# ID: svediakorp-per2903
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,344
# sentences: 2,384
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


gnistrande vita socker.
Lyxkvalitet.
SEPTEMBER 1930..
.
.
.
1.
I.
.
.
.
.
.
.
.
.. _.
.
.
.
örbundets - årsmöte hölls.
denna - b o r g, á &amp; n a r n a.
Dita ~nvenius,,.
Mary von SY- ' ' F s o m m &amp; i Stockholm p &amp; inbjudan Thyra.
~ u l l ~ r e n fru av Stockholmskretsen.
.
et var da- d o k; - H a l m s. t a (1,. fröknarna Anna Al- 1. '
garna.
l 6 4 7 ?uni som mötesdelta-.
' Ljuvgbekg, Karin Lundberg, f?
gare f r h när och fjärran.
samlades ma Spiik; H u d i k s v a.l.1, fru Sti-, här,, tjugos ju kretsar voro represen- n a Rodenstam; .. ~ $ i l s i n ~ b o r ~ - terade.
Av styrelsens ' ledamöter var fruarna.
Astrid ~ i e r o w, Johanpa.
.
flertalet närvarande, främst F.- %- ~ 6 r d l u; ' ~ d J ö n.
k ö p i n g, fruarna.
.
5 ': s ordförande fru Lizinka Dyrssen Agnes.
Berglöf, Cissi söderberg; samt ' de två-vice ordförandena doktor K a r l s k r o n a, fröken Hanna ' ~ n?
, Karolina Widerström och seminarie- dersson; ~ r j ' s t i a n s t a ~ d fru föreståndarinnhn Thyra Kullg~en; vi- Maja.
Engberg, fröken Fosca Leifert, dare fruarrii i Anna B j örk, Gävle, fru E l i s ~ordenskjöl ' d;.
L a n d s-.
Aktrid Gierow, '; ~älsin~bor~, ~ l i s ~ b e t h k r o p a, ' fru Signe Bergvall; L i n-.
k 5 p i n 9, friherrinni$ sig; id Lei- ~uensel, ~ a l m b f, rökparna ~ l l e Kle- n man, Ida von Plomgren, Axianne jonhhfvud, f röken Sigrid Terimeden; Thprstenson, f r u Gertrud ' Törnell, C u n d, fruarna.
Carola EklUndh,.
fröken Sigrid Ulrich, Stockholmj Torborg Petrén; M a l m ö, fru Ada samt suppleanterna fröken Gerda.
~ u l t ~ r e.
' hovrattsnotarie n, Elisabeth.
Martin, Falun, fru Stina Rodenstam, Nilsson, f n i ~ n n a Nordgnstedt,.
.frö-.
Hudiksvall, fröken Hanka Andersson, ken Elisabeth von Platen, fru Elisa-.
Karlskrona, * fru Fanny Björkman, beth Quensel, fru Oliva Selmer, dok-. '
Norrköping, rektor Maria Aspman, tor Eva Smedberg; M a r i e s t a d, ' fröknarna a er st in Fjetterström, Eva fröknarna Gudrup Langenhiem; Ger- ' .Fröberg, lin Rheborg, fru Ruth da ~ i n d b l o m;.
' M j. ö l b y, fru Gert?
Skhurer von Waldheim, Stockholm, rud ~ å ~ r n a N n; o r r k ö.
p i n g, frö- fruarna.
Maja Lundgren, Varberg, ken Emelie Andersson, fru Fanny ' Gertrud Rodhe, Visby, och Maja Björkman, fröken Gerda Malmström; Strandberg, Ystad.
N y ' k ö p i n g,.
fru Eva von Krusen- Representerade kretsar vor0: F a 1- stjerna; S t o c ~ k h o l m, .fru Alma.
k ö p i n g, f h a r n a Tullie Koch, An: Faustman, fröken .Kerstin Fjetteri '.
na Larsson; !G ä v l e, fruarna Anna.
ström, fruama, Dorthe Hubner, Asta Bäcklin, ~ u n h i l d Delin, Jenny d oj er, Hägg, fröken Ellen ' Klernan, fru Eb-.
-.
fröken Louise Gripenberg; G ö t e- .ka aodhner, fröknarna 1da von Plom-.
. '
' s ': ' " '.
4 ',, ', ',! '
' Nar.
ii g i r till posten9 @ r.
~i även till postsparbanken landets .tlrati o. sikies~esparkass~ Samma qarbaqksbok galler över hela landet.
Direkta uttag.
av intill 300 kr.
~ ä n t a 3, l /, OJo '.
.
.
154 ' - HERTHA.
.
gren, Elin Rheborg, Axianne ' Thors-.
F6rbundskretsama.
Efter föredragningen av förbun- - tenson, fru Gertrud Törnell, fröken.
.
Sigrid Ulrich, fruarna - - Wendela Ros- dets årsrapport kommo redogörelser- sander, Elisif Théel, doktor Karolina h a för kretsarnas ve,rksamhet under Wilderström, fil.
.
mag..
Brita., Åker- det gångna året, som vanligt avgivna man; S t r a-n g n a s, f r i Inga- Ro- av respektive kretsrepresentanter.
.
senquist.
; S v a l ö v, fröken Valborg- Det stora intresset, med dessa redo-.
Månsson, fil.
mag. Eva Akerberg; görelser är att man f å r en livlig upp- T o m e l i l l a, froken ' sigrid Haker: fattning av hur det i stort taget lik-.
U m e å, fröken Anna Hörnell, fru artade arbetet på de olika platserna Bertha Ringstrand; V a r b er g, fru- f å r sin direkta och särskilda karak- arna Anna-Lisa Herm,ansson, Maja.
t ä r på grund av såväl lokala .förh %l- - Lundgren, Karin ~ u h d; h V i s b y, landen som de ledandes personlighe- fru Gertrud .Rodhe; .V ä n e r s b o r g, ter.
Aktivitet och förnyanide frisk vil- f i u Julia von.
Sneidern; V ä x j-ö, ja präglade genomgående kretsberät- fröken m a undg gren;.
Y s t a d, frö- telserna, och ännu en gång fastslogs ken Emilia Davidsson, 1 fröken Elin genom dessa vad man vid föregående Strandberg, fru Maja ' Strandberg; Arsmöten kant: styrkan och sundhe- ö r e b r ' o, fruarna lisab bet Karls- ten i den genom kretsarna utvuxna f örbundsorganismen.
: son, Elin ~ o h l n k n.
- - ' ' ' -.
, ' son.
Kr.slb e r ä t t e l s e n s redogörel-.
se för den.
allmänna verksamheten, f ör byrånis arbete, stipendieinstitutia~ nen, sjuksköterskebyr %erna, förbun- dets skolor m. m. upplästes av sekre- - teraren fröken von Plomgren.
I ok- toberhäftet kommer denna att refe- reras.
: ',.
Väikända sedan 1919.
* Det var sedan revisionsberättelsen fö- redragits, decharge beviljats .och den .av fröken Thorstenson för årsmötet f ramlagda ekonomiska planen god- känts, som man kom in på diskussio- nen.
om samarbetet inom förbundet, särskilt koncentrerande sig kring de synpunkter som hovrättsnotarien Eli- sabeth Nilsson framfö~de angående Specialtillverkning.
Akta handarbete.
L h p l i g a presento.
Monogram i Liiderplastik.
LADERPLASTIK fargas och monteras omsorgohillt.
1 E r ~ m i ~ GL B S V Q ~ ~ Jungfrugatan E W ~, 6, Stockholm.
Tel. Osterm.
1768..
OBS.!
: Sveriges- första tillverkare av finare Skrivunderlägg.
OBS.
!
, -.
-.
.
0 ...
,.
.
.
. '
155 '.
.
-.
.
.
!
kretsarnas.
inflyiandi på förbundets .Nordiska.
.
kviimoföreningars samor -- allmänna verksabhet. '
Hovrättsnota- ganiiation ocb d e t svenska Central-. '
.
te a n - rie Nilsson.
rnen&amp;de a t t e n.
utredning förbundet ' för.
~ o c i a l t,.
~ r b e voro borde göras i fråga härom; varemot nu andra.
föreningar, till vilka.
f+ å a h d r a sidan ffAn flera håll fram- bundet.
är!
khiitet genom anslutning,.
.
.. hölls a t t kretsarnas ställning inom eller fepresentantskap.
Det tillfälliga.
förbundet vore .i detta avseende ger saq&amp;bet$ hade synnerligen ofta fö-: nom stadgarna!
fullt tiligodosidd.
rekommit ' och.
bestått i.
- samgåene.
, ~ m e l l e r t i d tillm6tes,gicks hovrättsno- med, aiidi; a kvinnoorganisationer vid., tgrie ~ i l s s o n s.
: ö ~ s k om a n tillsättande .&amp;skilda.
.
~ l l f ä l l e n d, å det gällt uppA.
.
.
av en kommitté, som skulle undersöka ' lysningsverksamhet, agitation eller -.
.
lämpligheten a$ en 8morga~is&amp;tion, över hu; u &amp; taget propaganda.
f ö i sak.
.
vilken gåve kretsarna större ansva-,, soni samman ' fall ' er.rited förbundets in-.
.
.
.
.
.. righet speciellt med avseende på de.
tressen och, program.
.
.
.
.
.
ekonomiska frågorna.
Till medlem-,: Man kunde, yttrades till sist,.
s8; ga. '
mar, av kommitten valdes rektor Asp- a t t det siniarbete; sóm förekommit ', !.
man,.
fröknarna / Fjetterström, Lang-.
&amp; e r h ~ v u d taget varit tillfr&amp;dgs&amp;l-., enheim, hovrättsnotarien Nilsson,.
lande.
och alldeles; obetingat så i vad '.
det gäl ' lt det tillfälliga. '
I. f d g.
a fruarna Petrén; ich ~ o d h e - Samman-.
om.
kallande .medle$ blev rektor Aspman.
det hganise,r-ade kundelen Piss reser- - ~ ö r b u n d e i t s ...
s a m a r b k t.
e vatioix kbfas; gemensamhet i arbete.
- med.
a n d r a k v i n x o f ö ' r e - för.
det eller h e t malet k &amp; givetvis n i n g a r;.
med kröknarna von Plom- vara till ' fördel, men överorganisation gren och ~ a h ~ e n h e i som m diskus- kan ' sikså ' lätt.
uppstå.
Om och när - sionsinledare, blev avenlede % ingående detta intraffar- blir det.
en black om. '
, dryftat.
.Frökeq von Flomgren reka- foten i stallet ' förstyrka.
.
pitulerade i ' en ' tillbakablick förbun- Fröken Langenheim tog upp frågan ' dets ställning i hetta .hänseende, om-.
omsamarbetet ut ifråa ett direkt ön- '.
' nämnande a t t r ' edan sen hälften av skemål,, som baserades p å.
erfarenhe-, 90-talet shdant j samarbete ägt rum.
ter " från e?
liten krets ", som hon ut- Detta vore a v tPå slag, vad man kun- tryckte sig, hennes egen, Mariestad ...
.
de kalla det organiserade och det $ill- Man hade kant svårikheterna.
a t t ar- - falliga.
Det förra betingas av för- beta ensamt o+ menade sig ha funnit - bundets samhörighet.
med de stora lösningen av .dessa.
i ett nära samar- internationella kvinnoföreningarna, - bete med stadens husmodersförening.
sasom ~ n t e r n a t i ~ n woman al Suffmge.
Det hade .prövats under den tillfälliga,.
Alliance sam @ international council f o-rmen och befunnits tillf redsstallan- of Women genpm anslutningen till de, såväl i- praktiskt, som ekonomis.kt,.
.
.
Svenska Kvinnohias ~atibhalförbund .. .avseeride.
Nu .vore tiden inne för ett 1: I H.ERT ' HA.
.. ' ...
,. '
_.
.
.
.
,. '
%,, ' ', '. '
1 ' ".
g ',. '
: ' ' ' ' ' ',
= 156.
HERTHA.
- samarbete i stort, menade fröken ' Langenheim, för ett dire$t sådant -.
mellan centralledningarna f ök F.-B.- F. och ' husmodersf öreningarna .. Frö- ken L. ville aven framhålla det rik- tiga i att kvinnorna arbetade tillsam- mans och ej i skilda föreningar, nar syftena voro.
desamma ' - vilket hon menade att de två har berörda för-.
.
eningarnas vore.
I den följande diskussionen betona-.
des f r ~ olika n håll att erfarenheterna från: Mariestad och - det samarbete med annan ' f örening, som dar så f ram- gångsrikt etablerats, s a k a n f ö l l e med andra orters och vad där sedan länge.
gjorts.
Det vore i själva ver- ket den a r t av tillfälligt samarbete, som f röken ' von Plomgren omnämnt; och det hade givetvis Sina speciella fördelar just på mindre o&amp;r.
För- bundets stadgar.
lade ju inte heller på något satt hinder i vägen för ett dy- likt.
Däremot reagerade man synner- ligen starkt mot fröken - Langenheims .tanke på att direkt förbindelse skulle kunna ifrågakomma mellan förbun- det och en organisation sådan som husmodersföreningen, med sin specia- liserade uppgift - eller mot att över huvud taget något avsteg från för- bundets s j alvsfindiga och ledande ställdng i kvinnosaksarbetet skulle kunna tagas.
F.
- ~.
- F ' %.
~ r o ~ r ginge am ut.
på o m v å r d n a d, '.
a v k v i n - n a n s s t a l l. n i n g, gei~erellt och universellt, förbundets uppgift ' däri- genom olik alla de and.
kvinnoför- eningarnas, som var o.ch en har sitt.
s p e c i e l l a mål.
A l l m ä n t och t i l l f a l l i g t samarbete vore åter en styrka.
Vid årsmötets stadgade v a l av sex av de ordinarie .medlemmarna in- om styrelsen hade man denna gång att rakna med fyra lediga platser.
Fru Lilly Hellström var borta, och fröken Sigrid Ulrich, fru Marianne Ekman, och grevinnan Louise Stenbock hade tillkännagivit sin önskan att inte om- val j as.
De två övriga f örutvarande ö styrelsemedlemmarna doktorerna Ka- rolina Widerström, Stockholm, och Martha P: son Henning, Uppsala, om- valdes och insattes som ordinarie för- utvarande suppleanterna fröken Elin Rheborg, advokat Mathilda Stael von Holstein, Stockholm, f r u Fanny Björkman, Norrköping, och f röken Hanna.
Andersson, Karlskrona.
Av suppleanterna omvaldes för Stock- holm fröken Kerstin Fjetterrström, doktor Hanna Rydh, rektor Anna Sö- rensen och nyvaldes fru Karin Fjäll- back-Holmgren, f röken Anita Nat- horst och advokat Ruth Stjernstedt; för landsorten omvaldes fru Maja Lundgren, Varberg, och ffu Stina Rodenstam, Hudiksvall, samt nyval- des fröken Martha Grönvall, Örebro, och doktor Ruth Grubb, Växjö.
Efter det avslutade valet vande sig fru Dyrssen till fröken Ulrich utta- lande förbundets, &amp; srnötets och sitt eget djupa.
beklagande a v a t t styrel- sen inte längre fick rakna henne bland sina medlemmar och uttryc- kande ett det varmaste tack för den * L&amp;GE VID DALALVEN - FÖRSTKLASSIGT - BEGAR PROSPEKT.
' Elektriska, ' Ljus- och Varma Bad, Massage m. m. HARLIGT Post- ' och .telegramadress: ~ e r i ~ &amp; r d e.
dysinge.
n, Telefon: 2 och 27.
.
.,.
.
långa tid firbu~idet haft fömå,qen.
iion stött de,n ' i &amp; !rpationelia kvinno- '. "
.
.
ulla; hängivna och aktionen i Haag.
till framj,a~de av ' av hennes.
ins ' iktsf.
.
intresserade, medarbete.
Fru Quensel denna Sak vid den den sistlidne mars.
gjorde sig i varmt erkansamma ord aar s.ammantradande N. F.-konferen-.
.
.
.
, till tolk, ftj?
kretsarnas tacksamhet sen, för kodifiering, av internationella.
.
till liretsnämndens månghriga, niti- rattsbestämmelser.
Vidare piimindes ska " ordförande och för den saknad om.
sakens utgå,Gg vid konferensen,.
.
de k o m p att kä$na, nar hon nu drar att e i konvedion antagits i nationali- sig tillbaka friin, det aktiva arbetet.
tetgfrågo ' rna (vars föga tillfredsstal- ',.
s be- En, .vacker blomsterhyllning, som lande innehåll ä r.
~ e r t h: a läsare .bragtes henne, gav ännu ett .uttryck kant genom en.
artikel i junihäftet), ...
å t de.
känslor av tacksamhet man hy- mkn i t t därjäkte en " resolution,: vil-.
.
. '
ser för vad hon varit för F.-B.-F. och ken, Gngt mera an konventionen .står.
.
å t den saknad man erfar vid tanken i över&amp;sst5&amp;nelse med tendenserna.
.
på att-hon lamnat förbundets styrelse.
i den knaste tidens ' lagstiftning och.
.
.
: P l a t s 1 f o r n ä s t a å r s m ö t e som begär likitällighet mellan man.
,; blev på: fru) ~ ~ e n, S e inb l s judan Malmö och kvinna .i nationalitetshahsee@e, - - Lund, och maktankte sig att tiden ävejdedes antagits .. - Det komme.
nu '.
a t t galla f &amp; F.-B .. - F. att ' beslutá.
vad. '
skulle sammanfalla med påsken.
.
.
stallning.
som bör tagas till.
konven-.
.,.
öred drag dch diskussioner.
tionen ' ochdess eventuella ratificering ~: a8&amp;k,d6n ' ke a r e n s e ' n. '
o c h ' av - vart ' land.
Fröken ~hoxstenson g i f t k v i n n a s n a t i o n a l ' i t e t, slutade med att uttala s o m sin me- L a d y R h o.
n d, d a s.
f ö r s ' l a g t i l l.
ning att.
F.-B.-F. val måste motarbeta N.
F:s a k t 3 o.
n f 4.
r l i k a r a t t konventionens ratificering, då den .. e j f ö r m a n, p c h k v i n n.
a .samt gått in för den likställighet vi begära,.
D i ' s k u s s l o n a n g å e n d e aven om den .p &amp; sitt satt sökt att råda ~ k - ~ d d s: l a g s t t i.
n f i.
n g e, n o c h bot på olagenheter som man önskar.
-.
k v i n k o r n .a l o d det på å&amp;mötes- avhjälpta.
Advokat Ruth Stjernstedt lämna- programmet.
Det.
var fröken Thor- ' stenson som ' redogjorde för den första de en ' relation av den internatio- av dessa frågor, e-rinrande om, att nella kvinnoagitationen i Haag, en.
förbundet redan markerat sin ' stånd- synnerligen imponerande opinions-.
punkt till densamma.
genom anslut- yttring,: som dock var dömd att mötas ningen i varas.
till resoliitionei om av så,.
ringa frakgiing.
E n av de a t t en kvinna, gift eller ogift, skall skickligaste och ivrigaste agitato- '.
aga samma ratt som en man ' attbe- rerna,.
den franska advokaten håfia eller förändra sin nationali-.
M:me Maria Vérone, ' hade också, av- i tet.
Tjugo.
av forbundets kretsar .ha- slutat sin rapport i saken med de bitt-.
de instämde i den och således utgjort r a orden: " oah man, vet vad det så en del av de organiserade kvinnor i .blev för resultat av alla dessa.
sto- 47. länder ' - som genom denna resolu- ansträngningar ", Konventionens -.
.
- n.
, ' a, ' e,. '
, ' i ' S ': .i 8 ' s,.
S ', ' ' ' ' '.
t e ~ s Skurpulver $I Husniiier ns stq~~lie~ I.
.
-
om an v~älvilligt menade l- artiklar utgingo ju ifrån själva den grund som demonstrationen f rån all varldens - kvinnoorganisationer ville försöka f å bort.
Nu vore frågan, yttrade advo- kat Stjernstedt i likhet med fröken.
Thorstenson, vad ståndpunkt vi.
skola ta till konventionen och dess ven tu el- la ratificering av vår regering, huru-.
vida en opinionsyttring.
e m o, t bör igångsättas.
Att fatta &amp; got beslut hikim vore ju dock ej n u Abningen.
Ett ville emellertid 5dvokat Stjern- stedt piipeka, och detta var att kon- ventioriens fyra.artik1ar e j sta hind- rande i vägen for en helt fristaende lagstiftning, som haviar- kvinnans likställighet v d mannen i nationali-.
tetshanseende.
Och * det - vore att an- taga, menade friherrinnan Stjern- stedt, att man ivårt.land, såväl som i andra länder, komme att huvudsak- ligen # satta in .sini krafter och sitt aibete i riktning &amp; a t t framkalla +dan lagstiftning.
I den korta diskussion som följde f ramkom inte niigon meningsskil jak- tighet anpående den.
önskade likstal- lighetenbmellan man och kvinna i na- tionalitetshanseende, dock framkast * des av fru Rodhe frågan am inte fa- mil j.ens.
sammanhållande och f amil- jens intresse korsade kravet p &amp; gift kvinnas s jaivstand! &amp; nationalitet?
Möjligen, yttrade hon, borde $.b a r- n e t s i n t r e s s e .ruckas på mo-.
.
derns ratt.
Doktor Karin Kock redogjorde.
för- L a d y ' R h o n d d l a s p l a n - a t t med stöd av en internationell kvinnoopi-.
- ' - I I ' nion för saken fii frilgap om full lik- ställighet mellan.
man och kvinna framförd och debatterad.
inom Nati- onernas Förbund.
Hon påmind ' e om.
att efter kriget, d % man kansaga a t t en högkonjunktur för kvinnorna raid- de, kvinnornas lika rätt med ' männen erkänts inom N. F. och Internatio- nella Arbetsbyrån.
Men- man glöm- ' de.
snart; var hade Internationella Arbetsbyrån gjort av likalönsprinci- pen?
Reaktionen mot kvinnorna hade.
satt in över allt.
I vHrt land ha vi lik- ställigheten p å p a p p-e r e t.
Nu vore frågan o m något vunnes genom Lady Rhonddas plan '?
Nar så stort motstånd just nu finnes i de oli- ka länderna, a r det värt att, apbeta på Lady Rhonddas linje?
Själv menar Lady Rhondda ai$ saken do-ck vunne på att komma upp till diskussion in.
för vårt förnämsta internationella forum, och det bleve en påminnelse om vad som d~ck ' faktiskt-stiir i för- bundspakten.
V i.1 l man diskussionen, ' slutade ' doktor Kock, d &amp; bör h d y Rhondda ha stödet av de olika ländernas kvin- noorganisationer.
Sky ' dds ' lagstiftningen o c.
h.
k v i n n o r n a var ' mötets sista ~diskussionsamne med f röken Inge- borg Walin som inledare.
Fröken Walin erinrade om hur i denna - fr&amp;- ga meningarna gått.
i sar bland kvin- norna själva.
nya internationella föreningen O p e n D o o r I n t e r - n a t i o n a l arbetade emellertid på den allmänna och fulla likställdheten mellan man o &amp; kvinnor i ' fr %ga om s en - I REUMATISK.
Ring Enskede 454 eller skriv till Fru [Alma Andersson, Enskede. '
Sök i tid!
I
.
.
i.
.
.
.
- R HER^ ' ^ " ^.
,? "
.
.
9 i.
I.
.
.
.
.
;.
I_.
.
.
.
.
,.
...
d '.
.
159 ',.
.
.
-.
.
.
.
skyddslagstiftni &amp;; Refererande den ikilt skäl &amp; j, funne8 f ö r .att " utsträckä.
. '
-.
den kindreain-: artikel ho?
skriqit: om 0 .. D.
I. i Her-, nattarbetsförbudet till.
.
.. t h i s feb; uiiijhqte i år framförde dustri.n.l.
.
.
:.
.
. '
D Q mot O *.
.
.
.... fröken w a l i i.
med kraft argument &amp; .. D ~ kraftigaste principer- kom -.
och $alen ' f ör.
ddn absoluta likställig- bor " ~nterna~orial ' s hetskamp, s h &amp; om ' den nya orgg: .. fiån.
fru Hedvig ~ebhard;: Finlands.
.
.
.
höll före,.
nisationin; föres.
Det är f 5rmjdder- ' kända sgcina1.a expert.
skapet.
man vill: ha bort och han.di- att d&amp;vore &amp; socialt &amp; t .stail ' a sig då1 .. -.
kapen i sepai5t; kyddandet av kiin-: " O. D.
I: s - ståndpunkt; i fråga om mo-.
: .-.
norna.
.
~, e s s a # kulle,- i de .omtaliga ' ~derska~sskyddet böka kvinnorna .., ej.
.
.
fall d @ det säkskilt &amp; iller, ha, att, h välja,.
de m å s t ' e skyddas.och .. -: .-.
.
.
.barnen.
.
.
.
.
' själva.
~ n d G s t ö d,,.
därmed.
.
bestämma-över sig.
.
.
.
.
.
, * .$ '.
knutet vid villkQr att lämna arbetet, -.
.
.
.
.
.
.
,.
,.
. '
* ' -.
.
.
.
.
.
.
vore intet att invänd+ emot, men Sjal-.
.
.
.
.
ba.
sku1,Ie kvinnqrna ha rätt .att iialja.
dtsmötets.
.
sällikapliga del utgjori.
.
.
.
understödet eller arbetet.
Uppfostrag.
.
.
des i t e n gemensam middag å Nylof-.
.
.
och u p p l Y s n i n g ~ e d avseende ~ på ' det-, teii ' &amp; Skzins&amp;, den sisii .mö$esdig&amp;ns .. '.
.
,.
t a k a l ' vor6 den katta väg &amp;; ej.
tvång ' afton;; - .då ' ~tockh~l&amp;skreken hadb.
inför det.
: ~oder&amp;A~sledigheten, natt-, ~likjen-ätt.f &amp; vära värd för g&amp;terAa ' .. arbetet,.
endast,: genoh frihet.
i vilet f r å n dk olika k~ktsarna,.
.
...
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
E. K-N.
. "
, borde dessa., s v e a f ragor.
avgöras,:.
.
.
.
.
..
! '
'.
.
.
.
.
,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
I den därpå föl&amp;nde diskussionen.
.
-.
.
.
.
:.
.
.
.
.
.
.-.
.
.
.
-.
.
län&amp;id &amp; frökeI / Ida ö.stling en.
del.
-.
.
:.
.
.
-.
.
.
.
.
.
-.
uppgifter om skyddslagstiftningens.
';.
.
.
.
:.
,.
.
:.
.
- verkningar i .vart land och den un-.
.
.
.
.
.,.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Till fö~.est&amp;ndarinna~för redr rika- '. '
.
.
'.
.
dersökning s &amp; f öretagits ay $o&amp;l- styrelsen, undersökningen * hqde ej Breflkr-Förbundets lanthushåll-.
.
.
.
.
lett till någ.on; när * &amp; önskan att- ningsseminarium * ' '.
uppsäga Bernkonventionen, &amp; % man.
i Rimforsa.
.
.
har ?ntagits .frök&amp;i I E 1 s a.
ej funnit nattarbetsförburidets verkr D ' y i s S e n, som av lantbruksst~elsen för-.
:: kompetent tili, befattningen .. Tillträ-.
ningar medföra större eller svårare klarats det sker den l januari, 1931.
Fröken,, pssen.
.
förskjutni ?UWr ' i k v i n ~ ~ a d E t e Den t *, kommer .att sirsom t. föresta platsen frh; i.
- hade emellertid visat.
att något isär- instundande 1 o m b e.
.
I I.
.
.
: b ' ' I.
' s I on s ', ' ' a.
-,., ' 2.
1 ' z .a.
, s.
*, ' o ':, ' 1,. '
" s.
.
.
.
s.
.
.
. "
I / ' -, * I ' s, - '.
I.
, ' ' ' .fe.
.
.
.
,.
.
.
.
s.
,.
.
.
.
.
.
, I.
.
.
,.
.
.
.
.
,.
S.
.
I. '
-.
, ... d &amp;.
n a; p6tikri&gt;men f6r alla &amp; etall&amp;.
val it et&amp;&amp;^ som håller vad namnet lovar!
Billigare och fullt jam,fisrligt.
med sandra: i .. handeln förekomma~de.mar- ken.
Finnes ' icke " Stjarneglaqs " hos .Eder handlande, .be honom rekvirera; ellers rekvirera själv direkt fran tillverkaren.,.
Firma S t tj a r n e g l a n S, Torilds- ':.
Sfiaineglalis = * Vai.izkfig g&amp;ns.
vggen 1.
.. Ich.
8104.
STOCI (H0LM 12.,,.
--.
160 ' HERTHA - till en kommunal institution.
Efter seminarieåren ä r hon familj elararin- na på ett bruk i Värmland.
Här bör-.
jar hon föreläsa fö,r smederna på lör- dagsk kval la rna och lyckas ocksh få till stånd det förmodligen första försö- ket till skollovskolonier i Sverige.
Efter iiterkomsten friin.
utlandet ville hon ej söka plats; Hon kände sig i opposition mot den tidens skol- undervisning, som hon fann slentri- anmässig och dogmatisk.
En liten skara egna lärjungar, det var vad hon önskade.
Anna Whitlock dröjde gärna vid minnet av denna tid, då hon drömde om att " lära sina blivande elever inte bara torra fakta utan aven ge deras fantasi och kansla näring, ställa dem i kontakt med verkligheten och med.
samtidens allmänna intressen,.
göra.
.
.
.
Före den utländska resan:hade hon dem till goda människor och kultur- - hunnit a t t vara lärarinna.
i.
fyra å r manniskor ".
Då religionsundervis- och att med lysande resultat s A i ningen enligt hennes mening närmast alla ämnen utom ' ett - genomgii Hög- vore hemmens sak, borde skolan vara.
.
.
re lararinneseminariet. '
Brydsamma konfessioiislös.
FOX den tiden vor0 ekonomiska förh&amp;ll&amp;nde.n i hemmet dessa idéer, i synnerhet den sist-.
,,.
vållade att hon tidigt miiste ägna sig nämnda, så pass djärva, att det knap-.
$it förvärvsarbete.
Den första anställ- past ä r förviinande &amp; hon fick börja ningen var i Adolf Fredriks folkskola.
tillämpa demsi en klass av endast sju - Den originelle och orädde folkskole- elever.
Men antalet växte hastigt ut.
inspektören Meijerberg .Överlät å t till en liten skola, där medlärarna vo-.
.sjutton %ringen att dar på.
egen hand ro hennes kara vänner, bland dem El-.
och efter eget huvud sköta en klass.
len ~ k y Julia, Kjellberg - (senare gift oljande Ar ledde hon en barnkurs i med den kände tyske politikern v. Jakobstad, där kiirleken till böcker vollmar), Wendela Forsgrén (senare.
drev henne att samla pengar till ett fru Rossander), Emy Meyer.
De ar-.
litet bibliotek, som senare växte ".
betade alla med ungdomlig entusiasm.
ver soffan i Anria ~ h i t l o q k sov- i O r u m pii Glittne hängde en repro-.
duktion av en fransk tavla ': en ensam, ung kvinna driver målmedyetet och.
, energiskt sin båt fram över en flod.
Tavlan v a r en gåva av n&amp;gon, som funnit en- likhet mellan ' la passeuse " ooh den unga ~ n n Whitlock, a dii hon-.
vid tjugofyra åks ålder drog - ut på. '
studiefärd till främmande land.
- Efter en tvhårig vistelse .i Italien, Schweiz och Paris, till stor del möj- liggjord ' genom arbete som korres- pondent till Aftonbladet och en ' natio- - nalekonomisk tidskrift, återvände hon fil1 sin födelsestad Stockholm, fylld - av nya starka intryck och av brin-.
.
nande håg att omsatta - dem.
till gagn och gliidje för svensk ungdom.
An- lag ooh utbildning hänvisade henne.
till 1,ärarekallet;: ' ',,, 5 fikta Vad~UerrnaapeUsar valknypplade och av finaste kralitd, köpas fördelaktigast hos Hamimta, ILarssom, Tel. 43 wdad8ueRRa Prov sä.ndes p % begäran Tel. 43
,.
I Anna wfiitlbck &amp; ifattade.
en geogra- slag av paktiskt arbete ' och för gym-.
.
svensk i hiitoria, till-.
, nastik och fria lekar, bildningsmate-: - fi, Ellen, Key &amp; ' sammans utgåva de en poetisk liise- rialets sammanslutning ' till.
en enhet.
.
.
bok för.
barn.
~ i a r af l Geijerstam och Sj~älvfallet bar programmet Under:.
Hellen Linldgren; .översat$e och bear- arens lopp undergatt Atskilliga mo: betade " Vetenskapens Sagoland9 ' f ö?
difikatione;, men grundriktningen - a t t man ' skulle f &amp; en bok, med den har.
dock förblivit densamma .. -.
.
" natunretenskapliga helhetssyn9 ', som .Under nara 20: år.
var ' s k ~ l a n in-,.
.
h&amp;de till den nya tidens krav.
. '
' rymds i ett bostadshus vid Johannes,. '
nia, Whitlo@k brukade.
saga, att ' kyrkogård.
Många lärarinnor .6ch nog bestods det kultur och uppfost- iivent.rianliga lärare, som vor0 .med.
.
.
ran i den skolan, siikert för mycket dar, .tala .med en viss saknad.
om den .. av bhda delarna.
Ansvaret för över- tiden: Det rådde en behagli- &amp; hem-.
kalturen - f011 nog mest på Ellen Key,, trevlig atmosfär .i de enligt nu &amp; dan-.
överuppfostran!
var he-nnes e,gen svag- ' de begrepp .gAska obekväma o&amp;,.
.. het.
.
.
4 trånga lokalerna, dar klassernas stor- När antdlet elever efter.
några Ar ' lek ofta betingades av rummens di- -.
: närmade sig hundra, ansåg hon tiden .mensioner, dar köken tjanstgjdrde. '
.
.
mogen f ör en iomorganisation.
.
Hon, .som laboratprier, och kapprum - och ' ', ville .vidga, skdlan.
till ett r6f ormlä- m a n .ideligen knuffade varandra i ' roverk med samundervisning för gos- ' de.
m6&amp;a ' och smala korridoiefna.
.
' och lärjungar kornmo i m e r.
sar och flickd.
Våren 1892 iastes.
i ti-ingarna en inbjudan till bildan- an ett .avseende i nara kontakt med.
f å ' vamndri,.
Det var &amp; kek med kyr-.
.
det av en garantiförening för den nya skolan till stånd.
g land de kan utanför - och med solljuset.
som.
.
.
talrika undertecknarna fann: man föll:.
in f r å n den lummiga kyrkogår- 1 E-st Beckmah, Gerard.de Geer, Os- den, skolans 1.ek-.
och rastplats ..: Sjalva - skolarbetet hade en annan car ~ o n t e i i u ~ Viktor, ' Rydberg, Karl privatskola hade så ".
L. Lundberg.
g en 15 sept.
1893 kun- prägel d &amp;; här de ~toekholms Nya Samskola börja mycket större frihet an nu.
.lOch ' Anna, sin verksamhet.
Whitlock hörde till dem som skattade - Det var en: stor, kanske .t.
o .. m. detta som, en ' stor fördel.
Impulsiv överraskande framgång för.
Anna och id6rik som hon var, verk.ade hon Whitlock, som ännu inte hunnit bli elektriserande ' p6 - sina kamrater.
van vid att se sina planer gynnas av M&amp;nga-nyheter.
i undervisningen prö- lyckan .., vades och infördes.
Skolan gjorde Bland: de principer, på vilka det verkligen skal f ör, namnet ref ormsko-.
.
nya läroverket ' byggdes, äro val föl- la.
Hennes ' starka intresse för socia- j ande j amte.
.s j älva samundervisning- la ' och Politiska frågor verkade ocksa en de ' .viktigaste: smil klasser, stor ': smittande: ' De regelbundet aterkom- valfrihet, ' sto.
utrymme för - olika, maide kafferepen p å f ruk " st1ovet.
.
,, a ',, * ' ' I * ' b,,, ', ar are ' e, ' - ' n, ' ' ' ' Homeopatisk Behandling Leg, homeopatisk läkkre U.
.S:A.)
mrt.ilfqgrtao 55, 3 t=.
T e 1.
' 1 1. '
85870.,:, 1.d,, H, a, ' r, a a.,,4 D r:,.
Ti,d b e.
s t S l l e s p r t ' e l e f o n o+ b i 7 vardagar mellan 8-9 ' '
162 '.
- HERTHA.
.
.
fingo färg och inneha11: darav.
Hur ivrigt dryftades inte där fredssaken, den, - allmänna phit-iska rösträtten, speciellt naturligtvis den kvinnliga, och en hel del aniira.fråg9r, .sjalvfal- let ofta skolfrågor!, Icke s &amp; f å av 1ä- raiiinnorna togo aktiv del i samhälls- arbetet, utshf ör skolang vaggar.
Den sammanhiillning och d e t goda kam- ratskap, som.
hört till traditionernk.
i Whitlockska Samskolans- lararekolle- @ um fr&amp;n små@colan till.
gymnasiet, har sin.
utg&amp;ngspunkt i Anna - Whit- locks eget vasen.
.
.
-.
: ~ a r n a samlade.
hon .kamraterna i sitt hem.
Intet ' välkomnande kunde vara soligare än hennes.
h on.
vara - - sällsynt gästfri.,.
Småningom var, det endast alltf ör tydligt; att .de otidsenliga lokalerna inverkade hammande på utvecklingen av skolan, s o m - ~ e q av t ' ställdes, inför problemet: vara ' eller.
icke vara.
T. o. m.
.Anna WhitIocks frejdiga optimism syntes nära att svika henne inför - de ekonomiska sviirigheter,.
som voro förenade med uppförandet av ett eget skolhus.
- Men det v a r en övergående stamning.
Kärleken tili det arbete hon kände som sin främsta.
lissupp- gift i förening med ' en ' utpräglad praktisk begiivniqg, ett arv frånmö- dem, övervann snabbt alla hinder; Det inte minst anmärkningsvärda a r att fru Sophie Whitlock, ehuru hon ställde sig ganska skeptisk till fram- .gången av det d järva f oretaget, dock ganska frikostigt under ' stödde det.
Men aven hon visade ofta i .handling starka sociala och-ideella intressen. '
, - ' ' ', Hösten 1913 stod.
dewvackra bygg- naden vid Eriksbergsgatan färdig att tagas i bruk, i inredningZoch utsmyck- ' ning vittnande om Anna Whitlocks egen personliga insats.
Det liig niigot rörande i hennes bemödande att göra allt s % vackert som möjligt - de ljusa klassrummen, de stora luftiga, hallar- na, det rymliga lärarerummet,.
den originella samlingssalen och - Annas ögonsten - det vackra biblioteket.
Elevantalet ökades nu hastigt, inte minst p å gymnasiet -.
skolan har haft dimissionsratt sedan 1903 - och hade efter n %gra f % år.
stigit till det.
dubbla.
-.
Å r 1918, dii Anna hitl lock från- trädde den närmaste ledningen av sin skola, ombilidade hon den till-en stif- telse, vars ordforande hon förblev till sin död.
Nu nar hon a r borta, stiger det ena minnet efter .det andra fram.
Det känns som en av livets goda gåvor att kunna se tillbaka p % ett.
m %ngårigt samarbete med henlie.
Hon var den borne ledaren och organisatören.
Nog ' kunde hon som sådan sballa val stran- ga fordringar på sina medhjälpare, något underskattande.
det mödosam- ma och nödvändiga, &amp; en ofta undan- skymda detaljarbetet ..
Men hon hörde icke till dem som äpo njugga på be- röm.
FB kunna mera öppenhjärtigt och värmande an 40n berömma ' en lektion eller glädja sig ' %t en vacker utställning a v elevarbeten.
A. andra sidan hade hon svArt att inse ' hur ett ironiskt eller bryskt omdöme, ofta framkallat av en ögonblickets stam- AB,.
M a l t o r &amp; G a r d i n e r - P 45 Sveavägen - 4 5 P -.
.
Stockholm, Telefon 132 94 Sängar, Sängkläder, Korkmattor, Mjuka mattor, Gardiner, Linnevaror, Ottomaner
.
.
a.
i.
.
.
.
.
* 8. '
.
.-.
.
.
.
.
.
('.
l ning,.
kunde efterlämna ett sviidande.
erinra sig och annan av deka " tant sår, liksom hon ' aldrig fattade hur Annas '?
lektioner s0.m en.
upp~evelse~ -:.
.
hjärtat flög '.
ubp i halsgropen på.
. '
' ~ a n t Anna ":.
hade, .hon varit, för.
.
, mången ung lärarinna, då hon undei.
den f&amp;ti lilla " sjustjärnan9 ', och den.
pågående lektiol?
.kom in - för att hörn titeln.
följide henne l u e g t, nog så.
.
.
.
på.
Men.
fick b a n bara bukt med, ' - länge h q ~.
v &amp; kyar i ' skolan.
Att alla:: a t t.
erpäma den me &amp; ' ?f röken '.
; denna orosk %nsh,, s &amp; kunde det vara.
.. underhgllande hog med en åhörare;.
; whiflock ".
ble ' vo .utan ' resultat .. ger i.
, S A syn- o c.
h ~ ö.
~ b i r gav t sitt in- ' v a r j e.
fåll.
en före~tällning.
.om det.
.
: '.
tresse tillkänna !.
.
.
.
.
.
fö$r ' oliga.
fö~hållandet -., mellan henne,.
.
.
.
..
Hennes eget jhuvudiimne var geo-. '
.
och ungdomen.
-.
.
.
.
giafi - under å r f&amp;eläste hon.
.O &amp; .hinLi.
[.varma intreke ' för ung: ' i detta ämne i St&amp;khdms arb&amp;ii &amp;.
doinen, vittnar ' bland myekets anniit-: stitut.
Hennes; &amp; dervisning var på den ' ' stora ao,Aat-&amp;eri av 200,080 kr.
: '. '
en g h g ' fingsl$nde ooh gedigen och. '
till deh ' av henne tidigare skap&amp;ae.
-.
gjdrde gFogfafih till ' ett .av de inne- Whitlocks ' ka ~arhskolafis ~ t i &amp; i d i e + '.
hållgrikaste ' m&amp;i 8ckså.
mest .arbet- f o&amp;d.
: D &amp; är.
icke för mycke&amp;agf.att.
; samka skolämrieria.
Hur mycket hon.
utdelahdcit air.
stipendierna fråk,$en-.
.
: - än ' ivrade mo!
ungdomens överan-.
na fond; vilkei gjordes av henne p e p -: -:.
.
strangning, ' tålde hon intet slaarv h e d: ionligen I hennes eget hem, v %?
@ tt.
': laxö över las ni ng.
' ^ Ve ' den so &amp; lät så- '.
; av de &amp; a &amp; ns ' största glädjeänhen.
:.
.dant bliva, uppenbart, när ' hon satt * i Till dessa-kunna också räknas de.
.
' bi-.
.
.
.
i.
.
da: lära&amp;iiel (ehmen " Roy '; i vilkis: -.
1 katedern *!
.
Till skoláik ' phgFam har alltid hört - till@liydlse.
.
h &amp;.
h a f t så ritor del.
siii .,.
.
:.
.
.
att avsluta veckans arbete med en ' s.
' k.
.
.
' egen skolas lärarinnor har hon gemensam le,ktion,.
i regel ett före- ' en., " ~amratfcindl ' givit möjlighet till;.
drag i ' samlings$al&amp;.
' Ani @ WhitloCk en tid av vila &amp; h omväjrling före pen=.
lade stor vikt vid dessa lektioner, vill.
sionsåldern,.
.
ka hon betraktade som ett led f den: Hon ' känd6 det.
som en lycka att:.
allmänna m e d b o r g e r l i g a ' bild-.
k u ~ h a j ä l ~ a och.
e r j a för andra.
- ning hon ' ville giva de unga.
Så länge Hon gjorde det ofta oombedd.
ån^ &amp; hon var.
skolans föreståndarinna, höll som hon en ' riickt en hjälpsam. '
hon .dem oftast själv.
Ämnena skif-.
hand .. skulle kunna intyga att hennes 1 tade: enomärklig.
per~o&amp;ighet, en ny- intresse för dem,aldrig slappnade .. - utkommen.
bok, ett socialt företag,.
Ja,.
hon var, i n lycklig människa.
.
.
- skildringar fråb en resa o. s. v. .Hon In i den sena åld&amp;ns dagar .beva.de,:., hade en underbar f ö h i i g a att tala hon:en andlig- vitalitet, som föreföll.
.
.
.
tili ' ungdom ock man kane triiffa f. d.
&amp; nt av underbar.
Äldst till åren i den.
elever som lån &amp; efter slutad ikolgång niifmasie &amp; inkfetgen, ' var hon.
yngst.
. '
' ',, ' &amp; m ',.
.
; ' a '. '
;, ' ',,,, t I: ' ': '.
l 8 ' ', ' ': e ' ' ' ',. '
' ' ' o ' ', *.
.
Överlämna.
v i dödsfall a l v till A.-B .. Begravnings-:.
och.
.
.
.
. '
.
-.
.
.. -.
.
.
~terbhnsb~rån::,.
Begravningar.
.
Eldbegängelser.
Genom.
särskild ' jyridisk.
avd; boutredningar m. m.
Juridiska ' r ' Ad .och upplysningar kostnads-.
fritt till kunder.
.
- Laga ' taxor.
.
: -.
, Kontor och, utstallning: Borgaregatan 6, Stockholm,.
; (invid ' Hög~lidspqrken).
Te.
S6 2722.; H e r,.
- kl .. 6 e.
.. in.
@ pelviken 674..
.
.
.
.
.
.
. '
., C 64.
.
.
...
.
HERTHA.
.
- till sinnet.
Ungdomlig var.
den la % het med vilken hon vann:nya vänner och det f örstående .eller den.
vi1 j a a t t förstå hon ägde för * den nyaste tidens strömningar.
För endast några fA å r sedan skrev hon en liten broschyr, Skolreformen ooh ungdomen, s.om vi- sar hur livligt hon-följde med disbus- sionerna i skolfriigan.
Hon alskade att besöka sin egen kara skola .och saknades icke ens i ' år yid student- examen och terminsavslutningen.
b e sista åren liknade en ljus öch stil- la solhedgång.
Det stridbara och häf- tiga i hennes vasen hade försvunnit.
Trots .tilltagande kroppslig svaghet bch.
sir$ra plågor ~ r b öil f hön allt&amp;era blid och harmonkk.
Och and % så säll- synt levande, a t t vi finna det ofattligt att hon för alltid lämnrtt oss.
Anna Whitlock var i mer %n ett av- seende banbryhde.
Med rätta har hon ställts samman med Anna Sand- ström, Emilia Broomé och Anna Wicksell.
Hon ägde en strålande in- telligens och ett varmt hjärta.
Vad hon &amp; tytt för den skola hon skapat kan sammanfattas i n %gra ord, som inristats på en minnesgåva vid hennes avgång - som förestånda- rinna: l e d a r e n;,: k a m r a t e n, vännen.
vårt svenska röst.rattsarbete var 217, var och en i sin * stad en liten social och politisk upplysningshärd.
I Göteborg hölls s m nämnt det för- sta mötet efter Landsf öreningens konstituerande.
På den tiden va,r jag ung och den ringaste tjänaren i tem- pelgArden, men hade i alla fall, f å t t det stora förtroendet att jamte den förtidigt bortghgna fni Helen Sjö- stedt sköta mötets protokoll och satt vid mina papper med bävande hjärta.
Ordföranden f öreföll mig vid forsta pliseende en smula bister och litet bmsk, men så fällde hon3 ett inled- ningsanförande om ungdomen och det sociala arbetet uttrycket: " Den svenska ungdomen nu för tiden ar något alldeles f örtjusanide " - jag glömmer aldrig det ' tonfall av inner- lighet och hjärtevarme, varmed hon 1 Ann &amp; hitl lock A och.
0, begynnel-.
sen och änden.
.
Så väl jag minnes ' första gången jag.
såg henne.
Det var på ' Landsför- eningens första centralstyrelsemöte i juni 1904 i .Göteborg.
På hösten 1903 hade hon sammankallat de.7 röstratts- föreningar, som dli ' funnos, ooh av ' dem bildat Landsföreningen: för kvin- nans politiska röstratt, vars första ordförande hon blev.
Det var hon som gav den fast form och den storartade organisation, som sedan under Aratal gjorde det möjligt att genom-att tryc- ka pA en knapp mobilisera kvinnorna över hela landet, f r h Haparanda.
i norr till Ystad i söder.
Under röst- rattskampens hetaste och intensivaste år växte antalet 1okalföreni.ngar till SIGRID BJÖRKLUND.
D e m.
aDminU&amp;mEkrst~a~ngnnmi~ Rnaasmol=l allepm vannden.
S B a ~ n n a d &amp; ann Lamda h %ktiannikt Garanteras ett förstklaiigt.
itbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drotthingholm 20 och 190..
- - - -.
1.
I sad &amp; ' dessa: ' ord.
11Och med ens !ar jag ?arnpëns, å; och det var &amp; räng ' kritik.
a övade,.
men man larde inte rädd f ö r henne längre - .atmin- ~ n n WhitIock stone inte pli samma sätt som förr.
sig småningom.hur hon ville ha det,.
.
Nu kände jag att det fanns forståelse.
lärde iig skilja.
mellan.
huvudsak och under den bistra ytan.
För den gom bisak och nysta upp trassliga diskus; ',.
.
.
.
hela sie uipvä * t dragits.
med en dit: kionshärvqr.
.
.
.
.
.
.
.
.
behärskande mindervärdighetskänsla;: SO &amp; ordförande l ' bdde Anna Whit- kom dett&amp;yttrande som en glimt av lock L.
.K.
P. '
R: s öden 1903 ' - 09 och en.
ny varld, i n b precis ' för att man 1911-13, de: år då den tack v&amp;re hen- ' alls to &amp; det å t sig, men b a y det att n&amp;.
enastående organisationsf örmAga.
, tillhöra- en generation, som fick - ett och auktoritet vaxte ' sig stark och vi- ' sådant betyag a v en sådan auktoritet: sade sig kunna stå emot ' stormar och.
var a t t vara ta~ksam ' för.
I dessa ord.
p&amp;fies$ninga$ från olika.
hall.
-.
.
i detta sammanhang ligger en av för- lan^ övriga insatser, där jag haft klaringayrta till Anna Whitloik: hen-!
nes kä&amp;k ' till ' och tro på samarbeta.
med Anna Whit- den, hennes, patos för social upplys-.
lock; var anordnandet av kvinnornas:.
9 nihg pch ' kättv&amp;~.
i et ' har dagts a t t.
frdisöndag.
våren 1915 - hennes idé .. - boren .pedagog, vil-.
om ek böndag, da kvinnor över hela hon ej var.
ket förefaller mig i någon mån orätt- Sverige skulle samlas i kyrkor, skolor;.
- vist.
aft tig o &amp; uppbrusande.
.
kunde missionssalar,.
' överallt där ' det fanns; +on föMsso bli, men vilken förmaga en ssmling,gplats, ooh f rAn ' hela landet ',.
- att reda ut begrepp ägde hon e j!
.. sända rop om fred till regeringen.
' N %gra å r .senare flyttade ' jag till .Allt Yar s &amp; i ' detalj välorganiserat,, det.
.
Stockholm och sattes småningom till fanns icke en stad, knappast e n soc- .. protokollförande sekreterare i V. U. ken,, .där det icke lyckats henne - de undedigaste och mest lang,, - .bland lärospånen voro protokollen från 20-junimötet ' 1911, då stridens sökta vägar - att finna hänförda.
vågor gingo höga, och fran det stor- medverkande, och in i minsta detalj.
...
miga centralstyrelsemötet 1912, bada föl j de hon det vidlyftig,a förberedande ' behandlande L.
K.
P.
R: s neutralitet, arbetet .med aldrig svikande.
intresse.
.
vilken Anna hitl lock med sin klara.
Vilka lass av brev som skrevs, och in- " insikt i politiska ting alltid kraftigt strultioner som utsändes!
Sekreta- -.
hävdade,, så länge intet av de politiska riatet inrymdes i ett qanvänt rum i partierna tagib upp kvinnorösträtten Whitlockska skolan och där arbetades på sitt program.
Men hade någon f ö r högtryck, ' ofta till sena kvällen.
- kandidat vid valtillfäl1,ena uttalat sig; Hade hennes storstilade plan fatt för- d % skulle han också stödjas och f å all, verkligas, hade det blivit en ståtlig .. möjlig hjälp,: Det var ingen sinekur ocli imponerande: ' demonstration - att vara sekreterare i.
V. U. under, nu.
: .kvävdes den av f o r C ' 6.
m a-. '
# ' ' ' r ' L ' '. '
,, ' a, '. '
.
D - --- ---- - - w $.
SCHI~~LEGATAX 1s.
Tel. ~ u n p s h.
9499 ' ' Fpecialit.4: Tviitt och torkni &amp; Exp.
endast2 &amp; 3 dagar Garanteras: Inga fratande tvättmedel.
, Extra fin.
.
.
, mangling.
-.
. '
'
j e u r e, för attarivanda.ett milt ut- tryck, och vad som till slyt fick .kom- - ma fram, ' var blott en blek.
avglans.
- av ' den ursprungliga .idén.
-.
- De första åren eftei.
rösträttens in- - förande höll sig Anna Whitlock mera.
i bakgrunden; dock.
stod hon fortfa-.
rande alltid redo att hjälpa med sin.
.
.- rika erfarenhet oah si4 insikt om.
vad situationen i varje-särskilt fall, krav-.
.. d &amp; Nar Anna Wicksell gick bort i febr: 1928, och rosträttskommittén, .. &amp; n bildats efter L.: K-, P.
R:8 upp-: lösning, stod utan ordförande, då.
.
.
tänkte ej Anna Whitlock p &amp; ' att hon -.
kunde vara trött och ha .ratt att hålla r: sig undan, utan för att fullföija s i n &amp; lidna vans verk, tog hon Ater på sig ordförandeskapets börda.
Hon kallade då till.
sig.
sin forna:sekrete- - rare, Som Var mycket ovillig ' att e ' fter.
-.
flera års overksamhet.
åter,heida.i ak- tiv tjänst, men som gav sig helt för ' Anna ' ~.hit-~~k~ o &amp;:.
t h r du förstås att jag har.
lagt dig på sträck- ...
bänken och sagt: du har .din.fria vil-.
ja! "
Visst hade hon det, hon var oemotståndlig med sittvam&amp;hj&amp;ta,.
sin huqior och sin s j alvironi.
.
.
.
- Dessa sista &amp; r av samarbete ha va-.
.. rit en tid avdugn och harmoni både - inåt och utåt, och det ä r mig ära och én gladje minnas .demt g röst- Planerna P &amp; u ~ ~ l ö s n i n av.
'.
rattskommittén hade länge varit up- pe, och Anna Whitlock hade sjalv.in-.
tresserat och aktivt deltagit i disku- terandet av det sista cirkulär, som ut- sändes.
Kanske hade.
e11 och annan: förut tänkt att kommitt &amp; gärna kun-: de fortleva - Anna Whitlocks död innebar ett så bestämt slut p &amp; e t t ske- de av den svenska kvinnorörelsen a t t vi alla mAste kanna: det gamla .är för- gånget, det har fyllt sitt värv.
Att detta varv fyllts med heder ar icke minst Anna Whitlocks förtjänst.
Stockholm juni 1930.
- ' ' ' ' ' ' ', #. '
' '.
.
ESTER BRISMAN.
: v.
: svenska kommittén feg interna- tionellt röstr.ttsar.ete upplöste Nar Landsf öreningen f ör khnnans politi.ska den 29 mars 1921 för, ista efter att malet för dess strävan uppnåtts - samla- des till centralstyrelsemöte, gällde det att behandla-frkan om förening- ens avveckling.
Det- enhälliga beslutet blev att överlämna landsföreningens: internationella funktioner, vilka ju sedan den egna.
rösträtten erhållits .utgjorde resten av föreningens upp- gifter, till en kommitte, som fick nam- net S v e n s k a K o m m i t t é n f ö r I n t a t i o n e l l t R ö s t r ä t t s- a r b e t e.
Denna hade att fortsätta och upprätthålla L.
K. p, R: s arbete inom den Internationella kvinnoröstrattsalliansen, och.
i kom- mittén invaldes 50 av L.
K.
P.
R:s mest aktiva medlemmar.
Sedan 1921 .äro de svenska förbh- delserna med Internationella kvinno- röstrattsalliansen förändrade.
Medan dessa vid den tiden uteslutande uppe- - höllos av röstrattsföreningen, är nu- me, Sverige.
representerat i allian- sen av såväl Frediika~Bremer-För- bundet som Svenska Kvinnors Med- borgarförbund.
En upplösning av rösträttskommittén av 1921 har, va1 .huvudsakligast av denna grund, un -- der senaste åren föremal för.
överläggning.
Den.
18 juni i år fatta-, mrn ' HANDSKAR.
.
des definitivt beslut om u p p l ö s- n i n g av ', Sv:enska Kommit- ten för hternationellt.
Rösträt,tsarbb ' te.
Vi$are beslöts att till F.-B.-F.; som redan tidigare övertagit L.
K .. P.
R:s arkiv, över1ämn.a kr.
1,000: - till en fond,: avsedd att täcka kostnaderna för detta arkivs omvårdnad, liksom av ' det nu vid kommittens upplösning även till F.-B.-F. överlämnade S.
K .. I. R.-arkivet. '
I:.
: '. '
'.
.
.. l l.
utöve; detta beslöts därjamte att till.
F.-B.-F. ' - överlämna kommitténs återstående medel, kr.
2,300: ' -, be- stående så gott som utesluende av ett influtet bidrag från Bergman-öster- be,rg ' ska qterbliuset.
Summan skall av förbundet användas # till stödjande av social "; - upplysningsverksamhet, för kvinnor, med rättighet för förbundet ätt vid utdelande av bidrag förfoga över såväl kapital som.
ränta.
.
.
-.
.
.
: ' -.
- ...
.
, 8 I &amp; rt sett ', bygg4r förslaget p &amp; hit- - e n ~ö~kikornkitt~, som tillsattes.
- den 29 juni - 1928, h a r under so?
, tills Igällande avlöningsreglementen.
.
maren.
avgi8it, tvenne betänkanden för.
de reglerade verken, men en.
hel ' och därmed fullgjort två av ' sina vikk ' del förenklingar och föktydliganden.
.
tigaste uppdrag, nämligen att.
ufreda haira ' f~reta,~its.
ve il i sak ha flera.
; gjorts.
så.
har t.- * ex. dyrtidstilläggens avveckling och revi- ' föri~ndriri~ar.
dera nu gall ' ande avlthingsreglemen-.
löneplanen helt omarbetats ooh omf at-,. '
ten samt att attgiva förslag till löne-.
t a r s u 38 lönegrader och 40 löneklas-.
.. ser, ' iarigenom vunnits dels a t t de fl+:.
.
.
.
reglering f öl: befattningshavare vid undervisningsverket.
.
Betänkandena, sta .,chefsbefattningarna.
kunnat in-.
som äro daterade den 21 juli 1930, in- rymmas under löneplanen, dels.
.
ock gå.
i serien statens ' officiella utred- att,.
das särskilda- lönetillägg utgått för &amp; sa tjänster, dessa kunnat inar- ningar i930 som n r 17 .och.20.
.
betasi lönen och befattningarna kun-.
.
Det första betänkandet innehåller f örslag till.
allmänt avlöningsregle- nat placeras i lönegrad.
De sju dyr- - mente för ordinarie tjäpstemän till- - ortsgrupperna hava minskats till .fem, samtidigt med att en större.
hörande .den civila st&amp;sförvaltningen: Detta avlönings.reg1emente ä r avsett spännvidd Astadkommits mellan bil-.
.
gälla .såväl ' kommunikationsverken, ligaste.
och dyraste ort.
Vid inarbe- allmänna civilförvaltningen, lots- &amp; h tandet av dyrtidstilläggen har man -. '
fyrstaten, universiteten och det stat- helt bortsett från nu gällande maxi-.
liga ~ndervisn ' in~sväsen~det.
Det ä r mering ' och iikasa f r h ' minskningen, endast nagra $å ännu oreglerade be- av; dyrtidstillägget for tjänstemän fattningshavakgrupper, som äro u i -.
under 25 ar.
~arntill&amp;en hk bort- dantdgna frånidess tillämpl '; ghetsom~ tagits inen i stället.
har en mindre.
.
.
löneokning vidtagits.
.
För de kvinn- råde.
.
.
. '
D ' ' ' ' ' ' '.
, * - ', ' ' ', ' I / M o d e s almon g en.
.
Drottninggatan 145, Stockholm.
Firma Gerda Janson d %.
Cro.
Innehavare: Obs.!
e ... ' E ' b b a O ' 1 S S O n och ' G r d a ' ' J a n S O n (Eahieraa 1904) Efter: l oktober ändrad adress: Biblioteksgatan 11, 1 tr; a '.
Obs.!
,,
liga tjänstemännen f &amp; &amp; lAr ' kommit-.
ten, ' att de nu skola ' erhalla sista ål- derstillägget inom ' resp. löneklass, I varigenom upphäves skillnaden i - 1öne- -.
ställning mellan manlig.
och .kvinnlig tjänsteman inom samma lönegrad.
Härigenom har ett viktigt steg tagits -.
för en rättvisare löneställning för de.
.
.
kvinnliga bef attniqgshayarna.
tt för ' civilförvaltnin&amp;ns tjänste-:.
man viktigt ' f örslag.
är- ' att ' den f ria.
sjukvarden, som himlls huvudsakli- gen tillkommit endast kommunika- .- tionsverkens tjänstemän, skall ut- sträckas till alla t j ä n s t q ä n.
Emel- lertid f öreslas .den inskränkning i nu.
gällande förmån, att läkemedel, spe- ciilistvå~d.
m. m. skall till hälften gäl- &amp; as av tjänstemannen .med undantag.
.
betriiffande olycksfall i tjänsten, då hela kostnaden fortfarande gäldas av.
.
statsverket.
Slutligen ' h a r - ganska stränga be- ' stämmelser införts angående.
rätten att innehava bisysslor, främst den a t t.
för Varje bisyssla, däri inräknat - även - varaktigt.
eller mera tidskrävande tillfälligt uppdrag samt yrkesmässigt.
bedriven verksamhet, skriftlig anmä- lan skall ingivas till vederbörande- '.
myndighet.
Prövas bisysslan.
invekka hinderligt för statstj.änstens utövan-.
. '
de skall förbud härför meddelas., Mot olika delar av korhgitténs för- slag har reservationer.
av&amp;its dels av 9 av ko&amp;itthns ordinarie * med-.
lemmar, dels ay större delen av de till-.
fälliga ledamöterna .. Beträffande rät- ten för kvinnor till sista ålderstilläg-.
.
get inom - resp. lönegrad har ' emeller-.
-.
.
- ' ' '. "
- tid endast en ledamot anmält reserva- tion.
Det andra betänkandet innehåller f örslag till lönereglering f ör bef att- ningshavare vid shväl det .statliga som kommunala undervisningsväsen- det.
Beträffande de statligt anställda föresl8s att allmänna avlöningsreg- lemente skall bliva gällande för dem, medan ett särskilt avlöningsreglemen- te i huvudsak lika med allmänna av- löningsreglementet skall gälla för de kommunalt anställda lärarna.
Kommittén har ansett det lämpligt att införa lärarpersonalen under sam- ma lönesystem som statens övriga be- fattningshavare, med lön efter dyr- ortsgruppering, avdrag å lön vid tjänstledighet, skyldighet.
att betala ersättning f ör naturaf örm.åner etc. För de kommunalt anställda lärarna innebär f örslaget även ett f örbud f ör.
kommunen att utgiva till lärarna kommunala.
tillaggslöner för ordina- rie tjänstgöring av viss fastställd mi- nimitid.
Det mest anmärkningsvärda i för-.
slaget ä r att manliga och kvinnliga lärare med samma arbetsuppgifter placerats i olika lönegrader .. I all- mänhet har kvinnlig lärare i läsäm- och nen placerats 3 lönegrader i övningsämnen 2 lönegrader lägre än motsvarande manlig lärare.
Kommitthn motiverar sitt f örslag huvudsakligen med att % allmänna ar-.
betsmarknaden kvinnorna ha lägre löner och att kvinnliga lärare hittills haft lag &amp; löner än ' manliga.
Den an- ' ser att 1925 Ars beslut e j innebar nå-.
got steg i - riktning mot: genomföran-.
.
Befattningen inplaceras i löneplanen '.
.
: de av den-s.
k. likalönsprincipen.
' In- i viss .l&amp;egrad efter.
arbetets a r t och.
placeringen å lödeplanen skedde näm- - åriavlöningen minskas eller ökasamed-.
ligen i huvudsak efter den dittillsva-.
3 ' % för ~arjeveckotitn &amp; som tjänst;.
rande lönesattnifigen utan hänsyn till, .i göringen understiger _.
.
, resp..
överitiger: -.
arbetets.
art; Kommitt6n.
yttrar.:.
3 0 veckotimmar.
',.
.
...
.
,.
- ...
.
" Teoretiskt kunba man innehava aven; ~ o h i ~ i f t é föfbydar nj lärardag: de lagre .bef attriingarna och, kvinnof arbbetsGd:i, ' allmihhet skall ndgot; u &amp; de högre men i pjraktiken raknar .man .. ' .iikas genom att minimiantalet lastim- .. med som regeI,.
att de forra skola ' in- mar.
ökas med en och maximiantalet,.
.
.
.
.
.
.
.
. '
- hava ' s ' &amp; kvinnor, de senare av: m8ni '. '
- med .tvii timmar.
.
...
.
.
.
.
.
.
.
.
En dylik fördelning f6rutGtter man lirariiina., .. skall.
åvagabringas genom.
rekryte-, .. o &amp; kvinniig larare med s. k..
ad- .-.
:.
.
.
rings-.
och ' bef ordringsvasendet.
.
.
Ind; j,&amp;&amp;kQfipete&amp;+ f &amp; eslår, komiittsn.
.
_ ' _.
_.
.
om underyisningsvasendet torde man endast ' ski11lna.d ' ii begyn~else1ö &amp; %en.
ej lämpli.ge~ kun; n ?.
f ö ~ f a r a på samma däremot ' samma .slutlön.
Således skal!
satt.
Fö.r beford~ingar galla ' har me % endad kvinnlig lektor komma att f å uteslutande ekihensmer~tef och hnd; ekonomisk nytta av sin kostbara aka- r a teoretiskai.k$dlifikationer, till följ d .aemiika: 3ibilgning.
,.
.
.
.
.
varav ' det ' t@ppeligen låter Sig göra En, ' nyhet i anställnin@f orhållarr-.
att genbm.
-.
.
;.
rekrdtering - och be ' fördran bena ar ' att icke-ordiiakie.
lärare k h i uppdela hanlig: i och kvinnlig arbets-.
anstal1as " såsom extra o&amp;nar !ie och. '
kraft på ' olika / avlöningilägen, ' som däfigkrj ' om f &amp; &amp; tt till u p p f l y t ~ i g motsvarar den allmänna, skillneen .i löneklass $ t e r resp. 3, 6, 9, 12 och.
1.5 ' vardesättning av manligt eller kvinn- års tjänstgöring samt ' till bibehållan i - ligt arbete. "
de.av: större delep a v lönen, vid sjuk ..
. '
Kommittén föiutsätter att familje-.
.
' dom m. fl.
.förmåner. '
.
.
.
pensionerhg aY de kvinnlig$ ' lärar-.
.
Mot.
det: avgivna förslaget h&amp;,.
* e-.
.
nas .efterlevande sker efter enahanda-.
se-tioner anförts av sju av kom-.
grunder och aggiftsberakning, som hittills tillämpats, under det att be- mitténs.
elva ordinarie medlemmar.
.
.
.
träff ande övriga befattningshavare s a y t särskilda yttranden av,givits.
ay '.
.samtliga tillfälliga ledamöter.
inom.
den ' civila ' f örvaltningen kvinna Vad ' särskilt lika-lönprincipen an;.
har att erlagga enahanda.
familje- pensionsavgifter som man.
i samma * går, har a v såväl d e tillfälliga leda- möterna, rsktorerna Marianne Mor- - ', lönegrad.
- Beträf fande öMingslarare föieslås ner och kria.
Sörensen samt ämnes-.
.
ett nytt, system: för avlöningens ' be- lärarinnan C r e t a Stendahl, som av ' raknande f ör sådana: lärare, ' som ej r kn&amp;er&amp;knad, ordinarie - - ledamot, hava 30 veckotimmars * t janstahring.
f ' ramföes krav p &amp; full likitälligh6t. '
', ', I I. '
#, - ' ' * s e ' '.
seminarieut.ildad '.
,, I r * ' ' ' ' I, ':,, ' n s ' ' ', ' ' '., 7 p - -.
.
- - - - - p ~ a m i k r a d d e r i -,:.
och ~lantiingss@mnad.
, Tegnérsgatan I 11.: Stockholm.
- Tel. ' 95 81 (HAIlplats för ~,~årvagnslinj ' e 1 o. 6 samt busslinje 55.)
Emottager beställningsarbete å all sömnad som hör till!
l: sta klass damskräddeii och klänning$ateljé.
Väl jort!
aibete och humana pris&amp;.
VÖrd$amt Ruth O b r t $ ~ n,.
satta - viir.de aci ar e ' som ';, h ett vackert vHI- - '.
,.
- gjort .arbete, pri-.
ma ' materialier och likväl billiga.
priser, böra - ' .. 1amnn.sina böck.er .till inbindning hos.
-. '
K A R L: J O N S S O N S: B O K S I N.
D E R I. '
Nor.rlan ' dsg.-,B.
- .STOCKHOLM.
.
' Tel.
187 00.
.
. '.
170.
.
.
.
.
HERTHA mellan manlig och kvinnlig - statligt Stockholnwkretsens Fredrika-Bremer- anställd lärare.
- För lärare vid andra ' komikrunala Fredrika-Bremerskolans ihösttermin ingår undervisningsanstalter - an folk- och med sina aftonkurser,.
med småskola samt vid folkhögskolor har .gen den 15 septembV begynnelsedag.
.
undertecknad föreslagit att skillnaden Kurserna omfatta som förut 12 veckor med mellan manlig och kvinnlig .sku &amp; v a dubbellektioner en &amp; ng i veckan, kl. 7-9 en lönegrad, vilket för des- e. m.
Av@ft för kurs är h.
1 8: - och.
ra lokalen Klara folkskola. '
sa lärare närmast motsvarar lika lön.
.
Fröken Gina Leffler leder en kurs i A l l- P &amp; gr.und av gällande bostallsordning a n k o n s t h i s t o r i a - u n d e r 1 8 0 o- har nämligen den manlige läraren.
t s i e t odi en i s v e n s k i i t t ' e r a t u r större bostad an den kvinnliga och o m k r i n g S e e l s k i f t e t.
Fru Alma enligt kommittéf-jrslaget.
för Faustman och fru Ester Trolle ha sam van- ligt k u r s e r n a i e n g e l s k a, på olika denna förmån hava ett större -.
avdrag stadier, Madame Rig- å sin lön än .den kvinnliga, likas8 har Sahlin k u r s e r n a i f r a n .s k a. An- han ' att erlggga större avgifter för mälningar kunna annu .. niottagas.
; sin f ami1 j epensionering, - nämligen 3,6 % av sitt eget.
pensionsunderlag mot att lärarinnan endast; erlägger ' e. '
,, ' l / s.
%. '
Beträf f ande f olkskollararek~ren - har på grund av statsfinansiella skal siival ö v e r l ä r a r e.
~ e d v Norgren i~ som undertecknad för.
närvarande.
f r h - tritt likalönskravet, men yrkat på att skillnaden mellan manlig och kvinnlig lön endast blir 2 lönegrader.
Förslag om.
2 .lönegraders skillnad framföres .även av f olkskollärarekårens shväl or- dinarie som tillf alliga manliga leda- möter .. Samma skal som har ovan an- ' förts for en ' lönkgkds skillnad för andra kommunalt anställda.
lärare galler aven.
denna lararkar.
.
BERTA K6ERSNER.
B e r i k t, i g a n d e.
Genom förbise- ende uteslöts i min artikel L ä r a r i.n n e- utbildningen vid ' de högre s k o 1 o r n a i Herthas juninummer en uppgift om lönef örmanerna f ör ordinarie ämneslärarinna vid kommunala mellansko- lor (resp. flickskolor).
I lönen ingå bostad och bränsle eller kontant ersättning där- för till ett belopp av minst 350 kr.
Denna ersättning uppgår t. ex. i Stockholm för närvarande till 1,960 kr.
.
- ESTER DALSTRÖM.
(Hiss).
STOCKHOLM.
- - Mottagning efter: överenskommelse pr telefon 8 19 80.
Sveavagen 102, 2 tr.
.
.
f '.
.
.
.
.
i.e n k o n g r - e s s..
1.
.
. "
Herthai junihummer gavs en liten mamhoppades att i dessa länder snart första, hastig presentation av h- vara fiirdig med bildandet av förbund,, - ternationella Kvinnoförbundets eller, vilka .kunde tiäda i förbindelse med som man i.förkbrtniqg ju kallar det, den.
stora kvinnointernationah.
Re- ' I.
C.
W: s just då pågående stora f e m dan- nu hade man mera inofficiella.
representanter från ldessa 1.an~de.r med ' årskongress i Wien.
vackrare.
och,.
.
vänligare k&amp;de väl aldrig den mång-.
på - bongressen.
:.
.
.
besjungna stad &amp; vid Domu visat sig -.
E n l h g rad internationella organi-.
:.
.
.
an den gjorde under.de tv &amp; vArveckoi sationer hade ocks % sant representan-.
.kongressen varade, den .. sista veckan ter.
Särskilt h jartligt välkomnad var.,. '
i maj och den forsta i juni, då syrener det märktes tydligt, ordföranden; för.
och akacior, annp icke hunnit blomma ~ i i t e r r i a t i o n e l l a f o r e n i.
n g -.
u t, medan st8de.n ångade av den ljuv- e n f.,ör.
.
i ö s t r ä &amp; o ' c h l i k a p. '
m e i t b Ö, r g.
a r r ä t t; den sympati-:,.
ligaste högsom$narvarine.
Seda ' n .centrdstyrelsen hållit sina.
ska ooh populära Mrs.
Corbett Ashby.,.
.sammantiaden,: vilka började redan vida &amp;.
märktes f,rök&amp;n h art ha.
.
den 23 maj, och de olika permanenta ~ u n d t,.
. '
representant.
för.
.
1 n-.
s p e c i ~ 1 k o ~ i t t &amp; r n sammanträtt a f ör. '
t e r, n.
a t i ' o n e l l a a r b e t s b y r å n att utarbeta och sammanjämka de re-.
i Geneve,; prinsessan Gabrielle Radzi- solutionsf örslag, som skulle f breläg- vill,.
vilken.
' representerade N, a t i o- ...
gas kongressen: öppnades de egentli- n e r n a s F ö r b u n d, m. fl.
andra, ~ a p ~ o r t framlades er av olika funk- ga mötesf örhandlingarna på morgo- nen den 30 maj .i en.
av .det gamla tioharer iriom.
I.
C. W., och halsningar ".
Hofburgs.
största salar.
Lady Aber- ' framfördes från representanterna för.
deen halsade kongressdeltagarha väl- alla de internationella organisationer, ' vilka låtit sig representeras på kon-.
komna- på sitt värmande, hjärtliga - satt och redogjorde därefter för I.
C. gressen.
- W: s laqdvinningar under ' den ' fem- " Vad beträffar s j älva konpressar- årsperiod, ' som gått efter det senaste betet.
upptogs - tyvärr maste man ' mötet i ~ a s h i &amp; t o n 1925.
I Litauep saga - en alltför stor del av de del- hade ett.
nationalförbund bildats och tagandes tid.
och intresse av valfra- anslutit sig, och i Sydamerika hade gor.
Även frågor angående vissa stad- tre förbund, Peru, Bolivia ' och Brasi-.
geändringar togo mycken tid och ' lien, sökt och erhållit anslutning till mycket .intresse i anspråk, h &amp; det I.
C. W. I Turkiet, Albanien och Ja- ' arbete, vilket ' nedlades .härpå, kan .. -.
pan hade ett.
storartat organisations- icke anses forgaves, då det nämligen, arbete bedrivits, bland kvinnorna, och 1edde; ' till vissa.
stadgeandringar möj-.
.
I ',,. '
n ', ' ', ', ', ' ', ' ' ' ', ', I I Har Ni.
i Då Eringa TOGAL-tab-; - letterna hjälp på.
nAgra få minuter.
Rek.
aviilca- I Huvudm I värk?
C re.
Finnes på apoteken och, O: 85.
Kr.
2: 40 A, ~ o ~ u i i s ~ ~ a t 3 s 8, e Stockholm m Tel. 206,182 Bost.
312946
.
.
.
1 72.
.
HERTHA, liggö&amp;de ett lugnare ?ch mera.
sak- ligt.
arbete för framtiden.
'.
Till ordförande om~aldes.
- Lady Aberdeen, och bland vice ordförande- na, .. vilka är6 åtta, hade Sverige den framgången att f % en av: sina.
kandi- dater, nämligen dr. Ingegerd Palme, invald.
.
.
~, ö r s l a rörande- ~ e ~ stadgeändringar och administrationen i ovrigt voro, som.
ovan nämnts, ganska manga.
Bl.
a: beslöt man, att I.
C .. W: hadanefter skulle hålla sina kongregser vart tredje i stallet för förut vart femte %r.
~xekutiven skall sammanträda dels i saFanhang med varje kon- gress och dels en gång under den tre- åriga mellantiden mellan två kongres- ser.
I förbigående kan har namnas, att kongressen.
antog .. en inbjudan från Svenska Kvinnoirnas National- förbund att hålla nästa exekuti8möte i a to ck ho lm 193.2.
Nästa k o n g; e s s däremot beslöt man halla i paris 1933, sedan vanliga inbjudningar: fran Pa- lestina och Rumänien.- tacksamt .av- böjts.
.
.
En administrativ keforni, &amp; m mås- te hälsas med tillfredsställelse,.
var den, att styrelsen för I.
C. W. samt ordförandena och vice ordförandena för dess permanentam kommittéer ha: danefter skola väljas blott vid v a r- a n n a n av de vart tredje ' år %ter- kom ' msande kongresserna.
Detta sak- r a r ett lugnt och uteslutande, på sak- fr %gor inriktat arbete.
under Atmin- stone den kongress, då val.
icke skall ske, .Ordforande för I. '
C. W. skall icke.
kunna omval jas mer a n en gång; Ingen skall således kunna behålla ord- I. '
-- förandiposten för mer två valpe- rioder, d .. v. S. f0.r mer - an samman- lagt tolv %r.
P % förslag av fredskommittén an- togs en resolution om att de olika na- tionalf örbuntden skulle göra - allt vad de kunde för att förmå sina respek- tive regeringar att tillsatta aven kvinnliga medlemmar och experter i de delegationer, som sandas till Na- tionernas Förbund och till Internatio- nella arbetsbyrån ävensom till förbe- redande kommissioner och komittéer.
E11 resolution antogs också.angående nödvändigheten för kvinnor över hela världen a t t föra en bestämd avrust- ningspolitik och driva en energisk och systematisk propaganda för en sådan politik.
Man önskade också, att natio- nalförbunden i alla länder, ' dar sHda- na förbund finnas, skulle högtidlig- hålla en viss bestämd fredsdag.
I lagkommittén intresserade man sig för friigan om en särskild och ra- tiondl registrering i respektive lan- der av f ami1 j erättsliga data r6rande varje medborgare, och man beslöt att ' göra j amf örande internationella stu- dier ang %enbde hur detta problem lösts i de olika länderna.
Fragan om gift kvinnas nationali- tet väckte naturligtvis fortfarande det livligaste intresse, och M:me Vé- rone, ordförande för lagkommittén, redogjosrde för denna ' frågas öde vid den internationella kodifieringskon- ferensen i Haag.
Man-beslöt att - under artiga betygelser om tacksam- het över vad denna konferens givit - dock uttrycka sitt livliga beklagan- de över att Haag-konferensen icke, .Dr.
M e d.
J.
M C ~ L L E R, Homöopatisb Praktik, Stockholm 4.
Mott.
10-1, 3-5, Sönd.
1-3.
T. V. 363.
Birkagatan 10, III (hiss).
.
Stockholm.
FörfrAgn.
i f r h landsorten, besvaras aven.
.
- - I.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
-,.
.
h &gt; -.
.
a,.
.
.
.
I.
.
. '
'.
-.
.
.
.
.
.
.
.
BERTHA.
;[.
.
.
.
... '.
.
.
.
(.
I.
.
l.
.
.
.
.
.
47.3,..
.
.
.
.
.
*.
g i f t kvinnas s jklv-.
Detta äm &amp; brukar ' ju; inom dia.
I&amp;-.
vågat .ständi&amp;h&amp;t ich likställighet med man n6s~&amp;~luningar, vara bland d e t.
.
.
: i nationalitetshanseende och .. ' enades ' mest; brännbara ..
Nu, antogs endast e11.
.
.
o m Att oförtrutet * fortsätta arbetet ~esolution giiende-ut på2att iqgen- ak-.
.
.
.p&amp;.
denna ' reform.
.. ':.
.
.
.
.
t h n.
befraff ande.
skyddslagstiftning.
.
s ag kommittén; liksom även irivand- för kvinnoi ' skulle företag &amp; av4 I; C..
.
ringskbmpittén, framlade +ven ' un-: W. ut ' ah att först den gi ' upb kvinnor;., der .livlid ' intresse ett f örslag.om ar-.
:.
.
vi1kei; aktionen ' i fråga närmast gäll-:.
.
.
bete f ö r internationella konventioner.
de;, skulle rådfrågas om len dylik ak: an@e.ride verks@illighet av domar å. tions.
.
önskvärdhet ich- lähplighet::.
n också, att frågan im.@-.
'.
.
f amiljeförsö ?jaie, som i f rammande '.
y ~ a bedit.
.
.
&amp; ras till f öremål f ö r ': '.
land undandraga sig sina f örpliktelser hihilöner.
; kulle ...
.
.
.
.
.
.
gent .emot hustrur ' och barn i eller studium.
.
.
utom aktenskap *.
.
.
En del m&amp;a allmänt hållna reso --.
Kommittén f$r lika ?o; al föreslos: !ution &amp; antogos ävenledes: S å l u d a.
fortsatt arbete f ö r kvinnliga poliser, beslöt &amp; b t a.,, @ t man i.
framtiden prganisefad kabpanj m o t bórdellvä-.
' skul+ s a m a r k t a med olika interna-.
sende.
: och.
reglementering.
i länder, i .tignella kvinnliga an-.
*.
dar sådant ännu ' finnes, samt strang-.
; ordn; a, gemensamma demonstrationer are, lagstiftning^ gentemot vit slavhan-:.
med dem etc .., .Ett dylikt samarbete: del.
Alla: dessa.
~ e s o l u t i o n s f ~ r s a$ l a ~.
skedde ju.
: faktiskt ' under den inter: '.
.
- r.
.
.
togos,.
.
;.
.
.i.
.
...
.
.
nationella kodif ieringskonf erensen i.
, Efi res&amp;tion antogs angående vik.
Haag i m a j i ' %r och v i s d e sig vara.
. '
ten av fortsatt; av staten bekostad yr- l.i+npligt och.
fniktbart.
särskilt in- kesutbildning4ven för sådan ungdom,.
.
tres&amp;rade '. '
naturligtvis .friigan.
om som redan erhbllit: avlönade '.
anställ-.
kmkrbete med den stora iiternkio-.
.. - ningar, sar&amp;ilC: uwdom arbetani nella ~rost ' rattsalliansen.
~ å n ~ hade.
,.
.
e n de, .i.
jordbruket; och för hembiträden;.
.
ju ' hoppats; att m a n snart skulle f å 1pvind&amp;ngsko&amp;ittén fick en re-.
.
.
.. till.
st %nd, eki verklig sammansmält-.
.
.
.
... solution.
.
' antagen angående önskvärd- mellan .. dessa båda jätteorgani-.
heten av ?kydd i iiespektive länder för sationer, men tillsvidare far nog den --,.
personer saknande .nationalitet.
Man na fq+hoppning Vänta.
p å sin.
underströk och återupplivade en förut lel&amp;.
tt ngra samarbete mellan dem.
.
antagen resoluti ' on Om.
intensivt ar-.
sta&lt;.
: fnoi.
bete för den öppna dörrens politik liksoli hoppas, att sty- ' gentemot yrkesbildade kvinnor, vilka relsen ' för den ena, organisationen ' - söka arbete i ' främmande länder!
.
.
s] iall sammantrads på iamma ort och Diskussioned om yrkeikommitténs å * sainma tid som styrelgen för den.
; resolutionsförslag blev, icke si5 I ång andra, '.
ävensom.
att gemensamma ...
ooh .så intensiv, som, k a n vantat sig.
koriferenskr skola kunna komma att,.
,.
-.
.
.
,. '
' " I, ' ' ' S, ' a ', - .s, s n I.
, ', d för, ' * C ' n r ', '.
d uppfy] - ' ',,,, - t, * I I.
hållas om ämnen Bv gemensamt in-.
tresse.
Ett förslag av en öiterrikiska, do-.
centen Helene Wastl, om att 1. '
~ W; skulle med alla till buds stående me- del befordra - upprättandet a * ' ett in- ternationellt f orskningsinstitut f ör folknäringen möttes av entusiasm, &amp; h - n beslöt, att ' I.
C. W-: s styrelse ' skulle formulera och tillstal1.a Natio-.
nernas förbund en dylik begäran.
I sammanhang med kongressen hölls naturligtvis en del stara offentliga möten.
Sålunda hölls bldnd A n a t ett stort möte för den kvinnliga ungdo- men under doktor Alice ~alomons presidium.
Ett stort fredsmöte hölls &gt;ocks % .den 2 juni, och vid - detta möte uppträdde åter den 92-Ariga pionia- ren inom f reds- och kvinnorörelsen, fru l hanne Hainisch, nu liksom vid det stora viilkomstmötet den 28 maj, om vilket möte jag i Herthas .. juni- nummer redan givit en liten kort be- skrivning, hälsad av ett.
andlöst jubel.
Doktor.Valeria Parker från U.
S.
A. höll sedan bland andra.
ett vä~defullt anförande om kvinnornas insats i det internationella samförståndet.
En mera privat konferens av s t h t intresse hade.
ocks %.
anordnats under, doktor Michael Hainischs presidium.
Vi.d denna k0nferen.s hölls av Sir Ar- thur Salter, ordförande för - N&amp;ioner- nas Förbunds ekonomiska sektion, ett synnerligen gediget och intressant,, f ö r d r a g om de ekonomiska faktorer- nas och intressenas inflytande p &amp; fra- gan om världsfreden.
-.
.
.
Till slut bör man icke otacksamt förbig % de m %nga exkursioner i Wien och omgivningar, som med omsorg och omtanke organiserats av de ' öster- rikiska värdinnorna.
Icke - heller fes- terna, av vilka den, som borgmästa- ren i Wien höll i rådhuset för, kon- gressen den 3 juni, säzskilt st %r för mitt minne.
Denna fest för mer.
an tolvhundra gäster i en av de ståtli- gaste rådssalar - i Europa- .var namli- gen, p % samma gång som den var ovanligt ståtlig och värdig; ändå nA- got av d ' et mest glada och gemytliga man kan - tanka sig.
Dar hade verk- ligen det oförlik-liga raljerande - Wienerhumöret slagit sig löst, och ena av Wiens gunstlingar, humoristen Leopold, skämtade vid den nattliga kabareten respektlöst med.
ministrar och andra världens stora, ja till och med.
med - kongresskvinnan.
- Nya f6nrbpnidsmed1emmanr H a l s i n g b o r g: fröken Gunh.ild Johns- son.
- S t o c k h o1 m-: f r u Stina Göthlin, f r u Elin Heimburger, fröken Jenny Lind, frö- ken Greta Rydeberg, Stocksund.
.
- P - och fotåkom- Potviirdskliniken, Hant- Rubemi Theander verkareg.
36 l.
Obs.!
Kost- O niQP b O t a S. '
RUTH STJERN~TEDT.
.
@ X0 ~jiikgysniasto.
nadsfri rådfrågn.
Kh.30766
FLlkpedsioneri.xigen '.
under revision.
, ".
.
en nuvarande svenska pensions- att den intresserade allmänheten på ä r underkastad ett tidigt stadium skall f å del av de.
...
utredning av en: år, 1928 tillsatt kom- förutsättningar, från vilka man nu-: mitt6 med uppdrag bl.
a: att under- .mera torde ha att utga d &amp; det galler söka ' huruvida iden fo,rtfarande bör att ordna inyalidiiets- och å1de.rdoms- vara grundad p &amp; försäkringstekni.ka.
försäkring &amp; jämte därmed samman- principer,.
&amp; ed uppläggande.
av en härgande-f råg&amp;.
- (: statens offentliga fond, eller annat ' system helt eller del: utredningar.
1930: 15 Socialdeparte-, " mentet.)
.
vis bör bliva gr8undläggande.
En ' av kommitt6ns första uppgifter dessa utredfiingar framgår, att,, har varit att undersöka ' Om den död-, en stark förskjuthing, av befolkhidg- -. '
lighets- och i~~aliditetssannolik~et, ens.sammmsättning har skett och är ~.
k.
~ som lades till giund f Ö r f örsak ringen .att, förvänta, i framtiden.
, ~ i ~ riat i 1913 års lag, alv erfarenheten under.
tivitet och nedganaj dödligheten .har.
de å r försäkringen varit i kraft be- haft till följd att för narvarande .vik &amp; vara riktig eller i behov av re- varje 6 5 år kommer 7,4 vision.
?
.
I. "
.persbiler ' mellan- 15-65 å r mot 11, i - Den l 8 juni överlamnades .till ko- 12 personer före l&amp;jO-talet.
För fram- ' nungen statistiska undersökningar.
tiden beräknas ' än ytterligare för- angående k f olkning ' srö,reken och in- skjutning, s ~ att.
år ' 1970 för var j e validiteten samt pkdessa undersök- personsöver 65 å r komma &amp; dast 4 i. '
nin-gsresultat grundade kostnadsbe- 4,s personkr i åldersklassen 15-65 ' räkningar för invaliditets- och ålder- beroende på vilket nativitetsanta-.
domsförsäkring, enligt olika försak- gande, som lägges till grund för rak-.
ringstekniska system j amte en genom ningarns.
Prof essor Sven Wicksells de år 1929 tillsatta organisationssak- av 1926, professor H &amp; kunnigas försorg utarbetad utred- ralad .Cram&amp;g .beräkningar i hans upp-.
nin.g angående det allmännas utgifter sats om ~ ~ ~ ~ ~ ~ och i pen-,.
~ i ~ fö,r sociala ändamål.
.
sionsförsakringen samt den av 1928 Kungl.
Maj.
: t ' har.
bifallit kommit- års.
.
pellsionsförsäkringskommitt6s.
t6ns framställning att f å trycka ovan sekreterage, byrachefen 0.
H.
U e s - angivna undersökningar för att un- son, utarbetade nya dödlighetstabel- derlätta det fortsatta arbetet och för len, däri &amp; tagits att den nuvarande fruktsamheten kommer att kvarstå i Statistiska undersökningar och, kostnads- stort sett oförandrad, men förutsatts beräkningar utförda, av 1928 års pensions- .. en fortsatt nedgång av dödligheten, - försakringskommitté av Anna Abergsson, alla dessatutredningar resultera i an- ledamot av kommittén.
D försakringsldgen ',, ' ',,,, ',, ' ', ', DAMER DAMUNDERKLADER j AmNTUR!
A.-B.
~ r o d l e r n a H e d i l i, Birger larlsg.
3, Sthlm.
Välkänd speciaifirma f6r i silkemilanaise, charmeuse, milanaise, etc. KVALITETSSTRUMPOR i helsilke, silke, (linaie, ylle) linne, trad, etc. m. fl.
damartiklar.
engagerar ett ntindre antal ombud nu till hösttkisonge " f ö r försäljning direkt tiil privatpersoner.
Angenäm, Iiittskött och lönande syssla för affarsintresserade damer.
tagandet att antalet personer i de ak- tiva åldrarna 15-65 å r.
så småning- om blir allt mindre i förhållande till antalet personer i åldersklasserna.
över 65 år.
Den beräknade framtida befolk- ningen i Sverige skall tillsvidare till- växa och nå sitt maximum .. år 1960- med 6,7 millioner personkr för .att därefter börja avtaga.
p et kvinno- överskott, som för närvarande före- hållande till mannen.
f ör åldrar över.
50 å r enligt den nu uiirbetade död-.
lighetstabelle~a~endastmnkringhälf- ten så stor som enligt den av ålder- domsf örsakringskommittén använda för beräkningarna i 1913 års lag.
Att en fortsatt nedgång av dodligheten.
ä r blide möjlig och sannolik grundar sig på den omständigheten; att tuber-.
kulosen, som alltjämt ar den domi- nerande dödsorsaken u-pp ' till 50 års-.
finnes med 1036 kvinnor .p % 1000 Aldern, befinner sig i rask tillbaka- man, kommer så småningom att för- svinna och efterträdas .av.
ett under- skott.
År 1935 uppvisar 1019 kvin- nor på 1000 man och i s h t e t a v 1940- talet torde man kunna v&amp;ta lika många kvinnor - som man för att i slutet avdetta Arhundrade hava sjuri- kit till cirka 978 kvinnor på 1000 man.
Denna förskjutning mellan an- talet man och kvinnor inom befolk- ningen, som a r beroende av de nativi- ' tetsantagande, varpå räkningarna ba- serats, beror i själva ' verket p &amp; den.
akning av mannens medellivslangd i förhållande till kvinnornas, som .ägt m m under de senaste decennierna.
Den av ålderdomsf örsäkringskom- mittén för 1913 års lag använda hy- potetiska dödlighetstabellen utvisar en väsentligt högre dödlighet %n erfa- renheten intill 1925 bekräftat.
För Aldrar över45 å r har mihnens döld- lighet avtagit .starkare a n kvinnor- nas, vilket innebä,r att den - skillnad mellan mannens och kvinnornas döds- risk som ti7digare funnits numera hAl- ler på att alltmera utplånas: Kvifinornas underdödlighet i för- gång.
-.
- ' - a '.
.
Såsom från kvinnohiill å r 1912-13 framhölls, skulle mans och kvinnors medellivslangd alltmer, komma att närma sig varandra, vilket av erfa- renheten ' besannats.
Ävenså - har det visat sig att den invaliditetsrisk; som antogs högre för kvinnor än för man och som grundades .på erfarenhet i: 1906-08 års tyska invalidförsakring, var överdrivet till kvinnornas nackdel.
De ha icke motsvarat förhållandena i vårt land.
Vissa uppskattningar, som under senare å r verkställts med ledning av pensionsstyrelsens erfa- renhet.
ha visat att ifrågavarande ta- - beller - särskilt beträffande kvin- norna - givit ett avsevärt stö.rre an- tal invalider i åldern under 67 å r an som faktiskt föreko.mtnit och så1.unda varit behäftade med en betydande sakerhetsmariginal.
Förklaringen till att den beräknade risken visat sig högre an den verkliga beror troligen delvis d b p å att de använda tabeller- na motsvara erfarenheten från en in- validitetsförsäliring, vars klientel -.
såsom fallet a r i Tyskland - utgöres i - E V Q 6: &amp; - ' I 1 e m ' a n, Specialisf v,s,aplig skentje * svårird Paraffininjeklioner.
Modern ansikfsbeOandling, Plasfiska operaiioner ufforas av kirurgen D:r Kupp, U Sfehaco - Kapps injekfioner, diafermi o.
massage f or klena personer.
Droftninggafan 81 A, S f o c k ~ o l m, 11-5.
Tel. Norr 34 41
av enbart lönarbe$ar,e, för vilka inva- Iiditetsrisken mö j ligen .är högre än för befolkningen i dess helhet.
. '
.
.
n i k g $-d ö d l i ' g h e t än ålderdom &amp; f 6rs.äkringsk~mrnittén~ tabeller.
,. '
.
, .En utredning a&lt; koktitaden för oli.
Enligt vad den !€i$-eliggande under- J &amp; system av föFakring,.
fördelnings-, sökningen givit till ' resultat hak inva- kap~talt&amp;kning &amp; och ' liditeten bland den manliga befolk- sysieicn efter de nya.tabellerna, har ningen i åldrar ' upp till 45 år varit ' verkstallts ävensc &amp; ' en utkedniqg om- större an som frarnghr u r &amp; lderdoms- pensibn&amp;agarnas förhallande till.
fat-: försakringskomm~tténs aqtaganden.
tigvåden.
a t a:.
hakars avgiftsp&amp;- ' För högre åldrari a r däremot förhål- .sioneiing ä r underkastad en utred- '.
landet .omvänt.
V @ deh .kvinnliga be- .,ing i enlighet med den av kvinna:.
folkningen beträffar visar undersök- föreniigarnas i ivel el^ ningen genomgåe~ide lagre invalidi- till Konungen av december 1926 tet an som tidigate antagits.
I åldern ' påyrkade omläggningen,,.
30-50 å r utgör den cirka två tredje- " akta makars pensionsavgifter böra delar och dareftei.
mindre än hälften grundas .. på halftefi av makarnas g + av ålderdomsförsakringskommitténs, mensamma inkomst &amp; h,paförai man SOmligger till i r u n d för 1913 å r s lag.
' .O &amp; hustfu med lika belopp.
.
.
,.
örh hi il landet mellan männens och ~ u ~ ~ ~ i d, resultat ~.
kvinnornas invaliditetsrisk.
avviker.
komma att, .i omläggnifig.
icke ' obetydligt f rån, Å. F. K: s: p &amp; tysk av försakringen därhän .att,.
, erfarenhet grundsde.
antaganden.
Så- icke såsom, nu erhalla endagta av &gt; J ', ' f utmynna lundahar för de Y n g r e å l d r a r - vad banhen erh&amp;lla för sina avgifter,, n a - uppåt 404irsåldern - i c k e, tt statens bidrag till de försakrade.
n å g o n ' 1 i- F h e t m e l l a n komma a t t efter i,amma grun- m ä n n e n o c ' h k v i n n o r n a s deraoberoende om pensionstagaren +r i n v a 1 i d i-t e t s r i s k k u n ii.
a t, man kvinna och a t - avgifterna makar komma att inbetalas p å v i s a s., Från .4) .årsåldern vi; för sar sig kvinnornas invaliditetsrisk efter andra grunder, äro tilltaga hastigare än mannens så a t t Som annu icke upptagits.
Endast de densamma vid en: ålder av 65 å r över- .vetenskapliga un,dersökhinga+na före- #.
stiger mannens med 46. %.
ligga och dessa utvisa ätt kvinnorna g&amp;ndtabelle,r, som härletts erhålla ' för litet för ' sina avigifter, &amp; t De för pensionsförsäkringsko~mitténs, .de hade ratt, 1913 då de ansågo a t t kostnadsb&amp;äkningar, uppvisa i g e- den tyska invaliditetstabell som an- n o n i s n i t ' t l a g r e i ' n v a l i d i - .vandes icke var tillämplig för en.
t e t s r i s k; ' l a g r e i n v a l i d - svensk folkförsakring. "
.
.
d.
ö l d l i g h &amp; o d h ~ l ä ~ g ~ e b ~ f o l k Fö.rden, ' sornl !ik$omjagans&amp;tatt.
-.
,.
, ' nya, Fråga: Med vad skall jag göda mina krukväxter? '
I $ V M: ~ämplig&amp;t med Lotull, idealnä- ringen f ör växterna!
Rekvirera matis- från.
tillvekkarne.
~erniskz~ekn.
fabr.
' Klippan, KI {ppan, som sänder dy-.
likt portofritt.
i (Annons.)
, a ' ~ u l ~ ~ ~ h - ~ i u &amp; ko.
; r h l.
u ~,.
.
.
t, .. s ~ t a o .. = i m h orgsg.8 t h o ~ n r
.. l78 HERTHA L C.
W: s styrelse kommer - även a t t vid en O b 1 i g -.
a t o r i s k forsakring bort uppläggas efter en för hela- f ö r s - denna tid sammanträda i Geneve-och utöver m e d l v a r av denna väntas samtidigt en ringsstocken gemensam risktabell, har del ordföranden för landers national- utredningarnas ' resultat till kvinnor- förbwid inträffa där.
nas fördel icke samma betydelse.
För mig a r det självklart, oberoen- de av dessa för kvinnor och man s&amp;- skilt.
uträknade risker, att en o b l i- gatorisk f olkf örsäkring H&amp;lsingborgskretsensnybildk icke f å r göra mannarniin för någon de diskussion&amp;lubb hade den 81, mars sin - kategori försäkrade, vilket s y s t e m som än kommer &amp; t följas.
'.
.
- ANN ' A ABERGSSoN * ' ' ' '.
i Geneve0 första sammanträde.
Efter att hava råd-.
, Under innevarande september månad har International- Council of Women en egen tillfallig byra i Gen6ve.i Ateneum.
Den a r avsedd a t t utgöra ett I.
C. W.-centrum, en mötesplats för de internatkinella förbunds- medleinmarna.
!Sarstkilt har man tankt sig att under .tiden för Nationernas Förbunds session nu i september ett stö.rre antal ut- Iändska gäster komma-att samlas i Geneve, och det ar för dessas nytta och kramad byrån öppnats.
Man hoppas aven kunna för- skaffa en del biljetter till N.
P.:s samman- traden, vilka skola Itillhandah %llas medlem- mar.
h a g a t om och uppdragit linjerna för klub- bens ve~ksamhet - diskuterade medlemmarria frågan: " Hur här biografen inverkat på det moderna livet? "
Vid saunmmtrade den 12 maj förekom d i s kussion om inrättande av " ett kvinnornas hus " i Hälsingborg och e t t fingerat folk- skolestyrelsesammanträde.
Den 21 maj fingo kretsens medlemmar tillfälle a t t bese Vanföreanstalten, vardan- ' stalten Nyhem och Vanfö.reanstaltens sbl- hem.
Efter ett instruktivt, orientera; ?de anfö- rande av doktor Carl Hdmdahl fingo de intresserade besökandena under hans och föreståndarinnornas älskvärda ciceronskap taga del av de modernt inredda, mönstergil- la anstalterna.
Den 27 maj mottogos Fredrikorna gas &amp; f r i t t % Hälsingborgs stads barnhem i Rå, vars föreståndarinna visade det nya, F- liga hemmet och dess sm % skyddslingar.
~ i d s w f f @ t den svenska kvinnorörelsen.
utgiven av F~EDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
.,.
.
.
.
Redaktör: E l l e n .l (le; rnan.
-.
.
-.
.
C .I .. Samtliga förbundsmedlemmar erhifia tidskriften-] Icke-förbundsmidlehmat prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhari&amp;l, ~risif6.r postifpplaga: 1.11 i r kr.
6:5Q 119 år kr.
3:5Q 114 ' år kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktqn och expeditron: 48 ma- rabergsgatan, Stockholni.
sto redaktions tid: tisdagar ich: jreda&amp;, kl, 1-3.
Tel .. Norr 48 50 .. 27 62.
Expeditionen: kf.
' 11-4 varje &amp; kend+.
.. -: .Tel.
Norr .48 60.
27.
62.. '
' ' Siiilskap &amp; - Barnavårds ut- bildnin&amp;mstalt.
Städshagen.
-.
.
: Stockholm.
.
.
.
.
.
:.
i.
.
.
.
.
.
.
:.
4 d i n.
kurier .i b&amp;mviIrd .. 6 eleyer mottagas den: I: a i v,arjes manad:, Elevavgift: kr.
125 i ' mån.
: för uidefvistiing, föda och bostad.
In- tradefordringa&lt;: fullständig folkskolebildiiing.
: ' A ?~sBl+n om el~vplats ' sta1le.s till förestandarin; ' nar~,dch bör ?ara åtföljd a v frejd- och ' lakar --.
betyg?
.
i avskrift, av skolbetyg och rekoinmend.
.av trovärdig, person.
Styrelsens ordförande ar H .. K.
H.
, Pri.ti$essan Ingeborg.
- Anstaltens ', läkaye,: ' Dr '; - 4rth,ur Furstenberg.
.
.
.
.
.
.
-.
.
.
.
:.
.
.
I # '.
.
:.
.
.
på: ett effektivt ' satt _ med:.
.
.
.
... '.
:.
.
- ' 8.
-.
.
.
,.
#. "
...
- det l ' edands märket bland högfrekvcnsappa-.
.
.
.
.
.
rater ...
.
.
arbete &amp; t döva kvinnor.
Lagriing i v al !a slags klider, herr- ' kläder, linne,.
trikå, maskinstopp- .ning.
av .du !ttyg.
.
.~estall ' nin~ar av kappor, kradnin- gap, bafnkläder och all slags linne- s ö h a d;.
.
.:.
-.
, viiigjort ' a,:bete!
oder rata pris &amp;!
Öppet alla d a g a r 9-7, lörd.
9-2; '. '
.
' för: ~ b t e b o r med ~ omnejd: A; Woin, Stampgatan 54.
B. Tel. $1098.
.
-.
Representant. '
-:: Ger.
, försvinner Edra flackar på: @ g o,eo möbler om.
: Ni.anvan.der '.
r-e.n:g.
o k i n g ' sm:e.
d l ef.
;.
.
,.
.
.
.
.
,.
W hitlock.
o&amp;: he-es.
; Anna.
.
skola.
AV Si&amp;d ~jörkluhd.
.
Anna Whitlock och rikratten.
Av Esfer Brisman.
- - CLönekommitténs - betankanden.
.
Av Berfa K ~ e t s n e r.
.- - y&amp;-.
.~ Folkpensioneringen under - revision.
- Av Anna abermon ....
-.
R o l i g t sjä1v.s-tkdium!
ENGELSKA TILL HUS-BEHOV av.
.
.
.
- .-.
.
Fil; Doktor Wilh.
Uhrströrn.
Kr.
3: 50 (Norstedts) Ur recensionerna: " Vid genomlasningen av ' d:r Uhrströms bok finner man snart, att här föreligger jiist en ' modekn till-rattalaggning av principen ' till husbehov ', d. v. s. en praktisk, kortfattad, innehållsrik och gedigen.
Har rna endast papekas de utmärkta små inledningarna till lektionerna.
De äro små fö- redrag nästan, en ersättning för den levande undervisningen.
: De hava med den lätta jkrmen ett klokt och noga valt innehåll, stfangt knutet till s jälva undervisningsstoff et, och bliva darf ör en mycket värdefull- hjälp o &amp; handledning for den gå egen hand studerande.
- Boken ar en .modern bok för m o d e i ~ a mannislior med praktiskt språkbehov. ' '
S.
H. i Svensk L araretidning.
- ' - -.
ap.
verkligen en högst fangslande och uppfrieande lektyr, som härmed bjudes den bildnings- och sprakintresserade allmänheten - vim- lar.
av nyttiga råd och vinkar - och de äro icke givna p &amp; mAfA utan an- bringas alltid på ett sätt, som röjer den verklige skolmannen.
Framställ- ningen av det .grqnmatiska stoffet a r erkännansvärt fullständig - och fortskrider, pit e~mönstergillt sätt - - den friskhet och hkådlighet, var- av den präglas - - aven beträffande ljudläran ä r böken fullt up tö date - - torde även utmärkt lämpa sig för praktiska ungdomsskolor av diverse slag.
.
Lektor Arvid Smith i Sv.
Dagbl. '
' - ' Vasatryckenet, Stockholm 1930.
