# ID: svediakorp-per2898
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,552
# sentences: 1,399
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TLDSKRXFT F O R DEN SVENSICA
- - Lämnar råd v i d yrkesval &amp; t kvinnlig ungdom.
Open D o o r Internati.ona1.
En internatiokU kamporganisation för de förvärvsarbetande k %innornas.
.
ekonomiska frigörelse.
.
.
ör nag; a å r ' sedan bildades i Eng- grundas på- arbetets a r t och-ej pa ' den.
.
land en kvinnosammanslutnin~,.
arbetandes kön;.
som kallade ' sig The Open ~ o o Coun- r .. vidare, att tillförsäkra en kvinna, cil och som uppställde som sitt enda oberoende av giftermål eller moder- mål: samma arbetsmöjligheter och - skap,.
rättighet att vid varje till falle arbetsvillkor för kvinnor, gifta eller '.
sjalv avgöra huruvida hon skall &amp; ta- ogifta, som för jmän, inom alla yrken; ' ga sig avlönat arbete eller e j samtyatt och samma möjligheter till utbild- skaffa säkerhet för a t t h g a lagar ning för 0c.h tillträde till alla befatt- eller bestämmelser skola.beröva hen- ningar och yrken.
.
ne.
denna.
ratt. "
.
.
.
.
.
.
.
.
.P % initiativ ' a v.
The Open Door.
Om O D: I. f5r närvarande tyckes Council (O. D.
C.)
och en internatio- - mer .uteslutande betona och syssel- nell kommitté, som bildats vid Inter- sattasig h e d farorna av k. skydds- nationella röstrattsalliansens kon- lagar, som särskilt avse kvinnorna gress i PaFis 1926, grundades som: inoin industrien, betyder det dock in- m.aren 1929 vid ' en konferens i Ber- galunda, att.
' den förbiser eller glöm- lin, omedelbare före Alliansens kon-.
mer den .brist.
på likställighet med.
gress, en internationell sammanslut- mannen, som ännu existerar i fråga ning, The Open Door International om kvinnor på andra.
arbetsområden; ' (O. D.
I.
), med samma syfte som O. Men det ä r framför allt på de indu- striarbetande .. kvinnorna, som lag- D.
C. stiftare, saväl inom varje särskilt; ~ ~ det vid l de,+, i konstitueran,de ~ ~ land som internationellt, för närva: enhälligt fattabe beslutet skall 0.
D.
1. rande.
koncentrera sin passion för ha.
till ändamål: ' " skydd ".
.
och dessa kvinnliga arbeta-.
" att säkerställa, a t t en kvinna skall re äro ofta fattiga, jämförelsevis då-.
vara f r i att arbeta ooh Atnjuta skydd ligt eller, alls ej ' organiserade och i som arbetare p % samma sätt som en många länder ännu utan rösträtt.
U.
D.
I.
' är e j-motstandare till lag- man och att lagstiftning och bestäm-.
melser, som röra arbetsvillkor, arbets- stiftning, som avser arbetarskydd; tider och arbetslöner ävensom inträ- tvärtom, ju mer.
barfl och ungdom de .i och utbildning för yrkena, skola kunna skyddas genoin särskild lag- F,,,.
s. '
" ' O '
stiftning, ju bättre.
Och.
j u mer den vuxne arbetaren kan ' skyd- das genom sadan lagstiftning som t. ex. Washingtonkonventionen - om 8 timmars arbetsdag, ju .bättre.
Denna konvention erkänner den fara, som fackföreningsmannen.
alltid insett, nämligen att lagstadgade begräns- ningar, som e j tillämpas på alla arbe- tare inom ett ooh samma yrke, med- f öra faran av illo ja1 konkurrens.
O. D.
I. anser vidare, att inom varje sarskilt slag av arbete det nödvändiga skyd.det kan och bör beredas varje arbetare genom bestämmelser,- som giundasigpå a k b e t e t s a r t.
Att förbjuda en kvinna att arbeta, eme- dan hon a r gift, emedan.hon skall fö-.
da ett barn eller emedan hon-är mor, ä r icke ett skydd, säger 0.
D.
I.
Det a r en begränsning av ratten till arbe- te och, då det galler att förtjäna sitt livsuppehälle, en verklig och mycket - allvarlig olaginhet.
.
Ett verkligt skydd a r däremot en g o d a v l ö n i n g.
I det lilla, av O. D.
C. utgivna flygblad; varu-r det mes- ta av denna korta redogörelse a r hämtat, anföres som bevis härför bl.
a. erfarenheterna i England under kriget, då kvinnorna på allt sätt upp- muntrades inte endast att åtaga sig arbete, som vanligen ansågs olamp- ligt för.
kvinnor, utan aven att arbe-.
t a på övertid både natt och dag.
.
Långt ifrån att medföra olycksdigra följder visade sig dessa .arbetsf örh %l- landen resultera i en markerad för- bättring av halsotillstAndet.
hos de kvinnliga arbetarna - en verkan, som.
man tillskriver den battre kost de, trots ransoneringen, kunnat skaf- f a sig tack vare battre avlöning.
Det största problemet för den för- värvsarbetande kvinnan a r fattig- domen.
Undernäring a r en 1Angt all- varligare fara an att arbeta efter kl. 10 pA kvällen.
Det a r tid på att man gör klart för sig det av statistiken konstaterade faktum, att kvinnorna i själva verket äro # det segare könet.
Barnadödlighet- en a r mindre bland kvinnor an bland man.
Kvinnornas medellivslängd a r större, trots tungt arbete, underbetal- ning ooh undernäring.
Den traditio- nella sammanställningen " kvinnor och barn ", som i så många avseenden varit ödesdiger för kvinnorna som sarnhallsmedlemmar, borde man nu snart kunna slippa ifrån.
Det mest brännande och tillika mest omtvistade av de spörsmA1, i fråga om vilka 0.
D.
I. intar sin ra- full frihet för dikala ståndpunkt kvinnorna - är frågan om den tvung- na moderskapsledigheten för indu- striarbeterskor.
Jag vill här helt kort Atergiva ett bemötande, som det en- gelska 0.
D.
C. offentliggjort gent emot ett uttalande i denna fr5lga (jämte andra, berörande skyddslag- stiftning för kvinnor) av en kommit- té, tillsatt av de engelska industriar- beterskornas organisationer.
" Vi äro motståndare till den del av Washingtonkonventionen om moder- skapsskydd, som förbjuder en kvinna.
-
29 HERTHA,.
.
att själv avgora om hon skall åtaga serna stodo vanmäktiga mot arbeter- sig avlönat arbete; eller ej.
Vi skulle skorna; som smögo sig tillbaka till.
.
icke motsatta oss ett understöd, som arbetet så tidigt det var dem möjligt.
beredde henne skäligt underhåll u n- Ar 1911 kom emellertid den ' första d e r f ö r u t s a t t n i n g a t t h o n lagen om sjukförsäkring med moder-, b e s l ö t e.
l a m n a s i t t a r b e t e.
skapsunderstöd.
Redan 1913 hade an- Ett unde.rstöd under &amp; dan form mälningarna om.
Överträdelse a v be- skulle erkänna kvinnans oförytterli- stämmelsen sjunkit till 8.
Denna plöts-.
ga mänskliga rätt a t t bestämma över liga förändring gällde aven städer, som tidigare haft.
det sämsta rykte sig själv.
I alla händelser a r det föga troligt, ifråga om dylika lagbrott.
- a t t staten erbjuder ett moderskaps- Arbetsf ö, r b u d a r ej effektivt va- understöd, som motsvarar behovet, re sig det galler arbeterskor eller ar- förrän den tvungna modvkapsledig- betsgivare.
Understödet - den positi- heten a r upphävd.
Först kvinnornas va Atgarden - har omedelbar ' ver- frihet i detta avseende kan komma kan. "
att tvinga staten att erbjuda ett till- I den resolution mot tvungen mo- räckligt stort understöd.
derskapsledighet, som antogs på O. D.
Om understiidet och villkoren dar-.
I: s konferens i Berlin, f ramhöllos för äro goda, a r det föga tvivel om1.
samma synpunkter.
Darjamte under- r glädje skul- ströks kravet påatt moderskapsunder- att flertalet k v i n ~ o med le välja det alte.rnativet.
om det ' dar- stöd, .som erhålles genom något slag emot representerar något.
som a r av f iö, r ä k r i n g, e j bör vara sämre än vad ': en kvinna själv kan förbundet med skildighet f ö r arbe- skaffa sig genom arbete - om .det a r terskan att avstå från avlönat arbete; föga bättre än de många förslag, som Vid sommarens konferens antogos bara skulle ha till följd, att kvinnor- resolutioner i åtskilliga andra frågor na flyttades fr %n ett avlönat arbete i berorande skyddslagstiftningen f ör en fabrik till det tunga, oavlönade ar- kvinnor, såsom förbuden mot nattar- betet i ett vanligt arbetarhem, eller bete, arbete med blyhaltiga färger, till tungt, dåligt oavlönat arbete som lyftandet: av tyngder över en viss vikt skurhjälp - v a r f ö r skulle kvin- m. m.
Vidare antogs en resolution, vari norna välja a t t t a emot en sådan krävdes, a.tt den i Versaillestraktaten ' hjälp '?
hävdade principen om lika lön till Fakta ge stöd å t vårt påstående.
man och kvinnor för arbete av lika Förbud mot arbete under 4 veckor ef- varde skulle erhålla stöd av Interna- ter förlossniqgen blev lagstadgat i tionella arbetsorganisationen för a t t England 1891.
Lagen var och a r en genom .dess medverkan vinna till- död bokstav.
T. o. m. yrkesinspektri- lämpning, ' samt en resolution med yr-.
. '
.
P l ' ' s LOCA-VATT N g t u r l i g t a l k a l i s k t. '
Förnämlig Bords- och Hälsodryck.
hovleverantörer till: H.
Maj:t Konungen och H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
.Maj.
Kongen af Danmark ..,
30 HERTHA kande att pension och pensionsålder skulle.
vara desamma för man och kvinnor .. O. D.
1:s ståndpunkt i alla dessa frågor kan helt kort uttryckas så: vi begära respekt för kvinnorna; in- te medlidande; f r i konkurrens p % ar- betsfalten, inte en skyddad tillflykts- ort inom ett stängsel av bestämmel- ser; inte välgörenhet, utan likstallig- het.
Stockholm den 6 febr.
1930.
INGEBORG WALIN.
Finlands första kvinnliga läkare.
.
.
a r året 1929 led mot sitt slut; bort- förde döden en av Finlands märk- 1igast.e kvinnor.
Den 13 december an- dade Rosina Heikel; Finlands och Skandinaviens första kvinnliga laka- re, sitt .långa, verksahma och bety- delsefulla liv.
.
.
Rosina Heikel ' var en av de ban- bryterskor, som under 1800-talets se- nare hälft med den okuvliga viljans och den stora hänförelsens makt brö- to sig fram, dar vägar ännu inte ' kun- de skönjas.
Den, ledande tanken i hennes livsarbete var den fasta ' över- tygelsen, att kvinnor i sjukdom, nöd och lidandé b %de behövde öch önskade h jalp av kvinnliga läkare, liksom - ock att de för sina spada barn voro i be-.
.
hov av kvinnlig läkarvgrd.
Denna övertygelse bar henne över mödor- na och svårigheterna, över oviljan och klandret, som i rikt mått mötte henne.
Vilken kraft det krävdes av - henne bara att f å rättigheten att föl- ja sin kallelse, det a r i. våra dagar nästan ofattbart, oaktat icke någon oöverskådlig tidrymd ligger emellan oss och 1860-talet.
N Det ar mot bakgrunden av det då- varande samhället med dess fördo- mar och traditionella uppfattning om kvinnans stallning i detta samhälle Rosina ~ e i k e l s livsgärning m h t e in- stallas, om den skall f å sin rätta plats, liksom den ock måste ses mot bakgrunden av kvinnornas stora och målmedvetna frihetskamp ute i värl- den, om den skall f å sin rätta belys- ning.
.Till att ge en fullständig bild av Rosina Heikels verksamhet som laka- re och som medarbetare i det sociala f ramiitskridandets t j anst finnes har naturligtvis icke utrymme.
Endast några konturer av hennes liv och hen- nes kampf yllda arbetsdag f å utvisa, huru hon för sitt lands kvinnor ba- nade bagen till ett rikt verksamhets- fält.
a Slakten Heikel a r till sitt ursprung en nordösterbottnisk släkt, som skänkt Finland flera framstfiende medbor- gare, flera kända vetenskapsmän ooh dess första kvinnliga läkare.
Rosina Heikels f öraldrar voro borgmästaren DAVID ODRE meddelar undervisning i tonbildning, solo- sång och ta1telrni.k.
Instudering av romanser etc .. Tel. Norr 22 614.
El.
12-6 e. m.
i Jakobstad, sedermera lagmannen i s t a medicinska rön, som för ' henne - Uleå domsaga Carl oha an Heikel och hade avlupit s å illa.
Christina Elisabeth Dobbin.
Dottern htta års ålder förlorade ~~~i~~ Rosina, den femte i ordningen av de-, in * ar, avled 1850.
~~å där-.
ras Atta barn,, fijddes den 17 mars efter träffad &amp; familjen Heikel av en 1842.
Förä1,drarna bodde d &amp; i.
den annan stor genom att hemmet lilla staden Kaskö, men redan året ' i was, fullständigt förstördes vid den därpå överflyttade de till Wasa, där fruktansvärda eldsvada, som lade så f ami1 jen.
sedan inredde sitt hem i.
gott hela siaden i aska.
~å~~~ egen gård.
.
av de.
genom branden hemlösa inbyg- Det var ett förmöget och lyckligt ga,.
togo sin tillflykt till ~ ~ k ~ b., ~ hem den lilla.
Rosina växte ' upp i. bland dem även familjell Heikel.
Hon lärde sig tidigt läsa och var, då besökte ~~~i~~ un,der ett par ar hon sattes i e n småbarnsskola, längre och sedan till en kommen i konsten a t t läsa i bok än fli ' ckskola, i ~ ~ ~ ~ upp till å d e smii jamnariga kamraterna, var- en, urig * flicka, som brann av begär.
f ö r hon ibland togs i anspråk som .tt inhämta, vetande ooh som i detta lärarkraft för: dem.
Hennes iaktta- syfte laste allt vad hon kullde komma gelseförmåga v a r även tidigt vaken över.
M,, då hon vid l7 års ålder,.
och hon gav nonggrant akt P % allt som.
begynte komma till insikt om.
bety-.
försiggick omkring henne.
I synner- delsen av ordnade studier, måste hon het.
vid sjukdqmsfall i hemmet följde av ekonomiska skäl övergiva tanken hon med spänt intresse åtgärderna på .tt studera, hon hade ju redan för att bota sjukdomen.
Hon var åtta u p p n ~, den t t ålder, da man ansåg att * r, då det en gång hände a t t hennes flickors uppfostran och bokliga stu- mor var sjuk och läkaren föreskrev dier skulle ~~d bit- användandet.
av en S. k. fontanell.
terhet kände hon orkttvisan i den.
Den lilla flickan fann det utomor- uppfattning ', som tillät hennes brö- dentligt illtre~sallt Och lärorikt a t t Se, der a t t St-dera, under det att för hen-.
huru den apglicerades.
.
Och efteråt ' nes räkning medel härtill icke ville hon Vetgirigt s; llStälla ett försök ' till buds.
Hon missullfiade icke brö- med en likadan kur för egen rakning, derna det som kom dem del, men.
men.
experimentet lyckades inte batt-.
hon upprördes djupt över olikheten re ä n a t t hennes arm, på vilken i de förmåner, som självfallet borde .hon anbringat fontanellen, blev myc- tillkomma dem, medan det ansågs för- .ket s j uk, den .svullnade starkt och tacktes av varfyllda sår.
Ingen av matet av henne som flicka a t t göra hennes- kunde begripa vad anspråk p &amp; något ' liknande.
Medan som kommit &amp; t armen, och den lilla h011 fortsatte a t t läsa på ' egen hand, flickan själv; aktade sig visligen a t t dro,go många slags tankar och planer förråda hemligheten med detta.
.
för- genqm.
hennes hjärna, och som ett, som a ', avslutade. '
till
32.
HERTHA framtidsmål begynte pl-anen att bliva lakare skymta fram för henne.
Men hennes tankegang var ' så ovan- lig och läkarbanan var dA nigot för en kvinna så nytt och ovanligt att hon icke hos sin omgivning kunde räkna på n %got medhåll, och likale- des kunde även hon själv ännu på länge icke f å klart för sig, huru hon - skulle fullfölja sin avsikt.
I några mycket intressanta anteckningar, ' som hon senare nedskrev, laser man: ".
.
.Det fanns icke å r 1862 några trampade stigar eller uppmuntrande ord för ett så huvudlöst företag för kvinnor, som att vilja bliva.
lakare!
' Kjolarna voro i vägen.
på läkarba- nan ', s % hette det hemma - och - i ut- landet. "
Tanken var ju d % i själva verket ny &amp; erallt.
Banbryterskan, som gav impulsen till att kvinnor skulle söka inträde i högskolor för att kunna bli l e a r e, var Elizabeth Bla.ckwel1, vil- ken i Amerika 1849 emottog det för- sta medicinska diplom, som tilldelats en kvinna.
I de flesta - länder i Euro- ' pa voro högskolorna i början av 1860- talet och ännu länge därefter stängda för kvinnliga elever.
Anmärknings- värt ä r ' dock att tillträde till uni- versitetet.
aldrig torde ha vägrats kvinnorna i Frankrike.
Ehuru hög- skolorna där först i slutet av 1880- talet officiellt öppnade sina $dörrar för kvinnliga elever, så .funnos där lik- visst långt.
före denna tid kvinnliga medicinestuderande.
Även i Schweiz mötte deras universitetsstudier icke något större motstånad.
Ar.
1864 sågs i Zurich den första kvinnliga studen- ten - en ryska - i universitetets lärosalar, ehuru till en början flera av professorerna betänksamt skaka- de p % huvudet och de manliga stia- denterna hö110 sig p % aktningsbju- dande avstånd från nykomlingen, som likvisst snart med frarngilng efter- följdes av andra.
Först omkring tju- gu å r senare fingo Sverige, Norge och Danmark sina första kvinnliga läkare.
Banan, som skulle leda Rosina Hei- kel till målet, blev i rikt matt för- svarad och förlängd genom fördo- marnas starka bommar.
För att in- hämta läkarvetenskapens första prin- ciper gavs för henne ingen annan utväg än a-tt taga en kurs i gymna- stik.
Vid Gymnastiska Centralinsti- tutet i Stockholm hade införts ett- åriga kurser för kvinnliga elever, och på hösten 1865 blev hon en av delta- garinnorna i en sådan kurs .. I sina anteckniwar säger hon: - " Det var icke brukligt att de kvinnliga elever- na dissekerade, nej, de %sågo p % till- börligt a v s t h d med näsduk för nasa och mun ett färdigt anatomiskt pre- parat, dock kunde den s k sådant önskade själv f % göra sina experi-.
ment. "
Det följande steget för Rosina Mei- kel blev en kurs vid barnbtirdshuset i Helsingfors.
Hon tog det, laser man i anteckningarna, " under väntan pH ljusare tider ".
Men det blev " en vag full av törnen ", ty barnmorskans yr- ke var illa ansett, " det var som hade en skam vidlådit den person, som valt detta kall till sitt ".
Elevernas bild- ningssthdpunkt var mycke lag och
33 HERTHA.
det behövdes en1 daglig s j alvövervin- nelse f ör Rosina Heikel a t t fullfölj a kursen.
och.
' slutligen med.
de andra g &amp; upp till examen .. det var ju ändå inte det hon.
.Men .. ville, bon ' stod ju ändå långt fran må- let.
Under de narmast följande åren bedrev hon flitigt ' med tillhjälp av priyatundervisning matematiska och naturv9tenskapliga studier, dels hem- ma, dels i .Sto.ckholm, dar hon under prof essor ~ i n g välvilliga s ledning ut- förde en del dissektionsarbete.
Slut- ligen: erhöll hon genom särskild an- sökan tillstånd a t t idka studier inom medicinska fakulteten.
vid universite- ' t e t i ~ e l s i n ~ f o och r s åhörde da där föreläsningar och deltog ' i praktiska .övningar.
M,pn måhända hade s&amp;rig- heterna vid arbetet på anatomisalen blivit för henie oöverkomliga, om hon icke funnit ' ett värdefullt stöd i prosektorn, prof. G.
Asp, som till- lat henne att arbeta i det privata rum han förfogade över i samband med anatomisalen ..
Det satt, varpa hon fiyade sin lyckligt avslutade kurs på anatomisalen, ger med den tillsats av draplig komik, som i våra dagar fal- ler däröver, en kostlig tidsbild.
Det var brukligt a t t tentanden efter lyck- .ligt överståndna-förhör eller s. k. re- petitioner skulle b juda kamraterna på ett 3punschkalas.
Rosina Heikel underlat jcke a t t f öl ja seden: hon lat stalla .fram punsch för gästerna - men för a t t icke stora samkvämet, gick hon s j alv .sin vag.
Ar 1878 hade Rosina ~ e i k e under, l enskilda förhör hos vederbörande ' '.
.
. '
.
prof essorer.
avlagt de.
kunskapsprov,, dom f .drades.
för medicine kandid,at- ' och licentiatgrader, och genom en " resolution ".
av senaten berättigades hon därefter att i landet utöva.
laka-.
reiis yrke.
Nar hon ' sfilunda stod färdig att begynna sin tsynnerh:et för kvinnor- na i Finland s å betydelsefulla verk- samhet,.
inbjöds hon den 23 okt.
1878. av omliring ett .hundratal damer.
i Helsingfors till en fest, som väckte mycket uppseende, t y i det, dåtida,.
samhal.lslivet vor0 hyllningsf ester och.
.
jubileer icke så vanliga som i vAra dagar, en s å stor festlighet, firad av enbart damer, hade icke tidigare fc- rekornmit dar.
Denna hyllning .for banbryterskan kari .tillika sagas ha ' varit en fest till firanode av de f i n - ländska kvinnornas uppvaknande till.
medvetande o m sina mänskliga och medborgerliga rättigheter och blil+ ' ' .ter.
.
.
.
Den unga läkaren slog sig först ned iliip hemstad Wasa såsom prak- tiserande läkare .för kvinnor och bani.
Efter en med statsunderstöd företa- gen studieresa till Köpenhamn, Ber- lin, Dresden, ~ t r a s s b u m. i ~ fl.
orter, överflyttade hon 1883 till els in^ -- fors, dar hon blivit anställd i stadens tjänst som distriktsläkare för kvin- ' nor o ' ch barn.
Det var ju ett nytt om- råde; öppnat för kvinnlig arbetskraft ..
Hr 1884 hade r os ina Heikel glad-.
jen a t t emottaga meddelandet, att.
Finska Lakarsallskapet beslutit in-.
välja som medlem " den första kvinn- liga läkaren i v å r t land ".
Det blev, ' ' ' ' I.
Vid behov av eleganta, nioderna, ' val uppvärmda personbilar eller ekipage till s8rdeles moderata priser, vänd Eder med förtroende till Stockholms äld- sta och största firiiia inom, branschen.
.
.
- Tel. Namnanrop.
Ekpeditionen öppen .dygnet runt.
.
IFWEVS WYWWEBPK, B.
34 HERTHA sedan här som någka -: å r senare vår f örsta kvinnliga läkare genom ett sakrikt, klart och av varmaste övertygelse buret uttalande slog sitt stora slag för den.
reglementerade.
prostitutionens avskaffande, d å Lä- karsällskapet på våren 1888 diskute- rade sedlighetsf rågan i heia dess vidd med anledning av ett infordrat utlå- tande om en petition i Lantdagen ..
Hennes uttalande väckte stor upp- märksamhet och blev sedan, såsom det sthr på omslaget till =en .liten bro- .schyr: " i tryck utgivet av för saken intresserade personer ".
- Det fordrades i sanning mod och en djup, levande övertygelse om kvin-.
nans rätt och människovärde för ' att på den tiden komma fram ' med ' ett sådant yrkande i en församling a v enbart manliga läkare .. D å.
hon en gHng senare omtalade detta minnes- - värda sammanträde,.
utbra&amp;hon på sitt karakteristiskt ordknappa vis:.
- " Bland bara karlar - varifran jag.
tog mitt mod, ensam kvinna?
- För- närmad i min själ, därför gick det. "
- Men hon har ocksh uttryckligt fram- h %llit, a t t h o n icke bemöttes på något vis hånfullt, utan att .mötesdeltagar- n a uppmärksamt h ö d e på; e h r u hennes uttalande, som hon även kun- de förutse, fr&amp;n flera hall framkal- la.de opposition.
.
En annan för tiden kar-kteristisk episod, som hon siisom den första kvinnliga läkaren i de - nordiska län- derna fick uppleva .i Köpenhamn, har hon aven omtalat.
Där skulle p % som- maren 1884 hållas en stor iriternatio- nell läkarkongress, som kunde erb j u-. '
, ' ' da ofantligt mycket a t t bAde höra.
se och lära.
Flera av de stora for- skarna och banbrytarna p % läkekon- stens områden skulle vara med, re- dan a t t se sådana celebriteter, t. ex. Pasteur, bleve ju en upplevelse.
Ro- sina Heikel, som då arbetade på den berömde danske läkaren prof. Ho- witz ' klinik, hade anmält sig som deltagare i kongressen.
Men då- hon första kongressdagen kim med sitt medlemskort i handen och skulle trä- da in i salen, dar mötet hölls, möttes hon vid inghgsdörren av vaktmästa- ren med beskedet, att damer icke ägde tillträde till salen, deras plats var p &amp; läktaren.
Naturligtvis lät Rosina Heikel inte avvisa sig av en vaktmästare, natur- ligtvis kom hon in, hon hade ju för- ut i livet banat sig väg över s % många hinder och stängsel ..
När hon senare en gång omtalade den lilla löjliga epi- soden, tillade hon humoristiskt: - " Jag hade ju blivit van a t t stånga mig fram; pyntad var jag o&amp;så, s &amp; ingen behövde skämmas för mig, och hade till och med varit hos koaffö- ren ".
- Efter kongressen återvände hon till sitt arbete i Helsingfors upp- frisk,ad och fylld av nya, livgivande intryck.
Rosina Heikels varma hjärta och handlingskraftiga och vi1 jestarka na- tur drev henne aven till främjande av socialt ' framåtskridande på flera olika områden.
I kulturella samrnan- slutningar, genom vilka det svenska språket och den västerländska kul- turen i Finland kunde bevaras och förkovras, var hon städse med.
Som
I.
35 HERTHA hennes mest betydande insats kvar- står onk kor di kf ör bundet för kvinna- stipendier, till vilket hon .hämtade idén från rad rika- rem er-~0; bu~- dets studiestipendier.
Såsom en a v ~vinnosaksf örbundet Unionens stif- tarinnor var hon dänge medlem av dkss styrelse.
Flera av de föreningar, som arbetade i människokiirlekens tjänst, fingo värdefullt stöd av hen- nes erfarenhet och insikter.
I många ål: var hon ordförande i föreningen De blindas ' vänner och medlem i sty- relsen f ö r ~ r b e t s h u s för barn.
Och i De gamlas.hem var hon under år- tionden deil oavlönade läkaren.
Bland de bevis på erkännande och tacksamhet,.
sbm sr nå ni ng on^ kommo banbryterskan t i l l del, må såsom .det mest hedrande och ä r o f u l k t e om- nämnas den stipendiefond för kvinn- liga medicinestuderande vild univer-.
sitetet i ~ e l s i n ~ f o r vilken s, bär Ro- sina Heikels namn.
E n a6 de kvinn- liga läl&amp;re, sohi närmast följde henne i, spåren, skrev i några minnesord strax efter Rosina.
Heikels död om hennes betydelse för dem som följde efter: " Mest har hon kanske givit dem som personlighet, som karaktär, som f öredöme. "
vande av a t t sakkunnigeförslaget,.
som ar- tikeln rör sig ' om, förelegat " s e d b början av innevarande år ", d. v. s. 1929, skulle nu efter årsskiftet givetvis ändrats till " sedan b.
@ jan av förlidet år ".
Vi beklaga förbi?
seendet. '
'.
I.
C .. W:s stora fedrsrnöte i Wien.
Under dagarna 25 maj-7 juni äger In- ternationella Kvinnoförbundets (I.
C.
W:).
, fem %rskongress rum i Wien under marki- sinnans av Aberdeen och Temair ordföran- deskap.
Förhandlingarna hållas i Hofburg och man väntar omkring 800 delegerade .och gäster från alla delar av världek såsom, deltagare i.
mötet.
Svenska Kvinnornas Nationalförbund kommer som alltid vid des-.
.
sa .möten a t t vara representerat, delega- tionens sammansättning.
ä r emellertid an- nu e j bestämd.
. '
Inte endast Österrikiska Kvinn0rna.s Na- - tionalförbund.
utan såväl regering som de inunicipala myndigheterna förbereda ett ' .&amp;istf ritt.
mottagande a: kongressen.
Repu- blikens kansler mottar kongressdeltagarna i utrikesministeriet, handelsministern ger ett gardenparty i Schönbrunns vackra park.
och Wiens borgmästare ar vard vid en mot- tagning i Wiens stlitliga stadshus.
Vidare.
ges en galaförstallning på Operan och en '.
uppvisning i den ryktbara " Spanska, rid- skolan ", det lysande minnet från- ke jaarti-.
dens.
Hofburg med dess adla hästar och överliigsna ridkonst.
Förhandlingarnas program upptar de ak-.
tuella kvinnofrågor .I.
C. W. sysslar med. '
Flera offentliga möten komma a t t hållas HELENA WESTERMARCK.
och olika länders framstående kvinnor upp-.
(Eftertryck forbjudes.)
träda som ' talare.
Bland frågor som där- c vid tagas upp ä r ' den om de unga kvinnor-] las intressen såsom förvärvsarbetande, " statens intresse för begåvade 1&amp;rjmgar. "
deras möjligheter till inflytande i det poli- Januarihäftets artikel i detta ämne, som tiska livet m. m. d. Resolutioner om vikten på grund av bristande utrymme .ej inflöt i av a t t kvinnliga poliser anstallas, om decemberhäftet,: s&amp;som avsett var, utan blev skyddsålderns.
hö j ~ n d e, om obligatoriska.
.
overstående, kom p % grund härav a t t inne- fortsattningssliolor i m. m. komma a t t före- kongressen.
hålla en missvisande mening.
Förf: s angi- laggas - ' ': ' ' ' ' - Nysilvrets k v a l i t e t s m ä r k e Tilluerliare: Ingen egen butik.
Guldsmeds ~ k t i e b o l a ~ e * i t stockholm '.
.
' Vårt fabrikat hos varje guldsmed.
G i f t I ~ v ~ I M B matiormaditet: ~ ~ ~ s nligt äldre lagstiftning förlorade E kvinnan i och med äktenskaps in- ' - righeter som kunna följa av att för- lora sin forna nationalitet.
Olagen- gående sin självständighet i juridiskt heterna f ramträda givetvis ' störst, avseende: mannen blev " hennes rätte niir kvinnan genom äktenskapet blir målsman ", och hon skulle föl ja.
" hans medborgarrättslös; men kvarbor hon stånd och villkor ": Denna grundprin- i sitt hemland efter att hava inghtt cip ledde helt naturligt till att om en äktenskap med en .utlänning, bli följ- svensk kvinna gifte sig med en ut- derna härav för henne ' mycket mark- länning, förlorade hon sitt svenska bara.
Hon förlorar rösträtt, kan e j medborgarskap, och gifte sig en påkalla skydd av sitt hemlands myn- svensk man med en kvinna av-fram- digheter, f å r drygare skatter o. s. v. mande nationalitet, blev hon svensk.
Samhörigheten med hennes eget land I medborgmrattsligt hänseende var äx bruten, och hon har ej i realiteten den gifta kvinnan ett bihang.
Om fått hemortsrätt i annat land annat hon gifte sig med e n man, som ej an till namnet.
Under världskriget framträdde var medborgare i något land, blev aven hon medborgarrattslös; f örand- svårigheterna i alldeles särskilt hög rades under äktenskapet mannens grad, och de därunder vunna erfa- nationalitet, ändrades aven hennes, renheterna hava förberett de refor- automatiskt utan hennes hörande.
mer, som i många länder genomförts.
De skandinaviska länderna hava Dessa principer voro rådande ej blott enligt svensk lag utan över hela ' den under åren 1924 och 1925 antagit nya medborgarrattslagar av vasent- civiliserade, världen.
Kvinnorna hava länge krävt en ligen samma inne8håll.
ändring i dessa förhållanden.
De Man har brutit med den gamla stora internationella kvinnosamman- regeln att en kvinna genom gifter- slutniqgarna hava satt upp ' sjalv- mål med utländsk man undantagslöst standighet för den.
gifta kvinnan i förlorar sin nationalitet.
En svensk medborgarrättsligt hänseende på sitt kvinna f örlorar f ör närvarande icke program och formulerat såsom kvin- på grund av äktenskap med en utlän- nornas krav: " En kvinna, gift eller ning sitt svenska medborgarskap, ogift, skall hava samma rätt som en förrän hon tager sin hemvist i man- man att bibehiilla eller förändra .sin nens hemland.
Men gör hon det, har nationalitet ".
hon ingen valfrihet.
Har hon en tid Det a r ett principiellt s j alvstandig- varit bosatt i mannens hemland, blir hetskrav, motiverat genom de svå- hon det landets medborgare och ' bibe- Begravningar.
Eldbegängelser.
Genom sarskild juridisk avd. boutredningar m. m.
Juridiska rad och upplysningar kostnads- fritt till kunder.
- Laga taxor.
- Kontor och utsfiillning: Borgaregatan 6, Sfoc~holm, (invid ffogalidsparken).
.Tel.
So.
2722.
Efter kl. 6 e. m. Appelviken 674.,
håller detta medborgarskap aven om medborgarskap hon önskar hava, och hon senare återflyttar ' till sitt gamla de skandinaviska Ianderna å r 1924 land.
Ilaremot står den svenska la- och å r 1925 anslöto sig ' till ovan an- gen kvar.
på samma ståndpunkt som förda p&amp;ncip, ha bl.
, a. Tyskland ' och förut i fråga om utländsk kvinna, England.
ännu kvar sin gamla lag, som gifter sig med svensk man.
Hon stiftning, ' enligt vilken kvinnan vid - blir svensk vare sig hon kvarbor i äktenskap-med utlänning automatiskt sitt land, flyttar till annat land eller för1ora.r sitt medborgarskap, resp. till Sverige.
.
Sasom skal härför an- utländska förvärvar tyskt eller .eng-.
.
.. fördes, att enligt många länders la- elskt medborgarskap.
g a r förlorar jkvinrian sitt medbor- Frågan om den gifta kvinnans na- garskap vid gifte med en utlänning tionalitet a r en av de tre stora frå- och .att man borde undvika, att en gor, som skola behandlas vid Natio-.
kvinna gift med svensk man vore nernas Förbunds konferens för kodi- medborgarrattslös.
ag rådet, som fiering av internationell lag i Haag yttrade sig över förslaget, uttalade i mcws 1930.
De två stora kvinno- sig för princiGen om den gifta kvin- f örbunden, International Council.
of nans oberoende av mannen i medbor- Wornen 8ch Internatioria1 ~ l l i a n c e of garrattsligt hänseende, och; aven då- Women for Suffrage and Equal .Citi-: varande chefen för justitiedeparte- zenship, hava till samma tid och mentet framholl; a t t om motsvarande plats förlagt sammanträden av sina lagstiftning genomfördes i andra lan- lagkommittber.
Härigenom inledes der det kunde ifrågasattas att till- det samarbete mellan dessa kvinno- erkänna den.
gifta kvinnan större förbund, för vilket de skandinaviska medborgarrattslig självständighet.
.
Ianderna gått i spetsen.
Avsikten ar Givet a r a t t dessa nationalitetsfrå- a t t då inför konferensen fö.ra fram gor måste lösas internationellt, d. v. kvinnornas krav och f$ dem beakta- s.
' genom internationella överenskom- de.
Det a r givetvis av största bety- melser måste skapas en möjligast lik- delse, att de förslag till enhetlig .lag- f ormig lagstiftning.
För närvarande stiftning, som konferensen förordar, kan man icke: tala om någon enhet- komma a t t f ram j a den utveckling, lighet.
Under det a t t t. ex. Ryssland som vi.äro inne på, och bereda vägen ' sedan å r 1918 och Amerikas Förenta för nya lagreformer.
Det a r i sam- Stater å r 1922 giqgo in för att ak- band.
.
härmed ' manga f ragor, som tenskaps ingående icke har någon in- fordra sin lösning, t y skilda med- verkan p &amp; kvinnans nationalitet, Bel- borgarskap för makar kan i rättsligt gien år 1922 och Frankrike år 1927 avseende medföra svårigheter, om ' godtogo samma princip med ratt för deras personliga rättsförhållanden kvinnan att avgiva förklaring, vilket skola bedömas efter olika länders a.
. '
. '
' - Epiia at.elj4e;. '
Förii %iirl.
fransk tillskarare.
~larabergsgatsn 58, l kr., Stockholm.
- -.
.
-.
Förmbnliga betalningsvillkor.
Filial: Götgatan 14, 2 tr., .Stockholm.
.
.
38: - HERTHA ofta skiljaktiga lagar.
.Om det blir konferensen, men denna- begäran har regel, a t t äktenskap med en utlän- e j villfarits.
Det a.r av så mycket ning ej medfö.r rätt till medborgar- större vikt att visa, att det.
står en skap för hustrun, .torde det t. ex. stark kvinnoopinion bakom de sven- böra givas lättnader för henne att, ska kvinnornas krav på ökad med- .om hon så önskar, förvärva mannens bor,garrättslig självständighet för nationalitet.
Även andra frågor, t. den gifta kvinnan.
Siidana opinions- .ex.
om barnens nationallitet, måste yttringar väntas från alla länders upptagas till behandling.
kvinizof öreningar, och de komma a t t Olika svenska kvinnof öreningar ha .genom f örmedling av de internatio- inlämnat en hemställan, att rege- nella kvinnoförbunden delgivas kon- ringen ville utse en kvinnlig medlem ferensen.
MATHILDA STAEL von HlOLSTEIN.
i den svenska delegationen till Haag.- * -- .- 1 S karskådad genom medelålderns glasögon.
!
!
et kan ha sina vanskligheter a t t be en kvinna, som för länge se- dan passerat livets middagshö j d, de- klarera sina åsikter om nutidens ung- dom.
Säger man a t t man icke för- står den, a t t den synes alltför.
fri och självsvåldig, ja da anses man .darmed ha ådagalagt sin egen ålder- dom, med ' dess oförstående syn på allt som icke ter sig " som i min ung- dom? '
: ä r man däremot alltför slösak- t i g.
p % beröm och medgivanden,.
då liknar man i mycket en konstnär av .deii äldre skolan, som vid åsynen av de mest f ruktansvärda futuristiska absugiteter förklarade dem besitta en alldeles särskild charm, trioende s i g därmed ha bevisat sin egenoför- bränneliga ungdom.
i Därtill kommer ännu ett skäl, var- för undertecknad måste anses sar- deles olämplig a t t yttr ' a sig i föieva- .rande friiga.
Jag ä r icke och har ald- rig varit intresserad av kvinnorörel- sen som en fristående företeelse, som ma.n antingen måste avsky eller djupt sympatisera med.
E n annan sak är, synes det mig, att t a stånd- punkt ' till frågor, som speciellt be- röra kvinnorna, från fall till fall, eller som jag helst skulle uttrycka det: alla ansvarskännande medlem- mar av samhället måste helt natur- ligt gå in för a t t varje indivi.d i det stora för oss alla gemensamma hemmet skall behandlas efter vissa rättvisa principer, alltså skola de ha samma rättigheter och - samma skyldigheter, f ö r så vitt de icke äro asociala.
Eftersom det numera måste anses bevisat att vi kvinnor ha unge- f ä r samma själ som männen, a t t vi icke äro asociala, icke häller i regel nåagra idioter eller mindervärdiga, så krävs icke heller något .särskilt för- mynderskap, ej heller några restrik- S C ~ E L E G A T A K 15.
Tel. Kungsh.
9499 Specialité: Tvätt och torkning.
Esp.
endast 2 h3 dagar Garanteras: Inga fratande tvättmedel.
Extra fin.
.
mangling.
Snabbt utförande. '
Billiga priser.
.
1..
.
.
.
.
.
HERTHA ' ....
...
7.
.
.
. "
.
.
. "
I.
.
39.
.
tioner för vart vidkbmmande.
1nom - ~ k m i i a vi alltså kvinnorörelsbn * ramen a v det ptora hemmets ekono- darhän, och.
' söka ' fA klart för oss, ung-.
-.
.
.
.
miska resurs.er.
mAste vi allesam- ' d ~ ~ e n ~,.
: ' ~ ä r i k nu i!
t d e unga k.vin- .. mans, vare s i g h i äro män eller kvin- norriaq ',.
&amp; ällning till samhällsaibe$et.
.
iior, h a samma: rätt till arbete och ut- o &amp; f&amp;or som därmed Jiöka .sain-.
nian, Så synes mig den sidan av sa- ' '.
komst, till trevnad och lycka.
är ', nu en gammal människa har ken bet$dligt mera aktuell.
.
Det %i.
.
denna uppfattning .av förhållandena,,.
j u .. i alla.
',.
.
händelser '.
ungdomen som d. v. s.
lämnar. ' åsi.do ".
allt som förut.
skall; .ge samhället.
dess btforining '.
:.
tyckts och tänkts.
och gjorts och hål- och svara för dess väl och ve om.
en-.
0 ler sig till vag som för ögonen a r, ' dast n6gra f å år.
Ungdomen u r.
alla .,.
.
.
kan man d å ' undra på .att ungdomen.
.samhallskl,asser, m ä n och kvinnor i - ...
- om den över huvud taget renekte.
:: lika hög @ ad.
~ v l ~ s s ~ a r.
i d n e a u.$- n rar över saker och ting - synbarli- talanden: i ' denna f r å g a som f r a m - gen tycker ungefär enahanda.
Den .kommit ' amed ' anledning av den av föi.efall ' er i n t e alls hågad a t i intres- Fredrika-Bremer-Förbundets Stock- sera Sig Fr kbinnorörelsen för dess holmskretg - Anordnade diskussio * en egen skull, d: n må gärna tyna av.
.
' före jul, ' s å förefaller det ' som om vitt: blott det som.
$en en gång har k ä h -. '.
nesb6rder-i ginge i pessimistkk ' rikt- pat.
och.
lidit f or blir bestående.
Ung- n i n g Undertecknad hade e j tillfälle domen ä r och bir alltid varit, så vitt närvara - vid d e t t a tillfälle m i n hade .. jag förstår den, självisk, den.
är d e t jag .. varit där, SA skulle åtminstone nu måhända mer än någonsin; ity .. ett vittnesbörd varit av motsatt inne- att den bli &amp; !u&amp;fostrad härtill.
Vi bör&amp;.
AG skäl, som ej höra hit, h. &amp; leva inte i ' barnets århundrade för jag näm1ige.n haft ' tilifalle kanna: en pulsen .i, dessa ämnen, intet; all den j hänsyn till ungdornen del och allt vad den har rätt att kräva och .det a r förvånansvärt hur .mycket a v oss äldre: predikas ideligen och intresset: f ör samhallsf r&amp;gorna vuxit.
- undkr de cirka 10 år, som kvinnorna.
Btro- överilit och " indi~idens rätt " pas nära nog från hustaken; ä r d e t.
haft politiskt- medborgarskap.
J a g d å unde,rligt, eller snarare vore det.
.
.
erkanner villigt a t t fök mig, som för underligt om inte de unga toge fasta s %, mAnga andra, kvinnorna under på alla sadana uttalanden och med de första Aren.
o r o närmast en be- .. den brist på sinne för proportioner, svikelse.
.
F; n äldre generation var som utmärker dem, komme.
till den trevande och osäker, framför allt i.
uppfattning &amp; a t t ungdomen .och de- stor utsträckning ovan vid former ras livsproblem ' vore det enda som och något som helst samarbete med .. egentligen har någon betydelse i män.
De yngre vor0 fyr och flamma världsordningen.
Men .. denna syn på vid ' valtillf.ällen, men dessemellan lik-:.
tingen .ar strikte, taget ' icke ungdq-.
giltiga .. och .häpnadsväckande okun- mens fel; i i ~a ju själva uppfostrat niga om gin egen okunnighet i fragor ' som rör;. '
oss alla;.
Hur annorlunda .. dem härtill.
g i i i Ni &amp; v= till Postsparbankel, -.
landetsst6rsta.
O..
siihaste S ~?
~ + S S + ' ' ' ' ' ' ' ', ' ' ',. '
är Ni går till posten,. '
I.
Saisrna spatbanksbok &amp; iller 6ver ' hels.
landet.
Direkta, uttag- av intill 300. kr.
Ränta.
3 ' 1.
. '
'
.
.
40.
.
-,.
.
.
- HERTHA te sig förhållandena icke nu.
Det energiska.
och ' målmedvetna arbete som imdes.
flera år bedrivits såväl från opolitiskt håll som genom de olika kvinnoföreningarna i de politi- ska organisationerna börjar s ä t b frukt, den aldre g e n e r a t i ~ n e a ~ r va- ken, intresserad av allehanda frågor, ingalunda entiast de som äro speci- fikt kvinnliga och, bast av allt, de unga komma med och äro vid diskus- sioner och sammanträden av olika slag kanske de skickligaste, i varje fall de mest " kampglada " för att an- vända en modern term.
Det förrh är ganska naturligt,.
enär ungdomen nu- mera i skolan insattes i frågor, som det.
a r en god.
medborgares enkla skyldighet att lära kanna, det senare hör mera specifikt ungdomen till, men a r av stor ' betydelse, därför att de aldre därigenom stimuleras till att söka beh %lla sina positioner så lhngt möjligt ar.
.
.
På mina irrfärder kors och tvärs i vårt avlånga land har jag Zagt mar- k e till nämnda förhållande; och ung- domen består i dessa fall icke endast 6 de s. k. självförsörjande, somveta vad det betyder för deni att kunna tillvarata-ga sina intressen, utan aven av unga mödrar, som i känslan av.
att de ha sina barns fostran att svara för.
äro ivriga att öka sina kunskaper och sitt vetande om förhållandena utanför deras speciella värld, hem- met.
Det a r möjligt att dessa förhål- landen äro särskilt framträdande p &amp; landsbygden, och att storstädernas kvinnliga ungdom ' äi mer framman- w 1 Nybrog.
11 - Tel. 75854 - Stockholm de för sarnhallsfr %gor, s % snart det icke galler de erotiska spörsmålen förstås.
Det a r möjligt att så ar, men storstädernas unga man och kvinnor äro ej uteslutande infödingar, dar finns en stor kategori inflyttade, som uppehålla sig dar för studier, ha platser, äro ingifta m. m.
Vi f % vara glada om en god grund lägges ute i bygderna, dar a r den i alla händelser, av största betydenhet.
En axtikelförfattare i Hertha kla- gar över att kvinnorörelsen - icke me- r a befattar sig med de erotiska pro- blemen, såsom varande ungdomens viktigaste och nutilldags svåraste att komma till ratta med.
Snälla A.
N., låt oss slippa diskutera erotik på mö- ten med publik av bagge könen, dar ungdom, oerfarenhet och begär att göra sig viktig tävla om att lagga fram " personliga erfarenheter " i mer eller mindre pikant form.
Det a r icke fr %ga om att icke dithörande spörs- mal äro av allra storsta betydelse och satta sin prägel pil en människas hela utveckling, men för dem icke till torgs och diskutera dem med första basta, som händelsevis kommer upp på ett möte.
Behöver en ung människa ett råd i en för henne betydelsefull si- tuation, som hon e j själv - kan reda upp, s % finns alldeles ' visst andliga lakekunniga personer, villiga att hjälpa henne; en finkänslig manni- ska för inte sina mest intima känslor och förhållanden till torgs för vem som vill höra p %.
.
Till sist ett ord med anledning av ett uttalande i Idun av en av riks- Stockholms COIC33KM ' EQ stör.
* ta specialalffar i KORSETTj !X.
UNDER: KLADER, STRUMPOR OCH HANDSKAR.
n.
Nya dagens kvinnliga ledamöter.
Hon ut-.
tförbundSmedlemrna~.
.
-.
.
,: r trycker sin förbåning över svårighei Gayle:.
fru,Ellen Andersson.,.
.ten att finna kvinnliga riksdagsman- l aren, fröken;.
fru v e r a G ö t e b &amp; r g: .n-andidater, villiga att låta s t ä l l a, Signe ' Stranne.
.
.
.. upp sig.
" Varfö,r ha kvinnorna ingen.
~.
ä l ~ ~ i.
n g b o f r r u g Ese: ane ek, f r i '.
önskan att framträda och verka i det Buunfh, f r u Katherine ' C.ook, fru E1s.a Fo: .. offentliga livet? ' '
Och ändå bör kvirw .gelkloii, frkn ' Ingeborg Gistedt, frkn Edith.
.nan sättas i n, ung för att förvärva.
Hellstenius, fru Elna Helker, frkn Birgit ...
.
.
k u n s k a p och ekfarenhet och för att.
~ i r s c h l a f f f, r u Marja Holmer, frkn Gertrud.
.
Holmdahl, fru My ~ a r l b e r g frkn.
, 1ngeborg.
sin f r i s k a vilja,, göra en insats!
fru Astrid Lindkvist; iru Hildur säger .. hon.
.
j ~ e; ar t ytterligt förvånan- Lund,:, frh Gunlög.
Lundström,.
Liia:,., de att höra.
ett ' sådant uttalande från - ' person,.
fru.
Elin Redig, f r u ' ~ n n ' @ osen7 ' a.
gren, fru Dagmar ride, fru Wendela Cur- det hållet.
Har den arade represen- tanten för Stockholm sig icke be- man, f r k e Anlanda ~enriksson, " f r 3 Elin.
.
.
son, f r b.
~ ~ g e b o .Mathiasson, rp frkn:Bir?
.
kant hur ytterligt s v å j det är, icke git ' ~junnesson, fru.
Sussi .Börjesson, frkn, ' I.
.minst inom det parti hon tillhor, att * Gotton von Horn, f r u Johanna Karlsson, fru.
få placera - nåira kvinnor i riksdag Dagnlar Kempe, frkn Eva Nyström, frkn.
.
frlin.
-.
eller, kommunalbtyr&amp;er?
Att.
som det Marta sa ström, fru ' Gerda Södergren, .. lngeborg ' walldén '.
.
skedde försk.
; gangen kvinnor Yoro ' H$ r n ö s a n.d: frw Henny ~idblbm. ' fru.
valbara satta upp hela rader a v namn.
.
.
Ester Söderbazim.
på oantagliga; p l a t s e r verkar, mest.
J ö n k ö p i n g: f r k n lin Friberg, f r k h, s p e g e l f ä k t e r i, numera veta vi att det Gurli Landborg, Karrai * p,-frkn Ester Lars --.
.
:.
.
.
.
.
.
- är blott ' en: gest.- K o m r n a vi en gång .so &amp; Karrarp.
.
.
.
.
.
, -, ' I ' -, ', ' ',, ' ' I ' '. '
.a ':.
I 3 ' ' K a r l s t 9 d: f r u A '.
Ahh-nark, frk;.
Gö-.
-.
: ' til ' da Persson.
.
.
va gamla och unga, att L u h d: fru adathilda christershm, fr &amp;.
fler: möjligheter bere.das kvinnorna ken, ~ a ~ t f h ans a, son, fru Antonia Lindgren,.
.
.
' att.
.tasdel i samhällsarbetet, n o g s k o fru, Vera ijöberg, fru bouise .Wennberg,.
. '
.
.
.
.
.
la viiinom a l l a organisatioher svara ..: ' fröken A n n a Wennberg.
Ma.1 m ö:.
fxöken.
Inga ~ j ö ~ k: ~ l e n i u s, -.
f ö r att det finns kvinnor villiga och fru Karin Grahn,: fru Inez Hhsson;.
' fru krnl; litga att sätta in på olika platser.
Tora ~ i n d b e r g, fröken Ingrid Luzell, fr &amp;.
Men ',.
.
det.
är mojligt att detta måste ken Elin.
Pedersen, f röken Gurli Persson, .föreg %s här som på så många andra f r u Bengta Thornberg.
.
. '
N o r r k ö p i n g:.
fru Agnes Busch, fru områden.
.
av ' en u p p g ö r e l s e med hänsyn till vilja ' och uppfattning mellan en Tyra ty bor^.
N y k ö p i n g:, fru Anna Zetterqvist.
.
äldre och en yngre generation, och * :S t o c k h.
0 l m: fru Maja Dalén, f r h det i r icke så alldeles säkert att den Gerd Johansson, frkn nita Nathorst, fru förra då avgår .med segern.
!Signe I: son Nyqvist.
.
.
Ö r e b r o ': f r u Lotten Enbloin, fru Maar- ELISIF TJHgEL.
; ga Ericsson, fru dlfhilda Gillhm, fru Aline.]
Hasselrot, frkn Marion Hillbom,.
fru Hjelm- .berg, .fru Lisa Holmqvist, fru Mia Wallin-.
.
.
Jansson, fru Westling.
.
.
d a r h a n, o c h det ar dit ' vi maste stra-. "
' ': '. '
Paiaffinirijekfioner: Mddern änsikfsbebandlin~, Plqsfiska op&amp;rafioner ulförai 6; kirurgen, D:r kfupp, Sfelnacg-Kapps injekfioner, diafermi o.
massage for klena personer.
.
.
.
Droffninggatan 81 A,.
SfockBolm,.
11-5. el.
Norr 34 41..
, '.
- - - - - - - P P. '
,,
42.
HERTHA a r den sjuttiosjuåriga f r u Astrid Stampe Feddersen skriver ner sitt livs minnen blir detta ett tvärsnitt genom närmare trekvartssekels dansk kvinnosakshistoria och därtill kul- - - turhistoria.
Hennes.
barndom och ungdom på baroniet Stampenborg, dels på.
den dithörande mindre g %r- - den Kristine1un.d och .senare, sedan fidiekommisset övergått - till hennes f a r lansbaron Henrik Stampe, på hu-.
- vudgården ' Nys$, ger tidsskildringar.
som gör en gAngen tid levande.
Och när den förnäma unga baronessan gift sig med amtmand ed der sen och i.
Köpenhamn sammanträffar med pionjärerna i striden för kvinnornas likaberättigade stallning i samhallet, - blir hennes minnen under en.
följd av å r Dansk Kvindesamfunds historia ...
Men.
härom säger hon själv a t t grun- den till hennes arbete för.
kvinnosa- ken blev lagd i hennes barndom, a t t det var en medfödd instinkt som rör- de ' sig - i henne ' redan i 11-12-Ars- åldern.
Hennes släktarv och påbra kan A ena s i d a n spåras tillbaka till den kraftiga och styrande, men exklusivt aristokratiska - vilket senare för visso ej gick i arv till den frisinnade Astrid Stampe - farmodern och far- fadern - som Aterigen kunde före- sl % en av sina trädgårdsarbetare a t t.
kalla sig f6r du, vilket emellertid av - N.
- '.
.
.
Astrid Stampe Feddersen: M. i n d e r.
Det sch$nbergske forlag, KBbenhavn.
denne avslogs, förstod inte herr ba- ron a t t det var omöjligt!
- samt å andra sidan, från moderns håll, till " det Collinske hus " ooh dettas av nya ti.dsströmningar bestämda inriktning.
Den opraktiske, mycket egendomlige farfaderns demokratiska laggning fick emellertid ingalunda göra sig gällande i den miljö dar hans f r u härskade, och nar Astrid Stampes mor i de reaktionära aristokratiska kretsar, dar innehavarna av baroniet Stampenborg rörde sig, kom med sina.
frisinnade meningar, fick hon höra: " Tag du din mans &amp; bikter, Jonna, det klar en hustru bast! "
Astrid Stampe vaxte upp i för ti- den ovanlig frihet på Kristinelund.
Hon och hennes systrar fick fritt le- ka i park och tradg %rd, t. o. .m.
vara med ute i markerna vid skördetider.
Och hon berättar a t t nar det då kun- de komma bud till barnen a t t ' de ge- nast skulle komma hem för att H. C..
Andersen hade kommit och ville lasa sina sagor högt för.
dem,, @ var i de allt utom glada å t d e t.
!
Hon fick obe- lhindrat hängiva sig å t sin passion för höns och kycklingar oeh deras skötsel.
När pigorna inte gjorde rent hönshuset efter hennes f ordringar gjorde hon det själv - och hennes mor fick det tvivelaktiga nöjet a t t efteråt infånga ett oandligt antal lop- por p % henne.
Hennes kärlek till hönsen kom henne att länge nog som högsta framtidsmål ' önska sig att bli Ad m i nistratim arenden sikskilt hosJord- bruksdepartementet, Domändepartemrntet, Domänstyrelsen, Lant- bruksstyrelsen, Lantmäteristyrelsen, Egnahemsstyrelsen och Kamniarkollegium. '
- Förmedling av lan till kommunalamyndigheter.
po!
aobsnsi~ -- X Kungsg.
13, Biblioteksg.
I l - Sthlm.
T e l ~ f ner: 28 7:, 2889.
159.:2, 15934.
(Organisntinnsby~å för den jord- brukande befolkningen.)
.
.
.
,, HERTHA hönspiga; men - hönspiga med- ett oäkta barn! '
Flickan hade redan upp- fattat a t t pigan, som hade ett barn utan a t t ha en man, s j .a l v hade be- stammanderatt; över barnet.
Och s å ville hon h a.
det, menade Astrid O Stampe.
Hon fann sig aldrig i det mark- värdiga faktum, a t t fadern .ensam bestämde i en hel del ting p % g %r- den och a t t modkrn skulle begära det och det av honom och inte bara kun- de göra som hon ville,.s %val som han.
Varför, skickade hon inte utan vidare bud ner till stallet och sa7 till a t t hästarna skulle spannas f ör?
' Det var val hennes hastar också?
Men då svarade mor henne a t t det står i skrif- ten a t t hudtritri s k a vara sin man underdånig, och, det måste man böja sig för.
Astrid: Stampe tog det dock inte på utsago, ' ratt om det ' än kom från den djupt religiösa modern.
Hon,.
.
.
- 43 gå till en avlägsen manlig släkting: Med .hennes tidigt.
utvecklade upp- ' fattning av orättfärdigheten av kvin-.
nornas stallning i m %ngt och mycket mast e .det varit ' .med ganska egendom- 1iga.kanslor som hon kom till a t t re- sonera med två &amp; ogsarbetare på set.
om saken.
: Dar hon ' kom gaende.
genom skogeii stannade de med sitt arbete och fragade henne h u r det.
.
kbnde vara att, " .nu d % lagarna g e r.
kvinnorna ratt till allting " ', s å ska.
baronessorna, som alltid bott har, in- te f å lov a t t ärva Stampenborg, utan.
.
det ska gå till en alldeles framman- de, .som inte känner till någonting har?
Den unga baronessan.
fick ju förklara ' för d.em a t t det inte var la- garna '.
utan fi.diekommissbestarnme1- s e i m som vållade detta.
Men a t t kvin- norna, enligt lagarna " nu " skulle ha all ratt, som dessa bönder f å t t ' Wr sig, det ljöd säkert mer .an egendom-. '
,, ', ligt i Astrid Stampes öron.
läste igenom hel ' a bibeln och fann att det var inte Kristus utan a p o s t e l n som sagt detta, liksom a t t " kvinnan skall tiga i för~arnlingen ' ~; s % var det ju inanskor med sina fördomar som hittat på det!
Astrid Stampk fick en alldeles sar- skild, tidig personlig erinring om a t t kvinnorna inte stallts lika med männen i livet.
~n1,ig-t ' fidiekommiss-.
- s.
- bestämmelserna arvdes baroniet .en- dast p &amp; manssidan, och som de två sönerna i hennes.
f öraldrars akten- skap dog tidigt, " skulle Stampenborg med förbigående av henne och hen: nes tre systrar vid faderns död över-, Emellertid tog hon och heniies systrar fatt på e n del sociala uppgif- terzpå gods ' e ' t efterhand som de .växte upp.
; Det blev föredrag i Nordens historia och uppläsningar u r danska författares verk för giirdens folk j till sist hade de 43 åhörare, man och kvinnor, äldre och yngre.
E t t lån- bibliotek blev ocksii upprättat, Astrid och systern Kristine stod skiftesvis ' för utlåningeii.
Men det första årets fest vid avslutandet av föreläsningar-.
na, som modern hade givit tillåtelse.
till och vid vilken en ung bondson höll, ett tal, och tackade baronessorna, a.
,
44 HERTHA varpå det hurrades för dessa,.
blev in- te upprepad.
Baron Stampe, som hör- de de rungande hurraropen ' upp till sig, var långt ifrån ense &amp; d gin fru om festens lämplighet,.
och hon hade all möda i världen att hindra honom '.
från a t t gå ned och avbryta den.
Den.
första och sista blev det i alla fall.
Det var ett arbete med vida större räckvidd, som Astrid Stampe var be- stämd a t t taga upp.
Giftermhlet, som förde henne till Köpenhamn, öppnade vägen till det.
Hon kom tillsammans.
.
med Kirstine Fredriksen och Ida.
Falbe-Hansen och genom dem kom hon med i ' Dansk Kvindesamfund.
Nu.
.
var hon inne p å d e n vag som ledde till hennes livs stora sociala insats: hennes målmedvetna, inensiva ar- bete för kvinnosaken.
Och har a r det.
som hennes livs ' minnen samm-anfal- ler med Dansk Kvindesamfunds hi- storia.
Hon blev snart nog en drivande kraft inom Dansk ~viiidesamf und och under flera &amp; r dess främsta le- dare ..
Det skulle föra för långt a t t här.
rekapitulera händelserna i dansk kvirkosakshistofia under den.
långa tid fru.
Stampe Fedde.rsen ägnade sin tid .och sina krafter - med den intensitet och hängivenhet som var å t arbetet för hennes stora gåva kvinnornas likaberättigade stallning.
inom samfund och stat.
- Men hon var med från början av 80-talet och ver- kade f ör a t t Dansk Kvindesanif und i sitt arbete sökte en mera direkt kon- ' ' ' - ' - takt utat, att, som hon själv säger, kvinnosaken bringades ut till folket, genom f öredrag och diskussioner, d ä r kvinnosaksvanner shdana som Ida Falbe-Hansen,.
Anne Bruun, Svend Hggsbro, L. Zeuthen och Emil Elber- ling framträdde.
Hon $ar den egent- liga anstiftaren av .det föredrag av Elisabeth Grundtvig, som ledde till den hetsiga " sedlighetsfejden " i mit- ten av 80-talet då Brandes hånade ner Dansk Kvindesamf und f ör dess opposition mot den a r t av lika-moral- förkunnelse som vid denna tid gick som en röd tråd genom nordisk ro- mandiktning, med Strindberg, Arne Garborg, Gei jerstam, Hans Jaeger och ännu andra i spetsen och d % B j@rnstjerne B jgrnson, på kvinnor- nas sida, kastade sin stridshandske mot Brandes.
Hon - tog upp organi- sationsfrågan inom Dansk Kvinde- samfund och drev igenom en omlagg- ning av föreningens arbete som med- förde en vida högre grad av effek- tivitet.
Hon var med om startandet av ' dess tidskrift Kvindeii og Sam- fundet.
Hon var med i kampen utåt för förbättrade lagar i vad det gall- de kvinnornas ställning socialt och ekonomiskt - och med om stridig- heterna inom de egna lederna och in- om de olika .kvinnoorganisationerna med sina skilda uppfattningar om va- gama a t t gå fram på.
Detta oundvik- liga, åsiktsbrytningarna, som måste accepteras och ridas ' ut aven av kvin- norna i deras sjalvstandighetskamp!
Men hon hann ocksa vara med om Ehm~kn~~dder~f!
a ~ ~ K08arnimiirnig~~5~111~nd h o Edra rumsväxter, giv dem ' &lt;Plantagén6 ', ett p &amp; vetenskaplig grund Tegnérsgatan 1 11.
Stockholm.
Tel. 95 81- snmmansatt, koncentre- (Hållpl.
för spårvagnslinje 1 o. 6 samt busslinje 55.)
rat vastnäringssalt.
Saijes endast ib origi- Emottager beställningsarbete.
å all sömnad, som hör till l:sta I&lt;lass damskrzdderi ocl, klänningsatelje, v51gjort.
nalburkar.
Erbillles hos Kemikalie-&gt; Frö- Ec arbete och humana priser.
Vördsamt Ruth Gusfafson.
Rlomsterhandlare.
.
.
.
.
.
1.
.
.
.
.
k.
.
.
:.
.
.
*.
.
HERTH.A.
.
.
.
.
.
.
o.
..: .45.
.
.,. '
' förvkrkliganad &amp; av mycket ave det aldrig den .dag dA hennes två å r äld- '.
som en gång hade ställts upp som ett * e ' &amp; st &amp; Rigmor gick henne till mö- avlägset hägrande framtidsmål.
Hon t e s d ä r '.
hon sorglöst kom korande .. ' .. gick med den, strålande sommardag ' h&amp;ni &amp; ed mjGlkvagneh, e t t .omtyckt '.
1915,.
då danska kvinnor .i ett s t o r t nöje,!
och med .djupt allvarligt ansik-.
paradtåg drog in på Amalienborgs t e ropad8 till henne: " Als har fallit "; '.
slottsplatg - föf a t t hembära kungen ' moi ' lät, som den natukligaste. '
sitt tack.
för.
den beviljade politiska sak .. i världen, sina döttrar upphöra:.
.
i rösträtten ' och valbarheten, och ännu.
: .med " ' att lära sig.
tyska.
: Nggot som andra segrar.
$ ?r ' kvinnornas sak ar n strid Stampe: senare .beklagade, u r hon lycklig .no &amp; a t t kunna inregistre- ' ren ' t.
praktisk ' synpunkt, d. &amp; hennes '.
.
ra i s i n a.
~ i n i (m Nu,.
i det sena skedet resor ', söderut nödvändigtvis förde '.
av ' hennes liv,.
skulle hon, n ä s t a n,, &amp; &amp; h genom Tyskland, men .. också.
därför a t t hennes brista.nde kunskap:.
kunnat acceptera ' Stampenborgsbon- ' dernas mening a t t lagarna.
givit å t .. i tyska.
sprhket hindrade henne f r a n.
.
...
.
.
.
kvinnorna " alhing ' " .- Atminstone .pA ait:.klara.
.ut vilka gängse ord i. hen-.
papperet.
Men hon skulle tockså där-.
:, i e s eget språk som hä.iledde:sig från .. vid.
haft rätt.
; att- .vittna om att hon tyskan .. ~ e s s ville a hon-.för egen ' rak-.
.. själv givit eri.
stor del av sitt ' livs.
.ht.
och ' plockade i. stället.
.
kraft A t striden härför.
upp ord,: som hon hörde allmogen .an-.
vända och &amp; m hon menade var rena;,.
,. '
~ två:si&amp;a e kapitlen av ~ ~ t r.
i d re '.
danska; de tyska härledniniarna,.
: stam &amp; .Feddersens M i n 9 e n, he- ville hon ej vara med på.
ter ~ f l n d e k j y l l a n d o c h I:; - ...
l a n d 0 c.
h m o d e r s m &amp; ' l e t.
D e.
.
~ &amp; n &amp; iitresse s för ett rent danskt sluter si,g kring ' ännu en del av för SprAk- hade hon ärvt.
efter.
modern,.
henne djrrbara livsintressen.
~ $ n d e r - härmed sammanhängde också hen- jylland, det f r å n Danmark så länge nes studium av fornnordiska i ung-.
avskilda, till sist återvunna landet, domen.
.Hon fick sin guvernant .att t$ äger hennes hangivna kärlek, och Is-.
upp detta ämne på läroplanen.
Intres- lands självst&amp;dighétskrav har den set var obegripligt nog för hen-nes djupaste resonans i hennes rattf är- jämnåriga väninnor, och när hon e n, digkietssinne.
Hon berättar * om hur gAng var gast Lett av dessas hem och hon gång på gång gjort resor i S$n-.
p ' ' t31 om .. den stundande ' hemresan derjylland sedan det åter blivit yttrade a t t hon var glad a t t.
f å bör-.
danskt - och h a n rörs a v hennes &amp; v ja pA med sin fornnordiska igen, fick '.
intet grumlade; optimistiska d a n s k a hon till svar av sin.
vänninna, a t b.
syn .på förhållandena.
Den 12-åriga deriria hoppades a t t " aldrig bli s &amp; flickan upplevde 1864 - om än, .som reducerad att h o n .skulle komma ' att hon säger i s i n bok, hon e j försbd gladja sig å t a t t läsa fornnordiska ".
olyckans hela ' vidd - hon g1örn.de.
h ck neg fornnordiska ... studier för-,, ' ' k en^ &amp;: ' ' ' " ' ' ' I, rensa;, ' ', ' ' - ', ' a,,.
.
.
~ v e a v ä &amp; n 1 02, 2 tr.
(His?).
.. .. +STOCKHOLM.
.
.
~otta~ning efter: ' ~ v e r e n s k o m m e l s e p r t.elefon 8 1 9 8 0.
.
.
:.
.
.
- 46.
-.
.
.
HERTHA de ' henne till läsningen.
av Havamal och isländsk litteratur.
: och historia överhuvud.
Detta ' uppeldade återigen hennes känsla för .1slan.d och dess folk, och hon sörjde över att danskar och islandingar så föga fö,rslod var- andra.
Det sista kapitlet i hennes bok handlar också om vad hon skrivit och verkat för att bana väg.för ett bätt- re förstående i Danmark av.
islan- dingarnas likstallighetssträvanden: Men hon vidgade ut sin - kansla för Danmarks och Islands f r i a sam- hörighet p % grund av folkfrandska- pen till en ivrig önskan om a l l a. de noardiska ländernas sammapslut- ning i kraft av det släktskapsband som förenar dem.
i!
n- I Astrid Stampe Feddersens &amp; d e r ä r berättelsen om en levande och rik andes idealfylda och starka liv.
- - ELLEN K.LEMAN.
- nstundande höst kommer att i War- schau hållas ett stort internationellt möte .för behandling av aktuella pro- blem, berörande den " vita slavhan- deln ".
Mötesdagar ' bli 7-10 oktober.
~ o i i ~ r e s s e anordnas n av den sedan många å r tillbaka arbetande, på en- s k i l t initiativ tillkomna varldsorga- nisationen för bekämpande av han- deln med kvinnor och barn.
Denna organisation har sin central i en in- ternationell byrå med sate i London H.
Mot vit slavhandel.
- - och representeras i alla anslutna lan- der av nationella kommittéer.
För Sveriges räkning utgör föreningen Vaksamhets styrelse denna kommitté.
Warschaukosgressens program för- bereddes i somras på en konferens i Geneve, dit från femton av de anslut- na ' länderna hade samlats ett.
trettio- tal representanter, herrar och ' damer, med det manliga elementet i stark majoritet.
Föreningen Vaksamhet ha- de i sin egenskap av nationalkommit- t6 sant ett ombud.
Konferensen började sitt arbete med att uttala som ett ÖnskemAl, att högst fyra frågor matte uppföras pil programmet, för att tid skulle bere- das den kommande kongressen att grundligt behandla varje spörsmål.
Emellertid mötte denna goda föresats ett ganska vanligt öde, den hölls icke.
Nar konferensens förhandlingar vor0 avslutade hade sex ' k sju frågor upp- förts på föredragningslistan för Warschau.
En del av dessa ha varit ' föremål för behandling vid tidigare kongres- ser.
Dit höra frågorna om åtgärder mot ' sutenörer, om skydd för kvinnor och unga flickor, som resa utomlands eller taga arbetsanstallning till ut- landet.
Till en nyare grupp av spörs- mål äro att rakna frågor om film- p.roblem berörande kampen mot den vita slavhandeln samt ifrågasatt mi- nimiålder för flickor, anställda utom- lands vid nöjesetablissement och ut- skänkningsställen.
Vidare skall på den blivande kon- Valgjotds~, billiga @ p f q .. @ ~ ~ @ j g g: En bldd 45:-, tvii bäddar 85:-.
DANUELSSON, METAREGIAT.
6 Tel. Sö.
766, Sthlm.
- BegZir katalog.
-.
.
. '
HERTHA.
gressens progrhm upptagas en un- dersökning, huruvida internationella konventioner ingiingna staterna emellan till bekämpande av handeln med kvinnor och barn äro möjliga att tillämpa i ko1onie.r och mandat- områden eller, om vissa ' modifikatio- ner böra åvägabringas i detta syfte.
Konferensen beslöt a t t detta ämne skulle ges e n sådan formulering, att ' det omfattade jämväl konventioner- nas utsträckning a t t galla indiska stater under jnfödda furstar och lik- nande områden; Denna fråga, on1 ingångna konven- tioners tillämplighet hör förvisso till de mera invecklade, men det ä r san-,, nolikt a t t ett annat ärende vid ' War- schaukongressen blir ändå kinkigare och mera tidsödande a t t behandla, nämligen fiågan om prostituerades iiterf örande till.
hemlandet.
Detta spörsni.ål bragtes på tal av den belgiske representanten, M. Maus, vid kongressen i London 1927 under ' en debatt om hjälp A t prosti- tuerade f ö r deras iitergång till ett normalt levnadssätt.
Inspirerad a v ett.
exempel Japan redan anses ha.
gi- vit och i syfte att motverka kvinno- handeln, som i ' hög grad beror av uGändsk rekrytering, föreslog han att varje land måtte gå in för att i stör- sta mojliga utsträckning från utlan- det hemföra prostituerade av dess na- tionalitet.
Detta skulle gälla icke en- dast dem, som utvisades från ett an- nat land, utan även de övriga, som, när sii s k e kunde, skulle p&amp;verkas a t t frivilligt återvända.
Det ä r ett VI &amp; behov av &amp; I Diakttyger David Söderdans Klädeshandel ' I Kapp- vahd Eder.
Drottninggatan, 22.
.
till Stockholm 41 mycltet ' vittgiiende projekt detta och förenat med stora svårigheter.
För det första skulle det kosta massor av pengar ' att hemtransporte- r a dessa kvinnor, skaffa.
dem erfor- derlig yrkesutbildning och ordnat ar- bete.
Vem betalar?
De enskilda or- ganisationerna torde fcke kunna.
Äro mhnne staterna villiga a t t satsa dessa summor?
Till penningfrågan kommer ' så pro- blemet att skapa garantier för +tt de sålunda.
hemforda icke ge sig ut på nya äventyr i främmande land.
Konferensen i Geneve, präglad som den v a r icke allenast .av äkta idealitet utan jämväl av god sans för realite- ter, var givetvis icke blind för de sto- ra svårigheterna.
Mera av deltagar- na i mötet hade no,g den uppfattning- en att det varken var möjligt eller ens önskligt att söka lösa denna ' frå- ga annat %n till en viss utsträckning.
Alla ' ville emellertid ha den ' upp.
på programmet ' för, Warschau, där den .med all säkerlhet kommer a t t föran- leda .l %ngvariga debatter.
Redan detta knapphändiga angi- vande av programpunkterna torde antyda, att det blir mycket av intres- se, som kommer a t t föreläggas den i höst sammanträdande kongressen.
E n fråga, spm däremot icke .får komma upp i Warschau, ä r den om sexuell undervisning.
E t t förslag om shdan undervisnings upptagande på skolplanerna vor0 nog endast de skan- dinaviska representanterna jämte .den amerikanske beredda a t t.
stödja.
En engelsk konferensdeltagare, Mrs Ne- ville Rolfe,.
ville icke ha sexuell un-, n ' ' '.
, ' Huru hunna vi vinna ber!
hiilsal av D:r med.
J Möller.
Pris 2 kr.
Rek ".
diiekt fråii förf.
förlag Birkagatan 10 Sthlm Va.
Bokhandl.
hrhålla h9g rabatt.
.
.
.
dervisning i skolan utan i-hemmet och kampade energiskt men förgäves för a t t ett uttalande idennamildradefonn skulle föreläggas den ' blivande, kon- gressen.
Genevemötets mycket över- vägande flertal förklarade emellertid, a t t frågan icke hörde hemma på en kongress för bekämpande av handeln med kvinnor och barn.
De kunde icke se sammanhanget mellan detta be- kämpande och den förebyggande åt- - gard, som ligger i etiskt betonad upp- lysning på sexuallivets område.
Ställningstagandet f å r emellertid. '
delvis siil förklaring av det veder- i er än 40 år ha förflutit sedan prin- sessan Eugénies död, och om an hennes minne älskat och vördat lever kvar hos en och annan av en äldre generation, ä r hon väl för ett yngre släkte snarast en legendomspunnen representant för en längesedan svun- nen tid.
Man vet a t t hon var Oskar I.:s dotter, a t t hon hade en klen halsa och ett medlidsamt hjärta, och vill man förbinda hennes namn med nå- gonting som ännu har bestånd, tan- ker man väl närmast på Eugenia- hemmet, de sjuka och vanlottade bar- nens tillflyktsort.
Mer:.vet .man tro- ligen inte om henne.
Det är därför alldeles inte - överflö- digt utan tvärtom en tacknämlig gar- M.
.
Prinsessan Eugénie, konstnärinna och filan- trop.
Av Ellen Hagen.
Albert Bon- niers förlag. '
tagna arbetisättet vid dessa konfe- renser och kongresser.
Tendensen ä r nämligen den a t t upptaga helst ett fåtal frågor och dessa liggande s % nära som möjligt den direkta uppgif- ten.
E t t grundligt arbete i facket, det a r parollen.
Allmänna resolutio- ner i an så behjärtansvärda frågor betraktas snar,ast som frestelser, vil- ka böra motstås.
Vem vill förneka a t t mycket kan sägas till försvar för en sådan stånd- punkt.
AXIANNE THIORSTENSON.
I ning, när Ellen Xagen genom sin bok velat givayår tids människor en mera levande och fullständig bild av den bortgångna furstinnan, och uppgiften har fyllts på ett så mycket bättre och mera levande sätt, som författarin- nan från sina barnaår bevarar ett med kärlek och tacksamhet omhuldat minne av henne.
Vanligen ligger det snubblande na- r a för den som skall teckna en högt uppsatt och allmänt prisad persons minnesbild att idealisera sitt föremål och ställa det i ensidigt fö.rdelaktig belysning.
Men i detta fall har lev- nadstecknaren varken behövt lagga till eller taga ifrån, varken försköna eller dö1 j a.
Prinsessan Eughies bild tål även den skarpaste belysning.
Av naturen försynt och anspråkslös, be- gagnade hon inte sin ställnings pri- som önska lära ett intressant och givande yrke, rekommenderas vara kurser i Tillskärning, Mönster- skärning, Provning och Sömnad.
Dags- o. aftonkurser.
Nya kurser börja den 3 mars.Begärprospekt.
A.
= B. SkandimavZsBaa ' ~iiln~kEn°~n~eakaáIIemSe~n~ Sveavägen 34-36 .Stockholm.
Statsunderstödd läroanstalt.
I.
. '
vilegier till a t t .skaf f a sig personliga fördelar utan lade med ödrnj.uk och tacksam gladje .. sitt infl$tande i våg- skålen.
endast.
@ är * det kunde.
främja en sak som %ig henne om hjärtat.
N ä r oskar 1:s förslag om ogift kvinnas myndighet vid 25 Ar gick igenom med den inskränknibgen, a t t den som vil- le begagna sig l härav s jalv skulle be- g ä r a a t t f å bli myndig, var prinsessan Eugénie en: avide första som inlam- nade en dylik Bnsökan.
(~ o f förut t h a d e ~ r e d i i k i Bremer och hennes syster Agathe tagit ' samma steg.)
Av fadern hade prinsessan Eugénie ärvt liberala tänkeiätt.
och e n på denn ' a tid tämligen ovanlig aktning för män- niskovärdet, o$ero.enlde av.
samhälls- stallning och yttre förhållanden. '
' ' Redan som en glad och sorglös flic- ka, livligt intresserad av sin ålders nö- jen oclh förstroelser, hade prinsessan på de konstnärliga anlag, visat som utmärka Bernadottarna.
Hon .ritade, modellerade, komponerade, skrev - vers och anordnade.
tablåer; Visserligen lade hennes klena halsa och fördomarna mot e n allvarlig ut- bildning hinder i vägen för a t t hon inom skulpturen, som kanske mest in- tresserade -.
henne, skulle nå längre ' än till ett aktningsvärt diletantstadium, men de kqnst&amp;fiiga intressena och den inneboende mångsidiga beghv- ningen voro ovedersägliga.
.
.
n Men stormen ' nådde, också detta lugna vatten.
i$lsklingsbrodern, prins.
Gusta.~, dog plgtsligt, och prinsessan drabbades samtidigt av en allvarlig s j ukdom,.
soin bröt hennes hälsa f ör alltid.
Tvärtemot de dystra, förutsa- gelseina steg hon upp från sjukbad- den, meri ' lidandet hade satt djupa spår även i det ungdomsfriska sinnet.
Den andliga väckelsen_ på 1840-50- talen lämnade.
djupa intryck hos hen- ne och omdanade hennes mera ore- flekterade fromhet ' till en på samma gång d j u p och vidsynt religiös över- tygelse.
Hela .hennes liv blev ' alltmera präglat av självförgätenhet och ett aktivt, initiativrikt upp,g %en-de i barm- härtighetens utövning.
Av; t d n g s i n t dömande pietigm fanns hos henne ingenting.
Hon gladdes.
med de gla- da, och.
heiiiies sinne för humor .tog sig oftauttryck. '
Det rika bildmaterialet, huvudsak- ligen reproduktioner av prinsessan Eug6nies teckningar och målningar, öka ytterligare värdet av denna val- Skrivna och intressanta levnadsteck- ' _ ' ' ' ' ning.
.
.
. '
.
FANNY EKENSTIERNA.
.
.
.
.
G ä v l e k r e t s ' e n har hållit sitt åis- möte å H.otel1 Baltic.
Vid] företaget styrelseval f i n e de avgå- ende styrelsemedleiilniarna fruarna Gunhild ' Delin och Gerda Moclén samt frkn Mcirta ' t~chrewelius sina mandat f örnyade.
Efter fruarna, Signe.
Leksell och Martha Ekman samt .frkn.
Louise Gripenberg, vilka på .av bistande tid inlämnat avsägelser, nyvaldes fruarna Elsa Andersson, J&amp;ny ' Instruktionskurser i.
A N D N I N.GS; TALTEI&lt;NIK, A N D N I N ~ S - M O T I O N S ~ Y M ~ A S T I K, CV.
B A D A K O N I - BINERADE, givps.såväl för.
en person som för flera i grupp.
I landsortcn ' kun~i~ h r s e r anordnar ambulatoriskt. '
.
Föredrag med demonstration av andningsövningar hållas på begäran.
INGRID SAMZELIUS-LEJDSTROM?
~ e g Läkare.
. '
.
.
Vinteradrek: Stockholm, Artillerigat.
23, 3 tri, t. v. (Telefon 778 40, säkriEt 8.30-9 f.
m.)
Soymaradress: Grisslehamn (sakrast under juli-augusti.
Telefon Grisslehamn 3).
.
,
50.
HERTHA Höjer och Anna Backlin.
E t t varmt tack framfördes av ordföranden till de avgående styrelseledamöterna för deras insats i för- eningens verksamhet.
Vid konstituerande sammanträde in- om styrelsen erhöll denna följande sarn- mansattning: fru Anna Björk, ordf., fru Signe Andersson, v. ordf., frkn Marta Schrewelius, sekr., fru Anna ' Backlin, v. sekr., frkn Elsa Wengelin, kassaförvaltare, fruarna Gunhild Delin och Gerda .Moden, mötesvardinnor, samt frkn Elna Sidvall, fru Elsa Andersson och fru Jenny Höjer.
Till revisorer valdes .frkn Elisabeth Jo- hansson och fru Barbro Aberg samt till suppleanter fru Lotten Westergren och frkn Magda Luqdblad.
Till ledamot i nämnden för länets sti- pendiefond valdes frkn Anna Sundbom.
Efter årsmötet ' följde ett av särdeles god stämning präglat san1kvä.m med sång av fru Gunnel Asbrink, ackompanjerad- av pas- tor Ernst Äsbrink, samt pianomusik av frkn Greta Lindström.
ken Sigrid Lewenhaupt.
Atföljd av sina tärnor.
Fröknarna Alma Löfkvist, Elsa Strömberg, Elsa Pedersén, fru Anna Mar- tensson sjöngo, ackompanjerade av fröken Margit Högstedt, de gamla vackra julsång- erna.
Därefter högläsning av fru Helga Sjumesson, deklamation av fröken Signe Wennberg och musik av fröknarna Hilma och Anna Wengberg.
.
Den 24 jan.
hölls sammanträde, varvid ordf fröken Signe Wennberg, lämnade medde- lande angående vårens arbete och planerade kurser.
Därefter höll fil.
d:r Selma Culli- ander, Lund, ett med ljusbilder illustrerat föredrag över ämnet " Bland infödingarna i oasen Bon Saada ".
ordföranden åhörarnas tack för föredraget,.
Kretsens förelasningsserie.omitalienskmå- - larkonst började den 6 febr.
., K a r l s t a d s k r e t s e n samlade lördag 25 jan.
sina medlemmar med slakt och vänner till en " Familjär Fredrikaafton " i Flickskolan.
Det blev en glansande succes, och salen var fylld till sista plats.
Son1 G ö t e b o r g s k r e t e e n hade den 22 conférenciere förstod ordf., fru .G.
Hellberg, jan.
ett offentligt .möte i Chalmerska in- a t t från begynnelsen åstadkomma den ratta, stitutets högtidssal med - föredrag av pro- intima kontakten mellan scen och publik, fessor Alfred Petrén om " Steriliseiingsfrå- vilken gjorde kvallen till den glads fest gan u r rashygieniska och sociala synpuk- den blev.
Under programmets första av- ter ".
delning, som helt var agnad %t musiken, fick man njuta av fröken R. Mubergs och bank- tjänsteman Fr. Lundgrens sköna stainmor H a l m s t a d s k r e t s e n hade den 23 jan.
anordnat offentligt föredrag, varvid till fru M. Undén-Lundgrens ackompan je- mang.
Så följde en dram.atisk avdelning, professor Alfred Petrén talade om " Steri- då den " komiska tragedien " Klockan elva, iiseringsfrågan ur rashygieniska och sociala synpunkter ".
Talrik publik och livligt bi- av Alice Svensk, framfördes ' för en gripen publik av fru G. Bergson och hovrättsnot.
f all.
J. O. Alrutz, p % ett ovärderligt satt sekun- H ä l s i n g b o r g s k r ' e t s e n hade sam- derade av fröken E. Ahrenlöf och laroverks- manträde torsdagen den 5 dec.
1929, varvid adj. H. Sjövall.
Applåder och skratt tyst- dr Hanna Rydh höll ett.
av ski~ptikonbilder nade inte f örran de förträffliga skådespe- larna flera ganger varit framme och visat beledsagat föredrag om " Ech-n-Aton-Tut- anch-Amon, en revolutionär fredsfurste och sig.
-.
hans reaktionära svärson ".
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade d.
Den 13 december firades Lpcia-dagen med e n.
liten festlighet.
Dagen till a r a voro 29 jan.
sitt årsmöte på Frimurarehotellet langborden dukade i den julpyntade av le- under ordförandeskap av fru ~ l i s a b e t h Sjö- vall.
Vid förrättat styrelseval fick styrel- vande ljus upplysta samlingssalen.
Under sång intågade Luciabruden, frö- sen följande sammansättning: f r u Elisa-
I HERTHA beth Sjövall, ordf., froken Clara Munck af Rosenschöld, v. " ordf., fru E k a Norden- skjöld, sekr. (nykld), fru Olgine Pallin, kassaförvaltare, fröken Ellen Widerberg, fru Anna Fischer, fru Rut Dörring (de bå-.
da sistnamnda, mötesvardinnor), fröken Anna Lundquist, fru Elsa N; ordlund, fru Lotten Borg, fru agnes Ingvar-Nilsson och f r u Maja Engberg.
Till suppleantex valdes fru Ellen Nils- son, bitr.
sekr., &lt;röken Fosca Leifert, frö- ken Lily Celinder och fröken Alma Hans-.
I son.
Efter avslutad4 förhandlingar höll frö- ken Ellen Widerljerg föredrag .över ämnet " Arbetsglädje9 '.
Föredraget utmynnade i en önskan om allmän och verklig arbets- glädje inför de uppgifter som Fredrika- h rem er-Förbundet gjort till sina, ' och då i första hand idom förbundets Kristian-.
.
stadskrets.
Föredraget belönades med synnerligen hjärtliga .applkder och åhörarnas tack tol- kades.
ytterligare av oylforanden.
Fröken Ninnie.
Hallbpg utförde därpå ackompanjerad av fru Ellen von Sydow några med livligt bifall halsade ' sångnum- mer, och även ander det därpå följande samkvämet bidrog sangerskan till under- l&amp;l ' lningen. '
.
K r e t s e n L !und m e d o m n e j d 11011 sitt första samnlanträde för Aret A Södra !Sve ' riges S juksköterskehem, vars sty- relse åter inbjudit kretsen till sina vackra lokaler.
Sedan ordf., fru Herrlin, framfört kret- sens tack till ~sjuksköte~skehemmets styrel- se, överlämnades órdet till d r Hanna, Rydh, som gav en synnerligen intressant översikt över Ech-n-Aton-Tut-anch-Amons .historia, belyst av skioptikonbilder: .Sammanträdet var besökt av omkring 150 personer, för vilka sedan serverades supé.
Nästa sammanträde kommer att * hallas * den 24 ' februari, då.
kretsen kommer a t t fira sin 20-Ariga .tillv ?ro.
al mo Kretsen med omnejd hade den 3 febr.
Sitt årsmöte å. Kungspar-, 51. kens restaurang undei- ordförandeskap av fru Elisabeth Quensel.
De 6 styrelsemedlenmar - halva sty- relsen som stodo under omval, fru Ada Hultgren, e. o. hovrättsnotarien Elisabeth Nilsson, fröken Elisabeth von Platen, fr?
Elisabeth Quensel, fru Tyra Schartau och froken Naemi Uddenbog, omvaldes enhal- ligt.
Också reiisorerna, fröknarna M. Munck a f ' R.osenschöld ' och E. Svensson, samt de- ras suppleanter, fröken H. Lindstrand och fru A.
Gren, omvaldes.
Till ombud vid F.-B.-F:s årsmöte i stick-.
sholm utsågos följande tolv,.
danier: fru Elisabeth Quensel, dr Eva Bmedberg, fru Tyra Schartau, fru Magnhild.
Björkvall, fru Ada Hultgren, musiklararinnan Maria Håkansson, gymnastikdir.
Maria Kärrberg, e. o.: hovrattsnotarien Elisabeth Nilsson, fru Anna N.ordenstedt, .fröken Elisabeth von.
Platen, fru Olivia selm mer och fröken Nae- mi .Uddenberg.
t.
En del smärre andringar i kretsens stad- gar beslötos, diribland att till paragrafen a t t kretsstyrelsen skulle utgöras av 12 per- soner .skulle göras.
det tillägget " högst 12 personer ocl; minst 7 ".
Efter %rsmötets förhandliiigar höll e., o., hovrättsnotarie Elisabeth Nilsson ett in- .tressant, sakligt föredrag över ämnet: " RedogÖ; else för förslaget om åtgärder mot ' sedeslöst leverne av samhallsskadlig art ".
Sist samlades man under angenäm stam- ning till gemensam supé och trevnaden höj- des ytterligare genom friherrinnan Iwa Bennets pis-solo.
' - ' ' ' M j o l b y k r e t s e n hade årsmöte den 31 jan.
Vid förrättat val av styrelse åter- valdes denna i sin helhet och utgöres av: fru Gertrud Wågman, ordf., fröken Inez Flinta, v. ordf., fru Rake1 Gerholm, sekr.; fröken Ingeborg Barr, v. sekr., fru Tyra Björne, kassör.
Till suppleanter i styrelsen omvaldes fru Hklga Norrby och fröken Tek- la Mattson.
Revisorer blevo fru Maja Sund- ström och fröken Eva Rehnström och supp- leanter för dessa fru Margareta Hökerberg och, fröken Greta wahlgren.
Till represen- '. '
',. '
52 HERTHA tant vid förbundets instund-de årsmöte 12 servetter, förfärdigade av medlemmar.
- - Den värderades till 200 kr.
Dragning före- valdes fru Wågrnan.
Av årsberättelsen för 1929 framgick, togs den 31 dec.
1929.
Stipendier A 150 att intet offentligt möte anordnats un- eller 200 kronor ha utdelats de fyra sista der 1929. men a t t under.
årets fem sam- åren.
Under 1930 skall enligt årsmötets manträden gäster ofta inbjudits och talare beslut 200 kr.
givas till .n %gon ung flicka från andra orter flera gånger anlitats.
Go- från staden till hjälp vid hennes utbildning.
da musikaliska krafterz finnas a t t tillgå i i S t o c k h o l m s k r e t s e n hade den 5 staden, och f öreningens ordf. gläder ' ofta medlemmarna med sin vackra sång.
P % års- febr.
offentligt .möte, varvid F ö r s l a g e t motet den 1 febr.
gjordes programmet efter t i l l l a g s t i f t n i n g o m s t e r i l i s e - de sedvanliga f örhandlingarna omväxlande r i n g s % t g a r d e r upptogs till behand- och tilltalande med musik, deklamation och ling av medlemmen i sakkunnigekommittén läsning.
Fröken Eva Ödlund från östergöt- för utarbetande av förslaget professor Vik- lands lans Hemslöjdsförening i Linköping tor Wigert och av advokat Georg .Stjern- medverkade den 6 mars.
Hon - talade om stedt, som framförde juristens synpunlcter hemslöjden i Länet och visade prover på den- p % detsamma.
Lokalen, Laka~sallskapets samma.
Den 9 april talade fru Stina Pyk, stora sal, var fylld till sista plats av ett Kyleberg, om sina personliga minnen av livligt intresserat auditorium.
Kretsens aftonkurser, Fredrika-Brerner- Ellen Key och om stiftelsen Strands vilo- hem för kroppsarbetande kvinnor.
Den 30 skolan, började sin v %rtennin den 24 jan.
maj anordnades utflykt - till.
Ellen.
Keys med sedvanlig föredragsafton, varvid fru Strand.
Den 29 sept.
talade en av medlem- Hanna Hindbeck under forrrien " Ett å r u r, marna om den färd föreningen Östergöt- Hassans dagbok " meddelade sina särdeles lands Barn den 1 och 2. juni ' anordnat till Mandade erfarenheter som.
ledarinna av en 8tockholm samt om de besök son1 då gjorts turkisk flickskola. '
Fröken Carin de Fru- på Valdemarsudde, hos professor .Milles och merie bidrog till aftonens underhållning i Tandsticksbolagets nya affarspalats.
Res- med e t t par violoncellnummer med fröken ten av kvällen agnades jubilaren, skalden Ragnhild de Frumerie som ackumpagnatör.
Antalet kursdeltagare a r 250.
Bo Bergman.
Sista mö:et ' var julfesten den l1 dec: Då talade en äldre- Mjölbybo dm sin barndoms Mjölby på ett grip.ande,, innerligt V i k x j ö k r e t s e n anordnade d.
12 jan.
satt.
Andra anordningar, musik, sång och ~ f f e n t l i föredrag ~t av professor Einar Sjö- supé med julmat, levande ljus, tomtar m.-m., vall om " Principiella och praktiska syn- gåvo julstämning i rikt mått. '
punkter p % steriliseringsfrågan ".
Det ut- Föreningen har under.
året anordnat lot- omordentligt val och med stor sakkunskap teri med 400 lotter h 1 kr.
för a t t få,pengar framförda föredraget åhördes med stort till stipendier.
Som ~ i n s t ' ~ a en v s teduk med intresse. '
E d d l k s överallt i oriqiPialpreckua~n~reu as BBC,, KOPST&amp;LL&amp;: ~.i5 # l.a5,, DOKFOR J.
5 so,, 6. as E.
ALEN
...
~i ' dskrift för den svenska ~ n n o r ö r e i s e n utgivin.
a+ FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a, n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhälla tidskriften.
~~cke-fo~bundsmedlem,ma~ prenu- z rnerera i närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för pbstupplaga:.l / l år kr.
6:50; 11s.
år kr.
3:50; 114 år kr.
;: W. Lösnummer 65 öre.
Redaktron och eipedifron:.
48 0:.
rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar .och jredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50.
27 62.
Expeditionen: kl: .Il-4 vade sockendag.
, Tel. Norr.
48 60 27 62. '
- l.
i.
.
'.
I a- .:.
.
Bomullsgarlil.
.
.
.
.
- ' INGEN - HUSM ' ODER.
Domestiker.
KAN UNDVARA 1.
.
.. och S T I L.
: Lärfter. '
GEFLE GARN; och H " " + SVANENS ~adapolain.,.
.
.
Tel. Norr 123 99.
~ l a n e l l ... k I,.
VAVNADER Nainrock.
a - Mottager beställningar på elea gantare och ' enklare k$irmingar.
Kulörta.
B~iulls- t; ger.
. '
: ' ~akanrväv-: nader, m. m.
.i, - - htioirig erfarenhethgata?
m,: --.
~örstklassi~ arbete.
t terar varan.
Moderata priser.
.
skola för kuinnlig yrkesutbMning, 8, s - L med anslag av stat- och - kommun.
Höstterminen börjar .den 1 sept.
.Lägre kursen, - 2-årig Iirlingsskola, avsedd huvudsakligen för kvinnlig &amp; ngdom med högre allmänbildning, meddelar grundläggande yrkesutbildning i klädsömnad.
Högre kursen, l-hrig, avser a @ utbilda .kvinnliga arbetsledare och yrkeslärarinnor för beklädnadsyrket.
.
Fortbildningskurs i sömnad, l-Arig, för utexaminerade handar.betslärarinnor.
Extra elever mottagas i mån av utrymme.
.
Prospekt sändas.
Adress Norrlandsgatan 20, ~tockholm.
N. '
123 99.
An- sökningar insändas före 30 april.
F..
,,
; 1 Rosina ~ e i k e l.
A; fi&amp;na.
.
- *.
1 A V .Irpgebor.g Wolin.
Open Door International.
- -.
Wesfermarck.
.. Gift kvinnas nationalitet.
AV Mafhilda Sfael von Holsfein.
- " Ungdomen och .. kvinnox6xe~senb '.
.
AV Elisif I h b d.
-.
Astrid Stampe Feddersens minnen.
AV Ellon Kleman.
Mot vit slävhsndel.
A v &amp; ianne En - furstinna.
AV Fanny.
.
.
.
Thorsfenson.
Ekensfierna.
.
~ a m l i n ~ s l o ~ för &amp; föreningar och slutna sällskap.
Resanderum.
för damer.
Varje .rum försett med telefon och toilette med v. o .. k.
.vatten.
Piis för enkelrum 4.50 - b.-, dubbelrum - 7.50 - 8-.
-.
Årsta matsal är tillgänglig~för allmänheten.
Lunch och middagsservering.
Vasatryckeriet, Stockholm 1930.
