# ID: svediakorp-per2889
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,758
# sentences: 818
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKWT F O R DEN SVENSICA KWNN O R O R E L S E N ~ ~ ~ ~ ~ X RJED-TÖR: A V F R Q) ~ B ELLEN KLEIPIAN X Hänvisas till A N S L A G S T A V L A N FOR KRETSSAMMANTRADEN i föreliggande häfte å sid. 68.
~ ~ K
med ~ u s m o d e ~ s f ö r e n i n g a ~ n giGsför6unds as garantimärlie, som Wepsah erfiålfit e f t e ~ att med glans fia 6esiått ett ciita m d n a k officiellt p ~ o v vid svensGa statens p~ovningsanstali, varvid Jast- ställts W e ~ s a l e s osGaiifighet octj synnmfiga lämp&amp;$et f ö ~ vad tvätt som fjeht.
I I IUI
ARGANG XVI HAFTE 3 MARS 1929 Vägen till en djupare sa~mhällsgemenskap.
stod ett ensam: hus helt nara et1 D et landsväg, och det huset stod oc !~ brann.
En resande, som råkade fara för- bi, varsnade en rad overksamma männi- skor, som stod och tittade på: " Hur k a n ni stå så har utan att skynda till för att slacka ", ropade han (för att sedan C5 fart på dem).
" Vi hör inte till sock- nen ", svarade de helt lugnt.
.
Det ar en sann historia.
Och i en viss mening ar den ännu giltig.
Visserligen ar det numera inte sockengränserna, som avgränsar solidariteten s i dar.
Utan andra gränser: åsikter, yrken, ålder och parti.
Vi dömer oss ej sällan till enögd- het i onödan och därav följande brist pa solidaritet.
I stallet för att se tingen i stort, klipper vi ut en liten bit av det sociala och politiska landskapet, och det fixerar vi så träget och sa isolerat, som hade det varit ett brott att låta blicken gå vidare.
Kanske någon erinrar sig en tingest, som kallades " fönsterspegel " -- den har ocksa ett fulare namn.
Den son?
satt och såg på tillvaron genom en sa- dan spegel, fann det ofta alldeles över- flödigt att gå ut pa torg och gator --- man kunde ju få så mycket underhållnifig ända, tack vare den lilla spegelbiten!
(Den a r bortskaffad från fönstren, den dar spegeln, men den finns kvar i politik och annat.)
Det kunde väl handa att man i en fart blev uppryckt från sin utsiktsplats vid spegeln genom någon katastrof, alldeles som madamen i Andersens Eventyr, hon, som då eldsvådan bröt ut, " blev sa be- fibbet, at hun tog sine Guldörenringe af orene og puttede dem i Lommen - for dog at redde Noget ".
Föga bättre bär vi oss stundom åt, nar vi helt hastigt upptacker, att något tillstånd mäsk " andras ", och yrvakna rusar upp för att hjälpa.
.
Det ma nu aldrig så mycket n2mr.a~ " reform ", vad vi sålunda åstad- kommer i politiskt avseende, det blir ändå bara en omplacering av samma gamla förutsättningar.
.
Jag skall lugnt lämna alla partipro- grammens srnörgAsbord orörda i detta sammanhang.
Ty det som ligger mig om hjärtat har, ar något mycket viktiga- re an ett särskilt politiskt tänkesätt.
Det a r ett allom gagneligt v i l j o s ä t t, som skulle vara till största båtnad inom politiken - vilken partistallning man an månde intaga.
Men icke blott dar, utan inom varje livsförhållande.
Detta " viljo- satt " skulle framför allt gå ut på en djti- pare mänsklig solidaritet, som räckte till också för en annan " sockens " hus, i fal!
det händelsevis brann mitt för näsan p i oss, men ej blott ett tillfälligt medlidaii- de med människorna, utan en vilja att gA till med rnissförhAllandet ur det vidast möjliga perspektiv pA saken.
Det finns mAnga som gått och väntat, att en djupare mänsklig solidaritet skulle '
omsattas genom kvinnorna, inte därfur att vi är " bättre " som hälft, utan heif enkelt därför att det ä r den iippgiften som framför allt ropar på lösning i det ögonblick vi tar våra första steg ute i politiskt liv.
I sin " Grammar of Politics " (1927) skriver Harold Laski: " Varje syn- punkt pa det moderna samhället uppen- barar, hur oerhört många mlinnisltor som sakna sinne för det allmänna.
De leva envist instängda i en trång sfär av pri- vatintressen.
De varken söka förstä teii- densen bakom de sociala striimnlngar- na eller ens p2 vilket sätt dessa paverka det speciella ' läge de själva intaga.
De se på konflikter i det allmänna sisoni på något som alledles icke angar dem, f. o. m. utan det intresse man har för eit drama, där andra spela.
Det enda de begära ä r att deras privatförhallandea lämnas ostörda av varje slags offentlig förändringw.
Dessa harda ord avse g b vetvis att väcka sovande ur alla kön och läger.
Att sakna sinne för det allmänna och brista i solidaritet har i grunden mycket gemensamt, fast det förra räknas som förstandssak och det senare soni känslosak.
Kanske kommer man det onda iiiirniast inp2 livet genom att ange dess ar1 son s p l i t t r i n g, splittring mellan själs- krafterna, mellan människorna och i sam- hället.
De stora nationernas poiitici uppför da och da små teaterrepetitionei p2 avväpning, medan rustnlngarria pa- g å r bakom - eller utan - kulisserna De olika åldrarna ser på varandra med främlingsögon.
Familjen går isär.
Och - obs.!
könen strider ej blott inom familjcii ritall1 också pä arbetsmarknaden.
Det skickelsedigraste ä r kanske splitt- ringen inom individen; den star i allra djupaste samband med splittringen inom samfundet.
Låt en enda människa vilja något h e l t, av varje miiskelfiber, varje nerv, varje dröm och varje tanke - och hela ordningen omkring henne blir en annan.
Pä samma sätt med sam- hället i stort - dar en lyftningens väg g5r fram, drunknar split och splittring i samma stora bölja.
Men mana kan lyftas bakat genom att ignorera dc nya behov.
som vallar en splittring.
Och man k a l i lyftas framit genom att de nya behoven organiseras in i det hela till en rikare livsform.
1 samma stund folken verkligen lyftes in i den mentalitet, som ' nationernas förbund " förutsätter, då skulle detta upphöra att vara en ny uppsättning kil- lisser kring spelet om makten och i stäl- let bli allvar och verklighet.
Program- mets logiska riktighet bestrider ingeii ..
Men program och tänkesätt äro kosty- mer, ibland t. o. m. paradkostymer.
Det behövs levande viljor i kläderna, för att de skola bli hölje för verklighet otfi vandra vidare frin klädkammaren.
Vii- ken form av nutidsnöd vi se in i, så fin- ner vi förträffliga program till hands för dess avhjälpande.
Men så Iär,ge deil mentalitet, som sätter dem i aktion, fiir- blir den gamla, blir reformerna ingenting annat än förflyttningar, som gäminner om madarnens räddade Örhängen.
Vi behöver emellertid inte röra OSS med s å stora kvantiteter som nationer.
SRJ~PVUNDERLAGG Specialtillverk ?jng, välkänd sedan många år.
- obsm!
Mononram i AKTA LADERPLASTIK efter bestiillnin~.
Läderplastik färgas och monteras omsorgsfullt.
Ernst G. Svedberg, Jungfrugatan 6, Stockholm.
Tel. b.
1768.
-- u - .a OBS.!
Sveriges första tillverkare av finare Skrivunderlägg.
ORS.
!
3 f HERTHA Vi kan börja med i n d i v i d e n, f a - vit y y ~ m ~ d e r n t Om y y.
envar av oss, soni m i l j e n och a r b e t e t.
T y darvid- rusar omkring i denna tid för att gora lag ar ingen av oss " utsocknes ".
%ocial " eller annan nytta, oberoende av I n d i v i d - det betyder ju bokstav- våra tänkesätt, agnade en kvart varje ligen vad som inte kan delas, en helhet, morgon åt inre samling, da situlle vi in- som mister sitt vasen, inte bara om mair te bara hänga mycket bättre ihop sjal- tar huvudet av den - det räcker för öv- va, vi skulle också ha en klarare blick rigt ej alltid - utan också om de sjals- för sammanhanget i tillvaron.
Den ur- liga krafterna ar inbördes söndrade.
gamla livsregeln " känn dig själv " bety- Hur vore det rimligt, att en människa, der också ett mycket djupare förstånd som själv representerar en förvirraii pa de andra människorna.
Folk, soni och lös massa framspringande böjelser jag i mitt splittrade tillstand endast för- och verksamheter, skulle kunna förhjal- nimmer från deras (ofta splittrade) yt- pa till solidaritet?
, Det ena lagret inom lager, maktar jag i mitt samlade tillständ henne vill nagot helt annat an det and- på helt annat satt inifriin bedoma ocii ra; hon tror sig vilja en sak, men det 3.r därför också få verkliga beröringspunk- en helt annan tendens, som Griver hei- ter med.
Man skall inte tro för an- ne i motsatt riktning omt hennes ut- sprakslöst om sidan dar solidaritet i fästelser.
Jag talar inte har om sjuka smått.
Ty hela den andliga belagenhe- människor - det far doktorerna göra, ten förvandlas, dar det i någon myrstack utan om oss som giir omkring och kal- av människor, som loper om varandra, las friska.
finns ett enda centrum för djup gerneti- Det finns ett urgammalt medel för iri- skap, en enda " nästayy bland världeris re samling, som knappast fattas ens i de millioner som man i verklig solidaritet lägsta religioner.
Detta mäktiga bote- älskar som sig själv.
En varelse - kan- medel har helt omärkligt sipprat bort ar ske två - har därvid kommit ut ur det en större del av den så kallade kristen- psykiska kalkskal, dar ett vasen ligger heten.
Visst strönimar skaror alitjamt ' incurbatus in se " (inkrökt i sig själv), till kyrkor och frikyrkor,.
men för i n r c och nått någon grad av frihet.
.
s a m l i n g ä r det mindre betydelsefullt F a m i l j e b a n d e t var avålder den att g % hit eller dit an att makta vara tyst star ' kaste symbolen för solidaritet.
" En och allena, se sin splittring klart i ögo- för alla, alla för en ".
Husbondeväldet, nen och nå bortom den till en regio:i. hemhushiillningen, den lokala samvaron där det a r klart och djupt och stilla.
Ic- utgjorde en real inhägnad kring famil- ke ar detta blott Iampligt tör " de religiii- jebegreppet, till förstärkning av en viss sa ".
Det ar i hög grad Iampligt för alla solidaritet gentemot yttervärlden.
Men sorters folk, vad de an tro eller icke tro, den g a m l a solidariteten a r förvittrad .. ett behov lika självklart som daglig V å r a föräldrar och herrar " har mangen tvagning och dagligt bröd, fast det t,,- giing avslöjats som oförstandiga, omog-,, Naturligt alkaliskt = R A- ' % ' I L O S A V A T T E N Förnämlig Bords- och Hälsodryck, - .Verksamt mot Gikt, Reuma- tism och Njurlidande.
- Houleoerantör till: H.
Maj:t Konungen o. H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark. '
na barn.
Arbetsgemenskapen, som gjor- de .husfader och husmoder till mastar?
och barnen till lärlingar, p i äkern, i hant- verket eller i hushållet, a r langesedari genombruten.
Och själva den lokala en- heten utgör för större delen av dygnet en chimär: fadern arbetar på sitt häll, modern på sitt, skolan slukar barneri.
Bet finns fullt upp av i n d i v i d u e !- l a intressen, men ytterst få f a m i l j (r- l a.
Själva ättbandet, grundvaven til!
samhället, har genomkorsats av ett otal förbindelsetrådar av helt annan beskaf- fenhet.
Idégemenskap och personlig ar -- traktion rar på attbandet, Atminstone ser det ut så.
Om familjen skall fortleva som samfundscellJ maste vi ovillkorli- gen organisera den sa, att icke blott blodsbandet, utan också personliga och ideella attraktioner, betryggar dess inre enhet.
Westermarck hävdar visserligen att ur den sexuella attraktionens syii- punkt kamratskap mellan flickor och gossar ar ett oting, som minskar pola- riteten mellan könen.
Men han raknar därvid med en mycket primitivare mänsklighet an den, dar blodsbandet har SA många andra medtävlare i fra- ga om solidaritetskraft.
I den män den naturgivna enheten upphör att ensam vara tillräckligt bindande, måste kvali - fikationerna för föräldraskap bli mera krävande, för att, familjen skall kuniin sammanhållas till ett och ej blott best8 av.
' medlemrnar, som sinsemellan saknar intressegemenskap.
I en tid, da väldiga politiska strömningar till höger och van- ster gör allt för att av ungdomsgrupper bilda " celler " av den art, att " det nya samhället ' ' i dem föregripes, synes det mig vara stor skada, om man ej pä ett mera mcdvetet satt tog vara p i dc.
mUj -- ligheter, som ligger i frirniljetillnörigi~=- ten.
Har möts en grupp av individa, KX!
olika in:ressen, kön, aldiar.
Har kufick föregripas en enhet ur olikhet i stallet P37 uniformitet, en differentierad miingiaY, som i sin förmalning av frihet och m- svar, av frimodighet och solidaritet, i 6 r- utsätter personlighctsvar- d e t (i stallet för att i enhetens intressc upphava det, sasom det ofta skcdde LIT:.-.
der patrlzrkatcts tid).
\, ' ar tids s v a r i g k ar icke framst individualisinen, iifal!
bristen pa en gemcnsklpsiyp, dar de;: först kan.
f i ratt perspektiv.
Endast sa- val klarsynta som innerligt samtiiirig; r föräldrar kan hhar bygga det slags " s:liii- fundsceil ", som kunde bctyda lika iii-c- ket för statens framtid som en gan;: c!
w kinesiska (ur vilken den p a t r i a r k i; l i s k a samhallstypen hämtade alla sin,: förebilder och sin etiska styrka).
Dt::!
familj, som inte längre har nAgot ep -- hetsbegrepp, ar död som samfiindsccii.
Och den som ännu ej raknar med indi- vider har ingen möjlighet att fostra Biii.
modernt samfundsliv.
Syntesen s ö k c s I sällsynta undantagsfall blott finner !-i den förverkligad i familjens form, och i dessa fall ar den av dcn utoinordentli- gaste betydelse för medborgerlig fost- ran.
Men det gives i det n-ioderna sarnha !ls- livet en annan faktor, med vilkcit vi c.:ii- gas mer2 ihillancie an mcd vara narimi- ste.
Och det ar .vart a r b c t c. i k s s medborgarkrav nöjts ej nied cl; riis ?sc- del.
Det vill ha var hjärna, vara m:isE&lt; -- ler och vira nerver.
Ock det tar d c n cj blott i ansprak för nágun stund u k x aren igenom, dagarna igenom.
Den infci- --.
Horju~elerare Siloerbrickor.
SiiuortaZlri~ar.
David Aradersen Fredsgatan4.
StockhoZnz.
HERTHA .-A lektuellt-organisatoriska sidan av arbe- tet har på ett egendomligt satt slagit i- genom jämsides med den ekonomiska.
Men icke sa den personligt etiska, soni betyder människans solidaritet med sin egen verksamhet och genom den med det samfund hon tjänar.
Vi hör ofta talas om olyckliga äktenskap.
Men hur ofta tar man i sikte de otaliga osynliga skils- mässorna mellan människan och hennes arbete, icke blott det arbete hon sIutar med, utan ocksa det hon till synes haller på med!
Jag tror man skulle häpna om man visste hur manga som leva i fiend- skap med sitt arbete, som äro dess trä- lar, i stallet för dess glada utövare.
För att verkligen kanna sig solidarisk med sitt arbete, maste individen antingeii däri få utlösning för sina speciella anlag eller ha ett sa starkt ledmotiv, att det neutraliserar osamhörigheten och spor- rar till intensitet - och därmed till in- tresse - i alla fall.
Den utpräglat per- .sonliga utlösningen äger ju rum endast i ett (relativt) fåtal fall genom utprag- lad begavning; de flesta få sitt arbele mera på mafå, efter de toinrum som sko- la fyllas.
Har föreligger ett stort behov av att förebygga de svåraste missförhA1- landena.
Yrkesvalsinstituten torde ej kunna uträtta sa stora ting i fraga om att pA basta satt anbringa anlagen, då ju i regel individerna vid skoltidens slut er för outvecklade för några definitiva om- dömen.
De nya institutionerna kan däre- mot göra en hel del genom att avstyra direkt olampliga yrkesval, t. ex. genoni att hindra närsynta bli sjöman, färgblin- da att bli järnvägsmän o ' s.
v. I frAg.a om de manga, manga som f3 - 53 sitt arbete utan direkt personlig anpass- ning galler det att ha ett tillräckligt starkl ledmotiv för att verkligen kunna gå pil med liv och fart, som människans hygien - och arbetets!
- kräver.
Det omedelbarastel motivet a r ju sjalvförsörj- ningen.
I den grad arbetet som uttrycks- form inorganiserats i människolivet, kaii motivet också vara skräcken för arbets- löshet i och for sig.
Vad som halst hallre an att vara en utstött, en bann- lyst, en överflödig och mindervärdig i iörhsllande till arbetssamhallet!
Mer1 försörjningsmotivet måste förutsatta, att man finner livet vart en försörjning, och arbetsrätten får icke i hemlighet under- grävas av arbetsolust.
Ty i båda fallen är solidariteten med arbetet och därför ocksa med samhället starkt undeiiiii- neraci.
Mera hjälpande ar det att ha ett so- cialt betonat ledmotiv.
Det starkaste av alla har av ålder för mannen varit famil- jeförsörjningsmotivet.
Men just nu upp- lever vi en förvandling i fråga om styr- kan i detta ledmotiv, en kaotisk över-.
gångstid, dar det ej a r alltför sällsynt, att samma kvinna, som yrkar på lika lön för lika arbete, samtidigt eftertrar en pri- ma fijrsörjning för liveii genom giftermäl, för att nu bara namna en sådan över- gångsform, friin kvinnosidan.
Vi m ä s k f A klarare linjer i hela denna fråga.
Dar kvinnornas självförsörjning konsekver.
t tillan~pas, möjliggöres ju tidigare akten- skap, medan clet gamla systemet åtmin- stone för medelklassens man länge inne- burit giftermålets framskjutande till s 3 sen Alder, att mycket av dess basta möj- ligheter under tiden förötts eller förore- Silkestvatt - - - kallt vatten och TROLLTVAL
nats.
Men med alla de - förvisso ej svarighetsfria - fördelar, som kan fram- g å ur kvinnornas nya inställning till sain- hällsarbetet, far man ej förgäta att för en mycket stor grupp man ett urgammalt ledmotiv för arbetsintensitet därigenom förlorat i styrka.
Dess viktigare blir det, att den personliga relationen till arbetet blir av sa förmanlig art, att intet arbets- hat inträder.
Det finns också harkidlag andra synpunkter att beakta, nämligen den relation mellan arbetskraft och al; - tenskaplig utlösning, som särskilt H. Strömme poängterat.
Om varken arbetet eller äktenskapet skall snedvridas, galler det da att fa fram en ny solidaritet mel- lan makarna ömsesidigt (ej blott ensl- digt) och mellan de båda och samhället, till vilket ju båda nu star i d i r e k t ar- hetsrelation, ej blott endera.
Ett ännu starkare socialt ledmotiv an familjeföisörjningens uppstår ju där människor samfällt grips av nagon stor ide, för vilken de sätter in liv och arDete.
De gamla katedralbyggarna förkroppsli- gar ju en sådan idé, i vilken olika ge- nerationer och olika arbetsgrupper soli- dariskt samverkat.
I det moderna arbetssamhallet star det en ständig slitning mellan a ena sidan arbetare och arbetsgivare, å andra sidaii mellan man och kvinnor.
Genom indu- strialismen har ju arbetsinsatsens per- sonliga prägel förintats sadan den rädde i hantverket.
Det a r tusen och åter tu- sen, som s å långt ifran att fa tillverka en hel produkt endast insätter ett enda mo- notont handgrepp i millionfaldig upp- repning.
För att detta skall kunna ske utan arbets- och samhällshat förutsattes en s å storslagen syn pa hela den mansk- liga arbetsgemenskapen, att individen där SA att säga Aterfinner sin insa.ts E högre dignitet.
Men en sådan livs- och samhällsyn är.
ytterligt sällsynt.
Den innebar en helt ny art av arbetsglädje.
Det a r icke der.
gamla hantverksglädjen och arbetsstoir- heten över vad man som individ lyckat5 prestera.
War ar ingen som prisar och berömmer den enskilde, till uppmuntran för nästa prestation.
Utan allt rör sig om en arbetsglädje i solidaritet, en tysi trofast insats under självförglömmelse för det helas skull, en tillfredsställelse mindre naiv och av väldigare matt an belåtenheten med den egna produktionei.,.
Hur fjärran vi an är fran en sadan syr, p2 arbetssamkallet, måste man dock med- ge, att de nya förhallandena ej blott lagt svarigheter i vägen utan ocksa skapat nya möjligheter därför.
Det gives ett uppgäende i en he !hei med personlighetens utstrykande.
b &gt; e ~ a r subordination mera an solidaritet.
Och det gives cn personlighetens ful:- ständiga hängivenhet med " all hCLg 0~13 alla krafter " ä t en ide, som a r tillrack- ligt hög för att kunna ta ostympade per- sonligheters tjänster i ansprak.
I senare fallet blir sajnverkan till fri solidaritet inbördes.
Till sadan skulle vi forstras som individer, familjemedlemmar och ar- betsmänniskor.
Det a r en mentalktcr som miste kämpas och lidas fram i oss.
Vi som nu lever hungrar efter ett s a n - fundsideal.
Vi hungrar till den grad d %$- efter, att samtiden massvis störtar in i politiska rörelser, som, huru mycket de an kontrasterar inbördcs, i d e n menin .. gen ä r reaktionara, att de snarare ut- suddar det individuella samvetet afi och värdefull egendom förlorad vid eldsvådor.
Anskaffa därför i tid J e ingemarsgatan q 3 tr. o l ~6 n q u i st, S t o c k h o l m a Telefon Vasa 2475.
55 HERTHA Kvinnliga poliser.
Ett internationellt pro-blem.
II.
et finns kanske ännu en och annan, för vilken tanken på kvinnlig polis förefaller ganska ny och t. o. m. en smula skrämmande.
, Och ändå a r der: ingalunda av något särdeles färskt da- tum, ty redan för bort emot femtio a r sedan eller närmare bestämt ar 1882 an- ställdes i Chicago en kvinnlig polis, vi !- ken tycks ha varit den första i varldert och i sina.
funktioner närmast liknade våra polissystrar.
Nu har U.
S.
A. kvinn- lig polis i över tvåhundra stader, i mån- ga av dessa såsom en särskild kvinnlig avdelning under kvinnlig ledare.
Och man synes i Amerika liksom överalii annars göra den erfarenheten att där den kvinnliga polisen är organiserad pil detta sätt, ger dess verksamhet det bästa utbytet.
Några stickprov från D d e s s a r b e t e p &amp; olika hall k u n n a kanske ge en viss relief At de motiv, som ligga till grund för fragans framförande aveil här.
I Detroit i Michigan, en stad på halv- annan million människor och centrum för världens automobilfabrikation, har man en kvinnlig polisavdelning med 42 konstaplar, under en kvinnlig förestin- förstärker och berikar det.
Men vad vi behöver är synen på, ett samfund, som C] utesluter personlighetsbegreppet, utan dar det - äntligen - finner sin rymd och sitt hem.
EMILIA FOGELKLOU.
dare, som sorterar direkt under polis- chefen men självständigt organiserar arbetet på sin byrå.
Av hennes konstap- lar göra 14 patrulltjänst och denna be -- traktas såsom hela verksamhetens rygg- rad, därför att man genom den kommer i til.lfälle att i stor utsträckning inrikta sig på forebyggande arbete.
Alla förhöt angaende sedlighetsbrott mot kvinnor och barn ske genom den kvinnliga poli- sen liksom ocksa förhör med sedligt för- korrina kvinnor och unga flickor.
: Den kvinnliga arresten ' förestås av en kvinna med en kvinnlig konstapel och 13 vak- ters kor under sig.
Vakterskorna, " thc matrons ", ha ingen särskild utbildning, men fyckas att döma av en rapport soni stått införd i den i London utkommari- de " Policewoman ' s Review ': såsom fån- garnas vardarinnor och övervakare fyl- la ett viktigt värv.
Alla dessa uppgif- ter inom polisen sköttes före 1921, d3 den kvinnliga polisavdelningen kom till stand, av man.
" Det förefaller emeller- tid naturligt ", säger ovannämnda rap- port, " att kvinnor utbildade för och med erfarenhet om arbete bland förvillad kvinnlig ungdom och om de resurser, som finnas till deras hjälp, skola vara bättre rustade för detta arbete än maii.
Erfarenheten från de sju senaste åren har bekräftat detta, icke minst genom allmänhetens allt livligare uppskattning av den kvinnliga polisens arbete, od- - J. F. HOLTZ H.
M.
Drottningens Hofleverantör Stureg.
8, Sthlm.
alla slag
- genom anstallandet av ett ständigt ökat antal kvinnliga poliser. "
Fragan om kvinnlig polis ar f. ö. nu- mera - och har särskilt efter kriget bli- vit - internationell.
Den var enligt eii artikel i " Kvinden og Samfundet ", av Danmarks kvinnliga ombud vid mötet fröken Henni Forchhammer, före också vid Nationernas Förbunds senaste sani- manträde i Geneve dar en resolution tiil förmån för införande av kvinnlig polis antogs på förslag fran 5:fe utskottet och efter ett anförande av ett av Australiens kvinnliga ombud, Mrs Mc Donnell.
nor.
Och erfarenheten hade visat an-.
vändandet av kvinnlig polis sa viirolefullt, " att ", sade han " jag ä r viss om att seii offentliga meningen i mitt land med glädje skall g å in för en utvidgning av detta system och en utökning av den alltför obetydliga kvinnliga polisstyrk; vi nu använda ".
X England började det kvinnliga polis- arbetet med en frivillig kvinnlig poliskar som biidades i London under kriget.
De:: blev sedan officiellt införlivad med Lon- dons poliskar som en särskild avdelning under kvinnlig lcdare.
Det gick för nAgra i r sedan en Geddesyxa över den- na avdelning, som frSn att ha varit uppc i 112 medlemmar blev reducerad till 28.
Det var just inte mycket för eon do^.,.
Nu har man börjat öka ut den igen s 2 att de kvinnliga konstaplarnas antal 1. n. ä r 50.
Proportionen mot Londons 19,372 manliga poliser förefaller dock att vara något lättvindigt avvägd.
De kvinnliga poliserna ha där som överzdil sin väsentliga uppgift bland kvinnor och barn men äro skyldiga att gripa in p2 alla omraden.
II London existerar dr: egendomliga förhällandct att vid sidair av den officiella kvinnliga poliseni allt- jämt arbetar den kvinnliga frivilliga po- liskåren.
Dess chef ä r Miss Mary Allen, som ocksi leder en polisskola för utbiid-.
ning av kvinnliga poliser.
Hon berättade att också i Syd-Austra- lien inrättats kvinnliga polisavdelningar under ledning av kvinnor.
De kvinnliga konstaplarna ha samma befogenhet och lön som de ' manliga, men deras arbeic omfattar endast kvinnor och barn.
De patrullera p3 gator och i parker, stä i förbindelse med passbyraerna, vaka över annonser som misstankas dölja omorali- ska avsikter, särskilt i fraga om handel med kvinnor och barn.
De bara icke uni- form och deras arbete ä r huvudsakligen av preventiv karaktär.
Mrs Mc Donnell tillskrev den kvinnliga polisens förebyg- gande arbete förtjänsten av att trots cie sista tio årens växande befolkning och den tilltagande kriminaliteten bland männen, det icke i Syd-Australien kon- staterats en motsvarande ökning av De czgelska kvinnligs: poliserna kar: brottsligheten bland kvinnor och barn.
Efter denna redogörelse förklarade ett uniform eller g &amp; civila, allt efter arte:: av Storbritanniens mera bemärkta orn- av det arbete som för tillfiillet skalf i; t- bud, statssekreteraren i utrikesdeparte- föras.
mentet lord Cushenden, att 5:te utskot- H Tyskland var det under efterkrigs- tets förslag a r en sak, som icke har Aren som man på alIvar begynte ta upp mindre betydelse för män än för kviii- frågan om kvinnliga poliser.
Och bör- - Specialbokhandel för in- och utländsk liteeratu;.
i Religion, Filosofi, Mystik, Teosofi.
Antroposofi, Frimureii,Ockultism.
Sulisrn, Psykologi.
Astrologi, Psykisk Forskning, Modcrn Uppfostran, Stockholm, Norrlandsg.
30.
Tel. 2700 New Thought etc.
HERTHA.
- jan gjordes i Köln, där under de engelsica truppernas ockupation inträtt i sedligt avseende fullständigt .olidliga förhälian- den.
Kvinnligt slödder av alla slag sölt- te sig till truppernas narhet, veneriska sjukdomar bredde ut sig i förfärande grad.
De tyska kvinnorna insägo att vad som här behövdes var en organise- rad, skolad kvinnlig polisstyrka, och i full förstaelse för dessa krav, kallade det engelska Överbefälet Miss Mary Allen till Köln för att hjälpa de tyska kvinnor- na .med organisationen.
Tiilsammans med fru Josephine Erkens, numera chcf för den kvinnliga polisavdelningen i Hamburg, samt flera andra tyska kvin- nor som hjälpare, organiserades nu i Köln en verksamhet, som i intensitet och självförglömmelse tycks ha varit storar- tad.
Utrymmet tilläter mig inte att gA närmare in pä detta arbete.
Principi- ellt var det emellertid fotat pä förebyg- gande åtgärder som grund och häktning och tvångsmedel som en sista utväg.
Denna kvinnliga polisavdelning exi- sterade endasYunder aren 1923 och 1924 och drogs in i samband med ockupafio -- nens upphörande.
Dess arbete väckte emellertid i Tyskland ett mycket stort uppseende och har sedan tagits till ut- gångspunkt och mönster för inrättandet av Itvinnliga polisavdelningar i alla stora tyska städer.
Berlin har 50 kvinnliga poliser.
I Hamburg a r en av kriminal- polisens fem överinspektörer - möjlige3 motsvarande vara polisintendenter --- en Itvinna, säsom nyss nämndes fru Jo- sephine Erltens.
Hon har under sig en ganska stor stab av Itvinnliga och dess- 57 utom några manliga poliser.
Alla mäl angående kvinnor och barn hänvisas tiil den kvinnliga avdelningen, som ocksä le- der hela spanings- och forhörsarbeter.
Vid sidan av detta gär det förebyggan- de arbetet.
Det patrulleras om nätterna i kända, dåliga kvarter, bland vilka Ham- burgs hamnkvarter utgöra ett centrum för slödder av värsta slag.
I dessa kvarter är den kvinnliga polisen alltid itföljd av en manlig polis, eljes gär hoti ensam.
Teoretiskt har den kvinnliga polisen rätt att häkta män, men i praksia före ' kommer det inte, utan da tillkallas manlig hjälp.
Fru Erkens resonerar som s å a t t det ä r ändamålslöst att låta kvinn- lig polis försöka göra en insats med att slåss med .manliga förbrytare.
Kunde kvinnor inte göra nytta på annat sätt, menar hon, så behövdes inte deras bi- stand.
Därför bära Hamburgs kvinnliga poliser varken vapen eller uniform.
De ha sin polisbricka och sin visselpipa, det a r allt.
I Danmark och Norge befinner sig frågan om ' kvinnlig polis på ungefär samma stadium som har.
Fru Erkens har därför nyligen av de danska kvinnorna varit inbjuden till Köpenhamn för att där hålla ett föredrag om sin verksamhet.
Hon yttrade sig naturligtvis då också i intervjuer och sade bl.
a. detta: " Vi fa icke vår utbild- ning tillsammans med mannen utan g5 igenom någon av våra utmärkta skolor för social utbildning samt far därutöver en ingående polismassig utbildning.
Vi anser att kvinnlig polis skall vara be- gynnelsen till e n n y p o l i s t y p.
Vi ha den bästa möjliga psykologislia Nysilvrets k v a l i t e t s m ä r k e Tillverkare: Ingen egen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
Vårt fabrikat hos varje guldsmed.
och sociala träning, vara utsikter att ut- föra ett k u l t i v e r i n g s a r b e t c - äro stora.
Detta a r den kvinnliga poli- sens mission - och mitt intryck a r att de manliga polismyndigheterna i Tysk- land ha samma uppfattning. "
SA talar fru Erkens.
Det aterstar att se om de som makten hava har i landet vilja följa de tyska myndigheternas goda exempel.
GERTRUD TÖRNELL.
ler mera allmänt socialt syfte, villta jam- te sa manga enskilda hjälpbehövande fingo ätnjuta hennes värdefulla stöd.
!Me- ningen med det följande a r endast utt bringa i erinran den offrandc kärlek den bortgängna agnadc cn institution, dar hennes insats tecknar sig med tydliga och minnesvärda konturer och som ph det sociala omriidet kan sagas ha ut- gjort hennes livs stora intresse, nämligen Hemmet Fristad.
Under adertonhundratalcts sista dc- cennier syntes giadjande nog en starka-.
re ansvarskänsla ha börjat vakna med n juildag förlidet Ar, då Alice Cer- hänsyn till de unga kvinnor, som fallit vin till den sista vilan ledsagadc offer för prostitutionen, en ansvars !can- stoftet av en van, som statt henne myc- sla som ledde till grundandet av hm !.
ket nara, fällde hon till en av de vid dar ' de olyckliga under karleksful!
var-!
tillfallet närvarande följande omdöme skulle !tunna upprättas och fostras tiii om den hänsovna: " Hon sådde i kärlek, nyttiga samhällsmedlemmar.
Vilren 1896 och ur den sådden kommer alltjämt att konstituerades i Stockholm av nagra tih- berörda fråga intresserade personer en framväxa en skörd av välsignelse. ' '
De orden skulle utan vidare kunnii kommitte med uppgift att i anseende till tillämpas på henne själv.
De kunde ta- otillracldigheten av de redan iörut be- gas till motto för en minnesteckning fintliga raddningshemmcn bilda ett nytt över henne, vars nyligen timade bort- sådant.
Det hem, som nu bildades gang i så vida kretsar framkallat kan- och som erhöll namnet Fristad, flyttades, slor av djup sorg och saknad.
Ty ocksa efter i Stockholm paböïjad verksarnhe4, om Alice Cervin kan det sagas, att hen- sedermera till Sundbyberg, dar det in- nes liv var en sådd i Från varjE,.
om kort fick mottaga 10 skyddslingar.
om än aldrig så flyktigt, sammanträffan- Bland initiativtagarna till detta företag de .med henne medförde man intrycket befann sig fru Alice Cervin, som under av en person, hos vilken godheten var en hela den tid hemmet agdc bcstind oav- förhärskande egenskap, som för henne 1Atligt arbetade p2 att framja dess Lli- i bevekelsegrund och handling utgjorde veckling, troget bitradd av sin n ?ai&lt;e.
bankiren Carl Cervin, vilken dclnric sm den främsta drivkraften.
in- hustrus varma intresse för denila specl- Utrymmet tillater icke ett gående på vad fru cervin varit för dem ella gren av social karleksverksarnhe:.
DA antalet av dem som önskade b;: som stodo henne nara och för de mänga sammanslutningar i rent filantropiskt e !- upptaga 3 Fristad oupphörligt fikades.
Alice Cervins.
E utföras förstklassigt på bestämd tid.
S o G o B e c k m a % m 9 SksrraakeaäafPSI~ Tel. Sö.
35670 Tjärhovsgatan 12, STOCKHOLM.
Tel. Sö.
35670
HERTHA 59 -- blev det snart nog nödvändigt att ut- vidga verksamheten ' och att åt densam- ma anskaffa en rymligare, mera tidsen- lig lokal.
Ar 1900 inköpte bankir Cer- vin vid Bromstens station en jordareal och skänkte den till Hemmet Fristad, för vars räkning uppfördes en för ända-.
malet lämpad, praktiskt och bekvämt in- redd byggnad, vars imponerande storlek motiverades av nödvändigheten för en dylik institution att ha alla för ekono- mien nödiga lokaler tillika med bak- och tvättstuga m. m. inrymda under ett och samma tak.
Under det generella namnet F r u A l i c e C e r v i n s g &amp;.
v o f o n d inflöt0 en hel del likaledes av herr Cervin gjorda donationer, vilka användes för hemmets tippförande, ut- rustning och vaxande behov i det heia.
Fran 1902, da det nya hemmet invig- des, pagick här under en lång följd av Ar ett fostringsarbete, som för mänga av dessa samhallets olycksbarn fått va- ra till oberäknelig välsignelse.
Hemmet Fristads problem att vara " ett ljust och glatt och varmt hem " på samma gång som " en skola uti allt slags nyttigt hus- ligt arbete ", såsom orden föllo i häls- ningstalet på invigningsdagen, syntes hava funnit en lycklig lösning.
De un- ga skyddslingarna blevo kärleksful !t och på bästa sätt omhändertagna, Ge- nom god och målmedveten fostran i moraliskt hänseende och genom bibrin- gande av nyttiga kunskaper, särskilt i vad skötandet av ett hem angår, bered- des dem möjlighet att återgå till ett he- derligt liv.
Efter slutad lärotid, som för var och en av dem omfattade en tidrymd av tre Ar erhöll0 de av eleverna, som ar- tat sig val, genom hemmets bemedling plats i familj .och medförde därvid så- Liptons Te som gAva frAn Fristad en enkel men präktig och gedigen utstyrsel.
A.v de 490 unga kvinnor, som under varit upptagna 2 Areri 1896-1921 Hemmet, har en stor del, efter vad man kunnat konstatera,.
kunnat Aterupprättas.
Flera av dessa - enligt en redogörelse för det sista året av hemmets tillvar9 207 st. - ha ingatt lyckliga äktenskap, där de såsom dugande mödrar lyckats väl fylla den uppgift, som ålegat dem, medan andra, som förblivit ogifta, vetat också de att förskaffa sig en aktad plats i samhället.
I detta arbete - i sanning ett stort och alla samhallets ädlaste krafter var- digt sådant, att At de olyckliga som lidit skeppsbrott på livets hav och därför av många betraktats såsom hopplöst för- lorade, skapa bättre villkor och utveck- lingsmöjligheter - var fru Cervin en av de främsta uppehallande krafterna.
Med öppet hjärta och öppen hand mötte hon de vaxande behoven, följde med kärlek och förståelse skyddslingarnas utveck- ling och uppehöll, så vitt möjligt, sam- bandet med aem, som efter fullbordad fostran lämnat hemmet för att på egeri hand slå sig fram i livet.
Rörande brev och muntliga vittnesbörd ådagalade ?j sällan den tacksamhet dessa unga hyste mot henne, som fått * vara ett medel r Guds hand att omgestalta deras frän början så beklagansvärda tillvaro.
Världskriget kom, och Hemmet Fri- stad som sa många andra institutioner i humanitärt syfte fick på ett ytterst kännbart.
sätt erfara den därav upp * komiia allmänna depressionens ham- mancie inflytande.
Trots de storartade gAvor i penningar och in natura, som tid efter ainnan genom makarna Cervin ar och förblir det basta. '
L I P T O N ar varidens stbrsta och förnamsta T9firrna.
' kornmo hemmet till del, visade det sig i längden allt svårare att huvudsakli- gast p2 enskild vag hålla verksamhetei: uppe, och med bekymmer fragade sig styrelsen huru val hemmets framtid un- der förhanden varande ekonomiska tryck skulle komma att gestalta sig.
Tungt var det slag som drabbade Alice Cervin, da hon genom sin makes död förlorade den vän, som i alla skif- ten troget stödjande, hjälpande stCiLt vid hennes sida, icke minst d &amp; det gälld.
det av henne så varmt omhuldade Heni- met Fristad, över vilken prövningens tunga moln nu började allt tätare lägra sig.
Dyrtid och penningbrist ökade de sedan länge hopade svårigheterna, och till slut stod styrelsen inför det förkios- sande nödtvånget att nedlägga e11 verksamhet, som just da stod i sin basta utveckling, enar det visade sig omöjligt att vare sig av myndigheter eller av en- skilda erhalla nödig hjälp till dess fort- sättande.
Vilket matt av tro, kärlek, talamod och självförglömmelse, som fordrades för att med jämnmod bara de tunga prövningarna, har en utanförstäendc måhända icke lätt att föreställa sig.
Ali- ce Cervin förlorade dock ingalunda mo- det eller lat sig tillintetgöras av de lid- na motgangarna.
Tappert kampade hon sig igenom alla svårigheter och säg i det längsta med ljus förtröstan fram mot den tid, da det, som hon hoppades, skulle bliva styrelsen möjligt att f2 till stånd ett nytt Fristad pA grundval av och efter mönster av det gamla hemmet.
Hoppet att själv fa uppleva förverkligail- det av denna framtidsdröm torde dock ha slocknat, dA Aret 1928 för henne med- förde ännu en bitter förlust, i det des van, som i arbetet för Fristad statt k c w ne närmast och utgjort hennes främst;., stöd, fru Anna Höjer, da lämnade dc::: jordiska.
Men icke länge skulle fia Cervin behöva ensam bara den tunga börda, som tanken gä Hemmet Fristads ovissa öde innebar.
Sjukdom installdc sig, och lidandet undergrävde de redac i och fis sig ingalunda stora krafterna.
Sju mhader efter det dcn s2 högt var- derade och SA varmt avhållna arbets- kamraten och vännen laannat henne fick ocksa illice Cervin lagga sitt trötta hu- vud till ro.
En adel människovän gick med henne ur tiden efter ' iämnande ett stort, e:t mycket stort tomrum.
iMe9 ur den karlekssädd hon nedlagt komma - - för att fullfölja hennes egen har förut antydda tankeging - - välsignelsens skördar för visso att spira.
Dagarna för Hntcrnational Councii of Women ' s exekutivmötc i Eodon E var äro fastställda till 29 a p r i l 4 maj.
&amp; ' i utskickade programmet anger dagar och tid för styrelsens, de sticnde kommit &amp; ernas och exekutivkommittens respckti- ve sammanträden.
Platsen för sann- mantradena blir Montefiore Hall, St. John ' s Wood Road.
En lista med uppgifter pi3 hotell och hotellpriser finnes aven tillgänglig, och i övrigt besvarar Miss Norah Green, Murray House, Vandon Street, Bucking- ham Gate, London, S. W. P., alla f6t-.
frågningar om hotell och inkvartering Delegationen för Svenska Kvinnornas Nationalförbund är ej ännu i sin heh- het bestämd.
En specialaffär har alltid större möjligheter att tillfredstalla sina kunder, ty där finnes största urval och billigaste priser.
Varje dam bör därför köpa sina underkläder, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan dl, Stockholm.
HERTHA 61 Flickornas vrkesval u n d e r debatt.
J förvaltningsutskott inbjöd F - B.-F:s 18 februari till en intim diskussion att deras flickor snart skola gifta sig och ha svårt att första att döttrarna om den kvinnliga ungdomens yrkes.ut- aven som gifta kunna behöva ett yrke.
Det galler alltså först att ' få fram vad bildning och arbetsutsikter.
Kallelsen .till Överläggningen, som hölls å förbunds- flickorna vilja bli, sedan att klarlägga byran, hörsammades av bl.
a. fröknar- för dem vad de kunna bli, d. v. s. vad na K. Nordendahl och 1.
Walin, repre- deras personliga anlag och förutsattnin- senterande kvinnlig sakkunskap inom gar ge dem för mojligheter.
Så måste respektive medicinal- och skolöversty- exempelvis en till växten mycket liten relse, fröken G. von Sydow, förestän- flicka avrådas från att bli butiksbiträde darinna vid Högre Lararinneseminariet, och endast flickor, som äro ordentliga, fröken E.
Lindblom, de kvinnliga konto- kunna uppmuntras att slå in pii kon- risternas ordförande, fröken S. Roseri- torsbanan.
berg, kursledarinna vid Svenska Fattig-, Nästa etapp i upplysningsarbetet blir vårdsförbundet, fröken H. Selander, fö- att utveckla vilka frarnkomstmöjlighe- reståndarinna vid F.-B.-F:s yrkess.kola, ter en levnadsbana erbjuder.
Detta ar fröken A. Frykholm, lärarinna vid Tek- en synpunkt som ungdomen ofta star niska skolan, och kansliskrivaren frö- främmande för.
De flickor, som genom- ken B. Koersner, varjämte ett flertal av gatt högre folkskolan, vilja i allmänhet förvaltningsutskottets medlemmar in- ej agna sig åt s. k. olärda yrken.
Dc funnit sig.
Debatten, som i utornor- förstå sämre an pojkarna, att man dentlig grad bar saklighetens prägei, stundom kan komma ganska långt ge- blev mycket givande och gav åtskillig.^ nom att börja nedifrån.
Beträffande de synpunkter och upplysningar av varde.
lärda yrkena härskar en vitt utbredd i nuvarande p &amp; grund av begränsade föreställning att avlagd examen direkt arbetsmöjligheter nog s &amp; brydsamma berättigar till erhallande av plats.
Har ä r upplysning.
av nöden för att klarlag- tid.
Rektor Maria Aspman inledde över- ga utsikternas verkliga begränsning och läggningen och berättade om vad soiu vikten av att inhämta specialkunskaper.
Tal.
berörde vidare det inom olika vid Stockholms högre folkskolor göres för att hjälpa ungdomen vid valet av yrken allt vanligare sättet att exploate- yrke.
.Detta upplysningsarbete bör för ra elever.
I en del fall anställas elever att bli effektivt halst omfatta aven för- med låg lön mot löfte om utbildning i äldrarna och för flickornas vidkomman- yrket, men med uppfyllandet av detta mande i synnerhet mammorna.
I all- löfte blir det klent.
De anställda ut- mänhet veta nog flickor mindre an nyttjas i ensidigt arbete och sta, nar gossar vad de vilja bli.
Yrkesvalet för elevtiden ä r slut, utan verklig utbild- flickornas del diskuteras alltför litet i ning och utan plats.
Exempel anfördes hemmen.
Föräldrarna lita vanligen till fran saval butiks- som kontorsbanan.
U. går Ni aven till Postsparbanken, landets st6rsta o. sikraste sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 4 010 Nar Ni går till posten, Samma sparbanksbok gäller över hela landet.
62 HERTHA - - -- -- Andra yrkesutövare Ater låta eleverna kunna avancera som kontorist behöver betala dryga avgifter, men äro själva den anställda vara initierad i olika slag alltför okunniga för att ha nagot att la- av kontorsgöromål och kunna förflyttas ra ut.
Denna form av exploatering fii- fr %n den ena avdelningen till den and- rekommer bl.
a. inom harfrisörskeyrket.
ra.
De som komma in på banan titan A andra sidan betonade tal.
svarighetei~ tillräckliga förkunskaper fä däremot för enskilda arbetsgivare att åtaga sig stanna vid de enklaste göromfilen med elever och rekommenderade i stallet svältlön, exempelvis 125: - kr.
per m %- yrkesskolor.
nad efter atta Ars tjänst, eller avskedas Ett studium av uppgifterna frän efter nkgrz ar och ersättas med nya.
Stockholms stads arbetsförmedling för okvalificerade biträden.
Pi detta sait sistlidne januari månad, yttrade tal., vi- uppstar det nu s2 mycket omtalade kon- sar, att sökande till de s å eftersträvade toisproletariatet.
Det ar att marka, att kontors- och butiksplatserna vor0 286, arbetslosheten a r störst bland äldre, som medan antalet lediga platser var 93. kornmo in pz kontorsbanan, innan korii- För husligt arbete vor0 motsvarande petensfordringarna voro s2 höga som rlc siffror resp. 1,214 och 2,252, därav för nu gällande.
ensamjungfrur resp. 410 och 749.
Surn- En åtgärd till förbättring av förhiil- ma platssökande kvinnor utgjorde 2,845!
landena skulle vara, om det late sig gO- medan antaiet lediga platser var 2.982.
Genom en omflyttning av de platssö- ra att begränsa antalet av tiem som ill- kande till framför allt det husliga omra- bildas för kontorsarbete.
Aven bordc det skulle de flesta kunna beredas ar- privatanställda f i lagens skydd till stad- gad uppsägningstid m. m. bete.
Inledaren sammanfattade sina syn- Bet framhölls, att butiksbitradets; I !- punkter på yrkesrådgivningen sälunda.
ler e x p c d: t e n s y r k c, dar inira- E f f e k t i v u p p l y s n i n g om möj- det sker i den tidiga ungdomen, bös hc- ligheterna p &amp; olika banor samt om att aktas för dc.
föidelar det erbjuder.
: n- behovet av grundliga förkunskaper Er om detta yrke finnas större möjligheter vad som kräves.
till självständigt arbete an pä kontors- I den följande diskussionen berördes banan och utsikter till avancemang pii stallningen och uWkterna inom 5tskilli- flera satt.
Expediten kar bl.
a. frani- ga av kvinnornas arbetsområden.
tidsmöjligheter som agcnt.
Kvir.n !iga Beträffande k o n t o r s b a n a n frani- handelsresande äro visserligen amii c j höll fröken Lindblom vikten av att en vanliga, mec arbetet bör lampa sig vzi grundlig och andamalsenlig utbildning för kvinnor sedar, det myckna fcstatxic, tages redan fr5n början.
Sker detta äro som tidigare var f ö r b u d e t med detla utsikterna ej daliga, da det a r ont on:.
yrke, ntirnera börjat avskrivas.
Pi bu- verkligt kvalificerat folk.
Som exempel tiksbanan gar det dessiiton lättfux a~ p &amp; en god utbildningsväg namndes folk- bli sin egen.
Dc kvinnliga butiksinix- skolans 3-åriga handelskurs.
För att havarnas antal ar, avm procentuelit - p t _-_______L_ D e m omft&amp;mksamma h m s n g o ~.
derta amd des sig a l l t i d till _P_- i_ --- - P - - = ttinrättning Garanteras ett förstklassigt arbete.
- Kläderna försäkrade u d e r tvättnicg&amp;.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 8 $0.
- - - .-
HERTHA 63.
sett, större an de kvinnliga grosshand- very son?
ej erhalla fullständig utbild- larnas.
ning och sedan ha svart att finna plat- Inom st a t s t j a n s t e n ar det allt- ser.
jämt lika ont om arbete, upplyste fröicen Från det s o c i a l a a r b e t s ge: Koersner.
Tillfälligt arbete med 170: - b i t e t berördes särskilt utbildningen av kr.
i manaden a r en mycket vanlig form förestahdarinnnor för Alderdomshem.
för tjänstgöring hos staten.
De som f=i Det framhölls av fröken Rosenberg, att stanna måste ofta gA som extra i tolv arbete av denna art a r ej ett yrke.
utan till fjorton ar.
, Omlaggningar o. d. go- ett kall.
: Det a r ont om lämplig arbets- ra, a t t stallningen för de nyinkomna kraft.
De personliga egenskaperna spe- kan betecknas som tröstlös.
Även med la givetvis en stor roll och därjämte ha hög utbildning maste början göras i forclringarna höjts icke minst beträffan- lägsta tjänstegraden.
de mångsidig och grundlig praktisk er- Med avseende på s j u k s k ö t e r - farenhet.
Inträdesåldern för utbildning s k a n s y r k e s o m r å d e, galler, sa- a r 25-34 år.
Från kontoren söka sig de fröken, Noraendahly att arbetstillgän- många kvinnor över till socialt arbete, gen alltjamt a r god.
Förslag föreligger men hindras icke sällan av åldersgrari- att tillsätta inalles 1,200 a 1,300 dist- sen.
Platser som föreståndarinnor t O t riktssköterskor och ännu äro endast 40 [1 iiiderdomshem eftersträvas ofta av an- a 500 sadana platser upptagna.
Även kor och frånskilda, som da önska med- på hospitalsvårdens område tillkomma föra sina sm3 barn, vilket dock icke ar nya tjänster.
Antalet intagna elever vici möjligt.
Ett behov.
i tiden ar emellertid statligt godkända sjuksköterskeskoloi just detta att finna yrken, dar barnen har under senare år varit i fortsatt sti- kun.na medtagas.
gande, men med hänsyn till de ökade anstallningsrnöjligheterna föreligger icke ännu fara för överproduktion av sköter- skor.
Skulle framdeles anledning till bekymmer av denna art uppstå, utgbr den goda utbildningen en motvikt, &amp; i den ger sjuksköterskor möjlighet tiil omplacering på andra yrkesbanor, var- jämte staten alltid har möjlighet att i händelse av behov begränsa antalet sjuksköterskeelever.
Antalet skö tersko;.
med statligt godkänd utbildning torde för närvarande uppgå till omkring 6,DOCi.
Även inom sjukvården förekommer vid sidan av den ordnade tindervisnin- gen ett mindre lyckligt elevsystem.
Vid många sjukhus mottagas nämligen ele- F ' latser som föreståndarinnor pA barnhem ar det för närvarande ont 01-11, Då utbildad föreståndarinna anställes, stipuleras höga fordringar.
För k l a d s ö m n a d e n slog frö- keri.
Selander ett slag i debatten.
Den ungdom, som väljer detta yrke, bör vara rask och energisk.
Förr började a l h som springflickor och arbetade sig smä- ningom fram ateljévagen.
Samma tili- vagagångssatt användes alltjamt, men därjämte har på senare år en ordnad yrk.esutbildning tillkommit.
Tiden för denna utbildning ar visserligen läng, men sedan äro möjligheterna goda.
Ef- ter en grundläggande yrkeskurs på tvA år erhålles vid den första anstallningel!
BASTA RENGORINGSMEDEL - FOR KOK &amp; BADRUM
a ateljé en veckolön p &amp; 12-25 kr., un- dantagsvis 40 kr.
Efter vunnen praktisk yrkeserfarenhet kan ordnad utbildning för blivande arbetsledare och sömnads- Iararinnor erhallas.
Sömnadslärarinnaris yrkesbana a r mera eftersträvad.
Pil a r - betsledare rader för närvarande nar- mast brist.
Även om arbetstillgängen a r ganska god, kan anställning efter slutad utbild ning givetvis icke garanteras.
Emeller- tid fordras på detta område ett reIativt litet kapital för att bli sin egen och de:i som i hemstaden sätter upp ateljé har utsikt till en god inkomst.
En svarighet inom sömnadsyrket ä r dess karaktär av sasongyrke.
Även inom denna bransch förekomma fall av elevexploatering.
- P3 det h u s l i g a g e b i t e t är ef- terfragan på arbetskraft stor.
Mingz.
skolor finnas och deras elever ha lätt att f2 platser.
Husmödrar och ekonomifijre - ständarinnor vid anstalter efterfrigas mycket.
Lämpligaste vägen för utbild- ning ar att först genomg9 husmodersko- la, sedan förvärva praktik bl.
a. genom kurs för anstaltskokcrskor och därefter fortsatta vid ekonomiförestindarinne- kurs.
För att f3 flickorna över p i det husliga omrildet fordras, att de fram- komstmijjligheter det erbjuder bli mera allmänt kända.
Upplysning härom i pressen ä r önskvärd.
Om utbildningen vid T e k n i s k a s k o l a n s olika avdelningar lämnade fröken Frykholm uppgift.
Det meddela.
De av s å många unga kvinnor efte~- des, att vid kursen för reklamkonst, som strävade s k o l k ö k s- o c h h a n d- ar fyraarig, eleverna redan under kursii- a r b e t s l a r a r i n n e b a n o.
r n a bc- den komma i beröring mcd arbetsgivare, handlades under diskussionen av fr8- som vanda sig till skolan för att erbalia ken Walin.
Som bekant har det pä se- förslag p i exempelvis affischer.
Skolans nare tid varit överflöd på nämnda slag stipendieresurser äro högst betydande.
av Iararinnor, nien för skolkökslararin- Under Överläggningen framhölls ned nornas del synes en ljusning ha inträt+ styrka att grundlig och 2ndamAlsenllgt i samband med ett allmänt inrättande avpassad utbildning 21- nödvändig föruP- av skolköksp1ai " ser vid fortsättningssko - sättning för frarngiing, vilken bana mar1 lor på landsbygden.
Bekymmersammare an väljer.
Även underströks hur i nu- a r situationen för handarbetslararini~or- tiden kravet p i sprakkunskaper gör sig na.
På landsbygden och i mindre stader alltmer gällande, anställas sadana sällan pa folk- och fort-.
Kvällc~s röda tråd blev detta, att till sattningskolestadiet.
Handarbets- och hjälp ä t de unga inför yrkesvalet kravcs teckningslärarinnebanorna höra emeller- u p p l y s n i n g o c h ä t e r t i p p - tid ihop och bordekombineras särskilt l y s n i n g.
Principen tradde ocltsii ge- för samreal-, högre fol- och flickskolor nast i ti !liimpning, da mötesdeltagarna samt kommunala mellanskolor.
Detta till sist gävo sitt medgivande tili e!?
vore naturligare an den nu vanliga koni- sammanfattning i Mertha av vad sos: binationen skolköks- och handarbetsla- under aftonen anförts.
rarinna.
f RevuEotioneraade tir p =.
Finare Mllbler, 8 i u Z Silver9 Roppair,Messf ajg, ZBnk,Alllaminium, BEeck samt Automobiler etc.
HERTHA 65 - Nya förbundsmedlemmar F a l k ö p i n g: fru Hedvig Ahrne, f r 3 Anna Andrén, f r u Annie Axelsson, fru Ve- r a Hammarson, fru Ester Melin, fru Sti- na Ohlsson, Falköping-Ranten, fru Hanna Peterzon, Falköping-Ranten, fru Signe S jöqvist.
G ö t e b o r g: fru Mathilda Kjellberg, fru Mea Löfmarck, Partille, fröken Esthel Norrman, fru Karin Sjögren, fru Ester Arning, fru Signe Berlin, fru Elsa Gedda, fru Ebba Lindelöf, fröken Anna Nordquist.
fru Disen Nyborg, f r u Lisa Schlyter, frö- ken Hildur sjölin, fröken Aagot Sörvik, fröken Anna Öberg.
H a l m s t a d: fru Elsa Blomstervaii, fru Ingeborg Jeppsson, fru Ester Lysan- der, f r u Anna Britta Mårtensson, fru Ast- rid Nilsson, fröken Titti Nordström, frö- ken Ruth Sjöfors, fru Anna Stehn-Olssori, fröken Agnes Svensson, fröken Alfhiid Svensson, fröken Sofia Thomson, fröken Alma Vendler, fru Hilma Wetter, fru Ag- da Östlund, Torup.
H u d i k s v a l l: fröken Guri Berg .. ström, Jarvsö, fru Inga Bohm, fru Malla Carlstedt, fru Bertha Dahlquist, fru Hulda Engström, fru Ruth Gralén, fru Andriette Hallgren, Ljusdal, f r u Eva Hill, Nasviken, fru Hermanna Hägg, fröken Greta Regnér, fru Signe Staaf, Nasviken, fru Marth; l Xundgren, f r u Bertha Ulvhammar, fröken Anna Waldenström, fröken Gerda Wester- dahl, fröken Esther Witt-Strömer, Ljus- dal, fru Arvida Östling, Ljusdal.
H a l s i n g b o r g: fru Olga Kanér, frö-.
ken Lilly Lund, fröken Iris Persson, frö- ken Elisabet Råberg, fröken Elsa Akesson.
L u n d:, fröken Alma Hasselberg, fru Ester Lutteman, fru Ester Meurling, fru Elna Pehrsson, Bedinge, tandläkare Ebbe3 Tullin.
e M a l m ö: fröken Valborg Hellner, fr:i Emma Ranert, f r u Anna Sjöholm, fru Greta Valén, f r u.
Hedvig Bretz, fru Elsa Carlstén, fru Wivi Ekelund, fröken Ellen Henriksson, fru Armida Hammerberg, f n i Gunni Jungbeck, fru Sofia Lundqvist.
&amp; P (3erqman J BoG6inda~e.
bdengai an 69.
&lt;ZieC.
W o PP 260 43.
N o r r k ö p i n g: fru Marie-Louise Eke- lund, f r u Lisa Olsson.
N y k ö p i n g: fröken Anny Henriks- son, fru Stina Hosinsky, f r u Elsa Karlstr6- mer, fru Hanna Lennér, fru Elvira Lund- gren, f r u Rut Modin, fröken.
Maria Rog- stadius, fröken Gunhild Settergren, frö- ken Jenny Sjöquist, fröken Alma Svens- son, fröken Ragnhild Vallquist, fröken Hil- dur Wåhlstedt.
S t o c k h o l m: fru Anna Blume, f i q ~ Gunhild Osterman, fru Hedvig Santessoii,.
f r u Jenny Wall, fröken Carin Wall.
S t r a n g n a s: fru Ester ind der, dok- tor h e s Ohlsson.
T o m e l i l l a: fru Anna Andersson, fru Hanna Brovall, fröken Anna-Lisa Bro- vall, fröken Eva Holmgren, fru Alma Lind- blad, f r u Alfhild ~vlårtensson, f r u Mathilda Möller, fröken Ester Nilsson, fröken Hilma Nilsson, f r u Elise Olander, fru Ester Pers- son, fru Anna Pihl, f r u Elsa Ström, fru Matliilda Svensson, fru Ellida Themer, fru Ester Thylefeldt, f r u Elin Wassberg, fru Svenborg Wollter.
V a r b e r g: fru Karin Andersson, fru Berta Forsell, fru Edit Fransson, fru Elin Lundén, f r u Anna Olow, f r u Alida Svens- son.
V i s b y: fru Marta B jörkander, fröken Ellen Cedergren, fru Elsa Dahlback, fro- ken Elsa Gustafson, fröken Rosa Hell- ström, fröken Maja Klintberg, fru Gerda Krok, fröken Gerda Munthe, f r u Bittan Tidniark, fru Gerda Tigerhielm, f r u Annie Westman.
Ö r e b r o: fröken Marta Andersson, fru Lisa Arnell, f r u Tyra Atterling, fru Tora Beckman, f r u Karin Blix, f r u An- nie: Bondesson, fru Signe Bovin, f r u Est- rid Carlson, f r u Magda Engvall, fru G. h ' orssblad, fru Signe Gulda, f r u Ellen Heintz, fru Olga Jansson, fru Thyra Kar- lén, fru Maja Kihlstedt, fru Anna Lager-.
stedt, fru Valborg Larsson, f r u Ellen Li ' l- jegrim, fru Elsa Ljungqvist, fru Dagmar Looström, f r u Alida Norström, f r u Elsa usson, fru Maja Olsson, fru Annie Palm- borg, ' f r u Elsa Slettenberg, fröken Anna Östberg.
Pricatbindning - Handförgyllning G uldsnittar - Samlingskartonger och Portfölj&amp;.
a
Ur skargår skvinn rnas liv.
sen låg blank, speglande gula och gr5 skyar.
Emellanåt bröt solen igenom.
Den gav glödande färger 3t oräkneliga öar, smala sund och vida fjärdar.
Gc- nom en del av Östergötlands skärgärc!
glider det fort på skridsko, d i isen är glansig, och råkarna ej för breda.
Här och dar mellan holmarna rådes ett rörligt liv, ty nu, ä r just tiden inne för att dra not.
Det a r ett styvt arbete, men skargårdskvinnan a r ej rädd för att taga i.
Med säker hand sköter hoa gärna tjugan och styr råträdet från hål till hal.
Så se ocksa männen med akt- ning på sina kvinnor, som äro hurtig3 och orädda.
Oftast gifta de sig med 6- jäntor.
" Inte far vi åstad till land för aTt fa en hustru, det vore allt dumt ", säger en fiskare med övertygelse.
" De flickor- na äro icke ändamålsenliga! "
Och det har han nog rätt uti.
De måste tåla mycket, vara vana vid här: arbete och med glatt mod trotsa vind och vågor.
- Redan som barn maste skärgårdsbon härdas, då han skall fa- ra den långa vägen till skolan.
Vid sextiden på morgonen måste barnen -- de som bo langt bort - göra sig redo att först ro eri halvtimme - då ej isen bär - sedan g å nära en halv mil, vida- re sitta i skolan vata och frusna, om vädret varit svårt.
Och så hem i mörk- ret vid tre- eller fyratiden.
En ung hustru, som bor ganska långt ut i skärgården, berättade, hur hon själv två gånger om dagen fatt ro sina sma flickor over den stora fjärden, diis vågorna g &amp; höga om hösten, där dc flera gånger riskerat livet - ibland va: I det m h g a dagar hon ej ens 4un- nat föra över barnen till skolan.
Lika svärt ä r det under islossningen.
Dei finns ännu barn, som tack vare de be- s v ä r l i g ~ kommuniltationerna knappast kunnat Iara sig läsa och skriva ordent- ligt.
Dä blir det dubbelt arbete för dcs- na naturbarn nar de skola " g i fram för prästen ", som det heter.
Ända äro undervisningsförmäncrna numera myc !tet goda.
I en socken p9 1,811 människor finns det anda till nia skolor.
Men konsten a r att komma till dessa skolor i det stora öriket!
Förr brukade lärare och lararinnor flytta friin olika öar och hälla skola i stugorna, t. ex. tre månader på varje ställc.
Änm finns det nagra gamla kvar som kunna berätta hur det undervisades i ett i i k t rum, där samtidigt en skomakare arbeta- de, bultade och lagade skor.
Barnen VO- ro endast fem, och nigot vidare pliigy förekom just ej.
Skolläraren, en vithiïig gubbe med längt skägg, satt mcst odi pratade med skomakarcn, och allt emel- lanit togs det en sup ur flaskan.
Barncn somnade till sist, men plötsligt foro Ut?
upp vid ett vAldsamt bråk.
Skodon rö- ko omkring och örfilar smälldel - Der var läraren och skomakaren som !tcrr,- mit i gräl p2 nigof vis.
Barnen skrek;:: och sprungo hem helt förfärade.
Las- domen blev ej mycket grundlig pii de9 tiden, men klokt och i-iiälmedveiet folk - det har alltid funnits i skargirden.
MAlet för mïn skridskofärd var att bc- söka en av de präktigaste kvinnor srid svenska kusten.
Hon bor icke 1t " ingt från havsbandet.
Hon a r mor till scu övertrlffas icke a v e ~ i g o t annat medel vid seng5riwg och poleriragl] a v mdhler.
barn.
Sönerna äro batsman och flickor- na äro gifta med ögrannar.
Mannen ar nu.
klen.
" Han a r snart utdömder " - som hon uttryckte sig.
Men själv ar hon den sega kraftkvinnan man ofta ser har ute.
Hon sköter gården nästan en- sam, mjölkar de tre korna, pysslar om höns och gris och star i med jordbru- ket som en hel karl.
Numera far hon ocksa lagga ut nät, da mannen a r da- lig, men allt hlnner hon med på ett för- vånansvärt satt.
Och på vintern dun- kar vävstolen på lediga stunder.
Det besvärligaste a r ändå att hämta posten.
QA skall hon färdas över flera breda vi- kar samt gå långa vägar.
Under vec- kor måste öborna finna sig i att leva utan post, da det varken bar eller brister.
Med hart slutna lappar och en fast blick i de stålgrå ögonen har denna kvinna lart att reda upp manga svårig- heter.
Är någon sjuk, tillkallas hon r första hand för att med sina prövadc huskurer hjälpa och lindra.
Hon förstår att ingjuta hopp under mörka daga:.
" Solen lyser val alltid nAYnstans ", tycker hon.
Medan hon går i det dagli- ga stöket kommer inspirationen!
Långa dikter författas, de poetiska tankarnri nedskrivas, och sa ger hon dem till dem, som behöva en smula uppmuntran.
Med skal kallas hon: " skärgårdens naggaste kvinna. ' '
/ Hon var ocksa före sin tid genom alt vid symöten börja tala om kvinnorna?
frigörelse.
" Nar en arbetar, skall rri val ocksa ha en smula rättigheterw, va: hennes enkla logik.
Van att lita pä sig själv ä r hon en ovanligt vidsynt per- sonlighet, som val förstar den nya tiden.
Hon brukar saga att klippornas slipade stenar, vilka vittna om harda östanstor- mar, likna livet självt.
" en får lov te ' slipas redigt för att stå emot allt. "
.
Ingen far gA tomhänt fran den trev- liga stugan.
Även jag far nagra val förvarade melonapplen från det gamla trädet vid gaveln.
- Hon följer till stranden.
" Glöm inte att spotta, nar det smal- ler i isen ", säger hon, " annars kan sjij- rået göra Otyg! "
Förbi öar med röda stugor, knotiga tran och vitfrostade furor gAr hemfar- den i rask fart.
Blott ett ögonblick hej- das färden av en gripande syn.
Tre svarta träkors på ett litet skar.
Envar borde göra korstecknet inför denna all- varliga silhuett - en halsning från nä- got förgånget.
De symbolisera det sorg- liga öde vilket en höstkväll drabbade tre duktiga skärgårdsbor.
" Sjön tog dem " nara skaret.
I all sin enkelhet peka korsen mot de faror och den evighetsvärld som ständigt omger envar - inte minst de som kampa mot havets starka makter.
EVA VON HOLST f. MÖRNER.
, Vice ordförande i fattigvårdsstyrelse.
Den 1 januari i år intog fröken Dora Herslow sin plats ' som vice ordförande i Malmö stads fattigvårdsstyrelse, - I Stockholms stadsfullmäktige.
Vid röstsammanräkning för fyllnads- val till Stockholms stadsfullmaktige, p3 grund av inträffad vakans, har Iararin- nan fröken Hedvig Rinnander kommit in i stadsfullmaktige som representant för de frisinnade.
68 HERTHA återvaldes, likash re.visoi.ssuppleanteii f r u E. Svensson.
Arsmötet beslöt a t t höja iireavgifteit pr kretsmedkm med 80 öre och a t t höjiiir,ge:t skulle g 5 som bidrag till F.-IL-F:s ?XT- siond o; i (lsinsaniiing.
Fredrika-Breiizer-lLFörbu~1dshetse9a F u l k ö p i il g s k r e t s e ii höll deii 3: f ebr.
Arsmöte.
Ars- och rc~isionsbcrättelsf~ Stockholm med omnejd upplästes och godkändes, och styrelsen bc- sammanträder onsdagen den 20 mars viljades full och tacksam aiisvarsf r i k t 1 ' 8ï kl. 8 e. m.
% Arstaklubben, SmAlaiids- 1928 års förvaltning.
Av de styrelseit-si:- gatan 20..
möter, SOIX roro i tur a t t avgii, titervaltle.~.
Vem iirver?
Föredrag av advokat fru Marie Sophie af Ekmstan~ och ï " ïökr~,~ N a t h i l d a S t a e l von Holsteili.
Ruth Gustaf swn, cch nyvalda blevo (c. '
;; ~ Tesupé h kr.
1:50. fröken Jlargit af Ekenstaiii och 1 " rökc.i S t greken.
Anny Andersson, som avsagt sig) f m Signe Sjöqvist och fru IPildur Dal- hoff.
Tiii o i ~ b ~ yid d ?örbundets; illiniini::i arsmötc .ats&amp;gos ordföranden f; u Tullie Moch och f r 3 Gurli Stanzén med fri:.
af Ekenstain och fru Elsa 6rikssoii s o ~ i suppleanter.
B å s t a d s k r e t s e n sammanträdde tiil I samband, med iirsmötet hade anordilats årsmöte d.
18 febr.
i Hotell Bastad under en utställning av gamia handarbctcn f r u Ragnhild Nilssons ordförandeskap.
vävnader, vilken rönte livligt intresse: l7.- Ars- och revisionsberättelser föredrasos, talrika besökande.
Det var cii synnerligw styrelsen beviljades decharge.
Av årsbe- vacker och rikhaltig exposition som Asta8i- rättelsen framgick bl.
a. a t t kretsen u n d e ~ kommits - a l l t i f r h dyrgripar frAn I '?:?!
; det gångna året anordnat fyra samkväms- och fram till alster av 1880- och 00-talets aftnar; styrelsen hade haft fyra samman- konstskicklighet.
träden.
Kretsen hade tillställt Kristian- Kvällens program upptog i övrigt pia- stads lans stipendiefond kr.
50: - och nomusik, duett- och solosiing uv kosQ-xw samma belopp till F.-B.-F:s pensionsfonet.
rade uppträdande samt kaffe och te seis- Vid förrättat val utsags fröken M.
G r a 2 verai; av unga damer i 1800-tals-kostym till kretsens ordförande efter fru R. Nils- son, som av hälsoskäl undanbett sig iite: - Gotlandskretsen sammanträdd^^ val till denna post, samt till v. ordförandc till ilrsniöte A Residenset i Visby den YS fru A. Holger efter förre v. ordförande:: febr.
E11 saniarbetskommitté mellan oliks f r u S. Forsberg, som likaledes undanbet,: i staden verkande föreningar bildades.
?x sig återval.
Sekreterare blev fru N. Ohls- Gertrud Rodhe höil ett föredrag om " Sw son.
I övrigt består styrelsen av förutva- navardsinannaiiistitiltionei; " varefter f öl j:ie rande medlemmarna fruarna R. Nilssix:, livlig diskussion.
En resolution anto,9; s9 L S. Graff, M. Ahlgren, R. Kruse och E. vilken uttrycktes en önskan a t t kvinniia Berg.
Efter fru M. Rehri, som under Are: arbetsk~aft skulle användas i större ut- avlidit, invaldes f i x B. Baumgardt.
Som sträckning inom barxia.v; irdsnäinnderi oc3 styrelsesuppleanter omvaldes fru G. Sö1- som bainaviirdsrniin.
ling och nyvaldes syster Malin Karlsson efter fru Baumgardt.
Revisorerna, post- G a v l e k r e e s e n saminanträdtir c !c; r mästare N. Rosengren och fröken K.
Berg ' i febr.
under fru Anna Bjiirh ordföraii-
HERTHA -.
.
- -.
.
- - 69 deskap till årsmöte å hotell Baltic.
A \ - behållningen till 1929 utgör lir.
226: 19, var- styrelsens berättelse framgick a t t kretsens jämte finnes resemerat å sparkasserak- medlemsantal vid 1928 års slut var 236. ning f ör f ramtida ökning av stipendiefon- Lansstipendiefondens i bank inneståendz uen kr.
661: 97. tillgångar belöpte sig till kr.
721: 52.
Hela styrelsen omvaldes med acklaina- Vid f öretaget styrelseval uts4gs till ord - tion.
Den har senare konstituerat sig sh- förande fru Anna Björk.
De avgående sty- lunda: ordf örande grevinnan Stina Mörner.
relsemedlemmarna fingo sina inandat för- vice ordf örande f röken Anna L jungberg, nyade.
Styrelsen konstituerade sig sålun- kassaförvaltare fröken Ebba Pagander, da: fru Anna Björn, ordförande, fru Signi.
sekreterare fru Ruth Hernqvist, fru Anna Leksell, vice ordf örande, f röken Louise Berggren, fröken Olga Lindström och fra Gripenberg, sekreterare,.
fröken Martha Vivi Ehnbom.
Schrewelius, vice sekreterare, fröken Elsa Likaså omvalaes med acklamation till Wengelin, kassaförvaltare, fru Gerda Mc- mötesvardinnor fru Anna Berggren och dén och fru Gunhild Delin mötesvardinnor.
fru Alma Spiik, till revisorer fru Anna samt fru Signe Andersson, fru Martha Nyström och fröken Marit Olde och till de- $; kman och fröken Elna Sidvall.
ras suppleanter fru Solveig Frummerin Revisorerna, fröknarna Elisabeth Johans- och fröken Olga Lundberg.
son och M. Lundius, samt suppleanten, fri^ Till ombud vid F. B.
F:s Arsmöte i Gavle Lotten Westergren, omvaldes.
I stallet för valdes fröken Anna Ljungberg, fru Ruth f r u Marta Ringheim, som avflyttat f r h Hernqvist, fru Greta Ahlberg och fru Stl- Gävle, utsågs fru Anna Backlin.
na Olnlsson.
Till ombud vid förbundets stora årsinö- Efter Iorhandlingarna visades en serie te, som blir i Gävle i maj månad, valdes tabiaer, 12 kvinnoporträtt från skilda tide- fruarna Signe Leksell, Signe Andersson, varv.
De beledsagades av pianomusik al7 Martha Ekman, Ebba Lundbäck och D. fru Elsa Thorsbeck-Möller, väl vald till dc Öhnell samt till suppleanter fru E. Kars- olika karaktärerna, och av deklamation a 7 7 berg, fröken Greta Lindström, fröken El- fru Viktoria Bergstrand av verser, skrivria.
sa Lindström, fröken Svea Thuresson och till de olika typerna av laroverksad junk t .fru Anna Bäcklin.
Arvid Kindberg.
Fru Betty Sandberg, so ' n hfter förhandlingarna berättade fröker, givit uppslaget till tablåerna, hade även Louise Gripenberg om en resa i Finland.
utfört; den vackra ramen till dem, och fru Föredraget belystes med skioptikonbilde&gt;:.
Anna Forthmiier-Johansson och fru Ann5 Därefter sång av fröken Margareta Hög- Kindberg hade e j sparat någon möda sör fors till ackompanjemang av fröken NI.
a t t fii typerna så lyckade som möjligt.
Sörensen.
Samkväm och tesupé.
barefter supé.
Fjorton nya kretsmedlerri- mar antecknades.
H a l in s t a ci s k r e t s e n saminantrad- de den 22 febr.
till årsmöte under fröken K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade: i. Anna Ljungbergs ordförandeskap.
Ur års- 15 febr.
årsmöte å Frimurarehotellet un- berättelsen kan namnas, a t t kretsen vi3 der fru Elisabeth.
S jövalls ordf örandeskap.
1928 års slut hade 205 medlemmar, varav Ars- och revisionsberättelser föredrogos 3 ständiga, a t t kretsen haft 6 allmänna ocn uecharge beviljaaes styrelsen.
Vid för.
* möten, varjämte 2 offentliga föredrag an- rättat styrelseval omvaldes de tolv ordi- ordnats.
narie: medlemmarna: fru Elisabeth S jövali., rCevisionsberattelsen föredrogs och sty- f roken Anna Lundquist, fröken Clar:.
relsen beviljades f ull ansvarsfrihet.
Kassa- hlunck af Rosenschöld, fru Ruth Dörring, Smärtor i - leder, Huvudvärk, Förkylning etc. som sh ofta förbittra livet, a r.
i lugn men £örvhansv&amp;rtsnabb hjiilpas aven i envisa fall, p &amp; e££ekt.Deturskiljeriivenstartt nhgra f8 ininuter, om S i tar urinsyran ur kroppen samt g %r ett par tabletter TOGAT,.
till roten av det onda.
TOGAL TOGAL rekommenderas sv fbs, utan recept, B alla apo- tusentals kikare, ar svenskt tek till Kr.
0: 85 ' och 2: 40 pr flaska.
£abrikat, samt %r oövertriiffat
rektor Ellen Widerberg, fru Agnes Ingvar- Nilsson, fru Lotten Borg, fru Emma Nils- son, Iru Elsa Nordlund, fru Maja Engberg, fru Anna Fischer och fru Olgin Pallin.
Suppleanterna, fruarna Ståhl och Carl- born, som avböjt återval, ersattes av fru h s a Nordens~iold och fröken Lilly Cela I- der.
Övriga suppleanter fru Ellen Nilsson och $röken Fosca Leifert omvaldes.
Pa ordförandens förslag valdes fru Sig- ne Nilsson till hedersledamot av styrelsen.
Revisorerna med suppleanter blevo lika- ledes omvalda med undantag för fröken Leifert, som avböjt återval.
I hennes stal- le utsågs fru hl.
Heijbel till revisorssupp- leant.
Sedan mötesförhandlingarna förklarats avslutade, höll fil.
mag.
Anna Munck af Rosenschöld ett föredrag över ämnet " Rom och svenska arkeologiska institutet ", var- på följde sång av fru Eckrnan med ackom pagnemang av fru von Sydow.
Gemensaln tesupé.
, Vid konstituerande sammanträde med styrelsen valdes till ordf. fru Elisabeth Sjövall, till v. ordf. fröken Clara Munck af Rosenschöld, till sekreterare rektor El- len rviderberg, till v. sekreterare fru 01- gin Pallin, till kassaförvaltare fru Emmn Nilsson samt till motesvardinnor fruama r ~ n n a Fischer och Ruth Dörring.
Tv % parallellkurser i franska f ör vuxna nybörjare ha denna termin startats under ledning av fröknarna Gunborg Andréea och Ulga Ragnarsson samt tvenne dito fö: mera försigkomna elever med fru Elisa- beth sjövall och fil.
mag.
Carin Fahlin SOM ledare.
L a n d s k r o n a k r e t s e n hade d.
27 februari sitt årsmöte på Flicklaroverket.
Förhandlingarna leddes av v. ordf. fru Klara Yorpson, som under hela det gång- na Aret fungerat som ordförande.
Ars- och revisionsberatt ' else upplästes och mötet b3- viljade styrelsen ansvarsfrihet.
Styrelsen omvaldes meu aciciamation, likasom supp- leanterna, med undantag av fru Ingebor.?
Juvelerare K Mo slutförsäljer hela 1 Hanström, som avsagt sig återval.
I hen- nes ställe invaldes fru Ingrid Lindstén.
Revisorer och revisorssuppleanter om- varaes.
fingerande ordföranden höll daref ter ett kort anförande, däri hon dels redo- gjorae för resultatet av de Atgarder kret- sen vidtagit för insamling till pensionsfon- den - en lista och en lyckad soaré den 1 dec.
varvid Ploms " Valuta " uppfördes -- dels riktade varma maningsord till möteb a t t göra allt för a t t stödja förbundets verlrsamhet.
Efter mötet höll lektor G. Lindstén f3- redrag om " Några drag i Karlfeldts Hös:- hoi.
", varefter vidtog samnkväm med te- supé, samt sång av fröken A. Flinth, ackompagnerad av fria A.
&amp; Ialmborg.
L i n k ö p i n g s k r e t s e n sainmantra,i- de tir1 Arsmöte den 21 januari i Elernen- tarlaroverkets Tör flickor högtidssal under grevinnan Louise Stenbocks ordförande- skap.
Ars- och revisionsberiittelserna föredro- gos, och styrelsen beviljades ansvarsfrihet.
Styrelsen omvaldes med undantag av f r u Callia Gezelius, f rån vilken avsägelse f öre- låg.
I hennes stalle invaldes fru Eva Hail- zén.
Revisorer och suppleanter omvaldw I samband med årsmötet höll författa~in- nan friiken Fia Öhman ett med ljusbilde?
: illustrerat föredrag om sina rcsor i Cri- enten.
M a l m ö k r e t s e n hade den 18 febr.
årsmöte i Kungsparkens restaurang und:.
f nu Elisabeth Quensels ordförandeskap.
Av Arsberattelsen framgick, a t t kretszn vi9, d25 års slut raknade 492 medlemmaï, dar- av IL nya medlemmar, samt att s;.?
kretsmöten hållits under året.
Från kon sa^ och fru Sederholms stipm- aiefond hade u~uelats 2,000 kr.
Vid företaget val av föreskrivm sex styrelsemedlemmar omvaldes de fyra av- gående inedlemmarna fru N.
R jörkwul!, fröken 31.
Karrbezg, fru O. Selmer och d:).
Eva Smedberg.
Efter f;: öken A.
T. Niis- atan 14, Sthlm.
5 proc.
rabatt.
HERTHA 7 1 son, som på grund av avflyttning från sta- frök:en Gerda Lindblom omvaldes och ny- den undanbett sig återval, samt efter fram- valdes fru Ester Ekengren samt fröknar- lidna fröken A. Eurenius valdes fru Ann: % na Dagmar Johansson och Torborg Welin.
Nordenstedt samt .fröken Maria Håkans- Till ombud vid förbundets årsmöte utsk- son.
Revisorerna, fröken M. Munck af gos fröken Langenheim och fru Martha Rosenschöld och fröken E. Svensson, ont- Bergenfeldt med fröken Greta Holm och.
valdes.
Till ombud vid F.-B.-F:s årsmöte fru Siri-Lisa Björck ' som suppleanter.
Re- i Gävle utsågos: fruarna Elisabeth Quen- visorer blevo fröknarna - Sigrid Lindgren sel, blivia Selmer, Ada Hultgren, MagnhilC och &amp; ter Wallin med fru Selma Ericson Björkwall och Tyra Schartau samt frök- och fröken Claesine Nordqvist som supp- narna Naemi Uddenberg, Elisabeth v. Pla- leanter.
Mötesvardinnor: fruarna Hertlin ten, Maria Kärrberg, hovrättsnotarien Eli- Sandels och Nanna Nordal.
sabeth Nilsson och doktor Eva Smedberg.
Redovisning lamnades för den av kretsen Styrelsen konstituerade sig med fru E. under hösten 1928 anordnade insamlingen, Quensel som ordförande, dr E. Smedberz vilken givit ett netto av 2,400 kr.
Kretsens v. ordförande, fru Th. Schartau sekreterara, tack till de avgående styrelsemedlemmarna fru 0.
Selmer kassaförvaltare; mötesvar- frarnfördes av f röken Langenheim, som ainnor: fruarna M. Björkwall, A. Hult- darvid särskilt vände sig till fru Ekman gren och fröken E. von Platen.
och fru Floren, som för sex år sedan ta- Ordföranden framförde till fröken A.
T. git initiativet till kretsens bildande och Nilsson ett tack för det stora och varina som.
åtagit sig ansvaret a t t leda dess ödeti intresse hon alltid visat kretsen.
under de forsta vanskliga åren.
Härefter Mötet avslutades med a t t fröken Alina valcles fru Ekman till kretsens hedersord- Falkman gav " En pratstund om dagligt förande.
.
liv, handel och vandel i gamla Malmö pH Vid konstituerande sammanträde med 1850-70 talet ".
den nya styrelsen utsågos inom denna föl- ~ a i i e s t a d s k r e t s e n hade den i) jande funktionärer: fröken Langenheim febr.
tillsamman med Husmodersf örenin- ordförande, fru S. Holmberg v ordförande, gen och Vita Bandet offentligt föredrag av fröken D. Johansson kassaförvaltare, fro- doktor Alma Sundquist i bef olkningsf ragan ken T. Welin sekreterare.
Efter förhandlingarna f öl jde sup6 och och den 26 febr.
tillsamman med Husmo- samkväm, litterär och musikalisk under- dersföreningen föredrag med titeln " Hur vinnes en förbättrad ekonomi " av fru Ali- håll.ning.
ce Jaensson.
N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade års- Den 25 febr.
hade kretsen årsmöte å re- sidenset under fru Marianne Ekmans ord- möte den 6 febr.
i den gamla vackra Stadshussalongen.
Sedan kretsmedlem- f örandeskap.
Arsberättelse och revisionsberättelse för marna samlats kring de välförsedda kaffe- kretsen upplästes och godkändes och an- borden vidtogo förhandlingarna.
Den för- utvarande styrelsen omvaldes med undan- svarsfrihet bevi1 jades.
Fru Ekman samt fruarna A. Florén och tag av fröken Greta Leijon, som undanbett M. Jansson hade undanbett sig återval till sig återval.
Suppleanten fru Karin Edlund kretsens styrelse.
Fruarna Sigrid Holm- invaldes i hennes stalle, och till 1:sta supp- berg och Emelie Bergman samt fröken leant nyvaldes fru Elsa Alkman.
Gudrun Langenheim jämte förutvarande Kretsen beslöt a t t den 12:te mars an- suppleanterna fru Sigrid Brattström och ordna en musikalisk-dramatisk soaré för H.
M.
Konungens Hou~everant~r Delikata s Bekväma
a t t erhålla medel till fonden för den all- männa verksamheten.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade den 11 febr.
årsmöte i Odd Fellows klubbloka !.
Ars- och revisionsberättelserna föredrogos, och ansvarsfrihet beviljades.
Medlenisan- talet utgjorde vid årets slut 101.
I styrel- sen omvaldes fröken Esther Laurell, ordf., fru Ester Backström, v. ordf., f röken Gertrud Unger, sekr., och fröken Nath.
Olsson samt nyvaldes fru Tora Munke, kassaförvaltare, efter fru Marta Swenborg, ö r e b r o k r e t s e n koll den l4 $&amp;r .. sitt årsmöte A Femanderuka skolan.
Till oruf.
omvaldes förestiindarinnan r i d 23.; - bergska skolan fr. 31artha GrönraH.
OK; .. g a styrelsemedlemmar blevo: f r u ä r ~ a i;.
Lundgren, E. Karlsson, E. Liiid, L. LyscY, fröknarna H. Bratt och E. Liiidh (oiurd- da) samt fruarna E.
P o h h a n n och K. Xo- lin (nyvalda).
Revisoreïna, f röknarns G. Blornqt-ist och S. Hiikansson, omwi ?des.
Kretsens ii~edlemsantal utgjorde vid 2r:ts slut 120.
Sex ordinarie kretsm5tm h;: hållits ined föredrag i skilda amneri.
I&lt;E:.- ser i engelska och franska spraken ha F %- ghtt uriGer ledning av fru U: '.
Holnistedt.
fil.
mag. B. Sandqvist och fröken A.
G e x - des.
Lpyiysiaingsbyrh for kvinnligt kesval ilar likaledes fortsatt sin verksaili- het s a z t farestiitts av fru Signe Lncd- gren.
' I ' ill kretsrepresentant i länets stipendiz- nämnd Atervaldes fröken Hanna Bratt.
Till representanter vid Arsmötet i Gäd:!
utsiigos fruarna Signe Lundgren och 22- sabeth Karlsson.
Den 25 febr.
gav kretsen till förmiln föz den allmänna verksamheten en soará G, Stora Kotellsalongen.
Programmet inie.f.
des med ett pianosolo av fru Regina Hag- strand och fortsatte med s h g e r av] Grid- blad och Geijer, utförda a v f r u EuV 23r.g- berg, därpå tabliier, hämtade u r Fi.c$ik:: Bremers omaner, med Beata Vaudagdag, Chere Mcre, Franciska, " Presidenten " och 3lamsell Rönnqvist som uppträdande figs- rer; till sist Fredrika Bremer själv mcd Herthamanuskriptet i handen.
En dralcg, E v a o c h F r e d r i k a, av Astrid Vii- ring avslutade programmet.
s U V a x j ö k r e t s e n anordnade den 20 febr.
en soaré i Stadshussalongen.
Frökej: Signe Hansson utförde Rapsodie ag Brahms, varp % ridån gick upp för " Dialo- gen " mellan Gustav III och nutidskvinnan, charmant och ledigt framförd av de tv5 spelande.
Under en s. k.
" Paus m.
m. "
upplaste fru Rlenda Sylvari en a v henne författad hu- moristisk dikt om " Kvinnan ", och kassör Högberg sjöng med schwung ett par kup- letter av vilka texten till den första omre- digerats a v fru Sylvan med lokala inslag, som väckte munterhet i salongen.
Sist kom den dråpliga kristidspjäsen " Valuta ", som framlockade både skrattsalvor och applå- der.
Programmets innehåll och det goda in- damålet - behållningen går till F.-B.-F:s insamlingsfond - hade entusiasmerat så- väl stadsbor som en del lantbor a t t infinna sig.
Hobibe T h é OBS.?
Akta endast med vidstående waaumiirke som da Bagiigen skyddat a ALBN ~ N T R O L L A N T: D O K T O R jo I
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FW3UNDm Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhllla tidskriften.
Icke-fo " rbundsmedlemmar prenu- merera å närmaste postartstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 Ar kr.
6:50; 1 / E år kr.
3:50; 114 år kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel .. Norr 48 50.
27 62.
UNDERSTOD beredande av rekreation At ogifta kvinnor av " den borgerliga inedelltlassen " vilka uppnhtt minst 45 Ars Alder och behöva understöd för hälsans vårdande utdelas i Ar fran Hedda Karlholms rekreationsfond ett belopp av omkring 600 För kr., i e n eller flera poster.
Anförvanter till donator har fö- reträde.
Ansökan, Atföljd av intyg från pastar, styrkande den sö- kandes Alder, understödsbehov, goda vandel och att sökande varken ar lärarinna, sjuksköterska, prästdotter eller av adlig börd samt.
intyg nng.
Behov av rdbreation och i övrigt de handlingar, till stöd för ansökan, som sökande önskar bifoga, insändes f öre den.
1 april 1929 till.
Fredrika- Bremeflörbundet Klarabergsgatan 48.
Stockholm ..
Innehåll.
i Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning Lättkokta, Lättsmälta Svallande och Dryga KALMAR A N G K V A R N KOMMANDITBOLAG Viirntryrkrri~t, Stocklinlm.
