# ID: svediakorp-per2892
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,591
# sentences: 804
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRXFT F O R DEN SVENS-
I förbundetc B:yr &amp;.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
KLARABERGSGATAN 48 i l STOCKHOLM C.
Lämnar rad vid yrkes,ual &amp; t &amp; oinnlig ungdom.
.
.
.
.
Förbundets skola f ö r koinnlig yrkesutbildning I med anslag av stat och kommun.
ösh herm in en borjar den 1 Sept.
Zägre kursen, 2-Arig liiriingsskola, avsedd huvudsakligen for kvinnlig ungdom med hogre allmiinbildning, meddelar grundlaggande yrkesutbildning i kllldaömnad.
Hdgre kursen, l-&amp;ng, avser att utbilda kvinnliga arbetsledare och yrkeslararinnor för bekladnadsyrket.
Eorfbildningskurs I. sdmnad, l-Srig.
for utexaminerade handarbetslararinnor.
Exfra elever mottagas i min av utrymme.
Prospekt sandas.
Adress Norrlandsgatan 20, I, Stockholm.
Tel. N.
12399.
Ansökningar insandas före 30 juli.
ARGANG XVI HAFTE 6 JUNI 1929 ' F. B.
F:s å r s m ö t e i G ä v l e 13-14 m a j 1929. ar dr Karolina Widerström den 13 N maj ' på morgonen öppnade F. B.
F:s Arsmöte .i den för mötesförhandlingarna reserverade stora salen i .Hotell Baltic, var det utöver förbundsstyrelsens narva- rande medlemmar (vilka redan nämnts i Herthas majhäfte) ombud för 21 kret- sar som hon kunde hälsa välkomna.
De representerade kretsarna voro: F a l k ö p i n g, fru Tullie Koch; G a v l e, fru Signe Leksell, fru Ebba Lundbäck, fröken Anna Sundbom, fru Dagmar Öh- nell, fru Anna Backlin, fröken Greta Lindström, fröken Elsa Lindström, frö- ken Svea Thureson; G ö t e b o r g, fru Astri Levisson, fru Ruth Bensow; H u- d i k s v a l l, fru Stina Rodenstam; H a I- s i n g b o r g, fru Astrid Gierow; J ö n- k ö p i n g, fru Agnes ~ e r g l ö f; K a r l s- k r o n a, fru Eva af ~Geijerstam; L u n d, fru Anna Herrlin, fru Torborg Petrén, fru Carola Eklundh; M a l m ö, fru Eli- sabeth Quensel, fru Olivila Selmer, fru Thyra Schartau; M a r i e s t a d, fröken Gudrun Langenheim, fru Martha Bergen- feldt; N o r r k ö p i n g, fru Fanny Björk- man, fru Elsa Alkman; N y k ö p i n g, fru Svea Rehnberg; S k e l l e f t e A, fru Elma Larsson; S t o c k h o l m, frö- ken Fllen Kleman, fru Lilly Hellström, fru Asta Hägg, fröken Ida von Plomgren, fröken Elin Rheborg, fröken Hilda Selan- der, advokat Mathilda Stael von Hol- stein, fröken Axianne, Thorstenson, fru Gertrud Törnell, dr Karolina Wider- strö:m; U m e å, fröken Anna Hörnell; V a r b e r g, fru Agnes Kumlin; V i s b y, fru Gertrud Rodhe; V a n e r s b o r g, fru Julia von Sneidern; V ä x j ö, fru Blen- da Isylvan; Y s t a d, fru Maja Strand- berg, fru Hertha Persson; ö r e b r o,.
fru Signe Lundgren.
Till &amp; rsinötets ordförande valdes dr. Widerström och till vice ordförande fru Anna Björk, fru Elisabeth Quensel och fru Maja Strandberg.
Sekreterare blevo fröken Ida von Plorngren och fröken Signe Laurell.
I valberedningen insattes fröken Louise Gripenberg, fru Tyra Schartau och fru Lilly Hellström.
t Förbundets årsberättelse.
Förbundets sekreterare, fröken Ida von Plomgren uppläste härefter redogö- relsen för det gangna årets verksamhet.
Vid 1928 års slut hade medlemssiffran uppgatt till 5,402 och antalet kretsar ut- gjort 34, däribland tva nytillkomna, To- mel.il1a och Visby.
Av fragor som uppkallat förbundets särskilda uppmärksamhet och föranlett uttalanden nämndes främst anställanie av kvinnlig polis och sexualundervisnin- gen i vara läroanstalter; till förman för.
1 22 HERTHA båda hade årsmötet 1928 antagit resolu- tioner.
Förvaltningsutskottet hade se- nare Översänt resolutionen om kvinnlig polis till Stockholms polisnämnd och stadskollegiet såväl som till de förbunds- kretsar där denna fraga ar aktuell.
Re- solutionen om sexualundervisningen ha- de tillställts ecklesiastikministern, skol- överstyrelsen och 1927 års skolsakkun- niga.
Med anledning av den föreslagna ut- redningen angaende den lägre lant- bruksundervisningens ordnande hade förbundet hos jordbruksministern gjort framställning om att en kvinnlig repre- sentant för lanthushållsundervisningen skulle få deltaga i utredningsarbetet.
vil- ket resulterat i att förestandarinnan vid Rimforsa lanthushållningsseminarium fröken Louise Nathorst Böös kallats till ledamot av utredningskommittén.
På inbjudan av Svenska Kvinnornas Nationalförbund hade F. B. F. tiIlsam- rna:is med ännu andra kvinnoföreningar varit med om att anordna ett offentligt möte i Stockholm till högtidlighiillande av 100-årsminnet av Josephine Blitlers födelse.
, Tillsammans med Svenska Kommitten för internationellt röstrattsarbete h 2 d i förbundet uttalat sig för att frågan on1 sammanslagning av Internationella Kvin- noröstrattsalliansen och Internationella Kvinnoförbundet måtte upptagas vid al- liansens kongress i Berlin innevarande år, under förutsättning att det internatio- nella röstrattsarbetets effektivitet därvid till fullo garanterades.
På anmodan av Svenska Kvinnornas Nationalförbund hlade förbundet jämte en del andra kvinnoföreningar deltagit i bildandet av Svenska Kvinnoförenin- gars gemensamma kommitté, som har till uppgift att till Internationella kvinno- organisationers permanenta kommitte (Joint Committee) föresla kvinnor lämp- liga för uppdrag inom Nationernas Eör- bund.
Till F.-B.-F:s representant i den- na kommitté hade fröken Axianne Thor- stenson utsetts.
Med anledning av den Internationella arbetskonferensen i maj 1928 hade för- bundet hemställt hos vederbörande myn- dighet att även kvinnliga ombud matte sandas till konferensen och föreslagit fröken Kerstin Hessclgrcn och fru Signe Wessman.
Medlemmar i Kommittén för lagfrigor hade under året varit doktor Alexandra Skoglund, advokat Mathilda Stael von Holstein, advokat Ruth Stjernstedt, frö- ken Axianne Thorstenson och fru Gert- rud Törnell.
I-Ierthas redaktionskommittés medlem- mar hade förutom redaktören, fröken El- len Kleman, utgjorts av fröken Thorsten- son, fröken von Plomgren och fru Karin Fjällbäck-Holmgren.
Summan av från förbundets fonder utelöpande studielän utgjorde vid arets slut kr.
l 1,971.: - mot kr.
9,467: 50 vid föregiende Ars slut.
Nio nya lan a till- sammans kr.
5,550: - hade beviljats.
Frän Knut och Alice Wallenbergs fond hade förbundet i likhet med de två före- gaende åren fatt mottaga kr.
5,000: - till sin allmänna verksamhet.
Enligt testamentariskt förordnande av fröken Gertrud av Klintberg, flerarig medlem av F.-B.-F:s styrelse, hade till förbundet som gaiva överlämnats kr.
5,000: -.
Fran Umeåkretsen hade vidare över- lämnats till förbundet kr.
200: - och kmmm~mmmmmmmmmmmmmm~~~mmm L i p t o n s Té ar och förblir det basta.
L I P T O N ar varldens stbrsta och förnamsta Tbflrma.
m m m m m m m m ~ ~ ~ m ~ m m m m m m m ~ m m m m m m ~ m m m m u e m m m m m m m m m ~ m m m m m m m m m m ~ ~ o m ~ o o o ~ m ~ m m ~ m m m m m m a m m m m m m m ~ ~ ~
HERTHA ' 123 från enskild person ett belopp av kr.
den med dithörande utbildningsmöjlig- 30: -.
heter och IöneförhAlIanden, svensk kvin- Det Whitlockska stipendiet för 1928 nas rättsliga stallning, kvinnoföreningars hade tilldelats fröken Harriet Sandholm verksamhet m. m. d.
Dessutom hade för genomgående av tredje avdelningen byrAri för kretsarnas räkning förmedlat vid Privata högre lärarinneseminariet i ett 30-tal föredrag i ämnen av social och Stockholm.
pedagogisk natur.
Från Kvinnliga Kontoristers semester- Sjuksköterskebyråerna.
fond hade utdelats tvA understöd, ett 3 kr.
90:- och ett A kr.
1 \ 5 0: till två S t o c k h o l m s b y r å n hade vid kontorister för semestervila.
1928 års.
slut 554 inskrivna sköterskor; Fran Hilma och Emelie Zanders pen- 60 fasta platser och 176 vikariat hade sionsfond för lärarinnor hade tre f. d. förmedlats.
De 6 stadssjuksköterskorna lärarinnor i Zanderska helpensionen för hade under året avlagt 5,790 besök.
flickor under aret uppburit pension.
G ö t e b o r g s b y r a n hade 452 in- Fleetwoodska fonden hade utbetalat skrivna sköterskor och hade förmedlat 15 livstidspensioner, 11 å kr.
400: -, 4 45 fasta platser.
De 10 kommunalsjuk- sköterskorna hade gjort 20,829 sjukbe- å kr.
300: -.
FrAn Hedda Karlholms fond hade ett sök och Caritassystrarna 4,427 besök i rekreationsbidrag A kr.
500: - utdelats.
obemedlade hem.
Till Stipendieinstitutionen hade förbun- U rn e å b y r å n hade 109 inskrivna det under året överlämnat anonym dona- sköterskor; 24 fasta platser och 58 vika- tion n:r 1 (Johanna M. Hedéns dona- riat hade förmedlats.
L i n k ö p i n g s b y r å n hade 103 in- tionsfond) att förvaltas enligt stipendie- institutionens bestämmelser.
Vid över- skrivna sköterskor; 19 fasta platser och lämnandet uppgick fonden till kr.
54 vikariat hade förmedlats.
kr.
10,937: 74.
Enligt donators förord- J ö n k ö p i n g s b y r å n hade 20 in- ningar skall den årliga avkastningen an- skrivna sköterskor; 6 fasta platser och vändas till studiehjälp, i första rummet 25 vikariat hade förmedlats.
för examinerad barnmorskas fortbild- Friln samtliga byråer hade därutöver ningsstudier, i andra rummet för barn- p r i v ~ sjukvård t förmedlats.
morskeutbildning och da främst till barn- Stipendieinstitutionen.
morskeelev som under de närmaste Aren Förbundets stipendiefonder uppgingo efter slutad kurs ämnar förlägga sin vid Arets slut till kr.
819,520: 72.
I sti- verksamhet till ödebygder.
ByrAns upplysningsavdelning hade pendier hade utdelats kr.
17,935: ' - och I i livräntor kr.
17,373: 49. som alltid varit starkt anlitad.
.
likhet med föregående Ar hade för- I ' gavor hade Stipendieinstitutionen un- frågningarna gällt kvinnliga arbetsområ- der aret bl.
a. mottagit kr.
10,000: - av,, Naturligt alkaliskt R A M L O S A - V A T T E N Förnämlig Bords- och Hälsodryck, - Verksamt mot Gikt, Reuma- till: H.
Maj:t Konungen o. tism och Njurlidande.
- Ho~lel~eranför H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
,.
1 24 HERTHA A.
- - -- - -- - - - - - - - - -.
.
- -.
- - framlidna fröken Anna Eurenius att lag- gas till Malmöhus lans ' fond och kr.
8,000: - av fröken Ebba de Laval till bildande av F r ö k e n E b b a d e La- v a l s fond.
de åtnjutit 5,WO: -.
eller en mindre villaträdgård.
Elevan- talet i l-Ariga kursen hade varit 6, och under tiden 1 april-l september hade skolan haft 13 extra elever.
Skolan ha- Med livliga bifallsyttringar kvitterades berättelserna om det myckna ock gadz arbete som utförts.
ett statsanslag av k.
Skolan för kvinnlig yrkes- u t b i l d n i n g i Stockholm hade i l a g r e k u r s e n haft 52 elever.
Vid de aftonkurser i sömnad, som i likhet Förbundets skolor.
med föregaende ar anordnats, hade 96 R i m f o r s a l a n t h u s h å l l s s e m i - elever undervisats.
Under sommaren n a r i u m s ä l d r e k u r s hade om- 1928 hade skolans lokal liksom föregä- fattat 14 elever och d e n y n g r e k u r- ende sju somrar förhyrts av Yrkespeda- s e n 15 elever.
Av den äldre kursens gogiska Centralanstalten för en sex vec- elever hade 4 valt lanthushAllslararinne- kors fortbildningskurs i sömnad.
Under- kursen, 7 skolkökslararinnekursen och 3 visningen i det praktiska arbetet hade trädgårds- och slöjdlararinnekursen.
Se- bestritts av skolans lärare.
Ett st,atsbidrag av kr.
8,195: 70 hade minariet hade för tiden l juli 1927-30 juni 1928 åtnjutit ett statsanslag å kr.
av skolan uppburits för arbetsåret 192 ' 1 - 1928 samt av Stockholms stad likaie- 23,562: -.
Det sammanlagda elevantalet för kur- des ett anslag av kr.
5,000: -; till I&lt;vzlls- sernavid l a n t h u s h å l l s s k o l a n ut- kurserna hade av kommunen beviljats gjorde 38.
Skolan hade under året åt- kr.
600: -.
njutit ett statsanslag A kr.
9,284: -, av Ostergötlands läns hushallningssallskap kr.
1,000: - och av Östergötlands lands- Rapporterna om kretsarnas verksam- ting kr.
1,000: - het under det gangna Bret avgavos som A p e l r y d s f r u k t o d l i n g s - o c h sedvanligt av närvarande kretsrepreseit- t r ä d g å r d s s k o l a hade på grund av tanter, därvid givetvis i ett flertal fall av de mindre goda utsikterna inom trad- respektive kretsordförande.
1 likhet gardsyrkets omrade lagt om sin under- med vad de senare Arsrnötena med det visningsplan.
I stallet för den planerade stadigt vaxande förbundet kunnat inre- 2-årskursen hade skolans styrelse i sam- gistrera blevo redogörelserna för kret- band med Kungl.
Lantbruksstyrelsen be- sarnas verksamhet ett vittnesbörd om slutat att tillsvidare anordna l-årskur- höggradig aktivitet och arbetsintresse.
ser.
Dessa kurser avse att ge eleverna Inte minst hade detta manifesterat sig en allsidig inblick i en tradgards olika under det förflutna året genom energisk arbeten i syfte att möjliggöra ett själv- insats till förman för den igingsatta !ri: ständigt skötande av hemmets trädgård samlingen till en förbundsfond. '
P Hovjuvelerare David Andersen &amp; C:o Fredsgatan 4.
S t O C k h O Z m.
P p Orientaliska Parlcolliers.
HERTHA Efter uppläst revisionsberättelse bevil- jades styrelsen full och tacksam de- charge.
Diverse ärenden, styrelseval m. m. tionsbrev för fonden, vars namn bestäm- des till F r e d r i k a - B r e m e r - F ö r - b u r i d e t s i n s a m l i n g s f o n d.
Fon- den överlämnades av arsmötet till för- bundet och kommittén avtackades för sitt framgangsrika arbete.
Det låg emel- lertid inte minst medlemmarna av denna varmt om hjärtat att betona att ehuru fonden nu överlämnats det vore av stor vikt att arbeta på ö k n i n g av den.
Surriman, kr.
54,634: 05, var ännu inte det minimibelopp man räknat med.
Grunderna för beräkning a v m e d l e m s a n t a l e t stod som första icke ordinarie årsmötesärende på programmet.
Frågan behövde en utred- ning särskilt på grund av den kraftiga ökning av medlemsantalet som i samtli- g a kretsar ägt rum under nch alldeles speciellt mot slutet av det gångna året.
P3 annat ställe i detta Herthahäfte åter- Skulle de nyanmälda, av vilka man inte ges donationsbrevets bestämmelser för upptar medlemsavgift förrän på det nya fondens förvaltning samt en förteckning &amp; - .et, räknas med i siffran på medlem- över bidragen fran varje medverkande mar vid årsslutet?
Beslutet blev att i krets.
medlemsantalet inräknas endast de som Vid förrättat v a l av styrelsemedlem- under året varit betaIande medIemmar mar och suppleanter återinsattes i sty- samt, givetvis, ständiga medlemmar.
For relsen samtliga under omval stående:, nybildade kretsar, där avgifter ännu ej fröknarna Fllen Kleman, Ida von Plom- kunnat upptagas, skulle emeIlertid det gren, Axianne Thorstenson, Stockholm, antal medlemmar räknas, som anmält fru Astrid Gierow, Hälsingborg, fru Eli- sig till inträde.
sabeth Quensel, Malmö, och fröken In- Ärende röran ' de stipendie- geborg öquist, UmeA, ordinarie med- i n s t i t u t i o n e n kom därnäst.
Detta lem.mar, samt suppleanterna rektor Ma- gällde ett av stipendienämndens styrelse ria Aspman, fröken Elin Rheborg, advo- gjort förslag om ändring av grunderna kat Mathilda Stael von Holstein, Stock- för inval i länens förtroendenämnder.
holm, fru Fanny Björkman, Norrköping, Förslaget, som framlades av stipendie- fru Astri Levisson, Göteborg, och fru nämndens sekreterare fröken Laurell, Gertrud Rohde, Visby.
\ stadgar att kretsarna inom länet skola Av revisorerna Atervaldes fröken He- vara representerade i respektive lans förtroendenämnder.
Arsmötet uttalade lena Carleson och fru Dorthe Hubner samt beslöts p3 därom väckt förslag att sin anslutning till förslaget.
Det sista stora, icke ordinarie arsmö- som tredje revisor skulle en auktoriserad på person före- tesarendet rörde sig om i n s a m l i n g s- sadan insättas.
låg ej, varför valet lämnades öppet och f o n d e n. Insamlingskommitténs ord- förande, fru Quensel, framförde kommit- får senare avgöras genom kretsarnas tens berättelse angående arbete och re- styrelser.
sultat samt uppläste förslag till dona- ' Till revisorssuppleanter omvaldes jur. ' = s ör da^ - Fönster putsas bäst med H Ä X A N
1 26 HERTHA.
- - - p - - utr.
kand. M. Carlson och fröken Louise Palander samt valdes fru Elisif Theel.
Platsen för nästa årsmöte bestämdes till Stockholm, och en allmän önskan ut- trycktes att det skulle aga rum efter Stockholmsutställningens öppnande, re- san till Arsmötet skulle da kunna kom- bineras med utstallningsbesö k.
E k o n o m i s k p l a n för det påg &amp; ende arbetsåret framlades och en del olika förslag till stärkande av den årliga budgeten diskuterades.
Diskussioner och uttalanden.
K v i n n o r n a s i n s a t s e r i fat- tigvards- och barnavårds- a r b e t e var ämne för diskussion för- sta mötesdagen, med fröken Thorsten- son som inledare och fröken Signe Ro- senberg som första talare.
Fröken Thorstenson började med ett omnämnande av att förbundet under den sistlidna varen sammankallat represen- tanter för en del kvinnoföreningar till ett privat möte i Stockholm, dar kvinnornas insatser i fattigvårds- och barnavårdsar- betet dryftades.
Med utgangspunkt av att ett gott och nyttigt arbete p3 detta omrade redan gjorts, hade man dock enat sig om att ett pågaende upplys- ningsarbete i fraga om dessa sociala uppgifter under alla förhallanden vore av godo - bland kvinnorna o c h man- nen - dar så ske kan.
Tydligt a r emellertid att det lig- ger kvinnoföreningar närmast att direkt ta upp arbetet för kvinnornas rakning.
Fragan vore nu vad F.-B.-F.-kretsarna härvidlag kunde uträtta.
Naturligtvis vore Önskvärt att särskilt nå landsbyg- dens kvinnor.
- Men kretsarna finnas mmmmmwmmmwwmmmmommmmmmmmmmmmmmmmmmmm Assurans karen.
- -- - -.
- - -.
- p.-.- -- ju i staderna.
Dock kunde man exem- pelvis tanka sig att en krets kunde ar- rangera ett offentligt möte, dar det tala- des om dessa sociala arbetsuppgifter och att man skaffade in referat av mö- tet i särskilt de tidningar som voro spridda i landsorten.
Kanske till och med att tidningarna skulle ta föredra- get in extenso om det erbjödes dem.
Vidare kunde tankas att de kretsar, som aga en expert p i området, skulle kun- na ordna med föredrag av denna i landsorten.
Kostnaderna kanske ej be- hövde bli så stora, ortens skolhus kun- de möjligen erhallas till lokal; propagan- dan bleve troligen det kostbaraste, in- tresse för föredraget maste i förväg upparbetas.
En vag vore om folkhögskolorna kun- de intresseras för upplysningsarbete d saken, kanske kunde kretsarna pa sina respektive hall söka piverka folkhög- skolorna att låta detta komma med som.
ett led i samhallslära.
Mycket utrym- me har dock ämnet ej pä dessas schema.
De ambulerande kurserna kunde Aterigefi anses särdeles lämpade att upptaga förc- drag av detta slag.
Pa sh satt bleve det ocksil ett upplysningsarbete bland s i - val män som kvinnor.
Fröken Thorstenson slutade med att understryka hur nara det ligger de F. B. F. förelagda uppgifterna att ta i tu med upplysningsverksamhet bland kvinnorna på detta sociala område.
Fröken Rosenberg talade, med den sto- ra erfarenhet hon äger i denna sak, om de faktorer som spela in med avseende på särskilt landsbygdens kvinnors so- ciala arbetsinsatser och vilka understun- dom verka hämmande och hindrande, m h s t e s &amp; g ö r a pä grund av allmannn m m m o m m m m m m m m m m w m m ~ m m m m m ~ a ~ o m m ~ m a ~ m ~ m m m ~ m m m m m w m m m m m m V A K T Godkand av myndigheterna Skyddarhem9 kara minnen och egendom.
Joel Lönn Ingemarsgatan g Tel. N.
24 75
127 HERTHA förhållanden, Men nar valen av kvin- nor i de sociala nämnderna och styrel- serna komme att ske ur så val hemsyn- punkt som det allmänna intressets syn- punkt och de som väljas stödjas av sina .egna medsystrar, och nar de inte heller, som nu vanligen a r fallet, sitta en och en ensamma i var sin namnd - den ob- ligaforiska kvinnan, " minst en " som la- gen stadgar - utan de bli flera tillsam- mans, kan man vänta sig att kvinnorna skola kunna göra sig allmänt gällande i detta arbete som måste ligga särskilt för dem.
Önskvärt vore att supplean- terna kallades till namndsammantrade- na, da vore de ända alltid två kvinnor tillsammans vid dessa sammanträden.
den kvinnliga ungdomen att första att det galler för dem att verkligen försörja sig själva, och detta måste hemmen hjälpa tiil med.
.
De unga kvinnorna maste såväl ekonomiskt som socialt för- beredas för sin plats som arbetande sam- hällsmedlemmar och lära sig första att allt arbete ar heder vart.
Med starkt betonande av att ett yrke, som val tar sin dryga tid och pengar att utbilda sig i, a n en helt annan garanti för självstan- dig försörjningsmöjlighet än ett lattvin- digt val av en så kallad " elevplats ", dar visserligen en liten lön eventuellt med detsamma erhalles, men inga frámtids- möjligheter erbjuda sig, talade rektor Aspman om det nödvändiga i att söka den sortens arbete som verkligen pas- sar individen.
Och det arbete man val- jer skall man.
k u n n a, man måste bIi k v a l i f i c e r a d arbetskraft, detta a r det som ligger vikt upp % Under den diskussion som harpa följ- de framkom yrkande pa att F. B. F. skul- le vidtaga atgarder för att säkra kvin- nors inval i direktionen för kommunal- förbunds gemensamma ålderdomshem.
Mötet uppdrog åt styrelsen att full- göra detta, liksom att, enligt förslag av fru von Sneidern, taga under övervä- gande lämplig form för en motion i riks- dagen om.
att lagbestämmelsens formu- lering om m i n s t en kvinnas invala i fattigvardsstyrelse och barnavards- namnd matte andras till att m a n o c h k v i n n o. r skola inväljas.
Mötets andra diskussion var offentlig och hade förlagts till Högre allmänna la- roverket.
Ämnet var D e n k v i n n l i- g a u n g d o m e n s y r k e s v a l, med rektor Maria Aspman som inledare.
Rektor Aspman framhöll hur utomor- dentligt viktigt det var att tidigt lära b I den därpå följande diskussionen för- ordades olika .praktiska yrken av olika talare; den " husliga vägen " kunde ex- empelvis leda till föreståndarinne- och chefsplatser i hoteller och restaurang- kök:; utbildning i sömnadsyrket gav bl.
a. möjligheter att avancera till direktris i konfektionsaffärer samt att bli ledare av egen ateljé; sjuksköterskeutbildning gav ' platser som distrikts- och dispensar- sköterska m. m., men vore framför allt ett yrke som fordrade den direkta lusten och kallelsen, som fröken Rosenberg ~ e - tonade; om juristens yrke talade advo- kat Mathilda Stael von Holstein.
J.
F ' HOL-TZ E * " * DrOttningens Hofleverantör Stureg.
8, Sthlm.
ELLEN KEEMAN.
Spetsar alla slag
- - 128 HERTHA - Förbundets upplysningsverksamhet.
F. B.
F:s arbetsuppgifter ar A v upplysningsverksamheten e j den minst viktiga och den har alltefter- som förbundet utvidgats blivit av allt större betydelse.
Socialt och kulturellt utgör den en insats av odisputa- belt värde.
Samhällsfrågor av de mest skilda slag ha stått på före- 1asnin.g~- ooh diskussionsprogram- men, och man skulle med ett kant ut- tryck kunna saga: intet mänskligt har varit dem främmande.
Därunder har som ofrånkomligt villkor alltid kvarstått att förbundets politiska neutralitet inte får äventy- ras.
Att detta understundom kan bli ett n %got komplicerat problem ligger i sakens natur.
Knappast ges det nå- got besvärligare i v %ra dagar, då s % gott som varje samhällsfråga av n %- gon betydenhet göres till en partifrå- ga, än att balansera en neutral upplys- ningsverksamhet.
Det vore naturligt- vis synnerligen enkelt om man skilde ut de verkligt brännbara frågorna.
Men hur mycket bleve då kvar av det helas värde!
Såväl allsidigheten som aktualiteten vore borta.
Det kan då vara av intresse att ' nå- got beröra den lämpligaste inställ- ningen visavi de " brännbara "?
frågor- na av mera direkt politisk betydelse.
Som exempel kan man ta nykterhets- frågan, innefattande spörsmålet om eventuellt spritförbud, och fredsfrå- gan, som st %r i kontakt med problem rörande försvar och avrustning.
I själva verket ligger saken dock härvidlag p &amp; samma sätt som i varje annat fall.
Det galler en objektiv framläggning av ämnet, utan n %gon som halst partipolitisk propaganda.
Att föredragshAllarens egna Asikter B friigan maste CA som sådana fram- komma är självklart, men också lika självklart att inga angrepp mot olik- tänkande f % göras.
En sak av vikt ar naturligtvis att ha uppmärksamheten inriktad på hur föredraget kan berak- nas bli uppfattat av just det audito- rium, som det avses för.
Att flera f6- redrag av en och samma riktning inte böra följa p % varandra torde falla av sig självt.
Det a r emellertid pil intet satt möj- ligt att helt generellt fastslå bestam- ida regler för inpplysningsverksamhe- ten såsom garanti för den politiska neutralitetens bevarande.
Avgörandet angiiende föredrag och ämnen blir från fall till fall en lämplighetsfrå- ga - som det i stort taget åligger kretsstyrelserna att utreda, då det ju ä r kretsarna som huvudsakligen h s tagit upp denna gren av förbundets verksamhet.
t a 0 K fCB A N D E L N Stockholm, Norrlandsg.
30.
' Fel.
2700 Specialbokhandel för in- och utländsk litteratur i Religion, Filosofi, Mystik, Teosofi, Antroposofi, Frimureri,Ockultism, Sufism, Psykologi, Astrologi, Psykisk Forskning, Modem Uppdost~an, New Thought etc.
1 29 HERTHA Fredrika - Bremer-Förbundets insamlingsfond.
rsmötet i Gävle bjöd på ett särdeles Å högtidligt ögonblick: överlämnandet ' till F.-B.-F:s styrelse av de under året genom kretsarna insamlade fondmedlen, summa kr.
54,634: 05.
Det donationsbrev, som mötet faste vid fonden, stadgar att namnet skall va- ra Fredrika-Bremer-Förbun- d e t s i n s a m l i n g s f o n d.
Fondens kapital får ej röras, det förvaltas av F.- B.-F:s styrelse.
Medlen skola genom styrelsens försorg göras räntebärande; de hållas avskilda från förbundets övri- ga medel.
Avkastningen skall användas till förbundets allmänna verksamhet, i första hand till pensionering av förbun- dets befattningshavare.
Till sist stadgar donationsbrevet att eventuell ändring av bestämmelserna för rantans användning ej kan ske med.
mindre beslut därom fattats vid två p5 varandra följande årsmöten.
De olika kretsarnas bidrag till fonden ha varit: BorAskretsen ............ kr.
.
Båstadskretsen .........,, Gävlekretsen ............,, Göteborgskretsen ........,, Halmstadskretsen ........,, HudiksvalIskretsen ......,, Hälsingborgskretsen ....,, Harnösandskretsen ......,, Jönköpingskretsen ......,, Karlskronakretsen ......,, Karlstadskretsen ........,, Landskronakretsen ......,, Linköpingskretsen ......,, Lundkretsen ............,, Malmökretsen .......... Mariestadskretsen ...... Nor1:köpingskretsen ...... Stockholmskretsen ...... Strangnäskretsen ........ Svalövkretsen .......... Ume %kretsen ............ Varbergskretsen ........ Vanersborgskretsen ..... Vaxjökretsen ............ Ystadkretsen ........... örebrokretsen ..........,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 4,523: - 2,400: - 1,000: - 22,924: 50 600: - 602: 65 500: - 1,200: - 3,000: - 300:- 1,400: - 823: -.
Internationella röstrattsalliansens Ber- lirakongress.
Vid Internationella röstrattsalliansens kongress i Berlin 17-22 juni ar Fredrika- Brerrier-Förbundet representerat av fröken Axianne Thorstenson, ordf,örande för dele- gationen, fröknarna Anna Kleman, Inge- gerd Palme, Ida von Plomgren, dr Eva Smedberg, dr Alma Sundquist och fröken Anna T. Nilsson.
Lausannes kvinnliga poliskonstapel.
Lausannes stadsfullmäktige har tillsatt en kvinnlig poliskonstapel.
Äntligen - säger Genevetidningen L e M o u v e- m e ri t F 6 m i n i s t e - i den stallrilng som kvinnorna avsett nar de framkom- mit med sin fordran på kvinnlig polis.
Men, den första på dessa villkor i Schweiz.
Tidningen preciserar stånd- punkten genom att saga att härvidlag förekommer ingen hopblandning av so- ciala och filantropiska uppgifter med den kvinnliga poliskonstapelns funktio- ner, det galler rent och klart ordinarie polisilligganden.
Den nya poliskonsta- pelns namn a r Mlle Emrny Bader, c~ch hon har fatt sin utbildning i London och Hamburg under Commandant Allen och fru Erkens.
p Nysilvrets k v a l i t e t s m a r k e Tillverkare: 1ngen " gen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
' Vårt fabrikat hos varje guldsmed.
.
Ska kvinnorna d &amp; sitta dAdlösa och svaga?
Nej, låt i staten dem Kvinnan.
Vid festbanketten A Grand Hbtel i Gävle för deltagarna i F. B.
F:s Arsmö- te föredrog fru Blenda Sylvan dessa av henne författade verser.
Av allt, vad jorden bar besynnerligast a r det lilla ting, som har man k v i n n a kalla plar, det outgrundligaste uti mänskligheten.
E n gåta a r hon an för alla jordens män.
Och hemligheten?
Ja, ingen vet den.
' larn Iivinnht k a n lasset draga.
Den tid a r slut f6r vai, dii kvinnans varma sjal man som i glasskap satt en oåtkomlig skatt, soni benhiird byråkratism f å t t undanskjuta.
Det kände staten nog och därför kvinnan tog.
Far hon valuta?
Nej, man v i l l pruta,.
- Men briikar posten me+. '
och ej befordran ger, a r postillon d ' amour den plats, s o m staten tmr är nog för kvinnan, ock hon iner c j yrkar?
Ja, då bedrar man sej, ty n u t i d s k v i n n a n ej blott Amor dyrkar, nej - Sven fyrkar.
I tidens morgon var hon mild och ljuv och r a r och sydde pärlbroderi med kärleksdrömmar i och leddes utav far och mor i solen.
Och ingen fakultet hon gjorde då.
förtret, t y - la1.domsstolen var ej för kjolen.
Visst kvinnan av i dag a r av ett annat slag an lilla mormor var, men - p s y k e t har hon kvar, det outgrundligaste uti mansklighetm.
En gåta a r hon an för alla jordens man.
Och hemligheten?
J a - ingen vet den.
E n dag hon vaknar upp och gör en väldig kupp.
Hon säger mannen klart, a t t det a r uppenbart, a t t hon e j jämt skall sitta vid piratec.
Och då blir frågan den: " Bör kvinnor liksom man förtjäna maten i tjänst hos staten? "
EEENDA SYLVAN Och svaret utföll sil, a t t nu gnor kvinnan på med mannen som kamrat, och smälta f8r hans prat: " Skomakare bliv kvar vid lästen! "
Kamrater har jag nog - Långt hellre jag dig tog och for till prästen på bröllopsfesten. ' '
f. Grönhagen.
Ja, hon ä r e n ä k t a Fredrika, s o m a l d r i g f ö r b u n d e t s k a l l svi- k a var iefïiingen - unisont sjungen av a:- la de narvarande - på den schwungfulla bordsvisan som frökex Anna Sundboni dik- t a t ocksk till festbanketten p i Grand Hôtef \ - id F.-3.-F:s Arsinöte.
Där passerade ' '; ed- ningen " revy, var och en apostroferad Bland andra hyllande ord med refrangeils förtïo- endefulla omdöme.
Ja, det k a n nog vara bra a t t man och kärlek ha, inen detta kan anda v å r t i d ej bygga på.
Bestallaingar " " Sa och repaeationer utföras förstklassigt på bestämd S, Q, B e o k m a s a, Tel. Sö.
35670 Tjärhovsgatan 12, tid.
SkoftaaBgedaf9ar STOCKHOLM.
Tel. Sö.
35473
i ~ ' ä v l e d e n 1 4 m a j.
Sittande ' fjärde från vänster mötets ordförande dr Karolina Widerström, till vänster om henne Gävlekretsens ordförande fru Anna Björk, till höger fran dr W.: fru Anna Berggren, Gävle, fru Marianne Ekman, Mariestad, fröken Signe Laurell, Stockholm.
Främst i mitten Gavlekretsens sekreterare fröken Louise Gripenberg.
Arsmötesbankeften å G r a n d H ô f e l
132 HERTHA 1 elvte timmen.
et händer, nar en krets uppmanas att D intressera sig för an det ena och an det andra, att man ibland kan tveka, huruvida en föreslagen fraga faller in- om området för Fredrika-Bremer-Förbun- dets verksamhet.
Nar det galler avgif- terna vid lasarettens barnbördsavdel- ning, bör val all tvekan vara överflödig.
Vid 24 lasarett i riket finns numera barnbördsavdelningar inrättade, och vid 14 av dessa betalas högre avgifter an vid lasarettets övriga sjukvårdsavdel- ningar.
Höjningen har fått ske, utan att någon mera hörbar protest försports från kvinnorna.
Att Mariestadskretsen nu yttrat sig i detta sammanhang, far nog också tillskrivas mera vissa om- ständigheter än ' nAgon större påpasslig- het från var sida.
Bara det intresse och den enighet, som inför en befarad av- giftsförhöjning kommit till synes inom flera av stadens kvinnoföreningar, kunde vara orsak nog för att vi har ger oss Ii- tet närmare in på frågan, och sa har dessutom ratt mycket framförts, som kan aga mer an blott lokalt intresse.
I den gamla lasarettsstadgan av Ar 1901, vilken upphörde att gälla den 1 jan.
i Ar, fanns stadgat: " Är lasarett be- laget a ort, där barnbördsanstalt ej fin- nes, ma barnaföderska i t r a n g a n- d e f a l l intagas, da operativt ingrepp är nödigt, och detta icke kan i hemmet utföras; börande detta förhållande vara styrkt genom intyg fran barnmorska el- ler helst läkare. "
Lagen drog saledes synn.erligen snava gränser för läkarens rätt att a sjukhusen bereda plats för bar- naföderskor, och endast då det var fraga ' om komplicerade fall var lasarettet till- gängligt för dem.
Den nya sjukhuslagen av den 22 juni 1928, vilken trädde i kraft den 1 jan.
i år, stadgar i sin 1. paroagraf: " Landsting, sa ock stad, som ej deltager i landsting, å l i g g e r att för dem, som hava sin vistelseort eller hemort inom landstings- omradet eller staden, ombesörja anstalts- vård för sjukdom, skada och kroppsfel, i den mån annan icke drager försorg om sadan vCird.
1 enahanda omfattning b ö r !andsting liksom stad, som nyss nämnts, ombesörja anstaltsvard vid barnsbörd. "
Man har har saledes kommit ett gott stycke frarnat, men ingalunda s2 IAngt, att vårdbehovet för barnsangskvinnor erkänts fullt likaberättigat som för and- ra sjuka.
Angaende de kroppssjuka sa- ger lagen tydligt ifrån, att det å l i g - g e r landstingen att bereda dem sjuk- husvård, angaende barnaföderskorna sägs endast, att landstingen b ö r bere- da dem vård.
I de sakkunnigas ursprung- liga förslag stod ä l i g g e r för bäda grupperna, men mot denna formulering opponerade sig Svenska landstingsför- bundet genom sin styrelse i det den bl.
a. anför: " Styrelsen ar i p r i n c i p ense med de sakkunniga därom, att landstin-.
gen i möjligaste mCtn bör taga sig an jamval varden av b a r n s a n g s k v i n- n o r o c h s p a d a b a r n, samt att i allmänhet denna vård i c k e b ö r " I- t a g a e n s ä r s t ä l l n i n g i förhiil- lande till den övriga sjukvarden.
Sty- relsen har heller ingenting emot, att: denna princip pil ett eller annat satt kommer till uttryck i lagen, men mot- sätter sig Ci andra sidan bestämt, att
133 HERTHA.
landstingen utan vidare lagligen åläg- gas samma villkorliga förpliktelser be- träffande barnbördsfall, som betraffande vanliga lasaretts-, tuberkulos- och epi- demifall. "
Följden härav blev, att riks- dagen godtog ' denna invändning och att paragrafen fick den formulering, som den nu har.
Härigenom har landstingen fått tämligen fria h.änder att i denna sak handla efter eget gottfinnande.
Man kunde nu anse det vara självfal- let, att där barnbördsavdelningar finnas inrättade vid lasaretten, avgiften för hit- hörande patienter borde vara densamma som för andra sjuka.
Sa a r dock inga- lunda fallet, da ju vid mer än hälften av dessa sjukhus barnbördsfallen avkrävas en betydligt högre avgift.
Landstings?
förbundet har angående detta förfarings- sätt yttrat, att det mycket val later sig försvara med hänsyn till den större över- vakning m. m., som en barnsangskvinna och hennes barn fordra i jämförelse med annan patient.
Ägnat zitt förvana ar, att enbart beträffande barnbördsfallen den principen skulle göras gällande, att pa- tienten skulle betala högre avgift, om hennes vard kostar sjukhuset mera, d &amp; denna princip ej tillämpas gentemot öv- riga patienter.
Enligt gjorda beräkningar skulle en höjning av ' dagsavgifterna för t. ex. Ska- raborgs Ian, dar barnbördsavdelningar inrättas i Mariestad och Lidköping, till- föra landstinget en årlig merinkomst av endast 3 4, 0 0 0 kronor.
Den ekonomi- ' ska vinsten bleve saledes liten, men ur social synpunkt kunde åtgärden få be- klagliga följder.
De patienter, som kom- rna: att vårdas a barnbördsavdelnin- gens allmänna salar, utgöres nämligen b (¶ '!
r: ' il&lt;ert till största delen av blivande -.
' * 9. r mödrar från samhällets mindre väl situ- erade lager och av kvinnor, som i hem -- men har ett ansträngande arbete och som val behöver ägna sig själva nödig vila och vård efter barnsbörderna.
Dess- utom får de ju under vardtiden lära sig mycket betraffande barnets uppfödning och vård under det första riskfyllda lev- nadsåret.
Även ur den synpunkten bor- de saledes deras sjukhusvistelse uncter- lattas för dem och ej försvåras genom för dryga sjukhusavgifter.
Fredrika-Bremer-Förbundet och Hus.- modersföreningen i Mariestad hade den 7 maj till en offentlig diskussion i har beriirda fraga inbjudit fyra av stadens andra kvinnoföreningar, stadens läkare och medlemmarna i landstingets förvalt- ningsutskott och lasarettets direktion m. fl.
Diskussionen ägde rum under landshövding Ekmans ordförandeskap och inleddes av stadsläkare doktor G. Andrén.
Efter Överläggningen fattades av de nämnda föreningarnas medlemmar ett enhälligt beslut att tillställa Skara: borgs läns förvaltningsutskott en anhal- lan att förorda bibehållandet av de lag- re avgifterna vid länslasarettens barn- bördsavdelningar.
Denna skrivelse un- dertecknas av Fredrika-Bremer-Förbun- det, Husmodersföreningen, Vita Bandet, Svenska Kvinnors Nykterhetsförbund, Moderata Kvinnoföreningen och Social- dem.okratiska Kvinnoklubben i Marie- stad, och i de däri gjorda uttalandena kommer Fredrika-Bremer-Förbundet i Falköping och Husmodersföreningen i Lidköping att instämma.
Om vår anhallan får åsyftad verkan, korrimer framtiden att visa.
Säkert är, att bakom den står mangas eniga vilja och en stark önskan, att ett företags go- Ni går till posten, * imrh; inksbok galler över hela landet.
- går Ni hven till Postsparbanken, landets storsta O. sikraste sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 4 %
1 34 HERTHA - höst, d2 ar det redan sent, fast inte för sent.
Det b !ir svairare att ändra det, som redan beslutats, an att hindr.a ett beslut, även om det sker i elfte timmen.
Mariestad i maj 1929.
GUDRUN LANGENMElM.
da idé ej måtte pa något sätt kränkas pa grund av stundens sparsamhetskrav.
Det finns kanske flera av förbundets kretsar, som kan och vill intressera sig för denna fraga.
Men om n3got skall göras, innan landstingen sammanträder i In ternational Council of Women ' s konferens i London 29 aprii-8 nternational Council of Women har un- I der arens lopp växt till en allt starka- re organisation och äger i närvarande stund anslutning av icke mindre än fyr- tio länder, vilka genom sina national- föreningar äro representerade i moder- föreningen.
Vart femte ar äga kongres- serna rum, och under mellanperioden tv3 exekutivmöten, da medlemmarna av centralstyrelsen, de skilda nationalför- bundens ordförande och de internatio- nella kommittéernas medlemmar sam- manträda för att gemensamt dryfta de angelägenheter och utarbeta de resolu- tioner, vilka skola avgöras på de stora kongresserna.
Det var ett sådant exekutivmöte som nyligen ägde rum 3 London under lady Aberdeens ordförandeskap, och det in- tresse som visades International Council, icke blott fran pressens, utan ocksa fran myndigheternas och allmänhetens sida, vittnar om att dess verksamhet upp- märksammas och att det är av mycket stor betydelse att den mängd av kvinno- föreningar, vilka arbeta för ett gemen- samt mal av social rättfärdighet, uppga i en internationell sammanslutning.
Icke mindre än 31 länders representanter vo- ro närvarande vid konferensen i London, maj.
och bland dem funnos resenärer drain s % avlägsna delar av världen som Syd-Af- rika, Australien, Indien, Ceylon och Kina.
I trots av alla de festligheter som se- nare ägde rum, fick konferensen genast ett intryck av arbetskonferens, ty i Mon- tefiore Hall, dar förhandlingarna ägde rum, samlades redan tidigt p2 morgonen den 29 april de kommittéer, vilka under fyra dagar skulle sammanträda och be- handla de fragor, vilka sedan, genom varje kommittés ordförande, skulle fram- läggas för exekutivkommittén.
Tillfalli- ga besökare ägde ocksh tillträde att a- höra dessa kornrnittésammanträ8en.
Med en kort lunchrast fortskred arbetet sä- väl under förmiddagen som eftermidda- gen, rapporter lämnades av ordförande- na i de olika nationalrhdens kommitt&amp;- er, och inom rösträtten, freden, yrkena, barnskydd, finanser, litteratur, emigra- tion etc. fick man ett begrepp om hur arbetet bedrivits i de olika länderna.
Inom presskommittén diskuterades vik- ten av att större intresse visades den " Bulletin " som International Council pub- licerar, ty gave medlemmarna den sitt stöd, kunde den bli ett utmärkt led i pno- pagandan bör kvinnointressena.
Det framhölls aven att de meddelanden som Den omtänksamma husmo- der, vänder sig a I l t 4 d till Lunda Tvat tinr at tning Garanteras ett förstkla * sigt arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
- - --.
-
HERTHA.
lämnades till Bulletinen borde ' vara av allmänt intresse och av internationell betydelse.
Från madame Misme, Frank- rike, förelåg ett förslag att de journalis- ter, vilka sortera under 1.
C.
W:s press- kommitté, borde s~ammansluta sig till en gemensam grupp, och detta förslag ' ut- ökades med en ' framställning frAn Hol- land att .journalisterna i en dylik grupp skulle arbeta för freden och mot all krigspropaganda.
Man kan tryggt påsta att arbetet i konferensen gick i fredens tecken, ty inom fredskommittén framla- des förslag om underlättandet av han- delsförbindelserna mellan folken samt vad som kunde göras för att uppfostra barn och ungdom tiil verklig fredsvilja.
Ett av de offentliga mötena var uteslu- tande agnat At freden, varvid bland and- ra talare märktes amiral Allen, Madame Maria Vérone och Fraulein Emmy Beck- mann.
Även i kommittén för uppfostran diskuterades de basta metoderna för spridandet av.
pacifistiska idéer, och dr Ingegerd Palme föreslog att den hand- bok, som nyligen utgivits av Nationer- nas Förbund, skulle cirkulera bland med- .lemmarna i ~ippfostringskommittén.
Prin- sessan Radziwill nämnde att det endast varit möjligt för Nationernas Förbund att publicera boken pa franska och en- gelska, men många delegerade rapporte- rade att deras respektive länder redan vidtagit anordningar för att få den över- satt.
Man enades om att genom de oli- kla nationalråden få denna bok spridd i sA vida kretsar som möjligt.
Den fråga som inom exekutivkommit- tén tilldrog,sig det största intresset var en eventuell sammanslagning av de två stora världsorganisationerna, Röstratts- alliansen och International Council.
Ett förslag i denna riktning framlades av Norges och Sveriges kvinnor med stöd av Danmark och Finland.
En dylik sam- manslagning skulle innebarla en stor för- enkling av den dyrbara och vidlyftiga appa.raten med två organisationer, vilka i stort sett arbeta efter samma linjer och med samma syftemål.
Visserligen sammanträder Alliansen vart tredje år, och International Council endast vart femte, men härvidlag kunde man pårak- na en ändring, enär Tyskland framkom med ett förslag om att femårskongres- serna skulle förvandlas till treårskon- gresser, och i sammanhang härmed in- kom ett förslag från svenska delegatio- nen att ordföranden ej matte valjas iijr längre tid än två treårsperioder.
Många vor0 för sammanslagningen av rösträtten med hternational Council, men de engelska delegerade ställde sig skeptiskla till förslaget, enar röstrattsor- gan,isationen i England ar mycket ra- dikal till hela sin laggning, och man iör den skulI icke trodde på möjligheten av ett samarbete.
Emellertid utsågos fyra delegerade att i gemenskap med lika manga delegerade fran röstrattslalliansen utröna möjligheterna för en framtida sammanslagning och framlägga de resul- tat till vilka man kommit för kongressen i Wien 1930.
Det stora valkomstmötet ägde rum i Westminster Congregationd Church un- der lady Emotts ordförandeskap och i närvaro av premiärministern med fru, ordföranden för Londons stadsfullmakti- ge samt representanter för Londons Lord Mayor, vilka alla höllo Iangre och kortare anföranden.
Mr Baldwin ställ- BASTA RENGORINGSMEDEL FOR KOK 135 &amp; BADRUM,
136 HERTHA de sig mycket sympatisk till de ideer kvinnorna arbetade för och ansag att de här hade möjligheten att nedlägga ett fruktbringande arbete till samhällets och mänsklighetens fromma.
Sedan han rik- tat en särskild halsning till International Council ' s mangåriga ordförande, lady Aberdeen, som nedlagt ett livslangt ar- bete i I.
C.
W:s tjänst, upptog han till behandling en del av de frågor förbun- det har p3 sitt program, och för vilka han själv hyste ett mycket varmt intres- se, sasom barnaskydd, emigration och ett reformerat biografvasende.
Han ansåg att filmen blivit en SA väsentlig del av de stora folkmassornas förströelser att den måste göras till en faktor i folkupp- lysningens tjänst, ty de ' filmer vilka nu nå oss via Amerika, sta ingalunda i nivå med den västerländska bildningen och verka mera neddragande än bildande.
Som den vane folktalare han är späcka- de premiärministern sitt tal med många humoristiska vändningar, vilka liyligt uppskattades av den publik som fyllde kyrkan fran golv till tak.
Vid det offentliga möte som anordna- des följande afton tilldrog sig professor Zimmerns föredrag det största intresset.
Det r6rde sig om fragor som äro aktuella i var tid, om internationell och intellek- tuell kooperation och om de tekniska uppfinningar, vilka blivit igangsatta av vetenskapsmannen, men som det galler att kontrollera och begränsa.
Professor Zimmern har sitt eget personliga satt att framlägga och behandla problemen, och han gör det med så mycken intellektu- ell skärpa, att han icke blott väcker sina ahörares intresse, utan också deras tan- keverksamhet.
Han ar ej blott en stor Revolutionerande ar det rengör o. polerar Allt vältalare, utan även en framstilende pe- dagog, och dessa egenskaper far han tillfälle att utnyttja vid det intellektuella institut i Paris, som ar knutet vid Na- tionernas Förbund och för vars skull han lämnade professorsstolen i Oxford.
De stunder vilka delegationerna hade lediga fran kongressarbete vor0 upptag- na av tebjudningar samt inbjudningar till klubbar och andra korporationer.
Denna sida är under en kongress icke den minst viktiga, ty man far dä tillfälle till en mera personlig samvaro med oli- ka länders kvinnor samt möjligheter att utbyta tankar och erfarenheter.
Engcls- mannen begagna också gärna tillfgllet att under formen av en " at home " f &amp; diskutera de angelägenheter som ligga dem om hjärtat, och det är icke tomt konversationsprat som d i fyller ett draw- ingroom ".
SA anordnade lord och lady Cavendish Bentinck en mycket angenäm sammankomst i sitt vackra hem, dar kor- tare anföranden höllos och gästerna fin- go del av det livsintresse som upptar makarna Bentinck, nämligen förbättran- det av fangarnas ställning.
Lord Ben- tinck ar ordförande i " The Howard League?
', som arbetar med reformer p &amp; straffväsendets omräde.
Lady Aberdeen hade en bjudning i det hem, dar hon själv blivit född och dar hon aven stätt brud, men som nu över- gått i Lord Mountbattens ägo.
Lord Louis Mountbatten ar yngsta brodern till Sveriges kronprinsessa, och särskilt för svenskorna var det av stort intresse att taga del av det vackra Brook House med dess konstskatter och förnämliga inredning.
Brittiska regeringen hade för delegationerna en statlig mottagning I Finare Möbler, Guld, Silver, Koppar, Messing, Zink,Atluminium, Bleck samt Automobiler etc.
137 HERTHA London Museum, där hertiginnan av Atholl fungerade som vardinna, och En- gelska Kvinnornas Nationalråd in- bjöd samtliga till en avskedsmiddag pi3 Hotel Criterion, varvid ett par kvinnliga parlamentsledamöter hö110 högtidstalen.
Den engelska gästfriheten var storar- tad, och tillfälle bereddes de utländska gästerna .till många intressanta utflykter i Londons .närhet och till besiktigande av en del sociala institutioner.
Bland dem som deltogo i kongressen efterläm- nar den det angenämaste minne.
Orien- tens och västerlandets kvinnor kommo i kontakt med varandra, och det blev tyd- ligt att det som skiljer ingalunda ä r si3 starkt som det vilket förenar.
De mål för vilka kvinnorna arbeta äro gemen- samma för hela världen, ty de bottna i hoppet om en förbättrad mänsklighet och en rättfärdigare samhällsordning.
GURLI HERTZMAN-ERICSON.
En dam reste ensam.
a, det gjorde jag.
Jag reste ensam.
Och det fastän jag först ruvade mig litet.
Skulle jag nu bli tvungen att bo på pensionat, äta alla mål " hemma ", aldrig få gå ut om kvällarna och icke heller få något roligt efter kl. 6 e. m.?
Jag bodde inte pa pensionat, intog in- tet mål utom morgonkaffet " hemma ", kom och gick som jag ville också på af- tonen och hade alltid roligt.
Men sa reste jag inte heller till Grönköping, jag reste till Wien, Paris och London.
Det tycks, som om gatutrafikanterna på dessa orter blivit inlärda åtminstone nagorlunda justa manér.
Naturligtvis vet jag om, att rån och mord då och då be- gås i storstädernas skumma grander, och ar olyckan framme, vet moan ju ald- rig, vad man kan råka ut för Men min erfarenhet ä r den, att en dam går lugn och oantastad på ett helt annat sätt i J ' dessa världsstäder ' ä n i vart eget förtju- sande lilla Stockholm.
I Wien hade jag hyrt rum högt uppe Halmstads lans stipendium 1929. i en hyreskasern, belägen mitt i staden Till f ullstandigande av ma jnumrets notis vid en gata som i Stockholm ungefärli- om förbundets stipendier meddelas a t t Halmstads läns stipendium kr.
225: till- gen kunde motsvaras av ~ästmakarega- delats Inez Nilsson för kurs vid Kungl.
tan.
Huset var ganska förfallet (alltför Gymnastiska Centralinstitutet.
namga hus i Wien vittna sorgligt nog fortfarande om stadens krigsarmod).
Jag hade att g å över två gårdar och kliva upp för fem långa trappor för att na mitt Fotografin av Gävleban- enkla logi.
Huset saknade nattbelysning.
k e t t e n. Bestallning av fotografin från Min vardinna försag mig med icke min- festbanketten i Gävle mottages å förbun- dets byrå i Stockholm t. o. m. juni månads dre an tre tunga nycklar till olika por- utgång.
Kortet har en storlek av 18x11 tar, som skulle låsas upp och igen.
Själv cm.
och kostar kr.
4: -, vilka uttagas av hade jag smatt förskräckt gått och köpt fotografen genom efterkravssandning av mig en solid ficklampa.
Första kvällen beställd fotografi.
undrade jag i mitt stilla sinne: " Manne -.
* e * e+ gör ansiktet ungdomligt och fräscht.
Slapphet O C dubbelhaka ~ firwinnrr Pris p r apparat 10:- &amp; ronor.
Upplysningar och expedition: E. WALL, Ynglingag.
5, Sthlm.
Tel. 861 16.
Cleoapparaten '
det här ska gå väl? "
Och jag tog en bil hem frAn operan.
Men gatorna verkade sa fredliga och huset så hyggligt, fast det nu var alldeles oreparerat, att redan nästa afton vagade jag taga tillbörlig hänsyn till min reskassas blygsamhet och till fots begiva mig fran teatern.
P3 min väg mötte jag oupphörligen såväl ensamma som grupper av herrar, men icke nägon tog minsta notis om mig.
Jag passerade ofredad.
Glatt överraskad man ar minnsann van vid annat fran Stockholm - tordes jag snart sakta far- ten och ga langsamt, intresse~ad seende mig omkring i den främmande staden.
Allt avlöpte utmärkt.
Jag stannade i Wien en fjorton dagars tid och gjorde samma tillfredsställande rön för varje kväll.
Det gjorde mig dock ont att standigt nödgas jämföra dessa förhållanden med de motsvarande stock- holmska.
Jag frågade mig, varför är allt detta så efterblivet hos oss och så myc- ket mer sympatiskt här?
Jag tror mig ha funnit några förklaringar.
Wienarna äro sällan berusade.
De dricka i all- mänhet endast sitt lätta vin, som väl ger " stämning " men icke omtöcknar.
De ha en snabb uppfattning, medfödd männi- skokännedom och världsvana, vilket allt sätter dem i stand att med ett hastigt, näsim omärkligt ögonkast avgöra, om en mötande kvinnlig person önskar eller icke önskar sällskap.
Därutöver till- kommer den omständigheten, att en ung wienare vanligen sammanbor med sin " susses Mädel ", en på sitt satt ofta duk- tig flicka, som ar hängiven och trogen, s 3 länge hon har sin vän kvar.
Hon är honom i de flesta fall till nytta, ser till att han sköter sitt arbete ordentligt och ritt han handskas sparsamt med sina in- - komster.
Hon stoppar hans strumpor och pysslar snällt om honom samt del- tar i hans intressen.
Hon är söt att se pZi och strilande glad och tacksam för ett billigt nöje niigon gång emellan.
Nä, den som är försörjd p i det sättet, kan självfallet icke ha minsta intresse av att göra närmanden p i gatan.
Ar för öv- rigt detta icke betydligt mera tilltalande och bättre?
För alla parter.
Ty handen p i hjärtat; det är obeskrivligt irriteran- de att, fastän man vet med sig att vara en respektabel och laglydig medborga- re, ända standigt riskera dumma och plumpa tilltal frhn tölpiga individer.
Om man ocksa nara nog alla @ nger slipper undan med obehaget, ar det likval tiii- rackligt kränkande att behöva finna sig i detta obehag.
Skall man uteslutan- de därför att man rikar vara kvinna och för ögonblicket allena kunna utan vida- re utsättas för oförskämt bemötande.
I vart upplysta land, i var tjusatide, vackra huvudstad vore det kanske pa tiden att avskaffa dessa föga hedrande seder.
P. sin egen stad och när man har sitt eget hem kommer man ju icke SA mycket pi3 restauranger, och jag vet därför icke, huru en ensam dam blir be- mött ute p5 lokaler i Stockholm.
Jag vi14 gärna tro det bästa.
Men vad jag vet är, att jag under min resa städse blev betjänad med största uppmärksamhet, och att kypare säkert icke kunnat vara mer aktningsfullt tillmötcsgiiende om jag varit i herrsällskap, an de vor0 mot mig i min ensamhet.
Jag satt mingen g5ng s5 nöjd och road vid min schnitzel och min Atting lantligt vin, ensam vid ett %i- tet bord i en upplyst källarsal, nyfiket men diskret studerande folktyperna om- - - övertraffaa icke av n %got annat medel vid rengöring och polering a v möbler.
HERTHA ' kring mig, själv icke oartigt bekikad av någon.
Ibland gick jag in på ett Kaffee- haus (utan musik förstås, ty wienarna äro musikaliska och tycka inte om mu- sik till maten) och beställde en lacker " Mélange ", medan uppassaren bestall- samt sökte utfundera vilka tidningar och tidskrifter jag helst läste.
Och med vil- ken belåten känsla av mättnad och trygg- het gick jag inte sedan ut genom svang- dörren för att i sakta mak vandra ge- nom de nattliga gatorna.
Kanske jag kunde rysa till ett tag, men det var ej av oro och icke heller av den kyliga nattluften, nej, det var vid den plötsliga tanken på det tråkiga pensionlatet, i vars förfärliga salong, jag just då, enligt mitt eget tidigare förmenande, skulle nödgats nöta ut mig med stapplande kalIprat.
Men, nej, jag var raddad!
Räddad att röra mig fritt efter behag, raddad att lugn och glad titta och observera såsom en intresserad turist agnar och anstår.
För all del, maliciösa läsare, jag är fullt medveten om.
att jag icke ar 20 år och icke heller 30.
Men spar edert spydiga leende, ty med den saken ar det lika- dant också i Stockholm.
Dar ha åren ännu aldrig varit mig till skydd.
För övrigt raknar jag inte endast med min speciella erfarenhet utan med sa gott som samtliga mina bekantas.
Nej, det a r verkligen lättare att reda sig ensam utomlands an hemma.
Jag maste skratta, nar jag igen tanker på alla minla gamla vanföreställningar.
Om Paris trodde jag alltid det värsta.
Dar skulle underliga figurer komma och skrämma en vid varje steg.
Det ar dock faktiskt sant, att just denna vår fram- levde jzg tvenne nöjsamma, behagliga UPPSVENSKA Prospekt på begäran.
139 veckor i Frankrikes syndfulla huvudstad, utan att någon i ord eller garning gjor- de mig det minsta för nar.
Nu bodde jag visserligen i Montmartre, och dar ar no-g trevligare an på andra sidan aven vad beträffar de ting, som ' har äro på tal.
, Man kom dock fort underfund med att piirisarne icke anse det vara god ton att stormstirra på en dam eller försöka se henne spörjande rakt i ögonen,.vilket icke är ovanligt vid Mälarens stränder.
Ingen gjorde sig heller så viktig, därför att han händelsevis var karl ' och genom större kroppsstyrka nog alltid skulle flyta ovanpå.
Det föll sig så, att @ g kom att göra ' min första promenad på Londons gator vid tolvtiden på natten.
Jag hade varit bortbjuden och återvände till mitt ho- tell, vilket t. o. m. var belaget i en så föga distingerad stadsdel som trakten kring Picoadilly Circus.
Intet, som kun- nat förarga eller såra mig, hände.
Var det en tillfällighet?
I s 3 fall övergav den- na tillfällighet mig icke heller i fortsatt- ningen.
Och anda levde jag i London under mycket försvårande omstandighe- ter.
Jag hade nämligen icke någon " fin adress ".
I London ar detta annars en mycket viktig sak för den som ar mån om sina medmänniskors högaktning.
Man] &lt;ar$ gärna bo på ett dyrt, omodernt och okomfortabelt hotell, om det blott har en " ratt adress ", en sådan adress, som rnan kan namna högt utan att choc- kera.
Om ett förstklassigt hotell dare- mot olyckligtvis icke rubricerats under de fina adresserna, ska11 man fielst tala tyst om det.
En korrekt lady höll pä att svimnia, nar jag på hennes fråga helt naivt talade om var jag bodde.
Då hon GYMNASTISKA INSTITUTET, Scheelegatan 5 K.
7989.
Prospekt på begäran.
140 H E R T -- HA.
-- -- -- p-.
---- p hämtat sig nagot från bestörtningen, skyndade hon att viskande bedja mig för all del icke berätta det för någon.
Hon skulle nu icke förråda mig, och hon förstod ju så val, att jag som utlänning latit lura &amp; ig, fått fel anvisning o. s. v. Den adressen k u n d e man inte ha.
Jag tyckte, att det var en bra adress, jag, och att det mer an 1,000 rum stora hotellet var välskött.
På hemresan stannade jag ett par da- gar i Kongens By.
Det ar möjligt, att en och annan köpenhamnare slangde till en ett ord i förbifarten.
Men detta skedde da alltid med sådan oförarglig humor, med en slags gemytlig godmodighet, som förtog varje udd och lyfte det hela till ett helt annat plan an det har varit fraga om.
Det blev till nägonting, som man kunde skratta åt utan att låta sig bekomma.
1 Köpenhamn har stadens muntra grace tydligen i stor utstrack- ning gått invanarna i blodet.
Sa kom jag till Stockholm.
Stockholm, skönast av alla sköna stader!
Det var i maj.
Ljusa kvällar.
Häggen blom- made.
Jag gick ut och gick pa Djur- gården.
En bil kom körande med god fart.
Med ett häftigt ryck stannade den plötsligt tätt intill mig, s &amp; tätt, att jag förfärad hoppade till, rädd att bli pil- körd.
Bildörren öppnades på glänt - i den vårblaa kvällsbelysningen urskil- de jag en mansperson, som inifran bilen vinkande gav mig tecken att stiga.
pil.
Förnärmad paskyndade jag stegen.
Sce- nen upprepades fyra ganger.
M n vack- ra, poetiska Djurgårdspromenad, ack, var blev den av!
Den började ' så bra med vårdrömmar och häggdoft, den slu- tade med förtrytelse och hlastig reträtt.
.
--.
-.
.
- -- - - -.
-.
-.
- - - till staden, bort frin den lockande par- ken.
Jag väntade p &amp; sparvagnen.
" Var- för s i ensam då, lilla tuttan? "
lalladc ett par överförfriskade s. k.
" bättre herrar ", som just passerade hailplatsen.
En en- sam dam betraktas nara nog som fagel- fri av den sortens stocl&lt;holrnspublik.
Detta om ensamheten var ändi det accept.ablaste av de tillrop, med vilka de sökte förljuva min väntan, tills spävag- nen äntligen kom.
Val i sparvagnen var jag nara att förlora kuraget (humö- ret hade jag för länge sedan tappat bort), då min vis-&amp;vis började klumpiga försök att öppna s. k. fotkurtis.
Till slut satt jag på min plats nästan som en skräddare p i sitt bord.
l [den fullpac- kade vagnen fanns där ingen som tog mitt parti eller var benägen att lagga sig i " andras affärerw.
Känns situationen igen?
Reflexionerna av ovanstaende göra sig val själva.
Jag har dock att ytter- ligare fa framhiilla följande.
Jag hör all- deles icke till dem, som jämt och samt klaga pil sitt eget och falla i beundran över andras.
Tvärtom - jag älskar Stockholm.
Men just därför göra dess brister mig ännu mer bedrövad.
För öv- rikt är jag sannerligen aldrig så pataio- tisk som efter en utländsk resa.
I ut- landet lär jag mig att än mer inse och uppskatta fosterlandets fördelar, och jag kommer hem med der.
stolta kanslan, att Sverige i många avseenden är ett kung- ligt land.
Varför skall det då flac !tas av ett sii pinsamt fel?
Kunna inte också vi äntligen stava ett oskick, till vilket b9- da könen bidraga, p i det att hederliga medborgare må oantastade kunna röra UTROTAR RATTOR OCH Mo55 Hamngatan 26, STOGKWOLM.
Tel. 102 70
141 HERTHA sig på gator och torg, i vårens grön- skande parker och eljest, var de behaga.
Detta a r ett sorgligt kapitel.
En dam har större fog för ängslan hemma an pa resor i många olika länder.
Hemma hag- la obehagligheterna, men det gjorde de inte kring en dam, som reste ensam.
S I G m HENSCHEN. '
Nya förbundsmedlemmar B o r å s: fr.
Anna Håkanson.
F a l u n: fru Ada Munich, fru Marta Nis- ser, fru Hedvig Norlin.
G a v l e: fru Roth Borner, Harnas, fru Margit Brunander, fröken Anna Hansson, Skutskar, fru Febe Hultin, fru Elsa Kjes- sel, fru Jenny Melander, fru Thérese Wal- lin, fru Dagmar Wetter, Sandviken, fru Aya Österlund, Harnas.
G ö t e b o r g: fru Hildur Ridderstad, fru Louise Rudback.
H a l s i n g b o r g: fröken Marta Eureni- us, fru Ester Lundquist, fröken Anna Ro- sén.
L a n d s k r o n a: docent Bertil Han- ström, fröken Blenda Holmström, fröken Gerda Holmström, fru Anna Krönlein, fru Agnes Little, fru Tyra Ottosson,, fru An- na Tranchell, fru Signe Wickström.
L u n d: f r u Ingegard Lindgren, fru Ka- rin Lundberg, fru Amelie Lundh, fröken Hilda Roth.
M a l m ö: fru Anna Hedberg, fröken Alfhild Sandblom.
S t o c k.h o l m: fröken Anna Barkman, fru Marta Heure, fru Elin Holmgren, Stocksund, fru Martha SiIfverhjelm, fru Marianne Unman.
T o m e l i l l a: fru Gustava Edixon, fru Hedvig Hovgard, fru Anna Kraft-Anders- son, fru Hulda Olsson, fru Margit Akesson.
.
Ö r e b r o: fru Gerd Larsén.
e d &amp; ~~rn., %G6inda~e.
Odengatan 69.
&lt;Fel.
W o PF 260 43.
Från bokvärlden.
Kväkaren James Nayler av E m i l i a F o g e l k l o u. Bonniers förlag, kr.
8: 50.
En ny bok av Emilia Fogelklou tar man alltid emot med glädje ' och tack- samhet.
Man vet, att man kan vanta biide kunskap och inspiration dämv, och att alltsammans gives med Emilia Fo- gelklous pregnanta och personligt ut- formade stil.
Boken om James Nayler uppfyller ock- sa i rikt matt dessa förväntningar.
Här föres man in i 1600-tlalets England med dess egenartade religiösa rörelser.
Man skymtar både politikens store med Cromwell i spetsen och en hel rad av de andliga ledare fran skilda grupperingar, främst George Fox, vars namn a r oupp- lösligt förbundet med kvakaarnas första historia.
Men sedan man last Emilia Fogelklous bok, vet man betydligt mera om denna begynnelsetid, ja, får sina gamla cirklar, om man har nagra, gan- ska rubbade.
Man får lära, att det arv, som James Nayler, denna " sällsamma gestalt i religionens historia ", lämnat till kväkarrörelsen, inifriin sett maste få göra.
sig gällande vid sidan om arvet från Fox pA ett helt nytt satt.
Med stöd av hittills delvis obearbetat matctrial och med historisk intuition av sällsynt mått kastar förf.
ljus över alla de diametralt motsatta omdömen om Nayler, som kyrkohistorien förut uppvi- sat.
Men för ett dylikt arbete kräves en metod av ganska kostsamt slag, vars hemlighet blottas i följande ord ur för- sta kapitlet: " Det underliga ar, att så snart man kommer en galenskap in pa livet, sa att man kan börja tyda den ini- fran,, förblir den icke längre ett fall, den a r ett människoöde med fönster in mot oandligheten ".
I företalet kallas dennla metod ett " inlevande man endast för- mår agna fii historiska gestalter ".
Att d e t t a inlevande varit förhanden, nar Emilia Fogelklou skänkt oss boken om Privatbindning - Handförg y llning G ukhittar - Samlingskartonger och Portföljer.
142 HERTHA James Nayler, det bekräftas sedan nas- tan p3 varje sida.
M.an far följa en man- niskas vag under arbete och möda an- da till sjalvuppgivelse, under lidande till både kropp och sjal, under " ont rykte och gott rykte " fram till en punkt, dar sjalen reser sig på nytt och lever i den stora kärlekens himmelska frid och gränslösa rymd.
Tyngdpunkten i boken ligger ej främst i det historiska klarlaggandet, utan - som alltid nar Emilia Fogelklou skriver historia - i greppet kring sjalen och dess liv.
Det a r friga underkastat, om någon nutida svensk förf.
kan mata sig med Emilia Fogelklou, nar det galler att verkligen ge sjalskunskap och tolka his- toriens inre lopp.
Skildringen av James Nayler ar i detta stycke intet mindre an genialt gjord.
1 en tid, då " Vännernas " samfund av skilda anledningar later tala om sig mera an förr och deras huvudproblem pa nytt bli aktuella i världen - fragor- na om individen och samhället och om den andliga samfundsbildningen - i en sadan tid halsar man boken om kväka- ren James Nayler med dubbel glädje och önskar sa många som möjligt gavan att f 5 inspireras av dess rika innehåll.
ESTER LUTTEMAN.
Sjalens halsa.
Lekmannabetraktelser av L y d i a W a h l s t r ö m.
P.
A. Nor- stedt och Söners förlag.
Icke kronologiskt men till innehället är i Lydia Wahlströms produktion den närmaste föregångaren till S j a l e n s h a l s a den bok som bar titeln V a r- d a g e n s r e l i g i o n.
En icke oviktig del av ett framgångsrikt författarskap, om den an skrymmer blott med bråkde- lar av procent, a r namngivningen.
Lydia Wahlström har har som i så mycket an- nat det rätta greppet.
Titlarne väcka intresse och innehallet svarar däremot Vardagens religion ä r den religion som icke stannar vid estetiska stämningar, den -- - ...
- - .. - som a r arbetslivets och de minga sma, i och för sig glanslösa viljcavgörelser- nas riktpunkt och ljusdager.
Självtukt, pliktuppfyllelse, mod äro på en g 2.
g förutsättningar för och uttryck av sja- lens halsa.
Första uppsatsen i S j a l e n s h ii l- s a heter Helg och söcken.
Man skym- tar i den, liksom i den avslutande Den nutida ungdomens uppror, att franska revolutionen nyss stått i blickpuqkten för författarens forskarintresse.
I Lydia Wahlströms förträffliga skildring av Ti- den 1789-1815 (en avdelning av det i3 Lindblads förlag utgivna verket Världshistorien skildrad i d e s s k u l t u r h i s t o r i s k a sam- m a n h a n g) agnas också ingaende uppmärksamhet just åt de religiösa Eör- hållandena, säsom den antireligiösa pro- pagandan och dess fiasko.
Historikern lir ett med samhällskritikern och dec liver " sjalens halsa " reflekterande.
I behand- lingen av ämnen rörande " kvinnofrågan " var Lydia Wahlström alltid historikern, på samma gång som kritikern.
Di hon direkt talar om själsfakta, inställer sig allt som oftast en historisk parallell, ett belysande exempel.
SA här i det om- nämnda fallet.
Det glada, optimistiska, som alltid präglat Lydia Wahlströms satt att se, återfinnes i oförminskat matt.
Alltid trodde hon i polemik p i logik och rätt- sinne och deras inneboende makt.
Sam- ma tilltro till det goda som präglade henne i oppositionsstallning, przglar henne nu i - auktoritativ stallning gent- emot " den nutida ungdomen ".
Hurtig- heten ar lika frisk, men dampad i ut- trycken.
Dar förnimmes mera av " buri- den varme ".
Författaren talar i mindre grad än förr å andras vagnar.
Hon a r sig själv, utan att framhäva sig själv och utan att " representera ".
Det tillhör der!
personliga mognadens stadium.
HERTHA 1 43 En ovälkommen.
Som springflicka och fabriksarbeterska.
Av N a n n y J o - h a n s s o n. Birkagårdens förlag.
Det a r landra delen av " en ovalkom- mens " självbiografi som Nanny Johans- som gett ut med den orienterande under- titeln S o m s p r i n g f l i c k a o c h f a b r i k s a r b e t e r s k a.
Den första kom 1925 och började med skildringen av den lilla ovalkomnas inträde i livet en lördagskväll i Backskogsstugan.
Det blev hinder för både den sedvanliga lör- dagskvällsdansen dar och fars i stugan lika regelbundna sup- och spelgille.
Hur ovälkommen hon då var har hon inham- tat av andras berättelser om händelsen, om hur hon sedan fått slåss på egen hand för rum och plats i livet förtäljer hon ur egna erinringar.
I förunderligt gott minne har Små- landstösen bevarat barndoms- och ung- domsupplevelserna - det är inte att misstaga sig på att det ar verklighet och inte dikt.
Detta a r inte litterärt utspe- kulerade teckningar av armod, drycken- skapselande och samhallsorattvisor, det är den enklaste, mest osentimentala be- rättelse av den fattiga flickan själv om hur hon klarar sig fram i livet, trots allt.
I sjalvla verket a r det fenomenala presta- tioner av mod, kraft och uthallighet som tösen i all ovetenhet och enkelhet full- fört - och det tål att.tänka pa att hon har endast varit en av många!
Men Nanny Johansson var också något annat an en lav de många och pA den grund har dessa böcker kommit till.
För- fattarinnor av facket kan avundas hen- ne den friska berättarstilen, den livliga iakttagelsegåvan, ursprungligheten i hen- nes meddelelse.
Det a r inte enbart som vittnesgill skildring av.
de hårdaste livs- och arbetsförhallanden som hennes böc- ker har värde, de kräver erkännande i- och .för sig.
EL-N H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n samman- trädde d e n 12 april varvid fru Ester Lut- teman höll föredrag om " Några tankar om nyorienteringen i hemf rågan ".
Den 26 april föreläste fru Karin Fjäll- bäck-Holmgren om " Erfarenheter och nya vägar inom barn- och ungdomsvården ".
U p p l y s n i n g s b y r å n har under ap- ril månad anordnat följande föredrag i yr- kesfrågor för skolungdom: fru E. Lutte- man: " Inför livskallet "; advokaten C.
J. Lindahl: " Juristens yrke "; aktuarien Y. Nylander: " Allmän yrkesöversikt "; sjuk- sköterskan E. Bergholz: " Sjuksköterskans och barnmorskans yrke "; fru K. Fjällbäck- Holmgren: " Olika verksamhetsområden in- om det sociala arbetet ".
M a l m ö k r e t s e n hade den 27 april vårfest i Kungsparken.
Några företrädare för det yngsta Malmö inledde festlighe- terna.
med en kombinerad tabl %, teater och danspantomim " Vårens intåg ".
Härefter te- och kaffeservering i festvåningens sa- lar, varvid en spåkaring höll sig framme, en krinolinflicka bjöd u t serpentiner, tombola- dragning pågick m. m. samt tillfalle gavs - a t t jazza.
Vid %lo-tiden kom kabareten med h r Erik Ekberg som konferencier; sång av fru Ina Berth till fröken Alfhild Sandbioms ackompanjemang; dins av ett sirligt rokokopar; dialogen " Gustav III och nutidskvinnan " utförd av kandidat Bo Lö- wegren och fröken Greta Engdahl; " Fridas visor " sjungna av artisten Ove Zerge; so-.
lodans av fröken Ingrid Schaar; trollkon- ster av konferencieren.
Den 21 maj sammanträdde kretsen i Kungsparkens restaurani, varvid ordf. fru Quensel redogjorde för årsmötet i Gävle och Daniel Rydsjö föredrog egna dikter o&lt; berättelser på Ringsjöbygdens mål.
KLEMAN.
PORLA BORDSVATTEN drickes numera au alla finsmakare P O R L A B R U N N S A K T I E B O L A G, PORLA
- - -.
-.
- - - - ...
-.
- - - - - ...
-.
.
-.
.
.
p - - - Mariestadskretsen hade den 23 april allmänt sammanträde i Hushills- skolan.
Efter sammanträdet berättade frö- ken Langenheim om en propagandaresa till Uddevalla och upprepade sitt därvid hållna föredrag om Fredrika-Bremer- F ö r b u n d e t j u s t nu.
Senare följde supé, samkväm och musik av fru Sigrid Holmberg.
Den 10 maj hade kretsen i samband med Mariestads husmodersförening anordnat ett diskussionsmöte i folkskolans lokal med an- ledning av ifrågasatt höjning av lego- sangsavgiften vid stadens barnbördsavdel- ning.
Inledningsanförandet hölls av dr. Gustav Andrén.
Kretsen Lund med omnejd sammanträdde å Grand hotell onsdagen den 24 april.
Sedan ordföranden halsat det talrika au- ditoriet välkommet, lämnades en redogö- relse för Hertha-hemmets ekonomiska stallning och valdes till revisorer för nast- kommande räkenskapsår fröknarna Hanna Möller och Ellna Persson.
Dessutom med- delades, a t t riksdagen för å r 1929-1930 höjt sitt anslag till kuratorsverksamheten från 3,000 till 6,000 kronor, vilket visar vilket förtroende verksamheten redan vun- nit.
Därefter höll fru Ester Lutteman före- drag om " Människogemenskap. "
Den 28 maj utfärd till Borgeby, dar på Vi påminn - inbjudan av herr och fia Ernst Norlind slottet och trädgården besågos.
Daref er dracks t e vid Bjerreds Saltsjöbad.
T o m e l i l l a k r e t s e n hade den 12 maj en soaré å Stora Hotellet för med- lemmar och av dem inbjudna.
Som konferencier fungerade fria Siri Jepsson.
Först gavs dialogen " Gustav III och nutidskvinnan ", därefter ett humoris- tiskt och sentimentalt mellanspel, Tar gamla visor och slagdängor framfördes, och slutligen Helene Nybloms lilla pjäs " Porträttet ". '
V a x j ö k r e t s e n hade den 23 maj ett talrikt besökt kretsmöte.
Sedan dr Rut Gmbb halsat de närvarande välkomna, er- inrade hon om de bida.
kretsmedlemmar som avlidit sedan sista kretsmötet, flick- skolelararinnan Xärta Aberg och f röken Nanny von Baumgar-ten.
Den senare har till Fredrika-Bremeflörbundets stipendie- fond för Kronobergs län donerat 15,000 kr.
varav rantan årligen skall utdelas till tre stipendiater.
Efter minnesorden över de bortgångna sjöng fröken S. Christersool " Det gäller a t t så en ädel säd ' ' samt ett par andra singer.
Harefter höll advokat Folke Gustafsson ett intressant och klar- laggande föredrag över det aktuella ämnet: ' Vem ärver enligt nya ar~slagen? "
Fru Blenda Sylvan redogjorde sedan f ör de .för .. handligar och föredrag m. m. som förekom- mit vid årsmötet i Gävle 13-14 maj.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRI~A.BREMER.FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e rn a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Zckerförandsmedlemma~ prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 1 / 2 år kr.
3; 50; 114 år kr.
1; 90.
Lösnummer 65 Öre.
Redakhoit (!ch expedition: 48 @ t- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel.
Narr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varjr auckendag.
Tel. Norr ' 48 60.
27.62.. '
' FER1.E K U R S..
anordnas vid Fredrika-Bremer-Förbundets Fruktod- lings- och Trädgårdsskola, Apelryd, Båstud ursen ar avsedd för tradghdsintresserade flickor ej under 16 Ar.
Vid K densamma.
gives tillfiille f &amp; eleverna att under ledning deltaga i l e a r e trädg8rdsarbete, demonstrationer, borddekorering och konservering.
.
-.
...
(inberäknat .bostad och kost) .kr.
- 1 50: ~ u r s d e l t a ~ a r har e att själv bekosta sin tvätt samt medtager sänglinne och sängkläder utom madrass och kudde.
Elev ska11 själv städi sitt rum.
Endast ett begränsat antal kursdeltagare kan mottagas.
Ansökan Atföljd av läkareintyg o c h avskrift ay senaste skolbetyg göres före den 1 juni till ...
61 skolans Mrestgndare, adress A p e l i y d, B 4s.
t a d.
Telefon BHätad -.
.. Kursavgift.
.
.
.
.
i.
,.
.
.
.
~anthushdltnings$em~~.
-.
...
,: -.
...
.
.. narium d Rimforsa i - ...
Östergöt~and.
:.
! ...
.
.
.
t '.
.
.
t: i.
1 o&amp;.
varje d r.
.
.
.
* '.
-.
..: - Q '.
.
.
...
.
.
.
S.
- '.
.
.
.
, f.
- t.
, - i.
.-.
.
AnrÖ4.n insändes före den I5 juni un ' aer ad&amp;:: Lanthurh~illnln~asemfnariet, ~ i d l k.
.
i.
.
.
1 '.
,
Innehåll,: W ...
. "
~1:edrrika~~remer-~örbundets insamlingsfond.
I elfte timmen.
Av Gudrun.
.. Langenbeim,.
International Council of Women ' s konferens i London.
.
. '
.
.
.
.
r Av Gurli Herfzman=Ericson.
E n.
dam reste ensam.
AV Signe Henschen.
.
.
.
...
_ ' Från bokvärlden.
Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning Lättkokta, Lättsmälta Svällande och Dryga
