# ID: svediakorp-per2893
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,065
# sentences: 738
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


HERTR
- - ARGANG XVI p SEPTEMBER ' 1929 religion.
I ar barnet kom från sitt paradis inom jar dela på sig, later somligt komma till modern, där alla ordlösa önskningar uttryck, medan det behåller ' anniat helt för hela varelsens liv blivit totalt upp- och Ilållet för sig själv.
Och det a r väl fyllda, då maste chocken ha varit oerhört har som klyvningen börjar markas mel- piifresbande - icke blott för, henne som .lan en utiitvand.
och en inatvand själs- födde, utan ocksii för den som blev född.
sida, av ' vilka oftast endera blir den för Men barnet behaller länge sin primiti- hela livsinställningen mera dominerande.
Bada dessa " sidor " ha sina anspråk.
va totalitet och lägger absolut tillit iv i sin förväntan på bistånd fran omgivnin- Det religiösa livets uppgift (bland an- gen.
Och det a r religionens krav pa nat) a r att åter fil det splittrade till en- h e l h e t, osplittrad helhjärtenhet, som het, så att människan p2 nytt lever gör.
parallellen med barnet s å sliiende, osplittrat, " av all sin sjal och all sin hag änskönt d e n galler en andlig varld, m r s och.
alla sina krafter och allt sitt för- verklighet - hur mycket den an ma om- stand ".
Men vägen till denna förlösning giva ett barn - länge nog kan förbli för varelsens hela liv kan ofta vara lång obemärkt, liksom lyften och andra bety- nog; ja än mer, den behöver f ö r n y a s för varje gang livsgloben blivit större och delsefulla element äro det.
När barnet upptäcker, att dessa stora sprängt en gammal världsbild, som var vasen i omgivningen, som det litat till, den för trång.
(Och det ges indiv ' iduelia icke äro sa alltigenom mäktiga eller full- varltlshorisonter, som brista och vidgas, komliga, som det föreställt sig, genomle- likaväl som de mera universella!)
Ibland han man tidigt nog varsna, om ver det stundom en ny kris, om .ocksa barn.et företrädesvis ar en u p p t a c k a- inte precis en chock.
Dessförinnan uttryckte det sitt jag r e av universum därutanför eller en e r- omedelbart genom hela varelsen.
Det i n r a r e (om jag nu får utrycka mig längtade efter den framräckta godbiten platonskt) av en inre varld i full och pa- med all sin lekamen, med armar och ben radisisk hiarmoni.
Denna olika inställ- och huvud och skratt.
Det avböjde den ning inför tillvaron, den (mera) u t ii t- onda medicinen lika uttrycksfullt och la- v a ri d a eller den (mera) i n a t v a n- de hela kroppen i en motviljans bage, d a, betyder oerhört i fraga om barnets dar varendia muskel och nerv sade sam- religiösa utveckling.
ma totala nej.
Saken är dock inte fullt s ii enkel, som Men sedan kom en tid då biarnet inte att det inåtvända barnet ovillkorligen a r längre uttryckte sig så totalt.
Det bör- mera " religiöst " an det utåtvända.
Ty N
ocksa med det utatvända barnet leker Evigheten tittut genom oändligt manga li- vets och naturens fönster, IAngt innan o r d e n - börja taga monopol på att un- dervisa om Gud.
Barnet går dessförin- nan av ren instinkt " fran ordet in i be- gynnelsen ", som ar Ande.
Det känner pA sig var kärlek är, om också inte var full- komlighet ar.
Det introverta barnet visar tvärtom ett slags motstånd tidigt nog.
Detta kan visserligen bero p i andra orsaker, som ligga utanför detta sammanhang.
Men det beror o c k s å pli en kritisk instinkt mot all religion p å y t a n enbart.
Det tror sedan ofta länge nog själv att Qet avskyr religion, nar det; grunden är dess karikatyr den hatar.
LAngt ödesdigrare verkar den rent utåt- vända målsman, som utan nagon som helst osäkerhet patrycker barnen ord ' och former, " heliga ord som Mesopota- mien ", som ett slaags ofrhkomlig konve- nans, som vederbörande själv - utan nAgon djupare mening - av ren tradi- tion imiterat och iakttagit utan att ana nagon personlig innebörd.
Det kommer da ofta med ett slags hard ängslan, lik- nande de gamla magernas, nar formeln blev oriktigt uttalad.
Och barnet blir ä n g s l i g t för att inte saga ratt - en attityd som är raka motsatsen till Karle-.
kens, som ar Gud Den nya utvecklingsfasen - eller kri- sen härvidlag - kommer just nar o r d e n, religionsorden, träda in,.
ord som betyda ting, som man inte mera kan peka p4 och säga: se dar!
Ty har bli ofta under- visarnas inställning - föräldrars eller lärares - mycket förvirrande för det lilla barnet.
Här är t. ex. den starkt utatvanda mo- dern och fadern, som själva för Iangese- dan lämnat bakom sig vanan att bedja, men som finner det älskligt och passan- de, att deras lilla barn skall f2 lära sig vad de själva lärde som barn.
Det kan ligga mycket ömhet bakom - som bar- net alltid har kvar som en skatt.
Men SA ar dar introverba mmsmän, som le- hela det oäkta och splittrade i företaget va ett akta religiöst liv, men alldeles i c -- förvirrar barnet.
Det blir gärna nagot k e f ö r s t å det utatvanda barnets sentimentalt i stallet för ett äkta och sjalsfyp.
Detta barn fattar instinktivt, okonstlat ingående i den stora trygden.
att har är fråga om n %got verkligt.
Men Den utatvande lille tar kanske inte så det blir nCigot s % ougpnieligt för barnet, mycket intryck.
Han upprepar böneor- nagot som det inte förstar eller har nye- den som han efterhärmar andra ting, lik- kel till och som ger det en oerhörd UR-.
som smakar av dem med sin lilla tunga delagsenhetskansla inför detta allt för och översätter dem sedan i komiska höga - en inferio~itetsförnimmelse, som rent yttre föreställningar.
Föräldrarna le ej sällan förbyts i fientlighet och fruktan.
Det finns ocksil cn mAlsmannainstall- halvt i smyg och deras bekanta få höra lustigheternla, men att detta icke har n &amp; ning m O t religion - kanske till sin 5 e- got som helst ' med b ö n att göra, ha g y n n e l s e alstrad just s i som i före- gAende fall - där föräldrarna tvärtom de knappast riktigt klart för sig.
- O b s *!
S v e d b e r g s s k r i v u n d e r l ä g g Obs.!
Specialtillverkqjng, välkänd sedan många Ar.
AKTA Monogram i LADERP LASTLK efter beställning.
- Laderplastik faraas och monteras omsorgsfullt.
Ernst G. Svedberg, Jungfrugatan 6, Stockholm.
Tel. Ö.
1768.
OBS.!
Sveriges första tillverkare av finare Skrivunderlägg.
OBS.
!
HERTHA förbjuda eller hindra religiöst inflytande på ett lika trangt antikonfessionellt satt, som tidigt ställer barnet i svara konflik: ter mellan hunger och lydnad.
Och sA finns det lyckligtvis ocksa en fri och varm och öppen föraldrafromhet, som i barnets varld hjälper fram både upptäckarglädje och innerlighet i en osentimental och orädd och frisk kar- leks befruktande element.
Men här skul- le jag ju egentligen röna vid svårighets- typen.
En alltigenom religiös ' människas själ skulle vara ett lika osplittrat helt som en.
gang den lyckligt nyföddes.
Bara att a n d e skulle viara uttrycksmedlet genom alla tillvarons skilda riken.
Intet livs- eller arbetsomrade skulle vara mera ohe- ligt an andra, dar den skapande anden format, inifran förvandhat och förnyat det materiella underlaget.
Vi kunna inte vara fromma med en del av var varelse och motsatsen med.
en an- nan - att varda religiös a r att bli hel igen.
Men kriser, komma för oss var gang i II- vet vi behöva u p p t a c ~ a mer eller - " er- inra " mer.
I nuets andliga kaos kilas barnet in mellan två helt olika typer av konfessio- ner, en teoretisk, som de flesta halla för riktig, och en praktisk, motsatt bekännel- se genom h a n d l i n g.
Eller battre sagt: barnet far se livsgloben ensidigt upplyst eller ensidigt i skugga, av religi- on utanför tidens liv eller en arbetshetsad civilisation utan religion.
Man kunde gott kalla dessa halvor upptackarhalvan och 147 pietetshalmn.
svalget mellan dem ä r i nutidskulturen så brett, att barnet inte kommer över, utan blir antingen oerhörj ensidigt utatvant genom sin miljös tryck, v i l k e t a r d e t v a n l i g a (och of- tast .. mera lockande fran föraldrasidan sett), e l l e r ocksa introvert intill full- ständig hjälplöshet I denna mekanisera- de yttervärld.
Ett splittringsfenomen av världsvidd alltsa!
Vi rnaste för att ratt kunna hjälpa bar- nen f i battre sikt p3 en osplittrad hel- het, som ensamt kan fyllas av ande.
Men detta kräver ett förnyat genomtran- giande av materien, ej blott av intelligens och forskning, utan av hjärta och from- het sa att själva de yttre tekniska tingen bli besjälade av stora och heliga ända- mal utöver tiden och nuet.
DA kan evig- heten titta ut ocksa genom dem p2 det lilla undrande barnet, liksom den alltid gjort det genom naturen!
.
En sadan förbättrad cirkulation mellan ande och varld a r innerst en gigantisk uppfordran på oss alla.
Sjalens oandll- ga inriervärld, som evangeliet för,utsätter, och det oandliga yttre universum betinga varandra för en ny enhet ur motsatser.
Där barnet i nagon enda omgivning far uppleva en sådan e n h e t, dar häves det ackumulerade tillskott av splittring nuet ger, och barnet far andas fläkten av det skapande djärva och innerliga liv, ef- ter vilket människan innerst hungrar - av hela sitt vasen.
EMILIA FOGELKLOU.
Naturligt alkaliskt R A M L.
0 S A - V A T T E N Förnämlig Bords- och Hälsodrycl:, - Verksamt mot Gikt, Reuma- tism och Njurlidande.
- Hooleverantör till: H.
Maj:t Konungen o. H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
Nytt förslag ta h g mot lösdriveri och sedeslöst leverne.
rågan om revision a v var gällande F lösdrivarlag av den 12 juni 1885 har varit aktuell sedan mer an trettio år till- baka.
Det ä r ett av våra mest svärlösta samhällsproblem det har gäller att kom- Ar 1907 uppdrogs At den s. k. fattig- vArdskommittt2n att utarbeta förslag till ny lag p i detta område.
Först 1922 framlade denna kommitté resultatet av sitt arbete.
Detta förslag till ny lag an- ma till rätta med.
Därvid rader enighet slöt sig dock sa nära till principerna i om att det nuvarand:, enligt nämnda Ilag tillämpade systemet a r otillfredsställan- de saval ur effektivitets- som ur humani- tetssynpunkt.
Till samhällets skyddande och individens upprättande anvisar det inga andra åtgärder an varning och tvångsarbete.
Varningen innebär ofta ett brännmärkande, som snarare försva- rar än underlättar återgången till ett he- derligt liv.
Icke helIer är varningen för- enad med något personligt stöd eller na- gon övervakning.
Den varnade har dar- för, med sin svaga karaktär, sin benägen- het för alkohol m. m., synnerligen små utsikter att undgå ett förnyat ingripande, som då i allmänhet föranleder dömande till tvångsarbete.
Interneringstiden ar därvid helt kort, och nar den internerade lämnar tvångsarbetsanstalten ä r han vanligen oförbättrad, ja i manga fall yt- terligare demoraliserad genom samvaron i tvångsarbetsanstalten med andra för- fallna element.
Efter frigivningen vid- tagas inga effektiva hjälp- eller övervak- ningsåtgarder, varför den frigivne i re- gel aterfaller och blir an samhalfsvädli- gare an förut.
Även själva behandlingen av de s. k. lösdrivarmålen ä r synnerligen otillfredsställande för modernare krav på rättvisa gentemot individen, skydd för misstag och rattskrankningar.
var gamla gällande lösdrivarlag ati dess lösning av fragan icke kunde anses tiii- fredsst2lla1ide.
Revisionssekreterare R. von Koch fick därför i uppdrag att verk- ställa cm omarbetning av förslaget.
Den- na omarbetning framlades 1926 och var väsentligen lagd efter andr * a linjer.
!-III- vudirikten lades nu pä förebyggande At- garder och uppfostrande hjälpverksam- het samt erbjudande av arbetsti!
!fäilen och arbetsförelagganden.
Först om des- sa ätgzrder, denna förebyggande verk- samhet visade sig scsultatlös, skulle tvangsinternering fil aga rum shsom en sista utväg för tillrättaförande av de personer, vilka bli föremil för behunG- ling.
Det von Kochska förslaget vann allmänt erkännande sisom besjälat riv allvarIig vilja att finna en framkomlig lösning i enlighet med humana och mänskliga synpunkter.
Men det möttcs aven, särskilt i ett par viktiga avseenden, av en stark och utbredd opposition.
För- slaget lade bl.
a. i en mycket stor 11:- straclming kostnaderna för liisdrivcricts bekämpande pä kosnmunerna.
Dztta skrrl- le, befarade man, mången gäng leda till att intresset inom en Iandskommun sira- rast gicge ut pil att bliva av m ' ed kring- strövande landstrykare genom att förma dem.
att förfoga sig övcr gränsen (il1 an- - .-.
- - Hovjuvelerare David Andersen &amp; C:o Fredseatan 4.
S t O C k h O Z m.
K a f f e - och Theserviser
HERTHA nan kommun.
Kostnaderna för de asoci- alla elementens behandling inom sam- hället borde därför principiellt sett till huvudsakligaste del falla på staten.
Det starkaste motståndet restes dock mot förslaget i anledning av dess be- handling av prostitutionsproblemet.
Vis- serligen innebar, erkände man, det von Kochska förslaget ett stort framsteg mot den nuvarande lösdrivarlagen med dess ofta godtyckliga polisingripanden, var- ningar och ådömanden av tvångsarbete.
Enligt oppositionen var det dock ett psy- kologiskt felgrepp att i samma lag sam- manföra och med samma medel vilja be- kämpa så väsensskilda företeelser som prostitution och lösdriveri.
O m och i den mån samhället kunde anse sig berät- tigat ingripa mot prostitutionen på grund av .dess samhällsfarlighet, fordrades en särskild form för detta ingripande.
Emel- lertid bestreds inom denna opposition överhuvudtaget samhällets rätt att ingri- pa mot en prostituerad på grund av hen- nes sexuella liv.
Är hon kriminell, be- går hon straffbara handlingar, får slam- hallet ingripa enligt strafflagen .. Är hon imbecill eller förfallen till alkoholism, bör samhället taga hand om en sådan prosti- tuerad på samma sätt som samhället tar hand om en manlig eller kvinnlig - ic- ke prostituerad - imbecill eller alkoho- list.
Bryter hon mot ordningsföreskrifter, har samhället rätt ingripa däremot.
Opinionen emot det von Kochska för- slaget ledde till att ännu en omarbetning ansågs nödvändig.
Såsom sakkunniga tillkallades landshövdingen August Bes- kow och efter hans utnämning till stats- ~ å d landshövdingen Johan Widén, ord- ' 1 49 förande, samt hovrättsrådet Viktor Pe- trén och praktiserande läkaren Anna Cla- ra Romanus.
Dessa sakkunniga ha den 30 maj i år framlagt sitt betänkande med förslag till lagstiftning om åtgär- der mot lösdriveri samt åtgärder mot se- deslöst leverne av samhällsskadlig art. (Hertha, som icke utkommer under som- marmånaderna, är först nu i tillfälle att omniimna detta nya lagfdrslag.)
Av ae nyss citerade rubrikerna finner man genast att de sakkunniga beaktat och 1:illmötesgått den del av kritiken mot det ' .von Kochska förslaget, som riktade sig mot att prostitutionen bekämpades med alldeles samma lagregler för lösdri- veriet.
Däremot ha de icke kunnat ans1ut.a sig till den uppfattningen att andra redan förefintliga lagar - strafflagen, alkoho- listlagen, 1918 års lag angående köns- sjukdomarnas bekämpande, barnavårds- lagen m. fl.
hagar - skulle erbjuda sam- hället tillräckligt skydd mot prostitutio- nen och dess menliga verkningar, utan ha föreslagit särskilda bestämmelser med avseende å prostitutionen.
Vad beträffar lösdriveriet erbjuder det nya förslaget inga större principiella olik- heter i jämförelse med 1926 års lagför- slag.
Såsom den första instansen för be- handling av lösdrivararenden föreslås emellertid en förhörsmyndighet, bestå -- ende av polismyndigheten inom orten sa- som förhörsledare med ett kommunalt ombud såsom bisittare.
Uppdraget att utse dylika kommunala ombud har lagts å landstingen.
I stad, som ej ' deltager i landsting, utses ombud av stadsfullmak- tige.
Kostnadernla för den nya lagstift- Silkestvatt - - - kallt vatten och TROLLTVAL
150 HERTHA ningen skola i huvudsak bestridas av staten.
Det nya förslaget har, såväl som det av 1926, lagt stor vikt pa en förebyggan- de och stödjande hjälpverksamhet.
1 möj- ligaste mån söker det därvid bygga på medverkan fran föreningar och enskil- da.
En statlig auktorisation av det Svenska Skyddsförbundet - en centrali- sation omfattande för närvarande om- kring 30 hjälpföreningar - föreslas.
Personer, som anhallas för lösdriveri, men som befinnas vara i behov av fat- tigvard, alkoholistvard eller dylikt, skola av förhörsrnyndigheten överlämnas till vederbörande styrelse eller nämnd för erhallande av den vård de kunna be- höva.
Arbetsanskaffningen är naturligtvis en synnerligen ömtålig uppgift.
Här manas till den största försiktighet, sa att icke lösdrivare komma att framstå såsom pre- mierade i detta avseende framför de oförvAllat arbetslösa.
Den i 1926 Ars för- slag framlagda planen med hjälparbeten i de allmänna skogarna har i begränsad form och mera sasom en försöksverk- samhet bibehallits.
Kvinnor skulle dock icke kunna hanvisas till dylikt arbete.
Den, som icke följer, föreskrivna vill- kor om sysselsättning, vistelseort m. m., kan bli föremål för förnyat, i regel strän- gare, ingripande, i sista hand intagande å arbetshem.
Interneringstiderna äro därvid väsentligt längre.
Efter utskriv- ning fran dylik anstalt skall stöd och hjälp lämnas den utskrivne, arbete skall anvisas honom o. s. v. Om det prövas nödvändigt, skall han ställas under över- vakning under en tid av upp till två år.
Förslaget erbjuder även en möjlighet till frivilligt ingaende i arbetshem.
Vad beträffar prostitutionsföreteelsen ha de sakkunniga, med beaktande av den ' opposition, vilken kommit 1926 ars för- slag till del, sökt lägga sitt förslag till ingripande däremot efter andra och nya linjer.
De fastslå till en början i sin mo-.
tivering önskvardheten av att den i 27 par.
lex veneris pabjudna undervisnings- och upplysningsverksamheten kommer till stand.
H övrigt är deras principiella ståndpunkt den, att det icke är till fyllest med upplysning i sexuella ting, liksom det icke heller kan vara till fyllest att man arbetar p &amp; att söka undanröja de social2 och ekonomiska missförhi1lai1- den, ur vilka prostitutionen härflyter.
Ett ingripande från samhällets sida gemm lagstiftning är enligt de sakkunniga be- rättigat, ehuruväl detta ingripande moigt deras förslag fått en nagot mera be- gränsad omfattning än enligt föreg2ende ' förslag.
De ha ocksa sökt att i främsta rummet anlagga sociala och socialhygic- niska synpunkter pil saken.
I 1926 års förslag motiverades ingrepp genom lag- stiftning av de skäl att de prostitueradc vanemässigt beredde sig inkomst genom otukt.
Har ar det det sedeslösa %evel:.
net och den fara detta innebar för att individen skall nedsjunka till samhälls- parasit, som utgör grund för ingripan- det.
Den s. k. halvprostitutionen kom- mer, sasom man härav k,an första, att fal- la utanför lagen.
Gentemot individer, man som kvinnor, i åldern 18-21 ar, ut- gör denna nyssnämnda fara ensam tii.1- racklig grund för ett ingripande.
För ingrepp emot personer över denna alder fordras särskilda betingelser.
Dessa be- tingelser gå ut därpå, att det sedeslösa levernet a n t i n g e n har till följd omyn- dig ungdoms förledan till otukt eller at-
HERTHA 15 1 minstone Astadkommer särskild fara dar- eventuella tillkomsten a v en gemensam för e l 1 e r tager ' sig uttryck i offentlig social nämnd i varje kommun.
På sena- provokation till otukt, som stör anstan- re tid har nämligen den meningen allt- .digheten .eller eljest vacker förargelse, mer gjort sig gällande, att man borde e l l e r för narboende eller andra .är söka sig tillbaka till en centralisation av grovt störande.
kommunernas nu på en mängd olika Enligt förslaget skall polismyndigheten nämnder och styrelser uppdelade socia- icke ha nagon befattning med prostitue- la förvaltningar.
Såsom ett önskemal för rade.
1 stallet har föreslagits ett kommu- denna meningsriktning star att man bor- nalt organ, benämnt skyddsnämnden, dei samla in all den sociala.
verksamheten vilket bör stå i intim samverkan med fri- inom en kommun på en socialnämnd, yiE villiga organisationer för social verksam- ken skulle.
få hand om alla frågor om het.
Skyddsn,ämnden a r obligatorisk fattigvard, arbetslöshetsunderstöd, soci- blott i. '
städer med minst 20,000 invånare.
alförsäkring, barnavard och nykterhets- Dess ledamöter utses av stadsfullmakti- vård.
Fragan om denna centralisation ge, som också bestämmer deras antal.
inom kommun~alförvaltningen a r föremal Minst fem ledamöter skola sitta i namn- för utredning.
den, men man påpekar önskvärdheten av Polismyndigheten inom kommunen a r större antal, för att narnnden skall få sa skyldig anmäla till skyddsnamnden sa- sakkunnig sammansättning som möjligt.
dana.
fall av " sedeslöst leverne av sam- Med hänsyn till de socialhygi,eniska syn- hallsskadlig art ", vilka kunna bli före- punkter, enligt vilka nämnden bör bedri- mål för ingripande enligt ' lagen.
Även va sin verkslamhet, skall alltid någon 1a- barnavårdsnämnd, fattigvardsstyrelse, kare vara ledamot av narnnden.
Namn- nykterhets-.
och halsovårdsnamnder h?
dens ledamöter behöver icke utgöras av rättighet och skyldighet att göra dylika blott kvinnor.
Men, då det klientel, som anmalningar.
Sedan skyddsnamnden fått kommer att bli föremal för nämndens mottaga dylik anmälan eller pA annat behandling naturligtvis till största delen satt fått kännedom om hl1 dar ingripan- utgöres av kvinnor, har man föreskrivit de kan anses påkallat, skall fallet under- att minst två kvinnliga ledamöter skola sökas och nödiga upplysningar inham- finnas i nämnden.
Dessutom skola namn- tas.
Vanligen bör vederbömnde person- dens ledamöter vara representanter för ligen.
inställa sig inför narnnden.
Om han barnavård, hälsovård, nykterhetsvård eller hon ej kan förmås till frivillig in- och fattigvard.
Suppleanter skola ujses ställelse, kan polismyndigheten lämna till samma skal som de ordinarie leda- hanLrackning.
Skyddsnamnden har, se- möterna.
De sakkunniga ha emellertid dan att vidtaga åtgärder enligt lagen till hyst stora betänkligheter inför tillska- den anhalhes tillrattaförande.
Man skall pindet genom den föreslagna skydds- förstika förmå honom eller henne att inse narnnden av ännu ett nytt och vidlyftigt vadan av ' fortsatt sedeslöst leverne.
Fin- kommunalt organ.
De ha därför tänkt sig nes anledning därtill skall den anhallna att skyddsnamnd.en blott skulle betraktas förmås söka läkare eller vård å sjukhus sasom ett provisorium i avvaktan på den eller andra anstalter.
Arbetsvilligheten '.
- skall prövas genom arbetsföreläggande och dylikt.
Saknar.
den anhållne lämplig yrkesutbildning skall man försöka bere- da honom eller henne sådan.
Skydds- nämndens ledamöter skola vara ålagda tysthetsplikt och dess skriftliga handlin- gar skola vara hemliga.
Om nu alla skyddsnämndens Atgarder visa sig vara gagnlösa, överlämnas ären- det ' av nämnden till länsstyrelsens pröv- ning.
AngAende förfarandet hos denna myndighet, internering ii allmän arbets- anstalt och om anstaltsväsendet m. m. skall i motsvarande tillämpning gälla vad i lösdriverilagen därom stadgas. '
' Gerda Meverson.
Död 18 juli 1929. var " D et Gerda p i den tiden ", sa börjar Meyerson - en skildricg av det sociala arbetets genombrottsir vid tiden omkring sekclskiftct.
Hon hördc ju själv till pioniärerna inom mAnga områ- den.
Nu ar hon borta.
Ock vi, hennes arbetskamrater från förr och nu, känna bittert tomheten.
Liten och oansenlig gick hon ibland oss, men mättet av hen- nes personlighet var sAdant, att det för alla föli sig naturligt att hon uträttade vad hon gjorde.
Data om henne äro följande: Hon föd- des i Stockholm den 1 februari 1866, tvillingsyster med Agda Meyerson (t 1925).
De badla unga systrarna, som fostrades upp i ett fint och garnmalidags borgerligt hem, kommo blida att helt Si- digt inrikta sitt livsintresse p2 det sociala omradet.
om da blev sjuksköterska och kom som bekant latt inom sjukvårdsarbe- tet intaga en ledande och bemärkt plats.
Utöver de vid årsmötet i Gävle överlam- Gerda däremot fann sin stora uppgift nade, av kretsarna insamlade fondmedlen, i insatser för att förbättra industri- och kr.
54,634: 05, för vilka redogörelse lam- nades i Herthas junihafte, har ytterligare hemarbeterskornas livs- och arbetsvill- kor, i verksamhet f &amp; arbetarskydd, för inkommit: de döva och lomhörda, för Birkagalrden, från Kristianstadkretsen.
.
.
kr.
664: - för Vit2 Bandet och för socialt arbete k,, Linköpingskretsen (kr.
560: - redan till årsmötet över- allmanhet.
Hon stiftade 1898 hemmen 40,- lämnade).
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
kr.
för arbeterskor, vilka alla under förra,, Stockholmskretsen (kr.
året kunde flytta under eget tak.
Hon 22,924: 50 redan till Arsmö- var en bland de första, som ordnsde tet överlämnade).
.
.
.
.
.
kr.
1.278: 75.
- - - - samkvarn och kurser för arbeterskor, hon Kronor 1,982: 75 grundade 191 1 sommarhemmet Talibac- Fondens nuvarande belopp utgör således ken, dar arSeterskor fingo tillbringa sina kr.
56,616: 80. semestrar, hon tog 1903 initiativ till Cen- tralförbundet för Socialt Arbete, vars sek- reterare hon var under de första ären RUTH STJERNSTEDT.
.
.
.
.
.
.
.
.
Stockholm, Norrlandsg.
30.
Tel. 2700 Specialbokhandel för in- och utländsk litteratur i Religion, Filosofi, My~tik, Teosofi, Antroposofi, Frimureri,Ockultism, Sufism, Psykologi, Astrologi, Psykisk Forskning, Modem Uppfostran, New Thought etc.
153 HERTHA.
och vars.
styrelse hon tillhörde till år 1921, hon var medlem av Vita Bandet och under en tid medredaktör av dess tidskrift, hon tillhörde de ledande inom Birkagarden och hon tog initiativ till och grundade Svenska föreningen för dövas val.
Slutligen har hon genom föreläs- ningar och förednag, genom tidningsar- tiklar och genom sina böcker " Kvinnan i industrien ", " Svenska hemarbetsförhål- landen ", m. fl.
i mycket hög grad bidra- git till att väcka intresse för och sprida upplysning om sociiala förhallanden och sociala fragor. '
Att Gerda Meyerson kom att betyda sa mycket för de människor hon ville hjalpa, och för de manga hon samarbetade med, det berodde p3 hennes vasens egenart.
Hon var valgönande osentimental, hon stod med bagge fötterna på jorden, hon tog människorna sadana som de ' voro med alla dess fel och skröpligheter - och därför fick hon grepp om dem.
Men fast hon aldrig talade om det, kände m m att det innersta motivet för hennes hand- lande var en djup och verklig medkänsla för dem, som tryckta av missförhAllian- den och ogynnsamma omständigheter levde på skuggsidan av livet.
Denna medkänsla var sa stark, att den bar upp hela hennes vasen, den kom henne att utveckla en initiativkraft, en viljestyrka och en seghet, nar det gaillde att genom- föra vad hon satt sig före, som var mark- lig, i synnerhet sedd mot bakgrund av hennes mycket stora personliga blyghet och anspråkslöshet.
Det mest utmarkan- de draget hos henne var att hon hand- lade - sedan talade hon möjligen, nar saken var klar och arbetet gjort!
Jag minns, nar jag på hösten 1899 träffade henne för första gangen.
Hon hade ringt upp mig, och bett mig hjalpa till med nagra kurser för unga arbeter- skor, Det sammantraffiandet utlöste hos mig en respekt och aktning för hennes och hennes gärning, som under de gångna tretttio årens vänskap och samarbete endast blivit djupare och större.
Och jag har sett henne inför manga och svara arbetsuppgifter.
Vad jag alldeles särskilt mins a r hennes under- sökningar av arbeterskors levnads- och.
bostadsförhållanden.
Det var pA den ti- den en arbeterska avlönades med 4-6 kr.
pr vecka och hennes " hem " bestod i att hon ' " bodde inne " i ett överbefolkat kök.
Det blev för Gerda Meyerson en självklar sak att genast ' söka ordna billi- ga och trevliga bostadsmöjligheter för arbeterskor.
Så kommo hemmen för ar- beterskor till.
Sedan for hon utomlands, studerade arbetarskydd och gick ivrigt in - för behovet av kvinnlig yrkesin~sek- tion.
Nästa sto.ra fraga var hemarbeter- skornas, förhallianden.
Det var Gerda Meyamon, som tog initiativ till och ord- nade den stora hemarbetsutställningen 1907, som blev en förödmjukande erfa- renhet av hur de sämst ställda, de mest vanlottade arbeterskorna hade det.
Och därpa tog hon upp fragan om arbetarse- mester, om nödvändigheten.
av utbild- ning för det sociala arbetet, o. s. v. Här kan icke raknas upp, vad allt hon verkat, vad allt hon betytt.
Men icke minst har hon verkat genom att lära oss, som da Nysilvrets k v a l i t e t smarke Tillverkare: Ingenbgen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
' Vårt fabrikat hos varje guldsmed.
154 HERTHA P - vor0 unga, att vad socialt arbete fnam- för allt kräver, det är kunskap, veder- häftighet, klokhet och takt.
Svenska föreningen för dövas väl blev hennes sista stora intresse.
Hennes egen med Aren tilltagande dövhet hade bittert lärt henne vilEa sviirigheter och lidan- den, som livet bjuder de döva, och hon besjälades av iver att underlätta för aem och bistå dem.
Och hon lyckades häri.
Från de mest auktoritativa håll vitsordas hennes insats pA detta omrAde och där lämnar hon kanhända det största tom- rummet efter sig.
Gerda Meyerson var en god männi- ska.
Minnet av henes personlighet och hennes livsgärning skall leva.
KARIN FJALLBACK HOLMGREN.
' ' Tunga äro de vägar människorna vandra " ".
oberoende av antikt grekiska A lldeles föreställningar om ödestragik, ger er- En tragik av sistnämnda slag (ej kom flikten Brlighet-oärlighet) iakttar Iäsa- farenheten av eget och andras liv icke ren av Elsa Eschelssons av Karulina \ Vi- sällan anledning till iakttagelser, som åt- derström utgivna biografi.
Elsa Eschels- minstone erbjuda beröringspunkter med son var aristokrat till läggning, f6rhäl- den antika tragedien.
Ater och åter hän- landen och personligt uppträdande.
D3 der det, att det uppstar en slaende iro- hon ägnade sig At juridiska studier, var nisk kontrast mellan avsikt och resultat, det ett uttryck för personlig hag, men mellan avsiktlig inriktning och icke av- hon följde denna håg endast därfar att sedd handling eller erfarenhet.
En män- tidsvågen ställde denna möjlighet inom niska, som till läggning och karaktärs- räckhäll för henne, icke emedan hon däri utveckling t. ex .. är genomgiiende ärlig, sAg något samband med nägot, som hoa kan genom niigon livets komplikation, ville fur sitt kön eller för andra marni- som hon ej förmatt bemästra, komma i en skors val över huvud.
Denna iakttage !- sa skev ställning, att den drar med sig se ar varken ett kiander eller ett försök biide halvsanna och osanna ord och att leta upp någon " tragisk skuld ".
Des; handlingar.
Ett område av livet, en in- ar helt enkelt i viss män en psykologisk tressesvär, som hon hållit borta friin sig9 förklaring till hennes ringa motstbnds- kan göra sin betydelse gällande pli ett kraft, d9b ihållande motgang bröt in över sätt, som nästan liknar en hämnd.
Det henne.
Hade hon icke varit den privilc- bortvisade tar igen sin rätt, om icke in- gierade, hade kon varit mera hardad.
om människan själv, s3 åtminstone i Hade hon icke en smula övermodigt vi- hennes öde, i andras behandling av sat i f r h sig allt intresse för " kvinnosak " henne.
- intresse behiiver ju ej taga sig uttryck.
i yttre verksamhet därför - s2 hade E l s a E s c h e l s s o n, en minnesskrift hon förut vänjt sig vid det faktiska för- utgiven av Akademiskt Bildade Kvinnors Förening vid dess 25-årsjubileum 1929. hållande, att hon som kvinna riskerade att bli utvisad, utstött av den tradltionel- A.-B.
Nordiska Bokhandeln.
-. -- Bestallnlngar och reparationer utföras förstklassigt på bestämd tid.
S. Tel. Sö.
35670 G, Beckman, Tjärhovsgatan 12.
Skomakeriaffar STOCKHOLM.
Tel. So.
35670
155 HERTHA.
la uppfattning, som hon ej fragade efter, sa länge det ej gällde henne själv.
Bit- terheten hade val ej blivit mindre, men dock nagot annorlunda färgad än den blev, och hon hade uppehållits av tron pa en större sak an sin egen befordrings- fråga.
Under sina senare å r ändrade Elsa Eschelsson, sAsorn det framgAr av biografie.n, val taktik i avseende p &amp; den föraktade " kvinnosaken ".
Men det står ialltför tydligt för läsaren av biografien, att det blott var taktiken, som blev en annan.
Den användes f. ö. under ett åter- tag, ej under framryckning.
Man skall vara invigd i det intrigspel, den med Borgiernas giftmord tävlCmde förmagan att komma At misshagliga per- soner, som utmarker det akademiska be- fordningsvasendet; för att förstå, hur EI- sa iEschelsson kunde kanna det under striderna inom fakulteten.
För henne blev den ekonomiskt oberoende ställnin- gen i detta läge den orsak till isolering, som för mangen man under eljest liknan- de omständigheter fattigdomen.
Det finns människor, som med logisk läggning förena en fond av humor.
Av allt att döma var Elsa Eschelsson ej en av dem.
Hon var logiker.
Humorist var hon ej.
Det var att sakna ett försvars- medel mot livets vedervärdigheter, Sjal- Lia den koncentration p &amp; vetenskapen, som förde fram hennes vetenskapliga arbete till de mal hon verkligen u p p a d - de, gjorde luften tunnare omkring henne, föi.
tunn för den vardagstrevnad i tillva- ron, som synes och oftast ar sa prosaisk, men som ä r svarumbärlig för livsmodet.
Om hennes, livs- .och varldsåskAdning an- tyder biografien intet.
Säkert ar, att den var mera negativ än positiv; Hon lade sin intensitet i sin; etenskap.
Ide- ligeli utsatt för förödmjukelser just i den- na sitt vasens brännpunkt, miste hon vad hon ägde av livsvilja.
FCir ett objektivt bedömande av vad hon som lärare i juridiska faktuteten ha- de att genomga: om och hur hon behand- lades orättvist, fordrades att vara jurist och därtill aga kännedom biide om fa- kultetsförhandlingar och bakomliggam de f8rhållanden. '
O ~ a n s t a e ~ d rader e hal- la sig strängt till hennes egen psykologi.
HILMA BORELIUS.
No tisspalten.
Nordiska kvinnosaksföreningars samor- ga.nisations möte i Oslo 27-29 sept.
.
Den 27-29 september samlas i Oslo Norcliska kvinnosaksföreningars samor- ganisation - till vilken F.-B.-F. och an- nu tre andra svenska föreningar äro an- slutna - till sitt fjärde nordiska möte.
Kongressen öppnas den 27:e kl. 10 f. m., d &amp; mötet konstituerar sig och val av funktionärer förrättas.
Hälsningstalet halles av den norska kommittens ordfö- rande fröEen Fredrikke Mörk.
Programmet upptages till större delen av föredrag och diskusioner rörande kvinnoarbetets ställning.
Fröken Inge: borg Walin, Sverge, inleder diskussion om " Reaktionen mot kvinnoarbetet "; " Skyddslagstiftningens inverkan på kvin- nors förvärvsarbete och ekonomi " fram- lägges till diskussion av en finska; " Oli- ka lönesystem " och, eventuellt, " Gift kvinnas förvarvsfrihet ", äro ytterligare frAgor som stå pa programmet.
Vidare haller dr Dagny Bang, Norge, ett före- drag om " Rashygien ".
Kongressdagens första eftermiddag mmmmmmmmmmmmmia~~hmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm~~mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm Lipto-m Té L I P T O N ar och förblir det.
bästa.
ar fbrnamsta varldens stbrsta TBflrma.
och
156 ' HERTHA upptar en mottagning p3 Norsk Kvinde- saksforenings Fagskole, Nordstrand, och pA lördagen ges sup6 pA Kvinnoklubbens Hotel.
Söndag förmiddag arrangems en bilutfard eller en ångbatstur i Oslo om- givningar.
Rumsbeställningar omhändertagas av fröken Dagmar Mörk, B e h r e n s g a- t e 5, O s l o.
Dlagarna före det Nordiska mötet hål- ler N o r s k e K v i n d e r s N a s j o - n a l r A d sitt landsmöte, 22-26 septem- ber, vilket samtidig^ är ett högtidlighål- lande av föreningem tjugofemåriga till- varo.
Delegerade vid det Nordiska mötet kunna deltaga i Nationalradets.
Akademiskt i Gen&amp;ve.
Akademiskt bildade kvinnors 5:e in- ternationella kongress hölls i Geneve d.
7-14 augusti; som svenska delegerade deltogo fil.
dr. Eva Ramstedt och fil.
mag. Astrid Sturzen-Becker.
Programmet behandlade dels federationens tioårsmin- ne och gångna verksamhet med bl.
a. föredrag av dess egna resestipendiater och rapporter fran olika kommittéers ar- bete, dels var det ock anknutet till strä- vanden inom kongressvärdarnas land: de schweiziska akademikernas arbetsomra- den samt internationella centra i ' Geneve.
Särskilt uppmärksammades rapporterna frAn de sedan förra kongressen nytill- komna landen: Jugoslavien, Lettland, Litauen och Island.
Anslutningen var synnerligen livlig med över 500 delta- gare, representerande mer an 30 natio- ner, och tillfälle till direkt personlig kon- takt gavs vid utfärder och gruppniöfen.
Federationens president under sista tre- arsperioden, professor Ellen Gleditsch frAn .Oslo, efterträddes av professor Cvi- lis, London.
T w I L F I T I - Nvbro~.
11 - Tel. 75854 Stockholm - - -- -- - - -.
-- -- -- - - - -.
p.
Dame Millicent död.
av ittiotvil ar, som rundar sig E tt frhn liv ungdomens tipplevelse att bak- om damernas gallerförsedda laktarc i engelska underhuset höra John Stuart Mill 1867 tala för en representationsför ändring, som giive kvinnorna rösträtt, samt det egna tilltaget vid samma tid att, begabbad och löjliggjord, uppträda som talare p &amp; ett möte i London för kvinnlig rösträtt - i sällskap med John Stuart ~.
i l l, Charles Kingsley och ännri niigra andra av tidens bemärkta social- reformztorer - och till att Ar 1928 p i en hedersplats i överhuset, som " Damc of the Order of The British Empire " nar-.
vara vid det slutliga oinskrankta erkan- nandet a v de engelska kvinnornas politi- ska medborgarskap - sedan dessa da redan i tio Ar ägt det i en något begran- sad utsträckning: - ar en sällsynt lev- nadens tillskyndelse.
Millicent Garrett Fawcetts liv ar ock- så ett mer än halvsekellAngt arbete för en reform vilken saval hennes rattfas- dighetskänsla som hennes sunda prak- tiska förnuft bjöd henne att satta a h krafter in p &amp; att fil genomförd.
Sa helt och intensivt agnade hon sig darät kitt hon för fem år sedan med ratta kunde avsluta boken om sig själv, W h a t I r e m e m b e r, som kon kallade den, med orden: " Femtio lyckliga år av mina sjuttiosju i arbete för röstratten:) ch nagra lyckliga minader för att skriv:: d2rom.P9 Det skul !e föra för lingt att här re- kapitulera förloppet a~ de engelska kvinnorr.as langa kamp för sina politiska rättigheter, ehuru detta aven skiille bli .StocTsholms största specialagar i KORSETI ' ER, CORSEI,ETTER, UNDER- KLADER, STRUMPOR OCH HANDSKAR.
I.
157 HERTHA historien om Mrs FawceUs stora livsin-.
för nya, rättvisare.
Själv fann .hon sig sats och langa ledarskap.
Det får har .hedrad, ink!
endast av kvinnorna utan racka att konstatera att de .ovan,, citerade ocksa av det mannens samhälle som tidi- orden pA det ypperligaste sätt kiiakteri- gare hånat och misskänt hennes strävan- serar hennes speciella inställning till ar- den.
Hon blev D a m e M i l l i c e n t, en betet.
i on kände sig lycklig 3 själva av de första som erhöll den efter kriget striden för den sak hon visste var en upprattade riddarvärdighet för kvinnor.
rattfardighetssak, och hennes glada mod Hor; kallades till juris hedersdoktor av och orubbliga tillförsikt blev ett ovarder- S:t Andrew ' s och av Birminghams uni- ligt tillskott av ' stärkande kraft för hen- versitet.
.nes medarbetare.
På $rund av denna Och till sist, attiotvaårig, några vec- sitt vasens laggning blev hon på ett all- kor före sin död, hade hon glädjen att deles enastående satt bäraren av den vid en stor galamiddag, given av den segslitna kampen.
förening som tagit arvet efter den gamlh Fran 1867 var hon i stort taget leda- röstrattssamm~anslutningen, sitta .vid si- ren av röstrattsagitationen i England, dan av Englands första kvinnliga kabi- och sedlan hon lyckats sammanföra fler- nettsledamot, Margaret Bondfield, och talet av individuellt arbetande förenin- deltaga i hyllandet av henne och de fjor- gar i en " National Union of Women ' s ton nyvalda kvinnliga medlemmarna ay Suffrage Societies " blev hon dennas ord- parlamentet.
förande.
Det var först nar denna- orga- Men hyllningen ' gick också fram till nisation i segerns stund 1918 da röst- hennes själv!
Jublande och tacksamt haI- rätten äntligen gavs de engelska kvin- sade henne de närvarande nar hon pA norna - om-an, som nämnt, med en den presiderande ordförandens, Mrs Cor- viss inskränkning -, ombildades till en bett Ashby, bön reste sig från sin he- efter allmännare linjer arbetiande kvin- dersplats vid banketten och blev staende nosaksförening, som hon lämnade sin nagon minut sa att alla skulle kunna f &amp; post i det aktiva arbetet.
se henne, den vördade och alskade leda- Hon hann med att f A s e mycket av den ren-veteranen.
socialla jämlikhet, som hon drömt ' om Tre dagar senare maste hon inta san- och kampat för, realiserat.
Högskolor gen pA grund av förkylning.
Den gick och universitet hade öppnat sig för kvin- över i dubbelsidig lunginflammation.
norna - och hon hade haft stoltheten att Dame Millicent hade för sista gangen se sin egen dotter, mlatematiker och stu- varit med ibland de yngre, som skördar dent vid Newnham College, komma fruklerna av hennes kamps och mödois " above the senior ' wranglern.
Som läka -- langa Ar.
re hade hennes syster gatt pionjärens ELL,EN .KLEMAN.
vag.
Föraldrade lagar !.
hade brutits ned I I.
&gt; Nar Ni går til!
po.sten, Samma sparbanksbok gälier över hela landet.
går Ni hven till Postsparbanken, 1a.dets nt6rsta o. siikrastc sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 4 OJo '
158 HERTHA - Jubileumsmöte i Berlin.
juni mötte kvinnor från al- D ?n la 17-22 världsdelar och av alla raser till Internationella rösträttsalliansens kon- gress i Berlin.
Det var ett jubileums- möte, samlat i den stad, där alliansen för tjugofem år sedan tillkom, och i ju- bileets tecken öppnades kongressen un- der statliga former.
Ramen kring tilldragelsen bildade Staatliche Festsäle i Kro11 inom Tiergar- ten.
.
Det är en ellipsformad, kolonn- prydd sal, vacker och av mindre vanliga dimensioner.
När mötesdeltagarna för- sta gangen samlades, vor0 alla dess fyra tusen platser upptagna och kanske någ- ra därtill.
Det verkade överfullt.
Utom delegerades och särskilt inbjudnas antal var det den enorma tillslutningen frAn Tyskland, i allmänhet och Berlin i syn- nerhet som bildade denna väldiga Ahö- rarskara.
Man kunde inte misstaga sig pA intensiteten av det intresse, som pA ort och ställe koncentrerade sig kring denna första stora internationella kon- gress i Berlin efter kriget.
Icke.
minst manifesterade sig intresset hos de stora skaror av ungdom, som genom särskild kallelse up ' pmlanats ansluta sig.
Denna inbjudan till ungdomen var ett lyckligt grepp, en Atgärd för framtiden, vartill initiativtagarna äro att lyckönska.
Talens rad vid öppningshögtidlighe- ten börjades av alliansens ordförande, Mrs Corbett Ashby, som fick ett entu- siastiskt mottagande av auditoriet.
Där- efter bringade riksminister Severing det officiella Tysklands välkomsthälsning i ett uppmärksammat anförande med starkt aktuell prägel.
A de tyska kvin- nornas vagnar talade den sympatiska fru von Velsen.
Ett synnerligen effektfullt inslag ut- gjorde överlämnandet till alliansen från en amerikansk organisation av samtliga anslutna länders flaggor.
De färgglada symbolerna för den världsomfattande rö- relse alliansen företräder inburos i en statlig procession av unga flickor, vars ljust gula klänningar bildade den bästa bakgrund tiil alla nationers färger.
Erinringen om gjorda insatser och de gangna tjugofem Arens historia fingo sin tillbörliga tribut.
Fröken Annie Furu- hjelm, Finland, talade om kvinnoröstrat- tens landvinningar under de tillryggalag- da Aren och bland övriga Aterblickar skildrades utvecklingsgången av kvin- nans stäilning i ekonomiskt hänseende av vår landsmaninna hovrattsnotarien Elisabeth Nilsson.
I fortsättningen följde för kongressen fem arbetsdagar, huvudsakligen upptag- na av att diskutera och antaga resoiu- tioner, berörande de olika grupper av samhällsspörsm3l, som äro föremäl för alliansens verksamhet.
Det första utta- lande, som gjordes, sammanfattar denna verksamhets allmänna riktlinjer.
Däri talas om kvinnorösträttens genomföran-.
de i alla länder, om kvinnornas uppgift att verka för fred och mellanfolklig för- stäelse, om likställdhet mellan män och kvinnor 4 ekonomiskt hänseende, inför lagen och beträffande samhällsmoralcn.
Idel synpunkter alltså, som hävdats ti- digare, men lika fullt ha sin givna plats Den omtóinksamma husrno- der= viinder sig a I l t i d till Lunda Tvättinrättning Garanteras ett förstkla&amp;t arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
- - - -
6, HERTHA vid varje kongress i detta allmänna utta- lande, som på franska betecknande nam- nes " r~solution omnibus ".
så övergick man till att mera i detalj behandla varje fack för sig.
Til.1 varje ämnesgrupp hörande resolutionsförslag.
prepareras av alliansens internationellt sammansatta kommittéer, in,nan de fram- läggas för kongressen.
Har följer en ax: plockning ur de vid Berlinkongressen an- tagna resolutionerna,.
Till främjande av s a m h a l l s m o r a- l e n uppmanades till alliansen anslutna föreningar att i länder, dar ingangna äk- tenskap ej registeras hos civil myndig- het, verka för tillkomsten av sådan re- gistrering, da handeln med unga kvin- nor därigenom kunde motverkas.
Vidare gjordes ett skarpt uttalande mot ett för- slag av en.
tillfällig kommitté hos inter- nationella arbetsbyrån att, till skydd för sjöman, stalla kvinnor, som i hamnar hangåve sig $t uteliv, under medicinsk kontroll.
Förslaget innebär ingenting mindre än en atergang till reglemente- ring av prostitutionsföreteelsen.
Och man vill gärna hoppas att nar den maritima arbetskonferensen sammanträder i Gene- ve, den skall visa större förstaelse för kongressens synpunkter an för den till- fälliga kommitténs.
Fragan om g i f t k v i n n a s n a - t i o n a l i t e t hiar sedan många år till- baka varit föremal för alliansens intres- se under hävdande av principen att gift kvinna bör ha samma ratt som en man att behalla och förvärva medborgarskap.
Nu var uppmärksamheten särskilt inrik- tad på den regeringskonferens för lagars kodifiering, som N. F. sammankallat till 159 mars 1930 och dar fragan om gift kvin- nas nationalitet skall behandlas.
K.on- gressen uttalade sig för att sammanträ, dena vid denna konferens skola hållas offentligt, att kvinnor böra utses.
bland regeringsombuden och att, N.
.F.
bereder plats för en alliansens representant som konsultativ medlem av konferensen.
Vi- dare besiöts att alliansens kommitté.för gift kvinnas nationalitet skall: samlas .pli samma plats och tid som konferensen.
Res.olutionsförslagen från komrnitten för l i k a a r b e t s v i l l k o r framla: des av fröken Ingeborg Walin,.som lett korrimitténs förhandlingar.
Med godkan- niande av dessa förslag uttalade kongres: sen.
att principen lika lön för lika arbete.
bör upptagas på programmet för en in- ternationell arbetskonferens och uppma- nade tillika anslutna föreningar att var- na om gift kvinnas arbetsrätt.
Dessutom beslöts att i samband med ' alliansens nästa kongress anordna en särskild stu- diekonferens betraffande särlagstiftning för.
kvinnliga industriarbetare.
Behovet av en sadan konferens hade gjort sig gällande pa grund av stora menings- skiljaktigheter inom alliansens egna led betraffande speciell skyddslagstiftning.
I detta sammanhang bör inskjutas att sam tidigt med kvinnoröstrattskongressen hölls i Berlin en konferens för kvinnoar- betets frihet och en ny ' internationell or- ganisation bildades under namn av O p e n D o o r C o u n c i l.
En annan gång blir det måhända tillfalle att åter- komma till denna nya sammanslutning och dess syftemal.
Under .fortsatta förhandlingar rekom- meriderade alliansens kongress At de an- 0 T T 0 M A N E R %bBdd.Zz V a l gjorda billiga.
Ottomankuddar 4:-, Pölar 3: -, Baddchaslonger 38: -, Baddfåtöljer 60: -, Madrasser 7: -, Duschateller 36:-, Furumöbler, LinneskAp 35:-, 8alstolar, ek 16: -, Bord 60:-, stoppma- teriel m. m. Bestalhingar.
Reparationer.
Begär katalog.
Danielsson, Metaregatan 6.
Stockholm.
Tel. Söder 166,
slutna föreningarna att till studium upp- undertecknad talade för sammanslag- taga l ö n e s y s t e m m e d f a m i l j e - ning.
Anförandena p5 andra ' sidan vo- t i l l ä g g. Sadiana system kunna tjäna ro emellertid flera och s i knäcktes be- både som ett medel att utjämna under- klagligtvis diskussionen av, innan alla hallsbördor och därjämte bereda vägen anmälda talare fätt ordet.
Votering togs för lika lönevillkor för män och kvinnor.
da tiden icke ansågs medgiva annat.
Frågor berörande f r e d s a r b e t e Den förtidiga voteringen torde visserli- och N.
F:s verksamhet för m e l l a n - gen icke ha paverkat utgangen, men den f o l k l i g f ö r s t a e l s e ägnade kon- hindrade framläggandet av en del syn- gressen en alldeles särskild uppmärk- punkter i fragan.
Om r ö s t r ä t t s a r b e t e t s plan- samhet.
Att den därvid hade allmänna opinionen bland det tyska folket med sig läggning i de länder, där kvinnorna ännu framgick vid uiprepade tillfällen klart ej fatt medborgarrätt, talades dct förvi- och oförbehAllsamt.
Kongressen fattade nande nog ej alls under kongressför- ett flertal resolutioner i dessa fragor, ut- handlingarna.
Nästa gäng alliansen inö- mynnande i en uppfordran till nationer- ter skaii det emelleriici bli arinorlunda, ty na samt till nationella och internationella det beslöts att d &amp; reservera tillräcklig tid organisationer, intresserade för fredens för att de för kvinnorösträtten annu och rättvisans sak, att genom sina.res- kämpande föreningarna skola f &amp; tillfaIle pektiva regeringar och genom N. F. h a - att sins emellan utbyta erfarenheter bc- gabringa ett snart uppnaende av det tre- träffande arbetsmetoder.
fddiga malet: fredlig lösning av interna- Det var nog en tämligen utbredd upp- tionella konflikter, allmän avväpning och fattning bland kongressdelegerade att slut p3 kriget.
det i längden blev en nigot torr andlig Kongressen behandlade även en orga- spis att, såsom nia skedde, dag efter dag nisationsangelägenhet av stor betydelse, diskutGa och votera resolutioner och nämligen fragan om o r d n a t s a m a r- knappast niigot annat.
Men med de nöd- b e t e med systerföreningen I n t e r n a- vändiga tolkningarna till olika sprak t i o n a l C o u n c i l of W o m e n.
Det medgav tiden alldeles icke att nigot beslöts att fran alliansen skall utses ett blev sagt, som ej direkt rörde resolu- antal representanter att med lika manga tionsförslagens formulering.
Där fanns ombud fran I.
C. W. undersöka möjlig- dock talare, man märkte det tydligt, som heten och formerna för ett samarbete.
gärna velat öka ut sina anföranden mcd Emellertid fanns det bland alliansens an- ett litet meddelande om sarnhallsarcete slutna föreningar de som velat gå längre och förhilllanden i deras egna land och och redan nu sondera marken för en sam- ahörarna hade för visso varit tacksam- manslagning mellan dessa bada organi- ma för dessa inblickar i andra nationers sationer, som till största delen ha ge-., liv.
Nu maste emellertid sidana tillfäl- mensamt program.
Fru von Furth, Os- len ga obegagnade förbi.
terrike, väckte motion härom.
Hon fick Efter dylika erfarenheter ar det en stöd i ett utomordentligt inlägg av dr verklig tillfredsställelse, att redaktiiren Gertrude Bäumer, Tyskland, och även av J u s, .alliansens manadsblad, gör en
reflexion i liknande riktning och bekla- gar bristen, p&amp;.
tid för,, ingaende debatter.
J u s, ingar aven på frågan hur denna olägenhet skall avhjälpas och nämner bland föreslagna botemedel att kongress- arbetet till en viss grad uppdelas pa sektiqner.
Kanske vore detta en utväg.
På kongressens sisfri dag tillkännagavs resultatet av det företagna styrelsevalet.
Ordföranden Mrs Corbett Ashby, vars sympatiska framtradande under kongres- sen torde ytterligare h~a befäst hennes stallning inom alliansen, blev enhälligt återvald.
Beträffande valutgangen i öv- rigt nämnas har endast skandinaverna.
Fröken Ingeborg Walin, som sedan tre ar tillbaka tillhört styrelsen, återvaldes och från Danmark nyvaldes advokaten Ingeborg Hansen.
I samband med kongressen höllos en del utomordentligt lyckade offentliga möten.
Det första agnades den k v i n n- l i a p o l i s e n s a r b e t e. Tillström- ningen var sådan att i stallet för e t t möte blev det t r e.
Publiken placerades var man kunde.
Fn del av den svenska delegationen hamnade i en gemytlig res- taurangtradgard.
Om sittplatsen p5 den allra yttersta kanten av ett bord var nå- got prekär, hade vi desto friskare luft och alla talarna kommo ned och upprepade sina anföranden.
Kommendant Allen, England, i sin manligt betonade uniform, välbekant från tidigare kongresser, do- kumenterade sig som en fyndig och un- derhallande talare.
Statssekreteraren, dr Abegg, preussisk ämbetsman, klarlade behovet av kvinnliga poliser i Tyskland och gav dem de basta vitsord.
Det grundligaste och mest intresseväckande föredraget hölls av den kvinnliga krimi- g 3 nakommissarien i Berlin, fröken Freu- denïhal, som redogjorde för hur den ty- ska kvinnliga.
polisen ar organiserad och hur den verkar.
Tack vare fröken F:s tillniötesgående äro vi nu i besittning av detta föredrag i avskrift.
Ert annat möte agnades å t k v i n n o- r ö s t r ä t t e n s r e s u l t a t.
.
Talarna tillhörde i allmänhet de röstberättigade kvinnornas led och de flesta vor0 parla- mentsledamöter.
Som ordförande för kvällen fungerade senatorn fru Plaminko- va,: Prag.
.Det livfulla mötet fick ett sar- skilt behag genom att det hölls i tyska.
riksdagens plenisal, dar publiken, sittan- de eller stiiende, fyllde varje tankbar.
plats.
Det största av de offentliga mötena - ag- nades f r ed e n och var förlagt till Staatliche Festsale i Kroll.
Manliga och: kvinnliga talare framträdde med statliga anföranden.
Herr Wirth representerade tyska utrikesdepartementet, Dame Rachel, Crowdy N.
F:s sekretariat.
Vidare talade greve Bernstorff och den holländska kvinnliga juristen dr Bakker van Bosse; Bland.
de sista i naden kom med ett.
un- derbart vältaligt anförande Indiens poli- tiska skaldinna Sarojini Naidu.
Det aterstar ännu att med nagra ord beröra f e s t e r na i samband med kon- gressen.
De vor0 bade många och vack.
ra.
: Redan kvällen innan förhandlingar- na började samlade alliansens styrelse de delegerade till en mottagning ' pii Hotell Kaiserhof.
Under aftonens lopp framför- des en hyllning till röstrattsiarbetets nar- varande pionjärer, bland dem dr Gulli Petrini.
De frånvarandes eller bortgang- nas namn bragtes till erinnan.
Där nämndes Anna Wicksell.
,
162 HERTHA Fran tysk sida utvecklades en storar- tad gästfrihet, icke minst fran officiellt håll.
Shden Berlin hade, anordnat en charmant lunch i radhuset, preussiska re- geringen inbjöd till Staatsoper Unter den Linden, dar kongressen undfägnades med en fest- och idealförestallning av Figa- ros bröllop.
Riksministrarna för utrikes- och inrikes ärenden höllo en stor mot- tagning A- Zoologiska Trädgardens ter- rass.
De privata inbjudningarna vor0 tal- rika.
Svenskorna hade därjämte glädjen att vara det svenska ministerparets gas- ter i legationshuset vid Tiergarten.
Nu ar Berlinmötet ett minne blott men ett intressant sadant.
Det gav i stort sett god behallning och framkalla- de djup och bestaende tacksamhet mot de tyska värdinnorna, som på ett över- lägset satt sörjt för alla anordningar i samband med kongressen.
Om svenska kvinnor, som äro verk- samma inom föreningar, i allmänhet visste hur stor nytta - direkt eller indi- rekt - man har av internationella mö- ten a v e n för arbetet har hemma, skulle de väl knappast försumma ett en- da kongresstillfalle, dar de kunde kom- ma med.
AXIANNE THORSTENSON.
Sterili seringsförsla Kortfattat referat av ' V i k t o r W i g e r t. i anken: att genom steriliseringsAtgar- rande socialministern, borgmästare ja- der förhindra födelsen a v sadana kob Pettersson, fyra sakkunniga (hov- personer, sam på grund av ärftliga an- rättsrådet Gustaf Lindstedt och Lunda- lag äro predestinerade till sjukdomar, professorerna Essen-Möller, Sjövali och vilka redan .. under barnaåren eller un- Wigert).
Sakkunniges betänkande a- der livets verksamma skeden göra dem gavs den % maj 1929. oförmögna att taga vård om sig själva, Då innebörden i cn steriliseringsitgärd har som bekant livligt diskuterats under ofta missförstzls och förväxlas med kast- de senaste aren.
På grund av de psyki- ration, torde det vara skal i att först klaa- ska sjukdomarnas stora utbredning och lagga ingreppets betydclse.
Vid sterili- sociala betydelse samt på grund av de- sering a r det i c k e sisom vid kastïa- ras ofta iakttagna ärftlighet ha dessa tionen M g a om avlZgsnande av köns- sjukdomar härvid i första hand tilldragit körtlari~a (tcstik !arilri, risp.
aggstockar- sig uppmarksamheten.
Ar 1922 anhöll m), et!
ingrepp som icke blott gör vc- riksdagen hos Kungl.
Maj:t om utred- derbörande ofruktsam, utan ocksa med- ning under vilka förutsättningar och i för mycket vittgiende följder för hans vilken ordning sterilisering av sinnes- eller hennes fysiska liv.
F ~ l j d e r som 3 sjuka, sinnesslöa och fallandesjuka måtte stort sett kunna sammanfattas iinder ut- kunna företagas.
Den 30 december 1927 trycket ett förtidigt.
Aldrande, vi1 ket kan tillkallades för detta andaamål .av dava- gå så lingt att saval kroppslig som and- T.
--- - övertriiffas icke av något annat medel vid rengöring och polering av möbler.
' HERTHA, lig invaliditet inträffar.
Steriliseringen ar ett oskyldigare.
ingrepp, som icke berör könskörtlarna, men som avlägsnar en bit av dessa organs utförsgångar, varige- nom könscellerna hindrlas från att Iarnna de körtlar där de.alstras.
~å så ä r fallit .kan nagon befruktning ej komma till stand.
Könsfunktionerna i övrigt - lik- giltigt om de äro naturliga eller abnor- ma .- lämnas helt och hallet oberörda.
Det är.
detta ingrepp, som föreslagits att komma till användning på personer, vil- kas barn p &amp; grund av ärftliga anlag kun- na antagas bliva behäftade med ifraga- varande sjukdomstillstand.
Redan nu finnas i Sverige lagföreskrif- ter avseende att förebygga födelsen av sådana barn, nämligen aktenskapsförbu- det för personer, vilka lida av sinnessjuk- dom, sinnesslöhet eller av fallandesjuka, som härrör av Övervägande inre orsaker. "
Detfia förbud a r emellertid av flera skal föga effektivt för det avsedda syftets er- naende.
Aktenskapsmyndigheterna sak- na mycket ofta kännedom on1 äkten- skapshindrets förefintlighet.
Förbudet hindrar icke den som tillfrisknat från en ärftligt betingad sjukdom att gifta sig (trots att hans egenskap att kunna över- föra sjukdomen till sina barn givetvis icke rubbas av detta tillfrisknande).
Förbudet är utan verkan beträffande så- dana sjuka, vilkas sjukdom yppar sig först efter äktenskapets ingaende.
Och vidare ä r det att märka, att de ärftliga * .Med s i n n e s s j u k d o m menas en siidan psykisk sjukdom, som drabbar en för- ut i psykiskt avseende normalt utvecklad individ; s i n n e s s l ö h e t innebar en bristande andlig utveckling (idioti, imbe- cillitet). '
163 psykiska sjukdomarna ofta överföras till nästa generation genom personer, som själva.
icke förete sjukdomen och söm därför icke drabbas av äktenskapsför- budet.
Och slutligen födes ett ständigt växaride procenttal barn utom äkten- skap.
De Sinnesslöas ofta påtalade barnalstring torde i regel ske utom äk: tenskap.
.Det icke önskade barnafödandet kan ocksii tankas förebyggas genom ökad anstaltsvård av ifragakommande perso- ner.
Det kan ej vara nagot tvivel under- kastat att en effekt i denna riktning a r att vänta av den ökade platstillgång pa olika vardanstalter för psykiskt sjuka, som torde komma att vinnas under det närmaste Artiondet.
Men internering kan icke anses rättsligen berättigad enbart för a.tt förebygga en icke önskvärd bar- nafödsel; den skulle ju t. o. m. behöva utvidgas till vissa friska bärare av sjuk- liga arvsanlag.
En ökad anstaltsvard skulle f. ö. motverka den beaktansvärda strävan efter friare vårdformer för psy- kiskt sjuka och kunna bliva ekonomiskt särdeles betungande.
Urider sadana förhållanden ar det klart att tanken letts till att genom sterilise- ringsåtgärder erna det avsedda syftet.
Sadana Atgärder ha ocksa i enskilda fall praktiserats av en del svenska läkare, men den juridiska utredningen i saltkun- nigbetänkandet utvisar att dylika in- grejlp Atminstone i allmänhet äro för- bjudna i svensk lag.
Skola de användas måste de således medgivas i särskilda lagbestämmelser.
Mot steriliseringen kunna dock in- vändingar göras.
Salunda har gjorts gällande att ingrepp av denna.
art, skulle och andra fysikaliska behandlingsmeto dera UPPS VENSKA G YMNASTI %A ~NSTITUTET, Scheelegatan 2, K.
79 89.
Kurs i massage, sjukgymnastik Bosoekt begäran.
Prospekt på begäran.
strida mot hittills tillämpade rättsgrund- satser.
De sakkunniga ha emellertid ic- ke kunnat dela denna uppfattning.
Vi- dare har anförts, att ingreppet visserli- gen ar för individen ofarligt, men att det ä r tänkbart att känsliga personer skulle genom sina förestallningar ' om ingreppet ' och dess följder kunna taga skada.
Har- emot kan dock invandas att ingreppet för sadana personer icke diskuterats an- nat an som en frivillig atgard samt att det bör tagas i betraktande att det ock- sa finnes samvetsömma personer, vilkas andliga jämvikt lider under nuvarande förhallanden, därigenom att de av plikt- känsla avstå fran äktenskapet och hem- livet.
För sadana personer kan sterilise- ring öppna möjlighet till ett harmoniskt liv.
Farhåga har aven yppats att sinnes- slöa, som sakna förmåga att tygla sin könsdrift, skulle efter ingreppets utfö- rande kanna sig säkrare an förr och dar- för an mera ohejdat hänge sig At sedes- löshet.
Hos manga sadana sinnesslöa utgör emellertid tanken på befruktning icke det ringaste hinder för könsdriftens tillfredsställande.
I andra fall kan den angivna farhågan ' ha ett visst fog, men vådan avvärjes lätt genom att i sa fall Aterintaga den sinnesslöe pA den anstalt han aldrig bort lämna.
Slutligen framhalles ofta, att känne- domen av de ifragavarande sjukdomar- nas ärftlighetsförhiillanden är sä brist- fällig, att steriliseringsindikationerna ej kunna riktigt bedömas, samt att ingrep- pet praktiskt ' taget ä r av ringa värde för det ' avsedda syftets ernäende.
Huvuidde- len av sakkunnigbetankandet utgöres av undersökningar ägnade att belysa dessa friigor.
Den fulia förstiielsen av dessa .pro- blem kräver ovillkorligen cn icke obe- tydlig insikt dels i den moderna ärftlig- hetsläran, deis i psykiatrien, och refera- tet miste på denna punkt med nödvan- dighet bliva mycket ytligt.
Först och främst a r att märka, att icke alla former av sinncssjukdorn äro acftli- ga.
Det finns en mängd sinncssjukdo- mar, som bero p i skador och s j ~ k d o - mar, som under livets giing träffa den frin början välorganiserade hjärnan och som därför icke ha nägot elkr i varje fall mycket litet med ärftlighet att görs.
Men däremot finnas andra sinnessjukdo- mar, där ärftligheten har en avgörandr betydelse.
Liknande förhällanden galla om sinnesslöhet.
Aven $är finnas sakeri ärftliga tillstand, men man har dock an- ledning tro att ett stort antal av; allen icke bero p i ärftliga förhallanden, iiian i stället framkallas av yttre skador och sjukdomar, som drabba barnah jsrnan under dess spädaste och ömti ' iligaste ' Lid.
Vad sliitligen fallandesjukans uppkomi: beträffar, a r vetenskapen alltmera bena- gen att skjuta arftlighetcn s 3 i bakgruri- den, att icke ens det nit gällande akten- skapsförbudet kan anscs berättigat.
Redan detta visar, a t t dcn populära uppfattrzingen om att CP!
sinnessjirb mas- te f ä sinnessjuka barn och avkommm av en sinnesslö m h t e bli sinnesslö ar oriktig.
Men aven i dc fall d2 det ar friga om en rent ärftlig sjukdom, 3r det felaktigt att föreställa sig att alla barnen skola f3 sjukdomen.
Ärftlighetslagarria visa, att avkomman till en individ, som har en ärftlig egenskap, kan delas i tre
HERTHA - 165 grupper,&amp;dana som förete egenskapen, föda:; av ' till synes friska än; iv sjuka för- sadana som icke förete den och sådana, äldrar.
som h !a den i latent form, så att den icke Risken för barnen i en familj, d2 .. ärft- röjer sig hos dem själva, men kan över- liga anlag för sinnessjukdom eller ain- föras (i synlig eller i latent form) till ness:öhet finnas, ar saledes ytterst väx- deras barn.
Dessa grupper uppträda i lande alltefter olika sjukdomar och allt- bestämda matematiska proportioner - efter båda föräldrarnas arftliga konsti- olika allt efter de egenskaper varom det tution.
Analysen av situationen vid oli- a r fråga.
* Vid de flesta här ifragakom- ka ä.rftliga sjukdomar visar, att en ste- m n d e ärftliga sjukdomarna är den ma- rilisering för att uppnå.
sitt syfte måste tematiska proportionen sadan, att flerta- riktas ibland mot, den sjuke individen let av barnen i c k e förete sjukdomen.
själv, ibland mot hans friska föräldrar, När man vill hindra en sadan sjuk att f A vilka kunna erhalla nya starkt hot2de avkomma sa sker det saledes emedan barn, ibland mot de redan födda, ännu det är större eller mindre r i s k för att friska barnen o. s. v. I icke så ringa tit-, någon eller nagra bli sjuka; de äro mer sträckning maste således steriliseringen eller mindre starkt hotade av sjukdomen.
för ett vara verksam riktas mot persorkr, Vidare ar att marka att barnet har två som själva icke förete sjukdomen.
föräldrar och att arvmassan kommer I sakkunnigutredningen granskas de från båda.
Sjukdomshotet mot barnen olika förekommande psykiska sjukdo- v u l a r saledcs alltefter den person, med marna ur förevarande synpunkter.
Ehu- vilken de avlas.
Pinnes samma ärftliga ru denna granskning " utgör en varning sjukdomsanlag h o s bada föräldrarna mot överdrivna förväntningar i .fråga om växer sjukdomshotet mot barnen.
Ett steriliseringsiitgärders rashygieniska, ef- latent sjukdomsanlag hos bada förald- fekt " ger den dock klart besked om - rarna, omärkligt på dem själva, vilka " att med .ett mera begränsat progrqm därför äro uppfattade som friska, kan steriliseringsatgärder otvivelaktigt kun- representera ett mycket starkt sjukdoms- na påräknas bliva av samhälleligt värde hot mot barnen.
Och i själva verket är för minskningen av en del svårare ytt- det sa - i motsats till vad människor i ringar a v nedärfd abnormitet pa det allmänhet tro - att barn med arftlig sj.alsliga området ".
Ett beslut om rätt sinnessjukdom eller sinnesslöhet oftare till sterilisering fordrar emellertid stor kunskap på de ifrågavarande områdena * Dessa matematiska proportioner kuli- och avgöranaet kan endast i ringa ut- na icke komma till synes i en ensk.ild fa- sträckning ske efter mera enkla regler.
milj med dess relativt låga barnantal.
Först genom sammanraknandet av ett flertal fa- miljer kan .den exakta proportionen erhål- p s.
I den enskilda familjens baimkrets kan.
en ogynnsam eller en gynnsam slump göra att egenskapen uppträder i helt andra pro- portioner, t. o. in.
helt saknas eller upptra- der hos alla barnen.
&amp; P [Pit grund av denna utredning förorda därför de sakkunniga att sterilisering skall få äga rum i ' de fall, där den ifrå- varande sjukdomen - såvitt med ' hän- syn till ärflighetsforskningens standpunki.
kan ' bedömas - ä r ärftlig: och med avse- Privatbindning - Handförgyllning % ~ ~ n z m?
z c uldsnittar - Samlingskartonger !&amp;~&amp;6indars.
Udengatan 69.
&lt;Z; BL WOPP 260 43. och Portföljer. '
166, HERTHA värd statistisk sannolikhet kommer att framträda i barnkretsen.
.Oberoende av frågan om den blivande avkommans ärftliga konstitution har ste- rilisering emellertid ifrågasatts av s. k. sociala skäl, varvid de sjuka individernas bristande förmaga att taga vård om sina barn träder i förgrunden.
Givetvis äro dessa socisala synpunkter synnerligen be- aktansvärda och tynga starkt i vagska- len till förman för sterilisering, men de sakkunniga ha icke ansett sig f. n. kunna förorda att sadana åtgärder skola få grundas e n b a r t på dylika sociala skal, da gränserna här givetvis äro an mera odefinierbara och glidande an p &amp; ärftlighetsomradet.
Utöver de sociala skälen bör fordras åtminstone en viss grad av objektiv sannolikhet för att sjuk- domen i fraga är ärftlig.
Sakkunniga fö- resla därför rätt till sterilisering jämväl i fråga om sadan ifrågavarande sjuk, om vilken skäl är att antaga att sjukdomen är arftlig och som är varaktigt urstånd- satt att huandhava vårdnaden om sina barn.
Sin kraftigaste verkan kommer denna sociala argumentering säkerligen att ha beträffande de sinnesslöa, betraffande vilka den osäkra arftlighetsargumenterin- gen, ' som ofta kan vara otillracklig som steriliseringsindikation, erhåller ett starkt komplement, vilket avgör frågan.
Det- samma gäller givetvis vissa kroniska former av sinnessjukdom.
Mången väntar sig synnerligen stora praktiska verkningar av en steriliserings- lagstiftning beträffande behovet av an- staltsvård för psykiskt sjuka och hop- pas, att en mängd nu anstaltsvårdade sjuka efter sterilisering skulle kunna ut- .. skrivas.
En av sakkunniga verkställd förfragan till samtliga statens sinnessjuk- hus, motsvarande c:a 1 1,000 vardplatser, har emellertid givit till svar, att genom sterilisering skulle utskrivning kunna möjliggöras blott av 21 sinnessjuka, 29 sinnesslöa och 3 epileptici, varvid docK 14 av de sinnessjuka, 22 av d e sinncs1ö.a och 1 epileptiker fortfarande skullc vara i behov av annat slags anstaltsvärd eller av kontrollerad familjev5rd.
Det ar ernei- lertid sannolikt, att värdet m sterilise~ ring u t utskrivningssynpunkt ar större: p &amp; sinnesslöanstalterna än pä sinnies- sjukhusen.
Ehuru vissa skäl kunria iiberopas för en tvångslagstiftning p i detta oinride, särskilt betraffande sadana fall som ur ärftlighetssynpunkt äro otvetydiga, ha dock de sakkunniga stannat vid att tills- vidare kräva vederbörandes.samtycke till ingreppet.
Bet kan nämligen- förutsattas, att ett frivilligt lämnat medgivande näs-.
tan alltid skall vara möjligt att erhiilla just i de fall da steriliseringens beratti- gande ligger i öppen dag.
Det kan er- inras om i hur hög grad redan nu a n &amp; ~ åtgärder företagas i konceptionshindran- de syfte.
Sakkunskapen och den allmän- na opinionen kunna har förvantas kom- ma att samverka och en bångslagstift- ning, vilken alltid är i viss mån osympa- tisk, bör kunna vara överflödig.
Sakkiin- nige citera ocksi den dansk.a sterilise- ringskommissionen som anfört: " Det m2 vara en framtida lagstiftning förbehillet att eventuellt efter hand som man vti~t- nit erfarenhet, utvidga bestämmelserna till att omfatta fall, där samtycke icke kunnat erhållas, men förhållanckna sy- nas uppväga denna brist ".
- Det bör har
167 HERTHA tilläggas att ' sterilisering icke kommer Från att ifragasättas för personer med sa grov Svensk uppslagsbok, Bd 1, A-Apol- själslig defekt, att de äro oförmögna att lon, bd.
2, Apollonia-Bangka, Baltiska första ingreppets natur och följder.
För förlaget, Malmö.
sa djupt sinnesslöa eller sa svart sinnes- P2 mitt skrivbord ligga tva verkligt sjuka torde givetvis behov av stadigva- vackra böcker, som jag gärna vill fasta rande lanstaltsvard nästan alltid förelig- uppmärksamheten på.
Det ä r de två för- ga, oberoende av om de äro.
steriliserade sta banden av det på Baltiska förlaget ' i eller icke.
Malmö utkommande verket S v e n s k Da prövningen huruvida sterilisering U p p s l a g s b ' o k.
Man h.ar med detta skall få äga rum enligt de förslagna .arbete velat möta behovet.
av ett större svenskt konversationslexikon till aven principerna ofta ä r synnerligen krävande, för medborgare med begränsade inkom- måste den enligt de sakkunniges mening ster överkomligt pris.
För redaktio- anförtros at en specialutbildad myndig- nen svarar en kommittk under !ed- het.
En sadan myndighet, i vilken även ning av professor H. Wallengren och hu- iuridisk sakkunskap ä r representerad, vudredaktör ä r förste bibliotekarie G.
finnes i medicinalstyrelsens rättspsykiat- Carlquist, båda fran Lund.
överhuvud- taget röjer saväl redaktionens samman- riska namnd och det föreslas därför att sättning som medarbetareförteckningen, prövningen skall anförtros åt denna att det sydsvenska universitetets krafter i rikt matt tagits i anspråk.
Dock finnas namnd.
här namn på fackmän även fran andra Ansökan om sterilisering skall således kulturcentra bade inom och utom Sveri- enligt förslaget, atföljd av läkareutred- ges gränser, sasom Uppsala, Köpen- nirig, ingivas till denna myndighet, som hamn, Oslo och Abo.
kan meddela tillstand till steriliseringen.
De bada utkomna banden äro syri- Därefter ma ingreppet utföras A lasarett nerligen rikt och vackert illustrerade eller sjukstuga.
- nagra lav helsidesbilderna äro helt cii- kelt betagande.
För det dryga arbetet härmed står fil.
lic. Ingegerd Henschen- Ingvar.
Dessa två första band omfatta vardera omkring 1,3W spalter, utom de En framgång i landstinget.
stora planscherna, äro försedda med gu- da kartor och tryckta pA utmärkt papper.
Mariestadskretsen av F.-B.-F. hade i varas tagit initiativ till en skrivelse, un- För innehallet svara mestadels fackman dertecknad av sex kvinnoföreningar och från skilda områden, och artiklarna f5ra ställd till Skaraborgs läns förvaltnings- fram till vårt eget nu biide.
i fraga om utskott.
I skrivelsen hemställdes, att av- uppfinningar och historiskt vetande.
I.it- gifterna vid länslasarettens barnbörds- teraturanvisningarna - ett mycket vik- avdelningar skulle bibehallas ' lika med tigt kapitel i ett lexikon av denna art - sjukvardsavgifterna och icke höjas, sa- äro rikliga och visa fördelen av arbetets som fran annat hall föreslagits.
Lands- nara förbindelse med universitetsbiblio- tinget har nu behandlat fragan och med teket i Lund.
30 röster mot 23 beslutat bibehalla de I dessa utkomna delar finna vi artik- lägre avgifterna.
lar om Jane Addams och Sophie Ad !er- En seger alltsa för kvinnoföreningarna!
sparre (den senare försedd med den för Herthas publik välkända signaturen H. bokvärlden.
IUI
B-s), Nina Bang m. fl.
Det ar all anled- ning att förmoda, att kvinnorörelsens ba- rande namn även i fortsättningen av det- tia uppslagsverk skola f A den plats dem tillkommer.
För övrigt torde redaktio nen vara enbart tacksam för eventuella rättelser och påpekanden i denna sak fran de härför närmast intresserade.
Verket a r avsett att utkomma med 28 band under 7 Ar - det förefaller re- kordartat, om det kan genomföras.
Nät man ser pA det vackra, halvfranska ban- det med guldsnitt och guldtryck och er- far, att varje sådan del kostar endast kr.
12: 50!
(haft.
kr.
8: 75), kan man blott förundra sig över, att detta a r sant samt önska arbetet den spridning, som det otvivelaktigt förtjänar.
Det blir en pryd- nad för varje bokhylla och en värdefull tillgAng i de bibliotek, som lyckas för- varva detsamma.
ESTER LUTTEMAN.
IUI Annu en land som tillerkat~~ kvinnorna politisk och kommunal medborgarratt.
sistlidna augusti manad vaknade Ruma- nien upp till denna handling.
I november deltaga rumäniskorna för första gången i. de d3 pagaende valen till parlamentet.
Är detta något att hurra för!
Endast ett nytt bevis pA att det inte går att spjärna emot utvecklingen.
Men hyllningen gar till de rumäriiskor som med erkännansvärd energi kämpat I för reformen och främst till resp. ord- forande i de tre kvinnoorganisationer, som m r c införandet av den kvirii~iiga rösträtten på sitt program: M:nie de Reuss, iMme ileissner och prinsessan Cantacrizene.
Att begränsningar och vissa egeridom- liga villkor häfta vid den beviljade röst- rätten och valbarheten lär ej vara des- sas fel.
Krigsänkor och " för utomordent- liga tjänster " dekorerade kvinnor, i stats- tjänst anställda, liksom ledarinnor av välgörenhetsföreningar och intellektuella sällskap - med den ytterligare kvalifi- kationen att ha genomgitt normalskole- kurs - utgöra de utvalda.
Det iterstar i alla fall agitationsarbete för de mrnäniska kvinnoorganisationer- na!
När man får gifta sig i England.
Man kunde sannerligen tro att man förflyttas till Orienten nar man pämin- nes om ett land dar gifterm&amp;ikiern satts till 14 å r för gossar och 12 ar för flickor.
; Eller sattare sagt intill nu bi- behallits som tilliten minimiiilder.
Och dock - detta ar England!
Nyligen har emellertid överhuset i andra Iasnin- gen antagit ett förslag att höja den till 16 Ar.
Efter en ivrig kvinnoagitation!
Statistiken för de sista tolv Aren lär visat att 312 giftermal ingåtts mellan barn pil 15 år, 28 vid 14 ars åldcr - och 5 vid 13 ar; detta sista säledes gal- lande de kvinnliga kontiahentema.
Beg &amp; alltid Kobh8 T h é och godtag ej ' något annat om Ni sUer värde p &amp; en hälsosam och aromrik dryck KONTROLLAN;: DOKTOR J.
B AISN
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhälla tidskriften Icke-f6rbccrtdsmedlemmar prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandet.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 11 % år kr.
3:50; 114 år kr.
;: 9G.
Lösnummer 65 öre.
Redaktcon och epeditcon: 48 ma- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagnr kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 60.
27 62.
- INGEN - Bomullsgarn.
HUSMODER Domeitiker.
K A N UNDVARA Lärfter.
GEFLE GARN Hollands.
Madapolam.
Nainiock.
och SVANENS VAVNADER Flaneller.
Kulörta Bomulls- tyger.
Lakaniväv- nader, m. m. t Attioårig erfarenhet garan- terar varan.
Med Sveriges Husmodersföreningars R1 ksförbunds garantimark-.
Arsbok for Bern ocfJ f3usiJå11 en unde~@llande ocij lärorik leklyr.
.
Barn och religion.
p.
Av Emilia Fogelklou.
Nytt förslag till lag mot lösdriveri och sedeslöst leverne.
.l AV R ~ f h SGems fedf.
A e r d a Meyerson.
Av Karin Fjällbäck Holmgren.
" Tunga äro de vägar människorna vandra7 '.
Dame Millicent död.
Av AV Hilma Borelius.
Ellen.
Kleman.
AV h i a n n e Zhorsfenson.
@ teriliseringsförslaget.
Av Vikfor Wigerf.
Jubileumsmöte i Berlin.
Från bokvärlden.
Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning Soallande och Dryga) I
