# ID: svediakorp-per2882
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,166
# sentences: 770
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT F O R DEN SVENSKA KWNN OR %) RELS,ETy ~ C Q ~ ~ ~ ~ ~ ~ A V F R E D ~ B X ~ ~ T ELLEN ~ KLEEIAN R: X
humanCstiska Maroverk.
, .. Internatläroverk för gossar med fyra. %rigt latingynriiasium.
Byggnader av st.cn p % tallkrönt höjd med härligaste utsikt över Mälaren.
Till hösten mottagas elever i klasserna 3: 4, 5.: iv realskolan och- riiigariia I, II, a r gymnasiet.
Närmare upplysningar genom rektor, tel. Sigtiixia 22, kl- 11-12.
Arvid Bruno.
Manfred Bj6rkquist.
Lgroverkets rektor.
Sigtunastiftelsens arbetsledare.
HUSMODERN Bomullsgarn och VHvnader Direh fion: Hagard Wes flund Ex. Sjukgynrnast &amp; Hom.
Läkare System: D; r S. Hahnenzan Sclreelegatan 18 Stockholm Tel, Uh.
8120 Vardagar 11-1 8r 4-6 - Gefle Manufaktur A.-Bol.
STRUMSBRO De medel, som vid sjukbehandling å institutet användas äro: och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt GALV.
ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, V I B R A T I O N E R, MASSAGE, ELEKTRISK HETLUFT, U L T R A V I O L E T T A STRALAR, HOGSOL samt HOMEOPATI m. m.
Human taxa HEM V i behandla: Sjukdomar i ' matsmältningsorganen, andnings- organen, underlivs-, hud-, kvinno-.
m. fl.
sjuk- domar.
Obs.!
Lungsot, Kräfta och smittosamma sjukdomar ' behandlas ej.
Den hom,.
medicinen tilherkas enligt den horn.
principen under ve- tenskapIig kontroll pa de apotek dar denna la.
kemedelsberedning ar införd.
fra gel ist; ^ för sjukdomsbeskrivning sändes p i begäran gratis.
Svanans vllvnader basta ullvnader l Oetle garn basta garn1 i Den mntänksammn husmodern vänder sig alltid till i i Lunda Tvättinrättning i m: B .m.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
*.
.
.
.
.
.
.
.
.
.g Garanterar ett förrtklarrigt arbete.
Kläderna förrakrade under tvättningen.
Telefon Drottningholm 20 och 190.
- m l kva -- pl Akta I I I ~ ~ rökelse &amp; av f6rnanlsta litet stlindigt p % lager.
Mot insänd Kr.
1:- t.illslricka vi Rder eii provs&amp;ndning.
IZOI&lt;:HA1L ' DELN STUDIO Korrlandsgatan 30.
I I
ARGANG xv HAFTE 6 JUNI 1928.
.
In ternationella strävanden att genom upp- fostran främja samförstånd och fred.
.
en första banbrytaren för uppfostran till världsmedborgarskap, Johan Amos Comenius, föddes i Mähren 1592.
Om honom har träffande sagts, ' " att han förlorade ett kärt foste~land, men i stäl- let fick hela världen till fädernesland ".
I England framlade han först sina tan- kar om huru religiös tro och vetenskap- ilig forskning skulle kunna mötas, vilka åsikter han ämnade ytterligare utarbeta i ett av honom planlagt stort verk, som han ämnade kalla P a n s o p h i a. Par- lamentet ' stod i beredskap att giva ho- nom ett College tillika med ett rikligt.
penningeunderstöd för att han tillsam- mans med lärde man ur alla folk skulle kunna befordra de pansophiska tankar- na: andelig endräkt och världsfred, för- beredd genom universella böcker pil ett universellt språk, forkunnande storz tankar om Gud och människornas bro- derskap.
Planerna gingo om intet, d5 kort därefter striden utbröt mellan ko- nungen och langa parlameritet.
Av Louis de Geer kallades Comenius till Sverige, där han fick för Axel Oxen- stierna framlägga såväl sina pansophi- ska som sina pedagogiska planer.
Riks- kanslern, som på förhand studerat Co- menii skrifter, diskuterad.e under flera D ' dagar med Comenius de av denne fram- ställda.
förslagen.
Rikskansleren rådde Com.enius att först koncentrera sig pa en grundlig reform av skolorna och där- igenom bana väg för en omläggning av det allmänna tänkesättet för större ting.
" Jag tror ej, att sadana ting ha kommit upp i andras tankar förut.
Håll du fast vild dessa grundsatser, och.-vi skola en gång n &amp; fram till enighet, annars finnes där ingen utväg ".
Vi veta, att Comenius följde radet.
På 1880-talet verkade -- ' holländaren Hermann Molkenboer för skapandet av ett internationellt uppfostringsråd, en tanke, som vann genklang i Nordameri- kas Förenta Stater och i de nordiska län- derna.
(Jfr.
Fridtjuf Bergs,, uppsatser i Sv.
Lärartidning).
Vkirldskriget ställde varje tänkande människa inför frågan: Huru kunde det- ta ske?
Det blev särskilt.för pedago- gerna en tid av självrannsakan.
Och så fann man, att den undervisning som be- drivits och d &amp; uPpfostrah.
' som gijits de unga, hade sin dryga &amp; l i ansvaret till kriget.
På olika väga;;; nådde man fram till samma resultat.
, Skolan hade brustit i synnerhet i två avskenden: den hade ej skapat förutsättningarna för, ka- l: o.
.
.-.
I.
.. r,.
.
.
raktärens självständighet, och den hade lärjungar böra få större frihet vid un- givit bristfälliga kunskaper om andra dervisningen ".
folks utveckling.
Så saknades t. ex. i I anslutning till vad ovan påpekades engelsk historieundervisning nästan helt om osjälvständigheten som skolans an- och hållet den allmänna historien, och i del i ansvaret för världskriget må näm- Preusseri lästes allmän historia blott i de nas, att i de nyaste pedagogiska rikt- delar, som sammanhängde med Preus- ningarna förmärkes en stark strävan fil1 sen-Brandenburgs historia.
Var det da större självständighet, i synnerhet efter underligt, att folken så lätt föllo offer grundandet av T h e N e w E d u c a - för .osannfärdiga och förvrängda fram- t i on F e l l o w s h i p, vilket skeddc p i en kongress i Calais 1921.
Bland fiir- ställningar om " fiendefolken "?
Redan före världskriget hade dock bundets ledande personer ma nämnas från pedagogiskt håll något gjorts för Mr.
Baillie-Weaver, Mrs Beatrice Ensor, avhjälpande av dessa brister.
Ar 1908 professor Ad.
Ferriere och doktor Elisa- hölls i ond on en internationell kon- beth Rotten.
Förbundets förnämsta tid- gress för moralisk uppfostran.
En byra skrifter äro T h c N c w E r a, Eng- grundades i Haag, där en annan likar- land, P o u r 1 ' E r e N o u v e l l ~, och D a s w e r d e n d e tad kongress hölls 1912.
Denna kon- Schweiz, gress dryftade allmänna moraliska och Z e i t a l t e r, Tyskland.
Även i Bulga- konfessionslösa uppfostringsfr3gor.
rien, Italien, Ungern och Sverige utgivas Världskriget förorsakade naturligtvis ett periodiska publikationer i samma syfte.
avbrott, och nästa kongress hölls först Dcn svenska tidskriften, som grundades 1922 i Geneve.
Intresset samlade sig 1923, heter P e d a g o g i s k a s p ö r s - här kring historisk och medborgerlig m å l och utgives av fröknarna Ester undervisning.
Man uppställde som ön- Edelstam och Marion Montelius, dcr.
skemal upprättandet av en normalplan förra.
grundarinna av och förestindarin- för historiska läroböcker med rättvisa na för Annaskolan i Stockholm.
Den BC och förståelse mellan folken som be- organ för T h e N e w E d u c a t i o n Fellowship ' s s v e n s k a sek- stämmande princip.
Den fjä ' rde kongressen hölls i Rom t i o n, vars ordförande är fil.
mag. Gus- 1926.
Bland de behandlade ämnena taf Mattsson, Uppsala.
märkes särskilt " Uppfostran till fred " Förbundet, som lägger stor vikt på ut- enligt William James ' program.
De av jämning av de internationella motsätt- den framstaende amerikanske etikern.
ningarna och som oavbrutet arbetat f3r som tyvärr avled redan 1910, framställ- samarbete mellan olika länders lärarc, d a principerna lyda i sammanträngd har hiillit kongresser i Montreux 1923, form salunda: " De heroiska dygder, Heidelberg B925 och Locarno 1927.
Kon- som framkomma i krig, skola erkännas, gressen i Heidelberg hade till huvudte- men avledas genom ahänvisning till de ma " Frigörandet av barnets skapande Av Beatrice Ensor, den le- ansträngningar, som fordras för natu- krafter ".
rens övervinnande och de sociala miss- dande vid konferensens anordnande, förhallandenas utrotande.
Lärare och framfördes den beaktansvärda tanken '
HERTHA " Den nya uppfostran innebär en ny in- ställning, och ingen lärare kan vinna denna utan att inifrån sig själv ha kom- mit fram därtill ".
Från kongressen i Locarno kan som särskilt glädjande framhållas det livliga arbete på uppfost- rans område, som äger rum i alla delar av brittiska imperiet och det goda förhållande som viad kursen rådde mellan representanter från dess olika delar.
Nästa kongress kommer att hallas i Danmark, antagligen i Köpenhamn.
T h e N a t i o n a l E d u c a t i on A s s o c i a t i o n, U: S.
A. inbjöd ar.
1923 världens pedagoger till kongress i San Francisco, vid vilken en varlds- sammanslutning grundades och ett tju- gutal resolutioner antogos, i vilka bl.
a. framställdes krav på världsbyrå, varlds- universitet, uppfostringsattachéer vid, beskickningarna och lärarebyten mellan alla .länders skolor och universitet.
Världsförbundets första.
kongress äg- de rum i Edinburg 1925.
I denna delto- go flere svenska lärare.
Kongressen tycktes .båda gott för fortsatt samar- bete.
Ar 1927 ägde * den andra kongressen rum i Toronto, Canada.
Tyvärr synes ingen svensk ha varit närvarande.
Mö- tesberättelsen (834 sid.) har helt.
nyli- gen utsänts.
Bland de behandlade äm- nena må nämnas: " The preparation of Teachers for International Co-operatior.
and Goodwill ", som gav anledning till en mycket intressant Överläggning.
I programmet för A l l m a n k y r k - liga världskongres sen för l i v o c h a r b e t # e (Stockholm 1925) ingick också frågan om " osanna, natio- nalistiska och för andra folk kränkande paståenden i de historiska läroböckerna 123.
inom skilda läntder ".
Fragan förbereddes av en svensk kommitté, vars medlem- mar vor0 prof. Otto Nordenskjöld, lek- tor Wilh,elm Carlgren och doktor Verner Söderberg, och inleddes av prof. N.or- denskjöld.
TvA värdefulla broschyrel utgåvas, och en läroboksutställning var anordnad., Man beslöt fortsätta arbetet och till- satte för den skull en la rob ok sk om mitt^.
Samarbete har senare inletts med den kyrkliga sammanslutningen W o r l d A l l i a n c e (Världsförbundet, för mel- lanfolkligt samförstand genom kyrko- samfunden) rörande frågor som stå i samband med framkallande av interna- tionell förståelse och vilja till samarbete.
Arbetsplanen omfattar samarbete med lararföreningar, historielärare, författa- re av historiska läroböcker samt At- gärd.er att stimulera till en historieun- dervisniilg,, som med sympati och för- st7ielse behandlar andra länders ' politi- ska, kulturella och religiösa utveckling.
Vid den världskongress för historisk forskning och ' undervisning, den första efter världskriget, som den 14-18 in- stundande augusti är ämnad att äga rum i Oslo, kommer läroboksutskottet för Ekunieniska mötets fortsättningskom- mitt6 och World Alliance, att framlägga en internationell rapport om nationalis- men i olika länders historiska undervis- ning.
Detta arbete har i dagarna lidit en stor och smärtsam förlust därigenom att prof. Otto Nordenskjöld till följd av olyckshändelse avlidit.
Nationernas Förbund har, visserligen icke fullföljt Wilsons ursprungliga plan.
men dock i nigon man upptagit den- samma, i det att det till Paris förlagda '
~nternaiionella Institutet fö ' r i n t e ' l l e k t u e l l t s a m a r b e - t e har en avdelning för uppfostrings- frågor.
I Nationernas Förbunds anda och i nara kontakt med dess sekretariat ar- betar sedan 1926 i Geneve B u r e a u International, d ' Education.
En internationell uppfostringsbyrå hade vid olika tillfallen från de mest skilda hall (bl.
a. av Internationella rösträtts- alliansen och Internationella Kvinnoför- bundet för fred och frihet) pilyrkats allt sedan 1880-talet.
Planerna ha förverk- ligats av det sedan 1912 existerande I n- s t i t u t J.
J.
R o u s s e a u och organi- sationen ar ämnad att i viss män vara en parallell till Internationella arbetsby- ran: en central för pedagogiska frågor.
Byran söker ... medlemmar - föreningar eller enskilda - i ' alla länder.
Större in- ternationella kongresser ha hållits i Prag 2927 och i- Luxemburg 1928, bada under skolohas påskferier.
Pragkon- gressen hade till motto gr reden g-enom skolaii " och samlade 450 deltagare ur 18 nationer ' kring problemen: 1) de psy- ki) l (~piska forutsättningarna för en upp- fostran till ' fred, 2) undervisning tjll fred, 3) iippfosrran till fred.
I Luxemburg dryftadcs ur allmänt pedagogiska och sprAkn~etodiska synpunkter de svårig- heter för).
!lidervisning och uppfostran, som lippstå, på grund av att ett område har två (eller flera) modersmal (Belgi- en, Schweiz, Wales, gränstrakter med nationella minoriteter o. s. v.).
Vid b i - da kongresserna var esperanto enda tolkningssprak.
I Pragkongressen deltogo frin Sve- rige rektor Sam Janson, fröken Greta Stendahl och fröken Alfhild Kraepelien,.
den senare som Svenska skolornas fredsförenings delegat med understöd av statsmedel.
De i olika Iander stiftade föreningar- ne för Nationernas Förbund ha mcci olika grader av intensitet upptagit sitt arbete.
Främst star utan tvivel T h e L e a g u e of N a t i o n s U n i o n i England, som bedriver ett kraftigt upp- lysningsarbete icke minst bland barn och ungdom.
H atskilliga länder, siisom Frankrike, Tjeckoslovakien, Österrike, Grekland, Italicti och Danmark, ha re- geringarna anbefallt läroböcker om Na- tionernas Förbund.
H friga om läroböckernas reformering m5 aven namnas en uv C a r n e g i c - stiftelsens för världsfre- d e n s f r a m j a n d c europeiska ccii- tral ar 1922 gjord enquete beträffande skolböcker.
Förcliingar gch cnsltilda lärare i flcrc olika Iander ha nedlagt ett stora arbete p i laroboksfragan.
Främst torde T h e National Council for Pre- v e n t i o n o f W a r och A s s o c i a - tion for Peace Education!
(bada i U.
S.
A.)
böra ilämnas och lika- ledes föreningen N o r d e n, som vad bz- träffar de fyra nordiska folken tagit ett mycket förtjänstfullt intitiativ.
Det nationella arbete, som utförts av uppfostrare i olika Iander, kan av utrym- messkäl ej har behandlas.
Det stora försoningsintresset bland franska Mrare torde böra namnas, crncdan dct i vart land ar s5 föga kant.
Arbetet i nordens Iander har p i senare tid allt mera gatt framat.
War paminnes endast om att Nordiska lärares fredsför- b u n d på Asa folkhögskola i Sörmland
125 HERTHA håller sin tredje soimmarkurs den 1-7 instundande augusti.
Nagot som i högsta grad erfordras är utbildningsanstalter för lärare liksom för övrigt för alla slag av arbetare i förso-, ningens och fredens tjänst .. På några håll har sådant arbete re-, dan påbegynts.
I samband med universitetet i Geneve har upprattats I n s t i t u t U n i v e r s i- t a i r e d e H a u t ' e s E t u d e s In- t e r n a t i o n a l e s, avsedd för stude- rande, som redan avlagt akademiska ex- amina.
Undervisningen meddelas ge- nom föreläsnin ' gar i sadana ämnen som " Nationernas förbund, dess organisa- tion och arbete ", " Internationell ratt ", " Förhallandet mellan allmän internatio- nell ratt och nationell ratt ", " Internatio- nell handel och tullpolitik fran mitten av adertonde arhundradet " samt genom se- minarieövningar.
Woodbrook College, nara Birmingham, kan med ratta kallas en ut- .bildningsanstalt för sociala och interna- tionella fredsarbetare.
Under de senaste åren: har.
tillkommit en kurs i !historia och moderna internationella frågor samt i förening därmed en internationell dis- kussionscirkel, dar olika landers repre- sentanter redogöra för sitt lands syn- punkter och olika Askadningar f A fritt brytas mot varandra.
.
Flera svenska, lararinnor, av vilka en som Fredrika-Bremer-Förbundets sti- pendiat, ha vistats vid Woodbrook och alla ha uttryckt sin stora tacksamhet för den behållning vistelsen dar givit dem.
I Helsingör finnes en internationell.
.
.
.
, I P,.
I.
folkhögskola, vilken 1921 med 24 lärjungar.
har nu stigit till ett nittiotal.
I stolan, vars rektor ä r Peter Manniche, ondervisas förutom i vanliga foll~högskoleamnen och praktiskt arbete aven i indelsverk- samhet av olika slag.
': Årligen hAllaS ' i olika landir interna- tionella sommarkurser, av vilka flere kunna rekommenderas åt l&amp;&amp;-e.
I Ge- neve hallas därjämte flere värdefulla kurser, bland vilka särskilt ' de, som an- ordnas av prof. ~ i m m e r n och prof. Ruyssen, förtjäna att omnämnas.
Ovanstaende uppräkning av torra fakta avser att visa vad mahända få veta, att många goda krafter på skolans .ornrA.de arbeta för fredens sak och att denna fråga ingalunda k a n kallas ett tomt hugskott.
Ett visst förtroende för fredsarbetet maste detta ingiyp, ty ingen vill väl säga som den oförb&amp;erlige, vil- ken yttrade:, ' Då Ni nu försökt så länge, så se Ni val, att det inte g&amp;: '.
Lat oss blott tanka efter huru mycket mer tid, arbete och pengar, som s,tS i våldets t ' jänst, så finna vi lätt en fpiklaring till den långsamma arbetstakten.
Matte 1 världens lärare snart hörsapma Come- nius, som sade: " Låtom oss sluta ett he- ligt förbund, att ett imAl ma sta för vara ögon: mänsklighetens lycka, varldens befrielse fran partianda, frap tvang och våld, p i det att vi alla måtte kunna fin- na vägen till den alltomfaitande frals- ningen, till den osminkade, sanningen.
till den djupaste frid i al!,; förhallan- den ".
-, MATILDA WIDEGREN.
levan ni alet i a b 1. y.
Fördjupning.
en, som Ii-ksom jag haft den stora D glädjen att få deltaga i flera av för- bundets arsmöten, har alltid vant åter med förnyat och fördjupat intresse för det mångsidiga och gedigna arbete som utföres först och främst av förbunds- styrelsen, men också av kretsarna runt om i landet.
En sak har emellertid ar från ar ver- kat lika beklämmande, och det ar för- bundets ekonomi.
Vi har i Lund anse att det effektivaste sättet att trygga den ar höjning av årsavgifterna, en säkrare åtgärd, synes det oss, an ett förlitande på ökning av medlemsantalet.
Nu vet jag visst att många medlem-, mar just nar avgiften skall betalas - och alltid kommer den i sällskap med manga andra, vilket gör att medlem- skap i flera föreningar kan bli en börda - tänka, jaså, avgiften ar höjd; ja, då får jag val avsta från n ö j e t att vara med i kretsen, och så stryker man sitt namn på listan, som jag hoppas med en saknadens suck.
Det a r detta resonemang, som jag skulle önska byttes ut mot ett annat.
Varje medlem maste göra sig den frå- gan: varför måste årsavgiften höjas?
Det ar härom jag vill saga ett par ord.
DA kassaförvaltaren på årsmötet i ap- ril i ar redogjorde för den ekonomiska stallningen uppgingo inkomsterna i runt tal till 15,000 kr.
och utgifterna till 18,000.
Alltså ett underskott på 3,000 kr., ' som stiger till 4,000 kr.
sedan en del understödjande medlemmars ars- kontingenter upphört att utgå.
Granska vi denna utgiftssumma och tanka p3 vad den skall racka till, måste vi beundra den sparsamhet med vilken ekonomien, handhaves.
Fyra befattningshavare sko- la avlönas, avgifterna för lokalhyra, te- lefon, porto, papper m. m. skola ocksA bestridas med denna summa; nigot slö- seri fär sannerligen inte förekomma och and3 racka inte inkomsterna till.
Aliedlemsantalet var vid 1928 Ars bör- jan omkring 5,000 och av dessa rned- lemmars avgifter ga kr.
2: 50 till för- bundsbyran och Hertha.
Uto,m dessa.
avgifter itnjuter förbundet tillsvidare en irlig gavs och har dessutom endast o- betydliga rantor att tillgå.
Nu skulle jag vilja föresla, att Arsav- gifterna ökades med 50 öre per person och att denna ökning också ginge till förbundet, som d i erhäller 3 kr.
pr per- son.
Denna 50-öring skulle för förbundet betyda att skillnaden mellan inkomster och utgifter högst avsevärt minskadcr; - det som fattas, hoppas jag vi skulle kunna tacka p i satt som jag sedan skall tala om - och detta äro vi val alla ense om, ä r v i r plikt att bidraga till.
Jag skulle vilja föresl8, att a l l a kretsar toge upp denna fraga till diskus- sion med den utgingspunkten: " Har jag eller min familj nagon nytta av att jag bidrager med ytterligare 50 öre till förbundets kassa? "
Alla vi, som kor- tare eller längre tid varit sjalvförsör- jande, veta val, vad förbundet betytt för var, möjlighet att förtjäna vart uppe- hälle, och när vi se på v i r a döttrar, som stå, färdiga att upptaga kampen, tanka vi nog med tacksamhet p &amp; att för-
HERTHA - bundet vakar över att de vägar de väl- ja ej obehörigt skola stängas för dem.
Är ej denna trygghet värd att vi o f f r a 50 öre till om året till förbun- dets kassa?
Jag säger med vilja offra, ty jag vet att för många betyder en 50-. öring verkligen en utgift, och ändå tror jag, att den utgiften få vi själva glädje av.
Nu undrar kanske nagon varför jag just nu vill ta.
upp denna fraga till dis- kussion, då vi samtidigt uppmanas att samla ihop en fond ' till förbundets all- männa kassa.
Min ' uppfattning av denna fond a r nämligen, att dess avkastning först och fr ?mst skall användas till erläggande av pensionsavgifter för förbundets befatt- ningshavare samt att fylla ut den sum- ma årsavgifterna ej täcka i förbundets utgiftsstat och att de &amp; överskott, so,m möjligtvis uppstår, skall användas till t. ex. fria föredragsturnéer till kretsar- na, nagot som de flesta kretsar med tacksamhet .skulle ta emot.
En hel del andra önskemål vänta nog ocksa pil sin uppfyllelse, om bara pengar funnes.
Därför, låt oss sätta in all vår ener- gi på att få denna extra fond så stor som möjligt, så att avkastningen verk- ligen ger ett ordentligt tillskott till för- bundets kassa, men lat inte detta hindra oss fran att med glädje ta emot en höj- ning av arsavgiften, som redan skett i Lund, så att vi själva bära förbundets ekcinomi.
Lat oss fördjupa var uppfattning om vikten av det arsbete förbundet.
utför för oss alla, vare sig vi st3 mitt i kampen eller vanta pA att efter kortare eller längre tid träda in i, edet) bland dem, som arbeta sig fram till ett * levebröd, - 137 storre eller mindre, i m h g a fall beroen- de på det stöd, vi ' lämna det förbund,, som i snart ett halvt sekel oavl&amp;tligen.
.
vakat över kvinnornas rätt.
Lund, maj 1928.
CAROLA EKLUNDH.
Beslutet i flickskole- frågan.
timme har Arets riksdag; I sin lped elfte nilgon detaljänd~ing, godtagit Kungl.
Maj:ts förslag om kommuriala flickskolor.
Denna nya skolform korn- mer således att bygga saval pA fyra- årig som sexårig folkskola, och larofi- den blir sju, resp. sex år.
I de tvil hög- sta klasserna ha lärjungarna att välja mellan en teoretisk.
och en praktisk linje.
.De, som intressera sig för den kvinn- liga ungdomens utbildning, h a säkert skäl ' att vara belåtna med riksdagsbe- slutet, Det är glädjande, att den typ som utbildats inom den Attaklassiga högre flickskolan upptages och utveck- las P den nya skolformen.
Detta a r av särskild betydelse, då denna, typ icke skall: finnas ino,m de statsläroverk för flickor, som komma att upprättas.
De, som ej hålla pil schablon och uniformi- tet utan mena, att man på olika vägar kan nA.
samma mal och för övrigt att malet ej bör vara lika för alla individer, ha ocksa skäl att vara tillfredsställda sAva.1 med beslutet om den kommunala flickskolans dubbla anknytning till folk- skolan.
sam med .det om linjedelnin- gen i skolans högsta klasser. '
.
128 - .- ' --.
-- - p p - - H E R T H A .. ... - -.
No tisspalten Tidens tecken.
Kansliskrivaren i ecklesiastikdeparte- mentet Ellen Meurling har förordnats att under tiden den 1-14 juni i år tjanst- göra sasom ' kansliråd och chef för folk- skolebyrån i nämnda departement.
Frö- ken Meurliig avlade för nagra iir sedan kansliexamen samtidigt som hon uppe- höll sin b~jattning i departementet och hon har n ' umera s 3 gott som oavbrutet förordnande som 2:e kanslisekreterare.
Det torde vara första gllngen som en kansliskrivim förordnats att tjänstgöra som kansliråd.
Internationella Kvinnoalliansen för Rösträtt och Lika medborgarskap hål- ler sin l l: te kongress i Berlin d e n l 7-2 2 j u n i 1 9 2 9.
För medlem- mar av styrelsen och av de internatio- nella kommittéerna taga sammantrade- na sin början den 13 juni.
Vid kongressen kommer att högtid- lighallas den Internationella Kvinno- röstrattsalliansens konstituerande i Berlin för 25 år sedan.
Under tiden 1-15 i n n e v a r a n d e j u l i hålles förbundets byrå, 48 Klara- bergsgatan, st2ngd, vilket härmed med- delas kretsarna och medlemmarna till minnes.
.,.
-.
- --.
.
.- .- -.
-.
- -.
Nya förbundsmedlemmar Då förbundets tillväxt är en sak av in- tresse för alla dess medlemmar kommer Hertha hädanefter a t t manad för mänad lämna en förteckning p i nytillkomna medlemmar i förbandet.
Början göres har.
D j u is s h o l m: Cru Elin Wallinder; D j u r s R o 1, m s - ö s h y: fru Ewerlöf; Lisa H a l s i n g b o r g: Fruken Emma-Vio- la Cavailin, fru Margit Sjögreen, fru Al- ma Svedberg, fröken Margot Svedberg: I&lt; a r l s k r o n a: fru Dagmar Bager, fru Tyra Claus, fru Pia Giron, fru Inge- borg v. Hofstcn, fru Braja1 Kreuger, frii Frances Lovén, löjtnant Nils Wesströrn; M a r i e s t a d: fru Ida Fröberg; IV y k ö p i n g: fru Ingeborg Cook, fru Anna Noréen; S t o c k h o l m: fru Maria Bruzelius, fru Eva Gemzell, fru Signe Gczelius, frö- ken Maria Hertzman, fru Allie Johan- son-Thor, fröken Mathilda Luthström; S t r ä n g n a s: fru Agnes Ahléoitis.
fru Ebba Arfvedsson, fru Dorrit Barre, fröken Markit Björkman, fru Elisabeth Gosselinan, fru Olga Karlmark, fw Edith Kylander, fru Brita Malmström; V a n e r s b o r g: fru Nina Steen; ö r e b r o: fru Ebba Ihdberg, frUkzta.
Elisabeth Lundgren, fröken Siri Sabel- ström.
Vi påminna om att HERTHA ej utkommer a under juli och augusti.
1 29 HERTHA J,, ' 1 steriliseringsfrågan.
Alf red Petren.
om rättighet att genom kirur- F rågan giskt ingrepp beröva vissa abnorma och defekta personer f ortplantningsf ör- mågan blev i vårt land aktuell genoii1 en vid 1922 års riksdag väckt motion med begäran om utredning i frågan.
Till en början må beträffande det ifrågavarande ingreppets art f ramhållas, att full enighet är rådande därom, att en steriliseringsmetod, som består i bort- tagandet av könsk.örtlarna (kastration), under inga f örhallanden f år i f ragakom- ma.
~ ö ~ s k ö r t l a r n hava a nämligen ej blott till uppgift att prolducera sades- kroppar resp. ägg utan hava därjämte en s. k. inresekretorisk funktion., vilken har stor betydelse för kroppsutvecklin- gen och organismen överhuvudtaget.
Kastration medför därför, frånsett ut- slocknanldet av könsdriften, aven rubb- ningar i, det a.llmänna halsotillsthdet.
De olägenheter, som vid15da sterilisering genom kastration, förefinnas däremot icke vid.
det enklare ingrepp, som består allenast i avskaraildet eller bortskaran- det tjll en del av sädesledarna resp. agg- ledarna (vasotonzi, vasectonzi, resp. tu- berotom,i, tzcberectomi).
.
Denna opera- tion - vilken ifråga om mannen a r så enkel, att den kan utföras t. o. m. poli- kliniskt, cdan an d m för, kvinnans d,el måste ske å sjukhus, enar den kräver bedövning och 8 i 10 adagars efterföl- jande sängläge - har nämligen icke någon inverkan på könsdriften eller för- mågan att tillfredsställa densamma och hindrar således icke äktenskaplig sam- manlevnad f ö r vare sig kvinnan eller ': ?x .. -.
a: 1.1, mannen, fast den helt och h ?$et oinöj- riggör fortplantning.
Då G g o t ingrepp ej.
sker: å k&amp;sköqtlarna, fortsatta dessa oförhin~drat sin inresekizetori&amp;a funk- tion, vilket förklarar att operationen icke, som vid kastrationen är fxllet, för- r.I, orsakar några följ.dsymtorn.
.j, Inom lakarkretsar torde full enighet vara rådande om, det berättigade uti att företaga en tuberotomi eller tuberectomi å gift kvinna till förekomman3e av nytt havandeskap, där sådant skutW %nedfÖra en bestämd risk för ' hennes hiilsa och liv samt såväl hon själv som hpfiges man önska operationens verkställanWe.
I dy- lika fall, där det föreligger en ?ent medil cinsk indzkation för sterilisering, anser sig läkaren sålunda hava rätt.
: $tt handla på eget ansvar utan några i la$ !eller för- fattning reglerande bestämmei4er.
I all- mänhet torde Idock en människas steri- lisering i vårt land icke havj ' ' agt rum, utan att tvenne läkare varit ense ' om att operationen med hänsyn till ?.gatienten bort ritföras; såväl i många fall av kroppslig sjukdom som f ram f &amp; ' allt, när Y ' fråga varit om kvinnor, s a n efter för- lossning brukat bli sinnessjkha under längre eller kortare tid, har det helt na- turligt varit en annan läkare än opera- tören (gynekologen), som ursprungli-.
' '? -- gen ' tillrått operationen.
Uti, den ovanniimnda motimen, som efter tillstyrkan av a m d r a !agutskottet (ut].
n: r 24, år 1922) blev a ~ -.
k k s d a ~ e n enhälligt bifallen, ifrågasattes nu, act även sterilisering au rashygicr~iska och sociala skal i vissa fall skulle-Tvara till- '.
I '
130 HERTHA - ._ - låten.
Det framställda kravet häri att de skaffa sig sexuella förbindelser stödjer sig framförallt på gallande be- och att de sinnesslöa kvinnorna föda stämmelser om aktenskapsförbud.
det ena barnet efter det andra.
Då där- Som bekant ar det i den nya gifter- vid ofta aven fäderna äro på samma å1- målsbalken stadgat, att den, som ar sin- derdomshem intagna psykiskt defekta nessjuk eller sinnesslö * ej må träda män eller andra mindervärdiga indivi- i äktenskap, och att .den, som inom de der, såsom luffare, alkoholister o. d., tre sista åren varit sinnessjuk; skall, för a r det ju helt naturligt, att ävm barnen att kunna få lysning till äktenskap, med i stor utsträckning bli psykiskt under .. läkarintyg styrka, att siiintssjukdom måliga.
Härom bara ocksZi av fattig- icke mera kan hos honom påvisas.
Vi-.
vårdskonsulentema avgivna rapporter dare ar det föreskrivet, att den, som ar vittne.
För att endast taga ett markant behäftad med f allandesot, vilken härrör exempel må nämnas, att en sådan rap- a v Övervägande inre orsaker, icke får p ~ r haft t att förtälja, att i en kommun ingå äktenskap, med mindre Konungen funnos å ålderdomshemmet två sinnes- finner skäligt tillåta äktenskapet.
In- slöa kvinnor och två sinnesslöa män, f örandet av aktenskapsf örbud mot per- vilka med varandra avlat I I barn, som soner av rashygieniska skal innebar ju, alla blivit idioter och sålunda i sin tur att syftet med förbudet varit, att per- för hela livet komma att ligga kommu- sonerna i fråga icke skola fortplanta sig.
nen till last.
Under nuvarande förhål- Något hinder härför utgör emellertid landen komma sålunda de sinnesslöa of- icke aktenskapsförbud.et, då de, mot vil- ta att förorsaka samhället stora kostna- ka detta a r riktat, hava möjlighet att der generation efter generation.
utom äktenskapet skaffa barn till varl- Nu Sr det visserligen sant, att det den; och att psykiskt defekta personer, ingalunda är uteslutet, att et: barn till som icke äro i stånd att bedöma följder- en sinnesslö kvinna kan, därest fadern na av sina handlingar, härvid icke kun- tillhör en sund slakt, bli psykiskt friskt.
na känna något ansvar, ligger ju i sa- %.en icke heller en sådan barnalstring kens natur.
kan anses önskvärd.
F r i n ren socMI Vad särskilt de sinnesslöa beträffar, synpunkt sett måste det närnligen städse behärskas de ofta helt och hållet av sitt anses olämpligt, att en sinne:; slö kvinna driftliv.
Och då hittills det stora fler- fortplantar sig.
Ty då sinnesslöa icke talet till vuxen ålder kobmna sinnesslöa, lämpa sig för att uppfostra barn och på grund av bristen på anstaltsplatser icke heller äro i stånd att försörja dem, för sådana, måst omhändertagas av sin så böra de icke heller bli föräldrar.
Och familj eller å ålderdomshemmen, dar de ser man frågan från barnets synpunkt i allmänhet icke kunna få erforderlig framträder olämpligheten av, att en sin- övervakning, blir följ-den härav of ta den, nesslö kvinna fortplantar sig, i an star- * Med termen si ?~nesslö avses har, som alltid i författning, den som ar behäftad ined en mera avsevärd medfödd psykisk defekt, alltså en mera höggradigt psykiskt undermålig.
-- -. -- P --- P.
_ _ _ t.
.
_ kare dager.
Ty för barnet bör väl mo- dern, som burit det under sitt hjärta, vara det högsta på jorden.
Viiket grynit öde ar det då icke för ett friskt och
HERTHA sunt barn att det skall finna sin moder.
vara sinnesslö!
För barnets egen skull kan det då i själva verket vara bättre, att d e t aven självt blir psykiskt defekt, så att det aldrig kommer att förstå det tragiska i sin situation.
För föx-hindrande av de sinnesslöas fortplantning har man endast två vägar att välja: sterilisering eller internering å, sluten anstalt.
, Många sinnesslöa äro ju under alla förhållanden i behov av á; nstaltsvår; d.
Särskilt ar det önskvärt att saldan beredes alla sinnesslöa, som visa mera asociala tendenser.
Ett stort steg f ramåt .på sinnesslö vårdens omriide ar därför taget med det vid årets riks- dag fattade beslutet att i ledigblivna ka- sernetablissment - anordna anstalter för asociala imbecilla, nämligen för manliga sadana i Sala och Vänersborg och för kvinnli,ga &amp; ana i Örebro.
Det finnes emellertimd åtskilliga mer eller mindre arbets f öra sinnesslöa, som icke under alla f örhållanden.
skulle behöva hållas internerade å anstalt, utan d k a utan olägenhet skulle kunna vistas irte i sarn- hallet, blott .den sakerhetsåtgird, som.
steriliseringen innebär, bleve vidtagen.
Vore det tillåtet .att sterilisera sinnesslöa i på begäran av förrnydare, närmaste.
anhörig eller vederbörande kommunala.
myndighet, skulle Idärför antalet 5 sin- nesslöanstalter .behövliga Gudplatser .kunna minskas och samhällets kostnader f ör sinnësslövård.ens, de f init ivri ordnande bli reducerade.
F,ör närvarande ar emel- lertid behovet av en lag, som medger sterilisering av sinnesslöa, s i mycket storre, solm frågan om * de vuxna sinnes- slöas vård ännu ar till större d.elen olöst.
För de sinnessjukas vi8dkolmmande ar behovet av, en steriliseringslag icke lika, I: 131 stort,, då flertalet a v dem p5 grund av sjukdomsyttringarna äro i behov av an- staltsvård.
I vissa fall kan dock steri- lisering av sinnessjuk vara indicerad.
Först och främst, a r, detta failet vid de former av sinnessjukdolm, so.m hava ett ' periodiskt förlopp, så att tider av sjuk- dom, då hospital ' svård är behövlig, växla med tider av full psykisk hälsa.
I dylika fall sker naturligtvis utskrivning f rån hospitalet, så .snart sj ukdorii ' sperioden är över, och då fråga ar olm en person, som ar gift, återvänder han alltså till h,emmet och återupptager den äkten- skapliga sammanlevnaden, ofta med re- .sultat att nya barn födas i äktenskapet.
Redan f rån rashygienisk synpunkt ar detta mindre Önskvärt, d5 just de pe- riodiska f orrnerna av sinnessjukdom bruka stå på.
starkt ärftlig grund.
Dar- till kommer emellertid oden sociala syn- punkten, att Idet icke kan vara lämpligt att nya barn sattas till världen inom ett äktenskap, dar den ena av föräldrarna tidvis a r sinnessjuk och måste vårdas på hospital med därav följande svårighet för familjens uppehälle, då det a r man- nen - fadern, som ä r sjuk, ' eller för hemmets skötsel, då det a r hust.run moldern, som a r sjuk och m å ~ t e vårdas borta.
Även vid kronisk sinnessjukdom, som ä r av obotlig art, k.an sterilisering understundom vara av behovet, påkallad, nämligen i * så-dana fall, dar sjukdomen ' under årens lopp inträder i ett lugnare skede, så att uts.krivning från hospitalet kan.ifrågasättas, och fråga ar om gift person .. I dylika fal.1 fortsattes namli- gen ofta den äktenskapliga sammanlev- naden .makarna emellan.
F r h e t t den eventuella graden av ärftlighet hos sin- nessjukdomen måste ett fortsatt avlande -
132 HERTHA p av barn i ett dylikt äktenskap emellertid betecknas såsom olämpligt redan av det skalet, att d e t icke kan anses vara rätt ztt barn födas och väsa upp i ett hem, där någon av föräldrarna är sinnessjuk och således icke i stånd att fylla det allvarliga föraldrakallet.
Av rent socia- la skäl kan det sålunda understundom vara pakallat att företaga sterilisering av sinnessjuk.
Återstår att namna några ord om ste- rilisering av falia~desjztka.
Scm i .det föregående ar nämnt, äger Konungen att meddela dispens från det iör den, vilken lider av på arftlig grund vilande epilepsi, gällande aktenskapsförbudet: Sådan dispens brukar emellertid icke nleddelas,.i andra fall an där äktenska- pet, exempelvis på grund av kvinnans ålder, uppenbarligen måste bliva barn- löst.
I åtskilliga fall, dar ansökan om dispens från nämnda äktenskapsförbud därf ör blivit avslagen, hava kontrahen- terna &amp; .illertid redan haft barn till- sammans.
Och det har också i dylika fall förekommit, att de fortsatt att avla barn, trots det att de ej kbnnat f å sin förbindege legaliserad.
Äktenskapet har s:l&amp;da blivit förhindrat men icke barnalsticingen.
Då .detta emellertid i dylika fall varit lagens Syfte, s5 kan man med skal fråga sig, osm det icke vore.
bättre, att sterilisering av- en fallande- sjuk på lzam egen begäran vore tillåten; så att han efter denna operations vei-k- dispens från äkten- ställande kunde skapsförbudet.
Därmed.
vore det ras- higieniska kravet att den med arftlig epilepsi behäftade icke bör fortplanta sig tillgodosett; på samma gång * denne icke behövde bli utestängd från den äkten-.
skapliga lyckan vid egen härd.
Ty så- fa -- p -.
P .som i det föregiende framh2llits merL för det operativa ingrepp det har ar fraga om icke något hinder för äkten- skaplig sammanlevnad för vare sig h i n - nan eller mannen.
För de fallandesjuka skulle sålunda en llagbestämmcl se, s o n medgive sterilisering, bliva av stor h r - wunitWr betydelse.
Härmed har jag i korthet redogjort för de synpunkter, som lago fil1 grunri för motionen i ämnet.
Iiör,mdr det !.
av densamma föranledda riksdagsskri- velsen infordrades yttrande dels av st ?- wlsen för staterts i; tstitut for rasbiologi, dels av rneclicinalstyrelsen.
På närmare angivna grunder tillstyrkte förstniimnda styrelse i sitt den 2 oktober 1923 avgivna yttrande, att särskilda lagbesc2mmeiser måtte utfärdas angaentle medgivande att under vissa förutsättningar sidana psy- kiskt underm5liga individer finge ste- riliseras, vilka på vetenskapliga grimder kunde befaras giva upphov till samhails - odugliga avkomlingar.
I yttrandet an- gåvos därjämte vissa principer, som bor- de ligga till grund för dylik lagstiftning.
Aven nzedicitzaZs~t.clscl) l, som a v p i - sitt yttrande i ärendet den 24 oktober IgZ? ..
uttalade sig för en lag~tiftning i Zme: ock hemställde därför bl.
a., att Kungi.
Maj: t måtte uppdraga åt sarsldt tillkal- lade representanter för juridik, psykiatri och kirurgi att verkställa utredning a t f raga11 om ctcri1iscrit:g p &amp; i z z:in aiz itara skal av vissa sinnesslöa, sinnessjuka cch fallandesjuka och att avgiva förslag till lagbestammcls~r h2r.m.
Sedan dessa tillstyrkande utlhnder: inkommit till Kungl.
Maj: t, blev arende: emellertid v i l a d e uiider några 51-, i det att beslut om den hcgsrda utredniilgen fattades i statsrådet först den 30 decem- En specialaffär har alltid större möjligheter att tillfredstalla sina kunder, ty där finnes största urval ' och billigaste priser.
Varje dam bör därför köpa sina underkläder, korsetter, corseletter, strumpor och handskar hos Twilfit, Nybrogatan fl, Stockholm.
HERTHA ber 1927.
Härvid anförde chefen för so- cialdepartementet, statsrådet Jako b Pet- tersson bl.
a. följande: ' Den nu behandlade frågan iir utan tvivel av stor betydelse.
0,mvårdnad.en om de svaga och hjälplösa i samhället har alltmera utveck- lats och f örcl jupats.
Från denna omvårdnad a r steget numera icke långt till åtgärder i syf- te att förebygga födelsen av individer, vilka, enligt vad man med s %k.efiliet kan f örutse, måste bliva till en börda f ö r.
sig själva och för andra.
Emellertid får ej förbises, att en.
legalise- ring av d e åtgärder, som i-detta avseende ifrå- gasatts, skulle innebära ett avsteg från den ' el- jest gällande regeln om skydd för individens kroppsliga integritet.
Såväl på grund härav som med hansyn till de grannlaga cletaljspörs- mål, som på detta område inställa sig, måste irågan om sterilisering av mindrevärdiga in- divider betraktas såsom synnerligen ömtåligt och !svårl~st.
Innan man kan bestämma sig för vissa statsåtgarder härutinnan, kräves alltså en grundlig och allsidig utredning.
I andra lag- utskottets utlitande har antytts den riktning, i vilken enligt utskottets förmenande lösnin- gen av en del av d e hibh0rand.e spörsmQ1.en borde g;.
Beträffande grunderna för den Glivande utredningen torde, man ock. &amp; delvi~s kunna följa dessa uttalanden.
Med utgings- punkt från att syftet med en eventuell steri- 1iseringslagstiftnin.g bör vara .det; v mig nyss antyddaleanser jag sålunda lika med utskottet, att den krets personer, för vilaka dylik lag- stiftning skulle .galla, 1 första hand kan tanlkas begränsad till det område, som innefattas av vår gällande lagstiftning om aktenskapsför- bud.
Detta bör dock icke utesluta, atit vid ut- redningen undersökes, huruvida med samma utgångspunkt ännu snävare avgriinsning kan befinnas lämpligare.
En synpunkt, som har- vidlag moöjligen aven bör beaktas, ar den in- verkan, som 5tgarcIer av nu ifrågasatt slag kunna hava på behovet av vederbörandes in- ternering 5 anstalt.
Vad {beträffar frågan, huruvida lagstiftnin- gen bör bereda möjlighet att f ramtvinga ste- rilisering eller om, den blott skall legalisera fri- ' ' 133 villigt undergående av så,dan åtgird, intager jag i huvudsak sammba ståndpunkt som utskot- tet.
Därvid bör dock beaktas, att kravet p5 frivillighet i vanlig meniiig endas: kan upp- ratthallas Ektriiffande .dem, isom iiro vid sina .sinnens bruk, d. v. s. fallandesjuka, som icke tillika äro .sinnessju1ka eller sinnesslöa, o &amp; - om d e skola inbegripas - de periodiskt sin- nessjwka.
.
' Särskilt beträf f.ande huvudparten av de sintieusGa kan ju md2kkio ' t niigot verk- ligt medgivande från vederbörandc själv icke k m m a till stånd, men detta bör -, darest andra garantier kunna eribjudas - enligt min mening icke f å utgöra avgörande hinder för sterilisering.
I vad mån i dylika fall begäran eller gcrdkannande .av förmyndarc eller den, sam elj,est har vårdnaden om venerbörande, bör vara för~tsalttnin~g, tydligen en fråga, som bör behandlas vid utredningen.
- - v.
Eland andra pmkter, som utskottet fram- hållit och d k a uppenbarligen .måste omfattas av, den blivande utredningen, a r sättet för prövning # och avgörande av fråp; or rörande huruvida sterilisering må aga rum eller ej.
ävensom de bestämmelser, som böra galla för dylika .operationer.
Vid utredningen bör gi- vetvis även behovet av detaljerade kontroll- föreskrifter i olika hänseenden noza beaktas. "
Under åberopande av det sålunda an- .förda hemställde statsridet Pett,ersson om bemyndigande att tillkalla högst fem rakkuniga att inom socialdepartementet bitriida med verkställande av utredning och u t a r b e t i d e av förslag ' angående medgivande till sterilisering i vissa fall av sinnesslöa, sinnessjuka och fallande- sjuka.
För fullgörande av detta upp- drag utsågos därpå häradshövdingen i Frosta och Eslöfs domsaga G. F. Lind- stcda (ordsförande) samt trenne profes- sorer vid Lunds universitet, nämligen Elis Essen-Möller, Einar Sjövall och Viktor w l g e o r t v som representanter för, resp gyr.el&lt;ologi, ' är f tlighetsf orskning och psriatri.
.
A p e l - r y d j u s t nu.
NQra varfunderingar.
.
.
ör fjorton vårar sedan besökte un- F dertecknad för första gangen Apel- ryd, som da nyligen donzrats till F. B. F. Intrycket den gangen var, att man kom till Törnrosas sovande tradgard, under- bart vackert och pittoreskt var det, men t r ä d g a r d s s k o l a verkade det ab- solut ej.
Visserligen fanns en stor trad- gard med hundratals fruktträd, men man behövde ej vara vidare tradgards- kunnig för att inse, att oerhört mycket arbete fordrades, innan vildmarken ble- ve kultiverad igen och i någon man lämpad för sin blivande uppgift.
Ehuru, mycket ännu iiterstar att göra ä r intryc- ket av Apelryd just nu - för den som minns, hur det var 1914 - förvåning och glädje över att SA mycket hittills kunnat åstadkommas med de relativt sma medel, som stått till buds.
För dem av Herthas lasarinnor, som kanske ej hava reda därpå, m å.
nam- nas, att Apelryds egendom, belagen he:t nara Bastad, donerades till F. B. F. av fru M. Bergman-Österberg med vill- kor att dar upprättades en fruktodlings- och tradgardsskola för kvinnor.
Som gården vid överlämnandet del- vis härjats av eldsvada måste sa väl omfattande reparationer som nybygg- nader göras, innan Apelryd kunde tagas i bruk för det.av donator bestämda an- dam atlet.
Varen 1916 började dock den första kursen, för:agd till tiden 1 mars-l no- vember.
Tradgardsyrket var då i stort sett ett nytt omrade för kvinnorna och Apelrydskolan den första av sitt slag i Sverige, det var alltså i mångt och mycket försöksår, man gick till mötes.
Uppgiften var att giva eleverna en un- dervisning, som gjorde dem dugliga för det yrke de valt, samtidigt ville man försöka ordna det så, att utbildnings- tiden ej skulle bliva för kostsam.
Sko- lor med internat måste ställa sig betyd- ligt dyrare än de, som äro så belägna, att eleverna kunna bo i hemmet.
De första kurserna p i åtta manader utan förpraktik vor0 för korta att giva någon kompetens utöver skötandet av den egna hemtradgarden.
När trad- gårdsodlingen under kristiden, då lan- dets, egna produkter till det yttersta måste tillvaratagas, gjorde ett storartat uppsving, utvidgades Apelrydskolan med en tvåårig kurs.
Man trodde d 3, att platser skulle finnas för tradgArds- lärarinnor och kvinnliga trädgardskon- sulenter i, mycket större utsträckning an vad sedan visade sig vara förhallandet Fran och med i a r a r kursen på Apel- ryd e t t a r i g med början 15 februari; detta med hänsyn till att tradgårdsplat- ser i allmänhet tillträdas 1 mars.
Denna kurs ar, som det heter i prospektet, " avsedd att utbinIda kvinnliga yrkcsut- övare i trädgärdsskötsel ".
Som viss för- praktik ar erforderlig och undervisnin- gen så val teoretiskt som praktiskt syn- nerligen omfattande, bör elev, som r a t t tillgodogör sig utbildningstiden, hava goda förutsättningar för vidare framkomst i yrket.
HERTHA ' Undervisningsavgiften för kursen ä r 200 kr.
och avgift för kost, bostad, Iy- se och varme 50 kr.
per månad f. n. för ordinarie elev.
Extra elever betala 100 kr.
per månad i sett för allt.
Ganska många begagna sig av tillfället att kom- ma till Apelryd som extra elev under sommaren.
Da kan det ' prövas, om ve- derbörande har verklig håg för trad- gardsyrket, för att .ej tala arn vilken be- hallning av halsa och krafter, som arbe- tet i friska luften ' skhker.
Klockan 7 p &amp; morgonen börjar arbetet i trädgård, bänkgårdar i c h växthus, teoretisk undervisning gives en eller flera timmar dagligen, be- roende pa arstiden.
Just nu a r bradskan stor med att sätta ut alla plantor, och så måste man hålla styr på ogräset, gallra och vatt.na i bänkar- na, plantera om växter och sköta vin, persikor, tomater och otaliga prydnads- växter i växthuset.
En eller ett par ganger i veckan skall torglasset göras i ordning.
Grönsaker plockas, sorte- ras, buntas; blommor avskäras, embal- k r a s och bindas m. m. m. m.
I tur och ordning få eleverna följa med till Båstad och " torga ".
Arbetet tryter aldrig, men i regel a r adet slut för dagen kf.
6 e. m., och da kappas glada ungdomar om att först hinna ned till1 stranden för att f3 ett uppfriskande bad.
Lockande nära ligger Bastad och Malen, solm snart vimlar av badgäster, och fast flic- korna varit i arbete hela dagen, för- märkes ingen trötthet, man promenerar eller cyklar " in " .för att se .pA badorts- livet och en och annan gång f2 sig en svang.
. '
Apelryd kan.
ej beskrivas, det maste, 1 35 ses!
För vilken gång i ordningen sä- ger jag detta.
Ord -.
Atminstone mina - kunna ej skildra den underbara tjus- ningen i denna neid, väl en av de fag- raste i vårt land.
Nar jag var där för några dagar sedan, strålade solen fran djupblå himmel, den skogklädda åsen skiftade i alla färger från ekarnas rost- bruna till bokarnas skara grönska.
Hag- garna stucko upp som stora runda snö- bollar, de mörka tallarna och granarna.
mecl Ijus-ljusgröna Arsskott bredvid 1u.f- tiga hängbjörkar förhöjde färgsymfonien.
På sluttningen mellan åsen och havet, som var lika blatt som himlen, blomma- de hundratals fruktträd.
Odlade vår- blommor och perenna växter stodo i sin fulla fägring.
Strandremsan mellan trädgarden och havet, den s. k. allmän- ningen, var strödd med bugande gullvi- vor och andra vilda blommor; nakter- galar, trastar och lärkor drillade i kapp.
Och jag tänkte, att de ungdomar äro lyckliga, som kunna få sin yrkesutbild- ning just här.
Det ständigt omvaxilande arbetet med levande material gör att in- tresset aldrig slappas, varje dag vinnas nya resultat, och oftast far man lön för mödan.
Därtill kommer, att slappa muskler stärkas, bileka kinder fa färg, kropp och sjal bliva sunda och harmo- niska under * studiet av denna naturens egen sig alltid förnyande lärobok.
Mer än en f. d. elev har sagt mig: " Apelrydtiden var härlig, den glömmer jag aldrig. "
Det a r nog så, att var och en, so,m varit på Apelryd, helt kort eller längre tid, ej kan undga att.
liksom " bergtagas " av dess härliga natur.
Jag skulle önska, att manga av Her- tha.
; lasarinnor v o r ~ i ti~llfalle att på ort
Fransyskorna på krigsstigen.
n dörr ska vara öppen eller stängd, E citerar Le Droit des Femmes M:me Maria Vérones kampglada tid- ning och organet för La Ligue Francaise pour le Droit des Femmes, där avenle- des hon ä r ordförande.
Citatet av den allbekanta maximen knyter sig till poängterandet av det faktum att fransyskorna nu till sist - alla fagra förespeglingar till trots och trots all den rökelse man tänt för dem som erkänsla av deras välbehagligt pat- riotiska och aktiva inställning under kriget - äntligen till fullo insett att herrar parlamentsledamöter alldeles in- te ha " ör avsikt att ge dem rösträtt.
Skämtet har varat allt för länge, fort- sätter D r o i t d e s F e m ni e s, man skulle - rara bindgalen för att inte kom- ma unaerfund med den politiska ostra- cism för vilken vi äro utsatta.
Nu äro vi färdiga att kategoriskt tillropa parla- mentet, som mer eller mindre öppet sys- selsätter sig med att hålla igen dörren för oss till den politiska arenan, att med eller mot deras vilja ska dörren upp för oss.
Men advokat Maria VCrone nöjer sig inte med att d e k l a r e r a sin och sina medsystrars mening, när det verkligen gäller.
Det hände något i franska se- naten den 16 sistlidne mars, och det tor- de inte råda något tvivel om vem som härvid varit huvudmotorn.
Även om ord- föranden i kommittén för feministisk propaganda, M:lle Louise Brunet, var den som p i ett kommittesammanträde frainförde idén att i själva senaten stäl- la till med en demonstration.
Det var således senatens session av den 16 mars.
Konspiratörerna hacie stämt möte dar klockan tre.
Klockan halv tre började de samlas, klockan tre vor0 de där till ett antal av trettio, kloc- kan fyra vor0 de femtio, och alltjämt anlände flera.
Vaktmästarna började: agna derina kvinnoinvasion misstänic-.
samma blickar.
Tydligen bcfordradc de sina misstankar till högre ort, snart nog var dct tydligt att damerna voro beva kadc.
Vi ha iakttagit, säger Maria VCrone i I ' O e u v r e, där hon som deltagare i och vittne till vad som hände skildrar fransyskornas första suffragettdemon- stration, att herrar senatorer, som bc- dyra sig behöva otaliga ar för att stiide- ra den kvinnliga röstrattsfragan, inte alltid äro lika samvetsgranna i fraga om att känna de fragor i grund och bot- ten am vilka de rösta.
Sålunda bcslöto Ge denna dag att omedelbart behandlz en omfängsrik rapport, som just utde- lats bland dcm, och damerna p i läkta- ren skulle ha att vänta till klockan sjri, d ?i general Hirschauer ktinde vara far- dig med exposén av densamma.
Nar M:me VCrone och hennes vänner och ställe kontrollera riktigheten av mi- na uppgifter om Apelryd.
] ag vågar tro, att Ni skulle instämma med mig!
ELISABETH QUENSEL.
i tvii timmar lyssnat till framställninger.
av 1 ad som sk.ulle inträffa under nästa krig, tyckte de att tiden för en interven- tion var inne.
En av dem reste sig och
HERTHA.
137 Man hade knappast väntat sig denna ropacie: för att utrota kriget böra kvin- tillämpning, dar, av anglikansk politisk norna ha rösträtt.
I samma ögonblick hade samtliga de- stridbarht !.
Men alltför långt frestat ta- m ' onstranter rest sig upp och från läk- lamod.
brister il11 slut, och fransyskorna tarens alia kanter ljödo samma rop: synas ha, f u n n i t - liksom de engelska kvinnorna böra rösta.
M:lle Vérone gri- suffr:igetterna p i sin tid - att det gr per en packe broschyrer och kastar $ed nödvari ' d~~t i t t t i l l t v i n g) sig upp- dem i salen.
Man ser dem fladdi % om- märksamhet.
De mena ' att ' &amp; sten be- kring som små vackra mångfärgade fja- hövs.
Senatens.
president avrundade emel- rilar ock sanka sig ned på senatorernas kala rosafärgade hjässor, likt insekter lertid episoden, enligt J o u r n a l O f - p5 blommor.
Men se dar vaktmästarna, f i c i e l, med att förklara att händelsen inte var på något ' vis allvarlig.
som inte visa någon mildhet!
D r o i t d e s F e m m e s gör en hop- Ah, utropar en, ar det ni som vill stif- suïrimering av vad som förefallit: tiga ta lagar?
iM.
; n tiaturligtvis, säger advokat Ma- kvinxorna, förklarar man att .det inte ria Vérone, eller atminstone ta del däri, hörs något ifran dem, att man inje ser och ?a kommer ni att vara mindre bru- till r ?em; nar de demonstrera fastslår l ' O f f i c i e i att det inte är nagot all- taiu!
E !riel !ertid blir det att svara för upp- varligt.
En direkt inbjudan att göra na- trädet, nere ' på kansliet.
Det ar delegera- got allvarligare!
dc för flera kvinnosammanslutningar som vsrit med: föreningen för förbatt-.
ra1:d2 av kvinnornas stallning, krigsan-.
Redaktionsmeddelande kornas förening, de sårades och i kriget kretsarna.
ri.cl; crerades, kvinnor.
i statens tjänst m.
Kallelser till respektive kretsmöten fl., iiirn Maria Vérone får ensam aran bli i längden ganska dyrbara genom att föras infbr det höga tribunalet.
Hon portoavgifterna.
F,rån Stockholms- förvanas, x e n begagnar sig av tillfallet kretsens styrelse har kommit en an- för att säga sin mening.
modan att Hertha ville på viss be- Hennes avskedsord ar ett artigt " au stätnd platg i varje häfte ställa ut- revoir ".
till nästa gång, och hon förbe- rymnie till förfogande för tillkänna- reder vederbörande på att de demonstre- givande av när kretsmöten liomma randc alldeles säkert komme att göra om a t t hiillas m. m. d., i mån detta önskas saken - vilka säkerhetsåtgärder som av kretsarna.
Vi bringa härmed till an:, kulle komma att vidtagas.
" Vi ska kretsarnas kännedom a t t detta från alltid finna på nAgot satt att lyckas.
vår sida kommer ' att ordnas fr. o. ' Om man stänger dörrarna, så har Lux- m. septemberhäftet.
Meddelande må- embourgpalatset fönster " - - -!
ste vara redaktionen till handa se- SA ii:i vet herrar senatorer vad de ha nast den 8 i den månad man önskar att vänta, och Frankrike har haft sitt det infört.
.
första suffragettuppträde.
till
Bokno tiser.
Gäster och Främlingar, Fattigfolk, Stjärnan vars n a m n ä r M a l ö r t, M ö d r a r, M a r t h a o c h M a r i a, det är ett urval ur Anna Lenah Elgströms dikt- ning som man möter, med glädje.
Un- der beteckningen V a l d a n o v e l l e r ha dessa fem böcker utkommit i nya upp:agor pa Bonniers förlag.
Till tiden för sitt ursprung markera de den första tioårsperioden av Anna Lenah Elgströms författarskap, 1911- 1921.
Gäster och Främlin- g a r var debutboken som genom sitt sällsamma liv och fördjupade egenart omedelbart erövrade at den unga för- fattarinnan en rangplats inom vår no- vellistik.
De nu medtagna övriga fyra äro ej helt ensamma om att representera hen- nes litterära produktion under de tio åren, men de företräda lyckligt hennes utveckling under denna tid.
De som in- te fölSt den i första hand böra inte för- summa tillfället att genom dessa nya upplagor lära kanna Anna Lenah Elg- ströims särpräglade och betydande för- fattarepersonlighet.
Studentföreningen V,erdandis små- skrifters sista lilla häfte ä r en minnes- teckning av A r t u r H a z e l i u s, N o r- d i s k a M u s e e t s s k a p a r e, av Ann Margret Holmgren.
Ur beundran för mannen och den varmaste uppskatt- ning av v e ~ k e t han utfört ' har den lilla teckningen vuxit fram, vilken i snabba drag ger konturerna av hans liv och stora gärning.
Varen 1922 gav0 Bror Schnittger och .Hanna Rydh tillsammans ut en " ut- färdsbok ", som betitlades D ä r f a d- r e n s k u m m e l s t a.
Den avsåg att intressera vandrareentusiaster för forn- lämningarna i Stockholmstrakten, att lära dem att till vandringens nöje i och för sig lägga intresset av att iippsöka runstenar, domareringar, stensättningar, gravhögar och fornborgar.
Boken gav nyckeln till dessas hemligheter och praktisk vägledning till de gömda eller inte kända platserna.
Att den fyllt ett behov och med gläd- je anammats kan man finna av att den nu behövt komma u t i en ny upplaga, det ä r Bokförlaget Natur och Kultur som även denna gång sörjt för utgivnin- gen.
Samtidigt har emellertid förlaget haft förmånen att kunna utge en andra del D ä r f ä d r e n s k u m m e l s t ä, som fortsätter med orienteringen bland Stockholmstraktens fornl2imningar.
Dr Hanna Rydh fullföljer dar pa ett lyckligt satt det arbete hon tillsammans med sin, make pilbörjade: att på en gäng instruk- tivt och roande tjänstgöra som ciceron bland Malardalens fornlämningar.
E. K-n.
Katolska kvinnoförbundets Haagkongress.
Internationella Katolska Kvinnoför- bundet, omfattande 25 millioner kvin- nor av 26 nationer, samlade sina dele- gerade, varibland 3 svenska represen- tanter, till kongress i Haag 24-29 april.
Förbundet har satt sam sitt programs förnämsta uppgift h ö j a n d e t a v f a- m i l j e m o r a l e n, varöver stadsfull- mäktiges ordförande i Haag vid den storartade mottagning, som anordnats för kongressdeltagarna den 24 april.
särskilt uttryckte sin tillfredsstallelsc och beundran.
Även nederländska rc- geringen mottog den 26 april kongress- deltagarna i Ministeriet för Handel och industri, och ministern hälsade i varma ord kvinnorna so,m medhjälpare i det sociala arbetet.
Det var många framstående kvinnor, som uppträdde i talarstolen.
Grevinnan E. Zlchy, Ungern, behand- lade ämnet: " Kommunismen, en fara som hotar kyrkan och tillika hela det
HERTHA mänskliga samhället ", och återgav på ett gripande satt sina personliga upple- velser under bolsjevismens skräckvälde i Budapest.
Advokaten vid Rätten i Paris, fröken M. Th. Moreau talade över " Lagens be- skyddande av de oakta barnen " och framlade Frankrikes lagstiftning pA detta omrade.
Hon underströk sär- skilt bestämmelsen, att där legitima bröstarvingar saknades, vore det av fa- dern erkända oakta barnet närmast arvsb,erättigat.
Medlemmen av tyska riksdagen, fru H. Weber klargjorde i vältaliga ordalag den katolska kyrkans orubbliga stall- ning gentemot " Skilsmässan ".
Äkten- skapets oupplöslighet vore samhällets grundval.
Skilsmässornas oroväckande tilltagande en allvarlig fara för hela samhället.
Med.
D:r.
Mrs Fairfield, London, ta- lade över " Neo-Malthusianismen frar, medicinsk och social synpunkt ", och fru Hessberger, medlem av tyska lantdagen, över samma ämne från dogmatisk och moralisk synpunkt.
Ur programmet för Nordiska kvinnekongressen 13-15 juli i Stockholm.
Mordiska kvinnoförbundet för alko- holfri kultur, som bildades i Dorpat, Estland, sommaren 1926 och konstitue- rades i Stockholm 1927, är en samman- slutning av alla för alkoholfrågans lös- ning intresserade kvinnor i Sverige, Nor- ge, Danmark, Finland, Estland, Lettland och Island.
I syfte att genom gemen- samma överläggningar och personlig samvaro främja den frågas lösning vil- ken i hög grad berör kvinnorna, hemmet och ungdomen, anordnas - Herthas 139 majhäfte innehöll ett upprop.
om anslut- ning - den 13-15 nästkommande juli en kvinnokongress i Stockholm, Lakar- sällskapets lokal, Klara O. Kyrkog.
10.
Kongr,essen öppnas fredagen den 13. juli kl. 10,15 varvid bl.
a.
förekommer anförande av ärkebiskopinnan Anna Söderblom och tal av dr.
Anna Gor- don, U.
S.
A. Välkamsttal av ordf. i N.
K. A.
K.
Hälsningar ' av representanter frAn de olika landen samt violinmusik.
Vid kongressen förekommer en del intressanta föredrag över aktnella syn- punkter i alkoholfrågan, dels fristående och dels med diskussion.
.
Till, de förstnämnda höra föredrag av fru Frida Steenhoff, Stockholm,.
om " Uppgifter för kvinnorna i skapandet av en alkoholfri kultur i hem och.
sällskaps- liv ", .fru Dagmar Karpio, Finland, om " Alkoholspörsmålet och kvinnorna ' ', doktorinnan Carla Ottosen, Danmark, över ämnet " Kan det påvisas ett sam- band mellan alkoholkonsumtion och sexuella förvillelser ", med .. dr. Rosa Lil- ja Johnson, Finland: " Är alkoholen en degenerationsfaktor?
",: konsulinnan Lee- ni Vesterinen, Estland, om " Kvinnornas självuppfostran till djupare insikt i sarnhiillsproblemen och ökat medbor- garansvar ".
Följande diskussionsämnen äro upp- satta på programmet: " Nykterhetsun- dervisningen " * och " Ungdomens nöjes- liv ", med inledare frAn Norge, Danmark, Sverige.
På Skansens högloft anordnas första dagen gemensam middag med väl- komstfest efter särskilt program.
An- mälan om deltagande i kongressen jam- te avgift, 2 kronor, insändes till Kvin- nokongressens byra, Smålandsgatan 42, Stockliolm, s n a r a s t m ö j l i g t, dit även eventuella önskemål angående bostad under kongressen kunna i,nsän- das.
.
Dr Helen Strong och praktisk geografi.
RA stolen.
lite närmare brasan.
D fast magnoliernas knoppar visa sina T y pärlemorkalkar, forsythian skickar u t sin gula fanfar, fast vi just kommit till- baka frAn en t u r under- körsbärsblom- mors underbart skära flor i Washing- tons ljusa var, sprakar en brasa glatt i skymningen.
Vid tekopparna skola vi tala om en massa saker med dr Helen Strong.
Om sport - golf och nödvändigheten av att halla sin kropp i gott skick för att huvu- det ska duga för sitt förelagda arbete om memoarverk och biografier, om Paul Wilstach som givit ut Jeffersons och Adams brevväxling, o,m Emil Ludwigs Napoleon (Ludwig, den tyske Stra- chey!
), om musik, om Stojovskis och Rachmaninoffs underbara konserter som i- lika grad entusiasmera unga som gamla.
Men alldeles speciellt ska vi tala om dr Strongs stora passion - geografin - om geografi, denna hennes första och sista kärlek, pA vilken hon gjort en så framgångsrik karriär att hon var den första kvinna som tog fiosofie doktors- graden i iimnet vid Chicagos universitet; att hon är en av de tre kvinnor i hela världen (Ellen Semple och Gladys Rig- ley, de två - andra) som äro medlemmar av Amerikanska Geografiska Sällskapet; att hon har skapat en särskild arbets- gren inom en av ' YAr forvaltnings mest sysselsatta och viktiga - handelsdepar- tementet.
För mängden a v oss, tänker jag mig, uppkallar ordet geografi bilden av en fyrkantig skolbok med hundöron, vars - skräckinjagande ord, sisom t. ex. pas- sadvindar, apogeum, isotermer, Sten- bocken och Kraftan, longitud och lati- tud, p5 det vildaste satt trasslade ihop sig för oss, en mara av intellektuella sia- mesiska tvillingar, ett lapptäcke av plat- ser som man aldrig s k ~ l l e fä se och av produkter för vilka man näppeligen n % gonsin skiilie ha iiligon användning.
Men en halvtimmes samspriik med ds Strong, och man ser detta som det mest omfattande och givande studium.
Man ser det hela som ett gyllne band som knyter samman nationalckonorni och historia och sociologi, nästan soiii en praktisk hjälp i huset, som stiger iri pa affärsmannens kontor och viskar värde- fulla vinkar i öronen pii köparen och säljaren.
Mon började med att överföra p2 en geografisk karta den industri och han- del som iäg närmast hennes gamla hcm i Ohio.
For ätt göra defta rnäste non ge sig ut p2 fälten, till fots, per järnväg, med sparvagn och söka sig tillbaka tiTi själva ursprungsorten för varje stycke rimaterial som fördes in i staden Cleve- land.
Arbetet gällde att ' klara ut Clevelands d e mest brännande problem: transport- friigan.
Var bon.de den föreslagna stora godsstationen forläggas?
Var kunde man erhälla ett maximum av tillfreds- ställande resultat mot ett minimum av nedlagt kapital och maskinmaterial?
För att klargöra problemet kartlade hon först Clevelands existerande indu- strier samt förbindande jarnviigs- och spirvagslinjer.
Xon fullföljde sin un-
HERTHA dersökning till fots langs de gamla flod- bäddarnas naturliga vägar, langs Caya- hogo- och Tuscarorafloderna.
Hon drev omkring vid malmbrytningsområden och lastnings- och lossningsplatser, vid stal- manufakturer och godsmagasin, hon trampade om,kring vid dräneringsdiken .och järnvägsutfyllningar.
Hon hade mex sig en resväska med anteckningsböcker och papper och upp- matningsinstrument.
Naturligtvis, e !- tersom kriget pagick, underrättaiie hon polisen o,m vad hon hade för sig.
Lyck- ligtvis gjorde hon det.
En dag for hon till andpunkten av en spårvägslinje och höll hela tiden pA med att stalla ganska egendomliga frågor till konduktören, och kvinnan som satt bred- vid henne angående de rykande maasug- har som de passerade.
Vid- l ' injens ändpunkt vande hon helt mysteriöst och misstänkt tillbaka igen - med samma vagn.
Nar hon steg ut ur sparvagnen vid en av dessa med taggtradsstängsel omgivna fabrikiir, föll hon rakt i arm ' arna pZi en detektiv som arresterade henne som tysk spion.
Varken konduktören eller hennes med- passagerare hade sovit.
Nej, visserligen inte.
De hade i patriotisk iver.
aktgivit på hennes mhstankta uppförande, och hoii skulle inte slippa undan.
Skada att den fullkomiigt framgangsrika farsen sa hastig?
- kom till ett fatalt slut vid första uppträdandet i polisens huvudkvarter.
Hur kunde de också gissa sig till att detta " var geografi "?
" !Geografi " var för dem, som för de flesta av oss, nagot ' som iiteslutande fanns i böcker.
Men den- na kraftiga kvinna med den friska hyn, de vackra ögonen och ' det glansande hå- ret, med sitt lugna och dock hurtiga, 141 satt, gör sannerligen för mycket intryck av fri natur för att höra böckerna till.
Dock hade hon också smak för den akademiska världen.
Hon lat fästa sig vid Missouri universitet - .den enda kvinn.an dar med professors rang.
-- Vid dennai ' tid .fanns det inte i Wash- ington en enda byrå, sektion eller grupp - eller vad man vill kalla det - som hade till ensam uppgift att ge svar på de ma ' nga geografiska förfrAgnin.gar Som inkommo till regeringen.
Det fanns inte ett rum som tjänade till geografiskt högkvarter för amerikanska affarsför- frågningar.
I samband med den betydelsefulla re- organisation av haridelsdepartementet, varigenom, Mr.
Herbert Hoover lycka- des att av vad som tidigare endast var ett underdepartement skapa ett av rege- ringens organ inte endast av största nytta utan ock av största vikt för Wash- ington, efterskickades dr Strong för iltt inta en plats som assistentexpert i by- r h för in- och utrikeshandel.
NAgot liknande den, välkända kamelen, som fått in sitt huvud under tältet, kom hon.
I denna dag a r hennes avdelning en av de mest effektivt verksamma i hu- vudstaden.
Fran att först endast ha ut- gjori.
en del av biblioteket i Hanri.e !shii -- set, gr den nu en särskild sektion, med sin egen ståtliga samling av speciaikar- tor och speciella upplysningsmaterial, sina övriga stora kartor upphängda p5 de gräddfärgade väggarna, med valord-.
nade pulpeter och det hela med ett ut- seende av att vara sardels valsl.5t+.
Jag gick ned-, till.
byrah häromdagen för att framställa en del frågor om E- gypten och Palestina, om Beirut och '
Damaskus, om Cypern och Rhodos och Konstantinopel.
Dr strong tog fram kartorna.
Och sAc!
?na k2rtor h a d ~ jag aldrig set!
förr - franska och engelska, tyska och ita- lienska, så val som amerikanska, fina detaljkartor fran generalstabeii i rii skala av aderton mil på tummen; kartor uppdragna efter konsulära rapporter; kartor över järnvagar, klimat, mark och geologi, över ekonomiska förhallanden, över stadsgator.
Har fanns rrgister- förteckningar och geografiska lexikon och postunderrattelser - en fullkomlig vetenskap i allmän teknisk upplysning.
Medan jag uppehöll mig dar kom en hel del förfrågningar in, SA man fick ett mycket starkt intryck av vilken direkt nytta allt detta ar för dagens pågiiende liv.
En förfrågan komner från en firma som tanker på att skicka redskap för ostronfiske till Venezuela.
Hur böra varorna packas för att komma bast fram?
Med andra ord, hurudana äro vägarna till den tillärnade platsen, komma sakerna att köras pA körvägar eller forslas pA Asneryggar?
En annan affarsfirma har utsikt att sälja på en plats som kallas " Namyaw ".
De kunna inte finna " Namyaw " på nA- gon karta.
De ha .endast ett brev och ett postmärke som visar att platsen exi- sterar.
Var finns den?
Den geografiska sektionen tar fram kartor.
" Namyaw " undviker alltjämt upptäckt.
Fram med uppslagsböc- kerna.
Dar finns " Namong " i Siam.
Vi- dare finner man ut att " Nam " betyder flod och " Yaw " stad i denna del av världen.
Man följer vinken.
Och or- dern avgar.
Förlidet å r sälde en fabrikör i Penn- sylvanien sandpapper r ' ör 18,000 dollars till NUrnberg, Tysklands ryktbara stad för leksaksfabrikation - men ett out- foskat mysterium, för den amerikanska firman tills Miss Strongs byra informe- rade sandpappersmannen angiende de goda utsikter han kunde förlita sig p &amp; Samma år slildes motorcyklar och maskindelar till ett varde av 225,000 dollars ti; l Helsingfors.
Den engagerade amerikanska firman hade att skaffa sig upplysningar om tullstadganden, gack- husförhållanden, vägarnas beskaffenhet, köpstyrkan i detta främmande land och marknadens varde.
Till allra största delen var det Miss Strong som lämnade de nödiga upplysningarna.
Tidigare gingo dylika förfragningar genom statsdepartementets eller krigs- departementets korridorer och byraer, vilkas kartor och upplysningsmateria!
omfattade hela jorden.
Men det kunde ta veckor innan den vanlige affärsman- nen fick svar på sina förfrägningar.
Nii kommer svaret ga några timmar.
Eftersam dr Strongs arbete utveckla- de &amp; j till vad det a r i denna dag, den officiella geografiska sektionen, har denna sektions direktör allt mera tagits i anspråk för rena organisationsfriigor och inkallats föi- sfyrelsesammantraden med cheferna för övriga sektioner och byrlier - som ensam kvinna.
Dr Strong a r ocksli den första och enda kvinna 9 Staternas Board of Surveys and Maps, likaledes i geografistyrdsen, förordnad till denna post av president Coolidge.
(Efter The Woman Citizen.)
HERTHA 143 rarna en gripande skildring av alla de skif- tande områden, som falla inom en barna- vårdsmans verkningskrets.
H a l m s t a d s k r e t s e n sainn~anträd- Kretsens arbete.
för terminen avslutades de den 24 maj å N,orre Katt, varvid lä- roverksadjunkten A. Särner höll ett före- den 15 maj, då besök på flera av stadens d r a g on1 " Erik Axel Karlfeldt och religio- institutioner gjordes med början å Frun- nen ".
Därefter sång av fru Palm till timmersföreningens barnavård; vidare be-.
ackoinpagnemang av fru Östlund.
En sågos under sakkunnig ledning det nyöpp- blandad kör med h r Robert Nilsson till nade och utvidgade stadsbiblioteket, stads- huset och telefonstatisonen.
Samkväm var dirigent sjöng en rad glada vårsånger.
till sist anordnat i Praktiska hushållssko- H ä r n ö s a n d s k r e t s e n anordna- lans nyrestaurerade och tillbyggda lo- de den 13 mars offentligt föredrag av fru kaler.
Ester Lutteman över amnet " Umgänges- Efter téd-ickning lämnade fru Petrén konst ".
Det utmärkta föredraget åhördes en redogörelse för det nyöppnade konva- av en talrik publik.
leseenthemm !et fCTr psykiskt sjuxa - Den 18 maj samlades kretsen hos f r u Herthahemmet - i Höör.
F r u Mortensen Maja Hesse.
D.ärvid beslöts a t t bilda berättade utförligt m årsmötet i Stock- Blomsterfonden i Härnösand.
Ordföranden holm, varefter f r u Herrlin avslutade sam- redogjorde för åi.smötet i Stockholm och.
kvämet med att, utgående från en pre- dikan som för 40 å r sedan hållits av d h a - f r u Anna Setterlind bidrog med sång.
rande professor, sedermera biskop Billing K a r l s k r o n a k r e t s e n hade den 10 över amnet " Söker du .den stadens bästa, maj ett ovanligt talrikt besökt samman- i vilken du bor ", redogöra för styrelsens trade, varvid fru Mary Lovén-Granströin avsikt med a t t anordna denna rundvand- gav ett utförligt referat av Arsmötet i ring.
Närmare 100 gersoner deltogo i det- Stockholm, där hon Fepresenterat kretsen.
t a sista " sammanträde ".
För att sprida kunskap om förbundets Mariestadskretsen anordnade verltsainhet och syften hade allmänheten inbjudits.
Den.
medryckande, personligt den 11 maj i samband med Husmoderför- hållna framställningen väckte ett livligt föreningen och Vita Bandet i Mariestad intresse och en god .stänlning, so111 ytter- möte å.
Folkskolans högtidssal, varvid d: r ligare förhöjdes då under &amp; t följande Naima Sahlbom:, ' Stockh.olm, talade över sanlkvämet f r u Eva Österlöf, ackoinpagne- amnet " Aktuellt fredsarbete ".
rad av f r u Eva af Geijerstam, ' föredrog N y.
k ö p i n g s k, r e t s e n hade den 8 e t t p a r briljant sjungna Karlfeldtsånger maj tillsammans med Nyköpings Husmo- och en rad folkvisor.
Till kretsens avgående sekreterare, f r u derförening ett sammanträde med mötes- Alma Falk, som står i begrepp att lam- teknik och diskussionsövningar på program- n a Karlskrona, framfördes ett varmt tack met.
F r u Elisif Théel, Stockholm, höll ett för det osparda nit och vakna intresse klarläggande föredrag om " Kvinnorna och samhä1:suppgifterna ".
Härefter ordnades varmed hon verkat för förbundet.
ett fingerat stadsfullmäktigesammanträ- de under ledning av fru Théel med aktu- L u n d a k r e t s e n sammanträdde den 2 ella f rågor på f öredragningslistan, vilka april å Grand Hotell till ett talrikt besökt " framkallade särdeles givande diskussioner.
möte.
Stadsfullmäktiges sammanträde avslutades ~ u i d s stads barnavårdsman fru Marga- på det gemytligaste genom en tesupé i reta ~ u n d e b e r g talade om " En barnavårds- ' skolkökets lokaler, varefter man tog itu mans arbete " och gav de intresserade åhö- med diskussi~onsövningarna.
kretsarna.
Vid sammanträdets början redogjorde kretsens ordförande, fröken Ester Laurell, för det förslag a t t försöksvis ordna hem- systerfrågan i staden, vilket inkommit fran den kommitté som har saken under utred- ning.
Kommittén hade för planens realise- rande begärt ett anslag av 500 kronor, och av detta belopp hade redan garanteratb-: från Röda Korset 200 kronor, f r i n Socid- demokratiska Kvinnoklubben 100 kronor, från Husmoderföreningen 100 kronor och från Vita Bandet 50 kronor.
Det beslöts utan diskussion a t t Fredrika-Bremer-För- bundet skulle svara för de 50 kronor, som fattades i summan.
Vidare fick f r u E. Beij- bom fortsatt uppdrag a t t till årets slut vara Fredrika-Bremer-Förbundskretsens repre- sentant i hemsysterkommittén.
Vanersborgskretsen hade den 19 april ett diskussionsmöte, varvid pro- blemet " Den moderna människans install- ning till kultur- och naturkrav " dryfta- des, med fruarna Margareta Munthe och Ann-Fredrique Beckman som inledare.
Nö- tet var talrikt besökt och diskussionen sar- deles livlig; tesupé serverades.
Kretsen beslöt a t t ordna liknande klubbaftnar en gång i månaden.
Den 26 april var offentligt föredrag av fru Ester Lutteman över ämnet " Mannisko- gen~e&amp;kaoens ' konst " anordnat i Arbetar- f öreningen; efter föredraget hade kretsen supé pH Frimurarelogen.
summantriiclde: im $1 a x j ö k r e t s e n 8 maj, varvid fru Blenda.
Sylvan redogjor- de för årsmötet i Stockholm och gav en resumé av de föredrag och diskussioner soin dar halits.
Ned anledning av jubi- leurnsinsarnlingen höll d r Eric Grubb ett intressant och upplysande föredrag oiii kräftsjukdomarna, av åhörarna följt med spant intresse.
F r u Anna Strandmmk undei * höll med vacker sang.
E n i allo g:ad stanmiurg radde cfter sripén .Sjöngs unisoct " Viatern ra &amp; ut ".
Y s t a d s k r e t s e n sammanti * 5drIe 20 ma-is varvid d:r H. Rirschloff fran Fal- singborg höll ett " KAsezi kring begilq~yet begåvning ". '
Den 10 maj hade kretsen h y u ilItii2, med utförliga och intressanta redog6r.d- ser för Brsmötet i Stockholm av kretsms ordförande fru Maja Strandberg samt fru Clary Schultz, varpa författarinnan E. Kuylenstierna-Wenster talade om " Nu-, tida svenska författarinnor ", E t t stipendium av kr.
200:- har av kret- sen anslagits som.
hjiilp vid yrkesutbild-.
ning för i Ystad kvkoskriven flicka att utdelas efter den 15 sept.
till kuis, som dH piibörjats.
s.
.
OBS.!
&amp; sta ecdasf med vidstående verumbake som da lagligen skyddat %$P) NPROLLAWT: D O K T O R 91.
&amp; A L ~ N 6
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREIIRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: E l l e n K l e m u n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
Icke-förbundsmedlenzmar prenu- merera å närmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postupplaga: 111 år kr.
6:50; 112 år kr.
3; 50; 114 år kr.
1; 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid; tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50.
27 62. s et ensamma barnet av Ruth Hellström.
Pris Kr.
3i50 IDOZAN A 8mgt rwförrrnde.
IDOZAN B ej avflramde.
Ednu-ZDOZAN mtirekllt stdrkande.
" Shllan finner man p % iiagra f &amp; sidor sh f ullgiltiga uttryck för bacie livsgl+ci- jen och clöclöh~gesten som liar - -.
- " Tidningen Arbetet.
B i r k a g a r d e n s förlag STOCKHOLMS ENSKILDA B A N K S NOTARIATAVDELNING Kungsfradgårdsgafan 8, Sfockholm TELEGRAMADRESS: .Notariatets.
.
m o t t a g e r till v %rd och förvaltning penningar.
värdehandlingar och andra värdeföremål, lämnar rad och hjälp vid kapitalplacering.
biträder vid uppaättan- de o. granskning av testamenten, kontrakt o andra rättsliga handlingar samt ombe- sörjer sterbhusutredningar och arvskiften.
Södra K. F. U.
KIS skola fäir husligt arbete.
.
.
?Sy termin den 1 Augiisti.
IAngre och kortare kurser för yngre och äldre elever.
Grundlig iiiidervisning i finare och enklare matlagning.
konservering, bakning, söinnaci med inönster- rit.niiig, h a t t och heinvard.
LBga avgifter.
Bill.
inackordering p &amp; skolan.
OBS.!
LARLINGSKURS., V /, man.
Fri iinclervisiiing: För mat under arbetstiden kr.
39; - pr man.
Helinackordering 70:- pr mBn.
SOMNADSKURSEN börjar den 1 Sept.
Pris för 2 m h.
kr.
37: 50.
Begär prospekt Mr.
: Kocksgatan 47, Stockholm.
Tel. Sö.
14612.
I 1 FILMA VDELNING I BEGÄR MUSgETS KATALOG.
I Svenska Skolmus~ets Postadress: Matteus Fdkskola, Uthyr undervisningsfilmer till skolor, ' före- Iäsningsföreningar och studiecirkIar.
Lämnar kostnadsfritt upplysningar rörande film- och andra projektionsapparaters snvän- dande i undervisningens tjänst.
Stockholm, Telefon: 855 04:
i Internationella strävanden att genom uppfostran främja samför- stånd och fred.
Av Mafilda Widegren.
Fördjupning.
Av Carola Eklundh.
Beslutet i flickskolefrågan.
I steriliseringsfrågan.
AV Alfred Pefrbn.
Apelryd just nu.
AV Elirabefh Quensel.
Fransyskorna på krigsstigen.
Boknotiser.
Katolska kvinnoförbundets Haagkongress.
Nordiska kvinnokongressen 13-15 juli i Stockholm.
Dr Helen Strong och praktisk geografi.
F.-B.-F.-kretsarna.
Gör Ramlösa=vattnet Tii1iiSi1iiii11iiTiSii11iiiTii !1iiiSiiiiii1~Tiiiii1iiiii~lriS1i11ii1iSiiiii1111111iiUiIiIIiil~iii1iiiiiiriiiTiiiiiiiiiiiiiiIiIiillliiillll11ii1~ii1iIli 8 till hemmets dryck.
~ ö r n i i m l i g B o r d s - o c h H ä l s o d r y c k B Tappat direkt från kallan Hovleverantör och I H.
K.
H. Kgl.
till H.
Maj:t Konimgen Kronprinsen av Sverige.
Dansk Hofleverantör.
X L d Vasatryckeriet, Stockholm 1928.
