# ID: svediakorp-per2883
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,421
# sentences: 603
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSK ?ZIFT F O R DEN S n N S m ~ ~ N ~ ~ A o-RORELS N RN RJ~D-TÖR: V F F C E D ~ ELLEN KLEMAN x B ~ -
ALLA SPORTINTRESSERADE GOR ER PLIKT, GYNNA Idrottsföreningarnas klubbtidning ' Prenumerationspris: I-i:-i !fR ........ ...... 8: - 4:50 Skanclinaviens l: sta gemensamnia I&lt;LUBBOBGdX.
Klubbnytt runt hela Sverige samt UTLAKDSRYHETEH.
P r e n u i n e r a t i o n pQ.
Sveriges alla POSTK OSTOR.
HUSMODERN Fysikaliska LQ Homeopafiska I n s f i f u f Bomullsgarn och VHvnader Gefle Manufaktur A.-Bol.
STRUMSBRO Direkiion: Hagard Wesflund Ex.
Sjukgymnast &amp; Horn.
Läkare System: D; r S. Haltneman Scheelegatan 18 Stockholm Tel, Uh.
8120 Vardagar 11-1 8r 4-6 - - De medel, som vid sjukbehandling 3 institutet användas äro: och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt OALV.
ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, V I B R A T I O N E R, MASSAGE, ELEKTRISK HETLUFT, U L T R A V I O L E T T A STRALAR, HOGSOL samt HOMEOPATI m. m.
Human taxa HEM v i ' behandla: Sjukdomar i matsmältningsorganen, andnings- organen, underlivs-, hud-, kvinno-.
m. fl.
sjuk- domar.
Obs.!
Lungsot, Kräfta och smittosamma sjukdomar behandlas ej.
Den horn.
medicinen tillterkas enligt den hom.
principen under ve- tenskaplig kontroll pA de apotek där denna lä.
kemedelsberedning ar införd.
Frlgelista för sjukdomsbeskrivning sändes p i begäran gratis.
Svanens vlivnader basta vivnrderl Oefle garn basta garn l -- ~mmmmmmmmmmmm~mmmmmm~mmmmmmmmmammmmmammmm~: Den omtänksamma husmodern vänder sig alltid till I L u n.
d a m s: m B i Tvättinrättning i Garanterar ett förstklassigt arbete.
Kläderna försäkrade under tvättningen.
Telefon Drottningholm 20 och 190. m.
: m.
.
D.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
+.
~e~etoner 539 83 % 5619 Malm1 Siden- 6 Mnna [lilrturatlllr Storsta urval nyheter
SEPTEMBER 1928 - I valtider.
registrerade valjrnare, det a r inte nog a t t vara blott nummerbrickor vid det göra med.
Och - reflexionerna ge sig politiska räknestyckets uppgörande.
själva - man konstaterar även a t t Det galler a t t inte endast låta sig sa- inte minst de, som särdeles ivrigt och ga a t t så eller så handla och rösta.
högljutt bekämpade kvinnorösträtten, Ansvaret går därutöver.
Först sedan nu - påpassligt och outtröttligt fram- den verkligt egna ståndpunkten a r hålla var plikt a t t deltaga i valkam- klarad a r det tid a t t t a sin del i avgö- panjernas avgörande.
Alltid natur- randet, inom - eller utom - de exi- ligtvis då med utgångspunkt att sterande partierna.
Ty aven detta rösterna avges på ratt håll, det vill sista kan bli sjalvransakningens re- saga till förm %n för vars och ens av sultat - och har som bekant på sina håll blivit det.
de pläderandes respektive parti.
Utan all gensaga äro vi - som var- Under alla förhiillanden a r det emel- je allvarskinnande manlig medborga- lertid gott a t t besinna Esseldes odöd- r e i landet - förpliktade a t t begagna liga ord om " partiernas springflic- vara medborgarrattigheter, och vi ha kor ".
Sedan de yttrades har kvin- själva begärt dem.
Att förpliktelsen nornas position förändrats; vi ha fått måste uppfyllas under långt ifrån an- v %ra " rättigheter " och till följe därav genäma förhållanden utgör i och för göres n ö d v a n d i g a placeringar sig intet friande från den.
Det poli- av oss på respektive partiers kandi- tiska livets mer an någonsin olustiga datlistor, till eventuell befor.dran till former måste accepteras - tills vi representationsmedlemmar.
Men allt- själva skapa oss bättre.
Tanken på att jämt torde vi nog själva be- de e j äro av evig natur utgör den höva se till a t t .detta tillbörligt hoppfulla 1 jusningen.
Man vill också beaktas.
Springflicksgörat a r vis- gärna tillåta sig optimismen a t t tro serligen ett nödvändigt jobb och att speciellt kvinnorna skola något ut- darfö.r i och för sig e j under någons rätta till införandet av en ny och som värdighet, men m % partierna besinna man vill hoppas bättre tingens ord- a t t " gågossar " i samma mån kunna ning.
och böra användas.
Vi begära a t t i Men låt oss under tiden inte glöm- vederbörlig utsträckning ställas in ma a t t sjalvständigt pröva var vi stå, aven i aktivt ansvar.
S å mycket kan- vad vi vilja och mena.
Dygden a r e j na vi det förpliktigande i våra poli- a t t blott öka nume,raren av parti- tiska rättigheter.
äro inte lang- R, re iksdagsmannavalen en sak som kvinnorna ej ha a t t -, '
e r.
!t i smärtans och förlustens ögon- A blick tala om den man hållit myc- ket av, det faller sig oftast rätt svårt.
Men när en tid förg %tt och man hun- nit sätta sig in i förlustens bittra verklighet, kan det likväl kännas som ett behov och en tröst att ur minnets gömslen leta fram konturerna av ett rikt liv, som nyligen slocknat i döden.
Oväntat och Överväldigande kom budskapet att Anna Höjer slutat sitt levnadslopp.
Utom hos dem som sto- do henne närmast efterlämnar hon ett oersättligt tomrum hos många, många andra, för vilka hon utan tan- ke på att spara sig själv offrade sa mycket av sin tid och sina krafter.
Med henne bortgick en personlighet av mindre vanliga mått, en markes- kvinna, vilkens livs,gärning, om den också icke alltid syntes utåt, förvisso dock avsatt djupa sp %r inom flera av det mänskliga livets områden.
Det händer ej sällan att naturen i en människas hembygd ger sin prä- gel åt hennes karaktär och anlag.
Född i Sunne och med den första ungdomstiden tillbragt i barndoms- hemmet vid fiykens vackra stränder bevarade Anna Höjer livet igenom en sinnets friskhet, som medförde lik- som en fläkt från Värmlanlds mäkti- ga skogar, och ett levande intresse för allt mänskligt, en arbetsiver och en intensitet, som osökt förde tan- ken på glöden från de värmländska.
brukens hyttor.
Hennes trygga, kan- ske understundom något kärva hu- mor verkade alltid upplivande på dem som kommo i hennes närhet och var helt visst mången gång fölr henne själv en hjälp att lättare bära de miss-.
räkningar och mindre glada erfaren- heter hon under beröringen med 1.i- vets skuggsidor ofta nog fick göra bekantskap med.
Efter i föräldrahemmet &amp; tn jutsn god undervisning och vid Kungl.
hög- re liirarimeseminariet fullbordad nt- bildning tillträdde Anna Höjer vid helt unga å r B Stocklaolm sitt larasin- nekall.
Med matematik till Biuvridiim- ne var hon anställd efter vastamat vid Hhlinska och Beskowska sko4orna och längre fram vid Waliinska skolm, där hennes make, den kände histori- kern lektor M a p u s Höjer, en följd av år tjänstgjorde som rektor.
.
A n ~ a Höjer hörde till dessa medvetna och framsynta pedagoge~, som verkligen förmått göra eii in- sats av värde i svenskt undervisnings- väsende.
Hennes gedigna kunskayer, mångsidiga bildning, f riska originali- tet och eminenta undervisniagsf ör- måga kunde ej förfela att på de unga göra ett djupt och varaktigt intryck, och likväl var det icke narmast ge- nom sin överlägsna intelligens och pedagogiska skicklighet hon imp~ne .. rade.
Hon var först och framst en hel- gjuten människa, i n i f r h sitt dlrs in- nersta g e n o m ~ a r ~ av d en li~s %s ?tad- ning och en tro, s m genom akthet och djup gav ungdomen saviil som de äldre en outplinlig förnimmelse av att kava mött en hög verklighet.
FQjr det äkta och oäkta i människoord ha-
HERTHA de hon en fin andlig hörsel.
Man kände det, .och därför blev hon en fostrarinna för alla, som kornrno i be- röring med henne.
Många och otve- tydiga bevis på forna elevers tack- samhet fick hon anda till det sista mottaga.
Men aven andra, som utan att ha åtnjutit hennes undearvisning likväl i ungdomsåren rönt hennes in- flytande, skulle nog gärna i en eller annan form ha velat instämma med den kvinnliga akademiker, som vid underrättelsen om hennes bortgång utbrast: " Det kändes som en trygg- het a t t hon ännu levde.
Och jag kan inte säga vad jag har henne att tacka för sedan min studenttild. "
För Anna Höjer framstodo plikter- na mot hemmet, mot make och barn såsolm en huvuduppgift, den hon aldrig f örsummade, som aldrig fick skymmas undan av andra, låt vara an så viktiga uppgifter.
Men hennes rörliga ingenium och vakna intresse tillika med hennes ovanliga förmåga att t a vara på tiden ooh a t t lägga klokhet och plan i arbetet vållade a t t hon vid sidan av denna sin huvudupp- gift hade tid och krafter över även för andra varv.
Det torde vara.på sin plats a t t just i Hertha omnämna i allra första rummet Anna Höjers medlemskap i Fredrika-Bremer-För- bundets styrelse (1892-1917) och spe- ciellt dess verkställande utskott, vilket hon tillhörde sedan 1899 och till sitt uttrade u r styrelsen.
Om hennes in- sats har ha de ledande inom den då-.
varande styrelsen, en Agda Monte- lius, en ~Gertrud Adelborg m. fl.
mer an en g %ng av,givit det omdömet, att hennes ord alltid varit tungt vagan- 147: de och a t t hon genom a t t understund- om anlägga delvis nya synpunkter på de frågor, som voro under förbere- dande, ofta nog givit uppslag till en del betydelsefulla reformer på det su- ciala livets område.
Bland de hos Anna Höjer mest framträdande karaktärsdragen må främst namnas en omutlig ratts- känsla, som kom henne a t t kraftigt reagera mot allt som bar prägeln av orättvisa, vare sig hon mötte den i det enskilda livet eller i det allmänna.
Ej underligt då, a t t hon med hela sin energi vande si,g mot den samhälls- orättvisa, som fått sitt uttryck i pro- stitutionens reglementering, dar kvinnan förvandlas till en handels- vara, ett den administrativa myndig- hetens redskap blott och bart.
Hennes sjal upprördes över det rättsvidriga i .ett system, som låter samhällets dom drabba blott den ena parten, kvinnan, medan mannen, medbrotts- lingen, frikännes från allt ansvar.
Anna Höjer har för sina vänner omtalat hur hon allra först kom till f ull insikt om .dubbelmoralens f ör- idärvliga f öl j der.
Som nygift råkade hon en dag a t t t a upp ett från hennes mans skrivbord nedfallet tryckt blad, och hennes intresse blev s % fängslat därav, a t t hon p % stallet måste taga del av dess innehåll.
Det lilla bladet, som till författare hade ingen mindre an Josephine Butler, innehöll f ör- utom en kortfattad redogö-relse för reglementeringens innebörd en vad- j-an till man och kvinnor i Sverige a t t ansluta sig till den rörelse för sed- lighetens f ramjande som, f örst upp- kommen i England, nu spritt sig över.
148 HERTWA --. --. --- ... -- .-P-.
hela Europa och lån &amp; utom dess gränser.
Djupt gripen av det nya, som har uppenbarades f ör ' henne, f ömåd- de Anna Höjer icke längre stanna inomhus.
Hon kastade p % sig en kap- pa, störtade ut och irrade flera tim- mar omkring på gatorna i den regn- kalla aftonen, ett rov för den häfti- gaste sinnesrörelse.
Det drö j de länge, innan hon kunde förmå sig att åter- vända till hemmet och dess vantan- de plikter.
F,r&amp;n den stunden hade hon sin uppgift klar: att deltaga i kampen för erkannandet av varje kvinnas, till och med den mest för- nedrades, människovärde, att inliig- ga sin gensaga mot mannens förakt för det kvinnliga, ett förakt som tilli- ka innebär en skymf mot s l a k t e t, vilket varje man likashval som varje kvinna har skyldighet att skydda ooh vörda.
Den Brittiska och Allmänna Fede- rationen mot reglementeringen av prostitutionen hade på Josephine But- lers tillskyndan grundats i Geniive å r 1875.
I den mån insikten om fr %- gans innebörd hunnit klarna hos oss i Sverige, bröt även har striden ut i full låga.
De, som hittills kanske stått lik- giltiga eller oförsthende inför det he- la, funno sig plötsligt ställda ansikte mot ansikte med en stor internatio- nell rörelse, som i andra länder re- dan hunnit inregistrera seger efter seger.
Det blev nu nödvändigt att Överlägga rörande lämpligheten - el- ler motsatsen - av att grunda en svensk Federationsavdelning, och med anledning härav anordnades i Stockholm ett diskussionsmöte, som var talrikt besökt och där mening- ' - - - - -- - -- p arna häftigt bröto sig mot varandra.
Bland dem som vid detta tillfälie togc till orda var aven Anna H ~ j e 7, s91-n troligen här för första gången triid &amp; inför offentligheten.
Få av de narva- raride hade val d &amp; ännu reda p &amp; vem den Gnga livliga talarinnan vaT, men enligt vad en vid mötet nä,rvarande dam berättat ryckte hennes av kraft och ansvarskänsla präglade ord snart de ftirsamlade med sig.
Efter att med styrka ha f r a d å l l i t behövligheten aven i Sverige av en Federationsav- delning förklarade hon sig, därest er1 sådan komme t311 stand, vilja efter måttet av sin ringa förrniga s6ka verka föz densamma och slöt $51- jande satt: " Duger jag inte till s i mycket annat, sa kanske jag iltmiii- stone kan få vara Federationens Bijalpgumma! "
Anförandet, som följdes av en storm av applader., a r betecknande f ~ r Anna Höjers förmåga att i ta!
s %val som i skrift finna uttryck och or.dvandningar ägnade att etsa sig in i ens minne, just därför att de al!
' cid träffade huvudet p &amp; spiken.
Meii hg- en, allra minst hon själv, kunde väl då ana den insats hon skulle Ecwmma att göra i den år B879 i Sto&amp;hoIm grundade Federati~nsavdelningen~ Långt ifrån att vara Federaticiiens D ' hjälpgumma99 allenast blev Iion &gt;:e- dan fr %n början en av dess framsta, mest dugande krafter.
Det var under loppet av 1880-taiet som Anna Höjer första &amp; gen lärde känna den ädle människovännen Hu- go Tamm, i vilkens arbete för åviigs- bringandet av en rättfärdig sambä %ls- moral hon under alla de föl jande Arer,
HERTHA skulle komma a t t taga en så verksam del.
Hugo Tamm hade å r 1889 inför riksdagen framlagt en motion om reglementeringens avsk,af f ande.
Den avslogs med stor majoritet - 76 röster mot 16!
Men när samme mo- tionär 1893 i ännu en motion åter- kom till frågan, var jo,rdmånen bätt- re förberedld, varför behandlingen i riksdagen blev en annan.
En skrivel- se till K.
M:t i motionens syfte be- slöts.
Men först å r 1904 tillsattes den kommitté av sakkunniga representan- ter för hygienen, rätten och moralen, vars betänkande, daterat den 31 dec.
1910, bekräftade de synpunkter Hugo Tamms motion tjuguett å r tidigare i riksdagen framfört.
Som bekant var det just detta kommittébetänkande, som lades till grund för reglemente- ringens upphävande i vårt land å r 1918..
Det ligger ingen överdrift i påstå- endet a t t detta resultat till mycket stor del kan tillskrivas Anna Höjers oförtrutna arbete till påverkande av den allmänna opinionen.
Snart sagt oräkneliga äro de fly,gblad och bro- schyrer i ämnet, som på hennes ini- tiativ tillställdes riksdagsmän och andra inflytelserika personer.
S j älv belyste hon frligan i en mängd tid- ningsartiklar och i en liten gripande skrift " Fran moderssynpunkt ", var- jämte hon från franskan översatte " L ' état et la morale sociale ", en i bro- schyrform utgiven klargörande öve.r- sikt av reglementeringssystemet,.
samt föranstaltade en svensk över- sättning av Josephine Butlers flam- mande stridsskrift " The hour before the dawn ".
Talrika möten, därvid hon '.
.
149.
antingen själv uppträdde som talare eller för ändamålet hade ' fö.rsäkrat sig om goda medverkande krafter, höllos i olika delar av huvudstaden, och denna under ' åratal bedrivna pro- paganda vållade så småningom den omkastning i allmänna meningen, som i sin mån bidrog till systemets fullständiga tillintetgörelse.
I den svenska Federationsavdel- ningens styrelse intog Anna Höjer vid Hugo Tamms sida en bemärkt plats och var genom sin reda, klar- het och utomordentliga insikt i själva frågan den förre till oberäkneligt gagn.
En kortare tid var .hon utgivare av Federationens organ Sedlighets- vännen och under åren 1915-1927 dess v. ordförande, ett förtroende- uppdrag som hon 1907-1911 även innehade i föreningen Vaksamhet, i vars styrelse hon vid föreningem stif- tande 1903 genast invaldes och dar hon ända till sin död kvarstod såsom en varmt intresserad och h ö g t upp- skattad medlem, alltid rik på impul- ser, alltid redo a t t med klokhet och omdöme råda, vägleda och stödja dem som had.e det verkställande ar- betet om hand.
Nitälskan för hö jandet av sam- hallsmoralen var hos Anna Höjer nä- r a förbunden med en åstundan a t t kunna bidraga till den sedliga och so- ciala upprättelsen av unga kvinnor, som fallit offer för lasten.
Hon ägde i rikt mått den kärlek, som " tror all- ting " och " hoppas allting ' ' och häruti ligger förklaringen till hennes ena- stiiende inflytande över de unga kvin- nor ' från den undre världen, sam kom- mo i hennes väg och vilkas förväntan '
att i henne finna en hjälp ooh ett stöd under bemödandet att återgå till ett hederligt liv aldrig någonsin kom på skam.
En och annan av dessa unga, å t vilken hon kortare tider be- rett plats i sitt eget hem, blev under påverkan av hennes starka men på samma gång milda personlighet Ater- bordad till samhället.
Med dessa si- na skyddsliqgar underhöll Anna Hö- jer livet igenom förbindelse och fick röna upprepade prov på deras tack- samma tillgivenhet.
Länge dröjde det emellertid ej, förr- än denna mera begränsade verksam- het kom att övergå till ett arbete av omfångsrikare beskaffenhet.
Å r 1896 grundades i Stockholm ett räddnings- hem som, sedermera utvidgat till en stiftelse, Hemmet Fristad, f örlades till närheten av Bromsten, där det i egen nyuppförd bostad utövade sin verksam,het.
Syftet med hemmet var att för unga kvinnor av förutnämnda kategori genom mallmedveten fostran i moraliskt hänseende och bibringan- det av nyttiga kunskaper, särskilt i vad angår skötandet av ett hem, be- reda möjlighet att återgå till ett oför- vitligt liv.
Måqga av dessa unga blevo också genom denna fostran återvun- na för samhället, dar de såsom ak- tade medlemmar omsider sattes i till- fälle.
att själva bilda goda, lyckliga hem.
Å t detta verk, som hon varit med om att grunda, ägnade Anna Hö- jer sitt varmaste intresse och var, en- ligt vad den van betygat, som.
i arbe- tet för Fristad stått henne närmast, den bärande och som det nu förefal- ler f ullkomligt omistliga kraften.
Med kärleksf ull förståelse följde hon skyddslingarnas utveckling och gav årligen i välskrivna, om grundlig sak -- kännedom vittnande redogörelser hemmets gynnate och vänner en 6 v e ~ sikt av stallningen och verksamheten.
Under kristidens ekonomiska tryck blev det till sorg för styrelse, fostra- rinnos och skyddslirwar och till ska- da för det allmänna nödvändigt tags det srniktsamma steget att stiiaga hemmet.
Stiftelsen Hemmet Fristad måste d6 tillsvidase inskränka sig 2138 att i en för andamiilet anskaffad Ii- ten lageahet i Stockholm emellsnfit samla Fristads f. d. skyddslingar, vii- ka nu som f ö x, om de s8 önskade, hos det förra hemmets fö~est %ads ?~ ' T=m~a kunde hämta vederkvickelse och e; .. hålla råd eller hjälp.
Xed samma B&amp;- leksfulla intresse som alltid följde Anna Höjer aven denna lilla gren av det stora arbetet och höll fortfaran- de i värderika årsberättelser Fristsds vänner au courant med verksam ' dhe-s ten.
Den senaste av dessa redog~rel- ser är daterad den 24 maj 8928, n&amp;- r a veckor före hennes b o r t g h g Av alla de scciala verk, å t vilka Anna LE- jer skänkt sin medverkan, var stad utan all gensägelse det som H &amp; hennes hjärta närmast.
1 ett sista brev till den förutnämnda vannen ut- trycker hon sin förvissning om kom- mande välsignelse for det nya Hem- met Fristad, som hon hoppas snart må kunna byggas.
Om Anna Höjer nu kunnat läsa vad som har skrivits, skulle hon med a99 säkerhet ha protesterat; för hennes rätliniga, mot vad hon ans %$ som överdrifter i känslor och uttryck ~ 2, - gerande väsen bjöd det alltid emot att
--.
I.
.
151 HERTHA på något sätt bli föremål för upp- märksamhet.
Men nu, då hon icke längre finns bland oss här nere, må det dwk vara tillåtet a t t erinra om vilken mäktig personlighet h.on var och a t t bära vittne om hur hon i så m h g a, många goda företag var det inspirerande f öredömet, medan hen- nes anspråkslöshet oftast kom henne att ställa sig själv i skuggan.
E n alltmer tilltagande klenhet n6d- gade Anna Höjer under de senare Aren a t t lämna en del av de värv och.
förtroendeuppdrag hon med ' så myc- ken hängivenhet fyllt och innehaft.
' Men om också hennes verksamhet ut- åt sålunda minskades, kan detta ingalunda sägas ha varit fallet med de uppgifter av enskild natur, som för henne med åren snarare till- ' än avtogo.
Hon, som fått så många a t t verka för, dem hon kunde kalla sina egna, räckte dock på ett underbart satt till även för andra och inlade i sitt handlande en besjälad iver a t t på basta satt genomföra de goda verk hennes hjärta tänkte ut.
Med oför- minskat intresse iakttog hon alltjamt det brusande nutidslivets växlingar, och när man ännu helt kort före slu- tet hörde henne med sin vanliga liv- lighet diskutera dagens frågor eller på annat satt ådagalägga sitt livsin- tresse, då kom man ofrivilligt a t t tän- ka på George Elliots ord: " I want to live, because the world is so intensely interesting! "
De till det yttersta spända krafter- na skulle dock till sist helt och hållet brytas.
Hastigt och lätt blev det An- na Höjer beskärt att sluta sin levnad.
Omgiven av dem hon älskat mest på jorden fick hon övergå till en bättre värld, förskonad från att erfara själ- va övergångens kval och smärta. '
1 * Tung kändes sorgen för den skara anförvanter och vänner, som den regridigra, vemodsmättade julidagen samlats kring den öppna griften.
Knappast tyckte man sig ännu till ful- lo kunna fatta vidden av den lidna förlusten och ' av det tomrum som uppstått.
Och dock, närmare sett, ar dar icke ett tomrum.
Det väsentliga lever, ach dess tysta verkningar skola alltjamt f oxtgå.
" Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland idem är kärleken. "
CLARA WAHLSTRGM.
.
Inför ins rnlingsar varande om 18- a 20,000: - kr., och in- komsterna uppgå till c:a 14,000: - kr, oni insamling för Fredrika-Breiner-F6r- varav 5,000: - kr.
ar en tillsvidare ut- bundets verksamhet.
Medan insamlings- kommittén med iver och intresse avvak- gäende årlig gava.
En brist tippsPAr tar kretsstyrelsernas svar på kommit- alltså av minst 4,000: - kr.
Enligt gjorda undersökningar sl&lt;ulle téns utsända cirkulär, torde det vara av betydelse att olika uppfattningar am in- det för att kunna bereda de A byain an- samlingsarbetets läggning kommer till ställda en Arlig pension av 1,200: - ?i uttryck.
1,800: - kr.
vid uppnädda 65 Ars ilder, Ena aapp@ft.
erfordras en fond på 60,000 a 90,000: - Till Fredrika-Bremer-Förbundets krets- kr.
För att Astadkomma en siidan fond, styrelser har under sommaren fran den bör varje krets insamla en summa mot- av årsmötet 1928 tillsatta insamlings- svarande omkring 20: - kr.
per med- kommitth utsänts ett cirkulär, vilket i lem " p2 det satt och genom de sarskil-.
.korthet innehåller följande.
.
da åtgärder varje krets inii finna fiir sig Vid F. B.
F:s årsmöte i Stockholm lämpligt ".
1928, heter det, framgick av den sed- Bäde motiveringen för cirkiiläret och vanliga redogörelsen för Förbundets dess syfte a r enkla och klara nog, och allmänna verksamhet och dess ekonomi- vidare kommentarer borde kanske vara ska stallning, att utgifterna ' innder 1927, 6verflödiga.
I n:r 6 av Hertha f6ir liksom under föregaende ar, betydligt 1928 finnes emellertid en av fru Casola överskridit inkomsterna.
Vidare har Eklundh skriven artikel kallad " F6r- Förbundet hittills ej kunnat tillförsäkra djupning ", vilken jag a r rädd kan vilse- sina egna befattningshavare den minsta leda uppfattningen om F. B.
F:s verklige pension, och deras löner äro alltför laga, ekonomiska läge och ofrinkomliga be- för att de själva genom besparingar hov av den i cirktiläret omnämnda fon- skulle kunna a r j a för sin ålderdom.
Till den.
förbättring av ekonomien måste medel Med anledning av fru Eklundhs aïti-.
således skaffas.
Kommitten föreslär nu, kel skulle jag vilja saga, ferst och att man dels söker fördubbla Förbundets främst, att jag anser hennes tankar medlemsantal, dels genom insamling värda det varmaste erkännande, och jag skapar en fond " vars ränta i första hand hoppas, att hennes onskan skall g i i användes till ' pensioner .och pensionsav- uppfyllelse och den föreslagna fördjup- gifter, i andra hand till den allmänna ningen i F. B.
F:s arbete bli verklighet.
verksamheten ".
Insamlingen bör vara Men - och detta är ett livsvillkor för F. avslutad till Arsmötet i Gävle 1929, och B.
F:s tillvaro och fortvaro - låt oss insamlade medel sändas till Fru Lilly f ö r s t arbeta på fonden, och nar vi h 2 Hellstr~m, Jungfrugatan 30, Stockholm.
den klar, ja, låt oss då agna oss At far- Förbundets arliga utgifter för den djupningen i F. B.
F:s arbete.
allmänna verksamheten rör sig för när- För mig, som under en följd av i r med uppsatser beröra ur o- N edanstående lika synpunkter den aktuella fragan
HERTHA oro sett, att intet verkligt försök gjorts att klarlägga och uppbygga F. B.
F:s ekonomi, kom det närmast som en be- frielse, när vid årsmötet tillsattes en konmittei med uppdrag att komma med förslag i ämnet.
Enligt mitt förmenande ä r det ej tillräckligt att skaffa en summa motsvarande 20 kr.
pr medlem.
Om he- la bristen i kassan för den allImanna verksamheten skall.
kunna t3ckas, be- höva vi samla det dubbla, d. v. s. 40 kr.
pr medlem.
Detta kan måhända synas avskräckande, men om vi med friskt mod gripa oss verket an, om vi vid sidan om insamlingen (som kanske ej kan ge den erforderliga summan) ställa till med lot- teri, konsert, teater eller dylikt, så är det alldeles säkert icke oöverkomligt.
Det m å s t e gå helt enkelt.
Att jag sedan anser, att de insamlade medlen bör laggas till e n fond, som ej får bli mindre än ' 200,000 kr., och av vil- ken ränteavkastningen skall utgå till F. B.
F:s allmänna verksamhet, som ock- / så omfattar pensioneringen, a r ju en, de- talj, varom årsmötet får bestämma.
Att skaffa ett belopp motsvarande 40 kronor per medlem, det synes således mig vara den uppgift, som nu ligger framför oss.
Svår kanske, men icke o- möjlig.
Och just svårigheten .kan spor- ra.
Vi, som tillhörde Förbundet i april 1928, ä r nog överens om, att vi vill ha iså många medlemmar som inGjligt, en fond s5 stor som möjligt, aIltså - låt oss samla!
MARIANNE EKM ' AN.
* Då jag satts i tillfälle att på förhand genomläsa ovanstående artikel, ber jag fa anföra följande: Biide fru Ekmans och mitt förslag ha ju samma mal i sikte, att ge Förbundet den ekon~mifika ryggrad, utan vilken det icike i langden kan ' utföra sitt maktpålig- gande arbete.
Emellertid äro de förhållanden, under vilka vi arbeta här i Lund sådana, att det flör mig ä r fullständigt omöjligt att ens tanka på att vi.
skulle kunna samla in # den föreslagna summan, i synnerhet under så kort tid som knappt ett år.
Att däremot höja avgiften till Förbun- det med 50 öre - jag måste återkomma .därtill - a r oss möjligt.
Våra medlem- mar .både vilja och kunna stå ut med den ' ökningen för Förbundets skull, och om alla medlemmar i Förbundet gjorde detsamma, hade vi redan rantan p i 50,000 kr.
Att dessutom samla in ytter-.
ligare t. ex. 50,000 kr.
tror jag hör till det, som är utförbart.
Svårigheten för oss är naturligtvis, att vi i de olika .kretsarna ha så skiftande miöjligheter för vårt arbete.
I ett sam- hälle t: ex. äro kallorna för insamling till olika ändamål redan så hart anlitade, att större hjälp till icke direkt välgören- het ej kan påräknas, hur ideella dessa ändamål a an för övrigt må .vara.
Därtill kommer också, att så r.Ör1igt och skif- tande livet nu gestaltar !sig, går det lat- tare påkalla hjälp för de uppgifter, som i ögonblicket äro aktuella.
För mig a r det svart förstå, varför vi inte skulle ' kunna vara med om ett biide-och, när det gäller Förbundets ekonomi.
Mitt hopp a r emellertid, att vi, trots allt, skola finna den form, genom vilken vi - alla måtte åstadkomma största mlöj- liga resultat för Förbundet och dess verksamhet.
Lund, sept.
1928.
CAROLA EKLUNDH.
vud lika-lönsprincipen blir fullt och klart tillämpad, detta även i fraga om pen- sionernas fördelning.
I kungliga kommittéer.
Fröken Louise Nathorst-B,Gös, Rim- Det a r glädjande att kunna annotera, att tre kvinnor, var och en expert på sitt forsa lanthushållningsseminariums före- omrade, insatts som medlemmar av res- ständarinna, .sitter som medlem i k o m- pektive tre nyligen tillsatta kungliga m i t t e n f 5 r d e n l ä g r e I s n t - bruksundervisningsut- kommittéer.
r e d n i n g e n.
Som namnet anger gäl- 1 Kommittén.för verkstal- l a n d e a v e n f u l l s t ä n d i g u t - ler det iitredning av iiiivarande iitbild- r e d n i n g r ö r a n d e r e v i s i o n a v ningsförhailanden inom lantbruket, för l a g e n ' a v d e n 3 0 j u n i 1 9 1 3 en eventuell omläggning av dessa.
Frö-.
o m a l l m ä n p e n s i o n s f ö r s ä k - ken Böös gär till sitt kommittéarbete r i n g intar f r ~ k e n Anna Abergsson en med en mängirig erfarenhet av utbild- plats som med rätta tillkommer henne.
ningskrnven inom det fack hon sysslar Allt ifrån pensionsförsakringslagen kom med.
till ovannämnda Ar har hon, med den ingaende sakkunnighet på omradet som ILe Roi k veacBb.
hon förvärvat sig, talat för och kampat Efter cn m x an sextioiirig kmnp P !ir för revision av densamma på de punkter fulla niedborgerliga lattigheter ha efi- som visat sig svaga och då alldeles sar- gelskorna ai~tligen denim soimnar hört skilt med avseende på att kvinnorna den korta men avgörande, genon; Ar- b.öra bli likställda i förmaner med man- hundraden bevarade gamla frasen L c nen, att särskild fördelning måtte ske i R o i l e v e u l t uttalas över den avgiften för akta makar samt att ge- parlameiitsakt som tillf.Orsakrar dem det, mensam riskklass för man och kvinnor länge omstridda mälet.
Aldersstrecket, införes.
- Fröken Abergsson har suttit som sä godtyckligt sköt fram granszn i pensionsnämnd sedan dessa kom till för kvinnornas deltagande i val till fyll- och sedan 1921 fungerat som ordf~rande da trettio Ar, har härmcd fallit, och alls inom sin nämnd.
Varmt övertygad om myndiga engelskor st2 nit till sist som att denna form av stöd ät de gamla, med malinen politiskt likberättigade mcd- vars arbetskraft svikit, är den riktiga borgare.
Tre milj. kvinnor ha hiirigenoni för vår tid, kommer fröken Äbergsson ytteiligare slappts fram till valurnoriia såsom medlem av kommittén för visso - det p2 sina h311 s i fruktade sakför- att göra en värdefull insats i arbetet for hilllandct, d3 Englands kvinnliga val- att möjligast effektivt och rättvist f A jare härmed k u n n a uppträda som majoritet!
pensionsförsäkringens idé tillampad.
Emellertid föll segern de engelska Fröken Bertha Kôersner ar en av med- lemmarna i 1 9 2 8 å r s I ö n e k o m - kvinnorna nu till som en mogen frukt m i t t é och torde med sin sakkunnighet faller fr2n trädet.
Dagspressen natt i lönefrågor därvid bli en värdefull kraft.
och jämt orr.namndc den.
Men, &amp; ger Direktiven för kommittén uppta inar- T h e \ V o m a n ' s L c a d e r, tidnin- betande av dyrtidstilläggen i lönerna, gen därom skall tränga fram till al1 revision av tjänstmannens avlöningsreg- världens kvinnor som varit eller iiro lementen, lönereglering för samtliga la- med i arbetet för likställighetens %r- rarekårer, reglering av fögderiförvalt- verkligande.
- Skall Karon bara dcn ningen.
F Q ~ fröken Kôersner ligger det över Stygen fram till dem p i andra si- direkt nara till hands att bevaka de dan, som ha ratt att fii höra den --- fort- kvinnliga tjänstemannens rätt aven till sätter den engelska Itvinnotidningen - det sista lönetillägget samt att överhu- till Mary Wollstonecraft, Lydia Becker,,
- HERTHA Helen Blackburn, Constance Lytton, Edith Palliser, Emmeline Pankhurst och de många flera, som äro borta men som alltid skola namnas i samband med den sak som nu vunnits?
De levande veteranerna i rösträtts- arbetet vor0 i stort antal närvarande nar den kungliga bekräftelsen uttalades.
Dame Millicent Fawcett, Miss Agnes Garret, Mrs Despard, Mrs Swanwick, Miss Caterine Marshall, Miss Kathleen Courtney 0c.h ännu andra, och utanför parlam.entet ägde den sista kvinnoröst- rattsdemonstrationen rum - en lugn och vanskaplig akt som avslutning på de många stormiga - da gruppen av de välkända rösträttskamparna fotografe- rades.
Och detta hände den 2 juli 1928, kloc- kan sex eftermiddagen.
155 diskuterar möjligheterna - liksom den frarrilagger erfarenheterna - för bety- dande kvinnor att komma fram i sitt yr- ke, som läkare, jurist, ingenjör, affärs- ledare, byggmästare, dekoratör, trad- gårckarkitekt, möbelritare etc. R9d och yrkesupplysningar meddelas aven.
Den sti.mulerande aktivitet som strålar ut från Miss Beesleys per- son och sam väl a r en av faktorerna i hennes egen framgång, kommer för vis- so att göra hennes tidning till en sak av godo för engelska kvinnor.
Den tolvibe terminen.
Den 19 september - för övrigt själva Fredrikadagen - - börjar Stockholms- kretsens Fredrika-Bremerskola sin tolv- te termin.
Kurserna fortgå efter sitt vanliga program, med tv3 timmar At gangen veckans olika aftnar och i res- pektive ämnen: modern svensk littera- tur, konsthistoria, franska och engelska spraken; språklekti.onerna med parallell- kurser för ' mer och mindre.
försigkomna.
Samlingsdagen, den 19:e, upptar inga dektioner, efte ' r gamma11 sed a r den ord- nad som före.dragsafton och professor Gunnar Andersson talar över ämnet,, Kinesiskt Kvinnliga experter.
har gastats av Miss Beesley.
Namnet ar säkerligen nytt for samtliga Herthas läsare.
Men det bäres av en energisk och duglig representant för vad god tränad kraft kan nA fram till.
Miss Beesley ar huvuddirektör för ett stort sydafrikanskt försäkringsbolags filial i London - sa vitt vi veta enda Anmälningar enligt annons i detta kvinnan i världen p3 en dylik plats.
Hon Herthahäfte.
bör ha väckt upp:seende vid sin inspek- t i o n h a r a v e t t a v ~ ~ r h ~ u v u d ~ s t a d s s t ö M~ri&amp;adochF.B.F.-insadingen.
r- Mariestadskrekn hade den 10 sept.
sta livförsakringsbolag!
Miss Beesley slAr sig inte till ro med sarnikvarn och allmänt sammanträde un- den ställning hon själv vunnit - menin- der landshövdingskan Ekmans ordföran- gen a r naturligtvis inte att denna ställ- deskap, varvid fröken Langenheim red.0- ning i sig själv pA något satt kan före- gjorde för Arsmötet i Stockholm.
Kret- nas med begreppet ro.
Miss Beesleys sen beslöt enhälligt godkänna styrelsens viljefyllda, handlingsstrAlande appara- förslag att deltaga i insamlingen för F. tion ger sannerligen inte heller i och for B.
F:s allmänna verksamhet med ett fö- sig något sådant intryck.
Men inte en- reslaget belopp av 40 kr per medlem.
dast i egen sak, aven för att hjälpa fram Man beslutade aven att under hösten sina medsystrar i deras arbete ar hon anordna ett lotteri till förman för insam- verksam, och hon ger ut en liten tidning, lingen.
I ett tillsatt arbetsutskott inval- E x p e r t W o m a n, som hon menar des: frk Gudrun Langenheim, frk Dag- skall bidraga till att lära andra att mar Johamson, fru Martha Bergenfeldt, " klättra upp för stegen ".
Den berättar frk.
Greta Holm och frk.
Hildur Jepps- om de kvinnor " som lyckats ", och den son.
,
J Göteborg vor0 den 18-21 sistlidna augusti samlade till möte omkring 300 representanter för den svenska fliclksko- levärlden.
Med den för @ teborgarna kända vänliga gästfriheten mottogos och bemiöttes vi, och bestyrelsen för mötet hade inte lämnat någon möda ospard för att göra mötesdagarna angenäma för sina gäster och så givande som q j l i g t.
I morgon.
Det var en allvarlig ansvars- väckande högtidsstund i Orgryte gamla kyrka, vars kyrkogard och murar ocksi de talade sitt förpliktande ord o,m vad gedigen kunskapsrik kultur kan ästad- ikomma i mänsklighetens tjanst.
Bestyrelsen hadc valt Nya Elementar- läroverl&lt;ets utomordentligt vackra hög- tidssal till sate för förhandlingarna och hade inrättat m3tesbyrä och utställ- ningssalar inom samma skolas i alio förnämliga lokaler.
Pä niötesbyrän fick, man al !a upplysningar och all hjälp inan önskade, och mötesdeltagarna stii i stor tacksamhetsskuld till alla de tjänandc andarna.
Utställningssalarna rymde kelt säkert utomordentligt vackra prestatio- ner frin landets olika delar, men tid saknades ätminstone underteck.nad att fii ta dem i närmare betrxktande.
Mötet appnades av fröken Ida Werner, som välkomnade mötesdeltagarna till Göte- borg och till den skola, dar hon ä r fd- restandarinna, och önskade allt gott för mötet.
Göteborgs Ilärarinneförening hade an- ordnat en mottagningsfest den 17 augu- sti p &amp; kvällen, och till den vor0 alla icke- göteborgare inbjudna.
Där möttes de gamla vännerna, dar var stamningen god och varslade dessutom om den livaktig- het och det intresse, sam skulle komma att prägla mötesdagarna.
Mötet gick också i hoppfullhetens tecken och visade nogsamt, vilken hjärtesak ungdomens fostran och meddelandet av kunskaper at de unga är för den kär, som där var samlad.
Den som hade deltagit i sista flickskolemötet, i Stockholm i juni 1925, måste, ovillkorligen göra den reflexionen, att, vi !il man få ut av dessa maten för- nyelse för kallet och därmed något po- Förhandlingarna vid mötet hadc en sitivt gott för den ungdom i vars tjänst fast punkt att röra sig omkring, narnli- vi arbeta, så skola desamma hålla ' s, ic- gen innevarande Ars riksdagsbeslut an- ke som da på våren utan som denna gaende inrättande av kommunal flick- gång, nar vi ha en ferietid bakom oss.
skola och densammas organisation.
Då äro vi utvilade och längta tillbaka Frän den fasta punkten utgingo triidar till vårt arbete och önska intet hellre antingen av pedagogisk substans eller an att .snart fä omsätta i handling de nya av organisatorisk eller sarnmanvavda av.
i,ntryc:k, som vi på dessa möten f &amp; av de båda.
Som sagt, 1928 ärs riksdags- förhandlingar och av samvaro med beslut angaende kommunal flickskola gamla och nya vänner, och att låta im- var den fasta utgängspunkten.
Organi- pulserna få verka i vår gärning.
sationen av den nya skolformen var am- Enligt god tradition samlades delta- ne för två inledningsf6redrag: det rna garna till gudstjänst första mötesdagens behandlade organisationen i allmänhet, En specialaffär har .alltid större möjligheter att tillfredstalla sina kunder, ty där finnes största urval och billigaste priser.
Varje dam bör därför köpa sina underkläder, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Bwilfit, Nybrogatan 11, Stsskhelrn.
HERTHA 157 det andra den praktiska linjen vid den- styrelsen hade lyckats förvärva profes- samma.
Såväl inledningsföredragen ser Hans Larsson som inledare av dis- som den .därpå följande diskussionen kussionen om psykologiundervisningen.
präglades en ständigt framlysande Talaren uttalade som sin erfarenhet, att tillfredsställelse med den dubbla an- skoh.mgdomen varken saknade lust för knytning, som skall komma att förefin- eller # förmåga till reflexioner i filosefi- nas mellan bottenskolan och den kom- ska spörsmål.
.Han menade, ' att under- munalla flicikskolan (en anknytning till visningen sa ofta ske .kunde borde aga såväl 4-arig som 6-årig bottensk,ola), ruim i form av diskussioner, och att me.d skolans struktur, som 7-, respektive kontrollfrågor bo ' rde undvikas.
Han på- 6-Arig samt slutligen med differentierin- talade särskilt frågeformen: " Vad me- gen under de två sista skolåren i en teo- nas med det elller .det? "
I stallet borde retisk och en praktisk linje.
Mlan tyckte läraren utgå från exempel, med sadana sig ha grundad anledning att vaga hysa bo ' rde han vara laddad till varje lektion.
de basta fö ' rhoppningar om, att, den nya Till sist gav talaren den gamla fliciksko- skolformen skall giva sina alumner en lan den elogen, att denna, som gjort un- för varje individ avpassad kunskaps- dervisningen i vårt land så stora tjsn- fond, räntabel i livet.
Föremål för stor ster genom att framkornma med nya uppmarksamhet var den synnerligen vik- synpunkter och utexperimentera nya tiga fraga, v i l k e ' n kompetens, som metoder, även på psykologiundervisnin- skall komma att tillerkännas de lärjun- gens område ' skulle .kunna göra nytta gar, som med avgångsbetyg utgå fran genom försök.
den praktiska linjen.
Man betonade vik- Bland räd och anvisningar som 1927 ten av, att de praktiska yrkenas represen- års skolsak~kunniga gåvo för det inre ar- tanter ~s~kulile komma att stalla sig ' redo betet i den kommunala flicks~kolan, ' stod att i sina utbildningsanstalter emottaga radet om koncentration i undervisnin- från den praktiska linjen med val kvali- gen främst.
" Om grupparbete och indivi- ficerade betyg utgångna elever och att duellt arbete inom klassundervisningens t. o. m. föredraga dessa framför sådana, ram i amhesgruppen svenska och histo- som utgatt från den teo ' retiska.
linjen.
ria " höll1 fru Ebba Sjöberg ett synnerli- Vikten av en utvidgad kompletterings- gen intressant f,öredrag grundat på erfa- ratt betonades starkt.
En förskjutning av renheter från arbete vid, Tyringe helpen- begreppet b i l d n i n g måste ske i sion, Hindås.
Intryck från det föredra- allmänhetens medvetande: bildningsfond get?
Hur levande skall inte kunskapen innesluter såväl praktiskt .som teo ' retiskt bli för de elever, som få u p p 1 e v a kunskapsstoff, och bildningens varde be- historiens .handelser, få omsatta kultur- ror ej på kunskap i en mångfald amnen, ströimningar och tidsriktningar i levan- utan på grundlig kunskap i ett färre an- de bilder, f i l i görligaste mån gå tilllba- tal amnen.
lka till käl.lskrifterna och själva sträva ef- Bland de nya äimnen, ' som i form av ter att tyda dem!
Och hur uppriktigt ön- tillvalsämnen skall1 finnas inom den nya skar man ej, att man kunde med ledning flickskolans ram, ar psykologi ett.
Be- av de nya riktlinjerna arbeta ut åt sig en
metod, passande för ens egenart!
Ser man inte inför sitt inre öga en friskt grönskande äng med massor av färgri- ka livskraftiga blomster, symbolen för de ungdomar, som fått leva i den nya sko- lans benadade lustgard?
- Men efter- tankens kranlka blekhet försummar inte att göra sig påmint.
Blir det inte bara brottstycken ur historien, ur litteraturen, som givas at de unga?
Blir det sam- manhang i mangfalden?
Hinner nian na- gonsin kurserna?
Den senare farhagan bemöta den nya pedagogikens förkäm- par med orden: genom koncentrationen av ämnen i sammanhängande amnes- grupper, fördelade pil läsårets olika de- lar, vinner man otroligt i tid.
- Bland de manga fragor man vidare gör sig a r den; om nu dessa riktlinjer äro möjliga att följa i ett internat, möter det inte o- överstigliga hinder att tilläimpa dem i en dagskola?
Fröken Greta Stendahl, Stockholm, och fröken Wendela Eng- ström, Halmstad, försökte giva belägg för att sa ske kan.
Nar man tog utställ- ningen av teckningsalster m. m. i skar- skadande fann man ocksa att Tyringe helpension hade en vacker utställning av " skravasendets " alster och att högre flickskolan i Halmstad hade en synnerli- gen beaktansvärd utställning av model- lerade föremål, iistadkomna av eleverna i 10-arsaldern i samband med historie- undervisningen.
Den mötesdagen, som var ägnad de nya pedagogiska rönen, gav friskhet At mötet och visade mer än nagot annat, vilken vaxtkraft pedago- gikens träd har, en vaxtkraft, som bin- dande organisationsformer inte förmcitt och inte heller skola förma hejda.
Beslutet om införande av en ledighet av 15 dagar för idrott och annan fri- luftsverksamhet dryftades ivrigt och ternperarnentsfullt.
Ukas om dessa 15 dagars ledighet och direktiv för deras användande har kommit till de allmän- na läroverken för innevarande läsår, och man ansag allmänt, att iklokt vore, att inom frickskolan förbereda saken ock SA smatt börja utexperimentera former för densamma.
E n fraga, som ocksa dryftades vid mötet, var friigan om intriidesexamen till flick- och samskolornas första klass.
Av diskussionen därom, som tillsvidare fick utgöra.
svar i fragan, framgick, att man ansåg, att de privata skolor, som sta, under skolöverstyrelsens överinseen- de, eventuellt borde kunna bereda sam- ma förmaner för sina lärjungar friin de förberedande: klasserna, som folkskolans elever tillerkännas vid inträdesprövnin- gar, nämligen förmanen att behöva un- derga prövning endast i modersmalet och matematik .. " Kristend~msundervisningen i flick- skolan ", inledare fröken Edit Ahrenlöf, Karlstad, blev en allvarlig högtidsstund, som var präglad av inledarens varma omtanke om det viktiga och ömtiiliga ämnet.
Föredraget hade en sadan in- riktning, att det ej gav anledning till diskussion.
En stor del av den sista mötesdagen var agnad å t fragan om lärarinneutbild- ningen.
Undervisningsradet August Johansson inledde diskussionen med ett synnerligen vidsynt föredrag, däri han tillerkände de båda nu befintliga utbild- ningsvägarna berättigande och f~rtjan- ster och inbördes kompletterande bety- delse.
Samtidigt som han förordade de bada utbildningsvägarnas bibehållande, framhöll han öngkvärdheten av vissa %ö &amp;
HERTHA bättringar.
beträffande dem båda.
Jag erinrar mig särskilt ett önskemål anga- ende seminaneutbildningen: att de Iära- re, som teoretiskt undervisa seminarie- eleverna, ej borde sta främmande för den provundervisning, soim eleverna medde- la vid övningsskolan.
Undervisningsrå- det Joha-nsson papekade det märkliga uttalandet, som 1928 års riksdag i den- na fråga gjort, och dari riksdagen med största erkännsamhet framhaller betydel- sen av den insats, som # de seminariebil- .dade lärarinnorna gjort i den högre flickskolan.
" Det bör nämligen erinras, därom, att den höga pedagogiska stan- dard, som med rätta tillerkännes den hög- re flidkskolan, är till en väsentlig del att tilllskriva den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinne- seminarium utbildade lärarinnor ".
Riks- dagen säger vidare: " Riksdagen vill där- för framhålla angelägenheten av att, då det gäller att vid tillsättande av ordina- rie ämneslärartjanster vid de kommu- nala flickskolorna vaga semiaarieutbild- ningen imot de al&lt;ademiska meriterna, sa tillses, att den vid högre lärarinnesemi- narium erhållna utbildningen icke under alla förhalllanden skjutes åti sidan till för- man för akademisk examen utan att all doen hänsyn, som en befattning vid den- na sikolform kräver, tages till de vid 13- rarinneseminariet förvärvade reela lärarmeriterna. "
Inledningsföredragct följdes av leil # livlig diskussion, dari rep- resentanter för de bada utbildningsvä- garna hävdade sina åsikter.
Dis.kussio- nen mynnade ut i ett beslut, att ett all- mänt uttalande skulle göras om önsk- värdheten av at1 frågan om lärarinneut- bildningen &amp; res till, spörsmål f,ör en all- sidig utredning.
Även om olika menin- 159 gar i denna fråga ' bröto sig mot varan- .dra, så kom det inte till skarpa uttalan- den, och .det förefaller mig, som om me- ningsutbytet var välgörande, och jag anser det inte otroligt, att en brygga av förstiielse blev slagen mellan de båda lägren, i det att det för manga blev, klart, .att de båda utbildningsvägarna aga sitt .berättigande.
Vid mötets h.ögtidliga avslutning höll frölklen Jeanna Oterdahl en varmhjärtad, vacker apoteos till, det evigt unga, en värdig av.slutning på ett skolmöte i de ungas tjänst och till de ungas gagn.
ANNA B JÖRKMAN.
Nya förbundsmedlemmar B o d e n: fröken Erika Magnusson; H a I m, s t a d: fru Anna Hessle, frö- iken Birgitta Hanson, fröken Ida Johans- son, fröken Margareta Lindelöf, frii Edith W i s h; M a r i e s t a d: fröken Valborg Lund- gren; S t o c k h o l m: fröken Helene Hal- berstadt; S t r ä n g n ä s: fru Marta Tingdal, fru H. Westerlund; V ii x j ö: fröken Karin Arvidsson.
S t i f t e l s e n Hem för+ g a m l a m ä n.
I slutet av detta år öppnar stiftel- sen med det här givna namnet % Skebo bruks gamla förnämliga herrgård i Uppland det hem som dess syfte avser.
Vi hänvisa till annonsen i detta häfte.
1 60 HERTHA - -.
-- V a r f ö r k v i norO,re %se e v e r, låna ur E q u a l R i g h t s, den små fraser om " maskulina kvinnor " och V smerikanska kvinnliga aktivistgrup- " förbittrade hustrur ".
i pens veckotidning, nedanstaende artikel av Miss Vera Brittain, som återigen till- hör Lady Rhonddas " Six Point group ", den engelska, synnerligt livligt arbetan- de reformgruppen.
Miss Brittains pa ett par ställen i artikeln engelskt lokali- serade exempel för de argument hon vill poängtera understyka endast det internationella i problemställningen.
England, U.
S.
A., vi eller nligot annat land, det står liknande till hos oss alla.
Miss Brittains träffsäkra resonemang behaller sitt aktuella intresse även för Herthas läsare.
Kvinnorörelsen av i dag a r inte vida- re populär.
Den har en hel del öppet proklamerade, motstandare, som alla sy- nas bestämt sig för att missförstii dess verkliga mal och mening och att miss- kreditera dess anhängare.
Motstandet framträder bl.
a. mycket direkt i de kvinnliga studerandenas vid universite- ten föraktfulla avståndstagande, i de sysslolösa eller, mycket litet arbetande gifta medelklasskvinnornas bekväma försoffning samt i den öppna fientlighe- ten hos vissa partier av pressen.
Pressens opposition - är självfallet den mest framträdande men kan också sä- gas representera de två övriga menings- fraktionernas känslor.
Delvis bestar den i milt förmynderskap, i ett lätt försmä- dande av ' de kvinnor, som dela kvinno- rörelsens strävanden, och i skämtsamma antydningar om att deras entusiasm ar en smula bakom.
Delvis ocksa, bekvämt blundande för behaget och elegansen hos den nutida genomsnittliga feminis- ten, producerar den förtjust föraktfulla Men till en del ännu - och detta 8r det allvarsammaste anfallet pil den mo- derna kvinnorörelsen - förfäktas asik- ten att kvinnorörelsen ä r endast hysteri, eftersom den numera a r helt överflö- dig.
I en veckotidning förehållas femi- nisterna att " alla fiendens positioner äro erövrade, alla de stora slagen ut- kämpade och vunna.
Numera Aferstar den kämpande kvinnorörelsen intet an- nat än att ggra ut ' mindre förtretlighe- ter ' till nägot som växer upp till likhet med ' the grand old cause ' ".
För arbetande förstandiga kvinnor, som sannerligen inte ha tid att uppehal- la sig vid " mindre förtretdigheter " men som alltjämt ta p3 sig sin anpart av kvinnorörelsen, synes det märkvärdigt att nAgon som helst intelligent journalist kan se på rösträtten, vilken aldrig va- rit annat än symbolisk - samt ett m e- d e l - såsom " the grand old cause " och samtidigt fullständigt ignorera de ännu icke uppnadda mil som ligga bak- om densamma.
Rösträtten, såväl innan den vunnits som efteråt, var ett in- segel på lika rättigheter och villkor för män och kvinnor i livets alla förh&amp;llan- den.
Den gav för första gingen åt kvinnorna ett effektivt medel i kampen för vad de begärde, men därmed blevo alls inte deras olika krav uppfyllda.
Det är numera allmänt erkänt att en mänskas arbete ä r piigot i sig självt värdefullt och som berättigar till en i alla delar motsvarande gottgörelse samt till villkor som befordra ett effektivt ut-
161 HERTHA nyttjand,e av afbetsförmågan.
Den prin- cipen har ett helt politiskt parti, som förvisso inte menar sig syssla med " mindre förtretligheter ", .gjort till sin plattform, förfäktande meningen att en mänska förnekas sina enkl ' a naturliga rättigheter om man berövar henne sa- dan gott,görelse och sadana arbetsvill- kor.
Men principen, teoretiskt erkänd med avseende på männen, a r ännu långt ifrån att så vara nar det är fråga om kvinnorna, vilka ofta betraktas som en klass för sig, en sorts .halvmänskor, visst inte berättigade till samma chanser solm männen vad beträffar utbildning och yrkesutövning.
För ögonblicket må vi lämna å sfdo de stridigheter som rasa angående kvin- nornas likvärdighet med männen i fråga om arbetsprestation i olika tjanst,er och om kvinnorna ha rätt till anställning som gifta - frågor som, i förbigående sagt, dock sannerligen inte omfatta " mindre förtretligheter " utan sadana fundamentalt manskliga probllem m m möjlighet att gifta sig och klokheten i att ha barn.
Men.
mera direkta exempel kunna framdragas pil den allmänna undervärderingen av kvinnor- nas kapacitet.
För inte länge sedan kungjordes en ritmastarebefattning in- om flottans hydrografiska departement " till ansökan ledig för man och kvinnorHi Endast en plats fanns, och förmodligen skulle den bast kvalificerade erhalla den, men - ' om det skulle slumpa sig sa att den utvalde blev en kvinna, skulle hon f å lägre lön än den framgångsrike mannen!
Inte heller ar det endast vid en kar- riärs början som slika stötande distini&lt;- tioner förekomma.
För närvarande gå majoritaeten av våra framstående kvin- nor - sasom våra kvinnliga represeii- tanter vid Nationernas Förbunds råd genom livet.
som suppleant-delegerade, vice ordförande, biträdande redaktörer och .biträdande sekreterare,; de äro mänskliga varelser med bindestreck, all- tid med na ' gon framför och över sig.
Känslan av att värdet av kvinnornas arbete aldrig blivit till fullo erkänt framkallar sådana anmärkningar som Miss Margery Frys i diskussionen om det oxfordsta ' tut som inskränkte antalet av: kvinnliga studerande vid universitetet.
" Kvinnor göra sitt bästa arbete när det tillåtes dem att göra det inte som kvin- nor, utan som m.änskliga varelser ".
Det- ta a r fordringen bakom kvinnornas väx- ande krav pa anställningar, utan handi- kap av omotsvarig lön och onödiga rest- riktioner, samt framförallt på arbete oberoende av ovidkommande.
vill- kor, som om haon ar gift eller huruvida hennes man har en inkomst., FrAnvaro av rättigheten att skilja bort sina all- männa från sina privata förhållanden, såsom mannen tillates göra, hör inte till " mindre förtretligheter " utan är beviset skill- på en fundamental skiljaktighet naden mellan en socialt ofri och en obe- roende, ansvarig individ.
Sålunda, den avgörande stridsfrågan bakom röstrattsrörelsen och bakom den darp3 följande agitationen för lika rat- tigheter ar - och har alltid varit - den- samma.
Den är # kravet, på tillfredsstäl- 1and.e svar på den grundväsentliga frå- gan: Skola lkvinnorna behandlas som mänskor och om inte, varför inte?
Kvinnorna själva, sedan länge med- vetna om full.
mänsklighet, begära den dag s o m ä r endast att andra skola er- - ' - s -
kanna denna och ärligt acceptera kon- sekvenserna av detta erkännande.
Kam- pen för erkännande är mera en börda an något eggande; dess uttänjande sy- nes ologiskt, en anakronism, ett ödslan- de av tid.
Deras mål ä r medborgarska- pets uppgifter vilka bli deras så snart de tillåtas att taga sin fulla del i ska- pandet av civilisation.
De fortsatta att agitera, mangen gång en smula trötta därpii, blott emedan de just önska omintetgöra behovet av agitation.
Ordet feminism - ett mycket ned- svärtat ord som har kommit att f i l be- teckna m h g a ovidkommande begrepp - uttrycker alltjämt deras verkliga fordran, en.
fordran som mycket väl kan summeras ihop i en sats och tillropas viirlden: Erkänn vår fulla mänsklighet Och vi ska inte vidare besvara er.
I .. a Ena s k d a P Tanger.
F~rmodligen skuble aldrig ett barn fran t. ex. folkskolan vid Valhallavägen i Stockholm ha k.ommit på den idén, att det vedbodslika skjulet i Tanger, som jag har med ett par ord vill omnämna, var en skola.
Jag skulle knappast heller ha observerat den, om ej ett nynnande ljud i den %r övrigt ganska tysta gatan tilldragit sig min uppmärksamhet och verkat välbekant.
Det var samma en- toniga " sjungande " i stigande och sjun- kande rytm, som jag hört s 3 många gan- ger i Kairos universitetsmoskéer, dar studenterna sitta i klungor på golvet med benen korslagda under sig och, medan de vagga kroppen fram och äter i evigt samma rörelse, rabbla sin utan- läxa.
Hela koranen utantill a r målet, och lärotiden räcker dar år igenom.
Nog har jag p i Egyptens landsbygd sett mycket anspriikslösa s m i byfolk- skolor, men det föreföll mig, d 3 jag stod inför den pA glant staende skoldörren B Tanger, som hade jag aldrig sett iniigot sr2 primitivt i skolväg.
Att et; gangjärn i darren vas borta, s i att den dinglade p i endast det övre, kunde väl i och för sig knappast 3ka intrycket av torftighet, ty det k u n d e strängt taget icke för- stärkas.
Den haltande dörren var icke desto mindre symbolisk.
Det enda ljus, so,m föll in i skoilolden, var det som kom genom den minimala gluggen i denna dörr, oavsett den ljusglimt, vilken nu av misstag släpptes in p3 grund av dörrens skavank.
Det ar icke utan, att man anade, att det andliga ljuset ockss trängde ned i de smA barnahjarnoriia i ganska knappt tillmätta kvantiteter.
Att man utan vidare kunde kliva direkt En i skolklassen från gatail var heller icke vart att förväna.
Har man rest en tid i länder med andra seder an ens eget lands, upphör man mer och mer att an- lägga den jämförande synpunkten.
Där- med faller grunden till fiirvåningen bort, ty man häpnar icke över det som man vant sig vid och betraktar med det var- dagligas självklarhet.
Men ett sällsamt intryck efterlämnade ända det lilla has- tiga skolbes8ket.
Skolsalen, om man nu kan kalla det b h, vars golvyta p i sin höjd var Lva kvadratmeter stor, för sal, ägde icke ett enda inventarium, icke en pulpet, icke en stol, icke en kateder, ickc ens en katederstol.
Att dar icke fanns en svart tavla var kanske mindre förvAnansvart, och att siidana ting som kartor, en kloc- ka, en tavla eller dylikt icke existerade behöver ej ens namnas.
Direkt p8 gol- -
HERTHA vet sutto ett dussin små pysar med fezer på huvudet, vilka man alltid har på sig, också inomhus, i muselmanska länder.
Korslagda voro deras ben och vaggan- de deras kroppar, ty så inhämtar man bäst sin kunskap, ock nu gällde det att lära sig utantill en bestämad laxa, om hämtad ur koranen kan jag ej avgöra,, men det är det sannolikaste.
Som små papegojor upprepade de en sats gang pa gang, alla på en gång, säkert utan en tanke p3 vad de sade.
Förmodligen skulle de med bästa vilja i värbden icke kunnat tänka på vad de sade, ty troligen förstodo de ej själva ett ord därav.
Unldervisningen i dessa sko- lor brukar nämligen bestå i ett rabblan- ' de av koranen, och dess språk är icke längre sa levande, att det utan kommen- tar är begripligt för vara dagars män- niskor.
Aven om orden vor0 begripliga, var icke innehallet det för atta-tioåriga barn.
" Men skolan hade val också en lära- re ", inskjuter fzjrmodligen läsaren, " en Iarare, som var till för att förklara och leda de små eleverna i textens irrgån- gar. "
Det fanns en Iarare, men jag a r rädd för, att hans europeiska kolleger skulle haft flera anmärkningar att fram- ställa mot honom och hans verksamhet än mot allt annat, som hade med hans skola att skaffa.
Det var icke en lärare, som satt i efterföljansvärd givaktstall- ning framför, sin klass och uppmuntran- de försökte hjälpa den tillrätta, det var icke helller en sträng magister med pek- pinnen i handen, som förstulet följde sin klass och i ratta stunden slog ned på en ouppmärksam liten brottsling.
Den .har skolans lärare halde avskilt at sig cirka en tredjedel av skolgolvets yta, pa vil- ken han placerat en lumplik matta och 163 på den sig själv.
Icke, så att förstå, att han föredrog att sitta på mattan fram- för att sitta direkt på golvet.
Nej, han låg raklång utsträckt p &amp; rygg p &amp; sin matta.
Händerna vilade under huvudet, blicken vet jag icke vart den var riktad, i varje!
fall var det icke pA barnen.
Rik- tad ä r heller icke .ordet, ty hans ögon voro Eör slöa att kunna fastas på ett bestämt föremål.
Ett stön var det enda ljud, soim kom ifrån denna klump av en människa, som) låg där i sin vrå, och då och da ocksa slog med hälen mot golvet.
Men så måtte han dock ha bli- vit varse, att ungarnas rabblande lat ojämt i takten, att de distraherades av nagonting, och så satte han sig upp med en skräll, fick syn pil inkräktaren i d ' örrspringan, gav dbrren en spark, s3 att den var nara att hoppa av sitt enda gångjärn och i stället för att stängas slog upp på vind gavel.
Nar dörren ant- ligen stannade i sitt flaxande hit och dit, halde han redan iörilorat intresset för biide den och mig, vänt sig på, sin matta med ryggen imot rummet och barnen och försjunkit i slöhet eller me- ditation.
Ingenting störde honom heller vidare, ty barnen hade dock blivit sa pass skrämda av uppträdet, att de nu icke i onödan visade, om Ide icke koncentre- rade all sin energi på utanläxan.
ögon- blicket därefter frestade icke heller lang- re nagon främling deras nyfikenhet.
Ty framdingen hade gått sin väg efter att ha inhamtat den visdomen, att en skola, och en skola äro icke ailtid samma sak.
En folkskola på valhallavägen och en folkskola i Tanger äro det i varje fall icke.
.
HANIVA RYDH.
en historiska dag för Attio år se- D dan, då en grupp amerikanskor på inbjudan av Lucretia Mott och Eliza- beth Cady Stanton, begabbade och förföljda-av press och allmänhet, sam- lades till möte i den lilla staden Seneca Falls och dar enade sig om en " oav- h.angighetsförklaring ", a r den organise- rade kvinnorörelsens ursprungsdag.
Det m5lmedvetna arbetet för en lagligt fri stallning och obeskurna medborgarrat- tigheter, som efter hand togs upp av kvinnor i olika länder, fick dar en fOrsta formulering i anseende till sitt syfte och krävde för sig för första gången allmän uppmärksamhet.
Sedan den dagen har rörelsen i allt flera länder, under allt .större anslutning och aven internationell organisation, gått fram på sitt segertåg.
T y s 3 får man - trots allt som ännu återstår - beteckna de vunna resultaten.
I stort sett a r det revolutionerande omvaivnin- gar i kvinnornas förhållanden som ägt rum.
Men om nu så a r att Amerika härvid såväl givit impulser som fortfört ett fö- redömligt arbete, så måste konstateras att darmedar1menat N o r d a m e r i k a s F ö r e n ta S t a t e r.
Det andra Alme- rika, den stora sydkontinenten, latinskt koloniseiad som den är, har, i likhet med dess europeiska frändefolk, Nrst helt nyligen och endast partiellt vaknat upp till aktivitet i den redan varldsomspan- nande stora kvinnorörelsen.
Emellertid ha nu på sistone tagits i med verkligt kraftiga ansatser därborta och det torde vara av intresse för Her- thas läsare att f A en liten orientering i hur sydamerikanskorna ga fram i sitt pionjärarbete.
Det a r närmare tio Ar sedan man, på initiativ frin Nordzn, tog upp tanken pä en panamerikansk kvinnosamman- slutning till främjande av cmncipa- tionssträvandena.
Mrs Chapman Catt, bl.
a., var med sin iitomondcntliga arga- nisationsförmiga härvid verksam, och den första panamerikanska kvinnokon- gressen gick under hennes prcsidium av stapeln i Brasilien.
Sedan dess h a sex ytterligare kongresser hållits pi olika platser, och till 1933 ar den sjunde pan- amerikanska kvinnokongressen utlyst i Montevideo.
Det a r emellertid visst inte bara mö- ten som hållas.
Det arbetas or- dentligt däremellan och alldeles särskilt intensivt för att medhinna den uppgift man förelagt sig till .iiontevideokon- gressen.
Pä den sist hållna samman- komsten i Panama, tillsattes cn inter- amerikansk komrnitte med uppdrag att igilngsatta undersdming av kviiinornas stallning inför lagen i samtliga ameri- kanska republiker; i kommittén har var- je stat en representant.
Det gäller inte mindre an tjuguen republiker, och kom- mitten raknar siledes tjuguen medlem- mar.
P Montevideo skall hela undersök- ningsresultatet framläggas, varpii kon- gressen har att behandla frågan kur ar- betet för kvinnornas fulla likställighet inför lagen skall vidarebefordras.
Det galler att genom @ tjuguen staters för- fattningar, civillagar och juridiska be- stämmelser för att komma fram till ex-
HERTHA ' 165 akt vetskap lom vilka yrkanden som bö- rnonien vid överlämnandet av Jeanne d ' Arcstatyn, som Mrs Belmont i sam- ra framställas.
Organkerandet av arbetet faller främst band med att hon tog sitt nu fardiga på k~mmitténs av sex personer bestaen- slott i .besittning skänkte bykyrkan på de arbetsutskott.
Men har synes man stallet och varvid biskopen av Orléans ocksa fatt in verkligt * dugliga krafter.
officierade!
Med slottets historia a r Ordförande ä r miss Doris Stevens, U.
S.
" jungfruns '. '
minne direkt förknippat.
Aten det var den modernaste nutiden A:s representant i den panamerikanska kommittén.
Man har saledes, med er- Mjss Stevens sökte - och för visso ock- kännande av den träning och erfarenhet så mötte i Mrs Belmonts person.
Lady som # den stora nordamerikanska repui Rhondda, den avancerade engelska d r - Mikens kvinnor a g a i stravand * et @ r kampen för kvinnornas lika rättigheter medborgarskap och laglig frihet, lagt - och ledaren i " The Six Point Group ", ledningen .i .en av dessas händer.
Miss blev hennes nästa .besöl&lt;, och i dennas Stevens säges vara den yngsta arbeta- sällskap har Miss Stevens fortsatt till ren pa ledande plats inolm h.ela den in- Madrid för att var?
med om Meinatio- ternationella kvinnorörelsen.
Ansiktets neHa föreningens av a.kademi,skt bilda- energifyllda drag, huvudets käcka .res- de kvinnor kongress därstädes nu i sep- ning, liksom hela den spänstiga strålan- tember.
Argentina, Kolunibia, Haiti, Panama de apparitionen ge emellertid redan rent och Venezuela äro de övriga fem repu- yttre taget garantier för ett varde, vilket de, som kanna henne, väl veta verkligen bliker som besatt platser i kommitténs finnes.
För närvarande a r hon över i verkställande utskott.
Kolumbias företrädare, Dofia Elena Europa ett litet slag i kommitténs in- Capina de Capina, tilnlhör en av de ald- tresse.
Här söker hon kontakt med, de ledande man och kvinnor som syssla sta kolumbiska patricierfamiljerna.
Född med utarbetandet av de propositioner i den högtliggande andiska huvudsta- angående gift h i n n a s nationalitet, som den - så spansk som någon av själva skola framläggas vid nästa års av Na- Spaniens gamla stader, säger man - tionernas Förbund sammankallade ratts- talar Dofia Elena dock, en fullkom- konferens i Haag - .en fraga som har nad engelska och har fått sin upp- en mycket framtra,dande plats pa kom- fostran delvis i Washington, delvis i mitténs program.
Miss Stevens första Bryssel, dar hennes far vid olika tider besök har gallt Mrs Belmont, Nationel- varit minister.
Hennes sociala intressen la kvinnopartiets i U.
S.
A. energiska - lära vara lika käAda och omtalade som och bottenrika - ordf., solm alldeles hennes skönhet - vilket man försäkrar nyss öppnat sitt nyrestaurerade gamla lär saga mycket.
Dr Ernestina Lopez de Nelson a r Ar- historiska slott mellan Paris och Orlé- ans, Augervilie la Riviére, för gastande gentinas medlem i kommittén, en fram- vänner och meningsfränder.
Kanske ra- staende författare och pedagog; hon har kade Miss Stevens f2 vara med vid den sam profes.sor verkat vid universitetet i pittoreska, katolskt medeltida praktcere- La Plata.
Hon a r medlem av statens
barnaskyddskommitté och har varit e- minent verksam vid att få till stand en " Club de Madres " i Buenos Ayres; un- der en längre tid fungerade hon som pre- sident för denna.
Venezuelas representant lär ävenledes h6ra till det unga gardet, Dofia Licila Luciani de Perez Diaz, men anses, trots sin ungdom, inta en rangplats bland sitt lands, intellektuella och framstående kvinnor.
Hon a r ftjrfattare, ger ut en tidskrift och har gjort sig känd solm skicklig journalist.
Senorita Clara Gonzales företräder Pa- namas kvinnor och har, ehuru ung även hon, gjort sig bemärkt far kapacitet och gedigenhet.
Hon är Panamas första kvinnliga juris .studerande och ä r nu färdig att absolvera juridisk examen vid Georg Washingtonuniversitetet.
Hon har grundat Nationella .kvinnopartiet i Pa- nama och star som kvinnorörelsens le- dare därstädes.
Hennes intresse för kvinnornas utbildningsmöjligheter hat kommit henne att bilda Panamas första h6gre fortsättningsskola för flickor.
Den for tre år sedan startade skolan visade sig fylla ett verkligt behov, kvinnorna flockade sig dit, och staten, sam börja- de första skolans nödvändighet och ef- fektivitet, har nu övertagit den och den ingår som ett led av det statliga under- visningsväsendet.
Haitis delegerade ä r Mrs Charles Du- be, som redan tidigare i sitt he-mland verkat i kvinnorörelsens intressen; hon var ocksa medlem av 1922 ars paname- rikanska kongress.
Detta a r namnen på och den kortaste skissering av kvinnopionjärerna i " det andra Amerika ", den sydliga kontinen- ten med dess från U.
S.
A. rasskilda be- folkning.
Men mötta av intresset fran den stora Nordrepublikens kvinnor, ha deras systrar i Siidern, som synes, med energi och entusiasm gått in for ett or- ganiserat frigörelsesträvande efter lin- jer som de förra prövat - och även fortfarande måste halla - klara och B annu icke uppnAdda stycken följa under kampberedskap.
FrAn olika h X kommer emellertid hjälperbjudanden.
Mrs Corbett Ashby har i sin egenskap av president för den stora internatioilella rösträttsalliansen utlovat alit bistand som mtijligt är; Harward-kommittén för nationalitetsfragan, som utfört ett världsomfattande undcrsökningsarbete, har ställt material i deiina sak till !&lt;om-.
mittens förfogande; Panamas P a Y t i - d o N a c i o n a l ~ e r n i n i ' s t a, Por- to Ricos L i g a S o c i a l S u f f r a - g i s t a m. fl.
saini~ianslutningar ha lo- vat kooperation och erforderlig hjalp i den nya, livaktiga kommitthu arbete; Mrs Helen Archdale, en av Englands verksammask feministcr och internatio- nell sekreterare i Lady Rhonddas " Six Point Group ", har avbrutit en resa kring jorden och erbjudit Miss Stcvens sin hjalp i kommitténs herkuliska uppgift att registrera alla.
lagar rörande kvin- norna i de tjuguen republikerna, och hennes dotter, Miss Betty Archdale, som låg vid Mc Gilluniversitetet i Kanada, har likaledes, livad av intresse fCr d &amp; storartade företaget, lämnat sitt eget ar.- bete och, liksom hennes mor, erbjudit sin hjälp: andra frivilliga och oegennyt- tiga erbjudanden att förtiga.
Den amerikanska pressen har sysslat med kommittens uppgift sasom varande av " vittgående betydelse ".
I hela det latinska Amerika har man med livliga-
167 HERTHA ste intresse följt nomineringen av kom- mittémedlemmarna; och kommenterat kandidaternas vikt .och värde.
Det har aven uttryckts en stor uppskattning av vad den .panamerikanska kvinnosam- manslutningen kan verka i riktning av samfönstånd och vänskap mellan " de två Amerika ".
Emellertid appladerar man sydameri- kanskornas energiska start.
E. K-n.
Från bokvärlden.
Världshistorien skiddrad i d e s s kulturhistorislka sam- m a n h a n g a v s v e n s k a hist.0- r i k e r under red.
av riksarkivarien Hel- ge Almquist.
Tiden 1789-1815 av L y- d i a W a h l s t r ö m.
J.
A. Lindblads förlag, Uppsala.
" Upplysningsideernas stora åskåd- ningsövning " kallar Lydia Wahlström i inledningen till sitt nya arbete franska revoluti,onen.
Hennes framställning, som i sin behärskade saklighet likväl scen för scen fångar dra.mats intensiva spänning, klarlägger i stora drag hur folkrörelserna på alla områden, icke minst det religiösa, växa idéernas för- kämpar över huvudet - hur det väldiga experimentet, som till en början halsats med jubel av Europas största andar, slutar i ett blodigt fiasko som genom- gång till en ny despotism.
En liten reservation, l ' a n c i e n r é - g i m e kan ej återges med " den gamla styrelsen ", det ä r ju meld alla sina idé- associationer icke minst inom det kul- turella .området ett oöversättligt uttryck.
Naturligtvis ä r fijrf.
fullt medveten har- om; det ä r också endast i förbigående hon inskjuter denna ö; ersättning.
Men även när förf.
på tal om ~ a ~ o l e o över- ns tagande om makten säger: " Revolutio- nen hade fullbordat sitt hetsade krets- lopp från en vanskött ancien régime till en välskött ", så ligger i användandet av denna formel något i viss, mån missvi- sande.
Napoleon karakteriseras av förf.
sam " ett slags äventyrare i stor stil ".
Hon understryker .hans brist på nationalkan- sla, hans svärmeri för antiken, hans hänsynslöshet i strävandet .att realisera sina C m a r - och Alexaniderdrljmmar, .och .hon formulerar sitt slutomd~me i de vackra och vägande orden: " Den verk- liga statstanken kräver personlighetens hängivenhet och frivilliga underordnan- de, och det ä r i oförmågan hartill som tragiken av Napolleons historia ligger. "
Lydia Wahlström har genom sitt nya arbete än en gång d,okumenterat sig som en historiker av rang.
Va1 hemmastadd på området som hon genom tidigare forskningar ar, har hon Överlägset för- stått att orientera sig i den oerhört om- fattande # litteratur som icke minst under senaste decennier uppstått kring ett av världshistoriens intressantaste och mest omstridda skeden.
Men arbetet ä r så langt ifrån ett blott kompilationsverk att man tvärtom hela framställningen igenom har den välgörande känslan att, den bäres av en samvetsgrant prövad personlig uppfattning.
Denna framställ- ning kan ej annat än öka intresset av den stort anlagda världshistoria vari den ingår.
.
SIGRID LE1 JONHUFVUD.
Fru Kristina I själva pressläggningen nar OSS bu- det om fru Kristina Borgs bortgång.
Kristina Borgs namn är förbundet med tidiga sociala reformsträvandenj och kvihnorörelsen räknade henne som en av de första i ledet.
Av Fredrika-Bre- mer-Förbundet var hon gammal med- lem i sin hemstad, Hälsingborg, och i det kvinnliga rösträttsarbetet tog hon p &amp; dess tid en levande del.
Hennes make, riksdagsmannen: och Öresunds-Postens mangårige r e d a k t ~ r F. T.
Borg, var ock- sa, som bekant, den förste motionären om rösträtt för kvinnor.
- Efter sin mans bortgang övertog fru Borg den admini- strativa ledningen av Öresunds-Posten och vakade Iöver att den uppehöll sina gamla reformvänliga traditioner.
En oförtröttad arbetare, en god och nobel människa a r med henne ' borta.
E. G-n.
Friin varens föreningsarbete iiterstir ett meddelande: H a l m s t a d s k r e t s e n hade den 116 april nöjet att mottaga fru Ester Latteman, som för kretsen och en stor del atomst %en- de 1iö11 fördrag över ämnet: Personliga varden.
id skrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: E l l e n K l e m u n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
/ cke-förburtdsmedlemmar prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris for postupplaga: 111 år kr.
6:50; 112 år kr.
3:50; 114 är kr.
1; 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 W a - rabergsgatan, Stoclzholnz.
Redaktio nstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50.
27 62.
Pälsar piggande och starkande.
Förordas au likare.
Fds d alla apotek.
Skadar ej tanderna.
Idoxcrn A Idoxun B ~ ~ t n n - ~ c z o r a m 8uagt aufdrands.
ej adrskilt stdrkande.
och Kappor Kontant eller Avbetalning BILLIGAST direkt från ENGELKES FABRIKER D R O T T N I N G G A T A N 66 BIBLIOTEKSGATAN 9.,1 tr. Anvund Jubileumsj ' rimarkena I d aIIa p o s f f ö r s a n d e I s e r, Konststopperi S v e a Valörer: 5, 10, 15, 20 och 25 öre med tillägg för varje märke av 5 öre som tillfaller jubileunis- fonden för kräftsjukdon~arnas bekämpande.
Häfte med 5, 10 och 15 Öres marken kostar kronor 3:60.
Märkena säljas blott till 1928 Arr slut, inen äro användbara aveii därefter.
Tel. 765 67.
NYBROGATAN 46 I, Tel. 765 67, emottager till konststoppning eller konstvävning söndriga kläder, silkesstrumpor, äkta mattor,.
Kelims och Schalar.
Från och till landsorten pr postpaket.
OBS.!
Tekniskt utbildade.
Svenska Skolmust5ets I FILMA I STOCKHOLM BEGÄR - STOCII&lt;HOLJI - Uthyr undervisningsfilmer till skolor, före- läsningsföreninrtar och atudiecirkIar.
Lämnar kostnadsfritt upplysningar rörande film- och andra prijelct ionsapparaters a n v h KATALOG.
dande i undervisningens tjänst.
Postadress: Matteus Fdkskola, Stockholm, Telefon: 85504: MUSEETS I I I
Innehåll.
: i- t ' 1 - e - - % - - - - - E - - I C 3 - - - g - 3 - Z - E - - - - f - - - I valtider.
Anna Höjer.
Av Clara Wahlsfröm.
Inför insamlingsarbetet.
Intryck från det femtonde allmänna flickskolemötet.
Av Anna &amp; örkman.
Varför kvinnorörelsen lever.
En skola i Tanger.
Av Hanna f i d h, Det andra Amerikas emancipation.
Från bokvarlden.
F,-B.-F.-kretsarna.
~I~~~~~~~~I~I~~I~~~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII~ L ä t t s k ö t t a.
= = Bränslebesparande.
== Eleganta Finnas i olika storlekar och prislägen.
Handöls Nya Täljstens och Vattenkrafts Aktiebolag.
Tel. 101 80 Bir &amp; Jarlsgatan 33, Stockholm V \ \ \ Y \ &amp; \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ W \ \ \ A \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ \ &amp; \ \ Vasatryckeriet, Stockholm 1928.
Tel. N.
5853
