# ID: svediakorp-per2894
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,285
# sentences: 720
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


och varje liten sak pockar på att få vara på sin ratta plats.
De ting, som mest användas, böra vara lättast tillgängliga.
Köp så- väl Bit- som Strö- .och Pärlsocker i Sockerbolagets prydliga, prak- tiska och hygieniska original kar- tonger, så kan Ni hava socker- sorterna placerade på kökshyllan, dar Ni bast behöver dem.
För varje nytt kg.
socker Ni en nya karuttong.
köper - Köp Socker i paket av Svenska Sockerfabriks Aktiebolagets tillverkning.
Socker i puket - socker av yppersta kvalitet och jullkomligaste renhet.
ARGANG XVI HAFTE 8 OKTOBER 1929 Norska Kvinnors Nationalråd 25 år.
orske Kvinners Nas jonalråd, som N helt nyligen firat sitt 25-årsjubi- leum i oslo, * kan blicka tillbaka på en lång följd av arbetsfyllda år.
Det stiftades den 8 januari 1904, men dessförinnan hade ett vidlyftigt för- beredande arbete ägt rum, och den drivande kraf ten var då, liksom många å r efteråt, Gina Krog.
Det Internationella Kvinnorådet kom först till stånd efter ett kvinnok möte i Chicago 1893.
Till ordförande valdes lady Ishbel Aberdeen, och hon sänlde sin miss Wilson, till flera länder för a t t väcka intresset för nationalrhd, anslutna till det stora världsförbundet.
Fröken Wilson, kom också till Norge,.
där hon konfererade med flera för saken intresserade kvinnor.
På ett kvinno- saksmöte i Bergen blev frågan disku- terad, men väckte ingen vidare entu- siasm, och det var först 1902, nar Norsk ~vinnesaksf orening hade ' sin nordiska kongre,ss i Oslo som en kom- mitté blev tillsatt.
Den för kvinnosa- ken kampande Gina Krog hade en orubblig tro på att Norges kvinnor behövde en, landsorganisation, och hon såg i denna organisation både ' ett medel a t t styrka kvinnornas solidari- tet och samla dem kring gemensam- m a uppgifter samt en möjlighet a ' tt komma iakontakt med andra länders kvinnor.
Hon insåg faran av ett litet lands i.solering, och med en orubblig tro gick hon i elden för sin idé och segrade över den tröghet som alltid möter det nya och okända.
När Internationella Kvinnorhdet sammanträdde i Dresden 1903, kun- de Gin.a Krog.
meddela a t t " Norske Kvinners Nasjoaalråd " inom en kort tid skulle bli verklighet, och redan vid detta möte föreslog fröken Krog a t t kampen mot den vita slavhandeln skulle uppta,gas p % det internationella programmet.
När Norske Kvinners Nasjonalråd stiftades 1904 voro till detsamma an- mälda 4 landsorganisationei., 5 lands- föreningar och 17 lokalråd, och för varje &amp; r som gått har N.
K.
N. sam- lat alltfler av Norges kvinnor.
Gina Krog blev rhdets första ordförande, och på nytt begav hon sig ut på fö- redragsresor runt landet, alltid redo a t t hjälpa kvinnorna, alltid färdig a t t dela m.ed sig av sitt rika kunskaps- förråd när det gällde kvinnornas sak.
Efter Gina Krogs död i april 1916 valdes fru Nico Hambro till Nasjo- nalrådets ordförande.
Hennes sociala uppfattning var a t t hem, skola och samhälle vor0 intimt förbundna med varandra,.
och, Nas j onalrådets soci- ala kurser blev för henne ' en hjärte- sak.
Under f r u Haambros.
.
.
sjukdom.
. '
.
.
a ..,.
.
.
,
.
.
blev det fru Betzy Kjelsberg som kom att bara arbetets tunga och börda, och sedan fru Hambro, p % grund av till- tagande sjuklighet, avsade sig ordfö- randeposten, valdes fru Betzy Kjels- berg på landsmötet i Haugesund 1922 enhälligt till ledare för det råd, som hon alltsedan dess tillblivelse agnat sin duglighet och sin fenomenala ar- betsf örmåga.
Vid genomläsningen av Nas jonal- rådets årsredogörelser fAr man starkt intryck av fru Kjelsbergs verksamhet och av hennes stora inflytande på Nas jonalrådets utveckling.
Hon har svetsat organisationen allt fastare samman och väckt kvinnornas först %- else f ör sammanslutningens betydel- se.
Man har kallat fru Kjelsberg för en kampens människa, och hon a r det i så måtto, att hon alltid varit vaken och påpassli,g nar det gallt kvinnor- nas ratt, men hennes innersta vasen ä r moderlighet och därmed samman- hänger hennes sociala garning samt hennes aldrig svikande omsorg för de små och betryckta i samhället.
Bland de frligor som Norske Kvin- ners NasjonalrAd har arbetat för äro: Kampen mot den vita slavhan- deln, som numera också st %r på Folk- förbundets program, Emigrationen, Fredsrörelsen, Äktenskapslagarna, Änkors rättsliga stallning, Moder- skapsförsakring, Bostadsf örhallan- den, Huslig ekonomi samt alla de frå- gor, vilka sammanhänga med kvin- nor i förvärvsarbetet.
Mderskapsf örsakringen har sär- skilt legat fru Kjelsbexg varmt om hjärtat.
Det var hon som Ar 1910 fick Nasjonalrådet att ta upp detta spöss- mål, och senare fick hon till medhjal- pare fru Katti Anker Mgller, som ut- arbetade en plan till lagförslag.
Stor- tinget skulle våren 1912 behandla en revision av s j ukf örsakringslagen, och man hoppades att f % förslaget om moderskapsförsakring upp i sam- manhang med revisionen, varför Nasjonalrådet insände en skrivelse till regeringen med begäran om un- derstöd till mödrar, vartill seozare kom en begäran om fri barnmorske- hjälp.
Ar P913 gick detta förslag ige- nom i stortinget.
E t t senare spörsmA1 gällde de utomäktenskapliga barnens ställning, vilket resulterade i de s. k. Castbergska barnaiagarna, vilka till- försäkra de utomäktenskapliga bar- nen samma namn oooh arvsrätt som de inom äktenskapet födda.
Detta ä r endast ett par av de re- former, vilka blivit genomförda p &amp; Nas j onalrådets initiativ, och ett upp- räknande av de övriga skulle föra oss för l %ngt, varför vi måste nöja oss med att konstatera, att det a r ett stort och omfattande arbete som Nas jonalrildlet organiserat och a t t det sträcker sina förgreningar ina i själva samfundets liv.
Det är så med det sociala arbetet, att nar man %tar sig en gren därav, ledes man så lätt över till en annan, därför att det so- ciala livets orsaker och verkningar sammanhänger som ett nät, dar den ena maskan ar inflätad i den andra.
Nas jonalrådets landsmöte, i före- ning med dess 25-årsjubileum, öppna- des i Nobelsalen i Oslo under mycket högtidliga former.
Kronprinsessan Förstklassig Permanentondulering och Vattenondulering Mise en Plis Ohlsson noggrant uttförande hos - Abrahamssons populära Fridrsalonger.
Diplome de MAdaille pour Coiffures, Ondulation et Mise en plis le 21 aout 1921 Wallingatan 8.
Tel. Norr 10723.
23-arig praktik.
Vasagatan 26.
Tel. Sorr 2964 Prisbelönt med l:a pris i Sverige 1921 och 1926 samt diplom i Paris 1926 för yrkesskicklighet.
171.
HERTHA Martha var närvarande, och efter fö- redrag av fruarna Thinn och Kjels- berg framburo de utländska repre- sentanterna för de respektive natio- nalråden sina hälsningar och lyck- önskningar.
A Sveriges vägnar höll fru Signe Henschen ett mycket upp- skattat och välformat tal samt över- lämnade en blomsterbukett och en smakfullt textad adress.
E t t av de föredrag som, under Nas- jonalrådets möte väckte en livlig dis- kussion var " Gifta Kvinnors för- värvsarbete " av d r Dagny Bang som dock av sjukdom blev förhindrad att själv framföra det.
Vidare kom För- sörjningsvasendet under debatt, Al- koholfr %,gan, Pension å t mödrar, Ned- rustningen samt Behandling av frågor.
E t t föredrag som väckte mycken uppmärksamhet, såväl bland mötes- deltagarna som i pressen var fröken Berit .Gulliksens föredrag om " Ung- domen av idag och vad den vill. "
Frö- ken Gulliksen ans %g a t t v %r tids ung- dom saknar den entusiasm och det erövrarlynne som man vanligen för- binder med ordet ungdom.
Den a r nykter och gammalklok, och aldrig sesde unga s % mörkt på livet som nar de efter fullbordad utbildning stå far- diga a t t börja det.
Det ' ä r arbetslös- heten som grinar emot dem.
För den- na ungdom a r kvinnosaken föråldrad.
Nutidens unga flicka har växt upp i 1iksta.llighet med mannen och vet in- genting om kvinnosaken, &amp; vida hon icke har en kvinnosakskvinna till mor.
Talarinnan vande också sin kri- tik mot Nasjonalrajdet.
Dels saknade hon dar allmoge- och arbetarkvinnor- na, dels fann hon att det praktiskt ta- get var samma kvinnonamn, vilka gått igen under d,e tjugufem åren.
Friiken Gulliksens kacka, men ut- f ordrande f öredrag, gav anledning till en livlig debatt både inom Nasjonal- rådet och i pressen.
Man och kvinnor tillspordes om sin stallning till kvin- nosak:en.
Många svarade skämtsamt, andra, allvarligt, men det mest - vä- gande inlägget kom från den unge norske författaren Nordahl Grieg,.
som u.ttryckte sin beundran ooh tack- samhet för kvinnosakens .pionjärer.
Vid.
ett f öl jande styrelseval inval- des fröken Gulliksen som suppleant i Nasjonalrådet a t t dar representera.
ungdomen.
Vid.
de festligheter som under mö- tet ägde rum talade fröken Axianne ' Iihorstensson å Fredrika-Breme ' r- Förbundets och d r Ingegerd Palme ii Svenska Kvinnornas Nationalf öx- bunds vägnar.
De arbetsfyllda kon- gressdagarna hade medfört ett dryfi tande av många viktiga samhällsfrå-, gor samt givit deltagarna ett starkt intryck av det norska Nasjonalrbdets livaktighet och energi.
GURLI HERTZMAN-ERICSON Naturligt alkaliskt RAMLOSALEVATTEN Förnämlig Bords- och Hälsodryck, - Verksamt mot Gikt, Reurna- tism och Njurlidande.
- Hovleve~~antör till: H.
Maj:t Konungen o. H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
- ---
172 HERTHA --.
Ändringar i strafflagen i samband med den föreslagna lagstiftningen o m samhallsskadlig sedeslushet.
Vid behandling av friigan om sam- hallsskadlig sedeslöshet har i sam- band därmed stående spö.rsmA1 om vissa andringar i strafflagen uppta- gits till diskussion.
Det viktigaste av dessa ar fragan om utsträckt straff- skydd mot o m y n d i g u n g d o m s f ö r l e d a n d e t i l l o t u k t.
Re- dan i nu gällande strafflag (68 kap. 12 5) ä r sådant förledande belagt med strängt straff, när förald- rar, förmyndare, lärare eller andra göra sig skyldiga därtill gentemot barn eller dem, som st % under deras lydnad eller uppsikt.
12 8 avser en- dast förledande till otukt; själva o- tuktshandlingen a r i dessa fall straff- belagd enligt 1 och 6 §§ i samma kap. Emellertid reses numera allt starkare krav på skydd mot ungdomens indra- gande i sedeslöshet; framför allt vill man söka förhindra, att unga kvinnor vid sitt uttrade i livet på grund av sin oerfarenhet i hithörande ting och m %handa bristande motståndskraft lockas och förledas till otukt samt därigenom mången gång föras in på avvägar för hela sitt återstående liv.
Den allmänna rättsuppfattningen torde i detta hänseende godtaga ett generelit straffskydd mot omyndigas förledande till otukt, således även om det a r andra an f öralldrar, förmynd- are och lärare etc., som göra sig skyl- diga till sådant f örledande.
Straf fbe- stammelser i sådan riktning torde i sin mån vara agnade a t t motverka ut- brednincrgen av lösa och tillfälliga Hovjuvelerare David Andersen &amp; C:o Fredsgatan 4.
S t O C k h O Z m. könsf örbindelser (sexuell pron~iskui- tet) och innebara i varje fall ett di- rekt skydd för de unga kvinnorm, e- hinruva1 bestanmekerna givetvis bö- r a i lika man avse b %da könen.
Det skall icke förnekas, att vissa lagtekniska vanskligheter uppstab vid stadgande av ett dylikt gehercllt straffbud, i vilket.
hänseende man särskilt framhallit det ifragavaramide brottsbegreppets obestämdhet samt nödviisidigheten att taga hänsyn jam- väl till den föriedda personens egen vandel m. m., men dessa svårigheter torde icke vara värre an att de kunna övervinnås.
Givet ar, att vid bedö- mande av garningen bör tagas hänsyn till bhde den föregående vandeln hos den omyndiga, som förledes till otukt, och de medel, som darvid användas.
Galler det en redan förut lösaktigt levande person, kan det uppenbarli- gen i regel icke bli tal om förledande.
, Nar det galler förförelse, stadgas i tysk ratt straffskydd endast för o b s ryktad kvinna (" unbescholtenes Mad- chen ").
Har avsett förslag till and- ring i strafflagen bör givetvis under- kastas strafflagteknisk granskning.
Såsom ett utkast IöreslAs följande tillägg till 12 8 i 18 kap., avsett att in- g % sisom ett andra stycke däri: D i i r ni5gon i a n n a t f a l l, a n o v a n sägs, t i l l o t u k t f ö r l e d e r p e r s o n i omyn- d i g %Ider, s t r a f f e s med straffarbete i högst sex m å n a d e r e l l e r m e d fä-g- Juvel- och Par lörhiingen
HERTHA else.
Ä r o o m s t a n d i g h e t e r - n a synnerligen förmild- ran.de, m å d ö m a s t i l l böter.
E n annan fråga, som i detta sam- manhang bragts under diskussioi~, a r den om straffbelaggandet av o f-.
fentlig provok,ation till o t u k t, d. v. s. å allmän plats gjord uppfordran eller inb j udan till otukt.
Redan reglementerings- kommittén hade sin uppmarksam- het fast härpå och framlade ett förslag i ämnet.
Syftet därmed var a t t giva allmän åklagare möjlighet a t t beivra provokation till otukt, nar provokationen, såsom mannens upp- sökande av prostituerade, skedde % allmän plats eller eljest var agnad a t t väcka allmän förargelse, aven om den icke direkt sårade tukt eller sedlighet.
Det a r nämligen a t t marka, a t t varje tukt och sedlighet sårande handling, som medför allmän förargelse eller fara för andras förförelse, redan nu a r straffbelagd enligt 18 kap. 13 § strafflagen.
1 73 för ett effektivt gatuskydd - remit- terades f rå,gan f rån justitiedeparte- mentet till professor J. Thyrén såsom strafflagsexpert.
Dennes yttrande (år 1926) gick som bekant huvudsakligen ut på, a t t dylikt ofredande av kvinnor i regel fölle under 16 kap:s i straff- lagen bestämmelser om arekrank- ning!
Därefter har i lagstiftningsvag intet åtgjorts i saken.
Professor Thyréns förslag ter sig synnerligen verklighetsfrämmande .och synes icke vart a t t spilla många ord pA.
Det har emot detsamma fram- hållits, att ärbara kvinnor, som krankts av dylikt ofredande, i ' all- mänhet hysa bestämd motvilja a t t upptriida som karande i sådant mål inför domstol, och d % allmän åklagare icke ens efter angivelse har ratt att åtala dylik ärekränkning, komme på s å satt genom målsägandens un- derl %tenliet a t t beivra saken garning- en a t t lämnas utan näpst.
Det a r utan vidare tydligt, a t t detta a r en .allde- les otillfredsställande ordning.
Vis- I samband med behandlingen av serligen innehåller gällande polisin- förslaget till lex veneris väcktes vid strukt:ion för polispersonalen, att om.
1918 års riksdag motion av professor kvinna på gata eller annan allmän Alfred Petrén om tillag,g till nyss- plats av mansperson obehörigen till- nämnda § av ovan antytt innehåll.
talas, förf öl j es eller på annat satt o- Motionen tillstyrktes av lagutskottet fredas, patrullerande poliskonstapel och antogs av andra kammaren, men genast skall sådant avstyra.
p et har föll på första.
kammarens motstånd.
av polismastarne i Stockholm och Efter framförda klagomål över brist- Göteborg upplysts, a t t åtal för dylik fällig ordning på gator och allmänna f örseelse såsom innebärande f öxargel- platser därutinnan a t t kvinnor i stor sevackande beteende enligt 11 kap. utsträckning ofredades genom opas- 15 § strafflagen ofta förekommit vid sande tilltal eller på andra anstan- polisdomstolarna i dessa stader - digheten kränkande satt - man erin- under ett uppgivet å r blevo exempel- r a r sig den bekanta kvinnopetitionen vis i Göteborg 213 man dömda för Tomtens Skurpulver.!
!it ~usmoder ns slollhel
sådant ofredande av kvinnor - men det torde lika fullt kunna konstate- ras, att det anmärkta missförhållan- det icke i tillräcklig mån beivras ge- nom det polis~kyd~d, som nu står till buds.
Det må har lämnas därhän, i vad mån rättelse står att vinna ge- nom ändring av 73 $ i polisinstruktio- nen eller genom ökning av polisbevak- ningen; säkert ar, att en stark opinion bland kvinnorna kräver effektivare ingripande aven mot män, som oroa gatulivet genom antastande av kvin- nor; såsom framgår av styrelsens för Fredrika Bremer-Förbundet yttran- de.
över 1926 Ars förslag till lösdrivar- lag.
En lagbestämmelse av ungef a r det innehAl1, varom motion väcktes vid 1918 års riksdag och som d % vann så- v J lagutskottets som andra kamma- rens bifall, torde vara vad som av behovet påkallas.
Den - vare sig man eller kvinna - som å allmän plats uppfordrar eller inb j uder till otukt på sadant sätt, som är ägnat a t t vacka förargelse eller att störa an- ständigheten, bör kunna f allas till straff.
Om man vill uppnå någon ef- fektivitet av ett shdant lagbud, ä r den första betingelsen därför, a t t förseelsen hör under allmänt åtal, ty eljest kommer sällan eller aldrig nå- got beivrande av gärningen till stånd.
Vidare tci-de det vara riktigast och lämpligast, såsom i nämnda, yteran- de f ramhållits, a t t betrakta gärning- en såsom f örargelseväckande beteen- de och införa ifrågavarande bestam- rnelse i 11 kap. 15 5 strafflagen, lämpligen såsom ett fjärde stycke P 5 1 s k a a p 0 r Räv, skunks, l ö ~ a skinn.
(några mindre redaktionella järnk- ningar i tredje och femte styckena föl ja därav).
Det föreslagna tillägget kan givas föl jailde lydelse: D a r n a l g o n ii s t ä l l e, v a ï - o m i d e n n a $ f ö r m a l e s, ge- nrn o r d, t e c k e n e l l e r an- norledes pä sätt, som a r agnat a t t vacka förargel- s e eller a t t s t ö r a anstaii- d i g h e t e n, u p p f o r d r a r e1- l e r i n b j u d e r t i l l o-tukt, s t r a f f e s med böter eller fängelse.
12 5 i lex veneris rörande Aklagases plikt att till vederbörande läkare gö- r a anmälan om iital för vissa brott bör i siidant fall kompletteras genom hänvisning jämväl till B 1 kap. B5 strafflagen.
VIKTOR BETRBN.
F.-B.-F: s insamlingsfond.
Fran Falköpingskretsen.
.
.
.
.
.
kr.
100: - Fondens belopp utgör nu kr.
56,716: 80.
Motion om sexad~pplysniaing.
Fru Anna Johansson-Wisborg har i Stockholms stadsfullmäktige motionerat om kommunala rådfriigningsbyråer för sexual- hygieniska spörsmål.
Liknande anstalter finnas p &amp; olika hall i utlandet, exempelvis Wien, Hamburg och Berlin, och lamna ej endast direkta läkarråd utan även ekono- miska, juridiska och psykologiska upplys- ningar av därför särskilt utbildade perso- ner anställda vid byrh.
En byrå av den- na art, under läkarkontroll, torde vara av stor samhällelig nytta, och man far hop- pas att motionen mätte vinna frarnghg i stadsfullmaktige.
F ~ ~ kmliteer, I I ~ I3illipa ilriser.
Hellströms l ' aharumagasin Regering~gatan 1.7, S tr. Hi~cr, Stockldm.
-
HERTHA ' Ja, v i e1.sker d e t t e landet.
lir inte redan nu för många den norska nationalsangen det förs- ta, som rinner i minnet, nar vi tanker på " Nordiske Kvinnesaksforeningers Samorganisasjoils Möte " i Oslo den 27-29 september?
Vi arbetade oss samman under de första dagarna, och under den sista såg vi landet och sjöng oss samman med dess sång.
Det vax ett 70-tal deltagare från Sverige, Norage, Danmark och Fin- h d, som fröken Fredrikke Mörck med några hjärtliga ord halsade val- komna till samorganisati6nens 4: de kongress, välkomna till arbete och till fest.
Yi alla, som arbetar, sade hon, vi behöver ibland stanna och tala om arbetet, vi behöver nya impulser och den känsla av trygghet, som det ' ger att möta välvilja och förståelse.
Hon citerade Ejörnsons ord om a t t man- nen saknar kärlek i sitt ' samhallsar- bete.
Det blir kvinnornas sak att ' se till a.tt godhet, sanning och rättvisa Ilar ej Iiingre f å r bli tomma fraser.
Sammanträdena hölls i röda sa- longen i Oslo Handverks- &amp; Industri- forening.
Det ar inget gladjande ti- dens tecken, sade fröken 1ngeborg Walin, a t t det första föredraget hand- lade om reaktionen mot kvinnosaken.
Med endast f å undanta,g gör sig den- na reaktion gällande i alla länder.
I princip a r alla tjänster tillgängliga för kvinnor men e j i praktiken, och lönerna för kvinnor a r genomgående lägre an för män.
Atskilliga förhål- landen har försämrats under de sista tre åren, och situationen a r f. n. mörk.
B.
l 75.
Det sagda belystes med exempel f r å n Sverige, dar reaktionen redan börjat då behörighetslagen trädde i kraft 1925.
Lagen fick e j ekonomiska konsek:venser och blev.ej likställighet utan fastslog olikheterna.
Vidare berördes attackerna mot de gifta kvinnorna i statstj anst, förhållande- na vid postverket, bestämmelserna vid alImanna pensionsförsäkringen, som ger kvinnorna mindre utdelning på deras pengar an mannen, och lös- drivarlagen, som ar en orättvisa mot kvinnorna.
Arbetslösheten och de svåra ekonomiska förhållandena h a r varit medverkande orsaker till reak- tionen.
Kvinnorna låter för lätt tysta mun pli sig, och det a r ett stort fel.
E n viss skepsis från deras sida skulle vara välgörande.
Det ringa antalet kvinnor i beslutande församlingar a r orsa1te:n till kvinnornas d %liga stall- ning, cch försöken a t t f å in flera har i allmänhet misslyckats.
Orsakerna härtill söktes i bristande sammanhåll- ning, olika åsikter och allt för stark kritik.
Äldre ser inte gärna, att yngre krafter kommer till, men arbetet skul- le bli niera givande, om många kunde enas.
u t a n mera makt och inflytande kommer vi ingen vart.
Det a r sam- manhållning det kommer an p %.
Först: nar vi kan arbeta tillsamman, blir det möjligt, att arbeta gemensamt med mannen för de stora målen.
Omedelbart efter fröken Walins f öredrag talade f r u Elise Petersen från Danmark om gift kvinnas för- värvsarbete.
Mycket av vad hon hade ~ o t o g r a f e r a Edler G R A T I S får Ni ej, men till ett billigt pris hos SANDELS J:OR FOTOGRAFIATELIER Tel. Korr 9329.
(Obs.!
Ny regim.)
IIKOTTNINGGATAN 27, 4 tr. (hiss).
- a t t framföra stod i överensstammelse med det som av föregalende talare be- tonzts.
Den ekonomiska frilieten måste varnas och visserligen heter det, a t t gift kvinna skall stanna i sitt hem, men hur ofta inträffar det inte a t t försörjningsplikten faller just p % henne.
Borttages den gifta kvinnans ratt till arbete, d % går utvecklingeii tillbaka och ej framåt.
Den sedan 1921 i Danma-k gällande lagen fast- ställer visserligen principen om lika lön för lika arbete och t a r aven sik- skild hänsyn till den gifta kvinnans f ÖrlGillaiiden, men i tillampiiingen blir det har som alltid annorlunda.
Exemplet om lärarinnan, som skött sin befattning i tjuguatta Ar men ej h i i d e bli ordinarie därför a t t hoii var gift, talar sitt tydli,ga spr %k.
När lagarna skrevs i den nya andan, då raknade man med de kvinnliga vall- jarna, men dessa har icke förstått rösträttens betydelse.
Kan kvinnorna ej läras a t t bruka sina rättigheter, blir rösträtten kvinnosakens största nederlag.
Mot reaktionen, som allts % tydligt framträder i Danmark, re- kommenderades endast den politiska upplysningens svårframkomliga vag.
Dlsskussionen, som var gemensam f ör de båda föredragen, underströk i stort sett det redan sagda.
De flesta talarna s %g mörkt på situationen, och man letar f örgäves efter utvägar att oka den kvinnliga representationen, om man inte tror varken p % kvinno- Pista eller möjlighet a t t bedriva en till- räcklig politisk upplysning.
En ljus- punkt fanns.
Under diskussionen an- tyddes namli,gen möjligheten av par- tipolitiska omgrupperingar.
Skulle nhgot sildant inträffa måste vi stä be- redda.
att ta tillfiillet i akt för a t t fl f ram ättv visa f tirhiillanden f ör det kvinniiga cxbetet.
O i ~ kvknlig i polis talade f r u Dag- mar Xielsen f r i n Danmark.
' H ' a~kea pil, kviiirilig palis har överallt gatt sitt sege~tilg Lcnom vädden, sade hon, och sttt den överallt realiseras iii.
z11 samhiills~ ngeI5gcnhetav störsis be-.
tydelse.
H Xöpen ' nam; - = finns.
m m e x 7 kvimliga poliser., och det har dess- utom i S ~ O Y utstrii~kning av olika k v h - nofö; .~1ii:g2.:.
utsiiiits pdiser i p&amp;1~11.- tjänst.
Detta f riviliigt ?.
arbete: " - a: visak att kuiiinfig polis ai.
i högsta g ~ a iiv d bchovet pkkz2lad.
Dess nybete bös kruvudsddigen omfatta f ö r h c ~ av kvinnor och barn, $atrulhjiiiisi @ ch inspektion av daiislokaler och offent- liga platser.
1 de av engelsrniinn~zmz besatta onwhdena i Tyskland va: de moraliska f6rhiiilandena förtvidade, iiinaii max fick de kvinnliga pdisey- m, nxn di.
dessa arbet &amp; en tid, in- t radde @ ii farvinan &amp; f örandrinig ' t % det biittre.
Icke endast kvinncf öre- miing2.r utan dia samhallsintresse~ade borde kriiva amistiillaiide av kvinnlig polis sa krzftigt, att denna begarnn e j längrekan motstis.
Se&amp;m fröken Thorstenson visat att invändningarna mot kvinnlig polis i Sverige vore ungefar de samma som 4 Danmark och att fordringarna har särskilt vore utbildiiingsmöjligheter och 6kad befo.genfiet, lämnade f rii Nömegaard f r i n Danmark flera in-.
tressanta och p &amp; egen erfarenhet grundade upplysningar.
Dessa veder- Stockholm, Norrlandsg.
30.
Tel. 2700 Specialbokhandel för in- och utländsk litteratur i Religion, Filosofi, Mystik, Teosofi, Antroposofi, Frimureri,Ockultism, Sufism.
Psykologi, Astrologi, Psykisk Forskning, Modem Uppfostran, New Thought etc.
lade alla de kända invändningarna.
Mycket gott kan uträttas, sade hon, men det fordras grundlig utbildning f ramför allt i psykologi.
Kvinnlig polis kan e j ' längre undvaras.
Det ar ett jättearbete, som vantar.
Det föredrag om " slektshygiene ", som skulle hållits av doktor Dagny Bang, maste på grund av hennes sjuk- don1 uppläsas.
De flesta svenskar ha-.
de nog väntat ett anförande om ras- hygien men fick nu till sin förvåning hö.ra, att det var sexualundervisning det rörde sig om.
Både i föredraget och i diskussionen passerade alla de för oss välkända synpunkterna revy.
Även doktor Julia v. Sneidern hade niissuppfattat föredragets titel, och s5 fick nzötet a.ndå höra något om ras- hygien.
Det var särskilt uppgifterna 0111 steriliseringslagstiftningen i de olika länderna, som intresserade.
Ge- nom denna vill man försöka komma å t det som försämrar rasen, hindrar föra.ldraskap hos sinnesslöa och and- r a asociala individer samt hos per- soiler med dåliga arvsanlag.
Dan-.
mark har redan fått sin lag, och i Finland ar betänkandet snart far- digt.
I det nu i Sverige föreliggande förslaget kritiseras starkt bestam- inelsen, a t t.
ingen skulle utan sanityc- ke få steriliseras.
Betriiffande sinnes- slöa är ju detta otänkbart.
Det var mycket och det var grund- ligt vad f r u Gebhard från Finland hade a t t saga om skyddslagstiftning- en och härav kan blott niigot i koart- het återges.
På ett område ä r vårt en- - hetliga samgående rubbat, börjpde hon, det ä r då det gäller friigan on1 lagex bör begränsa kvinnans arbets- rätt på de områden, dar hon möts av fa,ro:r.
Frågan om Skyddslagstif tning a r f. n. aktuell i alla länder.
I dessa lagar känns Esaus händer i-gen.
Det ar har man har greppet på kvinnoar- betet.
Nu ä r det nattarbetsförbudet det galler, och här har man i Geneve ett sarskilt besvär med Nordens kvin- nor.
Gjorda undersökningar beträf- fande nattarbetet har visat, a t t det e j i väsentlig grad inverkar menligt, och kvinnorna bör därför e j ute- stängas fr %n de möjligheter till stör- re fiirtjanster som det ger.
Mer och mer övergår man till a t t anse all skyddslagstif tning förskjutes kvin- t. o. in.
i Tyskland, dar man stått som en man för förbud, kan numera en viss tvelrsamhhet spåras.
Genom skydtlslagstifning förskjutes kvin- norna från bättre betalda områden och det skadar de dugligaste, de som kan konkurrera. '
Den högt kvalifice- rade a.rbetskraften trängs ut, då skydtlslagstif tniqgen riktar sig mot deras möjlighet till f örvarvsarbete.
Skyddslagen för barnaföderskor an- såg dock tal.
utgöra ett undantag, men den bör kombineras med under- stöd eller moderskapsförsakring, el- jest iir den ofullständig.
När föredraget avslutats var tiden så Iiiingt framskriden, a t t det fanns föga rum för diskussion, varför.
avvikande meningar betraf f ande skyddslag för barnaföde.rskor e j kun- Nysilvrets k v a l i t e t s m a r k e Tillverkare: lngenk %gen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm Vårt fabrikat hos varje guldsmed ..
de framträda så tydligt, som kanske utan tidsbegränsning skulle blivit fallet.
Att förbud mot nattarbete e j borde tolereras, det var man överens om.
Mötets sista föredraag handlade om olika lönesystem, och hölls av f r u Gloerf el&amp;-Torp från Danmark.
Sar- skilt uppehöll hon sig vid det franska familjelönesystemet.
Detta tillampa- des mest under och efter kriget, då man på grund av förarmningen tvingades a t t t a hänsyn till familjer med många barn.
Det blev billigare a n att-höja lönen för alla.
Efter kri- get har familjelönesystemets tillamp- ning avtagit utom i Frankrike och i Belgien.
Man finner systemet huvud- sakligen i länder med låg löneniv %.
Det a r de lägst avlönade, de som e j h a r försörjningsplikt, som måste ba- r a bördan av detta system.
Det kan under vissa f örhållanden medföra vissa fördelar men måste tillämpas med f örsiktighet.
I diskussionen framhöll fröken Walin, a t t man måste gallra ut fr %n Iönebegreppet det som rör civilstån- det.
För lika arbete skall lika lön be- talas.
, Nar de bundna förhandlingarna var slut vidto,g de mera fria, som vid ett möte som detta nog kan ha sin li- ka stora betydelse.
Har råkas arbe- tande människor från olika länder, ryckta ur sina dagliga förhiillanden ' och samlade kring gemensamma in- tressen.
Bland gamla och nya vänner i hastigt .bildade bil- och hotellfamil- jer kom diskussionen lätt i gång och ej sällan ställdes man inför frågan varfik i allmänhet så f å yngre med- lemmar finns i kvinnoföreningar.
Saken hade tagits upp vid Norske Kvinners Nas jonalråds nyss avhållna landsmöte, dar en ung dam gjort sig till tolk för sina jamnårigas uppfatt- ning.
Det gav eko bäde i pressen och utom.
Xed vilken vilja till förståelse mänga håll grep sig verket an, man E&gt;; dä nu iiveïlagg~ingen öppnats, darpai, gavs det vaek~aste bevis i fru Nos- dahl-Griegs tal till de unga eleverna på Haskiillskolan i Eidsvold.
Mur det- ta uppfattades behövde man inte vara i tvivel om.
Kanske skadade det inte, om vi i Sverige följde exemplet, kan- ske behij,veï ocks % vi höra, att kvinno- sak ar i djupaste mening mannisko- sak.
Och kunde vi iistadkomrria stör- re enighet och bättre samförstiind mellan olika föreningar, åldrar och sa~hällsklasser, då skulle vi har m &amp; handa finna vAr allra basta vag ur reaktionen.
Av v i r a norska viisdinnor mottogs vi med den största viilvilja och alsk- vardhet, ach vår tacksamhet för all den gästfrihet, som visades oss blir icke blott ett stunldemis barn.
Bessket på Viegelands ateljé, mottagningen p &amp; 99Cinoo " och kvällen i Morsk Kvh- nesaksf orenings Fagskole p &amp; Nord- strand har allt blivit de ljusaste min- nen.
Detta galler i icke mindre grad den långa bilfärden till Eidsvold.
Kom inte har alla Björnsons Fortel- linger livs levande emot oss fran da- lar, höjder och skogar, från högtlig- gande girdar, kring vilka sadeshass- jorna stod vakt i täta leder?
Vid Fyl- kesh; ismorskolen var det inte bara Bestiillnln-gar och r e p a r a t i o n e r utföras förstklassigt på bestämd tid.
S.
G.
B e c k m a n, Tel. SO.
35670 Skomakeriaffar Tjärhovsgatan 12, STOCKHOLM.
Tel. Sö.
35670
HERTHA l 79 - det vanliga mottagandet och det var- ma kaffet, som genast skapade stam- ning, det var framför allt flickornas sång.
Så snart glömde vi nog inte hel- ler varken den från Finland uttryc ' k-.
t a tacksa.mheten över att f å vara med i den nordiska syskonkretsen eller den danska halsningen, avslutad med en önskan a t t norska kvinnor måtte förlåta vad danska man en gång bru- tit.
Nar vi kom till Eidsvoldsbygg- ningen sade en av de norska: gå var- ligt, detta a r ett heligt rum.
Vi för- stod henne.
Det var historisk mark.
H a r fick Norge sin självständighet och sin grundlag den 17 maj 1814.
U r varje vrå talade minnen.
Genom utfärden till Eidsvold fick det nordiska mötet en underbart vacker avslutning.
Och nar vi nu tan- .ker på detta, då hör vi åter sjungen av unga röster den sång, som för OSS # .fAtt en djupare innebörd: J a vi elsker .dette landet - - - ~ a r i e s t a d den 3 oktober 1929.
GUDRUN LANGENHEIM.
.Poliskommissarie Dorothee Freudenthal i Stockholm.
Frau Kriminal-Kommissar Dorothee Freudenthal, som på inbjudan av Fredrika- Bremer-Förbundet kommer till Stockholm, - talar på ett av förbundet anordnat.
offent- ligt möte i K. F. U.
K:s ' hörsal fredagen .den 25 okt.
över den kvinnliga tyska poli- .sens organisation och arbete.
L i p t o n s Té Ur &amp; I diskussion.
Pa framställning av redaktionen ha hu- vudtalarna i den av F.-B.-F:s Stock- holmskrets den 18 sept.
med hovrätts- rådet V. Petrén som inledare anordnade diskussionen angående " samhallsskadlig sedeslöshet enligt det nya lagförslaget " - doktor Anna-Clara Romanus-Alfvén, rektor Maria Aspman, soci:alsekreteraren i Svenska Kyrkans diakonistyrelse pastor Tord Ström, f. d. landshövding Johan Wi- den och advokat Eva Andén - benäget gjort nedanstående sammanfattningar av sina respektiva inlägg i diskussionen.
Det a r särskilt två grundprinciper, som varit ledande vid avfattandet a v lagförslaget - kanske kunna de ock- så bli till ledning vid bedömandet.
1) Denna lag a r icke nAgon straff- lag, utan en social hjalp- och skydds- lag.
Den bör således icke ingripa i syfte a t t utmata något slags straff för stijrre eller mindre förseelser el- ler felgrepp i ett eller annat hanse- ende.
: Den avser fastmer a t t vara till hjalp och skydd för sådana personer, som, oftast på grund av en medfödd eller förvärvad svaghet i viljan, inte förmå reda sig själva i samhället, utan äro " socialt inkapabla ".
MAnga av dessa kunna erohAlla hjalp på en- skild vag, och gentemot dem förhåller sig lagen passiv, eller ingriper endast som fikmedlare av hjälpen.
Det står föreskrivet i lagen a t t i första hand skall en hänvändelse göras till anhö- riga eller till enskild hjalpverksam- het.
Men dar ingen annan kan lämna effektiv hjalp, bör samhället enligt lagen vidtaga en del åtgärder, som dock alla ha till mål att, såvitt möj- ligt ar, satta personen ifråga i stånd a t t själv bli szlmhallsduglig och a t t ar och.
förblir det basta.
L I ' P T O N ar vhrldens största och förnamsta T6flrma.
själv kunna försörja sig på hederligt sätt.
Shdana åtgärder äro: anordnat arbete eller uppfostran till arbete, yr- kesutbildning m. m.
Tydligt ar, a t t det oftast blir s. k. medellösa, som på så sätt måste omhändertagas.
Att därför kalla lagen en klasslag, vore tanklöst.
Lika väl kunde d % t. ex. fat- tigvhdslagen betecknas med detta namn.
Första villkoret för att ett in- gripande skall ske är saledes a t t hjalp verkligen behöves, men sedan ar det, som om lagen ville saga: " s &amp; snart det visar sig, a t t du kan reda dig själv i samhallet, släpper jag genast greppet. "
S % talar icke en strafflag.
Att det sedan finnes personer, som känna allt slags ordnat arbete som ett straff, förändrar icke lagens egen ba- raktär av hjalp och skydd i socialt hänseende.
2) Föreliggande lagförslag böï under inga f örhållanden betraktas som ett förslag till lag mot sedesl~st leverne i allmänhet.
- En saldan lag har ingen av oss haft befogenhet ztt avfatta förslag till.
Uppdraget giillde en revision av lösdrivarlagen.
Och inom gränserna för en sldan lagstift- ning hör endast det sedeslösa leveïne, som kan sättas i samband med eller ger sig uttryck i ovilja eller olust till ordnat arbete och hederlig s jalvf6~- söening.
Härmed ä r rakt inte sagt, a t t inga åtgarder mot annan sedeslös- het borde göras, men hela det kapitlet liggeT utanför denna lags räckvidd och hör andra förordningar eller en- skilda hjälpverksamheten till. '
ANNA-CLARA ROMANUS-ALFVEN.
Ic I T Nybrog.
11 - Tel. 75854 - Stockholm Stockholms största .qpecialaffiir i KOXSET ' I ' ' R, C0 HSELETTER, UNDLIR KLADEB, STHUMYOR OCH MAEVDSKAR.
HERTHA vägar, arbete, men a r det inte en an- nu mer trängande samhällsplikt a t t skaffa arbete å t varje arbetsför och arbetsvillig ungdom, så a t t ej den ena unga människan efter den andra ge- nom ofrivillig arbetslöshet van j es vid dagdriveri och allt vad detta för med sig.
Nej, låt oss i första hand se till a t t arbete finnes för den unga man- iiiska som både vill och kan arbeta.
MARIA ASPMAN.
5: 181 häpnad fråga, hur kunde de perso- ner, som ville kallas socialt intresse- rade, humant, ja kanske kristligt sin- nade, försvara a t t de genom sina åt- göranden prolongerade .decennium ef- ter decennium en lag sådan som 1885 års lösdrivarlag.
Antaga vi det fram-.
lagda lagförsla,get med en del nödiga.
detaljandringar, så f å vi en lag, vars.
huvuduppgift varken a r a t t genom straff hamnas eller genom straff oskadliggöra, utan vars huvudsyfte a r upprättelse och hjälp.
Den har in- ternering med bland sina hjalpåtgar- der, av det skal a t t alla de, som per- sonligt ägnat sig å t räddningsarbetet i fråga, så gott som enstämmigt vitt- na om a t t de å t sedeslöshet hemfallna icke kunna återföras till ett sam- hall.snyttigt leverne med mindre ock- så hot och tvång i viss om ock begran- sad omfattning gives till stöd å t den kär-lpande men svaga mannisko-.
TORD STRÖM.
vi1 j an.
Bestämmelsen i 3 $, a t t " hjalporga- iiisation, som a r skickad a t t biträda vid tillrattaförande av personer, som avses i denna lag, må för shdant än- damhl av Konungen auktoriieras " fö- refaller mindre välbetänkt, synnerli- gast som av motiven till lagen fram- går, a t t sakkunnige närmast tiinkt sig Sv.
Skyddsförbundet såsom läm- pat för sadan auktorisation.
Även h j alporganisation, som icke a r anslu- ten till nämnda förbund och som icke * heller vill ingå i detsamma, bör ltun- na anlitas i hjälparbetet.
Detta arbe- TJnderstryker kraftigt .d e t s t o -- te Irraver under alla on~ständighete~ r a b e h o v e t av den föreslagna en SA inspirerad kärlek och tålmodig lagstiftningen, med avseende fastat uthållighet, som val Iran lida avbräck särskilt vid förslaget till lag om åt- men icke framskapas eller stimuleras gardermot s e d e s l ö s t l e v e r n e av samhallsskadlig art, av nagon statlig auktorisation.
De, som frejdigt gå fram för a t t, i vilket har förnämligast a r unde ' r de- det oandliga falla lagförslag p % hit- batt.
Att man f å r en sådan lag, som hörande område, böra betänka det ställer fram i första planet de hjal- msvar de därmed påtaga sig inför paiide och upprättande Atgarderna; samtid och eftervärld.
Det innebar sorn skiljer dessa f örkomna samhal- nämligen a t t vi för obestamld framtid lets medlemmar från lösdrivarna; fast1åsa.s vid det.
himmelskriande som tager dem om hand på ett för.
elände, som status quo innebar.
Det deras.
återvinnande %t samhället %r icke vårt samhälle värdigt a t t be- lämpligt satt.
Detta kan och skall e j handla unga människor så som nu ske genom polismakten, som nu h a r sker.
Våra efterkommande skola med hand om åtgärderna med dem, men - går Ni bven till Postsparbanken, Nar Ni till posten, Samma sparbanksbok gäller över hela landet.
landets storsta o. sakraste sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 4 010
enligt förslaget skall h e l t skiljas därifrån.
Det a r e n l a g o m h j a l p å t g a r - d e r.
Tvånget, tvångsinternering på anstalt, står kvar endast som en yt- tersta Atgard, då hjalpiitgärderna vi- s a sig fruktlösa.
Men aven tvångsin- terneringen skall undergh erforderlig reformering.
Det har talats om u n d e r v i s- n i n, g e n.
Det a.r ett fullkomligt misstag att denna sak förbisetts i för- slaget.
Tvärtom har dess vikt och be- tydelse framhhllits kraftigare an i nå- got föregående förslag, och det visst icke enbart med avseende p % den kvinnliga ungdomen utan i ej mindre mån i fråga om den manliga.
Men man har veterligen icke avsett eller kun- nat avse att har skriva en lag om sättet för undervisningen i dessa am- nen i skolor eller andra undervis- ningsanstalter.
If råga om lagens omfattning, angi- ven i förslagets 1 har opposition riktats, mot den dar gjorda bestam- melsen att personer över 21 år, som förf allit till sedeslöst leverne, icke sltulle falla under lagen, om de a g n a sig å t ordnat arbete eller eljest på hederligt satt f ö r s ö r j a s i g.
Detta a r en myc- ket svår punkt, och det a r icke gott att sä,ga, var det ratta ligger.
För sakkunniga har det varit b6stam- mande att, då det som har galler en nyhet i lagstiftningen, man bör gå fram med stor försiktighet.
Hari har man aven funnit ett stöd i vissa 1a- kareuttalanden, särskilt av professor Kinberg i hans social-medicinska stu- s, die " Om s. k. lösdrivare och deras be- hanldling. "
- BIAhända visar det sig emellertid, a t t en ändring på denna punkt bör göras; och hetil1 blir i så fall tillfälle under lagens vidare g i n g genom skärselden hos regeringen, lagrhdet och riksdagen, on1 och niir den blir föremål för dessas bedö- mande.
Det har talats om a t t lagförslaget i denna del icke s t a l l e P m 2 ii o c h k v i n n o r l i k a.
M e n det iir just vad det gör.
&amp; Ian och kvin:i~or stiillas, s i v i t t l a g s t i f t n i n g - e n f ö r m ii r, p % fullkomligt samma plan.
Häri synas dessa förslag inne- biha ett företräde framför de tidi- gare.
Vad ang %r den e n s k i l d a h j a l p v e r k s a m h e ' i e n s bety- delse, varom har mycket talats, har förslaget så långt ifrCtn försummat detta ämne, att framh %llanidet härav just a r en huvudpunkt i förslaget;.
Man har hoppats a t t förslagets stall- ning härutinnan skall kunna bli en hävstång för a t t å t denna verksam- het erhålla rikligare understöd av det allmänna, såsom exempelvis a r fallet ' i våra grannländer Norge och Dan- mark.
Även den omtalade auktorisa- tionen, som för övrigt i ingen mån ut- gör någon huvudpunkt i förslaget utan torde kunna undvaras, har man hoppats skola föranleda till ett sådant rikligare understödjande.
Huvudorsaken ar emellertid a t t lagförslaget, om det, aven med vissa förändringar, kan bliva genomfört, ger möjlighet att äntligen komma i gång med ett verkligt uppbyggande Den omt&amp;nksamma husmo- dern vander sie a l l t 3 d till Lunda Tvättinrättning Garanteras ett förstklassigt arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
- - - -
183 HERTHA arbete på detta viktiga samhallsom- råde.
Den omständighet a t t lagen fastslår ett dylikt uppbyggande arbe- t e såsom pricip för behandlingen a r av stor betydelse.
Vilket varde ett så- - dant fastslående i lagen av en viktig princip har för den vidare utveck- lingen ha vi sett på mer an ett av lag- stiftningens fält, e j minst t. ex. inom f attigvården.
JOHAN WIDfiN.
* Det ä r min uppfattning, a t t det vo- re direkt skadligt om ifrågavarande lagförslag upphöj des till lag.
Försla- get avser a t t bereda möjlighet till in- gripande mot s. k.
" sedeslöst leverne av samhallsskadlig art ".
Detta ingri- pande skulle kunna ske förutom un- der vissa förutsättningar mot omyn- diga personer i ålder 18-21 å r mot sådana till myndig ålder komna per- soner, som e j agnar sig å t ordnat ar- bete eller eljest p % hederligt satt för- sörjer sig och som, förutom a t t de hängivit sig å t ett otuktigt levnads- sätt i tillf alliga och lösa f örbindelser, dessutom till otukt förleder ungdom under 21 å r eller genom sitt leverne åstadkommer särskild fara för så- dant förledande eller genom upp- fordran eller inbjudan till otukt stör anständigheten eller eljes väcker för- argelse å allmän plats eller genom sitt leverne verkar grovt störande för närboende eller andra.
Det förefaller mig, som om det vore mer Överensstämmande med rättssäkerhet och rättvisa, om provo- kation till otukt bland minderåriga La Fleur Specialaffär för konstgjorda blommor, och fiirargelseväckade beteende å all- männa platser och dylikt behandlades enligt allmän stra.fflag och oberoen- de av om vederbörande för övrigt förde ett mer eller mindre sedeslöst liv.
D &amp; förefaller till och med för mig upprurande och stötande, a t t som en konsekvens av la,gf örslaget skulle f öl- ja, akt en kvinna, som kanske på grund av undermålighet eller arbets- löshet; hängiver sig å t tillfälliga köns- förbindelser, på grund av förargelse- väckande beteende på gatan skulle kunna råka fast enligt denna lags be- stämmelser, under det a t t hennes moatjé, som gjort sig skyldig till samma förargelseväckande beteende men iignade sig å t ordnat arbete eller levde på räntor eller dylikt, skulle gå fri.
E h sådan uppenbart orättvis lag skulle givetvis i stallet för a t t främja en sundare uppfattning i sexuella, fr&amp;goi fortfarande lägga hyende un-.
der den s. k. dubbelmoralen och med- giva en ekonomiskt välsituerad per- son vissa friheter i sexuellt avseende, vilka för en person, som icke " ärligen Itan försörja sig " eller som saknar ordnat arbete, medför risk för in- grepp i den personliga friheten.
Skall man verkligen behöva en lag om å-tgarder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig, art, bör naturligtvis en dylik lag rikta sina åtgärder mot den part i prostitutionsföreteelsen, som kr-den vederhäftiga och den star- kare såväl i socialt som ekonomiskt avseende.
Skall man vidtaga radikala åtgärder mot prostitutionen, måste nämligen &amp; sviret takas ut på det Drottninggatan 85, Stockholm Tele3on: Norr 239 02.
Bal-, Pals- och Dekorationsblommor, Brudslöjor och Orangediadem, Spännen, Nålar och Fjädrar till lägsta priser.
,
' fiåll, där man verkligen kan fordra ansvar.
E n annan sak ar, huruvida en lag- stiftning, som skjuter prick p % den starkare parten i prostitutionsförete- elsen, verkligen kan genomforas så- dan uppfattningen för narvarande ar.
Hovrättsrådet Petréns särskilda förslag till ändring av vissa paragra- fer i strafflagen giver emellertid en vägledning hur man s3 småningom skall kunna skarpa ansvarskailslan has den betalande, den s. k. parasi- tiska parten i prostitutionsföretee1- sen.
Med en klok ändring av en del strafflagsbestamn~elser p i f öreva- ' rande område och med en kraftig upplysningsverksamhet bland dem som " iirligen försörja sig " och hava ordnat arbete och icke minst upplys- ning hos iiklagarmyndigheterna an- giende niö j ligheten att tillämpa strafflagen torde nian kunna ltonmza en bit p i vägen vad galler bekampan- de av prostitutionen.
E n lag, som föreslår Atgarder mot den part i prostitutionsf öreteelseil, sam icke kan ärligen försörja sig och som saknar ocdnat arbete, den borde egentligen vara en skydds- och hjalp- lag, enär, som Socialstyrelsens utred- ning ocksa visar, den parten ofta nog a r mer eller mindre underm %ligy i många fall avita och i de allra flesta fall i ekonomiskt dålig stallning.
E n sådan skyddslag kompletterad.
med bestämmelser i strafflagen om ansvar för personer i chefsstiillning, som i otuktigt syfte utnyttjar sin stallning gentemot underordnad, och ansvar SCIFEEI~KGATAS.
: 1 Tel. Kiingsli!] - in!)
Specialité: Tvätt och torkning.
EX^).
eiidast S L: 3 rl:~car Garanteras: Inga fratanide t~ättmedei.
Estra i ?n mangling.
AII~ till kundens bästa.
Snabbt utfösannde.
Billiga priser.
- - - -.
.
- - - -.
.
.
- -.
.
--.
HERTHA.
och under så lite byråkratiska former som det går till redan ' befintliga insti- tutioner såsom F,ralsningsarmén, Vi- t a Bandet, Unga Kvinnors Värn samt - - -.
- - -.
- - -.
.
- - - -- l85 -- andra institutioner och enskilda, vil- ka agna och lampa sig å t dylik verk- samhet.
EVA ANDBN.
Intryck från Helsingörkongressen för ny uppfostrain.
ew Education Fellowship avhöll N i augusti detta å r i Helsingör sin femte kongress.
E n fjorton dagars varldslrongress f ör uppf ostringsf rå- gor!
Har erbjöds alltså tillfälle a t t på nara håll kunna studera vad som i avseende rör sig varl- den runt, att f å ett tvärsnitt genom det pedagogiska laget.
I verkligheten fick man emellertid blott några sprid- da glimtar.
Mötet blev svåröverskåd- ligt, delat som det var på olika grup- per och kurser.
De omkring 1700 del- tagarna vor0 strödda på olika, ofta otillräckliga lokaler.
Nar man vill samla sina intryck, minns man val så mycket, hur man sprang dagen i anda från den ena lokalen till den andra i den lilla men vidsträckta sta- den, som stilla stunder av lyssnande.
Det blev därför icke heller mycket tid till samvaro.
Mina intryck från kon- gressen a r därför högst osystema- tiska och rent personliga.
De tre ledarna voro mrs Beatrice Ensor, professor Adolphe Ferriere och doktor Elisabeth Rotten.
.
Mrs Ensor h a r tidigare varit före- ståndarinna för en reformskola, Frensham ~ e i ~ h t men s, ägnar nu alla sina krafter å t varldsrörelsen för ny uppfostran.
Det låg något upp- f ordrande i hennes spänstiga vasen och er1 betvingande charm i hela hen- nes personlighet.
E n framtvungen ta- lare började också.
sitt anförande med a t t saga, a t t " no mere man " kun- de saga nej till mrs Ensor.
J a g skulle vilja sammanfatta det intryck hoii gav i ordet effektivitet.
På mötet var hon narvarande överallt, nästan sam- tidigt.
Hade medlemmarna från Främre Asien möte i en anda av staden samma ltvall som skandinaver- na samlades på motsatt håll, så fann hon tid a t t vara med på bagge hållen och tala uppfordrande och personligt.
Hennes hälsningstal på kongressen handlade om korståg i ~ippfostrans ri- ke.
Hon framhöll därvid som mötets viktigaste uppgift a t t göra utfall mot två förskräckliga drakar, som stå hindrande för ny uppfostran, sar- skilt i de högre statsskolorna, namli- gen drakarna läroplan och examen.
J a g fick det intrycket.
a t t hon modi- fierat sig ganska mycket sedan sitt besök i Sverige för.
några å r sedan.
Parafininjeklioner.
Modern ansikfsbegandling, Plasfiska operafioner.
ufforc~s-av kirurgen D:r:Kapp, Sfeinacg-Kapps injeklioner, diaiermi o- massage for ' klena personer.
21-5 Tel. Norr 34 41.
Droffninggafan 81 A, SfockBolm.
Nu låg det mycket av självbesinning i hennes ord, t. ex. då hon talade om a t t den nya uppfostran måste hål- la ' jämvikt mellan dem, som tala för skapande, spontant uttryck för ja- get och äro rädda för form och or- ganisation, och ' dem, som tala för teknik och resultat, mellan dem, som anse, a t t barnets inre bör ffa ut- veckla sig som en blomma, och dem, som vilja analysera och studera ty- per, oc !i mata intelligensen o. s. v. Hon varnade den nya uppfostran för a t t i sin tur bli dogmatisk och göra ett system, som är lika stelt som de gamla.
Sin ståndpunkt samman- fattade hon s5: " Vi vilja avpassa uppfostran efter modema krav, vi p %stå inte, a t t vi upptäckt en ny upp- fostran.
Vi tro p &amp; evolution, inte på revolution. "
Professor ~ e r r i é i e var även för fransktalande medlemmar av kon- gresseii svår a t t uppfatta, darför a t t hans dcivhet inverkat på hans satt a t t tala.
Mali fick emellertid likväl intryck av en intelligent, levande m a n ~ i s k a.
FrAn hans p % svenska utgivna skrift R e f o r m e r a s k o- l a n!
(S.
A.
P: s Ped.
skrifter n: r 108 Stockholm 1924) hämtar jag en definition på de nya skolorna: " Fa- milj eliknande internat, belägna pii landet, dar barnets personliga er- farenheter utgöra grunden sival för intellektuell fostran - särskilt ge- nom anlitande av praktiskt arbete - som för moralisk och social fostran genom tillämpandet av elevernas re- lativa självstyrelse. "
Han hävdade i sitt tal vid kongrcssens böi- ja; ^ vik- ten av studiet av individualiteten och - vände sig mot den kollektiva under- visningen, som verkar nivellerande.
Doktor Elisabeth Rotten ar en av utgivarile av rörelsens organ pii tyska språket D a s w e r d e n d e Z e i t - a l t e r.
Hon ägde ett anspråkslöst, bzs jälät, nästan helgonlikt vasen.
H. sitt Piiiisningstal till kongressen tula- de hon om liiïostoffets anpassning efter barnets iatveekling, " v o m K i n d e a u s ".
Mail maste taga la -- garna för det levande F r h livet.
B l m milste söka åstadkomma ett leva~ide, organiskt förl~hllande mellan b a n e t och yttewärlden.
RYO j ektmetoden, och andm rz:e " cdec; r. Gzs~n1teariteï~i4:ht am Lreva~e, genom vilka man S C ~ S Y e;: levande Iiiiroplan.
Vi m.iste gör;: oss f ï i a frbn den gamla skolms mcfaa- niska betraktelsesiitt.
Doktor Roitzna ord G i n deal nya 1aroplai:en verirade sti; ndcm rznt cppbyggligt, siism?
d % hon talade om den Edmjukhet, s::n.; k ~ 2 i v e av ~ de nya larariia.
Med cloktor Rottens haisningsta: var ixzii i sj2:va verket inne pA km-, gresseils huvudproblem.
e f n d ~ m ~ b r i - kex; ii; xwgrammet lycidc: Den nya.
psykdogleii och krostoffet, Vi1l; eri ii?
d i den n.ya psykologien?
i ' vian Iran6e tydliges starkt bekovet att faststölla det riuvamnde laget inam ~sykolog ' ien.
Ett f lerta!
f ö d 5s- ~iingi~l ' gAva eii fi.enlställaing av oli- k~ - sjrirclogiska ~iktningai-, bl.
a. den i S v s i g e val IrSi,ndu doktor Elsa Kceh !c; .s f öreliianing om psykologielis k+is och mc.dern uppfostran.
Tankar- r12 fördes till eri bok av p r o f e ~ s Karl o~ Biihler, Die Krise der Psychologie, som utkom P927 och dáir han skriver: " So viele Psycho10,gien nebeneinander öwertraffas icke av något annat medel vid rengöring och polering av möbler.
187 HERTHA.
wie heute, so vie1 Ansatze auf eigene Faust sind wohl noch nie gleichzeitig beisammen gewesen.
Man wird mit- unter a n die Geschichte vom Turm- bau zu Babel erinnert. "
Dar talades.
på mötet om psykoanalys, behavio- rism m. m.
Men starkast gingo nog förhoppningarna.
till den humanisti- ska psykologien, den riktning, som j a g kanske enklast presenterar ge- nom a t t saga, att det a r den Spranger representerar.
Det förnams särskilt starkt i olika föredrag av professor T. Percy Nunn, professor i pedago- gik vid Londons universitet.
Uppgif- ten nu ansång han vara a t t åstadkom- ma en syntes av modern empirisk forskning och den gamla idealistiska filosofien.
Själv hade han funnit lös- ningen, ansåg han, i en åskådning, son1 han sammanfattade i satsen: " Life is creative activity. "
I sammanh,ang med psykologien vill jag namna ordföranden i den psykologiska sektionen William Boyd, föreläsare i pedagogik vid Glasgows universitet.
J a g hörde honom tala i den grupp, som sysslade med pro- blembarn, ett ämne som han, såsom ledare för en klinik för psykopater, hade g0d.a förutsättningar a t t be- handla.
Han framhöll vid det tillfallet vikten av a t t lärarna förstå något av psykopatologi, därför a t t utom de extrema fallen, som måste bli lakar- nas sak, alltid finnas mindre ytterli- ga, som äro lärarens sak.
I frå,ga om lärostoffet var val mö- tets.
centralgestalt Harold Rugg, pro- fessor i pedagogik vild Teachers Col- lege vid Columbia universitet.
Hans egna, landsman hö110 tydligen mycket på honom, och hans glädjestrålande utseende verkade mycket sympatiskt.
Hans ståndpunkt känner jag mindre från kongressen an från $den bok han utgivit tillsammans med Ann Shuma- ker, T h e c h i l d - c e n t e r e d s c h o o l.
Barnets intresse, hävdar han dar, bör vara centrum för sko- lans arbete.
Den gamla skolan kallar han " the adultcentered school, the listening school ", dar man f ramför allt hör " chalk-talk ", tråkiga tex- ter och en lärares trötta röst.
I den nya skolan ser man en grupp sysselsatt med a t t hitta p &amp; danser för en fest.
I ett mörkrum sysslar man med filmer.
E n högre klass undervi- sar lärjungarna i en längre om hur de skola begagna biblioteket, nar de stu- dera geografi.
En grupp står färdig att göra en exkursion till ett bageri, en annan har nyss kommit tillbaka från ett besök vid en yllefabrik.
Någ- r a Ilirjungar äro upptagna i laborato; rier .. Äldre gossar göra leksaker för förstaklassisternas lantgårdar.
Några äro sysselsatta med akvariet eller med kaniner, möss och marsvin.
L; Qoplanen skall göras upp utifrån barnens intressen.
I de lägre klasser- na skall undekvisningen alltså icke vars uppdelad på alla de vanliga skol- ämnena utan samla sig kring sådant, som under olika tider a r föremål för barnets intressen, t. ex. vården om kyclrlingar, grekiskt liv, olika slag av båtar, Chicagos tillväxt, en lekstad, ett historiskt skådespel o. s. v. Skill- naden mellan de olika slagen av sko- lor sammanfattar han så: Den nya.
och andra fysikaliska behandlingsmc to d e r.
UPPSVENSKA G YMNASTlSKA l ~ ~ ~ l ~ t T ~ ~ ~, ' ~ c h 2, e K e.
l 7989 e~atan Kurs i massage, sj ukgym~n&amp;ik Prospekt på b e g ~ r a n.
.
.
Pros2ekt F å beguran.
1 88 - p.
- - -.
.
.
- - -.
- -.
.
HERTHA.
.
skolan organiserar sig kring barnets avsikt a t t lära sig något, den gamla skolan kring lärarens avsikt a t t un- dervisa barnet om nAgot.
Barnen vinna genom # dessa arbets- metoder inte blott kunskap om det område de studera utan färdighet a t t hantera redskap, böcker och kartor, på det hela taget a t t själv skaffa sig kunskaper.
Och allt sker under ar- betsglädje.
Arbetet i the child-centered school ä r emellertid ingalunda planlöst utan kräver noggrann planläggning från lärarens sida, så a t t vad barnen in- hämtat under de tidigare skolåren kan organiskt tillgodogöras i de föl- jande skolåren.
E n annan huvuduppgift för kon- gressen var undersökning rörande examensväsendet.
E n kommitté arbe- tade med denna fråga under hela kongressen.
Resultatet blev en resolu- tion, som emellertid erbjuder föga av intresse.
Den ä r tydligen resultat av en kompromiss, och den milste givet- vis röra sig i allmänna ordalag, då den skall aga tillämpning på all varl- dens länder.
E t t flertal nyare metoder hade Fe- presentanter på mötet.
Bland dessa bör .givetvis främst namnas doktor Maria n / Iontessori, vars metod emel- lertid förefaller ha stagnerat.
Hon var emellertid alltid omgiven av en stor ivrigt lyssnande och varmt - nästan kväljande - beundrande skara.
Ofantligt mycket mer levande före- '.
.
- - - - - - - p.
-.
-.
.
.. -.
.- -.
-.
- -.
.
--.
.
.
-.
-.
.
-.
-.
-.
föll professor Ovide Decroly, profes- sor i barfipsyltologi vid universitetet i Eryssel, gmiidliigg~~ïe av den s !ioia, som bär aamilet I ' Ecole pour h Vie par la Vie.
Xmis metod liksaim h m s ~tvecklingsgiing erbjuder stom lik- heter med doktor Montessoris, men den verka^, trots den striinga syste- matismingen, mindre abstrakt dennas, d a r f ~ att r han i högre grad tillvaïatar barnens spontana intresse för en omväxlande miljö.
Han f örsö- keï utveckla barnens fömiigz a v samarbete, initiativ och ansvai ..
Den nu sil moderna arbetsboken torde ha sitt ursprung i hans metod a t t lita barnen först samla stoff i form av anteckningan; ritningar, urklippta bilder o. d. och sedan ordna detsam- ma.
Daltonplanens upphovsman, Helen Parkhurst, var en behaglig, ~ a s t a n blyg dam.
Om, som man sade mig, Daltonplanen inte a r någon originell skapelse av henne utan något som spontant vuxit fram p &amp; många BA11, sil att hennes förtjiinst huvudsakli- gen ligger i det satt, p &amp; vilket hor, gjort propaganda för idén, SA tog hon sig heller inga later.
Winnetkaplanen hade en f örtj änst- full ut~tällniiig, dar man kunde stu- dera sival dess r~iiiutiösa tekni ' ~ so= det fria arbete som metoden ger ut- rymme åt, just därigenom att den omso.
; .gsfullt utstuderade tekniken sparar tid i t sddant fritt arbete.
ANNA SORENSEN.
Största urval nyheter
Röster som ropar.
till tio å r .sedan vi D et levde a r femton i varldskriget.
" Europas Ar .detta ett ' sjalarnas tillfrisk- ningssymptom efter genomlevd krigs- psykos, nedbrutenhet och äckel intill döden över världselandets oundkom- lighet?
Vågar man tro a t t detta ar bevis på a t t mänskorna nu a r färdiga att med friska krafter t a itu med den pockande f rågan: krigs- eller freds- samhällen?
Eller a r det intet av det- ta, finner endast författarna tiden nu inne fik presentation av ett uppbeva- r a t motivstarkt ämne och har publi- ken glijmt så fort och helt a t t krigsfa- sorna, serverade med litterar habili- tet och.
dramatisk talang, nu.
tas emot som blott ny sensation, lika spannan- de intressanta som det sensatignsdry- pande tidningsreportaget över se- naste mordaffaren i ens närmaste grannskap?
tillfrisknande " har, med mer eller .mindre optimism, sedan dess ventile- .rats.
Hur pass det a r riktigt a t t eko- nomiskt, socialt - och politiskt taget åberopa tillfredsstallanlde symtom i odenna vag skall har.
lämnas därhän.
Vissa dagslitterära företeelser ooh d e n stora publikens förhållande till, dessa kolmmer mig emellertid a t t me- ditera över problemet i vad mån des-, sa tyder på en ny och friskare men- talitet.
Efter krigsårens otaliga publika- tioner, direkta och autentiska helve- tesrapporter s å val som skönlitterärt $omdiktade sådana,.
tycktes kriget .snart nog, för längre tid, vara så Säkerligen inte helt varken det ena .gott som avfört f rån litteraturen.
' Temat var bannlyst som genom en eller det andra.
Nar Remarque skri- tyst overensko ' mmelse, kanske var det ver sin bok, torde väl stoffet växt sig .självbevarelsedriften som gjorde sig sh färdigt inom honom a t t det pe- gällande med fordran p % vila och remtoriskt begärt sin frigörelse, han glömska av det förfärliga - i den lär knappast spekulerat i infallande psykologiskt riktig tid för dess publi- m i n detta var möjligt!
Nu, efter omkring tio år, dyker cerande, e j heller i publikens sensa- varldskriget Ater upp som tema i tionslystnad.
Robert Sheriffs J o u r- skölilitteratur och dramatisk dikt- n e y ' s E n d, " Mannen vid fronten " ning som gör pyramidalsucc&amp;s i form som Curt Berg kallar den i sin sven- a v halvmiljons-, kanske vid det.
har ska Översättning, torde i samma mån laget helmil jonsupplagor,, i olika lan- ha legitim bördsratt.
Därom vittnar der, och drar på segertåg likaledes dess fijrtatade innehåll; Frågan om .över olika länders scener ..
Man.
ropar deras pacifistiska mission, eller ratta- på Nobelpris å t den mest läste och re sagt a v s e t t pacifistiska mis- löversatte författaren i genren, och en sion,; '; oy.de vara svårare a t t avi ursprungligen för en, sluten krets till- göra, liksom publikens hållning k ~ m m e n engelsk krigspjäs spelas li- gentemot en eventuell sådan.
Vis- k a val i Tyskland och i andra " krigs- serligen a r bokens liksom pja- länder " som i ' s.
k. neutrala länder.
sens patos krigets fullkomliga av- ' Handforgylln @ e a d B e ~ ~ m - a: Privat !~indning c uldsnittar n - - - Samlingskartonger.
~ o 4 6 i n d.
a Odengatan ~~.
69.
Get.
~ O P 260 P 43. och Portföljer.
.
190 HERTHA kladande av varje förljugen glans.
Naknare och ohyggligare har varlds- kriget endast framstått i de verkliga krigsredogörelserna på sin tid - men hur många av den " stora publi- ken " hade mod - och fantasi nog - att tillägna sig dem!
Så till vida a r denna efterdiktning av vida större verkan ..
Den n %r ut.
F å r den också grepp i mänskornas s j alar?
Oscarsteatern var fylld till sista plats den dag - som för övrigt för- hållandet lär vara alla dagar - d % jag såg Sheriffs pjas.
Man skrattade friskt och of örbehållsamt A t of f icers- kocken Masons hurtiga satt att klara matfrågorna i off icersskyddsrums- kabyssen i skyttegravarna vid S: t Quentin, med tyskarna i skyttegravar mitt över på ett avstånd av en fot- bollsplans längd.
Man fann det myc- ket roligt att det var av en oerhörd vikt for dessa engelska officerare om en konservburk innehöll aprikoser eller ananas, och att det var Erik Berglund - Bullen som i egenskap av underlöjtnant Trotter undervisade Mason om pepparns nödvändighet och i övrigt instruerade honom i matlag- ningens finesser var ett oberäknat men högt senterat plus i lustigheten.
Däremellan var det naturligtvis rysansvärt hemskt - och en svim- ning inträffade aven mot slutet av pjäsen på parkett.
Men vid varje mellanakt var det leende mänskor som glatt samspriikande underhöll sig med varandra.
Det f a n n s dock sådana som i n t e kunde konversera.
Det vore inte riktigt att av en till- f allig teaterpubliks hållning göra upp ett sorts facit av pjiisens verkan, Den kan göra sig gällande i djupa, underliggande skikt och s %ledes un- dandraga sig ett bedömande.
Mera.
direkt bör man kunna skönja förfat- tarens avsikt.
Man har talat om BI a n n e n v i d f r o n t e n som skulle den vara en flammande protest mot kriget.
Den avslö j ar, som redan niimnts, utan var- je förbehall krigets såväl rysligheter som obehagligheter - för att nu an- vända ett så milt ord.
Detta kan ju ocksa sagas vara en ny, sundare men- talitet - hur länge sveptes inte för- harligandets mantel till och med kring ohyggligheterna - men härvid stannar det, den djupare komplice- ringen av frågan finns inte för Sher- riff.
I vilket fall som halst kommer den inte till synes i hans pjas.
Kriget a r förstöraren, andligt.
som kropps- ligt, hur dricker inte Stanhope, hjal- ten och mönsteroff iceren, whisky frAn morgon till kväll för att stii ut?
Bet a r inte fråga om att Sheriff fin- ner kriget vara av ondo.
Men nar det nu pagiir, fast det ä r ohyggligt, vad då?
Man gör sin plikt till det yttersta som Stanhope och a r beredd att skju- t a ner den rädda pojken - pojkar a r ju till iildern flertalet av dem -- som vill klara sig i f r h den grymrna le- ken genom simulerad sjukdom, men utanför de konflikterna rör Sherriff sig inte.
Plikt- mot pliktkonflikten hos krigsvagrarna - det fanns dock massor av dem i England - has Sherriff lämnat helt å sido.
Emellertid fiir Sherriff i M a n- K A U D E R N FOTOGRAF .m,smmw,
HERTHA n e n v i d f r o n t e n, så väl som Remarque och de andra unga som i dessa dagar t a r upp avslöjarverket med avseende på kriget, tagas för vad de oemotsägligen ä r: röster som kallar på mänskorna att s e.
Redan det ar gott.
Låt oss hoppas at % de Atminstone lyckas i detta.
Till dels!
Mera ' kan troligen inte för närvarande begäras.
ELLEN KLEMAN.
Nya förbundsmedlemmar.
F.-B.-F.-kre tsarna.
G a v l e k r e t s e n har börjat höstens arbete med a t t anordna en unik kulturell utstal.lning på Stadshuset, som öppnades de?
28 sept., omfattande gamla sömnads- arbeten, broderier och dräkter från 1700- talet och fram till slutet av 1800-talet.
För iivrigt gående ännu längre tillbaka då exemoelvis ett av numren var en knypplad spets från 1600-talet och ett annat en lin- neduk vävd 1687.
I övrigt utgjordes någ- ra av de äldsta arbetena av några sydda bibliska tavlor påträffade i Alvkarleö tu- risthotell.
Presentarbeten, fastmöskanker, lysnings- och bröllopsgåvor, bröllopsutstyrs- lar, d.rakter m. m., allt tillsammans varde- fulla kulturella föremål, upptogo större delen av utställningen.
Vid.
ett samma dag utställningen stang- des hållet kretsmöte, till vilket ' även icke medkmmar ägde tillträde, framförde kretsordföranden fru Anna Björk ett tack till initiativtagaren fru Martha Ekman samt till övriga utställningskommitterade.
fruarna Signe Leksell och Gunhild Delin, som på ett så lyckligt sätt genomfört den ' vackra planen.
F ' röken Anna Sundbom gav därefter en kort återblick över förbun- dets ombudsmöte i Givle i våras, varpå följde ett föredrag av fröken Hanna Land- berg över " Handarbetet som kulturfaktor ".
G a v l e: fru Vivi Beckman, fröken Lotte Ulf sparre, Hof ors.
H a l s i n g b o r g: fru Ellen Wiberg.
K a r l s k r o n a: fru Eva Grafström.
K r i s t i a n s t a d: fröken Maja Anders- son, fröken Brita Bruzelius, Ahus, fil.
mag. fröken Elin Carlsson, fru Anna Lisa Carls- son, fröken Dagny Darin, fröken Emma Gummesson, fröken Marga Hallstedt, frö- ken Karin Hanssen, fröken.
Linnéa Johns- son, fröken Bertha Jönsson, fröken Doris Kjellin, fröken Fetréa Larsson, fröken 11- se Lind, fröken Valborg Larsson, fröken Sonja Linder, fröken Elsa Lundgren, frö- ken Hildur Persson, fröken Martha Rydén, H a, I m s t a d s k r e t s e n hade i maj sitt fröken Edith Rosén, fröken Elsa Sanden, fröken Sonja Strid, fröken ' Emma Thulin, vanliga vårmöte på Norre Katt, varvid fru Lisa Mårtensson-Frenne höll föredrag om fröken Solvig Westerberg.
L i n k ö p i n g: fru Lydia Andersson, Verner von Heidenstam och fru Palmzer fö- fröken Sylvia Hagman, Rimforsa, fru Amy redrog en del sånger till ackompagnemang Lindgren-Malmeström, fru Emilia Sil je- av fru Hildingh.
ström, fröken Edit Stenström.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n har för M a r i e s t a d: fröken Ingeborg Holst, höstterminen återupptagit sina tre franska fröken Ingrid Schmidt.
S t o c k h o l m: fröken Marta Andreé, språkkurser från i våras.
Kursledare äro fröken Elsa Malmback, fröken Ester Mo- fröknarna G. Andrén, Olga Ragnarsson och selius, fru Eva Nyblom, syster Mattis Pet- Petr6.a Larsson.
En nybörjarkurs i engel- tersson, friherrinnan Eva Tamm, grevin- ska har upprättats med fil.
mag. Elin Carls- ' son som ledare.
nan Margit Wachtmeister. '
PORLA BORDSVATTEN drickes numera au alla, finsmakare P O R L A B R U N N S A K T I E B O L A G, PORLA
M a l m ö k r e t s e n hade sitt första mö- - te för hösten den 23 sept.
å Kungsparkens restaurang under f r u Elisabeth Quensels .ordförandeskap.
Fru Anna Nordenstedt delgav minnen och intryck fran den peda- gogiska världskongressen i Helsingör i augusti.
Föredraget illustrerades a v ljus- bilder; efter dess slut utfördes av elever från de högre flickskolorna några sånger som sjungits vid kongressen; därefter sam- kväm.
M a r i e s t a d s k r e t s e n hade den 8 sept.
utfärd till Läckö, där slottet och den nyrestaurerade kyrkan besågs.
Den 20 sept.
hade kretsen allmänt sam- manträde och samkvam.
Fröken Langen- heim och fru Bergenfeldt redogjorde för ' kretsmötet i Gävle, och vid samkvämet läste fröken Greta Holm kapitlet om " Petreas - första bal " u r Fredrika Bremers " Hemmet ".
S t o c k h o l m s k r e t s e n hade den 18: sept.
ett diskussionsmöte å Lakaresallska.- .pets stora sal med anledning av det före-.
liggande överarbetade f örslaget om lag-: stiftning angående åtgärder mot lösdriveri .och sedeslöst leverne av samhallsskadlig: art. Inledningsföredraget hölls av hov- rättsrådet Petrén.
Inbjudningar hade utgbtt.
till en del i frågan direkt intresserade, icke-kretsmedlemmar, bland dem som infun- nit sig märktes statsrådet Beskow, lands- hövding Widén, byråchefen Wi jkmark, pas- tor Tord Ström.
Sakkunnigkommitténs kvinnliga ledamot d r Anna-Clara Romanus- A M n, Norrköping, var även närvarande.
I diskussionen deltogo flertalet inbjudna.
Kretsens F r e d r i k a - B r e m e r s k o - l a började sin hösttermin med en före- dragsafton den 12 september i Klara folk- skolas kollegiesal, varvid fröken Elsa Busck höll ett av skioptikonbilder beicdsa- gat föredrag: " Bland araber, beduiner och beslöjade kvinnor " och sång utfördes av fröken Karin Marcus till ackompanjemang av fröken R a g d i l d de E ' rumerie.
Höstens kurser utgörzs av nio i engelska, ledare fru Alma Faustman och fru E s k Trolle, fem i franska, fru Rigmor Szklin och M:me Cantova, samt en i konsthistoiia, f röken Gina Lzff ler.
Kursdeltagarna ~ $ 3 - g &amp; till 250.
V ä x j ö k r e t s e n hade den 28 scpt.
sitt första kretsmöte föi.
hösten p &amp; ïesi- denset dit landshövdingskan, dr Manm Rydh, inbjudit alla kyetsmedlennmartia.
Sedan dessa samlats, sjöng musikdirektöi.
Signe Christerson nfrgra vackra s h g e r.
Därefter inbjöds gästerna a t t banka sig kring tre stora dukade k g b o r d, festligt prydda med levande ljus och blommor i höstens färgprakt.
Ilar halsade värdinnan, som själv a r v. ordf. i Stockholmskretsen, Fredrikorna välkomna.
Under glad stam- ning intogs tesupé, varefter dr Rydh höll ett synnerligen trevligt framfört intres- sant föredrag med ljusbilder om " Kvinnan i Nordens forntid. "
Härpi följde säng av fröken Christerson.
Dr Rut Grubb liiznnadc några meddelanden om kretsens verksam- het för den närmaste tiden samt framför- de kretsmedlemmamas tack för storartad gästfrihet och för det intresse som d r Rydh genom a t t inbjuda till detta i allo trevliga samkvam, visat Rxjökretsen och dess verksamhet.
å m sedan 1 0 0 år tillbaka kanda och erkända som de firrraämsta och drickas därför av alla verklige Bhévinsier.
Begär diirf6r alltid
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREIIRIU-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhälla tidskriften.
Icke-förburutsmediemmat prenu- merera H närmaste posta~t~talt eller i bokhandel, Pris för postupplaga: 111 Hr kr.
6:50; 11 % Hr kr.
.3:50; Ii4 år kr.
;: 90; tösnummer 65.öre.
Redaktkon ' och expeditkon: 48 rna- tabetgsgatan, Sto&amp;holm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 va &amp; söckendag.
Tel. Non ' 48 60 27 62.
- INGEN - Bomullrparn.
: HUSMODER Domertiker.
KAN UNDVARA Larfter.
GEFLE G A R N Hollandr.
och SVANENS Madapolam.
VAVNADER Nainrock.
Flraeller.
Kulörta Bomullr- tyger.
Lakan~väv-.
aader, m. m. v .. Attioarig erfarenhet garan- - terar varan.
' l- VarJe kvinna ocfJ varje Bern tjar i Arsbok för Bern ocfJ .tJusf3&amp;11
I n n e h a l l.
: ' Av Norska kvinnors nationalråd 25 år.
hdringar i strafflagen.
Gurli Herfzrnan=Erics.on.
: AV Vikfor P e M a Ja, vi elskers:-d.ettë landet.
Av Gudrun L a n g d e i m,,: Ur en diskussion.
.
.
.
83, ". '. '
.
' .., Lt.,,,, ', A.
Sörensen.
, ' b I ' * -. '
: I I:.
.
