# ID: svediakorp-per2904
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,202
# sentences: 2,721
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


L i $ s ~ LITTERATURHISTORIA ~:~-~- till SVENSK.
.
Del III.
Tiden efter 1900..
" Ekermanns litteratuflasebok itiij uter ju ett stadgat och v#lgrundat anseende och har kommit till vidstrsckt anvandnitig i olika slag av skolor, framför allt d e högre.
- - Föreliggande tredje.
del: .erbjuder ett för den mognare ungdomen synneyligen lämpligt och val gjort urval ... vlrt att uppmarksnmmas iiven av forts~tni~igsskolor- lias styrelse och larare. "
E; A-g- I klotband 8: 76.
- A. V. CARLSON@.
Bolriörlege A.=B., ~ t o &amp; h o h.
.
.
, Lärare provexemplar för h a 1 ~ r ' ~ r i s e t.
~ ' vackta vackra - fönster skapa hem .. Kirsch reglerbara yordi~sliinger Praktiskt och vackert ä r tir1,ens lösen.
I ' rai&amp;k- och vacker -, det ä r Kirsch.
uppharigning av gardiner Aven den mest ordinära interiör får en förniim prägel ge- nom en riktig fönsterdraprring.
Valet a v gardiner samt deras farg spelar givetvis en stor roil, men lika viktigt ar en verk- ningsfull upphiiigning.
Med Kirsch a?
denna uppgift lekande lätt.
Kirsch anses nunirra över hela världen som - den nya standard för gardinstänger.
Levereras i brun, mässing- eller gammal elfenbensf ' arg i.
3 storlekar, reglerbara mellan resp. 71-122, 91-z60 och 122- z20 cm.
samt med 4 olika väggavsthd fran 1 %-4 % tum.
Kirsch exklusiva reglerbara draggarrlinstiger äro revolutio- nerande den enda stang med draganordningen dold inne i stången.
Perfekt funktion.
Inga störande, dinglande snö-n.
Kirsch har minga andra =klusiva nyheter i tillbehör, krokar m. m. för varje tänkbart draperingsbehov.
Degar den lilla bro- .schyrcn -- " Vackra fönster mcd Kirsch gardinstänger ".
- Begav H i r s o h.
och Kirsch a r av stål, .har flat dubbelvikta kanter därför enastaeride bärighet och styvhet.
Rostar ic&amp;e förändrar aldrig farg behöver aldrig putsas en stång för livet.
Kirsch finnes i mer a n.
ioo millioner.
fönster .- världsprodukt.
-.
- en Kirsch ' s gardinstänger säljas hos alla ' järn-, ma-, nufaktur- och - möbelhandlare.
- - -.
- Hotell Excellent från (2:a huset Facila priser.
Rum fr. kr.
4.
Stockholm.
- - 12, ~tockhofm my,,.
Vasagatan, 2 min.
frin Centralstation) NYBYGGT, Tyst läge SVENSKA RmSCH A .-B., Regeringsgatan 5.
MODERhT.
Tel.: Norr 304 80..
- T.-adr.
: Excellent.
Begär allfid- % Ul fr u m s IWverkrrfngarl Maltextrakt Vit&amp;, basta näringsmedel, Maltextrakt Vitrum med fiskolja, bista vitaminpreparat, Laxemnamzelad Vitrum, bästa avföringsmedel, Mineralvatten- salter Vitrum, Sodapastiller Vitrum, bästa mede1 mot halsbränna, och- F E R- R O L V i t T u m, det kraftigast aptitgivande och mest starkande av alla moder- na organiska järnpreparat.
- Synnerligen Iattsmalt fördrages det av den ömt8li- gaste mage.
Vid blodbrist och svaghet av största verkan.
Dess angenäma smak gör, a t t det med Iatthet tages av såväl barn som vuxna.
Tillverkas A Apoteket Vasens Apoteksvarucent.ralu Labo,ratol-ium, Stockholm.
Samtliga preparat fås p &amp; alla apotek.
I- h a r öppnat l: sta klass Her ' r- och D a m s k r ä d d e r i i Spoutpal.atset S r t Eriksgatan 60..
Tel. K.
322 2 %: M o d e r n, e l e g a n f sffZ, forstklassigf arbete! '
Seaan årtio,nden tillbaka ' flar ' den., nämligen.
i .aflönïngsr&amp;glemente,,: for le,dknlde.
principe !ria f ~r kbi&amp;lig löhe- civiiförvalti~in.gen, @ t. i ' ' varje Iönc- politik,.
särs$ilt: bad den offintliga grad [även den högsta.
löneklasse el^ tjansten.angår, varit &amp; t kräva l i k a .eller alderstillagget, vilket hittills va; l ö n f ö r ' l i k a; a r b e t ' e eller liks rit kvinnliga beffttriingshavare för- lön i lika t j anstestallning, oberoende ' menat, nu skall tillerkännas dessa.
En.
av om.
arbetet utföres.
av m a n eller ' sHdan generositet h a r ansetts tillråd- kvinna. '
Detta ' ar.
enkelt, klart:.och lig, då: det ' i al- fall ' är sörj t f ör, skill- r ' attvist.
urider å i n s.
gång ' hal vis- nad mellan ' manlig och kvinnlig lön .. serligen flera föjsök gj.orts att ' genom genom .den, låga, inplacering ' en på.
1ö- framlagkande ay " grunder " mativera.
neskalai av de tjanster, som företrä-.
de lägre kvinriol~nerna., Dessa försök desvis, innehas av kvinnor.
' Även .vi, ' ha trots det stors arbete, som nedlagts Som.
iklze kunry -- gf~d&amp;a denna motl- därpå, dock mer eller mindre s~ % ' ts .. vering,, e-rk ' anna dock garria, .. a t t f ör-; bara prägel av.
&amp; klarhet och.
även; iv:.
': slgget ' om: den Sista löneklassen: ä r - godtycke.
.
.
~tz&amp;makIjerha.
.hi. '
$und:.
...
en.
, vi&amp;t.
.
icke.
.
endast i e p t pekbnjärt.
.
.
. '
',.
.
.
.
.
.
.
.
-,.
. '
.
.
:.
.
.
.
": ....
.
.
.
.
, ...
.
.
.
går: Ni: &amp; en till., p; Ostaparbanken. '
,; ' ' ': ' I,.
1 - C.
.
.
,.
, i,, N b .. N i gkr * till posten. '
.
.
.
9.
la-idets.
största .p; ~sak; ra~te ' sParka~ - - Sainma sparbanksbw glllei?
över hela I1andet::~irekt.
uttag.
: av.intill 300- kr.
Ränta 3 ?l,.
.
.
.
.
.
, '
utan: även ur.
prkipsynpunkt.
I det bibliotekarie placeras två.
' .lönegrader liiriga loppet tala n.amligens handiing- högre än som lektor, under det att a r starkare än .ord;. '
.
_.
för manlig lektor föreslås.
hogre lön I l&amp;eregleringsförslaget~ för lärar- an för manlig förste bibliotekarie.
Lå- karerna åter blir kommittémaj.orite- ter icke detta ganska förbulyllande?
tens avståndstagapde ' frHn likalöns- Statsfinansiella skal för de kvinnliga tanken synnerligen tydlig.
Med från- lärarnas lagre löner anföras endast gående -.
av den likstallahet,-, som - betraf fande f olkskdlararkåren.
En ehuru i de lagre lonegraderna.
ofta representant f ör f olkskollararinnor- endast formell - dock.
ä r r %dande in- na, vilken varit inkallad i kommittén, om civilförvaltningen, .föreslås har har också under hänvisning till det att en och samma - tjänst skall pla- trängande behovet av snar löiieregle- ceras i olika lönegrad,.
allteftersom ring för folkskolans lararpe&amp;onal av- innehavaren a r ' - man eller kvinna.
stått från att nu fordra ett omedel- ~ ö ~ löner i e föq män, och lägre f ö r bart aktualiserande av.
1ikalönefrA- kvinnor, oaktat att det nästan utedu- gan, dock under betonande av att, 1a- tande a r fråga om befattningar med rarinnekårens principiella inställning # exakt lika utbildning, lika arbete och.
till likalönekravet ar oförändrad.
Vid uppgörade .av sitt löneförslag ' lika ansvar: Tillvagag~ngssättet blir har kommittén med avseende p &amp; särskilt markant beträffande ett verk-.
samhetsomrAde, undervisningen, dar.
samtliga kårer föl j t tillvägagångssat- den kvinnliga- insatsen- .. har gammal tet att i stort.
sett utanY,vidare om- ' havd och alltid varit högt - skattad: - prövning behiilla den nuvarande re- Mot förslaget reserverar sig med lationen mellan ' manliga och kvinn- styrka kominitt$ledamoten fröken liga lärares löner.
Rektor Anna Sö- &amp; ersner.
Hon finner - det.
egendom- rensen, tillfällig ledamot av kommit- ligt, att d e kvinnliga lararna, som re- tén, anmärker i sgdant .sammanhang dan &amp; r 1918 före andra ': kvinnor i med berättigad ironi, " att kommittén statstjänst fingo-.
behörig&amp;t att.
in- tycks anse, att en orättvisa vunnit neha fullmaktstj anster; nu vid- döne- berättigande, då den här några Ars regleringen skola ställas i ett undan- havd ".
Det blir säkerligen tillfälle att åter- tagsf öfhållande, medan * kirinnliga ju- komma till kritiken av komrni@éns rister; läkare,.
akademici etc; erhålla samma lön för sitt arbete som, sina löneförslag ur den speciella syn- manliga kolleg&amp;.
I reservationen på- p ' unkt, som här anlagts; Och de som pekas en del besynnerliga konsekven- önska havda likalönsprincipen böra ser avden föreslagna undantagsstall- icke misströsta.
NAgon rättelse i ningen.
Sålunda skulle- kvinnlig f ilo- förslaget star mAhända redan nu att sof ie doktor komma att som " f örste.
viiina ocll för övrigt gäller det att ' ' Välkända sedan 1919..
- '.
~pecialti~verknin~.
Akta handarbete.
~ ä r n ~ l presenter.
i~L Monogram i-.
uide~plastik.
LADERPLASTIK.
färgas och monteras omsorgetullt.
E r m a t G.
S V C E X .Jungbugatah I ~ ~ I P ~, 6, Stockholm.
Tel. Osterm.
1768..
OBS.!
Sveriges Ersta tillverkare.
av.
finare Skrivunderlagg., OBS.
!
.
.
l, 8 '.
.
. '
.
.
-.
.
'.
.
H E R T.H A.
.
- ...
: ...
.
'.
.: ..
.. '.
.
:.
, ...
-.
!S,.
.
.
.
.
-!
.
.
.
:.
.
.
arbeta för fram6iden .. Av ' intresse ä r .. upplyses synes detta ha varit .enidast.
att .. ' .citera, hur kommittéledamoten.
skenbart.
" ~eor~tiskt?
', säger.
kommit-. '
. '.
. '
herr Nilsson i ' gabbarp i,en ' reserva- ten,, ' &gt;kunna män.
innehava aven de.
.
.. '.
tion.
till fö ' mån för tillämpning av lägre befattningarna ' och kvinnor de.
.
- familjef~rsorjar~rinci~en ' på 1önefrH- - f högrb; 3nen i praktiken raknar man gan .. ' med omisskännlig hympati om- .. med sim regel, att, d e förra: skqla .in-.
.
nämner opinionen mot at ' t kvinnor ' nehqvis i v kvinnor; de - seni &amp; '.
av, avlönas lagre.
: ' ' ?Detta sätt att av- in@.
.
.- ...
.
. '
.
E n d, y f i k.
f ö r d e l n i h g: löna - uppfattas - - av kvinnorna i: .5fiö.r u, t.k.ä.t t e.F m.ä n s k 8 1 i .&amp;G ä-.,;.
a l l t vidareskretsh som en g r i m orätt- ' g &amp; b ' r i n a s g e ' n o.
m i- e k r-y t e- visa, det.
röner ftån deras sida ett be-, r ihi ' g ii:: o ' c h b e f 6 r d i i n g.i v ä: '. '
.
.
stämt niotstånd, och t o ~ d e snart ' nog.
s e.n d e t.
':.
.
....
komma - a t t ' betraktas - som f u l l i *.
: '.
Ginpm.
....
.
denna sista av &amp; S kursive-., k o m l i g t otidsenli.gt.
" *.
.
rade .m ' ening varder.
mycket.
uppeni.
I.
srimband.
h e d ett skärskadandi.
.barat.
D.e Svariaheter att vinna be-.
i.
- ' av 1~nere ' ~lerin~sf.
.
.
örslaget kunna någ- ' f o~dran, &amp; m. trots- beh~righkt~lagen ' k.
ra ord,, som.$tq.
a t t läsa p &amp; sid. 24 ' i '. '
bestäm&amp;else.
om lika rätt möta .k$i&amp;.
betankandet,amöjlige.n förbigilsis: Vad nor,, tor&amp;~ ' dltså icke vira dkt tröga kommittén dafmed en mindre vanlig föret j: po&amp;$ingen %ilenast utim till- .. - frisprhikhet yttra+ a r ' av heskaffeni.
lika, utslag i v ett konsekvent sJistem .. h e t att- väcka dkt största uppseende.
~ ä f &amp; s ö ' o ~ telegrafverken h anordni: -.
.
På denna reaan " berömda " sida disku- a b s i &amp; t e n t k ' u r ' s e r f ö ' ~ e !n- terar %ommitt$n olika vägar att nå,.
.
d a b t ' ...
.
.
&amp; i. n1 i g a e v e r är or: - ' f r i m till.
d &amp; ' asyftade lön&amp;killnaden saken [icke.
' enda &amp; den st in do^ qn-.
för manligt ' och kvinnligt iirbete.
D &amp;.
, ' f&amp;da .I att.
resp. verk för tillfallet be-.
.
.
.
erinras därvid .om att vid löneregle-.
.
höva ' nyrel&lt;l * ytering.av manlig arbets-.
.
.
ringen 1 9 2 5 för, kvinnliga befiti- krakt utan, om ?ab skall tolka 1928 ningshavare inom civilf ömaltningen Ars lönekommitt6 efter orden,.
jam-.
de f örutvarande kvinnliga t jansterna v @.
q med beriitt ' mod utestänga inplacerades betydligt lä,gre1 på den kvinnorna från den ratt att innehava.
gemensamma löneskalan än motsvp- ' statstjänst so &amp; behörighetdagen gett rande manliga och att vardera slaget .dem.
Med.
den sammansättning löne- av tjänstegrupper, f ö r att yttedigare kommittén har, med högred statstjän- hallas i sär fingo särskilda benäm-s stemän bland ' dess medlemmar, maste ningar.
Samtliga tjänster gjordes vad som beträffande befordringsvä- visserligen tillgängliga för saval kvin- sendet yttras tillmätas.
.den största nor som man, men efter vad som nu betydelse.
.
Vad a r det då, som varit i gör; nihgen~ .under d e senaste Aren?
Ing-.
: ', ' l ' ' ' ',. '
' ' I, ' ' a ' L ' I, #.
,
- H E R T H A.
.
...
enting - mindre synes &amp; et, än .försök o &amp; hittilldags .merändels fiycket -.
framgingsrika ...
.
a.
~.
' admi- nistPativ.
vag genom diverse motdrag - neutralisera verkan av behörighetsla-.
gen.
Skola 3 nödgas draga den pin- samma slutsatsen.
- att,.
lag.
e j.
får.
vara sadana ' ps,.
+ - -.
] .ag och ratt ej gälla i ' fråga ' om kvin- befordran inom - statstjänsten?
Denna fråga a r av den allvarsam ma innebörd,.
främst ur allmän rätts- synpunkt, att den bör bringas inför Efte:.r,, avslöjan- -.
deii " som nu gjorts rees.-krävet klarläggande utredning ... '
J ?Ors.
.
a r Helene - Lange,.
82-åri-g, denna N v H r.
gick boirt,: fö.rsv&amp; &amp; en impo- nerande förgrundsfigur i tysk kvin- norörelse.
Hon sörjes inte som pion- jären, veteranen, vilkbn: ha.
; sin g a p ning .sedin lange bák6m sig, in i de senare skedena av tysk- kvinnohisto- ria och tyskt socialt och politiskt, liv.
.- -.
var hon.
verksim .. - - .= Sällsamt f örebådande.
.
.förefaller det att hennes födelsear var 1848,; e- volutionsåret, frihetsdrömmarnas, de nya, unga vi1 j ornas ar.
i Tyskland; Hennes liv blev.
en eldig &amp; h o v b r u - ten kamp mot.
ofrihet och.
tvång.- Barnet och deri mycket unga flickan kvde redan i drömmar härpm.
S i t t rum smyckade hon med bilder av fri- hetshjältarna från 1848 och med de.
förbjudna svarbröd-gyllne färgerna.
ElvaArig gick.
hon.
lidelsefullt upp i- ~ c h i l l e r ~ r e t s brusande j.ubileums- stamning.
som vuxen hoppades och trodde hon pH av ett friare Tyskland under kejsar Fredrik ' ' ' ' ': HARLIGT LAGE VID:.
.
, DALA-LVEN - Elektriska, Ljus- o *.
.
- och led den bittra besvikelsen.
av .reaktionens och rnilitard-potins för- kvävande seger efter hans förtidiga död.
Hennes aktiva.
insats för sam- hällelig och personlighetsfrigörelse - narmast och direkt för-kvinnornas - rakning - fortfördes dock trots allt under den tidens år.
I oanad 6desvax- ling, efter ett katastrofalt politiskt och.
ekonomiskt sammanbrott för hennes land,.
bjöds henne, 70-årig, a t t sälla sig till skarorna - av den nya tyska folkstatens uppbyggare - i. de svart- röd-gyllne färgernas tecken, och myc- ket av det hon kämpat for under sitt 1ånga liv räcktes nu.
fram som frihe- tens mogna frukter.
A t t h o n, som medlem av det .demokratiska partiet, efter den nya författningens genom- förande invaldes i. staden.
Hamburgs folkrepresentation var en av de yttre bekraftelserna på att de frihets- och rättsideal, som hon- kämpat för, ptad- fasts av hennes land.
.Och 70-årig var hon beredd att taga upp sin arbetsdel F~RSTKLASSIGT - ' BEGAR PROSPEKT.
harma Bad, ~ a s s s g e m. m.
Post- och.
.t61egramy+l rew: Herrg&amp;rdem, Gysinge.
Telefon: 2 och.
27..
.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.., H E RifaH.A ' &amp; I ... '
.
.
.
.
.
.
.
-,.
.
.
.
,.
,.
.
.
.
.
:,: - C. '
.
.
...
.
.
.
.
: - 183. '
.
-.
.
' som: iiig för.
hinnorna till.
.
.
tillika med de.
rätiigheter hon förvar- vat.
.
Med den Hklehel ~ a n ' aldrig.
: ~e m&amp;dvetet, a.isvarsgivet liv,.
ooh hon,. '
svik&amp;e.
' ansv&amp;s~anslan tvekade hon .gjorde till ' sin livsuppgift arbetet för- inte ett ögonblicl {inför ' detta .. Sam-,.
detta, iiåls f&amp;nj.ande: Redan.
1880 -.
m a känsla ' av ansvar inför: de nya.
hade.
._ hon bildat A l l m a n n a t:y s- skyldkh&amp;e&amp;a tql,ar - ' aven; ur be ord; k a ' I a r,a r,i n n e f ' ö r e n in.g.e n- hon ' yttrade i den stund da - de tyska o &amp; blivit aess ordförande, och genom.
.
- hinnornä erkänts som politiskt ': ocli f öredi &amp; o+ t$rika " skrifter och bro-.
.
..:.
.
socialt f.ullberättiga &amp; medlemmar i &amp; hyrer förde hon alltjämt en oför: ...
republiken Tyskland:: - nu star.
vi.
vid.
.. tröttad- kamp f ör sitt reformprogram.
.
starten, i n 6 .vid. !målet.
.
i frågzi, om * flickskoleutbildnin&amp;en, i.,.
.
.
.I .Den unga köplansdottern från 01-.
strid m6t: k&amp;&amp;ntipnalism.
och förle-.
.
- denburg bkrjade sitt 1ivs.arbete iriéd gad tradition ..
Men det blev dock inte: a t t avlagga jaraminneexamen och att '.
henne&amp;.diSekta,, enda strävande.
.
.
.
.
.
undervisa i en ' .av.
Berlins dåvarande vidgade ' sin kampinsats till str ' id för.
.
-: bästa.
f 1ickikblor.l Mer och ?er ' inSag kvin.nornas, rörelsefrihet och ' * s jalv- ' ...
.
, hon emellk&amp;d - dbt- ' oti1.rfredsställande ständighet på, .aliiännare och bied &amp;.
.
.
i vad som bjöds $e unga flickorna av.
.
linjer:,.
.
.
u$bildning.
Med.lden s. k.
" Gula b r o.
I samband: med d r ~ i r t r u d Bäum ?i.
.
.
' schyien " började ' hon omkring 1890 \ - tidigare hennes lärjunge - och dar-.
.
sin stora k a m p iför.
en flickskolere-.
efter under störré ' .delen av Helene:,.
.
-.
farm. D &amp; ' förskdffade henne forbitt- Langes liv hennes arbetis- och livs-.
.
.
rade motståndari .men också én stor kamrat- börjar Ih6n 1893 att g e u t:.
.
.
.
skara anhängare!
Att hon vid dennk.
D i e ' rai ii vilken de o1ik.a p p.
.
.tid; nar de liberala strömningarna.
blemgn i fråga om kvinnornai sam- - lidit sitt avgör ' ande nederlag med halleligi stallning föras fram, disku-.
.
Fredrik den tre$jes död; dick genom- teras- och bedömas.
~ n d a till ' sin död.
f6rde sin plan: att grunda en gymna- står hon.
tillsammans ' med Gertrud siekurs för .flickor a r ett av.
bevisen ~ ä b m &amp; i ledningen av redaktionen.
pli .Helene Langes okuvliga - energi Hon grundar A l l m ä n n a - t y s k a.
.
och utomordentl; iga förmåga att be- k v i n n o f ö r b u n d e t, det.
niva- segra svårigheter.
Visserligen måste rande T Y - s k a s t a t s m e d b o r - de .,utexaminerade eleverna till att g a.
r i n n o r s f ö r b u n d, och blir .. # börja med förtsatta sina studier i ut- aven dettas ordförande, en post som,, landet, då ännu. '
tyska .högskolor.
och hon ' innehar till över världskriget och universitet var stängda för dem, men tills ' föreningen omorganiserats på.
, kapitulationen på .denna punkt dröjde grund av vunna mål, d &amp; hon koras till inte alltfijr ' länge.
Under åren, 1895- hedersordförande förbund&amp;.
.
.. 1905 kom den ' akademiska medbor-.
. '
Med sin.
Wara blick: insåg Helene g a r r a t t i dem,.$ill del. '
.
.
Lange.
d &amp; internationella sam ' arbe- - vag &amp;: .ll ' I d n i n g sH; g Helene tets betydelse i .hinnoreformrörelsen-.
'.
.
.
.
.
an &amp; - 3. '
n ', .a: m e, ' ' s on. '
' S '. '
' '. # n ', ' ', l ' ', ' ' ' n ' i!
,.
..
.
184.
.
.
- .- X E R T H A.
--.
- -.
.
.
- P. '
och under en del Hr - var hon en av ~nternational C ' o u n c i l of W o m e n ' s aktiva medlemmar, aven i personlig vänskap förenad med Lady Abe.rdeen.
Helene Langes skriftställareve&amp;k- samhet agnades: - om an hon medhann.
.
aven annat.
författarskap - i stort - t a g e t den sak hon sal lidelsefullt omfattade, kvinnornhs frigörelse.
- Hennes mest betydrade --- .p.
.
- -- P.
y w p ringen samt överhorgrnästaren i hen- nes födelsestad Oldenburg, tolkade i saknad ooh tacksamhet hennes livs- gärning.
En av de stora markesge- stalterna hade skilts hädan.
ELLEN.KLEMAN.
.
.
verk utgör den till$ammans med Gertrud Baumer skrivna.
H a n d- -.
m.
.
.
-.
.
' buch d e r ~ r a u e n ~ b.
e w ~ i sina fe &amp; band en historik över he- la kvinnorörelsens uppkomst och dess utveckling i skilda: länder.
samt en ingående och - skicklig analys av ur- sprun,gsförh %llanden och av de rörel-.
sen barande idéerna.
Nar Helene Langes kista, höljd i den svart-röd-gyllne riksfanan och av.
ett hav av blommor, - sjönk i djupet, hade i eldbegangelselrapell @ det gam- la profetordet uttalats av .offician- ten: " Inga styresman funnos, inga funnos mer i Israel, ' .förran du stod upp, Debora, stod.
.upp såsom en mo; der i Israel ", ett vittnesmall om vad hon betytt oqh varit.
Och samma af- ton mötte i det förutvarande Hkr- renh.aus i Berlin, i den stora ses- sionssalen, en jattef örsamling.
för att ara hennes minne.
- Det svart-röd-.
gyllne bandet från riksregeringens krans till hennes bår smyckade den krusflorbekladda talarstolen och framstaende man och kvinnor, dä.ri- bland tv8 representanter för regi-,.
.
.
~ u en n ~ 24, september var det högtid vid Rirnforsa seminarium.
Det var examensdag och 16 elever.
skulle avsluta sin 2-åiga kurs och som far- diga lärarinnor ge sig- ut i världen.
Examensdagen på Rimforsa ' brukar alltid vara en stor högtidsdag, men i å r var det s % i högre grad än vanligt.
Louise Nathorst-Böös?
som inträder i pensionsåldern, skulle hhlla sin sista examen och lämna platsen som före- ståndarinna för den anstalt - till vars ' utformande hon ' i väsentlig grad bi- dragit och å t vilken hon- i 21 å r agnat sitt arbete och sitt intresse.
Och där- för var det mycket vemod i all fest- glädje .och därför hade också många människor fr %n nar och fjärran till- strömmat för a t t ännu en gång f å träffa henne som föreståndarinna och fA visa henne sin kärlek och sin tacksamhet.
Traktens befolkning ha- de ocksa infunnit sig talrikt, och det var en sto?
skara samlad nar examen kl. 5 på e. m. tog sin börj.an.
Först avsjöngs en sang av seminariets sång- D Till 5-o ' clock - C tea.
rekommenderas ' - s8a~apa; sj T E A.
q q.
.
- r iCT Sedan mer än 50 ' dr ' tillbaka kant och.
värderat av thekannare. '
'
:.
- 185: - ...
kör och så följde: förhö; i mjölkhusi i &amp; &amp; soin und &amp; al1a.de gangna Hren,.
.
och darpå riktade y.-B.-F:s .ordfö-. '
hallning.
.
.
När det. &amp; över steg ~ o u i s e Böös:, rand; &amp; tt innerligt.
' tack till.
Louise upp i den blomstersmyckade katedein f 9 i ' de 121 å r under vilka,.
hon ' med. '
ooh ' talade till eleverna varma,: kloka ' s t a r &amp;, och ömmáhander format., Rim-.
ord, som iitmynnlade i en.
uppmaning forsi ii11 Gid det nu ar. '
att de alltid skulle sträva efter, att.
Louise BOÖS hyllades också av.
för-.
', " spänna.sin plog: vid en stjärna ", ar- s&amp;-hling&amp;s pastor för den, nytta hon.
i alla d &amp; många ko&amp;u$ala beta på jorden men med blicken höjd mot Aimmelen '.
Därpå utdelade hon uppdr &amp; Som blivit anförtrodda A t lärarinnediplomen, satte den brode- henne.
.
Darp,å tå,gade helaaden stora.
.
rade mössan, tecknkt till .deras nya skaran på omkring 200 personer, ut: värdighet, på de- ungas huvud och,.
till de väntande kaffeborden som, pil f+te ' RimforsabSoschen, p&amp;.
seras vi- akta Rimforsamaner, ' dignade under ' saker, prov På ' el &amp; ta.
klä im inga^.
Sång på nytt och ' s å.
' b6rdqn: av.
.
.
.
.
, v &amp; examen slut, men hyllningaha vernas skicklighet. '
.
sen&amp; &amp; på.
kvällen var det - sub6 s sin början. '
' för Louise ~ ö ö togo örs^ fr&amp;nträade fröken Signe Bor- för: ett ' 50-tal gersonek ' Under denna i~ - lirid.
som repreeent~nt f ör de forna uttalade f röken Greta ~.
a s &amp; l b e &amp; t, eleverna ', och ö~erlimnade en kim &amp; taek till, Louïse för.
vad h6n gjdrcf ör närligt utförd.
adress och en penning- - lara&amp;moka vid ~ a i i t h u s h &amp; l l ~ s k ~ l ~ r - summa.
insamlad bland dessa.
Hon '.
.na landet runt och förklarade att d&amp;- taikade Louise f ö r vad hon varit för.
s a i:henne,,se icke blott sin inspektrii.
.
$ini elever, f hennes hälsosamma.
utan aven ' sik ledare,, sin.
" general ' ".
stränghet, för henne8 karlek och icke.
; Och.
aå ' vak festen slut och ett ' par minst för att, hon ho?
dem sökt tanda. '
dagari efter den %lämnade ~ o u i s e Böos ' seminariet,.
sitt livsverk,.
för att sllll- hänförelsek glöd.
SA ' talade fröken Edith Svensson f ör seminariets lara- sig ned i - sitt vaf lira lilla hem ~ k a r n a, rinnor och övi~lämnade från dem en belaget, p å ' seminariets agor,.
för att utmärkt vacker väggklockx och .ut- &amp; r ' njuta sitt välförtjänta otium.
.
.
talade en förhoppning att Louise av Hon kvarstar.
dock i sa väl.
semina- ' klockans tickande alltid skulle påmin- riets som dess lanthush&amp;llsskolas sty-.
n &amp;.
om.
givirinnornas tacksamhet och zelse och denna hoppas annu lange fil.
.
kr- vänskap.
Ater stod Louise på.
kate- åtnjuta förmånen av hennes rika d e m ' och tackade under djup rörelse farenhek.
.
.
.
och varma intresse.
.
.
för allt yad ' hon ' fått mottaga shval LIZIN-KA DOYRSSEN.
.
HERTHA ' -.
...
I ...
.
, \ '.
.
.
.
.
.
d,, -.
,.
. '
I: l ' ' ', " '. '
' ' ' '.
I.
.
.
Alli hukö&amp;ar8 böra prova GLANS I&gt;.
.
.
9 9 s I.
, ' I \.
.
-, - -.
T.
J R: N, E&lt;G L, A: N S ".
.
v val it et st rara den n$ putskramen för alla.
metaller.
som hK1lir vad namnet.
lovar!
Billigare och fullt jamförligt med andra i handeln förekouimande mgr- ken.
Finnes icke " Stjärneglane " hos Eder handlade, be honom rekvirera eller iekvirera ej#lv direkt f r h tillverkaren.
.
Firma S t j ä r n e-g l a n s, iliigen 1.
Kh.
81 04.
BTOCKHOLM: 12.
SGärneglans = Farakfig glans.
ori il da-
1-86.
.
.
.
-.
.
.
-.
i.
HERTHA, D. e i 14 oktobb firade.
Stockholms ' uppstigandet och nedsittandet i skol- f olkskolesemin~rium sitt - hundra- bänken, framtagandet.
och rengöran- års jubileum som $rarutbilslningsan-.
,.
det av griffeltavlan o. s. v., ett - mång- f a1.dig-t f örgrenat system f ör betyg- stalt.
.
.
all: jubileet utkom en av semina- sättning och belöning av fikdigheter,.
riets .nuvarande rektor Anna Sören- kort sagt: tillagnandet av hela den s e n forfattad minnesskrift - om de apparat, som skulle göra det möjligt .gångna Hrens skiftande och dock till för en lärare att samtidigt unde&amp;sa målet enhetliga arbete inom den s&amp;- ett par hundra barn.
ma gamla hörntomten vid ~ j ö r n -.
I Sällskapets stadgar av år 1833 an- gives verksamhetens syftemål såsom gards- ' och Prastgiifdsgatorna.
*.
.
.
NedanstBende ' eddelanden u r se- mera fördjupat: " teoretisk och prak-.
minariets historia l ha h ä d a t s ur tisk bildningsskda för siidana perso-.
ner, som önska antagas till lärare nämnda minnesskrift.
l-.
Nar.
', Seminariet i Stockholm .-för eller lärarinnor vid de Faderneslan- bildande av f folskollaiarinnor " höst- * dets skolor, dar Vexelundervisning.
.
t e h i n e n 1865 triidde.
j ' v e r k s a w t, använ.des9 '.
särskilt rektor A.
N, var det i sjalva.
' verket icke en h y - Schmidt, som under ' en utlandsk stu- grundad institution,.
.
som ' öppnades, dieresa varit i tillfalle att besöka .utan närmast en omorganisation av n %gra av Tysklands nygrundade se- - en da ' redan 35-årig laranitbildnings-.
minarier, sökte i sitt arbete alltmer: anstalt.
Sällskapet för ~ i k e l u n d e r - - komma framåt fran inpraglandet av visningens befrämjande hade alltse- mekanisk teknik till ' verklig lararut- dan 1830 vid sin Normalskola.
i ' MariaS bildning.
Icke minst ' genom h a n s gamla kionobranneri vid Björn- framsynta förarbete kunde %r 1843, g6rdsgatan emottagit ' " per ' soner, .som redan året efter folkskolestadgans ärna sig till lärare eiler lärarinnor genomförande, $allskapets.
ö orm al- och skola omorganiseras, till Sveriges för- h d ~exelunde~snin~s-skolor " meddelat dem " därtill nödig.
bild- sta statliga Folkskolelararesemina- ning ".
Med detta sistnämnda avsiigs rium.
Schmidt blev dess förste rek- ' i.
första hand.
teknisk .. Ekdirdighet i. tor.
skotande.
av en växelunderyisnings-.
Man stod nu mitt uppe i en tid av skola, d b.
s. förtrogenhet med-en ratt sjudande arbetsiver.
Hela v &amp; sven- invecklad organisation av.
lascirklar,.
.
ska folkskola stod i vardande; det monitörer, ordnin,gsbrickor, signalsy- gällde att f å kvalificeradeJärare, och stem i många tempo - för exempelvis det gällde icke mindre för lärare re- dan i verksamhet att f å .nödig kom-.
., .+ Finnesskri; ften kan ' rekvireras från petens för att ingH i den nya organi- ' ' ' ' L. '
.
.
.
.
r.
.
.
.
.
,.
.
.
.
- B dag, a mmon°QD@nno auiiiian allanor.
.
.
a.
, -.
HERTHA.
.
!
1 '.
k ... ' s ', .. ' ' t ' t ' '.
,: l '.
.
.
.
.
.
.
.
.
I.
I ' &lt; 18.7 Bland eleber * $r~in denna .första tid d&amp;, ': ' ~e&amp;in&amp;ium förbildande af lära-.
.
.
märks bl.
a. Anaers Berg, själv den ?innor '. "
öppnades i Stockholm 1861.
.
,.
.
svenska skolslöjdens grundare och fa- blev hon e n a v de första: eleverna -: der till de i den: svenska folkskolans och en ' a; Fredr$a .Bremers.
varmt.
.
.
historia-var på sitt område behärkta omhuldade seminarieflickbr.
Under.
:.
brödernah.itjuv och Hjalmar Berg: en t e m i n var * h &amp; därefter lärannni.
Det manliga geminariet omorgani- i övningssko1an.och i. semipariets f ö r,.
.
.
serades, som redan nämnts, ' å r 1865. '
s t a klass, in@i blev.
&amp; dan 1865 assi-.
till ~olk~kollaraknneseminarium.
Ett.
stent åt dåvardnde inspektorn vid,.
': nytt skede, beknte.
.
De första åren.
~tockhklms f61kskol &amp; C; J;: ~ e i j e r -.
präglades e n l i d samstamiiga vitt- berg, s a m t * å. '
höstén s$g&amp;a år an -- nesbörd .av gamja elever i hög ' grad.
ställd som lärarinnavid ' det nybildadé. '
. '
av den sprudlande friska och glada, folkskole~emina~iet.
.
.
.
.
_.
.. livaktighet, som i blott, kan .f örnimrnas Ebba ~ r e ~ e r s s o n fängslande i un-.
.
-.
.
dar.
allt a r.
ungt /: instjtutionen - 2 lä-; deiirisnihg och hennes, .varma person:: rarna - eleverna - .ja, s jiilva tiden.
liga .intrese f ö r ' sin8 elever; satte na-.
.
'.
...
.
.
.
..
Det var.
helt F s s t ock &amp; .en i Sin.
k u l i g t nog # djupa sp &amp; i ' de unga st?
:, helhet an@gt: betydande lkrarupp-.
miiariiternas utveckling.
Och Ebba.
sättning .- icke!
minst gallde det lä- Gregersson .. gav ej med njugga han-.
.
'.
rzirinnorga - $om knutits till den der.
Den ornitändigheten, a t t en del.
-.
;.
.
nygrundade insjitutionen.
~ e .f.örstoA, av.
eleverna?
hade bostad inom semi-,.
.
.do a t t rrqicka d e unga med sig.
.
En nariet, gav anledning till, en i-ikt gi-e,.
.
- gammal - elev från denna tid; skriver '.
.
v a.
d e Samvaro mellan la-.
'., - damm: " Det var deras ' gliidje att ' rare &amp; h, elever.
Nästan varje ' afton.
.
.
indervisa.
Ingen.
ekonomisk beräk-:.
.
sammanträffade dessa, ofta9t:hos frö-.
.
.
.
- ning ledde.
dem: Att.
.f å vara lärare.
6i.egersson.
.
.
var det ' som var: bäst för dem: ".
.
,.
övriga uppskattade lärare.
från ~ s a m i t a platsen inom seminariets denna tid yoro gympastiklärai-innan.
.
.
.
.
l+rark&amp;r - ut &amp; att själv sträva di &amp;.
Vendla.
' Lipg - P &amp; ~ e n ~ i dottey ks efter - intogs utah .gensägelse av ad-, 4 adj: ~ a &amp; a Afielius, s. k. Lin- jun@en Ebba Gregersson, enligt S..
.
dahl, teckningslärarinnan.
Emma Ny- ' Almquist " vid 70-taletsbörjan Stock- berg,de manliga adjunkterna Crona.
holms obetingat första.
.
lararinne- och l olm da hl ' samt ' musikläraren L..
.
kraft ". '
' Aug.
Lundh.
.
Ebba ~rbgersson berättar själv, Möjligheten fök eleverna att erhål-.
hur hon fick.
impulsen till att bli la- lsi-bostad.
inom seminariet, upphörde -.
rarinna genom att Redrika Bremers &amp; r 1871. et var sannolikt hög tid; Hertha kom i hennes hand.
.Hon bör- &gt;de små iskalla-krypin, som stått dein.
.
jade medatt öppna en egen liteii sko-, till buds p ' å3hden.
i byggnaden vid.
-., la. '
i ~1inteharn.n: När.
Högre lärarin-.
.
' B j.örngårdsgatan, liunde.
.helt ' vis, &amp; '.
qes&amp;minariet eller, Som det då kalla: karakterisekassom.
.
hälsovå,dliga.
DBr -.
, ', ',,,, L ', ", ' U -.,,. '
b ' ' n ' a.,: ' X. '
' 1 ' ' '! '
' a: ' ', ', " a \,
188 -.
.
HERTHA.
- fuktade och drog jämmerligt ooh ej sällan hände under deikalla årstiden, att en och annan dorr var igenfru- sen; när eleven på moegonen.
skulle ut.
: Visst levde många av .eleverna i ytterst torftiga f örhallanden, och visst var seminarietiden for m h g a - en hård skola av försakelser och mö- dor.
med f å eller ' inga tillfällen till v a d ungdom längtar efter av förströ- ' else.
For Atskilliga av den tidens ele-.
ver tedde sig måhända skuggsidorna som farharskande i h3gkomsterna från vad en elev från 70-talet kallar " vår karga.
studietid ".
Hon skildrar den med följande ord:.
-.
, Andan vid seminariet var den tiden av- gjort pietistisk, och det kunde ej und&amp;~, att.
detta satte sin stämpel %&amp;de på eleverna och livet inom sen1inai; ie.t.
.
.
Eleverna buro delvis ' en p-agel av de gråa, - stillösa lokaler- na.
Lange $ade jag ' i min ägo en grupp- fotografi av mina klasskamrater.
N ' ai- jag s &amp; på det;, tankte jag: 4SAg vi ut så? '.
Jo, just s &amp; sågo vi ut.
Stela, rata och sliita med slätkan~mat, mittbenat hår och en mer eller mindre stor liiirlcnut i nacken. '
Kläderna vor0 också rata och sliita, utan nAgm ut- smyckning.
Figurerna saknade.
all grace.
Något stelt skolmastaraktigt Glade över de flesta.
Undantag funnos, men.
de voiv f å.
- -.
- ' ~eminarielivet tedde sig för de- flesta ' nog så glädjelöst, och.
nagra nöjen existerade .ej.
FÖF den, som - alskade studier- na, var det ingen.
saknad; meii för dcm, som hade ett tvångsfritt och glatt, hemliv, .kan- des det nogetungt de tre åren, helst om de hade v å r t att läsa.
Skolre &amp; existerade ej, i4ndra utgifter ej heller.
Botaniska ex- kursioner förekommo ibland. '
E t t ljust Inslag i 1870-talets liv vid seminariet ut,gjorde helt visst den omtänksamma godhet med vilken klader hos ' - - - - p - prinsessan Eugenie omfattade s&amp;väi anstalten i dess helhet som enskilda,.
behövande elever,.
sarskilt gotland- skorna.
Hon besökte seminariet och Ahörde intresserat uiidervisn.ingen.
En jul inbjöd hon till sin våning alla i staden kvarvarande elever till en strillande glad ooh of örgatlig julfest.
Den nya seminariestadgan av å r 1914 har i m h g t och mycket omge- staltat seminariets liv.
Det ar ocksh en i många ' avseenden ny tid, som brutit in, och en ungdom av annat snitt, som nu rör sig i seniinariets salar och korridorer ...
Kraven på seminarielararnas ve- tenskapliga kvalifikationer ha höjts i och med obligatorisk lektorskom- petens f ör hineslarare.
övningsskolan har utvecklats från en liten 2-klassig smilskola till 9-klas- sig folkskola delvis .med parallellav- delningar.
I samband med övniqgsskolans ut-.
veckling m$ namnet Maria Bergmark skymta fram.
Som huvudlararinna och organisatör av övningsskolan ull- der mer ä n 30 &amp; r, som genial under- visare och handledare och som en fostrare av Guds nåde lever hon ännu kvar genom sin insats, o ~ a hennes n plats nu st %r tom.
Så ha &amp; en- gAtt - 100 å r!
Ledare och lärare ha växlat, seminarieele- ver och övningsskolebarn ha kommit; och gatt.
De ha alla gjort sin gar- ning, satt sina spar och fått sin ut- bildning sava1 yrkets son1 personlig- hetens inom den anstalt, som nu en- ligt mänsklig åldersberakning skulle vara gammal, men som aldrig kan ' F2egeringsgeitan 88, Stockholm
. '
.
l.
.
.
bli det tack vare ' sin uppgift att sam- '.
För.
&amp; idens ivrustning., la ständigt ny ungdom till ständigt '.
J n i e r n a: t i o n.
e l l a K v, i n n o -!
f ö r b u n d e t f ö r F r e d o c h Fri- nytt arbete för - ' framtioden.
h e t. \ - har genom sina sektioner och RUT CLAESON.
grupper i alla världsdelar idngsatt.
.
.
en.
.
namninsamling bland man och .. för stödjande av Natio- - kvinnor Nya förbu~dsmedlemmar nernas forbunds avrustningsarbete.
M a l m ö l fru ~ e r t h ~ a d l e *, f r u .Louise I skilda.
: länder, .meddelas det,.
Green, fru Britta ' har man.
allt mer börjat inse vikten, Collberg, fröken +a Kempe, fru Anna Lundgren, fru Hedvig ' av att med en världsomfattande opi- Matts., fröken Elsa Norrman, fru Maria, nion.
stödja det internationella av-.
Schröder, fru ina Sederholm, f r u Anna rustningsarbetet.
Så ha till exempel ' Sörenpen, fröken H.ilnla Thomson, fru Ruth personer.
som Mrs.
, Corbett Ashby,.
Wedin-Rothstein, f r u Margit Osbberg, frö- RC.
Hon.
Margaret ' Bondfield- M.
P.; ken.
Margaretha Östberg.
the Bishop of Chichester, John and ....
S t, o c k ' h o l m: fru IVlä~ta Wallgren, Ada G+lsworthy, the Bishop of Ke-n-.
Lidingo.
sington, professor Gilbert Murray; T o m e .l .i ' l l a: fru Ellen Andrén, fru the Countess of Oxford and Asquith; Alma Lovt5n; f r ö l e n Sigrid Persson.
.
Sir.
George Paish, Mrs.
Philip Snow-. '
V a x j ö:, f.röken .Caisy Elander, frö-.
den, ' Mrs.
H.
M. Swanwick redan skri-.
ken Ingegerd Tqorén.
.
vit sina ' namn på .den engelska sek-.
. '
tionens listor.
.
I Sverige anord.ias namninsamling-.
.
I kampenmot ddn vita slavhandela ..
Den.
i Oriynten livligt pågående en genom en a v Svenska sektionen ' av.
.
- handelstrafiken med.kvinnor och barn Internationella Kvinnoförbundet for.
.. har föranlett: Nationernas, Förbund Fred.
.
och Frihet tillsatt .kommitté.
a t t tillsatta en kommission för under- L i s t o och närmare upplysningar.
sökning a v förhållandena.
Av de t r e, kunna erhållas antingen skriftligen - experter, soin utgöra kommissionen, eller genom.
besök å Internationella; Kviniiof örbundets för Fred och Fri- är.
dr Alma Sundquist en, represen- het: filial,. '
Lilla Nygatan 4, 4 tr., terande lakardn., De tvenne övriga vardagar kl. 2-5 e., m.
äro juristen Mr Johnson,.
tillhörande.
Stockholm,.
anlerikailska byraii för social hygien,.
samt polacken Pindor, ämbetsman.
.
.
.
.
.
.
.
.
och diplomat, speciellt inne i förhål- Det nya udd et i valtider.
landena i Orienten, dit han under en Ett av tiirkiske inrikesministern lång följd ' av ar haft sin verksamhet utsänt .cirkulär uppmanar guvernö-.
förlagd.
rerna i de skilda ' provinserna att vid.
Undersökningarna Skola .omfatta de nu pågående stadsfullmaktigevalen den internatioiiella kvinnohandeln och ' f ramhålla nödvändigheten av att kvin- bedrivas i samförstånd med de un- no+ inval j as i stadsrepresentationer- dersökta läi~dixnas regeringar.
na;, tre till fem anse ' s Önskvärt, på de Kommitterade anträda sin resa olika; hållen.
Så långt har man kom- ' nu i oktober och uppdraget kommer mit.
i Mustafa ~ e m a l s fike!
. '
' .der2 att racka ett och ett halvt år.
stundom, rider tiden ma ?r&amp;ligen fort.,: I - 8.
:.
, ', ' ' '.
a ' a ', ' I_ .., ' - ', ' ' ' ',, s i L,.
.
&lt; I.
7. '
, '. '
Överlämna vid död.sfall allt ' till Begravningar.
Eldbegängelser.
Genom särskild juridisk avd. boutredningar m. m. Juridiska.rAd och upplysningar kostnads- fritt till kunder.
- Laga taxor: -.
Kontor och utställning: mrgaregafan 6, Stockholm.
(invid ' ~Öga1ids~arken).
Tel. Sö.
2722.
Efter k /.
6 e. m; Appelviken 614., -, -.
, '
Höger och socialdem&amp;rat.
ör blott några f å å r sedan befanns IFännu lämpligt att rubricera e n re- .., dogörelse för en av - Allmänna val- mansförbundet ighgsatt politisk upp- lysningsturné bland ' högerns kvinnor sålunada: *.
" Var äro kvinnorna? "
Så.
.
obetydligt och ' .ringa var det politiska.
intresset då på detta l&amp;l, at8 man.
emellanflt.
i slikt fall kunde .f8 tala.
för en s3 gott som uteslutande manlig.
.
- publik.
(Det var allt$ d &amp; några.lara-.
rinnor, som - hann- f ö r dem!
-.
genom.
sin närvaro - raddade höger-.
.
kvinnornas medborgerliga prestige.)
- Det har alltsa tagit Sin rundliga tid f ö r kvinnorna avi ett mera utpräglat.
.
konservativt kynne att lägga om sin.
.
fö~estallningsvarld i fraga om p@-.
tiken såsom ett kvinnan ovidkomrnan- de och för henne ocksh egentligen: - ratt så ogenomträngligt livsområde.
.
* - Inför det färsks intrycket av en nyss avslutad valresa i Bohuslän, - Vaixh- - land och Dalarne tror jag - mig, stödd på därvid gjorda erfarenheter, våga.
ett konstaterande av a t t denna om-.
: ~aggning.
i stort sett nu tycks ha ägt rum och det överraskande både i, frå- ga om grundlighet och vidd: Nu a r.
.
det sjalvklart, ' som, förut intog fr2ige- stallning.
Man nöjer sig inte langre med att vid ett politiskt möte lata fö- - reträda sig av makenleller sonen och för egen del sitta hemma, Utan man går själv.
Unga kvinnoansikten, i.
detta sammahhang f ö r - så sällsynta, förekomma nu allmant, e j giill &amp; till och med i majoritet.
Det ser ut soin,, ', ' - r y ' S c '.
.
T w - 1 - Nybrog, ii h,. '
Tel. 75854 1 $ - - Stockholm om en ny samhällsanda vaknat till liv bland högerkvinnorna, med ett nytt intresse som kompanjon, klart avspeglat i den mängd kvinnliga hö- gerklubbar, som p &amp; senare tider bil- dats runt om i landet.
Under resans lopp mötte mig önskningar om aven på andra vägar - bibringad politisk upplysning; t. ex. genom anor1dnande av instruktionskurser, " politiska da- gar ", i stil med dem.
högern brukar anordna då och d&amp;.
Även ventilerades tanken på.
inrättandet av en ständigt verksam politisk institution, slags centralhärd för meddelinde av " med- borgerlig bildning ", ntlgonting av det slag de frisinnades kvinnor redan skaffat sig, dar man under ' längre eller kortare tider kunde erhiilla me- ra fördjupade insikter i politiska och sociala frågor och p % samma gång en överblick av sin samtids idéliv och krav.
En bildningsfriiga av.
ny art alltsa tränger sig fram ' bland högerns kvinnor.
Påtagligt a r ock att de förut poli- tiskt så osäkra nu förete en .begyn- nande stabilitet.
Därom vittnar bland annat det satt varpa pli sina hg11 det kvinnliga initiativet i höstens valar- bete inriktade .sig.
Man vill samar- bete med mannen, men samtidigt aven stå ' p &amp; egna f ötter.
.
På.
denna- punkt tyckes utvecklingen lova gott.
Ett starkt genljud i högerns kvin- novarld av amiral Lindmans ma- ningar till samförsthd och god vilja förmärktes aven, maningar som i n n s F Stockholms största speciala.är i EORSEXTgR CONSELETTER, U D E B - KLADER, STRUMPOR OCH.
HANDSKAR. '
.
.
.
1. '
a. '
! '
,.
,.
.
.H E ' R T H.A.
!
-.
...
...
.
.: '.
...
1.
I.
.
.
,.
.
.
.
.....
.
.
,.
.
.
1 ' 9-1:.
.
a ...
.
korsi landet; i alla r i b i n g a r.
Vi re- - * pr&amp;se$tera alla &amp; nniifg och Sdkkun-: - ' skap, somvi delaut i1amp1iga portio, ner. '
HU^ blir d &amp; då a: f ör publiken,.
: som maste höra p &amp; oss alla?
.Ibland.
tänker man &amp; ed Sben Dufvas pappa: Arme ' son, vad.
ska11 av dig väl bli!
.
-.
Ty stackars kvinna, som skall leta sig tillrätta i de,l ' abyiinter talarna lyckats -.
skapa.
.
Men,.
d e '.
s h a s - klara.sig:.
ut-.
.
., märkt.
D e g % helt enkelt inte p &amp; möte:,.
:, i ?.
Endast de:mest aktiva gå.
på före- 1. drgg, ' &amp; h då endast för: &amp; tt h ö r 8 sitt-.
kget partis tala&amp;iha, ~ å v i t i t n t e .mö-.
;.
tet- ' .hålles ute ' p &amp; t6i ' get, d, &amp; äben de.
.
nyfikna.
kamina ' för.
' att se hur en.
kvinnlig ' talare: a r - .kladd och hur ful.
hon, är .. ..;:.
.
.
.
k,,.
.
.
Det.
gror hos (mig.
ibland ett stilla.
.
.
.
!,; i;.
!ESTER NEWN8.S.
tvivel ' o m Xvinnoqa i * allmänhet,, ha.
- '.
behov av medborgarrätt.
Vi ä r o s &amp;.
' .i i, vill ' ha digra intryck av valagii tationen.
o h valinkesset bland belhtna ändå vi, om.
bara ' Han, finns.
.
.
DA &amp; ka &amp; .så älskligt på valdagen: -.
;.
kvinnorna.
.
.
ord i deyas politiska.
in-.
.
- ~ a r, ö ~ s; i e som du!
-.
.
.
ställning.
.
och detta allt på några.
.. - fattiga rader.
- skyll e r själv, bästa Eller.
' också finns Han i form av l-.
redaktor!
.
.
Chef en.
Man vet: vad: han fordrar, i Man, reser nog.
ut med blandade o &amp; s å - a r det s å skönt.
att - få - synas,.
.
-, kanslor, och de äro inte bättre d8 vara '.
något alinat.
an vad man: .är;:.
.
$ I +: kommer hem ' igen.
Ty vdjobbet Hembiträden äro latt.lockade.
' och tub-, ' k r.
?ina poänger.
Särskilt fö&lt; en bade a t t rösta med sin husmoder.
Och k$nnlig agitator.
i ~ mycket n fin hek så finns det så många metoder.
.
.
re, Atminstone hade han nypressade överstiiinan ' .till sin frisörska:.
byxar, och modern: kravatt,; upplyser - J a se det ska jag säga lilla hon, en,; kvinnlig talare:.
.
att röstar hon i n t e med mitt ' parti - Ni kvinnorska inte delta i poli- slutar jag ' har; tik.
Ni förlorar er kvinnlighet.
Kvin-.
Torpar-Mats, som ar gammal och.
nor ska vi ha vid: vaggan ooh i sang- någo$ bakom, men vet att.
tullen ny- en ... per .. en bit.
a v brödkakan, frAg8r pa-: ' Den herrn a r nog inte ensam om sin tron om han har rösträtt.
.
cynism.
.
.
.
.
-.
Inte då:-.
kamman ej ' skriva har.
.
.
Kvinnliga t a l a g från alla partier man inte rösträtt,.
&amp; nibbe lilla!
.
.
bära a t t bibehalla kgen ställning l sak ocli påsa&amp;a.
gent emot annor-.
.
lunda, ' tänkande %isa ett försonligt, sinnelaga - ett sant politiskt .upp-.
.
byggnadsarbete.
air förs @ rang.
- För den ' som i ' likhet; med ' under- tekknad ser samföistandstankens Var- ' dande som1-&amp;et me$ löftesrika draget i tidens po1itisk.a ' ansikte, måste det fa * um a t t just de: nyssnämnda ' ma- ningsordei f Att ett så alltigenom sympatiserande ' mbttagande: kvin- nohåll te sig ' som det ljusaste inslaget i .kvinnlig högermentalitet, sådan den - * #: mera till sin fordel.
än jag nggon-, sin förnummit den.
- frzimtr ' ätt i d$ naiánda.
.
svenska I lan-dskapen under den ' I&amp; &amp; förflutnd valkampanjen:, ', ' ' ' 8 ',, ', 1;.
- ', O ',.
e 8 I,.
- N.
.
.
i.
, ' ', e ' l. '
',,,.
I.
k, l I I -,, t ' I D e m omtanSqsamma hus * - dein sig a p l t i.
o ' S.
.
buda hattiniattning ' 1 Garantera.
ett för * tklaOiigt arbe ' te.
-.
, ~lä ' der&amp;i.
kiiäkrade under tvättknsen.
- _.
_: Telefon Drottr&amp;igholm 20.
och 190.
- - -.
- - '.
.
.
.
,.
.
.
, - I, - -.
.
.
.
.- 1 ...
.
,.
.
.
: 192 H E R T H .- A - P - -.
-.
- - Men bland allt underligt som mö- ter höra dock vissa.
religiösa sekter till det mest underliga.
En husagita- tor kommer ' in-till en man med bibeln uppslagen.
.Han spörjes " om han vill rösta.
.
- Den som lit &amp; till Herren Jesus behöver e j befatta sig med sådana ...
ting.
- avefi om Vi litar till behöver vi val folk som sopar gatorna etc. - Vi litar till .Hans nåd.
.
.
Pil valdagen skiidar jag härliga sy- ner av.
hjälpsamhet ooh broderskap.
Där korinmer .folk åkande i bilar och känner sig som herrskapsfolk, ty de ha aldrig Akt bil förut eller haft SA för- nämt sällskap.
Och - där kommer.
en gammal gubbe, en riktig-snusmumrik som ingen tittar åt till vardags, var- - ligt ledd.
av ett p a r damer som hatta en stol under hans bak var g %ng han flyttas fram ett steg ' i kön.
Varje röst ä r dyrbar!
Snälla redaktörn, j ag skulle ocksa vilja fråga: - Varför fragar inte kvinnorna efter om det finns kvinnliga kandida- ter p &amp; valsedeln?
Tank er bara, att 1926 fanns av 1,126 ledamöter i landstingen endast .8 kvinnor:.
Och det går ej framåt, ' utan kräftgången, ty från 1922 har det kvinnliga in- slaget reducerats med.
nära hälften.
Vad beror nu detta ' p &amp;?
- Och kommer det en kvinnlig kandi- dat upp p &amp; ' en lista, så ä r det kvin- norna som upptäcka henne, men icke en v on om 4 ' s.
--- - hennes f ört jänster, utan alla hennes.
.fel.
- J a vet du, hon skulle se bra ut om hon inte hade k å d a n bredvid nä- san .. kan du först % vad hon ska duga till.
.
.
va ska hon på listan att - göra .då det fins så många bra ka-.
r a r.
.
.
hon kunde gärna sköta sitt hem i stallet.
.
.
Sådant kan ju vara orsaken till att det ar s % s v h t att få kvinnor att kandidera.
Männen se ju aven helst att kvinnorna äro borta - som kan- didater; Men nu ä r valet över.
ilar fram genom ett praktfullt höstland- skap och mot hemmet det bar; Vid en järnva.gsknut faster jag mig vid en dam, som jag sett pi % arenan och som nu vinkar glatt till avsked till en be- kant på perrongen: - Guskelov att valet a r slut!
Det ska bli skönt fii komma hem.
Jag längtar efter ett hett bad, f å byta kläder och.
kanna mej som hederlig manniska igen.
Kors, tänkte jag för mig själv, vad har hon haft för sig, som tycks må s &amp; illa.
Har hon möjligen.
en obehaglig känsla av att ha serverat sin publik en och annan nätt liten vallögn, som gjorde sig sa bra på mötet, men nu kommer upp igen?
Med gladjen att f å komma hem blandar sig gladjen a t t se något re- sultat av mödan .. %ch jag tycker, trots allt, att aven det täcka könet börjar vakna.
.
...
et DISA VÄSTBERG.
u t f i renoue~ing av.
an ti4a meblen, förstör ej den älderdomliga prägeln: Kompletteringar och nya arbeten.
utföras.
p &amp; beställning.
Laveringar och inläggningsarbeten.
Ompolering, bo- ning och lackering, antikbehandling.
P &amp; begäran: skisser, ritningar och kostnadsförslag Moderata priser och omsorgsfullt arbete.
~ e h 720 32.
8ibylCesbl&amp;&amp;n $, i$$goe&amp;holm.
Tel. 720 32
n ' F. B.
F:s verksamhet: 1929.
.
':. '
.
- _.
- 3.
.. ', ...
.
-. '
.,,.
.
.I om kvinnlig polis.
fiame stallningen hade lett till ' att f öreslag-.
' na; kvhnliga, &amp; &amp; kunniga f $k fram- -.
lagga sina synpunkter för n ' amndens.
-.
'.
.
.
: undek det ' gåi~gna året hade med-, ordförande.
I denn &amp; s&amp;s intresse ha &amp; vidare.
leksantalet ökats med över 700 och.
: förbundet tillsammans ' med Svenska.
-.
,.
utgjor-deavid års+kif tet 6,125.
Antalet, ~ i i n n o r n a ' ~ ~ a t i o n a l örbund f anoid- kretsar var 34. j:.
I anledilim i av rernisiktivel !eiser-.
nat-ett offentligt möte i Stockhoim, frAn kungl.
m: t.: hade F.-B.-F. ' uttalat d å kriminalkommissarien f r u sig angående det framlagda lagför- thee: ~&amp;udknthal från Bedin berat- slaget p m, åtgarder mot 1ösdtivei.i: tade .om sin erfareqhet i. arbetet ' och.
och .sedeslöst leverne och anga- b m den ' kvipnliga polisens, stiillning i.
,.
...
.
.
ende vissa andringsf örslag betraf f an-.
Tyskland .. de kyrkoböcke&amp;.
förande, avseende -. '
Vid ~nternati ' onella ~ &amp; m ~ a l l i ~ n - - ett bättre * tillvaratagande &amp; n hittills.
sens kongress i Berlin i ' juni 1929. ha-.
.
skett av de utimaktenskapliga bar- d+ förbiidet representerats, av di &amp;,.
t i l l utsedd delegation och till.
kongres- nens intressen.
' på uppdrag av årsmötet: 1929, vid +n hade dessutom insänts en rapport,.
.
vilket en diskussion om kvinnornas.
?med r ' e&amp;ogörelse för förbundets verk- ' insqtser.
i fattigvårds- och.
barnk.
.
samhet under de senaste t r e åren samt vårdsarbetet .-förekommit, h a d e för- f o r.
dess muvarande arbetsplogram ...
valtningsutskottet avlåtit en skrivelse Likaså hade, f örbundet företrätts av.
.
.
.
till ' statens inspektör för fattigvhrd egen delegation vid Nordiska Kvinna: och barnavård, kansliradet von Kach,.
föreningars samorganisations kon- - med anhållan om a t t han ville l - cir- gress i Oslo i september 1.929, w h.
v i d r s j&amp;alr&amp;ds lands-.
kular till fattigviirdskon&amp;ulenter och.
~ o ~ s k e ' ~ v i n d e as kommunala ' myndigheter, f ramhiilla mote i Oslo, likaledes j-.
september, då,.
önskvärdheten a; att k v i n n l i g a dess tj ugofemåriga tillvaro även hög- ledamöter inva.1 j as i direktion f ör tidlighölls, var fröken Aiianne: Thors-.
komniunalförbunds ållderdomshem.
tenson närvarande som reparesentant I en.
skrivelse till Stockholms.
polis-.
.
för F.-B.-F: s .ordförande.
nämnd, som avlåtits tillsammar &amp; med Förbundsbyrans upplysningsavdel-.
nio andra kvinndföreningar, hade för- ning hade flitigt inlitats och ' upp- bundet hemstallt om inkallande a v.
lysningar hade lamnats angående,.
sakkunniga kvinnor vid beh.and1ing- Inrinnliga arbetsområden ined dithö-.
en inom namnaen a t fru Gertrud Tör-.
.rande - utbildningsmöjligheter och 1ö-.
nells motion i Stockholms.
stadsfull- neförhAlhnden, " angiiende sve&amp;k. '
~ e d o ~ ö i e l s k i n &amp; pternberh5ftet för för- bundets Arsmöte i; Stockholm i juni upptog, ps.
piid av utrmhesskäl, intet.
utdrag,, av den av sekreteraren framlagda årsberät: telsen.
Det meddelas härmed;, I, ' i ' ' oro-, ', a, ', * s ' '.
, .,: ' - J s ',. '
', ' ' ' ' ' ', ' Firma Gerda Janson.
&amp; - Go.
.
.
~ ~.
.
h.
~ ~ E ~.
b: - b a ' O l s s o n och G e r. d a J a n s o ' n (~t.~,i,a ipq. '
.
I ' a I
.
- -.
.
194 .. HERTHA -.
kvinnas rattsllga- stallning och kvin- noföreningars verksamhet.
Darjamte hade byrAn tillhandahållit uppgifter - rörande stipendier för kvinnor, pen- sionsför:eniqgar, bostadshus, vilo- och ålderdomshem m.
' m.
För kretsarnas räkning hade förmedlats cirka 25 fö- redrag i lagfragor och sociala ämnen.
.
.
: Som ett led i byrans rådgivnings- arbete för kvinnligt ' yrkesval hade ge- nom f orbundets f ö; medling 4 f öre- drag om kvinnliga arbetsomriiden blivit liAllna i radio.
Kvinnliga kon- toristföreningens i t to ck ho lm ordfö- rande EdiW ~indblom takide om k a o a t.
o ' r s - o c h b u.
t i k s a r b e t a - r e, förestandarinnan for.
förbun- dets yrkesskola ilda da Selander.
om sörnnadayrke~ts utkomst-.
m.ö j 1 i g h e t e r, sjulrvårdsinspek- trisen Kerstin t orden da hl om s j ' u k- s k ö t e r.
~ - e k b a n a n och skolliöks- Jararinnan Ellen Enström.
.om d ' e % h u s l i g a a r b e t e t s ' o l i k a gre- n a r.
F r å n Knut och Alice: Wallenbergs stiftelse hade förbundet i likhet med de tre föregående Aren fAtt mottaga 5,000 kronor till-.
sin.
.. allmanna verk- samhet. '
Den vid åiskötet 1928 beslutade insamlingen.
för.
F.-B.-F .. hade haft så gott resultat att som bekant vid Arsmötet i Gävle 1929 hade överlam- riats till förbundet en fond - å kronor 54,634: 05, som enligt arsmötets be- slut fick narn.net F r e d r.i k a-B r e mer-Forbundets - insain- l i n g s f ' o n.
d. under senare delen. '
' '.
.
. '
av året hade ytterligare bidrag influ- tit, sa a t t ' fonden vid 1929 års slut uppgått till en stismma av kronor 56,841: - 50..
I samband med d ' etjta omnämnde sekreteraren - utanför redogörelsen för å r 1929 - att förbundet inneva- rande v,år av anonym givare erhållit en gåva av kr.
5,000: - - och i test * mente av fru Lilly.
Hellström likale- des kr.
5,000: - samt att fonden p % grund av dessa gåvor och andra till- skott i davarande stund uppgick till kr.
67,341: 80..
Kretsnamnden hade under året - ut- gjorts av fruarna R. schurer von Waldheim och G. Törnell samt frök- narna I. von Plomgren, A. Thorsten- son och S. Ulrich.
Medlemmari k o m m i t t é n f ö r.
l a g f r a g o r hade varit doktor Alexandra Skoglund,.
advokaterna ' Mathilda Stael von.
Holstein och Ruth Stjernstedt, fröken A. Thorstenson och fru G. Törnell.
.
Herthas redaktionskommitté hade utgjorts - forutom av redaktören fröken Ellen Kleman - av fröknarna- Thorstenson, von Plomgren och f m Karin F j allback-a olm gren.
Summan av från förbundets fonder utelöpande studielån hade vid 1929 Ars slut utgjort kr.
' 16,893: -, mot kr.
11,971: - fore,gående år.
8 nya lån å tillsammans kr.
4,950: - hade beviljats.
Fran Widmarkska.
fonden hade kr.
1,200: - utlämnats i stipendier.
Från Kvinnliga Kontoristers semesterfond z, '
.
u.
8.
.
.
- -.
.
!
I.
.)
.
.
: - ' HE ' ~TH.A.
. '
.
.
S .. hade 3 unlde.rstöd, 1. å kr. '
90:.
-- - - - - p:.
.
.
.
.
.
.
.
...
.
.
.
-.
.
.
.
, *.
.
.
...
.
.
.
.
.
.,.
.
.
, 195..
hadb under året 4 och 2 .ser; l 0 fasta li vardera lir.
75: + utdelati; .från - ' tillsatt&amp;.
samt ' 62 vikariat, ' varjämte.
.
.
' &lt; ', '.
.
.
tjänstgörande 9 sköterskorna hade g j o d 19,866 sjukbesök, ari it as sy st- '.
rarna 4,732 och polikliniksköterskor- - ha 4,264.besök.
.
J ö n k ö p i n g s b y.
r å.
n $adeden 3 1 dec.
33 inskrivna skötepkor, där- av 21 i f a s t a befattningar; 13 fasta.
platser och 49. vikariat hade förmed-.
.
lats samt.
dessutom tjänstgöringar *.
i.
privatvård.
L i n k ö p i n g i b y r å n &amp; deden 31.
dec.
128 inskrivna- sköterskor,) av - vilka 73 vor0 anstqlda å ' fasta, plat- ' I *.
...
.
,.
- ' ...
edda Karlholms f ond ett rekrear.
t j anstgoringa?
.
i privatvård f ormed-.
tionsbi&amp;ig å kr; $00: -; från ~ i l i a lats. ':,.
. '
: -. '
:.
.
.
zelius ökats med kr.
5,000.: -,, Söder: ' ' manlands ' och Blekinge lans ' fonder.
.
: hadeae * håll ' it några smarré bidrag och.
MalmGhus lans fond ännu ett, mindre.
, bidrag;.
utöver.
det föiiit - namnda, större .. -.
, $tipehdieinstitutj&amp;ens reglemente hade.
under aret ändrats .i syfte.
att.
.. åstadkomma, näimare skmarbete kel-, Ian ... inititGtionens knshämnder obh.
.
.
.förbundets kretsar.
Enligt de nya be- stämmelserna ' aga kretsarna att utse.
.
representanter.
i resp. ' lansnamnder:.
I.
.
, m \ ',,, '
1 96 ' HERTHA Förbundets skolor. '
'.
R i m f o r s a la ' nChush&amp;lls- s-e m i n a r i u m s äldre k ~ i r s hade omfattat 18 elever och den yngre kur-.
: sen.
16.
Av den aldre.
kursens elever hade 4 anslutit sig till lanthushålls- kursen, 7 till skolk&amp;s- och 2 till träd- gåids-.
och &amp; öj dkufsen.
Seminariet hade under arbetsaret AInjvtit ett.
atatsanslag av kr.
24,551: -.
Det samrnahlagd &amp; elevantalet för kursernavid l a n t h u s h å l l s s k o - l a n utgjorde 41 .. - Skolan hade under året haft ett an ' slag av staten ' B kr.
8,100: -, av Östergötlands hush %ll- ningssällskap å kr.
1,000.
: - och av Östergötlands landsting å kr.
1,000 G. Apelry-ds fruktodlings- ', ' lltsedan världskriget har Prag A blivit kbngresstaden par préf 6- rence.
Förutom det centrala laget för Europa beror val dess attraktions- ' kraft på .den .sällsamma, kontrasten mellan den imposanta stadsbilden, stamplad av gammal.
historia, och ett nyvaknat, livshGgrig-t ' folk, som med outtröttlig valvil ja absorberar alla kulturella tillopp utifrån.
Trots stän- diga invasioner ' ' av internationella.
, kongresser visar man samma tillmö- tesghende, reducaar tåg- och spå.r- vagnsavgifter, uppliiter fria konfe- renslpokaler o. s. v. Dagligen får borg- mästaren t a emot nya stadens gäster, regeringen lata vederbörligen repre- ' ' ' ochträdgårdsskolahadehaft 5 ordinarie elever i årskursen - och i feriekursen, under de t v ~ sommar- månaderna., 4 elever.
Skolan hade haft ett statsanslag av kr.
5,000: -.
S k o l a n f ö r k v i n n l i g yr- k e s u t b i l d n i n g i Sto-ckholm ha- de i lägre kursen 81 elever; högre kur- sen, som anoridnas endast vartannat år, inföll ej under det g %ngna året.
Vid aftonkurserna i sömnad, vilka, i likhet med de föregående- %ren, .ha p %- gått under 1928-1929, hade 101 ele- ver undervisats.
Av statsmedel hade skolan uppbu- rit ett bidrag å kr.
7,116: 81 samt av Stockholms stad kr.
5,000: -.
Till kvällskurserna hade av kommunens medel beviljats kr, 600: -. '
sentera sig, och det traditionella teet i slottstradgarden, .med eller utan president Mazaryk, uteblir sällan.
Vid I n t e r n a t i o n a l F e d e - r a t i o n.
o f U n i v e r s i t y Wo- m e n ' s (Akademiskt bildade kvin- nors internationella förbund) råds- möte fick denna mottagning hos pre- sidenten en särskilt personlig .prägel, da hans dotter, d r Alice Mazaryk, ar intresserad medlem av federationen.
I hur hög grad man kände sig om- huldad av högre makter vittnade I. F. U. FV:s egen president, professor Cullis, om nar hon p % ett oförlikneligt satt varierade sitt tack till alla de myndigheter och personer som på ett STOCKHOLM Mot-tagning efter överenskomm~lse pr telefon 819 80.
~v&amp;irä&amp;n 102, 2 tr. (Hiss).
.
.
.
eller, inn ' at sätt l sörjde för vår val- gäv&amp;, för rättigheten till högr&amp;, - ut- '.
* färd - $lahamnda och ingen glömd * bildning, ä&amp;ia tills de .gjorde v.as@n - allra ' minst den idealiske poii~kon- av .sig?
': s &amp; mötte kvinnorna i Spanien stapel, s o m pos&lt;erits utarifök mötes- intet motstAnd -, - men bara darför.
lokalen.
~ l l e s t a b e s ooh standigt när-., &amp; t man ej, tog dem på allvar, f ö r r ä n varande agerade han under fem da- dg plötsligt etablerat.
sig p&amp;.
det ena ' gar v å r försyn, på minst t r e språk ' omradet efter ' d &amp; andra. '
.
.
.
.
~ a t i ~.
l.
i nog g t behandlades huvud-.
lämnade han: ' de mest komplicerade sakligen.
': föreningsangelagenheter, -.
upplysningar, trollade .f ram f örsvun-.
ständigt dyka f ragor.
upp ' som.
na kappsackaim, .och dirigerade bort men.
.
.
störande biltrakk, v a e d e &amp; er v å r h a e t t aktuellt int,rksse uk kv ' innorö- samhällets synpunkt: Och. '
presidents.
varje steg.
- ja sa upp-.
re1sens:eller.
.
pa.ssad d.
e hon aldrig varit.
-.
:.
.
samarbetet med ahdra kvinnoorga; nisationer ar darf ör nödvähdigt till.
I hägnet a v dkssa omsorger $Ör&amp;- gick rådsmötet;: och d e t var en f ull- f örsvar f ör .gemensamma intressen,.
.
-.
talig represent&amp;ion av närmare ' 30.
såsom.
.
gift.
kvinnas.
nationalitet,.
s länder, som ' m ö ~ t e .upp till förhand- ~ l i ~ d d s l ~ ~ s ' t i f t l r t i ~ i i n n ~ n, a r n a repre- lingarna.
Profkpsor ulli is +r ' en .ide- seetMon; Nationejmas.
F&amp;b %ds ar- '.
alisk ordfö.rand$ med både humpr.
bete.
.
Koinplicerade problem k,knas och fastheti förstgr hon att dampa .ett e j,, raskonf likter, emigranters stall- alltför .-ivrigt talflöde eller a t t upp-, ning, .. minpritetskrav fordra ingiiende.
.
.
muntra en nybegynnare.
Var och en, studium och taktfullt avgörande .. Som.
sökte vi ' lligk efterkomma hennes lyst-.
e n, röd tråd i ' diskussionerna skj-nitar ringsord: " shor ' t, distinctly, loudly ".
den interktionella sarnhökighets- -.
.
ytljan till ömsesidigt utbyt; ' överraskande: unga verkade dessa känslan, kvinnliga akadirniker, varav dock &amp; h tron p % yetenskapen.
som fredlig m h g a redan arbetat sig fram till e n: utvecklingsfaktor.
.
Den centrala fr %- tryggad stallning eller äro: helt upp- gan, hjart-aken och sorgebarnet, för tagna, av vetenskapliga forskningar.
pl.&amp;idkten ' som för sektionerna, den Det.var en uppfriskande bild av and- i, n t e r n a.
t i o n e i l a, s t i p e n d i e - f o h d.e ' w.
är ju just ett uttryck.
för ' lig iitalitet .och.
målmedveten energi.
.
.
Rapporter från, nationella sektio- denna önskan att-gencim allas insatser ner bruka inte vara underhållande, skapa en: gemensam hjgpfond.
Ännu fattades 1,000 pund för a t t mojliggö-.
.
men det ' var, förvånande, hur presi- denten kunde u r dem.
procka fram r a e t t fö-rska stipendium, * när ' presi-.
.
-.
små karakteristiska punkter so * kas-.
d e n t Mazaryk.med en öm u i c k pkiin ' tade e t t blixt1 jus iver förhållanldenk .dotteE O C K e n sp j uvefaktig glimt to-.
.
i respektive.
länder ..
Medan t..
ex. talt ' n:overrumplade professor Cullis.
en,gelska.
kvinnor ' fingo kämpa för- m e d löftet: att filla i beloppet.
.
.
.
.
.
.
.
. '
Vagjorda, billiga. '
' ', ',, ' s. '
', ' +, ' .q - s, ' * ' ',.
, '!
I e ' I.
Har Ni.
D &amp; bringzi TOGAL-tab- - Jetterna hjä !p p4 nagra Huhd- '.
1: f, m i r.
Rek: av läka-.
. '
', ra.
Finnes p &amp; apoi.eke~ C -. '
~ r 2:.
40 och 0: 85., '.
En ' badd 45: -, två.
, .DANIELSSON, ', METAREGAT. '
6..
,.
.
T &amp; .SÖ.
766;: Sthlm.
- Begär katalog::.
,
.
.
Prigm,ötet var arbetsamt; och fest-, ligheterna inskrängtes tih det minsta.
möjliga, med.
fisk att stöta de gastfria.
arrangörama i, olika läger.
Vid väl- k.omstf esten med halsningar av borg- mästare och undervisningsminister, av den t j eckoslövakiska huvudsektio- nen och d e n tyska, siovakiska - och ryska gruppen fick min:benast ett starkt.
intryek. '
av de oundvikliga komplikationerna i e t t land med s4 blandad b-efolkriing, men ocksd av den skicklighet -- och takt varmed friktio- nen undveks, htminstone utht.
.., Den sällskapliga samvaron kulmi- neGde i en ståtlig avskedsbankett.
.. Vid varje kuvert l %g &amp; t etui med ett hälsband, en typisk från den berömda ' böhmiska glasindustrin.
Men nästa överraskning var inte lika viilkommen, varendi gäst.
skulle hål- l a ett treminuters speech: I brist på bättre motiv drog den svenska dele- gaten en ' ganska aktuell episod,.
histo- rien om den " Stora Rubi.nen9 ', som " räddades " av general Königsmarck i Prag 1648, underdånigt överlämna- des ' till drottning .Kristina, - pantsat- tes av henne i ~ n t w e r p e n, aterlöstes for dryga pengar ' av- Karl XI, åter bortskänktes a v Gustav.
IT1 till kej- sarinnan Katarina och.
ännu.
' tillhör de ryska kronjuvelerna.
Denna som " ovärd:edi$ " ' ansedda,.
' vähdsbeka &amp; juvel, ' " stor som ett ägg ': har ånyo undersökts.
enligt modernaste veten- '.
&lt; skapliga metoder och genom forsk- ningar i svenska ooh &amp; hmi&amp;a arkiv avslöjats såsom varande alls icke n %- go11 rubin utan endast en halvädelsteii av ringa värde.
E t t.
pikant.
exempel på vetenskapm som - föreningsband mellan f ornag fiender.
Av alla de inbjudningar till nasta Council som framfördes torde väl den från U.
S.
A. vara oemotståndligast.
Wellesley College står för värdskapet tillsammans med tio amerikanska or- ganisationer som bekosta överresan och en veckas vistelse för delegaterna fr %n andra kontinenter.
.
De knappt tilltagna pauserna mel- lan sammanträdena - utnyttjades främst till besök vid ' Yetenskapliga institutioner, som välvilligt demon- strerades.
Av.
särskilt - intresse var exkursionen till St. Joacliimstal, den undangömda.
bergsbyn,.
som blivit .världsbekant som fyndort f ör det säll- synta uranmine- i: vilket M Curie upptäckte det underbara grund- ämnet radium.
Många av deltagarna begagnade sig sedan av inbjudningar från kol- legerna i Brunn och Bratislava, och några fortsatte till det vilda och stor- slagna Hohe Tatra eller andra sär- egna och natursköna trakter i det p % sevärdheter och.
hktorisk-a.
minnes- märken s % rika landet.
- ' x ': v NAIMA - SAHLBOM.
.
RA=^.
J.
RI %O L L E W,,, .K~ppol&amp;iiD~iktay~~~ E c; Dr. Homöopatisk Praktik, Stokkholm4.
a Vid be- ~ a ~ Siidermans i d ~Gdeshandel Drottninggatan ' 22.
.
.
Stockholm Mott.
10-1, 3-5, Sönd.
1-3 .. T. V. 363.
Birkagatan 10, III (hiss).
Stockholm.
Förfrågn.
ifrån landsorten besvaras även.
.
: 8.,.
:.
..:.
.
.
.
.
.
. '
.
et v a r i: &amp; erika man bökjade.
om att inte: clary, &amp; a,var &amp; " mgd &amp; ' t '. '
.
.
.
gora ?the youhger gerie; ationY den D e tir &amp; @ .männen l, boken k &amp; åkif- - L. '
.
.
aran;, Den debatterades;.
analyse~a; d&amp;s~,.~.
- igen: inteJk:.r&amp;gon som.
helst ' pretkn. '
...
.
.synades ut- och inifrån " och ' de skön-.
.. ' tio &amp; - p å att ' i ' allra ringastehån skiija.
.
.
.,.
~ i t t e i ä k i f ö ~ f a t t a ' kastade ha sig över.
sig.
f ' råij '.
bilkei.
s&amp;.
helit tids ungs:.
d &amp; .., &amp; kfuella .. ämnet ..
Det.
.
varade ett '.
gen6miiiitt&amp;dn.
. "
: S &amp; * ida: inte ' ett.
.
: litet:: $+g .- o.
: s å .va+ m m färdig.
-.
medgivande ' bot göras ' med: avseende,.
.
-.
pa ' ~ u ' &amp; ~ v;: ~ a å g s a o h ~ a v $n motor-::.
.
' .rned; dkn.
; Det går &amp; t. i U.
S.
A.
...
.
.
..:.
.
.
.
.
.
Vi.
ä r langg&amp;m$are av oss.
och för ~ y k i !.
l,.
,. '
.
.
.
.
:.
.
.
-.
.
.
.
.
....
.
.
.
.
.
.
.
.
- övrigt * alltid ' i, ' eeerhakd.
Vi hållet:.
Må de$ geyi~#t~&amp;iga.s ifrk a t t obei.
., ihärdi &amp; på med: problem &amp; den me.
- hagligar?
kjeliiiit~ka~ +ii ' lar rys ' kan:, ' .derna iingdömen.
: ~öjligen gör vi den.
m a n iiappiligen träffa på.&amp;.
Detta inte ': - ' ' för s t b i ' @ ra med:: uppm#rksarnh~t &amp;!
.
.
sagt,, i .. fö&amp;ta .. hävd, p &amp; grUn ' d +v hen-.
: I.
.
Bh; bj,uder.- oss j~onniers förlag på:: nes.
: - niiturligtvis.
- modernaL tvek;.
.
- -. '
.
.
~ t - u d i z m a t ~ r i, a l.
;, M, ~ o ~ d+ en e r n ' a lö$i &amp; i ' j&amp;d, / t i. &amp; att fria ' i i i från.
.
.
.
.
U n g a.
,: [ä ~ n, ir i: 6 k. o r har (tilb vi-.
.
;; issa: ko,hsekve@~er.
ava ' ett $tmiristone -.
-.
.
.
dake) .I f i r a, bticker .om u &amp; folk sam!
.
i.
d$&amp;a b&amp;k &amp;.
&amp; idvikligt, som ' det ',, ...
- manförts .. serietiteln och: urvalet.
ar:.
tyck ' es,.
umgangessatt .., - om man +så.
, .. '.
.
.
- f&amp;lagetd - i å.
har man.
något, .att- får.
': uttrycka-; det + --: med.
d&amp;: &amp; ie..
.
anmärka mqt- tybisk hodernitet his: ' .unge '.
.
&amp;.
+.
n.
n q eft; 6qe: den andre, utan.
'.,,.
.
.
d e 0; nhdndl ' ade - unga.
manskorna bor '.
.
p$ grund * av hkla den, mgntalit ' et, so &amp; %.
.
;.
.
.. man lnte i först *.
hand stalla f&amp;f &amp;.
deh.-rig ' lige $ &amp;; fattaken - tilldelit.
deng ..: ....
.
:.
..; h ..:.
,.
.
.
-.
. &amp; unia - Iivinna: ' Kallt ' sensuell, med::.
tarna till ratta.
: - ', -.
.
.
~n, av de fyra.
; ar svenskt orighal, ' interens u r s e t e n av en ' v&amp;klig lidelse: - Erhard .. acks ström C 1 &amp; .r j.,.
g i ' f ~: - och utan till och '.
med, förmågan ?tt t - e.
r - ' .s i g, '.
.
de.
.
.
tre.
andra ijveriätt-., iida, .därtill ' kemiskt ffi från varje. '
ningsböcker,: D u n k e l t b i a r: av.
.
t ' i l l s t ~ e l s a e v arlighet och heder,.
.,: Rosamund Lehmann, från engelskan; ä r derina Clary en sällsynt vidrig.
per-.
.
.
H e 1; e i 6 W i.le ' l f .u e ' r, k e m i S ' t,.
Son,: ett otiiig &amp; tt och slätt.
.
.
.
.
.
.
.
.av Vicki Baum,, från tyskan j.
E n: .D &amp; skull {: ipgfiQkafide att.
.
6 &amp; l ' i g f l i c.
k &amp;, av Vina.
Delmar, ?isshag åförfattarefis.
egen si- - ameiikdnska - till trots ' för ' vid här.
da ' &amp; d, - frök ' eli clary,.,men, detta .ir S0van ' ~agts.
a &amp; genren p &amp; det hål- ingalinda fallet.
: H e n ~ h historia it-.
.let a r i avtagande.
.
.
.
.
; vecklar sig lugnt och: in.dignati&amp;sfritt.
.
Erhard - B ä c k s t r ö ~ s bok motsvärar.
.
_ intill _ ' helin &amp;, si &amp;?
f öretagiiimhet; ' den.
.
.
' utan: t v i ~ &amp; .vad ': &amp; siktkn beträffar, k&amp;llblo (lig~, 16,b.naktighkteq näk hon.
-.
.
syftet, ' - d serien; ...
Det .är irite.
frå, &amp;.
gifter iig.
med .. deii &amp; v de.
' tre, gom.
.
:.
.
-.
.
.
.
.
. '
.
.
.
.
.
.
D ' ', '.
: a, ' ' '. '
,: " ' 2 r.
0.
: '.
a # t '.
,,, ' 1.
, 4 ' ' ' " I ', ': ' 8 i i, ' ', ' ' s !.ni ', ' ' ' s ' ' ' S I i '.
-.
, '.
.
.
.
.
.
.
-.
. '
' '. '
.
.
.
.
.
.
.
.
.
: '.
Foiidei i&amp;$ !.
.
,, .v.
.
.
I 87,,000,000 k+.,: d&amp;rv i ö.
rc+ring.
!.
4,150,000 kr.
.
.
.
I.
:.
.
.
.
.
...
..... -.
.I _i P " de !.rsäkyrdel.
.
.
.
.., - '.
.
I.
.
.
,.
......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
r i n i t '. '
; I.
.
.
.
.
.
.
-.
.
hon i n t e. haft någöt förhiillande traditionella litterärt moderna kon-.
till.
~ r o l i ~ emedan en hon över huvud flikten av blivande moder till ett taget natt och jämt ku-ride fördra ho- utomäktenskapligt barn, vars födelse nom.
Bekantskapen hade - hon., dock &amp; an he&amp;.
tar sina mHtt och steg att omso~gsf ullt uppehållit;.
.vad ' skulle f örhindra.
Helene ~ i l l f u e r tar ' dock hon också kunnat hitta på ' som sön- själv till sist på sig konsekvenserna dagsförlustelse om hon inte ' .fatt och sviker varken plikten mot eller hänga.
med bakpå hans motorcykel kärleken till sitt barn.
Hon.ar aven pil.
langfarder.
ut %t landsvagarna!
i detta den verkligt färdiga, högtsta-: Men .överlagt ' vill - hon.
bedra, # honom ende och starka nutidskvinnan, och -.
till .det allra yttersta, det.
beror inte hon har genom det hela.sitt eget själv- pH h e n ii e att det satts punkt för - ständiga liv som hon värjer om oeh hon släpper.
inte sin arbetsuppgift och: den saken.
sitt mAl.
Vore den moderna ungdo-.
D e tre andra böckerna visar upp.
- nästan rent sympatiska mänskor - men av Helene Willfuers mått, klara- i jamforelse med Clary.
~aturlighris de den lidande och svhigheter som.
.
.
a r de unga ' flickorna dar ocksa ute - hon, vore det ingen nöd medaden, vad for en hel del saker i genre med hen- s % an den kastade sig in i.
Dock, i blott.
den.
.
nes äventyr och erfarenheter, och .nivå med henne.
kommer - och den stora stora karaktaren synnerligen privata och pH.
grund av.
förhållandenas tryck hemlighetsfulla begåvningen.
.
affärer och daimed sammanhangan-.
I förbigående anmärkt, det a r synd r älskad de angelägenheter beskrivs och dis- att pådyvia Helene ~ i l l f u e en.
,.
.kuteras ingående.
Men h a r.
a r det av s % ren Marlitt-romanhjältetyp - som professor ~mbrosius.
.
dock inte blott ' kall losaktighet som hos Clary, har ar:kanslor med i spe-.
Det tyska studentske- och student- let, och dessa unga mänskor älskar livet, som.
upptar en del av boken om ' och lider s % - som ung.domen.
gjort det Helene Willf uer, har sin motsvarig- i alla tider, aven om den inte- " moder- het i Cambridge-collegeskildringen i na " var starkare bunden.
av former D ' u n k e l t s v a.
r.
Den oerhörda.
och hänsyn.
I Helene Villfuer, vil- torftigheten i de tyska stydentflic- ken f ör övrigt i konstnärligt hanse- kornas förhållanden, hiir tydligen ende distanserar d {* tira böckerna med Heidelberg till miljö, öve&amp;äf- i serien, göS ' man till ooh med bekant- f a r naturligtvis vida - verklighets- skap med henne, som man hoppits skildring som det tvivelsutan a r - att iien nya tiden q &amp;.
d g s frihet och vad som i den vägen a r möjligt i ett öppnade ' ' mojligheter - skulle skapa engelskt college.
Rosamund Lehmann fram,: den unga ' kvinnan med kraft jävar emellertid ingalunda ~ i r g i n i a ocih vilja till arbete, ' seende och god.
Woolfs briljanta k o n t s t e f f e k t i A Det m % ' stH f ö forfattarinnans ~ ' rak- R o o m o f O n e ' s o w n i skild- i ning a t t även n el ene ' forsattes - ._.
...
.
den ringen av " 0xbridge " - studenternas.
.
. '
on- S,, - 9 ' '.
.
.
*.
- f&amp;komL.
.
. '
',.
.
.
b o i a s. Rubemi Theand &amp; i I, p - -- ~otv~rdskliniken, Hant-nt- verkareg.
36 l.
Clbs.!
Kost- &amp;.
s ~ ~ k $ y ~ ~ ~: s nadsfri t o r %dfrilgn.
Kh.30766 '
.
.. lys&amp;, ' i ögonen '; fallan @ &amp; r den.
.i vil-.
- ...
.
.
f~rnärnligá komfbtt och dito strid&amp;- skornas tiiita '. '
vardagsinstallation.
.
._ ket '.
fall '.
som-, hdst .i$&amp;: De .kunde.
.
~ o l l e ~ e n ~ k o m l Judith i n ~ e ~ i.
D u n- samtliga lika.
val., förkrigsung-.
.
.
dom:,.
~Cvidkliktrade,.
,.
.
senty * iska.kli-,-.
k e l t s v a r, nedsjunken På den hår: undrar, i apatisk- chéerna,.
är rent yttre ting; .o&amp;.
' det da stolen i Sitt .. ~ o d d y %Om, förtvivlan h k r honska kunna 1 e v a; qotisk.?
: ävehty@t.
med i denna f ula omgivnnig.
För ett fler- ': ~uditki, .råkar ....
.
in.
i, ' gr endast upprgp- -.
tal a v Heidelbergsstudentskorna.
ning &amp;.
.
: en .mycket gammal histo$ai9. '
e .f ö.~fattarinnai f ijr .. egeh: ler * tahur ' de.
ska kunna l e v a u. t a. n.
.
.. ~ a n i k yill p e.n g a.r,.
hurudarr ' .omgivningen~nu,; räkning * affischera,modernitet .g~nom.i.
än.
är.
Men Helene Willfuer, kemist,.
a t t snud:da;,.
vied ett moment, kok ' en ..::.
.
svälter ' Sig i alla fall fram och, erov- gång ' en .0scar ' ' wi1de2stup&amp;k $i.
: Par å t sig upptac&amp;rrykte och -.
det; E.
.. n.
d.
å l i g f l i e k a - här; iskall.
. '
.aus allt '.
- en chefsplats man:väl.
bli bjud &amp; på all den moder- - -.
- .otroligaste.
med fullkqmligt " hanlig ?. "
förmåner., n a ungdömeng omdebatterade.
deprii.
.
Sådant: är.
det.
, inte.
fråga om - i vation i kort men, tydligt samman?
-.
.
vad hander ?.
.Man påtrafi.
drag.
0,ch D u n k e,l t s v g,, r. '
~ u d i t h s .bridg&amp;j&amp;r &amp; i- ihte.
' betingad i v ' nå-.
: far .in.
:.
liten:.
.
!
.
,.
genomhederlig,, ...
.. .ck och.
goh.
f r i m t i ~ s f r å ~ a för '.
hknhe.
Hoii, hangiven ', kvinna o &amp; en.
dito.
ge&amp;&amp;n- -: de t t?
ufi$ manneh.
i boken, iiederlig.
; ung ': man.
.Felet med .,dem.
.
liksom.
.
syns i s javii verket k j hg nilgot vik- båda ä r &amp; dast iitt de: å. ömse håll-tror ';.
.
tii&amp;re att bestala än, att Qyssla med denn q d k a .vara så " modern " att bäin.
- Sina ömsesidiga '!
k~nsl&amp;föi.hållan~de~.
under.
,.
.inga - f örhållanden bör f &amp; h i frApa.bm de&amp;a lev &amp; i lagstadgat att ' märka att.
.komma; % h u k &amp; &amp; i Martin, ~ u l i i n och Roddy, var.
och en.
lalitenskap --.
.. inganget dage@. '
eftir;.
?fter sin speciell &amp; läggning, är ' .fasci- man över rum plats^ av unga .och hafti- nerad av ' Judith ooh att hennes zan- .ga kaqlor: Så f o r t synes man, i för-.
.
slor åter oscillerar mellan alla tre,. '
bigående, .sagt, ' ordna upp den saken i '.
.
efter de * h+lande: omstandiglieterna.
Amerika, nar.
man inte a r ' modcknare .. .. ' Om .aven; med.
sthrkast; betoning.
.
all- än DO^ och ~ d &amp;.
.
.
.
.
,.
:.
deles direkt för en av dem:.
.
.
.
' ovan angivna missfö-tand gör a t t.
.
.
D y n k e l t s i 6 r - h å emellertig man inte heller .i denna bbk indslip- boken väl ' kallas,: det hela ä r kaotiskt per det .traditionella.
temat fostbrför-. '
- SO?
f t a ungdohy @ sjalv yisser- driyning.
.
För Dot o c h.
~ d d i e slutar.
.
.Iigen !.
' Seherat ' som ditteratur '.
ar.
em&amp;llertid, h ?stori&amp;, t i l l bildas en-.
dock en klarare: genomlys~ingl önsdr- skilda iförtju&amp;ing - som man av värd for att inte slikt kaos ska bli, ' hans ' yn ' for den andres förmodade.
fniktarisvart ointressant.
.
.
.
.
onsknihiar.
inte: vill ge uttryck ' ht '.
' i~ode.rniteten! '
- hOs Judith och - .m&amp;d att eq lidelseflilit älskad baby hennes vänner: $an för övrig!
efter- komme?
till.
: D &amp; hårdraget " mod&amp;-,.
.
.
.
.
.
.
.
.;.
.
.
.
.
.
.
, " o ', ', ' I. '
' B am-: " .I ' ',, ' ',, 8,, ' ' a '.
, * ' S s,: s. A&amp;L - B R O D E R N.
.
A H E B E N Birger ~arlsgatan-34, Stc$kholm.
- -- - - -, o ' ' - - - l '.
.
' Välkänd specialfirma.
för finare DAMUND.ERYLADER.
o.ch.
: YWALITETSSTRUMPOR: engagerar ittedigare nagra representanter för försäijning direkt till priihtpe&amp;oner.
.
+-.
.
Eleganta höstnyheter.
,.
.:.
.
.
.
..,.
.
. '
.
-.
.
...
r.
.
t.
, ".
.
:, I ' --
.
.
na '?
konflikten kornniek: dock: den.
" då- liga- flickan '?
a !$ f r k s.
t å. '
s o r n en.
lihn.
-.
hjaltinna, i sitt slag.
-.
: -.
.. -.
-.
Som helhet ma sagas ' .att denna som modern utgivna unngd6m inte gör en glad, lika.
litet ' s ~ m böckerna om den.
Men lat oss.
hoppas - a t t.
det a r böckernas fel.
Dar finns så.
p i s myc- ket av gjord kliché.
i framställningen a v typerna och.
f öreteelserna att man vagaf antaga att det dikekti under- lag, som naturligtvis finns, a+ alltför '.
.. .. starkt utnyttjat;.
.
. '
- _.
ELL~N KLEMAN.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
. '
.
-.
.
W. '
.,-.
.
.
-.
.
.
.
n; i; - ~; - F~~ %r&amp;arna.
:. '
.
.
.
.
- -.
.
.
.
-.
.
Föredraget.
åhördes med - stort - intresse.
av de närvarande; sedan sammanträdet av- .slutats, vidtog, en stunds ' samkväm.
- S t o c k h o I m.
S k i.
e t s e i s.
Fredri- ' ka-Bremerskola inledde .höstterminens af tonkurser med * upprop den 15 september, lokalen såsom förut Klara .Folkskola.
Fru Ringenson reciterade valda bitar av våra yngre diktare och fröken Marika Pauli be- redde de närvarande e t t utsökt nöje med sin sång, till ackompanjemang av fröken -.
.Margit Viig.
.
.
-, V a r b e r g s k r.
e t s e n sammantrad- de.
för första gången- under-.hösten m h d.
29 sept.
på Stadshuset .. .Föredrag hölls a v lektor Elisabet Eurén om Nationernas för- bunds betydelse f ö ~?
världens Ateruppbyg- gande.
JJiirefter följde tesupé och sam- kväm under vilket musik utfördes a u Stadshusets kapell.
V ä x j ö k r e.
t s e n haded.22sept.ettta.l-.
K r e t i e n ~ ~ n d ' m k j i n d n - ' j &amp; .h ?de sitt första sammanträde.
för ' hösten den 15 rikt, besökt möte.
Dr Rut Grsibb halsade d e sept.
; Sedan ordf., fru ~ e r r l j n -, hälsat rfirvarande välkomna och.
talade några de närvarande valkomna; redogjqrde fru minnesord över två sedan sista.
kretsmötet Mortensen för de stipendjer från lansfon- avlidna medlemmar.
Härefter.
höll varlds- den, vartill försi@.
under: hös~en.
&amp; ulk in- sekreteraren i K. F. U .. K.
.froken Marg- iehte Parm f r h Norge föredrag om " Ung- iämnas för a t t Iangre fiam, @ - &amp; sa.
.
ända- domens i efterkrigslanderna s t i l i ~ m g till mal blivit beslutade, sökas. '
'.
Därefter överlimnades .ord &amp; - till: afto- livsproblemen ".
Det mäst&amp;ligr; Iramf örda nens, talare, personalkonsulenten hos To- föredraget åhördes.
med största intrewe.
baksmonop~lef fröken Hertha Svensson,.
Fru Ingeborg Fjellman sjöng flera sånger, som på ett synnerligen.
medryckadde sätt - ackompanjerad av fru Hedvig, Lindvall.
skildrade de problem, .bhde ' arbets- och rent Efter tesupén följde en livlig och givande mänskliga, som- möta fabdksarbeterskan i diskussion i anslutning.
till föredraget.
hennes dagliga arbete: in * den moderna.
kftonen blev för de närvarande en verklig.
.
hogtidsstund.
.
industrien.
.
.
.
.
_ -.
.
, b, I.
,
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen.
utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l.
e n.
.
Kle.mlan.
- Samtliga förbu %ds~edleznrnar crh8la " tidskriftes ' 3c~e-fbunddsmedlemmai prenu; merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 1 j6 år kr.
3:50; 114 år kr.
:: 90.
Lösnummer 65 öre.
.
@ dukt~on; och .expeditron: 48.
Kla: rabergsgatan, Stockitolm.
Redaktionstid: tisdagar och fredapr kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 vaq ' r söckenda@.
.
.
.
Tel. Norr 48 60 .27 62..
.
.
.
Elektro-Terapi.
: Reumatism - Ischias - Nervvärk - Ryggskot Astma o. Luftrörskatarr, bekämpas,.
p &amp; ett.
effektivt satt i .deii.
: a m .vaTje i ' mánad.
Elevavgift: kr.
' 135 i man?, för undervisning, föda och bostad.
In- trädesford.&amp;gar ' i: fullsfändig folkskolebildning.
Ansökan om elevplats .stalles till förestandarin- nan och .bör .. vara atföljd av frejd- och läkar- bety &amp; .. ayskrift, av skolbetyg och rekommend.
a v, trovärdig!
person.
Styrelsens ordförande a r H.
K.: H.
.Prinsessan Iiigeborg.
Anstaltens läkare: Dr Arthur Furstenberp.
- t: 4 man.
kufser i, barnvsrd.
6 elever mottagas. '
.. ...
. '
' J Dampdeiiiiige med Hantverkaregatan 80,l tr..
r \: a il.
~ o d e r n Domklippning o c h Ondiile-:.
ring.
Permananiondulerina: Helt huoud 20 ..
ki.
: Stora oackra odgor &amp; d maskin som-tagit /: a pris i P a r i s och Amerika.
- Utföres: ao expert.
med D i p b m fr &amp; London.
~elefoa KH.
all 21..
.
, ', - det ledande Iiiarket bland högfrekvensappa- rater.
s Re~resentab t for Göteborg med omnejd:&gt; A. Woin, Stampgatan 54 B..
. '
Td.
51.098.
-.
,.
.
.
- MU-SIK 2-5.
8-11JO S o m sno f~iB.r .. s.olel.
.
försvinner Edra fläckar på fyg oco möbler om A (i använder ' r e.
n.
@ Öri,ngsmedlef.
. '
.
* #.
.
Finns Dos varje: färg; -.
OcD.
.
.
- kemikalieaflär.
.
.
&lt;
Anna ' Wahlenberg.
- Sa.gor f6r yngre barn.
.
Sagor f ö r äldre barn Pris pr del inb.
kr.
3: - (Bonnier) ...
Urvalet ar gjort i samråd med framstående pedagoger.
Med talrika illustrationer av svenska - konstnärer.
- E: THUREN skriver i Svensk Läraretidning bl.
a. sig överraskede val aven inför en ratt sträng be- dömare.
Ett flertal av sagorna fylla alla rimliga fordringar - i fullaste mått.
- Vi hava skal att vara författarinnan tack- samma för vad hon skinkt viira ' barn i dessa blda böcker och jikaså förlaget .för den goda utstyrseln och de trevliga illu- strationerna.
I både skola och hem k o m a helt visst dessa sagor att lasas med f örtjusning, givande luft under f antasiens vingar och.uppfordrande till det ratta och goda.
De utgöra ett uppfostringmedel val vih-t att komma till användning. ' '
' L stå Vasatryckeriet, Stockholm 1930.
