# ID: svediakorp-per2895
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,871
# sentences: 682
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRXFT F O R DEN S ' VENSIECA K ' VINNOR %) RE,LSEN: mimm~v FRED~B --- WKBUM~~~ X REDAW-TOR: ELLEm KLEMAH X
Er tjänst, min fru! '
SOCKER H - PAKET - Hygieniskt praktiskt ekonomiskt.
Svenska Sockerfabriks Aktilebolagets socker i paket, - som är det renaste sockret av den högsta kvaliteten, säljes överallt.
ARGANG XVI HAFTE 9 NOVEMBER 1929 Två textila konstanst alter iubilera.
J sjunde oktober 1899 begynte D en ett textilt företag, som skulle bliva.
djupt gagnande, i hög grad följdrikt och till heder för den samtid, som ha- de a t t deltaga i dess utveckling.
Lilli Zickerman började den daagen den verksamhet till f romma f ör gammal- dags kvinnlig slöjd, som blivit oss välbekant under benämningen " hem- slöjd ".
Så gott som på dagen fem år därefter - noga räknat den 1 ok- tober 1904 - öppnade Agnes Bran- ting sin ateljé för sakral textilkonst, Licium; också h a r lades grunden till ett företag, vars rika och lyckosamma utveckling vi ha a t t rakna som en insats av stark och betydelsefull art.
Då oktober 1929 ingick kunde För- eningen f ör Svensk Hemslö j d se till- baka på t r e årtionden av nitisk och f ramgångsrik verksamhet och Lici- urn anteckna att dess första kvarts- sekel, fyldt av livligt uppskattat arbe- te, var fullbordat.
Vi svenskar av idag aga, bland alla de förmåner av kulturell art, som vårt ännu unga århundrade hunnit skänka oss, också den a t t vi f å t t vara nära och Asyna vittnen till Svensk Hem- slöjds och Liciums storartade och be- tydande utveckling och framgångar.
Vilka lin j e r deras kommande utveck- ling än skola följa, vilka betydelse- fulla insatser, som å dessa b %da om- råden skola bliva kommande Ars och tiders, ett st %r fast: a t t det var under den tid vi kalla vår, då vi själva gjor- de vår insats, då vårt omdöme var moget och våra grepp fasta, som var- den, hittills i långliga tider förgätna, åter framstodo som verkliga varden, då en utövning, åsidosatt och halvt glömd, åter to,gs upp.
Det måste vara med djup tillfredsställelse som vi h a dylika drag a t t förmäla om den tid, som vi ha ratt a t t beteckna som vår egen.
De båda företag, om vilka här ar friiga, stå varandra i själva verket mycket nära, deras tillvaro grundar sig på ett och detsamma: de färdig- heter, som bero p % handhavandet av vissa verktyg, nål, vavspole, knyp- pelpinnar.
Man vore frestad a t t saga de evigt kvinnliga färdigheterna, de som a77 å1de.r legat i kvinnornas han- der.
Men har består en skillnad mellan den verksamhet, som tillhör vår sven- ska folkkonst, och den, som haft till uppgift a t t skapa mäktigt härliga bro- derier till ky&amp;ornas utsmyckning; till s % stor del h a r ju den senare legat i manliga utövares händer.
Arbetet med nål och vavspole och knyppelpinnar, vid bandvävstol och slända gällde dock all den verksam- het, som .de två institutionerna togo upp.
Svensk textilkonst under det ti-.
.
diga 1900-talet främjade de i hög grad.
I själva verket i så hög grad ooh så stor omfattning, att just nu en- bart dessa riktningar av textilkonst - vävnad, sömnad m. m. av nationell a r t samt textil sakralkonst - äga full livaktighet.
Då det tredje årtiondet av 1900-talet håller på att fullbordas, .då vårt konsthantverk i övrigt ä r rikt och blomstrande, ha vi att lagga mar- ke till att textil konst utom dessa bada områden och framför allt en brodér- konst av mera internationell art, vad man ville kalla det textila konsthant- verket, visar mattighet och tycks vilja sjunka undan.
Så stor a r livaktighet- en på vävnadens omrhde, så stora landvinningar gör denna art av textil verksamhet, att vi frestas att förgäta dess fina och graciösa systerkonst, konstsömnaden.
Lilli Zickerman förstod knappast i början av sin verksamhet vart den- na slutligen skulle leda.
Följdriktigt har här ur intresset för vad v %rt land ägde av äldre tiders slöjd vuxit fram den verksamhet, vilken ilstadkornmit att gångna tiders vävnad och sömnad, bandvävnad, flätning och knyppling helt ligger klarlagd, att varje provins i detta avseende ä r säker på sitt, att varje arbetssätt a r upptaget och Ater övas, att vi till punkt och pricka kän- na den textila ornamentik, som var vår, att dess ursprung och dess vägar kunnat studeras och klarläggas; a t t - och detta är en annan och aven den en betydelsefull del av det hela - med var gamla slöjd som utghgspunkt - O bs.1 en saluslöjd upparbetades, vilken gi- vit bröd och intresse och valsthd till tio- sch hundrab~senden av svenskar i kanske ofta smil och fattiga färhål- landen; att - och har kommer innu en beaktansvärd omständighet - de redbara, präktiga förernilien av svensk karaktär funnit insteg i sven- ska hem, att de med sin formrikedom och färgstyrka väckte och höjde om- dömet frAn den osäkerhet och smak- förbistring, som länge hade &amp; t: att detta f6rberedde till ett npp- fattande och värderande av det stor- artade konsthantverk, som varit de senaste Arens.
FOP allt det, som har uppgivits, har icke Lilla Zickeman ensamt stitt.
Det stora~ %ade har ej minst varit * att S &amp; många togo del B den verksamhet hon begynt, att s &amp; stark anslutning gavs åt densamma, att den blev den mäktiga rörelse, som omspänner alla svenska bygder.
At denna rörelse 1723.- det hon, som en &amp; ng gav upphovet, Och VW %and står nu, dar det gal- Ber g9hemslö jdens " verksamhet, som ett mönster f6F Owiga land.
Agmes Branting kunde lättare 6verskåda den v e r k s a ~ e t åt, vilken hon, då hon skapade Licium, hängav sig- Det gällde fOr henne att åter lyf- t a i dagen äldre tiders skrudkonst, att där tillfälle gavs, fil förse kyrkorna med den textila, utsmyckning av ur- gammal hävd, som gav det yttre mit- tet av glans och högtidlighet åt ritu- alens djupa innebörd.
Stod ocksa pu- bliken till en början i viss man främ- SKRIVUNDERLAGG Specialtillverkqjng, välkänd sedan mhga Hr.
- obs.!
Monogram i AKT A LADERP LAST1 K efter beställning.
Läderplastik färgas och monteras omsorgsfuilt.
Ernst G. Svedberg, Junpfruqatan 6, Stockholm.
Tel. 0.1768.
OBS.!
Sveriges första tillverkare av finare Skrivunderlägg.
OBS.!
-
HERTHA mande för vad det har gällde, så hade en skrudkonstens ivrare e n omstan- dighet att bygga på: att den svenska protestantiska kyrkan egentligen ald- rig .övergivit den textila p.rakt, som hade varit den katolska kyrkans, och att val förfall inom konstarten i fr %- ga, men aldrig något direkt avsthds- tagande fr %n densamma hade åstad- kommit att den hos oss gått sin un- d e r g h g till mötes.
Och snart nog har det blivit uppen- bart för Agnes Branting, att hennes samtida svenskar p % ett beundrans- värt satt reagerade gentemot den skrudkonst, som i första hand måste ha förefallit s % alltför praktfull och därtill så papistisk.
Kanske ej s % all- deles snabbt, men så mycket säkrare arbetade sig i det svenska medvetan- det in begreppen och vetenskapen om det berättigade i den konstart, som det här var fråga om.
De stora kyr- kornas prästerskap har gått i spetsen med sin förståelse och sin uppskatt- ning.
Ingen annan an den, som står Licium nara, vet i vilken omfattning hela det svenska prästerskapet s % småningom följde efter eller förstår hur djupgilende denna rörelse blev.
Det säger onekligen en hel del, att nu- mera icke endast ett flertal enskilda personer vid ett eller annat tillfälle uppträda som donatorer i stort, utan - 195 att menigheterna själva livas av nit att föröka sina kyrkors skrudkam- mare, att föreningslivet i församling- arna s % ofta £ar sig denna sak an och att på s % satt mycket ofta en sy- f örening, en ungdomsförening, en li- ten kyrklig förening st %r bakom den f örariing av Liciumskrudar, som kom- mer en kyrka tillgodo.
Icke minst omspa.nner d e n n a verksamhet, en f. ö. alldeles speciellt svensk förete- else, samtliga svenska bygder.
Har skall f. ö. erinras om att en del Lici- umskrudar nått svenska kyrkor i ut- landet; i de allra flesta fall har det- ta skett på tillskyndelse av vår ko- nungafamil j.
Föreningen f ör Svensk Hemslöjd ar, d &amp; redan fem, å r gått av dess andra kvartsekel, nitiskt medveten om sin stora nutida uppgift, den, att låta utvecklingen gå icke i folklig, men i borgerlig riktning.
I detta vill man se det djupt berättigade i denna rörelse, det, som ger den luft under vingarna och vidd i perspektivet.
- Agnes Branting har, då Liciums första kvartsekel just a r fullbor- dat, tillfredsställelsen a t t den sakrala textilkonst, för vilken hon sthr som intiativtagare och ledare, ä r en av .de yppersta insatserna i nutida svensk konstutövning.
ELISABETH THORMAN, RAMLOSA-VATTEN N a t u r l i g t a l k a l i s k t.
Förnämlig Bords- och Hälsodryck.
Hovleverantörer till: H.
Maj:t Konungen och H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
Den kvinnliga polisens arbete i Tvskland.
d Det var fredagen den 25 oktober som kriniinalkommissarien fru Dorothee Freu- denthal fran Berlin p % inbjudan av Fred- rika-Breme~Förbundet och Svenska Kvin- nornas Nationalförbund höll föredrag i Stockholm över den tyska kvinnliga p l i - sens stallning och arbetsuppgifter.
Före- draget, som var offentligt, hade lockat en talrik publik, bland vilken märktes stads- fullmäktiges ordförande herr Tengdahl och andra för frågan direkt intresserade kom- munalman.
Genom tillmötesgiiende av fru Freuden- thal kan här föredraget meddelas i över- sättning från det tyska manuskriptet med endast några kortare uteslutningar gjoida av fru F. själv.
s edan tre å r har Tyskland kvinnlig polis.
En lång utvecklingsprocess har föregått Öppnandet av detta nya.
område f ör kvinnlig verksamhet.
Ehuru utlandet, i synnerahet England och Amerika, redan sedan årtionden haft kvinnlig polis, kan man dock icke säga att den därifrån kommit över till oss.
Den brokiga bild, som den utländska kvinnliga polisen före- ter - den privata uniformerade po- lisen i England i patrulltjänst, de mångahanda slagen av kvinnornas polisverksamhet i Amerika - har e j varit i överensstämmelse med den tyska polistanken.
Härtill kom a t t inom vida kvinnokretsar ända till för några f å å r sedan motvil j a förefanns mot kvinnornas deltagande i polisar- betet.
Detta sammanhänger med en f ullkomligt falsk uppfattning hos allmänheten om polisväsendet.
Man såg i detta endast ett statens makt- medel, någonting strängt och h %rt, ett f örtryckande av folket.
Kvinnorna borde e j släppa till sig för detta.
J a g maste själv tillstå, a t t jag före mitt inträde i Berlins polispresidivim hade en oriktig föreställning om po- lisen.
Och mina erfarenheter från de f örsta manaderna dar skola alltid för- bli av oförglömmelig art. Mer an allt som sagts om nödvandigheten av kvinnlig polis har den inblick jag fick i den manliga polisens arbete övertygat mig om a t t dar SA mycken mänsklig, ädel, ömt f örebyggande verksamhet utövas under ett så vaket ansvar, dar kunna aven kvinnorna av all sin kraft och hela sin sjal, förbe- hållslöst, gå in för detta arbete.
Ja, de böra göra det, p i det a t t - Bik- som i övrigt inom det gemensamma samhället och dess förvaltning -- även vid utövandet av polisens upp- gifter den manliga verksamhetsarten må genom tillskottet av den kvian- liga uppnå en stegrad verkan.
Under- söka och förhandla, polisens t v i hu- vuduppgifter, ligger särskilt för kvinnorna.
Att utleta orsaker ford- r a r en stark inlevelseförmåga, vilket ä r deras natur egen.
@ e äro förtxog- na med de kroppsliga och själsliga företeelserna i kvinnosuas liv.
De ha en naturlig fallenhet a t t handskas med barn.
De m h g a kvinnor och flickor, som omhaiidertagas av poli- sen, ha även en rätt till a t t det mo- derliga i kvinnosinnet ta,ges i an- språk vid deras behandling.
Häri ligger också för oss kvinnor, som gi- vit oss in i detta nya arbete, sival Bordsiloer, David Andersen &amp; Cm gediget.
S t k h Z m. F7 easgatan 4.
Hovjuvelerare O C O
HERTHA orsaken som begränsningen för vårt deltagande i polisverksamheten.
Det kvinnliga polisväsendet i Tysk- land har utvecklats ur polisens hjalp- oclh skyddsverksamhet (Polizeifur- sor,ge), som gick ut på a t t skyddande omfatta hjälpbehövande mänskor, vilka i egenskap av husvilla eller värnlösa och försummade (Gefähr- dete) påträffades av polisen.
Den uppstod i kampen mot den gamla sed- lighetspolisen och tog sin början 1903 i Stuttgart.
Dar anställdes den för- sta tyska kvinnan i polisens tjänst som v %rdarinna för sina förkomna medsystrar.
Den vildare utvecklingen a v polisens skyddsverksamhet beford- rades av den tyska grenen av den abolitionisti~~a federationen, genom olika kvinnoförbund och konfessio- nella f öreningar.
Utvecklingsgiingen belyses av tre preussiska regerings- förordningar av 1907, 1918 och 1924.
Ar 1907 begäres för polismyndighe- ternas räkning anställandet av en dam, %t vilken, såsom hedersuppdrag, skulle anförtros en vårdande verk- samhet.
Förordningen av 1918 be- stämmer, a t t utövandet av polisens skyddsarbete skulle ske genom offi- ciellt anställda, för yrket utbildade vårdarinnor.
Förordningen av 1924 ger redan å t kvinnorna poli,smäs- sig befogenhet samt rätt a t t i frå- ga om sedlighetsförbrytelser verk- ställa förhör med barn och ungdom, ävensom a t t förhöra sådana personer som första gången häktats för lös- driveri.
P % så sätt vunno kvinnorna genom skyddsarbetet tillträde till po- lisverksamheten.
Och mycket snart 197 blev den kvinnliga polisens verksam- het genom skyddsarbetet hänvisad till ett samkilt område.
Den 1 oktober 1927 medförde, ef- ter eii långvarig kamp, avskaf f andet av den gamla sedlighetspolisen och upphiivandet av reglementeringen.
Me- dan enligt förutvarande bestämmel- ser samtliga &amp; gärder.
riktat sig en- dast mot de kvinnliga personer, som kunde misstänkas för eller bevisligen utövade otukt, skola fr %n denna dag alla personer, som lida a v veneriska sjukdomar och som e j själva sorja för sitt botande, anhållas.
Dessa uppgifter h a r lagen överläm- nat i t de kommunala hälsovårdsmyii- digheterna, och polisens medverkan inskränker sig till a t t inskrida på dessas begäran samt till handlägg- ning av måle~i.
Sedlighetspolisens försvinnande har alltså medfört en betydande omläggning av skydds- verksamheten, som i de flesta tyska städer numera blivit .en de kommu- nala myndigheternas angelägenhet.
Genom denna förskjutning av skyddsarbetet från det statliga polis- väsendet över till kommunalförvalt- ningens område uppstod en lucka in- om polisarbetet.
Mali fann a t t den socialt skolade kvinnans deltagande i polisbehandlingen av barn och för- kom.na kvinnor inte län-gre kunde und- varas.
Härtill kom a t t erf,arenheter- na under skyddsarbetet bland de sed- ligt f örkomna kvinnorna och f lickor- na hade väckt en stark önskan a t t kunna redan tidigare, innan dessa hemfallit A t polisen, nå dem med vetksam hjalp.
Fönster putsas bäst ined H A X A N
D % bröt sig 1923, genom de spe- ciella f ÖrhAllanden som foref unnos i Köln vid tiden för den engelska oc- kupationen, den tanken förhtkllande- vis hastigt vag att kvinnor skulle användas för ingripande i förebyg- gande syfte.
Som bekant ledde den våldsamma stegringen av könssjuk- domssiffran i den engelska haren till ett tämligen h %rdhant förfarande mot tyska flickor och kvinnor.
En önskan uppstod inom kvinnovarlden att un- dandraga dem ockupationsmyndighe- ternas olämpliga behandling, och detta ledde till att för första gången, och under medverkan av engelska kvinnor, kvinnlig polis upprättades i Tyskland med Josefine Erkens som ledare.
Denna kvinnliga skyddspolis i Köln, som var auktoriserad genom en laglig förordning, var en separat- organisation oah sorterade omedel- bart under regeringen.
D % den, efter mönster av den engelska privata kvinnliga polisen, huvudsakligen ut- förde skyddsarbete och hade uppstått genom ockupationsmyndighetehas beslut, m %ste dess upphörande följa 1925.
De tyska deltagarinnorna i arbetet vor0 ocksA anhängare av skyddsarbetsidén,.
men ej av polis- verksamheten som sådan, varför den enligt preussiska begrepp oklara in- stitutionen tarvade en omgestaltning för att bli införlivad med polisva- seridet.
Emellertid var det väsentli- gen de goda resultat, som uppnåtts i Köln genom kvinnors arbete lp &amp; skyddspolisens område, vilket %stad- kom upprättandet av kvinnlig polis i Preussen, på initiativ av inrikesmi- Pals kappor Räv, skunks, lösa skinn.
steriet och socialdepartementet.
Ty- ska Kvinnornas Nationalförbund har aven medverkat till att kvinnornas önskningar därvid beaktades.
överläggningarna i departementen rörde sig om fragan: skola vi B Breus- sen upprätta kvinnlig kriminalpolis,.
vilken B utbildning icke skiljer sig fr %n den manliga, eller skola vi in- föra tvenne slag av kvinnlig polis, kriminalpolis och socialt utbildad skyddspolis 3 Det slutade med u p p riittandet av en med kriminalpolisen organiskt Bnfiklimd, enhetligt sam- mansatt, socialt utbildad kvinnlig go- liskar.
Damid har man tillmötesgätt de meningar som fordra att aven vid polisf Grfaranden psykologiska och sociala u t g % n g s n k e böra beaktas- Det f~rebyggande golisarbetets id6 har o&amp;s &amp; fått sitt speciella uttryck vid kgrens organisation.
Man får har icke f örblanda förebyggan- de arbete med skyddsverksamheit.
Just B sammanförandet av social skol- ning och k~iminalutbild~ing f m n man den Byckligaste ibutsattninge~.
f Gr den moderna kriminalpollisens uppgifter.
Den kvinnliga polisen skil-.
jer sig i huvudsak p &amp; intet satt frar, den manliga.
I [nom ramen av sin arn- betsbefogenhet skall den skydda barn, ungdom och kvinnor frAn iivergiven- hetens farm; förhöra barn och ung- dom angaende sedlighetsförbiyteIser, medverka till genomförande av ang- domsvArden, f ~ r h i n d r a tiggeri och gatuhandel bland barn och pangdon etc. Arbetet inom kriminalpolisen er- Fina kvaliteei, Hdlströms Piilsvarumagasin Billiga priser.
Regeringsgatan 13, 2 tr. Hiso, Stockholm.
-- 199 HERTHA bjuder kvinnorna över huvud taget ett vldstrackt och tacksamt verksam- hetsfält, ty i samarbe- med de kom- munala myndigheterna har den att taga hand om förkomna mänskor.
För närvarande aga vi i Preussen 98 kvinnliga kriminalpoliser.
Därav fin- nas i detta nu 45 i Berlin, och de öv- riga fördela sig på 11 stader.
Över- allt utgöra .de egna kommissariat un- der kvinnliga förman.
I Berlin ha de dessutom egen inspektion med ett kvinnligt kriminalpolisr %d i spetsen.
Hamburg har 14 kvinnliga kriminal- poliser, som sortera under egen in- spektris.
Preussen och Hamburg fordra som oeftergivligt villkor f ör anställning som kvinnlig polis utbildning som statligt erkänd skyddsvårdarinna (Wohlfahrtspflegerin).
Detta betin- g a r en speciell f örutbildning, varefter följer en tvåårig kurs i en statligt er- känd social skola för kvinnor, avlag- gande av statsexamen samt ett års praktiskt socialt arbete.
I Preussen sker den fackliga polisutbildningen genom tjänstgöring under 9 m %na- ders tid vid manliga polisavdelningar.
Jämsides härmed löper den teoreti- ska undervisningen i straff ratt, strafflag, statsrätt och kriminalpsy- kologi m. m., vilken meddelas av er- farna manliga kriminalister och var- p %, efter .avlagd examen, följer an- ställning som kriminalsekreterare.
Större skiljaktigheter förefinnas in- om det tyska polisarbetet i Sachsenoch Baden, vilket red.an i yttre måtto tra- der i dagen genom uniformeringen av den kvinnliga polisen.
I Sachsen har endast Dresden kvinnlig polis.
Den utgör dar en separatavdelning av skyddspolisen och utför huvudsak- ligen f örebyggande (gefahrdeten-po- lizeilicbe) uppgifter, men användes också för förhör av barn och ungdom vild sedlighetsf örbrytelser.
Den badensiska kvinnliga polisen a.r, enligt preussiska begrepp, en blandn.ing av.
polis och vårdare.
Ba- den har, i fem stader, 22 kvinnliga poliser.
, I Berlin verkar den kvinnliga, po- lisen i glädjande utsträckning vid kriminalpolisen.
Om aven ungdo- mens och barnens förbrytelser i stort sett äro av mindre kriminell bety- delse, maste de dock, också nar det galler omyndiga som ej sortera un- der strafflagen, utredas.
Ofta rör det sig oni utslag av barnsligt övermodig lekfullhet.
.Men tyvärr kania vi aven till riktiga smil förbrytartyper redan bland skolbarnen.
Förutom.
den straff bara handlingen intresserar oss naturligtvis alltid shsom sådant man- skobarnet, som begår den, och i all synnerhet detta barns närmaste fram- tid, fijr vars ordnande vi vanda oss till nzlrmaste barnaviirdsanstalt.
Har komme.r således vår ~kyd~dsvårdande uppgift in.
Den unga tjänarinnan, som av sitt herrskap misstänkts för stöld och utan vidare av dem entle- digatis, f å r inte efter förhöret hos polisen slappas lös i storstaden, lam- nad åk sig själv, utan medel.
Vi föra henne till vederbörande myndighet, och dar hjälpes hon vidare p % väg.
-.
Fotografera E d e r G R A T I S f l r Ni ej, men till ett billigt pris hos S A N D E L S J: .OR F O T, O G R A F I A T E L I E R DROTTNIXGGATAN 27, 4 tr. (hiss).
Tel. Norr 9329.
(Obs.!
Ny regim.)
200 HEBTHA Till en helt annan grupp av barn bättre än han och lättare finner sig och ungdom höra naturligtvis de, som tillrätta med kvinnornas utomor- blivit förfördelade, samt deras vitt- dentligt sv %rförståeliga psyke i wt- nen, framför allt i samband med sed- vecklingsåldern.
Det behövs ett oand- lighetsförbrytelser.
Har galler det att ligt tålamod att tränga igenom en skona barnasinnet, så att skada ej fo- dylik lögnvavnad, att verkligen f % gas till skada, men också att bringa fram sanningen och p % så satt fria sanningen i dagen.
Oskyldiga, barnsli- den oskyldigt anklagade.
I sådana ga, naiva srnavarelser, men ocksa bråd- fall star den kvinnliga polisen i nar- mogna, åt sexuella fantasier hemfall- maste kontakt med barnavårdsnamn- na psykopater, med .alla sorts mellan- derna, som ha att vidtaga de lampli- stadier, träffar man på.
Just har ä r ga åtgärderna.
Aven när en vuxen kvinna %r den den utbildade och lämpliga kvinnan speciellt på sin plats.
Praktiken vi- förorättade eller vittne, i synnerhet sar gång på gång, att det a r henne nar det galler sedlighetsförbrytelser, möjligt att i många fall framkalla användas vi i stor utsträckning.
Har ett alldeles otvunget satt hos barnet, borde vi dock tagas iinnu mera 9 an- så att det helt öppet omtalar vad som språk, särskilt i frliga om sadana straffbara handlingar som en kvin- skett.
I detta arbete möta vi åter och nas speciella nödläge f örlett henne åter mödrars och aven fäders glädje till eller när andra sociala synpunk- och tacksamhet över att förhören ske ter tala för att kvinnors medverkan genom kvinnor.
För oss själva synes a r behövlig.
det fullkomligt obegripligt att alla Det a r lätt att första om en dessa saker hitintills kunnat av man kvinna, som skall förhöras P ett avhandlas med sm % och stora flickor.
f osterf ördrivningsmäl, uttrycker sin Kvinnornas medverkan har a r av glädje över att detta.
sker genom en vida större vikt an p % en mängd om- kvinna.
" Då kan man så mycket liit-, r %den, dar de sedan årtionden ansetts tare tala ut an inför man, ty de k m - höra hemma.
na ju inte förstii v&amp;r nöd. "
Det &amp; J Men aven till friande av oskyldigt just detta, som fyller oss med sadan anklagade användas vi.
Det handlar förtröstan inför viii %- arbete, att vi då ofta om hopfantiserade berattel- för miinga kvinnor och unga flickor ser om överfall, våldtäckt o. s. v., vil- f % underlätta deras ofta tunga vand- ka kunna framföras på ett skickligt ring till polisen och dessutom genom och övertygande sätt, men som ha vår större fösstiielse av det kvinnli- sin grund i utvecklings %rens stör- ga psyket kunna hjälpa till att f % ningar, i psykopatisk laggning etc. fram sanningen.
Meii vi äro också Har ser kvinnan djupare an mannen, fullt medvetna därom att vi ännu ha emedan hon känner sitt eget kön mycket att lära och endast stå 1 bör- Förstklassig Permanentondulering och Vattenondulering - Mise e n Plis noggrant uttförande hos Ohlsson - Abrahamssons populära Frisersalonger.
Diplome de Médaille pour Coiffures, Ondulation et Wse en plis le 51 aoiit 1921 Wallingatan 8.
Tel. Norr 10723.
23-årig praktik.
Vasagatan 26.
Tel. Sorr 2964 Prisbelönt med l:a pris i Sverige 1921 och 1925 samt diplom i Paris 1926 fiir yrke8skicb; lkhet.
jan av v %r utveckling.
Dock kunna vi mCbhanda påstå, a t t den kvinnliga polisens arbete hittills.
betecknar ett fördjupande av kráminalpolisens upp- gifter.
Ur kriminalpolisarbetet har i Berlin genom den kvinnliga polisens patrull- tjänst under de sista åren utvecklat sig aven ett förebyggande arbete, som i huvudsak har sin uppmärksamhet in- riktad på ungdomen.
.
De kvinnliga gatupoliserna gå omkring tv % och två ' på, bangardar, nöjesfält, gator och lo- kaler, dar ungdom särskilt håller till.
De iakttaga de unga, dra sina slut- satser, varna dem, föra kringdrivan- de barn hem till föräldrarna och van- artig ungdom till skydldshernrnen.
Det korta försöket har redan visat a t t i Berlin ett vidsträckt falt för po- lisens förebyggande verksamhet a r för handen.
Det ä r för övrigt ohygg- ligt att konstatera vad allt av ungt mänskoliv, som skoningslöst .rycks ned i virveln av Berlins jatteström.
Olyckliga hemförhållanlden, drömmen om lycka i Berlin, ansvarslösa för- äldrar, äventyrslust riva dessa unga med sig, de gå vilse och kunna inte på egen hand leta sig till ratta.
I detta arbete utgöra vi endast ' en det kommunala skyddsarbetets hjäl- pande hand, och det ä r självfallet att v %ra gtgärder i de enskilda fallen ha en provisorisk karaktär.
De äro att anse endast som ett första ingripande, en inledning till den fortlöpande om- vårdnad, som därför speciellt inrat- - tade organ bereda de un,ga.
to silvrets Tillve.rkare: Ingen egen butik.
SA verkar Tysklands kvinnliga po- lis enligt lösenorhdet: " förebygga a r battre än a t t bota, uppfostra battre an att straffa ", och inom ramen för polisens uppgifter utövar den en sann och levande kvinnogarning.
.
.
DOROTHEE FREUDENTHAL.
Stadsfullmtäktige i Falun.
Musikdirektören vid f olkskolese- minariet i Falun, fröken Thyra Nibe- lius-Sandberg har inträtt som medlem av ' Falu stadsfullmäktige.
Donation.
.
Fredrika-Bremer-Förbundets Stipendie- institution har i enlighet med testamen- tarisk bestämmelse av framlidna fröken Anna Kockum mottagit kr.
12,000: -, varav Göteborgs- och Bohusläns stipen- dieforid tilldelas kr.
6,000: - samt Mal; möhus lans- och Kristianstads läns sti- pendiefonder vardera erhalla kr.
3,000: -.
Nya medlemmar.
G ö t e b o r g: fru Sigrid Nordenfelt.
H a, l s i n g b o r g: fru Anna Lindahl.
K r i s t i a n s t a d: fru Jenny Aldén, fröken A. Rosenquist, fröken Tyra Svensson.
M s l m ö: fröken Elin Gustafsson, fö- ken Svea Ingeborg Olsson.
M a r i e s t a d: fröken Anna Eriksson, fru Lisa Holmberg, fru Ebba Mattsson.
S t o c k h o l m: doktor Margareta Hel- lichius-Duva, fröken Gerd Westrup.
V a x j ö: fru Olga Ahl, fru Ester von Arnold, fru Ingeborg Fjellman, friherrin- nan Ellen Leijonhufvud, fru Lindskog, fru Dicken Stenhufvud, fröken .Sundblad, frök- en Karin Tobisson.
k v a l i t etsrnärke Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
Vart fabrikat hos varje guldsmed.
.
Minnet av Emilia Broom &amp; cke blott Emilia Broomés många I personliga vänner och beundrare utan aven vida kretsar, som mera p i avstånd föl j t hennes verksamhet, komma att med tacksamhet och glädje hälsa den minnesteckning av hennes person och gärning som nu sett dagen.
P % initiativ av några Emilia Broo- més närstfiende vänner och kamrater har fil.
kand.
Sigrid Björklund på detta satt velat " hugfästa minnet av en god och klok kvinnas personlighet ooh medborgerliga garning ".
Förf.
har - till stor del genom ett rikt och karakteriserande urval bland Emilia Broomés egna uttalanden om idéer och stridsfrågor, om aktuella situationer och personlig inställning till desamma - lyckats f å fram en pregnant sjals- bild av den som under ett par decen- nier varit en av den svenska kvinno- världens mest framträdande och högt skattade personligheter.
Förf.
nämner att Emilia Broom &amp; förfader sedan flera generationer till- baka, på ett undantag nar, varit ju- rister och att hennes fader, hovrätts- rådet Isaac Lothigius, varit kand som en ovanligt skarpsinnig och skicklig sådan.
Om man haft erfaren- het av Emilia Broomés skicklighet E m i l i a B r o o nï 6.
En minnesteckning av S i g d Bjö~kluncl.
Albert Bonniers förlag.
som ozdförarade i att reda upp tyass- liga härvor, sh blir man inte förrnd- rad aver att höra om hennes juridis- ka påbra.
Och man kan utan swkig- het tiiiika sig lilla " Blilan " i de11 i bo- ken ontalade situationen då hon rwi.
sin pappas kamrater i Göta hovyiitt med att elegant och säkert föredrap bestamme !ser i 1 ' 734 &amp; m lag ~mg&amp;cxle arvsberättigad faderfaders faderfa- der och f adermoders f adermoder, fa- dermoders moderfader etc. 1 en m- ilan liten episod frail hemes tidign barndom som Sigrid Ejijrklidnd Se- rattar sparas onddigeii den initiativ-.
kraft som s &amp; karakteniserade den t3i mogen iilder komna kvinnan.
Hon tog sig för att på egen hand anmäla sig till inträde i f örsta f örberedande klas- sen i en av sin födelsestads skoiw.
X boken kali man föllja de dika fa- serna i hennes levaadslopp c.ch at- veckling.
Huru hoil efter sitt korta aktenskag med civi %irigeniörr:~ X M k %roonm=é - w-n vilket bon i ett brev s %- ger att, hennes lycka varit sal stor, att hon knappt nändes sörja över att den varit s % kort - nigra Ar senaw jamte sir, gamle fader och sin lilla flickix flyttar PrBn föcielsestaden JönI&lt;öpi~.~g till Stockholm.
Huru hennes int; * cssc f ö sociala ~ strävanden, som rccictn 2 Jönköping tagit sig &amp; ryck ge:eiioni it- skilliga initiativ, gör sig allt sta~kme gällande.
Överlämna vid dödsfall allt till A.-B.
Begravnings- och Sterbhusbyrån Begravningar.
Eldbegängelser.
Genom sarskild juridisk avd. boutredningar m. m.
Juridiska råd och npp !ysningar kostnads- fritt till kunder.
- Laga taxor.
- Kontor och utstillning: Borgaregatan 6, Stockholm, (invid og al id sparken).
Tel. So.
272.2.
Efter kl. 6 e. m. Appelviken 674.
.
203 HERTHA Man f å r en framställning av den stora insats hon gjort .i arbetet för många av tidens mest brännande spörsmål, inom fredsrörelse och kvin- norörelse, som byråf öresgndarinna i Centralf örbunidet för Socialt Arbete, som stadsfullmäktig, som medlem av .lednin,gen för Frisinnade partiet och som innehavare av flera statliga upp- drag.
i Kallad å r 1914 till ordinarie leda- mot av lagkredningen för behand- .Iing av giftermålsbalkens andra del och till svensk delegerad vid förhand- .lingama med representanter för Dan- .mark och Norge, blir hon några må- .nader efter detta arbetes avslutande .av regeringen kallad till o.rdf örande i sakkunni,gekommittén för utred- ning av frågan om utsträckt behörig- het för kvinnor a t t vinna tilltriide till statstjänst.
Då denna fråga blivit åt- minstone teoretiskt avgjord genom b e h.
ö r i g h e t s l a g e n, blir hon medlem av den å r 1921 tillsatta löne- kommitté, varigenom avlöningar och pensionsf örhiillanden skulle faststal- las.
Emilia Broomé - liksom alla vilka inom ramen f ör officiella uppdrag ar- .betat för det praktiska genomföran- .det.
av samhällsreformer - torde känt sig stå inför.
valet mellan, en- ligt hennes uppfattning, risken a t t icke ernå ett resultat och nödvändig- heten a t t jämka på önskemålen för att uppnå det för ögonblicket basta möjliga.
Bedömarna gilla eller ogilla ett sådant ställningstagande allt efter .sin subjektiva synpunkt på vad som vunnits och icke vunnits och på fr %?
gan i dess helhet samt efter sin indi- viduella benägenhet eller obenägenhet f ör k ' ompromisser.
Alla äro vi eniga dari att genom Emilia Broomés %r 1925 timade bort- gång en plats blivit tom, som ä r svår a t t fylla.
Sigrid Björklunds bok fix- erar ' klart och vackert bilden av hen- ne sj.älv och av hennes garning.
ANNA KLEMAN.
Kort handledning i före- utarbetad för kvin- noföreningar, lyder titeln på ett litet häfte - som just ger vad titeln lovar.
Förf., fröken Gerda Fröberg, frandagger på ett klart och övers ' khdligt sätt den nödiga kunskapen om föreningsteknik, dem till gagn som, ofta med synnerligen ringa insikt dari, ge sig in i f öreningslivet.
Den lilla brochyren kostar 50 öre, men då 100 ex. tagas 40 öre st., för, 500 ex. 35 öre, för 1000 ex. 30 .öre.
Rekvi-.
sition genom fröken G. Fröberg, Karla- vägen 53, Stockholm.
n i n g s k u n s k a p, ' N ' ykterhetsfolkets k a l e n d e r S 9 E: O har kommit ut.
Förutom årets ka- lendarium bjuder den p % ett rikt text- och bildmaterial, dihibland korta faktiska upp- gifter av vägledande varde om sociala och kulturella sammanslutningars verksamhets- organ.
R a t t e l S e. isid 177, 16:de raden ned- ifrå:n, oktoberhäftet, upptar ordet h i n d- r a r, skall vara b i n d r a.
.förblir det L ................................... i p t o n s T e ar och basta.
o.
.
.
.
.
.
.
.
L I P T 0.
N ër vërldens stbrsta och fbrnamsta Tefirma.
.
.
.
.
m I ........... ' .....
Förbundsstyrelsen om sakkmnigebetankandet av den 30 maj.
Skrivelse till Kungl.
Maj. % Till Konungen.
Genom nådig .remiss har Fredrika- Bremer-Förbundet beretts tillfälle yttra sig över ett av tillkallade sak- kunniga den 30 maj innevarande %r avgivet betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdri- veri samt atgärder mot sedeslöst le- verne av samhällsskadlig art.
För- bundsstyrelsen f å r i anledning härav i underdihighet anföra f öl jande, var- vid styrelsen inskränker sig till att huvudsakligen ingå p % den del av för- slaget, som enligt alternativ A bär rubriken Förslag till lag om åtgärder mot sedeslöst leverne av samhälls- skadlig art.
Vad beträffar lagförslagets rubrik synes det styrelsen att densamma kunde f Att en lyckligare formulering.
Styrelsen tillliter sig exempelvis före- slå följande: Lag om Atgarder mot vissa samhällsskadliga yttringar av sedeslöst leverne.
De sakkunniga framlägga två till sakinnehållet lika alternativ till lag- text.
I det ena, alternativ A, har i skilda lagar behandlats åtgärderna mot det egentliga lösdriveriet och åt- gärderna mot de prostituerade, un- der det att enligt alternativ B dessa bhda företeelser behandlats i skilda kapitel av samma lag.
Styrelsen f å r bestämt förorda alternativ A och instämmer i den motivering, sam å I T w 1 L F I T Nybrog.
11 - Tel. 75854 - Stockholm sid. 97 och 98 i föisisget anförts f6r en uppdelning p i skilda lagar.
Såsom många g h g e r framhallits, ar friigan huruvida, i vilken m %n och p &amp; vilket sätt det allmänna skall in- gripa mot prostitutionsföretee] Ise~~~ synnerligen svårlöst och föremål fin.
olika meningar.
Inom styrelsen har aven, särskilt beträffande föreslagna tvångsåtgärder mot till myndig Aldei * komna personer9 skilda uppfattningar framkommit och tveksamhet gjort sig gällande, om över huvud taget ett in- gripande i föreslagen utsträckning bör äga rum.
Alla äro emellertid ense därom att nu gällande lag a r ineffek- tiv och föråldrad.
Men om vad som skall komma i stallet iiro meningarm mycket delade.
H sitt yttrande ~ v e r B926 Ars för- slag till Bag om vissa arbetsovilligd och samhallsvaldlig~ har styrelsen framhiillit vikten av ett förebyggande arbete bland ungdonlen och därvid särskilt plipekat betydelsen av att ge- nom etiskt betonad upplysning och undervisning i sexuell hygien hos de unga skapa en starkare ansvasskans- la samt levandegösa kravet på sexuell moral, lika för man och kvinnor.
Sty.
relsen vill härmed på det kraftigaste understryka angelägenheten av att denna viktiga uppf ostringsfråga bringas till en snar lösning.
Stockholms stör~ta speciala.är i KORSETTER, COIISELETTER, UNDER- KLADER, STRUMPOR OCIT HANDSKAR.
205 HERTHA Styrelsen anser, att omhanderta- gande av den ungdom, som avses i första stycket av 5 1 i förslag till lag om åt,garder mot sedeslöst lever- ne av sarnhallsskadlig art, a r och bör vara det centrala.
i åtgöranden, som ha till syfte a t t förekomma och be- kämpa prostitutionen och sedeslöst liv över huvud taget.
Styrelsen ar enig om att förorda lagförslaget i vad rör.
behandlingen av if rågavarande unga personer.
Att giva samhället möjlighet att upp till 21 års ålder ta- ga hand om i sexuellt avseende för- villad Såväl kvinnlig som manlig ungdom utgör så a t t saga ett komple- ment till barnavårdslagen.
I detta sammanhang vill styrelsen understryka önskvärdheten, ja, nöd- vändigheten av samverkan mellan det kommunala skyddsarbetet och enskil- da sammanslutningars och personers frivilliga räddningsarbete.
Sådan en- skild verksamhet bör i vidsträcktaste mån tagas i anspråk och å t densam- ma fr %m det allmännas sida givas kraftigt ekonomiskt stöd.
Den auk- torisation, som enligt 5 3 må kunna meddelas enskilda h jalporganisatio- ner, anser styrelsen emellertid icke va- r a lämplig.
Det a r en styrka hos en- skild verksamhet, a t t den kan bedri- vas i fria former.
E t t auktoriserings- förfarande medför risk att arbetet bindes inom alltför snava gränser.
Icke ens Svenska skyddsförbundet bör därför enligt styrelsens mening f å intaga en särställning.
Med avseende på efterföljande del av 5 1 synes det styrelsen som om rättsgrunden för ett ingripande i fr %- gan o:m de personer, som fyllt 21 %r, e j vore fullt klar.
Enligt motiveringen, sid. 94 och 95, skulle åtgärder mot dessa personer vidtagas på grund av deras till följd av lijsaktigt leverne f ramkallade samhiillsparasitism, medan lagtexten dessutom förutsätter någon viss a r t av samhällsskadlighet, såsom förle- dande till otukt av ungdom under 21 år ' eller ett leverne, agnat a t t åstad- k0mm.a särskild fara för s %dant för- ledande, eller a t t en person genom uppfordran eller inbjudande till otukt stör anständigheten, vacker förargel- se å plats som i 11 kap. 15 5 straff- lagen sägs eller genom sitt leverne verka:r grovt störande fö,r närboende eller amdra.
Att det ej blott a r b e f o g a t a t t inagripa utan aven b ö r ingripas mot en samhallsfarlighet, som består i ungdomens förledande, ar tydligt.
Rättsimedvetandet reser sig dock mot att ett ingripande, skall ske endast mot dem, som därjämte parasitera på samhiillet.
Det kräves bestämmelser i allmän lag, som i vidare utstrack- ning iin nu a r fallet stadga straff för förledande till otukt.
El jes kommer den nya lagen - frånsett behandling- en av de personer, som falla under densa:mma - ej a t t medföra någon förändring i den allmänna moraliska .uppfattningen och därmed samman- hängande förhållanden.
Det kommer f ortf axande a t t existera en klasslag, riktad mot dem som bereda sig in- komst.
genom otukt.
Dessutom torde med fog kunna göras gällande a t t de mer eller mindre förkomna, bekla- Nar Ni går ' till posten, Samma sparbanksbok galler över hela landet.
-- gar Ni även till Postsparbanken, h d e t s stGrsta o. siikraste sparkassa Direkts uttag av intill 300 kr.
Ranta 4 a
206 - p - - H E R T H - A gansvärda individer, som enligt för- slaget skulle bliva förmål för samhäl- lets ingripande, " samhällsparasiter- na ", i regel ej numera äro de, som hu- vudsakligast verka f örledande på ungdomen.
Vill man skydda ungdo- men och i vidare omfattning n &amp; dess förledare, måste ingripandet f å en större räckvidd än lagförslaget för- utsätter.
Styrelsen inser vanskligheten av att över huvud taget straffbelägga förf arande som ' kan betecknas såsom " f örledande ".
Även om lagtillämp- nin.gen skedde med den största var- samhet, skulle fara föreligga för att fältet lämnades öppet för godtycke och utpressning.
En sådan fara kan givetvis förefinnas även beträff ande tillämpningen av lagförslaget, men torde harviadlag ej vara så framträ- dande, då polismyndighet eller all- män åklagare ej skulle kunna ingripa med anledning av förslagets bestäm- melser.
Det synes dock styrelsen, a t t formuleringen " genom sitt leverne åstadkommer särskild fara fös så- dant f örledande " är alltf ör svävande och vittgående för att kunna godta- gas.
Fastän styrelsen sålunda inser svå- righeten av att i lagtext utforma straffbestämmelser emot förledande, anser styrelsen det icke desto mindre erforderligt att genom tillägg till kap. 18 strafflagen sådana bestämmelser utformas, att med ett strafförfarande kan nås den, som i friiga om ungdom under 21 år erbjuder betalning för, könsumgänge eller förleder till otukt under utnyttjande av en persons un- -.
.
- -.
- -.
-.
- -.
- -.
- -.
- -.
- -.
.
.
.
.
-.
- derordnade eiler beroende stiilliliag, arbetslöshet ekler el j est nödstsllda läge.
Även kan det ifrAgasattas huru- vida icke förledande till otukt under utnyttjande av en persons uiidercisd- nade stallning eller nödställda Iäge bokide straffbeläggas oberoende av Alder~g~ans.
Den i 5 B punkt b) i lagförslaget angivna grunden f ör ingripande be - rör den s. k. gatuprostitutionen.
Ger~t- emot denna bestiimmelse f i k styre:- sen f ramhiilla, att uppf ordrama eller k- bjudan till otukt, som stör anstandig- heteii eller eljes vacker föpiargeke E nllmih plats, bör beivras, narhelst den f örekommer.
Eestammeisez hiiï- om synes oss därför böra injEöras i strafflagen, exempelvis i If kap. 15 3, samt i allmänna ordningsföreskrif- ter.
FrAn kvinnornas sida har Eppre- pade g h g e r uppställts kravet p i ökad gatufrid, och styrelsen här i sitt yttrande över 1926 års förslag om behandling av vissa arbetsovilliga och ~ a ~ i i l l s v å d l i g f a ramhaliit kvinnor- nas 6nskem&amp;8 harutinnan.
Av det anförda Pramgiirp att sty- relsen är ytterligt betänksam mat &amp; e f öreslagna itgärderna avseende dem, som fyllt 21 &amp; r, S t y r e 1 s e n an- s e r sig e j heller kunna för+ orda förslaget i denna del o m i c k e i s t r a f f l a g e n.
be- s t ä m m e h e r i 2 f ö r a s, va; = igenom i lagförslagets 5 B a) o c h b) a n g i v n a s a m - hallsskadliga handlingar kunna i den utsträckning ovan s a g t s beivras, vem s o m ä n u t f ö r d e m.
Därigellom .Den ornt4inksamma husmol dern v a n d e r sig a I l t i d till Lunda Tvättinrättning V Garanteras ett f ö r s t k ~ a ~ s arbete.
i~t - Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
- -.
-- --
skuile denna lagstiftningsfråga kom- ma upp på ett annat plan och med så- dan utgångspunkt kan ett särskilt tillvägagångssätt - närmast avseen- de hjälp- och skyddsåtgärder - be- träffande personer, som genom sin livsföring visat si,g asociala, vara be- fogat.
De ändringar i strafflagen, som av herr Petrén föreslagits i hans till be- tänkandet fogade särskilda yttrande, vill styrelsen förorda.
I avseende å vissa delar av lagför- slaget f å r styrelsen göra följande ut- talande och erinringar.
Under diskussionen angående lag- förslaget har lämpligheten av att in- rätta en ny kommunal myndighet, skyddsnamnden, ifrågasatts.
Därest från lagens tillämplighetsområde skulle komma att undantagas per- soi1e.r över 21 år, torde det böra över- lämnas å t barnavårdsnämnd a t t en- ligt den nu föreslagna lagens bestam- melser taga hand om all ungdom, aven den mellan 18 och 21 år.
Darige- nom skulle kontinuiteten i verksam- heten befordras, då det kan antagas a t t ett .flertal av dem som behöva .om- händertagas i denna ålder redan tidi- gare varit f öremål f ör denna nämnds åtgärder.
Skulle da.remot lagf örsla- get antagas att galla jämväl för per- soner över 21 å r vill styrelsen förorda inrättandet av den föreslagna sarskil- da nämnden.
Styrelsen vill emellertid ifrågasatta huruvida icke under så- dant f örhållande, särskilt med han- syn till bevarande av kontinuiteten i arbetet, det vore lämpligt att befatt- ning rned sedligt vanartad ungdom över 16 å r överfördes till skydds- nämnderna, dar sådana komma a t t inrättas.
Givetvis böra barnavårds- lagens bestämmelser det oaktat galla beträffande uggdom mellan 16 och 18 år.
Huru, lagen kommer a t t verka beror givetvis på skyddsnämndernas satt a t t tillämpa densamma.
Det gal- ler att finna personer, som med takt och finkänslighet och verkligt.
socialt intresse ägna sig å t uppgifterna.
Många svårigheter komma att möta och &amp; yrelsen vill hemställa, a t t skyddsnämnad icke må givas rattighet att upptaga anonyma angivelser.
Det- t a förutsätter en viss omarbetning av 5 4 sista stycket.
En av lagförslagets stora fortjan- ster a i r att polismyndigheten icke vi- dare skall taga primär befattning med de personer, som beröras av lag om åtgärder mot sedesiös.i; ieverne av samhallsskadlig art.
Först sedan av skyddsnämnd vidtagna åtgärder visat sig vaxa gagnlösa skall länsstyrelse upptaga ärendet till behandling.
Sty- relsen vill föreslå att viad förhör med kvinna inför laiisstyrelse kvinnligt kommunalt ombud, eventuellt kvinn- lig medlem av skyddsnämnd, skall va- ra vid förhöret närvarande.
I detta sammanhang f a r styrelsen tillika framhålla att till kommunalt ombud i den enligt lag till åtgärder mot 1-ösdriveri föreslagna fö.rhörs- myndigheten bör utses en kvinna i de 0 T T 0 .M A, N E .R ~Z %.
" sE Välgjorcla billiga Ottomankuddar 4: -, Pölar 3: -, Bäddchaslonger 38: --, BaddfAtöljer 60: -, Madrasser 7: -, Duchateper 35:-, Furumöbler, Linneskap 35:-, Salscolar, ek 16: -, Bord 60:-, stoppmsi- teriel m. m.
Beställningar.
Reparationer.
Begär katalog.
l el.
Söder 766, Danielsson, Metaregatan-6.
S t o c k h o - m
fall, d % förhöret galler kvinnlig lös- drivare.
Undepdånigst f ör Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse LIZINKA DYRSSEN f. af Ugglas / Muth.ildu Stael von Holstein.
Stockholm den 19 ' okt.
1929.
Reservation.
I motsats till Fredrika-Bremer- Förbundets styrelses flertal anser undertecknad att ifrån behandling medelst sådana åtgärder, som inne- fattas i sakkunnigas förslag, givet böra undantagas personer över 21 %r.
Och a r jag av den bestämda uppfatt- ningen, att s a m m a nämnd, å t vil- ken redan nu anförtrotts omhanderta- gandet av vanartad ungdom upp till 18 år, i vissa fall anda till 21 år, nam- ligen barnavårdsnämnden, bör f å i uppdrag att upp till 2 1 4 r taga hand om den ungdom, som i sexuellt han- seende råkat på avvägar.
Detta så- väl för kontinuitetens i arbetets skull som av hänsyn till skyddslingarna.
Det måste betraktas som sjalv- klart, att undermåliga individer, vil- ka ju även i sexuellt avseende kunna utgöra en samhallsfara, måste för sin undermålighets skull omhändertagas på särskilt satt, och detta aven om de nått mogen ålder, det vill saga, om de icke till fromma för sava1 dem själva som samhället tidigare fått för dem passande omvårdnad.
Men normala personer, som lagen f örkla- rat myndiga, böra enligt min mening ocksa f å taga ansvaret för sina gar- ningar.
Det vill i ifrågavarande fall saga, göra de sig skyldiga till sexuella förseelses, som vArt samhälle dels re- dan nu belägges med straff, dels - enligt hovrattsriidet Viktor Petréns i hans särskilda yttrande framlagda förslag och enligt Fredrika-Bremer- Förbundets styrelses nu f ramlagda förslag till ändringar uti respektive tillägg till strafflagen - skulle kom- ma att straffbeläggas, så b6ra de hemfalla under strafflagen.
KAROLIN ' A WIDERSTROM I ovanstående resolution instamma: GERDA MARTIN ELLEN KLEMAN På anhållan av e. o. hovrättsnotarie Eii- sabeth Nilsson meddelas kar det av kenxe till förbundsstyrelsen gjorda uttalandet i f ragan.
DA jag i egenskap av medlem av styrelsen f6r Fredrika-Bremer-För- bundets krets för Malmö med om- nejd satts i tillfälle att uttala mig övei det förslag till skrivelse s o n f örbundets styrelse eller dess fik- valtningsutskott upprättat med an- ledning av nådig remiss till Fred- rika-Bremer-Förbundet angående Betänkande med f örslag till lagstif t- ning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leve: a ile zv s a ~ ä l l s s k a d l i g art av den 30 maj 1929, vill jag härmed anföra: Jag skulle önska att Fredrikit- Bremer-Förbundet täckts yttra sig SCH~ELEGATAS 13.
Tel. Kilngsh t) &amp;!)
DERHs Specialitb: Tviitt och torkning.
Exp.
endast 9 h3 h a a i * Garanteras: Inga frätande tvättmedel.
Extra fin mangling.
AII~ tiii kundens bästa.
Snabbt utförande.
Billiga priser.
209 HERTHA emot de principer som innefattas i den del av betänkandet som rör åtgärder mot lösdriveri.
Enligt mitt förmenan- de a r det e j förenligt med nutida rättsuppfattning att under nuvarande tids tillsynes konstanta arbetslöshet vitt i lagstifta emot lösdriveri, för &amp; ej med full klarhet lagtexten angiver vilka företeelser det ä r man önskar råda bot p %.
Detta ä r ingalunda fal- let med Alternativ A l kap. l §, som lämnar plats för godtycke vid till- lämpningen.
Vad angår den .del av betänkandet som rör åtgarde,r mot sedeslöst lever- ne av samhallsskadlig .art, så torde enhet inom styrelsen vara tillfinnan- des att samhället bör ingripa emot sedeslöst levande ungdomar under 21 år.
För min del förmenar jag att, oavsett om ett slidat ingripande för- enas med samhällsingripande emot till myndig ålder komna personer el- l e r ej, det vore bättre om detta sam- hällets ingripande - såvida det a r uppfostrings- ooh f örbattringsmo- mentet som skall vara det avgörande - lades i händerna på de redan be- \ fintliga barnavårdsnämnderna, vilkas verksamhet då, givetvis även finge ut- vidgas till vården av ungdomar mel- lan 18-21 %r, vilket lämpligen då kunde angivas i beteckningen för des- sa nämnder.
Såsom ett huvudskäl för denna min uppfattning vill jag an- föra, att det m %ste vara betydligt lat- tare för en ung person att återgå till ett i sedligt avseende ordnat leverne, om han eller hon ej varit under be- handling av en nämnd som särskilt tillsatts f ör omhändertagande av i sedligt avseende förkomna ungdoinar, an.
om de varit anförtrodda åt en barnavårdsnämnd och ungdoms-.
vårdsnamnd, vars uppgifter äro vi- dare an sådan speciell sedlighets- namn-d skulle hava.
Vad ang %r åtgärder mot till myn- dig ålder komna personer ansluter jag .mig i denna punkt till Doktor KaroXina Widerströms reservation.
Det föreliggande förslaget har av sakkunniga angivits skola likställa man och kvinna.
Denna uppfattning kan enligt mitt förmenande e j anses riktig.
Förslaget har e j likställt den köpande och den säljande parten i prostitutionsf öreteelsen, och s % länge detta.
a r fallet, måste man anse varje lag, som t a r befattning endast med den ena parten, såsom en särlagstift- ning gentemot denna part, och då den sal jande parten huvudsakligen utgö- res av kvinnor blir detta förslag en.
sarla,gstiftning emot kvinnorna.
En- ligt de resolutioner som gång efter annan fattas av de internationella sammanslutningar av vilka Fredrika- Bremer-Förbundet a r medlem, böra sammanslutningarna motsatta sig sarlagstiftningar mot kvinnorna, ooh då Fredrika-Bremer-Förbundet ej re- serverat sig mot dessa resolutioner anser jag a t t detsamma bör motsätta sig ilen nu if rågavarande särlagstif t- ningen.
Min mening ä r vidare att åtgärder som vidtagas gentemot sedeslöst le- vande personer över 21 å r och som avse en förbättring av dessa perso- S p ecialisf i F r u E V Q 6 å r 1 e m a n, vefenskapiig s~~ön,efsvdrci Parafininfeklioner.
Modern ansikfsbegandling, Plasljska operaiioner utföras av kirurgen D:r Kapp, Sieinacg-Kapps injeklioner, diafermi o. massage f o r klena personer.
Droilninggalan 81 A, S l o c k ~ o l m.
11-5 Tel. Norr 34 41. '
.
ner.
äro resultatlösa i detta avseende för så vitt de ej äro byggda på veder- biörandes vi1 ja till förbättring utan innesluta eller bottna i tviingsåtgär- .der.
Avse de däremot att %döma fri- hetsförlust såsom ett särskilt slag av straff, måste jag resa min protest häremot, s % länge samhället ej straff- belägger blida parterna i ett sådant f örhallande.
Under nuvarande tider av arbets- löshet anser jag f örsör jningsmomen- tet såsom ett villkor för befriande från ' omhändertagande enligt 1 5 2 mom. ohållbart, särskilt med hänsyn till att arbetslöshetsundei * stöd &amp; t kvinnor ej av samhället anses nöd- E t t intressant inslag p &amp; kongres- sen utgjorde vittnesbörd från sådana länder, där det sista decenniet med- fört stora förändringar.
Skolinspek- tör Heinrich Deiters skildrade den tyska skolans utveckling 1919-f 929, och president Otto Gloeckel redogjor- de för den österrikiska skolreformen.
Det allra mest imponerande i friiga om denna är, att man försökt inte.
blott att skapa en och annan reform- skola utan lyfta hela skolväsendet.
Med Wien som centrum utfördes ett kraftigt reformarbete.
Man förstod, att det framför allt gällde bättre lära- vändiga.
Dessa Bagbestämmelser in- nebiira aven Tisken för en tilliimp- ning fiirgad av klassynpunkt.
Aven om jag vill understödjs tan- ken p &amp; att samhället skulle upp- muntra den fria verksamheten avse- ende att aznnPiiinde; .aga siidana osed- ligt och samhiiilsskadiigt levande per- soner, som själva önska återgå till ett ordnat liv, sh anser jag att deim8 fria verksamhet bör f A vara fri och ej bin- das av nbgm statens auktor isa tio^^.
Inspektion och revision torde i sa- dant avseende vara tillfyllest.
3IaImö den I8 okt.
1929.
ELISABETH NILSSON.
reutbikhimig och liiraref ortbildaiug.
egen entusiasm blev den vii- Ea~.ar~ias sentligaste drivkraften.
E t t pay hundra f örsöksklasser imirättades, dar ref ormintresserade lärare undervisa-.
de och där andra lärare fingo studera de nya metoderna.
%m nya pedagc- giska tidskrifter spredo de nya tail- karna.
Studie~islrl~a, s. k. Arbeitsge- meinschaften, bildades bland lär~mia.
Stora liirarekurser hdlos.
I Wien zpp- rättades det Pedagogiska institut, till vilket tillströmningen varit eerlzörci.
Ocksa friin Ryssland fick man höra vittnesbiirrd.
TV &amp; amerikanska peda- ' övertriiffas icke av d g o t annat medel vid rengöring och poiering av möbler.
s ' goger, som nagra veckor studerat i Ryssland, g %vo en panegyrisk skild- ring av förhållandena dar.
Till sist skall ocks % namnas något om det skandinaviska inslaget.
Den i Sverige val kände skolinspektör G.
J. Arvin intog som, ordförande i den danska föreningen en ledande stall- ning.
Hans program: fasthet och fri- het väckte anklang hos besinningsful- la pedagoger.
Beklagligt var, a t t dan- skarna för mycket drogo sina inbör- des strider inför kongressens ögon.
Bland norrmannen märktes rektor J. Hertzberg, som konkret och un- derhAllande skildrade norska skolf ör- hållanden p % landsbygden.
Sverige företräddes bl.
a. av under- visningsrådet N. Hanninger, som höll ett svenskt klart och vederhäftigt fö- redrag om 1927 års skolreform, svenskt också genom ämnesvalet.
Fröken Ester Boman från Hindås kunde ådagalägga, att mycket av re- f ormprogrammen redan förverkli- gats i hennes skola.
Det intrycket hade man också, nar man studerade den svenska utstall- ningen, vare sig det skedde i.Helsing- ör eller Hälsingborg, att vi dar kun- de peka på att det väsentligaste av vad som a r vart att förverkliga av de nya tankarna redan a r på fram- marsch i olika skolor i Sverige.
De svenska kongressdeltagarna återkom- mo ofta i sina samtal till att de kände sig stolta över den svenska utstall- ningen och tacksamma mot dem, som, haft mödan med den.
Tankarna gingo val därvid främst till f. undervis- ningsrådet Hjalmar.
Berg, men också till Hälsingborgs stads folkskolin- ' spektölr d r N. Gierow icke blott för vad han gjort direkt för utställningen utan för att man med så mycken he- der kunde visa det arbete, som utfö- res i IZilsingborgs skolor.
Ett av de yppersta föredragen pA kongressen hölls av professor Walde- mar Ruin från Helsingfors.
Det hade en underlig .stiliserad form, därför att han oupphörligt sökte pressa fram analogier med solen - föredraget bar titeln Die Sonnenmachte in der Erzidiung - men det präglades av en stärkande ljus syn.
på de unga och förståelse- för deras basta längtan.
Han h.ade mod att på denna kongress, dar m.an hela dagen hörde slagorden creative activity och purposef u1 ac- tivity, varna mot för mycket aktivi-.
tet.
Han betonade, att man måste va- r a stilla för att kunna taga mot gå- vor.
" Genom för mycken verksam- het bli vi fattiga invärtes. ' '
Den faran hade också mrs Ensor ögone:n öppna för.
Hon erinrade i sitt hälsningstal om att vår mekaniska tidsålder hotar att fylla vårt liv med så mångahanda, att vi.
bli utåtvända.
Vi mkste betänka, att vi inte kunna bli starka utan att vårt centrum blir starkt;, utan att vi bli harmoniska i vårt inre.
Blott då kunna vi hjälpa barnet att bevara inre styrka och hel hel;.
ANNA S ~ R E N S E N.
och andra fysikalisk behandlingsmeto de r. UPPS VENSKA G Y M N A S T I ~ ~NSTITCTTET, A Scheekgatan 2, K.
7989 Kurs i massage, sjukgymnastik Prospekt på begäran.
Prospekt på begäran.
.
Nya böcker.
Elin Wagner har återigen givit oss en stor bok.
Det a r inte volymen, som har avses, inte de trehundratju- gotre sidorna.
Meii inom det bl %a bokomslaget, p % vilket svalorna flyga .högt, ryms en mänskas väldighet: en liten halt lärarinna i det avlägset lig- gande skolhuset på Askefallan mitt- vags mellan Lappamåla och Sunnan- åkra byar i det Småland dar Elin Wagner a r hemma.
Asa-Hanna var från de trakterna, och das niidde Den namnlösa hamn.
Marias, lärarinnans, historia har samma höga m %tt som deras.
Har, som i de två förra böckerna, har Eliii - Wagner med mästerskap fullfört f ramstallnhgen av inre, själsliga livsf örlopp, möjliggjord genom f ör- fattariniians egen intensiva inlevelse i dem.
S % intensiv, kan det sagas, a t t den nedskrivna berättelsen förlorar sin karaktär av sådan.
Den har bli- vit ren verklighet, i vilken vi själva leva med, gjorda.
seende genom för- fattarens ljusbestrålning av annars fördolda djup.
Elin Wiigner: S v a l o r n a f.
l y g a h ö g t.
Albert Bonniers förlag.
Sara Sa&amp;: F a b e l n o m V a l e n t i n.
Albert Bonniers förlag.
Py Sörman: A d a m s r e v b e n.
Albert Bonniers förlag.
Jeanna Oterdahl: L a v e n d e l o c h s a - l i v i a.
J.
A. Lindblads förlag.
Gztrli Hertzman-ErGson: T.
o m C a r r e l l o c h n å g r a a n d r a.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Med öm kärlek lyser Eliii Wagner in i skeendet i Marias själsliv; man- skorna omkring henne vet intet om det.
Och dock vaxer hon till helgon.
Inte heller det veta de.
Mannen, som övergav henne, minst av alla, han har ingen tid med henne när han ltom- mer igen efter de många Aren.
Kan- ske har Elin Wagner aldrig s &amp; preg- nant som här f å t t f ram mannens sto-.
ra ovetenhet om hur en kvinna har det.
Marias öde är ' med Elin Wagners vanliga säkra konstnärlighet insatt i sin betingade miljö.
Heiiiies oförlik- neliga diskreta sätt a t t säga kvicka saker ger, som alltid, framställnings- sättet sin utsökta charm.
J a g trot- sar någon a t t någonsin finna en bok av Elin Wagner annat än rolig - hur allvarsamt tragisk den an ma vara.
Men just detta a r konstriadig- het. '
Sara Sand debuterade - son1 si- dan, att namnet a r en pseudonym som * döljer en redan kand fiirfatta- rinna a r allmänt bekant - för iiiigot å r sedan med en liten bok som san- nerligen ej kunde räknas till de ba- nala.
Intrigerade läsaren gjorde den först %s, T v % h e r r a r b l e v n ö j - d a hörde inte till den släta förfat- targenreii.
Den var kvickt nyckfull och av egen romantikerart.
F a b e l ii o m V a l e n t i n bar för visso ock- så de sarmarkena.
Den ar i samma måtto skoningslöst avfärdande av Siden- &amp; Manufakturaffär Största urval nyheter
213 HERTHA normalbrackan - under form av den mest älskvärda artighet ooh största respekt, Sara Sand felar på intet satt i belevenhet.
Den leker lika lustigt som, den förra kurra gömma på både det ena och andra sättet med läsaren.
Var har man egentligen förf attarin- nan själv?
Men det a r hennes sak om hon inte.
vill deklarera sitt.
Vi f å nöjas med a t t vara med på festen hon ger, roligt har man s å det räcker.
Tra- giken bakom - ja, det blir vederbö- randes ensak i vad mån de äro kans- liga för den.
Sara Sand sätter sa.n- nerligen inte själv upp ett bedrövligt ansikte.
A d a m s r e v b e n lär vara Py Sörrrians tredje bok.
Den första, S a r l i n g e, a r mig obekant; T o t o, som kom ut i våras, bör ej förbigås med tystnad.
Den frapperade genom ett originellt uppslag och genom en synnerligen saker behandling av am- net, som i sig självt a r Hoffmanskt spökaktigt.
Där var också ett grepp ned i djupare ödesskikt, som intres- serade i sin sarskildhet.
Man trodde sig kunna vänta något av Py Sörman.
A d a m s r e v b e n har inte såtill- vids infriat några större förvant- ningar.
Den a r skriven med f a r t och klam och skildrar en ny sorts Norr- tullsliga, av pikant uppblandning med h,errar i ligamiljön, och a r som sadan roande, men just intet darut- över.
Eller a r det meningen a t t det på allvar skulle galla den moderna ' kvinnans konfliktläge mellan " den älskade " och sitt arbete, har målarin- n a n s?
I så fall kan endast sagas, a t t utgiirigspunkten a r misslyckad, efter- som denna Eva så avgjort .visar sig vara " av 1830 ".
Så som .konflikten utvecklar sig hör den sannerligen det förgångna till - ehuru Eva förvisso till airten, med dess vanor och ovano.r, a r dessa dagarnas unga kvinna.
Men detta till trots och trots den starkt färglagda teckningen av hennes de- moniska konstnärstemperament a r hon: i alla fall, nar det galler, först och: framför allt kvinnan som ska- pades av Adams revben och a r honom tillharig.
Man kan naturligtvis inget invan- da e:mot detta, om: det nu a r förf: s principiella mening, det a r hennes sak; som motiv för en modern roman syneii, den förlegad.
Jeanna Oterdahl har under titeln L a v e n d e l o c h s a l i v i a sam- lat en del fint iakttagna och skickligt utformade noveller .. öm känsla och lätt humor har hos denna författa- rinna funnit sin lyckliga förening och ger dessa små berättelser u r vardags- livet dess varde och behag.
Med bland berättelserna har fått följa, som avslutning av boken, en biografisk skiss O m - S o p h i e E l- k a ri.
" Några personliga erinringar " har satts som undemubrik, och det a r också minnena fr %n samvaro vid oliks tillfallen med f r u Elkan, som Jeanna Oterdahl berattar.
Härur sti- J. F. HOLITZ H.
M.
Drottningens Hofleverantör Stureg.
8, Sthlm.
Spetsar alla slag
ger en levande bild av Sophie Elkan, som har det personliga intryckets värde.
Gurli Hertzman-Ericson berättar om T o m C a r r e l l o c h n % g r a a n d r a.
Med rätta står Tom främst i titeln, han lägger beslag på hela första avdelningen i novellsamlingen.
Man unnar ' honom det gärna.
Fru Hertzman-Ericson kan räkna med att Tom skall vinna goda vänner, som trivas att vara tillsammans med ho- nom.
För övrigt Aterupplivar histo- rien om Tom Carrell en del andra gamla bekantskaper redan förmedla- de av förf attarinnan.
Den senare avdelningens åtta små berättelser äro lättare gods, men som troligen försvarat sin plats i de dags- publikationer där de sannolikt tidi- gare förekommit.
ELLEN K L E U N.
G ö t e b o r g s k r e t s e n inledde vinter- säsongen den 1 okt., då kretsen hade gläd- jen f å höra fröken Axianne Thorstenson re- ferera " Nordiske Kvinnesaksforeningers Samorganisasjons Möte " i Oslo den 27-29 sept.
Fröken Thorstenson gav också några glimtar från Internationella röstrattsalli- ansens kongress i Berlin i somras.
Den 22 okt.
gästades kretsen av fröken Signe Rosenberg, som talade om " Kvin- nornas insatser i barnavårds- och fattig- vårdsarbetet ".
Från landskommunerna om- kring Göteborg hade de kvinnliga medlem- marna i barnavårds- och fattigvårdsnämn- derna inbjudits till föredraget.
Såväl krets- medlemmarna som de inbjudna damerna VQ- ro fröken Rosenberg mycket tacksamma for det vidsynta och varmhjärtade föredraget H a i m s t a d k r e t s e n sammanträdck den f l okt.
varvid fröken Marit Olde höll föredrag om S k o l k o n g r e s s e n I H e l s i n g ö T.
En livlig diskussion vidtog därefter mellan förespriikare för den gam- la och för den nya skolans idéer.
Vid därpH följande samkväm bidrog fröken Rosa Nils- son till underhallningen med sång, ackor- panjerad av fröken Linncrantz.
Den 29 okt.
hade stadens samtliga M.- noföreningar inbjudit till ett föredrag av förestindarinnan för hemskolan i Upsak fröken Anna Lutteman om IIC e rn s y e- t e r n s u t b i l d n i n g o c h upp- g j f t e r.
Föredraget hade samlat en tal- rik publik.
H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n I~szde den l0 okt.
en föredragsafbon under 0x5- förandeskap av fru Astrid Gierow, v2rvid överingeniören fil.
d r Ivar Svedberg böl: föredragom E n A m e r i k a r e s a k- ledsagat av ljusbilder.
En kurs i engelsk konversation och em ' se- rie engelska lektioner ha anordnats, bia&amp;.
under ledning av Mrs Cook; början gjar- des den 8 oktober.
K a r l s k r o n a k r e t s e n hade den 31 okt.
i Högre Allmänna Läroverkets a d r anoldnat ett föredrag av fm Estrid Errtk- man över M a n s k o g e m e n s k e p e n s k o n s t.
Tal.
och de närvarande halsades välkomna av kretsens ordförande fröke~, Hanna Andersson.
Kristianstadkretsen iiacie den 15 okt.
i förening med Husmodersför- eningen samt Frisinnade kvinnors och Sc.- cialdemokratiska kvinnors föreningau dc- ordnat ett möte i Hög-re Allmänna lä rov^:^- kets aula med föredrag av fru Anna Nor- denstedt, Malmö, över I n t e r n a t i c- n e l l a s k o l k o n g r e s s e n i Hel- Q ~ ~ C D M&amp;li.&amp;&lt;zQ IPE~~ rC3Ilc; sndl: ~:c&gt; &amp; ?.
; T.zA~ \ ~ ', REPRESENTAIVT;; - ~?
, i ~ ~ ~ 3 a ~ i ~ ~ h ~ ~ ~ d &lt; ~.
t i Auditorium.
Te ...
28615 STOCKIIOLM
HERTHA s i n g ö r.
Kretsens fr. ordf. fröken Clara Munck af Rosenschöld halsade tal.
välkom * men och Husmodersföreningens ordf. fröken Alma Hansson tolkade de närvarandes tack efter avslutat föredrag.
F r u Nordenstedt vi- sade aven en serie skioptikonbilder från kongressen.
Kretsen Lund med omnejd sammanträdde den 24 sept.
å Grand Ho- tell under ordförandeskap av v. ordf. fru Carola Eklundh, varvid fil.
kand.
Anna Munck af Rosenschöld höll föredrag om " Rom och det svenska arkeologiska institu- tet ".
Föredraget beledsagades av skiop- tikonbilder.
Gemensamt med Lunds Husmodersföre- ning anordnade kretsen ett möte å Grand Hotell onsdagen den 23 oktober.
Som det var första gången föreningarna samarbetat var det med synnerlig glädje F.-B.-F.-kretsens ordf. fru Anna Herrlin halsade de närvarande välkomna.
Föredrag hölls av professor C.
G. Björling om V e m a r v e r. Husmodersföreningens sångkör medverkade med flera nummer dels under själva sammanträdet, dels under det tal- rikt besökta samkvämet efter&amp;.
M a l m ö k r e t s e n sammanträdde den 1 nov.
% Kungsparkens restaurang un- der fru Elisabeth Quensels ordförandeskap.
Sedan ordförande redogjort för en del for- eningsarenden höll professor Einar Sjövall föredrag över amnet: P r i n c i p i e l l a och praktiska synpunkter i s t e r i l i s e r i n g s f r å g a n.
Efter det ordf. uttalat föreningens tack för det utom- ordentligt intressanta föredraget vidtog samkväm.
M a r i e s t a d s k r e t s e n hade den 29 okt.
inbjudit Husmodersföreningen i staden till diskussion om samarbete mellan de båda föreningarna.
Inledningsanförandet hölls av fröken Langenheim, som försökte visa a t t varken i de nämnda föreningarnas stadgar eller verksamhet funnes nagot som vore agnat akt direkt motverka samarbete men val mycket som vore agnat a t t ena.
Av flera foljande talare bl.
a. fruarna Ekman, Lindeman, - Ekengren och Bergenfeldt fram- fördes ytterligare bevis för att föreningar- na i flera avseenden tagit sig samma upp- gifter före, och man hoppades a t t det sam- arbete som i Mariestad hittills utfallit val skulle kunna ytterligare utvecklas till öm- sesidig fördel.
Det beslöts att man för un- derlättmde av samarbetet vid nasta val skulle försöka f å en medlem gemensam i de båd.a lokalföreningarnas styrelser, a t t då så vore lämpligt låta aven fester bli ge- mensamma samt a t t framställning skulle göras till föreningarnas centralstyrelser a t t frigan om samarbete måtte diskuteras vid nasta årsmöten.
Efter diskussionen redogjorde fröken Langeiiheim f ör Nordiska kvinnof örening- ars sa:morganisations möte i Oslo i septem- ber.
Den 21 okt.
hade kretsen tillsammans med Husmodersföreningen och Vita Ban- det ett möte varvid fröken Signe Rosenberg talade o ' m K v i n n o r n a s i n s a t s e r i f a t t i g v a r d s - och b a r n a v A r d s -.
arbetet.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hadeden 10 okt.
sitt forsta sammanträde för hösten under ordförandeskap av kretsens v. ordf. fru Baeckström.
Kretsens ombud vid årsmö- tet i Gävle, fru Rehnberg, redogjorde för mötets ' förhandlingar och föredrag, varefter fru.
Stina Hosinsky talade om B a r n a- årens psykologi.
Samkvämmed tesupé.
Den 4 nov.
hade kretsen ett - sammanträ- de i Odd Fellows ' klubblokal, varvid en del föreningsangelägenheter behandlades.
Frö- ken Esther Laurell höll ett intressant före- drag över amnet R e s e m i n n e n f r ii n S p a n i e n. Efter &amp; sjöng fru Smedberg några spanska sånger till ackompanjemang av doktorinnan Molander, varpå följde ge- mensam tesupé.
A.-B.
M a t t o r &amp; G a r d i n e r Telefon 132 94 Sängar, Sängkläder, Korkmattor, Mjuka Mattor, Gardiner, Linnevaror,.
Ottomaner.
45 Sveavägen 45.
.
Varbergskretsens medlemmar samlades för första gången på hösten den 26 sept: Kvällen ägnades A t minnet av Matilda Wrede.
Fröken Greta Sjöberg ut- förde en del pianosolon.
Den 24 okt.
anordnade kretsen tillsam- mans med s t adens övriga kvinnof öreningnr tvenne sociala upplysningsföredrag.
F r u Elisif Théel talade över ämnet: .S a m h ä 1- l e t o c h u n g d o i n e n och fröken Sig- ne Rosenberg om S y n p u n k t e r p å fattigvardsarbetet i v % r a dagar.
En talrik och tacksam publik hade in- funnit sig.
V a x j ö k r e t s e n anordnade den 3- 6 okt.
tillsammans med Pedagogiska sall- skapet och Husmodersföreningen en p s y- kologisk-pedagogisk kurs.
Inför en alla dagar fulltalig, intresserad pu- blik höll professor G.
A. Jzderholm sakrikt och medryckande 12 föredrag, ofta kryddade med oförliknelig humor.
Ämnen för f örelas- - ningarna w r o bland annat: " Den själsliga utvecklingen under förskolåldern ", " Barn-, I felen, deras förklaring och bot ", " Tvång ocli intresse i undervisningen ", " Tröttheten, den kroppsliga och s jalsliga, med tillämpning p i skolarbetet ", " Brytningsåren i ungdomens liv ", " Intelligensmätningens problem ", etc.
Efter nagra av föredragen följde diskus- sion.
Y s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 3 okt.
på Hotell bntinental under ordföran- deskap av fru Maja Strandberg.
Fröken Ida Witthof f redogjorde för diskussionsklubbens verksamhet under föregående arbetsår, varpå f r u Anna Mordenstedt, Malmö, ta- lade om I n t e r n a t i o n e l l a s k o l - k o n g r e s s e n i Helsingör.Sani- kvam.
Ö r e b r o k r e t s e n hade sitt första sammanträde för hösten den 30 sept.
i Ris- bergska skolan under ordförandeskap av fru Marta Grönvall.
Fröken Hanna Bratt redogjorde f ör Världskongressen f ör ny uppfostran i Helsingör, varpa följde sam- - kvam i Risbergska skolans skolkök.
- -- Begar alltid OBS.!
Akta endast med vidstående varumärke som är lagligen skyddet ~ O N ' P R O L L A N T: DOKTOR J.
6.
ALBN
i Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften * Icke-jörbundsmedlcmmat prenu- merera 2 närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 11 % år kr.
3:50; 114 år kr.
;: 9C.
Lösnummer 65 öre.
Redaktcon och expeditcon: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och f r e d a p kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50 27 ' 62.
Al -- - INGEN - Bomullsgarn.
HUSMODER Domestiker.
KAN UNDVARA Lirfter.
GEFLE GARN och Hollands.
SVANENS Madapolam.
Niinsock.
VAVNADER Flaneller, Kulörta Bomulls- tyger.
Lakansväv- nader, m. m. v - Med Sverlg-s HuomodorrCörrnIngarr Rlksf ?5rbundr garantlmarke.
A t t i o ~ r i erfarenhet ~ garan- terar v &amp; %.
- n I ...
.
.
Garanti för förstklassig kvalifot ar det seklergamla namnet ANURSRUM Efterfraga alltid Kokspislar, Kaminer, Vattenvärmare, Hushiillsgjutgods, Emaljgrytor av.
.
.
i Två textila konstanstalters jubileum.
AV Elisabefh Tborman, L- Den kvinnliga polisens arbete i Tyskland.
A v Dorofhee Freudenfhal.
.- .- Minnet ' av Emilia Broomé.
Av Anna Klernan.
u~örbundsstyrelsen om sakkunnigebetänkandet av den 30 maj.
Intryck från Helsingörkongressen.
II.
AV Anna Sörensen.
Nya böcker.
Av Ellen Kleman.
F.-B .-F.-kretsarna.
Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning äro Lättkokta, Lättsmälta Svällande och Dryga
