# ID: svediakorp-per2884
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,635
# sentences: 556
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRXFT F O R DEN SVENSKA KWNN O R O RELS Ed ~ ~; ~ ~ E ~ ~ A V F R E D ~ B - - ~ R B ~ ~ H R; EDAH; TÖR: ELLEN KLEPc2AN X
ALLA SPORTINTRESSERADE GOR ER PLIKT, GYNNA Idrottsföreningarnas klubbtidning Skandinaviens l: sta gemensamma KLUBBORGAN.
Klubbnytt runt hela Sverige samt UTLANDSNYHETER.
P r e n u m e r a t i o n p &amp; Sveriges alla POSTKONTOR.
Prenumerationspris: HELAR 1 ........ 8: - HALVAR ...... 4:50 HUSMODERN kbper Fysikaliska A7 Homeopafiska Insfifuf Bomulbgarn och Vamader Gelle Manufaktur A.-Bol.
STRUMSBRO Direkfion: Hagard Wes flund Ex.
Sjukgymnast &lt; &amp; Nom.
Läkare System: D; r S. Hahneman Scheefegatan Z8 Stockhofm Tel. Kh.
8120 Vardagar 11-1 &amp; 4-6 - - De medel, som vid sjukbehandling användas äro: och vet att hon erhaller det basta mbjliga for sitt a institutet GALV.
ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, VIBRATIONER, MASSAGE, ELEKTRISK HETLUFT, U L TR A V I O L E T T A STRALAR, ~ (50S0l.
samt HOMEOPATI m. m.
Human t a x a HEM V i behandla: Sjukdomar i matsmältningsorganen, andnings- organen, underlivs-, hud-, kvinno-.
m. fl.
sjuk- domar.
Obs.!
Lungsot, Kräfta och smittosamma sjukdomar behandlas ej.
Den hom.
medicinen tillberkas enligt den hom.
principen under ve- tenskaplig kontroll pa de apotek där denna E. kemedelsberedning är införd.
Fragelista för sjukdomsbeskrivning sändes p i begäran gratis.
Beflo garn Msta garn l ~ ~ m m m m m m m ~ m m m ~ ~ m ~ ~ m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m ~ m ~: Den omtänksamma husmodern vänder sig alltid till i Landa m: i Tvättinrättning I Garanterar ett förrtklrrrigt arbete.
Kliiderna försäkrade under tvättningen.
m: ................... ......................... m Telefon Drottningholm 20 och 190.
B Frdga: Hur skall jag &amp; t&amp;f &amp; B minapsilkes- klader och strumpor den behagliga mjukhe- ten, som dessa ha nar de aro nya?
Svar: Ingenting &amp; r lättare nu för tiden.
Köp för 35 öre en ask BXirakel-tvtittpulver, och i en handvandning bli gamla silkesplagg som nya.
(Annons.)
tsteloner Sfdeu- &amp; 5$9 * 83 %4619 MnnidalrhiraflIlr Halm6 St6rstr i n a l nyheter
OKTOBER 1928 Ungdomen och folkförsoningen .. Helt naturligt falla ytterligheter höra För såsom fascistiska och bolsjevistiska den äldre generationen har det all- ungdomsrörelser utanför ramen av tid varit svårt att först % den närmast .denna framställning.
De äro i många följande.
Men f örståelse mellan gamla avseenden fruktansvärda företeelser, och unga a r en väsentlig förutsätt- men torde bland annat på grund av ning för att ett uppbyggande arbete det relativt begränsade a.ntal, som skall kunna äga rum, och från båda slutit sig till dem, icke vara så farli- sidor måste man sträva efter förstå: ga, som vi vanligen föreställa oss.
Massor av ungdom ha valt nöje och else.
njutning.
till sina huvudintressen.
Ingen tids ungdom har genomgått Jag hörde för ett par å r sedan en ung sådana kriser som de unga, vilka ge- engelska uppläsa en dikt av en jämn- nomlevat världskriget och de närmast följande åren.
E n ung tysk filosofie årig amerikansk skaldinna.
Poemet doktor brukar säga: " I skyttegravar- slutade så här: " Må de, gamla och de na brände vi vad vi förut tillbett och visa bygga sina sm % stugor på halle- vi lärde oss tillbedja vad vi förut velat berget.
Vi unga vilja bygga våra glansanode palats p % sanden. "
Vi rysa, bränna. "
men vi måste förstå.
Dessa unga hade För skaror av unga blev det först så länge levat i mörker och griistam- en tid av oklarhet.
Då jag 1920 vista- ning, de hade lidit så my~ket.
De or- des i Wien, påträffade jag ungdomar, kade inte längre.
Av framtiden våga- som flyttat ut i övergivna soldatbarac- de de icke hoppas något.
Nya krig ker i en av stadens utkanter, emedan och blodiga revolutioner skulle kom- de " ogillade sina föräldrar9 '.
Det ha- ma.
Däriur ville de leva i ögonblicket de kommit till brytning mellan dem och njuta sin ungdoms aldrig åter- ach deras narmaste, emedan de så kommande korta tid.
hårt dömde den föregående utveck- Men det finnes också ungdom med lingen och gjorde de sina ansvariga ansvarskänsla och intresse för vad f ör f öl j derna därav.
som sker.
De mest energiska möta vi Nu som förr äro de unga mer eller i &lt;de för detta krigförande länderna mindre utpräglade individer, men jag och särskilt i de länder, som genom tror dock, att vi för att f å en överblick varlclskriget vunnit sin frihet.
De ut- vaga indela dem i några stora grup- märka sig för bildningstörst och verk- per.
samhetslust.
och ungdomen F ramtiden oupplösligen tillsammans. '
Inom denna aktiva ungdom ha vi två skarpt skilda riktningar.
Den ena intresserar sig varmt för sitt eget land och a r redo att offra allt, vore det ocksa livet, för foster- landet.
De se i de andra folken i fram- sta rummet konkurrenter eller fien- der oclh tro, ehuru helt visst ofta med smarta, att de endast med våldsmedel kunna försvara sitt eget land.
Den andra riktningen har av världskriget och dess följder lart, att med v %ld kan intet uträttas.
De ha fått blicken upp för det nara sam- manhang, vari jordens olika länder kommit till varandra.
Många av dem ha kommit till en ny livssyn i skytte- gravarna eller under fangenskapen.
De ha börjat ana niigot av mansklig- hetens broderskap.
De se som sin upp- gift, att mänsklighetens andliga ut- veckling skall upphinna den materi- ella och mekaniska, och att, medan det ännu ä r tid, de andliga krafterna skola taga ledningen.
Men för ett shdant arbete behöves ingående kunskaper i internationella frågor, och många unga män och kvinnor9 som ha ekonomiska möjlig- heter därför, ha börjat inrikta sina studier på internationella ämnen.
Till- fälle därtill finna de i Geneve vid Institut Unive ' rsitaire de H a u t e s E t u d e s Interiia- t i o n a l e s, G e n e v a S c h o o l of I n t e r n a t i o n a l S t u d i e s (ter- min juli-september, ledare prof. A. Zimmern), vid W o o d b r o o k C o l - l e g e, nära Birmiqgham, samt i U.
S.
A v i d U n i v e r s i t y of G e o r g i a o c h U n i v e r s i t y of V i r g i n i a samt vid W i l l i a m s t o w n C o l - l e g e, Massachusetts.
Umgänget med lärare och kamrater Min snart sagt alla jordens delar gör vistelsen vid dessa läroanstalter synnerligen lärorik.
B den mån de unga, som utbildats vid läroanstalter av detta slag, bli verksamma i utrikesdepartement eller legationer, p &amp; undervisningens omrade och i pressens utrikesavdel- ningar eller de bli ledande man inom det finansiella och ekonomiska livet, kan man med skäl viinta allt större möjlighet till internationellt samar- bete.
Men den stora mängden av förso- ningsintresserad ungdom a r hanvi- sad till att gemm föreningar och sam- arbete mellan f öreningar f örvama sig kunskaper och gara sin insats i f redsarbetet.
Sanunanslutningar av fredsintres- serad ungdom bi1dad.e sig s &amp; got: som omedelbart efter världskriget i Tysk- land, England, Frankrike och Hol- land.
I början visste de unga icke klart vad de ville.
Nan diskuterade och experimenterade oandligt.
Tysk- lands W a n d e r v ö g e l sökte sig i första rummet tillbaka till naturen för att återvinna andlig och lekam- lig hiilsa.
Nen sn~iiningom började lin jerna klarna.
iUan sökte förbindel- se med andra länders ungdom.
Idée~ * .. na vunno utbredning och niidde sven Norden.
Den franske katolske depuiteraai- den M a r c S a n g n i e r har geziom den av honom stiftade ungdomsför- eningen L a j e u n e B é p u b l i -
HERTHA 171 - P q u e gjort en enastående insats i ar- betet f ör f örsoning mellan Frankrike och Tyskland.
Besök ha utväxlats mel- lan ungdom i de båda länderna.
I sammanhang med den IS j a t t e i n- ternationella demokrati- s k a k o n g r e s s e n 1926, vid slot- tet Bierville nara Paris, anordnades av Marc Sanngnier och hans unga med- h jalpare ett ungdomens fredslager med tusentals deltagare.
Kväkerskan Edith Pye, kand genom sitt arbete i Frankrikes f örstörda provinsei, i Ruhr under ockupationen och nu se- nast i Kina, deltog i detta möte och skriver därom: " Absolut frihet - så- vitt jag vet - aldrig missbrukad, och en djup känsla av samhörighet ut- märkte dessa representanter för ung- dom från trettio nationer ".
Man har fått en förnimmelse av, a t t ett stort steg framåt anda blivit taget, så a t t dessa unga förstått både a t t nationell utveckling i basta mening a r ett stort gott och a t t nationella skiljemurar tillhöra en förgången tid, att en ' ny tid av ömsesidigt samarbete har da- gats.
Dessa ungdomsrörelser ha aven en stor uppgift ldari, a t t de sammanföra ungdom av olika klasser och vitt skil- da riktningar inom samma land och lära dem a t t förstå och respektera varandra.
Detta har särskilt haft stor betydelse för Tyskland, dar splitt- ringen varit och ännu a r synnerligen stor.
Vid den första tyska ungdoms- kongressen i D r e s d e n 1923 var allt som ett " sjudande hav ", då dar- emot från de senaste mötena på den gamla borgen F r e u s b u r g vid Rhen berättas, att deltagarna visade djup aktning för motsatta meningar, då de funno, a t t dessa vor0 ärliga.
Ar 1925 bildades en brittisk ung- domssammanslutning, B r i t i s h F e d e r a t i o n o f ~ o u t h för, att organisera samarbete mellan alla ungdomsrörelser och alla de ungdoms- .grenar av andra rörelser i England, som ha fred på sitt program.
Denna fe.deration raknar 22 anslutna orga- nisationer med omkring 100,000 medlerhar.
Den står i livlig förbin- delse med liknande rörelser i Tysk- land, Holland, U.
S.
A. m. fl.
länder.
Den utger en värdefull månadsskrift, vars namn a r Y o u t h. E n mängd andra föreningar, såsom Kristliga Studentrörel- s e n, K.
F.
U.
K.
och K.F.U.M., U n g d o m e n s r ö d a k o r s ock Internationella Scoutrö- r e l s e n, i Sverige representerad av Sveriges Scoutförbund, sammanföra aven ungdom fr %n skilda länder och knyta många bestiiende vänskaps- band ..
De äro till sin verksamhet val kända i vårt land.
Har vill jag blott f rarnhålla det vardef ulla f örsonings- arbetet mellan de olika i Estland och Lettl.and boende nationerna, som ut- förts av det amerikanska K. F. U.
K.
Bland de stora ungdomssamman- komster, som denna sommar ägt rum, må namnas: Internationella lagren i C h e v r e u s e och C h e m i n d e s D a m e s, Frankrike, F r e u s b u r g, Tyskland, och G i l l e l e je, Dan- mark, samt den av F e I I o w s h i p o f R e c o n c i l i a t i o n anordnade int&amp;nationella ungdomskonferensen i S a n d w i c h, England,och I n t e r - nationella ~Kvinnoförbun-
172 HERTHA d e t s f ö r f r e d o c h f r i h e t och ett av dessa omrHden kan göras sommarkurs vid W e s t h i l l T r a i- för freden.
En av de viktigaste frå- n i n g C o l l e g e nära Birming- gorna var det från Amerika väckta ham, England.
och a v tyskarna förordade förslaget Den mest anmärkningsvärda till- om upprättandet av ett U n g d o- dragelsen var dock säkerligen den m e n s v ä r l d s f ö r b u n d, Kon- världsungdomskongress, som ägde gressen fann icke tiden mogen har- rum i Holland vid Aerden, nära Am- för, men beslöt inrättandet av ett i n- sterdam, sista veckan i augusti.
De t e r n a t i o n e l l t sekretari- delegerades antal var 461, av vilka a t, som skall upprätthålla förbin- minst en tredjedel voro kvinnor.
delsen mellan de olika föreningarna Trettio länder voro representerade.
genom att utsända meddelanden, om Har voro minst 110 olika iingdomsrö- qöjligt en världstidskrift, som spri- relser företrädda.
Bland dessa må der underrättelser om vad ungdomen nämnas: afrikanska studentförening- i hela världen gör för att skapa fred ar, kväkarungdom frHn Amerika och försoning.
Vidare skall sekreta-.
och England, Internationella Förso- riatet, när så befinnes lämpligt, sam- ningsförbundet, K. F. U.
M. och K. F. mankalla större eller mindre kongres- U.
K., det senare bl.
a. frHn Japan, ser eller konferenser.
kristliga studentföreningar, politiska Miljoner av ungdom stå av olika ungdomsföreningar av olika f arger, orsaker likgiltiga eller avvaktande.
esperantof öreningar, nykterhetsf ör- De ha icke fått kunskap om tillsth- eningar, scouter, missionssallskap, det i världen, de äro nedtryckta av Polkf örbundsf öreningar o. s. v. arbete eller näringsbekymmer, d e r Det förberedande arbetet var ut- kanske ha de ett flegmatiskt tempera- fört av en liten kommitté av tyskar ment, som förorsakar att de ha svikt ooh engelsmän.
Kongressen f ördelade att taga initiativ.
Mycket kommer att sitt arbete på sex kommissioner med bero på vilken ställning flertalet av var sitt speciella ämne: rasproblem, denna ungdom kommer att intaga.
minoritetsfrågor, politik, ekonomi, Utvecklingen skall säkert sörja fSDr religion och pedagogik.
Uppgiften var att de icke kunna förbli passiva.
MATHIEDA WIDEGREK.
att överlägga om vad som på vart
HERTHA 173 Insamlingen för Fredrika-Bremer - Förbundet.
Kommitterades tiii kretsstyrelserna ut- dnda cirkularWvdsa id Fredrika-Bremer-Förbundets Ars- (sammankallande ledamot), fru Lilly V m ö t e i stockholm 1928 framgick av Hellström, fru Gertrud Törnell, Stock- den sedvanliga redogörelsen för För- holm, fru Marianne Ekman, Mariestad, bundets allmänna verksamhet och dess fru Astri Levisson, Göteborg, fru Elisa- ekonomiska stallning, att utgifterna un- beth Quensel, Maflmö, fröken Anna Sund- der å r 1927 liksom under föregaende a r ' bom, Gävle.
Senare ha av förvaltnings- betydligt överskridit inkomsterna.
Vid utskottet invalts fru Asta Hägg som rep- .den därpå fö1jand.e livliga diskussionen resentant för Stockholmskretsens sty- var man fullt ense om, att ökandet av relse samt fröken Elin Rheborg, Stock- Kommittén har sedermera till medlemsantalet vore basta sättet att hö- holm.
ja inkomsterna, .men man insåg aven, sin ordförande utsett fru Elisabeth Quen- att nagot ytterligare snarast borde gö- sel, Malmö, .och tilI v. ordförande advo- kat Mathilda Stael von Holstein, Stock- ras för att förbätt.ra ekonomien.
Då fragan sedermera dryftades mellan holm.
' kretsrepresentanterna fick man veta, att Efter ingående överl ' äggningar f5r Fredrika-Bremer-Förbundet,, sam .under lkomniitt6n förelägga kretsarna .och med- snart 50 å r arbetat pa att höja kvin- Isemmarna följande förslag.
nans stallning, aven ekonomiskt, pa Det a r tydligt och ofrånk,omligt, att grund av bristande medel ej hittills kun- ett energis ' kt arbete måste igingsättas, nat tillförsäkra sina egna befattnings- och såsom utgangspunkt och till ledning hava ' re den minsta pension.
Vidare att torde böra tjäna följande plan, utvisande, de å byrån anställdas löner äro alltfor Förbundets nuvarande ekonomiska stall- laga för att befattningshavarna själva ning.
genom besparingar skulle kunnat sör- Förb~nd~ets inkomster, utgöra för nar- ja för sin ålderdom.
Att byrans verk- varande cirka 14,000 kronor, varav 5,000 samhet a r absolut nödvändig och till kronor äro en tillsvidare utgående årlig allra största nytta ej blott för Fredrika- gåva.
Bremer-Förbundets medlemmar utan Förbundets utgifter röra sig om 18- Li aven för alla Sveriges ' kvinnor inser 20,000 kronor, vadan en brist alltsa för envar, som något satt sig in i hithöran- närvarande förligger av minst 4,000 kro- de förhållanden.
För närvarande bör nor.
alltså Förbundet med all kraft inrikta Förbundets .medlemsantal vid förra sig på att i största utsträckning samla årets utgång var 5,205, varav omkring inedel till förbättring av sin ekonomi.
4,900 vor0 kretsrnedlemmar.
Inkmster- För att vidare utreda .denna fråga na av medlemsavgifter uppga emellerti-d tillsattes en kommitté, bestående av: till ett årligt belopp av endast cirka 7,400 advokat Mathilda Stael von Holstein kronor.
Detta .beror .sam bekant bl.
a.
\ \
därpå, att till förbundsbyrån inflyta genom att v a r j e.
m e d l e m a v F ö r - allenast kronor 2: 50 per kretsm medlem, b u n d e t s k a f f a r m i n s t e n my varav avsattes ytterligare 1 krona till, m e d l e m.
bestridande av omkostnaderna för tid- Med pensionsavgifterna för befatt- skriften Hertha.
ningshavarna ställer det sig salunda: I detta sammanhang torde böra erin- För att genom Sveriges privatanstall- ras om att i Förbundets medlemsailtal das pensionskassa vid uppnådda 65 Ar även ingå dels standiga medlemmar, bereda en irlig pension av exempelvis dels understödjande, vilkas avgifter icke 1,200 kronor 5t vardera av byråns båda här medräknas.
De standiga yngre befattningshavare erfordras en medlemmarnas avgifter skola ju namli- årlig inbetalning till kassan av tillhop2 gen enligt stadgarna, fonderas, de under- c:a 675 kronor.
För pension av 1,800 stödjandes äro av alltför föränderlig na- kronor till vardera blir den Arliga inbe- tur för att kunna upptagas i den ekono- talningen sammanlagt c:a 1,010 kronor.
mis ' ka planen.
De Arligt betalande med- I fraga om de bida aldrc befatt- l~emmarnas antal utgör f. n. c:a 4,700, ningshavarna skulle för enahanda pen- däri inberäknade till Förbundet d i r e k t sioner inbetalningarna belöpa sig till ej anslutna medlemmar, och det ar från mindre an resp. c:a 4,709 och c:a 7,064 denna siffra kommitterade i sitt föslag kronor om året.
P i grund härav torde utgatt.
det bliva nödvandigt att, då dessa båda Den ovannämnda bristen skulle kun- nått pensionså:dern, pä annat satt sörja na tackas genam en f ö r d u b b l i n g för deras pensionering.
a v För.bun-daets medlemsan- Det ä r självfallet, att iör i f r å g a V a- t a l.
Men kan antallet medlemmar ic ' ke r a n d e p e n s i o n s a n d a m A B e n ökas i erforderlig grad, ' blir det däremot s ä r s k i l d i n s a m l i n g a v m e - absdut nödvandigt att på annat satt d e l maste företagas.
De influtna med- trygga för.bundets allmänna verksam- len torde böra avs ' ättas till en fond, av het.
vars avkastning bestridas d c l s de &amp; r- Det ligger i öppen dag, att ett med- liga pensionsavgifterna, d e l s o c k pea- lemsantal av inalles 5,200 personer i er, sionerna till byrins bada äldre befatt- mera .an 40-Arig sammanslutning av ningshavare.
För andamiilet skulle allt- Fredrika-Bremer-Förbundets betydelse s i efter 5 proc.
ranta erfodras en fond och med - dess vittomfattande verksarn- av minst 60,000 resp. 90,000 kronor.
Ju hetsområden a r rent o r i m l i g t litet.
större fonden kan bli, dess bättre kan Sam en jämförelse m5 namnas, att Sve- Förbundet säkerställa sina befattnings- riges Husmodersföreningars Riksför- havares ilderdom.
Fondens kapital fSr bund, som bildades så sent som år 1919, cj röras och dess ranta skall i första har omkring 9,000 medlemmar.
Det a r hand användas till pensionsavgifter och därför nödvandigt att Förbundet starkt pensioner, i andra hand till den a: !- inriktar sig på en ökning av sitt med- manna verksamheten.
Kretsarna och medlemmarna bLsr~ lemsantal, dels genom bildande av nya kretsar, dels sasom en första Atgard alltsii enligt kommitténs förslag p2 act
175 HERTHA satt och genam - d e.
s ä r s.
k i l d a å t - Kommittens arbete ' bedrives i samråd med förvaltningsutskottet. '
.
själv må finna f ö r siglamp- l i g a s t inrikta sig d e l s på en för: dubbling av medLemmarnas antal, d.e l s ph bildandet av en pension.sfond.
In- samlingen till en penai~nsf~ond på 90,000 kronor.
s ' kulle s51un.da betyda, att varje krets bör insamla en summa motsvaran- de om1kring 20 kronor per maedlem.
Det synes 8kommitterade, som, am på .de härmed föreslagna vägarna skulle ge- nom det för kretsarna och de enskilda medlemmarna minst .betungande sättet kunna nås vad vi alla eftersträva: möj- lighet för Fredrika-Bremer-Fdr ' bundet att till nytta för .oss alla kunna f * orts ' ätta ' sitt arbete, lugn för dem som bara den tyngsta arbetsbördan.
Insamlingen bör vara avslutad till å r s i m ö t e t 1 9 2 9 i Gavlle, som har att d r m a r e b ' esluta o m f~on- d e n s a n v ä n d n i n g, varefter den- samma överlämnas till Fredrika-Bremer- Förbundet .att av dess styrelse förvaltas.
K.ommitterade .hlemställa härmed, att styrelsen för red rika- %remer-~orbun- dets krets i ville taga tinder Övervägande ovanstående framställning och godhetsfullt före den 15 september 1928 meddela ' kommitterade om och i vad man, kretsen ar beredd att efter- komma har framställda för,slag.
Det behjärtansvärda och nödvändiga i en kraftig aktiqn framstår ju tydligt och förpliktande för oss alla.
, K.ommitterade mottaga med tacksani- het förslag till, olika satt för insarniande av med,eI.
.. ELISABETH QUENSEL.
MATHILDA STAEL von HOLSTEIN.
LILLY HELLSTRöM.
GERTRUD TÖRNELL.
MARIANNE EKMAN.
.
ASTA HÄGG.
ASTRI L.EVISSON.
ELIN RHEBORG.
ANNA SUNDBONI.
.
Bidrag och in.samlade medel sandas till fru Lilly Hektröm, Jungfrugatan 30, Stockholm.
Mledlen insattas .omedelbart på bank, tills redovisning sker.
Fru Gertrud Törnells adress är Var;.
.
tavagen 18, Stockh,olm Ö.
Dj.
.
.
I början av juni månad utsändes cwan.stående cirkulärskrivelse till Fredrika-Bremer-Förbundets kret- sar.
Sedan svar nu inkommit från de flesta, a r det med stor glädje och tacksamhet som kommittén konstate- rat hur förstående kretsarna ställa sig till dess förslag.
Visst marker man att en del kretsstyrelser med ej så liten oro fråga sig hur det skall bli möjligt a t t gå i land med det hela.
Och kommittén förstår dem så val.
Det a r nog ej lätt på en liten ort var- ken a t t samla ihop pengar eller för- dubbla medlemsantalet.
Men så gott som överallt tycks man i alla fall saga sig a t t dessa svårigheter äro till för a t t övervinnas.
Och då bli de .övervuii- na, det ä r min tro!
Förslagen äro
många och olika.
Man planerar lotte- rier, teaterföreställningar, man fun- derar p % en fest för mödrar med barn under skolåldern, p % basarer, soaréer.
I Stockholm hoppas vi i början av december f å fullt hus i Konserthusets stora sal p % en fest, där kronprinses- san lovat närvara och Selma Lager- löf lovat tala och där dessutom andra stora attraktioner äro att vänta.
I somliga kretsar ämnar man också för- söka med insamlingslistor, ooh för att öka medlemsantalet tänker man skic- ka ut kallelsekort.
Det senare kommer att ske bl.
a. i Stockholm.
Notisspalten.
1.
C.
W:s emikutivrn~te 1929.
Internationella kvinnoförbundets and- ra exekutivmöte.
före det instundande stora ordinarie femarsmötet, i Wien 1930 kommer att aga rum i London den 29 april-8 maj 1929.
Programmet före- ligger ännu ej, men upptar - som givet ar - preparerande av de ärenden som skola förekomma till behandling i Wien.
Möteslokal blir Montefiore Hall, St. John ' s Wood.
Road, N. W. 8.
" - och dotterP9.
För nägot mindre an tvi år sedan bil- dades i London en sammanslutning av affärs- och yrkeskvinnor under ordf ' j- randeskap av Lady Rhondda, med syfte Det a r uppmuntrande att av krets- att arbeta för att affarsagande fader vil- styrelser och medlemmar mötas med le låta döttrar - som av älcier varit fal- s % stor först %else, icke minst emedan let med sönerna - bli meddelägare och detta visar att man inser vad Fredri- medadministratörer av deras affarsföre- tag i den mån lust och fallenhet härför ka-Bremer-Förbundet betytt och be- finnas.
tyder fö.r Sveriges kvinnor.
Vad det Ordföranden själv i föreningen, Lady innebär att förbundet inrättat och Rhondda, ar ett synnerligen gott demon- kan vidmakthålla sin upplysningsby- strationsobjekt för iden som förfäktas.
rå, sina skolor och sjuksköterskebyrii- Redan i918 efterträdde hon sin far som verkställande direktör i hans stenkols- er, att det stiftat och förkovrar sin gruvbolag i Wales -- i förbighende stipendieinstitution, att det med in- sagt visade sig hans sate i överhuset, sikt och oväld st %r vakt kring friigor som efter kans död självfallet borde bli- om lagar och löner.
Och - sist men e j vit hans dotters i hennes egenskap av in her own Right ", mera svar- minst - det vittnar om att man upp- " Peeress erövrat.
Trots Lady Rhonddas upprepa- skattar vikten av att förbundsbyrån de stormlöpningar för detsamma vilja i sin tjänst förfogax över dugliga, lorderna ej erkänna denna hennes " own sakkunniga arbetskrafter.
Mar vi alla Right "!
Men i Londons I n .s t i t u t e förstå allt detta, då kunna vi ju .inte o f D i r e c t o r s ar hon den första annat an, var och en efter sin f ö m å - valda Itvinnliga ordföranden.
Den har nämnda sammanslutningen ga, hjälpa till.
Nu när förbundet be- har en första framgäng att notera.
En höver oss!
fiskhandlare i Caterham har tagit in sin dotter i firman och en skylt med " H. GERTRUD TÖRNELL.
Marment a n d D a u g h j e r " fröjdar nu - eller förargar -- Caterhambornas ögon.
Det skulle vara fägnesamt att träffa på svenska affärsskyltar med " - .- och dotter ".
177 HERTHA En drottning på krigsstigen.
Drottning Souriya av Afghanistan har återvänt till sitt Orientrike, men ingalun- d a som d.en orientaliska vilken lämnade det för Europaturen imed sin gemål.
Vasterlandets luft blåste till att börja med bort slöjan, och hon har nu kon- sternerat alla österns ortodoxa musel- maner med att tillåta både solen och all- mänheten att skada hennes anlete.
Men inte nog me.d detta.
Vasterlan- dets ande har henne visserligen i sitt vald, hoon har ställt sig i bräschen för si- na purdahfiingna systrars frigörelse.
Hon har gjort sig till ledare av en verklig social reformkampanj, bekampandet av purdahns avskiljande grans för kvinnor- na i det afghanska hemmet och därmed aven i hela samhallslivet.
Far man tro att en drottnings reform- kamp kan uträtta något verkligt mot ö ' sterns muselmaner - och dess kvin- nors sekellånga försoffning!
Men Afghanistans konung ger inte sin drottning efter.
.
Arbetar hon pil att fil bort slöjorna och purdahn, sa har hen- nes kunglige make tagit itu med en inte mindre revolutionerande garning.
Han, ämnar utrota månggiftet i .sitt rike, och som självhars ' kare förordnar han helt enkelt att om någon.
statens ambets- el.
tjänsteman lägger sig till med en andra hustru, får han samtidigt inlämna sin av- skedsansökan.
Kuren a r radikal och tro- ligen också effektiv.
I fråga om offi- cerarna gar han ännu mera hårdhänt till vaga.
De som redan ha mera an en hustru lära skola avskedas.
" Med ' kvinnlig rnedver3tan9 '.
Hur mycket ha vi egentligen att be- römma oss av har i västerlandet.
Pur- d.ahn gar igen .hos oss bade har och dar.
Sistlidne juli hölls en barnaskydds- kongress i Paris.
En i ögonen fallande, fullständig franvaro av kvinnor i presidiet och som talare och rapportörer utmark- te kongressen.
Inte ett, enda anförande .av i~ågon kvinna, inte en av direktriser- na eller förestandarinnorna för existe- rande barnavårdsanstalter syntes till i 1e.dninge.n.
Estraden var fullpackad av man, och de barnav~rdsinstitutioner ' som besöktes visades odh damonstrera: des av man.
Vid den session som agn ' a- .des fragan om barnens uppfödande vid modersbröstet intogo sjutton herrar ef- ter varandra talarstolen, av vilka elva - föredrog rapporter - eller framhöll0 sina åsikter - .eller sina erfarenheter.
En av dessa slutade sitt anförande med genom var strävan - följande ord: ocih pa så satt - ha vi, med kvinnlig medverkan, lyckats " - -!
.
JJ- Nya förbundsmedlemmar.
H u id i k s v a l l: fru Herta Sundblad, fru Lisa Westberg; K a r l s k r o n a: fru Dagmar Furst;.
L i d i n g ö: fru Anna Corfitzen; M a r i e s t a d: fröken Martha Car- dell, fru Dagmar Hedin, fru RuQh Ljung- vall, fru Bertha Ohde, fröken Martha Rehn, fru Ingeborg Siewertz; M j ö l b y: friherrinnan Signe Ehreri, crona, fröken Lydia Jahansson, fru Ag- da Pettersson, fru Eva Träff; S t o c k h # o l m: friherrinnan Edit &amp; - derström, fru Evelyn .~indström, fru El- len Wahlström, fru Lilly Öhrström, fru Augusta Agri, fröken Annie Bergman, fröken Marta Brandberg, fröken M. Carlsson, fru Carola Goldkuhl, fröken Gerda Henschen, fröken Lalla Kugel- berg, fdken Hillevi Nordstedt, fru Vera Olsson, fröken Elisabeth Skarin, fröken Elin Steen.
V: i x j 6: fru Elsa Brundin, teol. kand.
Anna Edmar, frul Marta Helin, fröken Gerda Krusell, fru Thyra Wadner, fru Vejde, fröken Elsa Astrand. '
Stockholms stadsbibliotek.
- Av andre bibliotekari.en Greta Linder.
stadsbibliotek har under S tockholms det sist förflutna halvaret varit sa sätt, och, hela fragan kom därefter att skjutas något i bakgrunden, ända till omskrivet, att det endast ä r med stor dess Ar 1918 en ny utdelning av sam- tvekan man lägger ännu en redogörelse ma fond skulle äga rum.
I samband till alla de föregående; nagra nya syn- därmed kom frågans slutliga lösning.
9 punkter kan det i varje fall ej bli tal, mars 1918 erhölls fran Knut och Alice om att framföra.
Men kanske ligger det Wallenbergs stiftelse ett erbjudande att ändå något riktigt i redaktionens Asikt, med en million kronor bidraga till upp- att öppnandet av ett stort kommunalt förande av ett Stockhohns stadsbiblio- bibliotek i Stockholim ä r en händelse, tek, under förutsättning att stads- som icke kan förbigas mled tystnad av en fullmäktige ansloge de tillgängliga med- tidskrift som Hertha.
len av Forsgrénska fonden, 575,000 kr., I fråga om det nya stadsbibliotekets till samma ändamål samt dessutom kost- historik skall jag fatta mig kort och, be- nadsfritt ställde en tomt till disposition.
gränsa mig till den period, under vilken UtgAngen kunde - ej bli mer än en.
Stockholms stadsbibli&amp;el&lt;sfråga kan an- Stadsfullmäktige mottogo med tacksam- ses ha befunnit sig i ett så att säga het gavan oclh förklarade sig villiga att ak.ut stadium.
uppfylla de vid den fästade villkoren.
~ ö r s l a ~ att ' e t iniätta ett stadsbibliotek Därmed var fragan förd i hamn i ett i Siockhohm frimfördes för första gån- slag och pa ett sätt, so,m övertriiffade gen inom stadsfullmä ' ktige i en motion allt vad man vågat hoppas.
ar 1909, som resulterade i tillsättandet En kommitté utsAgs, som genast av en kommitté för att utreda frag-n.
skred till verket för att bereda ären- Denna kommitté var färdig med sitt för- det.
Denna var färdig med sitt ar- slag hösten 1912, just vid den tidpunkt, bete i början av Ar 1922, och efter en då första utdelningen av den till stads- del bearbetningar av dess förslag, under fullmäktiges disposition stAen.de avkast- ledning av borgarradet Oscar Larsson, ningen av den Forsgrénska fonden skul- kunde bygget sättas i g i n g på hösten le a g a rum.
Det gällde en förhållande- 1924.
Det bör kanske nämnas, att då vis stor summa, en halv million kronor, pA grund av stegrade byggnadspriser och föresprakarna för ett stadsbibliotek de tillgangliga med:en befunnos otill- lyckades placera detta förslag bland räckliga ett ytterligare tillskott p3 dem mellan vilka det slutliga avgöran- 130,000 kr.
ställdes till förfogande av det kom att sta, ett resultat-som i v ä - den Wallenbergska stiftelsen och att sentlig grad var att tillskriva .dr Valfrid stadsfulbmaktige beslöto att för ändama- Palmgrens oförtröttliga entusiasm för let disponera avkastningen av Danelii saken.
Emellertid beslöto stads~uilmak- donationsfond, 250,000 kr.
Varen 1928 tige att disponera pengarna pil annat stod byggna,den färdig; den 31 mars ag:
de invigningen rum och två dagar sena- re öppnades biblioteket för allmänheten.
~ a m s i d e s med byggnaden har, den in- stitutinon, s a n bor inom dess murar, grundats och vuxit fram.
Det egendom- liga och, orimliga för.hAllandet i Stock- holm var nämligen, att iman ej blott saknade ett centralbibliotek utan över- huvud taget av staden driven biblioteks- verksamhet av den art, varom, det har a r fraga.
Bibliotek av den typ, som stadsbiblioteket representerar, alltsii motsvarande de anglaosachsiska p u b l i c l i b r a r i e s, som icke avse att tillgo- dose.
vetenskaplig forskning utan den stora allmänhetens krav, ha visserligen existerat i Stockh-olm sedan ganska lång tid till.baka - .hit äro att räkna de tal- rika församlingsbiblioteken, av vilka de aldsta verkat ända sedan 1860-talet, Stockholms arb,etaqebibliotek, d e av ~olkbildnin~sförbundet grundade biblio- teken, den spe&amp;ella typ, som repre- senteras av Stockholms barn- och .ung- domsbibliotek o. s. v. - men .d,et a r ge- mensamt för dem alla, att de kj varit kommunala institutioner, om an staden i ett par fall pA senare Ar gett betydan- de bidrag till driften.
Lösandet av byggnadsfrlågan för ett ~tockholms stadsbibnliotek ledde emel- lertid automatiskt till biblioteksverksam- hetens kommunalisering.
I maj 1925 ut- nämndes till stadsbibliotekarie fil.
- dr Fredrik Hjelmqvist, och 1:sta juli sam- ma Ar började en, visserligen helt liten inköps- och katalogiseringsavdelning sin verksam het.
~ e n n - a avdelning utvidga- dqs.
' betydligt under år 1927 i samband ied .. att:arbetsrummen i nybygget .kunde tas i bruk.
När byggnaden stod färdig, hade ' min redanett bokbestand om- c:a.
.
.
:.
\ - - 1 79 HERTEIA - .. ' 120,000 band, av vilka blott hä1.f- ten v o r 0 katalogiserade.
Den höga bok- siffran berodde i ganska avsevärd grad på de stora tillskott, som kommit frAn bibliotek, som nedlagt sin veiksamhet med anledning av stadsbi.bliotekets grun- .dande.
Det kan vara skal att i det- ta sammanhang rätta en vanlig miss- uppfattning, n,ämligen att tillk-omsten av ett stort centralbibliotek skulle bety- .da, att man koncentrerade all verksam- het till denna enda byggnad.
Detta är ingalunda förhållandet.
~tockhchms stads-bi ' blio.tek ä r visserligen e n institu- tion, men verksamheten drives i, flere olika lokaler; sålunda finnas redan utom huvudbi-b,li.oteklet - två filialer på Södermalm, en i Arbetarebibliotekets f. d. lokal på ~ o r i bantorget a samt dess- utom mindre ut1Aningsstationer i Brom- ma, Enskede, Aspudden och Älvsjö.
In- förlivandet av äldre bibliotek med stads-: biblioteket a r en - utveckling, som kan beräknas fortsatta till dess praktiskt ta- get a l l bi.blioteksver ' ksamhet av denna art blivit en kommunens angelägenhet.
M,en aven om alltså Stockh.olms stads-, bibliotek redan hunnit en gold bit p3 sin vag, siar man ännu långt från målet.
Biblia~teket ä r en ung institution, och ungdom hör s o m.
bekant icke till de mera 1.yckade egenskaperna, nar det galler .biblioteik.
Dels kommer bibliote !kets samlingar att under lan- ga tider framåt uppvisa lluckor, p5 vilka endast mAngArigt systematiskt samlande kan råda bot, dels m.åste det ta sin tid, innanbiblisoteket kommer upp till Arliga ans !ag, som kunna anses mot- svara ade anspråk, vilka ställas pA d.et.
D. v. s. något slutgiltigt jämviktsläge ar inom.
overskadlig tid icke ens ' att tanka, - '
1 80.
HERTHA pa.
Ty i fråga om bibliotek gäller näm- ligen, liksoim kanske om en hel del and- ra institutioner, att ju bättre man till- godoser kraven, dess större blir den publik, som söker sig dit.
Det kan ju hända, att man en gang ka;, nä ett maxi- mum, som betecknar mättnad, men det lär varken denna eller nästa generation av ' folk ' bibliotekarier få uppleva.
I var- je fall .betyder emellertid vad som redan vunnits ett sådant framsteg jämfört med tidigare förhäIIanden, att man ej kan förundra sig över den glada förvaning, vilken som regel präglar allmänhetens syn på det nya biblioteket.
Det kan i detta sammanhang vara skäl att om- namna den tydligt ökade tillströmningen av bildad medelklass.
Vad själva byggnaden beträffar är det kanske inte sa lätt att utan planritnin- gar eller fotografier ge någon askadlig bild av den.
För dem som ha verkligt in- tresse för saken, vill jag i stället rekom- mendera ett personligt besök, något som vanligen brukar resultera i ett Iidelse- fullt partitagande för eller emot byggna- dens yttre arkitektur, under det att dess inre nog mera allmänt tvingar till beund- ran, oreserverad eller reserverad; likgil- tiga lämnar den i varje fall inte d i n g a.
Läget nedanför Observatoriekullen, i hörnet av Odengatan och Sveavägen, Atminstone f. n. icke fullt SA centralt som önskligt vore, men komimunikatio- nerna i olika riktningar äro goda, och hela den närmaste trakten ä r tätt be- byggd.
Dessutom har man i det om &amp; delbara grannskapet två ' kulturinstitutio- ner, näml ' igen Stockholms högskola och Handelshögskolan, vilket ur olika syn- punkter kan anses vara en fördel.
Byggnadens grundforam ä r enkel och --- -- -.
överskådlig, en cirkelrund mittbyggnad omgiven av tre lägre tangerande flygIar (den fjärde flygeln fick av ekonomiska skal strykas, men utgör bibliotekets när- mast,e utvidgningsmöjlighet).
Frin Svea- vägen leder en sakta stigande bred trap- pa upp till huvudingången, en hög glas- portal av egyptisk verkan.
Man kommer först in i en med stuckreliefer av Ivar Johnson vackert dekorerad vestibul, fran vilken ytterligare en trappa leder upp till .den stora huvudväningen, där dc för den vuxna publiken avsedda lokalerna koncentrerats, dels den stora runda torn- salen av mäktig höjdverkan, da^ utli- ningen försiggär, där den stora huvud- katalogen stär uppställd och dar man runt väggarna finner c:a 15,000 band skönlitteratur p &amp; svenska och fram- mande sprak.
BA t v i amfiteatraliskt an- ordnade gallerier stå uppställda en del mindre begärliga arbeten, liksofim man i ett stort magasin under utläningshallen har utrymme för c:a 100,000 band.
På var sin sida om stora hallen, i den nor- ra och den södra flygeln, ligga de s. k. facksalarna med bibliotekets bestånd av katalogiserad facklitteratur, i den norra salen huvudsakligen humanistisk, i den södra, som är dekorerad med fyra freskamälningar av Hilding Linnqvist, geografi, teknologi, naturvetenskap m. m., sammanlagt något över 20,000 band.
Dessa facksalar fungera p5 santma gäng som läsesalar; i vardera finnas 95 sittplatser.
H huvudviiningen ä r ytterli- gare inrymt ett särskilt tidskriftsrum med omkring 400 tidskrifter samt ett studie- rum för dem som önska mera stillhet än de stora salarna kunna erbjuda.
- Slutligen må nämnas, att den översta våningen a r reserverad för personalens En specialaffär har alltid större möjli heter att tillfredställa sina kunder, ty dar finnes stersta urval och billigaste priser.
Varje j a m bör därför köpa sina underkläder, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan 11, Stockholm.
1.8 1 HERTHA arbetsrum samt rum.
för styldiecirklarnas de sagorum, sam dekorerats av Nils Dar: del, .dar barnbibliotekarierna flera gan- Sammanträden.
I alla boksalarna har man använt sig ger i veckan berätta sagor för sin stan- av systemet med " öppna hyllorJJ, d. v. s. digt lika hungrande publik.
Frekvensen i fritt tillträde för allmänheten direkt till barnavdelningen ä r våldsam - c:a 700 böckerna, ett system som visserligen pil barn om dagen far man redan vid den- senare tid tillämpats på olika håll i na tid av året ta emot, och sedan ' b1i.r Sverige, men aldrig si tillnärmelsevis det anda mycket värre.
Att en avlast- denna skala.
Om met-odens stora för- ning här m %ste aga rum a r redan tyd- delar jaimfört med d.et gamla systemet, ligt, odh fragan hör f. n. till de mera d ä r bokurvalet maste ske enligt katalog, brännande inom stadsbiblioteket.
torde inte rada mer än en mening bland Som slutomdöme am byggnaden torde den allmänhet, som haft några tillfällen till jaimförelser.
överhuvud taget visar odet icke vara överdrivet att säga, att hur sig publiken i högsta grad uppskatta de man än bedömer dess yttre arkitektur förmaner, som här bjudas: de enligt och hur man än ställer sig till vissa bib- mangas tycke förbluffande liberala utlå- liotekstekniska detaljer i det inre, sa ningsreglerna, kortkatalogernas relativa kvalstar som ett faktum, att man icke lättillgänglighet, den snabba expedition, f. n. i Europa kan finna nagot m.ot- som senare ars utvecklade blbliotekstek- stycke, icke något .biblistek av denna nik möjliggjort o. s. v. Det kan här typ som fatt en värdigare ram, varken nämnas, att utlåningen vid denna tid av med större, matt eller gedignare utfö- Aret (' början av, oktober) .stiger till rande.
Även om vi inoni den närmaste omkring Ii500 lån pr dag enbart i de framtiden skulle f A ett par konkurrenter, vuxnas aidelning i huvudbiblioteket, t. ex. Prags nya, stads ' bibliotek och den vilket betyder att man i november ma- byggnad, som haller på att uppföras för nad, då verksamheten brukar kulminera odet Deic.hmansike bibliotlek i Oslo, sa i folkbiblioteken, har att bereda sig pil torde vi i alla fall s t å oss gott.
Detta ä r en utlåning av inemot eller kanske över sa mycket mer glädjande att kunna kon- 2,000 band om dagen.
statera, som ma,n annars, måste erkänna, Kommer sa det sarskilda ' kapitel, som att Sverige p2, de moderna folkbibliote- heter barnbiblioteket.
I stadsbiblioteket kens # omrade hittills icke intagit någon har ungdom upp till 17 år sin egen av- ledande ställning.
Detta ä r egentligen delning, fullko~mligt avskild fran de vux- var första stora triumf, och det var ock- nas, men f. ö. utgörande en miniatyr av sa endast med stadsbiblioteket som denna med samma fördelar plus den ex- piece de resistance, sam Sverige i som- tra omvardnad, som kan vara påkallad.
ras vågade inbjuda till ett allmänt nor- Inte att förglömma är det lilla förtjusan- diskt bibli.oteiksmöte i Stockholm.
UTROTAR RATTOR OCH M055 Hamngatan 26, STOCKHOLM ' el, 102 70
Ett tjugofemårsjubileum Inbjudan till Internationella kvinnorös~ättsalliansens elfte kongress, Berlin 17-22 juni 1929. nternationella kvinnoalliansen för I rösträtt och lika medborgarskap inbjuder alla sina vänner att närvara vid högtidlighållandet av dess tjugo- femte årsdag i Berlin 1929.
Det var där 1904 som Alliansen under namn av " Internationella kvinnoröstratts- alliansen " startade på sin vag.
Då omfattade den endast några stycken anslutna föreningar, nu ä r den en stor organisation med affilierade förening- a r från 42 länder.
Vilken segerrik ut- veckling visar ej dessa tjugofem års historia.
När pionjärerna mötas nästa å r i Berlin - ack att så många av dem nu äro endast ett heligt minne för oss - skola de för visso med tack- samhet se tillbaka på den förvånande uppfyllelsen av så många av deras förhoppningar.
Det finnes ingen kon- tinent dar inte kvinnor rösta, inget yrke, som inte kvinnor utöva, och långsamt men säkert utbreder sig, likalönsprincipen.
I fråga om den li- ka moralen a r nu den reglementerade lastens f ördömliga system så gott som överallt misskrediterat och p % väg att hastigt försvinna, och Nationernas förbund ställer undertryckandet av handeln med kvinnor som en av sina förnämsta uppgifter.
I flertalet län- der har kvinnornas medborgerliga kompetens erkänts och gift kvinnas medborgarrätt räknas inte längre in i hennes mans.
I större eller mindre utsträckning ha kvinnorna i det hela taget erövrat ratten till egen nationa- litet.
Seger har i rikt mått redan vun- nits f ör kvinnof sigörelsens sak: hjälp oss att nu p &amp; ett värdigt sätt fira dessa segrar och att manifestera vHr allvarliga och fortsatta strävan att föra vår stora rörelse fram mot dess slutliga mal - full Inkhet i frihet, ställning och möjligheter för mara och kvinnor på varje livets vag.
Alliansen uppfordrar därf ör sina fyrtiotvå anslutna föreningar och nya sammanslutningar, vare sig till- fälligt affilierade eller som söka inträ- de, att skicka fulltaliga ackrediterade delegerade till dess elfte kongress.
En varm inbjudan gär darut0ver tiR1 alla kvinnof öreningar, nationella som in- ternationella, vilka biträda alliansens syften, att skicka f s a t e r n a l d e- l e g a t e s, och alliansen ger uttryck å t sin förhoppning att enskilda med- lemmar liksom personliga vännw och främjare av kvinnorörelsen P alla länder skola närvara vid kongressen och visa sitt levande intresse för der, stora saken.
Även om vikt program främst blir en triumferande rekapitulation av de t jugofem årens framgångar, k o m a, vi ej att glömma det arbete som lig- ger framför oss: rösträtten som ännu återstir att erövra i många europei- ska länder, i Sydafrika, i de flesta
183 HERTHA av Österns länder; de problem som möta i ~amban; d med en lika-moral- standard, nationalitetsf rågan, den ogifta modern och f ami1 j epensions- systemet, den ogifta kvinnans ratts- liga stallning, kvinnors anställning i poliskårerna, i yrken, industrier och statstjänsten.
Sist, men icke minst av vikt, skda vi framlägga det arbete som gjorts av fredskommittén ooh Nationernas förbund, grundat på in- struktionerna från vår sista kongress i Paris 1926.
Vårt förnämsta mål a r nu att in- tressera och uppfostra kvinnorna i alla länder för medborgarskapets plikter, antingen de äga eller ej aga rösträtt.
Kvinnorna måste inse att de ha att giva staten och samhaL let ett tillskott som ingen man kan på samma satt göra.
De måste lära att göra sig fria från en mängd tra- ditionella och rent maskulina uppfatt- ningar och skarpa sin speciella syn som.
kvinnliga medborgare.
Detta uppfostringsarbete a r - sedan röst- rätten vunnits - alliansens främsta uppgift.
Först nar kvinnorna lart sig att på en basis av andlig självständig- het arbeta för sitt land och för mänsk- ligheten skola de nå frihet i detta ords innersta betydelse.
Denna frihet återstår att vinna.
Samve.rkan mellan alla frihetens vänner ä r alltjämt yt- terligt av nöden och bör ej f % lankas in i nya arbetssfarer förr an varje spår av undertryckande, varje rest av uppkonstruerad könsdifferentie-1 ring har förflyktigats i det gån,gnas skuggor.
* Denna kallelse, sam iisyftar en mång- talig och festlig samling till firande av det tillryggalagda kvartseklet av arbete och segrar som rösträttsalliansen nu snart, med berättigad stolthet, kan se tillbaka på, är undert.ecknad av allian- sens styre !se.
M,ed nuvarande ordfö- randen Mrs Margery I. Col ' bett Ashby främst och efter henne Mrs Carrie Chap- man Catt, nu he,dersordförande, men kvar i allas minne såsoim den stora le- daren, som under större delen av den tid som gått med al-drig svikande kraft och klokhet stod i spetsen för det inter- nationella rösträttsarbetet.
D.e namn, som läsas under det tva presidenternas, represesentera ytterli- gare sextson olika länder, däribland frö- ken Inlgeborg Walins för Sverige.
Korresponaens avseende upplysningar om och deltagande i kongressen g i r tills vidare under adress: H e a d q u a r - t e r s, 190, V a u x h a l l B r i d g e R o a d, L o n d o n, S. W. 1. '
8 84 HERTHA -.
-- - p Söndagsmorgon och torghandel i Barcelona.
ar kanske ingen rolig stad B arcelona i sig själv, men den har härliga om- givningar.
Med bil eller diverse spar- vagnar kommer man pa en kort stund upp till Tibidabo, Barcelonas Holmen- kollen vad den statliga utsikten betraf- far.
Ned mot staden och havet var den lika fängslande som in mot bergen, med Montsalvat, Graalriddarnas heliga berg, som stralande medelpunkt.
För övrigt fann jag Barcelona bättre an sitt rykte, åtminstone som det kommit till mina öron.
Pa " La Rambla " a r det liv och färg odh särskilt på morgnarna den gladaste blomsterprakt.
Gatorna i öv- rigt ha något vanligt och trivsamt över sig imed sina ' blomsterlador överallt ut- anför fönstren, och valvardade parker äger Barcelona som de flesta spanska stader.
Barcelonas dom ar en pärla, och flera sevardheter skulle jag rakna upp, om det vore min avsikt att skriva en reseskildring.
Barcelona a r soim vilken stad som helst brukar man saga, men det anser jag bara som endels sanning.
Det har inte så mycket av turisternas Spanien, som a r vackra andalusiskor med jatte- lik harkam och mantiIj oah dansande zi- generskor och moriska byggnader h la Granadas Alhambra eller Sevillas Alca- zar.
Men Barcelona har trots sin pro- saiska köpstadskaraktar ända något av spansk anda over sig, d. v. s. av den grandezza, så som vi se den i Madrid och som tar sig uttryck i de stort, ofta alltför stort tilltagna utrymmena, breda, breda gator, stora, stora offentliga byggnader, oandliga parker.
Den plats, so,m uppliitits för det kommande arets internationella utställning i Barcelona, a r nägot sh kolossalt bide vad parkan- läggningar och byggnader beträffar, att man blir helt förbryllad, d i man ser: det och hör, att man hållit på i Aratal för att iordningställa allt detta för en utstall- ning pii niigra korta mänader.
Det ä r som sagt en viss " storhet " över Barce- lona, som jag uppfattar soim ett spanskt nationaldrag.
Någon gAng kan detta karaktärsdrag gå till överdrift, som sna- rast maste betecknas som ett lyte.
Men da antager aven därskapen monumenta- la former.
Ty vem kan se Ternplo de la Sagrada Farnilia, den heliga familjens kyrka, utan att gnugga sig i ögonen och undra, om han drömmer mardrömnar.
Något sa bisarrt far man leta efter.
Är den ett ystert skämt med heliga ting el- ler en skapelse, dar en förvirrad falitasi gjort sjukligheten genial?
Att man arbe- tat pä kyrkan i fyrtiasex Ar utan att Yn- nu ha den mer an halvfärdig ar kanske icke heller helt ospanskt.
Det var emellertid söndag förmiddag, jag hade lyckligen undanstökat stadens sevardheter och kände mig på ett an- genamt sätt söndagsledig, kunde gå och flanera och titta p5 det som föll mig in.
Jag hade just varit ute pi3 Montjiiick, dar utställningsplatsen ä r belagen, och f sällskap med min van i Handelsdepark-, mentet sökt utröna, var Sverige fått sin plats utstakad.
Upp mot Montjuick vandrade en ström av människor f &amp; att njuta söndagsuteliv, ju längre vi komno ner mot staden, ju fler kvinnor mötte vi, som hade söndagshönan dinglande i
HERTHA handen.
Den var inte alltid slaktad än, och klockan nar.made sig eiva, men man har.
sena mattider i Spariien.
Vi spatse- rade pil mafa på gatorna har i stadens utkant och stodo så oförmodat mitt ut- anför en väldig grönsakshall.
Som en jatteskål med blandad frukt tedde sig det Ihela.
Allt .som södern kan bjuda av frukter # och grönsaker radades dar upp till kräsna husmödrars val, och jag vill Igova att välja gör man, odh ratar gör man mer an gillar.
Strömimen .in i haller, var så kompakt, att man knappast kun- de tränga sig fram mellan de besökande.
Ändå hade en adel av handlarna tydligen tagit sin Matseur skolan, och resolut flyt- tat köpenskapen utanför Ballen, ty långt fram på gatan fick man de första tillbu- den att handla och kunde kasta ett för- sta öga p5 de läckra högarna av alle- handa grönsaker, mellan vilka tomater och paprika 1yst.e rött, medan citroner och apelsiner skänkte de glasda gula färgklickarna.
Det var just i den minuten, som mina tankar gingo till ett par av min barn- dams tanter hemma i Sverige.
Det skul- le bereda mig adet mest storartade nöje att fA taga dem direkt hemifrån och stalla dem på ett sådant torg en son- dagsmorgon, - jag såg på min klocka, hon var tio minuter över elva - och sa- ga till dem.
" Se all denna härlighet, som ni hemma trängta efter och betala med priser, som skulle komma dessa trad- gårdsmästare att dåna av glädje, köp vad ni har lust, men klockan 1 skall 1unc:hen vara färdig och klockan 7 mid- dagen, och kött och fisk kan ni köpa pA hemvägen. ' '
" Vilket dåligt skämt ", skulle mina hedervärda tanter av den " gamla husliga typen svara, " inte köper 185 man söndagsmaten på söndagen, inte köper man överhuvudtaget maten n5gra minuter innan den skall stå på bordet, atrninstone gör icke en o; dentlig, tränad och gammaldags husmo,der det.
Har du tagit oss hit för ?tt reta oss med vad vi and &amp; icke kunna använda.
Men har äro vi nu, så låt oss ' handla, korgar och kas- sar och lass fulla, låt oss sylta och salta och koka in, och ställa hyllorna fulla i våra källare oc ' h skafferier.
För dagen be.höva vi ej sörja, ty söndagsmaten b e stalla vi därhemma på fredagen, få hem den på lördagens morgon, ha den kokt lördag kväll och kunna få njuta sönda- gen med ro. "
" Källare och skafferier ", skulle den sydländska husimodern svara, " det har jag aldrig ' haft varken det ena eller and- ra, i varj ' e fall inte vad ni av allt att dö- ma niena därmed.
Ha mat stående från dag till dag, hur skulle jag kunna det med mina .utrymmen, och va,d skulle det förresten tjäna till, då var dag ger mig möjlighet att köpa vad jag behöver.
Men nog kan jag laga mat, och träning har jag val också " - och nog blir det fem rätter för att inte saga åtta A nio, .am det ar i Spanie ' n, foga vi till.
" Det dar a r en klimatfraga ", säger någon.
N.aturligtvis ar det * det, i dub- bel mening för övrigt.
I södern står sig inte maten från dag till dag, i Norden måste man taga vad sommaren ger med nagot frikostigare hand och spara för, den langa, dyra vintern.
Men klimatet a r som bekant en icke oväsentlig med- skapande faktor, då det galler folkka- raktär och lynne.
D.en kalla bistra vin- tern har gjort nordens folk mer förutse- ende; och betänksamma.
Nödvändighe- ten har sk.änkt, oss en hem- och bostads-.
Ideal - och ett stycke verklighet.
a g befinner sig i en liten by i Södra Tyrolen, den mest förtrollande man kan tanka sig.
Sitter jag utanför: niin " Gasthof ", som ligger vid torget, har jag framför mig den stora, enkla brunnen, dar en drake med synnerligen .ofarligt utseende ständigt sprutar ut friskt berg- vatten; ovanför honom star S:t Florian, de tyska alptrakternas speciella skydds- helgon, med en skopa i handen, i färd med att slacka ett brinnande hus - i Alperna höra ju Askvadren till ordningen för dagen.
Från fönsterbrädena i de vita husen med de gröna luckorna lysa pelargonier i alla färger.
Mitt pä torget stär klockstapeln, och längst bort, bak- om en rad kastanjer, kyrkan.
På sönda- gen a r den fylld med bondfolk ' - man- nen ha en stor, skar nejlika i hatten, kvinnorna bara rikt blommiga halsdu- kar - och da utgår darifrh .processio- nen, som drar bort över fälten för att bedja om vackert vader under ' höskör- den.
Man tröttnar inte p5 att sitta dar och se hela den lilla byns liv utspelas inför ens blickar.
Särskilt p i kvällarna ar +det fullt på torgets bankar, och ser man de gamla mannen med sina långa skägg vila dar, tanker man p i gestalter J kultur, som vi äro stolta och tacksamma över, och en matordning, som vi icke i förstone vilja slappa.
Men utan att ta parti varken för eller mot, kanske ibland det kunde latta vart humör och hem- mets på samma gång, om vi lärde oss att damma och städa, sylta och safta, salta och koka in litet mindre an vi göra.
HANNA RYDH.
ur bibeln, rastande under vandringen.
- Gärna sitter jag ocksi uppe p2 höjden, sam min by klattrar utför, och ser ner mot dalen, pä vars sluttningar överallt " die frommen Hutten steh ' n " och i vans botten en annan by ligger; därifrån rin- ga kyrkklockorna sitt svar tid1 S:ta Anna, SA Valentin och alla de andra sm2 ka- pellen g2 höjderna.
Jag laser i den en- da bok jag fatt med mig, " Die Blumlein des heiligen Franziskus ", legenderna om helgonct, som genom makten av sin godhet och sin förstäelse för alla levan- de varelser övervann aven dc # onda man -- niskorna, tövarna, och vargen, det onda vilddjuret, och fick dem att böja sig un- der Guds lag.
Och jag tycker, att de fromma berättelserna stamma s 5 v3I överens med den strilande, friska berg- naturen och de enkla, troskyldiga man- niskorna omkring mig.
-- Jag sitter p9 tgget, som för mig upp mot Brenner.
Sällskapet i kupén 2r na- turligtvis mycket internationellt.
Bland passagerarna a r ocksi en sydtyrolare, som snart kommer i samsprik med ett par tyska, medresande.
Utgångspunkten för samtalet a r den stora händelsen da den italienske konungen avlade ett be- sök i Bozen, Sydtyrolens huvudort; han hade kommit dit för att i det erövrade, frAn Osterrike lösryckta landet lagga grundstenen till ett, monument över se- gern.
Jag hör endast de !ar av samtalet, som rör sig om italienarnas regemente i Sydtyrolen, om förtryck och övergrepp fran Italiens sida, men vad jag helt för- star och känner med i ar förbittringer., harmen hos tyrolaren, nar han talar om vad hans landsman, måste utsta.
(Egent-
ligen borde jag, sa som jag i den stunden kände det, gemst ha vant om, rest raka vägen ner till " il duce " och försökt tala förstand med honom - utan tanke pa att jag val knappast skullle ha blivit mot- tagen!).
Jag drar, mig till minnes det lilla jag själv, efter eft par: dagars turist- färd, vet om förhallandena i det italien- ska Tyrolen.
- De inhemska tjanste- ~ch~ämbetsmanrren ha avskedatsj med en usel ' pension och ersatts med italienare.
I min lilla by t. ex. fanns en kvinnlig posttjänsteman, som på mycket brist- fallig tyska gav vanliga svar på - helt andra fragor än dem man riktat till hen- ne.
Därvidlag var ju inte skadan s a stor, men hade man varit tvungen att anlita, doktorn, som naturligtvis ocksa var italienare, kunde ju saken ha va- rit riskablare.
Sina tyska präster ha- de man, åtminstone har, fatt behålla, men nar jag sade nigot härom till en tyrolerkvinna, svarade hon: " Wie lan- ge? "
- Skolundervisningen bedrives nat~irligtv~is, som sig bör i ett erövrat land, på segrarens språk, med det resul- tat att barnen de första aren inte lära någonting.
- Mångfaldiga trakasserier ha förekommit, som v&amp;kt bitterhet; sa berättade man, att en italiensk ambets- inan förbjudit tyrolarna att .ha julgran, i hans tycke en farlig tysk julsed.
Detta påminner ju onekligen om den preussi- ska regimen i Sönderjylland.
(Talar man med en " Reichsdeutscher " om förhållan- dena i Sydtyrolen, så blir han alldeles utom sig, och för tillfallet nänns man ju inte riktigt påminna honom om vissa danskar, polacker och elsassare.)
- Till närmaste grannar i k u p h har jag, ett par damer.
Sa smaningom .kommer - jag underfund mer att de äro ester.
Vi tala m forna och nuvarande förbindel- ser mellan Sverige och Estland, och den ena säger: " Vi ester ha lytt under mån- ga folk, danskar, svenskar, tyskar .och ryssar, men svenskarna äro de enda vi .hysa aktning för. "
Jag tanker för mig själv: svenskarna anses ju - atminsto- ne av dem själva - för dåliga opsyko -- loger.
De ha i varje fall inte alltid visat sig som sådana, åtminstone inte gent- emot fram,mande nationaliteter under svenskt valde.
Ty finns det val någon säkrare vag att vinna ett f o l k an att visa det mildhet, o.ch förståelse för dess egenart, vilket naturligtvis inte behöver utesluta fasthet?
Visar för resten inte historien, att det knappast lönar sig att försöka undertrycka en nationalitet, som inte v i l l låta sig undertryckas?
Förr eller senare kommer en dag, ett gynn- sa.mt tillfälle, då; den skakar av sina bo- jor och återtar sin frihet.
Det vittnar endast om statsmannens " sextuspariga oskickdighet att tanka " att de gång pil gang förgäta detta och begå samma misstag om och lom igen.
Nar kommer äntligen den dag, da statsmannen inse, att de, när det galler sättet att behand- la fredliga medborgare i ett erövrat land, skulle kunna ha något att lära av den metod, som gav Frans av Assisi makt över grova missdådare och sko- gens vilda djur?
ROSA STERN.
F.-B.-F.- kretsarna.
H a l m s t a d s k r e t s e n samlades för- sta gången för hösten den 18 september, då museiintendenten, fil.
dr Erik Salvén höll ett livligt uppskattat föredrag om de svenska utgriivningarna i Asine och visade en hel del vackra skioptikonbilder av de intressan- ta fyndplatserna och de rika arkeologiska
188 - -.
- - - - - --.
- p - P HERTHA - - - - p fynden.
Vid samkväm efter föredraget f &amp; rekom sång, musik och några ord om års- mötet i våras.
K a r l s t a d s k r e t s e n.
Av förbiseen- de har ej blivit omnämnt i Hertha, att Karl- stadskretsen 9 mars hade anordnat ett stort möte i skolfrågan å Allmänna Laroverkets stora sal, dit en stor publik infunnit sig.
Rektor Thyra Kullgren talade om " Aktuella skolproblem, särskilt med avseende p % flic- kornas undervisning ".
Rektor Viktor Ham- marberg besvarade i sitt föredrag frfigan ' ' Hur beröres Karlstads läroverk av vårt skolväsens, omläggning? ' '
- Efter de båda talarnes synnerligen distinkta och klarläg- gande föredrag kände de närvarande ingen lust att diskutera, utan man skildes At, nöjd med vad man fått till livs.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade d.
4 oktober möte å Frimurarehotellet.
Ordf. fru Elisabeth Sjövall höll därvid föredrag om " Allmänna årsmötet i Stockholm 11-12 april. "
Diverse kretsangelägenheter dryfta- des.
Vid det samkvam, som sedan följde, sjöng fröken Ninnie Hallberg folkvisor ackompagnerad av fröken Clara Munck af Rosenschöld.
M a l m ö k r e t s e n inledde höstens kretsmöten den 24 sept.
med en företrädes- vis underhållningsafton.
Fru Elisabeth Quensel f ramlade insamlingskommitténs förslag till starkande av Förbundets eko- nomi och upprättande av pensionsfond.
Hon påvisade därvid i en resumé, vad Förbun- det hittills uträttat och fortfarande arbe- t a r för i kvinnornas tjänst.
Medlemmarna omfattade saken med varmt intresse, och - - ---.
- .. - _ - _ - --.
- .- flera förslag framkommo, såsom årsavgif- tens höjande till 5 kron.or, en uppläsnings- afton.
en julfest m. fl.
Föreningsmedlemmar åtogo sig a t t bilda kommittéer som skulle f å till stånd en julfest med växlande pro- gram.
- Därefter vidtog en synnerligen stämningsfull musikavdelning, varvid piano- musik utfördes av fröken Valborg Lundvik och sång av fröken Maria Håkansson.
S t o c k h o l m s k r e t s e n sammanträd- de onsdagen den P0 okt.
i Arsta, varvid fru Asta Hägg framlade insamlingskom- mittens synpunkter p &amp; sitt arbete, och ord- f öranden meddelade kretsstyrelsens beslut a t t till fram jande av insamlingen anordna en soaré i Konserthusets stora sal, den 6 näst- kommande december.
Den stora attraktionen blir dr Selma Lagerlöf som d &amp; befinner sig i Stockholm och som utlovat en uppläsning.
Kronprisessan Louise hade även lovat n * - vara.
- Härefter vidbog aftonens föredrag som hölls av lektor Emilia Fogelklou Over ämnet B a r n, k v i n n o r o c h m a n, ett kapitel ur den mänskliga sammanlema- den.
V a r b e r g s k r e t s e n samlades den 25 sept.
till det första mötet för hösten.
Föredrag hölls av fru Hedda Key-Rasmus- sen om E n k v i n n o t y p f r å n d e t m o d e r n a K i n a.
Fru Rasmussen gav en intressant framstallning av Soum &amp; Tcheng, Kinas nuvarande minister i Paris.
- F r u Xaja Lundgren redogjorde därefter utförligt för årsmötet i Stockholm.
Senare ~ Mötet var tal- vidtog tesupé Q C samkvam.
rikt besökt.
och edsinda som de f6rnirns~a och drickas dldrf6r av alla verkliga Bh4vinane~.
Begär darfor alltid - - - - Kóbbs T h é
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA.BREMER.F~RBUNDET Redaktör.
: E l l e n K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
Icke-föbundsmedlemma~ prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:5Q 11 % år kr.
3:5Q 114 år kr.
1; 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl, 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: .kl.
11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50.
27-62.
Palsar och blir Ni au den u#lk#nda j&amp;rnmnedMnem~ I D O Z A N Förordas au läkare.
FBs 3 alla apotek.
Kappor Om Kapten C.
J. Brunsioss bo4 N X ~ S T A K I Z I G?
- LUFTKRIGET säger: - Arkebisko Söderblom t &gt; '.
Benna framstailning med dess lugna och kraftiga saklighet och dess mänskliga och kristna pa- tos milste göra djupt och varaktigt intryck. "
:!
: R P e r Albin Hansson: en sakligt mycket givande framställning Ett, sildant program har stora utsikter att bli popu- Ny Tid.
lärt.
Major K. A.
B r a t t t " Har det utkommit nagon fullständigare militar- teknisk framställning av de nya stridsmedlen och deras funktioner: mig veterligen icke. "
Pris Kr.
z: SO.
BirkagHrdens Förlag, Stockholm.
.
.
.
.
.
.
.
.
Vid behov av Pälsvaror Kontant eller Avbetalning BILLIGAST direkt från ENGELKES FABRIKER D R O T T N I N G G A T A N 66 BIBLIOTEKSGATAN 9,l tr. STOCKHOLM H o m e o ~ a t i s k a Sialflakaren i alla kvalitetsskinnsorter vänd Eder till mig JOHN PETTERSON K O R S N A R Tel. V. 4545 Tel. V. 11027 S % O C ~ H O L M Upplandsgatan 39.
Västmanna atan 82 I F Svenska Skolmuséets ' A VmLNING BEGAR MUSEETS KATALOG.
.Postadress: Matteus Folkskola, av Klaar Franskn.
Ny upplaga.
Första svenska originalarbete byggt på egna erfarenheter.
Förord av läkare.
Far A Sv.
F. V. II.
byra, Sibyllegatan 36, I tr., Stockholm samt i bokhandeln.
Fris kr.
6: -.
Utgiven av Svenska Förmingen för vetenskcrplig homeopati, Sibyllegatan 36, I tr., Stockholm.
U t h y r undervisningsfilmer till skolor.
före- läsningsföreningar o c h studiecirklar.
L ä m n a r kostnadsfritt upplysningar rörande film- o c h a n d r a projektionsapparaters använ- d a n d e i undervisningens tjänst.
Stockholm, Telefon: 855 04:
Oka hemtrevnaden Q Q ' - q \ 3 Lättskötta.
= = Bränslebesparande.
= = Eleganta Finnas i olika storlekar och prislägen.
Handöls Nya Täljstens och Vattenkrafts Aktiebolag.
8 Q Birjer Jarlsgatan 33, Stockholm Q Tel.10180 k \ \ \ \ \ \, \ \ \ \ \ \ \ VA \ ~ \ \ \ \ \ \ \ \ \ * Vasatryckeriet, Stockholm 1928.
Tel. N.
5853
