.
- Det kanske är förmätit avaeii advof kat att påpeka, att det vore mycket.
rimligare att lagen uppställer ford- ran a t t m ' akarna ' eller rättare, sagt wrdera maken har Juridiskt bitGde vid ordnaiide a v uppgörelse om.
äk-.
tenskaps~killnad, an .att uppstiilla fordringen att, medling skall ha fo- retagits.
Ett praktiskt 4nskemål ar ', att de k&amp;nmunalt utiedda iedlaiinas verk- samhet icke skulle avse eriidast ' med-,, ling beträf fande personer bosatta.
inom deras distrikt.
J u större erfa-.
renhet medlaren har; desto bättre- skickad a r han att reda upp trassliga fijrhglanden mellaii - makar, som önska fortsatta ' sitt aktenskap.
Ju t.
.
.
.
mindre .erfaienhet en medlare.
har, .desto ' mera kan han trassla till en.
n situation.
.
: EVA AN1D * N..
.
II.
.
en åsikt &amp; har framförts att med- D l i n g i &amp; enskapstvister icke sinn.
nu borde.
vara obligatorisk utan i stallet frivillig .. Som skäJ ' för denna mening ' har bland annat sagts; att medlingen .för de flesta skulle inne-.
bara ett onödigt obehag samt fök myckët inkräkta på.
personlig frihet.
Gentemot denna uppfattning tillater j ag mig göra f öl jande synpunkter gällande.
.,.
.
Vore ' medling i tvister mellan ma- ' kg,r valfri, skulle.med all sannolikhet.
.
ytterst få ' bry sig om att infinna sig '.
till ' en sådan,: darför att ' folk alls icke kunna ha reda påvad gott medlingen.
kan bringa.
För .den, som ännu aldrig, varit med om medling, ligger det na- u, ' ' ' .. J ', ' r$ till hands a t t förmoda denna vara helt annorlunda an den egentligen ar.
Man vet inte hur $et därvidlag g å r till och ä r av denna anledning miss- tänksam.
Mapniskor äro som regel rädda om besväret där, de icke tro sig ha någ &amp; att vinna, och de inbilla sig lätt att.
en medling maste bli lönlös och dessutom förfärligt otrevlig.
Men de misstaga sig.
För det första leder, en icke föraktlig procent av ' medlingar direkt till förlikning.
f ör det andra kan nyttan av medling ej beräknas endast efter a.ntalet förso-: ningar.
Även på annat satt verkar medlingen ' gott.
För mången a r det RAMLOSA Sveriges enda naturligt alkaliskak vatten.
.
.
Hovlevpantörer till H.
Maj:t Konungen och H.
K.
H.
Kronprinsen ' av Sverige samt Hs.
Maj. '
Kongen, d Danmark.
l.
:.
.
+.
.
valg.örande att f &amp; öppna-sitt sa-?
snörda hjärta för en b-dyillig lyss- nare ..
Man: har behov att= f å resonera igenom sitt penonliga.
problem med någon som icke.
ar alltför ovan - att treva .i den manskliga sjgens .im- gångar.
I all nod a r det @ * nawrlii gest att vilja sträcka ut sin-hand och fat @ tag om ett stöd, hur bräckligt an detta mande vara.
Vi känna ju alla till.
* n wnknandes - halmstra.
..
Det s1.a-g- av- stod de .flesta innerst q q e s t ö n s h s i g ar e$ aqnan män: niskas ' hand.
M.en däm11 passar &amp; l i s t t r e en.
vän,. &amp; ilibkting?
e etta ä r icke alls s &amp; säkert.
F &amp; d &amp; fbrs+a ha.
, ' icke alla viinner.
: För det andra kan det vara rätt sa .obehagligt att blotta sig för nagon ur - umgängeskretsen,.
någon som, då man träffas harnast,.
e n b k t genom, sin närvaro väcker det ' genanta minnet av ett pinsamt sam- ' tal.
Dessutom a r det icke slillan fak- tiskt lättare att anförtro sig ' till en helt utomstående än till, n n$irst&amp;efi- de, .Nar allt.
kommer omkring, .. pas, sardet ganska bra att tala med med- laren, som man förmodligen ' aldrig hterser, som ar inställd p &amp; förtroen- den och vars diskretion a r en tjanste- plikt.
Att sHlunda förhåller sig,: Bda- galagges bland annat d a m att kli, enter.
ofta, sedan deras ärenden for länge sedan slutförts, å t e r uppsöka medlaren bara av.
önskan att .vidare lägga ut, sitt .kasus.
Även personer som till en början aro-: synnerligen avogt - stämda mot - mediingep och om9jligt förut kunnat tanka sig att.
de.
skulle f örmås - avhandla sina pri- - ', - '. '
vata angelägenheter med en främling ha, r ä t t vad det ar och - till sin egen överraskning, utlämnat siba hernlig- heter - samt kanna sig därefter en smula lättare till mods .. Nar man val nämnt .sin plaga, blir .den mindre.
hemsk.
Praktiken .bevisar detta ide- ligen .genom talrika .exempel.
Ocksik på andra vägar ' gör med- lingen gagn.
Den bruka6 mildra .så mycket.
Den har om- ooh om igen lyckats avslipa hårda.
kanter.
och hörn.
Dar den ej kunnat förhindra skilsmässa, har den många gånger listadkommit ett merä tilltkande sätt att skiljas på.
Medlaren.
a r ibland i stånd att positiva praktiska for- slag, att lämna rad och anvisningar a v mänsklig och social natur, anting- en i samband med den egentliga ak- tenskapstvisten eller mksP vid sidan av själva saken.
Alltså hava tvistan- de äkta makar verkligen en .del gott att vinna.
genom medling.
Men man kan knappast besgara att de skola kanna till eller betänka detta pH för- hand.
Tvärtom äro de mestadels i sitt nervösa tillstand .- angelägna att bli kvitt allt omak sil fort ' som det bara gar.
Mången skulle v a r a gene- rad att vända sig till medlare om han eller hon e j vore tvungen.
Sålunda avstar man omedvetet från en fördel.
Vad sedan obehaget beträffar, måtte det väl vara en medlares plikt att gora detta SH litet som möjligt.
Det faller av sig sjalvt att medlaren a r skyldig uppträda utomordentligt finkänsligt samt att gannlaga över- lämna ' A t klienten.
att bestämma hur .Om .icke, så .vuZlcommen och tag del av v &amp; specliallitte~atzr i PSYKOLOGI, PSYKISK FORSKNING, MYSTIK,-TEO~S~OFI, M-ODERN U P P ~ S T - RAN, FRI:MURE.RI ' ETC .. - S &amp; Eder .ned ' vid vårt lasbord och lat oss pl~cka fram.
.
svensk och, utlandsk lit+raturSei, branschen,, som intresserar Eder.
.
.
K @.
Edra j~cZkZappsb ' &amp; lqr .hos oss.
* Begär vår katalog.
.
.
' pass formellt - ' ellei icke formellt aren- - medlir; skulle utses; ~ &amp; m e t .bleve i det.
skall behanaas.
Emellertid visar uppenbarligen saken forfuskad.
Man, erfarenheten, att endast.
anmark- kan därför icke ' vara nog * försiktig i - ningsvart f å personer, när .det- ' kom- valet aviIiedlare.
Som det icke kan mer till * itan, noja sig med formell vara någon.
föninnat att- mäkta an- medling.
De allra ' flesta iiro tack- passa sig till varje sort av manniskor,, samma att ' erhålla ' verklig medling, är det - viktigt att kllniänheten f åratill- '.
ehuru detta lians * ej blev dem klart fälle '.
att välja bland olika slag " av förrän i den stund medlingen skedde: medlare:.
Dar bör f &amp; den sökande.
.
Det må nu s &amp; vara att det visst firi- erbjudas medl&amp;i av varierande tjrl -.
nes kliimter som sarskilt bäva för per '; kyrkliga " metiläre, lekmzinnanied- att nödgas möta; sin máke igen .. ' Så b e, manliga och kvinnliga.
Ovanstå- bra om dessa senare ' få orsak kon-.
ende.
anmärkning adresserar: sig i statera ' att icke ens detta blev SA synnerh&amp;tl ' till landsorten, där.
b a.
n farligt som de l befar., utan gick ännu fö; gzi .begagnat sig a&amp;rätte; att.
oväntat val f ör sig.
i tredje persons tillsatta.
lekmannamedlare:. '
.
.
,.
.
.
lugnande ' narva &amp; ooh slutligen f or- ' Anghende det " andra.
forutnamnda made sig till ett bättre minne an argunientet för att andraobligatorisk man ' trodde att det.
någonsin kunde aktenskapsmedling till valfri, nänili- gen omsorgen om våt personliga.
fri: bli.
l ~ a t u r l i ~ t v existerar is det - ehuru het, så a r j u denna redan och maste mera sällan - dock fall, dar varje givetvis vara beskuren vid snart sagt medling torde vara överflödig.
Det ?art steg vi t i inom .kamhäll&amp;.
,.
Vi: kan icke förnekas att parterna under dare gives det- näppeligen na ' got ' SA _ sadana omständigheter besvaras.
i ' agnat att missbruk8s som frihet; Fn- onadan ..
Men i all ' den ' villervalla och htit att slipp &amp; rnedling:skdl &amp; förrhdi.
, alla de o n ~ ~ e s ö r j ~ i n en g a; kils&amp;iss &amp; r ligeri anirandas-som ett: " jag ä r i miii.
. '
ändå.
medför, k &amp; debej stort betyda ratt &amp; t frita mig själv f r h ett för: med det lilla pluset att behöva in-.
modat besvär och obehag ' ' och skulle.
stalla, sig- infö,r en taktfull och till- förr minska a n öka känslan av an: mötekgående medlare.
, För övrigt.
svar.
För .restenv finns allena .en énda kunna aven de basta lagar aldrig verkligt efterstravansva.rd - frihet, .den passa precis pricken för var och inre.
En dylik frihet a r dock oåtee- en.
Det måste lagstiftas för flertalet; k o d i g för yttre bud och förbud samt f åtalet f å r lov att underkasta sig be- f öranleder.
nog snarare till ' ett upp-, stammelser, aven om dessa icke varit sökande an till ett undvikande av:till-.
fallen att grundligt ' dryfta svåra be- nöbvandiga just för.
dem.
Den reella fara, vilken lurar bakom klut .. Frihet ar - ett vackert ord,.
men anordningen med aktenskapsmedling, det brukas ' stundom - för att, beteckna synes mig varsu den om en olämplig en ' ' chimär;.
.
.
.
. '
-, ' ' G ' ' - ' ' ' ' ' ' b ', q, ' ' I '.
.
t.
vållar Eringasvå&lt;ighe ter; ' o,m Ni genomgår, l.
Hermods kurs skattelakar och sjalvdeR- lariatlon.
BeMr prospekt.
.
,.
-.
.
230. t --.
...
H E R T H -- A sant a t t man inga; - Det kan lunda gynnar äktenskapet genoni ' att göra skilsmässan sir$r&amp;tkomlig.
Det kan ocksa vara, sant ' att blan &amp; alla - ob&amp;änksmma skilsm&amp;sor förekom- ma så pass många rimliga och väl. "
motiverade att des ' sa ' böra beredvilligt underlättas.
Men a t t &amp; lias är i ' alla händelser en djupt ' allvarlig affär, - - obh det skadar minsann ej att där d &amp; aro grindar förhanden; vid vilka människor tvjngas.att stanna ett tag - - och betänka sig.
Det rör sig dock om en odesmattad handling, vars verkningar spåras allt intill tred-.
.
j e och fjärde led.
Varken att gifta sig eller att skilj a sig ä r i..
gninden en- bart en privatsak mellan två individer, såvida man hoppas f &amp; eller-redan har barn.
, Det a r tillräckligt krangligt - att leva på jorden.
Barn borde kunna ha anspråk p %, att deras.
föräldrar icke - finge ställa till.
med obehövliga.
svårigheter för dem utan ' att aldrig så litet gjordes för att i tid försöka.
hejda deni.
Vidare befinna sig van- ligtvis makar, som ligga i skilsmä.ssa, helt naturiigt i en sådan upphetsning.
att de icke på egen hand kunna lugnt överblicka situationen.
Såsom läka- ren under vissa förhiillanden under- söker den sjuke, .aven när patienten menar att - ingen hjälp a.r av nöden,.
kan samhället vara förpliktat och be- rättigat - att - bistå, även om iibland- ning till ' äventyrs .icke ' skulle fa.lla medborgaren på läppen.
En sak till, nära sammanhangande med denna frhga, ber jag a.tt .få på- peka.
Det vore synnerligen önskvart.
.
, '.
.
.
.-.
P --- -.
p, - - om medling oftare an hu af fallet finge försigga, iniian parterna nar- mare underhandlat med advokat.
Medlingen lyckas nog .ratt m h g a ganger ändå, men har sjalvfall@, på ett tidigare stadium större.
utsikter att .n % goda i-esultat.
Ingenting a r som bekant felfritt.
I denna ofullkomliga vadd tycks mig den obli,gatoriska aktenskapsmedling- en - trots brister - and % såsom en inrättning i högre grad försedd med förtjiinster an behäftad med fel.
Meil der utgör ett öni+Aligt instrument, som ovillkorligen kräver varligt för- fara.nde i aktsamma händer.
- SIGNE HENSCHEK.
Den sociala upplysningsverksarrirheten.
F.-B.-F:s .Momrnitt6 för social upplys- ningsverksamhet meddelar att a n .m a l a n o n1 b i d r a g för ' upplysnings~urser ' i so- ciala ämnen bör vara konmittén tillhanda en månad före kursens hållande.
I ansökan.
bör uppges samtliga de f öreningar, som ' till- sammans anordna kursen, vilka a.n~nen ' och eventuella övningar, som skola förekontma, och vilka föreläsare, soni skolat anlitas, samt det ungefärliga timantal ku-rsen beraknas omfatta.
Atenkongressen.
Verkningarna av den ekonomiska krisen göra sig gällande på olika omraden.
Inter- nationella kvinnorösträttsalliansens styrdse har, med avseende fast vid de ekonomiska svårigheter som.
det rådande krisläget fram- kallat i skilda länder, funnit det nödvändigt a t t avbryta förberedelserna till den planera- de kongressen i Aten våren 1932 och upp- skjuta dess hållande till en lämpligare tid- punkt.
Beslutet fattades efter a t t två tred- jedels majoritet för detsamma uppnatts, in- oni de till alliansen anslutna föreningarna. '
-.
'.
.
-.
.
.
...
tsliillig ' a re$&amp;ktabla ?idskri ' ft6r ha för dess&amp;kade~.
~ s s e l d tillhördb g den.
.
vi haft i ~veGige, flera och gedig- p6etiskt - ihtkess&amp;ade &amp; tid, för bil- .. l i m e a11 vi n u i s~ensatjonsjournalisti- .ken.- C.
D.,.
a f ' $V i r s 4 n s .för &amp; kens.
' tid vanliger; tanka oss - och diktsamling.
gav något n y t t i sin för- bland dem - var ' " Esseldes ", f r u SO- enklade, emellanåt - ' jämfört ' med.
phie ~ d l e r s p a r r e T ' ~ i.
d s k r i f t f .ö .r äldre tiders rktÖrik - nästan ' vardag: -.
h e m k.
e t u t i n gensägelse.
e.n.
(Ge- liga form, (som efter realismens ge- digen; det.
betydei inte tråkig.)
Man nombi ' oit tvartom- skulle synas: de ilastan- f orvånas .en liten sm.ula,.
nar yngk,e ' Vtkzid&amp;misk9 '!)
.
ek är påtag- m a n numera lagger makke till dess 1igt:dt denna wirsénska diktsamlisig med ratt eller .orätt väckte ' mera ' iii: art ' .och halt.
Fredrika ' &amp; emer-För- bundets stiftaridna var en personlig- tresse - hos.
många an skaldens.
senare;.
het, ' en.
s i m visste vad .. hon ville; hen- och ' detta oberoende av den impolju- hans k r i t i s k inställning hes kulturella,!
icke minst hennes lit- laritet, SOL terära.
intressen: voro personliga.
och mot natura; lismeii cch ' deil nyake ten- kraftiga.
Men för erth has, publik be- .. defi@iBtningen snart nog inbringade.
.
.
.
, höver * etta, förmodligen alls.
inte på- honoqrp % sålniånga h %ll.
sigrid Leijonhufvuds.
monografi pekas.
J a g vill endast i ' förbig-ende, nämna, d. livaktiga intryck.
jag möt- över fru Adlersparre angiver alldeles - te, då jag nyligen genomögnade några, lrik \ igt, # hur hos -.
, Esselde, so &amp; upplevat Runebpg oeh fått årgångar från 11870- och-8.0-talen, d a r nagra av sina starkaste lit&amp;rä&amp;~.iin~doms~ ' man ånyo befinner s i g mitt inne .i; hans diktning, des- av den store ' lat oss saga Ibsentidel~s, diskussioiis~ intryek ' av finske " ska1den närmast påverkide - ska svall.
Nar .det, pågick, ' var det inte diktare (Edvard.
acks strök.
och C.
D.: af alltid ' lika # roligt - nu- har det &amp;, er Wirsén) ~ ' anslogo ' .likstamda ' strängar.
Sä.r- sig en historinsk patipa-; - .och i stravanr skilt fängslades hen.
a v Wirséns första dikt- sanilidg, och det brev, vari Iiori gaG uttryck, .dem fös kvinnaris friare sociala och A t s i n glädje-&amp;riker och sin 4nskan:att f3 personliga stallning h a r .det ju burit något .poem ' av honom, inledde * en beröring, sin .frukt.
Tidskriften innehöll for som ' bada under de närmaste åren +oro.
in- övrigt mycket bildningsstoff a v an- tresserade av a t t underhålla.
Efter ett nytt å r: d e n spe- e brev, som.
.han: betecknade son1 älskvärt och nan.
&amp; rt, och mrln f ö ~ ~ t, atttt.
oförgätligt, anser han sig nästan berätti- 1,ade en roll.
.
.
ga$- a t t i .henne.
.se e?
h ö g t a k t a d.
.
Efter ' denna tillbörliga aktnings- v a n i n n a, oih Esselde vänder sig till, ho- gard å t Sophie A d l e r s p a r ~ s minne no:m, aven nar hon ' önskar bidrag ' av någon och garning; kommer jag till ämnet ' bland, h a i s v,änlier i Göteboi-g.
.
.
.
.
A. '
',, ' ' ' e ', Fötter, ben och skor. '
. '
:.
, ' ekande Damer, fötter som ha och det ben ' besvärligt s a m t ha med svårt sina att var- få passande skor,, tag närmare reda på vad det latta FiVe.ika-Wkad fotstödet av Eder för- ' mår ' uträtta och likaså hur .den gummifria, tvätt- och stoppbara åderbråckstrumpan, med ' samma namn verkar.
- Se och prova.
också ' våra bekvania och på samma gång.
eleganta, ortopediska ' skoi med, extra.
laderpackningar.
i .hål.foten och.
förlängd bakkappa.
-.
.., i ~ a ~ e r s b n s Kungsgatan; 4, Stockholm.
, '
De två ~sseldebrev Sigrid, .Lei j on- hufvud har-nämner, känner hon tyd- - ligen endast genom Wirséns svar, som hon haft till ' sitt förfogande - ... och bland ~ i r s é n s papper finnas de ej längre.
are mot a r j a g i tillfälle.
att har meddela ett tredje - brev från ~sgelde, däri hon tackar.
för.
bidrag, som ' han nu verkligen sände henne, och accepterar den benämning han - -.
.
Vill ge henne; Men innafi jag adrYi:ker if rhgava- rande- epistel, vill, jag citera nikgra stallen ur en recension .i tidskriften 1878,.
skriven av.
pseudonymen E m u n d.
G a m m a 1 - (=EvaFryx- ell, And- Fryxells dotter) och ' be- handlande den ypperliga publikatio- nen L i t t e r ä r t a l b u m; dar t. ex. Viktor ~ y d b e r g meddelar sin allra storslagnaste * dikt, P.
r 0.m e t e u s o c h A.
' h a s v e r u s, och Wirsén sin ...
vackra M e r l i n. "
s; t..
.
- ~ e m m e t.
Men ocksa f öl jande passus u r Emu-nd Gammals recension var sa- kert som skriven ur Wirséns hjärta vid denna tid, då hansnart nog skulle sta vid början av- sitt kritiska har- nadstAg: Betraktar man samlingen (Litterärt al- bum) som ett helt, falla isynnerhet tvenr~z drag läsaren i ögonen.
Mest anslaende ibland dem är den rena, idealistiska stäm- ning, son1 gen0rngå.r .de flesta styckena.
Där möter man knappt minsta fläkt av den liklukt, soin Atföl j er upplösningen av tran p &amp; mänsklighetens ideala makter.
D &amp; man lange vistats i det kvalm,.
som råder.
inom.
största delen av den konti.nenta1 skonlitte- raturen, Käns det uppfriskande- för sjalen a t t.
.
.
få insupa den fria, rena, friska luft, mm den nordiska litteraturen i allmänhet erbjuder .. Anden känner sig Carvid - styrkt i .tron på idealet, fri i fröjden över sin odöd- ' lighet, ren i hoppet om en slutlig fullkom- lighet.
.
.
Som man marker: detta a r en an- nan syn pil 1870-talets nordiska litte- ratur an den som " genombrottets " man presterade.
Stallet ger oss.
högst " ~ m b n d Gafnmall skriver &amp; im- intressant den mentalitet, mot vars ligen o k sistnämnda, den bakgrund man har att se motstiiidet torde i. poetisk skaparkraft vara det för- nämsta Wirskn hittills givit svenska all- mot " 80-talet ", mot den naturalism Imbheten.
De.n hemlighetsfulla ' sagan, den och pessimism, som just krimern C. trollska naturmålningen, det växlande och ' D .. W. kom att bekämpa. '
Själv har egendomliga versmåttet, allt $ildar ett nia- han - som jag närmare-utvecklat i giskt helt, som tjusar och hänför&lt; Att giva utdrag friin denna.
målning vore .so &amp; att min bok " Ur portföljen " - vid sam- ' klippa ett stycke u r en mgstares tavla; ma .tid haft precis samma förnim- Wirséns övriga bidrag förtjäna, ock erFan- melse av oron i Europas andliga cen- -.
nande.
'.
tra och konstaterat det lugn, som Det, &amp; tydligt, att det- superlativa ännu rhder hos oss men som omöjli- omdömet om Merlin, som: f or.
övrigt gen kunde dröja.
länge: Detta a r e j ' a r oberättigat, glatt skalden ..
Jag 187.8., Omedelbart därefter kom " Rö- anför det ' emedan det troligen bidra- da rummet ".
Jag har siillunda dröjt vid Eva git till att rikta Wirséns ' uppmark: samhet och valvil ja mot ' Tidskrift för Fryxells uttalande som.
.
karakteris- ' * ' ' ' AOenseniliei h-Gvmnoslih- för domer gratie.
Kutrygg svankrygg och hiillningsfel hrtarbetar.
11 Vägen för erniende av en har- nionisk kropp,.
.
naturlig charm och - Medlem av: ~ B u n d FBI Reine Men- sendieck-Gymnastiks.
Obs.!
Dipl.
av Anmalningar D, B.
M. Mensendiefk.
- Lektioner meddelas fr. pr k l.
O ' stermalm 9821.
7,30 f: m. till 9 e.
.in.
Nybrogatan 11.
6 tr..
.
1 U 1.,
tiskt.
f &amp; 1870-talets ' ?ildealistiskay9 " gamla ps ?lmbok " emot anfallen ?f e n.
.
mentalitet och som en brygga för a n t. i p s a l m i s t.
%Eg &amp; r det ' lilla styc-, ket Kart - s å kart, att ' det pinar mig ?tt samförståndet hellan Wirsén och veta det kr.ingkastadt med ett gammalt.
Tidskrift för ' H e m e t.
Följer s % här, tidningsblad.
Eller ar jag +nskk blott Esseldeg bevarade tackbrev, vari.
jag a f u n d. s- j u k. på tidningen som fick ' det!
Eder helsning till Emund am mal skall.
bibehåller brevskrivarinnans .. stav- .sakert.
göra hinom gladje.
.
ning.
Wirsén bodde den tiden i Gö- Av detta brev framgår,.med Glkën teborg.,.
I personlig liddse Esselde läste och njöt ~tockh !olrn d.
22 mars 1878. av poesi, ~arakteri ' stiken av Wirséns., K.atarina östra kyrkogata ll: ' fmezza.
Yoce " och dess inflytande på.
Bäste ' Herr ~ &amp; n t Wirsen !.
.
.
lasaren.
ä r heller ingalunda oäven: Med stor ' glädje .emottog jag i går eder Nu några kommentarerlill brevet.
innehållsrik &amp; sandping ' o c l ~ bringar ger.
Det m&amp;uskript Wirsén sänt .. ä r derför, afvensom f ö r ett ~öregkende vanligt.
bref, miny bjartlig$ste tacksägelse.
.
Få.
sa- tydligen.
poemet.
förkärlek ", som ker hafva, som tidpkriftsutgivare, så myc- omedelbart publicerades i Amngens.
ket gladt mig som +ert löfte om bidrag och tredje häfte ' (" Älskar, jag vandra .nu löftets vackra uppfyllelse.
Det lilla.
styc:, över doftande ängar av klöbet " etc.);, ket, öfve ' rgjutet &lt;f denna dämpade men längre ' fram på: Aret har han skickat.
vairaa.
soldager, som s * es vara den wir-.
s6nsks sångmöns !lifsluft, &amp; h tilltalande och fått in " ~lvaåiingen ".
.
Den.
1 läsaren med detta " mezza voces ', som trän- " gamla psalmbok " av V. R.
(Viktor - ger så djupt .in o+ berör sjalens finaste Ilydberg) s o 6 ~ s s e l d e försvarat mot strkgI, har vunnit hela mitt ' hjerta, och ' en " anQpsaln~ist? '
(betyder val bara ju mera jag Iaser, det, ju ~ c k r a r e synes någon ansprfikslöst begåvad kland-.
det mig.
Det ' a r si % med er, a t t man ' kan), a f ' a r givetvis r ra snittet i psalm-.
las?
e r en gång och läsa två utan a t t kanske boken ", den bekanta poelska hyll-.
kanna sig närmare berörd;.
och så - kanske.
utan a t t läsa - midt under arbete eller tys- &amp; ngen till 99gi&amp;ie ~ u n ~ &amp; r ö i m Jöp-.
t a tankar kommer tman ofrivilligt til1ba,kab köping ", skri ' ven och införd i Göte- till er och ser då p % en ' gårig hela skön- borgs Handels- och ~ j k f a r t s t i d n i n;.
~ heten eller innerligheten a ' f den ' förut blott kort efter gamle Lundströms död.
.
halft kanda sången.
Kortligen: ' ma?
rnås- ' te ha blifvit v a n med e r för att rätt för- Men när Rydberg så även 1Hter dikten.
sta och ' glädjas åt er.
Derför t a r jag ock upptagas ' i.
' kalendern Nornan för med nöje emot den benämning Ni gifvit 1879 och i. en not motiverar detta med.
.
mig i e r t brey och .tecknar mig,, med annu att det skett p % framställd onskan att en innerlig tack för det vackra stycket, poemet ocksA skulle tryckas i bok - eder tillgifna;.
.
vore det ej möjligtvis- just Esseldes S. Adlersparre.
önskan, kanske bland agdras, som Hav godheten lemni mig uppgift om ' det, han darmed.
efterkommit?
.
Ty att han - honorar jag f å r, sända och fram ' för min fått läsa brevet till, Wirsén och tira- helsning s &amp; val.
!
t e r hustru som er vän den om " ett.
tidningsblzid " V. R.
För den senare kampade jag en ' dust måste; man antaga; häromdagen i.
det.
jag försvarade hans ', ' \ ' ', 1. '
I 1 i * ',,, -, ' t ', s J,, ' '
Riktigt s å ogrumlat som detta å r ' 1878 blev förhållandet mellan Wirs6n .och Esselde icke, nar den förres kri- tik - Siisdeles av kvinnornas insats i problemlitteraturen- gick emot fru Adlersparres intentioiler.
Meii-Sin uppskattning av hans poesi: behöll Kon - icke kritiklös men oföivil.lad, ' och Sigrid ' Lei j onhuf vuds monograf i: i meddelar ett erkännande, därav f r h .Wirséns sida efter en * essay över ho- horn i årgången 1882..
ofta fick han ej ' tillfalle a t t ge dylika erkännanden, och @ a fick han e j heller någon s å e n.
gAng verkligt intresserad och ' i mycket, om an ej i allt, sympatise- rande kritikeq som han en-gling hade 11aft i Esselde. '
FREDREK VETTE~RLUND.
.
.
-.
.
.
1 Den nya Apelrydskolan.
.
- Under namn a v F r e d r i k a- Bremer-Förbqn,dets lant- h u s h å l.
1 ~ - och " t r ä d g i i r d s - s k o l a startar Apelryd.
sin första .-lanthushållskurs d.
15 mars 1932.
Un- dervisnii1.g meddelas enligt den van- .liga planen för lanthushAllsskolor varjamte särskild vikt lägges vid ' trädgårdsskötseln.
Tv % kurser å 5 % månader varderaa anordnas Arligen.
' Undeivisningsavgift 80 kr .. p r kurs, inackordering 50 kr.
pr månad.
Nhg- r a elever kunna helt el.ler delvis be- ' frias från undervisningsavgiften.
Genom omlaggnirigep till lanthus- hållsskola.
kunna elevsr.
.komma i At- njutande av statsstipendier, 15-45 kr.
p r månad för mindre bemedlade - eller obemedlade elever.
Härtill kom- ma möjligheter a t t erhålla stipendier u r Cecile Gohls f ond, ' som förbundet förfogar över.
,, Till f öreståiidarinna f ör - skalan har alltagits fröken Karin .Harstedt; för- ut lärarinna vid Sophie Löfvenskiö1d.s husniodersskola i Maries@d..
.
.ysykisk hälsovård .. -.
.
-.
Den.
i våras .upptagna tanken att bilda en svensk förening för psykisk hälsovård har denna host realiserats i Stockholm, sedan den i april för detta syfte tillsatta kommittén utfört nödiga.
f örarbeten och.
blivit f ärdig med ett förslag till st.adgar.
Före- ' ningens uppgift a r a t t verka för he- varande av psykisk järnvikt och halsa hos f riska personer, förebyggande av.
nervösa och psykiska s jukdomstill- stånd hos därav hotade personer sa.mt förbättrande genom ändamålsenliga vårdåtgar.der av dem.
som drabbats av &amp; dana sjukdomar.
Denna uppgift vill den fullgöra under samarbete med redan p % området befintliga.
före- ningar och institutioner och.
- föra fram den psykiska hälsovården i oli- ka former och på olika ' arbetsfält, i hem och skolor, inom industrin ooh andra narhgsgrenar, inom den of- f entliga hjälpverksamheten ' och vid bekampandet av brottsligheten, Den vill f ram j a vetenskaplig f orskning - på hithörande område, .driva upplys- ningsverksamhet och konsulterande och opinionsbildande verksamhet samt söka anknytning till den inter- nationella rörelsen p % förevarande .område.
Ordförand ' e i S v e n, s k a f ö r e- n i n g e n f ö r psykisk halso-.
v å r: d ä r socialminister Sam Larsson, och bland övriga styrelseledamöter märkes professoi: Viktor Wigert, vil- ken val kan namnas som den starkt drivande motorn vid föreningens till- koinst.
I övrigt må här av styrelse- medlemmar antecknas Emilia Fogel- klou och Kerstin Hesselgren, vilka bå- da aven inval.des i det tillsatta; av sex medlemmar bestående arbetsutskottet. '
- \
6 1 H ' ERTHA 235.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
E n.
personlighet av mindre van- " också inom det jordiska ~arn~hället ' .~ liga m å t t gick med Anna.
Roos .ur å t &amp; m u t v e r k a - q arvedel, " ibland de- '.
tiden.
Rikt.
utrus@d på såyal ' huvu- ras: bröder ?.
Anna Roos hade har- dets: som- hjärtats vagnar drevs hon med ve! &amp; inskarpa vikten av a t t aven.
av sin.
: varmaJ religiositet a t t vid an:.
i socialt hänseende söka blitill hjälp n u ' rätt unga å r ' helt agna tid och för unga kvinnor, och som vanligt.
krafter, å t ~ r i s t l i ~ föreningen a av lat hon ord följas .av handling.
Rö.re1- unga kvinnor, där hon såsom ordfö-.
sen för.
kvinnans politiska rösträtt rziii.de verkade från '.
å r 1892 till sin hade såluncla i henne en hangiven an-.
aod- 1927 .. Med hela innerligheten hos hangare, p % qamma satt, som Fred!
e11 evangeli &amp; nedlade hon h a r i. unga rika- reme er-~örbunaets syfte.
a t t .$ jälar d &amp; eviga sanningarnas utsäde verka för .. höj.ande av kvinnans soci-.
utan a t t darför.
" uraktl&amp;a tillgodose- ala ktällnin,g alltid kom, att ligga ken- endet av.
Ide ' unga .kvinnornas intres- pes hjärta.
nara.
A r 1885 invaldes Sen i övrigt.
.ingen, som hos henne hon soni Qkppl.eant i .förbundet &amp; första, sökt råd och hjiilp, behövde någonsin, styrelse och blev ' i887 dess sekrete: gå ohörd eller ohulpen från hennes rare.
När Wmma Ar förbundets sjuk-.
.
dörr.
kassa ' sti&amp;des, b l e ~ Anna Roos aven Men Anna h o s ' vidsynta blick har ' sekreterare och ägnade sig med sträckte sig aven till andra det m %ng- nit " och iritresse å t kassans organise- skiftande sociala 1i.vets omriiden.
I rande och utveckling.
hennes le ' vnadsteckning f örekommer.
Hennes medkänsla för dem som e11 skildring av det tillfälle - det var gått ' vilse i livet kom henne a t t ' som ' å r 1914 - då Världsförbundet, av styrelseledamot av Vita Bandet.
och K. F. U.
K. samlats till konferens i ordförande.
i dess ' upptagningshem ~tockholm, hufusom ordf. i förbun- agna ' nämnda organisation ett kar-, dets svenska avdelning; med utgångs- leksfullt och förstående arbete.
I den punkt h å n berättelsen i 4 Moseboks s. k.
" Kvinnokommittén av ' 5 februari 27 kapitel om ~e1ophad.i döttrar, som 1902 " .med syfte att stödja den Sven: sökte och aven lyckades erkålla en ska Federationsavdelningens kamp arvedel ibland ' sin fader9 bröder, till mot prostitutionens reglementering koiife,rensen stallde in gripande vad- vai Anna Roos v. ordförande, och För: jan a t t icke blott lära d e unga.
kvin-.
eiknigen Vaksamhets arbete för be- norna a t t " begärs sin besittning i de kämpande av handeln med kvinnor.
.
- himmelska.
boningarnay ' utan a t t och barn följdes ?v, henne med; armt.
--,.
.
A n n a R o p s, hennes liv och livsgärning intresse.
.
.
' Sist men ej minst må nämnas hen- av Visen Nyström.
J.
A. Lindablads forlag.
.
.
I .I a ' e a ' '.
.
orisorgsfullt utfört och välsittande ' plagg ar alltid angenanit att använda och blir dar- nerhet som ' det kan erhållas till .mycket förmånliga priser.
OT och1 ~rmnenadk,o&amp;~er # hos.
.
Regeringsg.
13, 3 tr., hiss, STOCKHOLM.
el. ' ^.
118 75..
. '
.
- -.
.
nes outtröttliga, uppoffrande kirkks- lighet för flickor ' att e d l l a tilltrade verksamhet till ut&amp;clilahde av.
Em- till statslaroverk, under samma villkor som gossar ", i ett par- fall ej blivit maus kvinnliga småbrukskoloni _.
vid.
.
förverkligad vid de kvinnliga sta.ts-.
Morrtal je.
läroverken.
Realskolan vid dessa 1a-.
m ed vännens.
och ~ e i a ~ b e t a r e n s roverk har nämligen endast fyraårig kärleksfulla.
blick o,oh pietetsfulla linje, under det att realskolan vid en.
hand har fröken visep Niström hel del goss- och samlaroverk har s %- framställt Anna Roos ' liv - och livs- val fyriårig som femårig linje.
Des- sa senare läroverk majliggöra s&amp;-.
gärning ...
I livfulla skildringar och des för ide inträdessökande ett val gripande bilder ger kon en inblick i mellan de b %da linj-erna; d. v. s. de.
" etta liv .s % fyllt av rastlöst arbete.
kunna överga till realskolan efter an- - men s %.rikt på kärlek och barmhar- tingen fyra eller sex å r i folkskolan.
tighet, ett liv, vars karl&amp;kss&amp;dd - Denna möjlighet att val ja finnes icke i de uteslutande för flickor avsedda ofta under kamp och lidande - helt läroverken, de bygga alla på sexårig visst en gång: skall komma att spira folkskola.
Valet.
mellan tre och fyra.
-- gymnasieAi., som titskilliga goss- och I- eviga.
sårar.
.
För ~ n n a &gt; ~ o &amp; många !- vänner och samlarove.rk erbjuda,- finnes ej i de för alla &amp; m i övrigt delat &amp; h dela kvinnliga gymnasierna.
1.
Stockholm och Örebro .ar flickornas latinlin j e hennes intressen .. i har berörda ' rikt- fyraArig, de övriga gyninasierna ha.
.
ningar bör boken.
kunna komma att endast treariga lin j er.
.
Det a r i dessa avseenden man be- utgöra en kar och valko&amp;en läsning.
.,.
-.
.
.
CLARA WAHI~STRÖM ...
gär ändring, d.
.v.
s. rättvisa å t flic- korna.
Föreningarna hemställa i un- dånighet, att " Kungl.
Maj: t ville vid- taga nödiga åtgarder för att de ny- upprättade flicklaroverken mhtte komma satt på samma satt som med dem likställda gosslaroverk utrustas med dubbel anknytning av realskolan angående de kvinnliga stats- till folkskolan och av gymnasiet till realskolan ' ?.
Skrivelsen a r undertecknad av föl- tt flertal kvinnl.iga f öreningar ha j Ande f öreningar: Allmänna.
val-.
inlämnat en skrivelse till reger ' ing- mansförbundet~ för Stockholm kvin- en med begäran om.
dubbel anknyt- noklubb, Moderata kvinnoförbundet ning mellan folkskolan och realskolan i Stockholm, ' Allmänna valmansför- -.
vid ' de kvinnliga statslaroverken samt bundets centrala kvinnorAd, Fredrika- - om, upprättande av fyraårig - gymna- Bremer-Förbundets Stockholmskrets, sielin j e vid dessa läroverk.
Sveriges husmodersföreningars riks-.
Man påpekar i skrivelsen, att 1927 förbund, Nationella ungdomsförbun- &amp; s rikpdags principiella uppfattning, dets i Stockholm kvinnmektion, Stock- att " en ny sko10,rganisation bör byg- holms lokalförbund av Sveriges flick-.
gas på den grundsatsen, ' att varje och samskolors lararinneförbund, Iaroverkssamhalle bör erbjuda möj - Svenska kvinnors medborgarförbund, 236.
.
.
HERTHA, ' h ' - E. '
1 ' Drottningg.
41, Drottningg.
I I, Regeringsg.
I I; Biblioteksg.
I I, Kungsr.
57.
Vasag.
3, Vasag.
S, Vasag.
Slussg.
8, CENTRALBANGARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
' Vasag.
38, V.. '
,.
.
.
, 25-27, AOUltid ff 6lrsUkOassig Birukit "
~ k a d e m i i k t bildade.
kvinnors före: ning,, Svenska kvinnors vansterför-.
bund, Stockholms högskolors kyinn- liga studentforeriing,- Svenska kvin- nors centralförbund for fysisk.
kul- tur.
Dessutom ha i skrivelsen instämt en ' del lokalföreningar i dika.
delar av landet.
I skrivelsens syfte igstäm-.
mer C6ntralstyrelsen för .flick -- och samskoleföreningen.
.
: I:!!
Representanter för flertalet av des; ga.
- föreningar, muttogos: i audiens av statsministeni och chefen ' för ëcklei.
* .siastikdeparte ' mentet och.hade ilärvid tillfälle .att f ramstalla sina öriskemal.
sa,mt överlämna skrivelsen.
.
,,.
:.
.
.
-. '
:: l.
l a,.
.....
Sigrid.
(.
Leijon hufvude nya Tessinbok.
.
.
I.
I,.
s edan 1917-18, d % Sigrid Leijon- tidens riksdagak direkt ut till vad ti- hufvud under s ~ a l v kristiden a publi- .den bkukade kallad " champ6t.ra nö- cerade sin markliga person- och miljö- jen?, till lantliv, samlargliidje, ett ny- s k i l d r i n g 0 m k r; i n g C a r l G u s t a f uppfört hus, som ännu väntade på in- T e s s i n, har hin medhunnit både en redning och målning.
och den slutar., biografi över ~s$elde, en släktkröni- med den decemberdag fem å r, senare, - ka, en större adtpublikation.
och en .då han efter avskedet från si.na sista mängd värdefulla kultur~historiska es- ambeten åter.
beger sig till vad han sayer inom den tid vars främsta kan: ' kallar " nybygget Akerö " för att f ~ r e.
.
nare hon.
ar; åtminstone i allt som ror sin död " få smaka aftonsvalkan uni -, -.
: --.
r dess intimare lik.
Och nu kommer., der full.
fliXsfrihet9 '.
äntligen första delén av det arbete, Mellan dessa båda resor ligga !blahd som bl.
a. Ludvig Stavenow i Histo- anriat firn å r a v ödesdiger,hattpoli- - risk tidskrift så gott som beställde .tik, för vilken Tessin gärna sKulle .. hil till avrundning ' av hennes ~ e s i i n: velat undandraga sig allt~ansva~,.
oh skildring.
Det a r Tessin på äldre dar, $n bara kunnat stå emot sina kam- hon skildrar i sin.
på otryckta kallos .. raters övertalningsförsök, mar .det grundade C a r l G u * s t a f T e s- gällde, pommerska- kriget.
Efterviirl- s i n o c h h a n s Å k e r ö k r e t s, den h &amp; till fullo bekräftat hans temi Tessin sedan han lämnat kanslipresi- perarnentsfyllda klagan ',: " Jag har le- dentbefattningen och guvernörssyss- vat i pest,.
i hunger, under fiendens lan och endast behöll.
nksrådsbefatt- härjande, under brinnande rebellion; ningen och några smärre, darifrån men sannerligen aldrig i - svårare och sa gott som oskiljaktiga dekorativa farligare tider ä n nu. "
Men.
efter- uppdrag.
Boken borjar med hans fiird världen a r inte fullt så saker, som han till sitt alskade, &amp; erö; augusti 1756, s j a h tycks ha varit; på att .han inte.,.
från den stormigaste av alla frihets-.
åtminstone genom underlåtna, protes- B ' ' 1,; ',:, ' M a äro lämpligaste skor för sjuksköterskor - och andra som äro i behov a " en mjuk ?ch behaglig fotbekläded,.
Saljas i egna affärer landet runt.
r t a - Sik o i P r o V a o c %.
.. s,caria.
.
k ö p ' - denrättaskcip-
238.
.
. '
...
:.
I.
,.
&gt; HERTHA.
.
- kände sin " 6förmAga - att reda ut vad han varit med, om @ t-trassla till.
Han hade inte samma styrka att vrida ratt nu som för tio å r sedzin, d &amp; han på.
1746 Ars ' riksdag verkligen stod rak- ryggad i stormen ..
Därför ' har han inte heller a.nnat an.
saktmod a t t re- kommendera i en situation, s,om han anser mera närma .sig polackernas an.
engelsmannens nöj la och lida bör vara rådets, symbolum - .ju.
ivrigare anfall, ju moderatare försvar.
: Tydligare - än i ' dett?
resonemangs hade ess in inte kunnat exponera den annalkande Alderdomens räddh %ga,.
bom också, enligt vad han själv säger, gör honom allt ömtåjigar6 f ö r ogil- lande.
Och, å andra sidan ar det just hans ålders längtan efter ro fr8n po- litiken, som gör boken ' .sa ' fylld av kul- tu?
och nöjesihtressen,.
av utflykter och .f aniil jeliv, av litterära samkväm och glimtar av förf attarpersonlighe- ter, &amp; dana som Linné och.
Sweden- borg.
" En gubbe a r.
lik ett gammalt ylletyg soG behöver &amp; dias ?mot mal ", " en lipande ålderdom.
a r, ett styggt plagg7&gt;, säger Tessin s j älviro- niskt till försvar för sina bokstavliga och andliga utvikningar A t olika # håll.
Och.
den ungdom som alltjämt omgav honom hade ingenting a t t invända mot galoppen: din fick gärna dansa, även om han iJäiv inte kunde gå. '
I den förra Tessinboken gjorde vi beka.ntskap med den ddregeneratio- nen, svågern Axel Wrede Sparre på Stora Sundby och.
hans A; - gusta Törnflycht,.
som.
e11 g.
h g.
varit.
.
.
,,.
.
.
- -.
. '
-.
, ' " féen Tankfull " i Tessins saga .Fau- n i l i e.
Nu kommer den ' äldre gene- rationen tillbaka, men som - sig bör, huvudsakligen i relation till den yng- re; Har f å vi uppleva den ende so, ilens, sigge Sparres hjältedöd under preussarnas kartescher - ' och kiruïger- ilas hjälplöshet i dåEdens krig.
Meil har &amp; r, som överallt * i det verkliga livet, också sörjt för glädjen, fast kärlekshistorien inte har bättre hjal- te.
än en från början till slut SA Cron- s ' houghsartad.
streber .som.
Tessins systerson Fredrik Sparre, den bli- vande " rikskai~sleren ", sam nu i tju- guårs %ldern gör.
sina lärospån ' som h&amp;- och ämbetsman: - Yn.glingens dag-.
böcker, efter den, store morbroderns exempel förda med stor omsorg, fast utan dennes spiritualitet, h a bidragit a t t komplettera ~ i ~ r i d ~ e i j o n vuds huf miljöskildring och ha ocksA gett oss insidan av en kärlekshistoria, som åt- minstone i början tycks ha varit var- mare från hans sida än f r å n förema- lets.
Brita Wrede Sparre förklarar vid frieriet under t h r, att h 0 n e j hyste någon .motvilja mot h o n o m och a t t hon själv för läilge sedan tagit sitt parti, och - " utom sig av tacksamhet förde Fredrik hen- nes händer till sina lappar ".
- Man tycker nästan, a t t ho11 - kunde sagt som malicen påstod, att Gud svarat kung Fredrik VI .på- hans.
Tedeum 1814 efter Norges f&amp;lust: " Ingen aarsag, Fredrik "!
- Kanske dock att.
de svarigheter de unga ha ' de a t t ~ ~ t s t i i från fästmöns moder ha bidragit a t t Rekonimenderas för pressningny, reparationer ocli renove&amp;ngm av DAM- OCH HERRKLADER.
Noggrant arbete, billiga priser.
Obs.
Ej maskinpresming.
Avhämtas efter tillsägelse pr telefon 780 87.
Bostadstelefon: Ostenna2m 22 53.
göra känslorna varmare.
Över d; - rilar, välluktande blomster, ett: duii, ilas förhållande till mågen h a r Sigrid ett lappri, ett intet.
statssaker, po- Leijonhufvud en,.
karakteristik, som litiska journaler, gräl och bekymmer man måste beundra.
: " Den kloka och ligga ' ihomi&amp;s och nyckel i mitt kabil,.
.
.
skeptiska världsdamen, stark i sina nett i Stock~hol~m. "
.
.
känslor men osentimental, hade tyd-.
dock illtk så.
.
: .Idylien ligen svart &amp; förlika sig med den degne sangviniker.
unge mannens got pedantiska all- inbills; de Tesgin visste att var, dr&amp;gning $t känslosamhet och ha,, v ... a.
r hushållare,,,: brist på humor .. '?
Nutiden.
har saker- .knappast hade han val anit, att.
ligen ingenting a t t invikda mot gre- hans ~ l ö ~.
s skulle ka kunna gå vinnans erf a r m.
omdöme: " Man f %r.
d,ärhan, att kuode sal ja ett biblio-.
tillräckligt tid e:f t e r bröllopet bade.
tek; s &amp; han några ål- förut att älska varann och s a g a.
varann soni iskbrhet för ett .lan.
Eller.
att.
det. "
~ e 1 1.
detta i fall blev dock tid,en ha, året efter sedan han med l inte s å lång; t y; Brita Sparre dog en- stora-koitpader stallt * kerö i..
dast fem år efter sitt bröllop och haiin .. ' skulle iiå.
ruin varken uppleva sin mans karriär eller Slutlikegen bli att ta.ga det hans ' misslyckai~de~.
.
arrende.
,.
.
under sin svåger.
Som alltid,.
Men hur nara ä11 ~ e s s i n s foster- dylika naturer, h,6 be- nar, set barn lågo Tessin om hjärtat, s å ut- - kymren hock varit för.
göra de dock endast en del av hans hans omgivning an för honom .s jalv.
mil j ö.
~ a ~ i b l " Lördagsgille " et visar!
Tack ' vare ständernas frikostighet.
- honom hemma i kretsen av 11a~1-a ' med penkim oah hans fordrin&amp;säga- konstnärer och lärda - Gustaf Lund- res: godhet h a r han på .det hela taget berg och Pasch, ' Stiernman och .War-.
ännu inte behövt kanna fattigdomens.
gentin, för a t t inte tal.a.om de odöd- tryck p % sina levnadsvanor.
lever.
.
l i g i bröstdropparnas Rosén von Ro- alltJamt i.
en halvt overklig värld av senstein och den svenska kirurgiens lyx ' och förfining och kan inte låta fader; Acrel, som- fitt sitt minne hug- bli a i t har och dar mellan affarskol-.
fäst aven i f r u Lenngrens " Kärleken lapserna sticka in ett nytt förvärv av och, dårskapen ".
Lördagsgillet a r en ' mineral eller disputationer - soin ' .liv, s som endast kan bit av ' ~ e s s ' i ~ han strax därpa blir tvungen att sal- j amf öras med ', de tav1o.r förf.
f rant- .ja! '
Inte för i i t e hade han varit trollar av hans hemtrevligae mångr syssleri p % Ak,erö.
" Vad.
a r som gör ambassadör vid Europas mest slösan-.
lantlevernet no jsamt? "
frågar han ' de hov .und &amp; Ludvig XV:; tid, han sig.
.
Och svaret blir en lit &amp; förtju- hade grandseigneuren obh mecenatel!
sande rokokor$ilning: " Menlöshet, i blodet, och magnificensen mitt &amp; I- latta tankar, flyktiga fåglar, små.
fja- der skulds&amp;ttningek har i alla fall ' till! '
',: rar oförbätterlige, m '; redall ' nara a an, '.
.
Homeopatiiska Sjalvlakaren i a.v Klara ~ransén.
Första svensks original- .i arbete byggt pA .. egna erfarenheter: ' Förord av läkare; Erhalles % S:F:s V. H. byra, Sibylleg.
36, Stockholm.
Pris ~ r 6:N: y uppl.
9-10 tusendet.
Koppning för v i r ~ o c h r v i ~ ~ n a d i ~ e n &amp; kylda, händer och ' fötter, ischi~ir ' '.
, ' Leg. SPeC- Clary Dahktröm Dalagatan 25, Stockholm.
.
Tel. 841 04, K ?.
10-2.,
slut ' kommit svenska statens samling --.
- ar.
till g6d &amp;.
Carl ~ u s t a f Tessin +ar eii obotlig Slarver, men en slarver i ' stor stil och med .ädla intentioner, .-kom ' mail ' trGts.
allt inte kan bli - rasandi på.
F Ö ~ att begagna egna " hittlyckliga:y ord, ä r han en både " kvickögd- %h hand- vig " man, och sigrid Leijonhufvuds kärlek till föremilet smittar läsaren, och.-kommer oss att - önska en snar fortsättning.
.
Ty- om - Tessin - själv, i vissa avseenden visar någon avmatt- ning, så ä r hennes framställning en- dast så mycket mera fraisch och glän- sande, och själva den.
rokokopåverka- de stilen med ord sådaiia som " syr- priser " och " glammande " passar för- träffligt till ram å t vårt lands mest representativa rokokopersonlighet.-.
.
.
.
...
LYDIA WA-LSTRÖM:. '
" ' Fröknapa von ~ a h l e i.
Roman.
III.
H ö s t e n s s k u g g o r.
Av Agnes von Krusenstjemu.
Allbez-t, Bonniers förlag.
, ' Trilogien F r ö k n a r n a v o n P ' a h l e n har inte nått sin avslut- ning med den nu utkomna.
H ö s- .t e n s s k u g g ' o r, ehuru den bar beteckningen tre och a r den tredje boken i cykeln.
Man får veta att de förra, D e n b l % r u l l g - a r d i n e n och K v i n n o g a t a n, betraktas.
s o m första delen och att H ö s t e n s s k u g g o r utgör förra hälften av andra delen.
) Om förf.
inte knappar in på återstoden av trilogien har man således .att förvanta att i ännu tre böcker f % följa fröknarna v m Pah- lens öden.
Att det inte blir ännu flera vill man gärna utgå ifrån, ' ehuru Boi- leaus rader om att - en roman, utan att kränka lagar och sed, kan ledsaga en hjälte in i tionde volymen citeras på ...
- försättsbladet till.
den senast utkomna.
.
.
boken.
Att franska f örfattare ännu -.
i dag tycker att regeln h %ller; .m % stå för deras rakning, hos oss torde f6sbundsmeCPle-mrnar.
.
.. - -.
.
näppeligen e t t dylikt försök sl % val ut.
Man får också hoppas.
att citatet - H 21 s i.
n g i b o r g: -.
fröken Anna Lisa endast a r ett skrämskott .- fröknar-.
Jönsson, fröken Tea Larsson, fröken Val- ila von Pahlen %tminstone bor inte.
borg Lindblad, ' fru Margareta Wihlborg, gå Igen intill tionde volymen.
hovrattsno~rie.
.
Stina Peyron.
När Agnes von Krusenstjerna ' ~ - n k i ö p i n g: fru 1nhid Hesselvik, .skrev sina Tony-böcker chockerade prostinnan .Signe Löfgren.
dessa en del gott folk.
Det var för M L l m ö: fru ~enriette Berlin, fru Lida visso inte heller snömos som serve- &amp; ve&amp;, hovrättsnötarie artha ha - l %31~berg, rades.
Men i dessa bocker.
skildrades fru Ninna Kjall, fru Ester Orre, fru Aina med säker konst, om än hänsynslöst öppet, en sjuk,.
genom degeneration Schar.
.
och ärftlig belastning dömd-ung kvin- Ma r i e s t a d: fröken Hernianna Ar- nas marterväg i livet.
Det klarlagda w.edson.
.
.
s jukdomsmomentet gav balansen och ' S t o c k h o l ni: jur. kand. ' fru Brita berättigandet %t boken som litterar produkt.
Matz,.
.
.- Ulvsunda.
, - 8, Nya # '. '
.
.
.
.
.
.
_.
.
t .e-.
ar ett utmärkt renoveringsmedel för bonade, polerade och lackerade möbler, golv, korkmattor etc. Borttager vattenfläckar p % bonade möbler, ilterstaller dem i sitt nybonade skick.
Efter användning av oljan ar möbeln impregnerad.
LUNDAHLS TEKN. FABRIR Mälarhöjden.
Tel. Mälarhojden 666..
Nederlag: Köpmangatan 24, Stockholm.
.I I von Pahlen-cykehfinns inte sam- ma avvägning.
' Det ruttna ' och för: skämda a r har med n %got av mono- man hesatthet förtatat till: en gift- dunstatmosfar, som omsveper allt och .alla.
Detta må va,ra sagt, - aven .om.
Petra och Angela '.
von Pahlen själva ', p % sitt satt, annu, a r i viss grad imr muna.
Men: in p &amp; dem pressar sig ' i intimaste detaljrikedom ski1du; ing- arna av upphetsad sexualitet,.
drift- förnimmelser, fullfölj da - eller vid ' ' den ' yttersta gränsen hejdade ' - &amp; ä &amp; leksakter.
Det stinker &amp; v träskrnias, '.
.
.
.
_ mer.,.
.
Det - s j u k; r icke objektiverat - i.
dehrra bok, det ligger på annat håll.
Vore - det inte barmhartigt att hindra,.
det .att komma till synes?
Kritiken har jhaft stora och be-.
römniande ord-am Agnes von Krusen- stjemas stilkonst. '
De må vara sagda ' med ratta., Dock återkommer jag till min fråga!
:.
:.
-.
- ' ' t a. '
' ' ',.
En dag i .oktobm av Sigurd Hoe2.
.
Pris-.
.
.
belönad i den.
stoi-a.
nordiska.
romanpris- ', ', a., ' @ n 3.
.
, ' ', ' b, ',, ' ' tavlan.
övers.attning av Louis Renner.
.Al&lt; bert Bonniers förlag.
. '
' ' ?r &amp; ?iogör&amp; @: fök sitt - och.
h u d h k.
.
förhållande ' t211 varandra.
visaii, till.
fullo hans mening; om ' ' att ma,nnens.
.
verk och kvinnan stå: emot varandra.
i so ' m fiender av.
begynqelsen.
.
Den rättvisan måste.
dock:.
göras: hopomTn a t t han s o. k e r. vara.
rättvis.
.
.m~ ' t;, ~sin:.
- -.
,.
.
,.
.
.
.
.
: ...
.,.; ..
.
hustru: .. ';.
.
.
-.
'.
".
D$ .:$l. '
d9f, ?t$: %t:.
; något @ q att dkt iZ,nns.anijra~kYinnor ' an de kom.
: oi; eionli * Jjieäk: hann &amp; '.
.
som sin egendom, alltid, $ " r d ' eras.ra&amp;-.
:.
ning.
f ardig .till.
upprq3i&amp;a * het: .o&lt;.
: l@.
: Doktor Ra %h, ' - .-.$verf: r a t w e.
Sigurd.,Hoel genom h6:nbm: - a$ mer: an en generation - kil.lbakF. '
nä % han- inte ac-pterar fru Toedis önskan &amp; -- som: utbildad kemisk: assistent i .bli medhjälpare i fUma - vetenskapliga ar-.
bete.
- Dock har han i alIa fall kommit: ' så långt att han frå ' gar ' sig om det: tragiska slutet blivit annorlunda * 4.
.
vida, han uppmuntr,at henne.
i detta.:.
:.
Liksom att han faktiskt $r.
tvelisani.
.om huruvida inte hans bestämda.
: f o r d m p &amp; a t t b b n e t inte, skall fg: komma till -.
' då aven detta skulle;, bli av hinder f ö r honom - .möjligen- '.
: ocksa bidragit- till katastrofen!
-.
.
Vad: som synes, mig det mest frap-.
.
perande i denna bok a r att ' med den.
verkligen redbara.
ärlighet, som ka- ' rakteriserar f örfl:s önskan att reda:.
.
ut problemet: mannens och, kvinnans,. '
.
respektive inställning till e t t livsverk och till .kärleksen - hem, barn ' -, h&amp;n.
.
.
inte .ser det faktiska förhållandet att kvinnorna vill - och behöver - nå-.
got annat: an e.rotik.
För dr R a m glimtar den eventualiteten som sagt endast fram i en ' tveksam fråga.
.Som.
.
f ör övrigt i-nte vidare.sysse1satter ho-.
- ipn., A t t - hans frånskilda fru be-.
står ' sig med inte en utan flera älska-, - re atgör ' .inte i och för sig ' svar p &amp;.
denna.
fråga:.
Inte ens, dr .Ravn kan göra .det, tankeslutet:.
.
.
. '
., I a Boken om Tordis Ravn a r troligep vid det har laget: genomdiskuted på, ett flertal håll.
Mind- ur litterar synpunkt an på: grund, av sitt inne- hhll.
.
Den briljanta filmtekniken, som slungar fram mänskorna, livslevande i.
bestämada momLent,.
torde fått oför- behhllsamt erkännande, aven om den inte a r Sigurd Hoels ofiginaluppfin- ning.
Sti1,ens.
konstnarli,ga p-regnans åter ma " direkt itillerkännas honom.
.Men denna .fru Ravn och de a d r a - kvinnorna ' i .huset bortåt Ullevålsvei- en!
Hur har förf.
ställt till med dem.?
Någon, har nämnt honom.
kvinno- ' hatare.
Ja, .nog för att intet a r spa- rat i fråga om presentation av vid- riga kvinnosorteir.
0ch.doktor Ravm ', ' ' s n ' - 8.
8 Gdm-la Finska: ~ i n n e n i a g ' a § ' i n e stÖckho !m t,, ~ r o t t n i n g ~ d a 38. n.
B '.
.
- ' ' ' _ ...
.I iin ng at an l7 (filial).
S p ' e c i a l a f f a r .i 1: i n n e v a r o.
r.
-,: - ..,:,.
Obs.!
Endast - höga kvalitetwaror till e n a s t ~ e n d e billiga priser.
SPEC. UTSTYRSLAR.
: -: ' i.
: FORSLLG LAMNAS.
GRATIS.,.
.
.
.
.
.
.
t ' ',. '
' 1.
.. '.
a
-.
2.42.
- -- ' HERTHA - oken avser a t t t a.
fatt på en av det mode.rna livets konflikter.
.
- J a g skulle vilja saga a t t den * lyckats häri.
endast så till vida ' A t t den visar hur Tordis Ravn, går - under emedan.
hen-.
lies make ej tror p % henne ' som ar- betskamrat och van och,.
avsiktligen hindrar henne från att-bli detta.
Men det.
synes e j som om f ö r s j alv menat detta som händelsernas - f dktiska - fa.- cit.
Hans intresse, @ val som .hans sympatier, a r otvetydigt hos d r Ravn.
Svårigheten för.
.denne pla- cerar han i fru Tordis ' .,uppslukande krav på mannens erotiska tillgangiig- het.
Hemies ' resurser ' i sig själv, .on1 nya intressen fAtt komma till., agnar han ringa vikt., Man har också för vis- ~ ~ i n t r y c k lav e t att di- Ravn, gom bar-.
huvad kommer springmde till olycks- huset dar hans .för detta hustru kas- tat sig ut genom fönstret .sedan h a n kjort sig döv för hennes förtvivlade bön a t t fa ' .komma hem ige.n,.
inte f å.r sitt liv förstört.
H a- n -.
har sitt arbe-.
te, ' nu aldrig mera stö * av - henne, .och hans.
förstånd säger honom.
troligen a- hon var omöjlig.
-.
Skall S i g u r d - ~ o e eventuellt l i en ny bok g %.djupare in.
p % det konfliktläge.
haii har rört vid, och med - din red- barhet, som deima bok vittnar o.m; .sö-.
Ba tränga fram till svaret.
på.
: dr Ravns ' svävande.
.
' fråga?
Man vågar.
tro att i så fall svaret b.llr ett u.nder- k&amp;nnande av .haas egen ' inställning iiu till - problemet,.
.en revidering av: .h&amp;ns syn på vad kvinnorna i vår tid liar .att g e och vill ge, i samlivet med.
ii~anneii .. Sigurd Hoel:.
staiinar.
val.
1cva.ppast vid den oktoberdagens - syn.
. '
- - '.
.
, ':.
.
, ' Pahlens gods och Oslogatan med dess hemska tragedi i Sigurid Hoels bok.
Men Elin Wagner förstar a t t f %nga en in i denna avskilda bygds miljö det henne egna, och stamning.
.På- underfundigt stillsamma sättet tar hon fatt på en; man a r utan vidare dragen in i kretsen kring Gammal- rödja och dess mänskors öden.
Vi vet en del om både &gt;den förra och desenare fr %n S v a l o r n a f l y g a h ö g t.
I denna nya bok löper skild- ringen på friare vägar, inte samman- h %llen kring ett livsöde som i boken om Maria i Askefallans skolhus.
Tav- la vid tavla a v människor och bygder står nu var och en för.
sig resta till beskådande.
Som alltid tecknar Elin Wagners hand med.
saker konture- ring, och det blir liv &amp; h originalitet över bilderna.
Man ledsnar sanner- ligen inte å t a t t titta på prostinnan Springer exempelvis, och Viktorias och Viktors karleksidyll - med sin allt utom idylliska .utveckling - ar Elin Wagnersk perso1itecknin.g av akta slag.
I de växlande bilderna löper därtill - tidens vkxling, men endast långsamt släpper det gamla taget i den avskilda sm %landsbygd, som Elin Wagner med så ' mycken kärlek och humor målar.
Z. K-N. '
'.
.
- - * ~ammaködja.
skildringar - från &amp; ' bygd i - .iom ömsar skinn .. Av Elin W&amp;gner ... Albe &amp; B.opniers förlag.
-.
.
.
Hur långt borta.ligger inte Garn- malröd ja från Petra ' och ' Angela v &amp;.
Som n:r 3 av Nordiska Museets.och Skansens.
a bilderböcker utkom katalogen för Mu- seets nyligen h %llna .utstallning av da- niastduktyg.
Emelie von Walterstorff ger har den första översikten på syenska av denna sällsamt adla vävnad; av vilken vårt land i privat iigo torde ha avsevärda, annu icke uppmärksammade skatter.
- Katdo- gen .ar, i sina ytterligt noggranna upp- gifter, avsedd att sta konunande forskare.
till tfanst., .on.
.
.
og * s,ns, - A t ' t i k,a Skogens - .Tillverkare:.
-.
- viilsmakande b o r d a l.
och inliiggs~ingsgttlkia bl Aktiebob Bollnäs:
HERTHA,, ', - ...
.
.
.
243 -. '
a e ' H a l m,s t d s k r ek.s e n av " .Fredrika- angenämt samkvani vidtog, med tesupé samt.
Breiney-Pörbundet.anordnade den 13, 14 och sång och ni.usi.k av.
fru Blanche Bolinder ...
15. novembe+ en ~ e d ~ ~ o r g a r k i u Stadsfull- rs I L a n d ~ l i r o h ~ ~ k.
r e t s höl1, ' den en 24,.
. ".
mäktiges m sessionssal^ tillsarn~nans ined Ny-.
nov.
kretsmöte, p4 fljckskolan.
Sedan o?! '
radikala kvinnogruppen, Socialdemoktatiska.
föranden halsat d e - ' narkarande välkomna " ' kvinnoklubben, Moderata ' kvinnoförbundet, och ' upplast .en skr.ivelse från i våras av-.
' Nationella ungdomsförhundet, Vita Bandet ' gångna ordföranden fröken Brita ~ r a g å r d h och Folkskollarariiineför:bundet.
Genoiii an- med tack till kretsen.
, och styrelsen för den.
.
.
slag från Fonden, för upplysningsverksam- blomôterh ' yll~ing,.
som.
då agnades henne,, het kunde nied.lemmar .i alla dessa stadens höll fil.
dr. Lydia Wahlström föredrag om kvinnoföreningar f å deltaga gratis.
Intres: " Uanl4gt ' och kvinnligt inför nyare psyko-.
.
set var mycket stort alla tre kvällarna,.
logi ", intressant., och väckande ..
Sedan .vid-.
onikring 125 deltagande varje kväll, vainav tog samKam med- " tesupé, varefter rektor.
.
.
en mycket stor del voro med från: början Valborg, Cervin sjöng några nummer till till slut.
Kursen leddes av fröken Ebba ackompan j h a n g av fru Linnea v. Wachen- Holgersson, lärarinna vid Meiiborgarskolan felt;. '
~, ö t e var t synnerligen talrikt besökt;.
.
på Fogelstad, efter samma prograil1 soim.
.
kursen i Lund i olkbciber .. &amp; I a ' l m ö k r e t s e f i hade den 24 novem-.
en ' 18 novenibe$ höll f r u Stina.,Roden- ber ett talr.ikt besökt möte på Kungspar- ...
staiii föredrag om " Linet, husmödrarna och kens restaurang.
under f r u Quensels ordfö-.,.
.
. '
linneskåpet ", .belyst nied skioptikon bil de^ randeskap.
.
.
över .linvävnader från gamla tider till viira;, Sedan.
lektor ~Marianne Mörner i ett kor- dagar.
!Sanitidigt hade anordnabs en utstall-.
tare.?
?f örande- redogjort för organisation-.
.
ning av .Oskarströms linnefabrik av 1,in i en av statens nybildade högre allmänna la-.
.
oarbetat tillstånd: lingarn av oli.ka slag, ~ o v e r k för flickor godkände mötet den ' skri-.
handdukar och duktyger ' fran de allra enk- veke till K.
Maj: t med hem&amp;allan, om At- '.
laste till den finaste damast.
Hemslöjden garder för a t t dessa laroverk måtte.utrustas.
utställde iiven en, del linnevarm, såya1 .rena med dubbel anknytning såväl av realskolan slitvaror som finare apbeten: Efteråt ar till.
, folkskolan som a v gymnasiet till real-.
.
anordnat, sam+va~ni med tesupé.
.. skolan, vilken skrivelse f&amp;bundsstyrdsen.
i.
cch.
för yttrande tillställt ' kretsarna.
~ ' ö n k ö ~ i n ~ ~ s k ~.
v e a t r s .den e n 16 ' Direktören i Malmö sparbank Bror Lin-, nov.
samlad ' under, ordförandeskap av fru ' deroth: h,öll ' darpå e t t föredrag, " NAg.a ak-. '
Kerstin.
Bendz.
Man möttes forst pH Östra tuella samhallsek~nomiska frågory ', vari.
" flicklai~ove~kets .högtidssal, dit aven all- .han enkelt och Askådligt lämnade en fram- ii~äi~lieten .hade tillträde.
Dar höll hovratts- stallning av lsa~nlbandet mellan rantepoliti?
fiskal P. von: Scherhg ett intresseväckande ken cc11 prisniv.Ans utveckling vid frånvaro ".
och klarläggande föredrag över.gallande &amp; k- av gul~myntfot samt av folkn~ängdens in-:.
-.
.
tenskapslagar och framdrog till jamforelse. '
verkan på kapitalmarknaden.
Under .aftonen, förekoni vidare körsång,, äldre lagbesta~inmelser och illustrerade de torra lagparagraferna med ömsoni roliga, duetter och solosång ur " Man~mas nya vi-!
.
ömsoiii sorgliga, exempel.
Sedan föredrags- sor " kopponerade ' av ' fru Aina Schaar till;.
.
.
hållaren 11j.artligt avtackats tågade med -- dennas eget ackompanjemang.
Kretsmijtet avslutades ' med tesupé; leniinarna till restaurang l unken,: cl.ar ett -, ',, ',,, ' f v.
l,,, ' ' b ' L
N o r.
r k ö p i r i g s k.
r e t s e n hadeden25 november- anordnat * höstsamkvarn å Verk- ' mästarförbundets lokaler.
F-örhandlingarna - Ied ' des av, ordf. fru Fanny Björkman.
~Kret- sen hade ' ärali att si som sina gaster lands- h,ovdingsk~ Ellen Tiselius samt aftonens.
.
f+wlragshållare, frök &amp; Ida von Plomgren.
.- ordf. redogjorde i korthet för den av kret-.
sen i g å n b a e a hemsystgrverks@eten, var- avV ' framgkk att- hemsysterns.
apbete under.
'.
: .. det snart.
tilländagZtngna aiibetsåret.
visat &amp;, i hög grad gagnerikt och aven uppskat tat.
tt in ?m styrelsen-.
vackt förslag om.
.
.
att- kretsen.
aven nasta.
t e e i n skulle; i .dat: .&amp;sade sig möjligt,.
anordna kurs.
.
.
.
.
mgtysteknl och.
rnub$gf~amst ' i~~ning för- '.
anlpdde.
~ l s i i t t a n d &amp; ap-:&amp;-.
ko-itté med framåt.
Till med-,.
uppdrag; att: --.
.
lemmar Lr .denna ' koqmitté valdes f r.
h &amp; y-.
.
reken f röken E$ther * Lindström.
0c.h f röken.
.
Betty .Olsson samt från föreningen ' fröken ' Signe Littorin, fröken Ingrid Siiderlund saint fru Elsa Thysell med fru, ToraGiird- ' stam och fröken Ellen Moberg som supple- -.
.
ant&amp;.
.
:.
.
.
. '
E-er f @ andlingarnas slut hö11 fröken poh- - lomgr+, ett starkt I&gt;&amp;onligt, liifullt 0ch.f ängslande ' f öredrag över - " Tvenne kvin- ho&amp;relsens pionjärer .- Mathilde Fibiger, Danmark, o &amp; Camilla- Collett, or ge ".
.
.Lilla damkören ' under.
ledGng.
av fru El- d r a Hartzell ' - medverkade till underh~ll- ningen med ett ' fl.ertal vatikra och .väl ut-.
förda sånger. '
Det tahikt besökta.
mötet avslöts .med tesu$; anordnad med sedvanlig - smak och omtanke av fru Ebba Beckman.
.
.
-.
.
, ' ', _ ' ' r.
E t t flertal nya medlerngar ingingo - vid tillfallet i kretsen.
.
.
.
S t o c k h o l m s k r e t s e n sammantrad- stora sal de den 11 nov.
ï ~äkaresallska~ets under ordf ör ande-ap av f röken Ida ' ' von Plomgren.
Advokat G. Boethius talade över amnet " Sverige och världskliisen ".
En lang .och livlig diskussion f öl jde.
T o m e l i - 1 l a k r e t s e.
n andrdnade den 20 okt.
offentligt föredrag av-.
doktor Rut Grubb, Växjö, över ämnet:.
" Böra uppfost- rare söka upplysa barn och ' ungdom i den.
sexuella frågan och p &amp; vad satt? "
Den 21. nov.
samlades kretsen å.
Stora Hotellet.
Doktor Lydia- Wa ' hlström, Stock- holm, talade över .Znmet: " N-utidens krav på en frisk kvinnotyp ".
.
Vid sarnkviimet sjöng fru ~ a l i - Björn- n berg ackompanjerad .av fru Helfrid Camp.
Sedan följde musik av fröken Elisa.beth Löfvall.
.
m ö s t e r s u n d s k r e t s e n h&amp;e freda- gen den 20 november å Iäroverkets aula an- ordnat ett möte, va.rvid Överläkaren.
vid Sul- lidens sanatorium d:r Anders.
Aronsen höll ett synnerligen intressant och beIysande föredrag över amnet " Folksjukdomen t u h r - kulosen och dess bek kampande ".
Föredraget hade lockat-en publik p % inemot 200 perso- ner, Yilken med uppmärksamhet ahörde re- dogörelsen över det riksviktiga .spörsmålet.
Föredraget var belyst med intressanta ' I jus- bilder.
Talaren avtackades nied en hjärtlig app- låd samt med n %gra ord av föreningens.
ord- förande fröken ~ j u n ~ ~ r e n.
%.
- ~i&amp;lcrift ' för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER- FURBUNDET; Redaktör: E l l e n K l e ' m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhAllrr tidskriften; Icke~f&amp;bundtynedlemnuw pre- numerera B närmaste postanstalt eller i bokhande2.
: P ~ för s postuppl.
: 1 / 1 Ar kr.
6: ' 50; 1 / 2 &amp; r kr.
3: 50; 1 / 4 Br kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och etcp ..: r.
.tisdagw och fredagar kl. J A.
Tel. ' 4 ~.
K l a ~ u b ~ g s g a ~ t.
&amp;, c k ~ o l n Redaktionstid; Norr 48-50, 27 62.
Expeditionen: kl. ' 11-4 vuvje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62. '
.
.
.
.
1 -.
-,.
.
.
Till ' överk~rnli~t priskm Ni erhålla detta!
Förnam- liga, rumsinteriöre.r konnionnéras ..: Infordra ' &amp; ostnadsför- slag.
': Vår Arkitekt S.
S t e d S i m står till Edert förfo- .gande med ski:sser @ ch ~pplysnin ' gar.
, '.
~&amp;$it ordnas!
.
-.
Löfgrens " M (ibelsnickeri, Mölnbo.
i T &amp; Mölnbo 77.
9.
~ e g ä r, h t i d V1TRUM:s tillverkningar: ~ e r &amp; l .Vittum det .mest aptitgivande.
.
.
.
och stärkande av alla moderna orkaniska " järnpr&amp;a&amp;t: Synner- ligen liitfsmält,.
fördrages det av den ömfiiligaste mage; Tages pii.
.
.
- ".
grund av " sin angenäma smak lgtt av s h k ' b a r n ' som vuxna. '
, ' MITT I- STOCKHOLM HUR.
NI med inomhusantenn 8 utländska demonstration ..
stationer.
:.
Beg.är a v * ' ESWE 3 växeiström eller ' n WE.
.
3 L " ' likstiöm;,.
...
.
.
.
.
.
.
ELEKTRISKA A ~ B SKANDIA.
,: Tunnelgatan:.
1i4, STOCKHOLM - Tel.: Norr 326 30.
, ~axermaimel ?d Vitrum angenämt av- föringsmedel av jämn verkan.
~odapadtiller Vitrum mot halsbriinna och magsyra, välsmakande.
Obligatorisk.
.
mediing - i tvister.
mellan makar?
I.
AV Evo Anden.
II.
AG Signe Henschen.
Ett brev och - e n dikt &amp; karakteristik av Esselde.
Vefferlund.
- - -.
- -.
.
.
AV- Piedrik- -.
.
G En bok om Agaa Roos.
A V Glam Woklsfrsm.
.
.
Shivelee till ~ u n g l.
Maj:t.
an &amp; ende de kvinnliga statsBiroverken.
Sigrid Leijonhuf vids .n yä Tessinbok.
Av Lydia ~ &amp; l ~ f &amp; i ~.
Notiser från bökiärldeg; .-.
.
.
-.
.
.
Ett välkant modellmarke.
- -.
.
.
?
.
.
.
.
Klänningar med detta märke iiro i- - en klass för sig.
De utföras ej som -, xiiasskonft-ktion.
utan nästan varje firrna har sin modell.
För hösten finnas vara - modeller i samt- liga stoffer som lanseras - av de le- * dande modellhusek.
Modellerna äro fullt.
i nivå med va.d Paris och Wien bringar.
Begär hos Eder levekmtör få prova en HB&amp;Iänning De-fin- nas hos s a m t l i g a.
ledande firmor- Stockholm .na-i landet,.
.
- ' Hugo Bengtsons A:B:
