# ID: svediakorp-per2881
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,549
# sentences: 773
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG MAJ 15
STOCKH.OLMS HANDELSGYMNASI UM.
6 L F ~ m Schartaus s Han,delsinstitut6 '.
i- I.
\) iirja !.
s i t t 64:e l a s h deii 1- sept ..
O C ~ I o m f a t t a r: f ö r e l e v e r iile (L realskolex.
1.
I jetyg i !iuisi f r i i i.
n111 I I.
lliriiverks l:a ring l., a r g &amp; r i g s e s.
, f r.
8-kl. flickskola iiic4 11~~r111; r1sk011~0111~~ctc11s.
1:ii l-årig kurs f a r e l e v e r iiie (l studentexamen,: M&amp;lellijsa, .ele. \ ar,- .liiiiiiia söka friplats, n i i i i i l r r be !&gt;ie (il.
hedsatt akgift.-.
.
.
.
liitriidesprij \ - niiigar Onutiillas (leii 1 0.2 jiiiii, till villta aniiiiilaii slrall skesenast clcil, 2) niaj.
R e k t o r O. Andersson, Stigb ' ergsgatnii 2G.
liiriiiiiir iiirintlign ocli.
ikiiftlip iipl&gt;Tysiiingai.
; i ~ i i t t t u p i i d g s t i i f i i i i d e r IRshret,: Tisdagar o.
f r e d a p r 11-12, i i i i ~ l e r o i n i n a r e n ~ I ~ I I I I I juli,): TisdI 11-1.
Redogörelse (prosl) ekt) niiiitles p n l-mgiirnil.
.
.
.
, I ' ntradesanma.lan l) ör göras I ö r e den 90 jiiiii.
k i r liiiii iius ~:~iiieclelI): ii.t e f t e r detta.
clatuiii.
1 h + ' 2-årig lairs HUSMODERN kbper Bomullsgarn och VBvnader.
Direktion: Hagord Westlund frdn Ex. Sjuli,q) .nrttnst &amp; Horn.
Liiknre System: D; r S.
Iidrne~tinn - Gefle Manufaktur A.-Bol.
De niedel.
som vid sjiikl~ehandliii~ n iiistitutet anvaiidas iiro: och Vet att hon erhdller det basta möjliga för sitt.
HEM - Scheelegatnn 16 Stocld~ol~n Tel, KIL S120 Vardagar 1 1 - 1 8r 4 - 6 STRUMSBRO GALV: EL ' EKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, V I B R A T I O N E R,, MASSAGE, ELEKTRISK HETLUFT, U L T R A V I O L E T T A STRALAR, HOGSOL sanit HOMEOPATI in.
iii.
Hunian t a x a:,.
., Vi h-eliandla: Sjukdomar i matsrnaltiiiiigsorga~ieii, aiidnings- organen, ~ i n d c r l i ~ - Iiud-,; kvinno-.
iii.
fl.
sjuk- domar.
ObsF ' Lungsot, Kräfta och siiiittosamina sjukdoniaY behandlas ej.
Den horn.
iiiedicinen -.
Silherkas enligt den honi.
principen under ve- tenskapIig koritroll pa de apotek dar denna la.
keinedelsberedning är införd.
Frågelista för sjukdonisbeskrivning sändes på begäran gratis.
.
Svanans vavnader basta vivnader l Oetle garn basta garn l mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmn i Den omtPnksanima Iiosmodern vänder sig alltid till i i L u n d a Tvättinrättning i m m: m I Garanteras ett föratklarrigt arbete.
Kläderna förankrade under tvättningen.
Telefon Drottningkdni 20 och 190. m m: m m +mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmsmmmmm Tsleloner 539 83 % * %l9 IiImI Siden- d Manuiakinratlnr S t h t 8 irrii nyheter
ARGANG xv MAJ 1928 HAFTE 5 Ungdomens arbetslöshet.
var sociala .historia har u.ppmärksarn- I heten under olika tider varit knuten till olika fragor.
Av nu a2ktauella samhälls- fragor torde knappast n&amp;gon kunna mä- ta sig med arbetslösheten i fråga om in- tresse och betydelse.
Den stegrade .uppmärk.samheten åt ar- betslöshetsfragan sammanhänger givet- vis med den k.änning, som stora delar av vår befolkning av omständigheternas makt fått med densamma.
Und,er tiden före världskriget förnams visserligen vissa intervall i den ekonomiska ut- vecklingen, men dessa vor0 dock icke av samma styrka som de återverknin- gar, vilka världskriget och fredskrisen åstadkommo å arbetsmarknaden i vårt land.
Det tidigare, relativt lugna för- loppet av näringslivets förkovran och därav följande växande behov av ar- betskraft bröts genom världsekonomins .rubbning, vilket medförde stagnation i produktionsmekanismen och vill&amp;valla pA arbetsmarknaden.
Yrkesrekryteringen hämmades och en given följd därav blev att de nytillträdande Arsklassernas ar- betskraft i stor utsträckning vor0 ur stånd att genom praktiskt arbete skaffa sig inkomst och yrkes~tbil~dning.
A; - betslösheten för dessa arbetssökande- grupper var satillvida oroväckande, att den icke blott för tillfället.
berövade.
ve-.
.
.
derböran.de försörjning utan också kom att sträcka sina menliga verkniangar långt fram i tiden genom att den försvå- rade för denna ungd~rn att just under de bildbaraste åren av livet inhämta den för framtida bärgning nödvändiga yrkes- kunska.pen.
Även am man kunde ifrå- gasätta, huruvida icke denna nödtvung- na sysslolöshet just varit lämpad för in- förskaffande av yrkesutbildning, måste man dock halla i minnet, att den arbets- löshet, som under de svåra depressions- Aren var tillfinnandes även bland gamla tränade yrk,esarbetare inom flertalet fack, förklarligt nog kunde bibringa även den förtan ksarnma ungdomen en känsla av meningslöshet i strävan efter k,unskaper.
När till allt detta kom, att: de Arsklasser, som under åren efter varldskriget trad- de ut i livet, härrörde f$ån de talrika barnskarorna från 1900-talets f ö n t a de- cennium., inses tillfullo de svarigheter, som.
.
därav blevo en följd för den plats- sökande ungdomen.
Det var under sa- danc förhållanden naturligt, att man i de olika arbetslöshetsproblem, .sam freG3krisen, drog med sig, ganska snart aven kunde urskilja ungdomsarb~etslos- h2t:is onda.
Gencm den.
allmänna arbetslöshets- rakning, som för.ungefär ett år sedan - den 5 maj 1927 - var anordnad i vårt
98 ---- - -.
HERTHA ---- -- - -- - - - -- - - P.
lan::, erl ?3ll man en närmare bild av ung- do:nsarbetslöshetens proportioner.
Vid rakningen anmälde sig 62,095 man och 1,980 kvinnor.
Av den i dagarna av so- cialstyrelsen publicerade redogörelsen för rakningen framgar, att dessa siffror icke kunna giva något exakt mått pil ar- bctsiLishetens storlek i vårt land, men att de d8remot kunna sagas ' omsluta huvud- massan av arbetslösa vid raknetillfallet och synnerligen val lampa sig till ut- gångspunkt för undersökningar och re- flexioner rörande proportionen av vissa pob1e.m inom arbetslöshet.sstocken, sa- som fragorna om arbetslöshetens inbör- d ~ - storlek s inom olika aldrar och yrken o. s. v. Av Aldersfördelningen framgår siliinda, att 5,9 proc.
av de arbetslösa vor0 mder l8 år och att 31,7 proc.
be- f i i n ~ o sig mellan 18-24 ar.
Dessa siff- ror giva ctt, matt p3 ungdomsarbetslös- hetens plats i var arbetslöshetsfraga och fil sin b.elysning vid en jämförelse, med motsvarande tal i den.
närmast förega- ende arbetslöshetsrakningen Ar 1910, då i dessa Aldersgrupper funnos 2,2 resp. 21,7 proc.
Den största gruppen vid 1927 ars rakning var 22-Aringarna med 5,3 proc.
av hela antalet arbetslösa.
Sasom framgick av summasiffrorna för den a raknedagen anmälda arbetslös- heten visade sig densamma ha ringa proportioner bland kvinnorna och sa- som massproblem vara helt knuten till männen.
A andra sidan var det fullt naturligt, att den arbetslöshet, som fanns bland kvinnorna, till större delen I.:mcentrerade sig till de lägre &amp; Iders- klasset fia.
Arhetslöshetsrakningen har givit vid h,vi; l.en, att arbetslöshetens svåraste problem ar förlagt till åldrarna 18-24 ' - p - .- -.
-- p - - - - - .- - - -- år, och det a r inom dessa kategorier, som man möter talrika representanter för den ovan berörda arbetslöshet, som skapats genom utebliven yrkesutbildning under genombrottsären.
De statliga och kommunala arbetslöshetsorganen ha har manga uppgifter att fylla för att skänka hithörande hjälpsökande arbetslösa tra- ning i praktiskt arbete och om möjligt aven yrkesutbildning för att i nggon man neutralisera de svara verkningar- na av tidigare är.
Att det därvid i stor utsträckning beror pa individernas eg- na ansträngningar att förkovra sig ar gi- vet.
Det gäller emellertid att pa allt ratt uppamma och tillvarataga detta sjalvintresse, och därvid äro synbarligen alla initiativ av varde.
Särskilt varde- fullt synes det vara att, i ' den man tryc- ket p i arbetsmarknaden lättar och möj- liggar för vederbörande att skaffa sig inkomst av eget arbete, fortsätta om- värdnaden genom tekniska aftonskolor och andra yrkeskurser samt studieverk- samhet av olika slag.
Den nu tyvärr nedlagda klubbverksamhet, som under namn av Kungsholmspojkarna i Stock- holm bedrevs under en lång följd av Ar, vore har en form för fortsatt förkovran, som vore fiirtjant av uppmuntran$.
Även om det salunda icke g i r att i hast taga igen - cxm detta nu överhuvud liter sig tänka - vad som förlorats i yrkesför- kovran, maste salunda uppmärksamheten i fräga om hithörande arbetslösa vara inriktad p s skolning i praktiskt arbete För framtiden.
c Se Hertha, febr.
1928, sid. 39.
Likar- tad verksamhet förekommer dock alltjämt på sina håll; en glädjande företeelse ar bl.
a. det upplysnings- och utbildningsarbete som Jordbrukareungdomens förbund (J.
U. F.) bedriver bland landsbygdens ung do ii^.
99 HERTHA I * Betraffande de åldersklasser, som ny- ligen utträtt eller stå i begrepp att trä- da ut på arbetsmarknaden, ställa sig förhållandena åtskilligt gynnsammare.
Ioke nog me.d att näringslivet numera mycket återvunnit i styrka och salunda kan bereda vidgade möjligheter för ny- komlingarna att sla sig fram; själva de Arsklasser, som äro födda efter år 1910, äro nämligen icke fullt så talrika som sina föregångare,.
vilket kommer att medföra ökat svängrum för ungdomen.
Detta hindrar emellertid icke att svArig- heter alltjämt möta denna ungdom att erhålla placering i ordnat arbete och att .finna sig tillrätta bland de skiftande ut- biidningsvägar och utkomstmöjligheter, som kunna yppa sig.
Betraffande den kvalificerade kvinnliga ungdomen har Fredrika-Breiner-Förbundet beaktat det- ta behov, genom att i anslutning till sin byråverksamhet lämna rad vid yrkesval, men även i fraga om andra grupper av ungdomliga platssökande har man kun- nat konstatera ett faktiskt behov av yr- kesvägledning och arbetsanvisning; Sa- ken har beaktats av kommerskollegium, socialstyrelsen och skolöverstyrelsen i des &amp; ämbetsverks gemensamma utla- tande i larlingsfrågan den 10 mars 1927.
Man konstaterar däri bl.
a., att den un- ge mestadels ä r i lika trängande behov av inkomst sam yrkesutbildning.
Tyvärr kommer därvid förvärvssynpunkten att av den enskilde stundom skjutas i för- grunden, vilket kan bliva till men för.
framtiden,, därest man glömmer att sam- tidigt taga hänsyn till den unges behov att.i arbetet erhålla sådan sysselsättning och träning, som gör det möjligt för ho- nom att därigenom trygga sin framtida utkamst.
Av vikt synes salunda vara, enligt ämbetsverkens uppfattning, att man vid anvisande av arbete at den un, ge jämväl tager tillbörlig hänsyn till yr- kesutbildningssynpunkten.
At den här i. korthet skisserade tankegången ha statsmakterna givit sin anslutning ge- nom beslutet vid årets riksdag att i en- lighet med Kungl.
Maj:ts försIag göra det möjligt för socialstyrelsen att sar- skilt uppmuntra sådana anordningar vid vara offentliga arbetsförmedlingsanstal- ter, som avse att underlätta yrkesval och bereda arbetsanställning åt ungdom.
Man räknar sålunda med att genom upprättande av särskilda ungdomsför- medlingar vid arbetsförmedlingsanstal- ter i städer med dylikt behov intensifie- ra den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet pa denna punkt och knyta den närmare till föräldrar och skola.
SAsom klart inses,.
avser vidtagandet av dylika anordningar icke att förtaga det egna .initiativet att själv skaffa sig arbete, ej heller att beröva lärarna möj- lighet att i forekommande fall .personli- gen ordna med arbetsanställning At ele- ver.
Det hela är tänkt som den fullt naturliga knutpunkten mellan skolan och livet, enär arbetsförmedlingen stän- digt måste stå mitt i brännpunkten pil arbetsmarknaden och kunna, erbjuda si-.
na tjänster icke blott vid det första ut- trädet i praktiskt arbete utan även fram- gent i den mån vederbörande önskar er- halla ny anställning eller vill söka sig över till annat yrke.
Mari utgar därvid ifrån att skolan i sitt arbete sk.änker ungdomen oriente- ring rörande olika yrken och utbild- ningsvägar och genom föräldramöten, yrkesvalsbro~chyrer o. adyl.
gör klart för såväl eleverna som deras målsmän be-
1 00 HERTHA.
.
tydelsen av att i god tid dryfta yrkesva- let och taga ställning därtill.
I den man vederbörande därvid ä r i behov av hjälp vid sökande efter lämplig anställning å t den unge, tillkopplas arbetsförmedlin- gen som ett naturligt led i detta arbete, och ä r det därvid planerat att a orter med ett mera mangskiftande och svår- överskådligt näringsliv utrusta arbets- förmedlingen med särskilda anordnin- gar för ungdomsförmedling.
A flera or- ter, i första hand Stockholm och Göte- borg, har fran bade skolans och arbets- fömnedlingens sida redan nedlagts ett intresserat arbete för att komma till rät- ta med d.etta utan tvivel ganska kom- plicerade problem, och synes allt tyda pil att man saväl här som annorstädes i landet kommer att förläna denna yerk- samhet och det därför erforderliga sam- tt nytt dödsbud.
Med bestört- E ning och i känsla av hur skons- löst bortvalet sker mottog man un- de.rrattelsen att d:r Malin Wester- Hallberg efter endast ett par dagars sjukdom avlidit i Stockholm den 3 maj.
Malin Wester stod mitt i sin ar- betsdags uppgifter, glad A t dess rika mångfald.
Hennes förmåga att med intresset för det kall hon valt, lakar- yrket, förena aktivt intresse för SO- ciala framstegsstravanden a r det också som gör att vi nu, vid heiliies död, har att beklaga förlusten av en redlig arbetare för kvinnornas sak, av en ideellt inriktad kraft i kampen arbetet .- - .-.
- p - p p en ökad räckvidd och styrka.
D2 de av statsmakterna till förfogande ställda medlen - tillsvidare visserligen endast ett begränsat belopp - endast kunna tilldelas arbetsförmedlingsorga- net, a r det av vikt, att förefintliga loka- la behov av ungdomsförmedling knytas till denna institution.
Av socialstyreIsen och skolöverstyrelsen utfärdade direktiv komma att bliva vägledande för dessa praktiska atgärder för motverkande av ungdomens arbetslöshet.
Alla intresserade krafter synas vara erforderliga för detta arbete, varför b %- de myndigheter, organisationer och en- skilda, som i detta fall vilja och kunna erbjuda sina tjänster, äro i tillfälle att här göra en insats till fromma för ung- domen och landet.
SVEN SKOGHI.
för främjande av goda och nödiga reformer.
Och för visso kan det sa- gas att Malin Wester var i basta och ädlaste bemarkelse kvinnosakskvin- na.
E t t omutligt rattf ardighetskrav ledde hennes livs handlingar, och detta var aven direktivet i hela hen- nes kvinnosaksintresse: rättfärdiga förhAllanden i ett rättfärdigare sam- hälle dar plats i lika mall Eiimes fös man ock kvinna.
Malin Wester hörde till de.tidigare generationerna studentskor i Uppsa- la.
Född 1875 avlade hon sin niogen- hetsexamen 1893 i Stockholm och valde därefter Uppsala för sina stu- dier.
Det var dock vid Karolinska
HERTHA ' Institutet som hon avlade med.
licentiaten 1904.
Hon etablerade sig omedelbart som praktiserande lakare i .Stockholm, - dar hon sedan alltjämt utövat sitt yrke med undan- ' tag av några års mellantid i Malmö, 1906-1909, dit hon på grund av sina f ami1 j ef örhållanden kom a t t f lytta, men där hon likaledes uppehöll prak- tik som lakare.
I Malmö kom Malin Wester snart nog in i aktivt arbete för röstratts- saken, och åren 1907-1909 var hon ordförande i Malmö F. K.
P.
R.
Vid Internationella kvinnorösträttsallian- sens stora kongress i Stockholm 1911 var hon ivrigt med i arbetet för a t t kongressen skulle bli - det ståtliga resultat den blev!
Hennes direkta personliga f örtj anst var det val ock- s å att den för kongressdeltagarna anordnade Lapplandsfarden blev så utomordentligt vällyckad och ekono- miskt valfinansierad.
Man hörde all- mänt den önskan uttryckas a t t rese- byråer måtte komma upp i nivå med d: r Wester-Hallbergs förmaga att or- ganisera resor!
Under stockholmsåren togs d: r Wester-Hjallbergs tid i anspråk av diverse sociala uppdrag, flera i sam- band med hennes yrke.
Hon höll fö- reläsningar i hygien, var undersök- ningsläkare vid Stockholms stads folkskolor, lakare vid Detthowska skolan; i egenskap av suppleant till- hörde hon pensionsnämnd och i nämnden för Föreningen sjukvArd i fattiga hem var hon ordinarie med- lem.
Hon hade upprepade vikariats- förordnanden vid Stockholms stads 101 polikliniker för veneriskt sjuka kvin- nor.
Sedan en följd av å r var Malin Wester-Hallbe,rg medlem av Svenska Kvinnornas Nationalf örbunds cen- tralkommitté, å r 1919 ingick hon dar som förbundets f örste vice ordföran- de.
Nar fru Bertha Nordenson sist- lidna vår avsade sig ordförandeska- pet i S.
K.
N., blev d:r Wester- Hallberg kallad a t t taga platsen ef- ter henne.
I hög grad intresserad av internationalismen i kvinnorörelsen var .det för Malin Wester-Hallberg en kar uppgift a t t t a p % sig de plik- ter som hennes ledarestallning inom S.
K.
N. ålade henne.
Som delegerad för vårt Nationalf k b u n d hade hon delta.git i flera av I.
C.
W: s möten, Oslo 1919, Haag 1922, Köpenhamn 1924 och nu sist förliden sommar bevistade h.on - då som ordinarie ordförande i S.
K.
IN.
- Geneve- kongressen.
Sitt vackra hem i Stockholm - se- dan 1904 var hon gift med direktören i Svenska järnvägarnas arbetsgiva- ref örening f il.
d: r Ivar Hallberg - gjorde Malin Wester till en mötes- plats för meda-etare i strävanden som hon omfattade, och vid hennes gästfria bord samlades man mången gång i festligt lag för a t t möta nå- gon bemärkt utländska som gastade staden.
Malin Westers ljusa livsmod.
hennes redliga arbete för det hon kände riktigt och rättfärdigt, hen- nes goda, trofasta kamratskap skall alltid gömmas i tacksamt minne.
ELLEN KLEMAN. '
reformerad siuksköterskedrakt.
redrika-Bremer-Förbundets nyss av- F slutade Arsmöte bjöd på en liten.
överraskning utolm programmet.
Var- ken mer eller mindre än en manekäng- uppvisning var det som improviserades under lunchpausen första mötesdagen - men väl till märkandes ej en sådan, sam bar ytterligare ' bränsle till den kvinnliga fåfängans flammande bal; utan det var föreståndarinnan för för- bundets sjuksköterskebyra i Stockholm, fröken Greta Mueller, som var nog van- lig att uppvisa den ändrade dräkt, vilken sjukvardskommittén nyligen faststallt för sina sköterskor.
Att en reform var be- hövlig har framhallits bäde fran sköter- skehåll och friin allmänheten och för sjukvardskommitténs ordförande, fröken Sigrid Ulrich, har det länge varit ett önskemål att få bringa denna svåra fri- ga till en god lösning.
Hon har ocksa tillika med fröken Mueller nedlagt ett outtröttligt arbete på alla de mariga de- taljundersökningar, genom vilka man experimenterat sig fram till det tiii fö- religgande resultatet.
Den hittills brukliga dräkten ä ï ju i vissa delar sä illa lämpad för en sjuk- sköterskas liv och verksamhet, ritt det blott kan förklaras därav att den stam- mar frän en tid, da ingen kvinna under nigra förhAllanden bar vad man nu menar med praktiska och hygieniska kläder - de langa kjolarnas, de Atsit- tande livens, de höga kragarnas och de små, uteslutande dekorativa, hattarnas tid.
Av arvet friin en ännu avlägsnare tids dräkter - nunnornas och de medel- tida barmhärtighetssystrarnas - bar ju den nutida sköterskedräkten knappast längre nagra spar hos oss, och där de möjligen ännu finnas, i form av dok eller slöjor, verka de sa uteslutande dekora- tion, att de synas mig ha bra litet berät- tigande för ett sa krävande kall i vår praktiska tid.
Däremot skulle man gott kunna säga att de styva kragarna och At- sittande mörka ylleklänningarna i viss mAn för vAr tids förvekligade och över- känsliga människor kunna bli en motsvarighet till den Heliga Birgittas tagelskjorta - en ständigt gnagande hälsosam paminnelse om att man inte bör ha det för gott i denna onda värld.
HERTHA Nu, måst,e jag saga att jag har den astörsta vördnad för medelti- dens världs forsakan- de sinnelag och med glädje s k d - le halsa.
mycket mer av den an- dan Wde bland sjuk- skbterskor och oss an- dra nutidsmänniskor, men helst bör den da taga sig sadana uttryck, som veder- börande själv kan se nAgon mening i och frivilligt.
påtager ' sig.
Det ar inte säkert att utvecklingen av talamod och kärleksfullt tjänande blir lättare för det man tvingas att bara en olämplig klade- dräkt.
Sannolikare verkar det i stalllel så, att man har svårt att trivas med dräkten och begagnar alla möjligheter att gå civilklädd.
Men detta blir ju en ekonomisk fraga, som inte ä r utan be- tydelse, sedd i sammanhang med de svarigheter som nog de flesta sjukskö- terskor f A vidkännas för att sköta sin halsa, trygga sin Alderdom o. s. v. Till allt detta kommer också, att sjuk- sköterskorna numera ofta arbeta .under så helt olika förhallanden mot förr.
Dist- rikts- och .dispensarsköterskorna, som ha .en vidsträckt landsbygd till arb:etsfalt och måste begagna sig av de mest olik- artade fortskaffningsmedel - ofta cy- kel eller, motorcykel - be.höva ytter-, ' 1 03 kläder som tåla påfrestningar av alle- handa art; Till att börja med blir det ju nu litet draktförbistring, då naturligtvis ej de sköterskor, .som redan äro utrustade med den gamla dräkten,, behöva avlag- ga denna, men för de nykomna blir den nya obligatorisk.
Om vi nu efter denna langa inledning skulle skrida.
till att sk.ärskAda de vid- tagna ändringarna och som sig bör bör- ja med arbetsdräkten, sa finna vi, att den i det stora hela ar sig ratt lik.
Det befanns nämligen möta nas- tan oöver- stigliga svarighe- ter aft framställa ett förklä- de, som satt stadigt un- der arbetet utan att va- ra fasthallet me.d linning vid midjan.
~ibehal- landet av den gamla förkladesmodellen förutsätter emellertid att även klänningen blir sig tämligen lik, utom - men .det ä r också den allra viktigaste förändringen!
- .att den sty- va höga kragen utbytts mot en mjuk och nervikt.
Den bla kappan har behallits utan ändring, men sa mycket mer huvudbry har hatten vållat.
Det är .sannerligen ingen lätt sak att finna på en hatt, som
är: 1) praktisk (däri inbegripes ocksil Utredning angående ej alltför dyr eller ohållbar), 2) klädsam och 3) tillräckligt originell .att verka uniformsplagg.
Det är, nog pa den trecl- Riksdagen har i börjail av denna må- je punkten som resultatet a r svagast.
nad beslutat skrivelse till Kungl.
Den lilla blå filthatten med uppvikt brät- Maj:t med anhallan om utredning te och klädd med sidenband i samma och förslag, snarast möjligt, beträffan- färg skiljer sig just inte i så iögonfallan- de den allmänna pensioneringsförsäl&lt;rin- de grad från en mängd andra hattar.
gen.
Bland de fragor, som härvid jäm- Men kanske det ä r lika så bra, en alltför te andra behöva utredas har utskottet avstickande drakt önska nog inte sjuk- angivit .pensionernas storlek, avgifter- .sköterskorna själva i allmänhet, och nas fondering, grunderna för fördeinin-.
armbindeln ä r tillfyllest som igenkän- gen av avgiftspensionerna mellan akta ningstecken .om sa behövs.
Alternativt makar.
Hänsyn skall tagas till avgrans- med den blå kappan kan nu användas ning mellan socialförsakringens olika en grabrun sadan av impregnerad cover- amraden.
coat, val försedd med fickor och med Det ser alltsh ut som om den länge tillhörande liten, rund hatt av samma väntade och länge pfyrkade utrednin- tyg.
För som,marbruk har man tänkt sig gen av en del problem inom folkpensio- en liknande hatt i tageltyg, men ' den var neringen skulle komma till stand inom vid förevisningen, av dräkten ej färdig.
Övergå vi nu till högtidsdräkten, så den närmaste framtiden.
Av redan uppräknade synpunkter finna vi en helt ny modell, rak och be- .framgAr, att fördelningen av akta ma- kväm i enlighet med ' den nu brukliga kars avgiftspensioner skola underkastas klänningstypen.
Samma modell som den mörkbla okan även sys i silvergr5 revision.
Detta har länge pliyrkats frAn mohair och blir då den ljusa, lätta kvinnohåll.
Kvinnornas andra huvud- klänning, som så mariga längtat efter, krav, införandet av lika beräknings- då de under heta sommardagar gatt och grunder för mäns och kvinnors pensio- suckat i de mörka, åtsittande klännin- ner, underströks i riksdagsdebatterna garna så fort något finare än arbets- starkt av fröken Hesselgren i första kammaren och av fru Nordgren i den dräkten skulle pa.
andra.
Man torde med visshet kunna ~ j o l l ä n ~ d e ä n r bestämd till högst 25 räkna pil att även denna synpunkt upp- cm.
från marken.
Och så blir det till sist tiden och er- tages till behandling vid det kommande farenheten scxm far utvisa om denna revisionsarbetet.
I en blivande kom- med så mycken omsorg utarbetade, mitt6 bör givetvis jämväl kvinnlig sak., dräkt kommer att motsvara vad man kunskap tagas i anspriik.
hoppas av den.
I varje fall kommer den säkert att visa vägen mot förbättringar på ett omrade som redan länge varit i behov därav.
RUTH SCHURER V. WALDHEIM.
Handeln med kvinnor och barn.
man torde erinra sig tillsatte S om Nationernas Förbund %r 1923 en.
kommitté för att utröna omfattning- en av handeln med kvinnor och barn tillika med de arbetsmetoder, som användas av dem som idka dklik han- del.
Första delen av expertkommit- téns betänkande offentliggjordes i februari 1927, men först i februari innevarande år, shledes efter den långa tidrymden av ett år, har v %rt utrikesdepartement fått mottaga från Geneve andra delen av berörda rapport.
Efter vad man erfarit har det långa dröjsmålet berott på att vis- sa medlemmar av folkförbundet på det bestämdaste motsatt sig offentlig- görandet av just, denna del av rappor- ten.
Framförallt lär det vara Frankri- ke men aven Polen, Rumänien och Grekland som protesterat och med mycken skarpa krävt att rapporten, i vad avser dessa länder, skall andras.
De franska myndigheterna med Bri- and i spetsen ha också lyckats ge- nomföra en omredi,gering av den idel av rapporten, som berör Frank- rike.
Men aven i sitt omredigerade skick a r rapporten verkligen imponerande nog och kan ej förfela att göra ett djupt intryck betraf fan,de den av- skyvärda handelns verklighet.
Kom- missionens undersökningsarbete är onekligen respektingivande; den har icke endast konfererat med myndig- heterna i respektive länder och in- förskaffat statistiskt ooh annat ma- terial utan har aven genom ett par hundra agenter, som uppträtt under sken av att tillhöra vita slavhandelns internationella liga, kommit i direkt beröring med denna ligas f örgrening- a r på de flesta stallen dar den ut- 6var sin verksamhet.
Expertkom- mitténs agenter ha ofta nog utfört sitt arbete under Överhängande livs- fara; aven de kvinnliga bland dem ha haft s j alvövervinnelse nog att in- tränga i bordellerna, dar de lyckats komma till tals med icke blott bor- dellinnehavarinnorna utan även med offren för den hemska trafiken.
P % detta och många andra satt har kom- mittén blivit i stånd att verkställa en så gott som fullständig registre- ring av dem som föröva handel med kvinnor och barn.
Man känner till sådana uslingars namn, i rapporten äro de uppgivna under vissa nummer, och det faller av sig självt att kom- mitténs arbetsresultat till följd har- av kan bli till oberäknelig hjälp för respektive länders myndigheter, nar de söka bekämpa det onda, varom har a r fråga.
.
För de flesta av dem som syssel- satta sig med sociala frågor har det sedan gammalt varit känt a t t denna hemska trafik a r synnerligen omfat- tande och bedrives som en verklig handel en gros, men expertkommit- téns undersökningar ha givit ytter- ligare hundratals bevis för denna handels existens jämte oräkneliga uppgifter om hur " the trafickers " (handelns idkare) gå till vaga.
Nar man genomläser denna andra.
del av raporten, även i dess revide- rade skick, förundrar man sig icke över att Frankrike inlagt en pro- test mot dess offentliggörande.
Rap- porten från Frankrike, som nu ger en relativt ljus skildring av sakernas tillstAnd, kommer bilden att framstå i en helt annan dager, när man sam- manställer den franska redogörelsen med rapporterna från andra länder, t. ex. Brasilien, Egypten och Mexico.
Frankrike kommer härigenom att framstå som ett av huvudlandeina för handeln i Europa med kvinnor och barn, ooh det ä r från franska hamnar - särskilt Marseilles - som utskeppningen till avsättningslander- na äger rum.
Självt rekryterar Frankrike en, god del av trafiken, hundratals franska flickor hamna i Buenos Aires ' eller Kairos sämsta nästen, men Frankrike ä r även ge- nomgångslandet för trafiken f r h andra länder: Belgien, Polen, Tysk- land m. fl.
Ställningen belyses genom ett brottstycke ur raporten från Frank- rike: " Franska myndigheterna förklara följande: Polisen har inga order att förhind- r a att kvinnor från andra europeiska länder, som ämna sig till amerikan- ska stater i syfte att där idka pro- stitution, begagna sig av franskt territorium som genomfartsland - - - ".
Och expertkommittén tillfo- gar i sitt betänkande: " Detta, bidra- ger otvivelaktigt att kasta ljus över det förhiillandet, att Argentinas myndigheter i sitt officiella svar på kommitténs enquete meddela, att ma- ' joriteten av dylika kvinnor kommer via Marseilles frabni Polen, Ryssland och Frankrike. "
På ett annat ställe meddelar kom- mittén att Sydamerikas " t r a f i ~ k e ~ s " ha i Frankrikes undre värld mycket talrika f örbindelser, en mängd vik- tiga handlingar uppdagades just dar, och undersökningskommissionen, som erhållit tillträde till slavhandlarnas intimaste kretsar, lyckades das f &amp; flera betydande uppgift er.
iin an- norstädes.
Nu som förut ä r Argentina det främsta avsättningslandet och Bue- nos Aires ett verkligt Eldorado för dem som g % den vita slavhandelns ärenden.
Rapporten meddelar, att dit giir alltjämt den stora strömmen av tillämnade eller verkliga of f er för den hemska trafiken.
Prostituerade k m - ila i Buenos Aires förtjäna flera hundra dollars om dygnet, och ax- nu större ä r naturligtvis f örtjänsten för sutenörer och bordellägare, av vilka mänga genom sitt ruskiga hanit- verk förvärvat omätliga rikedomar och sedermera i Europa slagit sig till ro och levat som rentierer.
Rapporten meddelar miinga detal- jer rörande de medel som användas för att locka oerfarna i fördärv&amp;.
9 m h g a fall äro de kvinnor som var- vats redan prostituerade och såluw da villiga att medfölja, men i oräk- neliga andra fall äro de omedvetna om det öde som vantar dem och må- ste lockas i nätet.
Dfinga sSldana exempel relateras, såsom då en ung flicka i Warschau av god familj p i en bal råkar en herre av gott och hederligt utseende.
Den bekantskap,
HERTHA som omedelbart stiftas, resulterar i överenskommelse om giftermål.
Alla " nödiga papper " anskaffas, och efter.
" vigseln " anträder mannen med sin unga " f.ru " en affärsresa till Argen- tina.
I Paris, dit vägen först leder, börjar den olyckliga f å en aning om vad som väntar .henne.
Hon föres ut i ett nöjesliv, där hennes moralbe- grepp snart bli uppluckrade, så a t t hon endast förmår göra ett svagt motstånd, när man söker tvinga henne in på lastens bana.
Ombord På en ångare, som från Marseilles av- g %r till Buenos Aires, f å r hon klart för sig att hennes " man " är en agent för .den vita slavhandeln.
Men nu reagerar hon icke längre utan låter vid framkomsten till bestämmelse- orten självmant inregistrera sig hos de argentinska myndigheterna som prostituerad, en registrering som av vederbörande skötes på ett synnedi- gen omsorgsfullt sätt, utan a t t likväl några effektiva Atgärder av dem vid- tagas för a t t hindra nyrekryteringen av den oerhört stora mängd prosti- tuerade, som oupphörligt anländer från olika delar av den europeisks världen.
I regel äro offren för trafiken kvinnor i en ålder av tjugo till trettio år.
Men m % w a exem,pel finnas y &amp; a t t flickor om fjorton å r och darunder kommit in p % lastens väg.
Rapporten ådagalägger att anmärkningsvart många grekiska och rumänska flic- kor vid så unga å r råkat in i Paris- livets virvel.
Man har anledning misstänka a t t många av dem blivit sålda av sina föräldrar i och för ex- plmtering i lastens tjanst.
Polen och 1 07 Rumänien namnas bland de främsta arbetsfälten för den vita slavhan- delns agenter, varemot Italien mer och mer lyckats befria sig från dylika individer - något som likväl icke hindrar att många unga italienskor ännu alltjämt falla offer för trafi- ken,.
I rapporten om Egypten avslö- j,ar kommittén det hemska faktum att tillförseln till bordellerna i Kairo, Alexandria ooh andra av europeiska resande ofta besökta städer blir sär- skilt stark under turistsasonge~i - i sanning en fruktansvärd skam för den vita rasen!
Uppgifter som av agenter för den vita slavhandeln lämnats undersökningskommitten ge vid handen a t t i många fall de unga flickorna smugglas in på franska ångare, därvid man icke sällan lyc- kats gömma dem i kollasten, såvida det icke gått för sig a t t ' på falska papper föra in offren i landet, d g o t som.
i regel icke ä r svårt, då många sämre individer finnas beredvilliga a t t stå till tjanst med vederbörliga handlingar.
Förf alskning av gifter- målslicenser, pass och .dylikt ä r över huvud taget något som synnerligen ofta förekommer i slavhandlarnas värld.
I en av kommitterades redo- görelser berättas om en man, som sex gånger om året företar resor från Marseilles till Mexico.
Han f örkla- r a r sig resa i affärer och medför sin unga hustru.
Men då han för var gång företer en ny " hustru ", inses lätt arten av hans " affärsresor ".
Mycket skulle ännu kunna fram- .dragas ur den .digra raporten, men det anförda torde p % ett tillfyllest- görande sätt ådagalägga a t t handeln
med kvinnor och barn ingalunda, såsom s å måqga söka göra gällande, utgör en fantasi, en skräckmiilning av förhållandena utan i stallet a r en hemsk verklighet, som den vita ra- sen med sin höga " kultur " har skyl- dighet a t t söka utplåna.
Hela denna skändliga trafik a r för visso en skam- f lack f ör mänskligheten.
I Hertha har förlidet å r redogjorts för, del I av den rapport, som nu fö- religger i sin slutgiltiga form.
De båda delarna av expertkommitténs betänkande komplettera på ett föi- f ärande satt varandra, och rapporten i sin helhet manar till allvarlig ef- tertanke och borde utgöra ett giv ' akt för alla dem- och de äro, sorg- ligt a t t saga, icke f å - som i vårt land vägra a t t tro p % förekomsten a v en dylik skändlig trafik eller i varje fall anse frågan för Sveriges.
del sakna all aktualitet.
Det kan emellertid icke nog kraftigt betonas och måste åter och %ter upprepas, a t t aven v å r t lands kvinnliga ung- dom ä r utsatt för de största faror i berörda hänseende, såvida den utan skydd och utan a t t i moraliskt hanse- ende vara val rustad .söker sig vag.
till storstädernas arbetsmarknader, vare sig hemma eller i utlandet.
Expertkommittén har betraf f ande flera länder, däribland även S v e- r i g e, företagit preliminära under- sökningar, som dock tillsvidare av- brutits.
Detta, tillagger kommittén, behöver dock icke innebära a t t dessa länder skulle kunna anses helt och hållet skyddade för angrepp frän slavhandlarnas sida, fast trafiken måhända ibland gär under andra former an de annars gängse.
Vore det icke på tid a t t vi i Sve- rige började inse frågans betydelse aven för oss och a t t vi på allvar &amp; ve vårt stöd å t den organisation, Vak- samhet, som nu i snart tjugufem är utfört sitt arbete till skydd för den kvinnliga ungdomen?
Borde M icke p % samma gång vi genom Nationer- nas Förbunds rapport f å ögonen upp f ör f ragornas interhatiorniella bety- delse alltmer lära oss inse den natio- nalförlust som ligger däruti, a t t den kvinnliga arbetskraften lankas bort från viirt land a &amp; a t t många unga svenskor, ofördärvade, om ock utan erfarenhet av livet, på främmande ort gå sin undergang till mötes?
Det galler förebygga a t t dessa unga, som kunde och borde fostras till goda medbosgarinnor och till mödrar fik goda svenska medborgare, hemfalla å t olyckan, * det galler a t t å t foster- landet söka bevara en mängd p % ren- hetens och trohetens grundval bygg- da hem.
Ty det a r dock först och sist p i de goda, lyckliga h e m m e n vart lands f ramtid beror.
HERTHA a Till Margit Malmstens minne.
et a r redan ' flera månader sedan D Margit .Malmsten gick bort och det kan tyckas vara val sent att nu komma med ett eftermäle.
Men .omständighe- ferna ha så fogat att det ' varit mig omöj- ligt att förrän nu ge Herthas läsare.
den lilla minesteckning, sam av redaktionen begärts.
gick en säll ' - Med ~ a i ~ i t synt fin och älskvärd personlighet ur ti- den.
I vida kretsar a v vart land har hon lämnat ett smärtsamt tomrum, ty med sitt försynta och soliga vasen hade hon förstatt att vinna vänner varhelst hon kom och genom arten av sin verksam- het hade hon ocksa kommit i beröring med människor från många olika ar- betsområden och olika delar av vårt land.
ma sten Margit Malmsten var dotter och dot- terdotter till läkare, hennes farfar var den på sin t i d så berömde professor Mal,msten.
Det var därför naturligt att hon först vande sin hag till Iakaryrket.
Efter genomgången studentexamen och några års studier vid Karolinska insti- tutet beslöt hon sig emellertid för att gå in på det praktiskt sociala arbetets område.
Hon gick därför in vid Han- delshögskolan och avlade dar examen samt genomgick C.
S.
A:s sociala ut- bildningskurs.
Sina första praktiska erfarenheter skaffade hon sig under kris- tiden da hon under ett å r arbetade vid en hjälpbyra i Stockholm.
Därpa ' blev hon assistent i bostadsinspektionen un- der tre ar och kom sa i, okt.
1920 över till den.
kvinnliga yrkesinspektionen dar 1 09.
.
hon vi.d sin bortgang alltjamt var an- ställd.
Under samrnaren 1925 gjorde hon en studieresa till Amerika och deltog i det Internatilonella I (vinnoförbundets fem- årskongress i Washington ..
Hon .hade d3 redan flera ar varit medlem, av sektionen för Trades and Professions inom I.
C. W. och flera ganger varit med om de- ras Sammanträden.
Det a r således ett livsöde vars yttre konturer kan med några få rader skild- ras,, men bakom dessa till synes enkla upplevelser döljer sig en rik och fin personlighets stora möjligheter att ge sig själv och satta in kraft och intresse .pa att vara till .nytta för sina medman- niskor.
KERSTIN HESSELGREN.
Föreningen Vaksamhet fort - sätter.
Med anledning av en missuppfattning som i föregående häfte insmugit sig i re- feratet av fröken Wahlströms föredrag vid F.-B.-F,:s årsmöte, påpekas härmed att föreningen Vaksamhet alltjamt fort- sätter .sin verksamhet.
Dess expedition ar sedan den 1 oktober 1927 förlagd till Kla- rabergsgatan 48, Stockholm, där lokal för- hyres av F.-B.-F. Vaksamhets inackorderingshem f ör kvinnliga arbetssökande nedlades däremot i höstas.
Undervisning i hälsolära inklusive sexualhygien.
O om Herthas läsare torde erinra sig, förekom vid Fredrika-Bremer-För bundets årsmöte i Ystad 1927 en diskus- sion, över amnet: Om behandligen av kvinnliga.
" arbetsovilliga och samhalls- vådliga ", vilken diskussion till stor del kom att röra sig kring .undervisning i sexualhygien.
En av talarna fröken Anna Nilsson, teckningslärarinna vid re- alskolan för gossar i Malmö, yttrade dar- under, att det uppenbarligen vore ganska behövligt att de unga vid denna under- visning * bibringades kännedom om med amnet sammanhängande lagar.
För närvarande .har t. ex. en pojke, som vid 17 års ålder blir far, i regel inte en a- ning om vilka förpliktelser i och med detsamma komma att åvila honom.
Frö- ken Nilsson hemställde därför att ' nagot måtte åtgöras för att få fram en kom- plettering av undervisningen i sagda hänseende.
P 3 hösten samma år, då Stockholms- borna från skilda håll Ater samlades i staden, sammantraffa.de nagra för denna sak intresserade personer och rådgjor- de.
~ e s u l t a t e t blev uppsättandet av en skrivelse, sam undertecknades av manli- ga och kvinnliga läkare, lärare och ju- r.ister från olika håll i Sverige, samt av en prästman.
Skrivelsen, som ä r dag- tecknad den 6 okt.
1927, har följande lydelse: Till Statsradet och Chefen för Eckle- siastikdepartementet.
I fråga om den undervisning i sexuell hygien, som utav av Kungl.
1Vlaj:t till- kallade sakkunniga föreslagits och av S ' Kungl.
Skolöverstyrelsen tillstyrkts, an- halla undertecknade att fä göra följande framställning.
Otvivelaktigt bör det för de unga vara av vikt,, ja rent av vara nödviindi@, att f å kunskap om de med deras könsliv sammanhängande skyldigheter och för- pliktelser, som enligt värt lands lagas iiligga landets medborgare, man som kvinnor.
Hittills har emellertid, s i vitt vi känna, aven i de fall, da undervisning i sexuell hygien lämnats, denna sida av ämnet i allmänhet icke beaktats, sanno- likt åtminstone delvis beroende därpli, att här iisyftade lagar till större delen äro av mycket ungt datum.
Tankas kan ju, att ett kommande förslag till kursplaner skulle förlagm undervisnin- gen om dessa lagar till amnet medbor- garkunskap.
Meii aven om så blir fal- let, halla vi dock före, att undervisnk- gen ifraga bör meddelas a v e n i sam- manhang med sexuell hygien, i anslut- ning till den framställning av sexueli etik, vilken ju a r oskiljaktig fr5n den sexuella hygienen.
Vi vilja exempelvis piipeka följandc lagbest.ämmelser: Angaende äktenskaps ingiiende och angaende aktcnskapshindcr (Giftcrmals- balken).
Angácndc föräldrars plikter mot sina barn (Lag, om barn i äktenskap, Lag cm barn utom aktenskap, Lag om sainhiil- lets barnavärd).
I-Ijalp At föräldrar, som äro oförmög- na att ta hand om sina barn (Lag om samhallz:.s barnavard) samt Lag angdende itgarder mot utbred- ning av könssjukdomar.
Givetvis bör det vara nyttigt och be- hövligt att, såsom konsekvensen ocksi?
fordrar, vid behandling av aven andra kapitel i halsolaran pipeka vissa lpara-
111 HERTHA grafer uti en del andra lagar och för- ordningar, såsom t. exi hälsovardsstad- gan, byggnadsstadgan, yrkesfarelagen, lag om b,ehan,dling av alkoholister m. fl.
I .anslutning till ovanstiiende hemstäl- la undertecknade, att i kursplanen be- träffande amnet hälsolära matte inryc- kas: " Lagar .och författningar, som ha sammanhang med amnet, dari inb,egri- pet sexuell hygien och etik ", samt att i d e " Råd och anvisningar ", som bifogas kursplanen, matte närmare anvisning lämnas om, vad föreskriften ifråga in- nebär.
Och vilja vi i, detta samman- hang framhålla,.
att vår mening ingalun- da ar, att har åsyftade lagparagrafer skola bli före-mal för läxläsning eller in- ga i examensfordringar.
1927 ars skolsakkunnige hava tydli- gen icke blott ägt kännedom om här .citerade skriv-else utan även funnit den dari gjorda hemställan vara väl befo- gad, att döma därav, att den uti sitt för- ' siag till kursplan for kommunal flick- skola för amnet hälsolära (som även in- nesluter sexuell hygien) inryckt det ön- skade m-amentet.
Regeringen har uti Kungliga propositionen, ej gjort n2gon ändring härutinnan.
aprilnummer), vilket tillställts ecklesia- stikministern, bidraga härtill.
KAROLINA .WIDERSTRöM.
Fredsdagar i Lausanne 17-22 juni.
kvinnorösträttsalliansens I nternationella fredssektion gör i sommar en ny in- sats a v ' aktivt arbete för sitt syfte.
I Lausanne, i själva Hôtel de Ville, öpp- nas en " sommarskola ": föredrag, dis- kussi.oner och Överläggningar angaende fred, skiljedom, nedrustning m., m.
Programmet för kursernï omfattar dagarna 18-21 juni, den 17 upptages av en mottagning, anoidnad ' av schwei- ziska kvinnorösträttsföreningen och den 22 har man tänkt sig en utflykt till Ge- ' neve med besök i Nationernas förbunds sekretariat och pa Internationella ar- betsbyrån.
Av föreläsare och inledare av diskus- sioner kunna namnas generalsekretera- ren i Interparlamentariska Unionen Christian Lange, Norge, Mortsieur Wil- liam Martin, Geneve, professor Georges Scelle, Dijon.
Offentligt kvällsmöte an- ordnas en av dagarna äver amnet K v i n n o r ö s t r ä t t o c h f r e d och ett " ungdomsmöte " kommer antagligen Kungl.
Skolöverstyrelsen däremot har att arrangeras, i samband med en ut- uti .det förslag till kursplaner, dnen helt färd p &amp; Lac Léman.
I motsak med vad som var förhallan- nyligen överlämnat till Kungl.
M.aj:t, det vid, den i Amstmerdam halha freds- icke upptagit sexuell hygien och intet kongressen räknar man här ej med ut- om lagbestämmelser som ha avseende sedda delegerade f r h de olika lander- ' på hälsolärans olika delar.
Skulle des- na utan skolan a r öppen för varje sa kursplaner komma att följas komme medlem av Röstrt.attsalliansen eft.er an-, mälan till studiesekr., M:lle Dora Bie- alltså alla elever uti statens skolor, bå- neman, 1 rue Enning, Lausanne, vilken ' de gossar och flic,k.or, att gå miste.
om ocksa besvarar alla förfragningar.
Med- undervisning i nämnda ting.
Emellertid lemsavgiften ar 5 schweziska francs .. DA finns d.et ju skal att .anta, att bristen lokalen givetvis rymmer ett visst be- skall bli avhjälpt under kursplanernas griinsat antal deltagare, betonas lamp- ligheten av att i god tid anmäla sin ön- fortsatta behandling.
Bland annat kan, skan att närvara.
Anvisningar pa hotell måhända F. B.
F:s vid dess nyss .hållna lämnas, med rum och första frukost va- - årsmöte gjorda uttalande (se Herthas rierande i pris från 10 fr. 50 till 4 fr. 50.
112 HERTHA - - -.
p.
- - - - - - - -- .. - Påsk i Aten.
upp mot den Helige S icksackvägen Georgios kapell p &amp; toppen av Lyka- bettos a r fylld av folk.
I .en oavbruten ström dra de uppgt.
Ännu kastar solen ett rosenskimmer öv.er Hymettos, dess sista taskspelarkonst i fargvag innan den viker för den bliia aprilnatten som sveper fram över staden dar nere på slätten och slar sin mantel kring Akro- polens stolta silhuett.
I glittrande pärl- rader tänder sig illuminationen nere i Aten.
Det ar Langfredag, den stora kyrkliga processionen skall ga fram ge- nom de illuminerade gatorna.
Fran den Helige Georgios kapell skall en annan procession g 3 nedför Lykabettos.
Dar- av den stora folkvandringen ditupp, fler- talet av mänskoskarorna bar pa sma- la vaxljus som skola tändas vid ljusen som tants inne i kapellet vid den eviga elden.
Hela den slingrande vägen ned- för berget skola de fladdrande ligorna dansa i mörkret, medan processionen langsamt drar ned mot staden.
Vi ha varit anda uppe pa toppen, utanför ka.pellet.
Dar a r proppfullt, frAn de öppna dörrarna och ut pa platan framför star en kompakt mass av man- skor, som inte kommit in.
Man hör helt svagt mässandet därinne.
Vara älskvärda grekiska vänner, som ledsagat oss upp, ge oss rådet att inte invänta processionen fran kapellet.
Det kan bli livsfarligt pZi den branta sling- rande vägen, med s h p nedunder allde- les invid, nar massorna börja tränga sig fram efter processionen.
Vi börja alltsa nedsfigandet för .oss själva i sakta, mak.
Allt flera ljusramper tanda sig nere i Aten.
Allt större, som fuktigt glansan- de droppar, glimma söderns stjärnor p % den svartblia himmelskupan.
Den unga tjänstflickan hos vara gre- kiska vänner - flykting frin Smyrna vid de av turkarna anordnade massak- rerna och med yttersta nöd av sin fa- der räddad fran ödet att hamna i ett turkiskt harem - kar troget hällit slg vid min sida, omsorgsfullt varnande mig vid vägens skarpa svängningar - medelst teckenspråket, hon och jag ha inget annat gemensamt spräk att med- dela oss pil.
Hon gär dar djupt allvar- lig vid min sida bärande pa ' den knip- pa vaxljus som, fördelad i vart all- skap, skulle tants vid processionens ljus.
Mon har hela den långa fasteti- den obrottsligt hallit fastan, berättar hennes svenska matmor, inget har kun- nat förrna henne att smaka någon mera narande föda.
Klockan tolv, paskaf-n tonsnatten, far hon först, som övriga trogna, äta och fröjdas vid piska- 1ammsmAltiden: Kristus ar uppständen, man far äta och vara glad!
Vi och vara vänner g2 ned till Plateia tou Syntagmatos, den stora platsen framför före detta kungiiga palatset, dar den stora processionen från Metropo- litankyrkan skall fram.
Den skola vi i t - minstone fä se och dar skola vi stii bland de andra med vara tanda Ijus i hän- derna.
Hela den stora platsen ar redan svart av folk.
Alla stolar och varje bord av kaféernas uteserveringar äro upptagna.
Men en kypare gör det omöjliga, för en femdrachmsedel, och vi befinna oss verk-
HERTHA ligen sittande på stolar mitt i massan, turkiskt kaffe trollas också till oss i trängseln.
Tiden går, men till sist hörs militar- musik nere från en sidogata.
Processio- nen!
Man kliver ogenerat upp på sto- larna.
SmA IjuslAgor glimma fram i massan av mänskor, flera och flera, man tänder sina ljus pii grannens, tu- sende och tusende lågor lysa i natten;.
ur öppningen av sidogatorna mot Pla- teian .dansa de fram, de glittra från de stora hotellens balkonger, från de kring- liggande husens öppna fönster.
Så blir det rusning, processionen nar- mar sig frAn Hsermesgatan.
En stunds fruktansvärd press, vi radda oss ned från stolarna, som rakat i en obehagltg gungning, och genom en av vår, greki- .ska lprofessor skickligt sammanhållen och genomförd reträtt genom de an- stormande massoina st &amp; vi efter nagra otrevliga minuter verkligen valbehiillna till liv och lem lett antal meter bakom var förut utmärkta utsikts.punkt - med släckta Ijus oc-h utestängda från skade- spelet av processionen som nu svänger upp kring ' Syntagman.
N:ågra flikar av kyrkostandar, topparna av soldaternas bajonetter, adet stora korset av trä, bu- ret högt över mängdens huvuden, en skymt av kistan, likaledes buren högt pa en katafalk - och.
Långfredagens gravprocession i Aten, med de högsta kyrkliga och statliga dignitärerna i ledet bakom kors och kista, har försvunnit nedför Stadiongatan.
Påskaftonsnatten koncentrerar sig li- vet kring den stora Metropolitankyrkan.
På den öppna platsen utanför kyrkan ar en .estrad uppbyggd.
Vid tlolvslaget, nar alla klockor i Aten börja ringa, kommer 113 ärkebiskopen med hela den stora staben av poper och kyrkotjänare ut ur kyrkan och: upp på estraden med den " heliga eldenJ ', vid vilken ljusen tandas, och C h r i s t o s a n l e s t i - Kristus ar uppstånden - ropas tusen- och tusen- starnmigt av skarorna och mötes av svarsropet A I.
e t e h o s a n e s t i - han ar sannerligen, uppstanden - från lika många strupar.
Vi ha vandrat omkring på gatorna, dar folkskarorna tunnat av, för att tätna i och omkring kyrkorna.
Att komma in i nagon av dessa ha vi ansett vara fä- fangt att försöka.
Däremot mena vi oss framemot halvtolvtiden mogna för vår för,senade aftonmåltid.
Vi dra oss hem- åt vårt .hotell, och .den stora restauran- gen alldeles dar bredvid, sam blivit .så gott som vårt stamlokub.
Men den gör ett helt ovanligt intryck, den stora lo- kalen ligger, dar i knapp haIvbelysnmg och t.om och öde, en ensam kypare skymtar i. dunklet .diarinne.
Men han har fått syn på de tvekande gästerna i dörren och kommer fram, be- ställsamt - bugande.
Jo, visst serveras det!
- Men varför a r det så gott som mörkt i lokalen?
- A, vi får inte tanda för polisen, inte förr an Kristus a r u-ppstånden, klockan tolv!
Men vill in- te " the ladiles " slå .sig aed?
Man ska tanda så mycket man törs!
" T.he ladies " slå sig ned, absolut len- samma i den stqra lokalen.
Matsedeln kommer fram.
- ' Kan .vi få det och det?
- 0, tyvärr, inte förr an klockan tolv.
Men kanske det och det?
Mycket .ar det inte som bjuds; men vi fA nöja oss.
Och vi sitter vid ett av de stora fönstren och ser ut på den breda.
bulevarden, som ligger sa osedvanligt tom och tyst i natten.
- - - T.
Klockor börja ringa - i ett nu flödar restaurangen av Ijus.
Och ute pa bu- levarden glimta de första små vaxljus- lagorna i den blaa natten, de bli fler och fler, små irrande lyktgubbar, tills i en sidogatas svarta öppning plötsligt ett hav av dansande lågor bryter fram och svallar ut över bulevarden.
Det a r mängden som strömmar ut ur kyrkan dar bak0.m.
Men tvärs över bulevarden, Imed händer omkring lågorna för att skydda dem mot draget, kommer en grupp barhuvade unga man störtande, in genom restaurangens öppna dörr.
Det a r ställets kyparstab, de ha varit i massan dar tvärs över och tant sina ljus vid den heliga elden, nu ha de rad- dat in de m a flämtande * lagorna.
Bratt hade de, nu börjar serveringen pa allvar, klockan ä r tolv, Kristus a r uppstånden!
Kypare och gäster ta varandra i hand: Christos anesti!
- Alethos anesti!
PAsk- kyssen a r bortlagd, men, man halsar var- andra som bröder under pasknattens stora .högtid.
De smala brinnande vaxljusen stic- kas ned i blornglasen pa restaurangens manga bord.
Flera och flera, tre, fyra, fem i ett och samma glas, gästerna komlnja med sina Ijus och sticka ned dem bland blommorna.
Det a r mig ej bekant hur .länge den grekiska publiken höll.
pa med festandet p2 de spettstekta läckra paskalam,men, dubbelt läckra för gommar som i fyrtio dagar inte fått smaka nagot liknande, men traditionen förmäler att påskanatts- maltiden kan räcka till ljusan dag.
Visst ar att Paskdagsmorgonens Aten företed- de en synnerligen stillsam, för att inte saga duven, aspekt.
Men nar vi kom ned till vas " .petit de- jeuner " i hotellet, serverades var ock en av oss - gratis - ett grannt rödma- lat agg.
Bet verkade nästan hemmaak- tigt.
Men vi " knackade " de,m pa gre- kiskt satt - och dess stenhärda inne- hall ateruppvackte minnet av medförda hotelluncher i Mykene och p i andra he- liga stallen under var peloponnesiska pilgrimsfärd.
Men det a r en annan historia!
ELLEN KLEMAN.
Av de många uppgifter, som kvinnorna stallas inför i vår tid, ä r lösningen av al- koholfrågan otvivelaktigt en av de vikti- gaste.
Att vinna en djupare insikt i och förståelse för detta problem, som så djupt ingriper på m h g a livsomrAden, bör diii .. för vara en hjärtesak för alla ansvarskän- nande kvinnor.
I kampen mot gamla fördo- mar och svirutrotliga sedvänjor kräves millmedveten vi1 j a och seg uthållighet.
.
Det ä r därför glädjande, a t t kvinnornas intresse för alkoholfr&amp;gan under senare tider manifesterat sig på nytt i den strävan till samarbete på detta område, som mer och mer börjat framträda bland nordens kvinnor.
I samband med de Nordiska Nyk- terhetskongresserna, vilka samlats vartan- nat år i de olika nordiska länderna, has * regelbundet under de senaste decennierna en Mordisk Vita Bandskonferens ordnats, den första å r 1902.
Vid denna konferens beslöts a t t bilda en organisation, som skul- le utvidgas till a t t omfatta alla f6r en al- koholfh kultur int~esserude kvinnor i Nov- den.
Den nya sammanslutningen fick nam-
HERTHA 115 net NO ?-diska vin no f örhundet f ör alkohol- fri kultur.
Viggbyholmsskolan.
E t t tankeutbyte i frargor som särskilt beröra kvinmrnn, hemmen.
och ungdomen, ävensom väckande f öreläsningar belysan- de olika synpunkter av hithörande ämnes- områden äro säkerligen agnade a t t vidga blicken hos kvinnorna, öka deras intresse och i sin mån giva stöd %t strävandena for en alkoholfri kultur.
mellan lummilga träd med I nbaddad vacker utsikt över Stora Värtan och Under f orhoppning härom inbjuda vi Eder att deltaga i denna kvinnornas råd- pl.ägning: och utse representarter till 8: e, Nordiska k~irmokongressen i; Stockholm den 13 och 14 juli 1928.
Alla för saken intresserade kvinnor äro dessutom välkomna som deltagare i kon- gressen.
Anmälan om deltagande j ämte avgiften 2 kronor skall insändas till A7ordiska Kviw nokongressens bark, Smålundsgatun 42, Stockholm, till den 15 jun.i 1928.
Program m. m. sändes senare.
Vi hälsa Eder sålunda, kvinnor från Danmark, Estland, Finland, Island, Lett- land, Norge och Sverige hjärtligt välkom- na till .Stockholm i sommar.
För Nordiska vinno oför bundet för Alkoholfri Kultur Emilie Rat hou Hedvig R.inancler För Vita Bandet Mwria SandstrOin A. Symoinds Ohlin For Kvinnornas Centralråd Vira Eklund Frida Hamer med Aker och äng runtom ligger Vigg- b y h o l m ~, herrgård, som till hösten kbommer att slå up.p sina portar för en skara skolbarn, både pojkar och flic- kor i 6-12-ars aldern.
Hur skolan i verkligheten kommer att gestalta sig a r ej lätt att saga på förhand, desto mera kan förtäljas om vad den vill bli för de barn som där vistas.
Framförallt ön- skar den vara ett hem för dem i ordets basta bemärkelse, - ett hem dar de ut- vecklas i arbete och lek under samva- ron med kamrater, och lärare, vilka se- nare möta dem som vänner och rådgi- vare på samma gång som de äro ar- betsledare.
Vad de yttre anordningarna beträffa har skolan 18 rum till sin disposition, därjämte egen trädgard och lantbruk, som gr utarrenderat, men dock .ger till- fälle till åtskilliga studier.
I omgivnin- gen finnas vidsträckta skaogar och sjön lämnar rika ' möjligheter tiIl sport sava!
sommar- som vintertid.
Skolan vill vara en arbetsskola.
Lik- som en hantverkare pa m,orgonen tar fram sina redskap och fortsatt,er dar han slutat föregaende dag, sa få .barnen ar- beta var och en i sin takt, ofta samman- slutna till studiegrupper, dar de som hunnit ungefär lika lAngt i ett ämne ge- mensamt utföra en uppgift.
Klassindel- ningen .ar u.pphavd, da barn i samma ålder kunna stå pA oerhört olika utveck- lingsstadium.
Likartade ämnen gruppe- ras tillsammans t., ex. geografi och na- turkunnighet och f A under en viss tid stor plats pA schemat för att sedan ut- '
bytas mot andra.
Praktiskt och teore- tiskt arbete växlar, dock .så, att det ena understöder det andra t. ex. botanik och trädgårdsskötsel, historia och teckning.
Ett sadant arbetssätt ökar i hög grad barnens arbetsiver, de drivas ej framat endast av lärarens tillsägelser, utan ar- betet i sig självt med den fria tävlingen blir en sporre för dem.
Som ett led i det praktiska arbetet in- !gAr städning av rummen m. fl.
husliga göromAl, dels därför att bade pojkar och flickor kunna ha stor nytta av nagun kännedom i sadana saker, dels därför att barnen skola fa lära sig respektera saväl det praktiska soni det teoretiska arbetet.
En internatskola för pojkar .och flic- kor - idén förefaller säkerligen egen- domlig för mången, där den a u för för- sta gangen i vart land står inför sitt förverkligande.
I utländska skolor av liknande typ t. ex. Odenwaldskolan i Syd-Tyskland och Bedales i England, har man under de manga å r verksam- heten pågatt endast haft goda erfaren- heter.
Förutsättningen härför är natur- ligtvis det individualiserade arbetssättet.
Det.
ä r ej meningen att samma kun- ska.psmatt bibringas bAde pojkar och flickor p &amp; samma åldersstadium - utan hänsyn maste tagas till olikheterna i deras utveckling.
Ett saminternat med- för sina särskilda risker och svarigheter, men den fara som ligger i ' isoleringen av könen vid, ett internat för enbart poj- kar eller flickor %r ej mindre.
Nar des- s a pojkar och flickor vuxit upp till man och kvinnor, komma de ju att få samar- beta, vare sig # det blir i ett hem eller i förvärvsarbetet.
Hur mycket lättare blir det inte för dem, som redan från barn- domen varit vana vid sadant samarbete.
Skolan avser att föra de studiebegäva- de eleverna fram till en teoretisk exa- men (student- eller realskoleexamern).
För de praktiskt begavade beredes möj- lighet, sedan de fått ett visst matt av allmänbildning, att fortsatta utbil.dnin- gen vid lämplig yrkesskola.
Sa väl som möjligt vill skolan förbereda sina elever att fylla den livsuppgift deras anlag och förutsättningar peka hän emot.
Den vill göra dem till livsdugliga, samhällsnytti- ga medborgare i främsta rummet, ej en- dast lita dem tillägna sig vissa bestäm- da kunskapsmatt.
De principer, som ligga till grund för skolans arbetssatt, sta i överensstämmelse med dem som redan tillämpas i tusentals skolor i oli- ka delar av världen.
De ha tydligt for- mulerats av den stora internationella sammanslutningen " Förbundet för ny uppfostran ".
Man vill söka frigöra barnets inre skapande krafter genom att bereda de för varje barn karakteristiska och spontant framspringande intressena möjligheter till sund och naturlig ut .. veckling.
Naturlighet - kanske skulle detta kunna sättas som lösensord fh- verksamheten i Viggbyholmsskolan sä- som en av de manga, som strävar mot niigot nytt p3 uppfostrans omrade.
Na- turlighet i förhallandet mellan lärare och elever, naturlighet i levnadssättet, ae- volt mot det myckna onaturliga, som verkar hämmande p5 barnens utveck- ling.
Ett naturligt levnadssätt blir för bar- nen bästa förberedelsen till en gagnande framtida verksamhet.
S 3 hoppas Vigg- byholmsskolan att dess elever skola bli inte själviska varelser, sam endast g a upp i de egna intressena, utan fria, '
117 HERTHA.
självständiga individer, som se .klart och hand.la som det höves en god och nyttig samha~lsrnedlem.
MAJ VON ENGESTRÖM.
J a n i t l a n d s l a n s s t 5 p.
: 225:- kr.
för sångstudier vid .Musikaliska aka- demiens konservatorium till Lisa Tunell.
G ä v l e b o r g s l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid Röda Korset till Ingeborg Löfström.
K: o p p a r b e r g s l a n s s t i p.
: 290:- kr.
för kurs vid Falu lasarett till Ingeborg Johansson.
Från Fredrika-Bremer-Förbundets sti- V a r r n.
l a n d s l a n s s t i p.
: 225:- pendieinstitution har f ör å r 1928 följ ande kr.
för kurs vid folkskdeseminariuni till stipendier utdelats: Karin Larsson.
F r i a ~ s t i p e n ~ d i e r 200:-: kr.
för U p p s a l a l a n s s t i p e n d i e r: 225,:- sociala studier i England till Marta André; kr.
för försam1ingssysterkur.s vid Samariter- 400: - kr.
för studier av fjaderfaskötsel i Skåne och Danmark till Gunvor .Norr- hemmet i Uppsala till N ' anna Ekberg; man; 550: - kr.
för kompletterande ut- 225: - kr.
för kurs vid Svenska Fattig- v %rds- och barnavårdsförbundet till Ester bildning vid Fredrika-Bremer-Förbundets lanthushållningsseminarium vid Rimforsa Olsson.
Södermanlands lans stipen- till Gunhild Bayard.
E l l e n F r i e s ' f o n d: 600:- kr.
d i e r: 300: -- kr.
för ' kurs vid folkskolese- för pedagogiska.
studier vid svenska lant- minarium till Brita Ek; 300 kr.
för kurs vid hushålls- och folkhögskolor till Elsa Dyrs- av staten godkänd sjuksköterskeskola till.
Gerda Sköld.
sen.
kr.
Ö r e b r o l ä n s s.
t i p.
: 225: J o h a n n a Kempes fond: två stipendier i 500: - kr.
för medicinska stu- för kurs vid Röda ' Korset till Astrid Hult- dier till med.
kand. Elisabeth Persson och krantz.
.
.
Ostergötltinds lans stip.
: med.
kand.
Hedvig Rydén.
625: - kr.
för språkstudier i utlandet för.
Fröken Hilda Nilssons fond: 1,250: - kr.
till med.
stud. Inger Nilsson.
utbildning till handelsloorrerspondent till Astrid Puke.
S t o c k h o l m s s t a d s s t i p.
: 475:- Skaraborgs lans stipendier: kr.
för kurs vid Sophiahemmet eller Röda 550: - kr.
för kurs vid Kungl.
högre 1,ararin- Korset till Gerda Magnusson.
neseminarium 9 .Stockholm till Margit Ry- S t ' o c k h o l m s l a n s s t i p.
: 400:- kr.
för genomgående av den av biblioteks- dell; 550: - kr.
för akademiska studier vid konsulenterna i Kungl.
Skolöverstyi~elsen universitet eller högskola till Evy He- anordnade bibliotekskursen till Bianca lander.
Bianchini.
A 1 v s b o.
r g s l a n s s t i p.
: 320:- N o r r b o t t e n s l a n s s t i p.
: 400:- kr.
för kurs vid av staten godKand sjukskö- kr.
för kurs vid högre lararinneseminarium terskeskola till Isabella Elfstrand.
till Ruth Almroth.
Gölteborgs och Bohus l ä n s Västerbottens lans stiip.
: s t i p e n d i e r: 315:- kr.
för kurs vid av 325: - kr.
för kurs vid Umeå lasarett till staten godkänd sjuksköterskeskola till Edla Hansson; 315:- kr.
för kurs vid Högre lara- .Eva Granberg.
V a s t e r n o r r l a n d s l a n s s t i p e n - rinneseminariet vid .Stiftelsen Kjellbergska d i e r: 230:- kr.
för kurs vid Samariter- flickskolan i Göteborg till Ingrid Larsson.
hemmet i Uppsala till Marta Johansson; G o t t l a n d s l a n: tvenne stipendier 230: - kr.
for kurs vid Svenska Fattig- ii 145: - kr.
för kurs vid Drottning De- vårds- och barnavårdsförbundet till Valborg siderias vävskola i Visby till Emmy Olsson.
Fransson och Eva Ekström. '
.
- S '.
1 18 _ _ - _ - _ - _ _ - - -- H __- E R T _ H _ A _ -.
-- p K a l m a r l a n s s t i p.
: 290:- kr.
för kurs vid av staten godkand sjuksköter- skeskola till Ingrid Kängström.
Kronobergs lans stipendier: 300:- kr.
för kurs vid högre lärarinnesemi- narium till Dagmar Edborg; 230:- kr.
(Elfvingska fonden) för musikstudier till Anna-stina Faith-Ell; två stipendier ii 220:- kr.
(anonym donation) för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola till Stina Nilsson och Nanna Rosell; 220: kr .. (anonym donation) för kurs vid skol- köksseminarium till Ingrid Huitfeldt.
J ö n k ö p i n g s l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid av staten godkänd.
sjuk- sköterskeskola till Maj Lindvall.
H a l l a n d s l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid Kungl.
Gymnastiska Central- institutet till Inez Nilsson.
Kristianstads lans stip.
: 230: - kr.
för kurs vid av staten godkänd sjuksköterskeskola till Maja Ohlsson.
B l e k i n g e l a n s s t i p.
: 375:- kr.
för studier för fil.
mag. examen till fil.
stud. Stina Hultmark.
Malmöhus läns stipendier: 300:- kr.
för medicinska studier till Inger Wenster; 600:- kr.
för kurs vid Tandläka- reinstitutet till Siri-Greta Lindgren; 500: - kr: för kurs vid folkskoleseminariet i Lands- krona till Inez Andreasson.
- F. - B.-F. kretsarna.
G a v l e k r e t s e n sammanträdde den 3 maj å Centralhotellet.
Utom ombudens referat av årsmötet fö- rekommo flera viktiga frågor till behand- ling.
Största intresset knöt sig till frågan om en förestående handarbetsutstallning, varigenom man avsåg a t t göra en kulturell insats och på samma gång förstarka kret- sens kassa.
För planens realiserande hade styrelsen den 7 mars d. å. tillsatt en kom- mitté, bestående av fruarna Martha Ekman, Astri Lagergren, Mattis Grundell, Eva Karsberg samt sekreteraren med fullmakt.
- - - _ -.
_ .-.
- för kommittén a t t bland övriga kretsmed- lemmar vid behov och efter gottfinnande skaffa sig förstärkning.
Fru Ekman fram- lade kommitténs plan.
Man hade tänkt sig att utställningen skulle hållas i slutet av sept.
och början av okt.
i Stadshusets fest- våning.
Dar skulle mot entréavgift förevi- sas äldre handarbeten dock e j hemslöjd i vanlig mening.
Man skulle g å sa lan &amp; till- baka i tiden som möjligt och s &amp; långt fram som till Fredrika Bremers framträdande.
utställningen skulle omfatta persedlar till- hörande den manliga och den kvinnliga kla- dedrakten, rumsinteriörer och hemmets lin- neförråd.
Även planerades serveringar.
Kommittén hade till V. U. utsett fruarna Ekman och Grundell samt frkn Hedvig Ulf- sparre, Hofors.
Kretsen visade sig mycket intresserad för utställningen och befullmak- tigade den av styrelsen valda kommittén a t t ordna densamma.
Likaså accepterades ett av frkn Elns Sidvall framfört förslag om a t t kretsen i höst skulle starta en fransk läsecirkel.
För a t t efterlysa intresset därför kringsandes en anteckningslista för eventuella deltagare.
Fröken Elna Sidvall, Hagaström, och fru Martha Krook åtogo sig att lämna vidare upplysningar och mottaga ytter- ligare anmälningar.
Fröken Edith Hedén refererade ett av miss Edith Tancred den 31 okt.
1927 hillet föredrag om " kvinnliga polisen ", och f r u Signe Leksell redogjorde för hur Gefle i det avseendet hade det ordnat.
Till sist diskuterades ombudsmötet 1929 som skall hallas i Gävle, och i samband dar- med utvägarna a t t skaffa erforderlig kas- sa.
Kretsen uppdrog å t styrelsen a t t föra frågan i hamn.
- J ö n k ö p i n g s k r e t s e n hade c-en 25 april ett talrikt besökt möte å Margareta- skolans festvhing, varvid ordföranden, fru Agnes Berglöf, gav en skildring av Ars- mötet i Stockholm.
Efter den gemensam- ina tesupén utfördes musik av friherrin- nan Helen Leijonhufvud och fru Tekla Ericsson föredrog norska berättelser, allt mottaget med livligt bifall.
- HERTHA K a r l s t a d s k r e t s e n hade den 12 april anordnat ett föredrag A flickskolan av lektor Hård af Segerstad, om a r f t- l i g h e t s l a g a r n a o c h, d e n mo- d e r n a f o r s k n i n g e n s rön på d e t t a o m r å d e.
Föredraget illustre- rades av ljusbilder.
L i n.
k ö p i n g s k r e t s e n hade den 19 april en soaré å Stora Hotellet, till förmAn för länets stipendiefond.
F r u Eva Han- zén talade över ämnet F r e d r i k a B r e- m e r s a r v, fru Greta Sillén-Roos ut- förde fyra.
fiolnummer och rektor Per Sö- derback bidrog med sin vackra baryt.on till musikunderhållningen.
Till sist utfördes Astrid Värings dialog i ' e n akt " Eva och Fredrika ".
Den lyckade soarén hade sam- lat en talr&lt; publik.
M a l m ö k r e t s e n hade den.
26 apri.1 möte under fru E. Quensels ordförande- skap.
ordföranden redogjorde för F.-B.- F:s Arsmöte i Stockholm, varefter för- fattarinnan Elisabeth Kuylenstieima- Wenster höll ett synnerligen intressant och medryckande föredrag om " Jörgen Kock, en märkesman i Malmö historia. "
Till kretsmötet hade aven denna gång inbjudits elever vid stadens flickskolor och flickor från Kommunala mellanskolan.
Från den senare hade så gott som en hel klass infunnit sig, och denna visade sig särskilt intresserad av aftonen.
- Efter supén anordnade ungdomarna en improvi- serad underhållning.
E t t par av flickor- na deklamerade på dramatiskt satt och i en enkel, i hast arrangerad kostymering Anna Maria Lenngrens " Porträtterna ", och ett par andra lato höra ett musikstycke och " Ack Varmeland, du sköna " etc.
Det hela avslutades med Näasmarschen, i vil- ken både gamla och unga med liv och lust deltogo.
M a r i e s t a d s k r e t s e n har .tillsam- man med Husmoderföreningen i Mariestad - under mars och april haft fyra lektioner i medborgarkunskap, varvid borgmästare - Daniels &amp; föreläst om " Straffets sociala 119 uppgifter ", " Äktenskap och skiljsmassor ", " Föräldrar och barn " samt om " Samhal- lets barnavård ".
Av särskilt varde bli föredrag som de nämnda som led i förbundets samhallsar- bete och upplysningsverksamhet.
: S k e l.
l e f t e A k r e t s e n hade den 13 april anordnat en teaterafton till förmån för en fond för anstallande av en hem- syster i Skellefteå.
August Blanches val- kända tvåaktslustspel " Magister Blacksta- dius " framfördes och då publibtillström- ningen var större an lokalens utrymme, gjordes en repris av föreställningen en föl- jande dag.
De bada aftonunderhållningar- na inbringade en nettosumma av 560: kronor.
- Y s t a d s k r e t s e n hade den 26 jan.
sammanträde, varvid d r .Lydia Wahlström talade över Zmnet: Nutidens krav p % en frisk kvinnotyp.
Den 27 febr.
hölls arsmötet i Continen- tals festsal, styrelse- och revisionsberattel- ser föredrogos och decharge beviljades sty- relsen.
Till ordförande Atervaldes f r u Maja Strand ' berg och till v. ordf. fru Ingeborg Borg.
Likaledes atervaldes i tur avgående styrelseledam6t &amp; fruarna Clary .Schult&lt;o och Fanny Welinder samt fröken Elin Strandberg.
kvarstående i styrelsen äro fruarna Olga Aartelo, Anna Nilsson, Inge- borg Olson och Hertha Persson.
Styrelse- suppleanterna, fru Ebba Adlercreutz samt fröknarna Anna Gedda och Emilia Davids- son, blewi omvalda liksom revisorerna, frök- narna: Bertha Grönwall och Ida Malmborg samt deras suppleanter fröken Ellen Måns- son och fru Thora von Normann.
Fem ombud till förbundets Arsmöte i Stockholm den 11 och 12 april utsågos, nam- ligen ordföranden, v. ordf. samt fruarna Aartelo, Olson och Schultz med fruarna Julia Beckman och Welinder samt fröken Ruth Berling som suppleanter.
Kretsen beslöt vidare att till Södra kret- sens möte i Svalöv den l1 mars sanda tre ombud, vilka utsetts av styrelsen, nämligen,
fruarna Aartelo och Olson samt fröken Strandberg.
Efter mötesförhandlingarna höll fröken Ida von Plomgren föredrag om " Fredrika- Bremer-Förbun.dets betydelse för Sveriges kvinnor ".
SamP~äin, med sång av fru Svea Evander och musik av fröken Maria Le- nander.
Den 28-29 febr.
gav fru Gerda Hallgren från Jönköping en demonstrationskurs i tillredning av fisk och vegetabilier, anord- nad av kretsen.
Ö r e b r o k r e t s e n hade den 29 jan.
anordnat ett möte i Risbergska skolan i syf- te att ge föräldrar och andra intresserade tillfälle till att orientera sig i vad den nya skolorganisationen innebär särskilt i fråga om den högre flickundervisningen.
Fröken N. Grönvall redogjorde för de olika former under vilka utbildningen kommer att bedri- vas och fröken H. Bratt talade om skolans inre arbete och den omläggning av detta mm de framkomna försl.agen medföra.
Sitt arsmöte höll kretsen den 27 feb- ruari i Risbergska skolan.
Enligt års- berättelsen räknade kretsen vid årets slut 88 medl.
Kassan har balanserat å kr.
&amp;: 76.
Under året ha hallits 6 ord.
kretsmöten med föredrag i skilda ämnen.
Kurser i engelska och franska sprgken ha figått under ledning av fru U. Holmstedt, fil.
mag. B. Sandqvist och f röken Alice Berndes.
Upplysningsbyrk ang. utbildningsvägar m. m. för kvinnlig ung- dom har ocksi fortsatt sin verksamhet.
Till förbundets stipendieinstitution har överlam- nats IOO kronor för utökning av årets Ians- stipendium.
Vid förrättat styrelseval utsägs till ordfö- rande förestindarinnan vid Risbergska skoIan f röken Martha Grönvall (nyvald).
Ovriga medlerninar i styrelsen blevo: fruarna A. Palmborg, E.
Lind, E. Karlsson, S. Lundgren, fröknarna H. Bratt, E. i,indh och S. Gillner (omvalda) samt fru L. Lysell (nyvald).
Ke- visorer och samkvarnskommitté omvaldes.
Torsdagcn den 15 mars anordnade kretse?
till förman för dels lansstipendiet, dels sin verksamhet i övrigt en Icst på Stora Roteli- salongen.
P2 f. m. middagskonsert av hotcl- lets framstaende musikkapell, servering av kaffe och te genom kretsens samkvamskom- mitt6 samt försal jning av tombolalottci ..
Vinsterna utgjordes till större delen av trev- liga och vackra handarbeten, förfärdigade av kretsens medlemmar.
Kl. 6 vidtog en afton- underRallning med musik och sång, uppläs-.
ningar och tablåer.
Scener ur Gösta Berlings saga framställdes av ungdomen från N y a elc- mentarlaroverket för flickor och Snoilsky; dikt " Citron och nyponblomma " utfördes som pantomim.
Soarén var talrikt besökt och lotterna i tombolan slutsiildes snart nog.
akta Kinesiska Tit5er REK.OMMENDERAS AV H E R R A R L A K A R €
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREU ' HIKA-HHK~II.:H-F~HBUXDET.
.
.
.
.
.
Redaktör: E l l e n K l e r n a n.
.
.
prenu- Sanitliga förbuiidsmedlemn~ar erhälla tidskriften.
/ cke-fÖrb~~nds~~zedIe~~~~~znr merera ii nirmaste postanstrdt eller i Ookhandrl.
Pris för postupplaga: 1 / 1 är kr.
6:50; 112 är kr.
3:50; 1 / 4 Hr kr.
190.
Lösnuininer 65 öre.
Redaktion och expedition: 48 Kla- rabergsgatan, Stockholnz.
Redaktionstid: tisgrrgar och.
fredclgm kl. 1-.3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11 -- 4 varje söcl~en.dag.
Tel. N o r r 48 50.
27 62.
Shilershrunn 8i1I- or h Kurort ' i Viiri~tland i skog vid sjön Skagcrrz, 1 9 kiil.
fr. Svarta (griioiiig.
vagn Sthlrii- - 5 - a r t s, 4 tiin.)
.illa.
iiiotlert.a l m 1 och fsaiknliska Ilrh.-former.
Syilireiltl ILbOZAN A 8 ~ w g t aefimtatle.
OZA N B ej rr i:förw ?k&lt;le.
Iidnu- I D O % A N d r a k i l t ~t~rIcuurde.
.
.
I I avd. rieti r8rriieledii.
fiir diatherini.
k \ - a r t + m l ~ a, rlicktrosolJi5p Lhrsla, elektr; fyrcrllbad, el.
hetluft, niassage, ~yiriii.
I&lt;atlioakt.
jiir~ikilla.
Gott Iiord, w r r e r i n g vill smsbord efter iiistirdel (2: 50-4 kr.).
IJropr; i r i m mwl goda 118tldar (I: 50-3 kr.).
3Iu:ik.
~ i s t j i: s t r.
I.iikare: incd.
iloktor G o t t f r l ~ l 71zo- r&lt;. / /, Sthlm.
1:t.giir ~ ~ r o s p r k fr; iti t kamrern friiken I.:liiitla Olssoil.
I&lt;ritliiiatisg.
j; .. Stlilni.
Rt.
S. 233 96, el.
g&gt;mri.-dir. Il j. Syiliiist, Skagcr.tbriinri, IZt.
Ridskoga 2.
Samlingslo~aler för föreningar och slutna sällskap.
I I:.
:: i.
, Resanderum för damer.
Varje rum försett m e d telefon och.
;: toilette med v. o. k. vatten.
Pris för enkelrum 4.50-6.-, i: dubbelrum 7.50-8.-.,,::: I I I, I. '
,,, a I,:,., I i Arsta matsal är tillgänglig för allmänheten.
Lunch och.
.
middagsservering.
. '
Sv,Gska Skolmustiets FILMA VDELNING BEGAR, .. Uthyr undervisningsfilmer till skolor.
före- Iamingsföreningar.
och studiecirkIar.
Lämnar kos~nadsfriit upplysningar rörande film- och andra projektionsapparaters använ- MUSEETS KA ' I ' AT,~G.
dande i undervisningens tjänst.
Postadress: Matteus Fdkskola, .Stockholm, Telefon: 85504: '
Ungdomens arbetslöshet.
AV Sven Skogh.
Malin Wester-Hallberg.
En reformerad sjuksköterskedräkt.
Av Rufh Scb~rer von Waldbeim.
Utredning angående folkpensioneringen.
Handeln med kvinnor och barn.
Av Clara Wahlsfrörn.
Till Margit Malmstens minne.
Av Kersfin Hesselgren, Undervisning i hälsolära inklusive sex:xualliygien.
AV Karolina Widet-s fröm.
Påsk i Aten.
Av Ellen Kleman.
Viggbyholniskolan.
Av Maj von Engesfröm.
Fredrika-Bremer-Förbundets stipendier 1928 F.-B.-F.-kretsarna.
1 till hemmets dryck.
Förniirnlig Bords- o c h Hälsodryck Tappat direkt från källan f Hovleverantör och H.
K.
H. Kgl.
till H.
Maj: t Konungen Kronprinsen av Sverige.
Dansk Hofleverantör.
Lo,lar,m-m,P,DmmDcmO Vasatryckeriet, Stockhoim 1928.
