# ID: svediakorp-per2880
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,463
# sentences: 790
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG APRIL is
Hammenhogs Lanthushhllsskola I F: I HUSMODERN kbper Fysikaliska A?
Homeopafiska I n s f i f u f Bomullsgarn och VBvnader Direkfion: H u g a d Wesflund trBn G e f l e Manufaktur A.-Bol.
STROMSBRO Svanans vlivnader basta vivnader l Oetle garn basta garn l i Lunda: Telefon.
Drottningholm 20 och 190.
% ............. m ....... m ..... ~m.m .... m .. m.~ Vi behandla: Sjukdomar i matsmältningsorganen, andnings- organen, underlivs-, hud-, kvinno-.
in.
fl.
sjuk- domar.
Obs.!
Lungsot, Kräfta och smittosamma sjiikdoniar behandlas ej.
Den hom.
medicinen tilherkas enligt den hom.
principen under ve- tenskaplig koiitroll på d e apotek där denna la.
kemedelsberedning ä r införd.
Frigelista för sjukdomsbeskrivning sändes på begäran gratis.
elegant alltid val- i En kommen present Tvättinrättning I Garanteras ett förrtklarrigt arbete.
Kläderna förrakrade under tvättningen.
- GALV.
ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, V I B R A T I O N E R, M A S S A G E, ELEKTRISK HETLUFT, U L T R A V I O L E T T A STRALAR, HOGSOL samt HOMEOPATI m. m.
Human taxa HEM omtänksamma husmodern vänder sig alltid till - De medel, som vid sjukbehandling 2 institutet användas äro: och vet att hon erhdller det basta möjliga for sitt: Den Ex. Sjlrkgjfrrznast (e. Horrr.
Lekare Systern: D; r S. Hnhnertzan Scheelegatnn 18 Stockholm Tel, Kh.
8120 Vardagar 11-1 &amp; 4- 6 m: iir en ~ a i.
k e r silk, ii t.fi.inl i t \ - litt,iikt:~ 1) rokaci- iniilning, t. ex. eii kiiclde, tliik, lniiipsliija, sclial, sc:irl, vaska, krage, niisduk e.
.cl.
1 3 e s t a l l n i n g a r emottagas.
Tel. Vasa 9724- M r.
Hsgag.
4 6, ~ I ' jtockliolm, W:illenkampf.
ARGANG xv APRIL 1928.
HAFTE 4.
.
.
.
Fredrika - Bremer - Förbundets årsmöte i Stockholm den 1-1.2 april 1928. i1 Vid # därpå förrättat val utsågs till mö- Ater samlades E '.
B.
F:s styrelse och kretsrepresentanter till årsmöte i Stock- tets ordförande Dr.
Karolina Wider: holm.
Denna gång hade till möteslokal ström och till vice ordförande Fruarna valts Föreningen Arstas hörsal och an- Odencrantz, Borås, Quensel, Malmö, och gränsande rum.
Av mötesdeltagarna Björkman, Norrköping.
Till sekreterare: voro s i manga antingen genom sina kret- valdes Fröknarna von Plomgren och sar eller självständigt andelsägare i Fö- Rheborg samt Fru Hellström.
Proto2 reningen Arsta, att man väl kan säga, kolljusterare blevo Fru S j övall, Kristian- att förhandlingarna i å r förlagts till det stad och Fröken Lundgren, Varberg.
för alla gemensamma hemmet.
Mö jli- För att bereda det ordinarie styrelseva- gen var detta en bidragande orsak til!
let tillsattes en kommitté, bestående av att sammankomsterna fingo den intima, Fru Gierow, Hälsingborg, Fru Levis- son, Göteborg, Fru Hernqvist,: Halm- otvungna prägel, som utmärkte dem.
Förbundets ordf öraide, Fru Lizinka stad, Fru EkIuncih, Lund och Fröken Dyrssen var på grund av sjukdom ty- Langenheim, Mariestad.
värr förhindrad närvara.
Det var där- E j mindre än 27 av förbundets 33 för vice ordföranden, Dr.
Karolina Wi- kretsar vor0 representerade vid årsmö- derström, som i hennes ställe hälsade de tet: Borås, Bastad, Falköping, Gävle, närvarande välkomna.
Innan Dr. Wider- Göteborg, Halmstad, Hälsingborg, Har- ström förklarade mötet.
öp-pnat, hyllade nösand, Jönk,öping, Karlskrona, Karl- hon i varma, erkännsamma ' ord ' de ' tre stad,.
Kristianstad, Linkölbing, Lund, märkeskviiinor, Fröken Gertrud af Malmij, Mariestad, M jölby, ' Norrköping, Klintberg, Fru Bertha Norderison och Nyköpirig, Stockholm, .Strängnäs, Sva- Fru Anna Bugge-Wicksell, som avlidit löv, Umeå, Varberg, Vgxjö, Ystad och under verksamhetsåret.
Hon berörde Örebro.
Genom Fru Anna Björk fram- ?e insatser ' på olika områden ' var fördes.
&amp; inbjudan till förbundet att och en ' hade gjort och beklagade ' .cl&amp;n förlägga årsmötet 1929 ' till Gävle.
stora förlust som genom, deras bortgång Hälsningstelegram avsändes till de på e j endast förbundet utan hela landet li- grund av sjukdom f rånvarande styrelse- dit.
medlemmarna och mottogos fi-ån Fru ' '.
Ilyrssen, Fru Törnell och Fröknarna Ulrich, Kullgren och Kleman.
Förbundets ar$be&amp;telse.
F. B.
F:s sekreterare, Fröken von Plomgren lämnade därefter en redogö- relse för det gångna arets verksamhet.
Förbundets medlemsif f ra uppgick vid X927 års slut till 5,205 och antalet kret- sar hade ökats till 33, den under året till- komna kretsen var Härnösand.
Med sedvanlig påpasslighet hade F. B. F. s6kt bevaka kvinnornas intressen genom avlåtande av skrivelser till ve- derbörande myndigheter.
Givetvis hade den synnerligen viktiga skolfrågan tagit förbundets uppmärksamhet i anspråk.
Med anledning av den kungl.
proposi- tionen om skolväsendets omorganisation som hade framlagts vid I927 års riks- dag hade sålunda förbundet i skrivelse till riksdagens andra särskilda utskott tittalat krav på, att staten bereder flickor likaväl som gossar iillfälle till högre skolbildning och under samma ekono- miska villkor, att vid det högre skolva: sendets omorganisation, normalskole- typen alltjämt bibehålles vid sidan av andra skoltyper, samt att staten på ett fullt betryggande sätt sörjer för de vid privatskolor anställda lärarinnor, som genom omorganisationen bliva arbets- lösa.
Det förslag om inrättande av kom- munala flickskolor som f ramlagts av 1927 års skolsakkunniga föranledde för- bundet att ingå med en skrivelse till Kungl.
Maj: t, vari bl.
a. framhölls vik- ten av att den kommunala flickskolan göres sexårig, då bottenskolan ä r fyra- årig.
Beträf fande den praktiska linjen ansåg förbundet att planen för densani- ma ej skulle i detalj fastslås, utan att inan på detta område borde pröva sig fram.
Förbundet hade ävenledes avlåtit en skrivelse till Kungl.
Maj: t med hemstäl- lan att på skolöverstyrelsens laroverks- avdelning måtte inrättas en ordinarie ledamotsbefattning med särskild upp- gift att handlägga ärenden rörande den kvinnliga ungdomens undervisning.
I motiveringen framhölls såsom synnerli- gen Önskvärt att ovannamnda befattning besattes med en kvinnlig pedagog.
cnder år 1927 anordnade såväl post- styrelsen som telegrafstyrelsen assistent- kurser, vilka kungjordes tillgängliga en- dast för manliga elever.
P2 grund av att härigenom möjligheten stängdes f ör kvinnor att förvärva erforderlig kom- petens bör assistentbefattningar och hög- re tjänster inom post- och telegrafver- ken, hade förbundet i skrivelse till Kungl.
blaj: t hemställt om skydd för kvinnans rätt att förvärva dylik kompe- tens.
Tillsammans med Svenska Kvinnor- nas Xationalförbund hade F. B. F. in- bjudit ordföranden i Brittiska National- förbundets poliskommitté, Miss Edith Tancred, att i Sverige hålla föredrag om kvinnlig polis.
De båda f öreningarna hade gemensamt ordnat det i Stockholm hållna mötet.
Förbundet hade vidare tagit initiativet till ett av 36 föreningar undertecknat offentligt uttalande an- gående begränsning av tidningarnas brottmålsreferat och annan sensations- journalistik.
Medlemmarna i redaktionskommittén för tidskriften Hertha, vilken under året utkommit med 10 käften, vor0 redaktö- ren Fröken Mlen Kleman, hyraföre- ståndarinnan, sekreteraren samt Fru Ka-
HERTHA, rin Fjällbäck-Holmgren.
Arsberattel- sens redogörelse för aktuella frågor, som i tidskriften upptagits till behandling tor- de ej har behöva återgivas.
Från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse hade förbundet i likhet med fö- regående å r fått mottaga kr.
5,000: - till sin allnianna verksamhet.
Vidare hade förbundet från privat håll fått mot- taga ett sammanlagt belopp av kronor 106: -.
Suniman av från förbundets fonder utelöpande studielån utgjorde vid årets slut kr.
9,467:50.
Två nya lån å till- sammans kr.
1,300: - hade beviljats.
Det Whitlockska stipendiet hade för å r 1927 tilldelats Fröken Ester Nordin för studier vid Stocl&amp;olms högskola.
Från Kvinnliga kontoristers semester- fond hade två understöd utdelats, ett å kr.
go:- och ett å kr.
150:-.
Från Hilrna och Emelie andei is pen- sionsfond för lärarinnor hade tre f.
d. lärarinnor i Zaaderska he1pensionen för flickor under året uppburit livstidspen- sioner 5 kr.
230:- vardera.
Från Fleetw ' oodska fonden ha,de 15 livsticispeiisioner utlämnats, I I å kr.
400:- och q. å kr.
300:-.
Byråns upplysningsavdelning hade lik- som föregående å r varit mycket anlitad.
Jnalles hade omkring g00 upplysningar lämnats, huvudsakligast angående kvin- liga arbetsområd.en och därmed förknip- pade frågor, svensk kvinnas rättsliga stallning och olika kvinnoföreningars verksamhet .. S julksudöterskebyriierna.
U r den lämnade redogörelsen fram- gick att dessa byråer arbetat efter sam- nia plan som föregående år.
I Stockholm vor0 vi,d.
I927 års slut 75 501 sjuksköterskor inskrivna.
47 fasta platser och 175 vikariat hade förmedlats.
De 6 stadssjuksköterskorna hade under året avlagt 5,384 sjukbesök.
Vid Götehorgsbyrån hade den 31 .dec.
1927 430 sköterskor varit inskrivna.
45 fasta platser och 204 vikariat hade för- medlats.
De r o kommunalsjuksköter- skorna hade gjort 19,381 sjukbesök och Caritassystrarna 3,544 sjukbesök i obe- medlade h.em.
Vid byrån i Umeå hade vid årsskiftet 87 sjuksköterskor varit inskrivna.
14 fasta befattningar och 41 vikariat hade förmedlats.
Vicl Linköpingsbyrån hade den 3 I dec.
1927 de inskrivna sjuksköterskornas an- tal uppgått till 87.
12 fasta platser och 47 vikariat hade förmedlats.
.
Vid Jönköpingsbyrin vor0, den 3 I dec.
1927 10 sjuksköterskor inskrivna.
2 fasta befattningar och I r vikariat hade förmedlats.
Dessutom hade vid de olika byråerna även tjänstgöring i privatvård förekommit.
Stipenkiieinstitutionen.
Förbundets stipendiefonder hade vid 1927 års slut upgått till kr.
800,508: 06.
I: stipendier hade utdelats kr.
18,266:- och i livräntor kr.
17,232 50. '
Förbunldets skolor.
Rimforsa lanthushålliiingsseminaïiuii~ hade liksom föregående å r haft två kur- ser med 14 elever i varje kurs.
Av .den äldre lcursens elever hade 6 valt lanthus- hållslararinnekursen, 5 skolkökslararin- nekursen och 3 trädgårds- och slö jdla- rarinnekursen.
Seminczriet åtnjöt för ti- den från och med I juli 1926 - 30 juni 1927 ett statsanslag av kr.
22,221: -.
Vid lanthushållsskolan Storgården, Rimforsa, hade kursernas sammanlagda.
.
elevantal uppgått till 31.
Skolan hade under 1927 åtnjutit ett statsanslag av kr.
8,100, anslag av Östergötlands lans hushållningssällsl&lt;ap kr.
1,000: - och av Östergötlands landsting kr.
I, O: - ~.
Apelryds fruktodlings- och tradgårds- skola hade under året haft 8 elever i den tvååriga kursen.
Den s. k. sommarkur- sen, som omfattar 8 månader hade ge- nomgåtts av S ordinarie och 4 extra elever.
Skolan hade under året åtnjutit ett statsanslag av kr.
10,000:- för båda kurserna.
S kolan f ör kvinnlig yrkesutbildning i Stockholm hade vid lägre kursen 47 ordinarie elever samt i kursens praktiska linje 5 extra elever.
Den högre kursen hade under år 1927 varit inställd.
I lik- het med föregående år hade skolan an- ordnat af tonkurser i klädsömnad, vilka under året haft 97 elever.
Under som- maren 1927 hade åter Yrkespedagogiska centralanstalten förhyrt skolans lokal för en fortbildningskurs i sömnad om- fattande sex veckor.
Undervisningen i det praktiska arbetet hade meddelats av skolans egna lärare.
Av statsmedel hade skolan ' för arbetsåret 1926-1927 fått uppbära ett bidrag av kr.
7,172: Q5 och av Stockholms stad fått kr.
5,000: -.
Dessutom hade av kommuna- la medel kr.
600:- beviljats till skolans kvällskurser.
F8~bu~adskretsarf~a~ I korta drag redogjorde därpå krets- representanterna för respektive kret- sars verksamhet under det förflutna året.
Genom föredrag, diskussionsmö- ten, utställningar samt kurser i allman- nyttiga aminen, såsom inedborgarkun- skap, språk m. m., hade intresset för för- bundet och deis syften uppehållits.
Ge- nom Herthas kretsnotiser ha förbunds- medlemmarna kunna följa de olika kret- sarnas verksamhet, men den verkar p5 annat satt imponerande, nar de samlade representanterna personligen berätta oni sitt arbete och de erfarenheter, som un- der året gjorts.
Den livaktighet, varom meddelandena vittnade, ävenså det varma intresse varmed de åhördes borga för att förbundet alltjämt skall växa och ut- vecklas, och att hängivna, energiska medarbetare finnas överallt i landet.
Med anknytning till den föredragna styrelseberattelsen begärde Fröken Bertha Wellin att få till protokollet ut- tala ett tack till förbundet för dess in- tresse för sjuksköterskekåren och för det lyckliga satt på vilket förbundet in- gripit i sjuksköterskeverksamheten i vårt land.
Särskilt ville Fröken Wellin varmt tacka sjukvårdskommitténs ord- förande Fröken Sigrid Ulrich för hen- nes förstående och insiktsfulla arbete.
Nästa ärende på föredragningslistan var upplasandet av rcvisio~tsber~ttelsen.
Sedan decharge beviljats styrelsen för det gångna årets f örvaltning, framlade Advokat Stael von Holstein en plan över det löpande årets ekonomi.
Vad utgib- tema angick, ansåg hon, att dessa ej kunde nedbringas, de n~åste mötas.
Dar- emot var det nödvändigt att öka inkom- sterna.
Först sedan förbundets ekononli blivit fullt tryggad, skulle ett verkligen effektivt propagandaarbete kunna igång- sattas.
rnder den diskussion, som där- på följde, framgick det tydligt, att de närvarande vor0 fullt medvetna om vik- ten av att nu med föralade krafter arbe- ta för en inkomsthöjning.
För förbun- det I~etydelsef ulla och f ramgångsrika, men maktpåliggande arbete vore bättre
HERTHA 77 l den praktiska linjen vara till hjälp för flickor, som hade svårt att följa med * de teoretiska ämnena.
Den kanske också skulle vara ett hjälpmedel mot vår tids allt tydligare framtradande mekanise- ring.
Nutidens flickor vilja fortast möj- ligt skaffa sig förvärvsarbete, och då ar det till kontoren d e närmast söka sig.
Men kontorsarbete är ofta sjal- och in- tresselöst och kontorsplatserna räcka ej till alla sökande.
Darför måste andra arbetstillfällen 6ppnas och flickorna upp- fostras att våga b e t a sig nya, oprövade vägar.
Skolan får ej vänja dem vid ett glidande langs tillrättalagda banor.
Den föreslagna praktiska linjen skulle väcka och vidmakthålla flickornas initiativ- kraft, deras lust till självständigt arbete.
Någon y-kesutbilclning vore ej meningen att den praktiska linjen skulle giva dem, cle skulle endast förberedas för praktisk verksamhet.
För detta ändamål vore.
det Önskvärt att aden praktiska linjen gå- ve kompetens till intriide i skolkökssemi- narium, tekniska skolor och likvärdiga praktiska utbildningsanstalter.
En för- utsättning för den praktkka Iiajen vore fullgoda lärare med verklig yrkesskick- Den ptraktiska linjen i den föreslagna lighet och förmåga att undervisa.
Valet kommtcnala flickskolan var ett aktuellt av handledare vore synnerligen viktigt.
änme, som 1ed.d~ till en livlig och givan- Likasa vore det nödviindigt att få goda de diskussion.
Efter iiågra kortfattade elever.
Den praktiska linjen fick e j blivï orienterande ord om de sakkunnigas för- blot t en avst j alpningsplats, även begåva- slag och den Kungl.
propositionen, over- de flickor måste söka sig dit.
Talarin- gick inledarinnan, Fröken Kerstin Fjet- nan shtade med att påpeka vikten av att terström, till en granskning av förslaget der, kommunala f IickskoIan alltid hade att uppdela skolans tv5 sista klasser i en såväl praktisk som teoretisk linje, och teoretisk och en praktisk linje.
Själva 2tt ej som propositioren föreslår kom- förslaget ansåg hon vara ett gott upp- munen skulle ha ratt att välja mellan de slag, so111 det, dock vore vanskligt att båda linjernz.
Av, diskussionen framgick utan vi,dare acceptera.
H a r giill.de det att de närvaranmde delade denna åsikt.
att pröva sig fram.
Säkerligen skulle Möjligheten av en sammanslagning av och säkrare ekonomiska.
förhållanden ett oavvisligt krav.
Det var om bästa och effektivaste sättet att höja den årliga inkomstsiffran, som meningsbytet rörde sig.
Att höja årsavgiften ansågs av många skäl olä~mpligt.
Tillfälliga gåvor vor0 naturligtvis synnerligen välkomna, men de vor0 ju oberäkneliga och kunde ej giva någon trygghet för framtiden.
Därför måste man koxentrera sig på att höja medlexmantalet, dels .genom en ökad tillslutning till nuvarande kretsar, dels genom ny kretsbildning.
Som led i rekryteringsarbetet föreslogs upplys- ningsföredrag om förbundets syften och isbetsresultat, personlig inbjudan till medlemsskap och - energisk bearbetning av kretsarna närliggande landsbygd.
Be- träffande kretsbildningen ansågs det val ra av största vikt att på den tilltänkta kretsorteri försäkra sig om en eller flera verkligt intresserade personer vilkas medverkan m a n säkert lamde påräkna.
Sakerligen gingo alla fran denna över- läggning till den väntande lunchen fast beslutna att vas och en i sin stad arbeta för det gemensami-na målet, en tryggad ekonomi f ör f örbundet.
-- --
de båda linjerna framkastades, inen avvi- sades som olämplig, den skulle ha till f öl jd en minskning av normalskolekoni- petensen och därför försvåra flickornas platsanskaffning.
Enda sättet att rädda den gamla flickskoletypen vore att ej rub- ba på den teoretiska linjen.
I allmänhet tycktes de närvarande fullt uppskatta värdet av en ökad praktisk undervisning och en bättre förståelse för det praktiska arbetets betydelse.
Men de fordrade en målmedveten utbildning; som skulle giva nödig kompetens.
NQot officiellt uttal- lande gjordes ej i ämenet.
P5 det hahenskilda iiiöte som anord- nat; kvällen den I I april i Läkaresäll- skapets stora sal gällde diskussionen: I ~ Z f W raw~ ja sem !alztride~vir~zi~zge~z vid vira liiroanstalter?
Den inleddes med ett intressant f ö r d r a g av Rektor Maria Aspman.
Den historik hon gav över frågans utveckling i vårt land var i sanning nog så belysande.
Sedan 1884, då det första slaget gjordes för att iii- föra hälsolära som ett ordinarie skol- ämne i läroverken, till Kungl.
överstyrel- sens senaste förslag, i mars innevarande år, hade läget trots upprepade utrednin- gar och energiska påtryckningar ej naninvart förändrats- Arets förslag innehöll ej något direkt yrkande på a: undervisniigen i hälsolära borde omfat- ta aven sexuell hygien.
Däremot fram- hölls vikten av att gossarna bibringas kännedom om tobakens och kaffets skadliga inverkan.
Vad flickskolorna be- träffar hade utvecklingen gått i hastigare takt.
E n bidragande orsak härtill torde vara de kvinnliga läkarnas målmedvetna arbete f6r saken.
Aven föreföll det som om man ansåge undervisning i sexu- ell hygien vara något som endast angick flickorna.
Dock återstår ännu mycktt att göra.
Det vore nödvändigt att lagga om biologiuntiervisningen, för att p5 densamma grunda sexualundervisnin- gen, som borde galla såväl gossar so111 flickor.
Itedan på folkskolestadiet bor- de barnen få klarhet cm fortplantiiinga- förloppet och vänjas vid den vetenskap.
liga terminologien.
Ett oavvisligt krav vore att böcker, som användas i skolor- na på ett fullt tillfredsställancle satt be- handlatle hithörande fr; igor.
I nu tillgang- liga larchöcker a r detta ainne knappast vidrört.
Vidare borde läraren vara en bio- logiskt, psykologiskt och socialt Iddatl person, som ined takt och förstielse kunde meddela den iiridervisning som krävdes.
Rektor Aspnian ansåg det ej lämpligt, att endast läkare unclervisade i detta ämne, om miijligt borde under- visningen skötas av eii skolan tillhörig arniieslärare.
Den följande diskussio- nen vhade, att man i huvudsak delade hennes uppfattning sival ang2eride h - ilets laggning som ringaende den föl: mdervisningen 1änq) ligaste lararkraf ten.
Arsmötet godkände f6ljande uttalande i ämnet: Frcdrika Brcnicr-Förl~undet, samlat till 5rsmÖte dcii I I och 1 2 april 1928, uttalar som sin mciiing, att all skolungciom, s h a l kvinnlig som manlig, bör komma i åtiijutalide av ~ n d c r v i s n i q i scxuc.ll hygien, sanit bc- tonar, att en nödviindig förutsättning li2rvid Sr, alt forty1antniiigsorg.aneiis anatoini och fysiologi gcnom iicla djurscricn upp till man- niskan uti skolaris IaroiGckcr i l~iologi och kalsoliira behandlas i samma utsträckning soiii övriga orrans anatomi och fysiologi.
Styrelisevail m. m.
Val av styrelse och revisorer inledtlc andra mötesdagens förhandlingar.
De i tur att avgå varande ordinarie styrelse- medlemmarna omvaldes enhälligt, liksom
de fem suppleanterna.
I stallet för Frö- ken af Klintberg, son1 under aret avlidit, invaldes Fröken Kerstin Fjetterströnn.
Fru Ernniy Wallin, Arvika, hade an- malt sitt utträde, fastan hcn i år ej.
var under omval, i hennes ställe invaldes Fru Gertrud Rodhe, Visby.
Förutva- rande revisorer och revisorssuppleantei- omvaldes.
Förbundets ordinarie styrel- semedlemmar äro s5lunda: Fru.
Lizinka Dyrssen, Stockholm, ordf.; Doktor Ka- rolina Widerström, Stockholin, och Frö- ken ' I ' hyra Kullgreii, Göteborg, v. ordf.; Frökcn Ida von Plorngren, sekr.; Fru Lilly I3ellström, Fröken Ellen Klernan, Fröken Signe Laurell, Fru Gertrud Tör- nell, Fröken Sigrid Ulrich, Fröken Axi- anne ' I ' horstenson, samtliga i Stockholm; Fru Anna Björk, Giivle; Fru Astrid Gierow, Hälsingborg; Fru Marianne Ekman, Mariestad; Doktor Martha P: son Henning, Uppsala; Fru Leonore Odencrantz, Borås; Fru Elisabeth Quen- sel, Malmö; revi innan Louise Stenbock, Linköping; Fröken Ingeborg Oquist, Umeå.
Suppleanter äro: Fröken Elin Rheborg, Hovrättsrådet O. Montelius, Rektor Maria Aspman, Fröken Eva Frö- berg, Rektor Anna Sörensen, Advokat Mathilda Stael von Holstein, Doktor Hanna Rydh, Fru Ruth Schurer von Waldheim, Fröken Kerstin Fjetter- ström, alla från Stockholm; Fru Astrid] Levisson, Göteborg; Fröken Greta Mar- tin, Falun; Fru Anna Herrlin, Lund; Fru Maja Strandberg, Ystad; Fru Maja Lundgren, varberg; Fröken Hanna An- dersson, Karlskrona; Fru Fanny Björk- man, Norrköping; Fru Stina Roden- stam, Hudiksvall; Fru Gertrud Rodhe, Visby.
Revisorer äro Fröken Helena Carleson, Fru Dorthe Hubner och Fru Elisif Théel samt revisorssuppleanter jur. uti-.
kand. hl.
Carlsson, Fröken Ellen Sundberg och Fröken Louise Palander- Mötet beslöt uppskjuta den f öreslagna diskussionen om nya arbetsoinråden för unga.
flickor till ett annat tiilfalle då frågan hunnit bliva biittre preparerad.
'.
Fröken Laurells redogörelse f ör sti- pendiev~rksarrthetens utveckling mottogs med tacksam förståelse av, de narvaran- de.
Nar man hörde henne beskriva det arbete, som under de gångna åren ut- förts, de svårigheter som bekämpats och de mål som natts, kände man sig ganska saker på, att stipendieinstitutionen ännu blott står i början av sin.
levnad,.
Den har alla förutsättningar att vaxa sig stor och stark till gagn och välsignelse för alla Apendiebehövande svenska kvin- nor.
Det a r val knappast behövligt att här i-ef erera aden givna återblicken.
Re: dan från början hade man tänkt sig en utdelning länsvis från hela landet.
Först sedan en lansfond stigit till 5,000 kronor skulle stipendier utdelas därifrån.
Till detta belopp hade fem Ian hunnit redan 1886.
Malmöhus Ian har nu den största fonden, uppgående i å r till 32,247 kro- nor.
För närvarande utdelas över 18,000 kronor i stipendier varje år och omkring 17,000 kronor i livräntor.
Hur tacksam man an var över vad som redan åstadltomn~its, fick man ej stanna därvid, menade Fröken Laurell.
Arbetet maste fortsa.tt,is, stipendiefonderna behövde alltjämt ökas!
Penningevärdets fair hade naturligtvis ofördelaktigt inverkat p3 fonderna.
Samtidigt hade antalet an- sökningar vuxit betidligt.
Nu stod man ofta maktlös inför de sökande, som vät behövde och förtj anade en effektiv h jalp.
Även om nya ' insamlingar för st; -
pendiefonderna ej omedelbart kunde igångsättas, kunde man dock sprida kän- nedom om institutionen och dess verk- samhet.
Mötet beslöt ott tillsvidare upp- skjuta den påtänkta insamlingen för in- stitutionen, men dock att fortsatta den med densamma förknippade propagan- daverksamheten.
Härefter tillsattes en av 7 medlemmar bestående kommitté, i vilken invaldes Advokat Stael von Hclstein, Fru Lilly Hellström och Fru Gertrud Törnell för Stockholm samt Fru Astrid Levisson, Fru Elisabeth Quensel, Fröken Anna Sundbom och Fru Marianne Ekman för landsorten, med Advokat Stael von Hol- stein som sammankallande medlem.
Denna kommitté fick i uppdrag att ut- arbeta förslag till anskaffande av medel för stödjande av förbundets allmänna verksamhet samt uppdraga riktlinjer för ordnaiidet av förbundets funktionärers pensions fraga.
Enligt programmet för årsmötet skul- le förslag till resolution i frågan om kvinnliga p~liseu f ramstallas av Fru Gertrud Törnell.
Då hon på grund av sjukdom var förhindrad, hade advokat Stael von Holstein anmodats träda i hen- nes ställe.
Med några få inledande ord Påvisade hon nödvändigheten av att den nuvarande polisstyrkan utvidgades med yrkesutbildade, fullt kvalificerade kvinn- liga poliser.
Deras ~peciella uppgift skulle bliva att handlagga ärenden rö- rande kvinnor och barn.
Såväl barna- vårdsnämnder som szjlighetspolis skulle kunna påräkna deras hjälp.
I känsla av att en skyndsam behandling av Fru Tör- nells nu redan två å r gamla motion i frå- gan borde av förbundet påyrkas hade, styrelsen beslutat inför årsmötet fram- lagga f öl jande resolution: Fredrika Bremer-Förbundet har vid sitt 5im1öte i Stockholm den rz april r928 be- handlat frågan om kvinnlig polis.
Med an- Icdning av diirvicl gjorda uttalanden som ut-.
; isa att en stark opinion ldand kvinnorna står bakom kravet på att tillräckligt antal kvalifi- cerade kvinnliga poliser anst5llas med arbets- uppgifter motsvarande den manliga polisens i rad rör polisens befattning med h i n n o r och barn, får Fredrika Iiremer-Förbundet yrka p5 skyndsam Ilehandling av i detta aren- de inom stadsf~illmäktige föreliggande motion och i första hand framställa krav på att möj- lighet 1) ercdes kvinnor att vinna för sidan polisanstallning erfortlerlig utbildning.
Resolutionen antogs.
Fröken Clara Wahls ' iröms medryckan- de föredrag om arbetet mot lza~zdekt nied kvinnor och barn avslutade årsmötet.
Efter att ha förklarat denna handels innebörd övergick Fröken Wahlström till en redogörelse för vad som hitintills gjorts i kampen mot densamma.
I detta sammanhang omnämnde hon de stora kvinnoföreningar, som stiftats i hjälpan- de syfte, såsom 1 ' Union des amis de la jeunne fille, the National Vigilante Association och de nationella skyddskom- mittéerna.
Banbrytande i det svåra ar- betet vor0 William Alexander Coote, Josephine Butler, Stead, Rebecca Bar- ret och i vårt land främst Hugo Tham.
På den minnesrika kongress, som for frågans behandling hölls i London 1889, beslöts att gemensamt arbeta för en p5 internationella överenskommelser grun- dad lagstiftning.
Strafflagens olikhet i olika länder hade försvårat det interna- tionella arbetet, som dock sedan dess fortskridit, sakta men säkert.
Straf fla- gen i vart eget land ar, ansåg Fröken Wahlström, trots partiella reformer an-
81 HERTHA nu mycket ålclei-doidig.
Den å r 1903 grundade föreningen Vaksamhet hade energiskt bekämpat den vita slavhandeln, men dess verksamhet måste tyvärr ned- läggas förra året av brist på medel.
Frå- gans oerhört stora bety-delse och rack- vidd finge ej underskattas.
Den stode i närmaste samband med andra viktiga samhallsfr~gor, t. ex. bostads- och nyk- terhetsfrågorna.
Därför borde man giva arbetet sitt n~oraliska och om möjligt sitt ekonomiska stöd och b: ' mdraga till skapan- det av en sund folkopinion.
Sedan Doktor Wiclerström tackat för det synnerligen intressanta föredraget förklarade hon.
F. B.
F:s årsmöte av- slutat.
8 P$ Stockholmskretsens inbjudan sam- lades mötesdeltagarna till gemensam middag den 12 april i Restaurang R,osen- bads festvåning.
Detta, det första och under de två arbetsfyllda mötesdagarna enda tillfället till någon längre sällskaplig samvaro uppskattades också både syn- och hörbart.
Då Sliockholmskretsens ordförande, Fröken Ellen Kleman, f. t. vistades utomlands, utövades värdskapet för aftonen av Doktor.Hanna Rydh.
Un- der middagen talade Doktor Wi,d,erström för förbundet och, dess arbete, dess gliid- je- och kampamnen.
Fröken Eva Frö- berg hyllade land ' sortens representanter i ett versifierat anförande, Fru Maja Strandberg framförde gästernas tack och Doktor Rydh höll ett arkeologiskt betonat tal om kvinnoarbete förr och nu ..
När uppbrottets timme slutligen koni, ' var det med stärkt; amhörighetskänsla och ökad tillförsikt som årsmötesdelta- garna skil~d~es åt.
$NGEGER.D PALME.
'.
.
Den kungliga propositionen angående kommunal mellanskola.
en 24 febr.
dagtecknades den vän- ta.de kungl.
proposit.ionen om stats- bidrag till kommunala flickskol.or.
Pro- positionen grundar sig pa det förslag, som av 1927 ars skolsakkunniga avgavs den 31 okt.
förra året (Se Herthas de- cembernummer!)
samt på utlåtanden över detta förslag av S.kolöverstyrelsen m. fl.
myndigheter, varjämte i proposi- tionen refereras till skrivelser från bl.
a. Fredri ka-Bremerförbundet.
D K. m:t föreslar riksdagen, att i rikssta-: ten uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kr.
till statsbidrag till kommu- nala flickskolor samt begär riksdagens godkännande av vissa angivna a l l -, m a n n a f ö r u t s ä t t n i n g a r för åtnjutande av ' statsbidrag fran detta anslag.
Den första punkten upptager bestam- ii~elas;.
rörande sk.olans ägare, varjämte acss andarna1 angives i de sak.kunnigas formulering (se decernbernum.ret sid. 210).
1 en längre utredning - av olikhe- teil mellan reakkolans bildningsmål och den bildningstyp, som den högre folk;.
. '
skolan " av ålder " företrätt och som en- ligt statsradets mening av 1927 ars riks- d a g avsetts för den kommunala flick- .skolan, uttalar statsrådet sitt fulla gil- lande av de sakkunnigas malbestam- ning.
FrAn denna utgångspunkt över- .gAr statsradet till sin motivering av propositionens stora principiella avvi- kelse från de sakkunnigas p2 riksdagens direktiv byggda förslag, nämligen att .skolan nu föreslas med anknytning icke blott till folkskolans sjatte utan aven till dess fjärde klass.
" Såsom skäl för en dylik anordning ", säger statsrådet, " har såsom mig synes, med ratta fram- .hållits, att det därigenom skulle bliva vasentligen Iattare för skolan att för- verkliga den bildnisngstyp, som den högre flickskolan företräde? ".
Skolan föreslås .i avseende .på a n k n y t n i n g t i l l 3olkskolan och a n t a l klasser arganiserad pA följande sätt.
Varje skola ä r 7-klassig och mottager i siii 1:a klass elever fran - folkskolans 4:e klass.
Dessuton1 skall i varje skola be- redas tillfälle för sökande fran folksko- lans 6:e klass att på sex Ar q n o m g å skolan, antingen SA, att i skolor med tillräckligt stort elevantal en parallell- linje upprätthålles, eller sa, att .i 2:a klassen eleverna fran folkskolans 6:e klass och eleverna från flickskolans 1:a klass delvis undervisas var för sig.
Flic- kor fran folkskolan Atnjuta frAn de andra skild undervisning .i tyska med större timtal an klasskamraterna, vare- mot dessa erhålla flera veckotimmar i svenska och rakning samt undervisas i I de följande klasserna välskrivning.
blir undervisningen gemensam.
.
Den 7-klassiga skolan på 4-arig grundskola är alltså i propositionen hu- vudlinje, vilket ytterligare poängteras av att statsbidragets storlek anges i en klu,mps~imma för 7-klassig skola utarr.
parallellklasser, da det i i) vrigt angives pr klass.
Anmarkningsvärt a r vidare, att statsbidrag skulle till denna skola ut- betalas för klasser parallella med den egentliga folkskolan, en för nuvarande privatskolor icke gällande förman.
För enbart &amp; .klassig skola skulle intet statsbidrag kunna erhällas, ej heller fö- reslas som alternativ den 5-ariga linje p4 6-Arig grundskola, som in &amp; i de sakkunnigas förslag.
Dubbel anknytning till folkskolan pi- yrkas av samtliga i prop.
anförda myr ?- digheter och korporationer utom av Skolöverstyrelsen, som i likhet med de sak.kunniga ansett riksdagens direktiv utesluta denna, möjlighet.
Överstyrelsea förordar däremot att aven den 5-årigai typen inordnas i skolsystemet.
Sakkunnigeförslagets 1 i n j e d i f f e- r e n t i e r i n g iterfinnes i nara nog o- förändrad form.
Statsriidet papekar överensstämmelsen med utredningen om differentiering av realskolan samt kon- staterar ett starkt förhandenvarande be- hov härav.
Gentemot Fredika-Bremer- förbundets förslag am den praktiska lin- jens utexperimenterande genom att grupper av elever inom den teoretiska linjen utbytte teoretiska ämnen emot praktiska anför statsridet: " Emellertid bidrager det väsentligen till överskad- lighet och reda och innebar aven för millsman och lärjungar en vägledande upplysning, ifall de b i d a linjerna fran början äro var för sig klarlagda och till sina konturer och kurser bestämda.
Det blir sakerligen också (härigenom) va- sentligen Iattare att fa en bestamd be-
hörighet fäst vid den praktiska linjen ".
Ingen kommun påtvingas den praktiska linjen, men frihet lämnas att anordna antingen skola med endast en linje, teo- retisk eller praktisk, eller dubbellinjig skola.
Att de för den praktiska linjeii föreslagna ämnesgrupperna icke äro bindande utan äro ämnade att lamna ", möjlighet till urval " samt att ge " rii ' d och anvisningar " framhalles.
Handels- ämnena äro i enlighet med framförd kritik avförda från förslaget.
Förslaget om kärnämnen och tillvals- ämnen har ändrats endast sa tillvida, att .kristendom ingår med båda sina veckotim,mar som kärnämne .och i stäl- let bortfallit som tillvalsämne.
Angåen- de påyrkad möjlighet för tillval av flera än tre ämnen säger .sig statsradet intet ha att erinra mot en dylik anordning i de enskilda faW, då lärarkollegiet med hänsyn till lärjungens studieläggning och andliga och kroppsliga utrustning finner sig kunna lamna sitt medgivande.
Som särskild punkt bland villkoren för statsbidrag stipuleras, att " vid kom- munal flickskola skall träffas särskilda anordningar i syfte att för de lärjungar vid skolan, som hava för avsikt att över- gå till firsta ringen av 4-Arigt eller 3-2rigt gymnasium, underlätta dylik överghg. "
Däremot avvisar prop.
ge- nerell anknytning till gymnasium liksom anordningar för övergång till realskola.
Härigenom skulle den " efter kvinnans egenart " specielllt avsedda utbildningen hallas fri fr2n hindrande sidovägar, men å andra sidan vinnas viss.
h o n t a k t m e d a n d r a s k.
o l f o r m e r utan vilken, som Svenska stadsförbundet ytt- rar, " man självfallet pA kom.unalt hall maste ' stalla sig avvisande .mot tanken att begära inrättandet av, dylika skolor ".
Rörande p r o p o r t i o n e n m e l - lan manliga och kvinnliga lärare och styrelseleda- m ö t e r avviker prop.
från sakkunnige- förslaget.
' Prop.
stadgar, att, minst hal- va antalet ord.
lärare skall utgöras av kvinnor och att i styrelsen skall finnas minst två - kvinnliga ledamöter och minst en kvinnlig suppleant (mot sakk:s 2 / 3 av lärarna, 3 kvinnl.
led.
och 2 kvinnl.
suppl.)
Ändringarna äro förordade av Skolöverstyrelsen och i fråga om sty- relsen även av Flick- och samskoleföre- ningen i avsikt att ö.ka kommunernas rörelsefrihet, och de framföras under p&amp;- pekande av att antalen äro minima.
Bestämmelserna rörande l a r a r p e r s .o n a l e n äro i allt väsentligt och i än större utsträckning än i de sak- * kunnigas förslag identiska med motsva- rande .stadganden för de kommunala mellanskolorna.
För rektor och bitr.
' föreståndarinna sättas nagot högre ar- voden och för re.ktor nAgot mindre un- dervisningsskyldighet än i de kommu- nala Imellanskolorna, allt med hänsyn till den föreslagna skolans större klassantal samt det ökade arbete för skolledningen, som betingas av differentieringen.
De sakkunnigas förslag i fraga om rektors- tillsättning har icke ansetts utgöra en tillfredsställande lösning pa den omde- batterade fragan om nya former för rek- tora.ten vid de kommunala mellansko- lorna, varför f ö r .d e t n ä r v a r a n- d e likhet föreslas ocksa härutinnan med dessa skolor.
Även i fraga om o r d i n a r i e 1 ä r a r.
e ~ t j ä n s t g o - r i n g s s k y 1.d i g h e t följer prop.
de kommunala mellanskolorna och avvisar- de sakkunnigas förslag om skillnad i -
detta avseende!
mellan manlig och kvinn- lig innehavare av tjänsten.
Saväl Skolöverstyrelsen sam Flick- ' och samskoleföreningen ha uttalat sig för att för ämneslärare samma behörig- hetsfordringar måtte stadgas som vid de a h.
lärover-ken, och övningslärarnas organisationer ha payrkat, att krav p3 formell kompetens måtte stipuleras för Övningslärare.
I intetdera fallet har dock prop.
föreslagit andra bestärnrnet- ser än för de kommunala mellanskolor- na.
K. m:ts i stadgan fastslagna rätt att meddela behörighet för icke formellt kompetenta ämneslärare anses behövlig saväl med hänsyn till önskan att kunna anställa fol.ksskollärare som till de vid de privata flickskolorna tjänstgörande lärarinnorna utan for,mell kompetens, vilka vid en ombildning av skolan bor- de överflyttas i kommunal tjänst.
DA övningslarare icke föreslas ordinarie, anses generella kompetensfordringar för dessa lärare icke kunna uppställas, var- jämte garanti mot inkompetent persons anställande anses föreligga, genom att skolstyrelserna äga följa Skolöversty- relsens direktiv i fråga om tillsättning av lärare.
Mathilda Stael von Holstein Ledamot av Sveriges Advokatsamfund I likhet med de sakkuiiniga beklagar statsrådet, att för övnings !ararc icke fii- reslagits ordinarie befattningar.
Idlan har ej velat " föregripa behövlig utred- ning ",, men understryker önskvärdheten av " att utredningen snarast matte kom- ma till stand ".
Samtliga övningslärare även i3 den praktiska linje, som, maii sä- ger sig vilja omhulda, anstallas och av- lönas som timlärare utan älderstilliigg och pensionsrätt.
Detta innebär fiir- sämrad tjänsteställning och i vissa fall lägre avlöning vid överflyttning frin privattjänst, olägenheter, fvr vilkas av- hjälpande prop.
nämner " riksdagens in- gripande i ömmande fall ", " frivilligt in- skridande fran kommunernas sida ", " kommunalt lönetillägg " o. s. v. Utöver ovan anförda allmänna grun- der för statsbidraget innehiiller prop.
detaljbestämmelser rörande statsbidra- gets storlek och utbetalning, rörande personalens pensionering och tjänste- årsberäkning (ratt till tjänsteårsberak- ning vid övergang fran privattjänst hänskjutes till framtida utredning) samt om tillfällig löneförbättring för närma- ste budgetår.
GRETA STENDABE.
Malmtorgsgatan 3, STOCKHOLM Telefon: 288.
289 tamenten, % Famiijerä o Hyresarenden, u p p t e c k n i n g Tes- ar.
- - FörfrSgningar fr. -- landsorfen besvaras omgaende.
a
HERTHA 85 Ungdomen och fredsideerna.
En pristavlaii.
e " verklighetsfrämmande pacifister- är ju ett gängse slagord.
Men kunna ens de mest optimistiska pacifi- ster i oförmåga att se realiteter mata sig, med dem, som tro att Europas folk och stater alltjanit kunna bestå sig med att bekriga, och söka förgöra varandra och, dock i e g e n t l i g mening fortleva - vara i stånd att havda sig och sin kultur i tavlan med andra numerärt stmkare raser och andra kulturer?
Sanningsord om ' - ' framtidens krig " ut- talas, dock gi3ng på gång av dem, vilkas sakkunskap icke kan jävas, av militära och vetenskapliga auktoriteter.
Om vi icke äro blinda och döva måste vi med- giva, att krigsteknikens utveckling går nied jättesteg framåt.
Det ar redan nu en teknisk möjlighet att p2 en kort stund genom gasbomber fran luften för- inta allt liv på vidstrack:a arealer.
Ett modernt krig komnier icke att utkanlpas av armeer, tita:i riktar sig mot civilbe- folk.ningen pi3 ett satt som aldrig till- förene.
Huru skydda en stor stads be- folkning för angrepp som kornnia från luftens väglösa regioner?
Jag har hört en framstående generalstabsofficer för- klara den uppgiften olöslig.
" Men man kan i sin tur skicka ut en luftflotta och förstöra en stad för fienden, och sa blir .det två besegrade ".
Soin en.dröm - och icke en skön dröm - kan man av- färda funderingar om att kläda hela be- ' folkningar, inklusive dibarnen, i gas- masker och trana delm i mullvadsliv un- der jorden.
I sanning, man ar verklighetsfram- mande, om man icke inser att, da krigs- D na ' ' tekniken utnyttjar vår tids storartade vetens.kapliga och tekniska utveckling för sina destruktiva syften - vilket icke l&lt; a n förhindras - så innebär ett mo- dernt krig en sådan grandios förödelse av liv och varden, att frågan om krigets avskaffande och ersättande med en inter- nationell rättsordning blir en l iw s - f r i g a för alla.
För oss små fredliga skandinaviska folk i vårt hörn, liksom för Europa i sin helhet, för den vita ra- sen och för människosläktet.
Härav följer ingaIunda med nödvän- dighet en hoppfull syn på laget.
Tvart- om - som en drunknande griper efter ett halmstrå, gripa manga människor i våra .dagar efter varje tec.ken till vak- nande insikt am nödvändigheten av ea ny inställning till vår tids största frå- ga, varigenom nya politiska riktlinjer kunna framtvingas.
Huru vitt skilda synpunkterna an äro, aven bland, pacifister - om en sak tor- de man dock kunna enas.
Om behovet ' av, särskilt ungdomens, fostran till tro pa önskvärdheten och nödvändigheten av en effektiv, internationell rattsord- ning samt ökad upplysning om vår tids stora experiment, Nationernas förbund.
Ett synnerligen intressant initiativ i syfte att bland blivande lärare väcka in- tresse för dessa frågor har denna var tagits av den internationella samman- slutningen av de olika ländernas Före- ningar för nationernas förbund (Gene- ralsekretariatet finnes i Bryssel., Avenue de la Toison, d ' Or 1).
Som bekant fin- nes iiven i Sverige en sådan förening.
Man vill under nästkommande Natio-
nernas förbunds församling i Geneve sammanföra ett antal studerande frin olika Iander, av de kategorier som ut- bilda sig till Iarare.
Meningen ä r att de under tva veckor, under ovannämnda internationella sammanslutnings auspi- cier, skola sättas i tillfälle att studera Nationernas förbund, bevista dess sam- manträden, åhöra föredrag av högt kva- lificerade, i Nationernas förbund och in- ternationella arbetsbyrh verksamma personer, deltaga i diskussioner med erfarna pedagoger om hur undervisning i internationella fragor lämpligast bör meddelas, m. m.
Även utlovas, att an- ardningar för deltagarnas trevnad och rekreation i möjligaste man träffas.
Huru tänker man sig förverkligandet av detta förslag?
I det utsända cirkulä- aet (som .kommit mig tillhanda i min egenskap av medlem av I.
C.
W:s kom- mitte för fred och skiljedom) heter det: I.
Föreningen för Nationernas förbund i olika länder uppmanas att Överlägga oni möjligheten av att i samverkan med institutioner för undervisningen utdela ett eller flera pris för kännedom om Na- tionernas förbund, ådagalagd antingen genoim en tävlingsskrift eller genom na- gon annan metod för tävlan.
Priset skall besta i resa till och fjorton dagars vis- telse i Geneve.
II.
Pristagarna frAn de olika länder- na skola besöka Gentwe under samma tid och omhändertagas av den interna- tionella sammanslutningen av Förenin- garne för nationernas förbund, som till- ser att besöket blir så givande som möjligt.
Det ä; i Förenta staterna, som idén till detta förslag sett dagen.
Ar 1926 or- ganiserade Non Partisan Association en tävlan för högsl&lt;olestudenter i aldern 16-1 8 Ar.
Den bästa tävlingsskriften över ämnet Nationernas förbund belö- nades med ett första pris, som bestod i en tur till Europa, vari inbegreps fjor- ton dagars vistelse i Geneve.
Följande i r följde Franska kvinnors nationalförbund exemplet.
De tävlande vor0 studerande vid aderton normalsko- lor i nio departement i Paris, i alder 18-20 Ar.
Och resultatet var, all cn ung man och en ung kvinna, blivande Iarare, bjödos p i tvA veckors vistelse i Geneve.
Amnet för de franska uppsat- serna var: " Föreställ er talande till dc äldsta eleverna i en elementarskola.
Försök att lära de,m förstii vad Nati9- nernas förbund är, och vilka olika upp- gifter detsamma redan varit i stand att utföra. "
Planen för denna tävlan hade underställts och gillats av undervis- ningsministeriet, so,m hade en represen- tant i juryn far bedömande av de insän- da tävlingsskrifterna.
Redan pag&amp;r i flera Iander arbete för astadkommande av en tävlan av ifragg- varande art. SA är förhallandet i För- enta staterna, Belgien, Frankrike m.
Yl.
Iander.
En eller flera representanter för bli- vande svenska lärare få icke saknas pik ungdomsmötet i Geneve denna höst.
Det ä r inga Överväldigande summor, som behövas.
Man beräknar ett .maxi- mum av 10 schw.
frs per dag och per- son för vistelsen i Geneve.
Härtill kommer biljett för resan och omkostna- der för sakens organiserande: tryckning och utsändande av cirkulär, tillhanda- hallande av nödigt studiematerial för de tävlande m. m.
Men nog skall man i vart land likscm i andra latider kunna
uppbringa nödiga medel för realiseran- det av en sa sällsynt tilltalande tanke!
Ungdomen är framtiden.
Att enskilda styrelsemedlemmar av Sk.ol,ornas fredsförening med stort in- tresse omfatta detta förslag, är mig be- kant.
Man far hoppas, att en samar-, betsk,ommitté mellan representanter för olika fredsföreningar skall bildas för sakens igångsättande samt - att be- hövliga donatorer skola anmäla sig.
För- eningskassor äro alltid otillräckliga för extra utgifter.
ANNA KLEMAN.
Strövtåg under attisk himmel.
djupnar attiskt blå mellan H imlen Parthenons kolonnader, i mjukt ro- sengult-brunviolett stå marmorns brott- ytor m !ot den soldruckna rym- den.
Lykabett-os sticker dristigt över den vitglänsande staden på slätten upp sin lustiga vol-au-ventkägla med den Helige Georgs kapell som toppunkt.
Mot öster drar sig Hymettos ' Ijungröda, bergvägg, langst darbortam havet i glitter och soldis och Egina står som en dimblå hägring.
.Nedan för Akropolens port stimrna gui- der och vykortsförsäljare, mellan dem bana sig .modigt turister väg uppför marmortrappan mot Propyleerna och Niketem * plet, de första mötande undren.
Med Erechteions .karyatider som bak- grund poserar ett bastant tyskt par framför den påpas ' slige fotografen.
Nag- ra ' amerikanskor ha ' valt styc.ket av en fallen k.olonn som .lämplig plats för den .obligatoriska Akropolisfotografin.
Ett siillskap japaner med en engelsktalande undervisande guide stakar rnalttiedvetet mot Parthenon.
Men intet av dagens lilla löjliga liv förmar störa makten och högheten av världens skönaste plats.
Vår stora vandrerska, Fredrika Bre- mer, såg den för första gången en augu- stidag 1859.
" Vä.1 m å Minervas fågel klaga, och sucka i nattens, stillhet pik Parthenons tuiner ", skriver hon därom i sin resebok från den gamla världen, plagad.
av förstöringen, som övergått Atenas stolta tempel, som med ett kaos av sönderbrutna ornament och konst- verk överstrött den mark Solon trampa- de, som skövlat P.erikles ' Akropol och Phidias ' verk.
Inga konstförstandigt ordnande händer hade röjt platsen.
Än- nu vittnade, sa gott som orubbat, spill- ror och grus om de fruktansvärda verk- ningarna av bomben som den svenske greve Königsmarck, i venetianarnas tjänst, lät rikta mot turkarnas krutma- gasin - pA Akropolis!
" Dock bättre ru- iner än sadana turkiska anstalter pil Akropolens klippa ", tillagger Fredrika: ett harme och en moské, turkarnas tven-, ne .övriga anläggningar pa Akropolis, flögo i luften i sällskap med krutmaga- sinet.
Lord Elgins rov, med turkisk tillatel- se, av flera av Parthenons skönaste prydna.der är ocksa .i ' friskt minne hos Fredrika, och hon berättat: - själv gri-
88 HERTHA pen av den rörande sägnen - legenden som uppstod i Aten då en av Erechtei- ons fem sköna karyatider fördes ned till staden för att därifrån skickas till England.
" De fyra kvarlämnade hördes om aftonen överljutt klaga, och nere i staden svarade dem klagande den rö- vade systerns röst. "
Men under sin nara tvaariga vistelse i Grekland, med Aten som huvudstation, fick Fredrika Bremer tid att om och om- igen skada undersynerna på och fran Akropolen.
Trots all förstörelsens styg- gelse då upplevde ocksa hon iter och ilter, i morgnarnas rosiga ljus och sol- nedgångens praktfulla färgspel, den skönhetsförtrollning som oundvikligt tar en fången p3 gudaborgarnas klippa.
Jag tycker mig höra hennes lätta steg fram- för mig, se hennes skyndande spada ge- stalt mellan Parthenons kolonner, vid Niketemplets cella, under Erechteions portiker, jag ser henne jubla och njuta i tacksamhet och glädje.
Hon ar med på pilgrimsfärderna i och omkring Aten.
Med henne ser jag " skiftningarna av bjärta dagrar och skuggor över den olivbekransade sta- den ", hör henne tala oim hellenernas gu- dabor.gar i jämförelse med Roms, de för- ra " ingivelsens barn ", de senare " efter- bildningens foster "; hör henne anmärka att de senare i allmänhet ligga lagt, i jämnhöjd med staden, att de förra " stå p5 höjderna eller ligga fritt under den klara himmelen p3 en stor skadeplats av dalar, berg och hav.
Jorden bär dem högt över jorden mot ljusets rike.
Ständigt s~olbelysta, ständigt kringflak- tade av de renaste vindar, medelpunk- ter och mal för blickarna, som från alla håll träffas av dem, tyckas de fram- -- - p - .. - .- - sprungna ur det segerdruckna folkets bröst siisom dettas högsta ord och ut- tryck. "
Hon ar med vid Phalerons solglittran- de, frisktflaktande havsstrand; pA den gamla " heliga vägen " till Eleusis viskar hon till mig olm mytens och mysterier- nas mening; vid Kallirrhoks kalla och Ilissos sorlande lilla rännil talar hon med mig om vad hon tänkt och kant under ljuvliga vandringar kring dessa stilla stallen.
Till sist a r hon med mig till Mara- thon.
Jag kör i bil, hon följer i " en god vagn, med fyra hastar och en saker kusk ".
Var Agamemnon - vär trevlige chaufför bar verkligen detta klassiska namn - kan också med ratta f i sam- ma goda betyg!
En god körväg, mjuk och dammfri i följd av senaste regn, sä- ger Fredrika.
Jag måste korrigera hen- ne, vår Marathonvag a r en bred cement- chaussk - i vilket fall som helst minsi halva delen av vägen - härlig att satt2 full fart p i med en god bil!
Men Fred- rikas och mitt landskap a r detsamma.
livl lundar, vinfält, blommande mandel- trad, pinjer; till vänster Penthelikons höjdsträckning dar marmorbrotten lysa som vita snöflak ned efter sidorna; Bil % höger Hymettos ' At detta hall skogklad- da mjuka sluttningar.
Båda se vi Ma- ratho.nslatten öppna sig, dar skogen tar slut, mellan höjderna och havet, dexi minnesrika slatten med det bragdrika namnet.
Under den uppkastade höga kullen, som p3 lingt hill redan avteck- nar sig mot Egeiska havets djupblha glitter, slumra sedan ett par årtusenden tillbaka sida vid sida hjältarna som hem bu ro segern över perserskarorna till Aten.
89 HERTHA Vi stå uppe på gravkullens krön, vi speja efter den springande budbäraren.
Ilar han inte vägen fram ' till Aten, dar vår bil yyss susade i vag, gör han inte, den tränade löparen, det förut omöjlig3 för att skyndsamt bringa segerbudska- pet till sin älskade stad!
Han sätter re- kordet - det första Marathonloppet - och sjunker ned med livets sista ord, om segern, från läppar som sluta sig i dö.den.
Lilla Mrs D., som förtjust äntrat den höga kullen tillsammans med oss, an- förtror mig att " s o many people " kom- ma hit - för den vackra utsiktens skull.
Nagra ord av min van ' om platsens hi- storiska minne konfundera henne.
Hon får i korthet nödiga upplysningar.
" How v e r y .interesting ", blir repliken.
Hon a r mor till engelska legationssekretera- ren i Aten och har för några år sedan gjort en första utflykt till Marathon.
Fredrika åter talar om att slatten ne- re vid kusten tackes av yppiga skördar.
" Vilket monument kunde vara skönare för de tappre, vilkas stoft har hade blan- dats med jorden ", ar h e n n e s fraga.
" Den sa,d de sadde var ' flammande ' säd, den fortlever aven i gravarnas mörker, och i dess spar uppväxa fre- .dens skördar. "
Det är h e n n e s kom- mentar vid Sorbs, atenarnas Marathon- grav.
Kring oss och kring var bil svärmar det unga Hellas, pojkbytingar från Ma- rathon som enträget bjuda oss buketter av angsbl~ommornas överflöd, lysande anemoner, Gioier, gula och ' vita biom- mor - mot vedergällning av så många drachmer.
och lepta som möjligt.
I .. en sänka, mellan de spjutbladiga - agaver- na, tränges.
e.n flock åsnor ikrigt ' betan- ' ... '.
de de torra växterna.
Ett litet allraka- raste - som Fredrika skulle uttryckt sig - åsneföl får slappa till sig för ett kamerasnapshot, liksom de unga helle- nerna till deras egen grinande förtjus- ning.
Ädel i sin smala höga resning star vid foten av Sorbs en reproduktion i vit marmor av Aristokles ' berömda gravre- lief över Aristion, den unge helleniske krigaren, funnen .i Velanideza och - nu i Atens Nationalmuseum; Den höga vita " stelen " star vakt vid Marathongraven i högtidlig, vördnad bjudande skönhet.
Aten i april 1928.
ELLEN KLEMAN.
Från bokvarl.den. '
Gymnastik med lek och idrott av Eliw Falk.
P.
A. Norstedt &amp; Söners f örlag.
Ordet gymnastik vacker hos den me- delalders generationen (hos den yngre kanske också) ofta minnen.av ratt blan- dat slag.
Armar uppat sträck och ar- mar utåt sträck och vänster om och hö- ger om och indelning till två och så vi- dare.
Detta upprepat om och om, igen vid varje ' lektion.
Dar fanns nu visser- ligen rciligare rorelser ocksa, mycket ro- liga till och med, och så ' länge man var i smaklasserna fann man verkligen ocksa a.1ltih.o~ Törtjusande, men i de hög- re klasserna tyckte man nog, att det var bra.
mycket trevligare att gå ut och hämta sol och luft an att hålla på meii gyninastik i en dammig:@.
' Låtom, oss då till en början, med,.
@ ad- je konstatera, att ämnet numera heter " Gymna ' stik med ' lek och idi8tt "; det vill säga, att d2ri-.-inheslutasr aven sadiina r ~ r ~ l s e f o .somJ i ~ e fii@.fbrg (agas f;, jtdhl ...
...
...
.
.
...
_ -.
.
-.
.
,.
.
.
.
t -.
-.
.
...
.
.
.
,: .I 8.
.
, -
.
hus, som innebära stor omväxling och som i sig själva äro starkt glädjeväc-.
kande.
Vidare hö1 dammet i gymnastik- salarna numera i det stora hela historien till.
Renlighets- och rörelsehygien ha sa förenats att t. o. m. duschanordningar kunna - och enligt gymnasters mening böra - sammanhöra med gymnastiklo- kalerna.
Och vad slutligen ordnings -- rörelserna beträffar, så intaga de i mo- dern gymnastik en ganska blygsam plats, de få ' vara, med endast där de nöd- vändigt behövas.
De andra rörelserna däremot, de som a+ltid varit roliga, de ha blivit sa nianga att dar kan bli om- växling tillräckligt genom skolans alla klasser.
Anmälaren har därför trott, att det även för den icke fackkunnige kunde vara av intresse att erfara, att en hand- ledning - den första i sitt slag - i denna moderna gymnastik sett dagen.
Och även för, den icke fackkunnige tor- de det vid studiet av denna bok sta klart, att gymnastiken sa att säga trätt ut i livet som aldrig förr.
Den tar upp rörelseformer friln det dagliga livet, och, vad ännu värdefullare är, den ger ät ar- betsrörelserna i gengald tillbaka var- defulla lärdomar, som kunna omsättas i förbättrade arbetsmetoder och effek- tivare vilosätt.
Att så förf.
lyckats lösa problemet om ilstadkommandet av en även utan- för gymnastiksalen så värdefull sak som god hallning, och att hon likaledes lis- tat ut hemligheten med konsten att kun- na " spänna av " (d. v. s. lata slappna) de för en given rörelse icke behövliga musklerna torde nog.
också senteras även utanför fackgymnasternas krets.
Lätt vunna äro dessa resultat givetvis icke.
Förf.
har brottats me.d problemen under atskilliga ilr och därunder gjort standigt fortgående observationer och experimen t.
För övrigt fylles man vid studiet av cenna handledning av djup resyzkt för ämnet " Gymnastik med lek och idrott ".
Vilken betydelse kan det ej ha, fysiskt och psykiskt, för det uppväxande slak- tet!
Och vilka stora fordringar ställe?
det ej p2 den lärarkhr, som har sig an- förtrott dess handhavande!
KAROLINA WIDERSTRÖN.
F. - B.-F. kretsarna H ä s t a d s k r e t s c n höll den I mars or- dinarie irsmöte å hotell Bistad undcr ordfö- randeskap av fru Ragnhiltl Silsson.
Av den föredragna styrelseberättelsen frm- gick att mcdlcmsantalet vid ärsslutet uppgick till 36.
Styrelsen hade imder i r e t haft tre samrnan !raden; fyra samkväm för medlem- marna ha under i r e t hiillits, och i samban6 med ett av dessa har kyrkoherden V. Ewald hallit en föreläsning över ämnet: " Nigra av de senaste upptäckterna från forntiden, sar- skilt i Sydhalland ".
Kretsen hade vid års- slutet en kassabehållning av kr.
g g ~: 36.
Sty- relsens berättelse lades med godkännande till handlingarna och ansvarsfrihet bevilja- des.
Av de i tur avgående styrelseledamöterna h r v a l d e s fruarna bi.
Ahlgren, N. Ohlssor, och R. Kruse samt frökcn Maria Graff.
1 stället för fröken J. Agrell, som avflytta?
från orten, valdes fru Emma Berg.
Ti12 suppl.
i styrelsen valdes fruarna B. Baum- gardt och Gerda Sölling samt fröken E k Sjöback.
Till revisorer utsågos postmästare Hcclda Rosengren samt fröken Karin Berg.
Efter årsmötct höll förbundets sekreterare fröken Ida von Plomgren föredrag över am- net: " Fredrika-Brcmer-firbundets betydelse för Sveriges kvinnor ".
K r e t s e n G ä v l e m e d o m n e j d hade den 7 mars sammanträde å Centralhotellet.
Att representera kretsen vid ombudsmöte i Stockholm 11-12 april valdes fröken Gri- penberg, f r u Delin, fröken Sidvall, f r u Tör- jeson och fröken Sundbom.
På förslag av f r u Törjeson beslöt kretsen att inbjuda förbundet till ombudsmöte i Gäv- le 1929.
HERTHA Därefter hol1 f röken Ingeborg \ Vikander föredrag om " Personlighetsbilder från Os- term kvinnovarld ".
H a l m s t a d s k r e t s e n hade Arsmö- te den 28 februari å Hotell Svea.
Arsbe- rättelsen föredrogs, ett sammandrag av räkenskaperna upplästes jämte revisions- berättelsen, - varefter styrelsen beviljades full ansvarsfrihet.
Den ganda styrelsen omvaldes, ordförande grevinnan Stina Mörner, vice ordförande fröken Anna L jungberg, kassaförvaltare f röken Ebba Pagander, sekreterare f r u Ruth Hern- qvist, f r u Anna Berggren, fru Vivi Ehn- bom och fröken Olga Lindström.
Till mö- tesvärdinnor omvaldes fru Anna Berggren och fru Alma Spiik.
Till revisorer fru Anna Nyström, och fröken Marit Olde, med fru Solveig Frummerin och fröken Olga Lund- berg till suppleanter.
Till representanter för Halmstadskretsen vid Arsmötet 1928 i Stockholm utsågm fröken Anna Ljung- berg, fru Ruth Hernqvist, fröken Ellen Dominicus och fru Viktoria Bergstrand.
Efter förhandlingarnas slut höll fil mag.
Nils J @ h s s o n e t t intres ?saht föredrag med skioptikonbilder om en resa i Marocko sommaren 1926.
Darefter vidtog ett ani- merat samkväm med sang och supé.
Den 4 april samlades kretsen till en han,darbetsafton, varvid så skilda iiinncn diskuterades som våra hembiträdens tilltalsord, daincrnas badfråga och stadens f örsköning.
.
H u d i k s v a l l s k r e t s e r i hade den I mars sitt första årsmöte under fru Stina l&lt;odenstams orclförancleskap.
Ordföranden iigliade iiigra ord åt minnet av fröken Astrid Sundberg, som varit ledamot av kretsens styrelse.
Hiirpa följde musik iiv fru Ingeborg Forss och sang .av en kör av flickskolans elever.
Fru Viola Lyttkens upp - läste tvenne dikter av B. Lundquister.
Sedan års- och revisionsberättelserna före- dragits, företogs val av styrelseledamöter.
Atervalda I~levo fru Olga Rydén, fröken Sig- rid Enlund och fru Hilduï Suildblacl.
Efter f röken Sundberg valdes f röken Astrid Fors- 91 berg, IHcdvigsfors.
Till styrelsesuppleant ef- ter fröken Forsberg, valdes f röken Marin i i ilsson, Bergsjö.
Styrelsesuppleanten fru Anna Hallgren omvaldcs, Samtliga omval gilla för tvenne år.
Till revisorer valdes fruarna Elvira Hög- man och Fanny Lundberg med suppleanterna fröken Gerda Ostmail och fröken Inga Pers- son, Bergsjö.
En verklig högtidsstund blev kretsens afto !i den 10 mars.
Sammankomsten, som var bc- s5kt av ett hundratal personer, inleddes med ett pianosolo av fru Grcta Brun, varefter en av flickskolans elever sjöng ett par sånger, ackonipanj eiad av sånglärarinnan f rökes Fredriksson.
Ett synnerligen intressant och högst värde- fullt förcclrag hölls av fil.
och teol. kand. fru Lutteman om " Nutida ungdon~sproblem ".
Näinnas bör också att förbuiidskretscii passade tillfället att s15 ett slag för Hälsinge-.
g k l e n, i det att ordföranden, fru Stina Rc- dcnstain, föreclrog dct upprop, som till för- mån för en insatnling utsikts av landshövdiiii.= Liibeck m.
fl., och aven lyckades f2 en del belopp antecknade.
Sedan sammankomsten avslutats .vidtog i en av skolaiis lirosalar en tesiipé, i vilkcii ett so-tal av mötesbesökarna cleltogo.
H i i l s i n g b o r g s k r e t s e n hade ons- dagen den 8 februari klubb- och sallskaps- afton ..
Högläsning och musikalisk underhhll- ning.
Arsmöte ägde rum fredagen den 24 febru- ari under ordförandeskap av fröken Signe Wennberg.
Sedan styrelse- och revisionsbe- rättelser föredragits beviljade årsmötet styrelsen full och tacksam decharge.
Till styrelseledamöter omvaldes fröken Signe Wenriberg, doktor Hanna Christer-Nils- s o n, fru Astrid Giemw, fröken Leonie Deshayes, fru Lily Månsson, fru Selma Högstedt-Olsson, fru Sigrid Sjövall, fröken Teresa Kjellberg, fru Helga S junnesson och nyvaldes fröken Ellida Persson efter ' f r u Aina Akeson, som avsagt sig uppdraget.
Till revisorer omvaldes fröknarna Lotten Brein ' berg och Elin Witt, till ' revisorssupp-.
92.
HERTHA leanter fröknarna Olga Francke och Agda L jungberg.
Till representanter vid förbundets årsmö- te i Stockholm omvaldes fröknarna S. Wennberg, L. Deshayes, T. Kjellberg, fru- arna A. Akesson, S. '
Högstedt-Olsson, H. Sjunnesson, S. Sjövall, L. Mhsson och A. Gierow.
Efter förhandlingarna höll fröken Ida von Plomgren föredrag om " Fredrika- Bremer-Förbundets betydelse för Sveriges kvinnor ".
Därefter samkväm med s h g av fru Anha Mårtensson och fröknarna Alma Löfqui.st och Elsa Pedersén.
Vi,d pianot fröken Margit Högstedt.
Vid klubbafton den S mars berättade clok- torinnctn Helga.
Sjunnesson om.
" Sandvigs samlingar i Lillehammer " mcd illustration av balloptikonlilder.
F r u Elisif Théel, Stockholm, gav den 29 och 30 mars en kurs i mötcsteknik.
Först2 dagen: f öre.drag om " Kvinnornas deltagande i det offentliga arbetet ".
Efter föredraget preparation av f öl jande dags " stadsf ullmak- tigesammanträde ".
Andra dagen: fingerat stadsfullmaktigesammantriide.
Upplysningsbyrån har under mars ininacl anordnat föl jande upplysningsföredrag för avgacncle elever ur flickskolornas och högre folkskolans högsta klass och flickseminariets sista avdelning: Instriiktionssköterskan vid Sudra Sveriges Sjuksköterskclicm Elsa Bergfroltz: " Om sjuk- sköterskans och barnmorskans kall "; Doktor Hanna Christer-Nilsson: " Om läkarens kall "; F r u Alettc Becn: " Barnavarden, dess innc- börd och existensmöjligheter "; Frilken Kariti Osterlund: " Sömnads- och modistyrket "; Fru u i s i f Théel: " Nagra grenar inom socialt ar- bete ".
H a r n ö s a n d s k r e t s e n hade sitt första årsmöte den 2 mars.
Till styrelsemed- lemmar valdes: fröken Emma Westerström, ordf. och sekr., f r u Ellen Bucht, v. ordf., fröken Gerda Agrell, fröken Edith Lind- berg och fröken Olga Berglund, kassaför- valtare.
Till revisorer valdes fru Gusten Edelsvärd och fröken Aina Wallén samt till suppleant fröken Anna Abrahamsson.
För- -.
.
-.
eningen beslöt a t t upprätta en byra, som skulle lämna rad och upplysningar till unga kvinnor vid val a v levnadsbana.
Vidare dryftades fragan om bildandet a v en blom- sterfond, till vilken kretsen skulle t a initia- tivet.
K a r I s k r o n a k r c t s c ii hack deil.
29 mars en f ranskbetonad sammankomst, s o n I.
) lcv syiiticrligen uppskattad av deltagarna.
Fröken Xlarta Zachrisson höll ett intrcssc- vickande föredrag om fransk litteratur, var- vid hon ingick på en del författares arheteti med redogörelser för innehållet och citat.
Det givande föredraget blev varmt uppskattat.
h a r e f t e r bjöds på mycken och vacker musil., hl.
a. sjöngs franska siinger av irihcrriiinaii Elsa I ' ossc, och friherrinnan Eva Sparre och karon Erik Sparre utförde några musikstyc- kca pB resp. piano och fiol.
Efter tesupcii läste fru Margit Carlbring, uppfostrad i Frankrike, fransk poesi och prosa.
Den njut- ningsrika af tonen gav deltagarna både glädjc och behlllning.
K a r l s t a d s k r e t s e i i höll den 29 febr.
sitt femte årsmöte, ti !I vilket medlemmarna talrikt infunnit sig.
Som ordförande funge-m rade fru G. IIellbcrg.
Kretsen raknade vid h-ets slut 176 me &amp; lemmar, cn ökning f r i n föregående å r med gr. Riikenskapcrna balanserade å en summca av I,ojo: 83. h4tter heviljad ansvarsfrihet valdes till or- dinarie styrelsemedlemmar fru Gerda Hell- l~erg, f r u Kancy Enwall-Gardell, f r u Elsn r,ovEii, fröken Edit Ahrcnlöf (alla omvalda) samt lektor Karin Ringcnson (förut supp- leant).
Fröken Stina llidc, som varit sirpp.
lcant i styrelsen sedan kretsens tillkomst, .hade anhållit att ej komma ifraga.
Till suppleanter r,yvaldes fruarna Lisa Olde-Holmberg och Incz Lundholm.
Till omhiicl för krctscn vit1 ' Fredrika-I3rc- Olsson och riyvalcles fru Elisaheth Ahlberg: till deras suppleanter omvaldes fru Ruth Li- li~is och fröken Thyra Prcding.
Till ombud för kretsen vid Fredrika-Bre- mer-Förl~iindets stiintlantlc irsmöic i Stock- liolm utsagos fruarna Helll) erg, Gardell och
HERTHA Undén-Lundgren med f röken Inez Frykberg som suppleant.
Arsmötet avslutacles med ett farväl till fri- herinnan Sigrid Leijonhufvud, aftonens he- dersgäst.
Ordföranden tackade friherinnaa.1 L.
- dr den tid hon tillhört kretsen och dess styrelse samt överraokte som .avskedshalsning från kamra terna i styre1; en Fredrika Bremer.
; Amerika-bok.
L a n d s k r o n a k r e t s e n höll sitt års- möte den 23 fcbruari.
Ars- .och revisionsbe- rättelser f öredrogos och ansvarsfrihet bevil- jades.
In.bjudning till årsmötet i Stockholiir den I I och 12 april framfördes.
Vidare med- delade styrelsen att den med fru Elisif Théel axialat om en kurs i mötesteknik, den ' 28 mars.
Efter årssammanträdet höll fröken Ida von Plomgren att livligt uppskattat föredrag över ämnet: " Varför bör varje kvinna vara med- lem av r redrika-Bremer-Förbtinclct? "
h46tet avslutades mmed samkväm .och tesupé varunder friiken Nelly Breeby läste upp .diliter av Dan Andersson, Erik Lindorm m. fl.
L u n d k r e t s e n firade den 22 februari sitt 1oo:de möte med att fröken I d a voil I- ' lomgreii höll föredrag om " Varför lbör varje: .vensk kvinna tillhöra Freclrika-Bremer-För- bun,det? "
Mötet inleddes med en prolog av fru Karin klortensson som på sitt kanda h-1- moristiska satt lät en, del av, de gångna årens styrelseledamöter passera förbi.
Efteråt före- drogos n5gra sånger av doktorinnan Y. Sjö- gren, ackompanjerad av professorskan &amp; I. Kallenberg.
M a l m ö k r e t s e n hade den 27 mars sitt tredje kretsmöte f ö r året.
Sedan ordföranden, fru E. Quciisel, hälsat de närvarande, påminde hon om det komman- de årsmötet i Stockholm den I I och 12 april samt meddelade dess program.
Föredrag hölls av d r H. Hirschlaff fra11 Hälsingborg med ämne " Kgseri omkring be- greppet begåvning ".
Det utomordentligt in- tressanta och upplysande föredraget iihördcc av det talrika auditoriet med spant intresse.
Efter föredraget följde satnkvam med te- si1 pé.
N o r r k ö p i n g s k r ~ e t s e n höll Oden 7 mars sitt årsmöte å Hushållsskolan Margare- tas festvåning.
Ansvarsfrihet beviljades.
Sty- relsen, som omvaldes, består av borgmasta- rinnan Fanny R j örk.man ordf., f r ~ k e n Greta Leijon .v.
ordf., fröken Dagmar Wessberg sekr., f röken Em,elie Andersson kassaf örval- rare, fru Ebba Beckman, fröknarna Dahl; Aurore Klingspor, Esther Lindström, Gerda Mal.mström, Betty Olsson och fru Hilma Obman.
.Suppleanter blevo fru Karin Edlund cch fröken Gertrud Helin.
Till revisorer utsigos fröknarna Octavia Liindell och Gerda Lundman med fröknarna Anna Nystedt och Hatina Aström som suppleanter.
Till ledamot av stipendieinstitutionens för- troendenämnd i Linköping valdes fru Ebhn Beckman.
Till representan ' ter vid års- april utså- ' inGtet i Stockholm .deii 11-12 gos borgmastarinnan Fanny Björkman, f r11 Ebba Beckm.an och fröken Einelie Andersson Suppleanter: iröknarna Greta Leijon, Esther Lindström och D.agmar Uressberg.
~f fer mötet vidtog samkviim med upplas- niiig, musik och tesup:.
P5 inbj~idaii av Fredrika-Bremer-k ' örbundets Norrköpingskrets höll föresthiarinnan vid Kjellbergska seminariet och flickskolan i Gö- teborg, fröken Thyra Kullgren, 1örd.agen .dm io mars off,entligt föredrag i Norrköpings hörsal över imiict: " Aktiiella skolproblem, särsk:ilt med avseende p5 flickornas undervi:- ning ".
Talarinnan gav främst en redogörelse fijr det år 1927 fattade riksdagsbeslutet an- giencle .det högre skolväsendets cimorganisa- tion och uppehöll sig vidare vid förslaget till kommunal f liekskola, som f ramlagts vi,d 1928 ars riksdag.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade den 6 febr.
årsmöte i Odd Fellow-logens klubb- lokal.
Sedan ordföranden hälsat d e närva- rande välkomna, föredrogos års- och revi- sionsberättelserna och ansvarsfrihet bevil- jades.
Därefter f örr,ättades val a v styrel- se.
I stallet för f r u E s t e r Ekengren, som avflyt.tat frå.n orten, invaldes doktorinnan Ester Baxkströni.
F. ö. omvaldes enhälligt styrelsen, som sålunda utgöres av: fröken Esther Laurell, ordf., doktorinnan Ester
Backström, v. ordf.; frgcen Gertrud.
Vnger, sekr., fru Marta Swenborg, kassa- förvaltare, samt fröken Matilda Olsson.
Till suppleanter omvaldes fruarna Elsa Beijbom och Tora Munke.
Revisorer blevo ånyo fruarna Karen Widman och Ella Wennberg med fruarna Hedvig Schen- ström och Walborg Gyllenbage som supple- anter.
Att representera föreningen vid förbundsmötet utsags fröken Ellen Michel- sen med fru E. Wennberg som ersättare, En del föreningsangelägenheter fram- lades och diskuterades.
Mötet avslutades med tesupé, varefter Mrs.
Luker med äk- t a danskt gemyt kåserade om " Danskt och svenskt " och sång och musik utfördes av fru Smedberg, fru Zettergren, fru Palm- gren och herr Ek.
Den 19 mars höll fil.
d r Hanna Rydh föredrag om " En arkeologs ströv- tåg i Egypten ".
Det intressanta föredra- ' get illustrerades av vackra och delvis unika skioptikonbilder.
Föreläsaren uppehöll sig särskilt vid Tutankamons grav med dess rika och utsökt konstnärliga fynd samt hans före- träclarc Achnatons insats såsom fredsfurste långt före vår tidrakning.
Föredragshållareii avtackades och sedan en del föreningsaren- den behandlats avslöts aftonen med gemen- sam tesupé vid långbord, festligt smyckat med ljus och fastlagsris och serpentiner.
Sång utfördes av medlemmar av kretsen.
S k e l l e f t e å k r e t s e 11 höll sitt års- möte den 8 febr.
i lilla kyrksalen varvid förekom föredrag, servering m. m. Sty- relsen omvaldes.
Såsoni föreningens mal för kommande arbetsår angavs a t t arbeta för anställning av en hemsyster inom sam- hället.
- Samskolelärarinnan fröken Vera Fridner höll föredrag över ämnet: " Hem, husmor och tjänarinnor på andra sidan jordklotet. "
- Möten beslötos hållas en gång i månaden, varvid medlemmarna skulle medha ett handarbete, och ä r det meningen a t t dessa arbeten sedan skola säljas för något behjärtansvärt ändamål.
S t o c k h o l m s k r e t s e n sammanträd- de till årsmöte den 21 febr.
i Arstaklubben.
Ars- och revisionsberättelser föredrogos och decharge beviljades för det gångna arets förvaltning.
Till ordförande iiterval- des fröken Ellen Kleman och till övriga med- lemmar av styrelsen fröken Elsa Ekström, fru Alma Faustmw, fro ' knarna Kerstin Fjetterström, Eva Fröberg och Ida von Plomgren, d r Hanna Kydh och fru Elisif Théel.
Efter fru Gertrud Rodhe, som av- flyttat fran staden, invaldes fröken Axian- ne Thorstenson.
Suppleanterna fru Asta Hägg, fröken Beth Hennings, f r u Ebba Odhei *, fröken Rigmor Schnittger och fri- herrinnan Anna Stael von Holstein oni- valdes; efter fröken Inger Sundelius, som undanbett sig Aterval, invaldes jur. stud. Maja Dalén.
Efter mötesforhandlingarnas slut höll författarinnan Anna Lenah Elg- ström föredrag om " New-Englandsancian i amerikansk kultur ".
S t r ä n g n ä s k r e t s e n s årsmöte ägde rum den 2 mars å Flickskolans lokal.
Der1 avgående styrelsen omvaldes.
Efter fru Eliri Törnberg, som under aret avlidit, invaldes som suppleant i styrelsen fru Gerda Mrranke.
EEter sammanträdet konstituerade sig sty- relsen på samma satt som förut.
Fröken Nin- ni Huldt ordf., d r Anna Jansson v. ordf., frii Ellen Ekedahl skattmästare, fru Inga Rosenqvist sekr.
Den g mars hade krctsen anordnat före- drag av frii Ester Luttenian över ämnet " Nu- tida ungdomsproblem ".
Föredraget var gar.- ska talrikt Ilesökt.
Eftcr dctsama var tc- sup &amp; anordnad.
K r c t s s t y r e l s e m ö t e ~ i S v a l ö f.
Jied- lemniar av styrelserna för F. B. F-kretsarnii i Båstad, Halmstad, Hälsingborg, Kristiaii- stad, I,andskrona, I,tind, Malmö, Svalöf, Ystad och Växjö, inallcs 49 personer, voro deii I I mars samlade i Svalöf till kretsstyrd- semöte, det femte i ordningen.
Som ordförande fungerade fru E. Quensel, hialmö, och fröken S. Wcnnberg, Hälsing- borg, sanit sasom sekreterare fru C. Eklundh, Lund, och fröken V. 3Iånsso11, Svalöf.
Fru S. Sjövall, Kristianstad, höll ett kort föredrag " Om sexualundesvisning vid &amp; - n Inroanstalter. "
S ö t e t enade sig om att cn snar hjälp vore av nödcn och beslöt att hän-
skj tita f rågan till mötet mellan kretsnämnd och kretsrcpresentanter i Stockholm, ifall den inte togs upp p i själva årsmötet därstädes.
Dare.fter följde .en diskussion om vad kret- sarna kunna göra för att öka sina respektive lans stipendiefonckr.
Disk~issionen inkddcs av fru E. Quensel, Malmö.
I. lera styrelserepresentanter redogjorde se- dan för vad man i. deras kretsar gjort för att få ungdo~m.en med i Fredrilta-Bremer-Förbun- det.
En kort diskussion om lämpligaste sättet att rycka ungdomen med följde daref ter.
Till slut dryftadcs förslag om gemensamma f öredragshållare.
Kretsstyrelserna inbjödos att nästa år san !- las till möte i Landskrona.
Isiter förhandlingarna höll professor Nils- son-Ehle ett synnerligen intressant föredrag om " Ärftlighetsforskningens ställning till be- f olkningsf rågan ".
U m e å k r e t s e n höll sitt årsmöte dcn 13 mars å rådhuset.
Styrelse och revisorer itervaldes med ull- dantag av lektor Siri Hallström, som p5 griind av bristande ti,d undanbett sig återval.
I hennes ställe invaldes fru Tekla Nyman.
Styrelsen utgöres således av: fru Fanny Bergström ordf., fru Elsa Grafström v. ordf., f röken Ingeborg Oquist sk.att8mastare, f röken Anna IIörnell sekreterare, fru Bertha Ring- strand och fru Gurli Forsberg.
Den 28 och 29 mars gästades kretsen av iil.
och teol. kand. fru Ester Lutteman, som första dagen å Minervas lokal talade om " Nutida ungdomsproblem! '.
.Till detta före- drag stodo som inbjudlarinnor de flesta kvin- nof öreningarna i staden.
Den f öl jande da- gen talade fru Lutteman på ett av kretsens styrelse anordnat samkväm.
Ämne var denna gång J ' M2.nniskogemenskapens konst ".
Vid föredraget var den rymliga l o k a h fylld till sista plats av en andäktigt lyssnan- de ' publik.
Aven det följande samkvämet hade vunnit en talrik tillsliitning, och man uttalade allmant den önskan, att det måtte snart förunnas .kretsen att få hälsa fru Luttc- man välkommen Ater.
V a r b e r g s k r e t s e n hade den 24 febr.
Arsniöte 5 stadshuset.
Den förutvarande sty- relsen omval.des: fru Maja Lundgren, ordf., fru Anna Arnman, v. ordf., fröken Tora I,undgren, sekreterare, fröken E. Tjeriiström, l&lt;assaförvaltare, och fru Karin Sundh, möte+ värdinna.
Suppleanter: fru Berna Larsson.
omvald, samt fru Marta Wallenius, nyvald efter fröken Julia Palm, från vilken avsägelse förelåg.
Ordf. framförde ett varmt .tack tili frtiken P.alm för hennes mångåriga och in- tresserade arbete inom förb~indet, vars ornburi hon i många år varit i Varberg.
Revisorer blevo fröknarna Sigrid .Haolmström.
och Cc- cilia Jacobsson me.d fröknarna Conny Chric- tensson och 14il.dur Hakanson som supplean- ter.
Fröken Thyra Ihllgren från Göteborg.
hö !l föredrag om J~Fredrika-Bremer-IFörl&gt;undets be- tydelse i naticien. "
Därefter vidtog tesupi och samliväm, under vilket fru Ruth Stenung fö- redrog en del dikter av Harriet Löwenhielrn och Karin Ek.
Kretsen sam !ades till allmant möte tors- dagen den 22 mars.
Till kretsens ombud vid förbundets årsmöte i Stockho1.m utsågos fruarna Maja Lundgren och Marta Walle- nius.
med fröken Tora Lundgren som suppl.
För övrigt hade af tonen ägnats Ibsenmiti?
net.
Fru Marta Wallenius gav en intressal~t franistallning av dikt,arens liv och verksam- het och läste en del scener ur Brand och Peer Gynt. '
.
.
V a n e r s b o r g s k r e t s e n hade årsmö- te den g mars.
Ars- och revisionsberättel- serna föredrogos och styrelsen beviljades an- svarsf rihet.
Styrelsen omvaldes med undantag .av frii Anna av Sandeberg, som avflyttat från or- ten, och fröken H. v. Sneidern, som undan- bett sig återval.
I deras ställe ' invaldes fru Astrid Väring och fröken Emmy Andersson.
Aven revisorerna omvaldes.
Till representant vid förbundets årsmöte i Stoc1chol.m vaIdes fru Eleonora Lundblad.
Efter förhandlingarna diskussion över am- net ' !Cirkelii förtränges ' ' med fru Julia v. Sneidern som inledare.
Den 20 och 21 mars hade kretsen inbjudit fru Gerda Hallgren att halla undervisninga- ' '
kuris i " svensk, god och vacker föda av sven- ska varor. "
Kursen besöktes av flera hundra personer.
V a x j ö k r e t s e n hade den 29 febr.
årsmöte ii stadshusets festsal, under fru Elsa Nordenskjölds ordförandeskap.
Av Arsberättelsen framgick a t t kretsen har 132 medlemmar.
Revisionsberättelsen upplästes, och beviljades styrelsen full och tacksam ansvarsfrihet.
Av de tre i t u r a t t avg % va- rande styrelseledamöterna omvaldes fru billy Sundberg och fröken Elisabeth Jo- hansson, och i .stället för fru Karin La- gerberg, som avflyttat från staden, inval- des suppleanten dr Rut Grubb.
Till supp- leanter omvaldes fru Hanna Lange och nyvaldes fru Eva Nordenskjöld.
Revisorer- na, fru Klara Möller och fröken Kerstin Berggren omvaldes, likasa suppleanterna fröken Emilie Lindgren och fröken ' Alma Nilsson.
Till kretsens representant vid Ars- mötet i Stockholm 11-12 april valdes fru Blenda Sylvan.
Efter förhandlingarnas slut höll fröken Ida von Plomgren p &amp; sitt kan- da talangfulla, medryckande sätt offent- ligt föredrag om " F.-B.-F:s betydelse för Sveriges kvinnor ".
Sedan vidtog ett anime- rat samkväm, varunder musikdirektören, fru Hanna Mattson bjöd p % synnerligt fin och värdefull musik.
F r u Edith Rundqvist framkörde käckt en humoristisk-satirisk monolog av " Snorre ", ypperligt illustrerad av fru Hilda Rupert.
Avskedsverser i den skämtsamma stilen till den p % grund av avflyttning fran staden avgående ordföran- den fru Elsa Nordenskjöld upplästes av fru Blenda Sylvan.
Den trevliga aftonen avslutades med tesupé.
Krdscn hade den 27 mars ett talrikt besökt möte dar frti Elisif ThCcl utmärkt och med- ryckande ledde en kurs i mötesteknik.
Med entusiasm deltogo de 20 " stadsfullmäktige " !i förhandlingarna och minga goda lärdomar fingo kvinnorna att omsatta i samhaIlsarbetet.
Efter förhandlingarnas slut höll f m Thhcl sitt med största intresse ahörda föredrag om " Kvinnan i samhällsarbetet ".
Fru Syl- vander underh~ll med musik.
Mötet avsluta- des med tesupé.
Begär alltid och godtag ej n6got annat om Ni sätter värde p &amp; en hálsossm och aromrik dryck
' l Yrkespedagogiska Centralanstalten -; P - - - - - - - - - 1 l I Under sommaren 1928 anordnas i Stockholm följande fortbildningskurs: Kurs G.
För lärarinnor i sömnad vid lärlings- och yrkesskolor.
för husligt arbete.
Tid: 18 juni-28 juli.
Ansökningstid: senast 12 maj.
Deltagarna kunna erhålla statsunderstöd och viss reseersättning.
Närmare upplysningar lämnas av Yrkespedagogiska Centralanstalten (Hant- verkaregatan 19 n, b. t.
h.).
postfack 21, Stockholm 8.
(Tel, 328 04).
STOCKHOLMS ENSKILDA B A N K S NOTARIATAVDELNING Kungsfradgårdsgafnn 8, SfocRholm TELEGRAMADRESS: ï I Notariatet.
Svenska Skolmuseiets %ottager till vird och fiirvaltning penningar, värdehandlingar och andra värdeförem&amp;l, lämnar ' rad och hjälp vid kapitalplacering.
biträder vid uppsattan- de o. granskning av testamenten, kontrakt o andra rättsliga handlingar samt ombe- sörjer sterbhusutredningar och arvskiften.
Uthyr undervisningsfilmer till skolor, före-, ".
t-.
h ?rtiidiacirkIar.
I
