# ID: svediakorp-per2886
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1929
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,971
# sentences: 716
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


HERTR TIDSKR; LFT F O R DEN SVENSKA KWNN O R O R E L S E N ~ A V E R E D ~ B ~ ~ K B U I Y D] E; I ' .3C ~ ~ ELLEN KLENLAN T X ~
Kuin0nan o c h hemmet.
;.
Kvinnans f ramstående.
.
' s&amp;llning speciellt i vårt land ' och - speciellt i vår tid fordrar, att skapelsens herrarjWrespektive byggherrar taga den allra största hänsyn till hennes önske- mål, trevnad och bekvämlighet Uppbygg därför Eder lycka på fast grund och med starka murar och glöm ej, att ett otätt tak ar ett mycket störande moment i äktenskapet " TAG DARFOR SOM REGEL BYGG DITT HUS AV TEGEL ".
Nygärde Tegelbruks A.- B. A.- B. Berga Tegelbruk Bruk i Smedby Bruk i Högsby KALMAR
- P - - ARGANG XVI JANUARI 1929 HAFTE i Statsrevisorerna kontra kvinnliga statstjänstemän.
I den hiindelse utrednin,gen alle- nast avsett att f örutsättningslöst stemän .och undersökt hur gällande undersöka tillämpningen av bestäm- bestämmelser rörande tjänstledighet, melserna för tjänstledighet samt särskilt ledighet för sjukdom och möjligheten a t t f örebygga eventuella semester, tillämpas inom olika sta- missbruk, skulle, för så vitt man nu tens verk.
primärmaterialet, som kan se, sättet för materialets hop- förvaras i Riksgäldskontoret, larer, bringande måhända varit tillfxeds- då kännedom ju vunnits enligt vad jag inhämtat, icke vara ~tä~llande, tillgängligt förr än riksda,gen emotta- rörande f örhiillanden inom olika gre- git berättelsen.
Någon mer ingående nar av statsförvaltningen.
granskning av utredningen ä r därför Men mot statsrevisorernas sam- f. n. ej möjlig och kan i alla händel- manställning av de erhållna uppgif- ser av utrymesskäl ej hä,r förekom- terna, befattningshavarnas uppdel- ma.
Berättelsen ger emellertid an- ning i manliga och kvinnliga, de an- ' ledning till vissa allmänna reflexio- ställda jämförelserna mellan dessa ner i frågan.
.
båda grupper - utan hänsyn till fö- Det sakliga materialet för utred- ref:intliga olikheter i tjänstegrad och ningen har, upplyses det i berättelsen, arbetsförhållanden - samt mot re- åstadkommits genom infordrande av visorernas i anledning härav gjorda uppgifter f ö r å r 1927 rö.rande be- uttalanden kan man ej annat än på fattningshavare av olika grader vid allvar reaagera och fråga sig: vad ett statsdepartement, Atskilliga an- var det verkliga syftet med den före- dra verk, tillhörande den civila stats- tag:na utredningen?
Var det a t t åstad- förvaltningen, samt post- och tele- komma en jämförelse i fråga om grafverken.
Undersökningen omfat- tjänstledighet mellan manliga be- fattningshavare å ena sidan och ' tar 2,677 kvinnliga tjanstemän, av vilka 2,117 äro anställda vid post- kvinnliga befattnigshavare å den verket eller telegrafverket, samt 1,036 andra?
Som underlag för en utred- manliga tjänstemän, av vilka alle- ning i sådant syfte ä r det uttagna nast 312 tillhöra de båda kommuni- materialet icke allenast vär.delöst, utan direkt missvisande.
kationsverken.
tatsrevisorerna 1928 ha ägnat S särskild uppmärksamhet å t t j än-,
En rättvis jämförelse f örutsätter överensstämmelse i levnads- och tjän- steålder, ävensom likhet i fråga om arbetsförhållanden, bef ordringsrnöj- ligheter och arbetsvillkor mellan de med varandra jämförda tjänste- mannagrupperna; och detta icke alle- nast för det hr jämförelsen avser utan i huvudsak under hela tjänste- tiden.
självfallet ä r en sådan saklig och rättvis jämförelse mellan man- liga och kvinnliga tjänstemän f. n. omöjlig.
Ovannämnda primära f örutsätt- ningar för en tillförlitlig statistik ha av statsrevisorerna emellertid helt åsidosatts.
Utredningen bygger så- lunda på uppgifter från centrala ämbetsverk, där manliga t j änstemän endast inneha befattningar i högre grader med självständigt och lugnt arbete i enskilda, tysta rum eller förekomma i egenskap av expeditions- vakter med rörligt, sällan brådskan- de arbete, som ofta ger anledning till vistelse utomhus.
De kvinnliga tjän- stemannen äro - med undantag av ett fåtal kansliskrivare - anställda som skriv-, kontors- och kanslibitra- den med stillasittande, enformigt och därför mer slitande arbete.
De placeras ofta till stort antal i samma rum, e j sällan i sällskap med en eller f k r a skriv- och räknemaskiner.
Ända till för några f å å r sedan oskäligt låga löner, som tvingade till extra ar- bete, vilket fortfarande torde vara nödvändigt för många, särskilt skriv- biträden, placerade som de äro tre lönegrader lägre an expeditionsvak- ter.
Ordinarie anställning vanns f örst 1913 och följande å r av ett större an- tal kvinnor vid de centrala ämbets- verken.
Vad har den langa extra ti- den ej betytt för de nu äldre kviiln- liga t j anstemännen!
Om ordinarie tjänstemän i stort sett uppvisa s &amp; -- re sjukledighetssiffra an de extra or- dinarie synas ovannämnda förh %P- landen samt högre levnadsålder ut- göra tillräcklig f örklasing utan att man i likhet med statsrevisorerna be- höver söka orsaken i den ordinarie anställningens tryggheto Befordrings- möjligheter sil gott som uteslutna.
Betriif f ande kommunikationsver -- ken, vavest dock förefinnas Atmin- stone i fråga om arbetsuppgifter jämf örbara manliga och kvinnliga t j anster, ha revisorerna i utredni ilg- en medtagit av man innehavda högre befattningar i styrelserna men ute- slutit lokalförvaltningarnas manliga tjänsteman, däribland post- och tele- graf assistenter.
Däremot ingii i ct- redningen de stora grupperna post- och telegrafexpeditörer, av vilka den f örra gruppen till övervägande del best %r av kvinnor och den senare utan undantag utgöres av kvinnor.
Revisorerna framhiilla, att kvinn- liga tjanstemän B relativ hög tjän- steställning (BB: te och B2: te l ~ n e - graderna) i allmänhet haft ett jäxnf6- relsevis stort antal sjukdagar.
Det-.
t a synes förklarligt, då nämnda l ~ a e -.
grader omfatta hela den kvinnliga expeditionspersonalen vid post- och telegrafverken - med undantag av telefonistgruppen.
Såväl post- som telegraf expeditörer bekläda inom Bo- kalf örvaltningen t j änster, som sakna motsvarighet inom övriga vid utred- ningen medtagna tjänstemannagrup-
e HERTHA 3 per.
Arbetet a r ofta forcerat och.
i om sjukledigheternas längd i viss hög grad påf.restande för krafter och maln har sin förklaring i olika hög nerver.
Härtill oregelbundna t j anste- fysisk och psykisk motståndskraft tider, söndagstjänstgöring och före ooh måhända aven i vederbörandes fyllda 40 å r semesterturer, som om- större eller mindre lämplighet för fatta hela året, för de yngsta till och t janstgöring av if rå.gavarande slag.
med med uteslutande av sommarmå- Och rikta revisorerna en särskild naderna.
Och pH dessa två personal- uppmaning till 1928 års lönekommit- grupper har man lagt huvudvikten t6 att vid den ifrågasatta allmänna vid utredningen beträffande de revisionen av nu gällande.
avlönings- kvinnliga befattningshavarna.
reglementen beakta de av dem på- Med stöd av denna egendomliga pekade förhållandena.
undersökning draga revisorerna den Längre kan man knappast gå i om- slutsatsen att skillnaden mellan man- tanke.
liga och kvinnliga tjänsteman i fråga ElLIlV RHEBORG.
Math ' ilda ' Wrede - F H rista vi då med dröjande hand svarta korset under detta namn, vars %Iderdomliga, fulltoniga klang man vant sig att förbinda med en okuvlig vitalitet, med ett kampbe- rett ingripande i livet, dar det leves allra tyngst.
Men korset var henne alltid välbekant, ja kart i varje dess aspekt.
Mathilda Wrede föddes &amp; r 1864, hennes far vax landshövding i Wasa lan, men därjämte innehavare av ett av de gods, vilka i århundraden, sedan Karl IX:s tid, gått i arv inom den gamla krigarslakten.
Detta arv, jord- brukar- och jordagargryet, hade ock- så en stor del i daningen av Mathilda Wredes karaktär, liksom ättens ut- präglat aristokratiska.
typ omisskann- S det ligt återfanns.
i hennes högväxta ge- stalt och markerade anletsdrag.
R.edan som helt ung greps .hon av en stark religiös rörelse, och genom en tillfällighet - en fånge hade bli- vit sand att utföra ett arbete i lands- hövdingeresidenset - fick hon redan då blicken öppnad för det hårda i fångarnas lott och agnade sig å t dem; besökte dem i fängelserna, satte sig i förbindelse med deras egna och stod dem bi samt hjälpte frigivna fångar med råd och dåd.
Den hon en gHng traf f a t inom f angelsemurarna, f ör honom var hon en van för livet, be- redd att hjälpa i alla faror och lev- nadsbehov.
Detta a r den enkla yttre konturen, men inom dess ram rymmes en oänd-,, Naturligt alkaliskt R A M L O S A - V A T T E N Förnämlig Bords- och Hälsodryck, - Verksamt mot Gikt, Reuma- r H.
Maj:t Konungen o. tism och Njurlidande.
- H o ~ l e ~ e r a n t ö till: H.
K.
H.
Kronprinsen av Sverige samt Hs.
Maj.
Kongen af Danmark. '
O 4 HERTHA lighet av skiftningar och livserfaren- het, av kamp med människans yttre och inre fiender, och dess medelpunkt ä r en personlighet, som vågar och vill.
Mathilda Wrede hade en mycket klen hälsa, som hon beshandlade utomor- dentligt styvmoderligt.
Oräkneliga gånger bröt hon en arm eller ett ben, och en gång vandrade hon i timtal omkring i ett fängelse, från cell till cell med brutet ben, emedan hon visste, a t t det nu skulle följa en lang- re tid av tvungen stillhet; och en be- römd läkare sade en gång om henne: " hon lever trots sin kropp ".
Men hen- nes nerver sveko henne icke, och på dem ställde lhon Övermänskliga ford, ringar i den goda viljans tjänst.
Lugnt gick hon in till mördaren, som lovat döda vem som hälst som nalkades, överrumplade honom med sin enkla mänsklighet, med en bon om a t t f &amp; dricka ur hans vattenmugg.
Hennes raska och folkliga humor förnekade sig aldrig och hon gav den ofta fritt spelrum.
uppträdande en imponerande höghet,, som verkade mera ar1 ord.
Efter v&amp;rt lands befrielse f rin Ryssland fick Mathilda Wrede ett nytt s t o ~ intresse: t det gällde de rys- sar, vilka flytt till Finland iandi; n bolschevikteïrorn, och den relikt s o n Walamo kloster och dess f &amp; och allt färre grekisk-katolska munkar utgö-a ra.
Alla mot vilka odet varit obiitt stodo henne nara, för dem ville hon ' med stridbart mod bryta en lans.
Men s i stridbar hon var, led hon oerhört av kriget, av fiendskapen fol- ken och individerna emellan.
Vast frihetskrigs tragiska karaktar av brödrakrig träffade väl ingen sh djupt och hiist som Mathilda Wrede.
Och fredstanken blev en tillflykt för hennes sargade men trots allt hopp- fulla sinne.
En verksamhet som Xathilda Wre- des vill ju gärna taga en människa helt.
Det ä r ej lätt a t t f % tid över för det och dem som falla utom dess rånzärken, och ofta nog sades det att Hon njöt av de mödosamma färder- man borde vara en mördare för att na i avlägsna ödebygder på besök hos f å ett besök av henne.
Men sädarit vänner från f ängelser och tukthus, yttrades nog alltid med en bestamd, vilka atertagit sina platser i samhäl- illa dold avsikt.
Nathilda Wrede a7ar let.
De hetlevrade knivjunkrarna från en sällsynt trogen van, det kunna mellersta ste er botten vor0 henne sär- hennes ungdoms vi inne^ intyga, mm skilt kära, och inom familjen skämta- hon vann ocksä ständigt nya vani.- de man ~-esignerat över " Mathildas ner inom de mest olika kretsas i eget kara mördare ", och i främmande land.
Detta vid- Men igenom denna enkelhet i form gade hennes synkrets och gar och över den framträdde alltid, stark hennes sinne en spänstighet och Gr- och strålande, hennes alltbehärskande domsfrihet, som säkert ej blott rik- tro, tron på den frälsande makten och tade henne själv utan ocksal kom på människans höga bestämmelse.
hennes verksamhet till godo.
D i hen- Den kunde förläna; hennes vasen och nes tilltagande ohdilsa alltmera band Hovjuvelerare David Andersen &amp; Cm - Fi.otIs~ntan 4.
S t o c k h o Z m. Siherbagare stort UFVUZ!
5, HERTHA henne vid hemmet och sangen, upp- söktes hon av en oavbruten ström av människor, män och kvinnor, unga och gamla, och å t var och en hade hon något a t t giva.
Alltmera gjorde hon till sin den gamla julhälsningen: " Ära vare Gud i höjden, frid på jorden, människor- na en, god vilja ", och nar ljusen strå- lade under årets mörkaste dag, un- der klockklang och orgelbrus, jul- dagsmorgonen, lämnade Mathilda Wrede den sorgsna jord, i vars mor- ker hon ' t&amp;t ett ljus för mången, som vandrade i dtidsskuggans dal.
JENNY A B FORSELLES.
Olämplig som postassistent?
1859-60 års riksdag förelåg en V$tion, att kvinna som visade sig ha- va erforderliga kunskaper, likasåväl som man matte kunna förordnas till sådana tjanstebefattningar som för henne kun- de vara passande och vilka av henne kunde skötas, huvudsakligen inomhus, och följaktligen att hon måtte kunna anställas vid telegrafinrättningar, post- expeditioner, klockare-, organist- samt skollararbefattningar o. s. v. Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet yttrade sig över motionen och gav, ett principut- talande av inneb.6rd att ~ko,mmunernas rätt att kunna använda kvinnor på så- dana befattningar, som kommunerna själva hade rätt tillsatta, borde erkän- nas, men det låge i sakens natur att en del befattningar icke kunde av kvinnc~r lämpligen skötas och fann utskottet, med hänsyn till postväsendets dåvarande or- ganisation sig icke böra sträcka sitt till- styrkande därhän, att postexpeditionen måtte uppdragas å t kvinhor.
Huruvida vid denna tidunkt postverket snabbt omorganiserades eller blott uppfattnin- gen förändrades vet jag icke, men när samma motionär vid 1862L63 års riks- dag upprepade sin motion o,rh rätt för kvinna till vissa tjanstebefattningar och bland för kvinnor lämpliga föreslog postexpeditörsbefattningar, ansåg ut- skottet att tidpunkten var kommen att utvidga # kvinnas rätt till anställning i det allmannas tjanst.
1863 utfärdades en instruktion f6r generalpoststyrelsen en- ligt vilken styrelsen var oförhindrad att utnämna även kvinnor till de befattnin- g&amp;, som av styrelsen tillsättas.
Så var isen ' bruten och kvinnorna ryckte in i postens tjanst.
Riksdagen hade förklarat att de vor0 lämpliga för posttjänst och följaktligen vor0 de det också, en uppfattning, som utvecklin - gen icke har jävat.
Det dröjde doc !&lt; till 1884 innan genom ett kungl.
brev förklarades att kvinnor finge antagas till postexpeditörer likascm till fijrestå~i- dare för 5:te eller 6:te klassens post- kontor.
!Hur ligger för närvarande de kvinn- liga posttjänstemännens anställnings- och befordringsftåga?
Genom behörig- hetslagen hava de principiellt fått till- träde till alla tjänster och befattningar inom postverket.
Det synes för var och Silkestvatt - - - kallt vatten och TROLLTVAL
en klart att de därmed skulle vara be- rättigade att erhalla den utbildning, som erfordras f6r lbefordran till högre grad samt även att frågan huruvida kvinnor överhuvudtaget äro lämpliga för högre postal tjänst ej vidare skulle ' behöva dryftas.
Beträffande utbildningen pågår en kurs för utbildning av studenter till post- assistenter.
Till d a m a ha endast yng- lingar fått tillträde.
Förut har i Hertha redogjorts för huru vid utnämning sist- lidne vår av postassistenter samtlig2 kvinnor förbigingos.
Av 15 manliga och 65 kvinnliga sökande utnämndes tre män.
(Under höstens lopp har vid förnyad utnämning av postassistenter tre kvinnor befordrats.)
Sedan utnäm- ningen överklagats av en del av de kvinnliga sökande upphävde Kungl.
Maj:t generalpoststyrelsens beslut.
l [sitt anförande till statsradsprotokollet anför departementschefen bland annat: " Be- fordran till högre tjanster inom .postver- ket har hittills - fransett vissa post- mastartjänster - statt öppen allenast för män, och anledning har därför icke förelegat att i nagon större utsträckning pröva de kvinnliga befattningshavarna pa dylika befattningar inom postverkets olika grenar.
Såvitt handlingarna i a- rendet utvisa, lär ej heller någon av de klagande under sin föregaende tjänstgö- ring prövats ur nämnda synpunkter i så- dan omfattning, att med stöd därav et: till~rlitligt bedömande av vederböran- des Iamplighet för här avsedd befordran nu kan ske. "
Departementschefen framhaller att, maii med anledning härav tagit i överva- gande huru lämpligen bör Erfaras för säkerställande av en god och pa likstäl- lighet mellan manliga och kvinnliga aspi- ranter grundad rekrytering av assistent- befattningar och högre tjänster i post- verket.
Den väg man valt att efter aii- sökan uttaga, manliga och kvinnlig2 postexpeditörer till provtjanstg6ring ge- nom att giva dem förordnanden på olika postala tjänster synes vara den riktiga.
Under sistlidet Ar har en sädan ut- bildning fortgitt och fortgär alltjamt, Den 5 oktober hade ifriigavarande prov- tjänstgöring avslutats av 24 manliga och 31 kvinnliga posttjänstemän.
Genc- ralpoststyrelsen har beslutat godkännz 23 av de manliga, alltsä 1 icke godkänd, Av de kvinnliga äro 5 godkända, 7 ha- va erhaillit tillitelse till fortsatt utbiid-.
ning och 19 äro icke godkända, siilundr förklarade icke lämpliga f6r högre posttjänst.
Generalpoststyrelsens beslut has,, m m ä r frestad säga naturligtvis, öveskki- gats av flertalet underkända, Det kan fiirefalla vanskligt att anföra besvär över ett olämplighetsbetyg.
59 person kan givetvis hava tillraclclig:.
kunskaper och fai ett gott vitsord an @ -- ende dessa och dock vara olämplig för en tjanst.
Lämplighetsbetyget utgen alltid ett subjektivt omdöme, som kan vara synnerligen svart för att icke sagr omöjligt att motivera, och det undandra- ger sig i regel motbevisning, justt p6 grund av att det bottnar i en subjektiv uppfattning.
Även om man måste st % 12 sig undrande inför proportionen m &amp; lan maraliga och kvinnliga godkända ocC icke godkända har man ingen rätt alt!
gå ut ifrån att beslutet a r orättvist dar-.
för at % de ogynnsamma md6mena i s 5 dan utsträckning drabbat kvinnorna.
Läses man alla dessa olika utlitclr:-
HERTHA den om fullgjord tjänstgöring på post- kontor, i postdirektioner, i postkupker far man d.ock en bestämd uppfattning att utlatandena har varit för subjektiva, d. v. s. omdömena a m vederbörande kvinnliga provtjänstgörande ha influe- rats av den subjektiva känslan utav att kvinnor överhuvudtaget äro olämpliga.
Man visste visserligen att denna upp- fattning fanns, man vagade dock hop- pas att när det gällde ett utlatande pa tjänstemannaansvar skulle dr manliga högre postfunktionärerna kunna under- trycka sin känslobetonade syn och be- d ~ m a män och kvinnor efter samma måttstock.
Så har tyvärr beträffande det stora flertalet uttalanden icke varit fallet.
Varje gång under de sist förflutna hundra .åren - lat oss gå ut ifran Göta Hovrätts sentimentala utlåtande av år 1826 över myndighetsfrågan - som det varit fraga om utvidgad ' behörighet för # kvinnor mötes man av d.essa allmänna ord om kvinnorna, om våra egenskaper kollektivt sett.
Man gripes av olust när man i våra dagar ser att intet ändrats.
Pa samma gang är m ' an tacksam att i de ifragavarande utlåtandena denna " manliga " grundsyn framträder så o- höljd att den klart kan påvisas.
M a i bara förvanar sig över att generalpost- styrelsen, när styrelsen skulle besluta godkänd eller icke godkänd på grund- val av de olika tjänsteutlatandena, icke tog mera hänsyn härtill.
Skillnaden i uttryckssätt när dzt gäl- ler att yttra sig om de manliga ellet kvinnliga sökandena a r påfallande.
Om en manlig postexpeditör som tjänstgjort i en postd.irektion 22 dagar heter det: " Han har därunder erhållit 7 kännedom i stora drag om sättet for handläggning av olika slag av ärenden, som f~rekomma a resp. avdelningar, och även anf~rtrotts självständigt arbete i viss man, vilket han fullgjort tillfreds- ställande.
De tjanstemän, under vilka3 närmaste uppsikt N.
N. deltagit i a r b e tet, hava vitsordat honom såsom nkuri- n,ig och intresserad .. Hari fick deltag^ i och delvis själv verkställa inventering av en poststation.
Resultatet var i stort sett tillfredsställande.
För postassistent- befattning vid postkontor synes han ha- va förutsättningar. ' '
Han godkännes.
Fran samma postdirektion blir omdö- met om en kvinnlig postexpeditör som tjanstgjort 20 dagar följande: " Hon har därunder erhållit kännedom om sättet för handläggning av ärenden å olika avdelningar och även självständigt fatt utföra en del görolmål.
Hon har visa?
intresse och utfört henne ålagt arbete utan anmärkning, men man skan lika li- tet av henne som av kvinnor i allmanhet fordra samma arbetsprestationer som av flertalet manliga tjänstemän. "
Huruvi- da den kvinnliga tjänstemannen prövats pil samma arbetsuppgifter som den man- liga undandrager sig bed.ömande, meii man borde kunna utgå från att så har varit fallet; även om man tvekar p i grlind.
av slutorden i omdömet om he+ ne.
Afbetet har av mannen utförts tillfredsställande och av kvinnan uta:i anmärkning.
Varför en olika termino- logi, när man kan säga tillfredsstallan- de, mindre tillfredsst&amp;l,lande o .s.
v.?
In- tet omdöme anföres lbeträffande kvin- nan av hennes närmaste överordnade.
H,on har icke fått inventera en poststa- tion och får d.ärför icke något omdöme därom, och hon får icke något direkt
8 HERTHA omdöme om förutsättningar eller bris- tande förutsättningar.
Hon underkän- nes.
Endast därför att hon ä r kvinna kan man icke av henne fordra samma arbetsprestation sam av männen i all- n~anliet.
Kvinnorna begära intet annat än att de skola få tillfälle bisa sin dug- lighet eller oduglighet.
# De fordra att de avkrävas samma arbetsprestation och begära ett objektivt cxmdöme där- över utan allmänna värdelösa reflexio- ner.
Beträffande en manlig provtjänstgb- rande sägs t. ex.: " N.
N. som under provtjänstgöringen iakttagit ett goit uppförande och visat stor flit och stort intresse i tjänsten ä r enligt min uppfatt- ning och sa vitt under provtjänstgijrin- gen kunnat utrönas mycket lämplig för postassistenttjänst och i besittning av förutsättningar för att efter ytterligare mognad uppnå befälstjänster i postver- ket. "
Han godkännes utan vidare prov.
Ett typiskt utlatande beträffande en kvinnlig provtjänstgörande ar följande: " Hon har med villighet och ordentlighet utfört det henne ålagda arbetet.
Om N.
N:s förmaga att självständigt utföra gö- romalen å de olika avdelningarna kan postdirektionen med hänsyn till den kor- ta tid N.
N. tjänstgjort här icke lämria något bestämt utlåtande ".
Att märka a r att tjänstgöringstiden omfattat tir ?- gefär samma antal dagar f5r manliga och kvinnliga provexpeditörer och mas- te avse samma arbete.
Eljes föreligger sabotage.
Hon underkännes.
En annan grupp omdömen utgöras av dem, dar vederborandes uppfattning om kvinnor överhuvudtaget, särskilt orn deras egenskaper såsom förman, kommer till uttryck.
T. ex. följande: " N.
N. som -- -.
.- -- - - i egenskap av aspirant a postassistcnt- tjänst tjänstgjort siisom farste postassi- stent - - har därvid fullgjort de @ ro- mål, som aligga förste postassistenteii, pA ett i allo gott satt.
- - Min erfa- renhet och därav stadgade Asikt ar, att kvinna i allmänhet - ett och annat un- dantag kanske nog finnes - ej lämpar sig i stort sett sisom förman.
FOr att bilda sig ett säkert omdöme härom ford- ras emellertid att en längre tid vara i tillfälle iakttaga vederbörande.
En tna- nad ä r alltför kort tid och vagar jag cj uttala mig, huruvida N.
N. skiljer sig fran den stora, mängden.
Så mycket kun- de jag dock se, att hon hade förnihga till gott samarbete med övriga personn- len och att hon hade ett lugnt och be- härskat uppträdande, " En man anta- ges a priori vara lämplig som fihnan, en kvinna icke.
Det senare omdömet kan icke vara grundat p i några fakta, d i kvinnor hittills saknat befordrings- möjligheter och saledes icke haft tillfälie tjänstgöra i f~rmansstiillning.
Det oak- tat lägges denna allmänna syn pa kvin- nan till grund för ett tjänste~itliit&amp;dé.
Man ar dock vederbörande tacksam a 9 han iöppet säger ut sitt motiv.
Det re- ducerar hans omdöme till dess rätta värde.
Ifragavarande aspirant * blev icke godkänd.
Ett annat o.mdöme ocksi om en av de kvinnliga underkända.
" N.
N. s y n s aga goda kunskaper i gällande fsrfatt- ningar, hennes nit och intresse äro be- römliga och hennncs arbetsförmiga god.
de Hon har fullt tillfredsställande ~itf~ört löpande göromal som iitegat henne.
Fy- siskt torde hon icke fala en anstrangan- de tjänst@ring.
(Varför, när hon är frisk och har omvittnad god arbetsförmiiga?)
HERTHA, - Hennes uppträdande mot allmänheten och mot personalen kan väl vitsordas.
.Tilläggas bar emellertid, att hon hoarut- innan under benörda korta tid icke ställts inför några mera krävande uppgifter.
Huruvida, om så skett, kraft och förmå- ga att {bemästra situationen räckt till - saknas helf göra de ingalunda - är gi- vetvis svårt att med full visshet avgöra, innan de satts på prov, men torde nkunlin ifrågasättas.
(Nar förutsättningarna icke saknas, varför då ifrågasätta.)
N.
N. synes mig nämligen i högre grad äga sådana feminina egenskaper som f ö r r ansågos förtjänstfulla hos kvinnan an sådana maskulint betonade, som mat1 n u m e r a p &amp; visst håll anser nödvän- digt att till varje pris visa och bevisa vara tillfinnandes, även där de icke äro det. "
Man frågar sig:.
Är.
det nödvändigt att vara i särskild grad maskulint betonad, och vad menas därmed, för att kunna fylla en postfunktionärs uppgifter?
N.ar generalpoststyrelsen kan taga hänsyn till sådana uttalanden och icke omedelbart återforvisar arendet med 5- läggande för vederbörande att uttala sig i sak utan allmänna reflexioner synes d.et erforderligt att aven i styrelsen en mera objektiv uppfattning far göra sig gällande.
Man synes vänta på direktiv från styrelsen huru man skall skriva.
På annat sätt är det svart att förstå fö !- jande omdöme: " Vad beträffar frågan om ' lämplighet i allmänhet för postkupé- tjänstgöring ' torde det vara kant ocn erkänt, att knappast någon gren av posttjänsten så f8ga lämpar sig för kvinnlig arbetskraft som just postkupé- tjanstgöring.
Arbetets art, tiderna för dess fullgörande, lokala förhållanden .in.
m. tala h6gst däremot.
Om emellertid 9 vederbörande myndighet flhklarar, &amp; t kvinnliga tjänsteman över huvud taget äro skickade att fullgöra dylik tjänst, sil ä r jag beredd att utan tvekan ffirklara N.
N. synnerligen lamplig härför. ' '
Det var naturligtvis att vänta ' att sär- skilt denna slags tjanstgiiring skulle an- ses olämplig.
" Arbetet ä r icke att ans2 som kvinnfolksgöra ".
" N.
N. ä r icke o- lämplig för postkupéarbete i allmänhet, dock anser jag att kvinnliga tjänstemän icke äro lämpade att utöva förmanskap i postkupéer av pkp.
17:s storlek. "
T r o t s vad jag anfört om N.
N:s obc- stridliga duglighet i arbetet anser jag mig icke kunna giva henne annat vitsord, an att hon i likhet med alla övriga kvin- nor är olämplig harfiir. "
" Såvida en kvinna skan anses lämplig för postkupé- tjanstgöring, anser jag N.
N. äga g0d.a förutsättningar för en dylik tjänstgö- ring. "
l. det yttrande som generalpostsstyrel- sen avgav över förslaget till behörig- hetslag, vari lagen tillstyrktes, yttrar styrelsen följande: " GeneralpoststyreI- sen förbiser icke, att en ratt för kvinna att kunna erhålla vilken postal befattning som helst skall komma att mycket försva- ra pr~vning av vem som i varje särskilt fall bör anses lämpligast för en ledig tjänst, men dels bör val, om kvinnans rät?
till fri tävlan i nu f6revarande avseende anses naturlig och riktig, denna rätt icke förimenas henne allenast på den grund att därigenom den til1sattand.e myndig- hetens prövning blir försvarad, och dels lärer nog, såsom även de sakkunnigpi uttalat, konkurrensen från kvinnornas sida om viktigare statstjänster särskilt i början bliva ganska olbetydlig och icke heller i framtiden få någon mera avse- '
10 H E R T H -- A -.
- - - - p - -.
.
...
- - - - - värd omfattning, vadan reformen tord3 Lararinnehemmet Sig- kunna utan större marighet gencxmfij- tuna år.
ras! '
en 7 december 1928 var det fest i dzt Jag har tidigare grubblat på vilk .. i lilla Sigtunahemmet för f. d. familjc- särskilda svårigheter i befordringsav- seende som styrelsen befarat skulle kom- lärarinnor.
Da hade jämnt tio är förflu- ma att uppstå genom kvinnornas ratt till tit sedan den dag, dä hemmet öppnade tillträde till högre statstjänster, Men sina portar för de första pensionärerna.
svårigheterna finnas tydligen.
De hava Naturligtvis firades detta jubileum ge- framträtt redan när det galler icke be- nom ett större kafferep.
Undertecknad hade icke glädjen att fordran, utan allenast ratt att vinna kompetens till befordran.
Den bristandc bevista denna fest.
Men en gAng för förstaelse för vad sam bör vara det ceii- nagra a r sedan, da det bara var en van- trala i ett tjänstebetyg, den bristande lig vardag, ehuru en dag med varme i.
lojalitet, so,m i vissa fall kommit till sy- luften och med strilailde sommarsol nes och den oförmåga att fatta vad soni över Malarfjärdar och tradgärdstäppor.
ligger i likställighet mellan man ch dä företog jag en utflykt till den idylli- kvinna, vilket allt framträder i utlåtan- ska, minnesrika smastaden Sigtuna.
dena, påvisas tydligt i de besvär som in- Och bland d.et, som jag da s5g dar, rak- givits till styrelsen av de kvinnliga ickii ilar jag som en verklig sevärdhet &amp; .i godkända postexpedittherna.
De ara lugna, soliga fristad, som klok omtank- övertygade om att deras synpunkter samhet, varmt hjärtelag och vänlig1 skola vinna beaktande i styrelsen och händer danat till hem i t av kampen för att rättelse skall vinnas.
Gandligen myc- tillvaron nötta och uttröttade f. d. gu- ket hänger på hur styrelsen kommer att vernanter.
lbehandla ärendet, Darpa beror huruvi- Detta lilla hem ar inrymt i tvenne ty- da i framtiden de kvinnliga posttjanste- piska smastadshus, belägna pä en och männen skola kunna ernå arbetsglädje samma gard, vilken äges av Föreningen och möjlighet att tillfredsställande utfö- för familjelararinnor, stiftad 1918.
Ge- S ~ p p a n q30 a f p ~ l a s ~ a q .a) iqJe ~v)) !s eJ nom hjälp från bl.
a. Kronprinsessa11 arbetsintensitet kan icke förefinnas, dar Margaretas minnesfond $ar det lyckats man icke a r övertygad am rättvist, för- föreningens styrelse att avbetala den utsättningslöst bedömande.
skuld, som i itskilliga är häftade vid fastigheten.
Men därmed a r dock icke MATHILDA STAEL VON HOLSTEIN.
hemmets foribestand fullt säkerställt.
Hemmet har plats för tio pensionärer.
Mot en beräknad avgift av 60 kr i ma- naden erhaller var och en av dessa eget rum, mat, varme, lyse, delvis städning och vid behov fri Iakarvird.
Skrämmande tung och dyster a r tan- i 10 D Bestallnlngar och reparationer utföres förstklassigt på bestämd tid, S, 6.
B e c k m a n, S k o m a k e r i l a f f a r Tel. Sö.
35670 Tjärhovsgatan 12, STOCKHOLM.
-- Tel. Sö.
35670 "
11 HERTHA ken på framtiden för många ensamstil- ende självförsörjande, i synnerhet för dem som ej ha kunnat spara något nämnvärt för ålderdomen Och ej ha att påräkna någon pension.
Nästan alltid.
.
a r detta fallet med dem, som offrat si- na krafter till att under åratal giva upp- fostran och undervisning At barri ocn ungdom i familjer, dar man önskat un- der längre eller kortare tid behålla de unga i hemmet i stallet för att san- da dem till skola.
Hem, dar denna önskan ar rådande, komma alltid att finnas, och alltså kommer behovet av lärarinnor, som agnar sig åt undervis- ning i familj, att kvarstå.
Erfarenheten har visat, att en lärarinna, som börjat med detta slag av und.ervisning, oftast har mycket svårt att övergå till annan verksa,mhet.
Med bävan motser därför familjelärarinnan den dag, då krafterna svika eller då hon anses alltför gammal att vidare meddela undervisning.
- En tillflykt, sådan som det ovannämnda hemmet, behövs, det a r säkert!
Men t. o., m. den synnerligen mAttligs avgiften av 60 kr.
i månaden a r för stor för att lkunna erläggas av mangen f. d. guvernant.
Önskligt vore därför, att medel till friplatser vid hemmet stode ti !l föreningens fthfogande.
En donation på 15,000 kr.
skulle räcka till en friplats.
För säkerställande av hemmets fram- tida verksamhet över huvud taget skui- le $öreningen behöva en donation p3 35,000 kr.
eller en garanterad.
fast års- inkomst pA 1,000 kr.
utöver de inkomster den nu förfogar över.
Namnas bör att ingen styrelsemedleni har haft någon ekonomisk fördel av den- na sin befattning.
- Sedan nio ar till- baka inneihaves.
ordförandeposten av major Otto Zethelius, och som kassa- förvaltare har fru Ebba Halldin funge- rat alltsedan föreningens stiftande.
Icke .minst tack vare den sistnämndas nitiska och sjaluppoffrande arbete har hemmet kurinat aga (bestånd.
ocih gå framåt un- der de nu tilländalupna tio åren.
Den första tiden i en institutions till- ' varo a r den mest pr6vande.
Heminet för familjelararinno; har visat sig vars en livskraftig institution, vars ekonomi ständigt föfibattrats, men som dock fortfarande a r i behov av understöd, för att det aven i framtiden må kunna fylla oin uppgift.
Skall månne hemmets nyss firade tio- årsjubileum leda till någon donation av i denna artilkel antytt slag?
ELISABETH ABERG.
Medlemmar av arbetsfredadelegationen.
I den av arbetsfredskonferznsen fö- reslagna och nu - tillsatta delegationen - vilken som bekant skall i enlighet med de vid konferensen uppdragna rikt- linjerna framlägga fortsatta förslag till arbetsfredens framjand.e - ar yrkesin- spektrisen froken Kerstin Hesselgre~ en av de fem ledamöter som regeringen haft att tillsatta, och som hennes supp- leant insattes fabriksk~onsulenten fröken Herta Svenson.
F6r fitled och frihet.
Aret har börjat med Internationella kvinnoförbundetss för frsd och frihet stora internationella konferens i Frankfurt am Main, dar de moderna krigsmetoderna, särskilt gaskriget, dryftats av framståen- de vetenskapsman, tek,niker och kemis- ter samt delegerade från olika freds- föreningar.
I organisationskommittén har dr Naima Sahlbaom suttit som ordfö- rande.
Vi återkomma till förhandlingar och uttalanden.
Den 8-12 januari höll den svenska.
sektionen; av förbundet sin femte upplys- ningskurs i Malmö .och Lund under ord- förmdeskap av fröken Mathilda Widz- gren.
,
av franska idealister och ryska flyktingar, sommardag 1888 var det tva gyin- E n nasister fran CoIlkge Stanislas, som arbetare f6r att fil hiira om deras arbe- tes sviirigheter och framtidsdrijlmmar.
ute på landet gingo, och talade ori!
Och det växte fram ur den gemenskapen Frankrikes framtid.
Hur skulle den de- en förening E e S i l l o n (Plogfaran), mokrati, som man taladc så stora ord som verkligen kom att göra en insats i om, kunna bli en verklighet?
Det var Frankrikes liv.
något som t. o. m. en skolpojke maste Marc fick efter avlagd ingeniairsexa.- se, att, många av dem, som ständigt fört men ut en del av sitt, m5ciernearv, sä alt på tungan orden om frihet, järnlikhet och han helt kunde gc sig zit arbetet för Lc broderskap, glömde sin ungdoms strävan Sillon.
Så växte det upp läsecirklar och och ideal och slogo sig till ro, nar de studiegrupper, dar unga akademiker och bara själva lyckades få en bra plats arbetare blevo vänner för livet.
Diskus- och goda inkomster.
sioner i sociala, etiska och religiösa fra- M a r c S a n g n i e r - den ene av gor kommo till som nästa steg, och de två skolpojkarna - en ättling av in - snart blevo de offentliga.
Man ville i i gen mindre an Alfred de Vigny - den kampa för sina idker - och kampa fic!
; rakryggade, ensamme romantikern man sannerligen både mot Paris ' apa- hade från sin mor fått en djup tro p % cher och mot " les camelots du roi ", de @ istend.omen som den kraft, vilken kan unga reak ' ionara monarkisterna, som hjälpa en människa att leva ett liv, dar formligen exploderadc av förbittring ett ideal omsatts i handling.
Varför över att ej sta som de enda kämparna skulle då inte just de unga, som trodd2 .För Kristus och Frankrike.
Det blev på den kraften, bli de främsta i kampen ibland blodiga sammanstötningar, dar för ett akta, damokratiskt Frankrike i mer a n en av det unga gardet, Le Sil- stallet för att stå i de reaktionära kani- lons kärntrupp, som bl.
a. skullc känip,i parnas led!
för att uppratthiilla parlamentarisk ord- Därom rörde sig samtalet ute i par- ning p i mötena, hull p i att f,ï satta li- ken.
Tv3 skolpojkars drömmar gå inte vet till.
Man grundade kooperativa affärer och ofta i .uppfyllelse, men i detta fall ha dc konfektionsgrupper, lyckades bast m gjort det.
Just de tva vannerna skapade i sin skoIa en förening - Kryptan - allt med skapandet av cn tidning - La dar man ställde sig inför fragan om vad Dtimocratie - dar arbetsgemenskapcri som krävdes av de unga, soim ville göra var underbar och dar startkapitalet f 3 Frankrikes splittrade klassgrupper till ert övrigt också kommit till genom med- hjärta och en sjal.
På le.diga stunder lemmarnas sannskyldiga karleksgivor, sökte man fil kontakt med.
järnn3rig.z som oftast tmöjliggjorts endast gmom - - En specialaffär har alltid större möjligheter att tillfredstalla sina kunder, ty där finnes största urval och billiga$!
priser.
Varje dom bör därför köpa sina underkläder, korsetter, - I-t --- i --- V.mm.lli+ Nvhpnaatan 11.
S t a c b -.
- -.
HERTHA.
-- hårt arbete och verklig uppoffring.
För ' barnen i en del av Paris ' fattig- kvarter ordnade man arbetsaftnar och sagokvällar, och nar sommaren kom, tog man d.em upp i bergsbygden eller ut ' ti!!
havet.
Jag trodde aldrig, att det kund- finnas så ruskiga säckar och askar och så föryantansfullt stråhmde barnaansik- ten, som dem jag s å g på en trång liten gata bakom Panthkon - i väntan på av- resa till en av Sillsons sommarkolonier i Auvergne.
' Men 1910 slogs hela den besjälade, livskraftiga r0relsen i spillror - som det sag ut åtminstone.
Pius X hotadc rörelsen med bannlysning, olm man c j ville fullkomligt lagga oni arbetet och stalla sig under ' en av Paris ' katolska biskopars le,dning eller ocksa upplösa Le S.illon.
Efter en hård inre kamp Itämnade le- darna rörelsen.
- En del av deras ung?
gingo upp i en helt nya organisation - Le Sillon Catholique - av absolut kyrk- ligt katolsk karaktär, men de flesta sto-, do bidande en ny uppgift, allt under det d e sökte abevara gemenskapen aied kamraterna.
Så k o k kriget och darnied också upp- giften.
Genienskap, levande solid.aritet ville de åter bygga upp, men nu icke in- om Frankrike einsan~t.
Nu gällade det världen, och franist galIde det att skap:i gemenskap med de s. k. fienderna.
L a, l i g u e d e l a j e u n e ré- p u b l i q u e heter den nya rörelsen.
Det var med bävan som jag en dag i somras stod.
utanför portcm till dess Pa- riscentrum vid Boulevard Raspail: Skulle jag kunna få möta något av samrna ljusa hänförelse, som fordom bar Le Nar Qnmrna Sillon, samma starka arbetsgsmenskap och sjudande ' vitalitet.
Och jag fick förnimma, att det var som förr, bara h:ardat av svårigheterna sam stål i eld.
En ung typograf i bli- skjorta tog hand om mig, tills några av de mer initierade skulle komma tillbaka från sin lunchrast.
Det var en fest att höra honom berätta - om L e s v o l o ii- t a i r e s Id e .l a p a i x, den grupp sam han speciellt tillhörde, om möten mellan fransk och tysk ungdom, som bli- vit vänner för livet, om samarbetet med andra ideellt lagda .fransk % ungdonis- grupper - bl.
a. scouterna - och glaci- jen däri.
Genom allt skimrade lyckan, ja stoltheten att få vara en .i skaran av Les volontaires de la Paix.
" Car nous a- vons une idée, nous! "
Ett par av ledar- na kommo, och jag fick höra mer om det stora internationella arbetz, som har siit central i slottet Bierville - ett par tim- mars resa från Paris.
Jag fick höra om det sociala arbetet - ofta på koopera- tiv grund, som spontant vuxit ut som nya gienar på trädet, och jag kände samma personliga, starka kamratkänsla, som förr en gang gjort Paris rikare och me- ra levande för mig.
Nar jag skulle vandra hem genom glödheta gator, var det som om jag an en gang; ginge med i vitmössornas led uppför Carolinabacken för att halsa vå- ren, o.ch såge eldarna lysa ut2 p5 slat- ten, solma budskap om att våren var kom- men.
De hander, som sträcktes mot andra unga fran " fiendefolk ", vor0 de inte ock- så ett budskap om att folkens vår * - trots krigets Filmbuhinter - a r närrni,ïz an vi våga tro.
Så kände jag det St- rninstlone.
DAGNY THORVALL.
går Ni hven till Postsparbanken, landets stórsta o. sikraste sparkassa Direkta uttag av intill 300 kr.
Ränta 4 O / o Ni går till posten, nnarhsinksbok@iller över hela landet.
l3.
14 .- - HERTHA.
.
.
- -- .-.
.
.
_ ---.
-- --.
Anna Hierta-Retzius.
En förgrundsfigur och mecenat.
et gives människor vilka kunna sa- D .gas utgöra liksom en exponent fur den tid i vilken de leva.
Läs berättelsen om deras liv, och du skall erhalla en spe- gelbild av tidsutvecklingen.
De behG- va ej själva ha tillhört de stora banbry- tarna eller varit bestämmande för sin generations andliga riktning, men g2- nom sina mingomfattande intressen, ge - nom förmågan och viljan att göra des- sa fruktbärande för det samhälle d.e ti !l- höra och, kanske i främsta rummet, p3 grund av den lyckliga ekonomiska och sociala stallning vari de blivit satta, kon- centreras i deras personer det %r deras samtid mest utmärkande.
En sådan personlighet var fru A n n a Hierta-Retzius.
# Darför har också den minnesteckning, solm nyligen utgivits över henne under Annie Akerhielms erfarna radaktions- skap och med de inom sina specifika områden så sakkunniga och omdömes- gilla medarbetare som Maria Ceder- schiöld och Elisef Theel vid sin sida, bli- vit ett så betydelsefullt verk.
Historien om Anna Hierta-Retziiis ' levnad, så som .den med stor takt och urskiljning och med en berömvihd oh- jektivitet framlagts av har namnda ut- givarinnor, innebar saledes ej blott en skildring av en bemärkt privatpersons- jordevandring från vaggan till graven, 7 -- -.
A n n a H i e r t a - R e t z i u s.
En min- teckning med stöd av efterlämnade papper av A n n i e A k e r h i e l m under med- verkan av M a r i a C e d e r s c h i ö l d, E l i s i f T h é e l m. fl.
utan man kan i den ftilja 1800-talets mer epokgörande fitägor och r~relser.
F Genom födsel, slaktförhillanden ocFi uppfostran var Anna Hierta liksom pre- disponerad för den handlingens och igängsättandets roll hon skulle komniri att fylla.
Hon tillhörde icke en vilkci~ som helst familj.
Hennes Tar var den kända Aftonbladsredaktören Lars Hiertn, kring vars namn dct pil sin tid utkämpa- des så heta strider.
Han representerade som allbekant ä r en makt s5 val genuir: det inflytande han iitövade såsom dc11 orädda, hänsynslösa och intzl1igeni; ï liberala tidniiigsledaren som genom sin solida f ' ör,mögenhct, förvärvad tack vare lyckade penningspekulationer och fram- gingsrika industrifihetag.
Hierta var en rik man, förde ett stort hus och hade räd att, utan alltför besva- rande hänsyn till prenumerantantalets möjliga decimering, tala fritt ur hjärtat vad han tänkte om den bestående san:- hallsordningcn.
För övrigt förstod haii nog, att det just var däri, det " förar; els; 3 -- väckande ", Aftonbladets styrka låg.
Mans blad skulle nog bli köpt och spritt och last, ty som det d5 hette: " Lilla Lassc var rolig och det var detta m m gjorde hans fortune ".
Man Förstar av Anna Retzius ' p3 al- dre dagar nedskrivna barndomsminneil, aven om det icke direkt utsäges, att hen- nes och hennes systrars egenskap av at4 vara dattrar till den av alla " rättsinna- de ", vartill sa gott som hela det bildad.
: Sverige raknade sig, s i illa talda ut@- Den omtanksamma husrno- dern vander sig a I l t i d till Garanteras ett förstklassigt arbete.
- - - Lunda Tvat tinrattning - Kläderna försäkrade under tvättningen.
HERTHA.
15 vararen av " le détestable Aftonblad ", och högt beundrade fadern spelar en för att tala med Karl Jo.han, på sitt särt jämidrelsevis undanskymd roll, under isolerade dem från deras jämnbördigii - det att m,odern, en fint bildad, begavad jämnåriga.
De felm flick.orna Hierta, av och iiilskvärd dam - och en klok och om- vilka Anna var dzn yngsta, g e.
intryck sorgsfull uppfostrarinna, utgör den cen-.
av att ha varit mycket snälla och still- trala gestalten i hemmet.
De f,otogra- samma, litet ' skygga och tillbakadragna fiskt tydliga billder av, detta hem, av varelser, med Ideil från deras tidiga å r dess u,mgängeskrets och vänner, och inpräntade föreställningen, att de inte hela dzn för det dåtida Stockholm s2 riktigt vor0 jämnställda med andra barn.
typiska # högre borgarklassmiljön, vittnar .Deras friimodighet och självkänsla stärk- om hur, som det med rätta blivit an- ' tes ej heller av föräldrarnas upp- märkt, den h,os Anna Retzius så fram- fostringsprincip, den nlämligen, att be- trädande egenskapen " la mélmoire des röm och uppmarksamhet från de äldres yeux " icke förflyktigat med Aren.
Hon äg- sida vor0 skadliga för karaktärsbildiiri- de i högre grand än d3 flesta människor gen.
" Vi voro ", säger ocksa anteckna- förmagan a t t s e och att minnas vad hon rinnan på tal om denna i deras barnana- sett, en medfödd gava som pá ett szi tur inneboendz försagdhet, " djupt över- fruktbärande satt skulle kom,ma de air tygade om, att vi alla vor0 ovanligt f ' ~11a henne skapade och vidma.kthållna prak- och i alla avseenden föga begåvade tiska företagen som Bikupan, hushålls- barn, och att ingen kunde .bry sig om skol.orna och framförallt arbetsstuge- oss.
', verksamheten till god.0.
En förman hade systrarna Hierta Ganska betecknande för d-en tongivari- d.e sällskapskretsens åskådning gente- framf6r de allra flesta av deras jämn- mot .de unga " aftonbladsfrijknarna ", a r åriga, en förimån som endast tillhör ri- ett yttrande som tillskrives en högförnäm kemans barn: Ide fingo tidigt komma ut dam: " Min son far gifta sig med vem haii och .se sig om i världen.
De besökte vill utom med fröknarna Hierta ".
DA utmärkta utländska pensioner, företoga samma dam på en ångbAtsresa haft ofta med föräldrarna resor till utlandet, tillfälle att stifta bekantskap ined den blevo förtroliga med främmande sprak, radikala faderns blyga, men myckzt sa- stiftade bekantskap med intressanta ta och väluppi ' ostrade små döttrar, människor och typer, med.
ett ord för- skall hennnes ovan citerade Icategoriska värvade den allsi.diga biladning som imp~rativ ha utbyttos, mot ett förmildran-, skänkes genom rzselivet.
de: " Min son far gifta sig meld vem han I de bevarade familjebreven, av vilka vill, t i l l o c h m e d med fröknarna utg. flitigt begagnat sig, kunna vi vida- Hierta ".
re följa Anna Hierta öden.
Hon .har nu.
Det är en mycket anslåenade bild från från barn vuxit upp till en lång, ganska sin barndoms-, och ungdomstid som An- ståtlig ung dam med de för familjety- na Retzius skänker oss i de nämnda pen utmärkande regelbundna, blonda, minnena.
Dzt är Övervägande ljusa tav- och nordiska anletsdragen, som verkade lor, däri dock den av dottern avgudadc så an:slående synnerligast pil utlännin- BASTA RENGORINGSMEDEL FOR KOK &amp; BADRUM,
16 HERTHA - ...
- p - " gar.
Den livliga, vakna, lätt entusiasme- rasde unga svenskan blev mycket upp- marksammad var hon for fram och ett föremål för många mans tillbedjan.
Hon hade många friare.
Ja, allt ifrån hennes femtonde Ar, dA den kände arketjusarer?, kapellmästaren vid var opera, italiena- ren Foroni uppträdde som aspirant till hennes hand, till några Ar därefter, da en äldre, fint bildad engelsk gentleman, till vilaken den unga flickan slutit sig med barnslig tillgivenhet, en dag överraskad?
henne med ett giftermalsanbud.
Han var då åttioett i r gammal, hon ett par och tjugu!
Men Anna Hierta visade vid denna tid visst ingen lust att binda sig.
Tusenck intressen, planer och uppslag rördc sig i hennes huvud.
Hon var alltid i farten, vaken för alla nya tidsföreteelser, ivrig att tillgodogpjra sig varje bildningstill- fälle, hlon hade alltid många järn i el- den, och till skillnad från de flesta mångsysslande människor medförde denna något rastlösa iver verkliga frukt- bringande .resultat.
Hoil var ej.
för intet den store förslagsmakaren Hiertas dot- ter.
; De tre systrarna, närmast henne i å:- der, vor0 gifta, hade således sina närma- ste intressesfärer givna.
Det tillkom den yngsta att upptaga faderns, mantel, att ingripa verkande och initiativtagande i samha~llslivet, varvid hon i främsta rummet koncentrerade sig pa att SA väi ekonomiskt som juridiskt söka förbätt- ra sitt eget köns stallning.
Redan solm helt ung satte hon i gång fria aftonsko- lor för arbetsklassens döttrar, d.ar hoii själv och hennes väninnor undervisad::, dittills något nytt inom huvudstadens sociala liv.
Några år senare, med vun- -. --.
- - - - - -.
--- -.
nen livserfarenhet och mognad, a r de!
lagstiftningen som fängar hennes tipp-.
marksamhet, d. v. s. det omrade inom densamma, dar hennes far under en!
m g ' följd av riksdagsperioder så offjrtrutet och tappert kampat: reformerandet av aktenskapslagen i en för hustrun mcr människovärdig och rättvis riktning.
Deri under mAnga ä r verkande och högt an- sedda, föreninen f8r " Gift kvinnas agaii- derztt ", den första svenska kvinnofiirc-a ning för rent ideella andamäl, so,m rak- nade Anna Hierta sascim acn egentliga stiftarinnan, blev resultatet.
Under en rastlös och gagnande verk- samhet som gav innehall och nienini: ä t hennes tillvaro, hade hon hunnit dec mognade kvinnans dlder.
Hon var över trettio är.
Då kom den av@xandci vändpunkten i hennes liv, dcn stora.
kärleken.
I och med gifterlmälet med den unge vetenskapsmannen Gustaf Re.i- zius kan, man saga, att Annas liv natt sin fulländning.
Deras äktenskap ar en formlig Itarleksidyll, en smekmanads- stamning, som ej blott varade under dc11 korta för en siidan reglamenferade tid- punkten, utan genom mänga langa ii- .av ett samliv, vars harmoni aldrig vetat av nigon rubbning.
Man vore frestatf att le at de översvallande ordalag var- med den nyblivna hustrun i brev till en väninna skildrar sin sällhet att vara Gustafs maka, hur de tv2 gamla, standiga, hittills av s 5 mänga allvarliga varv upptagna nyttighetsrnanniskorr~ .. ~ svärma och njuta som ett par tjuguarin- gar av lyckan att ha funnit varaildra.
Men man ler icke, ty man förstfr vilkeii djup och rent mänsklig känsla dikterat dc naiva sentimentalt färgade uttrycken.
Man och hustru vor0 ej blott alsltanrie
HERTHA 17 makar utan arbetskamrater i ordets vid- deltagande varaktigare minnen än sos sträcktaste betydelse.
Hon sätter sig in brukar vara fallet, mzd de flesta dylika i och deltar i hans vetenskapliga forsk- tillställningar.
ningar, han agnar å sin sida sitt in- SA minns jag tydligt en av dessa stör- tresse och sitt stödjande medarbetarskap re aftonsamkväm.
Det var en talrik och åt hennes vittomfattande sociala verk nggot brokig samling, ty allt ifrån pro- De företaga tililsammans vidsträckta ut- fessor Retzius ' Aftonbladstid och några rikesresor, varvild bådas speciella om- år efterat utgjorde det r i3 d a elemen- råden äro föramål för studier.
Ett troq- tet ett ganska i ögonen fallande inslag nare, mer ingåend.e medintresseskap har i, den mer " samhallsbe~arand~ ' ~ biand- väl aldrig förekommit inom ett akten- ningsn.
skap.
Jag kan d.ock ej erinra mig annat än D m tid professor Retzius i slutet att, de olika fargskiftningarna, tack vare av 70- 0c.h någo: inpå SO-talet övertagit varclfol~kets föriinedlande alskvärdhe t, ledningm av Aftonbladet, ett arbete, smälte bra ihop.
Man njöt av den fest- vari hans hustru med den för henne egna liga stamningen, av d.e vackra salonger- iniensiteten deltog mzd Siv och Itrst, kan na, av de rikliga supéborden .oc.h först raknas till den då makarna i egenskap och sist av samvaron med personer m a l av offentliga personer utåt gjorde sig namn och ryktbarhet, med folk soni 15- mest gällande.
Efter föräldrarnaps död tit tala olm sig.
hade av det rika arv .de eftcrlamnat den Den aftonen var huvudintresset ' kon- henne tilik,ommande delen tillfallit dot- centraat kring en person, det var den tern Anna.
Hon kunde nu helt och om- F r i t i o f N a n- unge polarforskaren fattande ägna sig åt utovandet av det s e n, med sin nyss fullbordade första mecenatskap som låg sa för hennes fri- ishavsexpedition bakom sig.
En verk- kostiga och ' verksamma natur.
Deras hem, numera inrymt i, det s. k.
lig Fritiofsgestalt syntes han mig, med " spoksllottet " vid Drottninggatan, med.
sina skarpskurna nordiska d.rag och i dess ståtliga, konstnärligt inredda salar,, den svarta tätt åtsittande sportdräkten, blev under dessa år en samlingsplats som s5 val var anpassad efter hans lån- för tidens notabiliteter, inhemska dch ga smarta figur.
Jag ser ' honom framfur utländska.
Det var en storstilad gästfri- mig, då han med dramatiskt liv och b2 - het som dar utövades 0c.h det .i bokstav- teck.nande gester beskrev jakten eftet lig oinskränkt bemärkelse, enär ej blott isbjörn på ett isflak.
Man kan först3 utmärktheter inom vetenskapens, kon- vilket intryck av äventyr och spänning jag efter SA stens och politi.kens värlld räknades hela scenen framkallat, många år erinrar mig den.
bland de privilegierade gästerna utan aven mer blygsamma medarbetare inom 0c.h hur många sådana livfulla episo- fru Retzius ' många filantropiska och so- der med.
tidens framstående .personlig- ciala företag.
Aftonmottagningarna ' i heter som de främsta agerande ha ei " spökslottet " vor0 verkliga,, mycket ef-, makarna .Retzius ' salonger bevittna ';!
tersökta fester, efterlämnande hos de En hel epok, om man söker framtrolla
densamma för ens fantasi, passerar dar- vid revy.
Det skulle dock komma en tid, da herrskapet Retzius ' re.sidens, vars dör- rar en gång statt sa vidöppna för hög och lag, stängdes utom för några fa pri- vilegierade.
Anna och hennes makes liv inträdde i det av .dem självvalda imle- ringens skede, vilket icke underkastades någon rubbning under deras aterstaende livstid.
Tvärtom med Aren accent~era- des detta isolerings- och främlingsskap gent emot den omgivande varlden ailt skarpare och erhöll, helt säkert till li- dande för dem själva, till sorg för de många forna vännerna, en allt bittracc och mer människofientlig priigel.
Min- nesteckningen över Anna Hierta-Retzius skulle ej varit fullständig, ej verkat sann, om utgivarinnan av, missriktad pietet förbigått denna alltfijr val kända fas i den tecknades livshistoria.
Enligt min mening har hon förstatt darat skänka den rätta psykologiska förklaringen.
1 sammandrag må den vackra formulering hon givit densamma har iitergivas: " Aren ha icke gatt Anna Retzius spar- Gst förbi. '
De .ha förändrat hennes ställ- ning till livet.
Hon hade dittills levat i framåtskridandets varma solsken, känt sig lyftad och buren pa tidsvagens topp.
Nu gar vå.gen vidare och lämnar henne efter sig.
Hon kan icke längre vara med p3 det nya som n u a r nytt.
Det a r upplösnings- i stället för uppbyggnads - tendenser hon ser omkring sig.
- Au medvetandet am allt detta och av de per- sonliga striderna, i vilka hon och maken mer och mer invecklades, kommer en viss bitterhet som tidigare var hennes lynne fra,mmande.
Kanske ' bidrog ak- tenskapet, ja själva den innerliga ömse- sidiga hängivenheten därtill.
' De reta- de upp varandra ', hette det.
- Nog av, den ' Sol-Anna ', som kom hela världeii till mötes med öppna armar, kände sig besviken i sin tilltro till varlden.
Hen- nes känslor slogo da över i en generell misstänksamhet som ofta lat henne se fiendskap där ingen var. "
Harmed a r det icke sagt, att Anna Retzius ' arbetsintensitet och företagsalm- hetshag ledo avbräck m 4 ändrade äsik- ter och tilltagande Alder.
De skullc för- ' bli d.esamma s i länge hon levde.
Sa sr; vi henne alltjämt verka som den ledan- de kraften inom Svenska Kvinnornas Na- tionalförbund, sorterande under den sto- ra internationella sammanslutningen l.
C. W., i vars varldskonfcrenscr hon gar- nu .deltog, hyllad som en av förgrunds- figurerna.
Åt sitt vad man väl kan ka !- la betydelsefu:llaste verk, arbetsstugor- na, ägnade hon sig med.
oförminskat kärleksfullt intresse.
Hon hade även glädjen att få uppleva, att det frö hon sAtt växt upp till ett mäktigt trad, vars grenar sträckte sig till de avlagsiiask delar av vart land, ja aven lhngt utövcr dess gränser.
De storartade legat, ffi:.- bundna med namnen Hierta och Retzi-.
us, representerande imponerande siffror, avsedda att befrämja vetenskapens och andra kulturella andamäl, planerades n:], och en del av dem trädde under makar- nas livstid i kraft.
Allt viktiga faser i de- ras livsverk, vari minnesteckningen ya ett ingknde och särdeles intressant satt Iiiter läsaren f2 en inblick.
Men hennes levnadssagas sorgliga on1 Ian fullt fijljdriktiga epilog blev den att dö som en ensam gammal kvinna.
Det var matten ' mellan den 20 och 31 decamber 1924.
Hon hade dii hunnit sitt 83:dje ar och i fem i r överlevt sin make.
HERTHA Vad som varit skevt, inkonsekvent och kanske orättfärdigt i Anna och Gustaf Rztziua ' förhallande tiH manga av deras medmänniskor under den senare deien av .deras liv kommer att glömmas.
En kommande generation skall därmed ej ha något att skaffa.
' Deras verk skola be stå.
Den offerviilighet, varmed de tja- nat sitt fostetland under ett livslångt, aldrig tröttande arbete för dess bästci, och det arv de i sina storstilade dona- tioner efterlämnat skola alltid minnas av en tacksam eftervärld.
LOTTEN DAHLGREN.
Nya förbundsmedlemmar.
G a v l e: fru Sonja Bolinder, fru Arnalia Franzen, fröken Eva Hoffsten, fru Karin Höglund, fru Kerstin Lindh, f r u M. Nor- berg.
.H a l m s t a d: fru Alma Carlsson, frö- ken Lia Fagerström, fru Karin Hildingh, f r u Anna Högardh, fru Gerda Liedholm, fru Möller, fröken Anna Pagander, frökm Gustava Pettersson, fru Gerda Rehngrea, fröken Karin Zell, fru Agnes Akesson.
H a l s i n g b o r g: fröken Ragnhild A- dell, fröken Ingeborg Jönsson, fru Elisa- beth Lindholm.
H a r n ö s a n d: fru Agnes Ramström, fröken Karin Strandberg.
K r i s t i a n s t a d: fröken Titti Arm- gardt, fröken Anna Borg, fru Selma Bon- desson, f r u Eckman, fru Olivia Engström, fru Signe Eve, friherrinnan Elsa Gyllen- stierna, fru Karin Hederstierna, fru Emi- lia Harring, fröken Sara von Sydow, f r u Anna Lisa Sylvan, f r u Frida Wennberg, fröken Elin Wahlbom.
L u n d: f r u Jenny Falck.
M a l m ö: fru Gerda Arnesson, fru Ebba Ahlström, fru Nelly Blomqvist, fru Anna Carme, fru Olga Celander, f r u Ella Ene- berg, fröken Astrid Engqvist, fru Hulda Frostell, f r u Alma Friberg, fröken Este;.
Friberg, fru Magna Gråberg, fru Louise 19 Grönqvist, fröken Brita Grönqvist, fröken Inga Grönqvist, fröken Lisa Hellberg, f r u Bothilda Hansson, fru Berta Hejdeman, fru Ernst J. Håkansson, fröken Elise J a -.
cobsson, fru Ellen Jonsson, f r u Ingeborg Jungbeck, d:r Anna Klementsson, fröken Eva Kockum, fru Elina Kristensson, fru Marta Larsson, fröken Clara Lindberg, fru Bror Linderoth, fru Helga Lindgren.
fru Virginia Lundqvist, f r u Gerda Malm- gren, fru Dagmar Nelander, f r u Alma Nelson, fru John Nelson, fru Emmy New-.
sten, fru Anna Nilsén-Wallenberg, fröken Anna Nilsson, fröken Anna Nilsson, frö- ken Selma Olsson, fröken Ulla von Platen, fru Olga Palmgren, fröken Gerda Pålsson, f r u Anna Raam, fru Anna Richter, fru Lin- nea Sandmark, fru Ida Sauer, fröken Elsa Thun, fröken hlsa Wahrenberg, f r u Nan- cy Wahlgren, fröken Ingeborg Widman, fröken Hulda Wimmermark, fru Valborg Akerrnan, fru Guss Akerstedt, fru Clara Frick, fru Sigrid Jeansson, fröken Britta Lindahl, fru Ebba Svensson, fru Alli Påls- son, fröken Lizzie PAlsson, fröken Tinny Wahlstedt.
N o r r k ö p i n g: fru Alma Aulin, fru Elsa * 4ndersson, fru Marta Bille, fru Ragr.- hild Belfrage, fru Elsa Bager, f r u Elisa- beth Dyrssen, grevinnan Greta Falken- berg, fru Inga Hellman, fru Karin Heil- man, fröken Lisa Jóhansson, f r u Marga- reta Knutson, fru Elsa Löfgren, fru Karin Renck, f r u Annie Rydström, f r p Dagmar Schiller, fröken Karin Stenström, fröken Elsa Westergren.
S t o c.k h o I m: Fil mag. Karin Alexan- derson, fru Axel Wibom, Gustafsberg, f r u Harriet Ekman, fru Frida Billberg, fru Nan- na Bodman, fru Magnhild Borelius, fröken Astrid Elfversson, fröken Hildur Falil- gren, fröken Alma Hassler, fröken Anna Israelsson, f r u Lilian Kåge, fru Gully Sten- berg, fröken Anna Tragårdh, fröken Han- na Ahman.
T o in e l i l l a: fru Karin Amilon; frö- ken Gurli Andersson, fröken Lotten An- dersson, fru Dagmar Andren, herr Yngwc?
Andren, fru Ebba Bengtsson, fru Hedvig Bengtsson, fru Ellen Bodelsson, fröken
20 -- .p- HERTHA Emmy Bondesson, fru Malin B jörnberg, fröken ~ r n a n d a Cederkrantz, fru Greta Dahl, fröken Ruth Ekeroth, fru Anna Er- landsson, fröken Anna Göransson, fröken Sigrid Haker, fru Ethel Hallinder, fru An- na Hederström, fröken Maria Hellder, fra- ken Anna Håkansson, f r u Davida Håkans- son-livång, fröken Maria Håkansson, frii Ellen Jakobsson, fru Siri Jepsson, fru Ag- nes Johnsson, fröken Selma Jönsson, fil.
mag. Elsa Larsson, fröken Agnes Leandeï, fru Otta Lindholm, fröken Ella Lundgrerii, fru Signe Modin, fru Ellen Nilsson, frö- ken Emma Nilsson, fröken Ebba Nord- ström, f r u Helga Olsson, fröken Gerda Palm, f r u Maria Palm, fru Hildcr ?aln:- qvist, fru Inez Paulsson, fru Carin Pers- son, fru Hulda Qvint, fru Astrid Schröder, f r u Anna Sjöstedt, fröken Elvira Sjöstedt, fröken Herta Sjöstedt, fru Sigrid Sten- ström,, fru Anna Svensson, fru Clars Svensson, fru Siri Tufvesson, fru Emmy Wall.
U m e å: syster Astrid Sandgren, f r 3 Inga Boström, syster Fanny Drake, f r 9 Ruth Eurén, fru Klara Ivar-Eriksson, fro- ken Marta Forsberg, fru Hilda Hollströizi, f r u Hilda Johansson, fru Alice Johansson, fru Eva Jönsson, fru Lilly Löfstedt, frö- ken Sigrid Malmberg, fru Rosa Svan- ström, fröken Ester Schöning, fröken Ida Stenholm, fru Signe Selldén, fru Ruth Trolle.
V a r b e r g: fröken Sofia Engfeldt, f r x Ester Nordblom, fru Sofie Rylander, fru Lisa Victorin.
Y s t a d: fru Björnström, f r u Alma Franzén, fru Ebba Lauritzsen, fru Gerda Mattsson, fru Sigrid Olsson, fru Stins Persson,.
fru Elin Segerdahl, f r u Dw:a Svensson, fru Maria Strömback, fru Emmy Zimmerdahl, fröken Greta Zimmerdahl.
Ö r e b r o: fru Marta Beckman, fru Elsr Bergelin, fru Anna Blix, fröken Hilda Carlsson, fröken Anna Dixen, fröken Ragn- hild Dixen, fröken Mimmi Falander, fru Inez Friman, fru Regina Hagstrand, fru Tilan Hjelmström, fru Elsa Holmsten, doktor Linnea Ihde, fröken Eva Ingvald- son, fröken Gerda Jansson, fröken Jenny -.
-- - - p Jansson, fru Gerda Jernberg, doktor Hz- lena Klein, fru Cilly Kjarrström, f i x Gar- da Kallandes, fru Ruth Lagerlöf, frö- ken Stina Littorin, fröken Lillie Löwc ' iahl, fru Karin Nolin, fru Nisser, fru Astri:i IbIill, fil.
mag. Betty Sandqvist, fröken Rutin Sondén, fru Dagmar Svartling, fröken 01- ga Wesslén, fru Edit Widegren, fröken Margareta Akerfeldt.
Fredrika-Bremer-För- bundets sti endier 1929, Fredrika-Bremer-Förbundets stipendiein- stitution har f ör Ar 1929 anslagit f öljande stipendier till ansökan lediga: J o h a n n a K e m p e s Pond: 503:- ki .. för medicinska studier för kvinnl.
med: kandidat.
S t o c k h o l m s s t a d s s t i p.
: 475: -- kr.
f ör kurs vid Tandläkareinstitutet.
S t o c k h o l m s l a n s stip.
: 400:- kr.
för kurs vid av staten godkand sjuksköteï- skeskola.
N o r r b o t t e n s l a n s s t i p.
: 400:- kr.
för kurs vid av staten godkind sjuk-.
sköterskeskola.
V a s t e r b o t t e n s l a i i s s t i p.
: 335: -- kr.
för vävlararinnekurs vid Sohaiiïra Brunssons vävskola.
V ä s t e r n o r r l a n d s l a n s stip.
: 230: - kr.
för genornghenide av mejeriis; ws vid Alnarp; 230: - kr.
för kurs vid Srei-. -- ska Fattigvards- och Barnavårdsförbiand@e.
J ä m t l a n d s l a n s s t i p.
: 225:- h. för kurs vid Tandrakareinstitutet.
K o p p a r b e r g s l a n s s t i p.
: 299:- kr.
för kurs vid Kungl.
Högre Iäraiinnesc- minarium i Stockholm.
V a r i n l a n d s l a n s s t i p.
: 225: -- k; .. för kurs vid Skara Yolkskolesemina~ium.
U p p s a l a l a n s s t i p.
: 225:- kr.
G r fil.
inag.
examen i modenia sprak vid Upp- sala universitet; 225: - kr.
för kurs vid Gävle lanslasaretts sjuksköterskeskola.
V ä s t m a n l a n d s l a n s s t i p.
: 500:- kr.
för kurs vid Fredrika-Bremer-Förbuii- dets lanthush %llningsseminarium vid Zim- forsa.
21 HERTHA Ö s t e r g ö t l a n d s l a n s s t i p.
: 625:- kr.
för kurs vid Fröbelinstitutet i Norr- köping.
S k a r a b o r g s l a n s s t i p.
: 600:- kr.
för kurs vid Kungl.
högre lararinnese- minarium i Stockholm; 300: - kr.
för kurs vid av staten godkand sjuksköterskeskoia; 250: - kr.
för kurs vid Svenska Fattig- vårds- och Barnavårdsförbundet.
Ä l v s b o r g s l a n s s t i p.
: 320:- kr.
för barnmorskeutbildning.
Göteborgs och Bohus lans s t i p.: 315: - kr.
för kurs vid Svensica Fattigvårds- och Barnavårdsf örbundet; 315: - kr.
för kurs vid folkskolesemina- rium.
G o t l a n d s l a n s s t i p.
: 300:-kr.
för ' kurs vid av staten godkand sjuksköter-.
skeskola.
K a l m a r l a n s s t i p.
: 290:- kr.
för kurs vid Svenska Fattigvårds- och Barna- vårdsförbundet.
K r o n o b e r g s l a n s s t i p.
: (Lai:s- fonden) 300: - kr.
.för kurs vid hogre lara- rinneseminarium; (Elfvingska f onden) 230: - kr.
för kurs vid Svenska Fattig- vårds- och Barnavårdsförbundet; (Anonym donation) två stipendier i 220: - kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterske- skola; 220: - kr.
för kurs vid barnsjukhu- set i Göteborg.
J ö n k ö p i n g s l a n s s t i p.
: 265:- kr.
för kurs vid folkskoleseminarium.
.
Kristianstads lans stip.
: 250: - kr.
för kurs vid folkskoleseminariet i Kalmar.
B l e k i n g e l a n s s t i p.
: 270:- kr.
f ör kurs vid folkskoleseminarium.
M a l m ö h u s l a n s s t i p.
: 400:-kr.
för kurs vid Högre lararinneseminariet vid Stiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göte- borg; 400: - kr.
för kurs vid Maria Törn - bloms musikskola i Malmö; 300: - kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterske- skola.
Villkor för sökande kr a t t vara samt un- ' der minst två å r hava varit mantalsskriven inom det lan, vars stipendium sökes.
Ansökningar stallas till Fredrika-Bre- mer-Förbundets.
Stipendienamnd, 48 Klara- bergsgatan, Stockholm, före den 15 febru- ari, åtföljda av bevittnade avskrifter av betyg styrkande kompetens, av läkare- oc ' ti mantalsintyg samt övriga handlingar sö- kande vill åberopa.
Närmare upplysningar genom sekretera- ren, adress som ovan, mottagning mån- dagar och torsdagar kl. 2-4.
F.-B.-F-kretsarna.
Friin 1928 återstående meddelanden: G a v l e k r e t s e n sammanträdde den 1 3 ' nov.
å Hotell Baltic under f r c Anna B j örks ordf örandeskap.
F r u ö ed vi^ Törjeson hade som bidrag till den s. k.
" ombudsmöteskassan " över- lämnat 100 kr., utgörande bruttoinkomsten av ett av henne anordnat lotteri, för vilket ordföranden framförde kretsens tack till f r u Törjeson.
Aftonens föredrag hölls av fru Karin F j allback-Holmgren och ämnet var den s.ocialpolitiska utvecklingen under det se- naste kvartseklet.
Därefter samkväm m e d tesupé.
Göteborgskretsen sammanträd- de tisda-gen den 20 nov.
i Kjellbergska flick- skolans högtidssal, varvid fröken Clara Wahlström höll föredrag om " Vita slavhan- deln enligt nyaste undersökning ".
H a l m s t a d s k r e t s e n samlades till Luciafest deq 12 december.
Salen var vac- kert dekorerad med små granar och massor av levande ljus.
Ordföranden, grevinnan Mörner, halsade de närvarande välkomna i ett tal, vari hon tackade för det gångna årets goda samarbete och önskade allt gott för kretsen under nasta å r med samma goda anda av samförstånd.
Arsavgif ten kommer a t t förbli densamma som förut, men kretsen kommer a t t använda 50 öre a \ 7 varje årsavgift som bidrag till insamlingen aven under nasta ar.
Fru A.nna Berggren yttrade några varni- hjartade ord om de bortgångna ' medlem-,
marna, varefter hon föredrog en av henne själv författad dikt till deras minne.
F r u Anna Lindqvist sjöng ackompanjerad av fru Hildingh, och daref ter bjöds Luciakaf f 5 av en strålande vacker Lucia med långa blonda lockar och ljus i kronan, följd a \ r ljusbarande tarnor.
Det rikhaltiga program- met innehöll vidare några fiolnummer av kand. Ehnbom, ackompanjerad av fru Elsa Möller, pianosoli av fru Hildingh och Karl- feldts dikt, Jungfru Maria, deklamerad till piano, fröknarna Signe Håkansson och Marit Olde.
Till sist uttalande ordf. ett varmt tack till mötesvardinnorna, fru An- na Berggren och fru Alma Spiik, för deras intresserade arbete och det utmärkta satr,, varpå de ordnat den stämningsfulla festen och hari instamde med glädje de till &amp; t hundratal uppgående deltagarna.
H u d i k s v a l l s k r e t s e n hade den 14 nov sammanträde, då fru Karin Fjall- bäck-Holmgren redogjorde för viktigaste sociala lagstiftningsåtgärder under senaste tjugofem åren.
Fru Marta Sundberg läste några Andersen-stycken och fröknarna Igglund och Levin stodo för den musika- liska underhållningen.
Karlstadskretsen öppnade den 17 nov.
sin bebådade intressanta utstall- ning " Vid båge och nål ", i flicklarover- kets lokal.
Efter några inledande ord av skolans föreståndarinna, frkn Edit Ahren- berg, höll kretsens vice ordförande, fru Mancy Envall-Gardell, ett orienterande f &amp; drag om F.-B.-F:s verksamhet och redo- gjorde för syftet med utstallningen: att genom inkomsten av densamma för Karl- stadskretsens räkning bidraga till den på- gående insamlingen för en F.-B.-F.-fond.
På anförandet följde livliga applåder och därefter fingo besökarna under sakkunnig ledning bese denna mångfald av gamla för- näma familjeklenoder, som på ett smak- fullt och ÖverskAdligt sätt ordnats.
I en välf örsedd buf f6 serverades kaffe och för- friskningar och i klassrummen hade gamle Kasper dragit in med sitt lustiga följe och höll muntration.
Fru Lisa Björkman sjöng några vackra sanger, ackompanjerad 3. flygeln av fru Davida Boström, och f r ö k e ~ Svea Hammarberg spelade en del vackra saker p i gitarr.
Utställningen har rönt ett livligt intressr inte minst fran experternas sida.
Nor- diska Museet har bl.
a. haft en represen- tant som fotograferat en hel del av de ut- ställda sakerna.
Har fanns givetvis åt- skilliga rariteter för en museiman.
Men även lekmannen blev varmt berörd av al: denna den tys ta husflitens och konstskick- lighetens rikedom.
Gtstsilningens nettobehållning upp &amp;?
till kr.
1,263: 54.
- K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade 3.
29 nov.
tillsammans med Hiismodersf öre- ningen, Frisinnade Kvinnors diskussions- klubb och b1odeïata Kvinors förening e.: föredragsafton å Industrihotellet varvi&lt; dr. H. Nirschloff talade över amnet &gt; ' N&amp;g- ra allmänna synpunkter kring begreppez begåvning "; därefter sång av kapten Emv * Bondesson till ackompanjemang av im Inez Winberg.
P % initiativ av kretsens ordföiande, fix Elisabeth Sjövall har under den ghg15 hösten en fransk lase- och konversationa- klubb, bestaende av krets medlem ma^, star- tats.
M a l m ö k r e t s e n hade den 18 uer.
ett synnerligen, talrikt besökt kretsmöte, då teol. kand. f i u Ester Lutteman talade 6cer amnet " Personliga varden. "
På en kandarbetsafton utfördes arbetca och uppgjordes planer för ett fortsatt hr- samlingsarbete d &amp; man e j vill sik sig till ro med uppläsningsaftonen den 26 EGV.
Många nya: medlenrimar ha under hösts: inskrivits i förbundet, sa att krctsmeclleri- marnas antal namnar sig 500-talet.
N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hnde t i b.
sammans med stadens övriga kvimrnoförr eningar den 8 nov.
anordnat ett offentligt fördrag i Hörsalen av teol. och fil.
kand., fru Ester Lutteman över ämne: Människc-
HERTHA ett tjugutal uppgående sjuksköterskorna, som föregående dag invigts och upptagits i Fr.-Br.-f örb: s sjuksköterskebyrii i UmeO.
Ordföranden påminde om de medlemmar,.
som under året avgått med döden, och vil- kas livliga intresse för kretsen styrelsen med tacksamhet erinrade sig.
Fröken Ingeborg Oquist gav ett oriente- rande svar på frågan: Vad gör Fredrika- Bremer-Förbundet?
Efter det intressanta föredraget gladde fru Elna Måhlen de närvarande med några vackra sånger, ackompanjerad av fru von Boisman.
gemenskapens konst.
Det djuptänkta, med innerlighet framförda föredraget mottogs av den talrika publiken med hjärtliga app- låder.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade den 15 nov.
ett talrikt besökt sammanträde &amp; Odd Fellowlogens klubblokal, varvi4 fru Ester Lutteman talade om " Manniskoge- menskapens konst. "
F r u Lily Ploman före- drog några pianonummer.
Efter tesupén be- handlades en del föreningsarenden och sär- skilt redogjlordes för en blivande docktom- bola till förmån för Nyköpings hemvår- darinnas arbete.
V a r b e r g s k r e t s e n hade under ti- den 21-23 nov.
anordnat en utställning av gamla handarbeten i Södra folkskolans aula i syfte a t t inkomsterna av densamma skulle tillfalla den inom F.-B.-F. pågående insamlingen till bildande av en pensions- fond.
Den vackra utstallningen omfattade en mängd intressanta saker, gamla plån- böcker med konstnärligt arbete, tacke sytt å r 1830 av svenska officerare, vävnader av olika slag, kuddar i en massa olika .mön- ster, engelskt broderi fran 1850-talet, mön- sterk:trtor i bottensöm, gamla hålsömmar, tavlor i silkesbroderier från 1700-talet, vackert arbetade namndukar från 1776, en ' större grupp korsstyngssaker, pärlarbeten, hårarbeten, broderade pallar, handbrode- rade tyllsaker, brudnäsduk från 1850- talet m. m.
S t o c k h o l m s k r e t s e n s Fredrika- Bremerskolas studiekommitté hade för 1a- rare och elever i skolan ordnat en Luciafest d.
14 dec.
på Arstaklubben.
Man bänkade sig vid långa festligt dekorerade bord och Lu- ciorna tågade in under avsjungande av si- na visor.
Delsbostintans glada berättelser och låtar på vallhorn utgjorde festens högt guterade avslutning.
.
T o m e l i l l a k r e t s e n hade den l1 dec.
konstituerande sammanträde under ordförandeskap av fil.
mag. Elsa Larsson.
Stadgar antogos och styrelse valdes.
Med- lemmar av denna blevo fru Siri Jepsson, fil.
mag. Elsa Larsson, fru Dagmar And- rén, f r u Hedvig Bengtsson, fröken Sigrid Haker, fru Ellen Jakobsson, fru Davida Livång och suppleanter fru Malin Björn- berg, fru Signe Modin och fröken Elvira Sjöstedt.
Styrelsen konstituerade sig a r p å fru Jepsson och fil.
mag. Larsson som ord- förande och vice ordförande.
Till revisorer valdes fröken Herta Sjö- stedt och fru Anna Hederström.
Därefter angenämt samkvam med sån,?
; och musik.
U m e å k r e t s e n hade den 1 nov.
ett talrikt besökt samkvam &amp; Frimurarelogens klubbrum.
Särskilt inbjudna voro de till 23 - * ' V ä n e r s b o r g s k r e t s e n har under hösten haft sammanträde för a t t diskutera insamlingen f Ör f örbundets f ortsatta verk - samhet resp. dess pensioneringsmöjligh~- ter.
: Kretsen beslöt anordna ett lotteri p &amp; 2,000 kr.
samt en Luciafest med tombola, basar och bal.
Resultatet har blivit en in- komst på omkring 3,000 kr.
för ifrägava- rande - I medio av november höll fröken Clara Wahlström på kretsens Uibjudan sitt intressanta föredrag om den Vita slavhandeln enligt senaste undersök- ningar, offentligt och med stort och tack- samt auditorium.
24 HERTHA - -- p.
.
- p V ä x j ö k r e t s e n hade den 7 nov.
an- ordnat offentligt föredrag på Stadshus- salongen av fru Ester Lutteman, som tala- de on1 " Personlighetsvården ".
Före och ef- ter föredraget sjöng musikdirektör Sigrid Christerson några vackra sånger samt vid det efterföljande samkvämet en del folk- visor.
Y s t a d s k r e t s e n hade den 12 dec.
i Continentals stora sal en fest till Viktor Rydbergs minne.
Sedan medlemmarna samlats i smårum- men, intågade man under tonerna en marsch till de festligt dukade borden, p5 vilka levande lågor lyste sitt välkommen.
Kaffe och te serverades och därefter sjöng sånglararinnan, fröken Maria Håkansson från Malmö n4gra s h g e r, varpå f ö r f a t t e rinnan, fröken Ester Nennes höll föredrag om Viktor Rydberg.
Den gedigna och fangslande framstallningen åhördes med stort intresse.
Fröken Håkansson sj6np I därpå fyra av Viktor Rydbergs diktej., ' Lon- satta av olika musiker, ackompanje~at '.
av fröken Naria Lennander.
Hjärtliga app- Uder uttryckte, a t t de närvarande .iToïo mycket belaha med sin afton.
Därefter behandlades en del föreniags- iirenden.
Ordföranden tillkannagav, a t t bruttoinkomsten av soaréen den 20 &amp; h- ber utgjorde 1,858 kr.
och nettot 1,400 kr., d k e t Översänts till insamlingskommitt6n i Stockholm.
Q r e b 2 o k r e t s c. n hade i ~a~i.an:l med Pedagogiska Sällskapet anordnct: ii föredragsafton den 24 nov.
å Restaurang Excelsicy, varvid förf.
Jeanna OterdaH höll fözedrag on1 " U~gdom ".
1 ett, häls- ningsanförande uttryckte förest&amp;ndurinna; ii~ för Risbergska skolan frsken Martha Gran- vall auditoriets glädje över a t t se; '; .ökzi~ Q) tei.d&amp;l soin gäst vid samkvhet.
L ~ k t ~ i * TV.
Carlsson f ramförde till sist ett tack f6r det givande och fangslande föredraget.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e m K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriftes.
l %ke~ö~b~n&amp;medIemma~ prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för gostuppllagz: 111 år kro 650; 11 % år kr.
3:50; 114 år kr.
1:90.
Lösnummer 65 6re.
Redaktion och expedition: 48 I (Zn rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3, Tel. Ncra 18 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 vade s~ckendag.
Tel. Morr 48 50.
2 ' 8 62.
äro sedan över100år fillbaka kända och erkända sasom ' de förnamsfa och drickas därför i de flesfe svenska hem.
Nordens äldsta och föm8msta Theimport Etablerad 1809 ObsSveriges enda specialfirma if h6.
.
.
.
Kontrolht: Stadskemisten 1 Geteborg, Dr. J.
E.
A L ~ N
I n n e h å l l.
i-.
Statsrevisorerna kontra kvinnliga statstjänstemän.
AV Elin Rhborg.
Mathilda Wrede.
AV Jenny af Forselles.
Olämplig som postassistent?
Av Mafbilda S f d l von Holsfein. '
' Lärarinnehemmet i Sigtuna 10 år.
Av Elisabefb Aberg.
Glimtar av franska ' idealister och ryska flyktingar.
AV Dagny T h o m d, i 1 -- Anna Uierta-Retzius.
AV Loffen Dahlgren.
1 Fredrika-Bremer-Förbnndets stipendier 1929.
1 F. B. F.-kretsarna.
Kalmar Preparerade I I HUSHALLS RIS i Hygienisk Förpackning äro Lättkokta, Lättsmalfa Svällande och Dryga K A L M A R Å N G K V A R N K O M M A N D I T B O L A G Vasatryckertet, Stockholm.
I
