# ID: svediakorp-per2888
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,451
# sentences: 799
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T F D S K.
F T F O R DEN SVENS= KWNNORCSRELSEN I ~ ~ ~ A V F R E D ~ - B T U F ~ ~ ~ E R - ~ X R; EDAICTÖR: ELLEN KLEiWWi X Hänvisas till A N S L A G S T A V L A N FOR K R E T S S A M M A N T R A D E N i föreliggande häfte å sid. 38.
I -.
KLARABERGSGATAN 48 STOCKHOLM C, Lam nar råd vid yrkesoal &amp; t koinnlig ungdom.
I - Förbundets / Trädgårdsskola.
Apelryd.
Båstad.
CanthushåIZningssenti- narium h Rimforsa i 6ster~ötland.
N y i u r s börjar den f o&amp;.
varje d r.
Praktisk teoretisk ettårskurs för kvinnor börjar den 1 mars 1929.
Ansökningar om elevplats mot- tages intill den 1 febr.
av sko- lans föreståndare, som aven med- Anso4an insändes före den 15 juni under .adress: delar närmare upplysningar L an t hushbllningrseminariet adr.
Apelryd, Båstad.
Tel. 61 Rim forsa.
FEBRUARI 1929.
Elfrida Andrée.
Hon föddes 1841 på Gotland dar hen- nes far var en framstaende 1akare.i Vis- by.
Han var en begåvad, musikalisk och ree, nara Attioatta ar gammal.
Vem anar bakom denna torra notis mångkunnig man.
Aven modern älska- det rika liv som s a avslutats?
Ack jo, de rnusik och den äldre systern Fredrika många många äro de som last den med befanns aga en härlig röst.
Mycket ti- sorg och saknad och finner världen fat- digt gjorde sig aven den lilla Elfrida be- märkt: som sjuårig utförde hon redan tigare efter den dagen.
Som mot.to över Elfrida Andrées liv sina första sjalvständiga kompositioner, och garning kan sattas vad hon själv som nioårig spelade hon som mellan- mer an en gång sade och alltid tankfe aktsmusik vid olika tillfallen Beethoveris nar hon tog plats vid sin orgel: nu ska sonater och blev mycket stött då det be- gärdes litet gladare musik.
Hon hade ju jag ge de stackars människorna något.
Och hon gav - bokstavligen - med .gett det basta hon visste!
Som elvaärig fulla händer: under de sm &amp; kraftiga komponerade hon bl.
a. en förtjusande li- fingrarna vällde en ström av sköna har- ten sång med pianoackompanjemang.
monier genom kyrkans valv ut över en Dessa manuskript finnas ' dess bättre för- andäktigt lyssnande menighet.
Och dei-r varade.
kom ej blott fran händerna, den steg ur Fijrsta gangen hon, som litet barn, fick ett av godhet överflödande varmt hjärta, höra en stor orkester kände hon sig lyft buren på det rika ingeniets mäktiga från jorden - " jag flög kring takkro- nan "!
vingar.
Många äro de tacksamhetens innerli- SA att hennes väg låg klar och given ga ord som skrivits och sagts vid Elfrida - oin icke gamla fördomar hade hopat Andrées bår, och dessförinnan om och sig.
Jämsides med musiken skulle andra om igen, långt innan hon slutade sitt ar- krafter göra sig gällande inom henne.
betsfyllda liv, hemburos henne beund- Redan då hon lärde Iasa och kom till rans och tillgivenhetens garder i biogra- grammatiken visade det sig vara omöl- fier, tidningsartiklar och enskilda utta- ligt far henne till att Iasa som det stod i landen.
Allt för mycket plats skulle kr % boken: - - maskulinum, femininum, neu- vas för att i dessa korta rader samma- trum etc.
Nej, varför maskulinum först?
fatta dem alla, men några konturer av Femininum, maskulinum ska det vara.
hennes öden och verk må dock givas.
Barnet hade tydligen, kanske omedvetet, en 11 januari avled i Göteborg dom- D kyrkoorganisten fröken Elfrida And -- ', i '
haft känning av svarigheterna för kvin- nan som sadan att göra sig gällande, och kvinnoemancipationen blev ett al ' hennes starkaste intressen.
Fredrika sändes till Leipzig att stu- dera fiol, komposition och sang.
Hon blev sedermera som fru Stenhammar un- der manga å r Kungl.
Operans förnämsta sopran.
Och Elfrida arbetade sig oför- trutet fram mot sitt mål, hur fjärrail och oatkomligt det än tycktes hägra.
Sextonårig tog hon, efter studier för mu- sikdirektör Söhrling i Visby, en hedran- de organistexamen som privatist vid Musikaliska Akademien.
Där mottogos nämligen ej kvinnliga organistelever.
DB lagen icke tillät kvinnor att söka och in- neha organistbefattning, tog hon telegra- fistexamen och erhöll, tack vare egna och faderns ansträngningar, den första kvinnliga telegrafassistentplatsen.
På:; h vis blev hon även här banbryterska för kvinnorna.
Under tiden arbetades intensivt pa att får ett riksdagsbeslut till förman för kvinnliga organister, och slutligen lyc- kades det.
Elfrida Andrée erövrade, trots ihärdigt motstand fran manliga konkurrenter, en anställning i Finska kyrkan i Stockholm och samtidigt i Franska reformerta kyr- kan därstädes.
Hon undervisade även i sång vid Sta- tens Normalskola för flickor 1866-67.
Fran den tiden daterar sig min stora be- undran för " Mamsell Andrée ", som var så snäll och rolig att sjunga för.
1867 sökte och fick hon, efter avlagt prov, genom enhälligt val av domkyrko- rådet, plats som organist vid Göteborgs domkyrka, en plats som hon med myc- ken heder skött till och n e d sitt sjirttio- nionde Ar.
Hennes intresse och verksamhet koil!
saledes att till största delen ligga inox Göteborg, och vilka oberäkneliga förde- lar i musikaliskt hänseende detta kom att tillföra det i tillväxt stadda samhiiilet kan endast den fatta som fiiljt utveck- lingens g h g.
Bredvid alla stridigheter som oupphöi- ligt uppstodo och m9ste bekämpas, och under skctandet av en krävandc tjänst, fann dock Elfrida Andrée tid att ägna sig i t det som verkligen var hennes största lust och egentliga uppgift: ltornposl- tionen.
Hon besatt en sällsynt rik musikaiisk ingivelse ock behärskade suveränt ma- terialet, som inom denna konstgren är oerhört skiftande.
Man häpnar vid att se förteckningen på hur mycket cienna lilla intensiva kvinna skapat - och hur litet därav som fatt komma till sin raii.
Symfonier, körverk, kantater, stråkhal -- tetter, violin- och pianokompositioncr, en opera, sanger för en röst och piano, t v i stora niässor (de första luthersk,^ svenska) m. m., m. m., undra pä om en så flödande musikström, då den dämdes upp, m h g a gånger bragte koncipicnfea till förtvivlan!
Utomlands, ja, där Lkk hon erkännande och ampla lovord, mcn hemma, nej.
Jo - då hon tävlade a II Q - n y m t!
H Stockholm erhöll hon gris oc5 i Bryssel vid ett tillfälle a l l a t r c he- dersprisen i Men da namnlistorna 6pp- nats och man fann att det var cn kviïl- na hördes hennes alster mycket sailan; av.
H Söderman och Nerman hade hcn dock.?
sin ungdom goda vänner gynnare.
HERTHA Ett brev fran Elfrida Andrée till re- &amp; &amp; toren av Göteboras - Handels- och Sjöfartstidning S.
A, Hedlund citeras som bast belysande saval personerna som förhallandena: Gbg 26 / 4 79.
Goda Doktor Hedlund!
Vid ' några tillfallen har Ni erbjudit mig ett kraftigt bistånd i min konstnarsstraf- van.
jag minnes hur jag helt tvärt en gång svarade att jag hellre önskade r a t t v i s a an pressen p3 min sida.
Den tiden hade jag ej nog tilltroende för mig sjelf för att kunna inse att jag ej behöf- de såra den förra för att ega den sena- re på min sida.
: Nu har jag fatt en portion sjelfförtro- ende, som Ni marker, ty jag tror att rried anvandade af sträng sjelfkritik jag nu förtjenar hjelp och bistånd.
Efter o t r o- I i g a motigheter och kantigheter, hvilka nara nog hållit på att förstöra hela miri spänstighet, går nu äntligen och slutli- gen " Snöfrid " af stapeln i qvall för stor kör och dito orchester.
Ett onödigt öds- lande med min kraft vore att lita detta, utan nytta för min blifvande verksamhet, gå spårlöst förbi.
N u eller a l d r i g ma- ste jag börja inge den svenska allman- heten förtroende, hvarigenom min ar- betshåg kan hållas frisk och varm, samt hvarigenom Hrr förläggare kunna få mod till att höra efter mig.
Jag kanner p i mig som om jag stode vid en ny afdel- ning af mitt lif.
Det ä r mina barndoms- drömmar som nu först skulle börja för- verkligas.
Jag har dessa veckor lefvat i ett slags öfverspand hänförelse, som gjort det möjligt för mig att öfvervinna alla fiendtligheter och småaktigheter soni hopat sig.
En kör av volontärer har skyndat till mitt bistånd och den hop- samlade orchestern a r intresserad och tjenstvillig trots att den blifvit lockad att lemna mig i sticket.
Den ofta tanklösa allmänheten borde åter unnas en på- 27 minnelse att " många vägar öppna sig till griften ", afven för qvinliga menniskor.
Intet annat hinder an o f ö r m å g a bör finnas för den verksamhet som deras lust och håg manar dem att föUa.
Men så a r det ej ännu.
Den ena ka- pellrnastaren efter den andra retar sig förderfvad härstädes och lägger knappt tänkbara elaka hinder i min vag, bara derför att jag eger en okuvlig lust att sysselsatta mig med orchester.
Vill Ni med mig arbeta på att rifva denna för- domsmur, sa bör den inom ett par Ar ha ramlat, åtminstone i Norden.
Och kan man sedan ega tillfredsställelsen att and- ra qvinliga menniskor, hvilka fått sam- ma naturliga kallelse som jag, kunna oförhindrat gA framåt, utan att motas, såras och plågas.
Och nu har jag lättat mitt på samma gång betryckta och frimodiga sinne för den som jag vet a r varmhjertad.
Förlat att jag ej på vardadt satt valt ut af min tanke och känsla det som vore Iampli- gast att skrifva och det som vore lampli- gast att behålla för mig sjelf.
Det gAr ej för sig i dag.
Sjalslifvet vill brusa ut som en ström.
Jag fruktar intet - " Thy tror Guds löfte som ar visst, Han sina barn vill höra, Och dem ur nöd, betryck och brist, Med väldig arm utföra. "
Och nu farväl, kara Doktor Hedlund.
Med helsning och tillgifvenhet Elfrida Andrée.
Intet malar bättre än hennes egna ord vilka svårigheter hon hade att bekämpa.
Men hennes mod var okuvligt och kon- serter~, dirigerad av kompositrisen själv, blev en stor succ6s.
" Snöfrids " förfat- tare viktor Rydberg, var både rörd och tacksam.
I följande brev till S.
A.
H., som nu har blivit " farbror ", beskriver hon ett intressant besök hos Jenny Lind-GoId- schmidt:,, Naturligt alkaliskt R A N I L O S A - V A T T E N I i!
.
Förnämlig Bords- och Hälsodryck, - Verksamt mot Gikt, Reuma- tism och Njurlidande.
- Ho~leverantör till: H.
Maj:t Konungen o. H.
K.
H .. Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
London 2 / 8.
82.
" Jaha ", svarade jag med tararna i hals- gropen, " det ar ocksii sjal af min sjiii däri! "
I gar var jag hos fru Goldschinidt, soni Snart letade fru G. fram ur mitt paicet var i London på genomresa ett par dar.
ett häfte siinger.
Hon bad ' mig acl&lt;osii- Jag hade fatt bud att möta henne och pangera, ty hon ville sjunga.
" En vac- herr G.
" tio minuter före tolf vid Albert ker höstdag " biirjade hon med, dcaei- Hall ", för att därstädes fä spela p i or -- ter tog hon " Vi ses igen ".
Dercftcr geln, som a r den största i London - skulle jag spela " Tondikter " för Plan:, och jag antar i Europa.
A det storartade hvaraf en skulle spelas om dcrfiir ait dc:i instrumentet fantiserade jag en timme.
var " charrning ".
Dereitcr tog jag af- - Derefter skulle jag följa med hem till lun- sked och fick jag omfamning och kyss- chen.
Att jag bemöttes med den utsök- ning.
taste artighet - allt för m. g.
Farbrors skull - behöfver jag ej saga!
) fter Venligaste helsning fran lunchen sutto fru G. och jag i en soffa, och utvecklade hon d i med nnyckeii skicklighet Atskilliga förlegade ' Asigter.
Ett viktigt irtal i Elfrida Andrkes Iiv SA t. ex. sade hon, att en qvinnas hjerna var dct dä hon ätog sig nioderskapct för omöjligen kunde passa till att försti en orchester, samt att det borde sättas en sin systers barn.
Fru Stenhaminar dog gräns för, hvad en qvinna far göra och nämligen 1880 och en iing dotter lani- icke göra!
nades i mosterns viird.
Denna garning Mitt blod började koka och förr an jag sjelf visste det, rusade jag upp och bör- gav rik lön, ehuru d e t var vad Elfrich jade halla tal om den rättighet hvar~e Andrke allraminst tänkte p2.
1 syster- menniska har att fa arbeta med det hvar- dottern fann och ägde hon till sin död för hon hat: håg och lust och kärlek.
Jag den basta, ömmaste van, en oviirddig slutade med att jag för min del nar soni hjälpare sival i musikaliska som i gra !c- helst ville visa att min hjerna räckte tili Nar fctkkonsertcrna p i att behandla orchestern!
Jenny Lind has tiska ting.
mycket godt hufvud, fast hon tyvärr har 1890-talet började i Giiteborg iiiidcr Z! ..
några föraldrade ideer, hvarföre horn, frida Andrkcs kbnstnärliga ledning, istället för att bli ond öfver min djerfhet, Elsa Stcnhammar högra handen till d &amp; tycktes bli alltmera intresserad och vaii- planerande, entusiastiska huvudet, Des - lig.
Snart tog hon mitt notpaket, som jag medtagit i akt och mening att visa sa konserter ha sedan i oavbruten iöljd, Hr Goldschmidt, fattade mig i handen trots kriget, pagiitt tills nu, d i snart den och sa tågade vi in i Hr Goldschmidt?
800:dc skall g ä av stapeln.
Sjalv kop- arbetsrum.
samlade Elfrida AndrCe de pa olika hd3 i Och s3 började jag spela min symfoni, staden spridda musikerna och biidadc hvari ännu ingen musiker tittat.
" Är dci pk sh sätt en orkester.
Med hjiiip air möjligt att det ä r rigtigt för alla instru- enskilda krafter givos sedan sturndomi meriterna? "
hörde jag fru G. hviska till stora saker vid dessa s2 omtyckta och sin man.
" Yes, indeed, indeed ", svarade Hr.
G. med märkbar förvåning i röster [, billiga f01 kkonserter.
medan .han djupare satte näsan i mitt " Moster " - en titel som det var en k- partitur.
När jag varm och blossandc der att fä använda - höll ä n n ~ dc ~ sish slutat första satsen, sade fru G.: " Det ar minsann schvung och varme i det här! "
aren sin hand övcr dessa ovarllciligii M.
K.
Farbror.
- - u, - Fredsgatan 4.
S t o c k h o Z m.
_i__- --- ringar a a
företeelser inom stadens musikliv och in- tet gladde henne så som bevis pä hur livligt besökta just av folket de vom - eller äro.
Med aren fylkades vänner kring Elfri- da Andrée, hela familjer räknades med: Hedlundar, Mellgrenar, Hasselbladar, L~indénar m.
fl., alla, både gamla och unga, tävlade om att få tjäna och hjälpa den kära Moster.
Inte att hon begärde hjälp, tvärtom, hon redde sig halst utan, och avböjde ibland, som hon själv skri- ver, " helt tvärt ", ofta med en humo- ristisk vändning.
Denna hennes lyckliga förmåga ait skämta tog sig en gång.,ett lustigt ut- tryck.
Elfrida.
Andree var djupt religiös utan att lata sig bindas i nagon siirskild form.
Hon tyckte inte om Paulus, han var henne för sträv och särskilt han; kategoriska, mycket brukade och miss- brukade sats: k v i n n a n t i g e i f ö r - s a m l i n g e n, passade henne naturligt- vis alls ej.
En gång - i Dresden eller Köpenhamn - " nar jag riktigt I a d e ii t på orgeln ", berättade hon, " för det kun- de jag nar anden: kom över mig, sade jag jublande inom mig: D e t du, Paulus lille! "
Trots allt mötte dock stundom oöver- stigliga hinder för verkliggörandet av något önskemal, och da flammade eld- själen upp med häftiga ord, förtvivlan och hopplöshet - till den oförbränne- liga optimism som fanns p3 djupet av hennes hag återtog herraväldet.
Då någon ny ingivelse började röra sig inom henne och ville få uttryck, blev hon tankspridd och tyst.
Som alla ska- pande konstnärer ville hon vara i fred, fördjupa sig, drömma och lyssna till ton-; flödet som strömmade på.
Nar ' konci- pieringen och utarbetningen var gjord satt hon som en stormvind vid skrivbor- det, notbladen flögo under hennes hand och hela orkesterpartitur nedskrevos full- färdiga med alla stämmor på en gan &amp; Sedan blev det Elsas tur att tyda det icke alltid välskrivna manuskriptet.
Tiden gick och med den förlöpte El- frida Andrées tillvaro lugn och arbets- fylld.
Medlemskap i Musikaliska Aka- demien och medaljen Litteris et Artibus voro yttre bevis på den aktning hennes strävan och förtjänster tillvunnit sig.
Med.
långa mellanrum syntes hennes namn på musikprogrammen, ibland di- rigerade hon aven sina verk själv.
Hen- nes unge släkting Vilhelm Stenhammar hyste stor tillgivenhet för Moster och satte henne också som kompositör myc- ket högt.
Han var en tid Orkesterföre- ningens dirigent i Göteborg, da saval symfonier som körer och sanger av El- frida Andrée uppfördes.
Hos henne övergick den sjudande in- dignationen över denna världens orätt- visor, ettdera de drabbade henne ellcr andra, smaningom till ett stilla överse- ende med de mänskliga svagheterna.
Mot slutet av sitt långa liv ville hon helst slippa höra talas om sadant som var orit eller tarvligt eller dumt, och gjorde man ett besök hos den gamla trofasia vännen försag man sig på förhand med en liteil laddning riktigt glada och goda nyheter.
Vad hon lyste upp därvid.
Den bräckliga kroppen fick spänstighet och blicken stralade.
Sin hörsel fick hon behalla oskadad ända till slutet och radion för- drev mången stund för henne.
Även kroppskrafterna vor0 för hennes höga Fönster putsas bast med H Ä X A N
alder förvanande och hon ville inte hö- ra talas om att de fyra trappor hon hade att klattra skulle utgöra ett hinder mot promenader.
Även minnet var ovanligt gott, saval forntid som nutid stodo fullkomligt kla- ra, ofta kunde hon i olika fragor frain- lagga fakta, som andra glömt Sitt intresse, sin kraft slösade hon han- synslöst med om det gällde stödja och hjälpa.
D e n egna fördelen försumma- des däremot ofta.
Elfrida Andrée var icke blott en högt begävad konstnär, hon var aven en stor karaktär, adel, osjälvisk och varm, ett föredöme för oss alla som hade de2 stora förmanen att kanna henne nära.
Hennes insats i vart lands musikliv vas stort, men hennes insats som manniska var and2 större.
Bjurslatt den 3 / l 1929.
MARIA SCHOLANDER-IHEDEUIW.
et var på grund av en motion hos dertecknad av sju kvinnoföreningas, bl, stadsfullmäktige av numera kanslirA- a. Fredrika-Bremer-Förbtmdet, san!
t det G.
H. von Koch som Ar 1908 tre s. k. särskilda skrivelser dessutom av A !lman- polissystrar blevo anställda vid Stock- na Valmansförbundets för Stockhcin holms polis, e n vid kriminalavdelningea Kvinnoklubb och styrelserna för Förenin- och t v 3 vid distriktspolisen.
Nu ar de- gen Vaksamhet och Unga Kvinnors Viim.
ras antal ökat till sex, och den l april Sedermera ha sävai Stockholms peiis- 1926, saledes för nara tre ar sedan, mo- mästare som Stockholms stads bcrna- tionerade jag hos stadsfullmäktige on1 vårdsnämnd yttrat sig om dens- mima.
Da jag nu går att i korthet redogöra " att föranstalta utredning samt uppdra- ga at stadskollegiet att i anslutning till för polissystrarnas arbete och önskemi- densamma framlägga förslag o k att vid len för detta arbetes vidare utveckiiag, Stockholms polis inrätta en kvinnlig po- sa ber jag att fii förutskicka att dcssz Iisavdelning under ledning av en kvinii- önskemäi ingalunda f3 uppfattas sisos ?.
lig kommissarie och med skyldighet att uttryck för någon misstro till den: nx- aven utföra patrulltjänst, samt att för liga polisens arbetssätt ~ I l c ï ansvxs- vinnande av kompetens till anställning känsla inför sina uppgifter.
Och tfkz il- och befordrang vid den kvinnliga polis- tet utgöra de niigon kritik av polissysi- avdelningen kvinnor lämnas tillträde ti !l rarnas verksamhet siisom sidan.
3ci polisskolan ".
är tvärtom just därför att denna reda2 I motionen instämde alla davaran- i sin nuvarande form visat sig s2 varde- de kvinnliga stadsfullmliktige utom full som man önskar att se dcn omsluta en.
Den förordades även i en skri- allt större områden.
velse till stadskollegiet, gemensamt un- Då de första polissystrarna anstälkies,
31 HERTEA var detta tvivelsutan att betrakta mera som ett experiment.
Motionären och Cc många, vilkas arbetsomriide stod i nä- gon beröring med polissystrarnas till- tankta verksamhet, hoppades emellertia att allt eftersom erfarenheten konstate- rade denna verksamhets behövlighet, den också skulle komma att utnyttjas till full effektivitet.
SA har dock icke skett.
Polissystrarnas uppdrag ä r nämligen in- skränkt till huvudsakligast vakttjänst och kan icke sagas ge det utbyte som från början varit avsett och som det bor- de giva.
Polissystrarna på kriminalavdelningen ha att taga hand om kvinnor och barr!, som anhiillits för ett eller annat brott, att utföra kroppsvisitation och hålla valit över de anhållna, tills dessa av manligg konstaplar hämtas till förhör.
Då förho -- ret vidtar, ar polissysterns befogenhet slut.
På distriktsavdelningen tjänstgör all- tid turvis en polissyster för den s.
I;.
inre och en för den yttre vakten, varför-.
utom en syster har vakt hela natten.
Var och en av de fyra systrarna, som tillhör denna avdelning, vakar sa- ledes var fjärde natt.
Klientelen be- star av husvilla kvinnor, druckna eller sinnessjuka kvinnor, gatans kvinnor, av vilsegångna barn, de allra flesta sådana som av patrullerande konstaplar förts in på avdelningen.
Polissystern har att an- teckna deras namn, födelseår och adress.
Tilloppet a r naturligtvis ojämnt, vanli- gen störst på natten.
Under år 1928 in- fördes på stationen 1,148 kvinnor, av vilka 350 fyllerister, 321 lösdriverskor, J. F. H&amp;, I H, M^Drottni !gens 204 anklagade för brott, 109 husvilla O. S. v. De vilsegångna barn, som kommit in på stationen, iiligger det polissystern att leda hem, de husvillla kvinnorna skaffas in på asyl.
Prostituerade och de druck- na, som sovit ruset av sig, släppas van- ligen utan vidare sedan de förhörts.
Den enda hjälp polissystern egentligen kan giva dem ä r att - om de g å in därpA -- föra dem till något upptagningshem eller ge dem adress på nAgon annan tillflykt.
Men polissystern har varken befogenhet eller iiliggande att reda ut anledningen till eller pA något mera verksamt s ä t t söka råda bot ' på dessa kvinnors olyck- liga tillvaro.
Vad den s. k. yttre vakten beträffar har polissystern att på kallelse utföra diverse uppdrag ute i staden - såsom att avföra sinnessjuka till anstalt, att följa med någon kvinna som Atersändes till hemorten o. s. v. Systrarna på kri- minalavdelningen kunna dessutom för nagon kortare tid f A sig illagd patrull- tjänst i niigon park eller ett visst distrikt av staden.
Särskilt har detta varit fal- let, då man pa omärkligt satt velat spä- ra upp niigon för sedlighetsförbrytelser mot barn misstänkt individ.
Av det sag- da framgår med all tydlighet att en ut- vidgning av polissystrarnas arbetsfäii ar i hög grad önskvärd.
I sitt ovannämnda utlåtande angåen- de motionen yttrar polismästaren bl.
a.: " Polisssystrarna äro naturligtvis oum- bärliga och det kan icke finnas mer än en mening därom att institutionen bör vi- dare utvecklas i den mån göromalens Stockholm Sturegatan 8 Spetsar ab.
s~.P. '
tetssynpunkterna äro alltsa tillämpade s 5 tämligen pA måfä.
Husvisitationerna hos kvinnor ske ock- SA endast genom manliga konstaplar.
Det ä r verkligen niigonting mycket mot- bjudande i tanken att män skola Emellertid kan det tyvärr ej bortses röra ock söka i en kvinnas gömmor, ifrån att alltjämt Atskilliga punkter fin- gräva t. o. m. bland hennes smutskl2dcr.
nas, där det brister med den praktiska Nog föacfaller det som om ocksii sidana tillämpningen av denna tankegang.
Ty uppdrag skulle kunna lämnas till kvinn-.
på alltför många ömtaliga områden mö- liga poliser.
Ja, det ar kanske intc; Ht- tas de kvinnor, som äro föremal för po- för djarvt att göra det lilla pägekandet lisens verksamhet, alltjämt icke.
av att när det t. ex. i vara hem galler att k v i n n l i g a, utan av m a n l i g a be- söka reda p i nagonting, SA bruka vi fattningshavare.
Nar t. ex. en kvinnl kvinnor rent av ha större framgang an vara herrar män och fader och brijderf hämtas i sin bostad för att föras till ro:- Jag har redan nämnt iitt da de ltvii~i~or hör, sker detta alltid genom manliga kon- staplar.
Dessa måste ofta infinna sig ti- och barn, över vilka polissystrarna IM.
digt pA morgonen, innan kvinnan g8tt vakt, föras till förhör upphör polissys- till sitt arbete.
LAt ' oss nu anta att den terns befogenhet och den manliga poli- kvinna det gäller misstänkes för att h a sens tar vid.
Har föreligger enligt min stulit från en man, som från gatan tagit och mgngas meni ' ng ett verkligt rnisslör- henne med till sin bostad.
När poliser- hiillande.
I en till Stockholms polism2s- na - som alltid vid sådana uppdrag äro tare ingiven P.
IM.
hävdar tredje polisin- tvA - komma för att hämta henne, lig- tendenten den isikten att kvinnor inte ger hon ännu i sin säng.
Konstaplarna kunna och därför inte böra leda nag; a måste se till att hon inte far tillfälle att förhör alls.
Han säger sig visscr !lwn smuss ' la undan någonting.
Hon masic.
" till fullo uppskatta polissystrarnas x- därför stiga upp och göra sin toalett I bete, men anser att deras uppgift fort- deras närvaro.
Någon säger kanske att farande som hittills bör ligga däri att de en kvinna av det slaget troligen inte är finnas till hands p i stationen till hjä!
;: särdeles besvärad av att klä sig i ett i olika avseenden at chef, spanings!
: .d2- par om än aldrig sa främmande mäns re och förhörsledare, exempelvis för act närvaro.
Det ä r möjligt, men inte blir i fall av behov närvara som vittne vid hon bättre av att se sig dömd s h o m förhör eller för att c I t e r u p p d r; i g ovärdig varje hänsyn för sitt kön!
Me:i a v f ö r h ö r s l e d a r e f r a m s t a!
- om hon, misstänkt för stöld, förts in till l a d e f r ä g o r, s o m h a n ps:i-.
kriminalpolisen direkt fran gatan och v a r n ö d v ä n d i g a c l l e r I i i i n p - där underkastats kroppsvisitation, d5 ha- 1 i g a ".
::: de det inte kommit ifråga annat än ait Med polissysterinstitutioncns tilliromt denna skulle ha verkställts av en polis- syster.
Grannlagenhets- och humani- spikr av förf.
ökning kräver 6kade arbetskrafter ".
Och han tillägger: " Den enklaste humanitet och grannlagenhet fordra att vissa gö- romål anförtros endast å t kvinnliga be- fattningshavare ".
l
33 HERTHA ' införlivades för kvinnors och barns rak- ning ett valfärdsrnoment i polisens verk- samhet.
Och det ar hänsynen till hur och var detta moment skall bast och ef- fektivast kunna tillämpas, som bör va- ra bestämmande för den kvinnliga poli- sens arbetsområden.
Det bör därför st3 som ett oavvisligt krav att förhör röran- de sedlighetsbrott mot barn och kvinnor, angående fosterfördrivning, förhör med barn som begatt brottsliga handlingar, med unga prostituerade, skola ledas av kvinnor.
Polisens kvinnliga befattnings- havare skulle har finna uppgifter, för vilka de just på grund av sitt kön ägt1 förutsättningar vilka mannen saknar därför att ' han ar man.
Den manliga konstapeln må taga än så varsamt p5 det hela, så a r och förblir det orätt mot en liten flicka eller en ung kvinna att fordra av henne att hon för en framman- de man skall berätta sådant varom hon Itanske ej ens vill tala med sina narrna- ste.
Hennes blygsamhet ar dock det bästa " apen hon har och &amp; n kan av alla de frågor, alla de detaljer, som ett sä- dant förhör innebar, bli så upprörd och förskräckt att själva förhöret länder henne till större skada an den händelse som föranlett detsamma.
Man kan liir övrigt undra om den ytterligt ingäende detaljering som protokollen fran förhör av detta slag utvisa a r sa alldels ofrCin- komlig.
Och det kan måhända ifragasat- tas om icke dessa förhör aven för den manliga förhörsledaren äro så pass pin- samma att det för honom skulle innebä- ra en lättnad att få överlämna dem till en kvinnlig kamrat.
Att, såsom tredje polisintendenten tycks förutsätta, en bil- dad, erfaren och för sin uppgift särskilt skolad kvinna inte skulle kunna bibrin- gas förmågan att formuIera de fragor, som böra framställas vid ett förhör, Ar ett antagande, som onekligen förefaller en smula underligt.
Ett annat område, dar kvinnlig polis skulle kunna göra en betydelsefull in- sats, särskilt av förebyggande art, iir patrulltjänst.
En mycket stor kontin- gent av de h i n n o r, som hamna hos po- lisen, höra under lösdrivarelagen.
Emel- lertid skedde en partiell utbrytning frän denna, lags domvärjo, då den nuvarande bari~avårdslagen tien 1 jan.
1926 trädde i kraft och på barnaviirdsnamnden över- flyttade ansvaret för förut under lösdri- varelagen hörande ungdomar mellan 15 - 18 år.
Till Stockholms stads barna- vårdsnämnd anmäldes under förra äret 72 flickor i dessa aldrar, de flesta vene- riskt smittade och med en i sexuellt av- seende mer eller mindre omfattande er- farenhet bakom sig.
Bland dessa befun- no sig ocksa iitminstone ett par 15-arin-.
gar i grossess.
Många av dessa ha in- tagits pA skyddshem men ha troligen trots sin ungdom nått ett nästan hopp- löst fördärv.
Undersöker man dessa flickors för- håll ' zinden visar det sig oftast .att det ar dansbanorna och andra nöjesloka- ler som varit början till deras förfall.
Det a r emellertid givet att ju tidigare man kan nå dem, dess större ar utsikten att föra dem till ratta.
Polissystrarna ha ju redan nu emellertid något uppdrag att patr-illera i parkerna.
Om denna patrull- tjänst utvidgades till att omfatta aven gator, dansbanor och andra nöjeslokaler skulle den kvinnliga polisen genom de iakttagelser hon dar kunde göra f i l an- ledning att komma till tals med de unga.
I sitt ovannämnda utlåtande framhälles '.
just detta av Stockholms stads barna- vardsnämnd.
" Det kan ", yttrar namn- den bl.
a., " icke ligga något för polis- verksamheten, som inrymmer ett bestämt socialt moment, främmande däri, att en kvinnlig polistjänsteman t. ex. genom vänligt tilltal, varning eller hemledsagap- de av en ung kvinna, som skäligen misa- tänkes föra ett sedeslöst levnadssätt, SO- ker förmå henne att ratta sig, eller, om det anses lämpligare, fäster vederböraii- de kommunala organs eller någon pri- vat hjälpinstitutions uppmärksamhet vid fallet.
Vad särskilt anmälan till barna- vardsnämnden beträffar f~religger hai- utinnan en bestämd skyldighet för polis- tjänstemannen liksom för övriga befatt- ningshavare i statens eller kommunens tjänst, då de i sin verksamhet erhållit kännedom om förhållanden, som böra föranleda nämndens ingripande ".
Barnavardsnamndens kretsombud gil- ra f. ö. allt emellanat den erfarenheten att unga flickor, som komma till Stock- holm, ta in p5 hotell av den mest tvivel- aktiga natur.
Och så förslagna äro des- sa 15-16-Aringar, aven om de kommii från rena landsbygden, att de ofta skri- va in sig under falskt namn.
Utanför sä- dana hotell samt vid Centralstationen skulle kvinnlig polis ha ännu en uppgift att fylla, liksom ocksa genom att vid raz- zior i kända dåliga tillhall vara den man- liga polisen följaktig.
självfallet skui- le vid patrulleringar av denna art obser- vationerna omfatta ocksä de kvinnliga lösdrivarna, liksom aven bettlande barri, olovlig gatuförsal jning eller annan van- art bland barn.
Det har i detta sammanhang mycket talats både för och emot den kvinnliga BestalBnIngar polisens uniformering.
För min del tror jag snarast att för tjänstgöring av det slag här är fråga om civila kläder am att föredraga.
Det galler ju huvudsak- ligast att utan ostentation försöka när- ma sig nagon av de iakttagna.
AM detta bleve tvivelsutan väsentligt Börfe- lat om polissystern bure uniform.
Aven i fall dar ett anhallande måste ske, skilj-.
le detta göras vida mera omärkligt ge.
nom en kvinnlig polis i civila kläder a n genom en patrullerande manlig konsia- pel i uciform.
Naturligtvis kan dock vid Atskilliga tillfallen en uniform tänkas io- ge en välbehövlig respekt eller utgöra ett för den kvinnliga polisen själv lika nöd- vändigt skydd.
Det rätta vore kanske därför att kvinnlig polis saval som &amp;: r manliga antingen bure uniform eller e j - allt efter vad omständigheterna fordra.
Polismästaren och tredje polisinten- denten möta friigan om den kvindiga polisens patrulltjänst med mycket stos skepsis.
Man tycks t. o. m. anse, att densafiiina vid rekryteringen av kvinnli- ga polistjanster skulle nödvändiggöra ec särskild grad av kroppsstyrka kos dc sd- kande.
Detta skuile i sin ordning försva- ra möjligheterna att få sökande, som VO- re lämpliga i andra avseenden.
Tredje polisintendenten förutsätter t. o. m. att man till skydd för varje kvinnlig polis- patrull skulle nödgas detachera en m m - lig patrull.
Ja, det far ju medges, att E SA fall bleve det ett fasligt patrullerande.
Faktum ar emellertid att i ingen av dc utländska stader, dar man har erfareei- het fran kvinnliga polisers patrulltjänst, ha de haft nägra som helst svirighexer att klara sig varken gent emot a1lmaf.i- heten eller de anhallncr.
o c h reparatlonter utföras förstklassigt på bestamd tid.
S, G. Beekm.
a n, * S k o m a &amp; A k e a i a f f a r e - m.-.
l CTfiPVUAI .F I 0 r r.
r ~
35 HERTHA Det ä r emellertid givet att i och med övertagande av polismassiga uppgifter den kvinnliga polisen måste givas en motsvarande utbildning.
Kompetensvill- kor för polissysters anställning a r hög- re flickläroverk med normalskolkompe- tens och någon högre social kurs eller att vara utexaminerad sjuksköterska med tva-arig utbildning.
I lönehanseen- de star en polissyster en grad lägre an konstapel.
Det förefaller dock som hu: förträfflig sjuksköterskeutbildningen än a r i sig själv, den kan ej anses tillrack- ligt mangsidig för de mera utatriktade och omfattande verksamhetsomriiden det har a r fraga om.
Utöver normal.- skolekompetensen bör därför fordras dels mycket grundliga sociala studier och praktisk erfarenhet i socialt arbete, dels ovillkorligen såsom påbyggnad pi4 det hela polisskola eller åtminstone vis- sa, för den kvinnliga polisens speciella arbetsuppgifter lämpade kurser inom densamma.
Givetvis bör till utbildnin- gen höra en kortare sjukv8rdskurs.
Hela den verksamhet inom polisen vil- ken rör kvinnor och barn bör samman- föras p2 en särskild avdelning, skött av kvinnliga poliser med samma tjänste- och lönegrad som manliga konstaplar och under ledning av en kvinnlig över- ordnad.
Redan för omkring tio iir se- dan framställde polissystrarna själva i en skrivelse till .polismastaren en del önskemal och förslag i denna riktning, däribland &amp; en en begäran om den kvinnliga avdelningens ställande undcr kvinnlig överordnad.
Dessa polissyst- rarnas önskemål ha sedan ' dess icke un- dergatt nAgon förändring.
De ganska märkliga uppgifter i detta avseende, som p3 sista tiden förekommit i dags- Liptons Te pressen, ma ' därför st2 för deras rak- ning som fört in dem.
Kravet pa en kvinnlig förman innebar ingen strävan att pii någol sätt isolera den kvinnliga polisens arbete fran den manligas.
fr värt om ä r det och milste alltid förbli av den allra största vikt art bibehalla och alltjämt utveckla samhö- .righeten mellan polispersonalens olika verksamhetsfält.
Och det goda samar- bete som nu ä r rådande mellan polis- systrarna och deras manliga kamrater ar i detta hänseende en solid grund att bygga pil.
Sedan beror det.
hela pa att till det utvidgade arbetsomradet föras in g e r a t t a m ä n n i s k o r n a, kvin- nor som med klart förstand, med allvar och godhet, med humor och arbetsgläd- je kunna sätta liv och must i författ- ningar och instruktioner.
Emellertid - hur villig och duglig ar- betskraften än m a vara, sa behöva även de yttre förhallanden, under vilka gar- ningen skall göras, vara atminstone drägliga.
De lokaler, dar Stockholms stads polissystrar arbeta, motsvara emei- lerticl alls ej sitt andamfil.
I samband med den förut omnämnda motionen ir ?- lämnade jag därför till stadsfullmäktige ännu en motion med begäran om utred- ning angaende sådana nyinredningar och omaridringar av polissystrarnas arbets- lokaler, som äro av behovet pakallade, samt att stadsfullmäktige ville bevilja medel till de atgarder som av utrednin- gen föranledas.
PA kriminalavdelningen finnes intet annat rum för de kvinnliga anhallria an polissystrarnas enda arbetsrum, dar del till och med förekommer att av utrytn- messkat även manliga anhalha maste insläppas.
De kvinnliga anhallna miiste är och förblir det basta.
L I P T O N Ar varldens stOrsta och fbrnamsta Teflrma.
.
dii flyttas över till distriktsavdelningen, som ar belagen i vaningen inunder.
Olämpligheten av att på detta satt nöd- gas sammanföra för brottmal anhallna med andra, och svärigheten att i deil tringboddhet, som råder aven pa deiitia avdelning, hindra de anhallna att koni- municera med varandra, ligger i öpperi dag.
P2 kriminalavdelningen finnes vi- dare intet rum för kroppsvisitation, in- gen möjlighet för de anhållna att tvätts sig.
För att göra sin morgontoalett ma- ste dessa kvinnor genom langa korrido- rer föras ner till distriktsavdelningens vattenledning, som ar tillfinnaildes i po- lissystrarnas vaktrum.
På distriktsavdelningen finnes ctt sar- skilt rum, dar de anhglfna införas ' ocii som avskiljes från polissysterns mottag- ningsrum medelst en spjälgrind.
I den- na s. k. finka stä fyra enkclbritsar och tva dubbelbritsar av trä, dar de anhallria ligga med en filt över sig och utan eil.
; en huvudkudde.
I dessa lokaler förva- ras om varandra druckna och nyktra, gamla notoriska lösdrivcrskor och he !t unga flickor, ännu jämförelsevis ofördar- vade.
Om någon av dem blir illamaeti- de - vilket ofta händer - eller ar starkt upprörd och nervös - lika vanligt aven det - finns ej en avskild vr5 att lagg; .. dem i utan polissystern fär ta in dem i sitt vaktrum.
Dar är dock ingen ro.
Ty de druckna kvinnorna äro ofta oerhört bråkiga, svara och väsnas.
, Det kan ej sällan handa, att polissystern bland al !a dessa också maste ta emot en husvill mor med sina barn eller ensamma barn, s o g5tt vilse, eller en sinnessjuk.
Det ar Stockholms stad ovärdiga för- hällandeii, detta.
Och lika orimligt a r det att nattetid i denna trangscl, bland alla dessa oroliga, olikartade clenaeni, p &amp; grund av det otillräckliga antalet ?u- lissystrar den vakthavande systern allt!
:{mäsk arbeta ensam.
~ i s s e i l i ~ e har n pit- lismastaren till stadsfullmäktige gjort frarnstahing om en ökning av polissysf- rarnas antal med tre.
Men till nagon av- sevärd utveckling av deras allmännnri verksaxhet lär en siidan ökning icke förslä.
De bäda iilotionerna vila nu hos polis- nämnden och om deras öde ar dct e j lätt att sia.
klen om alla de kvinnor och jag tror icfi sa fh man, vilka liksom jag hoppas Atshilligt av det arbete socl skulle komma att utföras av en fiir sitt varv val utbildad kvinnlig poliskar - - om vi kunde genom tanlwtjverftjring suggerera polisnamnden, s i skulle nainn- den för det första genast ta frain Inc- tionernz och skaka dammet av dem.
Se- dan skulle nämnden företa en gr~~ndiig och föiutsaftningslös utredning och si: lagga: sam ett alldeles förträffligt tu! -- slag.
Och slutiigen s !iulIe polisn2mn- den och vi andra tillsammans siiggaw-a stadsfiillinalctigre, s h att det med glm.
; ginge igenom.
Det har ar skval polismästaren som tredje polisintendenten antytts att al !- manhetrns hällning gent emot polisci?
har i l a d e t ofta ar mindre lojal a n t. c::.
i England.
Genom det kvinnliga polis- arbetets utveckling i den rilctning som här skildrats, skulle i polisens verks, ?.rn-.
het kcmma in en mjukare nyans.
3 c: ar mikanda icke alltför förmätet att da; - ~ av hoppas pä en battre förstäelse fös pr:- lisens andarniil och uppgifter.
E er.
kommande artikci skall den k v i ~ n - liga polisens stä1lniil.g i utlandet be-.
GERTIRUD TÖRNELL.
handlas.
En specialaffär har alltid större möjli heter att tillfredställa sina kunder, ty da: finnes största urval och billigaste priser.
Varje jam bör därför köpa sina underkliider, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan 11, Stockholm.
.-
HERTHA Notisspalten.
Sociala experter om kvinnlig polis. '
' F.-B.-F:s Stockholmskrets hade den 31 jan.
ett offentligt diskussionsmöte i K. F. U.
K.:s hörsal i frågan K v i n n l i g p o l i s med fru Gertrud ' Iiörnel1 som in- ledare.
Det var också med anseende till att man vantar att fru T.örnells sedan narniare tre år tillbaka väckta motion i Stockholms stadsfullmäktige nu skall dar slutgiltigt behandlas som mötet kommit till stånd.
Det intressanta och oriente- rande föredraget återfinnes, något för- .kortat, på annat ställe i detta nummer a v Hertha.
1 diskussionen yttrade sig, biträdande inledarinnans synpunkter och med yt- terligare på erfarenheter grundade mo- tiveringar ' för det såväl riktiga s o n nödvändiga i att kvinnlig polis i vissii fall ersätter den manliga, fru Karin Holmgren och fröken Astrid Sundberg, bada anknytande sina uttalanden till fal!
rapporterade till de resp. två nämnder dar de äro verksamma, barnavards- och nykterhetsnämnderna.
Advokat Mathilda Stael von Holstein betonade denna fra- gas vikt såsom ett allmänt samhallsir.- tresse, dess framförande vore ingen kvin- nosaksagitation.
Ännu andra inlägg framfördes, så gott som alla i huvudsak understrykande önskvärdheten av fra- gans lösning i överensstämmelse med fru Törnells förslag.
Tidningskåsörerna, den nyaste mak- ten som tagit stat och samhälle om hand, ha naturligtvis kastat sig över ett - från deras synpunkt - så givande skamtamne som kvinnlig polis.
Nöjet var så mycket billigare som det företogs på kvinnornas bekostnad.
Man tycker sig kunna begära att ett allvarligt spörsmal skall kunna tagas upp på allvar även av motståndare - till och med av oansvariga kåsörsignaturer!
Nar Kvinnorörelsens dokument i internatio- nell bibliografi.
En central, som står till tjänst med in- ternationell bibliografi över alla frågor som röra kvinnors sociala, ekonomiska och politiska insatser och verksamhet, saval som över litteratur om kvinnorö- relsen, har till endast helt nyligen varit en blott och bar from önskan - om ni1 över huvud taget man ens kommit SA långt som till att önska något slikt!
Från och med sistlidna höst existerar emellertid en dylik central Då upprät- tade nämligen Internationella Kvinnoröst- rattsalliansen en I n t e r n ' a t i o n e l l b i b l i o g r a f i s k b y r å i Paris, 4ruct de Chevreuse (VI:e), öppen varje mån- dag och fredag från 2 till 6.
Och inte nog med att man dar således kan finna fram förefintlig litteratur i varje speciell sak, som faller inom de ovan angivna katGgorierna, byrån ar även redo att meddela upplysningar i fall som önskas.
Feminister, studerande, kvinnliga skrift- ställare, kvinnliga politiker kunna vanda.
sig till byrån och få de uppgifter de söka.
Men i utbyte begär ocksa byran att var och en, i den man det ar möjligt, hjäl- per byrån i dess arbete genom att san- da in tillgängliga dokumentariska upp- gifter av nytta för en i möjligaste mån.
fullständig bibliografi i de stycken det rör sig om.
Slöjdararinnef öreningens.
tidning.
~NCigra nummer av Svensk Slöjdtidning ligger på redaktionens bord.
Vi äro inte fackkunniga, men häftena med det klara vackra trycket, med de val utförda illu- strationerna ge aven en olärd lust att sa- ga ett erkannande ord om publikationen.
I synnerhet som redaktörens namn, frö- ken Elisabeth Thorman, är garanti f &amp; den i saken ej omdömesgille att inne- hållet i tidskriften motsvarar den vår- dade utstyrseln.
Slöjdlararinneföreningen - vi våga oss på värdesättningen - torde vara - Ni går till posten, Samma sparbanksbok gilller över hela landet.
37, går Ni &amp; ven till P~its~arbanken, landets sttirsta o. sikraste sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ranta 4 O / o
Bokkrönika.
n liten skärmytsling angaende necen - sioner av till julen utkommande böc- ker förekom för nagot mer an ett Ar se- dan i dagspressen.
Herrar recensente:!
uppmanades att yttra sig, och möjligen var det en viss nervositet inför den allt- mer svallande julboksfloden som influe- rade en del av uttalandcna.
Sakeriigcn kändes ansvaret att medhinna allt vad författare och förläggare, med ratt eller orätt, gjorde anspräk pA tungt nog, och s i kom fran ett håll den kategoriska for- klaringen att de böcker, som det var na- got med, blevo anmälda till jul.
Sa iiu visste man besked!
Obehöriga göre sig ej besvär och komme ej med ~ ä g r ~ pretentioner.
Ej heller borde ju allmän- heten reflektera pa någon orecenseradl bok.
Med vilket mer an iiagonsin livligt in- tresse matte inte dem det närmast rör- de - författarna - under denna decem- ber månad ha väntat p2 vad recensent-, spalten mande bringa!
Det premptoriska uttalandet har emel- Iertid en egentligare innebörd an vad denne kritiker med sin självtagna ukral- jareroll, At vilken man småler, gav ut- tryck.
Det rör vid ett faktum som ar mera ofrhkomligt an hans domslut.
De böcker, som inte bli köpta till jul, ha ANSLAGSTAVLAN.
E Fredrika-Bremer-Förbundskretsen Stockholm med omnejd sammanträder till Arsmöte tisdagen den 26 februari kl. 7,30 e. m.
A Arsta- klubben, Smålandsgatan 20.
Ordinarie årsmötesarenden.
Efter förhandlingarna inleder f r \ i E l i s i f T h 6 e l diskussion om Dc förvärvsarbetande kvinnornas hempro- blem.
Tesupé h kr.
1: 50.
St yrelsen.
att gratulera till att äga ett organ av.
denna kvalitet.
Alkoholfri kuPt1~r.
Namnet ar inte endast det nordiska kvinnoförbunds som har denna pro- grampunkt som sitt strävande, det st5r ocksa som titel på en liten broschyr som har Frida Steenhoff till författare.
1 sjal- va verket utgöres denna av det föredrag som fru Stéenhoff höll vid Nordisks kvinnoförbundets för alkoholfri kultur kongress i Stockholm förliden sommar.
Den ar en intelligent - och rolig - plaidoyer för den företrädda stand- punkten.
Elina IViigner: D e n o d ö d l i g a g a l - n i n g e n.
Noveller.
Albert Bonniers förlag.
Berit Spong: K u n g s b u k e t t e n.
Be- rättelser.
Albert Bonniers förlag.
Mark Rieek-Muller: M i k a e l F l u h u. II Vindökaplanen och hans hustru.
Bugo Gebers förlag.
Rora Asim Khan (Aurora Nilsson): F l y k t e n f r å n H a r e m.
Albert Bon- niers förlag.
Den omtanksamma husmo- dern viinder sig a I lt i d till Garanteras ett förstklassigt arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
- - - - - Lunda Tvättinrättning p
HERTHA.
ingen vidare utsikt att över huvud taget bli lasta.
Svensk allmänhet gör ju be- kantskap med den nyare litteraturen i form av julklappar.
Julklapparna köpas också till större delen efter de allt mera påträngande reklamanvisningarna, i detta fall lika med bokrecensionerna.
Så till vida ar det fullt riktigt att anmälan till jul varde- sätter boken i djupaste mening.
Det kan under sådana förhallanden sy- n a ~ ' ~ a n s k överflödigt a att nu, på det nya Aret, komma med en " bokkrönika ", vi !- ken givetvis handlar om det g å n g ~ a årets julböcker.
Kanske ar det inte hel- ler utan att en hel del personer ha smit- tats av meningen att böcker, som inte blivit anmälda till jul, nu en gång äro ur rakningen.
Varför kosta pa dem omnämnanden och trycksvärta?
Mångahanda orsaker kunna emeller- tid göra att en bok inte kan bli om- namnd, och en manadstidskrift med be- gränsat utrymme har alldeles direkta or- saker därvidlag.
Men detta alldels oav- sett, ku,nde Hertha niigot åtgöra till att allmänhetens bokintresse hölls vid liv utöver säsongen för julklappsinköperi, och detta kunde åstadkommas genoin försenade recensioner, det skulle avsikt- ligt bli.
en mängd sådana - utom de gil- tiga sk21 som i övrigt finnas för att korn- ma i efterhand!
Låt oss då borja med Elin Wagners D e n o d ö d l i g a g a r n i n g e n -- också därför att den inte gärna kan an- ses som en av de förkastade böckerna.
.
Denna gang är det en novellsamling Elin Wagner kommit med.
För visso ar novelldiktning ingen ringare uppgift 2ri romanskrivning.
Snarare tvärt om.
Jag menar att det ävenledes vill mera till ai.t 39 läsa en novell an en roman.
.Den förra begar starkare koncentration av läsaren - som den gör det av sin författare.
B &amp; de i det ena och det andra avseendet förblir novellsamlingen ett större vag- styc ' ke.
Elin Wagner har tidigare vågat sig pA det.
Och delvis givit oss saker som ha det verkligt goda arbetets märke.
Upp till novellformens.
basta konst kommer hon inte,.
det kan tvivelsutan sägas att romanen ar hennes lyckligaste ut- tryckssatt.
Trots att hennes styrka till icke .ringa del ligger i epigramatis13 tillspetsade reflexioner eller repliker - idealisk koncentration således.
Men aven om man menar att denn:^ författarinna i romanen natt högst, de ' människoöden i avsnitt, som hon fram- ställer i sina noveller, givas med samma ömhet och medlevande känsla som hos Elin Wagner alltid varit det starkt beta- gande momentet.
Och ar hennes ton dampad och stilla, även de kvickt trafi- säkra poängerna lagt sagda, tonen når fram.
En intensiv personlighets livs- uppfattning sjunger i den.
Berit Spongs K u n g s b u k e t t e n a t - en samling blomster av utsökt färg och doft.
De ha vuxit i, en örtagård som har ans &amp; med kunskapsrik kärlek.
Men utan drivhusvärme och annan konst- gjordhet.
Det a r också mest riktiga bondblominor, men med de starka och klara färgerna som Vår eke själv gi- vit dem oförfalskade kvar och samman- flätade av en ömt förfaren hand.
Helt passa de ocksa i den välformade skalen fran gångna dagar, i vilken de stiickits ned.
Maria Rieck-Muller har skickat ut ar,- dra delen av M i k a e i, F l u h r. Vindij- BASTA RENGORINGSMEDEL FOR KOK ' &amp; BADRUM
kaplanen och hans hustru ar underrubri- ken, och har far man följa Mikael i hatis nya brottning med livet som kapellpre- dikant pA den lilla ön ute i havsbandet.
a r samma för ' tvivlade strid som när han skulle vara själasörjare för böncier- na i Lobölebyn.
Ämbetets plikt över honom - och hans egen naturs obetving- liga lust bort fran den.
Nu ha havet och fisket samma ' hall på honom som jorden och gardsbruket i bondbyn.
Kan man saga att han vann eller förlorade nar det till sist blev helt slut för honom med prastgarningen?
Under alla förhållanden ar det en all- varligt genomarbetad mänskoskildring som Maria Rieck-Muller har givit i den- na bok, och tvivelsutan en på kornet ta- gen bild av skargardsbornas liv.
.Det ar en nas ' ian halsbrytande volt at: övergå fran Mikael Fluhr till Rora Asim Khans F l y k t e n f r i i n H a r e m - men nu a r den gjord.
PA bokens titel- blad sitter författarinnan i afgansk dräkt, med korslagda ben pa en matta, som en akta orientkvinna.
Det ar ocksa till ett afganskt harem, hennes egen makes, so111 hon för oss.
Och boken a r hårresanac äventyr i stor stil.
Hertha har omtalat: saval kung Amanullahs som drottning Souriyas oförskräckta försök.
att skaka på orientsederna i sitt rike vid hemkom- sten fran Europaresan.
Att detta inte bekom dem val, det ha senare handel- ser nogsamt utvisat.
Rora Asim Khans erfarenheter bli sannolika i denna histo- riska belysning, om de an annars kunnat sagas vara av fast otrolig art.
Aktuell a r emelleriid denna bok, och som verk- ligt upplevt äventyr har denna skildring Revslutioae- rapade i i p.
Nya förbundsmedlemmar G a v l e: fru Gerda Nöller.
G ö t e b o r g: fröken Alma Ahlblad, frö- ken Narta Ambrosius, fröken Tora Ander- berg, fröken Mastha Andersson, fru Elsa Björck, fru Carin Eratt, fru Gerda Claes- son, f r u Lisa Clemedtson, Jonsered, f- i. "
m ' en Edith Dahl, fru Adina Erlandson, fru A n m Forsblad, f r u Ebba Grauers, fru Sigrid Gyllencreutz-Ferrneus, fru Maria Garde, f r ?i Ida Hammar, Lerum, fru Ester Ha; .t.vjg, fil.
dr. Greta Hedin, fru Svea Hedner, cled.
dr. Agnes Menriques, fru Tullan EFerEcn, fröken Anna Hippel, fru Astri Hoogland, f röken Xva Hultin, fru Xathilde Hylander, fröken Annie Harström, f röken Eva Jader.- ström, fru Elin Karlgren, fröken 2a:i:t Kjellander, ' f iu Lova Kjellström, f il.
rn2.T.
Ingrid Larsson, fru Tora Lauritzen, frn CK- da Lidén, fru Ingeborg Lindström, fröken Signe Lindström, fru Anna Lundqvist, LS; Z Iréne Magnus, fru X. Malmquist, f r ö h i Mia Mellander, fru Sigrid Nordenfelt, j ' r.
Alfhild Olburs, fru Dagny Pineus, f m Sig- rid ' Rodhe, fröken Kerstin Rydholm, f ' 6ceii Ellen Sahlin, fröken Sigrid Sami; ie~sro; i, fröken Hildur Sandin, fru Ida wall in de^, fröken Nanny Asberg, fil.
mag. Xaj O h - der.
H a l m s t a d: fröken 3ia j Hansson.
H a l s i n g b o r g: fru Nillie and ers so^:, fröken Ida Esiksson, fru Gerda Hallsti %m fru Ellis Hansson, f r u Hedvig Helme ?tz.
fröken Hilda Johansson, fröken Ingeborg Mellström, f r u Hermine Norclberg, f:: ökel Emmy Norman, fru Ester Paralssoi:, ~ Y L L Helga Pettersson, fröken Anna-stina Ilet:+ ner, fsu Hilma Runnberg, fröken EritL Rönnnberg, f röken Xariianne Sandwal:, fri; - ken Gunnel Schillander, fröken Tyra Svens- son, fr- Emma Svensson, fröken Ebbr-2 av kvinnoliv i Afganistan sitt sarsk! !dz.
ELLEN KLEA4AN.
intresse.
det ren gör Allt Finare Möblek, Guld, Silver, Koppar, Messing, Zinkk, Ailluminium, Bleck samt Au tomobiler etc.
HERTHA Ström, fru Elsa Blomberg, fru Greta Bjer- ring, fru Lilly Hallström, fröken Mary Hen- ning, fru Ester Jerloo, fröken Marianne Lewenhaupt, fröken Sigrid Lewenhaup;, fröken Brita Leissner, fröken Elisabeth Råberg, fröken Ebba Schultz, fröken Greta Schultz, fröken Tyra Sonesson, fröken Karin Thott, fröken Elsa Klinte- gård, fröken Agda Thore, fru Alva waagn- sen, fröken Heidi Wallengren.
K a r l s k r o n a: fru Elisabeth Borlind, fru Sigrid Bäckström, fru Vesta Ekman, friherrinnan Dagmar Hermelin, fru Ragn- hild Johnsson, fru R. Mörck, fru Ella Swen- zén, grevinnan Carola Wachtmeister, Ron- neby.
K a r l s t a d: fru Anna Allsing, fru Olga Blomberg, f r u Ingrid Gedda, fru Hilma Ha- nes, fru ~ l s a Heintz, fröken Sonja Höije, fru Ester Widing.
K r i s t i a n s t a d: Friherrinnan Brits Barnekow, fru Anilla Holm, fru Maja HA- kansson, fru Ebba Nordenskjöld, fru Sars Söderholm.
L u n d: fröken Helena Ahlström, fröken Dagmar Bergendal, fröken Hedvig Borg, fru Milla Cederborg, fröken Ellen Eriks- son, fröken Thea Eriksson, fru Jenny Falc?, fru Signe Geijer, fröken Ellen Grönberg, fru Agneta Hörlin, fru Ester Larsson, fru Clara Ljungdahl, fröken Ida Magnusson, fru Iien Moberg, fröken Anna Ols- son, fröken Anna Persson, fröken Ber- tha persson, ' fröken Elysabeth von Schwe- rin, fröken Richissa von Schwerin, fröken Hedvig Skarstedt, fröken Anna Valborg Svensson, fröken Anna Seth, fru Hildegard Wieselgren.
M a l m ö: fru Hulda Axén, fru Anna- Lisa Culné, fru Viola Dahlström, fröken Signe Fredholm, fröken Clara Forsberg, fru Marta Gummesson, fru Ellida Hagström, fru Ebba Hain, fru Sigrid Hamrnarlund, fr. 41 Anna Håkansson, fru Wera Janze, fru Har- riet Möller, fru Elsa Nordström, fröken Hilda Neymark, fru Anna Olsson, fröken Astrid Olsson, fru Maja Persson, fru Emma Winström, fru Rigmor Akesson, fru Emmy Y sberg.
M j ö l b y: fru Olga Carlsson, fru Marta Gustafsson, fru Ella Idmark, fru Stina Lantz, f r u Hklene Rosén, fru Anna Sjögren, fru Ida Sterne.
N o r r k ö p i n g: fru Martha Ander, fru Ragger-Jörgensen, fru Nanny Bergqvist, Söderkoping, fru Sten Fredricson, fru Hild Hökerberg, fru Anna Lind, fru Elsa Lind, fru Mandis Lind, fru Ester Lindberg, f r a Gudi Månsson, fru Caroline Nyborg, fröken Margareta Tottie.
S t o c k h o l m: fröken Rosa FitinghofF, D jursholm, f röken Helene Danielsen, L 5 dingö, fröken Signe Rinman, fru Nann.z Lundh-Eriksson, fru Ingrid Rooth, f r u An- na Holgers, fru Ester Axelson-Wibom, frö- ken Elisabeth Bergenstråhle, fröken Anna Gralm, fru Gertrud Nyström, fröken Hildur Rosvall, fröken Astrid Sundberg, f r u Hilda Tholander, fröken Karin Wall.
T o m e l i l l a: fru Anna Andersson, As- periid, fröken Svea Blennow, fru Signe Jo- hansson, fru Signe Jönsson, fru Svea Kong- stad, fröken Alfhild Laurén, f r u Selnn Ugander, Onslunda, f r u Ella Wassberg.
V a r b e r g: fru Agnes Barre, fru Karin Berglind, fru Anna Collin, fröken Ingeborg Eliasson, fröken Gullan Johansson, I r 9 Gudrun Lindvall, fröken Zlin Lorén, ~ r u Beriiée Sidenvall, fröken Susanne Svens- son, fru Anna Hansson, fru Marianne Odel- bergJohnson, friherrinnan Carin Kling- spor, Tvååker.
V a x j ö: fröken Signe Nordström, friher- rinnan Emy Stålhammar.
Y s t a d: fru Mattis Tengberg.
UTROTAR RATTOR OCH Mo55 Hamngatan 16, STOCKHOLM.
Tel. 1.02 70
nfese Frankfurt JANUARI 1929.
Moderna krigametoder och civilbefolkningeaas skydd.
4-6 et var icke en vanlig fredskongress D som SIlt den stora hallen i Hand- werkerhaus mitt i det gamla Frankfurt, utan en studiekonferens för upplysning om aktuella realiteter, vilka, ehuru dc gälla mänsklighetens existens, icke äro piltagliga för allmänheten.
Internationella Kvinnoförbundet for fred och frihet stod visserligen som an- ordnare, men dess representanter äro i minoritet bland deltagarna fran när och fjärran ur de mest skiftande läger och yrken.
Ett tvärsnitt av samhället, sida vid sida universitetsfolk, militärer, läkare, industrimagnater och arbetare, politiker av alla färger, från konventionella stats- ämbetsmän till trotsiga kommunistyng- lingar.
Pressbordet är belägrat - sä- kert är, att här blir konferensen ej ihjäl- tigen.
Programmet prydes av en lång namn- lista, en internationell hederskommitte, som, ehuh den måst begränsas, innehai- ler nagra av nutidens mest kända kul- turnamn sasom Lord Cecil, Bertrand Russel, Albert Einstein, Romain Rolland, Harald Höffding, Selma Lagerlöf, Rosa Mayreder m. fl.
Ännu märkligare är det att där finna framstående vetenskaps- män, högre militärer och namn ur andra kategorier, som ej bruka synas tillsam- mans med utpräglade pacifister.
De inbjudna talarna äro experter var på sitt område, men med sakkunskap förena de en human inställning till pro- blemen, ett varmt intresse för mänsklig- hetens livsfrågor.
Upptakten gavs genom k a p t e r!
B r u n s k o g s generella karakteristik av det nya kriget, dess förvandling gc- nom motorisering, förflyttning till luften och inriktning med kombinerade gas-, spräng- och brandbombardering p5 CM- befolkningen eller dess existensmöjlig- heter.
Det finns icke längre nCLgra non - kombattanter, skyddadc av internatio- nell krigslag, kvinnor och barn, aldrin- gar och sjuka, drabbas lika val s o n frontsoldaterna.
Världsläget tvingar dar- för staterna att välja mellan tv2 alterna- tiv, ökade rustningar utan garanti för eil större säkerhet eller universell, men snar.
nedrustning.
Den 75-årige p r o f e s s o r E e w i n: en berömd toxikolog, inledde specialfo- redragen om giftgaskriget.
Undcr en människoålder har han ägnat sig at gift- forskning och i hans skola ha geger &amp; tioner av läkare utbildats för räddning av människoliv.
Han hade ofta inkallats som vittne i förgiftningsmal och kandc sig nu stå inför världssamvetets domstol.
Ej underligt att han vid underrättelsen om giftgasernas utnyttjande i kriget och tyska vetenskapsmans insats därf6r känt bestörtning och avsky.
Giftrr.5~- daren har ju i alla tider föraktats som feg, och giftgasvapnet har totalt berö- vat kriget dess gloria av hjaltedid.
Fan ' sade sig ha behandlat ett stort anta2 gasskadade soldater, däribland fosgcri- förgiftade, och tillbakavisade bestämt talet om giftgasernas humanitet.
5fi moralisk följd av denna lättsinniga gili- - övertrfffas icke av nagst annat medel vid rengöring och polering a v möbler.
HERTHA hantering är en ' förgiftningsepidemi, soin tydligt kunnat konstateras åtminstone i Tyskland.
Rent fackligt berorde d o c e n t e i i A x e l H ö j e r från Lund krigsgaser- nas förstörande inverkan på den mansk- liga organismen med åtföljande plågsam död eller fysisk och psykisk invaliditet.
Docenten Gertrud Woker från Bern, som sedan åratal ensam ' ört en energisk kamp mot krigslaboratori- ernas hemliga rustningar, kritiserade den officiella krigsstatistiken som lätt blir vi !-.
seledande i fråga om dödsprocenten vid förgasning i jämförelse med artillerield.
En skakande bild av den första tyska gasattacken på ostfronten gavs av eii polsk kvinlig läkare d r B u d z i n s k a T, y l i c k a, som tjänstgjort vid faltla- saretten och skildrade det ohyggliga in- trycket av de fullkomligt oförberedd:. ?.
soldaternas panikartade flykt, när gas- molnen insvepte och kvävde dem.
Mol- nen kunna ' i medvind upphinna galop- perande hästar.
För sambandet mellan kemisk industri och kemisk krigföring redogjorde d r M c C a r t h e y från universitetet i Edinburg.
.Råämnen och maskiner i kemiska fabri- ker äro till stor del desamma för freds- produktion t. ex. av färger som för ani- munitionstillverkning, och det ä r enkelt nog att lägga om fabrikationen i ena el- ler andra riktningen.
Giftgaser använ- das ocksa för fredliga andamal, sasorn utrotning av skadeinsekter o. ci.
Deri kemiska industrien kan svarligen kon- trolleras, ännu mindre hindras, den upp- bäres av högt kvalificerade kemister och ingeniörer, och så länge dessa behålla sin inställning till krig och fred, lära de icke 43 använda sin makt till förhindrande av krigsförberedelser.
Även i den kemiska krigföringen pågår en oavbruten kamp mellan defensiva och offensiva vapeii.
Har man lyckats konstruera ett verk- samt skyddsmedel, t .ex.
en gasmask, SA strävar genast tekniken att finna nyn kombinationer och medel, som gör den oduglig.
Gaskrigsfaran far ej underskat- tas, men e n b a r t skräckmålningar kun- na dock ej avskaffa kriget, andra över- tygande argument och moraliska krafter måste sattas in mot varje slag av krig.
En tjeckoslovakisk jurist, d r S a s e k, påminde om de upprepade, lönlösa för- söken att folkrättsligt förhindra gaskri- get, anda från Haagkonventionen av 1899, då man i lycklig okunnighet o111 giftgaserna endast nämnde " förgiftade vapen ".
Först i Genevekonventionen av 1925 infördes under trycket av den alr- manna avskyn för giftgasvapnet ett full- ständigt förbud, vilket dock ännu väntar på regeringarnas ratifikation och inga- lunda efterleves.
En synnerligen vederhäftig och ten- densfri redogörelse för gasskyddsanord- ningar gav chefen för gasskyddsväsen- det i Schweiz d r S t e c k.
Huvudvikten lades vid det passiva skyddet, individu- ellt och kollektivt.
Det vore dock eko- nomiskt outförbart att förse en hel be- folkning med högvärdiga gasmasker och skyddsbeklädnader, den måste hänvisas till underjordiska, bombsäkra och väl ut- rustade skyddsrum.
Med en serie offici- ella ljusbilder demonstrerades planmas- sigt inredda räddningsstationer, med sär- skilt utbildad och disciplinerad personal, som redan nu fungerar vid eldsviidor, gasolyckor och andra katastrofer.
Meii PORLA B O R D S VATTEN drickes numera av alla finsmakare P O R L A B R U N N S AKTIEIBOLAG, PORLA
44 HERTHA P - - -- - __.
_.
__ .- trots det synbarligen mönstergilla åskad- i ett andra anfökande ett bidrag till h i - ningsmaterialet gjorde denna demonstra- gets psykologi.
Den för tidigare skedeii tion ett beklämmande intryck av syste- nödvändiga kampinstinkten mikte iii sitt méts otillräcklighet i allvarets stund.
En utlopp i fredlig aktivitet och reformstnä- djup ansvarskänsla präglade talarens re- vanden.
Mannens omsorg om hustrur dogörelse för dessa försök att i möjliga- och barn drev dem förr vid krigsutbrott ste mån rädda människoliv och lindra ert i massor ut till fronten för att försvara eventuellt krigs fasor.
hem och härd, samnia instinkt bör nt!
Det kanske mest gripande inslaget i bli en drivkraft att arbeta för [red --- ty konferensen blev S t u d i e n r a t N e s t- endast s i kan var och en bidraga ii:: l e r s skildring av egna erfarenheter räddning av de sina och fosterlandet.
Under t v i länga arbetsdagar nied som gasofficer under varldslrriget.
T. o. m. för en tränad, gasmaskförsedd trupp knappa maltidsraster hade de omkring a r det svart att upprätthålla discipliner1 350 deitagarna troget följt de fangsiandr inför ett väntat gasanfall, rörelseförma- föredrager,, och iihörarelaktaren var gans hämmande och den psykiskt päfres- ständigt fullsatt.
Varje aftonmöte sam- tande isoleringen under gasmasken ver- lade bortit 600 intresserade - en hos kar nedbrytande på nerverna.
- Hur oss otänkbar företeelse.
Ty vi, som ickc skulle en mor stå ut att behalla gasmas- up p l e v a t kriget - vi vill oclcsä h&amp;i ken pA, nar barnen behövde hennes hjälp!
slippa höra talas om det längre.
Den tredje dagen söktc man diskus- Den oundvikliga: paniken inför ett luftan- fall skulle driva folkmassan att plundra sionsvis utvinna praktiska riktlinjer ur gasmasklagren och storma järnvägstä- det rikhaltiga mäterialet.
Allt efter poli- tisk och psykologisk laggning föresiogos.
gen, detta var talarens övertygelse.
Gång på gang betonades vid konferen- olika vägar för krigets övervinnande, sen, att endast avskaffandet av krigct komrniinisterna försummade icke att x- självt, icke en humanisering av detsam- kommendera ett kort men ofelbart Iciass- ma, mAste efterslrävas, och att vägen ar krig - en inkonsekvens, som ju förkla-.
rar fascismens motsvarande metoder.
total och universell avrustning.
Men vid omröstningen segrade med Men detta problem har flera sidor, den rent militärtekniska belystes av k a p t e ri stor majoritet Internationella Mvinnoför- B r u n s k o g.
Hur hindrande den inter- bundets ständpunkt, ett klart avstiinds- nationella förtrustningen inverkar pil tagande fran varje väldsmctod.
Konfc- fredssträvandena klargjorde den frar,- rensen utmynnade i en resolution s o q ske nationalekonomen F r a n c i s D e- p i grund av vederhäftiga sakkunnigas l a i s i.
De flesta småstater äro ' för si- uttalanden om omöjlighctcn att fullt be- civilbefolkningens skyddaiick na krigsförberedelser beroende av stor- trygga makterna, som i sin högt utvecklade in- gentemot ett modernt krigs förstörelse-.
dustri besitta en potentiell Ig-igsbered- medel, förordar: skap.
Bakom rustningarna st5 mak tig:^ En öppen och grundlig upplysning av internationella kapitalsammanslutningar.
folkens massor om den hotande farm Slutligen gav d o c e n t e n H ö j e r och ett aktivt samarbete av frcdsvänne:-
HERTHA inom alla samhällsklasser för att förma regeringarna att uppge kapprustningar-.
na och att snarast omsatta de högtidligt ingångna anti krigspakterna i konsekvent handling, nämligen universell och total avrustning.
Att Frankfurtkonferensen gjort ett starkt intryck aven på utomstående be- visar bast det eko den väckt i pressen.
Utförliga redogörelser syntes varje dag i lokaltidningarna och Aterspeglades i nästan varje tyskt pressorgan, och t. o. m. de konservativa världstidningarna Le Temps och Times hade anmärkningsvär; neutrala referat.
Det kan icke skada att frågan om fred och krig, om liv eller död, som er? -- ligt samtliga parters vittnesbörd angar varje individ i varje land, också genorii offentlig diskussion hålles levande för allmänheten och att lekmannasynpunkter ej tystas ned.
Framför .allt borde kvin- norna, innan de omedgörligt dras in i krigsmaskineriet, reagera mot ett valds- system, som i sina ekonomiska och so- ciala konsekvenser förkväver alla re- formsträvanden och möjligheter till fred- lig sammanlevnad.
NAIMA SAHLBOM.
45 Tvsklands ungdom in- biu-der andra nationers.
Den 17-22 juni äger Internationella Kvinnorösträttsalliansens stora kongress rum i Berlin.
Den blir som bekant ock- sA ett 25-årsjubileum; denna tidrymd har ju förflutit sedan alliansen kom till, i Berlin 1904.
# Nir ha " de unga " i Tyskland skickat ut en inbjudan till " vänner bland andra nationers ungdom " att komma till Ber- lin till den stora kvinnokongressen.
" Vi tro ", heter det i uppropet, " att det a r den kvinnliga ungdomens plikt att sätta sig in i kvinnorörelsens syften.
Vi tro att många unga äro ivriga att råka de ledande kvinnorna jorden runt.
Vi tro att .det är mAnga ungdomsgrup- pers så väl som enskilda individers in- om ungdomen önskan att få höra talas om varandra, fa utbyta åsikter och koni- ma i personlig kontakt med varandra.
Vi tro att deltagandet i kongressen, i sig själv av stark och varaktig be- tydelse, kommer att erbjuda välkomna tjllfallen att se land och huvudstad och göra bekantskap med tyskt kynne och liv ".
Vidare meddelas att en särskild ung- don~skommitté a r tillsatt för att speciellt ta hand om de u n g a gästerna, och vid.
sidan av kongressen ha för dessa ordnats exkursioner i Berlins omgivningar, scj- ciala sainmankomster med Berlins ung- domsgrupper, da tillfällen till diskussio- ner givas, mottagningar i enskilda hem, där kongressens ledande kvinnor koni- ma att rakas, m. m.
Särskilt pittoresk är iden som ställes i utsikt att vid ett midsommarnattsbål för- samla kongressdeltagarna, vid vilket till- '
fälle ungdomen skulle framträda med hemtrevliga tanterna bjöd på verklig tea- ter, som skulle komma Atskillig profes- vad som ligger dem pit hjärtat.
Förfragningar och meddelanden i an- sionalism på skam.
För att nu icke tala om att de båda framstallarinnornzs ledning av denna hänvändelse till den sprak, gester och gemyt var sal bestic- internationella ungdomen sandas till: kande danskt, att man satt fullständigt Jugendausschuss fur d e; ~ häpen.
Den godmodiga humorn B styc- F r a u e n w e l t k o n g r e s s, B e r l i n ket fick sannskyldiga uttryck, som icke W 50, A n s b a c h e r S t r a s s e 4. förringades av den unge pigens inträde i kretsen.
Hon var ju chocking för sina tanter, men publiken fog hon med storm tack vare sin skojfriskhet, käckhet och nonchalans.
Professorn sekunderade Från Lund erfara vi att F.-B.-F:s Lun- gott, och kvartetten visade en provkarts dakrets den 4 febr.
hade anordnat er.
pä lustiga poänger.
soaré på Grand Hotells stora sal, " av Det blev allt som allt succes, rättvist bade omväxlande och roande slag ", he- belönad med ihällande appläder. "
ter det.
" Stamningen var den bästa från början till slut, och de olika numren mottogos med hjärtligaste bifall.
Inledning gjordes med Handels D-dur sonat, spelad av fil.
lic. Sten Broman G ö t e b o r g s k r e t s e n hadetill den22 och med professorskan Broman vid pia- jan inbjudit dr Hanna Rydh att hålla f ö r s not.
Sonaten fick ett glansfullt utföran- drag om " En arkeologs strövtåg i E m - de, vilket gjorde verket all heder.
Till ten ".
Till föredraget ägde även icke med- den musikaliska underhållningen hör- lemmar tillträde, och inkomsterna av f öra.
de ocksa sang av en manskvartett, som draget skulle oavkortade tillfalla den f o d.
besatt goda röster och som sjöng sina som a r under insamling i avsikt att stödja sommarsånger med frejdigt mod trots förbundets allmänna verksamhet Det in&amp;. -- kylan utomhus.
Tyngdpunkten i pro- ryckande f öredraget var åtf öl jt av ute %- grammet lag emellertid - och det inne- ordentligt vackra skioptikonbilder.
bar för visso icke nagot klander av de andra prestationerna -.
i de mera dra- H a Z m s t a d s k r e t s e n hade denr; 2C matiska numren.
Först fick man till livs jan.
ett talrikt besökt samkvam, vaivid fr6- en dialog mellan den Ateruppvaknade tjusarkungen Gustaf III och en dam av ken Anna Maria Nilsson höll ett fangslanda nådens å r 1929, och det behöver val föredrag om sina 9 ' IMinnen från Si~ilien ' ~ knappast sagas, att det lysande uppsla- illustrerat av vackra bilder.
Fru Else get utnyttjades till fullo med snartar hit Thorsbeck-Möller ' bidrog med pianomusik.
och dit, spirituella infall och fyndiga re- H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n sammrni-.
pliker.
Gustaf III gjordes icke sämre än trädde den 8 sistlidne dec.
i kltafobloka ' lca, sitt rykte, tvärtom var han sa klarseende fru Ester Luttemaii inför en Plalr2~ varvid och fantasifull, som man gärna kan ön- publik talade om 9 ' 3~anniskogemenska,eens ska av denne upplysningsmonark.
Kvällens clou blev Gustav Wieds konst ".
Darefter tesupé med samkväm.
Lucirdagen den 13 dec.
firades eniigt " Skzrmydsler ", en förtjusande salongs- pjäs, som går Iangt över det mesta som Bavdvmnen sed med en Sten festlighet.
i brukar spelas av amatörsallskapen.
Av den vackert dekorerade samlingssalen stc- det amatörmässiga märkte man för öv- do de lBnga, med julljus prydda kaffebox- rigt icke mycket.
Scenen mellan de båda den dukade och Luciabruden med Itarnor be-.
47 HERTHA tjänade gästerna.
En utvald kör.
sjöng de sedvanliga julsångerna, fröken Signe Wennberg deklamerade Tennysons " Nyårs- klockorna " och doktorinnan Helga S junnes- son berättade om " Luciafirandet i Norge enligt gammal sed ".
En kurs i medborgarkunskap tog sin bör- jan den 31 januari i år.
Kursen omfattar 5 föreläsningar: 1) Jii- ridikens stallning i samhallet.
Äktenskapc- rätt: äktenskaps ingående och upplösning, äktenskapets rattsverkningar.
2) Föräldrar och barn: b a k i äktenskap, barn utom aIc- tenskap, adoptivbarn.
3) Bouppteckning, arv och testamente.
4).
Förmögenhetsrätt: av- tal, pant och borgen.
5) Straffrätt.
Procesa- rätt: rättegångsförfarande, utmätning och konkurs.
Föreläsare ä r föresthdaren för Hälsingborgs Stads Rättshjiilpsanstalt, ad- vokaten C.
J. Lindahl.
Den 4 febr.
hade F.-B.F:s Halsingborgs- kretq och Vita Bandet gemensamt anordnat ett offentligt möte å Rådhuset, varvid fro- ken Clara Wahlström höll föredrag om " Den vita slavhandeln enligt nyaste uri- dersökning ".
En uppmärksam och intres- serad publik fyllde salen till sista plats. '
L u n d k r e t s e n sammanträdde den 23 jan.
till årsmöte i Grand Hotells lilla sal under.
fru Anna Herrlins ordförandeskap., Ur den av sekreteraren fru Carola Eklundh föredragna Arsberattelsen framgick bl.
a. a t t kretsen räknar 327 årligen betalandv och 18 ständiga medlemmar.
Kurators- verksamheten för psykiskt sjuka har ph- gått efter samma plan som förut och sam- tidigt utvidgats på så sätt, a t t ett konva- lescenthem öppnats i Höör.
Revisionsberättelsen föredrogs och sty- relsen beviljades full och tacksam ansvars- frihet.
I tur a t t avgå ur styrelsen voro fruarna Anna Herrlin, Karin Mortensen, Torborg PetrGn, doktor Ruth Johansson, fröken Ma- ria Akesson, vilka omvaldes.
Likaledes återvaldes revisorerna, frökea Ida Westdahl och fru Martina Blidberg, jämte deras suppleanter, fru Maja Ohlsson och fröken Inez Möller.
Till ombud vid Fredrika-Bremer-Förbun- dets årsmöte i Gavle utsågs fru Herr- lin, fru Eklundh, fru Karin Mortensen, fröken Elna Persson, fru Torborg Petrén, ' fröken Maria Akesson och d:r Ruth Jo- Elsa Thulin, f. Sachs om Brasilien och Ar- gentina.
Det fangslande föredraget med sina vackra skioptikon- och filmbilder, u t - Iamnade av argentinska regeringen, Qhör- des av ett talrikt auditorium.
Behållniri- gen tillföll F.-B.-F: s pensionsfond.
hansscn, med fruarna Tyra Rosén, Maria t ack man och Malin Holmström-Ingers soii * suppleanter.
Till kretsens representant i Malmöhus lans stipendienamnd valdes fru Mortensen.
Efter förhandlingarna höll författarinnan Ester Nennes föredrag om Selma Lagerlöf.
Vidaare utfördes sång till luta av frökel: Carola von Gegerfelt.
Därefter tesupé.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 29 jan.
i samband med Vita Bandet, Mod+ rata Kvinnors f örening, Husmodersf örenin- .gen och K. F. U.
K. anordnat ett möte S Industrihotellet, varvid fröken Clara W-ahl- ström talade om " Vita slavhandeln enligt nyaste undersökning ".
Kretsens ordföran- de, fru.
Elisabeth Sjövall, framförde de nar- varandes tack till föredragshållarinnan.
Ef - ter intaget t e berättade fröken Wahlström helt improviserat om Föreningen Vaksani- het och dess arbete.
M a l m ö k r e t s e n anordnade l febr.
til1s:~mmans med Vita Bandet ett talrikt be- sökt offentligt möte å Realskolans aula, varvid fröken Clara Wahlström talade över ämnet " Vit slavhandel enligt nyaste under- sökning ".
Föredraget åhördes med spant intresse och avtackades med livliga applå-.
der.
Insamlingsfonden har under januari ökats med nettobehållningarna från förestallnin- gar givna av barn och ungdomar.
Pk initiativ av fru Ada Hultgren gåvo K a r l s k r o n a k r e t s e n anordnade d.
17 jan.
ett offentligt föredrag av fil.
kand.
" Delsbobarnen " barnföreställningar ä Hip- podromteatern 8-9 januari.
Den 19 jan.
anordnades å Frimurarlogens festsal en soaré med teater, musik, sång- och .danslekar.
Medverkande vor0 elever fr&amp;n Malmö högre läroverk för flickor, I '.
Abergs högre läroverk för flickor, A. o. E. Bunths skola för flickor och Maria Törn- bloms musikskola.
Alla gjorde sin insats med levande in- tresse och den glada frejdighet.
som hör ungdomen till.
" Det ar SA roligt a t t €ii hjälpa till ", har mer än en liten Fredrika sagt efteråt.
Lärarinnan i sång vid ett par av de nämnda skolorna, fröken Ma- ria Håkansson, var den ledande outtrött- liga kraften vid skolornas soaré och bidrog avsevärt till det goda resultatet.
undersöktiing.
Senare vidtog tesrry; oc:1 samkväin.
3iötet var talrikt besölrt och flera nya i~edlemmar kunde antecknas.
V ä x j ö k Y e t s e n hadt: d.
25 jan.
ti !l- sammamis med Vita Bandet anordnat offenr- ligt föredrag av fröken Clara Wahlstcin, som talade över " Vita slavhandeln d i g ", nyaste uiidersökning " i d ö r en publik som Pill siste plats fyllde den stom lokalen.
Den 4 febr.
hölls arsmöte under d:;.
3 i t h Grubbs ordförandesk~bp.
Av de tre i b u atl.
avgA varande styrelseledamötema ornvzkier fru Pnez Danelirzs och f ~ ö k e n Inez ikzti~ui.
och i stallet För fru Elsa Nordenskiöldp s9m avflyttat friin staden, invaldes 1:sta supp- leanten fru Hanna Eznge.
9 stallet för fi=ö- ken hna Rundback, scm avg&amp;tt ur styre ' i- sen, invaldes 2:dïa suppleanten fyr; V a r b e r g s k r e t s e n hade den 6febr.
Nordenskjöld.
Till suppleanter ngvalck3 årsmöte å Stadshuset.
Ars- och revisionsbe- fröknarna Eva Liandgiien och Kerstir, R:qp rättelserna föredrogos och styrelsen bevil- gren.
Till revisorer omvaldes fru Klara jades ansvarsfrihet.
Styrelsen omvaldes Möller och nyvaldes fröken Emelie Lind- med undantag av fru Anna Arnman, frán gren med fröken Alma Nilsson och fr6kei-1 vilken avsägelse IörelAg.
Som ersättars Karin Arvidson som suppleanter.
för henne valdes frta Berna Larsson, förut Ars- och revisionsberättelse föredrogs, suppleant, samt nyvaldes som suppleant och decharge beviljades styrelsen.
fru Agnes Kumlin.
Styrelsen utgöres s&amp;- är 140. iUedlemsantal &amp; ledes av: fru Maja Lundgren, ordf., frii Berna Larsson, v. ordf., fröken Tork Efter förhandlingarna höll fru Elsa Siiied- Lundgren, sekr., fröken Eleine Tjernström, berg föredrag med ljusbilder om " En vmci- kassaförvaltare och fru Karin Sundh, mö- ring genom Rom ", som blev ej blott eii o &amp; tesvärdinna.
Suppleanter: fru Marta Wal- entering bland stadens alla seviirdheteig lenius och fru Agnes Kumlin.
Revisorer utan även ett glansfullt föredrag i konst- historia.
Kapten @.
G. Smedberg förekok och revisorssuppleanter omvaldes.
Fröken Clara Wahlström höll ett m2d talangfullt stycken av Karlfele, Bo Berg- stort intresse mottaget föredrag över äm- man m.
fl., samKamet avslutades med net: Den vita slavhandeln enligt nyast2 tesupé.
Obs.!
LiBafairgade etiketter REKOPIMENDERAS A V H E R R A R LAHARE
Tidskrift för den svenska kvinnoröreIsen, utglven av FREDRIEA.BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbundsmedlemmar prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel, Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:s; 11 % &amp; r kr.
3:50; 114 år kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 &amp; a- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar ' kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50.
27 62.
- - p - p - Landskrona husmodersskola med barnavård som är stats- ' o.
kommunalt understödd, börja nya kurser den 15 mars.
A) Husinoders med barnsköterskekurs, 11 (elva) inari., meddelar underr.
i matlagning, slakt, konserv, sömnad, barnavkrd, tradgtlrdsskötsel.
samt hemvtlrd, födo- iirnnes- o. näringslära, bokföring, hiilsolara, barnaviirds- o. sjukvlrdsl&amp;ra.
Undervisnings- avgift 60 kr.
kosth&amp;llsavgift 20 kr.
pr mAn.
B) En G m&amp;n:s kurs i liusli~llsgöromlll ined nllgon bariiav %rdsundervisning.
C) En G mRn:s kurs för blivande barmköterskor; undervisningsavgift för de senare kurserna 40 kr.
o. 25 kr.
i kosthallsavgift pr mLi.
Stipendier kan sökas genom skolstyrelsen 10-20 kr.
pr man.
Genomgftngna kurser berlittiga till inta2tde i Sv.
Barn~lröterskeföreningen.
Begar prospekt,.
Styrelsen, Onnestads Kvinnliga Trädgårdsskola.
Statsunderstadd, 7 mAn., börjar 20 mars.
Praktisk o. teoretisk undervisning.
Laga omkostn.
(avg.
sänkta).
Prospekt o. illustr.
häfte kostn.-fritt fr. rektor M. FEUK, Önnestad.
(Tel. 4,) - -- - Hammenhögs Lanthushållsskola Sommarkursen börjar f maj och ' phg&amp;r till omkr. den 18 0k.t.
1929.
Uiidervisniiig~ i alla i ett hem förekoininande arbeten sa- som matlagning, bakning, slakt, konserve- ring samt sömnad och vävnad, saval enk- lare som honstvávhad.
Stats11n9erstöd 15 - 30 kr.
pr iniinnd.
för mindre b,ernedlade och obeinedlacle.
Prospekt frtlii förestanda- rinnail, adr.
Hammenhög, SKOLMUSEETS Vt.
' thyr u~i (~er~~isiiingsfiIiner t.
i ~ skolor, ~ före- Iilmingsfdreniilgar och st.iidiecirklar.
Laninar kont~iadsfritt npblysiiiiigar raraiide film och aiidra projektioiisapparaters an- BEGAR MUSEETS KATALOG.
- \ - indaiide i iiiidervisningens tjtinst.
Postaclrcss: JIatteus Fulkulrola, Stockliolrn ri ' elefoii $5504.
.
.
-.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
,.
,.
.
.
.
SVENSKA FILMA.VDELN_TNG
k b Elfrida Andrée.
Av Maria Scholander=Hedlun 3 v i n n l i g a poliser I.
Av Gei frud Törnell, Bokkrönika.
Av Ellen Kleman.
Frankfurtkonferensen.
Av Naima Saklbom.
Tysklands ungdom inbjuder till Berlinkongressen.
F. B. F.-kretsarna.
Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning Svallande och Dryga KALMAR ANGKVARN KOMMANDITBOLAG I h Vasntryckeriet, Stockholm.
