# ID: svediakorp-per289
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,760
# sentences: 850
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Englands organiserad-e kvinnosaksarbete.
Intryck från en studieresa.
Det %r ju en gammal välkänd sanning, att vi sveliskar iiro svaga för allt utländskt och att vi inför utl9nclska företeelser hafvcz d l t för svArt att tilliinipa den kritikförmåga, som vi nog annars iiro ganska rikligt utrustade med, när det endast gäller att0se svagheter hos oss sj9lfva.
Det har nu en gång för alla blifvit oss en vana att skaka p&amp; liufvuclet och säga något om: att här hemma är allt så smiitt, här finnes s8 litet af offervillighet och dlmanaiida, ingen möjlighet att har uträtta något; se hit, eller se dit, se till England eller Amerika, dar ar det annorlunda!
Ja, visst ar det annorlunda, det kan ju ej förnekas.
Men tager nian nied i beriikilingen huru stora och folkrika dessa na- tioner iiro och huru f&amp; vi äro, och därefter drar upp paralleller, skall man siikerligeil ofta nog tvingas att respektera det vi sjalfva aga och att erkänna, att äfven har hemma finnas saker värda vAr beundran.
Detta har åtminstone varit min egen erfarenhet, clh jag i sommar under en vistelse i London såsom Fredrika-Bremer- Förbundets stipendiat blifvit satt i tillfälle att göra.
besök hos en del därstädes arbetande kvinnoföreningar och således att jämförii, clet arbete, soin dar utföres, med vårt eget.
Mina besök gallde ju i främsta rummet hvad soni rubriceras under namnet » kvinna- saks %-föreningar; det jättelika filantropiska arbete, som utföres af kvinnoföreningar i England och som säkerligen saknar niotstycke har hemma, komn~er shledes har endast i förbigiiende att beröras.
Mitt första besök gällda det s. k. PVonzen ' s Ilitstitute.
Det var en stekande het junidag, och jag hade tillbragt en clryg timme på taket af en skakande omnibus; det smakade difrför mycket godt att fr %n den brännheta gatan f % komma in i ett.
I
syalt, sinakfullt möbleraclt rum med fullt af taflor p&amp; väggarna.
(Jag hörde seclan, att taflorna hiingde där för att säljas, dh Wo- men ' s Institute bland mycket annat äfreii upplater sina lokaler At sina niedlemmar för utstiillning och försiiljning arf konst- och konstindiistriella föremal).
Men gjorde det godt att få hvila ut i ett svalt och trefligt rum, SS gjorde det ej iiiinclre goclt att bli halsad och behandlad som en riilkommeii gast, då man presenterade ett rckominenda- tionsbref f r h Fredrika-Bremer-Förbundet.
Förbundet är liksom S r e n Handarbetets vänner medlem af Mromen ' s Institute, och c15 Förbundets byrå tjänstgör som det svenska National Councils upplysningsbyrB, hvilket Women ' s Institute gör för det engelska, E; &amp; ar ju klart, att clessa bhcla ha en hel del beröringspunkter.
Mecl storsta bereclvillighet lämnades mig allehanda råd och upplysnin- gar, som för mig roro af utomordentligt stor nytta.
Först och friinist naturligtvis en del upplysningar om Wo- nien ' s Institutes egen verksamhet och upp# t.
Innan jag kom till Englai~cl, trodde jag, som sakerligeii många med mig, att V ' oineii ' s Institute stod i spetsen för allt kvinnosaksarbete inom landet och att alla de olika trådarna d&amp; löpte samman.
Det kan emellertid icke sägas vara förhiillandet.
Visserligen ar IYomeii ' s Institute.
» föreningarnas f örening)), men dess uppgift inskränker sig egentligen till bemödanden att vara en sorts för- biiiclelselecl mellan föreningar, arbetande nled liknande syfte, dels genom att förmedla ett utbyte af Arsberättelser och dels genom att upplåta sina lokaler till föredrag och utstallningar rörande fiireningars verksamhet.
Just den sistnämnda grenen af verk- samheten har för mig tyckts vara den viktigaste och har iifven son1 sHdaii framhiillits af personer, som räl känna de lokala för- Ii AlIanclena.
&amp; en .anordnas af] Vomen ' s Institute ejiilft.
en sorts siillskapsaftaar med värdefulla föredrag eller » musical and dra- nintic entertainmentsa, regelbundet aterkommande under hela rinterns lopp och tjiinande som mötes- och samlingsplats för personer med gen~ensamma intressen.
En annan riktig gren af institutets verksamhet äx dess upplysningsbyrå, som för öfrigt tillsammans med en skola för utbildandet af sekreterare utgör institiitets bästa inkomstkälla.
Genom upplyeningsbyrAns försorg besvarades farra året 464 fri- gor.
Vid första pAseenclet kan det ju tyckas vara ett mycket stort antal, inen d&amp; ii~m betiidrer, att viir svenska motsvnrig-.
.
het - Fredrika-Breiiier-Förl~tinclets byr8 - tirligen brnkar be- svara ininst 2,000 frågor, verkar denna.
siffra ej s&amp; synnerligen iiiiponerande.
Det stora flertalet frigor t.yckas iifyen likna cle svenska: de röra sig onz uppfostran och iitbildning, men dess- utom afveii i ett stort antal om inackorcleringar, något soin För- bundet, som bekant, ej alls befattar sig niecl.
Institutets skola för sekreterare har ett mycket goclt anseen- cle, och dess elever h a vanligen ljitt att erhalla goda och val aflönade platser.
Den omfattar ett Ars kim, iincler hvilkeii lamaas undervisning i snabbskrift, skrifning mecl skrifmaskin, korrespondens och katalogisering, rakenskapsfö5ng in.
m.
Upp- 1ysningsbyi: An och sekreterarskolan äro livaraiidra till utoinordent- lig öinsesiclig nytta; upplysningsbyrkn fdr en hel del arbete billigt utfördt, och eleverna i selrreterarskolnn erhfdla en för- trlifflig praktisk öfning.
Institutet besitter iifven et.t niinclre bibliot.ek, lsvilket, &amp; r- skildt nar clet galler » kvinnosak », iir ganska viil förseclt.
Det ar tillgiingligt ait ' ven för icke ii~ecllemni,zr och tycks fylla ett kiindt behof afven i ett lancl SH rikt pB ltitt AtkoinUga bibliotek som England.
Icke mindre iin 42 olika föreningar frfin viclt skilda liinder och afven med ganska viclt skilda syften iiro inedlen~mar af in- stitutet.
Diir Sinnas, som förut oinnanints, sA.lecles ett par sven- ska föreningar och likas5 ett par fran, - lustralien, en frhi; Argentina och en frin Danmark.
Nigra af föreningarna iiro .National Councils », rcnclra %ter iiro klubbar eller settlements, och där finnas bide » the society for the protection of cnts » och » the society för the protection of wonien niid chilcli.en! » Ar Wonien ' s Institute clzn engelska kïiunoförening, soni en utlaiii-iing genom cless organisation liittast kommer i beröring med och clarför ocksh bast kiinner till, %r nog » Yc6tioizal Ukioa of I / T~onzen Tvorkers » Englancls största och mest utbredcla kvinnoföre- ning.
» Women Workers », som föreningen för liitthetens skull vanligen kallas, ar af ven en f öreiing af f öreningar, nien endast engelska sådana, och räknar bland sina meclleniniar iif ven Wo - nien ' s Institute; iiaturligt nog för resten, clA » Woinen ' Workers » tjiinetgör som Englands ~Natioiinl Coiincil.))
.
» Women Workers » syften181 uttryckes i dess stadgar på följande s ' tt: 1) att befordra enighet och sanimanhållning bland Storbrittaniens och Irlands kvinnor; 2) att befordra kvinnornas rättsliga, nioraliska, sociala och religiösa välfärd; 3) att samla och tillhnndah %lla upplysningar, som kunna vara af nytta för arbetande kvinnor; 4) att sammansluta kvinnoorganisationer och att uppmuntra till och bista vid bildandet af lokala kvinnoför- eningar.
Det finnes ocksil rundt om i England 38 lokalafdel- iiingar af Women TVorkers, och 98 olika andra föreningar äro medlemmar och haf va sina representanter i » National Council ».
Rlrind » National Councils medlemmar märkas m %nga represen- tanter för Englands friimsta familjer; kvinnorörelsen har ju, som bekant, mycket » höga anor » i England.
Den ledande, sanlmanhiillancle och arbetande kra£ten, den axel, som hela det stora maskineriet rör sig onl, ar Jtiss Emily Janes, » org,znising and confercnce secretary;).
För att förstå detta hade inan knappast behöft i redogörelsen se hennes namn niimndt i alla Women TVorkers m %nga olika komitéer; det kunde man nästan första, sil fort man fick se henne.
Hon är en iiledelålders kvinna, liten och ganska groft byggd, ined slätstruket, starkt grAspriingdt har, glasijgon och ovanligt enkelt kladd för att vara engelska.
Det var shledes intet i van- lig mening imponerande öfver hennes yttre.
Och ändå kande man, att man här stod inför en människa, som man måste be- undra och se upp till.
Man kande, att hon älskade och trodde p&amp; sitt arbete sri, starkt och fullt, att hon kunde ge sig själf för det och att hon älskade människorna nog för att kunna se deras fel och ändå, tro på det goda inom dem.
Af säïskildt stor glädje för en svenska sar det att höra en person med miss Janes er- farenhet yttra sil många vänliga ord om vårt förbunds arbete.
%F.
B. F. är en af de kvinnoföreningar i världen *, yttrade hon, isom jag alltid sett upp till med den största beundran och som vi, ' 1 ~ r mycket t af; sahkildt tycker jag lAnerörelsen, afsedd för k \ mnor ' som vilja söka utbildning, ar ett godt grepp; vi hålla just på att för- söka f&amp; i gå,ng nhgot dylikt äfven här ».
Det viktigaste inom hela kvinnorörelsen * anshg hon röstrattssträfvandena vara: &gt;) Utan röstrlitt komma vi i alla £all ingen stans, det miirker man pii alla 11ål1.3 H d hon tänkte om de kroppsarbetande kvinnornas ställ- ning och skyddslagstiftningsfrågan?
Hon log sitt soliga, ljust^ leende, skakade pit hiifviidet och sade:
» Det är en alltför stor fr$p för att kunna afhandla på.
ett par minuter; vår förenihg intager en neutral ståndpunkt till den- samma, då den bland sina medlemniar raknar både ifriga v " anner och ifriga motståndare t.ill skyddslagstiftning)).
Men det var ej häller lieiilies förenings Asikter i frfigan, son1 jag önskat liira känna; det sar hennes egna, i egenskap a£ ganimal erfaren ~kvinnosaks-.
.
kvinna ».
» Det är egentligen ett niycket sorgligt kapitels, svarade hon, » jag tror niistan, att de kroppsarbetande kvinnorna i England stå liigïe än i de flesta andra lmd.
Ja.g skäms, nar jag tiinker pik livad fräiiilingar skola tänka om oss, niir de se kvinnorna af denna klass på vara gator; så trasgranna och så smutsiga gro cle svårligen annorstädes.
Och andii ar det bättre an förr, mycket bättre.
Och clet iir klubbarnas förtjänst.
Det arbete de uträtta Sr fullkomligt oskattbart, men vi behöfva flera än vi ha; liade vi hara tillriickligt ininga af dem, kanske vi kiinde und- vara särskild skyddslagstiftning för kvinnor. » Hur SR?
» Jo, såsom sakerna nu st5, m&amp;ste m a n nog, hur ogärna maii ii11 gör det, pAstR, att kvinnorna ej kunna taga vArd om sig själfva; iagstiftningen måste eller kunde nog gripa in på flera h %ll för att skydda clein, men jag kan ej a m a t iin betrakta detta skydd pii samma gang som en stor fara, ty det kan s i latt anviindas.
till illojal konkurrens.
Jag skulle gitriia vilja siiga, att man ej har ratt att pR detta satt lagstifta för kvinnor och deras arbete, förra11 kvinnorna ha röstriitt.
Men hvad man kan och bör göra, iir att försöka pb allt sätt höja kvinnorna, göra dem mera vakna och sjalfstiindiga, sii att de verkligen kunna tillvarataga s i m riittigheter.
Finge vi bara kvinnornas fackföreningar lika starka soni miinneiis, SA skulle vi snart ej behöfva iiAgon särskild skydclslagstiftriing för dein; de skulle nog då förstå, att skydda sig bAde ' för öfveranstrangning och fiir hlilso- farliga maskiner.
Men clet behöfs ju ett visst mzoltt af kultur för att inse samnmnhAllningens stora betydelse och denna sakna kvinnorna oftast; det iir har jag tror, att vi först och sist 111Aste försöka komma till hjälp. » Uppmuntra då, alltid klubbarna sina iiledlemmar att gå in i fackföreningar3 » Nej, visst inte.
Factory Helpers ' Union t. ex. som liar SK nlåiiga klubbar, anstränger sig inte alls hiirför, snarare- tviirtom, dB man funnit detta bast för att kunna erhiilla hjälp frAn arbetsgifvare, inen resultatet blir i alla fall ungefar detsam- '
ma.
Därfor tycker jag nästan, att f. n. arbetet bland fabriks- flickorna i klubbarna är det viktigaste af ' ailt arbete för kvinnan här i England, och jag ar så glad %t att det verkligen kommit s % bra i giing.
Vi ha nu hundratals klubbar, spridda öfver hela landet, och de göra otroligt stort gagn.
De äro för öfrigt ut- märkta afven pli annat siitt: de förträffliga skolor för socialt intresserade ungdomar ur de lyckligare lottade samh~llsklasserna.
Det ' har nämligen visat sig, att helt unga flickor passa bast för den sortens arbete, naturligtvis under ledning af nAgon äldre, och att de p&amp; detta satt samt.idigt ned att de hjiilpa andra, erhAlla insikt i och forsta hands kännedom om förhållanden, som de annars sviirligeu sjalfva skulle kunna förskaffa sig nAgon egen åsikt om.
I likhet med F. B.
F: s arbete ar iifven Women Worker ' s uppdeladt på olika komitéer; det upptar det ena verksam- hetsområdet efter det andra, siitter det hela i gång och 1Clter se- dan.
oftast en sjalfstandig förening taga hand om det.
Således har W. W: s föreläsningskornite utvecklat sig till en skola för sociologi och, the moral education committés blifvit en förening, som trycker och utdelar småskrifter i detta syfte.
Bland komi- teerna märkes först en komiti: för lagfrågor.
De 32 olika » re- solutions~, som denna komité fattat under de sista 10 åren, beröra alla möjliga frligor, omfattande så godt som uteslutande kvinnornas intressen.
Diir har man upptagit till behandling och verkat för kvinnors inval i skolrAd och i öfriga stadens och kon~munens styrelser; man har arbetat för att fii kvinnor an- stallda som inspektörer för fiingelser, alkoholisthem och försörj- ningsinrättningar för kvinnor, och man har frainh5llit nödviin- digheten af att mstiilla vaktkvinnor i polisens tjiinst.
Vidare har nian försökt verka för utsträckt användande af kvinnor som fabriksinspektriser och för en biittre utbildning, z£ och skarpare kontroll öfver barnmorskorna.
Tnder det sist förflutna h e t har lagkomitén särskildt haft sin uppmärksamhet riktad p % nyttan och nödvändigheten af särskilda domstolar för barn i likhet med dem som finnas i Amerika.
F. n. förhöras minderåriga brotts- lingar i England liksom här på samma tid son1 andra och råka p % SA sätt i beröring med samhiillets daligaste element, en beröring,
som siikerligeii ofta blifver ödesdiger.
Diir inaii i Xiiierika in- fört särskilda domstolar för barn, hiillas dessa helt och hållet ttfskillcla friin öfriga brottslingar, och förhören med barneii försiggA ej blott .pil helt och hållet andra timmar, iitail man försöker ocksh att frRn dessa förhör afliigsna allt,, soni k m tych på polis eller domstol.
En annan fraga, soni förra vintern tog lagkoiniténs uppmark- sainhet i aiisprkk, var ny kterhetsfrå.ga11.
E t t lagförslag .wir före i parlanlentet, iiiirinast rörande hvacl vi skulle kalla » lokult veto », och koi.niteii försökte i sin iniiii stödja förslaget genom att till alla sina afdelningar landet öfver utskicka cirkulär med uppmaning » to m e any influence possible)) till fördel för detta förslag.
E n aniian mycket verksani komité är » the Iilclustrial sectional Coiiimittee ».
Uilcleï det sista Aret liar lromiténs uppmärksamhet vari-t siirslrildt riktad på, nödviiiicligl~eteii af yrkesutbilclning för kvinnor, och 111a.11 har iit.s51iclt ett upprop, dels för att utröns 1) hvilka olilra slag af yrkesskicklighet, soni redan fanns p&amp; olika orter; 2) livilka nya möjligheter till anstiillning, soin man kunde finka sig skulle finnas inom yrken, som nu ej nimände kvinnor, och dels för att pilpeka nödvancligheteii af att .starta lokala plats- förmeclliagsbyrlier för kvinnor och att intressera skollärare och aiiclrzt personer, soni komnia i beröring med uppviisancle kvinlig ung- dom, för ~lödvii.licligheteii af verklig yrkesutbildning.
Tiornitbn har vidare haft under öfvervagancle frhgan huruvicla fabriksarbeterskor borcle uppnmntras att.
eniigrera till Canada och har med aidedning haraf företagit en iindersökning .af därvarande förhAllanden.
Afven andra frligor h a h a under året förekommit, ehiiru- dessa två Ila tyckts mig vara mest typiska.
Vidare finnes det en komité för skydcls- och iräclcl~~iiigsarbete, en för flick-klubbar och sb » the indian and colonial sectional Com- mittee s, som siirskilclt samlar iipplysningar on1 förhAllancleii af oliks slag rörande kvinnan o&amp; kvinnoarbetet i. Jnclieii och kolo- nierim.
Slutligen niA iiiiiiinas ännu ett af W. 147: s verksamhets- områclen, nämligen dess platsföriliedlingsbyri för kvinliga arbets- sökande.
Denim har in1 arbetat i omkring ' i år och har un- der denna tic1 redan gjort mycket stor nytta, icke minst
1 genom sin med stor omsorg ocli noggrannhet utförda registrering af alla inkonma fall.
Man använder har liksom på flertalet by- råer af liknande slag i England det amerikanska kortsystemet, hvilket öfverallt lofordas siisom synnerligen praktiskt.
Genom denna omsorgsfulla registrering har det lyckats byrhn att så små- ningom få en ganska vidsträckt och pålitlig öfverblick öfver arbets- marknaden, iifvensom att omsorgsfullt följa de nya försök, som tid efter annan af dess klienter göras pil nhgot nytt hittills oför- sökt arbetsomrAde.
Byråns uppgift ar nämligen ingalunda uteslu- tande att förmedla platser; den arbetar nog fullt s5 mycket p % att förhjälpa sina kunder till en utbildning, som verkligen istiind- sätter dem att förtjäna sitt uppehälle.
Otaliga, snart sagdt, äro niimligen afven har de personer, som bomma till b y r h för att söka plats och som kunna litet af all- ting, men intet ordentligt.
Eller ock sådana, som önska plats som sällskap eller gom lektriser, d. r. s. platser, som niistan aldrig finnas.
Byrån försöker då att öfvertyga dem om nödvändigheten d ordentlig utbildning, afvensom att uppleta n5got lampligt yrke, en sak, som säkerligen erbjuder mycket stora svkighcter, då det ju @ tast finnes SA oandligt nlånga faktorer att taga hänsyn till.
Det ar vid detta sitt arbete, som byrhn funnit det allt mer och mer trängande nödvändigt att erhålla nAgra fonder, som kunde anviindas att.
utdelas som studie- eller förlagslin åt arbetande kvinnor, dil alla planer för utbildning så ofta hittills milst stranda pB omöjligheten att erhålla några medel till uppehiille under den hiärför nödvändiga tiden.
.
För att nu kunna meddela dessa r %d erlordras naturligtvis, utom en säker kiinnedom om arbet~marknaden, afven en kanne- dom om olika utbildningsmöjligheter, hvarför b y r h äfven re- gistrerar alla olika slags anstalter för utbildning.
Den utgif - ver &amp; Even hrarje m h a d en tidning, ~Won-ien ' s employment, a pczper dealing with the professions and employrnent of educated womens, i l~vilkeii lediga platser annonseras och i hvilken införas art.iklar rörande olika arbetsområden för kvinnor.
Den senaste årghgen har således innehållit artiklar angiiende kvinnan soiii läkare och apotekare, som halsovårdsinspektris, som liirarinna i folkskolor och högre skolor, som gymnast, som tradgArdsmästare, som sekreterare, som hönsskötare m. m.
Tidningen anordnar afven pristäflingar för artiklar i dessa ämnen och lyckas p&amp; si satt ofta förvarfra mycket rarclefulla bidrag.
Det ar siikerligen e; j niigot latt arbete att förestH en platsför- medlingsbyrå af dett.a slag, och b y r h har därför varit särdeles lyck- lig, genom att till dess förestiindarinna lyckas förvärfva en utomordentlig kraft soni miss Spencer.
hied kldrig svikande tåla- moda sthr hon till alla besökandes tjänst, och en lbngvarig öfning har lärt henne att inecl ut.oniordentlig säkerhet finna den rätta personen för den rätta platsen.
Mhnga sorgliga historier fik hon ock&amp; lyssiia ' till frbii cle nlilnga, som genom föräldrars eller an- hörigas bortghng eller förandrade ekonomiska förhallanden plötsligt se sig liaiivisacle till sig ejlilfva för sin utkomst och sakna all ordentlig utbildning.
Det gAr ju an för dem, som ännu äro unga, nzen för dem, som kanske redan l5miiat medel&amp;.lderii bakom sig, kan clet ni&amp;ilga gånger vara nara nog omöjligt att finna arbete; En stor glädje har det.
varit för byrån att iakttaga huru föräldrar och m %lemän alltmer och i allt högre grad tyckas börja inse nöd- vändigheten af ordentlig ut.bildning för de unga flickorna.
Under de sista Aren liar byrån afven såsom en underafdel- niiig upptagit platsförmedling för fabriksarbeterskor.
Äfven har söker iman på allt satt uppnzunt.ra till ordentlig yrkesutbildning.
Denna afdelning, soin har en egen sekreterare och som st&amp;.r i nara beröring nzed byraer af liknande slag öfver hela England, insamlar af ven fran rilla hall uppgifter angAende arbetstillf iillen iiionz olika yrken nz.
in.
och saniarbetar mycket ngra med » Mromen ' s in- clust.ria1 Council », en förening, som arbetat för höjaiidet af fabriks- arbeterskornas stiillning sedan mer an tio år tillbaka och som vi senare skola Aterkonmi,z till.
So111 förut är phpekadt, inskriinker.
sig emellertid icke W. W: s verksamhetafiilt till London; genom sinn m h g a underafdelningar omfattar det snart sagclt hela England.
Hvad har dA en sbdan underafdelning af W. W. för ett särskildt iindamiil?
Jo, först och fränzst att sainmanför,z inaniiiskor,.
som annars aldrig skulle r: " ik,zs.
De olika lokalafdelningarna, söka nämligen alltid att s&amp; vidt möjligt är erlihlla till inecllenzinar alla för filantropiska och sociala Hnd~znzAl arbetande föreningar inom.
orten.
W. TV.
anord- nar sedan möten med föredrag.
rörancle sociala fragor af olika slag, iilen vaktar sig omsorgsfullt för att gifva nhgon särskild » färgs %t dessa.
Naturligtvis förekonznia pb dessa möten äfveii redogörelser för de olika föreningar, som finncs representerade inom W. W., och det blir p % sh sätt möjligt att iistadkomma nyttigt samarbete-inellan olika element, som föïu.t kanske statt fientliga mot hyarandra.
a&amp;
Nen förutom det att tjäna som samlings- och snmn~ai~knyt- ninggpunkt mellan förut existerande föreningar, söka vanligen lokalafdelningsr af ' W.
W. verka på nggot särskildt satt, mycket växlande allt.
efter de olika orternas behof.
Genom att bladdra igenom en årsberättelse för förra året ser man siiledes, att t. ex. Aberdeenkretsen särskildt arbetat .för att få igång klubbar för fabriksarbeterskor, under det att Birkdalekretsen tagit upp arbetet; för att f å huslig ekonomi infördt i skolorna.
I Chelteiihain har man särskildt satt in sin kraft på att f,?, kvinnor invalda i barna- vårdsiiamiiden och i Glasgow för att få flera kvinnor, znst,ci.llda riom » health visitorsa.
På ett amiat ställe har nian däremot anordnat ett stort diskussionsmöte angaende skyddslagstiftning för kvinnor och ditkallat sakkunniga, representerande olika synpunkter i frkan.
P % somliga håll anordnas regelbundet möten hvarje månad hela vintern igenom, och på andra Ater håller inan endast möten, d % en sarskild fråga pikkallar uppmärksamhet.
Kretsarnu bindas sa litet som möjligt i sitt förhallanda till TV.
W., utan på samma g %ng som de åtnjuta fördelarna af att tillhöra en ut- bredd och inflytelserik organisation, lämnas de full frihet att i sin verksamhet lampa sig efter de lokala förhållandena på den ort där de upprättats.
Slutligen.
ocksh några ord om det, som kanske borde stått först, nämligen om W. W: s historia.
W. W. stiftades egentligen ej förr än l895 och är saledes en spad ungdom i j5m- förelse med v %rt förbund.
På visst sätt hade det dock esisterat förut, niimligen i form af alltsedan 1 889 årligen Aterkommande kongresser.
Yorkshire-afdelningen af * Ladies1 associations for the care of friendless girls *, grundad 1876 af miss Ellice Hopkins, var den första förening, som anordnade en dylik kongress i sin stad.
Några Birmingham-damer, som vor0 närvarande, fiinno exemplet värdt efterföljd och anordnade pfiföljaiide Ar i sin stad en kon- gress, vid hvilken afven ~Birnlingham Union of Women Workers » bildades.
Sedan höllos kongresser Arligen i skillda delar af landet och bildades lokala afdelningar af Women Workers, tills i Sot- tingham - 1895 % the National union af TVomen Workers » bildades.
W. W. fortfar emellertid att årligen i skillda delar af landet anordna kongresser, dit sakkunniga friin olika områden kallas att
h %lla föredrag i olika sociala frågor och diir d i ~ k ~ ~ s ~ i ~ n s m o t e anordnas och beslut angkende föreningens verksamhet fattas.
Det iir ganska egendomligt att iakttaga, hurusom TV.
TV., som ju annars i så mycket liknar Fredrika-Bremer-Förbundet, utvecklat sig i alldeles mot-satt riktning.
TV.
TV.
.började med de stora mötena, bildade sedan kretsföreningarna och till sist den hela landet omfattande moderföreningen.
Skulle icke detta möjligen kunna bevisa biide nödvändigheten a£ uppriittande t af &gt;P kretsar * och ikidrändigheten a£ sa.~manslutning till en stor organisation, son1 genoni sin omfattning och utbredning kan tillvarataga också lokalföreningens intressen, biittre än hvad det ar möjligt för en liten förening att själf gora?
D&amp; detta behof SA tydligt gör sig gällande i England med dess jiimförelsevis så .korta afsthd och tata befolkning, hiiru mycket mer skall det d % ej göra sig giillande i vårt vidsträckta, glest befolkade land! '
- b: ' ~ i k s o m l3nglaAd har sitt Fredrika-Bremer-Förbund i Natio- nal Union ' of Women Worker ' s, SA har det äfven sin Landsför- Uqzion of Women ' s ening för kvinnans politiska röstriitt i Szcffrnge Sockties, Englands Kldsta kvinnosaksförening, son1 snart # r ett hdft c ' lrl-iundrade garnmal .. Arbetet för kvinnans röstriht,.
bedrifvet under ett halft år- hundrade, tv % generationers kamp med gammal fördom!
Gripes man ej af beundran och - förfaran, ilsr man tanker på hvad detta innebar?
Beundran för uthålligheten i arbetet för en god sak och förfäran vid tinken p % all kraft; som måst användas pii detta satt och som man tyzker kunde brukats så mycket bättre på annat hH11.
Här hemma iir ju det kvinliga rösträttsarbe- tet ej ännu fyra Ar gammalt, och redan börjar man tycka, att saken &amp; r uttröskad: det %r ej lätt .att finna nya synpunkter och nya ord för sainma sak, och miinniskorna börja tröttna pA att höra ~ s j ä l f - klaras saker.
- Men liar kampen varit lhig och hård för Englands kvinnor, s % vagar man väl 5nd.i nu saga, att de sta nära mhlet, äfveri om ogynns,znma förh %llri; liden kunna förhala frågans definitiva lösning i i n u niigra Ar.
Flera '.
ghger ha niimlig~n lagföislag angående krinilans röstriitt gAtt igenom i » andra ' liisningeni i underhuset ', fast vidriga omständigheter hindrat den tredje afgorande iläsnin-,.
* '
gen,, och nu senast förra året antog underhuset med majori- tet ett sympatiuttalande för kvinnans politiska röstriitt.
Förkanl- parna för denna sak se därför franitiden an mecl ljusa förhopp- ningar, och man mB ej undra p % om de med längtan motse den dag, d % deras arbete blir öfverflödigt.
Vpplysningsarbete och för- anstaltande af petitioner har alltifrdn början varit föreningens bada hufvudmedel vid arbetet, och mecl aldrig sviktande tålamod har m m hållit på med det år efter &amp; r.
Allt nier och mer har man visserligen afetatt från att försöka anordna stora möten, till livil- ka man i Engden ej kan skaffa folk, men upplysningsarbetet liar ckför ej bedrifvits mindre intensivt; aldrig ar nigon förening eller ort så liten, att ej röstrattsföreningen med glädje skickar talare dit, om begäran cliirom framstiilles, och den sander dein med lika stor glädje, antingen det gäller ett:) drawing-room mee- t i n g ~, mordnadt a£ niigon dam ur Englands högsta aristokrati eller det galler ett möte för en kvinlig fackförening bland E a ~ t - Ends arbeterskor.
Saken har också vunnit va.rma anhängare bland alla klasser, och talet om, att den kvinliga röstriitten ar en öfver- kla~sfriiga Uter ej mer höra sig i England.
Bland sakens ifrigaste.
anhängare i parlamentet märkes afven en arbetarerepresentant, mr Keir Hardie.
Bland dem, hvilka under olika tider fungerat som förenin- gens ordförande, markas flera framst %ende personer.
Föreningens nuvarande ordförande ar lady Frances Balfour, syster till förre pre- mierministern, hvilken senare i likhet med sina store föregångare Salisburg.
och Beaconsfield ar en varm van a£ kvinnans politiska rösträtt.
Lady Balfour deltager afven i det praktiska agitations- arbetet, men den, som dock nog därvidlag i högre grad an nkgon annan bar dagens tunga och hetta, ar miss Edith Palliser, för- eningens sekreterare.
Föreningen har sin byrtl l %ngt ner pA Vic- toria street, där för öfrigt Zven Women ' s Institute och flera andra kvinnoföreningar slagit upp sina bopålar, i nära grannskap till parlamentshuset, hvilket man ju får hoppas skdl vara ett lyckligt omen!
Sju - trappor upp i ett väldigt hus befinna sig där några smA rum, som utgöra föreningens expedition.
De verka mycket ~ u p p - tagna~, och man ser genast, att allt utrymme &amp; r väl anlitadt; i det yttre rummet sitta ett par biträden vid sina skrifmaskiner och .i det inre miss Palliser själf.
Allt gaf ett sadant intryck af brådska, att man nästan tyckte det var omöjligt att tala af pur,
' iingslan att för Iiinge upptaga l~e-ilnes dyrbara tid, och clet var diirför med desto större glädje, som jag mottog 1a.eanes för- slag att en påföljande dag dricka te tillmmmai~s nied henne pii Lyceum Club och dar i lugn och ro få prata om röstrattsaxbetet.
Dar blef dock ej så mycket tal om riistrattsarbetet.
i England, utan fastmer om vart eget har hemma, hvaraf miss Palliser sedan 13erlinkongressen var mycket intresserad och s8in hon fann stor- artadt.
Miss Pallisers intrease för Sverige eller kanske rättare för de skandinaviska länderna var för öfrigt - så stort, att hon gjort sig den mödan att lika sig vara språk så mycket, att hon utan allt för stor svhrighet kunde läsa vAra tidskrifter.
S&amp; var hon också i högsta grad intresserad af den just p&amp;g %ende svensk-norska krisen, med dgjordt svenska sympatier för öfrigt, glädjande att eaga.
Då hon var mycket liflig och alskvärd, drogs man ovillkorligen med iii i hennes egen tankeghng, och det gick allt för lätt att glönima sitt * egentliga iirende.
Niir jag slutligen fick mod att phminna henne om att jag beck on1 ett samtal för att höra om hennes eget och den engelska rösträttsföreniiigens arbete, SA skrattade hon och sade, att det kunde snart vara; sagdt: det.
var att hhlla föredrag och Ater hålla föredrag, att samla petitioner och åter samla petitioner.
När man liksom g e n o &amp; t ~ ö j en t trakt eller en klass, så giiller det att börja på ett annat hB11, och sjag kan för- siikra er », tillade hon.
» visst har har i England talats om kviii- nans röstrktt i femtio Ar, men ni skulle ej behöfva vara; har så, länge för att kunna träffa pA mailniskor, som knappt ha en mii-ig om bvad saken galler)).
Kanske skulle det har ej vara ur vägen att namna några ord i förbigående om Lycezcnz Club.
För dess historia och anda- mål är redan redogjordt i Dagny (se haft.
11); clet enda jag skulle kunna tillagga ar något om det allmänna intryck klubben gör på en tillfallig besökande.
Belagen som den ar i, hjärtat af London vid Piccaclilly, i rad med en mängd af cle finaste manliga Itlub- barna, tycks den fullkomligt ha tagit upp - en .taflan med dessa, nar det galler en elegant inredning af klubblokalerna.
De äro emellertid ej bara eleganta utan iifven smakfulla och ge i sin helhet en lugn och rogifvande känsla af komfort och gedigenhet.
Hvarken biljard eller rökrum fattas, och från balkongerna ut At '
Piccadilly liar inan en vidsträckt öfverblick iifreï clrt brokigaste gatulif man någonsin kan önska sig.
Det m r för öfrigt ej endast dainer, som nian sRg i klubben, a.fven om dessa bildade majorite- ten; herrar Yiro nämligen ocksa mycket ~iilkomna, inen .endast som.
gäster, Hrarje lördag iiro alltid en eller flera winiirkvärdiga~ personer inbjudna till iniddag med skyldighet att underhAlla kliil) - bens medlemmar med ett 1a.ngre eller kortarc föredrag.
Ehuru klubben 5nnu är ganska ung, lär den pil detta siitt redan hunnit med att som gäster f i rakna en hel del af Englands celebriteter p&amp; det konstaiirlign och litterara oinr8det.
l För att nu Atergå till kviilnosaksföreningama, SA ~ i l jag ocksh med niigra ord beröra D TFro~iten. ' .s.
l.iOeral federrrtim;:, egentligen en politisk kvinnoförening af det slbg, som endast finnes i Eng- land, men som jag ansett mig kunna riikna bland kvinnosaks- föreningar, daarför att den alltmera upptagit kviniians rösträtt p i sitt progranl.
Kumera understöder nämligen ej Mromen ' s liberal federation någon liberal kandidat, som ej uttryckligen förklarat sig vara villig att i pailamentet rösta för en utsträckning af röst- riitten till kvinnorna, on1 nc ' lgot lagförslag härom under hans tid konuiier före i parlameiitet.
Föreningen onlfathr ' nu ej mindre än 494 lokalafdelningar landet öfver inecl ett medlemsantal af omkring 67,600.
Den stiftades p % initiativ af Gladstone, och mrs Gladstone var en af föreningens förstib orclförmder; dess nurarande ordförande Kr lady Aherdeen.
Föreningens program angifves p5 följande satt: Föreningen ar stiftad för att arbeta pB att liberala principer nlktte allt mera göra sig gällande rid rikets styrelse och för att &amp; staclkomma en rättvisare lagstiftning för kvinnor och barn (häri afven inberaknadt arbetet för att erna kommunal och politisk röstr8tt för alla kvinnor, gifta, ogifta eller änkor, lwilka Lesitta de krdifikationer, som herattiga miin till rösträtt).
Föreningen vill iifren arbeta för politisk uppfostran i alla delar af England, och Jj ' des förmedelst anordnande af iniiten, spridande a£ littera- t ~ i och r upprattandc af nys lokal~del~lingarw.
- Blcmd de under de senaste Aren utgifna ströskrifterna finnas åtskilliga riirdefulln in.
ragg i frågan on1 kl-imans politiska rösträtt samt i allehanda andra krinnofrfigor.
Likas5 tyckes Wreningen ifrigt arbetat för
~st,aclkoi~~iii.ai~cl~ nf en lösning: ~f bostaclsfr5gni-i, hvarvicl cleri mo- tiverti,t sitt iippts.g: ~nclc af clenna frigu mccl det argumentet, att clrl kviiinornn mera.
vist: ~s i hemineii iiii miiiiiieil, berör cleima fraga, dein 115, ' ett alldeles särskilclt siitt.
Föreningens verkställai-ide utskott publicerar hvarje irihiiacl »: l Suniimry of Federation News », hvari föriitoin redogörelser för föreningens egen verkeaml~et och för i parlanientetj framlromnc~ lagforsli~g berörancle ofvaiiiiiiiililda fragor, iifveii förekonlina en hel del notiser rörande kvinnosaksarbetet i anc1ra 1,änder.
.
J ?Oruto~n ~Womeïi ' s liberal federation)) finnas afveil 3,tskilligx: ~iiclr: ~ bAde konservativ: ^ och liberala politiska kviniioförenii~gar, ' iii (ii1.
d5 ingen af dem pH sitt program upptagit arbetet för spe- ciellt kvii11~0rnas iiitressen, ' s5 torde cle e; j 1~ör; i upptagas i deiinu ' ' Sliitligeii s1; iill.c jag iifven vilja Lerörn iiiinu en helt annan grupp af kviniiosalrsförei~ii~ga&lt; iiiiiiiligen ilfingra, af cleni, som i ~lhglisl~ \ vonlaii ' s par-book » hänföras under rii brikeil: Siillsliczp som jntressera sig f6r indiistriella friigor berörande kvinnor ».
» I.I~onzeas inclustrinl C ' omcil », hvari lady A berdeen 8 v e n ar orclförnncle, grundades SS94 och är pS.
visst satt eii utveckling af \ Voinen ' s Trade Union, l-ivilken d5 under fem ars tid arbetat pti ntt org: u-iisera kvii-inornfi, l~ifvudsakligei~ i Loi~don.
Nbgra medlein- imzr af föreningen inshgo niimligeil da, att en hel del upplysnings- arbete var nödvändigt för ett framgångsrikt bedrifvande af organi- satioiisarbet-4, och » Wonien ' s industrial Council » grundades därför för att upptaga detta arbete.
Föreningens äiidail~til har s h l i d a \ - i~rit » the iiriprorei~ient of all iiidiistrid conditioils », s8vidt soin de beröra kvinnor.
Arbetet ar uppdelaclt p i olika lconiitéer, af I-ivilka först niär- kes » the iiwestigatioii Comniittee », hvilken liksom lägger grunden för allt det öfriga arbetet.
Ar efter &amp; r företager denna komitk, förstarkt af frivilliga, krafter, oirifattancle undersöknii-igczr rörancle nrbets- och, zflÖiiingsförl~Bllaiideii inom olika yrken.
Under det sista Aret liar sBledes föreningen uiiclersökt förl-i~llancleiia iiloin skrädderiyrket i London och har utgifvit en iitrecliling angående skyddalagsstiftilii~gs för kvinnor inverkan p i cletrta yrke.
Det niaterid, som komitEli insamlar, kommer .praktiskt tillgodo Wo- mens Worker ' s förut omtalade plsteförmecllingsbyrA.
Vidare finnes en » Legal aiicl sta.tistica1 Comiilit k e », som liar tvi olika uppgifter.
Dels att noga fö1,ja den industrictlla lagstift- ningen och.
att, iiar så, iir n~öjligt, fiirsöka fA fram nya lag- förslag i parlamentet rörande förbiittring nf in (1ustriella förhtillun- den, dels att frainföra till fabriksiiiril~ektriserna eller andra reclcr- börancle inyadigheter de klagoniiil öfver Iaglmtt, soiii kommit till den föregaende komiténs kKnnedoin.
Annu en annan komitb gr den aför uppfostran och teknisk utbildning ».
Ett resultat af denna komitks arbete kan bl.
u. sägas vara den kornité, som nu af parlamentet ar tillsatt för att utröna i huru hög grad skolbarn användas till aflönadt arbete, och koiistla- tera verkningarna af detta arbete.
Tidare har den arbetat för upp- rättandet af tekniska dtoixikolor, för bariiav&amp;rdskarser ni.
m. IIvrir- je år publicerar den också en lista pd olika föredrag, som hallas afgiftsfritt p % begäran; De olika aiditorier, för hvilkn dessa före- drag hiillas, skilja sig mycket f rh) hvarnnclrn; lixtri finner blanc1 cleiii s5ledes: k~iiiliga fackföreningar och flickkluhbar, diskiissions- Bliibbar och » clrm-ingroorn iuectings r Slutligen finnes iifren en zorgaiiieations ~ ' oiiimitti~c~s, som bl.
a..
%£ven arbetar för upprättande af klubl~ar för fabriksflickor och för att iilfora gymnastik i alla sHdana kliiblmr.
Deii har iifven upp- ïiittadt ett liinbibliotek för dem och försöker för öfrigt pA allt siitt främja denna rörelse.
Xfren har denna komith lyckats fil till stiiid en smnmanslutiiiilg a£ s. k. Iijalphustrur och har p&amp; s&amp; siitt lyckats koinina en af de mest vanlottade klasser i siiiiifuudct till hjiilp.
Deii har för öfrigt visat sig vara en hjälp, kanske lika mycket gifveii Bt arbetsgi£vame till denna k l n ~; s 5trninstone Iiiires ofta f r h deras sida uttalas stor tillfredsstiillelse öfvcr föreningens arbetc.
Bland den stora ströskriftslitteratur, som föreningen publicerttt, liigger iiian eärekildt 1iziiAe till en liten slcrift,)) The factory acts » i bunden form.
Det har risat sig mycket svdrt att hos arbctcrskorua iiiskiiipn de lagar, som stiftats för att skydda dem, inen lilan har d&amp; funnit pA att skrifva on1 dein till en rim, som kan sjungas till en enkel, allrnkiit bekant meloili, och Iiar tletta siitt varit mycket vcrkniiigsfullt.
I iiiira samlund med IVoincir ' s iiiiliistria,l (' ouncil arbetar fnfveil Iidicstrial Intr C: ' o~rzmittee, som eiirskilclt Sr stift: ul för att vcrk: ~ för att de nii \ ~nrande skydclslagririiri, efterlefrnu och för iitstrack: uidc £ skyddslagstiftiingen.
Ord f. iir mrs II.
J. Teiinaiit, f. d. chef för de kviiiliga fabriksiliepe1itörern: t. Föreiiingeii liar bl.
a. Ofveii.
uppriitti~t en foncl, som 1ainii; ~ï unclerstöd At ~: ~rbeterskor, hvilka blifvit ctfdkeilade, för tt de mecldelat inspektören na-got lagbrott, soni utöfvats i deras fabrik.
Fallen af pA deima grund afskedade arbeterskor 5ro tyvärr i-nyclcet talrika, hvczrför denna fond fyller ett k h d t behof.
Den har ocksa haft att gliidja sig %t ett mycket viinligt bemötande från myildiglieternss sicla, som ju på detta satt fått en ovärderlig h j8lp ilid iippriitthA1landet af den giillande lagen.
De bhda föreningar, för hvilka hkr ofvan i största korthet reclogjorts, arbeta bHcla för iitstriickt skyddslr~gstiftning för kvinnor och se i detta reglerande u£ kvinnornas arbete ett viktigt medel till ssniliii.llets förbättring.
Visserligen skulle också cle hiilst se, tt iman samtidigt äfven lagstiftade för niiiiis arbete, inen om s5 ej k m ske, anse de dock mycket vara vuimet on1 ocksa ' endast kvinnan kan skyddas fran att allt för hänsynslöst iitnyttjas .. Till slut ' bör dock afven omtalas en förening, som p5 alla satt motarbetar sky ddslagstiftiiing för Jrvini~or.
Denna f örening, » Freedom of.
lnbozw defeme)), som iir vida tilclre iin cle tv&amp; föriitn5rnncltzJ ser i skyddslagstif tning f ör kvinnor ett kränkande nf kvinnans sjiilfbestiinmingsratt och ett förmyndar- skap, son1 allt för ofta konnn~er att gK en illojal konkurrens ' iirenden.
diirför genom anordiiande af möten, spridande ~ ö r e i i i n ~ e försöker n af litterdm och inliigg i den dagliga pressen motarbeta sarskild skyddslagstiftning för Itvinnor.
Den företager afven tid efter an- nan undersöknin&amp;r rörande arbetsförhAllanden inom olika yrken, sfiledes förra året en undersökning af de förhållai~clen, hvaruader hemarbete bedrifves.
J: den s. k.
» barmaid-qnestionx, har afven föreningen tagit liflig del, diinridlag fr,znlh %llande, att on1 äfvei-i de förhAllanden, livarunder clessn kvinnor arbetade, ej kunde kallas iclealiska, sii var det dock en allt ' för stor risk att p5 en g8ng beröfva 80,000 kvinnor det arbete, som gttf dem de- ras lefvebröd, isynnerhet som ett stort ilertal d dessa kvinnor ej vuro utbildack för nf~got annat yrke.
Till slut skulle; jag garncz vilja ~ i i g s nagrn ord om livad jag finner vara iiiiii basta bel~ålliiing al clenna resa.
Jo, en stor be- undran för och gliidje öfver det, som inom det omrA.de, Iivarom bar $r taladt, utr %tt.ats i v8rt land.
Niir jag i Lonclon stig det,
arbete, som dar utfördes för k~innoriias sak och niedvetetet ellt~r omedvetet anställclc .jiirnförelser ziietl det arbete jag föriit käiitle till här hemifrån, i-nåste jag erkniina, att jag iiigalumiu kiiiirle mig nedslagen af denna jamförelse eller gripen af allt fijr öfwr- viildigande beundran för det främmande stora landet.
Visscrligeii finnes cliir otvifvelalrtigt mycket för oss att lära, iilen vi sj8lfva lia ocksd en hel clel att liira bort.
Och ju langre jag gick diir i Ilondoii, ju rakare tyckte jag att jag blef i ryggen i gliitijeii och stoltheten öfver att kunna Italla mig svensk.
Augusta Jacobsson.
Banbrytare för socialt arbete.
: Illand dc utmiirkta kvinnor, som sprida gluiis öfver seiixrc 1ialft.en af d e t förgtingna Arhundradet, intager Augusta Jacobasoii BH frainstiLende och aktad " ylats.
Hon var ej en ordets eller pen- llihns kapacitet; hennes styrka visade sig p5 liai~cllingeiis ornrficlc!
; deii klczrsynta, praktiska blicken, lijiirtats varme och en onttrött- lig energi, se der motorerna för lieniics viilaignelsurika verk- simhet.
Augusta Jacobsson födcles i Stockholm den 20 Mars ISIT.
M m trodde, att den svaga, sjukliga flickan tidigt skulle n; i iniilct för ~ i i i lefnadsbana.
Hon tärdes af ryggmärgslidande och llig l h g a tider till sängs eller p % sin soffa.
Men den lifliga s,iiileli och det varma hjärtat kunde ej fördraga deiina overksamhet, i synnerhet di % hon fick höra talas ou1 nöden och arbetsbristen l~land ining&lt; sina jamnå-riga.
För att blifra i stand att bista dessa arma, började hon taga lektioner i siimnad för att kiiiina inriitta cn byrå, der obemedlade kvinnor, som saknade arbetsförtjiiiist, kunde erhula sadan, cl.
v. s. iiHpot i ungefär samilin genre soiii sömi~adsafdelningen vid vAra iiuvarai~de skycldsföreiiingar.
Med åren förbättrades hennes liiilsa, och i saiilina uiin vid- gules hennes verksanihet.
Dess kulmen intriiffade mot slutet af 1.SiO-talet, då I1011 lyckades gruiida D 18; S &amp; n stifte2.w.
Oin detta,
och.
ett par andra niirbesliiktacle företag iiisii~~cles till Aftonbladet i.
A pril 1 SS5, en artikelserie mecl titeln » T %lgörenl~et till fitin~jnncte kf, $il / IgXp~, hvilken hiir delvis htergiEves: » Under cleii sviira bostaclsbristen p&lt;l 18.70-taI.et, gjorde en af cle ni~niiisko~ii~iiliga clanier, so111 besOka vKra fattiga i cleras bostii- der, den erfarenheten, att flere: Eamil; jer, som under manileils lifs- tid haft et.t trefligt och snyggt hen1 p i ett rum och .kök, rakade vid Iiusfaderns clöd i stort betryck, hvilket iiiikan, so111 ej ei.isain rniiktade betala liyrnn Yör lägenheten, sökte afhjälps diiriliecl,, att hon tog en person inneboende,, ranl.igtvis en nian, soni hade rAcl att betala högre hyr: b En kvinnorna.
Följclen af dylika anordningar blef ofta den, att, clA efter ett eller annat Ar den cleltagande da- nien förnyade sitt besök, hon fann en vagga i rummet och nligot a f.
de iilclre barnen vyssjancle en ny liten bror eller syster, som i n a i ~ ~ n gifvit i a dem, utan att dock p; 2 samma gAng hafva gifvit den1 en ng pappa.
Den stackars iinkan hade 1111 förlorat ej blott sin bärg- ning utan old&lt; sin heder.
Efter ett eller annat Ar hade nöden traclt öfver den olyckliga familjens trösltel, och cless niedleinmkr nedsjunkit till fattighjon.
» Dylilta sorgliga erfarenheter I ' örsnledde den varnihjartacle da- inen att r8dgöra inecl likasinriade kvinpor oin insamling af medel till byggande ' af billiga bostiider At fattiga iiiikor och barn.
De beslöto att anordna en b u a r till främjande af planen.
SA stor var sympatien f ör detta foretag, s i rtl111i.iin t erkiindes behof vet d bostadsbristens ' afhjiilpande, att hög och Mg, arbetare och kapi- talist, skyndade att gifva sinn bidrag.
%Det vasr i bx~arernas g.3: lleiie ungdomsticl~, 8ch denna inbrsgte 49,000 kr., för hvilken summa ctt hus nied 36 ruin ofördröjligen uppfördes, för att lruiina i siiiida, Eiidan-i Alsenliga bost iider inhysa fattiga, d f r i i j jdacle nlödrar inecl barn, hvilkns in911 antingen iiro döda ellcr siila hu~triir öfver- gif vi t.
20, hor seclermera st$ndigt » Deiiiia boning, I&lt;rulin~t~-karegatail varit upptagen at ' Rnkor inecl barn.
Ingen, soin ej uppsäges, ' flyt- tar diirifrh on1 ej i briidstoleii eller till grafveii; och hos styrel- sen hvilar cn n18ng; d a.nsökiiingar on1 intriide.
Tv % 5nkoï med barn bo vanligen i hvardera kgenheteii, som bestar xf 1 rum med til1hör; wcle skafferi, v.iiidskontor och kiillare.
~ ö &amp; ö t personer f9 bo i hvardera runimet.
För hvarje liigenhet betalas ' l20 kr.
i 8.1: shyrn; decles bclöper sig hyresafgifteii för hvarje anka med barn till 60 kr.
0111 Aret.
IiIiiset iir bhde ut- och iiiv5ncligt trefljgt a '
nzen enkelt, och clen, som kanner till dc usla och trdnga boningar pA vindar och i källarvåningar, fiir hvilka cle fattigcz ofta fik betala en oskäligt uppdrifven hyra, njiiter vid Hsynen af denna, ljusa fritt liggande bostad, cler barnen f A leka p&amp; den ryinl ' iga gfircls- planen.
D OPvanst %encle, som skrefs for I 0 Ar sedan, galler ännu.
Man kali tillägga, att under den liinga tiden af 25: &gt;r, inga soegeutlig- Iteto-s i nAgot fall på heinmet förekoininit, iitom att ett litet barn cliir ' koin till världen litan att föralclrarifa voro vigda eller ii ad^ riitt att vistas p&amp; hemmet.
Men, en sfitlan öfvertriitlelse h: ir icke upprepats.
Hvad kostar nu denna välgörenhet, som genom beredandema£ sjiilfhjiilp räddat ett eller par l-iundra personer fr8n last och niid?
IAt oss studera sista Arets revisionsberättelse!
Den utvisar nara 74,000 kr.
tillg gli ng ar^.
Hela grundkapitalet 49,000 kr.
finnes nlltså annu i behall och har alstrat af sig ungefär hälften mer, och clärjiin-ite gifvit tillfiille åt hemmets innebyggare att sjiilfva försörja sig.
Jlessa 40,000 kr.
hiirn.
allts8 fortfarande kuiinn i fraintiden ej blott utöfva samma valsigi~ade inflytande soin hittills utan ock i det nBrinaute fördubbla det.
Något senare, omkring lSW, deltog Augusta Jacobsson verk- samt.
i stiftandet af en annan välgörenhetsinrättning, afven denna med ~ y f t e att frainja sjlilfhjalp och omtalad i cien ofvaiinamnd: ~ artikelserien.
Genom den s. k.
~E ' ederationeiie » unciersökningar rörande fattiga kvinnors lefnailsvillkor fann man, att dessa ofta a£ arbetsbrist bragtes frAn nöd till last.
För att radda s % m h g a som möjligt frlin detta olycksöde, inriittade k a n i olika delar af liufvudstaden de s. k. sAdl-esskontoreu för nrbeterslior ocli nrb~tsgifi * crrer, genom hvilka förmedligeii af tillgång och efterfragan p % det h i i i - liga arbetsomradet underlättaclee.
I) iirn~rtil vanns det vackra resiil- tatet, att under de följande 35 $ren mer an 100,000 kr.
arbets- förtjänst tillfallit kroppsarbetande kvinnor.
Föreningens utgift harför belöper sig blott till mellan 3- h 4,000 kr.
I fel~riiari 1905 samlncles styrelsens iiiedleiiiii-iar till Arsinöte i friiken Ja- cobsson~ vackra hem, och den nara) SS-5riga viirdinnaii följclc med intresse föihandlingariia samt presenterade flera iiya niedlenimar, son1 hon viirfvat för clen godn saken.
Hennes nit fiir dessa bada företag bevisa skiirpm och frnm- syntlieten af en blick, som redan pA a f s t h d upptäckte sainliiills- I~ehofven, ' och en vakenhet i sinnet, som tidigt riktade uy) piiiiirlc-
439 samheten p&amp; det sing nf välgörenhetr, s0111 nu benämnes med sitt egentliga nanzn: » socialt arbete » Det vore frestande att 113r niirnzare redogöra för den prak- tiska organisntionei~ af clessa bAda inrgttningsr, ty just genom den har .inaii lyckats Hstadkoinnls cle goda resultaten.
Detta blefvc clock fi.ir vidlyftigt och kanske tröttsam t för lssnre, som ej intressera sig för socirtlt arbete.
Skada iir att 1578 Ars stif2 1: else genom si tt intetsiignnde m m n blif vi t all t för litet k5nd och cliirför: liiign laniiat veirkn utAt mecl sitt goda exempel.
.
,: f ' Ungefar samtidigt med Adresskontoren biic1,acies &gt;I Sk ?jclclsfor- ewin yen far.
frigifizn fin gnr » Allti f r,An f örsta * börj a11 sar fröken Jacobsson inedlenl af dess styrelse och cletta ej blott till nnnmet ' utan ock till gagnet.
Bland sina trosförvanter bekllidde hon den viktiga posten som f öres thndari nna f ör » .hmelitiska sjwkhjlilps- 0c7z begrafn,ingssdllska~~et &gt;I och utniimndes IS97 till dess heclersledamot.
Under 25 Ars tid stod hon 11 " clenna post utö.fvaiicle kvinlig oinviirdnad och tröst son1 en s a m » moder i Israel ».
Förutor11 den dirigerailde eller siippleerande verksamheten i ofvan ointalade företag arbetade fröken J ' acob~son triiget som skydcls- fru i Klara, iiungsholms och Maria församlingar.
Ofverallt var niail angeliigen 0111 att f i med sig adjungera en s&amp; praktiskt dug- lig, YA energiskt verksain och EA human och angeniim niecl1en.i.
DA pi, 1.SSO-talet &gt;) Henz~neb for Gnmln », Gnrfvaregntan 3, in- .r %t.tades, rar fröken Jacobsson en af clem, som lrraftigast arbstacle och \ .illigast offrade ineclel för att bringa till s t h d clen nya: m- stalten; man knn niistan Balln Iicnne dess stiftarinna.
Hemmet var ocksil hennes ~d.clercloms barn, den sista större viilgörenhets- ii~rii~ttniag hon grundade, och - som vanligt ar inom familjer, - iick yngsta barnet varmaste Iriirleken.
Till cletta Alderdomshein Iinr h011 cloneïnt det ~Bsentlig~~ste nf sin kwrliitenskap.
.
*) Förf.
af ofv: iiiiiliiniicla Aftoiil~larlsnrtikel 1.m +id nndrn tillfiLlleii ge- iioiri titlitiiignriin fiist allmiiiiheteiis uppi ' niirksniriliet ph Ankbeinmet i för- Iioppning, i tt företlömet skulle viida taiibeii pfi att ocks5 i: mtlr: i, stntls- tlelnr griimln likiiaiirle snii~hii.llsiiyttign iiiriittiiiiignr ..
Den vackra bild, hon genonl sin storartade viilgörenhet ekiinkt eftervärlden, var för hennes samtida Bn iner intagande genom per- sonlig .$beröring med en individ, so111 ej blott intresserade sig för intelligensvarlden och för goda .och stora idéer och deras förverk- ligande, utan ock riickte till att k h n a varmt för enskilda inän- iiiskor, en person, som ägde clen sällsynta och vaigörande sympa- \ tiaka förmA.gaii att första och deltaga ined andra, och hvadnier nr, att förstA, förl8ta och uppratta de fallna Hon hade sBkert ej blifvit den hon wir iitm den cljupa religiositet, som 1Ag p5 hjiirtegrunden.
J ' i~nerlig kiirlek till Gud och n~iinniskor dmacle.
henne sa sni ?~aingoin till den hulda vidfanznc, som.
med viilgörande vBrme omslöt alla, hvillta komnio i hmnes ncirhet.
Sugustri, Jacobssons samtida förstodo ocksA att iippskatt: ~ hennes verksainhet.
P i hennes decimala födelseclagar -- om ut- trycket tillåtes - uppvaktades hon af stora skaror, och ticlnin- garna framhöll0 hennes förtjänster.
DB hon fi3~llcle ' i0 Ar, tillsan- des henne bland aiiclra verser ocksil nedanst %encle vackra hyllning: aEii Iiogstor l~r: rgd, en Iysniicle l~edrift, Den p r h r vRrldeii sttids i t d oc1.i skrift, Meii dygd, soiri b1uiriiii: rr c.~bei.iiWrlit ocli giiintl,: Blir oftast obesjiiiigeii, oftmt glöiriil!
Och dock, 1iv: ir finns viil bragcl irier rik och skii11 An helt sig offra iitaii tack och Ifiii 7 \: i ' e (\ sina biista krafter,: d1 sin sjii1 - Soiii clii - för sina 8r111a lik: %rs v d?
Soin nlclrip frhgitt all i: dl diii dag: ~.I ' la.r viil cleii ariiie sainiris tro som j: ~g ?n .Men stiicls i: tll: x, soin OIYI hjiilp clig lieclt;, 131 .f: itt,ig l:) roder, fattig syster setk.
.
; (r tlet ej lir@ sh stor POIII, i~Agoii: i.iin, Siii religion i Iifyet görs sann.
.
Odi vis: % vii.rlclen, soin p5 intet toror, .Atet iiii finns kiirlek 1efvsiit: le och stor.
.
1 % sin S1 föclc1seda.g fick hon af h m s majestat personligen ~nottlzgs giildiiiedaljen för inedborgerlig föxtjanst.
Det har varit ett verkligt nöje atat f5 sanirrianstiilla till ' en tottdbilcl några af de vncltraste dragen i tm~kar, ord och gi-irnin- gar, soni under hennes l&amp;nglz lef nad g1 aclt, u ppni~ntrnt, tröstat,, lijiilpt och mppriittat en stor skara af hennes samtid: &gt;, deii nu s11art bort.gkngna geiierstionei~.
Era F~y~~elZ.
Kvinnornas politiska röstrattsrörelse.
Petitioner till regeringen.
Den nya EM, hmri rOstri-ittsfr&amp;gm i &amp; r ingått i och med e n l.ibern1 ministars intrii.de i regeringen, har, som.
naturligt 5.r, Bfven !~staclkomrnit en stark rörelse inom kvinnorn&amp;s läger.
Man Iinr Itant att nu om nAgonsin giillcle det att s15 ett slag för de kvinliga intressena, först och frainst genom att söka verks för att i den vantade kungl.
proposition.en kvinnans röstriittsfr; °isga icke skulle lsninns u r rakningen.
IIär skall i korthet redogöras för de Atggrder, son1 för detta 11iA1.s vinnni ide hittills vidtagits af Sveriges kviiinor.
Att krafvet p i politisk rösträtt verkligen .sr lefvancle bland kvinnorna liar varit livad nian i fränvta rummet vinnlagt sig 0111 att bevisa.
Och dessa bevis ha svart p i hvitt och utan driijsn~li,l frmilagts för regeringen.
FrHn olika kretsar har till densamms ing; Pi,tt petitioner, alla inecl sainina innebörd: ~Riistriitt föl: Icvini~or 135 saninia villkor som för n ~ a n!
&gt;).
442 C ' Alltseclan li ' redrika-Rreiner-Förbuiidets st,yrelse den l 8 decem- ber 1899. iiilamnacle en ~inclercl&amp;iiig skrifvelse till Eclers Kungliga Majestiit ined beg5ran om ixtredning i frigan on1 politisk röstriiitt för kvinna, har denna fraga följts mecl största intresse af Frecl- rika-Bremeï-Förbiinclet; fragan har också inom Riksdagen onifat- tats mecl stigande sympati och har inom lrvinnornas eget 1Rgei: viickt ett d l t lifligare och al.lmiinnare deltagande.
De initiativ och de nsrbet.sinsntsei., som genom kvinnorna tillförts s %clana sociala onxaden som undervisning, fattigvArd, sjukrArcl, sedlighet och nykterhet ni .. m.
äro med ratta uppskattade och utgöra bevis för att kvinnans medverkan i det offentliga lifvet iir ett behof för sainhiillet.
Afveii ur en.
nnnan synpunkt sedt, rättvisails, torde spörsinAlet om kvinnins röstriitt icke kunna tillbakavisas.
I frign om skattebetalning äro kvinnorna fullt jämn.stallcla nied miiilnen, de hafva lika stora intressen att tillvarataga i samhället, och oveder&amp;igligen böra cle sjalfva bäst förstå, att bevalm sin egen ratt och sitt eget biista.
Med ett ord, livinnornas erhkllancle,?
; E po- litisk röstriitt skulle utan tvifvel.
blifva till gagn såviil för sam- hailet i sin helhet som för cleni själfva.
Fragail liar numera blifvit af så tzktiiell betydelse, att För- bundets styrelse.
anser sig böra 5nyo framlägga densaniina inför Eders Kungliga Majestat.
På gruiicl af hvad siliincla .anförts f i r .Styrelsen i iinderdhig- het hemställa att Eders Kungliga Ritajestat tiicktes i den viintade kungliga röstriittspropositionen on1 utvidgad röstratt intaga förslag att kvinna mi erhalla röstratt på samina villkor som man.
Stockholm den 3.1 tleceniber .1903.
A.gdn ~I !fonteliz~s, f. Reut erskiölcl, ordförtriidc.
Qertmd Btlelborg.
.Mam Hiltlebrnncl.
.
Sqi11ie I~V / ~i,tlock ..
Vid behancllingeii af rÖstriittsfrAgm Ilar Itvinilans röst8r5tts- Icraf hittills fiitt sin tillbaka, ehuru sanmm skal, soin t a h för röstrattens utstriickning till de nu uteslutna ~niinnen, ocks: ' galla ined afseeiide p5 riistratt för kvinnor.
UtgAr man frKn den d l - inlinria röstriitteils princip, syiipui-ikten af riittvisn At samhiillets oiikn klasser och individer, %r det obestridligt att I-ivarje röstratts-.
form, som frAnk5nner kvinnan röstriitt, icke utan uppgifvande af riittvisnns och logikens forbringar kan sägns innebära alliiiiin röst- rztt.
Ilvirinoraas uteslutande blir dessutom sa iiiycket mindre befognclt soin röstriitteim utstriickning till kvinnorila icke.
blott och bart komme att betydn ett ökande af den redan för handen varande viiJjarinassan.
' UtgAr iii; u1 nämligen från statsintressets.
princip, torde man böra medgifva, att kviimorna med deras fr; Pi.n ii~iinnens delvis skilda anlag och uppgifter i sjiilfva verket repre- sentera andra viirden, som det offentliga 1i.f vet icke u taii afsak- nad kan undvara.
I cle sta!
er, diir kvinnans politiska röstriitt genon~förts, har det också visat sig, att den utöfvat ett starkt och välgörande in- flytande p % de oniråden, inom hvilka statslit ' och hemlif beröra hvarandra, niimligen de humanitara och sociala frågorlins oupp- hörligt vidgade verltsnmhetsf~lt.
Den kvinligg röstriittsfrAgr~iis utveckling i de länder, dar detta probleni Hdragit sig uppmiirkaamhet utaii att dock lösas, iiiiill- ligen England och de flesta af Amerikas Förenta stater, visar ock, att de röstriittsiitvidgningar, soni på senare tider i dessa lan- cler genomdrifvifs för nziin, i viss mHn försämrat kvinnornas stall- ning i saimhii.llet.
Detta dels ei-ilec1ai-i hvarje röstr&amp;ttsreform plägat efterföljas af en liingre stiltje, hvarunder intet varit att hoppas för de orepresenterade och dels emedan saknaden af en rättighet blir ödescligrare och mera i ögonen fallande, ju flera de äro, som redaii iiga den.
Hiirtill Iromnlei: iifven att staten i v8ra dagar alltmer börjat under lagstiftningen indraga Atskilliga omrhden, som förut varit ö.fverlaninade åt cle enskildas bestiimn~anderätt.
Det galler icke blott ekonomiska och sociala frhgor, utan afveii upp- fostrings- sedlighets- och nykterhetyfrhgorna; om nu denna makt- förskjutning inoni sanihiillet f&amp;r pågA, utan att kvinnorila f5 clel i lagstiftningen, blir såluncla on~rHclet för deras hittillsvarande iiiflytande v5sen.tligen nlinskadt.
Sarskilclt med den stiilli.iing, hvari Sverige för närvarande befinner sig k det af vikt att röttriittsfrtlgan marsst möjligt medelst en genomgripande reform får sin slutgiltiga lösning, s&amp; att denna friga ' icke Iiingre f&amp;r binda nhgra krafter, som behöfvas för sam- h&amp;llsarbetet, Iivilket dock otvifvelnktigt komme att blifva fallet, diirest m5riamens röstriittsfr2ga hiir löses ined Asidosattande af kvin- nornas.
Det hufvudsakligen p i partihiiilsp och .kansloskii1 griinclade ~iiotst~biidet inot kvinnornas röstrattskraf star illa tillsamiilans med det allvar och den s; imling sitiiationen.
nu kriifyer af vårt offeiit-
liga lie.
Sveriges kvinnor eta i iinsknii att göra sin plikt i foster- landets tjiinst .icke efter Sveriges 111311, och för ett litet land som rArt ar det ii£ vital betydelse, att sii h r del d den vuxna.
be- folkningen soin möjligt sattes i stdi~cl att begagna siii kraft till aktivt arbete för statens val.
PB ofvan mgifna grunder viignr Fiirciiingen för kriiinans po- litiska röstriitt i.
Stockholm i iiuderdiliiighet hemställa att det fran Eders Kungl.
Jl,zj: t viiiitade föraliiget oin alliniin röstratt för niail matte koinina att bint ' itttn jiirn~iil röstriitt för lxiimor p&amp;.
samina villkor soin för maii.
Vidare har iifren sjd7fsti-t) uIigt nrbetiatde licimor iiiolu inte7ligensews och det prnktiskcb Zifvets onzrdrlea, däril~lnnct vHra friiinsta krinliga representantei för vetenskapen, konsten, litteraturen, si val, som för det sociala och ekonomiska arbetet, till konungtw stiillt en skrifvelse SA lydande: De svenska kvinnornas kultiirar1) ete på olika omriiden i vårt land ar numera ganska betydande, SA betyclancle, att det svenska samhället on~öjligt ltundc undvara det.
Allt flera kvinnor tvingas af omständigheterna att sjiilfva förvarfva sitt uppehiille, allt flera deltaga i det sociala reformar1) etet; p5 alla onlr %clen, dar lagarna ej liigga hinder i viigen, finner man kvinnor, som göra goda och värdefulla insatser.
Krinnorna äro ej undantagna f r h i att liksom niannen bara kommunens och statens skattebördor, och de äro pro- portionsvis de säkraste skattebetalarna.
Afen ehuru arbetande och skattdriigalide rnedhorgare äro de uteslutna från allt deltagande i lagstiftningen och kunna diirfiir hrarken omhändertaga sina egna intressen eller ile kulturintressen, som äro dem dyrbara.
Detta förhAllancle innebiir bide en oratt- visa och en l&lt;ultui-förliist.
Or %ttristzn kommer att ännu bjkrtare fraintriida, d&amp; nya kategorier af iriiin erhiilla politisk rostratt.
Unclerteckiiade svenska liviiinor hemstlilla därför i undcrdå- iiighet att Eders Kungl.
JIaj: t tacktes i den kungl.
propositio~ieii om utvidgad röstratt intaga förslag att k ~ i n i l a inii erhalla röst- riitt pil samma villkor soni man.
Följer s&amp; 1 8 1 namn. '
Från landsortens kvii-iliga röstriittsfiireningar har dessutom inliirnnats ett stort antal petitioner niindigen f r h E=lye7110711~s, Fallcenbergs, Göbeboryv, Halnzstni7s~ fi rlsl~rrnz M, Siiderl~niit ws, T 2stcrs- riks Tkriös.
w Sjiilfstsndigt arbetande kvinnor i (f öteborp 1x1, iitoin cle hiir niim~icla, Sken uppvaktat med en skrifvelse.
Till dessa petitioner far vic-Inre 1R.ggt~s en, .iiiliiiii iiad af den krVtïign kondi, SOM .tillsnttes pc " l wiitet i Follcets 7rt1s d m 23 w~enzber.
Iless ii~nebörd skiljer sig e; i i hufvucleak fran c k of \ ~ani-iiii: ~ii~du, dock iir 1-iii.r di8.gai-i om clen gifta lzvini-ians befogealiet ur .röstrlitts- synpunkt sarskildt iiiecltczgeil med följancle inotivering:, Hvad ' angir den iiiviindning, som till äfventyrs Iian viiii- t: ~s frim ett eller ' annat hill, att civillagei~s bestiiniqelser oni man- nens målsinanskap skulle formellt sedt lagga hindar- i vägen för gift kvinna a t t erhAlla politisk rösträtt, s9 m&amp; visser1igen " här~fraiii- li&amp;llas, att det ej bör ifrågakomma, att den ' gifta kvinnan !skall orhala medborgarriitt .seiiare iin clen ogifta. '
Men 9 andra sidan Jiigger Inalmeps mAlsmanukap uppenbarligen i realiteten ej nhgot hinder i viigen för politisk rösträtt iifiwn for gifta kvinuor.
Mari ' nens inA1snianskap hal;, i synnerhet under senare tiden blifvit ' ett ' irllt mer förå-ltlradt rattsb6greppY som undergriifts pA miii-iga satt: if deii nyare lagstiftningen ...
Gift kvinna har tillagts den ' ena befo- gei~heteii efter den anclrn, scCsoni myndig person, såväl 118, det.
priv: ~triittsliga området som i det offentliga lifvet.
Hon Itan enligt Aera riittslardes förmeiiancle shlecles nu faktiskt sägas vara, myn- clig ined.
cle iinclantag allenast, soni betingas af niannens lagstad- gncle förvaltning öfver boet.
P hvarje fall skulle en Atgarcl, som 1111 tillade henne ytterligare en ny befogenhet utöfver de nihi~g; ~, soin hon redan erhiillit, allenast inilefatta ett naturligt fortskridande.
p i den viig, hvarpii P a n reclan ii-islngit.
I35rinecl vilja vi dock icke h d v n sagt, att det ej vore syn- nerligen önskligt, att det föråldrade och latt inissleclancle begreppet iiinimens iniilsinai~skap med det snaraste borttogs ur lagstiftningei~. '
Siirskildt liimpligt skulle clet.
ocksh utan tvikel vara, om cletta skeclde samtidigt nied själfva rösträttsreforinen.
Och nAgra svirig- lieter harför syilas ej böra niöta, da ju saken ej kriiher iiAgon ~icllyftig lagstifti~ii-igsAtgärd, och hänvisa vi i detta dseende till det formuleracle förslag som Aterfinnes i de tvil iilom riksdugeil 1903 viickta motionerna i iimilet, I~vilku ju dock föranledde en i.il~sdagsskrifvelse, som veterligen iimu icke blifvit af regeringen upptagen till profning.
Sistnäimda skrifvelse l-iar af delegerade personljgen öfver- lii~iii~ats.
T,ilraledes ha cleputatioi-ier frkii ' Fredrika-Bremer-För- I&gt;oiidct, Föreningen för kvinnans politiska röstriitt i Stockholin, Cppsaln kviilliga rösträttsförening och represent,anter för clen af de 127 kvii.inonaiiinen ui~clertecknacle petitionen l i d t företrikle hos sti~tsininistern under iiiirvaro ed tre af de öfrjga statsrAdslecla- '
1311 af cleltagnrinnoriia i de hiir iiaiimcltl deputa,tioiierii,z h: u laiimat följande beriittelse af audiensens förlopp och dess resultat.
» Dörren öppnades och in trader excellensen Staaff, Atföljd af tre af sinn kolleger inom statsrådet.
De fyra deputationerna fri frmnlamna hvar sin petition och l-ivar och en af dess ledare 1iHller.
ett kort tal.
Våra uppdrag iiro utförda, nii afvakta vi svaret.
Statsministern tar fram ett papper och laser diirifrh följande: ' Xina damer!
DA under senaste tid resolutioner n t t flera iilöten fattats af- \ rei-isom framstlillningar till regeringen inkommit, syftande till att politisk röstratt under den närmaste framtiden borde beredas jiiiii- viil &amp; t kvinnor, har regeringen ansett sig böra göra ett bestiinldt uttalande beträffande sin stallning till denna frAga.
Det ar af högsta vikt för v5rt fosterlandets lugna utveckliiig, att en effektiv rösträttsreform utan vidare uppskof genomföres.
Eli dylik reform har emellertid hittills, sidan den blifvit af väl- diga medborgaregrupper omfattad och af decenniers arbete och striifvanden förberedd, alltid ansetts gli ut på utsträckning af rösträtten till man, som nu äro i saknad däraf.
Skall man nu söka utvidga reforinen till att jaim-ä.1 omfatta kvinnor, s % blefve efter regeringens uppfattning med all sannolikhet för att icke saga säkerhet följden, att hela reformen koriime att betydligt för- svhas och fördröjas.
- Det skulle helt visst vara ett stort fel att sålunda förki~ipp: ~ en reforni, som långsamt men säkert imgnat i det ~zllxnanixi, tänkesättet med en annan som, om an i och för sig efterstraf- \ - ansvärd, dock annu ingalunda ar mogen till lösning.
Med denna uppfattning kan regeringen icke taga p % sig det ansvaret att framställa nhgot förslag till riksdagen i den rikt- ning petitionerna Astuilda.
Det är regeringens enhälliga mening jag harmed tillk " (211118- gifvit. '
Med största uppinarksainhet följa vi livarje ord ocli allt all- varligare blir uttrycket i allas ansikten.
Svaret inliebar ju ett afslag SA bestiimdt och kategoriskt som det giirna iir möjligt.
Audiensen är emellertid ej slut i ocli med iipyliisaildet uf dettu syar; &amp; t oss la~ilaas tillfiille att frainlagga d r a synpunkter.
Den ena efter den a d r a af oss triider fraiy och för sin saks talan; talarinnorna äro fru Montelius, fru Broomc, fru Hagen, frökeli Adelborg och Dr. 1Vahlstr.öin; det att vi personligen inför
regeriiigeri få c1 tveckl: ~ v5ra argtinlent innebiir ju ett ' framsteg och bevisar att vRr sal&lt; inges pA allvar, men nederlaget iir icke.
desto mindre fullstiimd&amp;t.
Hvad det stora flertalet af oss iiinerct fruktat hade slagit in,.
vBr vädjan hade varit förgäfves och den kungl.
propositionen skulle komina att frainlaggas för riksdagen nied krxf p5 alkr~iin rösträtt nien utesluta kvinnorna.
Tysta och allvarsaniuia liiii~ha vi rummet.
Att regeringen inte franilagt ett enda verkligt skal niot kvinnornas rösträtt utan baserat sitt afslag uteslutande p % opportiinitetsgrunder var väl en tröst, men en mycket ringa sådan.
Synbarligen hade nian ut- g i t t från förutsättningen att sympatierna för vAr &amp; striittsfriiga icke skulle vara stora inom riksdagen, eller för att anföra en iildre erfaren lronservativt anlagcl nians yttrande: » denna regering Ilar liksoin de föregAeiicle närmast tänkt ' p&amp; livad &amp; om skulle kunna gA igelloni i riksdagen, nien har icke tagit nied i riiknin- gen livad landets välfärd kriiiver D.
Otvif velaktigt har den nuva- ïancle regeringen, med sin ostentativt proklamerade liberalisp, genom att; afslii kvinnornas.
rättvisa fordran latit tillfiillet gh sig ur liiincleirna, att till enhet samla hela vArt folk.
D ' Föreningsmeddelanden.
En petition tfll regeringen i röstr~ttsfrAg11ii 1i: i.r.
soin y5: iiiii: it stidle i tit lsl; i.ifteii ineJclelas, eiiligt sty i: elsel.xAiit: ~ f der1 11 dec.,: tH: itt: .its och 5 Fijrl~iiiiilets styrelses viipliar öEver1iiinimt.s till st: itsiriinistern af en tlepiit: i- tioii, l~est&amp;ende: tf l~örhiiiclets orilfi: iraiicle frii Moiiteliiis, eless vice ord- föraiide prof. P.
G. l.bvséii ocli sekretersre fröken Ulricli.
ib Fiirbundskrctsar Ila., iitoiii ile i Ni.eg3eiit.le Iiiifte iiiimiid; ~, l ~ i l h t s i: I ' liiikOpi~~g och Sr \: ilr: t, hvrtrjiiiiite en större shclmi iir iiiieler org: tiiiseriiig i Syd-Skfine, o1iifntt: iiide 3~nlrn~-3~uiicl iiieil oiiiiiitjcl.
Fredrika-Bremer-Förbundets samkvam.
Deii 4 dec.
ii.g~le ett dylikt riiiri i Syi 1iiisli: lllsskol: i.iis loIi: il, 11va.rvicl Iröl; oli A i i n: ~ (1inst: ifsoii Iiöll föredtxg öfver sin resa till Xiiglwiid soin FBrBiiiidets stipeiic1i; i.t (se iipys: itseii i detts Iiiifte) och frökeii Aclelborg reclogjorcle, fiir silxt iiiicler Iiösteii företag ii: ^.
B Törec1r: igsresor till svenska stiider a.
8.
Tidningen Hemtrefnad, livillieii iiictl t1elt: i i r s1ut: ir s i i i i: de: lrgiiiig, Iioiiiii~cr iiietl Ar ' 1!
) 0 (; att öfverttig: is och iitgifv: is: if I ' retlrilcu-l ' &gt;rc !iiicr-I.
' iir- l~iiiiilet, ilock efter saiiiiiia plaii soiii föriit och uiitler iiicclverl&lt;aii: it ' clo lirafter, Iivilka Iiittills p&amp; ett s l iitimkt siitt fört tlcii lilla titliiiiigeii fr: iiiiiit.
1 retlaktionskoii~itén iiigiir: illtsA Heiiitrefiiatls förm letl: iriiina, frii Jiili: ~ i dess foriia styrelse?, frökiiarii: i Clara \ Y: ilil- Joliii och trenne iiietllei~~ii-i: ir strijiu, C ' larn Moiitelitis odi Stina liiiiit.
' Till retlakt ris liar ntsedts friikcii.
- 4iiiia Gustafsoii.
Iiiitiativet till nHeiiitrefii: d kuli siig: is 1i: i tagits rit1 ett af 1: örlmi- tlets suinkviiin, dl11 tliskussioii förekoiii riirnitle frhgaii: nilracl 1i: iii pör: is for att.
liöja den tj !inande klassen i sedligt och iiitellektuellt.
afseeiitlea.
Silriiiaste resoltatet liaraf blef tillaattaiide af en komit6 fiir att iitarl~etn y1: iiieii till iitgifrande af eii ticiiiing för folket och startatles tleiiii: ~ tidning 1H99 uiiher ledning af fru Ananila Kerfstetlt och fru Jnlia Joiiii iiicd stöt1: if en förening, Iivaraf de flesta.
ineiileiiiin: iriia Iiiiiiiiat biilrag till on Eoii (1, t: ick w r e Iivilken fiiretnget.~ ekonoiiiish l~estfiiitl under tlc fiirsta.
areii var Letrypgailt.
Cieiioiii en siillsyiit offcrvilligliet odi kiirlck till: irlwtot saiiit eii stor förinfiga i 1iaiidli: ifvaiicle af shviil tleii litteriira soiii tlcu pnik- tiska sitlxii tt£ ïöret: igct Iiur retliiktioiicii --- tle sist: i iiroii eiistiiiit skiitt af frii .Joliii - Iycknts göm cleii lilla ticliiiiigeii 1) of: ist i ett stort: iiital svciisk: t Iieiii.
Det ar siiledes icke cn ny iitnii cii viil lwlniifviitl o d i erkiiiid goil s: ik soiii iiu (ifrertnges: tf Fiirbiiiiclet, och (less trehail allt frmigeiit skall kiiniin riikiia pii siiin 1iitciiig: t " 3 ' ".
I.
.
Från fröken Gina Krog liar iiiotl: iiilctliiiiip: if tleii i fiirr: i Iiiiftct iiicilt1el: ttlc slsriftviisliiigeii iii- ghtt eii ii ' svarsartikel.
113 tleiisaiiiiiiu icke iiiiie1i: iller 1iiigr: i syiipiiiiktur, soiii enligt ~ c c b iippf: ittiiiiig Bro iigiiade att iiisii deii oiiitvistatle frfig: iii, hi vi ej alisett oss böra publicera tletta svar.
l ' kr iipyrikt.ip iinslmi gr att kaiiiia iiiötn Korges kriniior p5 neutralt oinrlide, d. v. s. pc~ tlet fiir vi " ir: i kviiiiiotitlskrifter narinast liggancie, s; ' ilede~ helt och li5llet utanför tlcii politis1; a zonen, och detta skulle ej kiiiiiia &amp; e geiioiii: itt iitspinn: i i tlet oiiiidligii.
en fruktlös diskiissioii.
Yi vilj: i c; i sliita iletta öcleatligra gaiitl: ~ Sr ined: itt kast: % iii eii ny Imiiid i liviiinoriias fretlligs Iiigcr, iit: iii iitt: d: t Iiiiniietl, i snmst !iuiinigliet iiietl de ord; 1iv: iriiiccl fröken Krog diitnr sitt Iwef, neu iiypriktig öiisknli: if ett go&amp;.
nytt $r för kriniioriirelsciir, - i 3ordeii.
Ihyr! / s 9wl.
Böcker för barn och ungdom julen II.
Hiiiiskap för alla.
En Andbok för nlli~zlt ?t mecliriorgerlig Bikl- ning i alin liaazslcnpns grenar ar titeln pii en stor ~olyrn (inbiinden i prydligt, ' solidt band betingar den ett pris af 10 kr.)
utgif- - \ .en p i Albert Bonniers förlag.
Naturligtvis kan detta verk ej i egentlig mening iiirangeras under ofvanstAende hufvudrubrik, men vid en blacldring i den vackra boken ined dess 1,200 bilder, Pan 111a11 ej iindg; att tänka: DI-Ivillren präktig julgifva bjudes ej har %t den svenska ungdomen!
s Encyklopedier, där » allt D son1 hör till ~allmanbildniiig~ ar sammanfördt inom en jamförelse- vis tr %ng ram, erbjuder ju ett liittare tillgängligt och mer öfver- skadligt material.
an stora konversationslexika, hvai-för en hand- bok som denna bör blifaa en verklig gulclgrufva för den vetgirige studerande ixngdonien att ösa ur.
Sveiiskn Iijiilteilatcr, 7cri~s7~istoriskcc slcilclri~ar för zcngdom af 3idius ~Mcmlcell, en vacker bok med svenska flaggan pA pärmen märkes .också bland jullitteraturen, ehuru den viil närmast hör till de historiska läseböckernas kategori.
I det.
föregAende har tinder rubriken- » klassiska verks sam- manförts en del böcker, till dessa bör liiggm Ekkeliard.
Ber&amp; tdse fidn det iioncle 8dtzi~zdrnclet af, JesepIz Tqctor v. Sc7teffel.
I sitt hemland ixtgilmget i öfver 200 upplagor är detta verk SA v81 kandt afven hos oss, att om cletsaii~ina ej niinga old behöf- va siigas.
Delma inedeltidsskilclring talar för sig sjaLf och finner alltid sin läsekrets, isynnerhet bland clen ungcloin, som har sik- skildt intressc för alclre tider och älskar att om dem fii en lef- vande förestallning.
Schefliel berattar i~iecl en viss tysk oinata11- cligliet, men liffullt och ' uiderl %llailcle ooh hans godmodiga hu- nior verkar som en viilg5ïande kr~ddit.
Ilen nu föreliggande nya öfversattningen smyger sig troget efter originalet och är ledig och lattflytande.
Prllgas kal: dock h vasf ör 13kkeharcls langa dikt » J4Taltl-iari-si~geii~ helt och hKllet blifvit utesluten.
Sagor ii r dcir klnssiski~ forwtiilcir (iitgifiia af Gzcstar Sc7~~r; nb) höra sjiilffallet under saliima rubrik som ofvanstAende, ehuru de rora sig kring en helt annan sfär.
Af de editioner af de grekiska gudasagorna, som tills clato finnas iitgifna för den svenska ung- doinen, tyckes föreliggande vara en af de medelgoda hvad texten a
beträffar, och sandingen är iifven ganska rikhaltig.
Men utstyr- seln är ej vidare tilltalande, hvarken hvad pärm eller papper an- går, och de pralacde, osmakliga färgtrycken förhöja pR intet satt bokens värde.
Den finaste och roligaste bland alla icke helt 12yn böcker iir dock .PinoccI: liios S v e n t p, beriifte2se 0111 en ninrionett af den italien- ska författaren C. Cb2lodi.
Ilen kon1 ut i fjol i en förtriifflig öfver- sättning med en ' rikedom p&amp; illustrationer, men den ligger afren pB Arets julbord och bör ej förbigAs a£ dem, som iilska akta oför- falskad humor och fin berättarkonst.
, ~fuent~rsböcker!
Hvilket bedArande perspektiv af spiinning och romantik öppnar sig ej rid blotta ordet för den unge 1a~a- rens syn!
H \ - arje jul medför ocksA nya siindningar af denna eftersökta vara.
I %r ha vi (utom de i förra häftet niimnda) följande arbeten inom afventyrskategorien: Spökskeppet af Robert Laghton.
E n särdeles spännande och rolig berättelse om tulltjänstemän och smugglare, där det ej spa- ras p % uppiggande och fiingslande afventyr, men dar tvärt emot det vanliga ~mugglarehistorie-programmet Iiisarene sympatier stanna hos tullsnokarna, hvilka till slut äro de öfverlistande.
Att den värsta bofven i sista kapitlet omvänder sig och blir » snälls, ar kanske ej s&amp; följdriktigt, men ger At det hela den tillfredsstallande lösningen: snar slutet är godt, är allting godt ».
Af Jules Terne ligga p % Arets julbord tvenne arbeten: Chan- cellors skeppsbrott och Martin Paz.
Trots det världsberömda namnet kan man ej se nhgot skal för att böcker som dessa öfverflyttats till vart sprAk.
De griisligheter som förekomma i den förstnämnda, då den skeppsbrutna besättningen, drifven af hungerns kval, hängifver- sig %t kanibalism, är a.£ s % vidrig art, att afven oni dylika episoder kunna, ha sitt motstycke i verkligheten de som nöjeslasning betraktade n.i %ste anses som fullkomligt för- kastligs.
» Martin Paz, fi sin sida ar, ehuru befriad fran osmak- ligheter, SA intetsägande och obetydlig, att den saunolikt ej kom- mer att tillfredsställa vAra gossars smak.
.
Den svarta pilen.
E n berättelse från rosornas krig af R.
I;.
Stmenson ar däremot en bAde rolig och iniiehAllsrik äfventyrs- Bok, där det historiska ämnet är behandladt A la Walter Scott, och ungdomen, för hvilken den litterära värdesättningen ej kom- mer i första planet, skall sakert med samma nöje taga del af denna, berättelse från rosornas krig % som af en af sir Walters viirlds- historiska ronianer.
h ' n11ten Jlarrynts, Sjökadetten Easy, hvilken ingh som en del af .Adolf Johnsons » Ungdomens biblioteks behöfver ingen särskild rekommendation.
Marryats sjökadetts- historier tBala för .sig sjalfva.
Detsamma galler för den kända boken, Blmiii Kidskiiin och Cowboys af G.
A. He~tty, hvilken i år fram- trjider i en ny upplaga.
I ' cter Kock i Port Aiitlirir af Arnold Lobedcc~zz ar en iiEveil- tyrsbok; dari amiiet %r af så aktuellt intresse so111 det rysk-jspaii- ska kriget.
Port A.rthurc beliigriiig, stormningen af 203-nietershöj- den, generalerna Stössel och Koropatkiii o. s. v. Det hela- %r en efter tidningarnas krigskorrespondenter sammanförd berattelse, ii£ de- ännu i friskt minne lefvande tilldragelserna från den stora s1: tktningeii i fjärran östern; öfver de pinsamma verklighets- skildringarna frHn krigsteatern kastas dock som ett dags för- sonande skimmer därigenoni, att vi fR sk %da den1 genom ett par raska danska sjömanspojkars ögon.
De unga hjältarna Peter Kock och hans viin Peter Styrman g %r det naturligtvis i allt väl i han- der, och det hela dutar med att &gt;general Stössel med hjärtvarnia ord fiister Georgkorset pA deras bröst och tackar dem i.
tsarens namn för deras bragder)).
Berättelsen ar en slags fortsattning tt11 fjolhrets af saminn förf attare utkom,na bok: » Peter masspoj ke som Kinafarare och är som den lifligt och väl berättad.
Kobo, berdttelse frdn det lysk-jnpans7i.n Icriget a£ Herbert Strang, behandlar, af titeln att döma, samnia ämne, men i en mycket onifångsrikare form.
an den föregående.
E n skattgriifvarehistoria, dari » de garnla peruanska furstar- nas guld » ger stoff till en hel riicka intressanta förvecklingar iir Kt~ptcn Horiis Gfveiityr af Frnnlc R. Stockton, ett arbete med en typisk gossboks biista egenskaper, iifveii den att vara till oni- fånget dryg och att återgifvas på svenska i ett lifligt och korrekt språk.
Och harmed torde de ' flesta af julens ' böcker iiioin denna genre vara upprfiknade.
,)), e Om de s. k.
~afveiityrsbiTclier11a~) iiro siirskildt anpassade för gosszlrnas lasekrets, finas det en genre inom ungctomslitteraturen, soin kommer inom kategorien flickböcker, emedan det %r kvinlig uiigdoni, son1 i dessa spela hufvudrollen.
Att döma af den mängd utländsk vara som af detta slag Hrligen iniporteras, vill det synas soni on1 våra smhflickor iiro ganska försummade a£ sitt lands författare.
SA finns det vid hvarje jul goclt om norska, danska, tyska och engelska böcker i » flickornas biblioteks, men sallan eller aldrig iiiigsa svenska EIvarför?
131and de miiiga öfverssttningar inom denna genre som bok- marknaden i %r har att bjuda på n~iirkes en från danskan: » Nim iiisterns iiöttriw » af Jolinme Madsen, en liten heniiiiteriör från ett engelskt niinisterhus i I ' öpenhanin, en i det hela mycket enkel, ja innehilllelös skildring, men med i~iRilga arii&amp; iilskvarda detal- jer och val gjorda karaktarsteckningar.
Saii1nia författarinna IBr ha skrif vit en fortsiittiiing » Comtess Flory », soin nian fAr hoppas på till 1iäst.a jul.
Den svenska tecknaren D. Ljstnyldnkl har försett
boken med flera fina illustrationer.
Deii goda och lediga iifver- sättningen förtjänar äfven att uppmiirksammas.
Annu en från danskan öfverflyttad bok lyckliggöres den svenska flickviirlden med.
Den heter ' LTnga Iijiirtai~ och liar till författare en herre vid namn i ?lwistopl~er Boecli.
Pii första blackt möter oss en storståtlig dedikation, ägnad At prinsessan Ingeboig,, och omslagets sista sida prunkar bland annat med ett ytterst viil- ' villigt uttalande om %Unga hjärtans af Björnst; jerne Björnaon.
Ens förväntningar iiro därför ganska högt spända.
Desto stiirre blir missräkningen vid läsningen, nar man enda.&amp; finner en komposition, saknande just det som utlofvats, nämligen poesi, fantasirikedorn och enkelhet.
En banalare och andefattigare -- och man måste säga - oliimpligare lektyr för unga flickor kali man gärna ej tanka sig.
Den norska författarinnan Dikken %tci7g) iteger, soin iifren af den svenska ungdomen är niycket uppskattad, skiinker oss i Kr ' en bok med titel .I frökeii Lybecks Aickpe~asioaa, däri nian åter- finner det för förf.
egna friska och naturliga berättarsiittct och en hel del lefvande sndi taflor, gripna ur den vlii.ld, som har iir afsedd att åskiidliggöra~.
Bland Krets ganska klena skörd iiioiri flickboksiiiarkixden hör denna obetiiigadt till de hiittre.
Det välkända namnet JoAnltnn &amp; yri Aterfiniier nian ilven i år på en bok med titeln Gi4tlis bda.rnn.
Den utgör en fortsätt- ning p5 en berättelse som utkom i svensk öfversattning till förra julen, men alla som följt med .Joliaima Spyris författarskap miste ha kommit underfund inecl att hennes senare barnberiittelser ej på l h g t när gå upp emot deii första, den så niycket lästa, och med skäl så omtyckta %Heidi %.
Den goga andan kvarsttir meii förmågan att berhtta - fängslande och osökt - förefaller betyd- ligt mattad, ett onidöme som iifren galler deii liiir niiiiiilda beriitte lsen.
Ifrån tyskan, i en tyviirr ytterst undcrlialtig öfversattning, föreligger en bok Fröken uticin iialiiii af Bertlm (. !leitteus.
Den handl ar om tvenne tyska systrar, hvilka tidigt blifvit fader- och moderlösa och maste ut för att förtjäna sitt bröd hos andra .. I fjärran hägrar för dem önskemalet att kunna blifva i stand att bilda ett litet gemensamt eget hein och det målet u p p 5 de till slut efter åtskilliga svårigheter.
Innehållet är viilmenande, om ock obetydligt, och torde fiir mingen kunna.
vara liirorikt att 15sa -- p&amp; originalspraliet.
Ofver- siittningens beskaffenhet gör boken för oss tämligen onjutbar.
Ofverflyttad friin tyskan är afven cn berättelse för flickor af LTitke volz Becker med titeln Stinri, 61vtu och jag.
Denna för öfrigt ganska oförargliga bok 8r tillagad cftcr det r: mliga tysla receptet: en stolt slottsfröken, hvars fAfanga och inbilskhet bjirt afsticker mot pastorsbarnens lnndtliga och f örtjiisande enkelhet.
Schabloniniissig är hela skildringen fraii bilden af slottsfrun, seii fin underskön dam, hvilken med en bok i handcii hrilar p5 en
divan », till den idylli&amp;a p.riistfai: iiiljep, dar den stolta .slottsfr&amp;en » onkel.
pastor », » tant pa.storskan~ och cleras sju barn,: allaför- sedda ined ilanin.
ur bibliska liistoriea, !Ar * lära.
sig.
.att bli en .god, oche nyttig hemflicka.
.
.
... .. Of versiittningen höjer sig ej haller if ~ e ~ m e d e l m ~; t om ta~~ osempelv.is uttrycket » att .vara nyfiken.
som en.
.ilaktergel » gör sig.
...
.
p5 svenska, kan med skal ifr&amp;gasattas.
Af den l&amp;lcla amerikanska f örfattariiinail Franees.
Hocigsq~~ .Bzmzett m ~ r k a s iifven i år T v i beriittelsei *.
* Deil ' förste dessa, » Det tillstiingda .i-ummet », ar en mera ovanlig .berattelse.
Den utmarker sig för en viss » utsökthet » i.
form och ' fra.rnstal1- ningssatt samt en blai~daing czi ' verklighet och fantasilif.
i, inne- bkllet,.
soni sarskildt för en.
yngre läsekrets torde kunna verka litet förbryllande.
Hnfviidpersonen ar en liten genomskinlig, iniltvand flicka, dotter till ett ' iingt arbetarpar, född och.
fostrncl högt uppe i en skyskrapa i en amerikansk storstad, med luftbanan: staidigt surrande » so111 .ett stort jattebi » .invid hennes öra, dar l1011 lel ' ver i en vadii för sig, för henne l h g t ' verkligare iiq det ' onigifvande hvmdagslifvet.
.
I .en stor; .1) .st~.villn, som hennes föriildrar.
fiitt i uppdrag att eftei: se, forts8tt.er, - hon sitt drön-ilif tills döden,.
.uliclt.
under liemes stilla leliar,.
liigger.
handen p5 heiines panna .. 1311 barnbok, i.
vanlig imning kan cle~i-ia berattelse e) kallas.
.
:.
.
Miistqxeiis h l af .iIfijstle Reed ar också.
ett aineyik.ns1ct; .art bete, meii till s k i l l n ~ f ~ r h den ofvin iitilniida, som eildqst ry1i-i: iiles inom ett litet häfte, bjqdes oss hkr i .en.
s.törre .vackert, nti styrd volyin ett iilehall,.
soin af en.
flyktig bl&amp;dclriiig.
att.
clën~n, - nrer har 1 julbriidsbm ej i~leclliuililit~ -.
.e; j skiljer: sig fï&amp;p en.
.
xmllig ' secoild class 1zii.rlel~sroinan.
,,.
.
.
.
.
C S.
.
.
.
.
I.
.
:.
I: 2.
I!
.
l.
-., B.ikiel .. böcker~za, dessa för vara miilsta afsedda julg,~Evor, iiro.
i fir bAcle ~~aclcra .och talrika.
.
Främst komma Elsa Reskorcs.
tvenne bilclerbö&amp;er Giiiill ilihis och Hloininoriias bok, den första.
sEii sagg för sr116 barii », niecl test d den iilsltviirda konstilarinnan sjalf, den sistnanlnda- med visor af Jenuna Oterdnhl.
Hur lyckliga iiro ej vår tids sr~A,,.
kan man ej undgii att .tii.nka, då inan ser dessa i liogstnarligt af ' seen.de så viil utstyrda sn1A plansclivedq hvilka redan frAn d e t bardat tagit sina första stapplande steg pA lifvets viig $bola iiiförn detsamma i könh het ens v5rld!
At sjiilfva r Gn~llmå~isx framstallii ralla skrik-.
halsar till varning och cleras inan~nior~ till h jiiilp », mëd dess djupt sedel5irande teiidens, ger färgernas och de fins lii~ieriiss: i.ytiii,,en harmonisk hell-ietsverkan.
Och hvilken, hnn inA vara.
liten seller.
stor, kan 1Ata bli att kaiina sig glad åt » Bloi-i-ii~lornas - bok », deilria tacka lilla bloiiisteridyll,,.
dar o r d och bild pB ett: så föl; tjusaad ' e.
satt snlalta, .i.
hvczraildra!
.
Jeanna Oterclahls verser.
iiro i sitt: slag lika, fina sinå konstverk.
spni .Zlact,.
Beskows - tafl.oi?; .och-del.
hels .. ar .. ',
en a£ de vackraste julklappar något litet svenskt barn kan önska sig.
I helt annat maner an de ofvanstiende framtrader en annan af Arets bilderböcker.
Det ar Bröderna Grimms sagor, illustre- rade af Art7wr Sjögren.
Har har det tacka, luftiga och barnsliga fått gifva rum för det kraftiga, drastiska och färgglada - ett konstnärligt f ramställningssätt mer agnadt att sl&amp; an ptp, stort folk än p&amp; smått, för hvilket det torde verka nfigot oroligt.
Men det ligger en verklig sagostamning öfver alla dessa bilder och de gamla välkända grimmska afventyren trads oss här som aldrig förr lefvande tillmötes.
Rkt&amp; ' ångaren f r h Hameln a£ Robert Brou~ting, illustrerad a£ Van Dyck (utgifven i Helsingfors) är en bilderbok till format och utstyrsel och kan nog vara nöjsam för de smA att.
titta i för den mangd &gt;roliga gubbar, och framför allt smii lustiga råttor, som den rymmer.
Den har också blifvit nlimnd i detta sammanhang, ehuru arbetet i sin egenskap a£ att vara ett a£ litteraturens nlsster- verk, här förträffligt åskådliggjordt i bild, icke är på sin rätta plats i en liten barnboksrgvy.
De hittills namnda höra till de dyrbarare bilderböckerna, men för anspråkslösare kassor finns det &amp; en en del att välja p&amp;, afven om det konstnärliga måttet vid utsmyckningen icke kan sagas ha blifvit iakttaget.
SA har man, som vanligt, en hel mangd tyskt kram, sagor med f argtrycksplanscher, granna men föga smak - fulla att se på.
Ett angenämt afbrott bland dussingodset ar en bilderbok med titeln Lifvet i Lappmarken, försedd med en mycket menlös text men med riktigt trefliga taflor, interiörer och bilder ur la~parnas lif, en del med en viss konstnärlig flakt öfver sig.
Sagor om djur för de minsta s m l ar en liten icke kolore- rad men i svart och hvitt särdeles natt utstyrd småbarnsbok som ser lockande ut och som ej häller hör till de dyra.
V&amp; Tyrolerresa i bilder och bref frå.12 Henrik till halis c8n Göran är en bok med ~ndlbilder, afsedda för kolorering allts % och desslikes med en undervisande text.
Skrifven och ritad för finska barn torde den vackra målboken bli lika karkommen för smat- tingarna.på denna sidan Bottenhahet.
Ingrid Sundströins modellserie i triislöjd tillåka vi oss afveii sätta bland bokjulklapparna, ehuru de unga här f % mer sysselsatt- ning för handen an för hjärnan, en sysselsättning som bör racka hela jullofvet och l h g t diir bortom.
Om an ej liggande inom bilderböckernas ram m&amp; här till sist in- .passas 200 sin&amp; berattelser af Clr.&amp;topker eon.
Schmid.
Dessa smii berättelser; bland hvilka vi Aterfinna ett och annat » lasestycke » från var barndoms läseböcker, äro alla mycket enkla, stundom n %got menlösa, och den moraliska tillämpningen infinner sig obe- .vekligt efter hvarje historia, stundom något öf verraskande, utan vidare sammanhang med det föregående.
.
Hrarje historia utmyn- nar i en liten vers p % ett par tre rader, af den enklast tänkbara sort, elle ' r för att anföra ett exempel - i stil med denna: - '
» En nian med ära och reputation blygs alltid atat lyssna som en spions.
De flesta af historierna äro nog alltför genomskinligt.
eede- lilrande för ?tt vara roande, och vi tvifla på., att våra dakars d e d » rolighetsböcker » bortskämda barn skola erfara nhgon synnerlig glädje öfver att f&amp; denna bok i julklapp.
Teckningarna iiro lika anspråkslösa som det.
öfriga.
tikerfinner nian de garnla och valkända: Bland bnrnknlendrer ?~~ Ouldslottet, Lilliyutt, Fkgel bl$ Snöhvit bland en del andra.
Det billiga priset, (den dyraste af dem kostar 1.25) de i allmän- het vackra och väl utförda illustrationerna, de många framstiiende författare- och konstnarsnamii man phtraffar i innehållsförtecknin- garna, allt gör att man önskar dessa små julböcker en st,or sprid- ning, en önskan som otvifvelaktigt kommer att slå in.
.
.
N y följd.
VIII Argången.
H ' iift 11r.
Sid.
Nhgra ialednjngsord till Dagnys 20: de Arg .................... 3 En hterblick.
Sigvid Le$onhz#vud.
Fredrika Brerner och asselde I ....: ..................... 9 Ebba Westbel-.q.
13amma.n ............................................................ &amp; ' .dJ ~ v e i i s akademien l~ och Selma Lagerlöf ................................. Hilnza Bowdizbs, NutidsfrA.gor.
Uppsatser i religiösa och social ämnen af Lydia Wahlström ............................................................ d m a M.
Roos, Ldlia.
Ett minne frKn Afrika ................................. Litteratur: 8 4, Konungen af Sophie Elkan.
- L.
W., Vä~t~manlnnd af Cecilia Bhbth.Holinberg.
- L.
D., Ellen Key af Louise Ny- ströni-Hainilton .................................................................. Föreningsineddelanden ...................................................................
.
Hiift 3 2.
Fredrika-Bremer-Förb~inclets 20-Hrsmöte ........................... A g t h .i3 !fontelius.
Huru skall Förbundets arbete i olika riktningar kunna fortsikttas och iitvidgas?
Iideclningsord ................................. Gertrzd Adelborg, Ekonomiska och praktiska synpunkter.
Referat .... dfaria Aspnmn, Undervisning i bnrnsv8rd som en nödviinclig del nf den kvinliga uppfostran.
Referat ....................................... Ama Höjer, Framstegsmord.
Föredrag ...................................... Cecilia ikfiloso, ' Ungdomens höjande och förädiing i stad och landsbygd.
Föredrag ...........................................................................
Sigrid.
L e ~ o 9 z l m d Freclrika, Bremer och Esselcle II ..................... Botild S., Ur det ryska lifvet.
II Befordran ................................. Litteratur: E: E., Karin Brandts dröm af Gustaf af Geijerstam ...... Föreningsmeddelanden ................................................................. L.
D.92, Anna T., NAgra ord om v h a allmoge- och arbetaredöttrar och deras skolghng .......................................................................... Louise W .. I skolköksfrAgnn ...................................................... 1 S.
H., Tradgtfrdsinspektriser .............................................. ......... L.
D-n, Emilg Nonnen ............................................................... till Louise Michels minnen ........................................................ Litteratnr: d.
G., Fru Fanny af Annie Qzciding.
Z!
.
Cm, I alkohol- frågan af C.
G.
Santesson.
E.
Wbg, Spöken och drömmar frKn Japan.
G.
L., Skolköksfliclians kokbok af Soplzie Hanssolz ... Föreningsmeddelanden .................................................................. FrAn skilda hA.11: Landsföreningen för kvinnaner politiska rösträtt.
- Mejeriskötsel ett arbetsf alt för den bildade kvinnan.
- Statistik a: - - -
.
.
Hiift t Helena Westwtnarck.
Adelaïde Ehrnrooth ...................................... Fagany Ekenstiema.
Ett blad u r negrernas kulturkamp ..................... S.
P .. Oppet bref till d r.
Lydia Wahlström .................................... Lzjdio Wuhlström.
Hvnd vi ha ratt att vänta af kvinnan .................. Litteratur: S-d.
Herr Arnes penningar af Selma Lagerlöf.
- B.
Wbg.
Tall och björk.
- Stjihnorna af Arils TT2lkelnt Lzctzdh.
- S-cl.
Kongebörn d Sophie Breunt.
- F.
E .. Sorska böcker .............
Sid 103 110 115 120 127 Nhgra motioner vid 1905 Ars riksdag ............................................ 133 Föreningsnieddelanden ................................................................. 134 Frán skilda hm1 .......................................................................... 135 Kvinnornas libernla parti i Xya Sydwales ....................................... 137 Elisnbetl~ Tanzsa, Robert Browning settlement ................................... 140, Ett bud till Garcia~.
Af Elbert Hvtbba9.d.
Ofrers ........................ 143 L.
D-B, Trenne %ortghngna författarinnor .................................... 147 Litteratm: El E., En amerikansk ungdomsriin af Ceciliu JIilozu.
- U 0111 ~Valnnds saga, ..................................................... 148 F r h 19&amp; h s riksdag.
I ............................................................ 151.
F r h skilda bill: G@d At en krinnas minne.
- Beskyld af krinnor pH Berlins gator ............................................................... 153 Edla af HIeli ' cker, NAgrn drag nr m: me de Xaintenons lif.
I ............ 155 H.
Lindegren.
Kvinnorörelsen.
En öfrersikt i korta drag ............... 164 Clara Fld .. Kancy och dess skatter.
SAgra reseintryck .................. 169 Litteratur: E) E., För det dagliga lifret.
Till de iingt-t af A7atanael Beskoto.
- Wyckeln till mitt lif af Helen Keller ..................... 172 Frfin 1905 Ars riksdag.
II .......................................................... Föreningsmeddelanden ................................................................. Arsredogörelser: Svenska kvinnoriias nationalförbund.
- Stockholms internationella lararinnehem.
- Centralstyrelsen för socialt ar- bete ............................................................................... FrAn skilda hHI1 .......................................................................... 175 179 180 183 De kvinliga skrifbitriidena vid statens ämbetsverk ............................ 185 F.
E., Anialie Skraru ................................................................ 192 Lotten con K k ~ m e r.
V5rbild ........................................................ 194 Hewika ScAeJer, En dansk halsoviirdsanstnlt ................................. 190 Föreningen för sömmerskor.
Aterblick p&amp; ett 25-higt arbete ............ 200 Litteratur: P.
E., Berömda naturforskare med religiös var1tls: PskBd- ning a£ A.
Bergstrand.
- L.
D., Krinnofrilgan i Sverige 1845 - 1905 af G u d i Lindev .................................................... 203 Föreningsmeddelaniien ................................................................. 206 Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm .................... 208 VArd af vuxna blindadöfstumma.
Ett upprop ............................. ' L10 Edla af E l w c k e ~.
KRpra drag ur 31: me de Jlaintenons lif.
(Slut.)
...... 211 Peva.
OliskemAl i fråga om kvinlig yrkesutbildning .......................... 218 F a n w Ekenstiemu.
Ett svenskt arbete om Schiller ........................... 222 M.
S .. Fru Karin Ryding t ......................................................... 226 F r h 1905 ars riksdag.
III ........................................................ 228
Sid.
Litteratiir: E '.
E., Lifsprinciper.
- I elfte timmen af Elisabeth Ezcy lenstiema.
- En ny dag.
Den syndiga gamla inlnniskan af Anna Waldenbe9.g ..........................
.
.
.
............................... 232 Ett reforinviinligt ambetsverk ..................... " ................................ 235 Föreningsmeddelanden ................................................................... 236 Jiinidagarna 1905 ........................................................................ 237 Sophie Esselde.Adlersparre.
tioirsda.gen af hennes bortghg ............... 239 ATazina Saltlbonz, Bland tyska kvinliga studenter .............................. 240 - a-nJ Tant Thilda ..................................................................... 248 En internationell sninmansliitniiig af det iiitellektiiella arbetets kvinnor 254 Litteratiir för soinmaren: G.
A., Eget hem af Fra~ces Wac&amp;bneister.
- Om kolonitriidglrdar n£ Ama .Lindhage n.
- Stadsbons tiippa.
af 8i.q rid Hård af Segewtad ................................................ 236 Föreningsineddelanden .............................. ................................... 238 Fran skilda hall ......................................................................... 238.
.
Hiift 19 En protest f r h Sveriges kvinnor .................................................. 259.
L.
D-n., Mary Livermore ...................
: ..................................... 263 PenJ 2Lette-Verein&gt; och ~ L e t t e h a u s i ~ Berlin ................................. 269 E.
Cm., Ett önskein61 nied sfseende p&amp; v k a nya samskolor ............ 275 Botild S., Ur det ryska lifvet.
III.
Arfvet .................................... 278 Föreningsineddelanden ................................................... ............... 287 .D et norska kvinnoridet kontra det svenska .................................... T78.
Rch, Kvinnans politiska valratt ............................................. Sten, Brokigt från Siljansbygden ................................................... Lyclia Walzlstl; öm, Kvinnan i de fornkristna sekterna ....... ............... Litteratiir: d4.
I %., Ljunghiiset af Nils Wilhelm Lurbdll.
- J-n, Om aktenskaps inglende f r h hiilsans synpunkt af S.
E.
Henschen Föreningsmeddelanden ..................................................................
., Maria Arosenius, Fr&amp;nmailde l~en-islöjd och svenska fiinderingar ...... Ebba Lindencrowa.
M: im de la Mothe Guyon.
En karakt~rsstudie f r h 1600-talet I ........................................................................ IcTersthz Hå9-d af Segwstad.
Bergstigen ........................................... 1..
D-n.
Den svenska kvinnan i vete.nskaplig belysning I ............... Litteratiir: P.
E., Det gamla huset af Custaf Janson.
- Ur det verk- liga lifvet af J.
Blichm .. Clazcsen.
- L.
G., Kvinnans bibliotek ....
Föreningsineddelanden ..................................................................
Hvad menas med.
socialt arbete?
................................................... 289 291 301 308 312 314 315 323 330 331 338 341 343 Ebba Li~zdezcrovza.
Wrne de 1s Mothe Giiyon.
En karakt~sstiidie f r h 1600-talet II ..................................................................... 345 E.
B .. Tur och retur till Holland med en lastgngare ....................... 349 Kampen mot mormonismen ......................................................... 357 Svenska och norska nationalförbiinden inför Interiiationella kvinno- rhdet ...............................................; ................................ 389 Föreningen för kvinnans politiska rösträtt .. ..................................... 361.
Hiifto 17.
Sid.
Ebba Lindemrona.
M: me de la Motbe Gnyon.
En karaktarsstiidie fran 1600.talet .. IT.I.
(Slut) ........................................................ 363 Cécile GohJ.
Sutida schweiziska författare I .................................. 368 17iEaria Durling.
De gamla.
Poem .............................................. 374 Kvinliga andelsföreningen D Svenska hem D ...................................... 376 Litteratur: S-d., Den heliga Birgitta a " £ Lydia ~Taldström ............... 379 Föreningsmeddelanden ................................................................. 381 Frhn skilda hilll: I samskolefrAgan.
- Frfin Danmarks krinnorörelse.
- Höra Xorges kvinnor till norska folket?
........................... 382 En slrriftvi %sling mellan Sorges och Sveriges kvinnor ..................... 8 % l ?.
E .. Vagen.
En religiös skriftserie ............................................. 388 L.
D-n, Den svenska kvinnan i vetenskaplig belysning.
II ............ 392 AZezand~u Gvipenbwg&gt; Iivinlig betjaning p!
iitsk5nkniiigsstalleii ......... 398 Litteratur: E.
Cm., Svenska sällskapet tör nykterhet och folkiippfo- s t r m.
- EI E., Böcker med skinska motiv ........................... 4CE2 Fran revolutioilsdagnrna i Finland ............................................... 405 Föreningsmeddelande: Fredrika-Breiner-Förbundets stipendioinstitu- tioner ............................................................................. 409 Fran skilda hall ........................................................................ 410 Böcker för barn och ungdom julen 1900.
I ................................... 412 Anna Gustafson.
Englands organiserade krinnosaksarbete.
Intryck frHn en studieresa .................................................................... 419 Eva Pryxell.
Augusta Jakobsson.
Banbrytare för socialt arbete ........ 436 Den kvinliga röstr&amp;ttsrörelsen.
Petitioner till regeringen .................. 441 Pöreningsmeddelanden .................................................................. 441 Böcker för barn och ungdom julen 1905.
II ................................ 449
