# ID: svediakorp-per2879
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1928
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,156
# sentences: 697
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 8 O O.
Professor Brisman säger i G.
8 Människans 0 O H.
T. om 8 tiderna f 8 O hushållning genom av fil.
mag. JOSEF WOLONTIS EL^ populärt arbete av denna art har hittills saknats och man kan med gott sam- O 8 O vete siiga att den föreliggande skriften fyller denna lucka " % HUSMODERN kbper Fysikalisa 8 Homcopafiska I n s f i f u f Bomullsgarn och VBvnader.
fran Gefle Manufaktur A.-Bol.
STRUMSBRO Direktion: I-lugurd Wesflund E.Y.
Sjukgyt~z~zcrst &amp; Horn.
Lnknre System: D; r S. Iinhnentnn Scfieelegatnn 18 Stochfiol~n Tel, U.
8120 Vardagar 11-1 8r 4- 6 - Ile och vet att hon erhiiller det basta möjliga for sitt soni vid sjukbeliandling i institutet användas $ro: GALV.
ELEKTRICITET, SJUKGYMNASTIK, V I B R A T I O N E R, M A S S A G E, ELEKTRISK HETLUFT, U L T R A V I O L E T T A STRALAR, HOGSOL samt HOMEOPATI m. m. Hiiman t a x a HEM I ii ed el, - Svanans vavnader basta vlvnadar l Oelle garn basta garn l Vi behandla: Sjukdoinar i niatsmältningsorganen, andnings- organen, tinderlivs-, hud-, kvinno-.
in.
fl.
sjuk- domar.
Obs.!
Lungsot, Kräfta och smittosamma sjukdomar behandlas ej.
Den hom.
medicinen tillberkas enligt deii hom.
principen under ve- tenskaplig koiitroll på de apotek dar denna 15. kemedelsberedning ar införd.
Frigelista för sjukdomsbeskrivning sändes pA begäran gratis.
i m m m m m m m i m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m.
m m m m ~ i Den omtänksamnia liusmodern vänder sig alltid till I i Lunda Tvättinrättning i m m: m Garanteras ett förstklassigt arbete.
Kläderna försäkrade under tvättningen.
Telefon Drottningholm ' M och 190. m D: m 4mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm Teleloner 539 8326 4619.
Ialml Siden- 6 ManiifaiitiunftIlr St6rsti arril nyheter
- ARGANG xv MARS 1928 HAFTE 3 Anna Bugge Wicksell.
en 19 februari ' bortgick oväntat D fru Anna Bugge-Wicksell .i en å1- der av nyss fyllda 65 år.
Det var visserligen kant att hon under sista tiden lidit av en allvarlig sjukdom, men den idarav föran1edd.a operatio- nen var lyckligen genomgången och konvalescensen fortskred snabbt un- der de ljusaste förhoppningar.
SA kom döden plötsligen och obevekligt.
Under senaste åren har den sven- ska kvinnovarlden förlorat den ena efter den andra av framstående per- sonligheter och nu genom Anna Wicksells frånfälle ar den vorden ännu en andlig tillgång fattigare.
Förlusten är smärtsam och omiss- kännelig.
Vi raknade den bortghgna som en av oss, och fastan hon av föd- sel tillhörde ett annat land, Norge, må detta vara oss tillåtet, så som An- na Wicksell under årens lopp vuxit sig in i svenskt samhallsliv.
Det a r snart fyra decennier, sedan hon %r 1889 ingick äktenskap med profes- sor Knut Wicksell och flyttade över till Sverige.
Ungefär tio å r senare hörde den som skriver detta för for- sta gången Anna Wicksell hålla fö- redrag, Vad hon då talade om, det h d hunnit att bli .dunkelt för minnet, men kvar står alltjämt intrycket av den talandes friska, livfulla person- lighet och hur hon yttrade, att Sve- rige ' var hennes söners land och dar- med i viss mening hennes eget.
Med sin ideella laggning och sin rika utrustning å både intelligensens och viljelivets områden var fru Wick- sel1 predestinerad att göra till sina egna de reformsträvanden, vars för- sta hänförelses ' tid sammanföll med hennes egen ungdom.
Den tidsvAg, som först fick ett grepp om hennes personlighet, var kvinnorörelsen.
Redan under studieåren vid Kristia- nia universitet var hon med om att stifta Norsk Kvindesagsf orening.
Det nydaningsarbete, vari hon s %- lunda deltog i Norge, k.om henne att anda fr&amp;n denna tid med sympati omfatta motsvarande strävanden i grannländerna.
Sålunda skulle, en- ligt utsago av en henne närstående van, det varma intresse hon seder- mera städse visade Fredrika-Bremer- Förbundet kunna ledas tillbaka anda till ungdomsåren i Kristiania.
Den samhallsangelagenhet, varåt Anna Wicksell en del å r efter över- flyttningen till Sverige mest .kom att agna sina krafter, var kvinnoröstrat- ten.
Bland svenska kvinnor a r det.
50 HERTMA nogsamt kant, vilken betydande och mhngsidig roll hon spelade inom landsf öreningen f ör kvinnans poli- tiska rösträtt, Som ledare av Skåne- f örbunidet ach organisatör av nya f öreningar, som talare, broschyrf ör- fattare och rAdgivare i taktiska frå- gor, var hon lika verksam och ivrig att tjäna ' saken.
De juridiska studi- er, som hon tidigt tagit upp och vilka 1911 kröntes med avläggande av juris kandidatexamen i Lund, blevo i flera avseenden av betydelse för röstrattsarbetet.
Hennes insikter i lagfriIgor ooh juridiska skarpsinne kommo rörelsen val till nytta, d % allt eftersom tiden led och rösträtten dröjde, L.
M.
P.
R. måste taga upp till behandling den ena lagstiftnings- frågan efter den andra, berörande kvinnornas stallning eller andra so- ciala spörsmål.
I denna del av röst- rattsf öreningens arbete bildade An- na Wicksells arbete hörnstenen.
Eai episod från denna tid förtja- nar att frammanas för erinringen.
Under studium av skatteförordning- en kom fru Wicksell före andra un- der fund med att gift kvinna, efter- som man och hustru d % liksom nu taxerades samfalt, behövde vara skatt- skyldig endast för ett mycket ringa belopp för att f % egen debetsedel och därmed kommunal rösträtt.
" Fru Wicksells upptäckt ", så benämndes händelsen, blev förem %l för mycken uppmärksamhet, och d % ingenting kunde invandas mot riktigheten av hennes slutledning, har hon s %lunda bidragit.
att under de gamla kom- munallagarnas dagar skaffa m %nga gifta kvinnor kommunal medborgar- rätt, en förmAn, som då värderades högt.
Det var emellertid icke endast röstrattsföreningen och kvinnorna, som under kampanjen för kvinnans politiska rösträtt togo hennes sak- kunskap och f ormuleringsförmåga h ansprak, utan s &amp; gjorde även en Ii-.
beral regering, då den A t henne upp- drog författandet av sin röstratts- proposition.
Om detta var första gången hon arbetade på officiellt uppdrag, s &amp; skulle det ingalunda bli den sista.
Även inom den internationella kvinnorörelsen intog den nu bort- g %ngna en bemärkt plats.
Under en följd av å r tillhörde hon den inter- nationella, kvinnor~strättsalliansens ' styrelse och bibehöll aven sedan hon av brist på tid avsagt sig detta upp- drag alltjämt sin inflytelserika stall- ning.
H &amp; skall det tacksamt erin- ras om det värdefulla st6d hon lam- nat Fredrika-Bremeflörbu~~det i dess internationella arbete efter Pn- trädet i alliansen.
Att icke längre ha tillgång till dessa sakkunniga råd sch upplysningar kommer förvisso att P fortsättningen bli svårt mer an en g %ng.
Kvinnornas frigörelse al * det ena ledmotivet i Anna Wicksells arbets- fyllda liv, det andra, som under ken- nies senare år blev det dominerande, ar strävandet efter fxed mellan fol- ken och hand i hand därmed arbe- tet för och inom Nationernas För- bund.
Båda dessa huvudgrenar av hennes samhälleliga verksamhet äro sprungna ur samma rot.
Hangiven-
heten för rättvisans och frihetens idéer.
Intresset för det internationella fredsarbetet går även det .tillbaka till Anna Wicksells helt unga %r.
Nar hon sedan kom över till Sverige, ver- kade hon först som aktiv medlem i Svenska kvinnornas fredsförening för att så bli en av stiftarna i den större organisationen Svenska ' Freds- förbundet, dar hon genom alla å r fungerade som sekreterare.
Förbun- det ombildades under ändrade för- hållanden till Svenska f öreningen f ör Nationernas Förbund.
Sekreterare f örblev alltj amt fru Wicksell och till- lika den ledande och mest verksam- ma kraften inom föreningen.
Med den laggning för teoretisk grundlighet, som utmärkte Anna Wicksell, använde hon stuidieåren vid Lunds universitet att skaffa.
sig djupgående insikter i de f dkrattsli- ga frågorna.
De sålunda förvärvade kunskaperna blevo en levande till- gång, s,om hon sedermera omsatte i sitt arbete för fredens och folkrat- tens bef ramjande.
Under det stora krigets sista å r började hon att inom utrikesdeparte- mentet biträda som sakkunnig vid kommittéarbeten först för tillvara- tagande av de neutrala staternas in- tressen sedan för ärenden rörande folkförbundet.
Det var detta arbete, som närmast föranledde hennes för- ordnande till suppleant i svenska de- legationen till den första f olkför- bundsförsamlingen i Geneve 1920.
Då samma förordnande upprepades vid .efterföljande möten, har ' val ingen annan svensk idelegationsmed- n lem deltagit i så många folkför- bundsf örsamlingar som hon.
Snart blev hon aven på ett närmare sätt knuten till arbetet i Geneve genom att inväljas i flera av N.
F::s kom- mittéer.
Av dessa uppdrag torde ledamot- skapet i mandatkommissionen ha va- rit det i och för sig betydelsefullaste, liksom.
det ocksh blev dar hon skulle komma att nedlägga sitt kanske mes- ta arbete för folkförbundet.
Nar kommissionen tillsattes för att å N.
F:s vagnar övervaka förvaltningen av de genom fredsfördragen upp- komna mandatområdena i Afrika och Asien, söktes en kvinnlig ledamot för den sarskilda uppgiften att tillvara- taga 1kvinn.ors och barns intressen.
Ph förslag av de internationella kvin- noorganisationeorna föll valet på An- na Wicksell.
Hon fick närmast sig tilldelat att granska skolrapporterna för mandatomrildena, och detta blev på grund av samverkande omstan- digheter och hennes förm %ga att handhava sitt uppdrag en betydelse- full uppgift.
Det gamla skolväsendet i de f. d. tyska kolonierna i Afrika hade.
raserats under kriget och måste återuppbyggas från grunden.
Dessutom visste en del mandatrege- ringar av erfarenhet från egna ko- lonier, att det undervisningsväsen ef- ter europeiskt mönster, som förut tillämpats, ej passade fö,r negrerna.
E t t nytt uppslag behövdes, och det kom från en amerikansk stiftelse; som särskilt intresserad för de far- gade folkens undervisning sände en stukdieexpedition till Väst-Afrika.
.
Grundtanken i det förslag, som SA tillkom är, att skolans utgångs- punkt skall vara lärjungarnas dagli- ga omgivning med dess behov och krav och undervisningens resultat kunskap om det arbete som vantar i de inföddas byar och samhällen.
Fru Wicksell omfattade genast denna plan med det största intresse.
Hon s %g i dess förverkligande ett me- del att skapa bättre förhållanden för negrerna och att småningom göra dem dugliga att själva tillvarataga det egna landets resurser.
Genom att försiktigt förbereda saken lyckades hon att med stöd av de engelska re- presentanterna vinna mandatkom- missionens samtliga medlemmar för de nya undervisningstankarna, och B924 framlade hon förslag till ett principuttalande, som enhälligt an- togs och fastslog kommissionens po- litik i undervisningsfrågor.
Skolans mål skall vara att fostra negrerna till goda afrikaner, goda medborgare och producenter i stånd att sörja för sig själva och att förmedla å t den övriga världen de råvaror denna be- höver.
Visserligen kommer den vite mannen alltjämt att ha uppgifter att fylla där ute, men han skall ej all- tid förbliva de inföddas herre.
De framtidsmöjligheter, som det föreslagna skolväsendet öppnade för Afrikas barn, synes hos fru Wicksell ha framkallat en verklig entusiasm.
Arbetet härför var det, som under de sista åren mest upptog hennes tid 0c.h krafter.
Bland annat gjorde hon en långvarig studieresa till U.
S.
A., där undervisningsprinciper, motsva- rande de ovan nämnda, tillämpas vid skoloi- för negerbarn.
Realpolitiker, som hon var, insåg hon dock till fullo att mycket lång tid måste förflyta, innan den nya skolplanen skulle kun- na förverkligas.
Hon skriver i er$ förra året publicerad tidningsupp .. sats: " Det kommer att taga åtmin- stone en generation innan dessa sko- lor kommit wdentligt igång och spritts nAgorlunda jämnt över Ian- derna.
Men jag ar fast övertygad om, att detta a r kortaste viigen att göra av Afrikas infödda folk ansvariga besittare av deras eget land och d h - n med s % pass lyckliga som människor bli i denna vadd.
Innan vi nå dit, till s j alvständigheten och det fulla an- svaret, komma icke blott generatio- ner utan århundraden att förflyta, men ju mera målmedvetet vi srbets %, dess fortare går det Detta uttalande är karakteristiskt.
Det visar h u orädd h n var att sat- t a sitt mål på lång sikt.
Att det slut- liga resultatet kunde förväntas f6rst efter århundraden, det dämpade k- ke hennes nitälskan.
Huvudsaken var förvissningen, att den valda vii- gen var den ratta och att det goda verket kunde bökajas.
over Pliaviad är det sällsynt, att människor få tillfälle att med sitt nr- bete verka i s % stosa förhållanden, som det f611 på Anna Wicksells lott att göra, och förvisso har ingen eil- skild svensk kvinna inta,git en infly- tandestallning liknande hennes, dar fr %goï av internationell räckvidd av- göras.
Begåvning, arbetsdrift och e oegennyttig s jalvf örglömnelse, som skapade respekt, hade Grit hen- ne dit.
53 ' HERTHA Det har sagts om Anna Wicksell att för henne idéerna kommo i första rummet och betydde mer an .det personliga.
Med det reserverade drag som jämte blidheten var utmarkan- de för hennes vasen, lat hon ' i um- gänge med människor och i det yttre f ramtradandet endast sällan kans- lorna komma till direkt uttryck.
Men de, som k.ornmit i närmare beröring med henne, veta, att det djupaste ' motivet till hennes livslhnga arbete i idéernas tjänst var just det innebo- rnde rika hjärtelaget.
Inför minnet av Anna Bugge- Wicksell äro anledningarna för v %r tacksamhet, vår varma uppskattning många och uppenbara.
Svarare a r det att se hur det tomrum hennes bortgång lämnat åter skall kunna fyllas av arbetande krafter.
AXIANNE THORSTENSiON.
Vad riksdagens kvinnor aska.
rets riksdag, den sista i fyraårs- perioden, a r icke bara mycket rik Å p % motioner, utan har i detta han- seende rent av övertraf f a t alla sina föregångare.
Delvis a r ju denna mo- tionsflod att betrakta som en första upptakt till höstens valrörelse.
De aktuella politiska problemen uppta- gas från skilda håll inom riksdagen och utvecklas efter olika åskådningar och krav.
Men det a r icke endast % partiernas.
vagnar som varierande synpunkter ventileras, aven de en- skilda medlemmarna av riksdagen äro vid ett tillfälle som detta ange- lägna att föra fram sina speciella önskemål och söka att slå ett slag för dem.
Detta galler sjalvf allet likaväl för kvinnor som för man, och det a r därför ganska naturligt att vid årets riksdag jamval de kvinnliga repre- sentanterna motionsledes ha flera på- minnelser att göra och förslag att framställa an vanliga år.
En av dessa motioner, framlagd i andra kammaren, har redan under riksmötets första månad lett till seger och å t kvinnor fölrvarvat ratt att sö- ka ooh inneha k l o c k a r e b e f a t t - n i n g.
Det a r f r u A g d a ö s t - l u n d som initiativtagare och huvud- motionär hedern i första summet till- kommer att ha bragt denna behörig- hetsfråga till lösniqg.
Ltskilliga.
gånger förut har det motionerats om kvinnors tillträde till klockaretjanst, men resultatet har förut alltid blivit negativt.
Det har hänvisats till dispensvagen och avråtts från ett me- ra positivt steg med hänsyn till att sysslan stode de kyrkliga tjänsterna så nara.
Man erinrar sig osökt det gamla mdstavet - vi prästerskapet, sa '.
klockaren.
Utskottet avstyrkte aven i å r på samma grunder som för- ut.
Men sen hade tiden och behörig- hetslagen verkat och.
efter livliga de- batter följde b %da kamrarnas majori- teter reservanterna mot utskottet och bif öl10 f örslaget.
Fru östlund a r huvudmotionar be- träffande snnu ett förslag, nämligen beredande av f a s t a n s t ä l l n i n g eller åtminstone ratt till sjukhjälp, semester och pension å t s t a d e r- s k o r, som.
p % ett stadigvarande satt ar.0 sysselsatta hos statens verk och myndigheter.
Det ä r naturligtvis ut- redning av fragan, som närmast be- gäres.
Ingen kan förneka att städning '
54 HERTHA p och rengöring av statens ämbetsloka- ler a r ett högeligen nyttigt ooh niid- vändigt arbete och då härtill kommer, att en del av dessa städerskor stå kvar i sin verksamhet genom tiotal av år, torde det vara mycket befogat att den begärda utredningen kommer till stånd.
I själva verket har riksdagen redan vid ett tidigare tillfälle gått in för denna sak åtminstone delvis.
Fr %n %r 1918 finnes nämligen en riksdags- skrivelse med begäran om sådan ut- redning för departementen och de centrala ämbetsverken.
När emeller- tid denna nu redan tio Ar gamla hem- ställan från riksdagen ännu ej lett till något resultat, ansågs det vara p % tiden att komma igen och då med upp- tagande av frågan rörande samtliga statens ambetsverk eller - om man så vill - ämbetsloka1er.Motion med samma yrkande som fru östlunds ar väckt i första kammaren av hr Lind- hagen, som flera g h g e r förut fram- ' lagt förslag härom.
Riksdagen har ännu ej behandlat dessa motioner.
För att understryka industriarbe- terskornas särskilda behov av m a - derskapsunderstöldpAgrund av den lagstadgade barnsängsvilan från industriellt arbete har fru S i g- n e V e s s m a n, med instämmande av sina kvinnliga partikamrater, hemställt om antagande av förord- ning angående sådant understöd.
Mo- tionen har avslagits med hänvisning till pligående utredning angående mo- derskapsf örsäkring.
Att fru Vess- mans förslag framlades vid denna riksdag f å r måhända ses mot bak- grunden av ett från annat håll inom riksdagen framkommet vittgliende och, tyvärr aven, utopiskt förslag om beredande av ett betydande under- stöd åt alla mödrar under en viss in- komstgräns.
Hon torde ha velat peka på det realiserbara w h mest träng- ande av hithörande understödsbehov.
Fru Vessman ä r vidare huvudmo- tionar beträffande ett förslag till - -.
- -.
- - - ändrade bestammelser angäende för- värv av hemortsrätt, g %ende ut p &amp; att underhåll fyån fattigvården till min- derårigt barn under vissa förhållan- den ej längre skulle utgöra hinder för sådant förvärv.
Fruarna Ekberg och Thiiring motionera om att lands-.
tingsomralde skall vara fattigvårds- område.
Utredning angående bidrag av statsmedel till regelbundna läkare- undersökningar vid folk- och srniisko- lor p i landsbygden och i vissa fall aven vid shdana skolor i stadskommu- ner föreslals av fria Nordgren.
S a m a motionär hemställer dessutom, med instämmande av ett större antal man- liga och kvinnliga medmotionärer, att riksdagen mitte besluta om ut- sträckande av utomäktenskapliga barns arvsrätt att gälla jämväl arv.
efter f ader och fädernefrander.
Fröken B e r t h a W e l l i n har vid Arets riksdag ett flertal förslag.
SAlunda motionerar hon om ändring av taxeringsbestämmelserna därhän att varje m a k e skall taxeras och b e s k a t t a s p e r s o n l i g e n s %- som s j älvstandig skattedragare utan hänsyn till den andre makens inkoms- ter.
Med nu gällande bestammelser, d &amp; makar taxeras gemensamt, blir skat- ten f ~ dem r drygare an för ett par, som har lika stor gemensam inkomst, men lever i fri förbindelse.
Det är denna skattehandicap av det lagliga äktenskapet gent emot det fria, sem fröken Wellin med all ratt velat van- da sig mot.
För tre å r sedan f6relag fr %n henne samma förslag, då tillba- kavisades det med åberopande av den förestaende skattelagsrevisi~nen~ D &amp; denna revision allt j amt dröj er, k12r motionen på nytt framlagts.
Vidare har s a m a motionär jämte h r Holmdahl yrkat att för s m å - s k o l k l a s s e r n a inom Stock- holms folkskolor s t a t s b i d r a g alltj amt skall utgii f ör lararkraftes med högre utbildning och icke sksom i proposition föreslagits bidrag be-
HERTHA raknas endast för vid småskolsemi- narium utbildade.
Då ett bifall till regeringsförslaget skulle medföra stora svårigheter för ett betydande .antal folkskollärarinnor i Stockholm, hemställa motionärerna, i händelse av avslag p % deras första yrkande, alter- nativt om lång övergångstid.
Fröken Wellin begar dessutom höj- ning av anslaget till rasbiologiska in- stitutet i Uppsala och hemställer an- gående Islands upptagande i den nor- diska postunionen.
Slutligen har hon en motion likalydande med ett inom första kammaren av hr T. Julin och fröken K e r s t i n H e s s e l g r e n f ramstallt förslag.
I denna motion hemställes att p o s t e x p e d i t ö r e r och för- ste postexpeditörer ef- t e r u p p n å d d a 4 0 å r skola, under ' förutsättning att de genom- gått postelevku.rs, u p p f l y t t a s t i l l E 5: e, r e s p.
1 6: e l ö n e - g r a d.
Det a r uppflyttande i löne- grad av en grupp kvinnliga tjanste- man,.
som det har rör sig om, och för- slaget avser att, %tminstone för ål- dersklasserna fr %n, och med 40 år, ratta.p % den alltför låga placering i lönehanseende som skedde %r 1925, då vid införande av gemensam löneplan för man ooh kvinnor dessa kvinnliga befattningshavare trots sin lika ut- bildning och tjänstgöring med post-.
assistenterna ställdes långt efter des- sa i lönehanseende.
Nu skulle likstal- lighet beredas för .den grupp motio- nen galler.
Härigenom komme ocks % för den nuvarande generationen kvinnliga postexpeditörer anledning att bortfalla till det eftersträvande av postassistentbefattningar, som nu v %llat en del oro och komplikationer inom postverket och för de sökande själva medfört en orimligt forcerad " prövning " f ör dessa befattningar.
Den föreslagna Atgarden medför en kostnad av omkring 190,000 kr.
för nästkommande kalenderår och i fort- - 55 sättningen undan för undan minskade belopp.
Kostnaderna äro visserligen avsevärda, men det kan icke hindra att man måste önska en lycklig ut- gång av motionen.
Det vore nämligen orinnligt, att har ifrågavarande be- f attningshavare skulle avstå f rain de befordringsmöjligheter behörighets- lagen medger dem utan att samtidigt f å kompensation.
Fröken Hesselgren begar dessutom att de med statsmedel understödda utbildningskurserna för l a d u g å r d s f ö r m a n och s v i n - s k ö t a r e bliva öppnade aven för kvinnor.
Eon åberopar härvid exemp- let frAn Finland och framhåller att i Sverige råder brist på dugliga krea- tursskötare för större ladugkdar, d % lantbruksarbetarna mera ogärna ag- na sig å t arbetet i fr %ga.
Däremot lämpar sig ladugårdsskötsel särskilt val för kvinnor, vilket erfarenheten sedan gammalt visat.
Vid årets riksdag föreligga ett stort antal motioner rörande den allmänna folkpensioneringen, varav tydligen framgår hur aktuella kraven äro pA mer eller mindre djupghende omlägg- ningar ooh utredningar beträffande denn.a försakringsgren.
Även fröken Hesselgren har har framlagt ett för- slag, gående ut på lika fördelning mellan makar av på deras gemensam- ma inkomster grundade avgiftspen- sioner.
Samma motion har i andra kammaren väckts av hr Törnkvist i Bjuf m. fl.
Den lika fördelningen av makars avgiftspensioner a r ett av kvinnor- nas gamla reformkrav på pensions- försäkringens omrAde.
Att detta ön- skem. %l nu särskilt framförts beror dels p % en del landsbygdsrepresen- tanters iver att f å denna ändring ge- nomförd och dels på uppfattningen att denna reform skulle kräva mindre utredning och .darför vara lättare att Avagabringa.
Förslaget innebar dar- emot icke nAgot avkall på det andra
56 HERTHA från kvinnohåll framhållna huvud- kravet, namligen införande av sam- ma beräkningsgrunder för mans och kvinnors avgif tspensioner och pen- sionstillag,g.
Snarare a r väl tanke- g %ngen den, att kan ett önskemål tig digare uppnås, blir den sålunda full- bordade garningen ett stöd för vidare reformer.
Den har meddelade listan på fram- lagda motioner har blivit nog så lång, men den torde and % inte kunna göra anspråk på fullständighet.
Kommunala flickskolan i kunglig proposition.
Den väntade kungliga proposi- tionen om kommunala flickskolor har nu framlagts.
Utom i ett par vik- tiga delar ansluter sig propositionen helt nara till de sakkunnigas förslag, för vilket redogjorts i ett föregåen- de Hertha-nummer.
Awikelserna galla främst anknytningen till folk- skolan och larokursens längd.
De sak- kunniga ha som bekant tankt sig, att övergången till den kommunala flickskolan skulle ske först efter det s j atte f olkskoleåret.
Men den kungl.
propasiti.onen vill bygga skolan bhde på det f jarde och det sjatte folksko- leåret och menar, att larokursen bör i det förra fallet vara sjuårig, i det senare sexårig.
I skolor, dar elevan- talet blir tillräckligt stort, upprättas parallellavdelningar, varvid- den ena bygger på fyraårig, den andra p % ' sexårig folkskolekurs.
Kunna paral- iellavdelningar icke komma till stånd, bör det ordnas så, att elever från folkskolans sjatte klass vinna inträde i den kommunala flickskolans andra klass och, dar f % ökat timantal för undervisningen i tyska för att p % så -.
- - - - p -- -- satt medhinna tvåårskurs i detta am- ne.
P ett par andra ämnen minskas samtidigt timantalet, s % att arbets- belastningen ej blir större för dessa elever an f6r de andra.
Den av de sakkunniga påtänkta femåriga Iihm- kursen vill propositioaen ej veta av.
Fredrika-Eraner-Förbundet har anledning att hälsa dessa förslag med tillfreCPsstallelse, både det om den dubbla anknytningen till folk- skolan och det om lärokussens langil.
De överensstäma nämligen med de önskemall, som Förbundet uttalat i en skrivelse till Kungl.
Maj: t.
(Se Herthas januarinummer.)
H denna skrivelse fraraihölls vidare önskvärd- heten av att den kommunala flick- skolan organiserades så, att del: all- tid hade en teoretisk utbildningslin=- je.
Härvidlag avviker propositionen ej friin de sakkunniga, utan menar, ait det bör lämnas G h e t å t k o m u - nerna att upprätta antingen Ibae teoretisk och praktisk linje eller endast endera av dessa linjer.
De sakkunnigas förslag om en praktisk linje tyckes allmänt ha mot- tagits med gillande.
Dock ha från fle- ra hall yttrats tvivel om huruvida ämnena i denna kurs -- särskilt ban- delsämnena - böra vara just de, sorh de sakkunciga tänkt sig.
Det tycks, som om propositionen härvidlag vil- le lämna SA stor frihet som möjligt å t kommunerna att utfinna vad.
som p5 varje ort kan vara det mest prak- tiska och lam@liga, detta i det hopp att på sal satt 99betydelsefulla rön sko- la göras i fraga om undervisningens varde och lämpliga anordning. "
Vi Aterkomma med en mera detai- jerad redogörelse % r progositioneq i Herthas aprilnummer.
HERTHA A n n a Eurenius.
Dödsbuden ha: kommit tätt på var- andra i denna sista tid.
Den ena efter den andra av verksamt.
samhallsin- tresserade kvinnor ha kallats bort, nu sist kommer fr %n Malm5 medde- lande om att fröken A n m Eurenius avlidit, i en ålder av sextioett år ...
Inom Fredrika-Bremer-Förbundets Malmökrets står en plats tom efter den.
nitiska och avhållna styrelse- .medlemmen - och vännen ..
Fröken Eurenius tillhörde från första början förbundskretsens styrelse; hon in- gick i den nar f alm ö-f und kretsen 1907 bildades och kvarstod alltjämt i .Malmöstyrelsen nar kretsen upp- delades i två självständiga kret- sar, en för Lund och en för Malmö.
Sedan.
1916 var hon Malmökretsens sekreterare ..
Fröken Eurenius tillhörde aven andra föreningar och sammanslut- ningar i sin hemstad med ideellt och socialt program:Hon var bl.
a. med- lem av styrelserna för Malmö muse- um, östra småbarnsskolan, Malmö barnsjukhus 1iks.om i Fredrika-Bre- mer -.
Förbundsstipendienamnden i Malmöhus lan.
Kanske kan det sagas att &amp; detta sista företag hade hennes alldeles speciella intresse, och vid alla insamlingar till förmån för stipendie- fonden lämnade hon rikliga bidrag.
Hur- högt hon skattats av arbets- kamrater uch vänner tolkas bast ge- nom anförande av de ord med vilka fru Elisabeth Quensel, ordf öranden.
i Malmö F.-B.-F-krets, avslutade sin minnesruna i Snallposten över Anna Eurenius.
.
.
57 ' ?Hennes ljusa minne bevaras i tacksamhet. "
Dessa ord bekräftas a v alla, som haft förmånen att kanna dig, inte minst av dem, som varit dina kamra- ter i arbetet inom de olika förening- a r dar du verkat.
Med tacksamhet minnas vi ditt levande intresse, din aldrig svikande pliktkänsla och din vilja att alltid göra det ratta, aven- som din försynthet och ditt vasens anspråkslöshet.
A1dri.g höll du dig framme på något vis, satte snarare ditt ljus under skäppan, ej yvdes du över dina gedigna kunskaper och din rika begåvning.
Kloka och omdömes- gilla voro dina uttalanden, bittra el- ler ovanliga ord kommo aldrig över dina .lappanr och att tvista var dig f j arrsn.
Fridsall var du som få!
Ny kvinnlig ledamot av riks- dagens andra kammare.
.
, Efter avlidne riksdagsmannen C.
Fager, Hallands lan, har fru Ingeborg Hegardt, som stod närmast i röstetal, inträtt som ledamot av riksdagens andra kammare.
Fru Hegardt, som tillhör Allmänna Valmansförbundet, har varit verksam inom de moderata kvinnof öreningarna, f ör närvarande fungerar hon som ordförande i Mo- derata kvirmoförenisgen i Östersund ..
58 _ __ _ HERTHA.
A - - - - - Fanatiker Blancheteatern i Stockholm ges P å " komedisucc&amp;sen " F a n a t i k e r - s % annonseras den - dag efter dag och vecka efter vecka för fulla hus.
Det a r engelsk import, och författa- ren, Miles Malleson, har serverat en anrättning av vad hans landsmän 1a- r a benämna " hot stuff ".
Engelskt folk a r nämligen inte s % vana som vi, exempelvis, att satta sexuella pro- blem under debatt.
Detta a r en jam- förelsevis djärv nyhet i engelsk skön- litteratur och dramatisk diktning och framkallar ännu en sensation av att (det rörs vid n %got som både osar hett och branns.
Vad Fanatiker be- träffar berättas det att man förut- spiidde att om n %gon teaterdirektör, mot all förmodan, skulle våga ris- .ken att uppföra den, skulle detta sannolikt leda till att publiken satte eld på mannens teater.
Detta skedde emellertid ej, men uppseende väckte den, och det har fastslagits att fram- förandet av denna " v %gade " pjäs bildat en epok i engelsk teater- historia.
Därav behövde knappast följa att Fanatiker skulle bli en större pub- liksucc6s p % Blancheteatern i Stock- holm.
Vi ha, som sagt, hunnit-med en hel del i genren.
Till ooh med åttio- talets mera oskuldfulla problemdikt- ning rörde redan vid fr %gor som det victorianska pryderiet i England än- nu långt senare uteslöt från anstan- digt folks f öreställningssf ar.
Och under de senare decennierna ha M h Sonja.
ganska fördomsfritt gatt bidie deii ena och den andra " vågade9 ' fr %gan in p % livet.
När det oaktat Fanatiker, T; dcia grad den gös det, tar aven svei~.sk teaterpubliks intresse i anspråk, %r man helt naturligt den förestallning- en att Miles Nalleson för visso m&amp;- te ha n %got verkligt ilytt att saga.
Mau; menar det inte nar man seit pjäsen.
Hur är det möjligt att unge h e n John Freemans deklamationer om att ungdomen, som varit med i kriget, som legat i skyttegravarna, inte längre accepterar det gamla sam- hället, att den vill skapa ett nytt, sannare, r ä t t f a d g a r e och till den ändm begär en sorts könsmoral - som egendomligt nog ges ut för ny - vilken framfir allt g %r ut på att man " provar " varandra innan samhället, genom präst eller borgmästare, fhr den äran att sanktionera förbindel- sen - hur a r det möjligt, frågar man, att detta tages som en allvar- lig problemställning av uppseende- väckande art?
Eller bör man med ledsnad säga sig a t t det ar den s &amp; pass stora mängden av onekligen mycket intimt pikant stoff, som gör Fanatiker till en succes här hos oss, att dess ganska m h g a " vågade " mo- ment högst orespektabelt utgöra dragningskraften för en massa folk?
Att kriget, bland miinga andra olycksaliga följdföreteelser i sin ohyggliga hetsstämning piskas upp
HERTHA --.
59 .-w de rent animaliska lustkänslorna hos ihop till ett föregivet ideellt krav på mannen i skyttegravarna, inför ba- helhet i tv % människors närmaste j onettanf allen och trumeldsattacker- förhiillande till varandra.
Teorien - som Mr John Freeman na, till en höjd som begär hänsyns- lös och ögonblicklig tillfredsstallelse generellt proklamerar och som hans ä r blott ett faktum.
Men föga lyc- verkligt oerfarna unga syster tro- kat eller tilltalande a r att som i Fa- skyldigt anammar - om att riskerna natiker låta den unge Johns erfa- i en intim förbindelse äro så sto-ra renhet härav bli till en ideell fordran att de lämpligen böra prövas under på att den unga flicka, som han a r n&amp;gon tid f ö r e äktenskapets inga- förlovad med, ska st % till reds att ende, synes för övrigt bra litet på- utan tvekan eller dröjsm %l ge sig å t kallad i en tid då aktenskapen s %.
of- honom med " både kropp och sjal ", ta och så lättvindigt göras om.
Me- och att, nar denna visserligen m y c- ningen har torde dock, vilket ratt- k e t konventionella engelska farnil- visligen bör anmärkas, i avseende pA jef licka inte f ö,rstår eller inte möter äktenskapet vara att just genom hans %&amp;rå, han utan ringaste betank- " provningen " skulle man kunna ligheter mottar av en annan, frim- komma fram till ett lyckligt sådant, mande, vad fästmön inte ger honom.
och d % vore detta högsta fo,rmen för Och den ideelle unge mannen har ' n förbindelsen mellan man och kvinna.
Men d,e förkastade försöksob jek- sådan f örtraf flig anpassningsf öm+ ga, att i ögonblicken av själva agandet ten d %, hur skulle det gå med dem?
av den andra identifierar han fast- I synnerhet kvinnorna, mannen kun- mön i älskarinnan, Ett något egen- na på goda skal antas komma lättare doniligt helhetsf örhallande!
Och han gör inte slut på sin förlovning, tycks inte heller önska detta.
Men när upp- täckten skear, ger han f ä s t m ö n skulden för vad som hänt.
Hon ha- de ju inte gått honom till motes, hon hade sig själv att skylla - och Toby, den andra, var deliciöst beredvillig.
Vad som verkar alldeles speciellt vidrigt i denna historia - vilken för övrigt torde vara banalt, om an sorg- ligt, vanlig och för visso inte behövt styras ut med kriget som bakgrund och psykisk och fysisk orsak - a r den fullkomliga bristen på sexuell renlighetskansla, medan problemet ställes som om det vore just denna som förefinnes och det hela rörs ifrån " försöken ".
Även om man accepterar antydningarna att en viss a r t risker f ör kvinnornas rakning med försiktighet och lite förstånd lätt kunna klaras, m % det vara för- l %tet om man ställer sig en smula skeptisk gent emot antagandet att systemet skulle verka särdeles lyck- liggörande för deras del.
Man tillå- ter sig verkligen att undra och frå- ga, inte minst då detta system med ganska stor sannolikhet skulle i ett flertal fall medföra en rad av " för- söksprovningar "!
Sannerligen, man a r l %ngt bakom den idealitet som kom ungdom fr %n åttiotalet hos oss att ingå " samvets- äktenskap " - begreppet fattas val
knappast av den moderna ungdo- men?
Det var den tidens " samvets- ömma " i fråga om mannens och kvin- nans intimaste förhållande till var- andra och den ungdomens protest mot vad den kände som en samhällslögn: äktenskapet som behövde det yttre bandet för att hålla ihop, gent emot vilket man ställde sin egen, ömsesi- diga, bindande överenskommelse.
Med sam~etsbetecknin~ens stämpel blev den för dessa unga människor det sanna realiserandet av en hög idé och mera starkt förpliktande an det av samhallsstadganden kringgar- dade äktenskapet.
De sexuella problemen förbli val genom tiderna det mest svårlösta livet bjuder.
Men det ä r onödigt att ytterligare trassla till dem genom oklara - och wmakliga - fantasi- utflykter med högst problematiska konsekvenser vis-a-vi den eventuella tillämpningen.
Vad Fanatiker serve- rar av denna art hör till det som absolut kan undvaras.
aktligt antal gåqger försvann den f r h teaterns dagsprogram.
Ben har i %r utkommit fr&amp;n tryc- ket på Tidens förlag.
Fanatiker nämnes komedi o &amp; har också piffats upp med en del smii lustigheter.
Son j a kallas skådespel, ock das finns inget som kommer en att dra på munnen.
Men det a r det märkvärdiga med denna pjäs att den verkligen har c$- got nytt i uppfattningen av mannens och kvinnans ställning till varandra i en moralkonflikt.
Vi känna, nästan till leda, den gamla historien om mannen som upptäcker att hans hustru %ger ett " förflutet9 '.
Vi kanna till hans in- dignation, Bans raseri över den ofOr- ratt, den skymf som tillfogats h o- n o m, h a n s hem.
Hustrun a r be- dräglig och ovärdig, hon må an ha älskat honom obrottsligt och helt från den stund hon blev hans.
Sonjas första akt ger hela detta kända uppslag p &amp; hand.
Men sedan går den cnge författaren sin egen * vag.
P detta arbetarhem, som genom P % Dramatiska Teatern i Stock- hustruns skötsamhet och kärlek bli- holm gavs i höstas S o n j a av Her- vit ett verkligt mönsterhem, tas bert Grevenius.
Den blev inte den sammanstötningen vid upptäckten en publiksucc5s som pikanterierna i helt ny form, tack vare Sonja själv.
Fanatiker tillförsäkra denna.
Det ar Mannen, Kurt, ä r visserligen f ardig också endast naturligt att den högre att jaga bort henne, hon " has för- nivå Sonja moraliskt intar, hindrar stört allting, smutsat ned allting ", den från att bli ett den stora allman- och hans dom är: kom aldrig över hetens gottköpsnöje.
Därtill a r den min tuöskel mera!
Han går ut, och för djupt allvarlig.
Den mottogs när han kommer igen ska hon vara emellertid med aktning och aven di- 99unldan ".
rekt erkännande f rån teaterrecen- Längre har inte h a n kommit.
senternas sida - och efter att, för Tröskeln ar h a n s, h a n bestämmer övrigt, ha uppförts ett alls ej för- över den ovärdiga, förmynderskapet Förssk AFTERNOON TEA En härlig aromrik blandning Kr.
12: - pr kg.
fr &amp; Indiska lehuset, .,,,,,, Stockholm, Klarobergeg.
Te,,f.
Fraktfritt mot pootförakott vid köp av minst 1 kg.
HERTHA.
61 och ägorätten äro h a n s, mannens, k a n n a sig ha ratt att stanna.
Det- ta a r inte något upptagande av som det i fordomtid var.
I första ögonblicket låter Sonja " handske; mo,ralens " gamla problemd överraska.
sig, hon brister i gråt, och Det a r framom detta.
Sonja har sin man får det intrycket att allt a r slut egen stallning klar inför sitt eget mellan dem, som Kurt uttryckt sig.
samvete, det .förflutna, hur eländigt Men nästa akt, som försiggår da- det an var, har inte satt några för- gen därpå, st %r Sonja som vanligt i därvande spår i henne, det vet hon sitt trevliga kök, potatisgrytan a r med sig; hon menar att det ' ar för- påsatt och bordet dukat för henne nuftet inte känslorna, som avgör att hon stannar.
Så faktiskt enkelt ter och Kurt.
En nyckel sattes ' i dörren och Kurt sig för Herbert Grevenius ' Sonja ett kommer in.
tidigare skyhögt omdebatterat pro- Att h a n blir överraskad förstås blem.
Det starka, friska, lugna i den- av sig självt.
Sonja a r helt lugn.
Hon na ståndpunkt a r Idet välgörande nya i förklarar helt enkelt att hon stannar, .detta lilla skådespel.
Och Sonja f %r att Kurt inte kan köra henne ifrån ratt.
Kurt blir lycklig över att hon hemmet.
- ' " år jag inte olm m i t t stannar.
Sonja a r sannerligen ej heller nå- hem?
", frågar Kurt.
- Det a r lika mycket mitt, menar Sonja, har inte gon Dockhems-Nora som behöver gå hon hållit det samman åt honom?
för att uppfostra sig själv.
Hon a r en Ha de inte hjälpts åt bada två för kvinna, som visserligen varit nere i att f å det?
Hon haller på s i n ratt.
förnedringen men som lugnt vet att Detta lugna ~th~dpunktstagande: hon nu hhller måttet och d a r f ö r den ena ingen rättighet före den inte går.
ELLEN KIXMAN.
andra, mannen ej förmyndare för hustrun, mannen ej ägaren av hem- met som de gemensamt strävat i hop, ar klart och nyktert sett endast den faktiska stallning som vår nya ak- tenskapslag ger man och hustru Förbwnidets årsrniiite i Stockholm.
gent emot varandra.
Så tillvida kan F.-B.-F:s Arsmöte, som i Ar hålles i man saga att Herbert Grevenius an- Stockholm, ar förlagt till onsdagen den vänt ett icke vidare uppseendeväc- 11 och torsdagen den 12 april.
Pro- kande motiv, och inte något nytt grammet ar ännu ej fastställt, men kom- mer, nar det definitivt uppgjorts, att di- heller.
Det anmarkningsvärda och det.
rekt tillställas kretsarna.
nya ligger i det psykisk,a planet.
Den- ne unge manlige författare ger,.
u- tan sentimentala athavor och utan .att mena sig ädelmodig, åt hustrun, Sonja, den fullkomliga ratten att
62.
.
-.
.
.
- - - - -.
p p A H E R T H A - - A -.
- -.
.
- -.
- - -.
- - - - - - - -.
.
-.
-.
-- .. - .. Problem inom den moderna industrien.
skall kunna fylla " 0 m sin industrien verkliga uppgift i samhället, så måste den eftersträva a t t göra mesta möjliga nytta med minsta möjliga kostnad och kraftförbruk- ning.
Dess organisation bör därför syfta till ett verkligt ekonomiskt ut- nyttjande av alla till förfogande stå.- ende arbetsfaktorer, med uppmark- samheten särskilt fastad vid ett om- sorgsf ullt hänsynstagande till den mänskliga arbetskraf ten.
P % samma gång bör den söka i det industriella livet bevara och utveckla det and- liga, psykiska ach fysiska valbefin- nandet hos alla dem, som deltaga i detta arbete till samhällets gagn.
I varje ekonomiskt system bör för- valtningen av en industriell organi- sation innefatta uppgiften att så an- damålsenligt som möjligt ordna de rent mänskliga förhållandena p % ar- betsplatsen och därigenom n % fram till den basta möjliga relation mellan individen och hans arbete. "
' Detta citat a r hämtat ur en bro- schyr utgiven av den internationella föreningen f ör sociala f örbättringar inom industrien, " The international association for the ' study and im- provement of human relations and conditions.
in industry " (I.
R.
I.
), vars arbete i huvudsak g %r ut p &amp; att sammanfösa och skapa kontakter mellan de olika i n o m industrien eller f ö r industrien verkande: ar- betare, arbetsgivare, arbetsledare och förman, personalarbetare, yrkes- inspektörer, vetenskapsman, larare vid sociala högskolor m. fl.
Sitt m a söker föreningen nå genom att or&amp;, na kongresser för sina medlemma;.
och andra industrien närstående, ge- nom att förmedla litteratur de olika länderna emellan i amnen, som k m - na intressera, genom att hjälpa sch planlägga studiebesök och studiersLa sos för sina medlemmar i för dem främmande länder m. m. Föreninge: leder sitt ursprung.
f d n en liten in- ternationell konferens av personal- konsulenter år 1922 på slottet Argeronne i Frankrike, i vilken so.
cialarbetare från nio olika länder dej- to.go.
Sveriges representanter i A I. -- gerome voro fröken Sigrid G6n.an.s- son, Sandviken, fröken Edith Bosaeus, Morstedt 6 % Söner, Stockholm, samt fr %n Tobaksmonopolet f rölken Sigx Fredholm, numera anställd vid ME- nufaktur A i a l frökerr Ester EMtman och frdiken Elisabeth Johansson.
Samtliga svenska repn- sentanter stal i s. k. personalarbele vid sin respektive fabrik.
Endiier- tid tillsattes i Asgeronne en interim- styrelse, i vilken fröken Signe Fi.c.6- holm blev invald och denna styrelse utarbetade stadgeförslag och gjorde förberedelserna till en stor intema- tionell indastriel1 kongress i Vlis- singen L Holland år 1925.
Vid denna kollgress organiserades f örenimigen till att cmfatta alla förutnämnda ka- tegorier av inom industrien arbetan- de eller p % annat sätt industrien niis
HERTHA ' stående personer.
Yrkesinspektrisen fröken Kerstin Hesselgren och frö- ken Sigrid Göransson samt fru An- na Johansson-Visborg deltogo vid denna kongress.
Vid dar förrättat styrelseval valdes fröken Hesselgren till president för den internationella föreningen.
Bland övriga styrelsele- damöter kunna nämnas vice presi- dent Mr Van der Leeuw, arbetsgi- ' vare fr %n Holland, Miss Cadbury, föreningens skattmästare, anställd vid Cadburys fabriker i England, samt sekreterarna Miss Fledderus och Miss Voysey, vilka samtliga del- togo i fredsveckan har i Stockholm i januari, Mr van der Leeuw och Miss Voysey som föredragshållare.
För- eningens " råd " i vilket samtliga lan- der äro representerade samlas varje å r till möten och konferenser, vart tredje %r inbjuder man till en större mera allmän kongress.
I samband med konferenserna ordnas studie- kurser eller sommarskolor i för in- dustrien aktuella frågor.
Sålunlda har man haft uppe industriell trotthet, arbetsstallningar m. m. och har all- tid lyckats erhtilla experter som fö- redragshållare.
Sommaren 1927 ha- de man ordnat en dylik sommarskola i Baveno vid Italienska sjöarna och hade till ledare för denna förvärvat Mrs Gilbreth från Amerika, en fram- .stående expert p % den nya s. k.
" ar- betsvetenskapen ".
Nästkommande sommar kommer en kongress att ord- nas i, Cambridge och beräknar man till denna upp till 200 deltagare.
De amnen, som äro upptagna i föredrag och diskussioner under denna kon- gress röra sambandet och förhAllan- 63 det mellan olika kate,gorier inom in- dustrien: arbetsgivare, arbetsledare och arbetare.
Man kommer att disku- tera utbildningsfrågor, ' förmansut- bildning, ledarskap, personalarbete inom industrien m. m..
Den har omtalade internationella föreningen skiljer sig från andra föreningar med liknande syfte dar- igenom att deil förenar inom sig alla de olika grenarna av det industriella samhället.
Föreningen består av en- skilda medlemmar i de olika.
länder- na.
Inga sammanslutningar ha rätt att ingå som medlemmar.
Att något sådant som denna för- ening h m kommit till st %nd och att ovannamnlda amnen upptagas till studium och diskussion på interna- tionella kaosgresser dar 25-30 sta- ter äro representerade, visar med all tydlighet, att intresset för de indu- striella förhållandena äro i ständigt framåtskridande och att de industri- ella problemen halla på att genomgå en märkbar förändring.
Följer man något yrkeslagstiftningens historia, kan man tydligt skönja de olika ut- vecklingsstadierna.
Under det att man i den första lagstiftningen p % grund av de då mest framträdande behoven p % detta område upptog skydd för mindedriga och kvinnor och senare skyddsanordningar mot olycksfall, s % har inom den m.oderna industrien tillkommit andra fakto- rer, som framkallat fackmännens uppmärksamhet.
För minderårigas ach kvinnors arbetsförhAllanden har man, särskilt vad det sistnämnda - be- träffar, lagstiftat mer %n nödigt ar,
och torde utvecklingen böra, gå mot ett likställande av vuxna man och kvinnor inför skyddslagstif tningen.
De moderna maskinerna förses re- dan vid tillverkningen i stor ut- sträckning med lämpliga skyddsan- ordningar.
Ännu återstår dock myc- ket i synnerhet vad avser förbattran- det av de hygieniska förhhllandena på arbetsplatsen.
Men under de sena- re %ren har man alltmera fast upp- märksamheten vid andra faktorer, som menligt inverka inte endast på individerna i arbetet utan aven p &amp; arbetsresultaten och har man sar- skilt i de större industriländerna g j ort grundliga vetenskapliga un- dersökningar och upprättat veten- skapliga institut, idar arbetsunder- sökningar företagas med olika meto- der.
En helt ny vetenskap, den s. k. arbetsvetenskapen, har framkommit.
.De vetenskapliga undersökningar som f öretagas p % arbetsplatserna galla ej endast i vad m %n t. ex. en ventilationsanordning eller en mera modernt anlagd belysning kan för- bättra arbetsförhållandena utan aven hur kroppsställningarna vid arbetet och arbetsmetoderna kunna förenk- las och g6ras mindre ansträngande.
Man intresserar sig för att så lAngt möjligt a r med vetenskapens hjalp söka.
orsakerna till den n e r v - t r ö t t h e t och nervslitenhet, som det moderna industriarbetet fram- kallar.
Och man söker botemedel har- emot icke endast genom förbattran- de av s j älva arbetsf örhiillandena inom fabrikerna utan aven genom att skapa möjligheter till ett sadant ut- nyttjande av fritiden att den kan ge ' s h a l psykisk som fysisk vederkvic- kelse.
H England finnas såvall statliga som enskilda institut, vilka p5 ve- tenskaplig grund göra psykologiska och fysiologiska undersökningar inom olika industrier, dar arbetsre- sultaten visa att något a r i olag.
De undersölkare, som skickas ut, nar en fabrik begär hjälp f r h institatet, äro ocksil antingen psykologer eller fysiologer cch de samarbeta vid .sina undersökningar med respektive fir- mas siival ingenjörer och f6rman som arbetare.
Att vid detta arbete utväl ja aven arbetare till medarbeta- re och rhdgivare a r naturligtvis av allra stersta vikb för sakens fram- gång och arbetarnas medintresse.
Vid ett av dessa institut finns en särskild avdelning f ön.
yrkesvagled- ning och yrkesrådgivning, vilket även a r en synnerligen viktig friga för den moderna industrien.
Att var- je man kommer på sin ratta plats och blir placerad, dar han trivs bast och kan göra mesta nytta, a r av vikt shval f ör arbetsresultatet som ock för trevnaden p % arbetsplatsen.
En omplacering av en arbetare inom en fabrik från ett arbete till ett annat kan därför ofta vara lamplig.
Vid flera st6rre industriella an- läggningar i England finnas perma- nenta psykologiska avtidniagar, viL ka till sitt arbetsomriide rakna ve- tenskaplig arbetspsykcologisk f orsk- ning.
H Amerika syselsatter man sig aven mycket ivrigt med dylik forsk- ning.
Det bekanta Taylor-systemet, som vid sin tillämpning alltför myc-
65 HE ' RTHA ket.
tagit sikte på arbetsresultaten ej gjorts till föremål för rent veten- och ' alltför litet bekymrat sig om den skapliga undersökningar, utan har mänskliga arbetsfaktorn, har små- har den praktiska erfarenheten mera ningom efterträtts av ' andra mera lagts till grund för arbetet.
individuellt lagda metoder.
En mar- Vad man an med avseende på fö.r- kesman på detta omraide var Frank bättringarna i fabrikerna kan nå Gilbreth, vars arbete efter hans död fram till, så komma ändock på en fortsattes av hans hustru, den ovan- modern arbetsplats vissa svårigheter nämnda Mrs.
Lillian Gilbreth.
Inter- a t t kvarstå.
Det oerhört specialice- nationellt kända och uppskattade äro rade arbetet, som medför a t t var ar- de kurser i särskilt rörelselära, som betare f å r utfö.ra endast en liten de- av Mrs Gilbreth ordnas i M.ontclair talj av det hela, har ej samma förut- i New Jersey.
sattnin,gar a t t skapa arbetsintresse Arbetsvetenskapens spörsmål har utan framkallar ofta i stallet en aven varit under behandling har i olustkänsla, en känsla av enformig-.
Sverige och frågan har varit uppe om het och ensidighet.
En viss nervsli- upprättandet av ett psyko-tekniskt in- tenhet uppkommer aven genom a t t stitut.
Ingeniör~vetenskapsakademien man i de större fabrikerna tvingas har under ett par å r gjort undersök- a t t arbeta i samma arbetssal som.
ningar och delvis aven förberedelser kanske hundratals andra ..
Denna den för ett institut, men genom a t t be- mer psykologiska industriella trött- hövliga ansla,g till fortsatt arbete heten avhjälps ofta ej genom förbätt- indragits, har det hela vad v %rt land ringar i arbetsmetoder och lokaler.
vidkommer strandat.
Härför behöver man motvikt utan- Det arbete, som har ar fråga om, för arbetet, under fritiden, på kval- skulle kunna sagas i @ ort sett gå ut.
larna och unde.r, söndagarna.
Lika på.
a t t genom förbattrandet ' av ' ar- betydelsefullt som det a r a t t genom betsförhållandena i vad angår ar- gymnastik p % rasterna eller efter ar- betstidens och rasternas förlaaggning, betet motverka det ansträngande och införande av lämpligare verktyg, ofta ensidiga i s jalva kroppsstall- handgrepp och rörelser i arbetet, ningen, lika viktigt a r det, att det lampligare temperatur-; belysnings- finns möjligheter för arbetarna a t t och ventilationsf örhiillanden m. m. efter arbetets slut kunna deltaga i söka borteliminera sådana moment i studiecirklar, idrottsövningar, sön- arbetet som inverka menligt på ar- dagsvandringar m. m.
Eller a t t kun- betarnas ' halsa, försämra arbetsre- na f å göra en.
semesterresa eller del- sultaten och skapa onödiga irrita- ta,ga i en f~lkhögskolekurs.
tionsmoment på arbetsplatserna.
Att Gladjande- a r a t t kunna konstate- dessa frågor ej stå våra arbetsgiva- ra, a t t intresset for gymnastik sk re.
främmande kan man lätt övertyga sig om vid besök vid våra moderna starkt tilltar.
bland .våra kvinnliga fabrike-t, fast de har i Sverige ' ännu arbetare.
Särskilt a r detta märkbart ' '.
66.
-- - - - - -.
.
- - -.
- - - - --.
- -- p HERTHA.
- - .- -- i de båda industristäderna .örebro och Borhs.
A.
B. F. (Arbetarnas Bildnings- förbund), flera av våra folkhögsko- lor silsom Sigtuna, Jakobsberg, Mar- holmen, Asa, Brunnsvik, Vilan och Katrineberg, samt flera mera enskil- da institutioner ha under de senare åren ivrigt arbetat p % att bereda studiemöjligheter för industriarbe- tare.
Semestervandringar ooh semester- resor synas även bli allt talrikare.
I samarbete med industriarbeter- skorna själva och med ekonomiskt understöd f r h Turistförening ha Svenska Kvinnors Centralförbund för Fysisk Kultur samt flera av de inom industrien anställda personal- konsulenterna under senare å r ord- nat ett flertal resor till olika delar av landet.
Exempelvis kan nämnas, att industriarbeterskor från Stock- holm för en ringa penning kunnat färdas anda upp till Abisko och anda ner till Skåne.
De olika vägar, som har ha berörts, f ör att utjämna svårigheterna inom det moderna industriarbetet, ha av en del arbetsgivare upptagits genom införandet a v personalarbete vid de- ras respektive arbetsplats.
En hel avdelning, den s. k.
" personalavdel- ningen ", shsom i de stora industriella anläggningarna utomlands eller en- skilda personalkonsulenter som of- tast hiix i Sverige tillsattas av en fir- mas ledning för att vara denna fir- mas personal till gagn och hjälp.
Personalkonsulentens arbete a r av mycket skiftande art. I sista uppla- gan av Social Handbok lämnar frö-.
.
.
- -.
.
...
- - - -.
-.
.. - ken Hesselgren en redogikelse för detta arbete i artikeln " Sociala Val- färdsanordninga~~~.
Pessonalkonsu- lenten har ofta hand om nyanstall- ning av personal, har överinseendet av hygien och städning i arbetsloka- lerna och hjälper personalen med ordnandet av kurser och klidbbar.
P % en del hall leder hon intressekon- torets verksamhet, ordnar och före- står marketenteriet, förestår ett flickhem eller dylikt.
Arbetets m61 %r att p &amp; olika vägar söka nå fram till, att individen i industriarbetet m % komma till sin ratt.
Allt mer överty- r ocksa det påstiiendet gande g ~ sig gällande, att den individuella utveck- lingen av de enskilda människorna ä r lika betydelsefull som de rent tekniska framstegen.
H vikt land ä r personalarbetet an- nu ej s % utbrett som i de större in- dustriländerna, t. ex. i Amerika, där man gör gällande, att personalarbe- tet är en niidvändig förutsättning för en ekonomiskt sund organisation.
Detta underst; ykes även av den er- farenhet de flesta av viira svenska arbetsgivare (c:a 30) k o m i t; till, vilka infört personalarbete vid sina f abriker.
Att svårigheterna för den moder- na industrien äro stora och val be- höva dryftas från olika synpunkter, därom vittna flera fiksök till sam- mantraf f anden mellan arbetsgivare, arbetsledare, arbetare, nationalekono- men; psykologer och etiker.
I detta sammanhang bör namnas de diskussi- onsdagar, som en eller två gAnger år- ligen ordnas på Sigtunastiftelsen&gt; dar de olika kategorierna mötas till per-.
67 HERTHA, Kuratorsverksamhet för psykiskt sjuka.
DEN 1 mars 1927 började den av Fred- A intagning å vanföreanstalt i 1 fall; intagning å hem, för ogifta mödrar i 1 rika-Brem,er-Förbundets Lundakrets ' styrelse anställda kuratorn för psykiskt fall; ombesörjt kladmer och hjälp till utrust- sjuka sin verksamhet.
Till kretsens års- möte i januari d.
2. hade hon lämnat en ning åt 43 personer; samt haft att förm,edla arbete av olika redogörelse för sitt arbete, varur jag slag såsom kostnadsfri kurs i barnavård hämtar följande: Tv2 gånger i veckan har kurator mot- i 1 fall; hemarbete, stickning, sömnad åt 5 tagning på hjälpbyrh i sin bostad; an- personer; talet besökande å d.enna har varit 88; sammanlagda antalet besök för egen.
plats som mejerielev i 1 fall; eller anhörigas rakning har varit 127; plats som trädgårdsarbetare i 2 fall kurators besök i hemmen ha uppgått etc. till 347; Är man road av att läsa siffror, ser besök hos intagna patienter på SA man snart, att kurator under knappt ett Lars sjukhus i och för ordnande av de- år hunnit med att uträtta ganska myc- ras privata angelägenheter 200; ket, och får man da se, vad dessa siffror besök i och för utskrivning 112; inneb !ära, förstår man, att har a r ett ar- kurator har varit förmyndare för 2 bete, som tar sikte på var individs sar- personer; skilda behov och som genom att försöka kurator har ombesörjt intagning å skapa en miljö, lämplig för patienten, S:t Lars sjukhus i 15 fall; då han eller hon m.Aste lämna sjukhuset kurator har olmbesörjt inackord ' ering och det skydd, som gives dar, möjlig- och vilohem åt 7 patienter; gör att den kanske svåraste och Mmtåli- kurator har hyrt bostad i 2 fall; gaste perioden i deras liv genomleves, biträtt vid utskrivning av tillfriskna- så att fullt tillfrisknande inträder.
de och förbättrade från S:t Lars sjukhus Har några exempel.
En fiskare hade i 36 fall och darvid ombesörjt: kommit hem, färdig att börja arbeta intagning å Alderdomshem vid 5 till- igen, men arbetskamraterna veko undan, fällen; ingen ville ta honom med i sitt lag igen.
DA reste kurator dit och lyckadles ge- sonligt tankeutbyte.
" Ändamålet med nom att sätta en nära anförvant in i dessa möten ", står d e t i e n inbjudan vad som fordrades, för att mannen skul- till ' Sigtuna, " ' har varit att, med hän- le fortfarande få vara frisk, förma den- s y n t a g e n till d e ekonomiska lagar- ne att ta honom med som delägare i n a s krav, vinna ökad klarhet över d e biide bat och redskap och så låta ho- andliga värdenas betydelse ' jämväl nom kanna, att han atervunnit sin sin plats i livet.
Men sadant @ r inte f ö r d e materiella framstegen. "
IDA FISCHER.
med skriverier; därtill behövs den på- '
verkan ett personligt besök kan åstad- komma, En gubbe skulle lamna sjukhuset, men ingen av, de två kommuner, som kunde antagas h a skyldighet t a emot honom,, ville veta av honom.
Då reste kurator ut fil1 den ena församlingen och förmådde den att ordna det så, att gub- ben fick en egen liten stuga att bo i.
En stackars hustru hade dukat under pa grund av alla de svarigheter, som ofta möta i fattigmans hem.
Strax innan hon som frisk skulle lamna sjukhuset, gjorde kurator ett besök i hemmet och fann, att skulle hustrun åter till denna p2 alla satt .olämpliga bostad, skulle det inte dröja, många veckor, innan sjukhu- sets portar åter måste öppnas för henne.
Kurator lyckades förma vederbörande myndigheter att skaffa familjen en an- nan bostad.
I flera manader har hust- run varit frisk, och smil blombuketter, som kurator ofta fann på sin trappa i somras, vittnade om den tacksamhet hon kände för de förbättrade möjlighe- terna i livet.
En hantverkare var så pass kry, att han skulle kunna arbeta utanför sjuk- huset, men med sina anhöriga kom han e j överens.
Kurator sag till att hans stuga var i ordning, da han kom hem, och har genom att besöka honom, unge- fär en gang i veckan lyckats halla ho- nom sa frisk, att han kan fortsatta ar- betet, en vinst inte bara för honom per- sonligen utan ocksa för den kommun, han tillhör.
Manga gånger nedtynger svarigheten att finna möjligheter till förtjanst å t dem som utskrivits.
Kurator hittade pil att en av dem skulle göra vispar, som ku- rator skulle sälja.
Bara den lilla för- tjänsten gjorde, att patienten fick Sen uppmuntran hon behövde för att kunna ta nya tag.
En gubbe fick lov att i kurators bil - en gäva till verksamheten, som be- ryder mycket för kurator att fä tiden att racka till för sa m h g a som möjligt resa hem och se till sin stuga.
P &amp; hem- vägen hade han fatt tillatelse att skaffa sig ny krage och halsduk, som han med kurators tillhjälp inköpte för att vara i ordning, d &amp; han pil allvar fick atervanda hem.
En annan girig var det en liten gum- ma, som hastigt fätt länina hemmet, och som, nar hon blev bättre, oroade sig för sitt bohag och m.est för ett par skinkor, som funnos i förradet.
Kurator reste dit, fick tag i en grannhustru, som följde med henne, såg till att allt var i ord- ning, skrapade skinkorna och fick nar- maste handelsman att sälja dem, Och sedan fick gumman lugn och ro, da hon visste, att ingenting for illa, medan hon var borta.
- Detta a r ju bara en axplockning ur det skiftande arbete, som a r kurators.
Mur mycket det betyder för var och en av dessa, att nägon finns, sam har till uppgift att hjälpa de sjuka just med så- dana saker, obetyd ' iiga kanske, men som kunna oroa och fördystra sjultda- mens a n d i sa tunga dagar, det kunna vi nog första var och en av oss.
Att kommunerna ocksä s å srniining- om skola inse, vilken ekonomisk hjälp kurators arbete ar, huru mycket som spatas in genom att antalet sjukdagar minskas, a r säkert, om nu bara kura- torsarbetet fortfarande kan uppehLtllas.
HERTHA I Vårt hopp star nu till riksdagen, som har att besluta om, ett begärt anslag av sextusen kronor om året fr. o. m. juli 1928.
Vi hoppas, att alla de betanklig- heter, som ofta av goda skal resas mot nya krav, har ska kunna övervinnas och att en v.erk ' samhet, som redan nu vi- sar sig bet,yda s å mycket för de man- niskor, som kanske av alla ha svårast att efter sin sjukdom .Ater få faste i li- vet, måtte få fortfara och utvidgas till fromma icke minst för samhället .i dess helhet.
vilken ägde rum under &amp; or tillslutning såväl av medlemmar som övriga intresse- rade.
N ' ågra av styrelsens medlemmar ha- de darvid med konstförfarha händer trol- lat fram en vacker miljö, som gav stam- ning å t af-tonen.
Kulörta japanska lyktor lyste över guldregn, körsbärsblom och chrysantmum, över kostbara j apanska och kinesiska broderier, inbjudande låga tebord, mjuka mattor och kuddar och myc- ket annat.
vackert.
Små geishor roade och underhöll0 publiken med sång och musik, och till programmet hörde även en i pan- tomimform återgiven japansk saga (Snoil- skys " Citron och Nyponblomma "), i vil- ken de agerande förträffligt skotte sina CAROLA EKLUND,H.
stumma roller.
Den 15 febr.
hade kretsen sitt Arsmöte å Falköpings Tidnings samlingssal.
Sedan styrelse- och revisionsberättelser upplästs, beviljades styrelsen ansvarsfrihet för 1927 års förvaltning.
B o r å s k r e t s e n hade den 21 febr.
Av de medlemmar, som vor0 i tur a t t sitt årsmöte.
Ars- och revisionsberättel- avgå u r styrelsen, omvaldes borgrnästa- serna föredrogos och styrelsen beviljades rinnan Tullie Koch, fru Gurli Stanzén, fru.
ansvarsfrihet.
Till styrelse omvaldes ' enhälligt fru Anna Larsson och fru Thyra Karlsson, Leonore Odencrants, ordf., fröken Valborg och som ny ledamot utsågs fru Elsa Eriks- Carlström, v. ordf., fru Ingrid Carlbaum, son.
Till revisorer valdes fru Anna Rydner sekreterare, f r u Sara Lapidus, kassaför- och fru Ruth Nyqvist - med fröken Elsa valtare, fruarna - Kindstrand, Bohlin och Line11 ooh fru Beda Andersson som er- Låftman med fruarna I n h d B jaörkman sättare.
Till representanter vid förbundets års- och Ester Lindén som suppleanter.
Revisorer blevo fruarna Dagmar Borg möte i Stockholm utsågos kretsens ordf. och Ebba Nilsson med fröknarna Ruth borgmästarinnan Koch och fru Gurli Carlström och Elsa Andersen som supple- Stanzén.
Vid %rcmötet ingingo flera nya med- anter.
lemmar i kretsen, vars mgdlemsantal nu EPaLköpingskre ' tsen avslutade, ä r 66.
Efter förh.and1ingarna.s slut följde sam- förra årets verksamhet med en Luciafest, till vilken föreningen inbjudit ett 50-tal kväm gamla i staden.
Gästerna bjödos på kaffe Göteborgskretsen sammanträd- samt sång och musikalisk underhållning, och den goda .stamningen höjdes ytterliga- de till årsmöte torsdagen den 23 februari re, då under kvallen en 1j.usstrålande Lucia i Kvinnliga Studenthemmet.
Styrelse- och uppenbarade sig.
Tal till de gamla höllos revisionsberättelser för å r 1927 föredrogos av kyrkoherde F. Wetterholm och kommi- av sekreteraren och decharge beviljades nister A .. Ljungqvist, varjämte en julbe- för det gångna året.
: Styrelsen omvaldes och utgöres av: fru Mary von Sydow, ordf., rättelse lästes av fru A. Hallenius.
Kretsen har under vintern även varit fröken Thyra Kullgren, v. ordf., fru Astri arrangör av en kinesisk-japansk afton, Levisson, sekr. och kassaförv., fröken Anna,
Lönnerblad, fru Klara Wijkander, fröken Nanny Lindström och fru Marta Leffler.
Till revisorer vaddes fru Titti Matell och i stallet för fröken Jeanna Oterdahl, som undanbett sig Aterval, fröken Ruth Rö- ding.
Revisorsuppleanten fröken Hillevi Mattsson omvaldes och fru Sonja Cramér utsags till fröken Rödings efterträdare.
Efter f örhandlingarna vidtog ett anime- r a t samkvam varunder f r u Sigrid Bratt, Trossnäsmora, underhöll medlemmarna med paschaser och dikter av Fröding, Dahl- gren och Stjerne.
J ö n k ö p i n g s k r e t s e n höll sitt års- möte den 21 febr.
i Margaretaskolans festvåning.
Därvid godkandes styrelse- och revisions- berättelserna för å r 1927 samt beviljades styrelsen ansvarsfrihet.
Styrelseberättelsen utvisade, a t t avdel- ningen vid 1927 års slut hade 169 med- lemmar.
Under året har sjuksköterskeby- r h i Jönköping fått statligt godkännande av medicinalstyrelsen.
Förbundets stipen- diefond för Jönköpings län tillfördes 1,000 kr.
under året.
Enligt revisionsberättelsen balanserade inkomster och utgifter ar 1927 å kr.
1,711: 15 med en behallning vid årets slut å kronor 482: 09.
Styrelsen omvaltdes och har föl jande sammansättning: frni Agnes Berglöf, ordf., fröken Emma Aulin, vice ordf., fru Ma- rianne Herrlin, sekr., fru Greta Almér, kassaförvaltare, fruarna Anna Hall, Gerda Roempke, Signe Sörensen och Cissi Söder- berg samt fröknarna Berta Hedenstierna, Elsa Pehrsson, Gertrud Sjöberg och El- len Schånberg.
Även revisorerna, fröken Clary Wahl- sten och fru Klara Billmansson, omval- des.
Till avdelningens ombud vid förbundets Arsmöte i Stockholm valdes fruarna Agnes Berglöf och Marianne Herrlin.
Vid årsmötet höll f r u E. Andersen i Jönköping föredrag över ämnet " Ett å r i brittiska Östafrika ", vari föreläsarinnan, som vistats vid sin sons egendom i Östafri- ka, redogjorde för sina intryck och erfa- renheter samt infödingarnas liv, naturen och andra förhallanden.
Den livliga fram- stallningen, som belystes med skioptikon- bilder, ihördes med uppmärksamhet ock emottogs med starka appllider.
K a r l s k r o n a k r e t s e n hade den 20 febr.
lwsstämma under ordförandeskap av f r u Geijerstam.
Ars- och revisionsberat- telser föredrogos och godkändes samt be-.
viljades styrelsen ansvarsfrihet.
Val förrättades.
P t u r a t t avg8 voro fru- arna Eva af Geijerstam, Sigrid Hagstrii- mer, Anna Swedin och Aina Krook s a i ~ ~ t suppleanten, frolen Nanny Carlssor,.
De tre f örstnämnda omvaldes, och efter de sistnämnda, som hade undanbett sig ilter- val, inträdde styrelsesuppleanten fiw Xlary Granstriim samt nyvaldes fru Astri6 Bergstrand och fröken Disa Skantze.
Til!
revisor omvaldes fröken Signe Nelssen och efter doktorinnan Lundmark, som av- sagt sig, inträdde fröken Ebba Hellstr6m.
Revisorssuppleanter blevo fruarna Eina Ke- venter och Gerda Wenström.
Att på förbundets årsmöte i Stockholm representera kretsen utsågos fruarna Granström och Hollberg med f r u af Geijer- stam som ersättare.
Efter förhandlingarna iiöll dr Pnez C a r l s son friin Ronneby föredrag över äninet: niigra in-.
Litet om psykopatiska barn tryck fran en studieresa som F. B.
F:s stipendiat.
Härefter vidtog ett angenämt samkväm med tesupé och musikunderhållning av firn Astri Mordgren.
- K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n sainman- trädde den 28 febr.
varvid fröken Htla von Plomgren höll sitt bebiidade propagando- föredrag har om " Fredriira-Bremer-Föl-bur,- det och Sveriges kvinnor ".
N &amp; e n diskussion följde.
L jusbilder från förbundets olika verk- samhetsomrAden visades.
Supé serverades i stora festsalen (Hotellets direktör hade, av egen välvilja, ställt hela festvåningen till förfogande).
" Fridas visor " sjöngos av artisten Ove Zerge, a~kompagne~ad av f i u Ellen von Sydow, fil.
mag. Elsa Holm-
\ 7 1 HERTHA vid Statens skolkökslärarinneseminarium till fröken Brita Persson 400 kr.
Sty- relsen beviljadles full och tacksam an- osvarsfrihet för det gångna årets förvalt- ning.
Vid därefter företaget styrelse- val omvaldes med acklmatrion ~sarn~tLiga) avgående styrelseledamöter, nämligen frö- ken Anna Eurenius, f r u A,da Hultgren, e. o,.
hovrättsnotarien E. Nilsson, fröken Elisabeth von Platen, fru Elisabeth Quensel och fröken Naemi Uddenberg.
Efter f r u ~ i n k ö ~ ~ i n ~ s k r p t s e årsmöte m s L. Velander, som avflyttat från staden, ny- hölls den 28 februari.
Av styrelseledamöter ha under året frö- valdes fru Thyra Schartau.
Avgående re- ken Elisabeth Berggren avflyttat från sta- visorer och revisorssuppleanter omvaldes den och fröken Agda Peterson avlidit.
I 1ikal.edes.
Till representanter vid förbun- deras ställe invaldes fröken Margit S ' ande- dets årsmöte i Stockholm utsligos fruarna.
gård till sekreterare och fröken Agda, E. Quensel, A. Hultgren och 0.
Selmer Krook I11 kassaförvalta ' re.
Övriga Eeda- och till suppleanter för dessa fröken N. Uddenberg, dr E. Smedberg och fröken möter av styrelsen omvaldes.
Till kretsens representanter vid allmän- M. Kärrberg.
na förbundsmötet i Stockholm valdes gre- Efter mötesförhandlingarna hölls ett vinnan Stenbock och fröken Sigrid Ters- allmänt möte, till vilket inbjudits kvinn- meden.
.Som kretsens representant för lig ungdom från stadens högre flickskolor, Fredrika - Bremer - Förbundets stipendie- Kommunala mellanskolan och Högre folk- skolan.
Omkring ett hundratal ungdomar nämnd valdes fru A. Theorell.
hade mottagit inbjudningen och halsades M a l m ö k r e t s e n hade måndagen den dessa särskilt välkomna av ordföranden.
.
16 jan.
sitt första kretsmöte för året å En kör av Xomm.
mellanskolans elever Kungsparkens restaurant under ordföran- avsjöng under ledning av kantor Svan- deskap av fru E. Quensel.
Därvid höll fru ströin n %gra s h g e r.
Föredrag hölls arvi Signe Petri-Liljecrantz ett intressant fö- Fredr.-,Bremer-Förbundets sekreterare, frö-.
redrag om " Skilda tider.^ tankar om kvin- ken Ida v. Plomgren, över ämnet " Varför bör varje kvinna offra tid, pengar och in- nans uppfostran. "
Efter föredraget utför- des musik och sång av fruarna Lindahl tresse på Fredrika-Bremer-Förbundet? "
Fö- redr.agsh&amp;llarinnan besvarade denna fråga och Gerner.
Till årsmöte sammanträdde kretsen den med en upplysande redogörelse för F.-B.- 20 febr.
å restaurant Kungsparkens fest- F:s verksamhet i kvinnornas tjänst.
Före- sal.
Ars- och revisionsberättelserna före- draget, som framfördes med på en gång drogos.
Medlemsantalet uppgick vid 1927 humor och allvar, mottogs med stor entu- å r s utgång till 381 nersoner.
U r konsul siasni av de närvarande, Flera unga med- och fru Sederholms stipendiefond har lemmar anmälde, sitt inträde i förbundet.
kretsen utdelat följande stipendier: för .Mötet avslutades med sång av elever fran fortsatt kurs vid folkskollararinnesemina- Malmö högre laroverk för flickor och riet i Landskrona till fröken Elsa Thun Bunthska skolan under ledning av fröken Maria .H %kansson.
600 kr., för fortsatt utbildning vid F.-B.- F:s högre yrkesskola i Stockholm till frö- Efter mötet vidtog ett angenämt sam- ken Signe Johansson 450 kr., till en åtta kväm, varunder fru bina Gren-Nilsson på månaders kurs vid Fred.-Bremer-Förbun- landsmål upplade av henne förf attade dets trädglirdsskola Apelryd till fröken versifierade .Sk %nebilder.
Elsa Lilja 900 kr.
och för lararinnekurs Vid i samband med årsmötet h %llet sty- gren bidrog med deklamation ay några moderna dikter.
Fröken v. Plomgren hal- .sades valkomnien och avtackades av fru Elisabeth Sjövall.
Att representera kretsen vid förbundets allrn.
årsmöte utsågos fru Elisabeth Sjö- vall och rektor Ellen Widerberg med fröken Clara Munck af Rosenschöld och fru Lilly C a r l b som suppleanter.
d - -
HERTHA.
.
relsesammanträde konGtituerade sig sty- relsen sålunda: f r u Elisabeth Quensel, ordf., dr Eva Smedberg v. ordf., fröken Anna Eurenius, sekreterare, och fru Olivia Selmer, kassaförvaltare.
M a r i e s t a d s k r e t s e n hade den 13 febr.
sitt årsmöte % Löfwenskiöldska Hus- h Allsskolan.
Styrelsen omvaldes och har följande sam- Marianne Ekman, mansättning: fru ordf., fru A. Florén, v. ordf., fru E.
Berg- man, kassaförv., frk.
G. Langenheim, sekr., f r u M. Jansson, fru.
S. Holmberg.
Supple- anter: fru S. Brattström och frk.
G.
Lind- blom.
Till ombud vid förbundets arsmöte valdes fru Florén och frk.
Langenheim.
Efter sammanträdet hade samkväm an- ordnats, och sjöngs då unisont en för till- fället skriven visa, för övrigt utfylldes programmet med uppläsning av fru N. Nordal och med musik .av fru S. Holmberg.
M j ö l b y k r e t s e n sammanträdde till årsmöte den 21 februari.
Sedan alla sam- lats och ordf. sagt några välkomstord, särskilt läggande medlemmarna på h jar- t a t a t t e j glömma det stora ansvar kvin- nan bör känna inför sitt kall, upplästes 1Kobbs - - -.
- -.
.
-.
-.
- - - -.
berättelsen om verksamheten under 1927 och revisionsberättelsen.
I enlighet med gjord hemstallan b e d jade f öreningen med tacksamhet styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året.
Styrelsevalet utföll sAlunda, att styrel- sen och styrelsesuppleanterna i sin hel- het omvaldes.
Ordf. ä r fru Gertrud WAgman, vice ordf. fil.
mag. fröken I n a Flinta, sekr. fru Rake1 Gerholm, vice sekr. fröken Ingeborg Barr, kassör fru Tyra B jörne.
Styrelsesuppleanterna äro f m Helga Norrby och fröken Tekia Mattson.
Till revisorer valdes fru .Maja Sund- ström och fröken Ingrid WAhlén med fm Louise Ahlvén och fröken Eva Behnström, som ersättare.
Till ombud vid F. B.
F:s allmänna Ars- möte i Stockholm valdes ordf. fru Gcrtrud W ågman.
Efter dessa förhandlingar diskuterades vårens kommande möten och planerades hade lärorik och nöjsam underhållning vid dem.
Under kvällen underhöll fru Margta- reta Hökerberg med sång.
Hon ackompan- jerades av fröken Greta Wahlgren.
Fru Helga Norrby talade om möbler och mö- belstilar under olika tidsperioder, därvid hänvisande till Gustaf Hunthes bok " Gam- la möbler ".
&amp; er aro odisputabelt de finaste och i b r u k e t de billlgasie-
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av PHEDRIKA-BREMEH-FORBUNDET.
Redaktör: E / l e n / &lt;l e .v n n. prenu- Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
/ cfze~örbundsrrtedle1~~12ar fe eller i bokhande /.
Pris för postupplaga: 111 är kr.
6:50; merera a ~ ~ a r m n s l~ostanstcdt 112 år kr.
3:50; 114 är kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
.Redaktion och expedition: 48 H a - rabergsgatnn, Stockholnz.
Redaktionstid: tisdagar och.
fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11 - - 4 va * söclce ?~clu~.
Tel. Norr 48 50.
27 62.
All hemmets tvätt 11tfOr~ ' s syniierligen snabbt och om- scirg~iiillt hos oss.
Inga friitande triit.t- i i i ~ ~ I i * l Ncler.
tvatt kali icke bliya) biittre I~c~liniiril:id iin au Centralbadets Tvättinrättning Tel. S. 14 51;.
liolliiiic.larep.
!)
K.
1.54 06 Kapit al lir.
40 ' 2,000: --.
Biblioteksgatan 11, Stockholm.
' Ilel.
N.
324 65.
Andelsbevis I (r.
10:- I!
I Sparkasseräkning för ä g a r e av andelsbevis 6 % Nedleu~sukap kan förviiwas av enskild person, bolag, £öreningar, kommuner eller andra saiïifiNigheter eller stiftelser, som kontant inbetala sin andel.
I Smakfulla kransar I till alla priser iste G Malintorgsgat Svenska Skolmuséets,.
Norr 62 96, 25 50, Uthyr undervisningsfilmer till skolor.
före- Iasningsföreningar och studiecirklar.
Lämnar kostnads fr it t upplysningsr rörande film- och andra projektionsapparaters använ- dande i undervisningens tjänst.
BEGAR MuS&amp;TS KATALOG.
Postadress: Matteus F~lkskola.
Stockholm, Telefon: 85504: F ' A VDELNING I ' 1 I
Anna Bugge Wicksell.
Av Arianne Z6orsfdnson.
Vad riksdagens kvinnor aska.
Kommunala flickskolan i kunglig proposition.
Anna Eurenius.
Fanatiker och Sonja.
Av Ellen Klernan.
Problem inom den moderna industrien.
Av Ida Fischer.
Kuratorsverksamhet för psykiskt sjuka.
AV Carola Ekl~ndh.
F.-B.-F.-kretsarna.
.- Lättskötta.
.
.
-.
.
-.
.
- -.
.
.
Bränslebesparande.
= = Finnas i olika storlekar och prislägen.
.
= = Eleganta Handöls Nya Täljstens och Vattenkrafts Aktiebolag.
Tel. 10180 Birjer Jarlsgatan 33, Stockholm Vasatryckeriet, Stockholm 1928.
Tel. N.
5853
