# ID: svediakorp-per2891
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,352
# sentences: 766
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


INGEN HUSMODER.
KAN UNDVARA G A R N O C H SVANENS VAVNADER Åttioårig erfarenhet garanterar varan.
Gör ett besek vid fabriken u n d e r 8rsmöt.et i Gefle.
- - - ARGANG XVI MAJ 1929 HAFTE 5 Riksdagsmotioner I.
Angående smuell undervisning och upplysning i sexuell hygien.
Kraven på rationell undervisning och upplys- ning i sexuella fragor bli allt flera och starkare.
Nu senast ha de framförts i en motion, (n:o 102) i första kammaren av yrkesinspektrisen Kerstin Hessel- gren samt i en likalydande (n:o 202) i andra kammaren av fruarna Nordgren och Östlund.
I dessa motio- ner, gjordes gällande, " att arbetet för folk- hälsan ä r en av vara viktigaste och mest grundläggande samhallsuppgifter ".
Och det framhölls, hurusom det för att nå ungdomen ä r i ofantligt mycket högre grad a n förr nödvändigt att ge den upp- lysning.
Ty ungdomen har så oerh6rt mycket större frihet nu än förr, och den utsattes för yttervärldens skiftande in- tryck i en utsträckning som aldrig till- förene.
.
Bland Sjukdomar, som undergräva folkhälsan, sta de smittosamma köns- sjukdomarna i främsta ledet.
Och då undgaendet av dessa sjukdomar är varje enskild människas sak, m å s t e helt enkelt upplysning om dem lämnas ål: alla människor, särskilt naturligtvis åt de unga.
Den s. k. reglementerings kommitten satte ocksa upplysning främst bland Atgärder, som borde företagas för att .bekämpa nämnda sjukdomar.
En av ' Kungl.
Maj:t tillsatt särskild kommitte gav riktlinjer för sådan upplysnings- verksamhet.
Åtta år ha nu förflutit sedan sistnämn-a da k:ommittes betänkande såg dagen och ännu har knappast nagonting frAn högre ort gjorts för att föra frågan frani- åt.
Omsorgen om det uppväxande släk- tet borde dock, menade motionärerna, mana till att planerna sattas i verket.
Motionärerna hemställde att riksdagen ville .hos Kungl.
Maj:t begära, att Kungl.
Maj:l: snarast möjligt ville vidtaga er- forderliga åtgärder för att i de av mo- tionärerna papekade punkterna bringa den i 1921 års sakkunnigbetänkande fö- reslagna planen till utförande.
Andra kammarens första tillfälliga utskott blev först färdigt med sin be- handling av frågan.
Dess majoritet syn- tes emellertid stå ganska likgiltig till densamma, och den avstyrkte motionen.
Första kammarens första tillfälliga ut- skott däremot ställde sig vida mera för- stående.
I dess utlåtande underströks skolöverstyrelsens uttalande att man bör försöksvis utröna fortsättningsskolans möjligheter att meddela sexuell under- visning, och det papekades, " att genom de lokala skolmyndigheternas försorg helt visst mången gAng möjlighet torde föreligga att skapa intresse även hos för- äldrar och målsmän för den betydelse- fulla fragan om sexualhygienens för- bättrande. "
98 HERTHA - p - I bada kammarutskottens uttalande fanns följande passus: " I fragan om ut- givandet av skrift eller skrifter, avsedda att spridas bland de vuxna och behand- lande hithörande frågor med all takt och försiktighet, finner utskottet vidtagandet av en sadan åtgärd, eventuellt genom samhällets försorg, kunna vara till gagn för en förbättrad sexualhygien. "
I förbigaende vill jag dessutom påpe- ka, att båda kammarutskotten till sitt uttalande såsom bilaga fogade skolöver- styrelsens yttrande av 31 jan.
1925 över sakkunniges förslag till åtgärder till spri- dandet av kunskap om könssjukdomar- nas natur och smittofarlighet m. m. Det- ta yttrande, vilket således har blivit till- gängligt i tryck, rekommenderas till stu- dium a t intresserade.
Bada utskotten hänvisade till att 1927 ars sakkunnige vid sitt utarbetande av metodiska anvisningar till 1928 ars un- dervisningsplaner för rikets allmänna läroverk enligt vad man erfarit komme att ägna uppmärksamhet at förevarande fraga.
Under det att andra-kammarut- skottet nöjde sig med att omnämna detta, gjorde första-kammarutskottet, som ock- s3 anför Svenska läkaresallskapets utta- lande i fragan, följande uttalande: " Ut- skottet utgAr ifrån, att de synpunkter här framförts komma att av Kungl.
1Maj:t och vederbörande myndigheter beaktas. "
Och med denna motivering hemställde utskottet att förevarande mo- tion icke matte till någon första kam- marens Atgard föranleda.
Motionen har ocksa av båda kamrar- na avslagits, av den andra den 1O:de - obs-!
och av den första den 27:de april.
Man får n u närmast sätta sin lit till att 11927 ars skolsakkunnige komma med till- fredsställande " metodiska anvisningar " och att de icke matte dröja alltför ian- ge med att framlägga dem.
PI.
Om utredning angäende revision av dem s. k. preventivlagen samt av bestäm mellseamaa r~rande straff f6r fosterfikdriv- ning m. m hemställde samma motiona- rer uti en följande motion.
Och eftzrsom preventivlagens nytta uppenbarligen va- rit mycket tvivelaktig men den däremot varit till ratt stort hinder för en veder- häftig upplysning och eftersom de kri- minella aborternas antal trots de lagbe- stämda straffen ä r förfärande stort, kan man ju tycka att stora skäl föreligo att tillmötesgi utredningskravet.
S i skedde emellertid ej.
Lagutskottet avstyrkte och riksdagens b i d a kamrar avslogo motionen.
KAROLINA WIDERSTROM.
Den 29 a p r i l 4 maj har, som tidigare meddelats, Internationella Kv.innoför " on- det haft sitt exekutivmöte i London, det sista under perioden före det stora fem- årsmötet i Wien nästa ar.
Svenska Kvinnornas Nationalförbund var vid Lon- donmötet representerat genom en dele- gation bestående av fruarna Signe Hen- schen, Gurli Mertzman-Ericson, Mia Lec- he-Löfgren, fröken Ingegerd Palme, dr Eilly Paykull, fru Martha Silfverhjelm, advokat Mathilda Staël von Holstein.
fru Elisabeth Thiel.
S v e d b e r g s Skrivunderlägg O b s -!
Specialtillverk?
!ng, välkänd sedan m h g a Ar.
Monogram i AKTA LADERPLASTIK efter beställning.
Läderplastik färgar och monteras omsorgsfullt.
Ernst G. Svedberg, Jungfrugatan 6, Stockholm.
Tel. 0.1768.
OBS.!
Sveriges första tillverkare av finare Skrivunderlägg.
OBS.
!
99 HERTHA Årsmötet i Gävle.
årliga F redrika-Bremer-Förbundets stora generalförsamling h a r denna årsnnötets arbete var verkligt in- tensivt, hade dock tid kunnat re- gång varit förlagd till Gävle, på in- serveras för vederkvickelse och b judan av .Gävle-kretsen.
Den 13-14 sällskaplig samvaro.
Den andra mö- maj hölls där F.-B.-F:s årsmöte.
tesdagens eftermiddag var en här- E t t tjugotal kretsar vor0 fö- lig biltur till det en mil utanför Gävle reträdda, av ett eller flera om- belägna Engeltof t a arrangerad.
Den bud, och av styrelsens medlemmar ståtliga egendomen, numera pensio- var flertalet närvarande.
Förbundets nat, vars parkområde sträcker sig ordf örande, fru Dyrssen, var emel- ned till Gävletrakten, var en sevärd- lertid av hälsoskäl hindrad a t t komma ' het, framför allt i den underbart till mötet, varför vice ordföranden vackra våref termiddagsbelysningen.
d r Karolina Widerström fyllde hen- Denna dags kväll hade Gavlekret- nes plats.
Av styrelsens ordinarie sen ännu ett ståtligt arrangemang stockholmsmedlemmar närvoro i Öv- för sina gäster, en middag p &amp; Grand rigt fru Lilly Hellström, fröknarna Hôtel.
Den charmanta festen kom- Ellen Kleman, Signe Laurell, Ida von mer a t t höra till de minnen man göm- Plomgren, Axianne Thorstenson samt mer på: bordens utsökta blomster- f r u Gertrud Törnell, vidare av ordi- dekorationer, de såväl hjärtliga och narie ledamöter i landsorten fruarna vänliga som kvicka och roliga talen, Anna Björk, Gävle, Astrid Gierow, p &amp; prosa och vers, det överraskande Hälsingborg, Marianne Ekman, Ma- uppträdandet av en imponerande riestad, Elisabeth Quensel, Malmö kvinnlig polis som överlämnande en och fröken Ingeborg Öquist, Umeå.
blomsterkvast i stramt .givakt bragte Närvarande styrelsesuppleanter vom, f r u Törnell - motionären om kvinn- från Stockholm, fröken Elin Rheborg, lig polis i Stockholms stadsfullmäkti- rektor Maria Aspman, advokat ge sin hyllning, och till sist den Mathilda Stael von Holstein, samt lilla sceniska föreställningen, f ram- fruarna Astri Levisson, Göteborg, förandet av Astrid Värings E v a Anna Herrlin, Lund, Gertrud Rodhe, o c li F r e d r i k a.
Det hela en Visby, Maja Strandberg, Ystad ooh stund av glädje och festivitas med Fanny Björkman, Norrköping.
hjärtlig vanlighet och sann svensk Referat av år~mötesförhan~dlingar gästfrihet av värdinnorna beredd ooh kan ej nu medhinnas, endast en kort med uppriktig tacksamhet och upp- resumé av programmet i övrigt.
skattning njuten av gästerna.
Högkvarteret var förlagt till det trivsamma Hotell Baltic.
Och ehuru E. K-N.
Naturligt alkaliskt R A M L O S A - V A T T E N Förnämlig Bords- och Hälsodryck, - Verksamt mot Gikt, Reuma- tism och Njurlidande.
- Houleuerantör till: H.
Maj:t Konungen o. H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
En kvinnlig ase f6r a. t t i gvården.
en kvinna vara ordförande i fat- K an tigvårdsstyrelse?
För en del Ar se- dan hade man verkligen anledning framställa en sådan fråga, ja, den var berättigad aven nar det gällde med- lemskap i nämnda styrelse.
Ty som be- kant vor0 kvinnor utestängda från detta arbete ända till ar 1889, och langt sena- re kunde man bevittna det löjliga skåde- spelet, att gifta kvinnor, exempelvis fru Agda Montelius, val kunde p &amp; ett över- lägset skickligt satt leda en av landets största privata hjälporganisationer, men icke ansigos kunna vara medlemmar av en avdelningsstyrelse i Stockholms fat- tigvard.
Ända sa sent som år 1907 ha- de av landets cirka 2,600 fattigvårds- styrelser allenast 94 kvinnliga ledamö- ter.
Numera ar; det ju i lag bestämt att fat- tigvardsstyrelser liksom barnavirds- nämnder skola aga kvinnliga ledamöter, minst en ordinarie och en shppleant.
Och ordförandeplatsen kan besättas lika val av en kvinna som en man.
Tradition och fördomar både från männens och kvinnornas sida ha dock hittills hindrat kvinnorna att i någon större utsträck- ning an det minimum lagen föreskriver deltaga i dessa nämnders arbete, som likväl ligger kvinnornas intressen nara och dessutom ä r i behov just av kvinn- lig sakkunskap, erfarenhet och varm- hjärtenhet.
För den som levat under den tid, da mannen ensamma ledde hjälparbetet Hovju~elerare David Andersen &amp; C h Fredsgatan 4.
S t o c k h o L m. bland Zdringar, sjuka och barn, före- faller det val till en början litet underligt att finna en kvinna i ordförandestolen vid ett fattigvårdssammanträde.
Atmin- stone var s i fallet med mig, nar jag del- tog i ett sammanträde av detta slag i Nordmalings kommun i södra Vaskr- botten.
Men det märkliga var att inger!
av ledamöterna fann nilgot egendomligt häri.
Dar satt församlingens vitharige prä.st, dar vor0 bönder, arbetare och personer i olika samhällsställning, meil alla tycktes finna det helt natiirligt att fröken 3rttty Dahlström redde ut inveck- lade situationer, förklarade lagbestäm- melser och stadfäste besluten efter !ivli- ga diskussioner.
Varför var det natur- ligt?
Jo därför att ordföranden var sakkunnig, intresserad och behärskade formerna.
Likvisst ä r det ingen sinekur att vara ordförande för Pattigvårdsstyrclscn B en jattekommun i Norrland.
Det ar inte ba- ra att föra klubban, skriva under proto- koll och overlåta beslutens utförandc i t en tränad sekreterare.
Nej, fröken Dahl- ström lär allt fil utföra det mesta arbc- tet själv, hon måste kunna lagarna, kanna prejudikaten och ännu viktigare: hon maste ha en ofantlig personalkarinc- dom i en kommun, som raknar 9,000 människor utspridda pa en yta av i 2 kvadratmil.
Hon maste först som sist ha det goda omdömet, den fina tukten som åligger samhailets främsta rcprz- sentant pa hjalpverltsamhetcns omïäde.
Kandelabrar, Lju~stakw-.
HERTHA 1 01 7- ' Men fröken Dahlström äger säkerligen stånd ett kupongsystem, enligt vilket alla dessa egenskaper, eljes skulle hon den tiggande vandraren i stället för nog icke omväljas till platsen.
Det vack- ' pengar far en kupong, som berättigar ra ålderdomshemmet bar också prägeln honom till ett ordentligt mal mat i för- av hennes och förestandarinnans gemen- san~li.ngshernmet.
samma ständiga omtanke och för pen- Till sin borgerliga garning ar fröken sionärerna ar hon en kar och deltagan- Dahlström innehavare av en välskött de van.
bokhandel, som hon själv grundat, dar- Betty Dahlström har kanske haft lat- jämte är hon mycket musikintresserad, tare an mången annan att satta sig in i varför hon med fog kan kallas en mång- sitt maktpåliggande kall, ty hon har, sa sidig kulturspridare i sitt lilla norrland- att saga, uppfostrats därtill.
Fadern, ska samhalle._ Ett vackert och uppmunt- folkskolläraren Dahlström, var nämligen rande exempel p3 en självförsörjande under en lång följd av år fattigvårdssty- kvinna, som finner tid och energi över rekens ordförande och i viss mån en pi- för maktpåliggande allmänna varv!
onjär på omradet.
Han var således en av Förmodligen skall fröken Dahlström de första som, långt före den i lagen bli en smula förvanad över dessa reflexio- fastställda tiden, fick ett modernt ål- ner om de komma under hennes ögon; derdomshem till stånd, och dottern blev ty för henne ar det så naturligt att agna redan vid helt unga år hans sekreterare.
Den kunnighet, hon därvid förvärvade.
sig i t en uppgift, som ligger kvinnan så jämte hennes lämplighet i övrigt gjorde nara som fattigvården och som säkert ' henne val skickad att bliva faderns ef- skänker henne personlig glädje och till- terträdare, men det var dock ett ovan- fredsställelse.
Men för den som reser ligt och om kommunalmannens fördoms- land och rike omkring och - med ett frihet vittnande steg att välja en kvinna par enstaka undantag i smii kommuner till detta förtroendeuppdrag.
Det bör - alltid sett en man i ordförandestolen också ihagkommas, att fattigvarden stal- vid fattigvardens sammanträden, inne- ler helt andra och större krav på sin le- bar det en glädjande händelse att h a dare i våra dagar an förr.
Det ar icke iakttagit hur val en kvinna kan fylla allenast antalet understödstagare, som posten aven i en stor och krävande kom- är större - det uppgick 1928 till över mun.
Och han vill uttala en förhopp- 200 varaktigt och ett 60-tal tillfälligt un- ning att exemplet ma mana till efter- derstödda; arbetslöshetshjälpen har till- följd a andra orter i landet samt egga kommit, Cilderdomshemmet kräver myc- dugande kvinnor att genom ökat delta- ken omtanke och luffarproblemet gör sig, gande i det kommunala hjälparbetet gö- särskilt i Norrland, ständigt pamint.
Här ra sig skickade att i allt flera fall inta- kan nämnas, att fröken Dahlström ftir ga ledarställning inom detsamma.
att motverka tiggeriet nyligen fått till G.
H.
VON KOCH.
Sil kestvatt - - - kallt vatten och TROLLTVAL '
Victoria Benedictssons självporträtt.
en nya versionen av Axel Lunde- D gards Victoria Benedictsson (\ Ernst Ahlgren), en självbiografi i brev och anteckningar, a r s å tillökad, att den utgör två volymer.
Sedan man lart kän- na den, kan man konstatera, att det tidi- gare urvalet var val gjort, icke minst ur den synpunkten, att huvudpersonen dar skrivarinnan undergick under sitt allra sista levnadsar (1888).
Dock ar skild- ringen av barndomshemmet redan i del långa självbiografiska brevet till Edvard Bäckström av 1878 mörk nog och verkar demonstrerande och tillrättalagd.
Dike- mot a r i samma brev bilden av hemför- hallandena i Hörby relativt ljus och s i - framstod till sin fördel.
Det imponeran- ledes de och tragiska lärde man känna.
Nu ställes man mera direkt än förut inför de harda sidorna i Victoria Benedictssons karaktär och kan mera direkt avläsa be- gränsningen, osjälvständigheten i hen- nes intellektualitet.
Som motvikt mot dessa mindre fördelaktiga drag i sjalv- porträttet hade det tjänat, om Lunde- gard har upptagit de separat utgivna breven till styvdottern Matti.
Som del ar, far läsaren uteslutande pinsamms intryck fran hemmet i Hörby.
(Det finns visserligen utdrag av brev till Matti, men fran senare tid efter lösgörande: från Hörby).
Den rättvisa, som dottern icke kunde ge henne, får Victoria Benedictssons mor nu i Axel Lundegirds framställning av slakten.
Det framgår med all tydlig- het, att dotterns uppfattning var ganska skev och konstruerad, eller rättare blev det.
Utgivaren ger ingen kommentar till det citerade brevet till Georg Bran- des ' mor om barndomshemmet.
Det präglas emellertid ganska tydligt av den förskjutning i uppfattning, som brev- blick, frAn vad som nyss sades om de pinsamma intrycken darifrän.
Utgiva- ren kommenterar bilden av det egna hemmet, ej av föraldrahemmet.
Men de meddelade ungdomsbreven gc tillfElie att fylla ut och korrigera.
I brevet til!
Bäckström star talat om " den ringa ti !l- givenhet jag hyst för de mina ", detta vid den gripande skildringen av ungdomskri- sen, da föräldrarna nekade henne att fullfölja sina planer p i utbildning.
4 e t t, brev av 1871 till Benedictsson later de; annorlunda.
Det a r frAga om svarighe- ten att göra dem emot, och dar använ- des uttrycket: " nigon som man hiiller så mycket av, som jag av Mor. "
Den ena av de Victoria Benedictssoi: omgivande personerna som rehabiliteras ar modern.
Den andra a r maken.
Av dct först har framlagda brevmatc- rialet intressera framför allt breven till postmästare Benedictsson före gifterm %- let, till Georg Brandes och till Ellen Key, personligt och positivt framför a !lt de sistnämnda.
Det förefaller egendomligt nog, att Victoria aldrig raknar sina föräldrar till godo det motstånd mot giftermilet me6 den så mycket äldre änklingen, seden hon funnit hur ratt de haft Atminsfone Victoria Benedictsson.
Ernst A hlgren.
D a g b o k s b l a d o c h b r e v samlade till en levnadsteckning av Axel LundegArd.
Albert Bonniers förlag.
l ~ ~ ~ ~ ~ m E Assurans ~ U E l d ac karen ~ m ~ m 9 M E V A ~ ~ ~ D ~ ~ ~ Godkiind av myndigheterna ~ D m Q ett undantag, men blott i iiter- 9 ~ ~ ~ O ~ E ~ E ~ M ~ D ~ O O O ~ E ~ E Skyddar hem, kära minnen O C egendom.
~ O M O R ~ ~ ~ U ~ Q D O Boel Lönn Ingemarsgatan 8, Tel. N.
24 75 O B ~ B 8 ~ 9 E E ~ M E ~ ~ E ~ E ~ ~
däri.
Sadan hon ter sig i breven till.
fästmannen, tyckes det förlatligt, om bil- d e han och hennes föräldrar togo miste p2 hennes känslor.
Da hon tycker sig se, att han ar mera intresserad av hen- nes äldre syster, framhåller hon visser- ligen dennas företräden och större lamp- lighet för honom men pA ett satt, som tydligen visar att hon för, sin del i det sammanhanget visst icke önskar sig fri och systern i sitt ställe.
Mest intressera breven till postmästaren genom den in- blick de ge i den unga flickans bild- ningsgrad.
Så länge man endast kan; vittnesböidet om tonåringens lidelse- fullt samlade vilja till utbildning och ut- veckling pA det område dar hon fann sig ha anlag, och hennes sega energi i stra- vandet att få medel därtill, har man ovillkorligt mast idealisera den unga kvinna, som gick in i det omaka aktet ?- skapet.
Den som skriver de pratsam- ma breven till " Christianus " ar en Iangt mera " vanlig " flicka än man tänkt sig henne.
Vingbruten och olycklig föreial- ler hon alls icke.
Hon är lite ungdom.
ligt storordig, nar hon talar om att bara sitt öde " som en nordisk kvinna " o. s. v. En smula romanesk, då hon handskas med en dolk, i vilken man ej utan in- tresse tycker sig se en förebild till Isa- bellas sabel i följetongsromanen Sirenen, den som Herslow tog in i Sydsvenskan, ehuru han fann den " spenatgrön ".
Far man genom dessa brev anledning att satta tjuguåringen tillbaka i utveckling emot vad man väntat, sa får man desto mera respekt för det inre arbete, som lig- ger emellan denna tid och brevet till Bäckström.
I kapTtlet V a d a ' l m a n a c k o r n a b e r a t t a (dar det händer utgivaren en laps-is: att tolka Victorias " Mal aii coeur " med " ont i hjärtat " - kontexten visar att hon menat vad fransmannen mena med detta uttryck) far man veta den mans identitet, som intrigerade en uppmärksam läsare av förra upplagan av " självbiografien ".
Qvillfelt hette den- ne svensk-amerikan, som fastan alls icke litterär kom att utöva ett starkt infly- tande p3 Victoria Benedictsson, egentli- gen, efter vad det tycks, så att han bi- drog att lösgöra henne fran omgivnin- gen och göra henne medveten om dei inre avståndet mellan henne och den.
Av grannlagenhetsskal inrättade Lunde- gard förra upplagan så, att sambandet så mycket som möjligt doldes.
Nu a r det fullt tydligt, att " Q. "
var något av en upplevad roman för den unga frun, icke sa att hon var lidelsefullt engagerad, men så att hon var road på samma satt som en ung flicka av en beundrare, som icke ä r henne likgiltig.
Vänskapen med Q. gav visserligen bade drömmar och lyckoförnirnmelser, men en djupare kamp skymtas ej, och man har det in- rrycket, att det egentligen är hindret, omöjligheten att det skall kunna " bli nagot av ", som ger förhållandet sin kryd.da.
Ännu anser hon namligen sitt äktenskap vara för henne bindande.
Men hon har icke blott fantasi utan en stor obrukad fond av lidelsemöjlighet, och hon ' förnimmer atminstone oro.
Med " lös- görandet fran omgivningen " menar jag ' J m m F HOLITZ H.
M.
Drottningens Hofleverantör Stureg.
8, Sthlm. '
Spetsar aZZa slag.
ej detta, utan den kritiska inställningen till det vedertagna, som hon far mod till under samvaro med denne opposi- tionsman, icke teoretiker, men en prak- tisk man, som sett s. k. stora förhallan ' - den.
Naturligt nog tar korrespondensen med LundegArd, här tillökad ocksa med nagra anteckningar som avse honom, mycket stor plats.
Lundegård har med ratta och av enkel taktkänsla avhållit sig från kommentarer, liksom han över huvud efter den första introduktionen efter hand under bokens fortgLLng tra- der mer och mer tillbaka.
Kamratskapet med Axel Lundegård, vanskapsförhAllandet till honom, betyd- de - det a r Atminstone mig omöjligt att undga den slutsatsen - mera för Victoria Benedictsson an för den " Ernst Ahlgren ", med vars signatur och i vars karaktär hon skrev de många breven till kamraten.
Den ytterliga ömtåligheten för minsta ryck eller skiftning i dennn relation a r nagot mer an den förut iso- lerades ovana anpassning till en ny form av manniskogemenskap: kamrat - skapets.
Det a r med andra ord omöj- ligt att ' icke läsa åtskilliga av Victoria Benedictssons anförda yttranden i brev och anteckningar som en palimpsest, dar den underliggande sjalstexten har ett helt annat innehall an den, som hennes penna formar i orden ovanpil den.
Mer an genom " Ernsts " brev tillsammmtag- na skymtar man hennes verkliga sjals- läge mellan gammalt och nytt i de kor- ta almanacksnotiserna om en afton, d 3 hon, uttrakad, promenerar pA kyrkogår- den med mannen och om en stund, be- friad från hans närvaro, smyger sig nedför kyrkogArdstrappan till pr2stgir- den, vars piano hon hört tona lip?
1iI1 hennes ensamhet med maken.
á ' rilgar- psykologien har intet sinne för ny- ~ ~ n s e r.
I verkliga livet bestämma nyanserna pä satt och vis allt, icke blott varde e:Ier ovarde, utan art.
Men ii andra sidan har vulgärpsykologien, med sina misstag, misstoikningar och Pelvarderingat i f; - ga om en saks v a d, ofta ratt i;; \ .seen- de p5 en saks a t t.
Den första delen slutar vid förberedel- serna till besöket i Stockholm i ' rari stu- tet av 1885 till ett stycke in ps; 886.
Da var det som Ernst ilhlgren följde fru Adlersparres inbjudan att komnia till Stockholm och bo hos henne.
Breveii.
fran fru Adlersparre, dar hon bl.
a. deida- rerar sin stallning och med avseende p21 fru Adlersparres yrrrade fruktan, att h r kunde komma att indragas i den litte- rara vänstern, svarar: " jag hör reda:?
dit ", äro jämte ett par brev till Elie.1 Key från 1887 de utan jamförelse nies1 hjärtevinnande av samtliga har medde- lade; nya och förut bekanta.
Det hiit påstådda förhallandet far en egendomlig bakgrund i V. B:s yttrande till Lrinde- gArd strax före Stockholmsresaii att hon " har panik för fruntimmer " och i andra yttranden i andra samman- hang att hon a r nara nog en kvinno- hatare.
Man tror ett och a r ett amaf.
I breven till Lundegärd a r hon inte fn nog at1 kurma helt lita bli att %kub?
sigJ ', l i t vara att detta sker icke genons en av henne fiiraktad " fruntimmersak- tighei ' utan gemm en nägot ansträngd burschikos ton.
P breven till de andrz för- fattarkamraterna, liksom i breven till re- daktörer under försöksperioden, rader 1 1 för in- och utländsk litteratur i Religion, Filosofi, Mystik, Teosofi.
Antroposofi, Frimureri,Ockultism, Sufism, Psykologi, Artroiogi, Psykisk Forskning, Modern Uppfostrari, New Thought etc. Stockholm, Norrlandsg.
1 30.
Tel. 2700
.
enkel, rättfram, vederhäftig saklighet.
Orden konventionalism, konvenans fö- rekomma ofta i Victoria Benedictssons yttranden, alltid under harmfylld protest mot deras innehåll.
Det kan icke nekaq, att man ibland därvid kommer att tän- ka på historien om den som i ett mörkt rum fann luften kvav men andades lät- tare, sedan han slagit sönder en skap- dörr av glas i den föreställningen att det var fönstret han slagit ut.
En i sitt inri: fri människa behärskas ej av konvenan- sen på negativt sätt mer än p &amp; positivt: hon ignorerar den.
Nutidsmänniskan som i bilterrorns, bions och radions da- gar betraktar bokens illustrationer av 1880-talets idylliska Hörby, litterat ' us- kännaren, som skattar Ernst Ahlgrens skildringar av skansk allmoge som klas- sisk konst, kan icke omedelbart och utaii vidare sympatisera med kvävningsför- nimmelserna i Hörby och tranaden till stadens gatlyktor och teatrar - en tra.
iiaci som f. ö. aven fru Adlersparres ga.
; t på Söder i Stockholm (Fjällgatan) för- nam sa starkt, att hon inte hade öga för utsiktens skönhet.
Ofrivilligt och av hjärtat beklagar man däremot den bur, .. denhet, som gör etr stort nummer av ett teaterbesök med Axel Lundegård och Ola Hansson.
I förra upplagan av " självbiografien ", förnam man i Victoria Benedictssons sista historia en fläkt av ödestragik.
O- det kom inifrån.
Man varsnade, hur passionen liksom kastade sin skugga fö- re sig i lidelsef~illt utbrott av ensamhets- kval.
Det var de stora dragen, Nu äro de utfyllda.
Oundvikligt mista de i mo- numentalitet.
Kontrasten A ena sidaii inellan vad hon röjer för betralitaren och vad hon själv är medveten om, A andra sidan mellan denna hennes omed- vetenhet och den detaljerade sjalvanaly- sen är bjärt intill det groLeska.
Nar Ge- org Brandes blir huvudperson, blir detta annorlunda.
Om tiden näst förut gäller det nyss sagda. '
Av de meddelade breven till Georg Brandes - som hennes egna kopioi gjort det möjligt för utgivaren att med- .aga - äro septemberbreven från 1887 pin:; amma atr läsa genom sin herosdyr- kande, linderdrniga tjänstiardighet.
Frail de senare månaderna av samma ar, da hon vistades i Hörby i oktober och jril- dagarna, för övrigt i Köpenhamn, fin- nas upplysande och gripande brev biide till Georg Brandes och till Ellen Key, Vacl nyss kallades hjärtevinnande i bre- ven till; Ellen Key ar värmen, den verk- liga, varma vänskapen.
Breven till Brandes äro skrivna som under tortyr.
Ur formell synpunkt kan intet invanuas mot att utgivaren intagit breven till fru Adlersparre våren1 1888 i kapitlet E r n s t A h l g r e n.
Men denna korrespondens om Ernst Ahlgrens artikel i Hemvannen om Georg Brandes som föreläsare ä r i sak, psykologiskt, väsentligen å Victori- as sida uttryck för hennes passion för Brandes och för den olidliga inre kon- flikt, vari den.
försatte henne.
Har galler i sallsynt hög grad det gamla ordsprå- ket: Qui s ' excuse, s ' accuse.
Den vald- samma förtrytelse varmed hon försva- rade sin litterära självständighet och av- visade en köpslagan, som fruarna Adler- N y s i l v r e t s k v a l i-t e t s m a r k e Tillverkare: Ingen egen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
Vårt fabrikat hos varje guldsmed. '
sparre och Limnell i sin menlöshet inga- lunda haft i sikte, samt i förbigaende lät falla nagra ord om sitt avståndstagande från Brandes ' åsikter orn " fri kärlek " bottnar i hennes egen disharmoni: sliten- heten mellan den beundrande h yllninz utan grans varav artikeln i Hemvännen var ett uttryck, ett rökoffer på gudomens altare, och kvalet för " en " engiftesnatur: att älska en som av natur, vana eller uppfostran a r polygamist ".
Att Victoria Benedictsson var en naivt auktoritetstroende i fråga om vad som skulle anses vackert i rumsmöbiering och neminteriör har man alltid kunnai se i hennes berättelser: hon var saker pa de mörka färgernas, det " mjuka självsvårldets ", de av allsköns brate, makartbuketter o. s. v. överfyllda salon- gernas Överlägsenhet över det " gammal- modiga ".
Sadant var ju attiotalet i all- mänhet.
Hos henne sammanhängde val denna fullständiga underkastelse under modets smak för ögonblicket med bris- ten p i djupare bildning.
Detsamma ga !- ler val ocksa hennes ensidiga litteratur- smak, just sedan hon blivit en litterär personlighet.
Hon går i det avseendet baklänges, För symbolik har hon intet sinne: hon finner motivet med de vita hästarna, som synas på Rosmersholm, " barnsligt ".
Holger Drachmanns D e t v a r e n G a n g kallar hon en " usel ' ' pjäs.
För Lange-Mullers härliga mu sik till den har hon inte ett ord.
Nar hon 1887 var i Paris, hade hon av Jonas Lies personlighet ett värmande, halso- bringande intryck.
Följande ar ar hon sa " brandesiansk " bliven i sin l i t t e r a r a uppfattning, att hon ställer Jonas Lies E t S a m l i v, som utgar från en äkten- Bestallningar skapsuppfattning, som star hennes eger, sa nara, samman med fru Beecher-Sto- wes S m A r a v a r, med andra ord med okonstnärlig, menlös " familjelektyr ".
Man får här en matare p5 hur hon av- lägsnade sig fran möjligheten tiil an- knytningar, som kunde fört ut henne tir.
trollringen, dar hon i stallet fortfor aiP kretsa.
Ja, man måstc gii darhan at?
saga: hade hon blott varit i n t e l l e l&lt; t u e l l t friare, än hon var, så hade självmordet icke blivit den enda Iösnin- gen ur den nämnda trollringen.
HIEMA BOREEIUS.
november hemställde Fred- D en rika-Bremer-Förbundet i skrivelse, att 18 1927 M. A5aj:t matte vidtaga Atgarder för att havda kvinnas ratt att förvärva kompe- tens för befordran till assistentbefattnin- gar och högre tjanster inom post- och telegrafverken.
Denna hemställan för- anleddes av att såväl generalpoststyrel- sen som telegrafstyrelsen som bekant anordnat assistentkurser, vilka kungjor- des tillgängliga endast för manliga ele- ver.
Förbundet framhöll bl.
a. att med un- dantag för vissa telegrafkommissarie- tjanster genomgäende av assistentkurs ar en nödvändig förutsättning vid båda har ifragavarande verk för att kunna be- fordras till assistentbefattningar och hög- re tjanster.
Stänges för kvinnor möjlig- heten att förvärva erforderlig kompetens för sådan befordran, blir själva grunden för mans och kvinnors likställighet Lin- danryckt och den ratt till fri tävlan, som genom behörighetslagen fastslagits, in- skränkes på här ifrägavarande omr3de av statstjänsten till en skenbestämmefse.
och reparationer utföras förstklassigt på bestämd tid.
S.
G.
Beckmáam, S k o m a k e r i a f f i P r Tel. SO.
35670 Tjärhovsgatan 12, STOCKHOLM.
Tel. Sö.
35670
1 07 HERTHA ~ e n e r a l ~ o s t s t ~ r e l s som e n, fick skrivel- sen på remiss, meddelade i sitt yttranae den 13 december samma år " att den lät sig angeläget vara såväl att lämna till- träde till kursen endast åt det antal ele- ver som för ändamålet oundgängligen erfordrades, som ock att till kursen ut- taga endast sådana elever, som kunde antagas bliva lämpliga för befälsplat- ser.
- - - Härtill kommer, att det är avsett att framdeles lämna tillträde till postassistentkurs, förutom till ett antal direkt antagna elever, jämväl åt per- soner, som med goda vitsord ge- nomgått den nuvarande mindre om- fattande postexpeditörsutbildningen och som därefter visat synnerlig duglighet och förutsättning för .befordran till be- falstjänst.
Möjlighet kommer således att finnas jämväl för kvinnor att på detta sätt erna anställning såsom postassistenter.
- - - Intill dess en mera allmän er- farenhet beträffande kvinnas anvandbar- het på * högre befälstjänster inom post- verke ' t vunnits, har det i varje fall synts generalpoststyrelsen lämpligast att re ' - kryteringen av postassistentkåren me- delst kvinnor sker via postexpeditörs- kursen.
Vid direkt rekrytering torde det nämligen vara ofrånkomligt, att icke obetydligt antal antagna kvinnor icke komma att ägna sig för befordran till befalstjanster.
Sistnämnda synpunkt jämte det förhållandet, att man måste räkna med en betydligt större avgång vid yngre ålder bland kvinnliga tjänste- man än bland manliga, har av general- poststyrelsen tillmätts avgörande bety- delse vid fattande av beslutet om den anordnade postassistentkursen. "
" Da generalpoststyrelsen således var av den uppfattningen ", anföres vidare, " att allenast manliga elever borde anta- gas till omhandlade postassistentkurs, ansåg styrelsen sig aven böra angiva detta i den utfärdade kungörelsen röran- de kursen.
Givetvis hade generalpoststy- relsen, oavsett sin avsikt att endast anta- ga manliga deltagare, kunnat underlata omnämna detta.
Därige- att i kungörelsen - - norr1 hade emellertid säkerligen åtskilli- ga kvinnor föranletts att söka inträde i kursen och sålunda åsamkats kostnader och besvär samt eventuellt förhindrats att a annat ställe erhålla anställning. ' '
Generalpoststyrelsen anser sig till slut med sist ifrågavarande yttrande " hava visal, att kvinnor icke äro uteslutna från postassistent och högre tjänster, i den mån de på grund av ådagalagd allmän duglighet och visad lämplighet för befälstjänster anses böra ifrågakom- ma till befordran. "
Nagon rättighet att via postexpeditörs- kursen erhålla tillträde till postassistent- kursen har dock ännu icke kommit nå- gon kvinnlig tjänsteman till del.
I en artikel benämnd " Assistentproven inför regeringen " i Herthas aprilnummer har Fredrika-Bremer-Förbundet uttalat en förhoppning om " att aldrig mer kom- mer att upprepas vad som inträffade år 1927, när generalpoststyrelsen kungjorde en assistentkurs tillgänglig e n d a s t för manliga elever. "
Emellertid har nu åter generalpoststy- relsen genom kungörelse i tidningar.
den 20 april 1929 tillkännagivit att en ny postassistentkurs kommer att anordnas innevarande Ar till vilken ett begränsat antal manliga elever kan få tillträde.
Nya förbundsmedlemmar B å s t a d: fru S. Angel, Malen, fröken Arrhenius, fröken Bjufström, fröken Gus-.
tavsson, fru Anna Holger, syster Malin Karlsson, fröken Ida Möller, fröken Lilly Nilsson, fru Petersén, Malen, fröken Han- na Qvist, fru Runbeck, fröken Rösiö, frö- ken Anna Sällström.
H a l m s t a d: fru Ella Francke.
H ä l s i n g b o r g: fru Ingeborg Brei- de, fru Hilda Granbom, fru Nina Holm- berg, fröken Elly Holmström, fröken 01- ga Persson, fru Ebba Thurell, fröken Ing- rid Gillberg, fru Nadine Hagman, fröken Ebba Rytoft.
mmmmmmmmmmmmmk~wrlammmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmwmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmw Liptons Te ar och förblir det basta.
ar L I P T O N varldens största och fdrnamsta TBfirma.
K a r l s k r o n a: f r u Dagmar Ehren- berg, Lyckeby, fröken Elsa Engdahl, fru Helga Fredholm, Nattraby, f r u Essie Fri- berg, Rosenholm, fru Stina Kjellberg, Lyc- keby, fru Memme Sundevall.
K r i s t i a n s t a d: f r u Davida Hesse- Lilienberg, fröken Helga Molin, f r u Maria Schlyter, Gualöv.
L u n d: fru Elsa Broom&amp;, Kävlinge, fröken Tyra Lundblad, Eslöv, fru Clara Lundgren, fröken Elsa Olsson, fröken Ast- rid Rydahl, friherrinnan Anna Wiens, Lö- beröd, friherrinnan Ebba Wrede.
M a l m ö: fröken Hedvig Borggren, fröken Eva Bring, fröken Greta Lindqvist, fröken Elisabeth Lowén, fru Anna Natts- son, fru Hilda Nårtensson, f r u Jenny Ne- lander, fru Beda Nilsson, fru Annie Wins- low.
$1 j ö 1 b y: fru Greta Forsslind, f r u Eda Holmberg, Sya, fru Ester Lind, fru Dag- mar Weenborn.
Norrköping: gren.
N y k ö p i n g: fröken Signe Land- fru Edith Kreuger.
S t o c k h o l m: fröken Rut Afzelius, fru Anna Stenhammar, fröken Elisabeth Thorman.
T o m e l i l l a: fru Ida Larsson, frökeh Elva Lundh, fröken Natalia Nord.
U d d e v a l l a: fröken Berta Borg, frö- ken Irma Cöster, fröken Signe Engelke, fru Edit Fischer, fröken Hedvig Söder- holm, fröken Mary Tegnér, fröken Agnes Thorburn, fröken Dagmar Thorburn, fru Sigrid Zachau, fru Marta Zetherström.
V i s b y: fru Brita Löfvenberg, Hemse.
V a x j ö: f r u Annie Reuterskiöld, fru Karin Westborg.
Y s t a d: fru Albertina Holm, fru Anna Olsson, Krageholm.
Halsingborgs-Fredrikor- nas klubblokaler.
ar hstr Halsingborgski-etsen äter stziti I inför en verklig livsfräga, nämligen dess klubblokalers vara eller icke vara.
Som val de flesta Fredrikor torde erinr.2 sig, var det ar 1924, som kretsen lycka- des ekonomiskt sakcrställa sina lokaler för tre a r framat genom en garantiieck- ningsfond.
Genom sparsamhet och incd- verkan frän medlemmamas sida blevo dc tre Aren till fem, men ni1 1929 stod kret- sen infiir fragan, om dcn vågade Ataga sig de ekonomiska förpliktelser, som följa med bibehallandet av de egna lo- kalerna.
Pa ett möte, d a kretsen skulk taga stallning till friigan - det var DA hösten 1928 - visade det sig emellertid, att nCigon tvekan ej förnams in- om kretsen, vilken vag som styrelsen hade att gA.
Styrelsen fick bemyndi- gande att p i bästa satt söka ordna frii gan och löfte om allt möjligt understöd frAn medlemmarna.
Det beslöts d i att p3 viren stalla i girig med auktion S skänkta varor, teateraftnar.
tombola m. m.
Emellertid bestämde sig styrelsen för att förhyra en större, mer ändamils- enlig lokal, som dock ej betingade höjd hyra.
Föreningen har alltsi haft bråda tider.
Medlemmarna ha flitigt arbetat pä otdi- ga trevliga och vackra saker, som skrik g3 under klubban eller till tombolari.
teater har inövats, styrelsen har haft att ordna med det nya hemmet - alla kxaf- ter ha varit i arbete.
Den 14, 15, 1 6 mars öppnades de nyJ lokalerna, och var stora festlighet gick av stapeln.
Första dagens program upp- En specialaffär har alltid större möjligheter att tillfredstalla sina kunder, ty dar finnes största urval och billigaste priser.
Varje dam bör därför köpa sina underkläder, korsetter, corseletier, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan 11, Stockholm.
1 09 HERTHA tog småbarnsdans, dockparaden m. m .. och synnerligen lämplig för tavelutstall- som väckte stor förtjusning.
Så följds ningar, da den har takljus.
Rymliga auktionen, vilken avbröts av kaffepaus kapprum samt ännu ett rum upptaga med sång till luta.
Darpa auktionerades nedra botten.
En trappa upp ila vi en under god stamning till framemot Il-ti- entrisolvaning med tvanne stora trevli- den, da dock en del varor funnos kvar.
ga ljusa rum samt t v i hallar, kök ocli Andra dagen var programmet mycket ge- serveringsrum.
I denna vaning serveras diget: P r o l o g i tva scener förf.
av kaffe m. m.
Har aga samkvämen rum.
Signe Rosentwist; U r e t t g a m - Kretsens upplysningsbyrå ar inrymd m a l t f a m i l j e a l b u m, en draktre- i ett rum p3 nedre botten.
Har har by- vy fran.
krinolinens till våra dagar; raförestandarinnan mottagning varje tis- C h r y s a n t e m u m, en japansk enak- dag kl. 6-7 e. m. och besvarar förfråg- tare.
Salen var fylld av en glad och ningar samt hjälper radsökande till rat- tacksam publik, alla prestationer mot- ta.
Byran har under de gangna Aren ut-.
togos med förtjusning.
Draktrevyn tog fört e t t gott arbete.
Förutom den kost- publiken med storm.
Sista dagen upp- nadsfria radgivningen har den aven p2 repades dockparaden och den japanska annar satt arbetat upplysande.
Varje pjäsen och härefter auktionerades resteit vår har nämligen anordnats en serie fö- av varorna bort.
Alla * dagarna saldes redrag i yrkesfragor samt social lag- tombolalotter.
stiftning för de avgaende klasserna i d..
Och så var den glada festen ett min- tre flickskolorna, högre ' folkskolan samt ne blott, men ett synnerligen vackert ocli gymnasiet.
I mitten av april börjar v&amp;- roligt minne - kanske mest därför att rens kurs.
Den upptager i år en nyhet, alla som hjälpte till vor0 besjälade av i det att aven de manliga gymnasisterna verklig kärlek till saken och intresse föi- i 4:cle ringen komma att inbjudas ti !l densamma.
.Den ekonomiska behallnin- tv2 iIv föredragen.
gen motsvarade förväntningarna - un- Under de gangna fem åren har kret- gefär 4,000 brutto.
sen kunnat glädja sig åt ett allt större Om nu dessa penningar förvaltas me3 förtroende fran samhällets sida.
Med- största sparsamhet och lokalen visar sig lemsantalet har ju, sedan de egna loka- vara bärkraftig samt medlemmarna fort- lerna anskaffats, ständigt vuxit, och n:- [satta att bidraga med sina frivilliga hy- torde vi ha att emotse ett betydligt upp- resbidrag och gåvor, sa kan kretsen med sving.
Vi ' ha under årens lopp kunnat lugn se framtiden an under nagra år -.
anordna en hel rad kurser med vaxlan- huru manga beror som sagt p5 ovan- de innehåll, kulturhistoriskt, religiöst, stående o m. konsthistoriskt, litterärt; och nu senait De nya lokalerna äro synnerligen hein- avslutades en kurs i medborgarkunskap trevliga.
De äro belägna Kungsgatan 16.
(lagfragor).
Vara språkkurser ha varit Vi ha nu en samlingssal, hallen i vack- mycket omtyckta och ha alltid tillföi?
ra lugna färger, rymmande cirka 200 förbundet manga nya medlemmar.
personer.
Den a r ett utmärkt musikrum " FredrikaJ ' utgör saGingsplatsen för ' Nar giir Ni även till Postsparbanken, landets siiirsta o. sikraste sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 4 Ni går till posten, Samma sparbanksbok galler över hela landet.
de flesta kvinnoföreningarna i staden, men en hel deii andra föreningar ha aveii sökt sig till oss.
Enskilda medlemmar använda sig av .möjligheten att kunna st. sina vänner pil en trevlig sup6 eller p$ kaffe.
Dessutom är ju lokalen tillgang- lig varje vardag från 11-6 och på and- ra tider efter överenskommelse.
Men vad tror Ni da, att.
Ni gör för nytta med allt detta prt arbete för de egna lokalerna, frågar kanske ändå n &amp; gon skeptiker.
Jo, vi våga tro och hop- pas, att vårt arbete ar en nog så god in- sats i det gemensamma Fredrika-arbetet genom det mångdubbla syfte, som vi tja- na.
Vi vill först och främst skapa ett hem för var egen krets och dess med- lemmar med alla de ökade möjligheter till möten, samkväm, kurser m. m., som egna lokaler ger.
Vi vill vidare vara eri mötesplats för kvinnoföreningar av alls slag.
Vi vill göra Fredri-ka-Bremer-För- bundet - kant och aktat i vida kretsar och det göra vi bast genom att vinna sh många medlemmar som möjligt; det har visat sig tydligt nog, att lokalerna ha er!
märkvärdig förmaga att intressera och föra människor samman.
Vi vill icke minst vinna ungdomens intresse för var sak.
Glädjande nog ha de gangna fem Aren tillfört var krets en stor skara ung- domar, som alltid med entusiasm anma- la sig till arbete av alla slag inom kret- sen.
Till belysande av medlemmarnas sto- ra och offervilliga intresse för hyresfon dens ökande bör namnas, att styrelsen våren 1928 erhöll .erbjudande av med- lemmar om anordnande av två teateraft- nar samt en utomordentligt vacker ut- ställning av gammal indisk-kinesisk-ja- pansk konst.
Utställningen uppmark- sammades av alla konstälskare .i staden och utgjorde ett enastäende tillfälle, d i utställningsföremålen äro i privat ägo och eljest aldrig kunna avnjutas av me- nige man.
Då kretsen varit tvungen att lagga ner allt sitt intresse och sin ekonomiska om- sorg p i att öka sin hyresfond, ar det Ju tydligt, att styrelsen ej med basta vilja i världen vagat samtidigt komma med krav p5 insamling till " förbundets insam- lingsfond av Ar 1929 ".
Styrelsen har kant detta mycket svårt, men har ansett sig tjäna förbundets syften bättre ge- nom att gA den väg kretsen valt.
Eme !- lertid ha tvenne inedlemmar inom krei- sen förstått och behjärtat vår svåra s2- tuation och därför överlämnat till oss 500 kr.
vardera att Översändas till Bn- samlingsfonden i Stockholm.
Genom denna vackra handling blir det alltsi?
möjligt för Hälsingborgskretsen att va- ra med i den stora gemensamma insam- lingen för det synnerligen behjastcae- varda ändamålet att pensionera förbur,- dets befattningshavare samt stärkz för- bundets allmänna kassa.
I förhoppning om att allt gott och osjälviskt arbete skall bara frukt, vilja vi fortsatta var i sin stad på de oliKc v i - gar vi funnit och vilka alla föra till sam- ma mal - förbundets basta.
SIGNE WENNBEWG.
c dem vander sig a I l t i d till Lunda Tvättinrat tning P Garanteras ett förstklassigt arbete.
- Kläderna försiikrade undep tvättningen.
Telefon Drottningholm 20 och 190.
- - - - - - - -
HERTHA Nya böcker.
lin Höks debutbok var om Alvaren.
E Det a r inte nästgårds fran denna ört-, doftande jord .och ljusfyllda rymd till Svartmangatan, den trånga grändgataii i Stockholms " staden mellan broarna ".
Alvarens folk a r inte heller i nara slakt med.
Svartmangatans.
Bandet är förfat- tarens konstnärssyn.
Majestatets grannar pa Svartmanga- tan leva i stenhusgrandens skugga och dunkel.
Storkyrkans och Sankt Gert- ruds klockor skicka sitt svepande dån av ljudande malm över bellmanskt livslusti- ga och hogarthskt.
groteska gestalter.
Mellan Stortorget och Tyska brinken sträcker sig deras varld.
Vad som tili- drager sig utom denna kommer dem fö- ga vid.
" Spritgubben " på sin observa- tionspost utanför sin port om kvällarna har inget intresse ens av en polisjakt utför sedan hans kännaröga kon- - staterat att viltet inte hör hemma på hans gata.
Så mycket mera höra de tillsam- mans, som dar bo.
Nagot privatliv exi- sterar på intet sätt, sorg, glädje, familje- angelägenheter äro i lika matt gemen- samma, och en begravning enar mer än nagot annat.
Då överflöda blommor och kransar.
Främst dominerar Trybergskans fro- diga gestalt.
Carl Michael hade inte Elin Hok: M a j e s t a t e t s g r a n n a r.
Albert Bonniers förlag.
Anna Björkman: M a j i b y. Albert Bonniers f örlag, Agnes von Krusenstjerna: H a n d e l - s e r p å v a g e n. Albert Bonniers för- lag.
Cora Sandel: E n b l å s o f f a och andra noveller.
Albert Bonniers förlag.
111 fixerat den mera drastiskt mustig.
Men hon tränger sig inte ut ur ensembler,.
Det ar bland likar, grannar och vänner hon rör sig och dessa tala- samma fylligz.
språk som hon själv, lagga samma, un- derstundom synnerligen toleranta, uii- derstundom kategoriskt fördömande syn- vinkel på tingen, allt efter Svartmanga- tans speciella moralkodex.
I ordbyte är ingen den andra överlägsen - fast kan- ske ändå Trybergskan!
Äger Elin Hök en bellmanskt benadad humors gudagåva att smälta sammall löjligt och rörande, ont och gott, det vid- riga och det ömt ljuva till bilder av fro- digt och färgstarkt liv, bor ocksa hos henne ett vemod som ger det sällsamt skiftande ljusskimret över den varld hon målar.
Ett sorgset hjärtas förbarmande medkänsla med de små och pinade sj &amp; lar som leva i livets skugga - utan att veta att de ha sorg - vibrerar bakom och under de yrt klirrande strängarna av Elin Höks diktspel.
Syner av skönhet, av dagrars skära spel och skyars glans, lysa mellan Svar:- mangatans hus och omkring dess myll- rande varld.
Hur förunderligt känsligt har hennes seende öga en gång fångat dessa.
syner och konstnärens hjärta be- varat dem i deras friskhet.
Anna Björkman känner sitt Skåne.
M a j i b y ar en ny ypperlig skildring av det tunga betänksamma dryga slätt- folket., stolt och inbundet, oböjligt och karskt.
Folkpsykolog är hon för visso, och hos detta folket har hon val gått in och i ~ t i helg och söcken.
Experter i saken ha anmärkt på det använda ta !.
spraket, skånedialekt av rätt sort skulle det inte vara.
Må det vara fjärran fran '.
,
en utsocknes att döma.
Att mänskorna äro tagna på kornet vagar man pasta, mannekänger äro de sannerligen inte.
Det ar god genomarbetad berättar- konst Anna Björkman bjuder pi.
Til: Elin Höks höga konstnärlighet nar hoii inte.
Det väl samrnanhallna ämnet och den genomförda karaktärsteckningen i Anna Björkmans böcker räcka emeller- tid en god bit även i jämförelse med en omedelbarare och mera sprudlande i n - givelses flöde.
Den gamle Hans Ras- mussens strävt skanska bondetyp och hans dotters valna experiment med ä !- skog och giftermal nar maj kommer till bys a r fullgod skildring.
Man kom- mer inte att snart släppa ur minne denna analys av slumrande och bundei känsloliv hos den frusna ensamma bon- dedottern, inte heller det starkt burn; i misslyckandet.
Den brett h a h a och jämnt löpande berättelsen stannar en och annan gång i en utsökt etsningsskiss.
Hans Rasmus- sen med ungföljan i linan ute i marken dar varblasten driver ut bladknopparna under en festligt blå himmel, med vipor och lärkor i pip och sving, är bild me- ra än skildring, och inte ens den tragiska avslutningen p &amp; Hans Rasmussens sista unghästdressyr bryter absorberingen i den fulländade tavlans Askadande.
Man tanker mindre pa att berättelsen genom det brada slutet med Hans Rasmussen föres framat an p2 den nya skarpetsade bilden av ungföljan med sin mjuka nos buffande pli husbonden dar han ligger obegripligt orörlig med näsan mot jorden.
unghästen, den på marken slä- pande linan, den mörka kroppen i det vårgröna gräset, den nu stickande st-den, det ar ö g a t som tar in det.
Agnes von Krusenstjernas H ä n t!
e s e r v i d v ä g e n hör till de 31: p2 varsidan florermde novellsamlingarna.
Möjligen borde man inte gii till riitta med Tony-böckernas författarinna, h o n har nu en g i n g dokumenterat sig * sol?
: den överlägsna själsanalytikern od; sprakkonstnären.
., %len just därför kQn- ner man besvikelsen med denn2 Dok; aven om man säger sig att den endast a r vila pa vägen, och att Agnes vo.a Krusenstjerna maste ha helt andra s a - ker i beredskap.
M a n har i alh fall svart att fatta h U r hon kan kornrtx tf!!
att skriva dessa söndagsskolebcr3ittll- ser.
Sprákbehandlingen har hon inte glömt bort, den reder hon sig med.
Vad skall man tro om Cora Sandels landsmanskap?
Nar hon för nigot; ', r sedan skickade ut A l b e r t e o c h ' J a c o b var man väl ganska viss p i att detta var norskt berättarskap.
i ~ t c bara för det att man fördes upp ti ',!
dta lilla kuststaden i Nordnorge, aveli en icke infödd kunde känna till den, men det var knappast att missta sig pA ati har var det någon som varit rotfast i denna miljö, som gav skildringen av den.
Men lika litet d i som nu, nar herr- nes novellsamling E n b l ii s o f f: _i kommit färdig från trycket, finnes nggot som anger att det a r översattningsIitte- ratur man har att g8ra med.
XII vet man emellertid n5got mera om T o r a Sandel ", men för att pseudony~icn ar röjd, blir det inte klarare med förmigan att skriva svenska.
Men det f i r v21 lam-.
- .- Revulotionerande ar det rengör o. polerar Allt Finare Möbler, Guld Silver, Koppar,Messing, Zink,Alluminium,Bleck samt Automobiler etc,
113 HERTHA.
nas därhän, svensk- eller norskfödd.
hur det nu ar, så a r svenskan god.
Och berättarkonsten likaså.
Om den an inte star fullt lika högt i alla dessa noveller, kan det gott sagas att Cora Sandel a r en skicklig novellist, som kan uppgiften att förtäta sitt ämne inom d ~ givna snävare ramen.
Men dessa novel- ler äro allvarliga ting, man har inte " roligt " At dem.
De, äro obarmhärtigt avslöjande.
Livet ä r varken vackeit el- ler milt.
Och dessa noveller äro bitar av liv.
Hur kan en vinjettecknare raka ut för ett så fatalt missöde som att låta den.
i lille ~ vingade guden ha nagot att göra med den blaa soffans historia!
E. K-n.
Adelaïde Ehrnrooth.
We take up the task eternal, and the burden and the lesson, Pioneers!
O pioneers!
Conquering, holding, daring, venturing, as we go the unknown ways, Pioneers!
O pioneers!
Whitman.
knappt trefjarndels sekel sedan de E tt ställde bräschen, de första.
Bör- sig i dan tog de upp, de gick de okända va- garna.
Det var ' törnestigar, det var spott och spe.
.De visste inte själva hur tapp- ra de var.
Nar vi tar reda pA deras liv, vet v i det, också därför att vi vet att nu a r det uthalligheten, inte modet, som a r av nö- den.
Det hör till vad d e uträttade med sin banbrytargarning.
Helena Westermarck har i den nyligen utgivna boken om A d e l a ï d e E h r n- r o o t h levandegjort minnet av Finlands kacka föregångskvinna, A-T-a, vars oför- Selena Westermarck: A d e l a ï d e E h r n r o o t h. Kvinnospår i finländskt kulturliv.
~öderst ' röm &amp; C :o f örlagsaktie- bolag, Helsingfors.
skräckt polemiska, spirituella och p i - passliga journalistinlagg i debatterna om dagens samhällsproblem aktualise- rade dessa - i den man de.
i själva ver- ket var detta - till ofrånkomliga kvin- nofragor, för visso en p r i m u s m o- t o r i fråga om opinionsbildningen till förmån för de reformer som efterhand gjort Finlands kvinnor till, i stort sett, fullberättigade medborgare i sitt land.
" Det ar älskvärt att, ständigt anlitad, icke ' tröttna att tjana mer an mangen med lön och meriter - och tjana icke blott lönlös, men oftast tacklös. "
Det ar Zacflarias Topelius som 1889 i ett brev till Adelaïde Ehrnrooth ger henne detta betyg.
Då hade hon redan länge, dri- ven av sin egen brinnande sjal, lönlöst både i den ena och andra bemärkelsen och val, till synes, ocksa tacklöst, kam- pat oförtröttat för en friare och rättvisa- re stallning för kvinnorna i samhälle och hem.
Lönen i den ena bemärkelsen, som vunna mal, och tacken fran dem hon ar- betat för hann hon dock till sist, i sitt långa liv, att fa inhösta.
Boken ' om detta, om Adelaïde Ehrn- gör ansiktet ungdomligt och fräscht.
.
m.
.
m iyt Pris p r apparat 10; - &amp; onor.
Upplysningar och expedition: E. WALL, Y~zglingag.
5.
Sthlm.
Tel. 861 16.
O
rooths liv - fran den förnäma, vackra, bortskämda unga flickans glada fjärils- lek bland annan sorglös ungdom till den mognade kvinnans på en vaket skarp uppfattning av samhällets skuld till hen- ne och hennes medsystrar grundade kampinställning för reformers vinnande - ä r ännu ett värdefullt dokument om kvinnornas och kvinnosakens historia.
Det ä r därtill en sällsynt rolig bok, för det sörjer A-ï-as sprudlande friska och livfulla personlighet sa väl som Helena Westermarcks skickliga disposition av det material hon haft att bearbeta.
Den åldriga Adelaïde Ehrnrooth har en gang på begäran vid ett av Kvinnosaks- förbundet Unionens möten äteruppvacW minnet av Sin ungdomstids unga flicka - som levde med det förmögna giftet som hägrande framtidsperspektiv.
" I väntan härpå växte ungmön som liljorna pA marken, utan eget ansvar, sprang och ' tog fram ' snällt i hushållet, klinkade på pianot, malade blommor och små tavlor, till julklappar, knypplade om sitt bjäfs, sydde pappas och bröder- nas skjortor eller varjehanda onödiga, ofta smaklösa broderier, som hö110 dem snedvridna vid sybågen och förstörde ögonen.
De ' visa jungfrurna ' sågo där- vid efter att de hade olja i lamporna för att möta den förespeglade och vän- tade brudgummen, som - dessvärre nog sa ofta uteblev. "
Man påminner sig Fredrika Bremers eviga och graa brodérremsa!
Adelaïde Ehrnrooth var i alla fall tjugofem år yngre än Fredrika Bremer, men det är dock till en god del i sam- ma tid de levat.
Svart ä r inte heller att spara inflytanden från Fredrika Bremer i Adelaïde Ehrnrooths utveckling, såväl i hennes litterära produktion som i hen- nes revolt mot tryckande samhälisför- hällanden.
En gång förde ödet dem tillsammans.
Men då var Adelaïde Ehrnrooth ännu den sorglöst glada nittonåriga unga flic- kan och Fredrika Bremer den redan be- römda författarinnan, dock inte ännu den för H e r t h a och sina oresonliga sociala funderingar häcklade och håna- de.
Den unga finskan befann sig pk väg p i sin första utomlandsrcsa, med svenska Angaren Svithiod från Stock- holm till Stettin.
Vid middagsbordet talas det om att Fredrika Bremer skul- le vara bland passagerarna.
Allmän livligt uttryckt önskan att fä göra ilen- nes bekantskap.
Mitt emot den unga Adelaïde två damer med skälmska mi- ner.
Lite tvekan hos den ena, och sä ett raskt beslut: " Jag hör på accenten att ni aren finnar - vi äro landsman: tillåt mig att dricka er skål, jag heter Fredrika Bremer. "
Lite perplexitet, men stor förtjusning, de finska funno sig " ett tu tri, som salig Dumbom, formerade bekantskapen med var ryktbara vis h vis och hade gott av den ancia till Kal- mar ", antecknar Adelaïde i sin resejour- nal.
Det var år 1845 och Fredrika med miilarinnan Sophie Adlersparre p3 som- marturen till Öland och Gotland.
Den ovan nämnda resejournalen har Helena Westermarck kunnat aterge i sin helhet i sin bok.
Den utgör ett utonno:- dentligt roligt avsnitt, och i högsta grad personlig som den ä r ger den en livfull bild av skrivarinnan.
Av bubblande livslust, av mondän säkerhet, som un- derstundom slär ut i övermod, men ock- så av skarp intelligens och vaken iakt- 6vertraffas icke av något annat mede!
vid rengöring och polering av möbler.
HERTHA tagelseförmaga.
Och inte minst av en ung skönhet, som vet av ' sin makt - och tycker om att pröva den!
Det brusar av ungdom i Adelaïde Ehrnrooths lilla resejournal, som mest handlar om de mänskor hon kommer tillsammans med - och drar in i sin trollkrets.
D e n paminner inte om Fred- rika Bremers friin hennes första utrikes- resa, då hela familjen under brukspa- tron Bremers tyranniska kommando kuskar omkring i Europa och så gott som intet av det som lockade Fredrikas unga och vetgiriga sinne fick plats på faderns i detalj fastslagna reseschema.
Som en fange, utan någon som helst rörelsefrihet, kände den tjugoariga un- ga.
flickan sig skjutsas fran plats till plats; varje ungdoms- och gladjekansla var knäckt hos henne.
Adelaïde Ehrn- rooth kände sig ute på lustfärd och var det.
I sällskap med en ung nygift sys- ter och hennes man njöt hon med alla sinnen av en första längre resas nöjen och äventyr.
Hon kände sig fri och var det., Genom själva sin glatt oförvägna laggning - och på grund av lyckliga hemförhållanden.
Hennes barndom och uppväxt hade, trots vad hon senare kun- de berätta om tidens snävhet mot de unga hemflickorna, varit lyckobefordran- de och friande för hennes sjalvstandig- hetsväxt.
Hon hade inte hallits i band och tvång därför att hon var flicka.
En djärv ryttarinna hade hon fatt jaga i vag, redan som barn, på egen hast till- sammans med den älskade fadern, utan att blinka följde hon honom hack i hal på obanade stigar sättande över ' backar, diken och garden.
General Ehrnrooth red själv en akta arab som flög fram l15 som vinden - men flickan blev inte ef- ter på sin Camilla.
Det var också en i övrigt fri och obunden tillvaro hon för- de i det glada och gästfria barndoms- hemmet på Sesta, familjeegendomen, och bland de unga var den vackra stralande Adelaïde Ehrnrooth självfallet huvudper- sonen.
Det kunde vara av intresse att göra en jämförande undersökning av de psyko- logiskt verkande faktorer som kom Fred- rika Bremer att bryta sig ut ur sin mii- jös hämmande tvang, ur societets- ' och samhallskonventionalism samt andlig o- frihet, och de omständigheter som gjorde Adelaïde Ehrnrooth till den alltid fardi- ga och stridsglada pionjären i finskt kvinnosaksarbete.
Men det skulle föra oss för langt.
Det ar bilden av Adelaïde Ehrnrooth siidan hon tecknats av Helena Westermarck som jag har i hastig skis- sering vill ge Herthas läsare - med tan- ke p &amp; at!
väcka deras lust att läsa sjal- va boken.
Det lönar mödan, vilket emel- lertid a r nagot oriktigt uttryckt!
I detta sammanhang ar det avgjort fraga om nöje.
Vad som varit Adelaïde Ehrnrooths inre livshistoria samtidigt med att yttre forhallanden förändrades, genom faderns död och .senare flyttningen till Helsing- fors, iir på det mest flyktiga .satt vidrört av Helena Westermarck och torde ock- sa vara den stolta och kacka Adelaïde Ehrnrooths privatsak.
Det Cir emellertid som debuterande skriftstallarinna under den sedan så kända signaturen A-ï-a som vi möter henne i början på 1860-ta- let, och det a r den tidens sociala verk- samhet, välgörenheten) som hon tjänar genom inkomsterna pa sitt första för- och andra fj.sikaliska behandlingsmeto der.
UPPSVENSKA GYMNASTISKA INSTITUTET, Scheelegatan 2, K.
7989.
Kurs i massage, sjukgymnastik Prospekt p &amp; begäran.
Prospekt på begäran.
fattarskap.
Samma vag som Fredrika Bremer!
Men A-ï-as författarskap hade inte samma förutsättningar som Fredri- ka Bremers, det var inte som novellist som den livliga och spirituella Adelaïde Ehrnrooth skulle finna sitt rätta uttrycks- medel.
Hennes romaner och berättelser, som följer på de första små försöken med syftet att fa pengar till välgören- hetsarbete och vilka för övrigt omiss- kanligt röjer piiverkan av Fredrika Bre- mer - val också delvis av friherrinnan von Knorring och Emelie Flygare-Carlén som Helena Westermarck päpekar - var endast bryggan över till den journa- listverksamhet genom vilken A-ï-as yp-.
perliga polemiseringskonst och spirit u- ella slagfärdighet erövrade sitt rätta om- råde.
Det var också genom denna hon tar sin plats som banbrytande kraft in- om finskt kvinnosaksarbete.
Det är för visso något av den gamla krigarsläktens käcka redobogenhet att gå i bräschen, varhelst det gällde att slå ett slag för frihet och självständighet, som gar igen i Adelaïde Ehrnrooths djär- va framryckning i kamplinjen för kvin- nornas rättigheter.
Patos, deklamerande eller sentimentalitet ä r henne främman- de, men med stridsglatt kynne svänger hon sitt vapen, pennan, och dräper till, kvickt och spirituellt som hon kunde det.
Säkert beredde hon sina antagonister verkligt besvärliga stunder.
Oförfarat högg hon in efter vart annat i striden om alla de gamla tvistefragorna vad var, kvinnornas, ratt var i ett rättfärdigare organiserat samhälle.
Det var kvinnor- nas ställning i " framtidens äktenskapn, malsmanskapets borttagande, de gifta 0 J kvinnornas dispositionsrätt till sin eger, arbetsförtjänst, fria utbildnings- och skä- liga lönevillkor, den politiska röstratten, - kunde frågan om den vara allvadigt menad?, " de välvisa drogo pä mun - A-i-a var sig ju alltid lik, " citerar H&amp;- na Westermarck - och det var kampen mot den legaliserade prostitutionen so= Adelaïde Ehrnrooth stod upp för med hela sitt vasens eld genom slagfäreiga tidningsartiklar och kvicka diskii- as~onls- inlägg.
Under tiden hade organiserad kviimo- rörelse vuxit fram i Finland, 1884 hadc Finsk Xvinnoförening kommit till och 1892 Kvinnosaksförbundet Unionen.
Det kom nu ocksa efter hand den tid dä det kompakta motstindet började ge sig, marken var beredd fiir reformerna.
A-La kunde skymta resultatet av den de1 hon haft däri.
] På sin 70-årsdag, den 17 januari 1896, fick hon mottaga bevisen p &amp; att hennes livsgärning i tacksam uppskattning lev- de i de då samtidas hjärtan.
Vi a r nu s 2 alltför vana vid hyllningar p &amp; alla möj- liga arsdagar, som Helena Westermarck anmärker, och med ratta sager hor!
att d ii var en medborgarhyllning, sildan som kom Adelaïdc Ehrnrooth till del, ett vida verkligare uttryck för erkänsla och tack av en betydande livsinsats a n vad mången g i n g nu är fallet.
Att det h t e ensamt var kvinnoorganisationer och kvinnor som frambar till henne sin hyll- ning var väl ocltsi beviset på hur !in @ hon niitt med sin banbrytargärning.
Kc- lena Westermarck berättar att den stora festen, som gavs p i aftonen av födelse- dagen av Kvinnosaksförbundet Unionen W ' -- u r ~ Siden- &amp; Manufakturaffär 5 3 % 8 5 g G.
56 ' e ' rsta urval nyheter
och bevistades av om kr.
250 deltagare, nesbörd om hur tunga steg de haft ' att hade samlat personer från olika partier ga, de första, som tog upp arbetets bör- och spr~kgrupper, representant &amp; för ' de da.
H o n visste det, men för egen räk- högsta militära och civila kretsarna, fran ning hade aldrig Adelaïde Ehrnrooth den vetenskapliga, artistiska och littera- dröjt vid törnestigarnas mödor och offer.
ra världen, skolvärlden och ännu många, Därtill var hon för stolt, tapper och stark.
andra.
ELLEN KLEMAN.
Det var Helena Westermarck som den kvällen inledde talens rad med att fram- föra den yngre generationens tack till Adelaïde Ehrnrooth för vad hon givit sitt F r å n Fredrika-Bremer-Förbundets stipen- lands kvinnor, och det var till svar på dieinstitutim har för innevarande å r föl- det talet som Adelaïde Ehrnrooth på sitt jande stipendier utdelats: friska och osentimentala sätt kallade sig F r i a s t i p e n d i e r: 1.200:- kr.
för själv för den finska kvinnosakens Sven biokemiska studier för fil.
lic. exainen till Duva, " som aldrig förstod att lyda ' ma- Nadine Wijknian; 1,000: - kr.
för studier ning till reträtt ' utan stod, fast ensam, å sjukihus i U.
S.
A. till Margaretha Dahlin: besluten att inte slappa någon ' djävul 700: -- kr.
för studier vid Farmaceutiska Institutet till Greta isandström.
över bron " '.
Hon kunde inte, fortsatte G e o r g A i i i é e n s f o n d: 800:- kr.
hon, utan protester tala oförrätter mor för sociala studier i utlandet till Dagmar sitt kön och kränkningar av deras rättig- Borgströni.
FrAn E l l e n F r i e s ' f o n d, f r u heter och " så gav jag ' höger om ' och S o p h i e S i l o W s f o n d samt a v fria jag ag- ' vänster om ' med de enda vapen stipendieinedel har saiimianlagt 1,000: - de - min penna och min tunga ".
- En kr.
tilldelats Ingrid Nyrin för studier för karakteristik av henne själv som gäller!
teol. kand. examen.
J o J i a n n a.
K e m p e s f o n d: två sti- All jämförelse med Sven Duva i fråga pendier a 500: - kr.
för medicinska studier om huvudets utrustning utesluten! '
Vid ett annat tillfälle, den Nordiska kvinnokongressen i Stockholm 1897, karakteriserade hon kvinosakspionjarer- nas - och därmed sin egen - banbry- targärning med att likna dem, den äldre generationens arbetare, vid.
martallarna som tar faste längst nere i strändernas skrevor och rämnor, står där och tar emot regn och storm, och alla havets och himlens oväder.
Utblåsta, knotiga och förkrympta, föga vackra, men tack vare dem " växte skogen bakom dem frodig, stark och rak ".
I den karakteriseringen lag ett vitt- till med.
kand.
Hedvig Rydén och med.
kand.
Ruth Bergqvist.
F röken, H i l d a Nilssons fond: 1,250: - kr.
för medicinska studier till med.
kand. Inger Nilsson.
S t o c k h o l i i i s s t a d s s t i p.
: 475:- kr.
för kurs vid Tandläkareinstitutet till Birgit Lundh-Erikson.
S t o c k h o l m s l ä n s s t i p.
: 400:- kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuk- sköterskeskola till Berta Lindströin.
N o r r b o t t e n s l ä n s s t i p.
: 400:- kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuk- sköterskeskola till Alice Sällström.
V ä s t e r b o t t e n s l ä n s stip.
: 335: -- kr.
till vävlärarinnekurs vid Jo- hanna Brunssons vävskola till Brita Wermelin.
Handförg yllning e a d.
&amp; ~ ~ m a Privatbindning n c uldsnittar - - Samlingskartonger SBok6indare.
Odengatan 69.
%el.
OPP 260 43. och Portföljer.
V a s t e r n o r r l a n d s l a n s s t ip.
: 230: - kr.
för genomgamde av mejerikurs vid Alnarp till Ruth Hamberg och 230: kr.
för kurs vid Svenska Fattigvårds- och Barnavårdsf örbundet till Lovisa Marte- liuswn.
J ä m t l a n d s l a n s s t i p: 225:-kr.
för kurs vid Tandläkareinstitutet till med.
kand. Marta Jonsson.
G ä v l e b o r g s l a n s s t i p.
: 225:- ' kr.
för kurs vid Röda Korsets sjuksköter- skeskola till Ingeborg Löfström.
K o p p a r b e r g s l a n s s t i p.
: 290- kr.
för kurs vid Kungl.
högre lararinnese- minariet till Greta Beselin.
V a r m l a n d s l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid Skara folkskoleseminarium till Gertrud Hedman.
U p p s a l a l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för fil.
mag. examen i moderna språk till Karin Rutback; 225: - kr.
för kurs vid Gävle lanslasarett till Margit Lilliedahl.
O r e b r o l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid Stockholms Tillskarareakademi till Greta Englund.
Södermanlands l a n s stip: 300: - kr.
för kurs vid Röda Korsets sjuk- sköterskeskola till Britta Edman; 300: - kr.
för kurs vid folkskoleseminarium till Brita Ek.
V a s t m a n l a n d s l a n s stip.
: 500: - kr.
för kurs vid Fredrika-Bremer- Förbundets lanthushållningsseminarium vid Rimf orsa till Son j a Areskough.
Ö s t e r g ö t l a n d s l a n s stip.
: 625: - kr.
för kurs vid Fröbelinstitutet i Norrköping till Heidi Ljungberg.
S k a r a b o r g s l a n s s t i p.
: 600:- k,r.
för kurs vid Kungl.
högre lararinnese- minariet till Svea Käck; 300: - kr.
för kurs vid av staten godkand sjusköterske- skola till Carin Storm; 250: - kr.
för kurs vid Svenska Fattigvårds- och barna- vårdsförbundet till Nanny Persson.
Ä l v s b o r g s l a n s s t i p.
: 320:- kr.
för barnmorskeutbildning till Tora Lin- néa Johansson.
G ö t e b o r g s och Bohus l a n s s t ip.
: 315: - kr.
för kurs vid Svenska Fattigvårds- och Barnavårdsförbundet till - Borghild Fagerholt; 315: - kr.
för kurs vid folkskoleseminari~ till Birgit Moldhn.
G o t l a n d s l a n s s t i p.
: 300:- kr.
för kurs vid av staten godkand sjuksköter- skeskola till Kerstin Arweson.
K a l m a r l a n s s t i p.
: 290:- ki .. för kurs vid Svenska Fattigvårds- och Bar- navårdsförbundet till Magda Rinaldo.
.
K r o n o b e r g s l a n s s t i p.
: 300:- kr.
(lansfonden) för kurs vid högre lira- rinneseminarium till Dagmar Eciborg; 230: - kr.
(Elwingsku fonden) för kurs vid Svenska FattigvA.i.ds- och Barnavkis- förbundet till Agda Larsson; 220: kr.
anonym donation) för kurs vid barnsjukhu- set i Göteborg till Signe Frigren; tvä sti- pendier h 220: - kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola till Elsi Björk- lund och Nanna Rosell.
J ö n k ö p i n g s l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid folkskoleseminarium till Margit Ahgren.
K r i s t i a n s t a d s; a n s stip.
: 250: - kr.
för kurs vid iolkskoleseminai.iet i Kalmar till Elsa Lcndberg.
B l e k i n g e l a n s s t i p.
: 320:- kr.
för kurs vid folkskoleseminarium till Greta Paulsson.
M a l m ö h u s l a n s s t i p.
: 350:- kr.
för medicinska studier till med.
kand. Inger Wenster; 400: - kr.
for kurs vid Högre lararinneseniinariet vid Stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg till kr.
för kurs Nargot Schlossherr; 400: vid Maria Törnbloms musikskola i Xalmö till Viveka Gram; 300: kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola Pill Ingeborg Wählin.
- - - F a l k ö p i n g s k r e t s e n hade den T2- 21 april i förening med Falköpings Kant- verksf örening en hemutstallning, f örlagd till Maskinfabriken Västra Sveriges loka- ler.
I samband med utställningen hadc av Svenska M jölkintressenters Upplysnings- förening (Mjölkpropagandan) anordnats en s. k. mjölkvecka.
Utstillningen, som den
.
HERTHA 1 2 april invigdes av landshövdingskan Ma- rianne Ekman, omfattade såväl hemslöjd och hantverk som ett stort antal övriga al- ster av olika slag, mjölkbar, expositioner av ost och smör o. s. v. Kretsen, vars medlemmar under veckan aktivt deltagit i olika avdelningar, disponerade i utställnin- gen ett eget rum med en exposition av gamla handarbeten, vidare ett " idealkökyp samt dukade bord.
Under utstallningen anordnaaes ett flertal föredrag, kostnads- fria kurser i sömnad m. m. av " Femina ", demonstrationskurser i matlagning av överstinnan Hallgren, visning av upplys- ningsfilmer o. s. v. samt underhållnings- program.
E t t 3,000-tal skolbarn erhöll under veckans lopp tillfälle a t t besöka ut- stallningen, vilken rönte synnerligen livligt intresse från stadens och bygdens bef olk- ning och av ortspressen betecknades som mycket lyckad.
G ä v l e k r e t s e n sammanträdde den 22 april å Hotell Baltic, varvid kretsens ordförande fru Anna Björk ' talade över äm- net " Utopier med hansyn till samhälle och stat. "
.
Halmstadskretsen hade den 4 mars tillsammans med stadens övriga kvin- noföreningar anordnat ett offentligt före- drag av fröken Henny Forchhammer från Köpenhamn om Nationernas förbund.
Fö- redraget, som illustrerades av skioptikon- bilder, hade lockat en talrik publik.
Den 15 april sammanträdde kretsen å Hotell Svea, varvid gymnastikdirektör An- nie Hallberg gav en uppvisning med en damtrupp i rytmisk gymnastik till musik.
Därefter höll fröken Vendela Engström fö- redrag över amnet " Moderna synpunkter på historieundervisningen i flickskolan ' ' och demonstrerade i samband harmed en del teckningar och modellerade arbeten som ut- förts.
av elever i f järde klassen i samband med undervisningen i Greklands historia.
Härnösandskretsen Smartor i muskler och leder, HumdVärk, Förkylning etc. 119 förm5n för insamlingsfonden anordnat en synnerligen lyckad soaré å Arbetareförenin- gen den 4 april.
Programmet upptog s %ng och rnusik av fröken Greta Furst, fru Ai- na Isaksson och fru Greta Peterson.
Ett synnerligen intressant f öredrag hölls av fru Anna Setterlind över amnet: " Fredrika Brem.er i Amerika ".
Så spelades .Astrid Värings " Fredrika Bremer och den nya kvinnan ", vilket mottogs med mycket bi- fall ' samt avslutades programmet med Snorres " Moster Beatas jeremiaderyy, var- vid ett antal damer uppträdde i 1800-talets moder och väckte stormande bifall.
Den 19 april var årsmöte å Frimurare- restaurangen under fröken Emma Wester- strönis ordförandeskap.
Ars- och revisions- berät.telserna föredrogos och ansvarsfrihet beviljades.
Den förutvarande styrelsen om- valdes och utgöres av fröken Emma Wes- terström, ordf. och sekr., fru Ellen Bucht, v. ordf., fröken Gerda Agrell, fröken Edith Lindberg och fröken Olga Berglund, kas- saförvaltare.
Till revisorer valdes fröken Aina Wallén och fru Gusten Edelsvard.
Suppleant v e v fröken Anna Abramsson.
Efter " årsmötet vidtog ett av särdeles god stamning präglat samkväm.
K a r l s k r o n a k r e t s e n hade månd.
d.
29 april sammanträde, varvid löjtnant S. Leander höll ett uppmärksammat före- drag om " Den blekingska f abriksindustrin. "
Efter tesupén inledde fru Mercedes Holl- berg en diskussion om frågan: " Behöva vi i Karlskrona en privat platsförmedling.
f ör hemmen? "
Då allas mening var a t t en dy- lik var synnerligen önskvärd, enades de närvarande om a t t göra följande uttalan- de: " Med anledning av de svårigheter, det ofta möter för hemmen här i Xarlskrona a t t komma i kontakt med lämplig arbets- kraft;, och då den offentliga arbetsförmed- ligen.
synbarligen av brist på tid e j kan råda bot härför, f %r Fredrika-Bremer-För- bundets Karlskronakrets uttala sig för upp- rättandet av en privat platsförmedling för hemmen ".
hade till som så ofta förbittra livet, av- i lugn men förvånansviirtsnabb hplpas även i envisa.
fall, p &amp; effekt.Deturskiljer&amp;venstarkt nagra f &amp; minuter, om Ni tar urinsyran ur kroppen samt g %r till roten av det onda.
TOGAL ett par tabletter TOGAL.
TOGAL rekommenderas av fas, utan recept, % alla apo- tusentals la.kare, är svenskt tek till Kr.
O: 85 och 2: 40 pr flaska.
fabrikat, sa.mt iir oöverträffat '
- Som avslutning gladde f röken Marta .Sandgren.
Ahörarna med sin vackra sång ackompanjerad av musikdirektör Folke Sandberg.
Mötet var talrikt besökt.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 16 april en soaré å Frimurarehotellet.
Pro- grammet upptog fiolspel av hr Ake Sjölan- der med pianoackompanjemang av hr Fol- Ke Holmqvist; sång av fru Birgitta Eck- man, fru Inez Winberg vid pianot; recita- tion av redaktör K. O. Hammarlund; pia- nosolo av hr Holmqvist; till sist Ida von Plomgrens " Dialog mellan Gustav III och en nutidskvinna ", framförd av fru Signe Eve och baron Fredrik Barnekow, samt i direkt anslutning till denna en av fröken Birgit Sjövall författad humoristisk dikt om kvinnornas stallning i olika tidsåldrar.
Under det p &amp; supén följande samkvämet företogs dragning i det av kretsen anord- nade amerikanska varulotteriet.
L i n k ö p i n g s k r e t s e n anordnade d.
14 april en " Dräkt- och hattuppvisning från 1700-taret till nuvarande tid " i Frimurare- hotellets konsertsalong.
.
Uppvisningen blev synnerligen lyckad icke blott ur publik- synpunkt - salen var fullsatt av en road och intresserad publik - utan aven därför att den gav en intressant och instruktiv överblick över, vad som växlar mest av allt har i världen - modet.
Ett 30-tal drak- ter hade framplockats ur gamla gömmor och förevisades av unga Linköpingsdamer, och aven modet av i år var rikhaltigt före- trätt, då en del firmor stallt klänningar, hattar m. m. till disposition.
Den vackra uppvisningen, till vilken teservering ingick - i entréavgiften, förhöjdes med m ~ k k av Marzettis solisttrio, vilken pii ett fik ?.~iiff- ligt sätt anpassade sig efter de 0iik.z mo- menten I modellernas framtradarLe.
kr et se^; L u n d med omnejd har u d e r februari mallad anordnzt t v i i soaréer t i l f6rmkn för insamlingskonden.
Programmet omfattade musik, sang, " Dia- log " av Plom samt " Skaermydsler " av Gus- tav Wien, spelad p &amp; danska.
Förestiihin- gama voro talrikt besökta och de mrznx~ran- de njöt0 av att i s &amp; spirituell form * &amp; yt- terligare upplysning om F.-B.-F:s arbete och frai-atidsrnäl.
S k e:; e f t e i i k r e t s e n hade hrsmöte den i 4 mars vaxvidl styrelsen omvaldes med undanteg 2y fru h m a Edlund som zvgW.
I hennes stäile valdes fru Betty Fjellström.
Onsdagen den 17 april anordnades en afton- undearkQllning för a t t hopbringa pengar för anstallznde av en hemsyster i s t a d a, var- vid uppfördes " En trasslig h&amp;rvaqS av Bele- na Nyblom samt " Fredrika Bremer och den moderna b i m a n " av Astrid Viiring9 vilka bagge pjiiser p &amp; ett förtjiinstfullt siitt spelades av amatörer i staden.
Brogrznzmet upptog dessutom orkestem&amp;k samt solo- s h g.
Ba~BktPganmalic~ Aprilhaftets kretsmedde- landen upptogo bl.
a. aven ett om Larids- krona.
" Klippet ", som Piarrörde frän Ar- m s, var en notis om S v a l ö v k ~ t s e a r s soaré den 17 mars (vilken iiven riktigt om- nämndes g &amp; sitt stiiile som av Svalövkret- sen seyrangerad), men hade, ofiirkl2rligt nog, Aterkommit under Landskronabeteck- ning.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
Icke-förbundsmedlernrnat prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel, Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 112 år kr.
3:50; 114 år kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 m a - rabergsgatan, Stockholm., Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 M).
27 62.
FERIEKURS Fredrika-Bremer-Förbzmdets Fruktod- lings- och Trädgårdsskola, Apelryd, Båstad anordnas vid den:l5 - juni-1 5 augusti.
ursen ar avsedd för trädgardsintresserade flickor ej under 16 år.
Vid K densamma gives tillfälle för eleverna att under ledning deltaga i lättare - trädgårdsarbete, demonstrationer, borddekorering och konservering.
Kursavgift (inberäknat bostad och kost) kr.
1 50:-.
Kursdeltagare har att själv bekosta sin ' tvätt samt medtager sänglinne och sangkläder utom madrass och kudde.
Elev skall själv städa sitt rum.
Endast ett begränsat antal kursdeltagare kan mottagas.
Ansökan åtföljd av läkareintyg och avskrift av senaste skolbetyg göres före den I juni till skolans föreståndare,.
adress A p e l r y d, B å s t a d.
Telefon Båstad 61.
Fredrika-Bremer-Förbundets Zanthushdllnin~sserniI narium d Rimforsa i Österqötland.
N y 4urs börjar den 1 o4t.
varje d r.
AnsÖ4an insändes före den 15 juni under adress:
Riksdagsmotioner.
Av Karolina W i d e r s f r q h.
i / Arsniötet i Gavle.
En kvinnlig ledare av fattigvården.
AV G.
H. von Kock.
Victoria Benedictssons självporträtt.
AV I t i l m a Borelius.
Postassistentkurserna ännu en gång.
Hälsingborgs-Fredrikornas klubblokaler.
Av Signe Wennberg.
Nya böcker.
Adelaïde Ehrnrooth.
Av Ellen.
KZeman.
F.-B.-F.-stipendierna 1929.
F. B. F.-kretsarna.
Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i- Hygienisk Förpackning äro Svällande och Dryga
