# ID: svediakorp-per2887
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,197
# sentences: 810
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


HERTR TZDSKRZFT F O R DEN s V E ~ ~ KWNN O R ~ O ~ R E L S E ~ N ~~S~MSNAVFREDI~KL~-BREMER~-I; ~KB~ET =K RBDAWITÖR: ELLEN KLEMAH x
men ändå lätt t illgangligt ligger sockret i Socker- bolagets .maskinpackade originalkartonger.
Bitsoc- kerf-örpackningarna äro latta att slå upp och av Parl- och Strösockerkar- tongerna gör man, en praktisk " ströask ge- nom att skara bort det ena hörnet.
Köp aldrig socker i lös vikt, utan begär uttryckligen att få Svenska Sockerfabriks Aktiebolagets, SOCKER I PAKET Till salu överallt.
ARGANG XVI DECEMBER 1929 HAFTE 10 Ungdomen och kvinnorörelsen.
en kvinnliga ungdom som sitter på en kontors&amp;ol:och tar upp st &amp; nogram och knackar ned brev på skrivmaskin dagarna i a,n.da liksom den som sitter i föreläsningssalarna och gör anteckningar efter professorer- nas diktamen för att .sedan försöka knacka in dem i sitt eget huvud - den kategorien av ungdom star nog i allmänhet ganska friigande för vad ordet kvinnorörelse egentligen inne- bär.
Den har över huvud taget myc- ket litet kontakt med sociala och po- litiska frågor och det förefaller som om den inte ' bara i stort ' sett yore ointresserad av dem utan som om den också kände en viss skygghet för .. att taga n&amp;gon befattning med dem.
,.
Flickor som gå ut åttonde klass an- ' vända något eller några å r på språk-.
.
och sykurser @ stutdier, matlagnings- eller dylikt - sa lära de sig steno- grafi och maskinskrivning och ham- na i ett arbete som sällan a r så bra betalt att de kunna försörja sig på det och inte heller annat än undan- tagsvis verkligen intresserar dem, ger deras tillvaro ett innehhll.
Ar- betet blir arbetet för lönens skull och det ä r ju inte så många dar i måna- den som äro avlöningsdar.
Det a r helt naturligt att den som p &amp; detta satt maste använda sina krafser D,: .och si:n energi på något, som inte förmåï stimulera henne, använder i så k o r utsträckning %om möjligt den, tid hon har till sitt fria förfogande till att skaffa sig sådana stimulantia på annat håll.
Hon behöver sadant som al: vackert och spännande och rö- rande och skrattretande och det blir bio ' och teater och dans och flirt och flotta kläder ooh ändlösa resplaner f ör semesterveckan.
Hon har förres- ten.
siillan känslan av annat an a t t hennes nuvarande tillvaro a r e t t pro- visorium.
Inte ämnar hon stanna pA en kontorsstol hela livet inte.
Nå- gonting skall väl hända.
De flickor som efter slutad skol- gång fortsatta och läsa för att taga en högre examen ha naturligtvis sto- r a fördela~framför dem som genast fastna i ett bestämt arbete.
Man väl- jer d e ' studieämnen som intressera en, ' man ar inriktad på ett mAl,.som man kan kanna sig komma ett steg närmare dag för dag, hela ens liv är mer omväxlande och erbjuder mer utvecklingsmöjligheter f ör ens per- son1:ighet.
Men man har en h&amp;rd press över sig - bestämda.
kurser, som sko- la pluggas in p &amp; bestämd tid, och vet- skapen om att man mAste rusta sig för en hård kamp om utkomstmöjlig- heterna.
Var och en fAr SA sin till-:.
.
- - .- -.
-.
.
.
varo uppfylld med det egna arbetet ooh de egna - nöjena.
Det innebar darf ör ingen överdrif t att saga att den kvinnliga ungdomen i 18-25-ArsAldern från den s. k. bil- dade klassen a r för egocentrisk, för s j alvupptagen f ör att agna mycket intresse A t allmänna frAgor.
Man kan nog vanligtvis fr&amp;a efter man- nen bakom, nar man finner en flicka som har verklig förståelse för t. ex. politik.
.
At kvinnorörelsen a r det därför n,aturligt att man inte har mycket ak- tivt intresse att ge under de där osäk- ra åren.
Förutom att flickor ha myc- ket svårt att i sitt schema inpassa allmanna intressen överhuvud, så äro .de förfärligt radda för att stalla sig i opposition mot det andra.
könet, att p &amp; n %got satt göra sig löjliga i dess ogont Herrar ha ju, som bekant, en utpräglad motvilja mot " fruntimmer i klump " och genera sig inte alls för att ge ganska ofinkänsliga uttryck A t den.
Och de unga damerna skingra sig också undergivet. '
Men det a r inte.
bara i dylika efe- mära orsaker som den.
där skygghe- ten för kvinnorörelsen bottnar - dem aro vi val egentligen litet generade att överhuvud erkänna som av n&amp;- gon betydelse - utan den bottnar o&amp;- s &amp; i, en fullkomligt sund och reso- habel känsla.
Vad har egentligen kvinnorörelsen för betydelse i våra dagar?
frAgar ' man sig.
Nar det gällde att skaffa kvinnorna rosträtt var det ju annor- lunda.
Nu äro vi ju myndiga och f å l '.
- ha hand om våra pengar själva och f % rösta på vilka vi vilja och f å bli vad vi vilja.
Varför skola vi just be- tona, att vi äro kvinnor?
Vi äro val f örst och f ramst samhallsmedlemmar och kunna arbeta för våra önskemal sida vid sida med männen.
Detta måste val erkännas vara mycket sant.
MAnga frågor, sådana exempelvis som röra barnen eller fredsarbetet, kunna val rent av bli lidande på att tagas upp som kvinn- liga programfs %gor, då de äro sam- hallsfr %gor, som mannen borde ha lika stort intresse av att få lösta.
I stallet kanske de kanna det, som om det riktades en opposition mot dem, eller också f &amp; de den uppfattningen att det rör sig om något som de inte behöva bekymra sig om, för .det job- ba kvinnorna med.
Vardet av ett gott kamratskap och samarbete mel- lan män och kvinnor har ungdomen av i dag allt mer ' fått upp ögonen för.
Men nu ä r det tyvärr så, att det dar kamratskapet i ungdomsåren, trots alla redbara anstrangninga-.
ofta blir så förfärligt ofullkornli:; Det unga sjalvkara maskulina sl '.
.
: tet har en retsam benägenhet att döma kvinnornas insatser inte e f t e ~ v a d da.
verkligen utföra utan efter den gr &amp; r v personlig charm och tem- perament, so= kommer till uttiyck vid utförandet.
Det blir på så satt ganska sv %rt för el:, kvinna att fA ett gott arbete bedömt f c !lt objektivt.
Männen bry sig helt enkei:.
inte om att använda sin vanliga matts.-nk - 1 L Största sortering, billiga priser, fackmans garanti, JAKOBSSON &amp; ALVEN, Körsnär, Klarabergsgatan 50.
Stockholm.
antingen blir det feminina arbetet förbisett eller också blir, det övervar- derat.
Mannen tycka om att kanna sig chevalereska och bocka sig och sa- ga: " Damerna f örst ".
Att kvinnan.
måste förtjäna sitt bröd och kan göra nytta i förvärvsarbetet - det ha de lart sig inse, men börjar hon intres- sera sig fö,r annat dessutom bli de nog en smula misstrogna.
De visa sig rent av rörande angelägna att be- vara kvinnans kvinnlighet.
Det finns inga nu för tiden som a r så radda om den som herrarna.
Den kvinnliga ungdomen blir alltså - om den lösgör sig från sin person- liga intressesf ar, vilket den har svå- rare att göra an .sin manliga mot-.
part - med avsikt att stalla sig vid mannens sida i politiskt eller socialt arbete .ofta avskräckt och f å r höra att den fjäskar i onödan.
Och så slum- rar den in i sitt eget " egos " sömn igen.
Jag skulle vilja saga att en kvinno- organisati-on har, har sin största upp- .&gt;ft bland ungdomen: den att väcka?
sovande och att hålla dem vakna.
...
.
.
-, iw .. ii kan visa att det verkligen be- - + ' ' %, att var och en drar sitt strå, till w stacken och att vars och ens: dr % blir uppskattat efter f örtjarst utan att någon, kritiskt ser efte;.
om strået blir framdraget på ett: behagfullt satt.
Den kan ocksik pRgeka för den som knackar skrivlLlaskin för 200 kr.
i månaden iii tycker att hon förspil- ler sin ii .lgdom och föy.
.den som håller på F-; d specialutredningar angående.,.
6.4s X, &amp; j,.
I feodalismen under medeltiden, och.
tycker .att.
hon tappar bort sig i teo-.
retiska kunskaper, att det kan vara omväxlande intressant och innehalls- rikt, att det innebar en kontakt m-ed den levande och betydelsefulla verk- 1ighete:n att satta sig in i och arbeta.
för vad som göres och behöver göras i samhället.
: Det ar ju forresten så, att fastan en tidigare kvinnogeneration utfört .det tyngsta arbete för att åstadkom- ma en rättvis lagstiftning om h i n - nans stallning finns det ännu myc- ket att göra, innan alla rester av gammal.
slentrian på detta område a r borttagen.
Och det a r ju inte frA- ga o m annat an att det måste bli k v i n n l i g a programpunkter.
Allt- if rån den organiserade kvinnorörel- sens begynnelse och de första röst- rattsivrarnas kampdagar intill våra dagars ansträngningar att göra kvin- na berättigad att erhålla alla tjänster hon genom duglighet meriterat sig för och att f å lön och befordran efter samma grunder som mannen utan hansyn till hur hon o.rdnat sitt pri- vatliv, om hon lever ensam, om hon lever tillsammans med en man i f r i förbindelse eller om hon låtit viga sig vid honom, alltid har arbetet för des- sa frågors lösning utförts och må, &amp; utföras av kvinnor och av kvinnor, som inte kunnat ängsligt f å avväga om de gjort intryck av att vara bra- kiga och envisa och i saknad av det kvinnliga " det ".
Och alltid har ar- betet.
måst erkännas välsignelse- RAMLOSA-VATTEN Nta t u r ii g t a l k a l ' i s k t. Fö:rnäinlig Bords- och Hälsodryck.
Hovleuerantörer till: H.
Maj:t Konungen och H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark.
.
bringande - ja, nödvändigt, också av .dem som bara tittat på på avstand.
Hur länge detta arbete för att byg- ga upp en rättvis uppfattning om kvinnans stallning och arbete kom- mer att racka, hur långt hennes lik- ställighet med mannen kan genomfö- ras - det a r fr %gor som val kom- mande arbetare i kvinnorörelsens tjanst bli stallda inför.
Det har ju visat sig att de välvisa farhagorna f6r att de stackars kvinnorna inte skulle kunna sköta mera ansvars- fulla poster voro alldeles överdrivna, att de berodde enbart p % mannens konservativa syn på saken och på att kvinnorna saknade den erforderliga vanan.
Motviljan mot att se kvinnan exempelvis.
som präst eller som diplo- mat a r naturligtvis bara grundad på samma ' slentrian och kommer val s % småningom, att övervinnas.
Att sedan kvinnokönet som helhet a r mindre lämpat för arbete i det all- männas tjanst an vad mannen äro - det a r val ingen som förnekar ..
Vad som har redan har påpekats angå- ende svårigheten att ens intressera kvinnlig ungdom f ör sociala f rågor a r ju ett bevis härpå - genomsnitts- kvinnans ratta plats a r hemmet och dar behövs hon bast.
Detta talar ju givetvis f ö r kvinnans f ramslappan- de överallt dit hon kan meritera sig.
Kvinnomaterialet kommer alltid att vara bättre sovrat an det manliga redan från början.
På många områden ha alltså förde- larna allt tydligare visat sig av att taga bort könsstrecket och indela folk inte i man och kvinnor utan i goda och dAliga arbetare.
Sidana som gå- stå, att detta i själva verket innebar detsamma, existera val an, och i den m %n och p &amp; de omraden de kunna visa svart p &amp; vitt p i att de ha ratt fi.
vi naturligtvis genast ge oss.
Men så finns det ocksil fall, som äro mera tvivelaktigs, dar det inte är mOjlig-t att gii fram efter raka linjes utan där man maste komma till en kompromiss.
T. ex. på det militära omradet.
Har ropa vi inte på lik- ställighet.
Vidare ar det ju s % att om ocksa kvinnans karleksf örhallande ä r hennes privatsak och inte bör betyda mer an mannens i motsvarande fall, att hon bör ha samma stallning gift eller inte gift, så ä r däremot hennes moderskap en samhiillsfriga som m&amp;- ste påkalla särskild undantagslag- stiftning i miinga fall.
Och har har j u kvinnan oerhört betydelsef ulia plikter att fylla som iiro ensamt hen- nes.
Rättvisan, det nogpanna avviigan- det aa7 mitt och ditt, av mitt arbete och ditt arbete, av min lön och din lön, av mina rättigheter och dina rat- tigheter, 12aï kan den komma till ut- förande - kanske inte en gQiig i vir moderna värld, som lart sig awaga atomer på tusendels milligram.
Kon- sekvens har sedan tidernas begyiinel- se aldrig existerat i förhållandet mel- lan man och kvinna, inte heller na Itunna vi önska eller hoppas att fii någon sådan fullt genomförd.
Sh långt det g %r miste vi kvinnor ala- beta på att f å gamla oförnuftiga för- S A N G och TAL.
DATXD ODRE meddelar undeiavieniug i ton1 ddning, solo- &amp; ng och taltekuilc.
Instudering,; av .-omaliscia etca.
Tel. x o ~ = P .22 G14.
KL 12 f; c. ni- A r '
HERTHA 22 1 d.omar att försvinna, och vi milste deras personliga förhållande, då f å arbeta med ihärdighet och samman- i!
va.ra beredda pA taga emot vad som hållning, men nar vi komma till den blir oss beskärt och tacka till och a t t klyfta, som alltid maste finvas kvar, ge med fulla händer utan a t t kunna skillnaden mellan kvinna och man i rakna på tack.
BRITA ARERMAN.
Försl .. agi8; till, .. moderskap.sslcy dd.
av sakkunniga, tillsatta av regering- en 1929, som syftar till genomföraii- moderskapsskydd som nu föreligger de av ett enhetskassesystem.
Såväl detta nya s jukförsakrings- i färdigt skick.
Betänkandet har ut- arbetats av fyra sakkunniga, av vilka f örslag som f örslagen f rån f öregåen- två varit kvinnor, en omständighet, de %r innehålla bestämmelser om obli- som varslar om nya tide.r för lag- gatorsskt moderskapsunderstöd för stiftningen i socialhygieniska frågor.
de forsakrade.
Centralkassa skall, Icke enbart frågan om ekonomiskt heter det, utgiva moderskapshjalp å t moderskapsunderstöd, utan aven fr %- kvinna, som omedelbart före barns- gan om förbättrad moder- och spad- börden varit medlem av erkänd barnsvård i vidsträckt bemärkelse sjukkassa under minst 270 dagar.
Men man behöver icke lgnge ha syss- har tagits upp till behandling.
Den sociala försakri,ngsf.r %gan i lat med sjukvårdsarbete för a t t kom- vårt land har länge varit ett ouppod- ma underfund med, a t t just de fatti- lat falt, dar de mest olikartade för- gaste barnaf öderskorna alltför sällan säkringsföretag f %tt vaxa vilt.
Riks- äro medlemmar i f rivilliga s j ukkas- dagen har upprepade gånger satt plo- sor.
Och man säger sig, sedan man gen i den leriga och vildvuxna mar- last detta nya sjukförsakringsbetiin- ken, men varje sAdant försök har slu- kand.e, a t t aven om detta förslag skul- tat med a t t .den resignerat och slagit le komma att genomföras, så kan man sig till ro.
Efter 1926 års regerings- därav icke vänta hjälp för de minst.
f örslag i s j ukförsakringsf rågan, som bemedlade ' av landets mödrar.
Det avsåg det s. k. enhetskassesystemet, försl.ag till moderskapsskydd, som i eller a t t å samma ort endast en stats- september detta %r efter ingAende ut- understödd sjukkassa skulle f å fin- redning har avgivits av de s. k. mo- nas, kan man kanske våga ' saga a t t ders ' kapssakkunniga, fröken Kerstin fragan klarnat nAgot.
Visserligen av- Hesselgren, doktor Ada.
Nilsson, hem- L. Tjallgren och byrh- slogs 1928 %rs motion om obligatorisk mansägare ' 0.
sjukförsäkring, men under motive- chefen i socialstyrelsen J. Molin, a r ring, att riksdagen icke borde beröv?
sålunda ett högst nödvändigt komple- K.
M:t möjligheten a t t undersöka ment till nämnda f örsakringsf orm.
Det ä r en gammal förpliktelse, som andra vägar för htadkommande av en för vårt land lämpad sjukförsäk- nu sent omsider skulle komma a t t in- - ring.
Och nu föreligger ett förslag frias, om, detta förslag vinner riksda- et a r med stor tillfredsställelse D man tar del.
av det betänkande om Silkestvätt - - - kallt vatten och TROLLTVAL
222 --- H E R T H - A P - - - gens bifall.
Redan vid sekelskiftet antogs en lag, varigenom kvinnor i fabriksmässig industri förb jödos att arbeta under de fyra närmaste vec- korna efter barnsbörden, och å r 1908 väcktes den första motionen om eko- nomisk hjalp å t sådana arbeterskor.
I riksdagens skrivelse med begäran om utredning i denna fr %ga uttalades att föga vore vunnet med en lag, som stadgar förbud för kvinnor att arbe- ta efter barnsbörden, om man icke samtidigt sörj er f ör ekonomiskt un- derstöd %t de från sitt arbete av- stängda kvinno.rna.
Det förslag till modershapsförsakring, som i anled- ning härav utarbetades inom social- departementet, innebar att varje kvinna i industriell tjänst skulle be- tala 27 öre i mAnaden och vid barns- börd utfå 2 kr.
varje söckendag un- der sex veckor.
Försäkringen skulle f örmedlas av s j ukkassa.
Departe- mentschef en, som f öredrog ärendet, betonade det viktiga i att moder- skapsf örsäkringen bleve obligatorisk, medan lagrådets yttrande starkt ifrå- gasatte lämpligheten härav och i stal- let tillrådde att man skulle uppmunt- ra den f rivilliga s j ukkasseverksamhe- ten.
Tack vare den stränga kritik, som principen om obligatorisk sjuk- försäkring utsattes f ör f rån lagrådets sida, ledde detta första förslag till moderskapsförsakring aldrig till att någon proposition förelades riksda- gen Då vi sålunda icke lyckats införa obligatorisk s j ukförsakring och d % den f rivilliga s jukf örsakringsf orm vi haft icke vunnit.
allmän anslutning inom de mindre bemedlade folkskik- ten, så innebar detta att frågan om moderskapshjalp i stort sett förbli- vit olöst.
Och de barnaföderskor, som enligt lagen om arbetarskydd äro ålagda obligatorisk arbetsvila, ha, trots att denna arbetsvila %r 1912 utsträcktes från fyra till sex veckor * ännu icke fått någon hjälp.
En =ge: P ä 1 S k a P P O F Räv, skunks, lösa skinn.
-- -.
- - p - ringsproposition, som syftade härtill och som framlades 1926, avslogs nämligen aven den, emedan den sär- skilt frabn bondeförbundshåll ansågs innebära en orättvisa mot mindre bemedlade mödrar, som arbetade in- om jordbruk och hantverk.
lYioderskapssakkunniga ha behjar- tat detta rattfardighetskrav och i si % stor utsträckning som möjligt sökt taga hänsyn till detsamma.
Det vi- sar sig också av den inkomststatistik, som de förebragt, att av landsbyg- dens barnaföderskor ha 75 O / o under 500 kronors beskattningsbar in- komst, medan motsvarande ta8 för stadernas vidkommande ar 46 %.
Även av en undersökning, som före- tagits i. syfte att kontrollera taxe- ringsuppgifterna och som stöder sig på uppgifter fran barnmorskor och avser f örhållandet mellan " bärgade " och " mindre bemedlade ", f ramgir att det största antalet av de senare ar tillfinnandes % landsbygden.
kan val s %lunda våga saga, att kriti- ken av P926 airs proposition visat sig ha haft åtskilligt fog för sig.
Betänkandet stadgar därför att v a r j e barnaföderska, som ensam eller tillsammans med sin man ar tax-.
ered till beskattningsbar inkomst, vii- ken understiger 500 kr., skall ha ratt; till moderskapsundemnstÖd.
Dylikt tiu- derstod skall utgå med 60 kr.
och sö- kas hos barnaviirdsnamnd, Undeïstö- det skall utbetalas i två hiilftes, den f örra omedelbart vid f örlossningei~, den senare två veckor efter &amp; och med villkor att modern väl våsdar sitt barn.
Kostnaderna skola bestri- das till en femtedel av den kommun, där barnaföderska uppehåller sig och till fyra femtedelar av staten.
~ n l i g t en aproximativ berakning skulle antalet mindre bemedlade barnaföderskor under 500 kronors f örmögenhetsgräns utgöra sjuttio procent av samtliga eller omkring 70,000.
Och .kostnaderna f ör denna Fina kvaliteer, Billiga priser. '
Hellströms l ?a~svarnmagasin Regeringsgatan 13, 2 Stockholm.
PK.
Hise?
223 HERTHA största post .i förslaget skulle belöpa sig till 3,s millioner.
I första ögon- blicket häpnar man över att antalet " mindre bemedlade " barnaföderskor ar så stort.
Men man får komma ihåg skillnaden mellan " årlig in- komst " och " beskattnin ' gsbar årlig inkomst. ' '
Åtgärden att uppdraga utdelning- en av understöden åt barnavårds- nämnderna får n.og anses både klok och praktisk.
Barnavårdsnämnden, som numera skall omhändertaga vår- den aven av värnlösa och övergivna barn, a r säkerligen den myndighet som bast lämpar sig att ha överinse- tndet över den förebyggande vård, som moderskapsunderstödet syftar till.
Ooh dess barnavårdsmannain- stitution bör i en framtid kunna lag- gas så, att den blir till gagn även för de gifta kvinnorna.
Betänkandets andra huvudpunkt innehåller förslag till ersättning å t barnaföderskan inom industriellt ar- bete.
Arbetsfört janstersattning, he- ter det, skall utgå till arbeterskor, som under minst fem månader före f örlossningen varit anställd i fa- briksmässig industri, vilken bedrives i den omfattning att minst tio arbe- tare eller fem effektiva hästkrafter användas.
Ersättningsbeloppets stor- lek utgår med två tredjedelar av den arbetsförtjänst hon kan anses ha gått förlustig för tiden från och med fjiir.de till och med sjatte veckan ef- ter förlossningen.
Av alla mödrar kan man begära, mena de sakkun- niga, att de avhålla sig från egent- ligt arbete under tre veckor efter en barnsbörd.
Men gentemot de arbe- terskor, som enligt lagen om arbetar- skydd av 1912 under ytterligare tre veckor äro förbjudna att arbeta, an- se de sakkunniga att staten har för- pliktelse till ekonomisk gottgörelse.
Dessas antal beräknas till ungefär 1,500, - - och hela kostnaden för denna.
rättfiirdighetsparagraf beräknas: till 100,000 kr.
årligen.
Den kommer så- lunda.
att utgöra endast en ringa del av moderskapsunderstödet i dess hel- het, som ju skulle belöpa sig till om- kring 3,5 millioner.
Utom dessa nu nämnda huvud- punkter om ekonomiskt understöd %t mindre bemedlade barnaföderskor, upptar betänkandet aven förslag till andra socialhygieniska åtgärder för förbaktrad moder- ooh barnavhrd.
Hit hör i första rummet kravet att varje lan skall ha minst en tidsenlig f örlossningsanstalt.
Vidare föreslås vissa föraidringar i barnmorskereg- lementet, som g % ut på att stadga laglig förpliktelse för barnmorska att söka förmå havande kvinna att låta undersöka sig i syfte att före- bygga f örlossningskomplikationer.
Detta galler särskilt regelbundet återkommande urinundersökningar under havandeskapets senare hälft i syfte att f örebygga förlossnings- kramp.
(eklampsi).
I avsikt att för- bättra spadbarnsvå~den och stärka samarbetet i barnavård mellan laka- r e och barnmorskor föreslås inför- ande av anmälningsplikt beträffande alla nyfödda barn till barnmorskans närmast överordnade läkare.
Iiinan detta f örslag upphöjes till lag, behövas vissa kompletterande be- starnmelser.
Hit hör i främsta rum- met att sh avgränsa de ekonomiska understödens storlek, att .de komma i öve:rensstammelse med de moder- skapsbidrag, som komma att lämnas av en blivande " erkänd sjukkassa ".
Det a r ju ingalunda meningen att bi- bringa allmänheten den förestallning- en, att moderskapsbidraget a r lik- vardigt med en s j ukf örsakring.
13etankandet innehåller också en red.ogörelse för hur andra länder har ordnat frågan om moderskapsskydd och spädbarnsvhrd.
Det framgår dar- av, - att moderskapsunderstöd i de ' Fotografera 1 E d e r G R A T I S far Ni ej, men till ett billigt pris hos SANDELS J: OR FOTOGRAFIATELIER DROTTNINGGATAN 27, 4 tr. (hiss).
Tel. Norr 9320.
(Obs.!
Ny regim;) '
.
flesta civiliserade länder utdelas an- tingen genom obligatorisk s jukf ör- säkring eller genom direkta under- stöd.
Frankrike har givetvis gjort allt vad i dess förmåga står för att minska barnadödligheten och hålla uppe sin sjunkande nativitet '.
Att en så nara granne till oss som Norge har hunnit s å långt före oss sava1 i fråga om sjukförsäkring som betraf fande andra socialhygieniska Atgarder, bor- de vara agnat a t t väcka oss UP v %r langa slummer.
Vi sakna således ingalunda goda mönster a t t gå efter, nar det galler .lagstiftning i fråga om moderskaps: skydd, och man kan val säga a t t det ä r högt på tiden att denna fraga nu äntligen vinner sin lösning aven i v %rt land.
Den omständigheten, a t t en av de sakkunniga reserverat sig till förmån för uppskov, varslar emel- lertid icke gott om förslagets öde.
Skulle det verkligen a v s h, skall det dock bliva intressant att se för hur .många å r det skall kunna uppskjutas, hur många kommittéer som ytterli- gare skola anses behöva dryfta för- slaget och hur mycket det skall be- höva ljusna inom olika näringsgrenar för a t t man skall anse sig ha råd a t t h j alpa vara mindre bemedlade barna- föderskor.
Om emellertid alla kvinnor i vårt land i samlad skara sluta upp kring förslaget a r det min fasta för- hoppning a t t regering och riksdag skola ge sin medverkan till frå- gans lösning.
GULL1 PAULI.
Var erhålles betänkandet?
Till upplysning för dem som önska fullt sätta sig in i den för kvinnorna utomordent- ligt viktiga fråga som det ovan refererade betänkandet omfattar f å vi meddela att B q t ä n k a n d e a n.
g å e n d e modaer- s k a p s s k y d d erhhlles i eller rekvireras genom bokhandel å respektive ort.
Pris kr.
3: 25.
Nya förbundsmedlemmar G a v 1 e: fröken Emilia Bengtsson, fiw Ingegerd Elanan, fru Elin iMalmlöf, fru Ragnhild Mosser, S. Valbo.
H a l m s t a d: fröken Adele Olssan.
K a r l s k r o n a: f r a Blenda Holmberg, fru Astri Hultkrantz, fröken Anna Isaks- son, fröken Elsa Isaksson, fru Ella Ros, fru Ruth Sjöberg, fru Rut IVärme.
M a l m ö: fröken Wanda Bartels, fru Hedrén, fru Ella Hultgren, frnu Edla Lin- dell, fru Birgit Lindenstam, rektor Marian- ne Mösner, f r u Elisabeth Nyqvist, f i x An- na-Lisa Olsson, f r u Ella Peil, fröken Elsa Persson, fru Mathilda Pettersson, fröken Ingeborg Pettersson, fru Ebba Settervall, fru Jane Settervall, fru Ebba Stenström, fru Elsa Thestrup, fru Anne Thurk.
N y k ö p i n g: fröken Göta Besntsen, fröken Marta Drake, fru Hanna Kleen, Stigtomta, fru Hervor Olrog, Stigtonita.
fröken Ingeborg Zetterstsöm.
S t o c k h o l m: fru Eivor Fisher, f r &amp; ken Elsa Herlitz, fil.
kand. Elsa Wilkens, fröken Linnéa Andersson.
V ä x j ö: fröken Ester Forsman, fri- herrinnan Ebba Lei jonhuvud.
UPPLYSNINGSKURS I STOCKHOLX- UPPSALA YA MYARET.
Internationella Kvinnoförbundet f ör Fyed och Frihet anordnar sin sjätte upp !ys- ningskurs den 7-11 instundande janua~i.
Denna girig förlägges kursen till Stockholm (d.
7-0 jan.)
och till Uppsala (d.
10-11 jan.).
Kursen behandlar i ii.
K a in p e n p &amp; olika f r o n t e r f ö r f r e d och f r i h e t.
Framstående in- och utländska föreläsare komma a t t f ned verka.
Anmälningar mottagas kl. 1 2 4 6 inter- nationella Kvinnoförbundets f ör Fred och Frihet byrå, David Bagares gata 9-11, 2 tr., Stockholm.
Kursavgift för hela kursen 5 kr., för dagarna i Stockholm enbart 3 kr., för dagarna i Uppsala enbart 2 kr.
Halv- dagsbiljett 75 öre.
Förstklassig Permanentondulering och Vattenondulering Mise e n Plis Olhfssoni noggrant uttförande hos - Abrakiamssons populära Fsas6~soiPonger.
Diplorne de MBdaille pour Coiffures, Ondulation et Xise en plis le 21 notit 1921 Wallingatan 8.
Tel. Norr 10723.
23-arig praktik.
Vasagatan I 6.
Tel. Sorr ' 29 (i4 Prisbelönt med 1:n pris i Sverige 1921 och 1935 samt diplom i Paris 1921; för y~kesskickli~hct.
v.
Handarbetet som kulturfaktor.
id den i Helsingör nyligen h %llna uppfostringskoqgressen skrev en dansk i kongressens dagliga tidning, K r o n b o r g i A v i s e n, p % tal om den svenska skolutstallningen: " den fornemste Plads i svensk Skolearbej- de intager skönne Haandarbejder, der staar som,.Bil$ede paa nedarvet svensk ~olkekult &amp; - en.~ultultur, der indenfor sitt Omraade er rigere, end i noget andet nordisk Land ".
Även om .mah maste.
medgiva att denna folkkultur från början till stor del inspirerats u t i f r h, genom ridda- re- och klosterväsendet, så h a r den dock omplanterad i svensk jordmån fått sin säregna förnämliga prägel.
Varje människa äger inom sig en längtan a t t skapa något och denna in- neboende skaparkraft kan endast ut- vecklas i frihet.
Den svenske bonden, " som aldrig varit nå,gons träl ", har, i förbund med vårt lands säregna nor- diska skonhet, givit karaktär å t var slöjd och vårt konsthantverk.
Det ar icke blott skapareförmågan som kra- ver frihet för a t t självständigt ut- vecklas och icke förkvävas.
Detta gal- ler mahanda i ännu högre grad om skönhetssinnet.
Ingen sida av det mänskliga väsendet är ett så omedel- bart uttryck för det individuella li- vet och ingen så beroende för sin fulla utveckling av yttre omgivning och stamning.
Skönhetsbehovet a r med- fött hos alla människor, men hur få äro icke de hos vilka det når ' en har- monisk utveckling.
Varpå be.ror nu detta?
Denna ojämna utveckling?
Hur kunde forna tiders enkla allmo- gekvinnor, vilka skapat skönhetsvar- den som våra museer och samlare tavla om och våra dagars skickli- gaste hemslöjdsidkare mödosamt ko- piera, äga ett % % utvecklat skönhets- sinne?
Helt visst berodde det darpil a t t d.e levde .naturen närmare än nu- tidsmänniskan gör och a t t de ej fått sin f antasi och skaparlängtan häm- ma.d av en mekaniserad tidsanda.
De- ras medfödda skapargliidje fick ut- vecklas i frihet.
I själva verket visar vår ursvenska textilkonst spår av utifrån komman- de inflytanden.
Men dessa förebilder ha upptagits och bearbetats på ett sätt som vittnar om ett sjalvständigt, i sin formkänsla och sitt färgsinne säkert konstnärligt medvetande, var- för vi med fullt fog kunna kalla den svensk.
Har har den svenska kvinnan utfört en verklig kulturgäriiing.
A.tt allmogehemmens alster längst bevarat den nationella sarprägeln tor- de berott på deras relativa isolering.
De: lån,ga avstanden och de olika byg- dernas egendomligheter i seder och bruk ha ocksa skapat de olika orts- karaktärerna.
Men vi f % därför icke tro a t t bondehemmen ensamt skapat våra textila slöjdalster.
Från medel- tiden ända in på 1700-talet idkades spånad, vävnad, sömnad och knypp- Nysilvrets k v a l i t e t s m a r k e Tillverkare: Ingen egen butik.
Guldsmeds Aktiebolaget i Stockholm.
Vårt fabrikat hos varje guldsmed.
226 - - - - - - HERTHA -.
-.
- - -.
.
-.
-.
- - P - - ling i både slott och prästgårdar, så- väl som i bondehemmen.
-.
.
.. -.
.
.
.
- -.
- p.
.- bar icke detsamma som en kopiering.
Den har sitt berättigande då det gal- ler att lära sig begripa en gammal Genom vår tids utvecklade kornrnu- textil.
Om hemslöjden i alla dess f or- nikationsvasen, som s. a. s. utplånar avsthden, och genom alla de tekniska mer skall kunna f ~ r b l i en nationell uppfinningar, vilka lanka folken sam- kulturfaktor malste den komma till man, skulle man tro det vore fara för användning i nutida hem.
Men man att den nationella särprägeln skulle kan ej begära att nutidsmänniskan försvinna i en allmän universell stil.
skall trivas i medeltidsmiljö, htmin- Dessbättre tyckas vi dock, tack vare stone inte dagligdags, därtill är tids- vara hemslöjdsföreningar, kunna f örhållandena alltf ör olika.
Den nuti- emotse en den svenska hemslöjdens da svenska textilkonsten har visat att den kan anpassa sig och 1Ata inordna renassans, en uppskattning av forna tiders skönhetsvärden.
Och trots vår sig i en modern omgivning.
De gamla maste omplanteras i en ny - tids internationella strävanden kom- motiven jordman som ger dem färg och ka- mer individualismen och det nationel- raktär.
Med ett ord, hemslöjden la aldrig att dö, varje folk som inom m %ste tillhöra nuet och aga en inne- sig äger livskraft kommer alltid att boende växtkraft.
Detta har ock vi- uttrycka sitt eget vasen.
I svunna ti- sat sig vara fallet, i det den f ö m M der skapades en inhemsk stil utan att, ge impulser inom olika områden sal- man tänkte på det eller ens var med- som skolslö j den, konsthantverket veten om det, nu strävar man med- vetet att dra fram och tillvarataga det m. fl.
Tidens konst s ~ k e r ett nytt ideal, nationella.
Detta behöver ej tolkas inte for nymodighetens skull utan som en " avskildhetens irrlära ".
Det innebar endast att varje nations f arg därför att ett samhälle av helt ny blir så mycket klarare i den gemen- struktur haller på att danas, ett sam- samma färgsymfonien.
Det a r i egen- hälle dar konsthantverket helt sakert skap av förnyare av vår ärvda folk- kommer att ha en större betydelse än liga form- och fargkultur hemslöjden i var maskinella tillvaro.
I sökandet först och främst a r att räkna som en efter en stil i " samklang med tidens nationell kulturfaktor.
Den kan ju ha rytm " har heltvisst ocksi den na- sin betydelse aven ur nationalekono- tionella hemslöjden sin uppgift.
T y misk synpunkt, men denna sida blir trots iadustriens storartade utveck- ling, som i s &amp; hög grad förbilligar va- dock av underordnad betydelse.
rorna, kommer människan alltid att Men en förnyelse av vår ärvda kanna behovet av att utlösa sin ska .. folkliga f o m - och fargkultur inne- parenergi i dekorativ utsmyck- ' -.
overlämna vid dödsfall allt till egnpvnings- oeh Sterbhasbyrån Begravningar.
Eldbegängelser.
Genom särskild juridisk avd. boutredningar m. m.
Juridiska rad och upplysningar kostnads- fritt till kunder.
- Laga taxor.
- Kontor och utställning: Borgaregatan 6, Stockholm, (invid Högalidsparken).
Tel. SO: 2722.
Efter kl. 6 e. m. Appekfiken 614.
HERTHA.
227 Sakkunnigebetänkandet av den 30 maj.
ning som ger föremålen en personlig prägel; Handarbetet skulle också kunna bli en avledare för mången " nervös " nu- tidsmänniska och ge den ro och sam- ling som ä r så nödvändig för en män- niskas s jälsliv.
Att jag här ej berört den s. k. hög- re-st Andsslö j den ber.or därpå att den genom de högre ståndens kontakt med utifriin kommande inflytanden Vi meddela nedan 5 4 av protokol- let vid F. B.-F.-styrelsens samman- träde i Stockholm den 19 sistlidne ok- tober för behandling av remisskrivel- till- sen från Kungl.
~ á: t angående j kallade sakkunnigas förslag till lag- stiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedelslöst leverne nella prä,gel.
Men även den har ägt och äger ännu sin stora betydelse.
30 maj 1929.
Med avseende på att protokollet ut- man e j bevarat bland gammalt hand- styrelserna inkommit med yttrande i och självförglömmelse kunna inte mö- ta i dessa föremål?
Helt visst har stadsfraga och att det inte gärna kan begäras att man i allmänhet på Hur mycket mer varaktig glädje skänker inte också en sådan gåva bil- de givare och mottagare an aven den dyrbaraste i hast anskaffad.
U r p r o t o k o l l e t 5 4: Förslaget till skrivelse, som utaxbetats förbundets för lagfr8gor, hade före behandling i styrelsen diskuterats i föma,ltningsutskottet.
och avskrift av sh- väl ekrivelseförslag som en till densamma fogad reservation av doktor Widerström med instämmande av fröken.
Kleman hade Översänts till förbundssiyrelsens i landsor- ten bosatta ordinarie medlemmar och supp- leanter samt till kretsarnas styrelser.
Av ordinarie medlemmar, som wro förhindrade att närvara, hade fru Björk, Gavle, och fru Gierow, Hialsingborg, uttalat sig för skrixpelsef örslaget, medan f r u Elman, Ma- riestad, anslutit sig till reservationen.
Av suppleanter, förhindrade att närvara, hade fru: Rodhe, Visby, uttalat sig för skrivelse- förslaget " med tillagg av en önskan att &amp; t- HANNA LANDBERG: - PORLA BORDSVATTEN drickes numera av alla.
finsmakare .PORLA B R U N N S A K T I E B O L A G, PORLA
gärderna mot personer över 21 å r iii8tte betraktas soin övergångsbestämmelser, som upphöra, när det förebyggande arbetet varit så länge i verksamhet att de, som över hu- vud kunna tillrättaföras, haft möjlighet att bli omhändertagna i ett tidigt stadium ".
Fru Lundgren, Varberg, och fru Strandberg, Ystad, hade instämt i reservationen.
Uttalanden i den föreliggande frågan ha- de ingått från 8 kretsstyrelser.
Av dessa hade kretsstyrelserna i Göteborg, Halmstad, Hälsingborg, Varberg och Visby uttalat sig för skrivelseförslaget.
Kretsstyrelsen i Gö- teborg ville kraftigt instämma i " föror- dandet av alternativ A med skilda lagar för lösdrivare och prostituerade " och uttalade " att allmänt och enskilt räddningsarbete böra bedrivas utan alltför mycket ekono- miskt beroende av varandra ", samt a t t från kvinnohåll framställt krav p % gatufrid im- de tillgodoses genom strängare tillämpning av 15 11 kap. strafflagen, varjämte un- derströks önskemålet att " ungdom mellan 18 och 21 å r måtte f å omhändertagas av ev. utökad barnavårdsnämnd ".
Halmstads- kretsens styrelse hade ansett att i lagförsla- gets 5 1 bör momentet angående åtgärder mot dem, som fyllt 21 %r, f % följande ly- delse: " Atgärder enligt denna ' lag må ock vidtagas; beträffande dem, som fyllt 21 år, där.
han hemfaller %t otuktigt leverne, som ovan sägs, samt " etc. Kretsstyrelsen i Vis- by hade instämt i ordförandens, fru Rodhes, ovan angivna yttrande.
I reservationen instämde kretsstyrelserna i Mariestad, Vänersborg och Ystad.
Öre- brokretsens styrelse hade med intresse ta- git del av skrivelseförslaget, men ville icke göra något uttalande.
Dessutom hade sär- skilda skrivelser ing %tt f r h tv &amp; medlemmar av Malmökretsens styrelse, nämligen e. o. hovrättsnotarien Eliszbeth Nilsson och fru Thyra Schartau, vilka anslöto sig till re- servationen.
Styrelsen uttalade först enhälligt sitt gil- lande.
av vad i lagförslaget föreslås anga- ende omhändertagande av barn och ungdom upp till 21 år, varvid emellertid doktior Wi- derström framhöll att förutsättningen för T w I L F I T Nybrog.
11 - Tel. 75854 - Stockholm hennes instämmande häri vore att barna- vårdsnämnden bleve den myndighet, som komme a t t tillämpa lagen.
Därefter gran- skades och godkändes förslaget till skrivelse med en del redaktionella ändringar.
- - - Att slutredigera skrivelsen utsågos advokat Stael von Holstein, fröken Thorstenson och fru Törnell.
I styrelsens beslut deltogo fruarna Dyrs- sen, Hellström och Törnell, fröknarna Lau- rell, Thorstenson, Ulrich och von Plomgren, samtliga i Stockholm, samt fru Quensel, Malmö, och fru Levisson, Göteborg.
Doktor Widerström och fröken g e m a n, Stockholm, samt fröken Martin, Falun, anmälde reser- vation.
De vid sammanträdet närvarande icke röstberättigade styrelsesuppleanterna anhöllo att f å sin mening antecknad till] pmtokollet.
För styrelsens beslut uttalade sig fru Schurer von Waldheim och advokat Stael von Holstein, ~tockholm, medan rek- tor Aspman, Stockholm, anslöt sig till 1 %- servationen.
Beslöts att skrivelsen skulle avliitas 8 styrelsens vägnar och att till Kungl.
Maj: t skulle medfölja avskrift av den del av .i 4, som utvisade h r de vid sammanträdet nar- varande hade avgivit sina röster eller ut- talat sin mening.
Denna del av § 4 juste- rades genast.
Då endast 8 av de 34 krets- styrelserna hunnit inkomma med yttrande och detta fiital skulle kunna giva en orik- tig uppfattning om intresset inom kretsarne för den föreliggande frägan, beslöts a t t dessa uttalanden icke skulle bifogas f61- bundsstyrelsens skrivelse.
.
På anhållan meddelas det av Vtners- borgskretsens styrelse gjorda uttalandet.
Med anledning av Utskottets för- slag till skrivelse aragiiende " av sak- kunniga f oreslagen lagstiftning mot samhallsskadlig sedeslöshet " be vi f2 göra följande uttalande: P..
Begreppet " samhallsskadlig " se- deslöshet tvingar med nödvändighet Stockholms största speciaZa$är i KORSETTER, CORSELETIER, UNDER- KLADER, STRUMPOK OCH HANDSKAR.
229 HERTHA till den logiska slutledningen, a t t sak- kunniga förmena att det gives sedes-.
löshet, som icke ä r skadlig fö,r sam- hället.
Enligt vår mening ä r ett ' kedeslösi liv eo ipso samhallsskadligt.
Lagstif-.
tande Atgärder-mot denna skada må- ste därför rikta sig mot s e d e s 1 ö s t l e v e r n e siisom s a m h ä l l s - skadligt.
.
Vi ha emellertid d &amp; uppfattningen ' a t t en lagstiftning i ty hänseende a r omöjlig.
E t t förslag i denna riktning skulle statsmakterna aldrig antaga.
SAdana lagar skulle icke efterlevas och hela vårt lands gamla och nya skydds- och strafforganisationer skul- le icke racka till f &amp; sanerande mot- åtgärder, då ju, som utskottet fram- håller, ifrågavarande samhällsskadli- ....
" v e m ga handlingar måste beivras, s o m a n u t f ö r dem ".
Vi.anse därför a t t sakkunnigeförslaget tild " Lag om Atgarder mot sedeslöst le- verne av samhallsskadlig art " icke bör laggas till grund för ny lagstift- ping.
Vårt land äger i nu gällande lag, författning ooh förordning rätt och makt a t t till samhällets gagn och skydd.
beivra f örargelsevackande be- teende, brottsliga handlingar, a t t om- händertaga alkoholister och intellek- tuellt mindervärdiga individe.r, män och kvinn.or, utan avseende p % kön, klass eller ålder.
Dessa företeelser utgöra faran och skadligheten i ett sedeslöst leverne.
; har ' kunna och böra lagbrott beivras och individerna om-, händertagas.
Nar II.
Lagförslagets önskemål angå- ende ' förebyggande Atgarde.r mot se- deslöst liv liksom för statligt under- stöd å t frivilligt arbete till förebyg- gande, av eller räddning från &amp; dant eländigt liv dela vi och hoppas livligt måtte bli förverkligade.
De förebyg- gande Atgarderna innebära och syfta till bland annat en v ä r d i g a r e se ' x,u.almoral a v d e n inne- börd, a t t v a r j e v.uxen man- niska, m a n som kvinna, b ä r sam:ma a n s v a r i v a r j e sexu- ell förbindelse oberoende a v dess temporära karak- tax, med h ä n s y n t i l l s i g s j ä l v, Ji.11 d e n a n d r a p a r - t e n o c h t i l l d e t n:ya l i v d e b å d a k a n g e upphov till.
Unga människors fostran och ledning i .denna riktning a r för oss den väg som skall kunna föra frågan till det " hogiae plan " vi liksom utskottet fin-: ner nödvändigt.
Har om niigonstades galler det dock att vi maste refor- mera människornas kanslo- och vi1 je-.
liv, innan vi g % a t t reformera la- garna.
III.
På grund av denna vår ovan- nämnda uppfattning av berörda frå- gor av sakkunnigeförslaget till lag- stif triing mot .samhällsskadlig sedes- löshet be vi a t t f å ansluta oss till dok &amp; Karolina Widerströms reser-.
vation.
Länwesidenset, Vänersborg den 17 oktober 1929.,. '
' JULIA VON ' SNE.IDERN.
går Ni hvTn till Postsparbanken, liiqdets storsta o. sikraste sparkassa ' Direkta uttag av intill 300 kr.
Ranta 4 O / o Ni går till posten, Samma sparbanksbok galler över hela landet.
A Styrelsens vagnar:.
Till Redaktionen av Wertha.
v id Fredrika - Bremer - Förbundets liggöra dessa reservationer frAn f ör- årsmöte i Gävle den 13 och 14 bundskretsarna - d e s s a k I. e t- maj 1929 diskuterades som bekant s a r, s o m ä r o o c h u t g ö r a benämningen på den fond, som bil- f ö r b u n d e t.
dats genom förbundskretsarnas in- Denna uraktliitenhet, ej minst om samlingsarbete.
Undertecknad ytt- den %P traditionell, d. v. s. det vanliga rade härvid, att namnet " Kretsfon- i motsvarande fall, ä r förvisso ett --- den " därför ' kanske kunde vara be- Båt oss saga - egendomligt uttryck rättigat, men möttes av det bestämda av sanningen i detta vid hrsrnötet s &amp; piistiiendet att k r e t s a r n a ä r o kraftigt framf örda påstabende.
Då Vanersborgskretsens styrelse o c h u t g ö r a f ö r b u n d e t och godtog alltså gärna fondens namn av icke delar den uppfattning som sty- " Fredrika-Bremer-Förbundets insam- relsen f ramlagt shsom F r e d r i k a- B r e m e r - F ö r b u n d e t s i sin lingsf ond ".
Genom nådig remiss har F r e d r i- ovannämnda skrivelse till Kungl.
k a - B r e m e r - F ö r b u n d e t beretts Maj: t9 nödgas jag anhålla att redak- tillfälle yttra sig över ett av tillkal- tionen behagade i n f ~ r a valr inlämna- lade sakkunniga den 30 maj inneva- de skrivelse och reservation i förbua- rande å r avgivet betänkande med för- dets (= förbundskretsarnas !j tid slag till lagstiftning om åtgärder mot skrift Hertha.
lösdriveri samt åtgärder mot sedes- Fiirbindligast löst leverne av samhällsskadlig art. JULIA VON SNEIDERM.
Eftersom kretsarna äro och utg0ra Kretsordförande.
förbundet ha naturligtvis kretsstyrel- Liinsreesidenset, Vänersborg den 20 serna beretts tillfälle att yttra sig över det till förbun.det remitterade november 1929. förslaget.
Vänersborgskretsens styrelse har daref ter inlämnat sitt yttrande, en Av stadgarnas 5 5, mom. 1, fram- motiverad anslutning till Karolina Widerströms reservation.
Flera gilr sabsom för mig pilpekats att för- kretsstyrelser ha anslutit sig till den- bundsstyrelsen hare full beslutande- na reservation; det ä r mig likaledes rätt beträffande förbundskretsamas bekant, att en medlem av förbunds- gemensama uppträdande.
Styrelsen styrelsen per ilbrev insänt medde- har allts &amp; handlat fullt korrekt.
Det har emellertid icke fallit mig in att lande om sin anslutning hartill.
Döm ' om vår häpnad, da vi finna, denna beslutanderätt kunde innefatta att styrelsen alldeles uraktlåtit att i rätten att undertrycka reservationer.
sin skrivelse till Kungl.
Maj: t offent- Vissa styrelsemedlemmars önskan att D e n ornt&amp;nksarnma husrno- dera v a n d e r slg a l l t i d till Lunda Tvättinrättning Garanteras ett förstklassigt arbete.
- Kläderna försäkrade under tvättningen.
- - - - Telefon Drottningholm 20 och 190.
- - - -- e
23 1 HERTHA stadgarna måtte revideras a r tydli- nyss citerade stadgeparagraf ger att gen väl.
motiverad.
- tala å hela förbundets vägnar.
Med skrivelsen följde ett protokollsutdrag.
Vanersborg 6 dec.
1929. utvisande hur .de.
vid sammanträdet JULIA VON SNEIDERN.
närvarande avgivit sina röster för a t t klarlägga vilka förbundsstyrelsemed- lemmar som sta bakom skrivelsen.
Några reservationer ha givetvis Då icke förr än i själva pressläggningen uppklarats att fru von Sneidern önskade.
icke undertryckts .. Tre kretsstyrelser införandet av b a g g e dessa uttalanden, hade i skrivelser som förelåg0 vid har Red.
: s svar har nedan blivit endast en förbundsstyrelsens sammantriide an- anknytning till det senare av dem.
slutit sig till samma mening som re- Till upplysning för tidskriftens lä- servanterna inom, stirelsen.
Dessa sare vill Red.
meddela att det ärende, skrivelser kunna emellertid icke be- beträff ande vilket styrelsen f å r vits- tecknas som " res,ervationer ",.
då rätt ordet att ha handlat fullt korrekt, a t t anmäla reservation till förbunds- sålunda syftar på förbundsstyrelsens styrelsens beslut endast tillkommer skrivelse till Kungl.
Ma j: t angående vid sammanträdet närvarande röst- sakkunnigeförslaget om " åtgärder berättigad förbundsstyrelsemedlem.
mot samhällsskadlig sedeslöshet ".
Vi- A.tt; icke kretsstyrelsernas skrivel- dare bör påpekas a t t förbundsstyrel- ser bilades svaret till Kungl.
Maj: t sens befogenhet att uppträda % för- berod.de, såsom synes av å annan bundets vägnar galler allenast m e l- plats i detta häfte meddelad proto- l a n d e a l l m ä n n a m ö t e n a.
kollsavskrift, p % deras fåtal.
För- Förbun.dsstyrelsen vårdar, .heter det i bundsstyrelsen diskuterade denna förbundsstadgarna 5 7, mom. 1, mel- f råga, som s j alvf allet gällde biläg- lan de allmänna mötena förbundets gandet av s a m t l i g a kretsskrivel- angelägenheter.
ser, såväl de fem som följde majori- Enligt protokollfört beslut av den tetens mening som de t r e vilka stöd- 19 oktober 1929 avläts ovannämnda de reservationen.
Det beslut, vartill skrivelse till Kungl.
Maj: t å s t y- diskussionen ledlde, var enhälligt.
r e l s e n s v a g n a r och förbunds- Stock~holm den 7 dec.
1929. styrelsen har sålunda vid detta till- RED.
AV HERTHA.
fälle icke begagnat den befogenhet ' ' ' Tandläkare ERIK STOCKHOLM LIN DBLAD ---- Mottagning efter överenskomrnielse pr telefon 8-19 ' 80.
Sveavägen 102. l 2 tr. (Hiss).
&lt; ' " 3
232 HERTHA Notiser bokvärlden.
från Glada givare.
E n bok om lärare och vänner av Lydia Wahlström.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
En vans anmälan av en vans bok i ett organ för vars läsekrets bokens förf.
p % förhand hör till auktorite- terna, det tycks vara något kotteri- aktigt.
Men olägenheten motverkas val i någon m %n därav a t t anmälaren nästan kan göra till sina, och med långt mera skarpa bakom an i den ci- terades mun, Hedvig Charlotta Mor- denflychts ord: " panegyriker har jag svårast a t t skriva ".
För övrigt: v a r finns i närvarande stund någon " opartisk " kritik?
I dagspressens ledande organ vet man i regel p % för- hand hur omldömet kommer a t t l %ta om den och den boken, skriven av den och den författaren.
Med andra ord: vet man bedömaren, så vet man också omdömets betyg.
Dessutom: det ar uppslagsböckernas tid, då redaktio- nen av vederbörande uppslagsbok an- ser a t t en " fullt sjaälvstän~dig9 ' och ob- jektiv upplysning om en förf attare ' eller historisk person kan rymmas p % sex eller sju rader.
Varför under s %- dana tidsomstandigheter saga nej till önskan om en i jämförelse därmed ut- förlig anmälan, blott därför a t t man råkar vara fö.rf.
: s van?
Lydia Wahlström a r en tränad jour- nalist, rapp och vaken.
Hennes hi- storiska skolning och solida allman- bildning understödja det.
praktiska greppet om personer och frågor.
Som de flesta andra lasta fö.rfattare nu för tiden ger hon ut journalistik i bokform.
Men vad hon s % ger ut sak- nar e j d m näringshalt, som kan sak- nas aven dar spiritualiteten, verklig eller sökt, a r störst.
Humorns kryd- da använder hon sparsammare an förr.
Gesten - om man kan använda Us,MP D_ERWS fi&amp;hm&amp;k. # detta ord om en stil, som från börjaii haft mera av katederns an folktala- rens framstallningssatt - har vunnit i enkelhet på samma gång som i var- dighet.
De i den nyss utkomna bokens upp- satser omtalade personerna äro inde-.
lade i tv &amp; avdelningar.
Första avdel- ningen av boken handlar nämligen om avlidna och kallas " in memoriam " Andra avdelningen benämnes " nuti- da klerker och lekman ".
Första av- delningens f yra artiklar äro sins- emellan ganska ojämna, d å den om Viktor Rydberg knappast innehåller annat an föga ingiiende recensentre- flexioner inför den nyare Rydbergs- litteraturen och Ellen Key-artikeln litet strögods av några yttre minnes- bilder, medan uppsatserna om Harald Hjärne och Sam Fries aga en helt an- nan ladighet: både kunskapens och den sympatiska förtrogenhetens, m. a. o. äro fullt sjalvständiga portratt- studier, vackra och imponerande och dock fria från all areminnesstii, lev- ande och personliga.
I bokens senare avdelning iir det svenska kyrkans nuvarande primas, som dominerar.
HIL3rIA BORELIUS.
Skapafide liv.
Studier och bekan- nelser av Amold NorliwL Albert Bonniers f örlag.
Morgonrodnadssyneli av vita fja- rilsvingar mot himlens bl &amp; i en dikt " efter van Eeden " och havsbilden från Katwijk aaii Zee vid Hollands kust omsluta det ~ v r i g a innehallet i denna p % en g %ng vittfamnande ock enhetliga bok.
Dikten a r ställd som im.
ledning.
Stycket D e h o l l a n d s- k a d y n e r ii a, med dess p i en rakteriserande, SC&amp;ELEG- TAS 12.
Tel. Kungsh !M9 X.
, C.~,,S~ 2 i 3 mitt O, Garanteras:.
Inga hitande tvlittmedel.
Extra fin spe,,,,: ~Wotto: it till kundens bästa.
mangling.
Snabbt utförande.
Billiga priser.
HERTHA landskapsestetiska och symbolseende skildring,-ar det sista i bokens senare, andra avdelning.
" Moderna " essaysamlingar om lit- teratur och konst äro.
nästan genom- gående lapptäcken.
Avsikten synes vara-om dar överhuvuld råder någon annan " or.dniagsprincip " an den att tömma skrivbordslådan, eller snara- re sammanklistra redan utgivna tid- ningsartiklar - a t t låta de olika " lap- parne " framträda i så skrikande oph mot varandra kontrasterande; f arger som möjligt.
Det galler verkliga för- m %gor som det galler publicister med andrahandstankar.
- I betraktande av det myckna vackra han givit, vore det otacksamt ' att av denna, strävan efter virtuosmassighet göra ' en före- bråelse mot Oscar Levertin, aven om .den hos oss historiskt kan spåras till- baka till honom.
Han var en verklig virtu ' os, men dessutom var hans kul- turgladje och skönhetskirlek ett en- hetsband.
Skönhetslidelse.
finns det också i Arnold Norlinds " studier och bekan- neker ", men den a r hos honom sam- mansmält med det etiska patos, som låter honom inifrån först % Dantes uppfattning av " de tre anderikerna ", och den religiösa oändlighetskänsla som kan samklinga både med Nova- lis ' " Todestagebuch " och med Walt Whitmans kosm.osjube1.
Den som kan dela Jeff eries ' upptäckarlust och med Obstfelder se världen som " en enda stor manniskothr, som solen skiner genom och dar himmel och hav och buskar och blad och allt, allt speglar sig ", spänner för visso över en omfat- tande stamningsskala.
Men den " Ein- fuhlung " i de olika diktarnes verk som har gör sig gällande a r en annan an virtuositetens och " smidighetens ".
Den a r central och den a r produktiv.
I dessa uppsatser, de flesta ung- domsverk, ges med en idealt inriktad ungdomlighet å t de skärskådade ett .233.
översltott av varden som i själva ver- ket i mer an ett fall mera tillhöra tol- karen an den tolkade.
Detta galler p e r s o n l i g a och stamningsvar- den.
Rent e s t e t i s k t g %r tolk- ningen s %lunda f öremålen närmare.
Just denna rent estetiska återfram- stallning a r saker och träffande.
Så uppfaktningen av musiken hos Sig- björn Obstfelder (i hans sprak), som jag inte sett någon ha en så klar för- * nirnmelse av som Arnold Norlind, i den korta studien över honom.
E,n.
rikedom av vetande rymmes i uppsatserna om Hölderlin och Dante som i de geografiska vyerna.
Det a r ett sjalens och andens sol- bad a t t vistas i Arnold Norlinds värld ..
HILMA BORELIUS.
Tungor av eld av Astyid ~ b r s b e r ~.
J.
A. Lindblads förlag.
Ingen folkrörelse blir till utan han- förelse.
Men pingströrelsen lever på hanfijrelsen i och för sig - visser- ligen anknuten till evangeliet.
Däri ligger dess kraft samman med dess brist och fara.
Gott och ont har den darfiir framkallat, dar den lyft sja- lar u r tröghetens och bundenhetens burar, men på samma gång hand- löst idungat in dem i masspsykosens risker för sjal och varv.
Över denna rörelses vågsvall ge- nom en norrlandsby f å vi en redo- göreke i Astrid Forsbergs skildring.
Vi se vågen lyfta och skummet falla med hjälp av denna iakttagare, som e j betraktar rörelsen kyligt utif rån utan som själv syns ha upplevat dess stormflod.
Betraktarens resultat blir negativt - har ligger förödelse efter floden i bygdens liv, det visar huvud- personens livsöden och aven biper- sonernas.
Och ändå har skildringen intet; av hätskhet, utan verkar redligt buren av ett lyssnande studium.
Det Parafininjekfioner.
Modern ansikfsbegandiing, Plasfiska operafioner ufföras au kirurgsn D:r Kcrpp, Sfeinacg-Kapps injektioner, diafermi o.
massage för klena personer.
Droffninggalan 81 A, SfockBolm.
11-5 Tel. Norr 34 41. '
ar detta vida mer an framstallning- ens skönlitterära inklädnad, som ger boken dess värde.
Vi möta ett ärligt framläggande av en för hela vårt folkliv mycket betydelsefull förete- else - en företeelse som röjer för oss folks j alens d j upa hunger efter hanf öa relse, men också en benägenhet att stilla den med enbart känslorus, i stallet för att ur djupen och i ensam- heten söka den u r a l l a väsendets samlade krafter, a v e n ur " allt vart förstånd ".
EMILIA FOGELKLOU.
Har vilar Henry Ryecrof t.
~ f t e r l a m - nade papper utgivna av G e o ~ g e G&amp;- sing.
översättning från engelska ori- ginalets adertonde upplaga av Fanny Ekenstierna.
Med inledning av Klara Johanson.
Wahlström &amp; Widstrands f örlag.
, Vi ar skyldiga det bokförlag tack- s m h e t vilket å t dem som på annat sätt ej kunnat göra bekantskap med Ge- orge Gissing förmedlat sådan genom den svenska Översättningen av T h e l e f t p a p e r s of H e n r y Rye- c r o f t.
Denna egenartade, olyckliga och geniala författare torde vara skäligen okänd för flertalet svenska läsare.
Klara Johanson ger i sin in- ledningsessay den rätta nyckeln till hans liv, också bakgrunden till Henry Ryecroft (som hon aven själv betit- lat sitt förord).
Med hjälp av denna dyrk har man tillgång till George Gissings innersta och till den vemo- diga, rörande och blygsamma para- disdröm som avslutade hans marter- fyllda författarvag - en dröm vilken inte förunnades honom att få reali- serad som slut på hans lika törne- strödda levnadsstig.
Georg Gissing har nu sin erkända plats bland nyare engelska klassiker.
Fanny Ekenstiernas omsorgsfulla och skickliga Översättning till svenska gör boken om Henry Ryecroft all den - - rättvisa som göras kan i en 6ver- sättning.
E. K-n.
Bengalens kvinnor av Marga &amp; M.
U? * q~lta ?~t.
Oversattning av Naemi Lo- gren.
Wahlström $ Widstrands för- lag.
Katherine Mayos bok om Moder India har upprört sinnena hela vasl- den runt, kan det val sagas, och inte minst de kultiverade och upplysta hinduiskornas egna.
Saro jini Naidu, Bengalens stora diktarinna, har med anledning av författarinnans till S k r a c k ö n nya sensationsfyllda bok själv företagit en föredragsturné P U.
S.
A. för att sprida en riktigare kännedom om sitt land, efter vad h o n förmenar.
Den som har rakat Mrs Naidu och last hennes dik- ter vet i vilket fall som halst att Hn- dien k a n frambringa en högsta a r t av kvinnokultur och kvinnligt geni.
Hur mycket Katherine Mayo i övrigt i avseende p % Indiens och speciellt dess kvinnors låga kulturgrad har ratt eller orätt i sin hårresande skild- ring av förhållanden maste av natur- liga skal har lämnas oavgjort.
Blargaret Bi.
Urqluhart har efter en 25-årig vistelse i Bengalen, på upp- maning fran intresserat håll, skrivit sinbokom B e n g a l e n s k v i n - n o r.
Det a r förstahandskunskap som talar ur dessa skildringar av de avstängda kvinnornas liv, av seder och bruk i detta hemlighetsfulla, främmande land, och det är en oför- tydbar önskan att så rättvist och Pör- domsf ritt som möjligt f ösklara de egendomliga vanor och riter som be- stämmer den bengaliska kvinnans liv.
Dar finns nlycket som bekräftar Miss Mayos fruktansvärda berättelser, men hur anorlunda omtalat!
Masga- ret Urquhart stryker varken röda el- ler svarta streck under, fakta fix * - själva tala - och det a r oftast mer p - övertraffas icke av något annat medel vid rengöring och polering a v möbler.
235 HERTHA fru Holmgren skickat ut kan ocksik vara till glädje.
Den sammanförande formen ger skilda saker inom direkta- re räckhåll, och de mycket unga ha kanske inte så ' stort tålamod med de större böckerna.
Porträtten och övri- ga ' i1,lustrationer roar även säkert " barnbarn " och.
" barnbarnsbarn ".
an nog, tyvärr.
Vad som ger hennes bok dess varde a r den fullkomliga tilltro till dess opartiskhet som den lidelsefria tonen inger.
Och, som sagt, en ingående kunskap om förhållan- dena ä r det andra stora .värdet av denna skildring.
Man önskar a t t den måtte i vida kretsar f å sprida sin upplysning om hur Bengalens kvin- nor lever sitt liv.
E. K-n.
.
a E. K-n.
.
Om Selrnia Lagerlöf, hennes f a r och mor, farmor och Back-Kajsa m. m.
Berättelser för mina barnbarn och barnbarnsbarn av Ann Margret Holntgren.
Wahlström &amp; Widstrands f örlag.
I sitt förord till sin lilla bok om Selma Lagerlöf säger Ann Margret Holmgren själv a t t hon ofta berättar med den stora berätterskans egna ord, " därför att de ä r så mycket battre a n andras ".
För visso kan intet battre befordra framgång när man vill för- tälja om Selma Lagerlöf.
Vi känner dem ju alla, de små och stora händel- serna i hennes liv genom hennes egen mun, och vi älskar själva orden med vilka de talats om för oss.
Minnet av henne förs sannerligen bast över till.
de unga generationerna i just de orden.
Kanske kunde man saga: men d % må man väl gå direkt till henne själv!
Ja, egentligen gjorde man det nog.
' helst, men den lilla boken som ' - - V A C Y S T A N # S Svenska författare, deras li; och verksamhet.
Skildrade för barn och ungdom i hem ' och skola av Ma / me Louise Gagner.
Del I och, II.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
Dessa två små gula bocker ä r ingen nyhet;.
Del I a r redan ute i fjärde upplagan, del II i andra.
Man har önskat ett påpekande i Hertha av att dessa sammanfattade uppsatser om svenska förf attares liv och verksam- het förligger till hemmens och skol- ungdomens bruk.
Den tidigare delen omfattar Viktor Rydberg, Heiden- stam, Snoilsky, Selma Lagerlöf, Wik- ner, Karlfelt och Levertin.
Den sena- re Geijer, Tegnér, Wallin, Atterbom, Fredrika Bremer, Runeberg och To- pelius.
De med kunskap och levande in- tresse skrivna små.
biografierna bö- r a vaara av varde för ungdomen som ofta, av det ena och andra skalet, för- klarligt nog, ej själva kunna g å till kallorna. '
E.K-n.
H E.
M S K O L A fSthlrnis Lans Lanthushållsskola) meddelar undemisning uti allt som hör till lant, Dec .. - Avgift för un- hems ordnande och skötsel.
- 10 mån.
kurs.
1 Febr.-l dervisning, bostad och kost 500 kr.
Statsstipendier till obemedl.
o. mindre bemedl.
Prospekt genom E ' örestclndu~innan Ester Alde, Vackstanas, TVETABERG.
Tele- fon Södertälje 1689.
F a l k ö p i n g s k r e t s e n cainmantrad- de den 20 nov.
varvid fru Greta Hallgren, Jönköping, stallde sin expertis som mat- lagningskunnig till förfogande genom a t t rent vetenskapligt underysa de närvaran- de om kaffedrycken och dess beredning.
Efter det teoretiska kom den angenämt praktiska angelägenheten att avprova det enligt fru H:s iiletoder tillagade ka ' ffet.
En " kaffevisa " föredrogs av frau Greta Wennberg, därefter solosiing - a v fröken Margit af Ekenstam samt pianomusik av fru Svea Pettersson.
Till sist berättade fru Hallgren oin Svenskbybornas mottagande i Jönköping.
vaivid Gofessor Einar Sjövall inför en intresserad publik höll föredrag om " Prin- cipiella och praktiska synpunkter p &amp; steri- liseringsfrågan ".
Därefter tesupé med samkväni. '
' J ö n k ö p i n g s k r e t s e n hade den 13 nov.
möte h Margaretaskolans festvihing, varvid fru A. Bergvall berättade oin för- bundets irsmöte i.viiiias i Gävle.
Nusik av fru L. Frick varjämte fru B. Gentzell före- drog diktar av svenska skaldei .. Tesupé.
K a r l s k r o n a k ~ e t s e n hade den P4 november i Församlingshuset tillsammans med Kyrkliga ungdomskretsen anordnat ett föredmg av fru Amanda Flemström om Luleå stifts diakoni förening och dess verk- samhet bland stiftets iklemarksfolk.
Den 27 november hade kretsen samman- träde ii Stadshotellet under ordförandeskap av fru Eva af Geijerstam.
Sedan en del föreningsangelägenheter behandlats höll fru Marta Weinberg föredrag om en italiensk resa, illustrerat av ljusbilder.
Under det d ä q å följande samkvämet sjöng fröken Gunhild Cedergren nigra italienska sånger, ackompanjerad av friherrinnan Eva Sparre.
G ä v l e k r e t s e n hade den 18 nov.
an- ordnat ett offentligt föredrag av fru Ester Luttenlan i Högre allnianna läroverkets aula över amnet " Några tankar kring ny- orienteringen i hemfrågan ".
H a l m s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 6 november, varvid stadens elekti-ici- tetschef, ingeniör Yngve Holm, höll ett syn- nerligen instruktivt och roande föredrag om Hemmets arbetsbelysning, illustrerat av en rad förträffliga skioptikonbilder.
Han hade därjämte monterat in en hel del olika ar- matur för belysning i kök, badrum, trappor, tvättstugor och arbetsplatser och visade tydligt de moderna lanipornas och den nya armaturens företräden.
Föredraget var taliikt besökt och uppskattades livligt av medlemmarna.
H u.
d i k s v a l l s k r e t s e n hade den 19 nov.
en föredragsafton i Flickskolans samlingssal, varvid fru Ester Lutteinan ta- lade om hemfrågan i detta teknikens och mekaniseringens tidevarv.
Därefter sång och musik samt tedrickning.
H ä l ~ i n g s b o ~ g s k r e t s e hadelör- n dagen den 16 november sammanträde under ordförandeskap av fröken Signe Wennbcrg, 0 J J (.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 20 nov.
tillsammans med stadens Husmo- dersförening ett möte 6 Industrirestaurang- en.
K. W. F:s ordförande fröken Alma Hansson halsade af tonens diskuasionsinle~ dare fru Inez Winberg välkommen, varp &amp; denna höll sitt föredrag över amnet " Ge- mensamma måltidstimmar ".
En livlig dis- kussion vidtog; därefter samkväm ined te- servering.
% L a n d s k r o n a k r e t s e n hadc den 15 nov.
sammanträde på Flickskolan.
Sedan ordföranden, fröken Triigardh, hälsat de narvarande välkomna och i korta drag 1.e- dogjort för resultatet av insamlingen till f örmån för förbundets alliiiänna verksam- 3 Siden- &amp; Manufakturaffär b l * 88L6. '
Islo.
Största urval nyheter
Ilet höll föredrag Därefter sång.
av e. o. hovrättsnotarien Nils Falk om " Äktenskap och skilsiniissa ".
vidtog, samkväm med tesupé och fröken Valborg Cervin.
.
M a 1 m ö k r e t s e n hade den 3 dec.
till- sammans meg::?
!ialmö hysmodersf örening anordnat en föredragsafton i Kungsparkens festsal, varvid fil.
dr. Hanna Rydh talade om " Kvinnan i Nordens forntid " med be- ledsagande skioptik~nbilde~.
Dr. Rydh,.
som hälsats välkommen a %,kretsens or.df.
f r u Elisabeth Quensel, avtackades av.
.
Husmo- dersföreningens sekreterare fru Ida Malm- ström, soin aven uttryckte sin tillfredsstal- lelse över detta första samarbete inellan de två föreningarna.
.
N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade den 28 nov.
sitt sedvanliga höstmöte med efterföljande samkväm å Göta hotells fest- våning.
F r u Elsa Alkman delgav kretsen " Nalgra eringringar från Gavlemötet 1929 ".
Sedan sång utförts av fröken Inga Kall- gren, ackompanjerad av fröken Anny Sve- ningsson, liimnade sakkunnigkommitténs kvinnli,ga ledamot, dr. Anna-Cla~a Romanus- Alfvén en redogörelse för " Kvinnorna och lösdrivarelagen ".
Ahörarnas tacksamhet för den uppfoi-drande o.ch varmhjärtade fram- ställningen tolkades av kretsens ordförande fru Fanny Björkman. '
N y k ö p i n g s k r e t s e n sammanträdde den 5 nov.
i Odd Fellows klubblokal.
För- eningsangelägenheter avhandlades.
Hiiref - ter hö11 frolten Ester Laurell föredrag om en resa i Spanien, beledsagat av skioptihn- bilder.
Sang av fru Smedberg till ackom- panjemang av fru .Molander; paqkvam.
S t o c k h o l m s k r e t s e n hade den 26 nov.
en disk.ussionsafbon i Grand Hotells matsal, under ordförandeskap av fröken Ellen Klenlan, med särskilt inbju- den ungdom av olika.
kategorier, amnet var också " Ungdomen och kvinnorörelsen ".
H.
M.
Drottningens Hofleverantör Första inledare fil.
k.and.
Brita Åkerman, ordförande i Stockholms högskolas lcvinn- liga studentförening, och andra inledare fru A:nnie Wallentheim, ordförande i Nacka Socialdemokratiska kvinnelubb.
E n intres- serad kress fyllde salen till s i s t a p ' ats och en synnerligen animerad difkussim f öl j de på inledningsföredragen (varav det första .publiceras på annat ställe i detta häfte; det andra hoppas vi kunna meddela i ja- nuaril ?aftet).
...
Urrieåkretsens ordförande, fru Fanny Bergström, samlade den 4. nov.
kretsens medlemmar i sitt hem, varvid frö- ken Hörnell redogjorde för årsmötet i Gävle.
F r u Jenny H,olm bidrog med musikunder- hållning.
V a r b e r g s k r e t s e n samn~antrad- de fred.
den 29 nov., då fröken Maja Söder- lund höll ett synnerligen intressant före- drag om författaren Dan Anderson samt föredirog en del av hans dikter.
Efter före- draget vidtog ett angenämt samkväm, var- vid.musik utfördes av Stadshusets kapell.
.
V a n e r s b o r g s k r e t s e n har under h ö s t e x lopp anondnat tvenne offentliga föreksningar: den ena tillsammans med Arbetarnas f örlasningsf örening, med dr. Ivan Bratt, AlingsAs.
som föreläsare öy &amp; amnet " själslig nyorientering ", det andra med - generalfaltläkare Bauer om Sveriges flygambulans, beledsagat av filmbilder.
In- komsten av detta senare föredrag, som upp- gick till 110 kr., h a r lämnats till Svenskby- insamlingen., Dessutom h a r kretsen haft en enskild föredragsafton d å biskopinnan Maria Danell talade om " Glimtar u r kyrko- och hemliv i Amerika ".
Samhan1 med mu- sik och supé.
V a.
x j ö k r e t 8 e n hade den 15 nov.
möte å, Centralhotellet under ordförande- skap av dr.
Ruth Grubb, varvid teol. kand.
Anna, Edman höll.
föredrag om " Den.
mansk- J. F. HOLTZ Spetsar Stureg.
8, " t~hlm.
- -.
...
, alla sihg
liga sammanlevnadens problem ".
F r u Blen- da Sylvan lämnade en översikt av den ak- tuella frågan: kvinnlig polis.
Pianomusik av fröken Inez Malm.
Korrespondens från Halmstad.
E t t glänsande bevis pil vad en kulturellt betonad, välorganiserad förening kan åstad- komma utåt, genom flit och samarbete inom densamma, ha vi i harvarande krets av Y s t a d s k r e t s e n hade den 12 nov.
Fredrika-Bremer-Förbundet.
Gång p &amp; gång anordnat föredrag av dr.
Carl Ottosen fr %n har allmänheten fått se vackra bevis p &amp; Skaisborg över ämnet " Tarmhygien ".
Over- Fredrikornas strävan a t t bygga nytt p2 fullt hus.
Doktor 0. talade i nära tre tim- gammal grund, och deras pietetsfulla för- mar entusiasmerande och lärorikt för en sök a t t framhålla Hemslöjdsföreningarnas Kretsmöte hölls ivrigt lyssnande publik.
goda inflytande på kvinnornas handarbeten.
d.
14 nov., då prof. Einar Sjövall, Lund, framlade " NAgra praktiska och teoretiska Man erinrar sig med nöje deras vackra mat synpunkter p % steriliseringsfrågan i ett ta, deras utställning.
av handarbeten för utomordentligt intressant anförande.
%f- några A r sedan.
Att en förening, på v i b terat samkväm.
Den 4 dec.
hade kretsen som h a r skett, lyckats kombinera ett sam- besök av dr. Hanna Rydh, som talade om manhiilkmde intresse för medlemmarna, " Kvinnan i Nordens forntid ".
Sång a v kon- med ekonomisk valuta, för realiserandet av sertsångerskan fru Elsa Rangnitt fran f6reningens ideella syften, a r vart all upp- Kristianstad.
Även denna afton, intressant muntran, och nar Fredrikorna nu komma och givande, slöts med samkväm.
Den 30 n o v a b e r deltog Ystadskretsen med ett nytt alster av sin flit och goris jämte stadens övriga kvinnoföreningar i in- smak firn: man hoppas a t t det blir strykande bjudan till ett offentligt möte, dar f r u åtgång.
Det ä r den här gången en kollektio~l Frida Hagen redogjorde för den i augusti sport- och promenadvantar som tillverkek.
hållna internationella fredskongressen i S j a h a vantarna äro handstickade i sikl i.ii Prag, anordnad av Internationella kvinno- Halland men ha av föreningsmedlemmai.na förbundet för fred och frihet.
försetts med handbroderade utsmyckningar, vartill mönstren hamtats från en ga.mmt:L ö r e b r o k r e t s e n sammanträdde den kudde som nu förvaras A Röhska museet 5 19 nov.
i Risbergska skolan, varvid fröken Göteborg.
Vantarna am utomordentlig, Martha Grönvall förevisade l jusbilder f r h vackra, varma och praktiska; de k o m a en sommarresa till Bretagne via Holland att försäljas genoni Halmstads Sidenli-as och Belgien samt berättade intryck och minnen därifrån.
Efter föredraget sang av och Modebasaren p &amp; Storgatan.
fröken Julia Tideström.
ELSA HAZGEH-CARLBERG.
- Finaste Ceylon OBS.!
G R O N ETIKETT 1 den Europeiska marknaden existerar icke ett finare Ceylon-thé an detta.
Ett Iht for finsmakare
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREIIRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhálla tidskriften.
Icke~örbundsrnedlemmar prenu- merera ii närmaste postans&amp;lt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 %r kr.
6:50; 112 år kr.
3: SO; 114 år kr.
;: OG.
Lösnummer 65 öre.
Redaktzon.
och expedition: 48 NLZ- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagzir kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50 27 62.
- INGEN - Bomullrgarn.
HUSMODER Domestiker.
KAN UNDVARA Lärfter.
Hollands.
Madapolam.
Nainrock.
GEFLE GARN och SVANENS VAVNADER Flaneller.
Kulörta Bomullr- tyger.
Lakansviiv- nader, m. m. v Mod Sveriges Husmodersföreningarr Rlksförbunds garantlmarka.
Attioarig erfarenhet garan- terar varan.
Ungdomen och kvinnorörelsen.
AV Brifa Akeman.
* .. 6: orslag till moderskapsskydd.
AV Gulli Pauli.
Handarbete som kulturfaktof.
AV Hanna Landberg.
Sakkunnigebetankandet av den 30 maj 1929.
Fru von Sneidern till Redaktionen av Hertha samt svar.
Notiser från bokvärlden.
F.-B .-F.-kretsarna.
Kalmar Preparerade HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning Svallande och Dryga I L Vasatryckeriet, Stockholm 1929.
HERTHA - LEDANDE OCH POLITISKA ARTIK- LAR.
SOCIALA FRAGOR.
LAGFRA- GOP, SKOL OCH UN ' DERVIS- NINGSBRAGOR.
Sakkunnigebetankandet av den 30 maj 192 !9 ............................. 227 U r en .diskussion om " ~sarnhallsskadlig sedeslöshet enligt det ' nya lagförsla:.
get " .........................
.
;.
179 ... sid. F o g e l k l o u, E m i l i a: Barn och religion ...................... " Vkigen till en djupare samhälls- gemenskap ................... F r e u d e n t h a l, D o r o t h e e: Den kvinnliga polisens arbete i Tyskland v o n K o c h, G.
H.: E n kvinnlig le- dare för fattigvården ............. L a n g e n h e i m, G u d r u n: Ielvtc timmen .....................:.
.... P a u l i, G u l l i: Förslag om moder- ....................... skaps~kyd~d P e t r é n, V i k t o r: Ändringar i strafflagen ...................... R h e b o r g, E l i n: Statsrevisorerna kontra kvinnliga statstjänstemän " Stat ' srevisorerna och de kvinnli- ga statstjänstemannen ännu en g h g ........................ S t a e l v o n ' H o l s t e i n, M,athil- d a: Olämplig som postassistent ?.
.
S t j e r n s t e d t,: R u t h: ' .Nytt för- slag ' till lag mot lösdriveri och sedes- löst leverne ...................... T ö r n e l l, G e r t r u d: Kvinn1iga.p- liser .......................... .30, 55 W i d e r s t r ö m, K a r o l i n a: Riks- dagsmotioner .................... 97 W i g.e r t, V; i ' k t o r: Steriliseriqgs- förslaget ........................ 162 A k e r m a n,, B r i t a: Ungdomen och kvinnoröllelsen .................. 217 Assistentproven inför regeringen .... 73 Förbundsstyrelsen om sakkunnigebetän- kandet av den 30 maj ............ 204 Flickornas yrkesval under debatt .... 61 ' '.
.
SOCIALA FÖRETAG, FÖRENINGAR OCH FÖRENINGSMÖTEN, H e r t z m a n - E r i c s o n, G u r l i: .In- .. ternational Council of Women ' s, konferens i London .......... 134 " Norska Kvinnors N ' ationalråd 25 å r ........................... 169 K l e m a q,.
Eille; n: F.-B.-F:s års- m6te i # Gävle 13-14 maj 1929.
.
99, 122 L a n g e n h e i m, G u d r u n: J a vi elsker dette landet ................ 178 L i n d s t r ö m, E s t e r: Prolog vid Norrköpingskretsens fest den 12 mars 90 .S a h l b 04m, N a i m a: Frankfurtkon- gressen 4-6 januari 1929 ...... 42 :S ö r e n s e n, A n n a: Intryck fran.
ny upp-,.
l % !lsingörskongressen.
för fostran ..................... 185, 210 T h o r m a n, E!
l i s a b e t h: TV &amp; tex- tila konstanstalter jubilera ......... 193 T h u r s t e n s o n, A x i l a n n e: Jubi- leunsmöte i Berlin ................ 158 W e II n b e r g, .S i g ' ri e: Halsin-gborgs- Fredrikomas klubblokaler .......... 108 A b e r g, E l i s a b e t h: Lararinne-.
:.
hemmet i ~Sigtuna 10. %r .......... 10 Fredrika- Bremer - Förbundets insam- lingsfond.
................. 129, 152,.
174 Fredrika-Bremer-Förbundets stipen- dier 1929 .................... 20, 117 Förbundets upplysningsverksamhet.
.
128 Nya förbundsmedlemmar.
.
19, 40, 65, 88, 107, 141, 191, 201, 224 +,?
.
- F.-B.-F.-KREXSARNA.
Sid. 21, 46,.
68,.
?O, 118, 143, 191, 214,238.
- A !-B,: M a t t o r &amp; .. G a r d i n e r 45 sveavägen 45.
Sängar, Sängkläder,.
.
a.
.
.
.
.
Stockhclm.
: orkm mattor, Mjuka Mattor, Gardiner, Telefon 132 94 Linnevaror, Ottomaner.
.-.
- -.
.
- ...
- - .-.
LEVNADS- OCH MINNESTECKNING- AR, KULTUR- OCH RESESKILDRIMG- AR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRE- SPONDENSATIKLAR M.
M.
B o r e l i u s, H i l m a: " Tunga äro de vägar människorna vandra ".
. "
Victoria Benedictscons självpor- trätt ........................ D a l g r e n, L o t t e n: Anna Hierta- Retzius .......................... Fjällbäck-Holmgren, Karin: Gerda Meyerson .................. F o r s e l l e s.
J e n n y a f: Mathilda Wrede ........................... H e n s c h e n, S i g n e: En dam reste ensam ........................... H o l s t, E v a v o n: U r skargårds- k v k m m a s liv .................... K l e m a n.
A n n a: Minnet av Emi- lia Broomé ...................... K l e m a n, E l l e n: Adehide Ehrn- m t h ........................ " Röster som ropa .............. " Dame Millicent död .......... L a n d b e r g, H a n n a: Handarbetet soni kulturfaktor ................ Scholander-Hedlund, Maria: Elfrida Andrée .................. S y l v a n, B l e n d a: Nanny von Baumgarten ................. " Kvinnan ..................... T h i e l, E l i s a b e t h: Muntra bil- minnen och landsvagsaventyr ...... T h o r v a l l, D a g n y: Glimtas av franska idealister och ryska flyk- tingar ........................ 12, W a h l s t r ö m, C l a r a: Alice Cer- vin ........................... I: .. FRAN BOKVABLDEN.
B o r e l i u s, H i l m a: Glada givare av Lydia Wahlström ........ 232 " Själens halsa av Lydia Vahr- ström ....................... IS2 " Skapande liv av Arnold Norlind 232 F o g e l l t l c u, E m i l i a: Tungor av eld av Astrid Forsberg ...... 233 K l e n t an, E l l e n: Adams revben av Py Sömlan .................. 313 Bengalens kvinna av Illasgaset Urquhart .................... 334 Den odödliga giiritingen av Elin Wagner ..................... 39 En blå soffa av Cora Sandel.
.
111 En ovälkommen av N m y Jo- hanssm .................... f43 Fabeln om Valentin av Sara Srtnd 212 Flykten fr&amp;n Harem av Rosa Asim Kahn .................. 40 Har vilar Hemy Byecroft av George Gissing .............. 234 Kungsbuketten av Berit Spong 39 Lavendel och salivja a v Jeanna Oterdahl ..................... 213; Maj i by av Anna Björkman.
.
111 Majestätets gmnnar av Elin Hök 111 alikael Fluhr II av Maria Rieck- Muller ...................... 39 Om Selma Lagerlöf av Ann Mar- gret Holmgren .............. 235 Svalorna flyga högt av Elin?
? %gner ..................... 212 Svenska författare, deras liv och verksamhet av Marie-Louise Gagner ...................... 235 Ton1 Carrell och några andra av Gurli Yartnian-Ericson.
.
214 L u t t e m a n, Estei.
: Kväkaren Ja- mes Nayler av Emilia Fogelklou 141 " Svensk uppslagsboi: Bd 1-11.
.
16 '!
Lá) aQ SQozm MEFE %~Q Bh REPRESENTANT; m d M a d ~ r r n ?Ywmwf!
~ Te /.
2885 STOCKHOL M Auditorium. '
