# ID: svediakorp-per2885
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,267
# sentences: 659
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


X REDAW-TOR: ELLEN KLEMAN X ARGANG 15 NOVEMBER
ALLA SPORTINTRESSERADE (; O12 ER PI,II (T, GYNSA 1drottsföreriing; irnns klubbtidning Prenumerationspris:;: i$ % R ........ 8: - ...... 4:50 K r, c.
B .B o 13 ' GAS.
Klubbnytt riint hela Sverige Saint UTLAXDSKYHETER.
I ' renuiiieration pZI, Sveriges alla POST6 05TOH.
HUSMODERN Fysikaliska 8 Horneopafiska I n s f i f u f Bomullsgarn och VBvnader fran G e f l e Manufaktur A8-Bol8 STRUMSBRO Vi b e h a n d l a: Sjukdomar i matsmältningsorganen, andnings- organen, underlivs-, hud-, kvinno-.
m. fl.
sjuk- domar.
Obs.!
Lungsot, Kräfta och smittosamma sjukdomar behandlas ej.
Den hom.
medicinen tillberkas enligt den hom.
principen under ve- tenskaplig kontroll på de apotek dar denna lä.
kemedelsberedning är införd.
Frågelista för sjukdomsbeskrivning sändes p i begäran gratis.
Oefls garn bästa garn l omtänksamma husmodern vänder sig alltid till i L u n d a Tvättinrättning i 8 8 8 Garanterar ett förstklassigt arbete.
Kläderna försäkrade under tvättningen.
Telefon Drottningliolm 20 och 190.
A institutet GALV.
ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, V I B R A T I O N E R, MASSAGE, ELEKTRISK HETLUFT, U L T R A V I O L ETT A STRALAR, HOGSOL samt HOMEOPATI m. m.
Human taxa HEM: Den - De medel, som vid sjukbehandling användas äro: och vet att h o n erhaller det basta möjliga f ö r sitt: 8 8 8 8 8 8 8 S 8 8 m S 8 8 8 8.
8 8 8 8 8 8 8 8 S 8 8 m 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 Direk fion: Hagnrd Wesflund Ex.
Sjukgymnast 1 Nom.
kikare System: D; r S Hakneman 4 Ostl ?rnl~lnzstorg i Stockho~nt Vardagar 1 1 - 1 8r 4-6: 8 8 m Fråga: Hur skall jag återfh A inina silkes- klader och strumpor den behagliga mjukhe- ten, som (lessa ha nar de tiro nya?
Svar:, Ingenting lir l#ttwe nu för t.iden.
Köp fiir 35 Gre en ask JIiri~lrel-t~fittpiilver, och i en liaiidv&amp;ildning bli gamla silkesplagg (Annons.)
soni nya.
' m8m8.8888888.888888 ... 8888888888888888m8m Teleloner 539 * 85164619 Ialml Siden- &amp; Manu f ahtnr af f dr St6rnta onal nyheter
ARGANG xv NOVEMBER 1928 HAFTE 9 Selma Lagerlöf år.
Stockholm 1911 sångo och hörde hen- ne på det stora kvällsmötet på Ope- hyllning f ör Selma Lagerlöf l juder ran bevara väl även för alltid det mängden av kvinnors med ett sär- personliga minnet av .den magiskt skilt tonande tack.
Geniets värld medryckande kraften av hennes före- känner val ej någon uppdelning av drag.
kön, o+ glädjen och stoltheten Från den scen, där hon då ombru- över vad den benådade .diktaren sades av de entusiastiska handklapp- givit står utom slikt räknestycke.
ningarna, ges nu på själva aftonen Men däixtöver komma vi aldrig a t t av den 20 november hennes Gösta förgäta a t t Selma Lagerlöf under Berling i Riccardo Zandonais ton- framgång och stigande ryktbarhet gav stödet och glansen av sitt varlds- drakt.
I C a v a l l i e r i d i E k e b u frejdade namn %t var strid för sam- har den italienske kompositören hällets erkännande av kvinnornas kallat sin opera, till Arturo Ro- fria och likberättigade medborgar- satos textbearbetning.
Nar K a v a l- j e.
r e.
r n a p å E k e b y denkval- skap; Inte endast svenska kvinnor tacka len för första gången framföres henne härför.
Kvinnor över hela i Sverige, med Selma Lagerlöf själv världen, internationellt organiserade, närvarande och ~Zandonai som diri- veta a t t hon st %tt upp för deras sak, gent, blir det en hyllningens höga och de bara i sina hjärtan tillsam- stund.
Närvarande eller borta, på mans med uppskattningen av dikta- skilda håll, taga vi del i den - och ren - vars böckx finnas a t t läsa på minnas även d e n Selma Lagerlöf trettiofyra språk - ävenledes den som f r å n Kungliga Operans scen bar djupa tacksamheten över.
a t t hon fram vittnesmålet om sin syn på ställt sig i deras led.
De som vid In- män o c h kvinnor som skapare av ternationella röstrattskongressen i hem ' och stat.
stora kör av röster som till I den den 20 november bär fram sin.
stadsfullmäktige den D 21 ii Stockholms mars 1927 beviljade barnavårds- nämnden 178,000 kr.
till byggande av ett barnhem för flickor vid Johannelund i Bromma församling, inne ' bar detta nå- got för ko,mmunens barnavård ganska märkligt.
Av kommunens inom Stock- holm belägna sex barnhem ä r nämligen endast ett uppfört för sitt ändamål.
De övriga äro inrymda i gamla, staden till- höriga fastigheter, föga motsvarande de krav, isom nu för tiden stallas p i an- stalter av detta slag.
Den nya barnavårdslag, som trädde i kraft den 1 jan.
1926, innebar att tvii nya kategorier barn numera kunna om- händertagas för skyddsuppfostran, näm- ligen, intill en alder av 16 år, vanvårdad.
barn och barn i fara att bliva vanartade, samt, liksom förut, vanartade barn, ' men med åldersgränsen höjd fran 15 till 18 år.
Barnhemmet i " Stora Blecktornet " p5 söder för i lindrigare grad vanartade flickor blev därför allför trångt.
Och dessutom hade storstaden trängt så lang?
in pA det förut rymliga området kring den gamla ' byggnaden, att den ståtliga höjden med dess do,minerande läge ov- anför Hammarby sjö - aven den nume- ra ett minne blott - förlorat den av- skildhet och den ro, som äro nödvändiga för den kategori ungdomar, som dar ha- de sitt hem.
Därför skulle nu för de anslagna medlen uppföras ett fran grun- den nytt hem.
Samtidigt beviljades 18,300 kr.
för inredning av ett upptag- ningshem för äldre flickor i en på sam- ma tomtområde redan befintlig bygg- ning.
Detta by,ggnadsföretag har f. G. ingatt endast som led i den omfzttandc nydaning och omorganisation av Si-cck- holms stads barnavards- och uppfost- ringsanstalter, som framkallats av den nya lagen.
Barnhemmet Tempelbackeri, som här med nagra ord skildras, tatgrir ett exempel pA vad denna nydariing siktar fram till.
Sedan nigra veckor star nu d e t k nya barnhem med LiKhörande upptag- ningshem .färdigt.
Omridet ä r avsönd- rat frin Johannelund och förefaller ide- aliskt för sitt ändamål.
Belägenheten a r synnerligen vacker på en kulle, k1Sdc.i med stAt !iga ekar och tallar och m e vid Ballstaviken kantad av en präktig badstrand.
Bland kullens ming -- i bergskrevor kommer barnens?
a m - si säkerligen att skapa förtjusande lek- stugor, där tallkottar och ekolion fh viktiga och mångskiftande uppgifter att fylla.
Till omradet hör dessutam rIi stycke slät ängsmark, som redan delvis utlagts till en trädgård, vilken under sommarferierna nog kommer att med bergskrevorna tävla om barnens intres- se och arbetslust.
Den nya byggnaden har med sina ra- ka, enkla linjer, sin ljusa färg och sitt röda tegeltak karaktären av en gam- mal herrgård.
Barnen ha sin egen in- gång, och därinnanför stå i prydliga rader deras trätofflor, som begagnas ute på tomten och tlro mycket senterade, emedan de så hastigt strykas av och pi.
Och strax intill finns niigol som kanske a r a n d i .mera uppskattat av hemmets föreståndarinna an av barnen, nämligen ett par luftiga varmeskap, för torkning
-- - HERTHA 191 av vata träskor och ytterplagg.
En kor- skärmarna kring takarmaturen.
Och de ridor leder in till sysalen, barnens tven- större flickorna ha fått pryda dagtacke- ne dagrum samt deras och personalens na p &amp; sina sängar med de gladaste bada matrum, förbundna med varandra kor&amp;tyngsbuketter i rött och blått och i genom en sa .bred dörranordning att det mönster efter eget val.
Sovsalarna ligga en trappa upp, soam- hela verkar som ett enda rum.
Måltider- na intagas naturligtvis gemensamt.
liga avsedda för tre, andra för .sex Möblerna äro halha i en glad, bl3 färg barn.
Dar i3 barnen ej vistas annat an och somliga av d.em bemålade med daje- på natten och de äro därför m6blerade liga rosor.
Latta gardiner hänga for endast med.
sängarna och en stol för fönstren, takarmaturen prydes av trev- vart barn.
I ett särskilt rum ligga de liga skarmanol dningar, väggarna av barn, som trots noggrann passning ej muntra Carl Larssontavlor.
Alla dessa kunna hålla sig torra.
Deras madras- rum bilda en lång fil och det hela gör eit ser äro stoppade med halm som ofta synnerligen luftigt, hemtrevligt intryck.
bytes och för deras sängkläder finns ett Inga dyrbara anordningar men allting särskilt tork- och luftningsrum pil vin- smakfullt och infbjudande.
Och så sol- den.
Uppe i - barnens sovavdelning har sken # på alltsammans!
D.e minsta bar- hemmetss föreståndarinna, fröken Gerda nen ha ett litet lekrum för egen del med Almgren, sin dubblett, varförutom dar ett stort, omalat träbord och f. ö. mö,b-, finns ett vaktrum för en sköt,erska.
I lerat så, att det inte b,ehöver befaras ett av fröken Almgrens rum sitta några stränga .bannor om det blir en och i en fatölj två istora, stora - dockor fran annan rispa i bordskiva och stolar.
Och hennes egen barndom.
Och en och an- nan gang få flick,orna leka med dem - rispor b l i r det!
Intill detta rum lig- vilket förstås är förfärli &amp; högtidligt.
ger en skolsal för de barn - f. n. åtta: Sjalv haller f~reståndarinnan vakt över stycken - som av en eller annan an-, ett isoleringsrum belaget intill hennes ledning ej lampa sig för undervisning i eget sovrum.
Dar ligger f. n. en liten en vanlig skolklass.
De övriga barneri stackare, som har nattskrack och dar- g5 i Alviks folkskola.
för maste vara för sig själv för att inte I sysalen arbztas flitigt på allt vad störa de andra barnen med sina skrik.
som behövs för hemmet och .barnen.
1 ' början kunde !hon ropa på sin " fröken " Och det a r inte litet.
Handarbetslära- inånga gånger var natt.
Men nu a r hon rinnan, fröken Sporrong, ar otroligt upp- lugnare och kan bringas till ro endast finningsrik.
Där sys de trevligaste med att ett ögonblick kanna den vanliga klänningar åt barnen i olika modeller handen i sin.
Vad betyder inte i såda- och färger, där fållas och märkes och na stunder och kanske för barnets hel?
broderas, dar stoppas och lappas.
All- sinnesutveckling en lugnande röst, eii ting tiH det nya hemmet har sytt,s av Iiand, som kan stryka bort allt det för- personalen och barnen.
För de senare skräckliga, som vänder på kudden och har det varit mycket intressant och vik- stoppar tacket om en liten skälvande tigt att kunna få hjälpa till t. ex. med Itropp?
Barn från detta hem komma
kanske att i en framtid.
kunna vit ' ina därom.
Till, sovrumsavdelningen höra två sto- ra toalettrum för barnen med rikligt med kranar och vatten - dock endast kallt.
Varje barn har förstas sitt num- rerade glas med tandborste och sin numrerade handdukshängare.
Och ä r det nsgon som tar miste gå nummer, sa möta livliga protester fran det anfallna numrets ratta innehavare.
Med glas och tandborstar och handdukar skall det vara ordning, därp3 hälla barnen styvt.
I översta våningen ligga den 3v- riga personalens rum, alla ljusa och trevliga.
Och så a r det ekonomiavdelningarna, det ej minst viktiga.
I suterrängen finna vi pannrum f ~ värmeledningen, r tvätt- stuga och strykrum, barnens badrum och ett särskilt sadant för personalen synnerligen värderat.
Vidare källare för potatis och andra matförrad, för kol och ved.
Köket har na,mligen vedspis, ty gasverkets rörledningar räcka ej SA liingt som hit.
Köket, belaget i första viningen, utgör f. ö. och med rätta hem- mets stolthet, med marmorbänkar och trevliga skap,, med särskilt diskrum och dito bakrum.
Här residerar en kokerska och ett k~ksbiträde.
Personalen bestir f. ö., förutom av förestandarinnan och handarbetslärarinnan, av en folkskolla- rarinna och en städerska samt en vakt- mästare.
- Det är ett hushåll p3 omkring 50 per- soner - upptagningshemmet inberak- nat.
- som denna anstalt representerar.
Av dessa utgöras 43 av barn och bland dem ett Övervägande flertal, vilkas psy- ke behöver särskilt studeras och deras uppförande övervakas.
Alla ha de ctt, mera eller mindre utpräglat moraliskt lyte, ett lurande anlag för vanart, och särskilt vanskliga äro upptagningshcni- mets flickor.
Ty genom utsträckningen av aldern för omhändertagande för skyddsuppfostran till 18 ar, har barna- vårdsnämnden numera att ta hand om en tyvärr mycket stor kategori sedcs- lösa flicklor.
Dessa, för vilka ett ögon- blickligt omhändertagande ofta as nöd- vändigt, iniiste man förut ' raga emot i samma byggnad, som hyste fijretradcwls ganska srni barn.
Det är lätt att inse vii- ka vador i disciplinärt hänseende detia medförde.
Därför har ett stort ijnske- mal natts, da, man nu för dessa flickm fatt en särskild byggnad, där de fa vis- tas medan utredning om deras förhil- .landen piigär.
För deras räkning har a t barnhemmets förestandarinna an- ställts en assistent, som bor bland dc,sn, leder deras arbete, övervakar dem.
Dct- ta sista a r inte alltid sa 12tt; ty direkt fran ett liv p i gatan, som de ofta kom - ma, äro dc synnerligen obcrakneliga och g2 stundom - atrninstone de första da- garna - i rymningsfunderingar.
Till det- t a lilla separata hushill bäres maten över f r h barnhemmet.
Flickorna städa naturligtvis sjalva, sysselsattas f. ö. hu- vudsakligen, med sömnad.
Hemmet har plats för 8 flickor, och s2 vitt möjligt ger man dem var sitt sovrum.
Vid nägot sar- skilt evenemang inne p5 barnhemmet, t. ex. da man har om dagen uppförde cfr teaterpjäs, in ' ojudzs uppiagniiigshern- mets flickor saso,m askidare.
Eljes är man ju rädd att de med sin sorgligt stora livserfarenhet skola menligt in- verka p i de yngre barnen, varför dc hAllas s i mycket som möjligt Atskils.
HERTHA 1 93 M a l m ö: fru G.erda Fontaine, fru Hedvig Antonsson, fröken Karin Cron- holm, fru Karin Ekeroth, fru Margit Ek- man, fru Vera Flygare, fru H. Gabriels- son, fru Frida Hartz, fru Marta Her- mansson, fru ar in Holmberg, fru Kam- ma Johnson, fru Hertha ~ungstedt, frö- ken Anna Karlsson, fru Gerda Lindgren, fröken Siri-Greta Lindgren, e. o. hov- rättsnotarie Karin Lindeberg, fru Ellen Lundberg, .fru Alma Ljungström, fru Em- ma l.angström, fru Birgit Möller, fru El- len Mölleq fröken Mary Marlow, fröken ' Ester MArtensson, fru Betty MArtensson, fru Ingrid Mattsson, Sö,lvesborg, fröken Fredrika Rotstein, fru Elise Reimer, fru Tyra Schartau, fröken Margit Sjöholm, fru Stoltz, fröken Stoltz, fru Elvira Smith, fru Alfhilda Svensson, fru Ida Hansson, fröken Anna Sa.hlström, fru Gerda Ber- gendahl, fröken Anna Gulich, .fru Ester Ljungfors, fru Elly Holm.berg, fröken In- GERTRUD TöRNELL.
geborg Widman, fru Alfrida Gullbergh, fru Anny Alenius-Björk; M a r i e s t a d: fru Sigrid Andersson, fru Rosa Groth; L i n k ö p i n g: fru Sigrid Vilen, fru Greta Rydén, fru Iris Dahl, fru Edit Win- G ö t e b o r g: fru Ingrid Ek; borg; H a l s i n g b o r g: fru Riit Jungstad; S t o c k h o l, m: fröken Kerstin Key, K a r: l s k r o n a: fru Greta Söder- fru Eva Jaede, Djursholm, fröken Bellan hielm, fröken Signe Forssman, fröken Aderman, fru Hetty Meisner, fru Da ?h Lisa Holmberg, fröken Anna Forssmai~, Nordenfelt, fru E. Harms, fröken Hedvig fru Signe Strömberg, .fru Margit Hallen- Kuhri, fröken Ester Hjertstrand, fru Signe berg, fru Agnes Rydberg, fru Siri Lundberg, fru Hilma Berger, Djursholm, Burman, friherrinnan Stina Palmqvist, Ösby, fru Gunhild Fagerlund, Djursholm, fru Hjördis Larsson, Kallinge, fr^, fröken Louise Blomstedt, fröken Martha Greta Kockum, Ronneby, fru Lilly Burmeister; Lindell, Ronneby, fröken Lova Nilsson, V a x j ö: friherrinnan S. Koskull, fru Ronneby; Lundqvist.
K a r l s t a d: fru Anna Falk, fru Hilda Det behövs en mycket stor han- givenhet för uppgiften hos personalen på en anstalt som denna.
Det hjälper ej med en an s &amp; naturskön belägenhet, en aldrig SA val inredd och smakfullt prydd byggning, ifall de som dar utföra arbetet i detta se blott ett leve.bröd, för vilket de vilja offra allenast ett visst, matt arbetstimmar.
Stockholms barna- vArdsnamnd a r att lyckönska till att med sin anstalt Tempelbacken pil en lyckligt vald tomt ha fått i det stora he- la val planlagda och utförda byggnader.
Men först med en personal, som i sin ar- betsuppgift ser ett k a l l och dit med- för ax ' betsgladje ' och ett moderligt sin- ne kan av en anstalt som denna bli vad den bör vara - ett h e m för de unga, som där fatt en fristad.
Och barnaviirds- nes halla även detta matt.
nämndens anstalt vid Johannelund sy- Nya förbundsmedlemmar Aström;
Vägen till Buenos Aires.
öreliggande lilla arbete.
kan med fog F sagas erbjuda en mer an ett hän- i seende, märklig lektyr.
En känd fransk journalist, meddelar har sin på omfat- tande studier och personliga iakttagel- ser grundade uppfattning av vita slav- handeln.
Han har i månader levat med i " miljön ", som det heter, umgatts " kamratligt " med utövarna av det hem- ska yrket och genom saväl dem själva som genom deras offer förskaffat sig en mängd varsdefulla upplysningar och en klar inblick .i detta det kvinnliga elän- dets drama.
Vad som förviinar är, att upplysningarna lämnats sa beredvilligt och, som det vill synas, utan minsta - fruktan för efterräkningar fran myndig- heternas sida!
- Att Buensos Aires i alla tider utgjort ett sannskyldigt eldorado för vita slav- handelns agenter, ä r ju en sedan gam- malt kand sak, som aven fatt .sin be- kräftelse genom Nationernas förbunds nyligen slutförda rapport.
Albert Lond- res ' bok ger ytterligare belägg harpa: i Buenos Aires kunna prostituerade ge- nom sitt " arbete " förskaffa sina " princi- paler " stora rikedomar och på s å sätt göra det, möjligt för dem att sedermera i Europa slå sig till ro och föra ett " he- derligt borgarliv ", som termen lyder.
Såsom naturligt är, gälla Londres ' undersökningar sa gott som uteslutande hans landsmaninnor, de unga franska flickorna, och han kommer härvid till V ä g e n t i l l B u e n o s A i r e s av A l b e ~ t Lond~es.
översättning.
Albert Bonniers förlag.
samma slutsats som Nationernas för- bund nämligen att det a r fran franska hamnar, särskilt Marseille, som vagen till Buenos Aires gar och att Frankrike även a r genomfartslandet för trafike; ~ från andra länder: Belgien, Polen m. fl.
Med stöd av ett yttrande av en man ur " miljön " indelar författaren kvinnor- na i tva slag: " o l y c k l i g a " och " 1 a s t b a r a " och anser omkring Attio procent tillhöra den förra, tjugu procent den senare kategorien.
Till de " olyckli- ga " hör bland annat den unga flicka, som " ar oförstandig .och följer tjusaren, liksom sälarna, sprittande av glädje, iölja kastanjettspelaren, som för dem 1 fällan. "
" Lastbar " Ater ar den som a r född i " miljön " med daliga exempel för ögonen och med uppfattningen att " det- ta ar det enda sätt på vilket en kvinna kan förtjäna sitt uppehälle ".
Exemplet och, nöden äro enligt författarens me- ning de tvä främsta orsakerna tiil en kvinnas fall.
De flesta uppgifterria i Albert Lond- res ' bok verka tillförlitliga; de stallen äro få, dar man känner sig befogad att sätta ett frågetecken.
Men visserligen röjer sig har och var ' den typiskt fran- ska begränsningen i intressesfär och er- farenhet och ej sällan förekomma cynis- mer, som störa helhetsintrycket.
D e t o- aktat förtjänar boken en vidstrackt spridning, särdeles bland sädana - och de äro i vara dagar ej f5 - som med en axelryckning avfärda vita slavhandelnt såsom utgörande ett alster allenast a v fanatiska sedlighetsivrares missriktade .nit och vilda fantasier.
Dem och oss
Notisspalten.
Ny F. B. F.-krets.
En Gottlandskrets av F. B. F. bilda- des den 7 november i Visby på initiativ av landshövdingskan fru Gertrud Rohde.
Den nya kretsen raknar viad starten 28 medlemmar.
Styrelsen utgöres av fru Rohde, ordförande, fru Kerstin Steffen, v. ordförande, fru Elsa Thuresson, sek- terare, fröken Vilma Christianson, kas- saförvaltare, samt fru Alice Svedman.
Den nya f-örbundskretsen bjudes ett h jartligt välkommen!
Pim j-arer vid postverkek.
Nyligen tillsatte generalpoststyrelsen ett antal postassistentbefatt.~iingar och av de nyutnämnda vor0 tre kvinnor.
Detta innebar en framgång för post- verkets kvinnliga befattningshavare.
Ic- ke endast därför att a r första gån- gen som postassistenttjanster besatta-s med kvinnor, utan aven av den anled.- ning att det nu inträffade a r en direkt följd av åtgärder från kvinnliga post- funktionärers sida.
D5 i varas en del kvinnliga sökanden blevo fbrbigångga vid tillsättande av postassistentbefattnin- gar, överklagaodes detta av de så1und.a förbigångna.
Kungl.
Maj:t upphävde i denna anledning utnämningarna och föreskrev att vissa prov skulle avläggas av saval manliga som kvinnliga aspi- ranter till assistentbefattningar vid pos- ten.
Emellertid, trots att har kan talas om seger, ar det tydligt, att ännu mycket återstår innan kvinnoarbetet vid post- verket får .den stallning och det erkan- nande, som bör tillkom,ma detsamma.
Vid den av Kungl.
Maj:t föres.krivna alla utan undantag galla de ord, var- med författaren avslutar sitt arbete: " Ansvaret ligger !p5 oss.
Må vi ej söka att kasta det av oss! "
CLARA WAHLSTRÖM.
prövningen ha nämligen åtskilliga kvinn- liga aspiranter fått sina prov underkar.- d.a och detta med stöd av motiveringar som synas högeligen skruvade.
HerLha återkom,mer härtill i ett senare nummer.
För denna gång nöja vi oss med $t notera det hittills uppnådda resultatet, konstituerandet av tre kvinnliga post- assistenter.
Svenska Kviinnornas National %rbun &amp; Höstens ordinarie styrelsesammantra- ed agd.e rum torsdagen den 25 okt.
å. Arstaklubben, Stockholm.
Vid förrättat fyllnadsval till centralkommittén insattes fru Signe Henschen på ledig plats.
Till medlem av internationella stående kom- mitten för lika moral utsågs dr Lilly Paykull.
Efter förhandlingarna höll fru Signe Henschen föredrag över ämnet: " Ungdomen och vi ".
Tioalrsdagen av vapenstilleståndet.
Internationella Kvinnoförbundets Stock- holmskrets högtidlighöll f.ör sin d.el den- na fordrande minnesdag med en matiné i Stockholms Konserthus ' Lilla sal.
Nag- ra anslående pianonummer av hr Geösta Jahn och dito sang av friherre Sten Her- melin vor0 bakgrunden för fru Elin Wagners logiskt upp ' byggda, djupt kan- da loch förbehållslöst framförda plädoajé för a.vrustnirigsverklighet solm enda und- flykt frAn ett nytt krigs öd.elaggelse av mänskligheten.
H.on hade kallat sitt fö- redrag: l 9 l 8-1 9 2 8 - 1 9 3 8.
Pax et Libertas.
Internationella Kvinnoförbundets för Fred och Frihet svenska sektion anord-, nar på nyåret - d.en 8-12 jan.
- sin femte upplysningsk~rs, som denna gCing f~rlagges till Malmö-Lund.
I Malmö - 8-10 jan.
- hållas föredragen å råd- huset i landstingssalen eller Knutssalen.
Kursen fortsattes i Lund dren 11-12 jan.
och avslutas med vesper i domkyr- kan.
Underhandlingar pågå med fram- staende in- och utländska föreläsare.
1 96 -- -- -. ----- p.
HERTHA - - p - Tjugofemårigt socialt arbete.
Tvenne socialt arbetande institutioner i Stockholm, som gatt fram på olika va- gar, men bada .banlbrytande på sitt om- rade - om aven vuxna ur tidiga- re framträdande socialpolitiska ström- ningar - ha i a r kunnat hugfästa minnet av sin 25-Ariga verksamh.et: Centralför- bundet för Socialt Arbete och Folkbild- ningsförbundet.
Bada .ha gjort detta ge- nom att utge en minnesskrift, som var och en för sig, i själva sin saklighet, ge- nom den framlagda historiken, mlnnes- bilderna och resumkerna av cdet utförda arbetet utgör statliga vittnesbörd om yad de respektive förbunden uträttat sedan de startade Ar 1903, C.
S.
A. i sin mångsidigare upplysnings- och prakti- ska verksamhet, Folkbildningsförbundet genom sin till ' biblioteks- och förelas- ningsverksamhet sammanhållna uppgift.
De tvii iminnesskrifterna äro i och för sig särdeles värdefulla da man där, ge- nom uppsatser signerade av flere av våra inom det sociala arbetet mest be-.
märkta man och kvinnor, äger samman- förda översikter av ett kvartsekels främsta insatser till främjande av so- cial kunskap och höjd folkbildning.
Hedjdflörbun.det för Sverige Fia &amp; %g ' - ningsfBrenhg.
Svenska Hemslöjdföreningarnas riks- ffirbund, .stiftat 1912 i syfte att utgöra ett centralt organ för landets hemslöjds- föreningar, har i a r tagit ett stort steg framåt mot praktiskt arbete för att fram- ja fiirsäljning av svensk hemslöjd och därmed utvecklingen av hemslöjden ge- nom .bildandet av ovan angivna försälj-, ningsförening med sate i Stockholm.
Försäljningslokalen a r .belagen Mungs- gatan 33, Södra Kungstornet pä nedra botten, och har redan en förnämlig kol- lektion av hemslöjdsalster att bjuda på fran ett tjugutal anslutna hemslöjdsor- ganisationer, representerande landet friin Norrbotten ned till Mallmö.
Direk- tris av det nya företaget a r fröken Ebba Fick.
.-.
.
- - _- e.
-.
Sociallagstiftning och ~ i d arbirte t i Sverige.
Under denna titel har Socialstyrelsen nu pa svenska spraket och pa regerin- gens uppdrag utgivit en utvidgad upp- laga av sin, likaledes på regeringens uppdrag, 1921 .publicerade " Législation ouvriere et prévoyance sociale en Susde ".
Den nya publikationen omfattar sociala förhallanden i allmänhet har hemma, utvidgningen har tillkommit ga initiativ av Svenska Röda Korset och med dess ekonomiska stöd.
Konserthuset.
Detta a r alldeles särskilt för Stock- holmslasarna av Hertka och skrives för att bli val ihagkomrnet.
D e n B d c- c e, m b e r gar den av Stockholmskret- sens styrelse anordnade soaden till för- man för F.-B.-F.-insamlingen av stapeln i Konserthusets stora sal.
Detta bety- der att publiken, måste uppgå till 11,900 personer!
Ty fullt hus miste det bli, och så många rymmer salen.
Men, da det ä r ett program med verkliga attraktioner bör man kunna UP- g å ifrän att det dock kan bli proble-, matiskt i fraga om att bli en av de nit- tonhundra som f2 plats.
Det a r bäst att skaffa ' biljetter i tid.
Selma LagerlGf själv kommer med en uppläsning, och före den spelar orkestern en bit ur Eke- .bykavaljererna; Marianne Mörner sjun- ger; en dialog, för tillfallet författad av Ida von Plamgren, utföres av tvenne av våra mera kända sceniska artister.
1 öv- rigt a r programmet ej fullt fastställt.
Biljetterna bli, enligt annonser längre fram, tillgängliga i vanliga biljett- och tidningskontor; prisernz variera mellan kr.
5: 50 och kr.
2: -.
-- --- HERTHA 197 Bokkrönika.
ansk.e tror nagon att D e n k l o k I E l s a hör till " läsning för barn och ungdom " I sa fall har denne nagon stan- nat vid boktiteln, författarnamnet korri- gerar genast hypotesen.
Men en " flick- bok " ä r visserligen på ett satt Den kloka Elsa, Anna Lenah Elgströms pA en gAng djupa och friska analys av en liten fllc- kas utvecklingshistoria under oupplös- lig, oftast tragisk betingelse av miljön hon lever i och mänskorna hon beror av.
.
Barnets gestalt tecknar sig emellertid mot en kulturell bakgrund, en stark och säkert gjord exposé av tidsströmningar och folkpsykologisk inriktning för n8g- ra decennier tillbaka.
Bokens huvudperson, Elsa, är en hel,, levande liten varelse och sannerli- gen inte den sorten av vilken det gar tretton på dussinet.
Denna Elsa ä r inte av det mjuka lätthanterliga leret, som formar sig efter den tillfällige uppfostra- rens intentioner - tyvärr maste uttryc- ket begagnas.
Alltför ofta och direkt i detta fall verkar det olycklig slump att en för barnet artfrämmande blir genom närmaste släktband den som bestäm- mer över barnet.
För Elsa betyder mo- K Anna Lenah Elgströmn: D e n k l o- k a E l s a. Albert Bonniers förlag.
[Sara Sand: T v å h.
e r r a r b l e v n ö j d a. Albert Bonniers förlag.
MoWy Molander: I t o l f t e t i m -, m e n.
En gammal, daraktig kvinnas bekännelser.
Albert Bonniers förlag.
Sigfrid Siwertz: J o n a s o c h d r a- k e n. Albert Bonniers f,örlag.
Hanna Rydh: K r i n g M e d e l h a- v e t s s t r ä n d e r.
Forntid och nutid.
Bokförlaget Natur och kultur.
dern en tragisk konflikt.
I motsatt me- ning blir den vekare faderns plötsliga, och!
oförklarliga försvinnande ur hennes liv likaledes tragik.
Mästerlig och ge- nonif6rd ä r emellertid skildringen av den i ol.yckor hårdna.de - Helena Holms ' och det ömtåligt khnande, men också un- der trycket trotsigt inbundna, barnets naturbetingade inbördes kamp.
Mig sy- nes att berättelsen om d,en lilla Elsa H.olm ä r A,nna-Lenah Elgströms s8val starkast levande som konstnärligast full-: bordade karaktärsteckning.
- .Det tar- de inte vara indiskret att spara tillbaka självbiografiska drag.
Emma Karlssons präktiga typ, den unge Hermans blitt sorgfyl1,da öde och ännu andra skickligt utformade sido- partier i boken aro ytterligare prov pb den äkta och överlägsna berattarkonst som präglar Anna Lenah Elgströms nya roman.
S a r a S a n d ä r en mystifikation och hennes boktitel likasii.
Den nyframtra- dantle pseudonymen räcker emellertid in- te till att dölja den erfarna författarin- nan, som ostraffat kan tilliita sig varje- handa nyckfullheter - därför att hon sa Överlägset säkert behärskar dem.
Möjligen lyckas hon bättre med hem- li,gheten i titeln: T v a h e r r a r b l e- v o n ö j d a.
Det ä r sannolikt att mån- gen läsare aldrig lyckas f3 reda på den andre herrn av de två.
Den förste val- lar .intet besvar, otvetydigt och patag- ligt ä r han den rätvinklige doktorn .i boken.
Men i fraga om den andre ä r det invecklat nog.
SA vidare sj.älvfallet ar '
198 -.
-.
- -.
-.
.
.
-.
- -.
.
-.
.
-- HERTHA, det inte att den moderna geno,msnittsl3- saren skall hitta ratt i ro,rnantikens rike, helst då käckt och osentimentalt dags- måleri ogenerat ställer upp sina bilder inom dess ramarken.
Men a r detta också blind ' bockslek, den a r tillräckligt animerad och spirituellt arrangerad för att bj~1d.a var och en ett utsökt nöje.
Olm det har sina sidor att komma till ratta med Sara Sands ' bok, sil ar det an- nu krångligare med Molly Molanders I t o l f t e t i m m en.
Också här göm- mer sig en annan under det tagna namnet.
Men detta ar det minsta pro- blemet, en av våra mest begåvade för- fattarinnor, om an ej av de produk- ' tivare, igenkännes för visso trois .namnmaskeraden.
Bokens hänsynslösa ärlighet och ståtligt cyniska syn - utan motsvarighet, menar jag, i svensk litteratur - torde däremot till sin egent- liga innebörd verka starkt intrigerande, tvivelsutan aven chock.era ett flertal.
In- te många skola acceptera den höga ståndpunkten i denna sexualitetens tra- giska komedi, !bestrålad av ironi och självironi.
Alltför mycket ' finns dar som inte skall förlåtas.
Det obarmhärtigt intran- gande gnistljuset riktar förf.
mot sig själv och andra.
Den i vår tid så gute- rade psykoanalytikern-läkaren expone- ras exempelvis för ljusduschar som sari- nerligen inte utgöra en för hans system och metoder önskvärd belysning.
Förf.
har ävenledes .indiskretionen att lysa ned i djup som mängden helst ignore- rar - tills den tumlar ned i dem.
Knappast a r det överord att kalla den- na bok en modig garning.
Och en sadaii '.
.
.
- har man att med tacksamhet kvittera, den a r inte alltför vanlig.
Lika litet som vi äro förvanda vid ett s3 valragat måit ' av intelligens och kvickhet som har be- stas.
Sigfrid Siwertz ' nya roman har sam- ma breda socialpsykologiska laggning som D e t s t o r a v a r u h u s e t men ar bittrare och djupare inatgripande person- och tidsanalys.
Den mästerliga skildringen av gossen och ynglingen JO- nas ' frusna, av den sjalstympande upp- saliensiska professorsfackmiljön kring- skurna utveckling och hans även bari bottnande flykt in i abstraktionernas livs- avskilda värld a r det skickligt anbragta underlaget för den våldsamma och fe- berhetsade reaktionen som motsthds- löst utlämnar honom till dagens och nu- ets allt uppslukande sugvirvel, dags- journalistiken.
J o n a s o c h d r a k e n arförvisso en bok som ocksa kommer med obekva- ma belysningseffekter.
Det särdeles nyktra vardagsljuset över d.en akadcmi- ska lärdomsstaden ar ingalunda favora- belt för denna, om an inte grellt blot- tande.
Langt hänsynslösare verkar in- riktningen av de starka strålkastarna mot tredje statsmakten.
Jonas ' mellan- havande med den stora tidningsdraken " Nya Morgonbladet " 8ppnar bjärt be- lysta moment.
Jonglerandet med.
dc pro- klamerade idealen, den hansynsl3sa boxarkampen,.
aktualitetsmatchen som gör händelser, varden, mänskoöden till enbart medel, att slungas i drakens gap, att matta denna, en helvetisk skribznt- och reporterdans kring sättmaskinerna dar den samvetslösaste slår rekord ii ena sidan, å den andra drakens glupska ' ' En specialaffär har alltid större möjligheter att tillfredställa sina kunder, ty där finnes största urval och billigaste priser.
Varje dam bör därför köpa sina underkläder, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan 11, Stockholm.
-.
.
.
.
- -.
- -.
.
.
HERTHA -- förbrukande av sina egna tjänare, av hjärnsubstans, hjärtan, mänskor.
Allt givet .med Sigfrid Siwertz ' starka skild- ringskonst, åt vilken den stora drakens andlösa ögonblicksliv ' förlänat en m.? !.
än vanligt snabb puls.
.Jonas ' kärlekshistoria - varmed hans aktenskap ingalunda avses - a r kanske av minst.
varde ' i denna statliga 1ivsskil.d- ring.
Dock lyckönskar man denne man- lige författare till hans fint uppfattade .och säkert genomförda tkckning av Ann Charlotte Keyser.
Denna kvinnliga läkare ' intar sin förnamliga plats vid si: dan av Helga Wisbeck - utan a t t ' p3 magot satt vara.
kalkerad p å henne.
För övrigt - .beror det månne på, att Ann Charlotte, i motsats till Helga, m0.g- nat under och eft,er världskriget?
- hon a r helare och starkare an sin äldre kol- lega.
.
1 99 .riande av titlarna, snud.da vid hennes studieresor.
Dock, den vederbörliga värdesättningen av detta göres på andr ra hall, av dartill kompetenta persoaer,.
Har må vittnas om dr Rydhs förmåga, nu som alltid, att skriva de vetenskap- liga partierna av sin bok så att de inte endast ' bli njut,bara utan aven starkt fängslande för en och var samt att d,en, mera direkt reseskildrande delen livligt oc:h suggestivt ger stamningen, karak- tären, eden levande bilden av de.
land.er.
hon sett och gastat.
E.LLEN KLEMAN.
Ett stort damhotell i.
Oslo.
En del norska: tidni.ngar hade i våras en artikel om kvinnok1u:bbar i Sverige .och i samban,d härmed en red.ogörelse för Arstaklubbens hotell i .Stockholm.
.
.
Nu kunna vi berätta att vi .har, i Oslo Hanna Rydh lägger inte lang ' tid rnel- komma att fil något liknande, ja,, i själ:- lan sina långväga resor, men hon a r va verket något i ännu större utsträck.
.
generös nog att ta en med pA .deam.
Ny- ning.
Planen har länge förberetts av en ligen vor0 vi i Egypten med henne, och " Solskivans land " förtr.ol1ad.e oss med.
ko.mmitt6 bestående av fröken Helga synerna s.olm mötte vara ögon .och ströv, Andersen, d r Ellen Gleditsch, fru Betzy tågen tillbaka genom årtusendsen vid ar- Kjelsberg, fröken Thora Salomonsen och keologens och * beratterskans hand; Nu fru .Othilda Utheim, och nu ar man far- går färden K r i n g M e d e l h a v e t s dig att safta den i. verkställighet.
Det går, i korthet sagt, ut pA att skapa.
.
stränder.
Även denna gång ar d,et - naturligt, en plats dar kvinnorna samlas i- intres- nog - arkeologen som leder: till en bo- sen och praktiska f ~ r e t a g, samtidigt.
som plats från urtiden, ett kulturcentrum un- man öppnar K v i n n e k l u b b e n s Ho- der den yngre, stenåldern, återigen till t e l l.
Erfarenheterna från andra stor- faraonernas Egypten, till Kreta och My- stader visa att da.mer trivas p i ett ho- kene och till .etruskernas Italien.
En fack- tell som d.e veta ar rent och hygieniskt rnan loch lärd h0rd.e yttra sig om Gessa hållet, dar det a r enkelt men trevligt och kapitel.
Det ar att göra fö,ga rättvisa där man kan ' bo för rimligt pris.
Nar åt dr Rydhs vetenskaplighet att - som en, da.m reser ensam, drar hon sig för att har göres - som lekman, genom nam- ta in pil ett okant ställe, och hon har l '.
,, Nar Ni går till posten, - giir Ni även till Postsparbanken, l a d e t s största o. siikraste sparkassa.
inte heller behov av lyx.
Initiativtagarnas namn borga för att Kvinneklubberis Ho- tell kommer att hallas pa en hög niva, och man har garanti för att där kunna ens unga döttrar bo trygga längre eller kortare tid.
Hotellets ledare blir den inam kvinnokretsar uppburna Thora Sa- lomonsen, som under sig har fackutbil- dad hjälp.
En tillsatt styrelse skall dess- utom vaka över rörelsen, som skall dri- vas fullt affärsmässigt.
Man har hyrt hela fjärde vaningen i huset Drammensveien 20, alldeles vid spårvägarnas knutpunkt.
Lokaliteterna äro nyreparerade och bli smakfullt möb- lerade, det hela ä r inrett som ett modernt hotell och verkar mycket imponerande.
Där finns allt som allt 60 rum.
Dessa äro vackra enkel- och dubbel- rum imed varmt och .kallt vatten.
En del komma att hyras ut till fasta hyres- gäster, som da fil vackra solfyllda rum med värme, ljus och städning, tillgang till frukost och alla de fördelar ett hotell erbjuder, telefon, tidningar, läsrum m. m.
En del av rummen bli kontorsloka- ler å t kvinnoföreningar, för vilka detta gemensamma arrangemang blir en för- del i manga avseenden.
Vidare reserv ?- r a i trevliga rum, delvis mindre salar, för möten, bridgepartier, konferenser, mind- re festligheter etc. Längre fram tänker man inreda hörnrummen pa ena sidan till klubblokaler, där damer kunna sam- Ias i vardagslag och till fest.
Där kom- ma att arrangeras utställningar av kvinnlig handslöjd, konst m. m. Säker- ligen komma d e resande att trivas ut- märkt här, dar de få känning av vad som rör sig incnm vårt föieningsliv och ' bland stadens egna damer.
Vi mena att det hela kommer att fylla ett behov.
Själva hotellet upptar tills vidare 20 rum med 25 sängar, helt nymonterade, vidare 5 bad- och toalettru,m, matsal, dar frukost sch sup6 serveras, i regel ej middagar, salonger och läsru,m.
Utsik- ten över Slottsparken ä r fri ock vacker, och hotellet ligger mycket centralt.
Hur kan detta nu sattas i gang?
Man behöver som minimum ett aktiekapital av 80,000 kr., som maximum 120,000, och man beraknar 5 proc.
ränta darbe Företaget stöttas av alla de stora norska kvinnoorganisationerna med NationaIrA- det i spetsen.
Aktierna lyda a 100 kro- nor stycket och finnas spridda över he- lan landet.
Tvivelsutan ha mAnga impulser väckts genom bekantskapen med svenska dam- klubbar och hotell och det danska Da-, mehotellet.
Vaat hopp ä r att svenska damer vid sina besök i Oslo måtte söka sig till oss pa " Kvinneklubbeas Hotell " och trivas där.
Oslo 8 nov.
1928.
SOFIE VOSS.
-- -- -- HERTHA --- 20 l Några fakta ur essavkonstens historia.
v AR och en känner och uppskattar den under 1800- och 1900-talen i .alla kulturländer, odlade ' litterära konst- form som benämnes e s s a y.
Da a här följande sidor meddelas nagra fak- ta ur denna litt,erära konstforms liisto- ria, torde detta därför mahända kunna paräkna niigot intresse.
* Preliminärt ma erinras ' om att e s - s a y e n s lhuvudsakl~iga karakteristika äro de av # k o r t a r e r e s a o n s e r a n - de uppsatser i vitter form; ämnena växla, även titlarna, de S? -- nare äro dock ofta: e s s a y e r.
Som fullt utvecklad artistisk konsiart framträder genr,en, som bekant, redan vid slutet av 1500-talet imed den péri- gordske författaren (magistratspersonen) M i c h.
e l d e M o n t a i g n e s (döad .1592) E, s s a i s, av vilka tvii böcker ut- gåvos för första gången a r 1580 och en tredje bok 1588.
Jag ämnar icke här uppgöra en gene- alogi till Montaignes Essais, lika litet ämnar jag söka, uppvisa, varifran M.o; i- taigne fått idéen att kalla dem E s s a i s.
Jag vill blott hava sagt, att Montaignes Essais - enligt vad forskningen visat - bottna i ti.digare retoriska skrifter och att den montaigneska stilen, eftr !.
vad f.orskningen klargjort, i stort sett är densamma som en p3 1500-talet gängse stil, däri texten - som .hos Montaigne - belyses och prydes med ett ofta be- tydande antal exempel och citat, t. o. n ~.
* Nigra av har meddelade fakta äro hämtade ur en uppsats behandlande eng- elsk 1600-talspiwsa av M.
A.
A. Tillty i Cambridge H i s t o r y o f Modern L i t e r a t u r e, VIII.
J iit,ergår Montaignes manér att fullkomligt p a c k a sina Essais med exempel och citat till denna samma äldre stil, vilken naturligen även begagnades i ret,oriska skrifter - vilka senare således stundom förete exakt, de stilistiska grundldrag som utmärka Montaignes Essais.
Montaignes Essais ä r o sålunda barn av sin tid.
Men Montaigne berikar - sasom forskningen även visat - den äldre stilen med ett tillskott av en stark lpersonlig stil och med en noncha- lant liaserande form, som om den ocksa icke var i varje detalj ny, dock var en nyhet över huvud taget.
Montaigne har således icke skapat sin genre, men hans Essais ufgöra en viktig etapp å genrens utvecklingsbana.
- Vad titeln angår - vilken hos Montaigne betyder f ö r - s ö k, då !den för oss har betydelsen av den genre till vilken den utgör titel, - ä r beträffande dess härkomst säkert, att ordet icke t,orde hava använts å de Montaigneska Essais ' föregangare och att salunda de, som senare använt titeln a samma slags verk, varit efterföljare till Montaigne (även de dessutom som anvant den a avhandlingar och uppsatser: av annan art).
Genren upplevde en första storhets- period under Montaigne och den kan- de betydande engelske författaren, statsmannen och naturvetenskapsman- nen sir Francis Bacon (död 1626), som år 1597 utgav en samling uppsat- ser (1 1 till1 antallet) med titeln: E .s s a - yes, Religlious mesditations, P l a c e s of P e r s u a s i o n a n d Discussion, s e e n a n d allo- w e d - en andra upplaga av dem ut-
202 IPEBTHA gavs av honom 1612 - 38 essayer - en tredje upplaga 1625 - 58 essayer -, den sista med titeln ändrad till: Essays o r counsells, civil1 a n d m o r a l l, (Mellan dessa hade emellertid å r 1584, således blott fyra år efter framträdandet av Mpntaignes Es- sais b.
1 o. 2 och fyra å r före framträ- dandet av dessas bok 3, tryckts ano- nymt i Edhburg en liten uppsatssam- ling me.d titeln E s s a y s o f a P r e n- tice in t h e Divine Book of P o e t r y - jag har icke haft tillfälle att se denna samling.)
Vad beträffar Bacons essayer, hava dessa sa,mma stilart som Montaignes men icke de speciellt montaigneska spe- cifika.
Dessa essayer kunna sorii .Montaignes, derivera ur den tidigare och samtida retorik.en och den angivna stilarten - vilka f. ö. vor0 desamma i England som i Frankrike - detta ehu- ru Bacon, sasom man påpekat, gjort betydande lan fran Montaignes essayer, från vilka han aven tagit titeln Essayes.
Den popullaritet Montaignes och Ba- cons essayer kommo i, Atnjutande av var Överväldigande stor.
De baconska upp- lagorna hava redan nämnts; Montaig- nes Essais utgåvos likaledes i en mängd nya upplagor saväl under slutet av 1500- talet som under 1600-talets början.
T .. o. m. föranstaltade kardinal Richelieu Ar 1635 en ny upplaga av dessa.
Re,dan un- der Montaignes livstid hade utkommit av dem en Översättning i utdrag till italien- ska, och år 1603 utgavs i London av italienaren Florio (anställld som sekrete- rare hos härtigen av Southampton) en Översättning till engelska som mycket lästes.
Angaende ytterligare Bacons essayer, yttrar Bacon själv om dessa, att - icke nAgot av hans vetenskapliga arbe- ten .blivit s å populärt som de.
Även des- sa översattes i början av 1600-talet (tv5 ganger till franska).
Vind 1600-talets början f8jdes dc bagge stora essayförfattarne av nigra efterklangsskribenter (så i England sir William Cornwallis d. y. Essays 1600 0c.h 1617).
En viss avmattning i intres- set för genren börjar dock visa sig.
Och först i slutet av århundradet framirader detta intresse inyo - då egentligen i Englaitd.
Betriiffande den första perioden mLL som ett märkligt faktum ytterligare nzm- nas, att redan Bacon gjorde Iiiterara reflexioner över essaygenren.
Ett av hans yttranden anföres här.
- Uttalan- dena förekomma samtliga i en dedikation av Bacons essayer - uppl.
1612 - till dåvarande prinsen av Wales, Henry ".
- Bacon yttrar däri: E s s a y s t h a t i s d i s p e r s e d.
m e d i t a t i o n s.
Defi- nitionen ä r delvis oriktig - den ä r en definition av aforismen.
Men den visar tvA intressanta fakta, dels att Bacon an- ser genren vara resonerande, d e l s a t t f ö r B a c o n o r d e t e s s a y bli- vit liktydigt med genren.
Redan Ar 1612 säiedes hade för Bacon titeln E .s s a y övergått fran sin ur- sprungliga betydelse f ö r s ö k (= no- men commune ' s betydelse) till titelns nuvarande betydelse.
Att essayer åter började skrivas i Eng- land i slutet av 1600-talet har föranlett en engelsk litteraturhistoriker (M.
A.
A. Tilley) att fram,kasta som en möjlighet att detta orsakats av ett i iEngland ny- * Död, innan dessa hunnit till honom överlämnas.
HERTHA vaknat intresse för Montaignes Essais förmedlat genom den till England öv,er- flyttade franske litteratören St. Evre- mond.
(Montaignles Essais vor0 till följd av angrepp från teologiskt håll på des- sas läror mindre populära i Frankrike under slutet av 1600-talet.
Man har i samband med dessa angre.pp understru- kit, att inga nya Essaisupplagor trycktes mellan åren.
1664 och 1725.
* Men intres- set för Montaignes Essais fortlevde allt- jämt hos tidens författare.)
Emellertid föredrar St. Evremond - enligt eget ytt- rande - framför Montaignes Essais Cervantes ' D,on Quixote.
Saken torde sålunda vara ganska osäker.
Visst ar emellertid, att den förste nu framtriidande engelske essayförfattaren, sir Abraham Cowley * * (d.
1667), i sina Several Discourses by way of e - s s a y e s i n v e r s e a n d p r o - s e (1 1 essayer, ~titg.
år 1668, efter förf: s död) använde den gamla av Montaigne och Bacon obrukadle stilarteil (förf.
.gör darja.nite åtskilliga lån från.
Montaigne).
203 produktion uppvisar en provkarta p i olika arter av essayer.
Några av dem ' bara titeln E s s a y s, andra icke.
Temp- le ' använder dels samma essayform som Montaigne och Bacon, dels skriver ha:l kortare litteratur ' historiska avhandlin- gar (i sådana sammansmälta elxemp- len och citaten naturligt med innehållet), dels k2serand.e essayer utan exempel och citat, såsom hans i Nijmwegen år 1677 skrivna E s s a y o n g o u t (gikt), .nedskriven med anledning av att förf.
för första gången kant symptom av denna åkomma.
- Drydens A n e s- s a y ' l o n c r i t i c i s m och E s s a y o n s a t i r e äro vidlyftigare littera- turhistoriska framställningar.
Sanitidigt utgives i Frankrike blott en serie essayer, Pierre Nicoles E s s a i S d e - m o r a l e (5 bd 1672-95), vilka dock - såsom anmärkts - egentligen icke äro, essayes utan andliga trakta- ter.
Till dessa fakta må tilläggas ett par ord angaende titeln essays betydelse under denna, period.
Hos Cowley har Sporadiskt framträder emeblertid hos essay, betydelsen försök, likaså hos CowLey tecken till en n y e$saygenre, Drycien, som i en dedikation av sin Es- vilken i fortsättningen skulle komma att say on satke (till earlen av Dorset och bliva för England till viss grad typisk, Mi.d,dlesex) f.rarnhåller " t h e m .o d e s- beskrivning av engelska förlhållanden t y o f t h e t i t l e - A n E s s a y och situationer (hos Cowley beskrivning o n A n e s s a y o n c r i t i c i s m. "
på speciellt en person, som vankar av Att ordet på, denna tid - jämte möj- och an i .Dovre i va,ntan på överresa till ligen även eden baconska betydelsen - Calais).
hade alltjämt fullt ut betydelsen av f ö r- Sir W i l l i a m T e, m p l e.
a r en an- s ö k, framgar även därav att det begag- nan av 1600-ialets engelska essayför- nades som titel å andra slags skrifter fattare (1660 och - 70-talen).
Hanso an essayer, varpå en år 1668 i Frankri- ke utgiven grammatik ger ett tydligt * En ny engelsk övers.
av Montaigne ' s- exempel.
(Titeln å denna, förf.
av le. '
f C h i f l e t, ar E s s a i d ' u n e p a r - Essais utkom Ar 1685. f * * F. ö. ennara bekant till St. Evremond.
a i t e g r a m a i r e.)
n På 1700-talet fortsätter essaygenren alltjämt att odlas i England.
I Frankri- ke användes titeln e s s a i s epidemiskt ofta - i .betydelsen försök - till andra skrifter an sådana tillhörande es- saygenren.
I England framträder essayen nu dels som fristående essay (ex. Collier), dels i de periodiska veckoskrifterna The Tat- ler (1709), The Spectator (171 l), The Guardian (1713), stilen ä r h a r kåseran- de (jfr.
sir William Temple ' s, Essay on gout).
Den gamla stilens citat upp- träda har som motton till de olika vecko- dagarnas nummer.
Bland essayisterna namna vi, utom Collier, Oliver Goldsmith och Vicesimus Knox (den senare sk0tt.e).
Goldsmith ' s E s s a y s (1665) skildra till stor del en- gelska förhallanden och situationer - s 3 .beskrives däri livligt värdshuslivet 1 England.
Men Go1,dsmith upptar aven p,å sina stallen den gamla essayarten.
Vad Vicesimus Knox ' essayer beträf- far, äro des.sa till huvudsakligaste del rent litteraturhistoriska: Knox agnar bl.
a. ett kapitel åt den engelska prediko- stilen.
.
Niimnoim aven, att Knox ' intresserar sig 1itteraturhist.oriskt för essayen.
Han gör en) Sistorisk skildring av denna i inledningskapitlet till sina essayer, vilka bara titeln E s s a y s m o r a l a n d l i t e r a r y (utg. a r 1777.
Det inledande kapitlet ä r bedtlat O n e s - s a y w r i t i n g).
Vi anföra nagra punk- ter därur.
Knox behandlar först titeln e s s a y, vilken - säger han - an- vändes av många stora författare av blygsamhetsskal.
Detta ord - tillag- ger Knox - förbinder emellertid numera tanken med ' reguIar treatises and dis- sertations " - för denna epok hade SA- lunda titeln en betydelse vacklande mellan den ursprungliga och den som redan gavs den av Bacon.
- Har kan tilläggas, att såväl Goldsmith som Knox använda ordet e s s a y i s t, vilket visar en utveckling av ordet essay ' s betydelse mot den nuvarande.
Vidare skisserar Knox med några ord genrens curriculum vitz.
Börjande med de periodiska veckoskaifterna, vil- ka - yttrar han - " s a t i s f y t h e s u b j e c t without fatiguing the aiten- tion or overburthening the memory ", gör han den nämnda historiska tillbaka- blicken med följande yttrande: " TSie nz- mes and works of Montaigne, of Bacon, of Temple, of Collier, of Addison, of Steele and of their succesful followcr~ are held in a degree of esteem, which neither the lapse of time nor the caprice of fashion has been able to annihilate ".
Mnox skattar speciellt Bacons essayer högt, om vilka han yttrar, att Bacon aldrig, om han icke skrivit sina Essays, hade vunnit det gehör han fatt.
Knox intresserar sig slutligen för es- sayens framtid och förutspär genren @ n gyllene sådan.
Ehuru, säger han, essay- författarna skänkt oss mycket rent guld, kommer minan .dock aldrig att si- na, da outtömliga ämnen äro att tillgil.
Den Knoxska spadomen har - kan- ske mer an Mnox själv trodde - gått i iippfyllelse.
I själva verket bidrog0 dar- till aven: hans egna essayer.
Dessa lastes ivrigt exempelvis i Amerika (Knox er- höll graden doctor of divinity i Bhila- delphia för " his incomparable Essays ").
De angivna essaytyperna hava, som bekant, fortlevt under 1800- och Y900.- talen.
Även den gamla Montaigne-
HERTHA Baconska typen.
Den ' beskrivande es- sayen odlades t. ex. av 1800-tals-essayis- ten Laimb, etc. - Beträffande titelns betydelse stadgade sig denna i början av 1800-talet till den nuvarande.
KERSTIN HARD AF 3EGERSTAD.
S t y r e l s e r n a f ö r F.-B.-F.-kret- s a r n a i s ö d r a S v e r i g e voro in- bjudna till sammanträde i Landskrona söndagen den 4 nov.
1928.
Alla kretsar utom Ystad och Karlskrona vor0 representerade.
Deltagarna, som samlades i flickskolans lokaler, bjödos av Landskrona-kretsen på kaffe.
Därefter vidtogo de egentliga f ör- handlingarna.
Anledningen till detta extra sammanträde var en önskan hos styrelserna a t t gemen- samt f å Överlägga on1 vad och huru myc- ket kretsarna skulle kunna åstadkommq till den igångsatta insamlingen för F. B. F. Efter inledningsanförande av fru Quen- sel, vidtog en mycket livlig diskussion.
Pro- fessorskan Petrén hade ur de fem senaste årsberättelserna samlat material dels till en utförlig översikt över Förbundets eko- nomi, dels till e n tablå över medlemsanta- lets ökning och minskning under denna tid.
Någon f örhoppning o111 fördubbling av medlemmarnas antal kunde man efter den- n a utredning e j våga hoppas på, men man överenskom a t t sätta igång ett ivrigt upp- lysningsarbete i flera av Skånes sainhäl- len med hopp on1 a t t därigenom åstad- komma möjligen en eller e t t par nya kretsar, men framför allt försöka f å nya medlemil~a~ anslutna till de f örutvarande kretsarna.
Flera styrelsemedleminar 1o- vade a t t hålla föredrag i dessa samhällen.
Att Förbundets ekonomi behövde e t t or- dentligt tillskott kände alla de närvarande, men hur detta skulle bli stort nog, var frågan.
A t t varje krets skulle anordna en insamling av e t t eller annat slag var av- gjort, men nied kännedom om alla de fö- 205 retag, som behöva hjälp och stöd, ansåg man a t t detta enbart ej vore nog.
Fröken Persson från Lund framlade Lundakret- sens gamla förslag om höjning av årsav- giften ' till förbundet från 2 kr.
50 öre till 3 kr.
F r u Quensel förordade avgiftens höjande till 5 kr.
varav 3 kr.
skulle gå till Förbundet.
Då de flesta ansågo, a t t en.
höjning av årsavgiften vore omöjlig, ena- des alla om Lundakretsens fikslag, a t t årsavgiften till Förbundet höjdes med 50 öre.
De flesta kretsstyrelsemedlemmar hop- pades, akt denna höjning skulle vara möj- lig a t t genomföra, aven om kretsamas ar- bete i någon mån måste inskränkas.
E t t förslag från Lundakretsen om fram- läggande av frågan on1 förhållandet mel- lan kretsarna och stipendienämnden bord- lades.
Dagen avslutades med en angenäm mid- dag.
Deltagarna lämnade mötet ännu mer övertygade om den verkligt stora betydel- se aven dessa mindre möten h a för a t t stärka samhörighetskänslan mellan För- bundets alla medlemmar.
F a l k ö p i n g s k r e t s e n hade den 17 oktober sitt första sammanträde för höst- terminen, varvid kretsen hade glädjen a t t halsa ett flertal nya medlemmar välkomna.
Sedan en del kretsfrågor behandlats vid-.
tog samhvam, varvid förekom uppläsning.
samt sång av f r u Ester Melin och f r u Greta W ennberg.
Den 16 nov.
var Ater kretsmöte, varvid fröken - Clara Wahlström höll föredrag om " Vita slav.handeln enligt nyaste undersök- ning ".
Under loppet av månaden anordnar även kretsen en utställning av äldre hand- arbeten.
H a l m s t a d s k r e t s e n hade den 25 oktober inbjudit sina n~edlemmar och all- mänheten, särskilt eleverna i flickskolans två högsta klasser, seminariet och flickorna p å gymnasiet, a t t åhöra lektor Emilia Fo- gelklous föredrag: Vägen till en djupare samhällsgemenskap.
Den 5 november sam- lades kretsen till handarbetsafton med upp- läsning, sång och musik.
H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n samman- trädde den 23 okt.
under fröken Signe Wennbergs ordförandeskap.
Sedan ordf &amp; randen agnat den bortgångna fru Kristina Borg några varma minnesord talade lektor Emilia Fogelklou över amnet " Barn, kvin- nor och män, ett kapitel u r den mänskliga sammanlevnaden ".
J ö n k ö p i n g s k r e t s e n hade under fru A. Berglöfs ordförandeskap den 18 okt.
ett möte i Östra flickskolans hörsal med lektor Emelia Fogelklou som talare.
Fö- redraget, " Ett kapitel u r den mänskliga sammanlevnaden ", hade lockat en publik som fyllde salen till sista plats.
K a r l s k r o n a k r e t s e n började sin hösttermin den 12 okt.
med en engelsk af- ton, varvid lärarinnan vid Flickskolan frö- ken Ebba Svensson höll ett intressant fö- redrag om " Modern engelsk dramatik ", av- slutande detta med a t t recitera epilogen ur Fleckers Hassan: " The golden road to Samarkand ".
Vidare förekom pianospel av fru Karin Kulle, och fröken Svensson läste " Taking the veil " av Katherine Mansfield.
K a r l s t a d s k r e t s e n samlades till samkvam torsdagen den 11 okt.
Mötet öppnades av vice ordf. fru Nancy Envall-Gardell, som hälsade de närvaran- de välkomna till det nya arbetsåret.
Hon påpekade vilka arbetsupepgifter som före- lago kretsen och framhöll vikten av a t t man arbetade på att f å in medel till pensions- fonden.
För a t t bidraga till denna fram- lade hon för kretsen styrelsens förslag om anordnande av en utställning av gångna tiders handarbeten.
Utställningsplanen utvecklades närmare av fröken Edit Ahrenlöf, som i " Feminint kaserin animerade de närvarande för sa- ken.
En livlig diskussion vidtog, som resulte- rade i a t t styrelsens förslag antogs, och nu arbetas det livligt i kretsen a t t f å Fredrika-Bremer-kretsens utställning " Vid båge och nål ' ' så instruktiv Q C ~ i flera av- seenden " givande " som möjligt.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s c n hade till sanlmans med sju andra kvinnoföreninga~ på platsen anordnat ett föredrag av lek- tor Emilia Fogelklou den 20 okt.
i Högre allmänna läroverkets aula; ämnet val " Barn, kvinnor och män, ett kapitel u r der mänskliga sammanlevnaden ".
Mötet öppna des av kretsordföranden fru Elisabetl- Sjövall som ävenledes avtackade föredrags hållaren i den talrika publikens namn.
Landskronakretsen samman- trädde den 24 okt.
Fungerande ordföranden; fru Klara Torpson, redogjorde för fiagap om den planerade pensionsfonden och kommitténs cirkular upplästes vareftei kretsen beslöt a t t dels på insamlingslista och dels genom anordnande av en soaré f ö r söka skaffa pengar till fonden.
Fru Emilia Fogelklou-Norlind höll därefter ett syn- nerligen intressant och givande f ö r d r a g om " Barn, kvinnor och män, ett kapitel ur den mänskliga sammanlevnaden ".
Däref- ter vidtog samkvam med kaffeservering och musik för piano (rektor Ryde) och fiol (kand. Elof Munck af Rosenschiöld) samt sang (fröken Helga Blennow).
L i n k ö p i n g s k r e t s e n hade en till- sammans med Pedagogiska sällskapet an- ordnad föredragsafton den 19 okt., varvid lektor Emilia Fogelklou talade om " Upp- fostran till föriildraskap ".
Grevinnan Louise Stenbock halsade i egenskap av ordförande för kretsen fru Fogelklou väl- kommen och Pedagogiska sällskapets ord- förande, rektor K. Falck, framförde efter föredraget de talrika Ahörarnas tack till talarinnan.
K r e t s e n L u n d med omnejd sammanträdde den 26 okt.
A Södra Sveriges sjukskö~rskehem.
Ordföranden fru Anna Herrlin öppnade mötet, varpii sekreteraren fru Carola Eklundh lämnade redogörelse för avsikten med den insamling * som för- bundet nyligen igångsatt till förnan för en pensionsfond för förbundsbyrhs befatt- ningshavare.
Härefter överlämnades ordet it prof. G. Petrén, som lämnade en historisk överblick
över sjuksköterskeväsendets.
utveckling sch särskilt berörde förhållandena i södra Sverige.
Det klart belysande och givande föredraget motbogs med tacksamhet av åhörarna, som uppgingo till 150 personer.
Till sist avtackade professorskan Herrlin föredragshållaren.
Efterat vidtog anime- rat samkvam.
M a l m ö k r e t s e n samlades till krets- möte den 22 oktober, varvid fru Emilia Fogelklou-Norlind talade över amnet " Va- gen till en djupare samhällsgemenskap ".
Föredragshållarinnans varma, väckande tankar gjorde ett djupt intryck på de när- varande.
N ' o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade den 15 okt.
sammanträde i Stadshussalen, var- vid lektor Emilia Fogelklou talade över amnet " Barn, kvinnor och man, ett kapi- tel u r den mänskliga sammanlevnaden ".
De närvarandes tack framfördes av krets- ordföranden fru Fanny Björkman.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade den l okt.
sitt första sammanträde för hösten, varvid fru Karin Fjallback-Holmgren höll ett orienterande föredrag om de senaste tjugufem årens sociala verksamhet.
En del föreningsärenden behandlades och fru Ella Wennberg, kretsens representant vid för- bundets årsmöte i Stockholm i april, redo- gjorde för år~smötesförhandlingarna.
S v a l ö f s k r e t s e n hade den 19 sept.
sitt första m ' öte för hösten under ordföran- deskap av fru Signe Nilsson-Ehle.
Ordfö- randen lämnade ett kort referat av för- handlingarna vid kretsstyrelsemötet för Södra Sveriges kretsar i Svalöv våren 1928, varefter fru Ruth Wedin Rothstein, Lund, höll ett synnerligen intressant föredrag om " Ryska kvinnor ", beledsagat av vackra skioptikonbilder.
Efter f öredraget sam- kväm med kaffedrickning.
V a r b e r g s k r e t s e n anordnade den 26 okt.
allmänt möte med offentligt före- drag av lekbor Emilia Fogelklou, över am- net " Barn, kvinnor och man, ett kapitel u r den mänskliga sammanlevnaden. "
Sena- re vidtog tesupé och samkvam, varvid fru R,uth Stenung föredrog några dikter.
- V a x j ö k r e t s e n hade den 15 okt.
ett mycket talrikt besökt kretsmöte.
Sedan ordf. dr Rut Grubb halsat de närvarande viilkomna, höll domprost G. Brundin ett synnerligt intressant föredrag över &gt; ' N&amp;- got om Indiens sociala fråga och kristen- domen ", därvid särskilt belysande kvinnor- nas ställning i nämnda land och påvisande huru denna höjts där kristendomen vunnit insteg.
Dr Grubb redogjorde för den pla- nerade insamlingen inom förbundet och gav i samband härmed en resumé av F. B.
F: s olika verksamhetsgrenar.
Härefter spelades av f r u ' Mattson kompositioner av Sibelius och Chopin.
Den 19 okt.
hade kretsen anordnat of- fentligt föredrag av fru Fogelklou-Norlind, soin för en intresserad publik talade om " Barn, kvinnor och m.än, ett kapitel u r den mänskliga sammanlevnaden ".
- Y s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 10 sept.
å Knutsalen, dar en barnavårdsut- s t a h i n g, för vilken kretsen svarade visa- vi hstna,d och anordningar, besågs.
Ut- ställningen, som anordnats av Barnavårds- förbundets socialmedicinska sektion, har under sommaren och hösten ambulerat i Sk4ne.
Den var i Ystad från den 5-12 sept.
och besöktes under dessa dagar av cirka 300 personer, varjämte flera demon-, strationskurser gåvos för skolungdom och andra intresserade.
utställningen var in- struktiv och intresseväckande.
För kretsen tillkännagavs a t t styrelsen utsett fröken Ebba Erlandsson, Ystad, till erhållande av ett stipendium å 200 kr.
för genomgående av kurs i gravering vid gra- vyrateljé i Stockholm.
Kretsen beslöt att utdela ännu ett stipendium å 200 kr.
till sjuksköterskeeleven fröken Olga MArtens- son, Ystad, emedan särskilt behjartansvar- d a .rhAllanden förelågo.
Diskuterades anordningarna för Fredri- ka-Bremer-Förbundets insamling och be- '
stämdes a t t en soaré skulle anordnas så snart soni möjligt i oktober.
Den 9 oktober hölls möte ' å hotell Conti- nental med föredrag av fil.
kand. fröken Anna Munck av Rosenschiöld, Landskrona, om Roin och Svenska arkeologiska institu- tet, belyst av skioptikonbilder.
Till föredra- get hade inviterats kvinnlig skolungdom u r de högre klasserna i stadens skolor.
Fö- redraget var kåserande och intresserade hade unga och gamla.
Efter föredraget sjöngos duetter av fru Olga Aartelo och fröken Ida Björk med ackompagnemang av fröken Maria Le- nander.
Därefter enskilt möte, varvid redogörel- se lämnades av fru Julia Beckman för verksamheten under förra arbetsaret i kretsens diskussionsklubb.
Den 20 okt.
gick den planerade soarén av stapeln å Continental.
Efter musiknum- mer och en prolog följde å t t a tablåer efter Carl Larssons teckningar " Kvinnan genom seklernaM, från nutidens och fram till tju- gonde seklets kvinnor.
Härpå.
kom Astrid Värings enaktare " Fredrika Bremer och den moderna kvinnan ", spelad av nio da- mer från staden.
Efter föreställningarna vidtog servering av kaffe, té, frukt m. in.
och försäljning av Fortunapaket.
E n dockutställning av olika dockor från de mest skiftande mil- jöer var en sä~deles lyckad del av af- tonens program; det hela var ordnat till id Z5 are, K I P ~ KONTROLLANT: förman för F.-B.-F.-insamlingen och in- bragte en nettobehållning av 1,400 kronor ..
O r e b r o k r e t s e n sammanträdde den 26 sept.
i Risbergska skolan varvid fröken Sara Sonden meddelade reseintryck f &amp; n Italien åtföljt av ljusbilder ..
Den 19 okt.
hade kretsen anordnat smi- kväm i Fesnanderaka flickskolan med fö- redrag av fröken Hedenskog: " Ur tyskt skolliv ", skildring friin en studieresa till två moderna.
tyska skolor.
G ä v l e k r e t s e n Ilade den 25 okt.
ett talrikt besökt stimniantrade p &amp; Central- h ~ k h?
t, varvid sekreteraren lainnade en redogörelse fös F.-3.-F: s allmänna verk- samhet m11 kkrtdsen.
; under arbetsaret 1 !12 ' 7.
Gävlekretsen nämndes so111 den till mad- lemeantal (243) femte i oïdning av krct- sarna, psopostionellt $i11 invAnarearita1 överträffades den endast av Lund och Hiil- singborg.
Efter en del andra föreniiigs- meddelanden kom en uppvisning, avsedd titt tjäna soiil en förberedelse till en planerad dräktrevy, t il1 vilken aven icke med1en.i- mar komma a t t få tillträde Medan fru Martha Ekman skildrade den kvinnliga klädedräktens histosia intszdde en och en eller grup2vis tjugu vackm, elegant &amp;; .L; - dade daixer under musik, anpassad till WY- je särskilt numiiier.
Publiken tog.
; in:d stoim och applåderade liv !igt.
Xötet avslöts som vanligt med tFsuyG.
Xas, 3.50~ 6.asi D O K T O R J.
E. AE$N
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, ' utgiven av FREDRJKA-BREMER-FORBUNDET Redaktör: E l l e n K l e r n a n.
1 I Samtliga förbundsrnedlemniar erhålla tidskriften.
Ic / ~e-förurzdsrnedlemrnar prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 112 år kr.
3:50; 114 år kr.
1; 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm.
Redak tionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62 Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50.
27 62.
L * Denna nya radiumtval (i blått omslag) är större än 75-öres tvalen (i gult omslag) och inne- haller i likhet m e d denna tval e t t dyrbart och välgö- rande radiumpreparat.
IDOZAN A IDOZAN B ej auj3rande.
K imu.-ZDOZA N ouag2 nrfiirande.
d r s k i l t # tilrkandc.
11111111111111111111llllllillllllllllllllllllllllllllltllllllllllll !llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll RADIUM Rcidhus - Restauranten Hmtverknregatan 4, S t o c k Ii o l nz.
(Mit t för " Kiingl.
hlyntet ") MATSAL o. KAFE i intim stil M U S I K DAGLIGEN FESTVANINGAR för s a m m a r t r a d e i i.
bröllop, klubbar dans etc.
Moderata priser.
I Kontrollant: Fil.
(D:r N.
SAHLBOM - Vid behov av Pälsvaror Homeopatiska Sjalflakaren i alla kvalitetsskinnsorter vand Eder till mig av Klara Frans *.
Ny upplaga.
Första svenska originalarbete byggt 1 4 egna erfarenheter.
Förord av läkare.
FHr H Sv.
F. V. H. byrå, Sibyllegatan 36, I tr., Stockholm samt i bokhandeln.
Pris kr.
6: -.
Utgiven av Svenskt.
Föreningen för vetenskaplig hotiwopati, Sibyllegatan 36, I tr., Stockholm.
JOHN PETTERSON K O R S N A R Upplandsgatan 39..
Tel. V. 4545 Vastmannagatan 82.
Tel. V. 11027 S T O C K H O L M I I FILMA VDELNING Svenska Skolrnus6ets I Uthyr undervisningsfilmer till skolor, före- Iisningsföreningar och studiecirkIar.
LErnnsr kostnadsfritt upplysningar rörande Glm- och andra projektionsapparaters använ- dande i undervisningens tjänst.
BEGAR.
MUSEETS KATALOG.
Postadress: Matteus F~lkskola, Stockholm, Telefon: 855 04.
I I I
Selma Lagerlöf 70 år.
AV Gerfrud Törnell.
Aires.
Av Clara Wahlsfrbrn, / Anstalt och dock hem.
Vägen till Buenos Bokkrönika.
Av Ellen Klernan.
Ett stort damhotell i Oslo.
AV Sofie Voss.
Några fakta ur essaykonstens historia.
AV Kersfin Hård af Segersfad, F.-B.-F.-kretsarna.
Lättskötta.
== Bränslebesparande.
= = Elaglanta Finnas i olika storlekar och prislägen.
Handöls Nya Täljstens och Vattenkrafts Aktiebolag.
Tel. 10180 Birjer Jarisgatan 33, Stockilolm h \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ ZI \ L \ \ \ \ \ \ ~ \ \ \ \ \ \ YL \ \ \ Vr \ \ \ \ \ \ V Vasatryckeriet, Stockholm 1925.
Tel. N.
5653
