# ID: svediakorp-per2896
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1930
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,507
# sentences: 1,263
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- LAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRA- GOR, SKOL- OCH UNDERVIS- Sid. S t a e l von Holstein, Mathil- d a: Gift kvinnas nationalitet .... 36 NINGSFRAGOR.
S t j e r n s t e d t, ~ n t h: Vanartsla-.
............................ 62 gen.
Sid. Söderblom, ahl lin, Margareta: Social hjälpverksamhet vid sjukhusen .... 204 Sörensen, rinnebanan 63 Thorstenson, vit slavhandel ....................... 113 5 9 Förstoringar Jailen!
av Eder.
sjiihr eller ganila familjeportratt-!
Hovfotograf FLORMAM 18 Regeringsgatan 18 38 ~ x i a n ' n e: Mot ......... ......... 46 1 e N a t h o r s t - B ö ö s, L o u i s e: Den lägre lantbruksundervisningen ..... 136 $i18 och V a s t b e r g, D i s a: Tvii röster om kvinnorna och valrörelsen ........ 191 ~ i n d b l o ~ E d, i t h: De kontors-.
och affärsanställdas villkor.
.... 227,, Utsikterna p % kontorsbanan just nu .......................... 80 N e n n e s, E s t e r: Två röster om kvinnorna och valrörelsen ......... 190 Ungdomen .................. W a l l e n t h e i m, A n n i e: Ungdo- men och kvinnorörelsen ............ K o e r s x i e r, B e r t a: Lönekommit- téns betankande .................. 167 N a t h o r s t, A n i t a: Ett apropå till en diskussion ....................... Folkskolliara- W a l i n, l n g e b o r g: Open Door In- ternational ...................... 27 K o c k, K a r i n: Lön efter behov el- ler lön efter prestation ............ 70 M a r t i n, G e r d a: Statens intresse för begåvade larjungar ............
Anna: ...................... 132 Théel, Elisif: kvinnorörelsen K l e m a n, E l l e n: Lady Rhonddas sex punkter - Hemsystrar 105 S ö d e r l u n d, E l i s e: Enviktigsak 98.
D a l s t ï ö m, E s t e r: Lararinneut- bildningen vid de högre flickskolo~na 140 Johansson-Visborg, Anna Open Door Council och skyddslag: stiftning för kvinnor ..............
Anna:.
A b e r g s s o n, A n n a: Folkpensio- neringen under revision ............ 175 En kvinnornas vädjan till världens statsman ........................ 211 Förbundets skrivelse till K.
Maj:t an- g %ende modersskapsskydd-.
- i ....
90, 220 Förbundets skrivelse till K.
Maj:t an- gående lönekornmitténs be-tankande 240 E t t betänkligt kommittéförslag ...... 179 E t t internationellt krav ............. 231 Opinionsyttringar för moderskaljshjälp 203 Vanartslagen ...................... 111.
ilhlmans Bokbinderi .Inneh.
: C.
D. CARI.SSOS Specialifk Hatzdbundna band för.
offentliga och privafa bibliotek!
Hrrmana priser!
Sergelgatan 4 Telefon 96 84.
- S ~ O C ~ ~ O I ~ Etablerat 1842
SOCIALA, FÖRWAG, FÖRENIN.GAR OCH 6FÖRENINGSMöTEN.
Sid. Kleman, Ellen: F.-B.F:s års- möte i Stockholm ........ 112, 153,, S.
B.
K.
20 år ............... 87 K l e m a n, E l l e n: F.-B.-F:s års- rådsmöte i Prag ................ i.
196 S t j e r n s t e d t, R u t h: Från Wien- kongressen.
.................. 139,, I.
C.
W:s Wienkongress ...... 171.
*.
F.-B.-5 ': s stipendier 1930.
.
.
.
.
.
.
.
23, 116 F.-B.-F:s verkamhet 1929 .......... 193 Haagdemonstrationen .............. 83 Kring Haagkonferensen ............ 129 Svenska Kommittén för 4riternationellt röstrattsarbete upplöst ............ 166 Vår protest ........................, 212 Nya förbundsmedlemmar.
.
23, 41, 72 ' 88, 125, 143, 174, 189, 210, 236.
L u t-t i m ä n ',, E s t e r: Chirlotte W i l ~ lerding ............................. 84 F.-B.-F.-KRETSARNA.
Sid. 24, 49, 73, 99, 126, 151, 178, 202, 224; 243.
W e s t e r m a r c k, H e l e n a: Rosina Heikel .......................... 30 LEVNADS- OCH MINNESTECKNING-. \ R, KULTUR- OCH RESESKILDRING- AR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRE- SPONDE.NART.IKLAR M.
M. '
- 4 n d e r s s o n, E b o n: En värdefull bok om vårt bankväsen .......... 209 B j ö r k l u n d, S i g r i d: Anna Whit- lock och hennes skola ............ l 6 0 E r i s m a n, E s ' t e r: Anna Whit-.
lock och rösträtten .............. 164 C l a e s o n, R u t: E t t hundraarsju- bileum ........................... 186 D a h l g r e n, L o t t e n: FredrikaBre- mer bland lösdriverskorna ........ 14 Dyrssen, Lizinka: Drottning Victoria .................... 79,, Louise Nathorst-Böös lämnar.
Rimforsa ................... 184 Ekenstierna, Fanny: En furstinna ......................... 48.
K l e m a n, A n n a: Eglantyne Jebb och hennes verk ................. 94.
, Lilly Hellström .............. 56 Kapp- &amp; Dräkttyger Z ull David Södermans Klädeshandel Drottninggatan 22 stockholm.
Sid. K 1 e m ' a n, E l l e n: Astrid Stanipe '.
Feddersens minnen.
.
.
.
.
.
.
.
.
42 ',, ' De .nya döttrarna och andra " nya " - eller inte nya ........ 12.
, .Deras liv och minnen.
.
.
.
.
.
.
.
232,, Ellen Keys liv .................. 213,,.
.Ett eget rum.
i.
.
............. 67,, .Helene Lange .................. 182,, Margaret.
Howitts Fredrika-.
Bremerminnen ............ 119, 144,, I ' .Moderna nya människor ...... 199.
N a t h o r. s t, A n i t a.: Ungdomliga s jalvbekannelser .......:.
.
.
.
' i .... 59 T ' h o ' r m a n, E l i s a b e t h Till Ag-, nes ' Brantings mirine ................ 109 strid Westergaard, Anna: Stampe Feddersen.
' i .............. 115 E n mohammedansk pionjär ......... 217 Hinduiskornas generalförsamling .... 137 Insamling .för en gravvård över Oscar och Ag * Montelius .............. 118.
FRAN BOKVÄRLDEN.
.
.
.
A n d e r s s o n, E b o n: Svenskt bank- viisen i våra dagar av Karin Kock '.
.
209.
B o ' r e l i u s, ' H i l m a: Det osynliga.
bygget av Arnold Norlind .... 221.
,, Estet.iskt breviarium av Bene: detto Croce ............: ..... 89.
H o l s t, E v a v o n: Den nya tiden av Maude Fredriksdotter.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
242 ' K e y, H e d d a: Valda dikter av Sa- rojini Naidu ...................... 221 K l e m a n, A n n a: Save the Child a v Eglantyne Jebb ........ S .......... 94 K l e m a n, E l l e n: A Room of One ' s own by Virgina Woolf ........ 67,, Adjö min gröna ungdom a v Ma- rika Stjernstedt .............. 233,, '.
- 4v s ' kånsk:Iera av erth ha ' Ode-.
man ........................ 223, .I.
.
.
Dr. Med.
J.
M 6 L L E R, ".
Homöop,atisk Praktik, Stockholm4.
Mott.
10-1, 3-5, Sönd.
1-3.
T. V. 563.
Birkagata.n 10, III (hiss).
Stockholm.
Förf r a p.
if r h landsorten besvaras aven.
.
.
.
.
Sid. Sid. K l e m a n, E l l e n: lend da av Elin Bohlin ...................... 12 Clary gifter sig av Erhard Back- ...................... 199 ström De nya döttrarna av Vera von.
Kraemer .................... 12 Den tysta gatan av Gurli Herz- .............. i.
i41 man-Ericson Dunkelt svar av Rosamund Leh- mann ........................ 200 Ellen Key av Mia ~ e c h e - ~ ö f ~ r 213 cin En dålig flicka av Vina Delmar 201 En ung kvinna och världen a v.
Elswig Thunberg ............ 13.
E barns memoarer av Selma Lagerlöf ..................... 232 Helene Willfuer av Vicki Baum 200 Korpungen och jag av Elin Wag-1 ner .......................... 241 K l e m a n, E l l e n: Kvinnor av An- na-Lenah Elgström ..........,, Lidelser av Ulla Bjerne ......,, Min värld av Alma Soderhjelm,, Minder av Astrid Stampe Fed- dersen ......................,, Mor berättar av Hanna Rydh.
.
Radiokrönika av Ivar Harrie.
.
223 13 234 42 241 240 N a t h o r s t, A n i t a: Kostias dag-.
bok av N. Ogniev ............... 59,, 16, 17, 18 å r av Robert.
Carr .i 59 U p p s t r ö m, A i v v a: Inga Marja Svomini av Marta Edqvist .......... 242 W i d e r s t r ö m, K a r o l i n a: Ett sexualproblem av Aifhild Tamm.
.
230 Fonder över 87,000,000 kr., därav tör reglering av de försak~ades vinst 4,150,000 hr.
Fredrika- Bremer- KLARABE-RGSGATAN STO-CKHOLM C..
ungdom.
ARGANG XVII JANUARI 1930 HAFTE 1 U n g d o m e n och ' k v i n n o r ö r e l s e n.
Hertha har .har tillfälle att .meddela det andra inledningsanförandet vid ' Stockholms- kretsens diskussion den 26 sistl. november om Ungdo ' men och kvinnorörelsen hållet av ordföranden i Nacka socialdemtokratiska kvinnoklubb fru Annie M7allentheim och där hon framlägger sina synpunkter på kvinno- rörelsen och kvinnornas ställning i det of- fentliga livet.
D-et skulle vara av intresse för Hertha att f &amp; Aterge aven andras er- farenheter och synpunkter på dessa frågor hämtade fran det politiska livet och andra omraden för samhallsarbete.
som v %r, som så markant I en skil tid j er sig f r %n f öregående genom en alltmer, utvecklad organisations- tendens, framstår kvinnans stall- ningstagande till tidsströmningarna sasom ett viktigt och ständigt aktu- ellt problem.
Vi se ocksA, i ' synner- het vid vissa kraftmätningar rikt- ningarna emellan, den betydenhet som man från skilda hall tillmäter kvin- nan i hennes egenskap av individ = en röst.
Att kvinnorörelsen såsom sådan ävenledes på allt sätt strävar efter att bland den uppväxande ge- nerationen vinna sympati och anhan- gare, a r sålunda ur denna synpunkt en fullt förklarlig och naturlig före- teelse.
Den - kamp som, föregatt den nuvarande värdesättningen av kvin- norna som samhällsmedborgare fram- star för oss yngre som en tid fylld av minnen av framsynta och heroiska kvinnors insatser i tidsutvecklingen.
Vi f % aldrig ett enda ögonblick glöm- ma, att våra relativt tillrättalagda möjligheter äro resultaten av den aldrig slocknande energi, den starka rattslidelse som uppbar kvinnorörel- sens f örsta pionj arer.
Tanken p å den sega energi, den ofta.
hänförda ton, varmed denna strid fördes, uppam- made hos mannen och dem själva den tanken, att nar målet en gång hun- nits, skulle kvinnornas intresse för samhallsarbetet och deras insatser i detta bli storartade.
Kunna ~i i dag .som a r verkligen saga, att kvinnorna, i.
handling motsvarat f örviintningar- na?
Svaret m %ste tyvärr bli: nej!
Tusenden och åter tusenden kvinnor leva s % att saga utanför tidsström- niniarna och vägra att tro, att allt vad den enskilde individen skapat om- kring sig ä r s % oupplösligt förbundet med samhället, dess utveckling eller tillbakagång.
Vilja de månne genom sin passivitet stryka under att det a r dem ovidkommande, en utveckling över huvud till vårt folks fromma?
Vi ha ingen anledning att göra ett dylikt, antagande, deras overksamhet bottnar viil sannolikt i en okunnighet om betydelsen av den enskilda man- niskans insats, den må vara an aldrig s % obetydlig.
Att under en förhar- skande stämning av orättvisa och be-.
.
.
- tryck mana fram skaror.
till kamp för en idé, som så att säga väckte re- sonans i det allmänna rättsmedvetan- det, var nog, trots motståndet av det gamla, traditionsbundna, en relativt lätt .sak.
Vida svårare ä r att f å dessa frigjorda massor att omsätta sina till- kämpade möjligheter i verkliga och för ' samhället gagneliga insatser, att .lara dem förstå sitt ansvar och sina skyldigheter.
Den sanna medborgarrätten ford- rar obönhörligt en vetskap hos var och en vartill den använ- des och detta i sin tur kräver ju kännedom om samhallskonstruk- tionen och dess vitala frågor.
Spörs- .mål rörande såväl vårt nationella liv som den internationella samlevnaden stallas för var dag som går inför oss och fordra sin lösning.
Ä r det då rätt och i överensstammelse med vår syn på likvärdigheten att vi överlåta.
å t den ena hälften av vårt folk att handlägga och besluta i dessa för oss alla ooh envar så viktiga frågor?
Nej, ' det ä r ej rätt, vare sig mot oss själva, mot dem som kämpat före oss eller mot dem, som en g %ng skola leva i det samhälle vår tid framskapat.
Vi f å inte längre sl % i f d n oss med att vi intet förmå eller begripa eller vad annat man vanligen andrager .som motivering för sin passivitet.
Det måste därför bli en av kvinnorörel- sens allra viktigaste och främsta uppgifter att inom sina organisatio- ner bedriva ett målmedvetet fost- rings- och skolningsarbete, bereda ' - möjligheter för kvinnorna att ute i arbetet kunna göra sig gällande.
Vi måste lika så väl se till, att vi f &amp; ett grepp om flertalet kvinnor, och för denna uppgift anser jag för min del kvinnorörelsen nödvändig - som en enande och samlande plattform.
För att n % detta fordras en agitation i stora, breda linjer, målmedveten och planmässig, tillika som d &amp; är en agi- tatorisk uppgift som i trängre kret .. sar energiskt m %ste bedrivas.
Möj- ligheten att ernå verkliga resultat i denna verksamhet, tror jag inte före- finnes inom de egentliga partiorga- nisationerna, som val knappast ha vare sig tid eller förmiiga eller ens äro inställda på en dylik uppgift.
Fön.
mannen faller det sig lättare att delta aktivt i samhällsarbetet, det lig- ger för hans psyke, och han tvingas ute p % arbetsmarknaden att t a en ståndpunkt till problemen.
Kvinnor- na ha inte denna påverkan.
Syss- landet i hemmet för i regel inte med sig den våg av intryck, den mängd a v frågeställningar som ständigt återkommande utkristalliserar en samhällssyn, en livsuppfattning.
De hindras förutom av detta av sin egen slöhet, en obenägenhet att gå utanför det vanemässiga, av konvenanshän- syn, av modersplikter och i många fall av männen själva.
Det a r med utgångspunkt har- för, som den sociald~mokratiska kvinnorörelsen anser en separat kvinnoorganisation åtminstone tills vidare nödvändig och befogad.
Den Obs.!
- Obs *!
Specialtillverk ?jng, välkänd sedan milnga Sr.
Monogram i AKTA LADERPLASTIK efter bestiiliallaing.
Läderplastik färaas och monteras omsorgsfullt.
ErnsQ G., Svedberg, Jungfrugatan 6, Stockholm.
Tel, 0,1768.
OBS.!
Sveriges första tillverkare av finare Skrivunderlägg.
OBS.
!
3.
HERTHA - samhallsgrupp, till ' vilken vi i för- massorna, gömmande många verk- sta hand vanda oss med vårt ar- ligt intresserade ' och eminenta begav-.
bete och vår p-ropaganda, för en till- ningar, skulle dock alltjämt gå för- varo uppfylld av ett strävsamt ar- lorade till skada ' för framåtskridaii- * bete att f å debet och kredit a t t nå- det .. Deras ' sammankomster präglas gorlunda gå ihop, ofta genom eget dessutom av en torr och tråkig ' anda, förvärvsarbete.
Denna tunga var- de.
ä.ga icke förmågan att entusias- dagsplikt tager ut deras krafter, det mera.
de ovissa och sökande.
Vi m&amp;- vill intet bli över för studierna sv ' s t e göra samhallsarbetet glädjefyllt samhället och dess frågor.
För dessa och levande.
Ävenså finnes det ju så många, massor av samhallsmedborgare har kvinnorörelsen en verklig mission a t t friigor och spörsmål, att vad.
fylla. '
Föreningslivet måste för, dem som.
närmast intresserar kvinnorna bli ljuspunkter i en ganska trist.
till- skulle bortskymmas och bli efter för varo, tillföra dem trevnad och kam- andra politiska slagnummer.
Jag a r ratkänsla, ge dem tillfälle a t t en en bestäm,d motståndare till.
a t t det stund, en kväll fylla sin sjal.med den existerar så kallade kvinnofrågor.,, idéernas fläkt, som ' brusar genom ti-.
allt v t r t arbete rör vårt gemensam- ma liv, men, det hindrar ju inte a t t den.
frAgorn2i delas upp på olika händer, S,amtidigt, böra naturligtvis de ledande inom organisationen på ett och jag kan inte inse annat an att klokt satt i programmen inlägga f r &amp; vi äro i hög grad betjänta av en.
ra- gor, som kunna verka väckande ooh tionell verksamhet, p % detta som på fostrande i förut angiven riktning.
andra områden.
Kvinnorna ha dess- I de gemensamt med mannen arbe- utom en oerhörd betydelse f ör opi- tande organisationerna kanna kvin- nionsbildningen '.
Vi kunna mer an norna sig i regel bortkomna och fö.r- några andra bidraga till en frågas lagna.
Friinvaron av en sann demo- nödviindiga ' mognad, och sålunda kratisk anda, den överallt hos man- kraftigt .öva inflytande på det satt nen framträdande överlagsenheten, på vilket frågorna komma, att lösas.
ger henne en bestämd känsla utav a t t Detta a r omatli,ga tillgångar som vi vad hon kan ha a t t säga ofrånkom- inte ha rad a t t låta stå obrukade .. ligt kommer a t t på manligt håll ~ ~ p p - Att de unga flickorna ha det största för kvinnororelsen, anser f attas såsom dumt och ovederhäftigt.
Det ka.n naturligtvis i många fall va- jag s jalvf allet.
.Dess arbete syftar ju r a ogrundat, men a t t så a r a r obe- närmast till a t t för de unga bereda stridligt och starkt hämmande.
De ökade f örutsattningar f ör ett har- bast tränade och talföra ' kunna nog moniskt liv inom ramen av samhäl- kampa sig till respekt, men-de stora let.
Härav framgår ju samtidigt a t t ' ' RAMLOCA-VATTEN N a t ufr l i g t ail ' k a l i s k t.
Förnämlig Bords- och Hälsodryck.
.
Hovleverantörer ' till:.
H.
.Maj:t Konungen och H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt .Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
.
.
; de unga i sin tur böra anse det som sin skyldighet att delta i arbetet och medverka till att föra detta framåt.
De unga äro nödvändiga krafttill- skott för alla sammanslutningar, de skola tillföra dem entusiasm och nya impulser, h a l a arbetet i kontakt med tidsutvecklingen, skulle denna ny- rekrytering utebli, skulle ju rörelser- na stelna till och bli utan betydelse.
.Det måste vara en hederssak.
för Sveriges unga kvinnor, att visa sig värdiga de ökade krav tiden ställer.
Man hör ofta och kan i mycket dela den pessimistiska syn som m %nga ha lagt på politiken och partiarbetet.
Detta får dock i ' varje fall inte avhål- la oss i f r h att även om politiken i många hänseenden inte a r oss be- haglig, vi själva försöka ge den den inriktning som vi önska.
En kritik utan detta a r till ingen som helst nyt- ta.
Må kvinnorna ärligt kampa for sina idéer, aktivitet ä r oss enbart till nytta och befordrar utvecklingen, om brytningar riktningarna emellan alltj amt f örbli oundvikliga.
Trots de skiftande politiska mening- ar, som finnas representerade hos vårt Jands kvinnor, finnas detta oak- tat, enligt min mening, mAnga frågor som borde kunna ena oss alla till en gemensam handling.
Jag slutar med att uttala min förhoppning, att en mera utbredd politisk aktivitet hos kvinnorna skall medföra en nyare anda, en friskare flälkt över arbetet och avsatta gagneliga och lyckosam- ma resultat för hela vårt svenska folk.
ANNIE WALLENTHEIM.
Den 13 nästkommande mars sam- manträder i Haag, under N.
F: s auspicier, konferensen f ör kodif ie- ring av internationella rattsbestam- melser.
Vid rådsförsamlingen 1928, d % konferensen planerades av N. F., anbefalldes respektive regeringar att namna kvinnliga delegerade, då na- tionalitetsfrågan, som s % direkt berör de gifta kvinnornas intressen, står på den blivande konferensens pro- gram.
Belgiens utrikesminister, Paul Hymans, har nu i överens- stämmelse med denna uppmaning kallat den unga advókaten Marcelle Renson att som de1egeta.d deltaga i konferensens arbete .. Belgien.
har härmed gått i spetsen för namnandet av en kvinnlig jurist som officiell de- legerad vid detta tillfälle.
Det ä r att hoppas att övriga länder följa ex- emplet!
- Kvinnoförbundets för Fred och Frihet sjatte upplysningskurs har un- der dagarna 7-11 januari p %gAtt i Stockholm och Uppsala.
K a m p e n p % olika fronter f o r fred o c h f r i h e t var programmets all- männa stora ämne och upptogs genom behandlande av de politiska, ekonomi- ska, sociala och etiska faktorernas betydelse för världsfred och folkför- soning.
Bland svenska talare mark- tes fröken Mathilda Widegren, pastor Paul Sandegren, kanslichefen Per Ja- .cobson, lektor Elisabeth E u r h, borg- mästare Carl Lindhagen, förf attarin- norna Marika Stiernstedt och Anna Lenah Elgström.
De utländska voro M:me Camille Drevet, som talade om Int.
kvinnoförbundets för Fred och Frihet försoningsarbete p % Balkaii samt om.
förbundsdelegerades resa i Kina 1927-1928; Sergej Vasiljevitj Dmitrievski.
som höll två förelas- DAVID ODXE meddelar undervisning i tonbildning, solo- s h g o &amp; talteknik.
Instudering av romanser etc. Tel. Norr 253 614.
Kl. 12-6 c. m..
' 5 HERTHA ningar om folken i Ryssland; samt professor Robert Bárány, som talade i iimnet Vetenskap och fred.
De två Uppsaladagarna, 10-11 jan., avslutades med vesper i Uppsala domkyrka.
Val till int&amp;nationella kommitteer.
Delegerade för de tre svenska or- ganisationer, Fredrika-Bremer-För- bundet, Svenska kommittén för inter- nationellt rösträttsarbete och Svenska kvinnors medborgarförbund, vilka .äro anslutna till Internationella kvin- noalliansen, ha sammanträtt och för d e närmaste tre Aren utsett svenska: medlemmar i alliansens internationel- la kommittéer.
Omval ägde rum till följande kom- mittéer - för ' ogifta mödrar och de- ras barn fru Ellen Tiselius, för lika moral och mot handel med kvinnor d: r. Alma Sundquist, för fred och Natio- nernas forbund fru Mia Leche-Löf- gren, för frå-gan om kvinnlig polis fru Gertrud Törnell, för lika arbets- villkor f röken Axianne Thorstenson samt i de röstberättigade kvinnornas kommitté doktor Gulli Petrini.
I kommittéerna för gift kvinnas nationalitet samt för kvinnans lika stallning inför lagen nyvaldes friherr- innan Ruth Stjernstedt och e. o. hov- rättsnotarien Elisabeth Nilsson.
Till svensk ledamot av den nyinrättade kommittén f ör f inansiella f rågor in- sattes fil.
doktor Karin Kock.
Av valda kommittéledamöter ä r hovrättsnotarien Nilsson bosatt i Malmö, öv.riga .i Stockholm eller dess omnejd.
Statens intresse för begilvade lärjungar.
grund av anhiillan av 1927 Ars kollegier m. fl.
för yttrande.
En kort P riksdag uppdrog Kungl.
Maj: t %t redogörelse för detsamma skall har å chefen f ö r ecklesiastikdepartementet att tillkalla tre sakkunniga för att in- om departementet verkställa utred- ningar och avgiva yttranden och för- slag i vissa med den beslutade skol- organisationen sammanhängande frå- gor.
Tre sakkimniga - samtliga man - utsagos i juni 1927.
Till- 1927 års sakkunnigas uppdrag hörde bland annat att komma med utredning och förslag rörande stat- liga understöld %t fattiga studiebe- gåvade lärjungar vid statens läro- verk och med dem jämförliga läro- anstalter.
Detta förslag föreligger sedan början.
av innevarande å r och har varit utsänt till myndigheter och Tomtens nedan lämnas.
De sakkunniga utgå ifrån att de ifrågavarande understöden ' skola " utan åtskillnad avse våra under of- fentlig kontroll stående högre ung- domsskol.or: de a.llmanna läroverken och med dem jämförliga kommunah och enskilda läroanstalter ävensom .de tekniska läroverken och med dem jämförliga kommunala och enskilda anstalter för praktisk utbildning ".
Vidare utgå de sakkunniga ifrån att ingen skillnad får göras emellan man- liga och kvinnliga lärjungar.
Vad %l- # dem beträffar, uttala de sakkunniga som sin åsikt, att ingen bindande gräns bör uppdragas, men att det tusmoderns stolthet.
6 HERTHA --.
säkerligen vore klokast att e j lämna understöd %t alltf ör unga lärjungar, i synnerhet ej de mera betydande un- derstöden.
Efter inhämtande avippgifter rö- rande förhållanden vid ifrhgavarande anstalter höstterminen 1927 hava de sakkunniga kommit till den uppfatt- ningen, att vid allmänna läroverken och tekniska läroverken omkring 400 elever och vid jämförliga kommunala och enskilda läroanstalter, teoretiska och praktiska, omkring 600 elever skulle hava en sådan begavning och vara i de ekonomiska omständigheter att de skulle kunna komma ifråga till understöd.
Men de sakkunniga * hava dock av ekonomiska skal ansett sig böra stanna vid 500.
I förslaget betonas starkt, att " be- gåvning " Icke f %r tas i den traditio- nella betydelsen av studiebegå.vn ' ing, utan att praktisk begåvning likafullt bör beaktas vid urvalet av stipendi- ater och vidare att beghning ensamt ej berättigar till understöd, utan att avseende m %ste fastas aven vid den unges " etiska och fysiska kvalifika- tioner ", ja, vid " individens hela per- sonliga utrustning ".
Utdelningen av de studieunderstöd, varom har a r fråga, skulle ske genom en nämnd, utsedd av Kungl.
Maj: t för fem å t i sänder, och skulle nämnden bli slutligt avgörande i fraga om ut- delningen.
De sakkunnigas f örslag omfattar fyra olika former för understöd: studielAn, kontanta ' stu- d i e b i d r a g, s k o l h e m och i n - t e r n a t s k o l a.
De sakkunniga be- tona, att de b %da förstnämnda " avse endast de yttre, rent materiella * be- hoven ", men att de båda senare for- merna dessutom hava " ett mera ide- ellt och uppfostrande ändamål ".
Vad s t u d i e 1 å n e.
n beträffar.
så finnas ju redan statens räntefria studielAn, och förslaget innebär i det- t a stycke endast tillstyrkande av en ökning av anslaget till dessa.
De k o n t a n t a s t u d i e b i - d r a g e n hava tänkts utgå till oli- ka belopp.
Det högsta understödet skulle avse att tacka inackorderings- kostnaderna och andra smärre nöd- vändiga utgifter under läsåret och har föreslagits till f, 000: - kr.
Femtio stipendier av denna storlek ifriigasat- tas tillsvidare.
De sakkunniga före- slå dessutom 100 stipendier &amp; 500 kr.
och 100 smärre &amp; 40-50 kr., avsedda som bidrag t. ex. till läroböcker.
Dessutom f öreslas ett f örslagsanslag av 5,000 kr.
att utdelas som hjälp till resekostnader för elever bosatta ut- om laroverksstaden.
S k o l h e m m e n tankas antingen fristående eller i förening med skola.
I de förra skulle mottagas i regel 30 lärjungar och ' i de senare 40.
Skolhem skall enligt förslaget föresths av en husmoder.
Därjämte skall finnas en " husfader " och en biträdande " hem- föreståndare ", båda helst lärare i den eller någon av de skolor, i vilken lar- jungarna %tn j uta undervi-sning.
De sakkunniga f öieslå 4 f ristående skolhem: ett i Skara för manliga och ett i Lund för kvinnliga elever vid allmiinna 1ar.overk samt ett i Orebro och ett i Härnösand för manliga de- HomeopatiskBehandIing Eeg- BnonnneoprP %3dc lakam (U, S.
Am) No~-v$oaBBs3gaBarn 55, 3 Ur- TtePo 868 ' 7fD- 1 II,;,,,, Dr T i d b e s t ä l l e s Harald,., p r t e I e f o n vardagar mellan 8-9 och 6-7.
ver både f rån allmänna läroverk och tekniska läzoverk.
Vad i n t e r n a t s k o l o r n a - en förening av skolhem och skola - angår, inskränka sig de sakkunniga till att föreslå, tillsvidare endast en sådan, då denna form av understöd måste ställa sig dyrbar.
Däremot ha de tänkt sig, att statligt understöd skulle lämnas till.
elever vid redan be- fintliga enskilda internatskolor.
Den statliga.
internatskolan skulle fö.rlag- gastill Strängnäs, bland annat av det skal, att nuvarande allmanna laro- verket i denna stad har en donations-.
fond, som skulle underlätta uppratt- tmdet av ett internat i sammanhang med läroverket. '
Enligt testamente av Karl IX: s an- ka, drottning Kristina, tilldelades 1a- roverket i Strangnas .en summa av 10,000 daler.
Detta testamente be- .kraftades av Gustav II Adolf.
Sena- r e bestämmklser tillkommo under tid- ernas lopp, på vilka har ej a r plats att ingå, alltnog, Strangnas läroverk har i denna dag en betydande fond, som leder sitt.
ursprung från nämnda testamente.
I Gustav Adolfs bekraf- telseurkund finnes en till g t t slags internat för dåvarande gymna- sister vid läroverket, vilken plan dbck icke realiserades.
Det synes nu de sakkunniga, som om det vore " ett värdigt fullfölj ande av Gustav II Adolfs storslagna tanke ", om ett in- ternat upprättades i Strangnas.
For- men för denna skola skulle bli lyceet.
Detta a r i största korthet en redo- görelse för de sakkunnigas förslag.
Med tillfredsstallelse måste man häl- Fotografera sa att statsmakterna.
tagit initiativ ifråga.
om understödjande av fattiga begåvningar under studietiden.
Man har ock skal att glädja sig åt, att i de sakkunnigas f örslag ingen skillnad göres mellan elever vid statliga och enskilda skolor, ej heller mellan man- liga och kvinnliga lärjungar, då det galler möjligheten att komma i Atnju- tande av understöden i fråga.
Vad formerna för underst6den beträffar, komma meningarna säkerligen att vara ' delade och invändningar.
att framställas på vissa punkter.
Har skall blott göras ett par erinringar.
.
Att studielånen endast i undan- tagsfall och ytterst sparsamt böra fö- rekomma för ungdom av den Alder, varom har kan bli fråga, torde vara självklart, och.
de sakkunniga hava också betmat .. detta.
Säkerligen kan ett skolhem vara en god form för.
hjälp av de unga och val ' skött och under g0.d ledning bliva en.
faktor, av betydelse för deras uppfostran.
Att skolhemmen ansetts böra mottaga ett antal av anda till 30 A.
40 elever a r att beklaga.
Det ar na ' turligtvis ekonomiska skal, som an- .ses göra detta nödvändigt.
Men vore det icke att föredraga, om till en bör- jan färre hem upprättades, och dessa vore a v det omfång, att anstalternas prägel av hem kunde i någon mån förverkliga.^?
.
De sakkunniga saga sig hava kom- mit, till den åsikten, att skolhemet bör förestås av en b i l d a d kvinna som husmoder, och alla torde vara ense med dem, att detta a r viktigt, ja, nöd- vändigt.
Bland.
hennes .uppgifter.
e.
. '
,. '
Eder G R A T I S far Xi ej, men till ett biliigt pris hos SANDELS J:OR FOTOGRAFIATELI-ER DROTTNINGGATAW 27, 4 tr. (hiss).
Tel. Norr 9329.
(Obs.!
Ny regim.)
.
8 HERTHA namnas utom de praktiska - att gö- r a de större inköpen, övervaka perso- nalens arbete, inventariehas vård, lärjungarnas kläder - att hon skall.
vara i mors stäl1.e för de i skolhemmet boende ungdomarna.
.Detta innebär ej blott, att dessa ifråga om mat och kläder f å vederbörlig tillsyn, utan att hon med varmt intresse följer var och en i glädje och bekymmer, upp- muntrande och ledande.
Visserligen saga de sakkunniga, att husfadern och den biträdande hemf örestånda- ren skola leda elevernas " etiska och fysiska fostran ", men dels hava des- sa b %da först och främst-.sin krävan- .de larargarning, som nog torde kom- ma att ta lejonparten aven av deras från lektioner lediga tid, dels lär i al- la händelser p % husmoderns lott kom- ma en speciell del av det uppfostran- de arbetet, om honxerkligen skall va- ra i en mors ställe.
D % de sakkunniga betona, att hus- modern f %r en ansvarsfull och kra- vande uppgift, kan det inte annat an förvåna, hur föga denna.
uppskatt- ning av henne kommer till synes i .f örslaget till avlöning, Hon skulle f å en årslön av 2,000 kr.
och e t. t rum med tillhörande alkov .med värme och lyse samt fri kost under de omkring 10 manader, som hon tänkes vara upptagen av sitt arbete för skolhem- met.
Hon skall sålunda själv bekosta sig vivre under två månader av Aret.
Vidare säges, att hon ej %tminstone till en början skulle tillerkännas ratt till Alderstillägg och pension.
För att säkerställa sig för ålderdomen mås- te hon således avsätta en icke obetyd- lig summa.
årligen. '
- -- Stå dessa avlöningsförmåner i rim- lig proportion till hennes krävande uppgift aG med en kokerskas och tre hembiträdens hj alp sköta ett hushil11 på 37 i 47 personer och vara som en mor för 30 h 40 ungdomar?
Redan för att kunna sköta den rent praktis- ka uppgiften fordras stor erfarenhet, duglighet och organisationsf örmiiga.
Som husmodern ej skulle f å påräkna ålderstillägg eller pension, så blir det ocks % nAgot ovisst över anställning- en, som säkerligen konwier att av- skräcka dingen, som annars av ett varmt intresse för ett sådant kall skulle vilja %taga sig den krävande befattningen.
Kanske komma icke heller många lärare att vilja piltaga sig en husfaders ansvar för den er- sättning, som föreslagits - " fri bostad med varme och lyse samt under ter- minen kost vid de inackorderade lär- jungarnes bord till ett pris som unge- f ä r motsvarar medelkostnaden av in- köpspriset för skolhemmets matva- ror för person och dag. "
Men husfa- dern har dock sin avlöning som lära- re, då däremot husmodern skulle vara helt beroende av sin avlöning vid skolhemmet.
Förvisso måste ledning- en av skolhemmet vara mycket val kvilif icerad, om försöket med skol- hem skall sl % val ut och om det skall bli icke blott ett inackorderingsstal- le utan, vad de sakkunniga ocksa tänkt sig, ett h e m, dit föräldrarna med förtroende kunna .sanda sina barn och där de f % den fostran, som ett gott hem kan ge.
I hög grad kom- mer det att bero på husmodern, om hemmet skall kunna fylla dessa.
an- språk.
Det torde därför vara valbe-
, 9 HERTHA tänkt att göra befattningen mera loc- kande genom en frikostigare avlö- ning och.genom att stalla i utsikt ' in- om en bestämd tid rätt till ålderstill- lagg och pension.
.
I försla,get till reglemente fö.r den lokalnämnd, som skulle utöva inseen- de över och hava ledningen a v.
skol- hemmet, har.
husm.odcrn ej tilldelats.
beslutanderätt.
Nämnden skulle be- stå av rektor vid den skola, dar ele- verna i skolhemmet undervisas, så- som ordförande, en lärare vid samma.
läroverk, utsedd av kollegiet, skollä- karen och en av vederbörande kom- mun utsedd person.
Husfadern, som också kan vara medlem av nämnden, samt husmodern skola närvara och hava ratt att deltaga i överlaggning- arna men ej i besluten.
Nämnden skall enligt förslaget bland annat an- ställa för sk.olhemmet behövlig perso- nal och " bestä.mma - grunderna för hush %llets anordning och.
skötsel ".
Det synes som om husmodern sjalv- fallet borde ha medbeslutanderatt åt- minstone i alla frågor, som falla in- om det område av skolhemmets verk- samhet som hon dock ensam repre- sentera~ ' GEaRDA MARTIN.
Ett ' till diskussion.
u ' ' ngdomen och kvinnorörelsen var ämnet för den diskussion, som Stockholmskretsen av F. B. F. an- ordnade för en kort tid sedan.
Dar talades manga kloka ord fr %n den äldre generationen till en ungdom, som i mer an ett avseende verkade valhänt och handfallen - ifraga om åsikter, nämligen.
Men det kunde för- v %na., att inte ett av de.
sociala p r e blem, ' som nu för den unga genera- tionen faktiskt hör till de allra mest brännande, alls togs upp, nämligen den sexuella fr %gan.
" Inte har kvin- norörelsen något med den att göra ", dekreterade eftertryckligt en ungdom, med.
f. ö. mycket oförvillad syn p % .verkligheten, privat för underteck- nad.
Vad har kvinnorörelsen då f. ö. alls att intressera sig för, kunde man lika gärna fråga.
Det a r inte min mening att förne- ka vetskap om kvinnorörelsens di- rekta eller indirekta arbete för denna ' frågas Iösnin,g, i undervisning och lösdrivarlag, etc. Inte heller att an- klaga vederbörande för att icke ha diskuterat saken och vridit och vant p &amp; problemen.
Men nar en diskussion som den ifrågavarande kommer till stånd, tydligen från de äldres sida i en känsla av att vara ur kontakt med den yngsta generationen, då tycker jag att ' .man med något mer förstå- else bbrde försöka analysera de yng- stas hållning.
Man kan inte komma ' - Nysilvrets k v a l i t e t s.
m a r k e Tillxerkare: Ingen egen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
~ å P t fabiikat hos varje guldsmed.
1 0 .-.
.
.
-.
HERTHA ifrån det faktum, att den kvinnliga ungdomen av en viss åldersk1.a~~ stal- ler sig likgiltig, otacksam, tveksam eller rent fientlig mot kvinnorörel- sen.
Nar den själv skall deklarera sin ståndpunkt, finner man vaga och känslobetonade motiveringar, bakom vilka man dock kan skymta ett tam- ligen tydligt program: " erotiken a r and % det viktigaste i livet.
Latom oss adarför odla det ideal, som vi tror a r mest framgångsrikt på aktenskaps- marknaden. "
För alla a r visst inte detta så klart medvetet.
Det enda som a r medvetet a r en viss olust och kallsinnighet mot kvinnosaken, som öppnat arbetsplatser dar van- trivs, ooh en obestämd förkärlek för .det kvinnoideal man t r o r vara det gamla ' och " lyckliga ".
P % allt detta svara de aldre och erfarnare mer eller mindre föraktfullt antingen " 80-tals- synpunkter och 40-talsideal " eller också " barnsjukdomar av erotisk ka- raktär, så ' nt g %r över ".
Men a r detta riktigt rättvist?
Den ungdom, som ärligt och naivt med särdeles valhänt motivering eller ing- en motivering alls vittnar om sitt hjärtas ledsnad vid alla de harlighe- tes, som aldre generationer förskaffat den, den kan nog verka antikverad, ansvarslös, stryktäck, och okunnig dessutom för all del.
Det a r dock möj- ligen annat an bristande uppfostran och bristande erfarenhet eller endast suggestion från bekanta pojkar, som ligger bakom hela attityden.
: En så påtagligt manifesterad olust upp- kommer inte annars.
Och man b e- h ö v e r inte vara psykoanalytiker för att ana, att den hund, som har ligger begraven, verkligen har något med den sexuella frågan att göra.
In- te med den som i första hand kan tas upp i lagparagrafer och pekas på och predikas f r h taken, tyvärr.
Utan den som verkligen existerar för var enda individ, kvinnlig eller manlig, i eller utanför kvinnorörelsen.
Vill kvinno- rörelsen n &amp; den moderna ungdomen för att verkligen hjalpa den, s % vore det val rättast att erkänna, att ero- tiken a r ett allvarligt problem, s % all- varligt, att det inte ens ä r löjligt.
Inte en g %ng nar problemet uttalas av en jur. stud. i deii formen,.
att hon helst vill verka som hustru och mor och inget mer.
Den moderna, sa yt- terst självsäkra unga flickan av i dag behöver mer hjälp an hon vill låtsas om, hjalp, b %de till att se sina egna problem och att f % sagda pr.oblem lös- ta.
Hur - det vet val ingen, det f å r f ramtiden utvisa.
Emellertid a r det inget tvivel w- derkastat att nutidens ungdom - aven om den saken var fördolad för just de unga som diskuterade sin egen kvinnlighet diskussionskvallen - håller p % att experimentera fram en ny könsmoral.
Om den aldre gene- rationen ville se och acceptera att det experimenterandet försiggiir, utan att fördöma, men med en redlig- öns- kan att hjälpa, så skulle kanske kom- ~ v e r l i i m n a vid d0dsfall allt till Begravningar.
Eldbegängelser.
Genom slirskild juridisk avd. boutredningar m. m.
Juridiska rad ock upplysningar kostnads- fritt till kunder.
- Lihga taxor.
- Kontor och utstiillniang: Borgafegatad 6, Stockholm.
(invid ffögalidsparken).
Tel. Sö.
2722.
Efter k /.
6 e. m. Appelviken 614.
1 1- HERTHA.
mande generationer inte behöva be- tala fullt så ' dyra larpen,gar som de annars sannolikt få.
Ti,devarvet skall ha en honör, för att ha talat nar and- ra ha tegat.
Och Eva Andéns blåboks- förslag har satt en hel del diskus- sion i gång.
Men detta a r inte nog.
Barnalstring, preventivmedel, foster- f ördrivning -, vem angår alla de pro-.
blemen mer an ungdomen av i dag?
Ooh hur mycket hjälp får den att fat- t a ståndpunkt?
På de frågornas lös- ning hänger: framtida arbetsglädje och livsh %g för ' de flesta.
Den i Up- sala nyligen hållna diskussionen om ' fosterfördrivning visar, hur f ruk- tansvart allvarligt laget ar.
Men - " vad har kbinnorörelsen att med den sexuella frå.gan! "
- Vad just f osterfördrivningen betraf far måste kvinnorna utifrån sitt eget medve- tande söka sig till en egen stånd- punkt och bilda sig egen opinion, nar kvinnan som.
undergått f osterf ördriv- ning, trots allt, vanligen, efter.
vad.
läkare förklara, känner sig som en mördare.
Sexualproblemet a r nutidens mest brännande, moral och sed ha har ingen normativ giltighet.
Vill kvinnorörel- sen göra n %got för att nå ' den mo- derna ungdomen, så a r upplysnings-.
verksamhet med kvinnosaken och dess historia som objekt inte det i ' första hand nödvändigaste.
Det nöd- ' ' vändiga-e ar, att den aldre genera- ti.onen t i l l s a m m a n s.
m e d d e n yngre - söker en lösning på den dju- past individuella och därför djupast sociala fråga som f. n. a r aktuell.
(Samma fråga var aktuell; for, den aldre generationen.
också, m e n på .annat satt.
Det a r bara småbarn, som tror, att den äldre kvinnosakens ide- al var massoi av ' ogifta, kvinnliga civilministrar, docenter och präster '.)
Det a r svårt att komma med prak- tiska förslag.
Men kunde inte, de oli- ka kretsarna först och främst stu- dera laget i den mån detta låter sig göra genom att t a upp till &amp; udium.
.först ämnet " ungdomen och den sex- uella frågan ", utan f örutfattad me- ning om det resultat man b o r d e få ur samhällelig och sedlig synpunkt.
Det finns säkerligen på det kapitlet mer samvetsnöd och oro, mer " lösak- tighet " också för all del, an d e flesta skyddade " borgerliga " kretsar har en aning om.
Men om ' man accepte- rade laget som nödläge och gemen- samt sökte en lösning, skulle med det enda steget en god del av klyftan mellan generationerna vara över- byggd.
Har, som överallt, galler det, att ' det viktigaste a r att en sak flyt- tas f; am i dags1 j uset; sen .kornmer synpunkterna av sig själva.
ANITA NATiHbORST.
en badd 45: -.
m i d i i.
85:- ito om an kuddar 4: Pölar 3: Bäddchäslonger 38: Baddfåtöljer 60: -, Madras- ser 7: -, Duchateller 35: -, Furumöbler, .Linneskåp 35: -, Salstolar, ek.
16: -, Bord 60: -, Stoppmateriel m. m.
Beställningar.
Reparationer.
Begär katalog.
Tel. Söder 7 66;.
Danielsson, Metaregatan 6.
- Stockholm.
Välgj.orda billi - ga S O T T -, O N1:A.N ER -, -,.
.
.
$
e anya dijttrarnia.
- eller.
.
t.
- an vantar på den " nya " kvinnans spegling i modern skönlitteratur.
Några bilder ha tidigare skymtat men diffusa och med ringa prägel av tro- värdighet.
Kanske a r hon inte fär- dig för kameran.
Den ben %dade dik- tarkonstnaren kunde dock tankas aga trollfilmen som fångade en av honom själv frammanad syntetisk gestalt.
Medan vi avvakta detta f % vi t a vara på, de glimtar som nu allt oftare varsla om hennes framtradanade.
Vera von K r ~ m e r s D e n y a d ö t t r a r - n a hör påtagligt den nya ti- den till.
De dar flickorna kunde man råka på litet varstans; aven " i de basta familjer " a r de num.era möj- liga.
Det a r också i en fa.milj av det daget som de höra hemma.
Varken mamman eller.
pappan ar glad å t hur de artar sig, de två yngre - den äldsta gifter sig så konventionellt Önskvärt som möjligt, alldeles gammaldags, fast det först &amp; blir skilsmässa inom kort + men de för tiden lämpade förald-, rarna vet att intet vinns genom att stalla till bråk.
Och de tv % " nya " döttrarna klarar trots ganska vansk- liga situationer sitt.
Ett ungt jour- V e m von Kmmer: D e n y a d ö t t r a r - n a. Hugo Gebers förlag.
Eldin Bohlin: B l e n d a.
Roman.
Albert Bonniers förlag.
Ulla Bjeme: L i d e l s e r.
Roman.
Albert Bonniers f örlag.
Elswig Thunberg: E n u n g k v i n n a o c h v a r l d e n.
Roman.
Hugo Gebers f örlag.
Nybroa.
11 - Tel. 75854 - Stockholm nalistpars äktenskap och arbete ar ännu en fas av " nytt " liv, skildrat med samma f r a s ~ h a färger och goda iakttagande som i övrigt känneteck- nar boken.
Vera von Kraemer har intelligens, skrivskicklighet ooh hjärta, det räc- ker en bit.
Boken ar rolig.
Elin Bohlins B l e n d a a r själv- försörjande och har slukats av post- verket.
Den med saker psykologi gjorda skildringen av hur den lilla lantliga tradg %rdsmastaredottern kommit att genom egen bestämd vilja hamna i denna art av sjalvförsörj- ning hör till Elin Bohlins mest lycka- de.
f posten^ ' ^ luft och miljö må kan- nare värdesätta, under alla förhål-.
landen har förf.
lyckats att f å dem förefalla trovärdiga - och siiledes har hon lyckats med det ocksa.
Se- .dan kommer erotikhistorien!
Den sy- nes i liknande form fullkomligt ound- viklig i boken om tidens kvinna.
Den ä r absolut ooriginell ooh så gott som alldeles oindividuell.
Klichén finns färdig.
" Arbetety ' fyller i i t e den sjalvförsörjandes liv, det blir den su- gande otillfredsställda ' läng-tan efter " mannen ", och naturligtvis ar!
alltid mannen tillfinnandes i det psykolo- giskt ratta ögonblicket.
Sedan a r det några veckors, kanske till och med några månaders rus och salighet, och därefter det vanliga uppvaknandet - " mannen " avdunstad och barnet som Stockholms största specialafftir i KORSETTER, CORSELETTER, UNDER-.
KLADER, STRUMPOR OCH HANDSKAR.
13 HERTHA kommer.
Hos Blenda bor det emeller- tid respekt för barnet.
och ansvars- känsla för det, så hon klarar upp det hela.
för sin rakning vad det lider.
Men.
var ligger nödvändigheten av den eviga upprepningen av den stereoty- pa historien?
I övrigt a r Elin Bohlin.
en god och saker skildrarinna, som har ett sta-.
digt .grepp om läsarens intresse.
nerellt taget måste erkännas att stil- behandlingen hos våra yngre förfat- tare ar.
vida säkrare och skickligare an vi tidigare varit vana vid; det kan nästan sagas att vi börjat närma oss danskarnas kända virtuositet.
Av det- t a har Elswig Thunberg inte ett spår; virtuosite ' t - konstnärlighet kan på intet satt raknas m e d.
a r henne för visso främmande.
Med avseende på det senare behöver anmärkningen na- ' Ulla Bjerne a r produktiv och aven turligtvis i och för sig inte ' vara något skicklig - på det yttre satt, som så f örringande.
många nu a r det - i att göra böcker.
Ren6ei E n u m g k v i n n a o c h L i d e l s e r har ett flammande rött v a r l .d e n ä r sannerligen av annat omslag och innanför detsamma en slag an .de nu förekommande " nya " " ny " ung kvinna, likaledes flamman- flickorna.
Det blir sedan en smaksak de av lidelse.
Var det nödvändigt att hur .road man a r att följa med henne i göra ett så smaklöst val av föremå- hennes spekulationer över världen och let för hennes passion?
Eller rättare i hennek utveckling.
Det ä r en solid uttryckt av f6remålets yttre inställ- karaktärsstudie som ges i denna bok.
ning till flickan?
Deil slutliga kon- Att förf.
later Renée på sista sidorna, f likten kunde förf., ' rutinerad roman- dementera sitt eget egentliga jag a r kompositör som hoil är, tvivelsutan hennes sak, hur det skall gå Renée fått fram i fullt önskvärd skarpa utan sedan får likaren t a sig en funderare.
att bruka incestmotivet, ty s % kan.
över.
.
Hon k a n.
ju inte daga mat!
.
man dock närmast beteckna upp-.
ELLEN KLEMAN.
läggningen av konfliktläget, om an ej r e e l l t existerande som sådant för de berörda personerna.
.
Naturligtvis a r det förf: s sak att valja sitt ämne, har kan blott den goda smaken ifrågasattas.
Ett tillägg.
Elswig Thunbergs bok verkar.
för- Fru von isneidern har anhållit om nedan- bryllande så till vida att man varken staende T i l l ä g g t i l l ' t i l l ä g g e t (se i fr %ga om skrivsättet eller den unga dcicemberhaftet).
kvinnan, som spekulerar över sig själv och världen, har någon känsla.
Betyget var i c k e att styrelsen, handlat fullt .korrekt men val: att av samhörighet med denna sista tid.
styrelsen handlat f o r m e l l t fullt Vad det första beträffar a r anmark- kor.rekt.
.
iziizgen lej av smickrande slag, ty ge- J.
VON SNEIDERN.
går Ni Pven till Postsparbanken, i ' ' n ' '. '
, ' ' N k Ni går till posten9 - landets storsta o. a&amp;raste s p a ~ k ~ s s I a Samma sparbanksbok galler - över * hels .landet.
Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 37; .@1f.
i:.
hörlurar i ett flertalolikautföranden, illustrerade ivarnya V a r u k a t a l o g n:r 47, som erhiilles g r a t i s.
Basta Rådgivare vid köp av alla slags sjukviirdsartikla.r, aderbrack- strumpor, Elektr.
varmekompres- ser, Apparater för kroppshygien, Gördlar, Urinbehållare för b-da könen, natt- ell.
dagbruk.
A.-B.
Nils A d a m s s o ns Sjnkvårdseffär.
Jakobsgatan 22.
Stockholm 1.
Ss e n s k a EldBegängeHseföreningenis Expedition DEklKAT KRAFTIG HALSOSAM ATGAR Sveavägen 25, Stockholm.
ENDAST FOR C I R K A ' T V ~ ORE TILL E N KOPP Oppen 10-4.
J,ördagar och Helgdags- aftnar 10-2.
Tel. Xorr 2200 för eldbegängelser, norr 22 80 för rned- lemsanmalningar.
Begravningsförsiik- ring.
Urnor.
Kolumba.rienischer.
Fredrika- ' i Stockholm, Smålandsgatan 20. b Tel. 68 98. i Göteborg, Vasa Kyrkogata 5.
Tel. 61 87. i Umeå, Lasarettet.
i Linköping, Nygatan 42.
Tel. 8 06: i Jönkö@ng, Stiftelsen Anna Kjellbergs Minne.
Telefon 21 37.
ByrAerna mottaga sjukbud hela dagarna, pr telefon aven natte- tid.
.
lainkbrogatan 8, Stockhoh.
Tel. W. 30 20.
-- Tandläkare med.
kand. M. Hellichius-P) ufwa Sturebadet, Kostnadsfri rhdfrasning, FöRMANLIGASTE PRISER.
Mottagning el.
överensk.
Tel. O. 3 25. i massage, sjukgymnastik och a d r a fysikaliska behandlingsmetoder Uppsvensia tGymnas&amp;is&amp;a Institutet Schtfelegatan 2.
K.
7 89.
Stoc4hoCm.
PROSPEKT!
A P BBGÄRAN.
Fredrika-Bremer-Förbundets lanthushd llnin~ssemiM.
narium P Rimforsa i - hterg.ötland.
N y i u r s börjar den I o&amp;.
varje d r.
, @ n 15 juni under adress: ~ r a d ~ å r d s i n t r e s s e r a d kvinnor e torde beakta kurserna vid - Fredrika-.
.
r ern Tradg årdsskola Båstd.
Apelryd, .. 1.
Årskurs, som börjar den 1 / 3.
3.
Feriekurs 15 / 6-15 / 8.
.
-.
.
-.
.
- -.
.
.
.
.
-.
-.
Elxtra elever antagas vid var- je tidpunkt.
.
.
Stipendier finnas för hrskurs- elever.
.
Begär fullst.
prospekt hos fö- reståndaren, adr.
Bastad.
.
.
.
.. -. '
&lt;.
.
.
.
-.
* .. ', '.
...
14 HERTHA renne namn sätter man gärna vid sidan av ~ i e d r i k Bremer a i förbin- delse med 1850-talets kristligt beta- nade valgörenhetsarbete, M a r i a C e d e r s c h i ö l d, diakonissanstal- tens första föreståndarinna, B e t t y E h r e n b o r g, sedermera friherrin- nan Posse, niest kand genom sina enkla .och melodiösa andliga sånger, samt M a t h i l d a F o y, dotter av engel- ska generalkonsuln i Stockholm samt hans svenskfödda maka, även hon på sin tid uppskattad för sina inom en viss läsekrets mycket spridadan små- skrifte,r av religiöst innehåll.
Det a r miss Foy vi ha att tacka för en berättelse om hennes egna ooh hen- nes medsystrars besök i huvudstadens kvinnliga f angelser, en skildring skri- ven på engelska och troligen avsedd för någon engelsk publikation, ehuru av allt att döma aldrig använd för detta ändamål, ej heller hittills of- fentliggjordiSverige.
D &amp; ämnet på visst sätt kan sagas tangera den numera s % aktuella fr %- gan om tillgodogörande av den kvinn- liga sakkunskapen i vad som rör be- handlingen av " de laglösa " kvinnor- iias klass, a r det icke ur vägen, synes det mig, att meddela ett utdrag av miss Foys berättelse.
P % samma gång deil, som sagt, utgör ett slags apropå for, dagen, a r den som tidsbild och som en.,liten episod ur Fredrika Bre- mers liv nog så betecknande; T,. '
*.
svenska diakonissanstalten, vilken stod p % vag att öppna sina portar, hade f röken Cederschiöld begivit sig till Kaiserswerth, hela rörelsens mo- derskola.
Under ett års vistelse dar- städes hade hon lart kanna olika gre- nar av diakonissornas arbetsfält, av vilka det som förlagts inom fangel- serna och vad som uträttats för des- sas olyckliga invånare särskilt intres- serat henne.
Aterkommen till Stockho1.m och in- stallerad i sitt ämbete, ' dröjde det ej länge innan fröken C., med den ener- gi som var ' henne egen, sökte skaffa sig tillträde till niigon av huvudsta- dens kvinnliga straffanstalter för att där tillämpa sina i Kaiserswerth vun- na erfarenheter.
Att erhålla tillstånd av fångvårdsstyrelsens d. v. chef, von Troil, visste hon vara förgä- ves, då denne herre p % det bestam- daste satte sig em.ot all " kvinnlig in- blan.dningn som det hette.
Hon van- de sig därför med sin ansökan till greve Liljencrantz, landshövding.
i Stockholms lan, och detta med större frarngilng.
Hon erhöll verkligen den begärda tillåtelsen att besöka Stock- holms rannsakningshäkte f ö.r att med bön, bibelläsning och uppbyggligt tal söka bringa tröst till de under rann- sakning sthende kvinnorna och om möjligt inverka pil dem till det bättre.
Isen var således bruten.
Från nu av hade den kvinnliga missionsverksam- heten inom våra fängelser tagit sin början.
" En dag ", berättar miss Foy, " gjor- För att förbereda sig till sitt vik- tiga kall som föreståndarinna för den Den csmtdinksanaaria l h w s m o - dern dinder sig ca l l a il d M11.
. '
- P / hkde Garanteras ett förstklassigt arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
L de jag för .ro skull Maria Cederschiöld en afton erhöll en biljett från fröken sällskap vid hennes besök.
Men jag C.
Hon sade sig ej ' må väl, varöver kande tydligt, a t t arbetet bland fån- hon var mycket ledsen, emedan.
.
.hon gar.
varken överensstämde med min ej kunde besöka en kvinnlig fåkge, böjelse eller min förm %ga.
Jag be^ som befann sig i stor själanöd.
Det undrade Maria för hennes nit, men var en helt ung flicka, anklagad för a t t efterlikna, henne eller söka gå i barnamord och dömd a t t dagen dar- hennes fotspår, ingick ej i min tanke- på överföras till kokrektionshuset.
gång .. D % f å r jag en dag besök av, Kunde jag e j g % till henne i stället?
min väninna.
Halvt road, halvt för- Jag måste ' nämna, a t t när greve L. argad berättar hon, a t t fängelsep.re- utfärdat tillåtelsen för fröken C., ha- dikanten kört ut henne.
Han behövde .de han - oombedd bifogat mitt namn, inte ' någon kvinnlig assistent, påstod Antagligen menade han det vara mindre sårande för.
fangelsepastorn han.
- Vad gjorde du då, fr %gade jag.
om tillstandet innefattade namnet på - Jo, svarade hon småskrattande, tvenne damer, ej endast ' det som var jag sade ingenting förrän jag kommit honom s % synnerligen misshagligt.
S % ytterst olagligt det än var mig till dörren, d % vande jag mig om och yttrade helt lugnt: ' Adjö, herr pas- a t t avbryta min packning och förbe- tor, jag kommer snart igen. '
redelserna till min resa, kunde jag Ifrågavarande priist var anställd inte låta en s %dan ' .direkt kallelse fö-r- som själasörjare såväl i detta fängel- bli ohörd.
J a g stoppade i fickan en se som i det stora korrektionshuset, diten skrift, som jag t,rod.de vara sar- och vem som helst kan förstå a t t det skilt lämpad för den stackars varelses inte a r möjligt a t t taga vård om cir- sjalstillstZind, som jag skulle besöka, ka 400 mänskliga varelsers själar, och begav mig iväg.
hur brinnande ens nit för Guds sak, Jag blev genast inslappt, d % fangel- och ens människokärlek %n m % vara.
sepersonalen kände mig ooh visste av Emellertid stod den ' kvinnliga as- mitt bemyndigande, men jag lade sistenten ' vid sina o,rd.
Hon fortfor märke till en viss satirisk min hos med sina besök utan a t t låta prästens fångvaktaren, då han öppnade cellen, arga miner och hans övervakande av - där den jag sökte befann sig.
Efter varje hennes ord sig det minsta be- 6 n&amp;gra inledande ord med förklaring komiss.
Hon visste, a t t han av re- varför jag kommit i stället för fröken spekt .för .greve Liljen~ralltz ej.
V&amp;- C., började jag tala till den unga gade, oppet protestera.
barnamörderskan om hennes brott.
S % .gick vintern.
Med våren hade och om det nådebudskap som Herren jag beslutat bege mig till England för bringar till varje syndare, vartill hon a t t där .vistas &amp; n längre tid.
Jag stod lyssnade .med synbar lättnad.
Darpa just mitt uppe i min packning, då jag tog jag fram den lilla skrift jag med- '.
.
LAD 2 tr. (Hiss).
STOCKHOLM överenskommelse pr.
telefon 8 19 8 0.
Sveavägen 102, Mottagning efter '
- ' fört och läste därur några valda stycken.
Vi sutto där helt fridfullt tillsam- mans, jag läsande, hon följande som det tycktes läsningen med stor an- dakt, då fängelsetystnaden plötsligt avbröts av slamrande med nycklar och häftiga röster utanför.
Dörren till cellen rycktes upp och på tröskeln vi- sade sig en kortväxt man med av vrede förvridna anletsdrag.
' Pastorn ', var min första tanke.
Bakom honom syntes fångvaktaren, tydligen van- tande sig att få roligt.
Den stackars fången, s k r ä m - av d denna .plötsliga uppenbarelse och .de hög1 judda röster- na, brast i hysterisk gråt.
Var och en som känner till det nervösa tillstån- det hos de kvinnor som för första gången dömts till fangelsestraf f f ör- vånar detta icke, även en människa med stark fysik och det bästa sam- vete skulle blivit förskräckt av den lille mannens rasande.
min och vilda åtbörder.
När han fick syn p % mig, blev han stående med gapande mun.
Han hade väntat att f å se sin gamla antagonist fröken C. och fann en vilt främman- de människa.
- Vem ä r ni, stammade han.
- Jag ä r mamsell Foy, svarade jag, och jag har av greve Liljencrantz erhållit tillåtelse att besöka detta fängelse: -, Greve Liljencrantz har.
ingen rättighet att ge en sådan tillåtelse utan att höra mig, och jag ber er säga fröken C. och själv lägga '.
på minnet, att jag inte tål nikgon inblandning i min ämbetsutövning.
Varpå han överhopade mig med s % många hälsningar till fröken C. att jag slutligen avbröt honom med or- den: - Jag ber om ursäkt, men jag kan verkligen ej lova att komma ihåg hälften av det ni redan bett mig säga henne.
- Jaså, hånlog han, sag henne da, att hon inte behöver komma igen - och inte ni heller - tillaggande med en menande gest på fången: Se, vad ni har ställt till.
Hon ä r ju ' alldeles ifrån sig.
Flickan, som icke hunnit hämta sig f rån sin f örskräckelse, fortf or att gråta.
Jag brydde mig inte om att säga, att det inte var underligt att hennes nerver fått en chock, utan ytt- rade endast: - Fröken C. far svara för sig sj älv; vad mina besök beträffar, kom- mer - jag ej att besvära er med dem vidare, då jag reser till England om f redag.
Varpå jag lämnade cellen, en- dast bevärdigande herr pastorn med en stel bugning i förbigående.
Vid hemkomsten fann jag Fredri- ka Bremer väntande på mig, Hon ville be mig besöka nHgra.av hennes vänner i England för att till dem framföra hennes hälsningar.
Jag be- rättade mitt äventyr i fängelset, vil- ket nu, sedan den första förargelsen lagt sig, syntes mig uteslutande ko- miskt.
Icke så Fredrika.
Hon blev S C ~ E L E G A T 15.
~ Tel. Kungsh 9499 Specialité: Tvätt och torkning.
Exp.
endast 2 h3 dagar Garanteras: Inga fratande tvättmedel.
Extra fin mangling.
17 HERTHA högeligen förbittrad över vad hon inom.
de engelska visat sig så välsig-.
nelsebringande.
fick höra.
.
*.
.
.
- Detta kommer a t t f å ett efter- spel, utropade ' hon.
Han skall f å sota.
" Jag hade knappast ", fortsätter.
Mathilda .Foy sin berättelse, " satt.
för sin oförskamdhet.
Sagt och gjort.
Redan följande dag min fot på svensk jord, förrän hela begärde bon och erhöll audiens hos min tid, mina krafter och min för- drottning Josefina, vilkens öra, alltid måga togos i anspråk för det i Stock- - öppet för all nöd, med största upp- holm pågående nödhjälpsarbetet.
En märksamhet lyssnade till Fredrikas .svår koleraepidemi hade sommaren och.
hosten 1853 hemsökt huvudsta- berättelse.
.
- Jag skall tala med kungen, ' var den.
Omkring 700 barn hade därun- der blivit f öräldralösa; Fredrika Bre-.
hennes svar.
Med kännedom om Oskar 1:s var- mer, ömmande för dessa övergivna ma intresse för fångarnas sak och små, hade satt igang en, livlig .hjälp-.
hans outtröttliga nit för fångvårdens organisation, för vilken hon moblise- förbättring i vårt land, visste vi nu rat medhjälperskor inom de mer.
.
att vår angelägenhet befann sig i burgna klasserna.
Skyddsföreningar, som skulle bispringa de n~dli~dande,.
goda händer. "
Kort efter dénna händelse lämnade .bildades i alla, stadsdelar.
Men för sin?
' kolerabarn ' glömde Mathilda Foy Sverige.
Hennes vistel- ej Fredrika fångarna.
De engelska se i England blev opåräknat lång.
Därunder hade hon, tack vare sina kvinnornas exempel verkade stimule- förbindelser inom .de socialt verksam- rande.
E11 dag kallade hon mig och ma frireligiösa kretsarna, rikliga till- Maria Cederschiöld till sig.
Hon .ville, fallen a t t studera det storartade val- låta oss f % del av en underdånig böne-.
görenhetsarbete som därinom utför- skrift, ställd till.
kung Oskar,.
vari till-, des, ej minst lekmannami~ssionen in- stånd begärdes för kristligt sinnade.
om fängelserna, som igångsatts p % kvinnor a t t besöka kvinnofangelser- Elisabeth Frys initiativ.
När hon na i olika delar av landet.
Hon moti- efter nara ett par års bortovaro åter- verade sin anhållan med a t t fram- vände till heriilandet, medförde hon draga ng lands och and- länders jämte de rika erfarenheter hon för- föredöme.
Det var bland det basta.
.
.
värvat sig inom olika filantropiska hon någonsin skrivit, varmt, sansat, områden en särskild skrivelse .till sakrikt, allt vad man kunde önska.
-.
Vill ni båda teckna edra namn kung Oskar fr %n ' hennes vänner bland.
I inunder, frågade Fredrika.
Londonfängelsernas kvinnliga besö- kare.
Dessa vädjade p &amp; ett varmhjär-.
Vi ' samtyckte med glädje.
Petitib- tat sätt till hans kungliga inflytande nen innehöll ' ju endast en begäran a t t f ör genomf öraiidet inom de svenska kvinnor skulle äga rätt a t t ' besöka kvinnof ängelserna av en reform som f ängelsema.,.
' petiti.onarerna f örbehöl-. '
', e ' ' ' Specialisf.
F r u .E v a 6 6 r1 e m a n, vefeIjskaplig sköz&amp;fsvård Parafininjekfioner.
Moderri afisikfsbe~andlin~, Plasfiska operafioner ufforas av kirurgen D:r Kupp,.
S f eir ?acij-Kapps injekfioner, dia?
ermi o. massage for klena personer.
11-5 Tel. Norr 34 41.
Droffninggalan 81 A, S t o c k ~ o l m, '. '
lo sig ej denna ratt för sig själva.
Jag hyste därför ingen betänklighet att foga mitt namn till de båda andras.
Som en roande illustration till Fred- rika B ' remers okunnighet i vad som hör till fo.rmerna kan har namnas, att nar hon efteråt gjorde en kopia av böneskriften ditsatte hon ej endast våra och Betty Ehrenborgs namn med sin egen stil, utan aven ett par andra damers, som troligen aldrig hört talas om saken.
Nar skrivelsen förelades statsrhden, uttryckte dessa också sin förvåning över att namn- teckningarna vor0 skrivna med sam- ma stil.
Men de togo saken humo- ristiskt.
Fredrika Bremers person var alltför aktad, hennes naivitet i prak- tiska ting för val kand för att hon skulle bli skylld f ör namnf örfalsk- ning.
Så gick en tid.
D % får jag en dag besök av Maria Cederschiöld.
- Mathilda, utr0pa.r hon knappt kommen inom dörren, halvt skrattan- de, halvt grhtande, vår petition a r bifallen!
Om söndag inåste vi börja vårt arbete i korrektionsfangelset!
Jag trodde ej mina öron.
Men vad hon sade var sant.
Trots ett par av statsr %dens avstyrkande hade kungen bifallit skrivelsen.
Hon berättade vi-.
dare, att generaldirektören von Troil, som.
va.rit f angelsebesökens bestämde motståndare, just i dagarna inlam- nat sin avskedsansökan.
Till dess en.
ny chef hunne tillsattas för fång- vården, hade en baron ' Cederschiöld, slaktinge till Maria, förordnats att förestå ämbetet.
Denne hade under- rättat henne om, att nu var det ingen- .ting som hindrade att vi genast kun- de, börja med vår ' söndagsskola ' bland fångarna, som de kallade .det.
.
- Jag inser att du måste gå dit,.
yttrade jag sedan jag hämtat mig fr %n min förvåning.
- Och du med.
Tillståndet galler speciellt mamsell Bremer, f röken Ehrenborg, dig och mig.
Och jag som aldrig Önskat taga en aktiv del i arbetet!
Men vad var att göra?
Alla invändningar vor0 för- gäves.
Jag måste foga mig, d % min vägran kunde stänga dörren för de andra, ehuru jag ej hade en aning om hur jag skulle bara mig At.
Punktligt vid den utsatta tiden in- funno vi oss följande söndag i fangel- sedirektörens eleganta förmak, hö- rande till .hans privata våning.
Utom direktören själv, en herre med något grova drag och militärisk hållning, samt fangelsepastorn, blek av %ter- h %llen vrede, hade A ämbetets vagnar t. f. chef en f ör fiingvårdsstyrelsen, Marias kusin baron C., och ecklecia- stikministern Reuterdahl, sedermera ärkebiskopen, kommit tillstädes.
Den senare öppnade sammankom- sten med att tillkännagiva, att ko- nungen och statsriidet beslutat ge da- mer tillatelse att besöka de kvinnliga fångarna för att söka inverka på de- ras moraliska tillstånd och hoppades han, vändande sig till f angelsedirek- töïen, att de skola bemötas med akt- ning och välvilja, varpå denne svarade med en stum bugning.
Icke sh pras- ten.
S % snart statsrådet slutat bröt han ut i en ström av anklagelser mot oss, bland annat framkastade han tvi- vel på att våra lärdomar komme att Överensstämma me.d den rena luther- ' ÖverOrIffas icke aw mag09 sanna9 medel vid rerng5iriwg och polering a v m8ble~.
ska läran, ja, hans tillvitelser blevo så våldsamma, a t t statsrådet.
måste avbryta honom med orden: - Tig!
Detta går för långt.
Ni ä r skyldig be dessa damer om ur- säkt.
Då inskred Fredrika: Bremer.
All- tid kärleksfull och försonlig steg hon f ram och räckte som.
ett f örsonings- tecken sin hand å t pastorn.
Han bu- gade ' sig djupt, försäkrande a t t h o n aldrig.
gjort ' något som väckt h ~ misstankar, h o t h e n n e hade han ej alls hyst någon illvilja.
- Mathilda, sade Fredrika vand ' till mig, skaka hand med pastorn.
gjorde så,, men jag ä r säker på att hans känslor gentemot mig VO- ro långt ifrån välvilliga.
Efter detta: lilla intermezzo tog ba- ron C. till orda.
Han underrättade oss om a t t vi på förhand måste be- stämma vilken avdelning var och en av oss ville, besöka.
Det fanns tre siidana inom fängelset, en för barna- mörderskor, en.
för tjuvar, dit mord- brännersk0.r hörde, och en för lösdri- verskor.
Kvinnorna hade på förhand blivit underrättade om a t t damer ut- ifrån staden skulle komma för a t t tala till dem, men de ägde full frihet att deltaga eller ej i deras undervis- ning.
Till varje avdelning hörde tven- ne salar, de som e j ville vara med kunde uppehålla sig i den andra s ?- len.
Vaktkvinnorna hade fått order att itordnivgställa allt till vårt mot- tiigande, vi hade bara att till.
dem uttrycka våra önskningar.
~ a ~.
. '
' Det blev genast bestämt a t t fröken Ehrenborg skulle övertaga lösdriver- skorna, fröken ~ederschiöld tjuvarna, unde.n det att jag fick!
barnimörder- skorna på min lott, en mycket talrik klass i varje svenskt fängelse, men även den tacksammaste.
Fredrika Bremer önskade ej övertaga någon viss sal.
# Hon ville blott förbehålla sig.
att komma och gå efter behag för a t t ' kunna vara dem till hjalp, som s uttjänt sitt fängelsestraff.
Nu ville hon blott tala till fångarna i de olika, salarna.
Hon gjorde så.
I sitt hjärtas över- strömmande godhet kallade hon dem ' mina olyckliga ' systrar ', vi voro kom- na, menade hon, för att visa dem vårt deltagande och om möjligt upprätta dem ur deii sorgliga belägenhet, vari de sjunkit, en lott som utan Guds barmhärtighet kanske varit vår egen.
Detta.
lilla tal upprepades i de olika salarna ' och framkallade snyftningar.
och tårar.
Början hade skett med lösdriver- skorna, ' där lämnade vi fröken Ehren- borg, hos vilken några av herrar- na stannade för att .höra på.
Se ' aan fortsatte vi till barnamör- derskorna, till vilka jag var ålagd a t t tala., Jag höjde inom mig en bön till den Högste om styrka och hjalp och började min undervisning, ehuru jag var så nervös att jag knappt viss- te vad jag sade.
Fö.rst lat jag mina elever läsa ett kapitel u r bibeln, var-.
på jag gav några förklaringar, allt under herrarnas närvaro - pastorns. '
' U
20 HERTHA inberäknad.
De stannade dock e j länge, utan fortsatte ronden för att släppa in fröken Cederschiöld till O tjuvarna.
Sedan jag lämnats ensam med f angarna undergingo mina känslor en stor förvandling.
Jag ' var glad att ha blivit av med herrar Ahörare, men kände det kusligt att befinna mig en- sam bland 120 barnamörderskor.
Asynen av alla dessa kvinnor i sina vita buldansklanningar hade nagot gripande men på samma gång av- skräckande med sig.
Hittills hade jag endast varit upptagen av tanken på hur jag skulle h a n d l a, icke på vad jag skulle k ä n n a.
Det var därför med obeskrivlig lättnad som jag, efter att ha passerat den smala korridor, som ledde till denna.
avdelning av fäizgelset, åter befann mig - i. direktö- rens förmak, där jag sammanträf- fade med mina vänner.
.
.
Nästa stindag kl. 2 möttes vi åter utanför fängelseporten och blevo, ge- nast insläppta.
Efterhand blev det arbete, vari jag mot min vilja blivit inkastad, mig allt kärare.
Jag såg att mina besök icke voro ovalkomna för dessa olyckliga vare1se.r.
.De syn- tes glada da jag kom och.
försökte.
.
visa mig vänlighet.
Vad- som dock tyngde på mitt sinne var känslan av min ovärdighet.
Trots det, varma in- tresse jag hyste för uppgiften, visste jag att mycket fattades mig.
Så var det hos mig en stor brist att jag inte kunde sjunga.
Jag såg nämligen med fröken Ehrenborg som exempel hur mycket man kunde uträtta med musi- .-.
ken som medium.
De kvinnor, som undervisades av henne, hämtade syn- barligen den största välsignelse av hennes älskliga slinger.
Orden voro så f örtraf fliga, melodierna så sång- bara, att de med lätthet lärde dem utantill, och på SA vis kommo deras sinnen under musikens förmildrande inflytande.
Fröken Cederschiöld led av samma brist som jag.
Hon kunde ej heller sjunga.
Vi överenskommo darf ör att utbedja oss fängelsedirektörens till- stånd att medtaga någon.
med sång- röst begavad besökare.
Tillåtelsen gavs med största beredvillighet.
Jag valde till min f öl j eslagerska f r6ken Sigrid Rappe, en ung musikalisk flic- ka, som hyste ett varmt intresse för fångarna.
De fastade sig också ge- nast varmt vid henne, deras ansikten lyste upp då hennes- mjuka, valkling- ande stämma tonade genom salen och de försökte efter bästa förmåga falla in i sången.
Metoden vid vår söndagsskoleun- dervisning var, som jag tror, ungefär densamma i alla avdelningarna.
Kl. 2 varje söndag möttes vi på den stora fyrkantiga f angelsegården, va,rif rån vi begåvo oss var och en till sin sal.
Det logement, som .blivit mig anvisat, var ett stort, ganska trevligt rum med sängar utefter väggarna och bord här och där.
I övre andan av Salen var ett bord placerat samt sto- lar för mig och fröken Rappe.
De fångar, som önskade deltaga i under- visningen, togo sina pallar ooh grup- perade sig i v5.r närhet.
Det stora
HERTHA 2 I. tilloppet av deltagarinnor hade väl huvudstaden, med undantag av frö- så småningom avtagit, men vi hade k e n Elhrenborg, som lämnat Stock-.
alltjämt en ganska god ' klass.
Om- holm på några månader.
Nu övertog kring 14-15 kviiinor kommo .ända Fredrika Eremer hennes plats bland fram till bordet, andra sutto på ett lösdriverskorna eller de försvarslösa, litet avstånd,, andra åter stodo som som de också kallades.
Att hon fann ' åhörare runt lomkring rummet, som- sig väl bland dem visar följande ytt- liga sysselsatta med handarbete.
Ty rande: egendomligt nog var söndagsarbete - Vet du, Mathilda, sade hon en icke blott tillåtet, utan det belönades.
dag till mig; jag a r mycket hellre " til1- med extra premier.
- Vad skola de.
sammansmed dem än med dina fång-.
t a sig till, menade herrarna, ha de a r och Maria ~ede.rschiölds tjuvar.
ingenting att göra, hitta d e bara p &amp; Jag har större sympati för lösdriver- ofog.
Vi försökte gendriva påståen- skorna %n för några andra, och hade det med att framhålla nyttan av ett det inte varit för min uppfostran och ' bibliotek.
Lål~gt senare vann vårt samhällssta.llning, hade j ag kanske förslag, efter gad jag hörde, anklang.
hört till * deras anhang.
J a g tror inte E t t bibliotek jnrättades ' som lär myc-.
att jag skulle ha mördat mina barn ket anlitats.
- i eller någon anna.n människa, ej hel-.
Efter en kort bön brukade jag ge ler * ulle jag stulit, det synes mig så min söndagsklass ett par psalmver- lumpet.
Men springa omkring på ga- Iiände frål1 kyrkan, a t t ser, som torna oclh skråla och gräla, dricka sjunga.
, sedan läste v i tillsammans mig full, nyttja fula ord och okväda ett kapitel u r bibeln, de fingo göra polisen; se det hade varit något i min frågor, som jag besvarade, med så vag.
Det hade jag tyckt vara roligt!
mycket Som möjligt hänvisning till Alltså intog Fredrika Betty Eh- bibelordet.
~ f t &amp; bibelläsningen fingo de.
sjunga ' en eller två sånger av dem renborgs plats bland lösdriverskorna de redan kunde, och vanligen lat frö- och.
de blevo snart de allra basta vän- ken Rappe dem lära någon ny.
När ner.
Hon brukade läsa för dem ur.
.
sången slutat, slogo de sig ned för a t t Fjellstedts Bibelvännen, en förträff-.
höra läsas ur någon bok eller lyssna lig skrift, spridd över hela landet.
till min berättelse med exempel u r.
En gång råkade hon emellertid i delo kristligt ' liv, sådana jag själv bevitt- med ordningsmakten inom fängelset.
nat eller hört beskrivas.
Med en kort H m hade last högt ur O n k e l bön och välsignelsen avslutades sön- T o m s s t u g a på en söndag!
dagsskolan.
Klockan var d i fyra, Fängelsedirektören blev alldeles ra- sande.
- Kan man tänka sig ett den for oss utsatta tiden.
Med sommarens inträde avbrötos sådant vanhelgande!
Läsa en roman våra besök.
Vi skingrades å t olika .för fångarna på en söndag!
Det skul- håll ..
Men hösten samlade oss åter i le aldrig ha hänt fröken Cederschiöld ' ', '
med ordningsmakten inom fängelset.
eller mamsell Foy!
Jag misstänker att det låg nagot annat inunder.
Fredrika hade klagat på det bröd, som gavs %t fångarna.
Det skulle hon nu f å sota för, och där- av härrörde troligen herrarnas has- tigt påkomna religiösa nit. "
*.
.
...
" Den tid var nu kommen, då fång- vårdsstyrelsens officiella berättelse skulle framläggas.
Stor blev v %r för- våning, då - vi fingo ' läsa att direk- tionen för korrektionshuset givit våra besök det basta vitsord.
Alltsedan dessa börjat hade man konstaterat en märkbar förbättring i fångarnas uppförande; det vore därför öiisk- värt att flera besökare följde exemp- let.
Detta erkännande blev snart be- kant, och det var föriinderligt att se den förändring som några manader av stilla verksamhet åstadkommit i den allmänna opinionen '.
I stället för att som i början peka finger &amp; t oss såväl offentligt som enskilt, i all syn- nerhet från skandalpressens silda, ha- de vi blivit föremN för valviligt in- tresse och framhöllos som efterföl- j ansvärda exempel.
Uppmuntran utifrån f attades oss ej heller.
S % hör.de jag från mina engelska vänner att den skrivelse jag medfört till kung Oskar hade haft god verkan.
Kungen hade därpå sva- rat i ett egenhändigt, ytterst vänligt brev, vari han uttryckte sin tillfreds- -.
ställelse över att kristligt sinnade kvinnor i hans land upptagit Elisa- bebh Frys verksamhet inom de kvinn- liga fängelserna.
Sommaren 1856 begav jag mig åter.
till England.
Vid min återkomst hös- ten I857 fann jag allt vid det gamla.
Varje avdelning hade sina regelbund- na besökare.
Men i ett avseende var det ej sig likt.
Lösdriverskorna stodo lottlösa.
Med dem ville man ogärna ha n %got att skaffa.
Ty deras viin fanns ej längre i Stockholm.
Fred- rika Bremer hade begivit sig ut på sin l %ngfäi:d i främmande länder.
Hennes bortovaro beklagades all- mänt.
Hennes ' systrar ' bland de lag- lösa hade blivit s$ förtjusta i henne.
Vare sig det kom av Fredrikas p %- stadda samhörighet med dem eller en viss poetisk fläkt som omgav hennes person och tal, vilket tilltalade dessa obalancerade varelsers fantasi, nog av, hon hade helt vunnit deras hjar- tan. "
Själv skrev Fredrika Bremer en gång om detta sitt arbete: " Herre och Fader, blive mina nätter utan sömn, mina dagar utan vila, min lev- nadsdag i förtid utnött av arbete -- blott att jag måtte vara ett verksamt medel i din hand att föra många olyckliga och fängslade till erkannan- de av din godhet, till njutning av din härlighet! "
LOTTEN DAHLGREN.
blir den, som skaffar sig ett sparur.
Efterhör våra iiberala villkor, - Kungsg.
9- 1 1.
AomBo SPARURET Livföraäkrin~abolaget IfBABE#3Rl - ömaeridigt - Stockholm Sv.
~ifförräkringranataitrn 0m) iEN - ömaeaidip -
23 HERTHA Nya förbundsmedlemmar G a v l e: fru Brita Lundeberg.
, G ö t e b o r g: fru Carin Crona.
K a r l s k r o n a: f r u Ruth Adamsson, fröken Greta Andersson, fru Ruth Holm, fröken Hedvig Puke,.
' fru Greta Sjökvist.
lj ' redri,ka-Bremer-Förbundets stipendiein- stitution h a r för å r 1930 anslagit följande stipendier till ansökan ' lediga: J.
M.
H e c l é n s d o n a t i o n: 400 kr.
för fortsättningsstudier för.
examinerad barnmorska.
K a r l s t a d: fröken Elna ' Lignell, fru Astrid Rudin, fru Lilly Österberg. '
. '
G e o r g A w é e n s f o n d: 400 kr.
för kurs vid Socialpolitiska institutet.
K r i s t, i a n s % a d: fru Alfhild Linder.
fröken Elisabet Linder.
E l l e n F r i e s ' f o n d: 250 kr.
för ge- nom:g&amp;ende av den av biblioteksk.onsulenter- na i Kungl.
Skolöverst yrelsen anordnade bi bliotekskursen.
M a l .m ö: friheminnan Iwa Bennet, frö- ken Astrid Hammar, fröken Anna B. Jöns- son, Limhamn, f i k Siri Larsson, fil.
mag. Elin Thunell.
J o h a n n a K e m p e s f o n d: 500 kr.
f ör medicinska studier till kvinnl.
med.
kand. samt ett resestipendium å 1,500 kr.
till kvinnl.
med.
lic. N o r r k ö p i n g: fru Susanne Enhör- ning, fru Ingeborg Hanström, fröken Brit- t a Hemström, fru &amp; nna Jkirgensen, fru Mar- tha Melchior, fru, Hildegard Olsson.
fru Ida Sandberg.
S t o c k h ' o l n i s s t a d s s t i p.
: 475 kr.
för studier för fil.
mag. eller fil.
kand. vid.
Stockholms högskda.
L a n d. s k r o n a: fröken Maria Lembke, fröken Sigrid Len~bke.
.
L i n k ö p i n g: *, N o r r b o t t e n s l a n s.
s t i p.
: 400 kr.
för .studier vid ' lanthushållningsseminariuiii.
, S t o c k h o l m: fröken Tyra Björklund.
fru Astrid Mannerström, fru Hildur Sund- S t l-ölll ~ a s t e ' r b o t t e n s l ä n s s t i p.
: 335 kr.
för kurs vid Samariterhemmet i Upp- sala.
i.
.
T o m e l i l l a: f r u Birgit Birger; Höge-.
stad, fröken Zenta Ekelin, fröken Louise Gaarn-Schoug, fröken Hildur Haker, f r u Greta Håkansson, fru Berta Högborg, frö- ken Marta Larsson, f r u Fkida Lovén, fröken Elisabeth Löfvall, Smedstorp, f r u An- na Nilsson, fru Lilly Nilsson, frkken Svea Nilsson, fru Betty Olsson, f r u Olga &lt;Olssu&gt;n, fru Betty Persson, fröken Em- ma fru Ida Pihl, fru Ester Sjiiberg, fröken Elida Svensson, f r u Gerda Sörens- son, fröken Maria Thulin, fröken Elsa Wal- lengren, .fru Ann$ Akesson.
fru ' Wanda Öberg, fru Hanna Östing.
Viisternorrlands lans stip.
: 230 kr.
för kurs vid folkskoleseminariuin; 230 kr.
för kurs vid Svenska Fattigvårds- och bsrnavilrdsförbundet.
.
~ a m t l a, n d s l a - n s s t i p.
: .225 ' kr.
för studier vid Högre lararinneseminarium vid Stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göte- borg.
G a v l e b o r g ' s l a n s s t i p.
: 225 kr.
för kurs vid handarbetsseminarium.
.
V a r m l a n - d s l a n s s t i p.
: 225 kr.
för kurs vid Svenska .Fattigvårds- och barna- våx,dsf örbundet.
V a r b e r g: fröken Brita Carlquist, fru .. U p p s a l a l a n s s t i p.
: 225 .kr.
för Tekla Danielson, fru: Eibba ' ~ellsten, fru kurs vid småskoleseminariun~.
Ruth Lager,, fröken Ebba Wallin.
Ö r e,b ' r o 1 a n s s t i p.: 225 kr.
för kurs V a x j ö: f-ru Ellen Blix, fru Grönkvist, k d skolköksieminarium.
fru Olga H ' åkansson, fröken Mia Johansson, fru Gud.run Myrin, fru, Rut .Sjögren, fröken S ö d e r m a n l a n d s l.
a n s s t i p.
: 300.
Sussi Stille, doktorinnan ~ e r t k u d Tegnér: kr.
för kurs vid folkskoleseminarium; 300
24 - HERTHA kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuk- sköterskeskola; 300 kr.
för kurs vid Statens skolköksseminarium för utbildande av eko- nomiförestånderskor vid stoi-re anstalter.
Ö s t e r g ö t l a n d s l ä n s s t i p.
: 325 kr.
för kurs vid högre lararinneseminariiim; 300 kr.
för kurs vid Röda Korsets sjukskö- terskeskola.
S k.
a r a b o r g s l a n s s t i p.
: 600 kr.
för akademiska studier; 300 kr.
för kurs vid Skara folkskoleseminarium; 250 kr.
för kurs vid Svenska Fattigvårds- och barna- vhdsförbundet.
Ä l v s b o r g s l a n s s t i p.
: 320 kr.
för.
kurs vid av staten godkänd sjuksköterske- skola.
Göte.borgs och Bohus I a n s s t i p.: 385 kr.
för studier vid Högre lara- rinneseminarium vid .Stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg; 385 kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola.
- -- H a l l a n d s I a n s s t i p.
: 225 kr.
för kurs vid Halmstads sm %skoleseminarium.
M a l m ö h u s l a n s s t i p.
: 350 kr.
för kurs vid Socialpolitiska institutet; 350 kr.
för kurs vid små.skdeseminariet i Lund.
Villkor för sökande a r a t t vara samt un- der minst två å r hava varit niantalsskriven inom det Ian, vars stipendium sökes.
Ansökningar stallas till Fredrika-Bremer- Förbundets Stipendienämnd, Klarabergsga- tan 48, Sbockholm, före den 15 februari, åtföljda av bevittnade avskrifter.
av betyg styrkande kompetens, av läkare- och man- talsintyg samt övriga handlingar sökande vill Ahropa.
Närmare upplysningar genom sekret&amp;a- ren, adress som ovan.
mottagningar.
mån- dagar och torsdagar kl. 2-4.
- F a l k ö p i n g s k r e t s e n avslutadeden .. G o t l a n d s l a n s s t i p.
: 300 kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterske- skola.
Il dec.
det gångna årets verksamhet med en B l e k i n g e I a n s s t i.
p.
: 300 kr.
för - vavlararinnekurs.
H a l m s t a d s k r e t s e n firade sin sed- vanliga Luciafest den 13 dec.
Salen var rikt Luciafest för gamla, vilken ägde rum under stmr tillslutning.
Sedan de till ett 50-tal upp- gående gästerna bankats vid de festligt ljus- K a l m a r l a n s s t i p.
: 290 kr.
för smyckade borden och halsats alk komna av kurs vid skolköksseminarium.
ordföranden, vidtog en stunds underhiilhing.
K r o n o b e r g s l a n s s t i p.
:.
(Lans- med musik och sång under medverkan av f r u fonden) 300 kr.
för kurs vid högre lära- Svea Petersson, fröken Margit af Ekenstam.
rinneseminarium; (Elfvingska fonden) 230 fruarna Greta Wennberg och Dagny Ceder- kr.
för kurs vid lanthushållningsseminari- bom samt komminister E. Cederbom vilken um; (Nanny von Baurngartens - fond).
220 aven gladde lyssnarna med violininusik.
kr: för kurs vid av staten godkänd sjuk- Några småttingar, kostymerade som älvor sköterskeskola; 220 kr.
för kurs vid Svenska och tomtar, utförde en sånglek, och under Fattigvårds- och barnavårdsförbundet; 220 det kaffet serverades hälsades gästerna av kr.
för kurs vid Flensburgska vårdanstalten tre Lucior, som sjöngo en gammal julvisa.
i Malmö.
Kumminister Cederbom höll slutligen ett J ö n k ö p i n g s l ä n s s t i p.
: 250 kr.
anförande om den ratta beredelsh för ju- lens lhögtid, och några advents- dch julpsal- för kurs vid Kungl.
~ 6 ~ i lararinnesemi- .e mer sjöngos.
En 83-åring bland gästerna narium.
%framförde under kvällen några dagen till K r i s t i a n s t a d s l a n s s t i p.
: 300 a r a skrivna verser med ett tack för den an- kr.
för studier for fil.
lic. examen vid Lunds genäma festen.
universitet.
-.
M kvar finnes endast det svarta silvret.
Putsa med e. silverputsme, som W m ~ p - ningen kemiskt.
.
P w U s a med FÖrsäQes av Juwelerare och Färg- handlare.
Iparti D. Svanberg d Co., S T O C K H O L M
prydd med granar, ljus och julkamar och fylldes av en glad och feststamd skara, som ined tacksamhet och förtjusning åhörde fru Lisa Mårtensson-Frennes intressanta före- drag, " Några kvinnogestalter, " behandlan- de kvinn,orörelsen från den grå forntiden till våra dagar.
Lucia med uppvaktande tärnor bjödo på kaffe.och &amp; ng, och darefter musik av fle- r a medlemniar.
hl.
a. ett stycke för piano med deklamation, komponerat av fru Hil- dingh.
Fru Anna Berggren yttrade .några varmhjärtade ord till minnet av en under året avliden.med1enl.
K a r l s t a d s k r e t s e n harunderår 1929 haft fem sammanIromster, av vilka fy- r a på ett synnerligen behagligt och givande vis illustrerats av förnarnliga ' gaster som ta- larinnor.
Början gjao ?des i januari, då fru Ester: Lutteman, fint och djuptankande ta- lade om " Manniskogemenskapens konst ", Vid årsinötet presenterade, fru Mia Leche- Löfgren " Fredrika Bremer " i friska farger.
Särskilt intresserade den parallell fru L. uppdrog mellan, Dickens och Fredrika.
Under hösten har fröken Axianne Thors- tenson på hemvag från N ' ordiska kvinnor- nas samarbetsmöte i Oslo gastat Karlstads- kretsen och berättat dels om Oslomötet, dels om Internationella kvinnoröstrattsalliansens sbora världskongress i Berlin i somras.
Ta- larinnans intimt fångade snapshots från detta första efterkrigsin,öte p &amp; tysk mark mellan de stridande ländernas kvinnor grep djupt i åhörarnas; hjärtan.
Till .sist har ad- vokaten Mathilda Stael von Holstein i ett föredrag besvarat frågan " Vem ärver "?
på ett mycket pedagogiskt satt.
Hennes af- ton blev genom den goda kontakten mellan föreläsare och publik och det ' otvungna frå- gandet och svarandet verkligt, rolig och in- struktiv - obestridligen glansnumret i kret- sens samvaro för ilret.
- Under viiren hölls en diskussionsafton, " Skolfrågan från Karl- stads horisont ".
Inledare vom flickskolans föreståndarinna fr. Edit Ahrenlöf, lektorn vid gosslaroverket fr. Karin Ringenson samt lärarinnan fr. Inez Frylcberg.
Alla våra aftnar ha avslutats med litet mat och samkvam.
~ r i 3 t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 6 dec.
tillsammans med K.ristianstads hus- modersförening ahordnat ett föredrag av fil.
dr. Hanna Rydh över " Kvinnan i Nor: dens fofntid ".
Lokalen var Högre allmänna läroverkets aula.
F.-B.-F.-kretsens ordfö- rande fru E.
IS jövall hälsade föredragshhl- laren och de bilda föreninga.rnas medlemmar välkomna.
De närvarandes tacksamhet för det intressanta föredraget tolkades av Hus: - modersföreningens ordförande fröken Alma Hansson.
.
I -,.
- # K, r e t s e n L u n d medomnejd ha- de fredagen den 29 nov.
inbjudits a t t +se Lunds katedralskolas nyrestaurerade och utvidgade lokaler.
Sedan de talrika delta- garna samlats i elevernas läsesal lämnade rektorskan Astrid Sjöberg en översikt över skolans historia anda fram till den nuva- rande tiden.
Särskilt omtalades att ' det hus, vari läsesalen ar inrymd, a r samma hus som Karl.
X11 bebodde under sin vistelse i Lund.
, Sedan åhörarna fått bese de uto~ordent-.
liga avdelningarna för fysik, kemi, geogra- fi .m.
m.
.samlades en stor del på Lunds hus- hållsskola dar ett animerat samkvam vidtog.
Sång utfördes .av fröken Fr. T.uneld,.
ackompanjerad av fröken Elsa Collén.
M a 1- in ö k r e t s e n hade den II dec.
tillsam~maas med Malmö övriga kvinnoföre- ningar anordnat ' en f öredragsafton, varvid ledamoten av riksdagens första kammare, yrkesinspektrisen fröken Kerstin Hesselgren redogjeorde f ö r d e t n y a f ö r s 1 a g e t t i l l m o d e r s k a p.
s s k y d d.
0rdf.i F.-B.-F.-k~etsen fru E. Quensel halsade de närvarande välkomna samt framförde ef- ter föredraget ett tack till 9öredragshålla- ren.
F r u Quensel beklagade a t t föredraget beslutats så ' hasti.gt, a t t de inbjudande före- n.ingarna icke hunnit genomarbeta en reso- lution.
.
~: a r i s e ' t a d s k r e t s e n hade till-.
samman med Husmodersföreningen i Ma cie- stad den 14 dec.
Luciafest å Stadshotellet.
Med hjälp fr %n Vadsbo museum hade ord- nats julmassa och en utställning visande.
helgseder från ' Vadsb ' o under.
gångna tider.
-
' Vid den egentliga underhiillningen halsade frk: Langenheim de närvarande välkomna och uttalade en förhoppning om a t t det mat- te båda gott för framtiden, a t t då Husmo- dersföreningen och F.-B.-F. i Mariestad för första giingen arbetat gemensamt för en fest, det d % skett i Lucia, ljusbärerskans tecken.
Varefter hon uppläste en ' prolog, för- fattad av en av F.-B.-F:s medlemmar.
Sii följde sång till luta av Allan Jerbo och ett intressant föredrag av folkskollärare Hult-.
gren om gamla julseder i Vadsbo.
Mot du- tet avbröts föredraget då spelman Anton Lund spelade några gamla vackra melodier och stjärngossarna sjöngo en sång, s % som förut varit brukligt i bygderna.
Efter en kortare paus spelades en liten teaterpjäs " F ' arkors och mormors ungdomskärlek ", vil- ken tydligen livligt uppskattades.
Avslut- ningen på programmet följde sedan det elektriska ljuset släckts och Anton Lund spe- lande en gammal marsch gick följd av sex Lucior genom salen.
~ ä n j ö k r e s t e n hade d e n.
.
l 3 dec.
A stadshussalongen anordnat en Luciafest, till vilken Naturvetenskapliga och Huma- nistiska föreningarna med damer antagit inbjudan a t t deltaga.
Dr. Hanna Rydh höll med välkänd talang och sakkunskap före- drag om " Julseder med gamla anor ", åt- följt av ljusbilder.
Hon avtackades med app- låder och blommor.
Härefter sjöng fm Inge- borg Fjellman några sånger på ett sätt qm tog publiken med storm, fint ackompanjerad av fru Hedvig Lindwall.
Vid den därpå följande .supén bänkade man sig kring l&amp;nghrd, prydda med mäng- der av julljus, och en rad små stjärngossar inthgade med sin julhälsning " Goder afton " m h " Staffansvisan ".
Vid supén halsade dr. Rut Grubb de in- bjudna föreningarna välkomna, därvid framhållande, a t t " huru lärda de an voro, s &amp; kanske de e j visste så, mycket om F.-B.-F. och dess arbete ", samt gav en kort resurnk av förbundets olika arbetsgrenar.
Det ut- märkt framföda talet besvarades av ord- f örandena f ör respektive föreningar: Fru Blenda Sylvan framförde i bunden form en humoristisk hälsning friin Fredrikorna till herrarna.
Fyra Lucior bjöd0 på.
kaffe med stora " Lussekattor ".
Ytterligare följde någ- r a s&amp;ngnummer, och festen präglades av en synnerligt angenäm och värdig.
s t h i n g.
Landshövding Munck af Rosenschöld frani- förde i ett spirituellt anförande de inbjud- nas tack och utbringade ett " leve " för F.-B.- F: s Växjökrets.
a Tidskrift för den sirenska kvinnorörelsen.
utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
E ' Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften #: Icke-förbundsmedlemmat prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 11 % år kr.
3:5Q 114 år kf.
:: ge.
Lösnu,mmer 65 óre.
Redaktron och mpeditron: 48 m- rabergsgatan, Stockholm.
' Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl .. 1-3.
Tel. Norr 48 50.
27 62.
Expeditioneh: kl. 22-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50.
27 62..
Annonsera - INGEN - Bomullsgarn.
.
.
.
.
- Domestiker.
Lärfter.
:.
HUSMODER.
KAN UNDVARA GEFLE GARNa.
Hollands.
Madapolam.
Nainsock.
.
och, SVANENS ': VÄVNGDER - Kulörta- Bomulla- -.
tyger.
Lakansväv- nader, m. m..
.
v. Attioårig erfarenhet garan- terar varan.
erbjuder den förddlaktigaste lösningen av uppvtirmnings- fragan även vid modernisering av äldre lägenheter.
Varm- vatten till bad och disk.
Biista ekonomi.
Overlopps- ' värmen vid matlagning tillvaratages.
Synnerligen billig att installera.
.
.
Kataloger och inslallationsförslag gratis från ' A.-B.
M A L C U S HOLMQUIST HA ' LMSTAD
Innehåll.
- - = - - - 3 - - -.
- - z - - - -.
-.
.
-.
Ungdomen och kvinnorörelsen.
AV Annie Wallenfheirn ...
, -.
Statens intresse för begåvade läjungar.
AV Gerda Mariiin.
- Ett apropå till en diskussion.
AV Anita Nafhorsf.
- - - - z - - - De nya döttrarna ochandra .nyas - eller inte nya.
- AV Ellen.
~ l e.
&amp; n.
- - - - - -.
'.
- - t. '
-.
- Z ... s. Fredrika - - = ' =-E - L Bremer bland &amp; driverskorna.
Av Loften - stipendier 1930.
- - Fredrika-Bremer-Förbundets .. -.
---- - - Z - F.-B .-F,-kretsarna.
- - - - - - - -.
.
.
... -.
~abl ' Ln,.
I - ~~~~~II~III~II~~III~I~~~I~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIII~II~I~IIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIII~IU~IIIIIII - Samlingslo~aler för föreningar och slutna sällskap.
Resanderum för damer.
Varje rum försett med telefon och toilette med v. o. k. vatten.
Pris för enkelrum 4.50 - 6.-, Årsta matsal är tillgänglig för allmänheten.
p - dubbelrum 7.50 - 8-.
Lunch och middagsservering.
.- Vasatryckeriet, Stockholm 1930.
