# ID: svediakorp-per2875
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,520
# sentences: 615
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14 NOVEMBER
internationella kooperativa alliansens historia, Pris a: - kr.
I varje bokhandel.
Koop.
förbundets b o k f ö r l a g koper Bomulkgarn oCh VBvnader fran G e f l e Manufaktur A.-Bol STROMSBRO och vet att hon erhaller det basta mojliga far sitt HEM Elektrisk belysningsarmatur Belysningsglas Hush6lisglas Prydnadsglas.
- W ~ te S rn Electrlc ' s radiomateriel " Eveready- och dammsugare anodbatterier o. ringlednlrigsele- ment- Bil- o. Radioackumulatorer Laddningsstatlon - BOHLMARKS HUVUDKONTOR: STOCKHOLM S &amp; Svanens vavnader basta vwnader l TeMoner 539 8326 5619 Walmi UTSTXLLNINGSLOKALER: Norrmalmrtorg 4 - H6gbrrgrgatan 19-25 Siden- &amp; Manutrilrturaifk Storsta arra1 nyheter
NOVEMBER 1927 Vita slavhandel ' ns verklighet.
u för ticleix kan man ~lmappast slfieiide siitt k0mm.a a t t javas av i sa- liingre med fog tala om en, export ken annu mer initierade personer.
Re- av unga kvinnor till utomeuropeiska sultatet av .den viiial:clsomfattande uiz- osedlighet.sn %sten; clet internationella dersökning rörancle iien hemska trafi- arbetet för utpliinande av denna skam- ken, som p3g; Sltt under tre lirs ti-d .och flii &amp; p % v %r 1; nltur har 1yc.kats tillin- som verkstiil.lts av sakkunniga,, däriT tetgöra eller Atminstone till mycket bland inInga cle skickligaste detektiver stor del förlama d &amp; avsl~yvarcla tra- fr %n saväl gamla som nya varldea, fiken.
» skulle p % ett otvetydigt satt komnia a t t adlagalagga att den vita .slavhanT Det var i slutet av förra h-et som i, delils valde ingalunda a r brutet, a t t ett offentligt anförande detta yttrande tvärtom .den ohyggliga handeln kanske fiilliies av ett av Storbritanniens om- al.drig .blomstrat mera iiii vad just nu bud vid en konferens för motarbetande av handeln med kvinnor och .barn.
Ta- är fallet, a t t, den, ehuru mahända med laren, sjalv en av fôrkiimparna i stri- nSgot Bndrade former, f ö r närvarande den mot .s %,dana f örbrytelser och ngra uppl.ever sin stora guldtllcler och nu förbunden med engelska inrikesdepar- som förut %r en industri, som lamnar tementets friimsta awktoriteter, pz~lpe- sina utövare en ofantlig avkastning.
I febriiari manad innevarande lir ut- kade en miingcl pil senare ti.d i Engl.ancl utfiixdacle dcä.rpta l a g b e s t ~ m ~ e l s e r kom som bekant första delen av den mot trafiken 0c.h ei.iiiracle lom dcri syn- rapport, .i vil-ken iden %r 1923 av Nath- nerligen s t r h g a polirskontroll över nernas förbund till.satta expertkom- misstankta resande, som numera över- inittén för undersökande av vita slav- allt i brittiska r i k t utövas, och han handelns metoder avgivit sitt betän- slöt sitt anförande med.
o ~ d e: n » Det kande och uttalat sig om detta vart kan med full sanning sägas, latt vilra il~hunclrades SA ohyggliga och s &amp; yt- gemensamma strävanden hava krönts terst sv5rlösta problev.
.eke lang tid med Fiaamg %ng och a t t den vita slav- d.arefter var del II av samma rapport handelns ' udd ar lbruten.~ fardig, men.
p8 offentliggörandet av har en större allmanhet hit- Mariga m %nader skulle dock icke denna hinna förg % förrän detta optimistiska tills förgäves f a t t vänta och torde nog uttalande tyvärr skulle p % det mest ocl; .sa tillsvi,dare &amp; f % göra.
Skulle N '
1 82 H E R T H A man möjligen harav f % draga den slut- satsen a t t ryktet talat sanning, d &amp; det iippgivit Atskilliga haruti omnämnda fakta vara för en del stater s % kom- prometterande, att de icke ansetts lämpliga a t t offentliggöras?
Vare har- med huru som helst, visst är, a t t rap- porten sadan den i sin första avdelning föreligger redan nu ger tillräckligt stoff till allvarlig eftertanke och a t t den p &amp; ett förfärande &amp; tt bekräftar de arslöjanden som för snart femtio AT sedan gjordes i England varigenom det för första gbgen %lev uppenbart a t t den vita slavhandeln fanns till och a t t dess tillvaro var til.1 full eviidens bevi- sad.
För dem som fatt till uppgift att medverka i striden mot den ' hemska trafiken och som till följd härav under Aratal mast satta sig in i hithörande fragor innebar expertkomnzitténs utla- tande icke egentligen .SA mycket, som kan Ballas alldeles nytt.
Allt sedan mitten av 1880-talet, d &amp; de över hela den civiliserade världen kända pr.oces- serna i Belgien mot en hel förbrytar- liga blottade denna skamfläck p i de moderna kultursamhiillena, ha de som studerat frligan haft klart för sig a t t här f öreligger en synnerligen fintligt organiserad affarsverksamhet, som om- spänner en stor dc1 av världen och ar förde1a.d p &amp; olika händer: en arsiindare, agenten, som uppsparar bytet och om- besörjer dess bortskickande, och en mottagare il utrikes ort, som anbringar of f ret hos tredje person till exploate- ring i lastens tjänst.
Man har vetat a t t offren rekryteras fran de flesta av Europas stater och a t t de olyckliga langs regelbundna noga utstakade rese- ruter f öras till respektive cfestinc~- tionsorter, främst Nordafrika och de Sydamerikanska republikerna.
Det har 1,ikaledes varit kant, att unga oskyldiga kvinnor (s. k.
» farsk rara ») i egenskap av ~ t ö r r e inkomstkiillor varit mest ef- tersökta och a t t i vissa storstäder maii icke » för » annan vara - andra fakta a t t fortiga.
Xen aren p &amp; .dem, för vilka dylika ruskiga detaljer redan lange rarit kan- da, kan de sakkunnigas utliltaride s&amp;- dant ilet förekommer i del P ar Natio- nernas förbiinds laapport icke förfela a t t göra ett djupt beklammanrte iu- tryck.
Det sorgligt n p i rapporten ar egentligen det, att i trots a r staters och enskildas bemödande a t t stiivja den skamliga hanteringeu den i det stora hela taget s p e s piigi ungefiir yti sam- ma satt som förut.
; Expertkoliimitténs undersökning, som omfattat 28 lander och PI8 stader och varigenom sittnes- börd erhiillits frsn omkring 6,000 pli olika siitt i skiindliglieterna invecklade personer, utvisar bl.
a. hur trafiken nu som förut ordnas efter den giiiigse x- geln om tillggng och efterfritgan.
En slavhandelsagent, som en av kommit- téns delegater samtalade med och som naturligtvis trodde, iitt delegiiten till- hörde lians » yrke », rhiide den andw a t t Wrliigga s i s rerksaiiiliet till cil namngiren ort odl tillade iipp1,vsande: » Flottan kommer d i t i janiiiiri ocli fc- bruari.
DA blir det förtjiinst. », indra i den ruskiga handeln inrecklade per- soner meddela beredvilligt uumiien p i de platser och stader, cliir » förlegad vara » utan svhighet finner ~uarkiiad - med mera dylikt i den vitgeii.
S i r nian laser sildant .och mycket
H E R T H A annat, som ti.d och utrymme icke till- 1Ata a t t anföra, d &amp; fr3ga.r man sig ovill- lcorligeii med djupt vemod: Har allt arbete, ha alla de krafter, som under en 1Ang följd av A r varit nedlagda p % det ondas bek %mpan.de, s&amp;lunda varit f örgäves?
Lönar det sig överhuvud a t t s6ka motarbeta nggot som ' tyckes hart wiia outrotligt?
Allt sedcm Br 1899, IdCi i London initiativet togs till grundande av en internationell orga- nisation för bektiinpande av den vita slavhancleln, ha fjorton konferenser odi kongresser med vissa inellanrum i olika länder samlat frBn skilda delar av världen inflytelserika personer till öveialiiggning rÖran.de de htgärder som borde vidtagas för a t t komma det onda till livs.
I överens~stäriimelse med de riktlin jer till en internationell straff - lagstiftning, som ph Londonkongressen nu niininda Ar uppdrogos, - har man i en adel stater vidtagit de iindringar i stra; fflagxtif tniugen, som skulle göra det liittare att, oberoende av ' deraa Da- tionalitet, fil professionella föfirytare av detta slag dömda; regeringarna i de flesta länder -, däribland även .&amp;e- riges regering - ha ratificerat ' den in- ternationella konvention i vad lagstift- ningen ang %r, till vilken ar 1902 rege- ringskonferensen i Paria uppdrog kon- turerna, och den i London IS99 upp- rättade kamp-.
och skyddsm:ganisatio- nen, de s. k. Nati~onalkommittéerna för bekämpande av handeln med kvinnor och barn, ha utövat en energisk verk- samhet till kamp mot dem som g &amp; Iden vita slavhandelns ärenden och till skydd för: de unga kvinnor, som varit utsatta för faror i beriirda hänseende - och ända, and9 vill det synas som 153 triumferade alltjämt de ondskans mak- ter, mot vilka under &amp; m h g a Ar en ihärdig kamp f ortgatt.
Men - det nedslhende resultatet av expertkommitténs undersökning far f ör ingen, del komma oss, som ännu allt- jbht vilja tro p % rättfärdighetens se- ger ä v e ' n i en av synd och brist SA fläckad v5irld som v %r, a t t uppgiva gardet och anse d l t förlorat.
Koin- mitterade framlägga ocksa en del för- slag till trafikens intensiva # bekampan- de.
Främst föreslks en skärpning av rlidancie passkontroll, ett närmare sam- arbete mellan staterna, ett krafti.gare tillampande av, de ratificerade Bon- ventionernas pilbiid o &amp; ett noggran- nare aktgivande p % # de fragor, som kun- na sägas sta i direkt eller indirekt sam- band ined man~xisk~handeln, sasom al- 1coh.olf &amp; gan, pornografi och den iwegle- nienterade prostitutionen,.
vilken sis t- iihmda ~Ztsorn utgörande det basta smygh %let för vita slavlhandeln !helt och.
1zc " Lllet utc2ömes, varjamte den u r rent iiieclicin&amp;a och hygieniska p3 samina &amp; t som ur moraliska synpunkter för- klaras vara en stor samhiillsfara.
&gt; %en först och sist Briives ett väckande av mänsklighetens samvete, och s9 c som me- del hgrtill föreslas ett oavbrutet upp- lysniin.gsaiabete i det talade och skrivna ordets form.
Upplysning om de faror i berörda hiinseende, för vilka a l l a länder i mer eller mindre grad iiro utsatta, ä r A och O i kampen mot den svaraste av alla förbrytelser.
Rapporten indelar dem som falla offer för denna förbrytelse i tre kate- gorier: lde medvetna, de till hälf ten m.edvetna och de fullkomligt oskyldiga.
Det vil.1 synas som ski-dle i nuvarande
tider, den .f örsta kategorien, till vilken de höra, som redan kommit ut p &amp; det sluttande planet och med öppna ögon g &amp; sitt öde till mötes, i ratt viisentlig grad .ha ökats.
Nen orakneliga äro förvisso ocksil de skaror av unga flic- kor, som av ren arentyrslusta, utan a t t ha en aning om vad som förestar dem, lamna # hemmets skyddande viirld för a t t i en f r i m a n d e miljö ofta nog g &amp; under.
Sasom torde vara bekant har p i för- slag av Natio.nernas förbunds kommit- té med anledning av a t t icke blott rita kvinnor utan &amp; ven kvinnor av f ärgad ras avensom barn befunnits lämpliga som handelsvara det populära uttryc- ket r i t slavhan.dc1 p &amp; sina hall under senare tid utbytts mot benämningen handel med kvinnor och barn.
P &amp; un- der de senare Aren hållna kongresser - har framkastats den tanken: huruvida icke .begreppet h a n d e l (traffic) bor- de utvidgas till att icke .blott innefatta det tillämnade offrets bortförande till utrikes ort utan a t t var och en som, 1Bt vara blott i eget land, gör sig vinst av a t t förleda annan person till omo- raliikt liv gör sig wkyldig till sadan » traffic » och kan straffas sasom slav- handlare.
En resolution i liknande syfte har avgivits av den: i juli inne- varande ar hallna kongressen i London.
Hur .beröres ya1 Sverige av nu om- nämnda f örhallanden?
Det a r den fra- ga, som ju närmast a n g b oss och som väl kan antagas intressera oss en och var.
Vart land star i rapporten icke om- nämnt bland i övrigt nibnnda länder, f r h vilka of fren rekryteras.
Orsaken härtill torde vara a t t söka i den om- ständigheten a t t de » maisons de tolé- rances, vilka tyviim aven i vara stor- städer förekomma, lyckligtvis icke At- njuta skydd av svensk lag - nhgot som haft till följd a t t vi i stort sett varit befriade f r i n import av mansk- lig handelsrara - och a t t 8verig-e icke iir ett genomfartsland i samrna bernär- 1; else som t. ex. Mellaneuropa.
Nen härav far man för ingen del draga den slutsatsen a t t icke aven r g r t land falr lämna sin kontingent - till det stora människooffret, om ock de s t o r a kull- turlanderna i detta som i annat röra sig, med större f Whallanden.
De sven- ska flickornas liksom hela var nations reslust a r OM bekant stor, och nar dessa unga tanklöst och utan att.
egent- ligen veta vart det bar, resa utomlands Ila den sita slavhandelns agenter ofta nog latt k6p, när det galler a t t under platsförmedlingens skylt inf 8nga sina offer.
Med de brister .som annu allt- jamt just i den fraga det nu galler vidlada sar strafflagstiftning har det risat sig s v h t a t t leda saken i bel-is och a t t fil .de brottsliga dömda.
Xen helt sisst a r det aven svenska flickor som i utlandet, illa rustade mot faror- na, som de ofta gro, ga sin undergbg till mötes.
bit vara a t t de icke sa säl- lan &amp; ro medvetna om vad som viintar dem o &amp; a t t de ofta nog slil alla var- ningar i vädret.
Xen man mhste dock Iiöja en ljungande protest mot a t t vin- nings- och njutningslystna manniskor begagna sig just a r deras liittsinne, tanklöshet och; slarr, med ett ord a v deras svaghet för a t t göra dessa unga till offer för det fruktansvärdaste av alla brott.
Till allvarlig kiinsla av gcinciisaiiit
a n s v u .. bör .expertkommitténs rapport fa niana en och var.
Det galler för osis alla a t t var i sin man söka bidrag.
till viickande.
och bevarande av, den rena oah sunda folkmoral som, särskilt n ä r e d e t gäller etiska fragor, bör ' bära all lagstiftning och vari örutan den basta ' lagparagraf icke ä r annat a n en.
I E.
död bokstav,, Matte under en Bom- mande tid apbetet för en rattf+irdigare samhällsmoral alltmer utvecklas p &amp; grundvalen av de rattens och manni- skokarlekens principer, solm för snart tretti6 a r # sedan drevo fram skydds- arbetet för den kvinnliga ungdomen!
, CLA4RA .W.ARLSTRö.M.
Dar det praktiska arbetet adlas.
En Aterblick på F .. B.rF:s yrkesskolas tioåriga verksamhet.
tt led i de stravanden som under senaste artionden gjort sig gällan- de a t t ' sida vid sida med lden t e o r e- t i ' s k a utbildningen ge var kvinnliga ungdom en grundlig kunskap i prak- tiska yrken och färdigheter ä r F.-B.- F:s yrkesskola för sömnad, ' som i da- garna arbetat i ' tio ar för ssdant an- damål.
H u r tacksamma v i a n imed skäl,.
äro mot alla de pioniikrer, som be- rett vägen för kvinnorna # ram till det bokliga vetandets m h g a k a l l s p r t g, kunna vi # dock icke blundla för a t t m b g a av dem som med svett och möda arbeta sig fram » den lärda vagen » skulle h a farit väl av a t t i tid ha lagt böckerna asido för a t t i ' dess ställe grundligt satta sig in i nitgot praktiskt yrke, vilket med största sannolikhet skulle ' ha skänkt .dem betydligt mera tillfredsställelse och även - ekono- .miskf utbyte, ity a t t som bekant över- pro.duktio~en.
p &amp; 1ärdorn.slmarknaden snart nog skapar ett proletariat, vilket d a.
som, med vaket.
oga följa den kvinnliga ungdomens f örvarismöjlig- heter med oro maste konstc?; tera.
F.-B.-F: s yrkesskola för sömnad öpp- na.des i november 1917.
Syftemalet med densainma framgiir med all ön~kvard tydlighet, av - det hälsningstal varmed r.-B.-]?
: s diivarande ordförande, fru Bgda Montelius öppnade skolan.
Hon yppdrog ~dari linjerna för verksamihe- ten och framhöll a t t förbundet, sam- tidigt som det lade sig vinn om a t t iippna nya arbetso-mraden för de unga I; vinnorna, striivade efter a t t bibringa, clem en kunskap som kom dem a t t fullt behärska, sitt arbetsfält, i detta spe- ciella fall, söm !nadsyrket.
Kravet p % yrkesskolor hade ju förts fram langt tidigare, redan 1913 startade Stock- holms stad vissa av sina yrkesskolor,] .lien .dels vom ju dessa avsedda ' för folkskolans .barn, dels hade just dar- igenom uppstatt ~ e h o v e a t t t erhalla ej blott yrkeskunniga utan även pedago- giskt tränade ledarekrafter.
Det torde för den oinvigde vara av ett visst intresse a t t ta, del a?
sk,olans arbetsplan.
I densamma ingar en l a g- r e kurs, tvaarig, samt en ah ö g T e kurs, ettarig; däremellan, bör förekomma yr:.
l86 H E R T H A kesarbete ptf en eller annan ateljé un- der tre ar, undantag ' kan dock i vissa fall darvidlag göras.
Första Aret ut- föres övningsarbeten av olika slag, söm- nad av beställningsarbeten, i förening niecl teoretiska lektioner i en del med detta speciella yrke sammanhängande ämnen.
Aliidra aret fortsatta de teo- retiska lektionerna, samtidigt ined a t t en del enklare och finare bestiillnings- arbete u tf öres, därvid eleverna beredas tillfälle a t t utftira arbeten p &amp; den med pkesskolan förenade ateljén Stoff och Stil samt ephalla för sitt avbete s. k. flitpengar.
Betyg erhallas efter av- slutad liigre kurs och eleverna söka sig nu u t i allehanda förvärvsarbete inom yrket; en del f &amp; anstiillning vid den om- n. %mnda ateljén, dar man liigger sig vinn on1 a t t lata.
dem f &amp; deltaga i s &amp; oilivaxlande arbete som möjligt för a t t bereda dem en allsidig kunskap i yrket.
Efter avslutat praktiskt arbete Ater- h m m a en del elever till den högre kursen för a t t dar sysselsattas dels med finare och mera kriiraiide bestall- ningsarbete, soin f ar utf Bras s jii1vstii.n- digt, dels ftf de öva sig a t t handleda och undervisa den yngsta arsklassen och kviillskiirsernas elever samt aveii giva lektioner i mönstei~konstruktion, kostnadsberäkning iii.
m.; slutligen deltaga de i vissa lektioner vid Social- politiska institutet.
Avgifterna .för Bur- serna sattes relativt taget 18ga.
Sal kostar den liigre kursen 300 kronor i e t t för allt och den högre 400 kronor.
Skolan har lyckats ershalla saviil stat- ligt som kommunalt anslag p &amp; samma villkor som i allmänhet iiro fastade vid bidrag fran stad och kommun för ena- handa ändamal.
Elerantalet kan av flera skal ej vara sardeles stort.
Se v i p &amp; siffrorna för antalet antagria dc- ver denna höst st2 finna vi a t t antalet i högre kursen uppgar till 12 och i dc:n liigre till 15; ifraga om den senare ap a t t marka a t t ett vaseiitligt antal kvar- sta av första Qrsklassen varför antalet i denna kurs gott uppgill * till det dubb- la.
Flera ansökningar om intagning: in som kunna beviljas, ha influtit.
Sist- lidna Ar mAste lagre kursen arbeta y &amp; tvii parallellkursela, s5 stort Tar antallet elever; högre kursen var daremot in- dragen, ity a t t tillströinningcc vas högst obetydlig.
Att börja med hade inan tailkt sig a t t huvudsakligen flickor med Attaklas- sig l~roverksutbildni~ig skulle emotta- gas.
Unsdersöker man det statistidca materialet i detta hänseende s i finner inan a t t de mest skilda skoltyper krcp representerade, dar finnas elelver fsAn flickskolorna, f r i n realskoloim?
f r h högre folkskolan och 1; ommuilaln iiiel- lanskolan.
E t t oavvisligt ~ i l l k o r ax3 a t t vederbörande skall lin fyllt femton Ar och ha intyg av god kunskap i och anlag för sömnadsyrket.
Till hegnie kursen soka sig stundom elerer frin stadens yrkessk.olor och andra med mangiirig praktik fr8n ateljé, meii som iinska hurudsakligeii f; 9 ydcespedago- gisk f ortbildning. '
Till sist kan pilpekas a t t vid skolau anordnas nied kommunalt bidrag kviillskurser mot en ringa avgift för sadana krinnor som ha annat arkte i övrigt, men som önska en kort ntbild- ning i konsten a t t tillverka sina egna kliider.
1Dessa kurser iiro mycket efter- siikta och hAllas darför i l b g t sterse
H E R T H A 187 utsträckning än v a d som vid anslagets slag av utbildning f % i praktik omsatt tanken a t t unga kvinnor fran bildade beviljande ä r stipulerat.
E n fraga som genast framkommer i hem skulle ataga sig ledningen.
av egna var efter cko om st möjligheter törstande - eller andras - ateljéer för olika slag tid ä r, den: Vad f ör s1ag.s anställning av sömnad.
Det skulle i hög ngrad bidra- erh %lla nu dessa fran skolan utexami- ga till höjande av yr.ket och kladkultu- nerade elever?
J a däro,m lämnar den ren och, vad som icke .är av minsta vär- allestädes närvarande statistiken gott de, det skulle A t kvinnorna själva ge ett besked.
' Om man skarskAdar en grupp 1CLngt större andligt och kroppsligt ut- om 50 elever, utexaminerade frAn högre byte än det eviga sysslandet i bank, kursen, s &amp; ha av dessa 27 fatt plats i bolag eller p &amp; kontor.
olika skolor, 4 undervisa vid mer eller F ö r den insats skolan gjort i adlan- mindre tillfälliga kurser, 12 ha yrkes- det av yrket och skapandet av arbets- arbete, 1 &amp; r slöjdlärarinna, nagra ha glädje och k u n ~ k a p lit de unga tacka vi gift sig, av de.ssa fortsätta e t t par med p &amp; tioilrsdagen dess ansvarskännande yrkesarbete vid sidan av hemmasysslor- ledning, och personal.
na, nagra har man förlorat kontakten med.
Av en grupp p % 125 fr %n lägre kursen avgangna elever h a 49 arbete i yrket, 9 äro yrkeslararinnor, 1.5 syssla med annat arbete, 6 ha blivit slöjdlä- Rimf orsaseminariets 20-hrsdag.
rarinnor; även bland dessa h a nagra Denna högtidlighölls i all stilhet med ingatt giftermal, men bedriva likväl en enkel festlighet % seminariet den 1 arbetet yrkesmassigt.
P &amp; det hela ta- noveimber.
Den stora föreläsningssa- get maste man saga sig att skolan för len hade: ommö blerats till en trev ' lig blommor alla .dessa varit till nytta och gagn salong, pryd,d med vackra elever, och frAn nuvarande och f. d. vare sig .de Aterkomma aför a t t erhalla har samlades vid ' halv niotiden p % kväl- det slutliga diplomet ellqr stanna p &amp; len seminariets lararepersonal och Fredrirka-Bremer-Förbundets den plats d ä r de efter tvharig utbild- elever.
sekreterare, fr6ken Ida von Plomgren, ning hamnat.
som ined anledning av jubiléet gastade 43 % mariga möjligheter, att erhalla seminariet, lämnade en kaserande re- anställning som facklärarinnor givas - dogörelse .över f örbun,dets verksamhet, ej ännu &amp; ärför a t t s &amp; relativt f &amp; ut- varjiimte eleverna bidrogo till under- bildningsanstalter inom, detta yrke fin- .hallningen med .sång, musik ooh reci- nas.
Men i # den man sadana bomma tation.
Vidare upp1,ästes en del tele-, gram, som anlänt under dagens lopp, till vare sig som sjalvstiindiga skolor fran förbundets styrelse, seminarie- eller som avdelningar för praktiskt ar- styrelsens vice ordförande, fru Dyrs- bete vid de större läroverken ökas ju sen, frtiken Gertrud Adelborg, p &amp; vil- helt naturligt arbetstillf allena.
Vad kens initiativ seminariet till~kommit, som emellertid enligt undertecknads f. d. elever m. fl.
Den angenäma och av synnerligen god &amp; i.mniizlg präglade mening skulle vara av största betydel- festen avslutades vid e t t av bakverk se vore om man kunde genom detta dignande kaffebo~~d.
Varför vi vilja kvinnlig polis.
unga platss6kande flickor och lijiilpa dem till ratta.
Vid hiisundersökningar, visiteringar o. d. horde aldrng andm a v s e e n d e a n s e r n i a t t b e - iiil krinnliga poliser tjiinstgöra, d5 det haov a v k v i n n l i g a p o l i s e r f ö r e 1 i g g e r?
: äro tvenne f rigor rioni galler kvinnor.
Likasa borde krinmi- vi ställt till nagra socialt arbetande liga fAngar följas ar kvinnor.
Flickor, eller pil annat siitt genom sin verksam- som varit utsatta f ör sedlighetsför- het direkt för .denna sak intresserade brytelse, bora aldrig förhöras av diii.
kvinnor.
Det är förestandarinnan f ö r Unga kvinnors värn, diakonissan sys- De stackars barn, som utsatts f &amp; dettlt ter Dagmar Ekström, medlemmen av v:ild, taga niistan större skada a r for- barnavilrdsnamnd och fattigrfirds- höret inför idel niiin.
Hven om dessli nämnd fru Elin Lindley, advokaten Gro aldrig sa finkhsliga, an a v sjalra BiEathilda Staël von ' Holstein och iii- viildet.
Har i f3tocld~olm finnas nii spektrisen i Stockholms stads nykter- iiiiinga priiktiga, fina polisiii&amp;n, utan hetsniimnd fröken Astrid Sundberg som har svara p &amp;, de framställda fr %- vilkas hjalp man miiriga ganger ej lcaii reda sig, men det hindrar ej a t t ri kant gorna.
.
S y s t e r D a g m a r E k s t r ö n i ett skriande behov efter kvinnliga po- liser.
sager: a r h a r n i i e r t a r b e t e saknat medverkan ai N k v i n n l i g p o l i s?
och: I v i l k e; Under en 13-brig verksambet bland unga flickor i Btockholm, dar vi ' hu- vudsakligen .haft till uppgift a t t genom Bjalpatgiirder i » ratta » stunden söka hindra a t t unga flickor skulle raka p &amp; villovägar, har vi, i s a n d i g t stigande grad, kant behovet av a t t hava kvinn- lig polis som, i samarbete med frivil- liga Braf ter, kunde hjiilpa.
Barskilt.
av vikt skulle det vara, - att kvinnor med polism~ans befogenhet voro anställda i patrulltjänst p &amp; nöjeslokaler och dans- banor.
Genom ett samarbete här med frivilliga arbetskrafter skulle manga unga människor med litet nog kunna hjälpas och skyddas fran att komma i händerna p &amp; gatans siimsta element.
Likasa borde kvinnlig polis patrullera vid Centralstationen, dar e t t rikt falt finnes för samarbete med befintliga frivilliga kra.fter för a t t t a Iiand om F r u E l i n L i r i d l e j framliAllet.
a t t hon i barnaviirds- och f a t t i g v h h - arbetet standigt kant det mrcket s t a - ka behovet av kvinnliga poliser.
Hon menar a t t bama \ - iirden helt mkeU tvingar fram kravet p:t kvinnlig polis.
Hur orimligt a r det inte a t t maii skola oiiihanderta och undersöka ömt Qliga förhAllanden rörande barn ocli nng- dom.
Uen icke endast i dessa avseeii- den ar kriunlig polis öriskviird.
: &lt;veii som patrulleraiide, esempdvis i vriru folkparker och vid miiijesfiiltcni, vore det.
av stort varde a t t Iiit kvinnlig polis.
Den manliga poliserni k a n uikigcii g h g inte iniglipa pii samma fiirsthxle och gatt medlande satt, som en kvinnan skulle kunna.
Vid förhör med kvinnor och barn anser även frii Linctley a t t det a r ca~visligt nödriindigt a t t krinn- lig polis fiir medverka.
A d v o k a t M a t i h i l d ~ a S t a e l v o n H.
o l s t e i n yttrar: Samma &amp; al, som gjorde sig gällande nar polissystrar anställdes, kunna an- föras stisom motivering för anstallan- det av kvinnlig polis.
Visserligen a r visitering av de kvinnliga mhiillna en sak, som of rhkomligen bör .handhavas av en kvinna, men om än icke med samma styrka gör sig kravet gällande p % a t t f &amp; kvinnor, som leda spanings- och utredningsafietet beträffande kvinnliga brottslingar.
E t t exempel: en ung kvinnlig prostituerad .har blivit a.
n d d för stöld fran sin manlige kund.
D,et a r en manlig polis, som tidigt p % morgonen sändes till hennes bostad, väcker henne, visiterar hennes tillhörigheter och tager henne med till polisstationen.
Är detta lämpligt?
Förhören fortsättas sedan av man.
Lä- ser man polisförhörsprotokollen i sa- dana ärenden, maste man reagera emot a t t överhuvudtaget män ' hava med ut- redningen a t t skaffa.
Man: har anfört, a t t de kvinnor det här &amp; r frilga.
om ej känna - det sa.
D,et ä r tyvärr riktigt, a t t de ofta äro r&amp;a och förslöade, men ' icke väckes .deras anstandi.ghetsBansla av a t t d.et är män, som skola förhöra dem.
Den manlige polisens uppgift torde även försvaras, därigenom, a t t kvinnor av denna kategori ofta anse varje man sAsom en # deras eventuelle kund.
I a n högre grad är det ol&amp;mpligt med manlig förliörspolisl vid utrednin- gar av sedlighetsförbrytelser maot kvin- nor och barn ooch i fraga om fosterför- drivningsärenden.
De 4&amp;innor, som da k.omma i förhör, äro vanligen anstan- diga, hyggliga kvinnor, Bör vilka det ä r ' en pl8ga a t t behöva lamna Idetaljerade redogörelser till .den manlige f örhörs- ledaren, denne ma leda förhöret p % ett aldrig sa finkänsligt sätt.
Betriiffan- ode det senare slaget av ärenden kan jag ax egen erfarenhet säga, a t t.
en kvinna torde just i sin egenskap av kvinna hava större förutsättningar a t t f % fram den sh.ela och fulla sanningen, Läser man .de stereotypa polisför- hörsprotokollen beträffande .de kvinn- liga lösdrivarna far man aven en stark Bänsla av att en socialt kannande kvin: na skulle sköta undersökningen och skriva pr.a~tokollen p &amp; ett annat satt, e t t sätt som möjliggjorde e t t bättre bedömande av saken och kanske en rättvisare utgang.
I min verl~sa131het - har jag i ovan an- förda fall kant ett särskilt behov av kunnig, kvinnlig polis, och ldet a r min bestamda övertygelse, a t t den kvinn- l.iga polisen bör utgöra ett komplement till d.en manliga, med samma befogen- het som denna.
Fröken Astrid Sundberg säger till sist:.
.
Pli anmodan av Herthas, redaktion har jag blivit i tillfiille yttra mig i fra- gan angaende behovet av kvinnlig, polis i var huvudstad.
Denna fraga har - all- tid intresserat mig, enar jag under min mer an tio-ariga verksamhet som in- spektris hos Sta~ckholms stads nykter- hetsnämnd h a r.
hzft a t t taga befatt- ning med kvinnliga alkoholister och därunder kommit i nära kontakt med polismyndigheten.
Samarbetet med de polisman,.
som handlägga ärenden rö- rande .de kvinnliga alkoholisterna, har visserligen al1ti.d varit # det basta möj?
liga, men dock anser jag det u r flera
synpunkter lämpligare om dylikt f ör- hör * och uppsättande av rapporter sköt- tes av kvinnor.
Icke blott u r den syn- punkten, natt en kvinna givetvis har lättare a t t sätta sig in i en annan kvin- nas lcanslor och uppfattningar, utan mahända mer därför, att de flickor, som jämte drycken&amp;apen även föra ett lösaktigt levnadssätt, säkerligen rea- gera p &amp; e t t mindre lämpligt satt gent- emot den manliga polisen an vad som vore fallet om de omhändertoges och förhördes av kvinnlig polis.
Med all säkerhet skulle respekten för lagens handhavare ej bli mindre.
I, vad som galler förhören inom polisen av kvin- nor och minderariga, i synnerhet d % det berör sedlighetsf örbrytelser, ä r det fullständigt upprörande a t t detta skall skotas av man.
J a g hoppas a t t denna uppfattning, som delas av de flesta socialt arbetande kvinnor, sh srniining- om kommer a t t medföra tillsiittandet av kvinnlig polis.
Men till dess vore det lyckligt om de polissystrar, som nu finnas i arbete, finge utsträckt befo- genhet.
, Huru m h g a ganger har jag icke haft nytta av deras hjälp, d &amp; det gallt ntigon av mina stackars klienter, som omhändertagits i polisen.
Men varför f &amp; icke dessa polissystrar leda f ÖrhWet och uppsatta polisrapporten i st2illet för en manlig poliskonstapel!
H frAga om behovet inom Staekholm av kvinnlig polis i yttre tjänstgöring, d. v. s. patrullering, ar jag en smula tveksam.
Dock vore det giretvis befo- gat a t t kvinnlig polis funnes att tillgi vid de m h g a danspalats och övriga n6jestillstalhingar, d a r ungdomen sam- las och för övrig * dar den livligare nattrafiken pfigar.
Maria roletardiktare har blivit en giingse och en de djupsyarta slagskuggomm använd, p &amp; sitt h %ll visst ock &amp; värld.
högt skattaad klassificering av f örfat- %len den onyanserade etiketten sthr tare som utghtt u r kroppsarbetarnas ocksil f6r författare som med f ö r ~ t a - led och skildra dessas liv.
Som en ut- handskunskap om arbetarproletaria- manande röd flagga viftas det under- tets villkor och liv förena psyl~ologisk stundom med skylten.
Den litterära blick och vilja att undersöka * betingel- produkt, som den täcker, har aven allt serna bakom de yttre, omedelbart sen- som oftast en brutalt pålagd skrikande liga, silka gA till ratta med mänskans färg.
Det ar inte a t t misstaga sig p &amp; eget ansvar och egna skuld, iiro iini för- a t t avsikten ä r att prala med klass- hiillandena hon lever i icke endast märket och a t t markera den - som harda ntan ocksa orättvisa.
Inan menar - obrutet raka granslin- Maria Sanciel var en av dessa senare.
jen mellan en den strålande solsidans När hon denna var gick bort, drogs P
H E R T H A slutatrecket för en samvetsgrann och rattfärdig .diktargarning, en sannings- sökande mänskas och en ärlig förfat- tares allvarliga strävan a t t skildra m&amp;nsk.or och ' mansko6den i deras verk- liga sammanhang.
Dock kunde hon, med sin livligt ob- tserverande bli &amp; och framträdmde för- maga a t t p &amp; sin diktarduk skarpt pro- jiciera de yttre företeelserna ' hos per- mner, miljö och i handelsef6rlopp, framför mangen .annan .ha frestats a t t ge sig den lättvindigare, men aven an- svarslösare, uppgiften i vald latt endast lata Biladerna, dansa fram i det u t i f r h f allande, grella verklighets1 juset.
Pör- visso .hade de av sig själva f r d a l l a t de mest effektfulla bakgrundsskuggor.
Men det som man framför allt skattar hoe Maria Sandel hade, d % saknats: # det genom ett innerljus korrigerade per- spektivet.
H u r lyckades hon bärga sin glada optimism genom d.et harda liv som var hennes?
Flör allt vad man vet hade hon livet igenom a t t kampa med tryc- kande f örhallanden.
S juttonarig erni- grera.de hon till Amerika för a t t söka sin utkomst som hem %itrade.
Endast efter nagra ar litervänlde hon till Stock- holm och slet sig, dar fram p &amp; hemin.du- striellt arbete.
I flera av hennes böc- ker möter man hemsömmerskan, arbe- tande för fabriken, med natten till hjälp för a t t i nhgon man öka p &amp; den ringa penning som blir det njugga re- sultatet av ett langt och uthhlligt, dags arbete.
Slakerligen a r det vad hon själv alltf ör ofta erfarit av # dignande trött- het, parad med hunger, som - darvid skildras.
Mycket ensam synes .hon ha varit.
Enstöring av naturen blev h.on ' 191 därtill ytterligare isolerad fran sina medmänskor stark dövhet.
F ' y- siskt klen var hon aven, nagot Bolm lde omstindigheter hon levde i förvisso inte f örbättrade.
Bom författare, debuterade hon med dikter oc ' h noveller i social-Demokra- ten.
Hennes första bok, V i d e v a l t- g r a n s e n, utkom 1908; hon var da trettioatta &amp; r gammal.
Den utgöres av kortare noveller, » skildringar u r " stockho1ms1ivet » anger titelbladet, 1o.c.h den första berättelsens namn har även blivit bokens.
Redan dessa; bei.attelser visade att- Naria Sandel var en mindr,e vanlig begavning.
Det ar en starkt realistisk skild ringskonst som under lyckligare f ö~hfillanden kunnat växa till konst- närskap.
Även med den beskurna ut- veckling, som kom - den till del, n&amp;dde .den 11n.derstu~dom högt.
Maria Sandel hade grepp p % d e t v ä s e n t l i g a, m %nn&amp;orna i.
hennes böcker äro orga- niskt levande, de konversera inte heller p &amp; skriftsvenska - a t t hon kunde slang- och busspr&amp;k p &amp; sina fem fing- r a r hörd.e till i övrigt diskutabla f örmaner hennes f örhallan,den beting- ade - o &amp; händelserna skildras med en färg och en brio som gör läsningen av hennes böcker till ett spannande nöje.
Men t v &amp; drag i hennes .författarskap äro framför andra bemarkansvärda: den goda, glittrande phum801rn, som be- friar och försonar, och hennes flam- mande p a t o ~, .buret av hennes med- känsla och ömhet för skuggsidans folk.
Unsderstundom kan hon dock bli en smula sentimental och hennes berattel: ser verka » söta », men korrektivet finns dock alltid nära til1han.d~.
Den humor ',
och det patos, som nyss nämnts, t a snart nog igen sin legitima och örer- handtagande plats i hennes beriittar- konst.
V i r v e l n, 1913, torde vara ?&amp;aria Sandels starkaste och mest genomar- betade bok.
Med man kan saga vald- sam kraft har # hon etsat fram sin skil- dring av chokladfabriken, d a r den stac- kars Magda Mejsel först ryckes u t p &amp;, det sluttande planet, och i det myller av proletartyper som rör sig inom fa- briken samt inoin ännu andra i bolieii förekommande arbets- .och limfGrlifil- landen har hon tecknat gestalter och öden som gripa .med en oundkomlig, hemsk verklighets ' styrka.
F a m i l j e n V i ii g e, en bok om » verl&lt;stadsgossar och fabriksflickor » - för övrigt moti- vet i flertalet av hennes böcker -, vil- ken kom u t samma ar som T7 i r V e l n, bjuder p &amp; goda skildringar nien nBr inte upp till den senares niva.
H Si x- d a n s e n loch D r o p p a r i f a l k - h a v e t iiro senare böcker, och a u sist, efter hennes död denna var, M a n n e n s o m r e s t e sig.
Den iir till sin skildring av hurud- personernas karaktärer den mest s a m manhalha av hennes böcker, och hon har natt verkligt högt i framstallnin- gen av den till prostitution predestine- rade, vackra, lättsinniga och sorglösa IJlla samt av Frejtorp med hans starka driftnatur och dock med den balans ar gott, som gör a t t h a n reser sig.
E j lyckat ar introducerandet av maj.ors- iinkan fru Eva Bergklint i proletarmil- jön, och den henne tilldelade rollen av a t t Bomma Frejtorp a t t höja sig till en etiskt högre niva a r lika litet som deras personliga narmande till var- andra ett gott moment.
H a r har för- fattarinnan gatt utanf ör sina möjlig- hetei * och cla~sför inte förmcttt a t t göra det hela troviirdigt.
8om alltid bjuder boken vid sidan av ~huvudpersonema en lie1 hop ypper- ligt tecknade typer; somliga driipligt komiska i sjalva sin misiir och beund- ransvarda i sin föimiiga att, trots allt, hlilla humoret uppe.
Andra iiter.
oba- skrirligt r3raiide iiuder ett oblidke- ligt loch grynit ö c k ~ grepp.
Bland dessa, minns man fi8amf:ir allt gossen Alan, betagande fint och ömt har förf: s p m - na skisserat hans unga tragiska bild.
O Maria Sandel hörde till kiinit~upa- pen i Ellen Keys » Tolvter », denna av nrbetersko~na h6g.t skattade saniinan- slutning till nöje och nytta för dem, tillkommen pc~ Ellen Keys initiativ.
Den som skriver detta koin fiir en hel del ar sedan tillf&amp;lligt mcd p &amp; m av Tolvternas viirntfiirder.
191ötsligm koni iiigon fram direkt till mig diir vi i stor liaralvan vandrade fraiii en v i g mellan angarna.
Hon hade en utsliteii arbeterskas g r i a hy och farade drag, med det för d h a Barakteristislw nt- trycket av slutenliet över ansiktet.
Hen bukom och igenom detta bröt nggot egendomligt lysande fram - intclli- gens, (.genartat kyrinrb.
Det vas Na- ria Banrlel.
Hon kunde inte iiiig jag inte henne.
- » Jag @ cker iii Gr lik den och den blommaii », sade hon.
Det var en mycket ansprilkslös blomma, som vaxer vid ragkanterau, ofta tram- pad av mänskorna.
n o n gav inget skal för sitt utliitande, bara skrattade igen ined AterhMlen mening i sitt ansikte.
p - -- Försök A FTERNOON %A fran Indiska Tehuset, ~ En hërlig aromrik blandning Kr.
12:- ~p ~ c ~ ~ ~ ~ 2 b ~ 4 ~; pr kg.
h k t f r i t t mot pontförskott vid köp av minst 1 kg.
Det kunde inte tas som en artighet, och anda, p % nagot sätt kan ' de jag mig i alla fall hedrad.
Men hur nu .ho n an menade, episoden maste ha varit ett tecken p &amp; hennes alltid arbetande sin- ne.
E t t främmande ansikte, en ny mänska satte hennes fantasi i röreke.
Skapande - mottaglighet levde frisk och stark i .henne, genom livets tunga och l h g a * dagar, genom umbäranden och mödor.
Hon tillvaratog det allra minsta som mötte henne, formade u t det i sitt sinne, gömde sectan eller föp- kastade allt efter soam hon fann, det av viir.de.
!Med gavan av # detta i sig, ge- nom hennes friska fantasi parad med hennes f örvanaride m ' änsbokunskap, blevo hennes Iböcker de starkt levande skildringar, de äro.
Den gangna varen skördade henne, femtiosex &amp; r gammal.
mmmT I C ~ M A X.
Annie Besant 80 ar ung.
nder .denna rubrik talar S t r i D h a r m a - kvinnornas eget or- gan i det ijarran landet som Annie Besant sedan SA rnanga ar gjort till sitt - om, den stora 1n.diavannens och teosofprästinnans attioarsdag.
D r Annie Besant, internationalisten, heter det dar, fullbordade sitt attionde Ar den l .oktober.
Hon shar slagit ett världshistoriskt rekord under ode sista veckorna av sitt attionde a r genom sina flygbesök i Europas förnamsta sta- I S % ltingt S t r i D h a r m a.
Och för- visso h a Indiens kvinnor mycket a t t vara Annie Besant tacksamma för.
* 8cm bekant var Stockholni bland dessa.
Teoretisk och praktisk undervis- ning i kläd: och.
linnesömnad.
Anmälan till nya kurser o m I minad och Birger Jarlsgatan 16.
der.
* Hon f örelaste i tjugoen stader under tre veckor och trotsade alla möj- liga faror genom a t t g3 upp i olika slags flygmaskiner i alla sorts vader, klimat och tider.
Det var en bragd som distansera; mariga av vara djär- vaste man,) skriver S t i D h a r m a s artikelförfattare, Annie Besant a r vara dagars » Överkvinna ».
Hennes hijga Alder har, i stallet för a t t medföra svaghet, endast bringat henne större verkningskraft, mera visdom, kärlek) mod .och fullandning.
Hennes exempel maste vara inspirerande för kvinnorna, för var och en i hennes egen sfär.
Hon har natt höjder över vara huvuden, Ibo,k- stavligt och symboliskt talat, men dit e n kvinna har natt, kunna andra hin- na, och var stolthet över henne som en av oss skall inge varje kvinna en ökad självrespekt - och 1yckokSinsla.
Indiska kvinnor sta i djup tacksamhetsskuld till dr Besant för hennes tjänster &amp; t deras moderland, till lösningen av pro- blemet kvinnornas utbildning, och till startandet av sociala reformer vilka skola bringa frigörelse at kvinnorna.
Indiska kvinnors förening har klart för sig vilken ara det a r för densamma a t t hon är dess ordförande och huiv ge- nom lienne dess medlemmar äro för- bundna med det förflutnas, det narva- randes loch det tillkommandes kvinnor, med Osterns och V~asterns kvinnor.
6 veckor mottagas dagligen ntellan hl.
Prospekt på begäran.
10-5.
Tel. Ö.
93 30,
" Det unga Amerika ".
v .För den som av en eller annan an- ledning inte kunnat profitera av den Bensonska upplagan har det varit svart a t t alls f &amp; nkgon inblick i detta Fred- rika Bremers verk, s &amp; inskrtinkt till offentliga bibliotek loch gamla hems gömmor har det varit.
Det &amp; r darför med gliidje m m hiilsar utgirandet av detta urval där rirkildriu- gen dessutom ju ocksa a r mera över- skiidlig genom a t t de i den ursprung- liga foimen öser hela texten vitt sprid- d a styckena sammanfogats till ett har- moniskt helt.
Ty man behöver vii1 knappast säga a t t Klara Johanson gatt till verket s &amp; omdtimesgillt och; skickligt, s &amp; ömt och kongenialt anderikt - som bara Klara Johanson kan!
Färden anträddes %r 1849 och skild- Eesultatet har locksii blivit en av de ringen av den utkom i tre on1:fangsrika böcker vilka p &amp; ett s &amp; särskilt satt ap- volymer 1853-54.
E t t decennium se- pellera till även den laströttaste yrkes- nare utgav F. - 4.
Dahlgren en ny, av liisares hjarta a t t man rent av kalaner Fredrika Bremer sanktionerad, mycket sig ha f a t t ett nytt sviarmeri.
Sildana böcker, liksom motsvarande f örk0rta.d upplaga.
miinniskor, matte för a t t tala modernt Men, detta ä r ocksii allt, om man un- dantar översättningarna loch den sam- filmsprhk .ha » Deb&gt;.
Människor med h g valda stycken u r den gamla eng- denna charmens t~olldomsgiva Ban elska Översättningen vilken &amp; r 1924 ut- man s t w a undan i de mest undan- givits av Yale-professorn i nordiska gömda hörn i de mest lysande försam- sprak Adolph Benson: A m e r i c a o f lingar; man skall a n d i alltid inom t h e b i f t i e s, en bok vilken haft kort finna dem vara medelpunkten fijr stor framgiing i A.merika, ja, väl ä r det allas förtjusta uppmarksamhet.
, Och litterära svenska verk som där haft vad sbdana becker betriiffar gar man gladeligen förbi ett helt bibliotek med och har den största avsättningen.
klassiker för deras skull, för a t t s &amp; a t t saga om och om igen sluta dem till Skildringar av Pred- * Det unga Amerika.
rika Bremer.
Sammanstiillda och kommen- sitt hjärta, dessa chariternas lycko- terade av K l a r a J o h a n s o n. Wahl- barn, vilka, ehiirii de kanske varken ström 6: Widstrands förlag.
iiia världsdel har p &amp; sistone upp- täckt Amerika.
Den gamla dainen a r mer och .mer intresserad av sin unge arvinge p &amp; andra sidan haven.
Hon studerar honom uppmarksamt om ock med blandade känslor och skriver mas- sor av nya böcker lom honom för vart ar som gar.
För a t t citera Klara Johanson i före- talet till det urval u r H e m m e n i d e n n y a v ä r l d e n, som nyss ut- kommit under titeln D e t u n g a A m e r i k a, » har Fredrika Bremers transatlantiska forskningsfärd, för mängden av .hennes samtida ett extra- vagant kuriosum utan rföljder, uppen- barat sig som en pionjärbragd, före- gangaren.
till vara dagars energiska
H E R T H A iiro sa djupa eller märkliga som de för deras &amp; ull f örsmadda, dock f örtrolla 0c.h binda oss p &amp; e t t varaktigare satt an de.
Jag kan inte säga a t t Fredrika Bre- mers andra verk fängsla mig p &amp; just detta satt.
Men D e t u n g a A m e - r i k a gör det!
Den a r en av de älskvärdaste och mycket bästa ma böcker jag läst länge - ett utflöde av sin skaparinnas rena, klara, eldiga vasen, ett lyckobarn ingivet henne under den befrielsetid hennes h e r i k a r e s a var efter den mör- ka epok hon nyss gatt igenom, da miss- mod och trötthet gripit henne till den grad att hon, som hon själv förklarat, maste lämna den gamla varlden för a t t i den nya söka aterhämta sitt fram- tidshopp.
I den sköna skildringen av hennes morgorivandring i Macon, golm Klara Johanson sant kallar » En lyckomor- gom, liksom vid m %nga andra tillfallen uader Amerikaresan tyckes ahon ju ock- sa ha atervunnit sitt vasens klarhet, ja, fatt an mera, darav än nagonsin förut.
Hör själv: » Den bleka halvmanen sjönk l %ngsamt ned i ett röklikt töcken ...
.Träd och gras glänste av dagg i, den stigande solen.
.
.
Jag gick allena, allt var tyst och stilla, men mitt hjärta sjöng.
Vad jag under hela min ung- d,om .ha.de önskat, och längtat till, vad jag lansett mig vara mer än nagon an- nan stängd i f r h - en levande bekant- skap med livets: m&amp;ngfaldiga gestalter -, det hade nu blivit mig till del, blivit det i ovanligt matt.
Vandrade jag icke nu $ri - fri &amp; %som f &amp; äro .det - i den fria, stora nya ' varlden, fri a t t se och lara kanna allt vad jag ville?
Var jag 195 icke liitt och ledig som en fagel? '
Min själ hade vingar och hela varlden var min !.
.
. » $S &amp; flyger hon likt en liten ljuslaga genom denna nya världs vi,dder - en Ariel, nyfiken, välvillig, munter, god och appen.
Inte under a t t hon vinner vänner överallt .bland dess basta och märkligaste .man och kvinnor.
Men 5äst: har hon, det, dock ensam; gang på.
gang stiger .d &amp; den ton jag skulle vilja Balla Fredrika Bremers Arielsröst ur de verkliga sm % prosa- poem hennes skildringar,, av sina ens- liga vandringar äro.
Hon säger själv a t t # d &amp; hon a r ensam erfar hon alltid en sadan underlig Bänsla, » en känsla som om jag hade vingar ooh 1yfta.des av dem utan mitt tillgörande, och det var mig en outsäglig njutning.
Denna halvt andliga, halvt kroppsliga känsla kan jag ej förklara, men den atervän-, der alltid till mig d &amp; jag a r alldeles ensam och i övrigt ostörd av oroande tankar, och den a r min an i # denna .dag; den gör min heliga, underliga glädje !har dar jag, star sa ensam ibland främlingar, mitt i världshavet, och 1 %- ter mig kanna mig fri och lätt som fhgel p &amp; kvist ».
Den fageln a r dock varken en sparv eller, f a ~ t a n, den sjunger, en trast eller nå.gon annan smilfagel.
Det ligger n&amp;- got örnlikt skarpt i Fredrika Bremers framtidsblick, de goda, varma men rannsakande ögon hon riktar mot för- .hallaiiden och människor i det nya landet, Ogon, som genomtränga dem och fordra svar ooh inte äro nöj.da förr- än de sett genom konventi,oner och yt- varden intill sanningen dar bakom.
Det var ju ocksa en mycket givande
cch intressant brytningstid vari hon vid sin ankomst till Amerika befann sig!
Det moderna Amerika av i dag höll p &amp; a t t vakna.
Chicago hade redan be- gynt uppsta - i den .d &amp; endast tjugo- Ariga staden fann Fredrika inom paren- tes sagt samma, drag av politisk kor- ruption, f örorsakad genom alltf ör manga laglösa elements invandring, inte minst fran Sydeuropa, som ännu i dag utmarker staden.
Järnvagarna hö110 pil a t t laggas in mot land i stal- let för a t t som förut endast följa vat- tenviigarna.
Annu harskade visserli- gen f ader Mississippi som Amerikas främsta transportled - Fredrika Bre- mer befor ju ocksi floden fran Minne- sota ner till Mexikanska viken - men ' hans tid skulle snart vara ute.
Den epokgörande revolution de nya sam- f ardselmedlen skulle verka i industri- ellt och ekonomiskt avseende hade re- dan begynt.
Järnväg, telefon, telegraf (telegrafen som Fredrika provade i Rochester) befunno sig i början av den daningsprocess, som pil ett par decen- nier skulle förändra Amerikas biide ekonomiska, industriella och kulturella f y sionomi.
a n n u blommade New Englandskul- turen - ja, stod i sin fullhets Ögon- blick, representerad av sadana man som Raph iiTaldo Eriierson, James Rus- sell Lomell, Channing, Andrew J. Downing m. fl.
- man som alla b l e ~ o Fredrika Bremers vänner, visade hen- ne omkring och hjälpte henne a t t kom- ma tillrätta med sina drligor.
Det var ju i am er il ca^ mest intellek- tuella och allmanintresserade kretsar bon under sin vistelse hö11 till.
Hon fick höra, mAste ta parti, vara för och mot i alla möjliga friigor.
Tunga moln skockade sig den tiden rid b e r i k a s horisont, ett ruvande oviider u r vilket inbördeskrigets storm.
snart skulle b r j t a ut.
I deii mii- lande skildringen av hennes besök i Washington f &amp; vi en bild av acleii hotande stiiiiiningen och ett par ut- miirkta portiaiitt av dc biigge ameri- kanska politiker, Heiliny Clay och Da- niel Webster, vilka i det liingsta med kompr.omissklokheteiis alla medel sökte besrarja stormen.
Hlagorden 8eccwsioni och Cnion, begreppen fred eller krig började redan göra sig @ .illande i den tunga luft, r a r i de snart skulle rimla kring, likt snö en blygra vintermorgon.
» The Fugitire Blare Act » rörde upp sinnena.
An i dag - jag har själv per- sonligen erfarit det - bar man inom abolitionistkretsar agg mot Fredrika Bremer för hennes ljumhet infiir detta brännande problem.
Jag tror dock inte a t t hennes i bör- jan avvaktande 1i; illniing berochle p &amp; likgiltighet.
J a g tror snaraw a t t hon hade starkt utrecklade, iirspriingliga skaparenaturers instinktiva, natiarnod- randiga motrilja mot a t t liita sig le- das.
De ha aldrig latt för a t t 1kta sig liittrindigt röras i sitt in~ierstii, sit?
allra heligaste, a r oliks inflytanden och Asikter.
3Ban se.
det t. ex. ccksil pc~ Fredrika Bremers egendoniliga ~iiot- striirighet gent emot Emerson i början a r deras bekantskap.
Det var fiiirst d- ter noggrann prövning hon gav honom sitt fulla matt av varme och riiiiskap, men iinclQ - hur mycket hon %n be- undrade, honom, gick hon aldrig rik- tigt med p % bans filosofi.
H E R T H A Likadant var .hennes förhc411ande i negerfragan.
Först da hon grundligt studerat slavlivet i Södern fattade hon standpunkt.
Men dc5 kan ingen an- vända varmare ord.lo.m det biista hos de f örkättrade svarta eller skarpare f ördöma det f örräderi mot .m&amp;nsklig- hetens frihetsideal, slaveriet var.
Man skall vara abolitionistättling med e t t gammalt nedärvt groll a t t varda likt en fin sliiktklenod för, att inte inse detta!
Fredrika Bremer fick ju genom sina m h g a och langa resor i Amerika en synnerligen extensiv kannedoni om dess liv i de mest olika former, fran Nord till Söder, fran Östern till Mittersta Västern.
Det vimlar av typer och personer, händelser och scenerier i hennes skil- dring.
P &amp; ömse sidor om Missis.sippi- baten eller järnvägen rullar Amerika u t sig för oss med en levande, brokig askildlighet som oemotstandligt fangs- lar.
C&gt;ampmeetings, f alangstarer,, dfirhus och f&amp;ngelser, kväkarmöten och socie- tetsbaler, till .alla upptänkliga platser f ör b örfattarinnau oss, särskilt natur- ligtvis dit ilär .kvinnorna ha nagon spe- ciell veiakiiingskrets.
klter och ater, da hon betraktar dessa sociala företag och experiment, rikta sig - hennes tankar mot Sverige; hon funderar p &amp; den eller den sakens tilliimplighet därhemma och da ljunga hennes ögon till i llienhes lilla fina livfulla ansikte - [den dar örn- blicken mot framtiden tändes i dem, som gör a t t ' Sveriges stora M.amsel1 lika väl som Sveriges stora Fru, Birgit- ta, borde kallas » Sierskan f r h N; or- den ».
197 ~ e ' ä t r rent av övei~askande hula ofta Fredrika Bremers framsynthet slar en om mlan tänker tillbaka p &amp; det Ame- rika hon sag * d &amp; och det vi se nu.
Den- n a framsynthet, sig inte blott gällande i sadana yttre ting som da hon genast sag a t t Minnesotas jord och klimat borde vara speciellt lämp- liga för invandrare fr&amp;n Sverige, eller i sad.ana estetiska saker som t. ex. a t t hon !aldrig kunde höra sig mätt p &amp; negrernas vid - den tideh iiven av dmii själva föraktade sanger och musik - vilka Amerika ju sedan dess med för- tjusniag adopterat och som ju i själva verket äro dess enda urspirungliga konstniirligi insats i världens tonkonst.
Överallt, i synnerhet i slutet av bo- ken märker man ocksa den smygande misstro till den lamerikanska andens verkl.iga frihetskärlek, som även den besaiinat sig i vara dagar.
suc- kade efter litet mindre s j&amp;lvbelA.tenliet, litet mera w,torsint missnöje » - med sig självt hos det amerikanska folket.
I vara dagar s e v i ju ocksa a t t dess yver- borna fariseism växt u t till en verklig kulturf ara.
Hos a m e r i k a n d ~ o ~ n fann a ' hon allt fös 1:itet sjal, ursprunglighet och verlr- lig karaktiirsdaning.
Hon förstod a t t felet lag i deras ytliga uppfostran, men samtidigt som hon rättvist och entusiastiskt gladde sig över de mariga nya och djärva försöli till kvinnoeman- cipation som gjordes i landet, räddes hon för, den brist p &amp; verklig självstan- dighet hon .fann, p &amp; verklig känsla av - de speciella värden kvinnan i kraft av sitt moderskap ihar ansvaret inför.
Och aven denna rädsla 5 a r ju besank nat sig.
Utan a t t förringa värdet av de
amerikanska rösträtts- och fredskam- parnas insats m %ste man saga sig a t t kvinnorörelsen i Amerika icke tillfört det amerikanska samhället den för- d jupning och humanisering kvinnornas dominerande stallning borde, tycker man, gjort, det möjligt för dem a t t iistadkomma.
Rättigheterna ' ha stan- nat vid yttre ting - i det inre .har kvin- nan dar ofta ifortsatt a t t följa mannens spar.
Kanske hade Fredr2ka Bremer ratt da hon just ut från dessa synpunk- ter kritiserade .den berömda feministen Lucy Stones anförande p % en abolutio- nistkongress s h o m varande buret av alltf ör, manliga % synpunk ter, givande alltför litet av kvinnans speciella.
Som Klara Johanson fint säger anviinder Fredrika Bremer har en fullständig Ellen Keysk vokabulär.
Men som Ellen Key agade hon endast emedan (hon älskade.
Ron älskade och trodde pil sina m- systar - med en egendomlig vacker ridderlig ömhet, som gladde sig A t inte endast deras andliga utan ock- sii kroppsliga skönhet.
Hon älskade Amerikas man ocksa, det basta hos dem, deras ungdomliga kraft och mod, till vilka ' hon sjunger en lovsang i det lilla uttrycksfulla stycket » Yankeen ».
Hon ä r visserligen desillusionerad nar hon lämnar Amerika.
Men hennes kärlek- är, trots hennes har och där uppspirande tvivel, stark nog för a t t hon $kall kunna sluta sin skildring med de varma orden - vari aven nu- tida Amerikaf arare torde kunna in- stämma: » fragar man .mig vad den nya varldeiis folk har framför den gamlas, s &amp; svarar jag, med intrycket av vad jag i Amerika sett och genomlevat friskt i min sjal: ett varmare hjärtslag, ett mera energiskt, ungdomsstarkt liv., Ned de orden ä r den lilla boken slut.
Man Iiigger undan den, men i minnet stannar den likt nAgot ljust och klart, som kommes en a t t tanka p &amp; det snab- ba flöde av eld och vatten - ett ele- ment som har eldens styrka, vindens frihet och vattnets mjukhet - som en- ligt en gammal tysk lärd iir scharis » - behagets, iiven det konstnibliga be- hagets personifie~ing~ Det intqycket innefattar ock &amp; utgi- varinnans del av rerket.
Känslan a r ' behag och liitthet skylles sikkert delvis den hand som verkställt redigeringen - Klara Johansons hand, vilken som penna matte föra en fjiider ur n8gon av de ovannämnda chariternars vingar - s &amp; absolut galler det om henne a t t hon har » only t o touch t o adom ».
De sammanfattande och f örklarande kommentarer som fylla bokens sista del ä r det ett ~ a n nöje t a t t l8sa - s &amp; kunskapsrikt, kvickt och fängslande ge de en hel, mangsidigt facetterad bild, sammanfattande bade den markliga och jäsande epok varunder Fredrika Bremers bes6k inföll och de nutidsför- hulanden, som äro dess frukt - en bild som i sin klarhet och skarpa inom det begränsade omridet för tanken p &amp; bilden i en av de clairvoyanters glas- kulor, silka soro SA moderna under Fredrika Bremers Aruerikatid.
ANXA LENAH ELGSTRöM.
H E R T H A Notisspalten.
Ams terdamkonferensen.
Nar detta Herthaliafte kommit sina liisare tillhanda p8gå.r den av Inter- nationella kvinnoröstr~ttsal1iansen or- ganiserade studiekonferensen i Amster- dam över filedsproblemen.
Av de f r m - staende talare och experter i fragan frfin olika lander, vilka komma a t t framtrada med större anföranden, kun- na namnas: M. Maurette, represen- tant för Internationella Arbetsbyrh, Mr Ouilegeest, 9Öiwtvaraude v. ordfö- rande i Internationella Arbetsbyrans verkställande utskott, ledanioten av tyska riksdagen d r Else Luders, leda- moten av österrikiska riksdagen fru Emmy Freundlicli, professorn vid uni- versitetet i Bryssel Louis de Brcmchere samt Mrs Chapman C&amp;, som li8ller sitt stora tal vid det stora offentliga mö- tet den 17 november p &amp; kvallen i Ko- lonialinstitutet.
Mrs Corbett Asliby presiderar vid mötet.
Fran Sverige kommer fru Ester Akesson-Beskow att närvara; fru An- na Wicksell, vilken inbjudits som ta- lare, liar varit hindrad a t t infinna sig.
Hur Tyskland sköter fragan om kvinnlig polis.
Preiissen tog ledningen genom an- stiillanclet av den första kvinnan i Frankfurt am Mains polisktir i juni 1926.
Sachsen blev ngsta stat: i april detta ar Ulevo sex kvinnor, efter en genomg %encle teoretisk .och praktisk träning och efter a t t ha avlagt polis- examen i Dresden, inkorporerade i den officiella polisstyrkan. '
Detsamma.
skedde samtidigt i Hamburg, medan i Berlin, dar redan sex kvinnliga.
poli- ser varit provisoriskt ansrtiillda, dessa ökats till tjugo stycken, och den spe- ciella kvinnliga polisinspektören 9rii Friederike Wiekiiig liar utnämnts till kriminellt » polisr&amp;d ».
I Baden (Karls- 199 ruhe),, dar de kvinnliga poliserna hit- tills endast varit använda vid hälso- v8rdsavdelningen .och f ör arbete inne p &amp; stationerna, kommer man för fram- tiden a t t följa de ovannämnda stater- nas exempel, och lata dem göra prak- tisk tja.nst med ~haktningsratt.
Kur- ser i poli~stjänst lära ha anordnats p &amp; flera hA11.
.
Segrar och nederlag i Oxford.
l ?ör första gangen har man givit en Iiviniia Newdigatepriset f ör engelsk vers, och iniss Penrose, förutvarande rektor av Somerville College; har bli- vit » Dame of the Brittish, Empire. » Men - den 14 sistlidne juni antog universitetskollegiet ett statut, som in- skranker, de kvinnliga studenternas an- tal i Oxford till 850, d. v. s. en p % fyra manliga.
Det var ar 1920, som Oxfords universitet öppnades för kvinn- liga studerande p8 samma vil&amp;or som för man!
Internationella röstrattsal- liansens nyhetsbulletin nämner beslu- tet av den 14 juni nedslaende nyheter - och det a r det minsta man kan saga soiii det.
De kvinnliga akademikernas internatioiial l ä r val 1ia.orsak a t t vara intresserad av fallet.
Kvindelig Laesef orenings i Köben- havn boksamling.
Det a r ingen nyhet, inte ens .i Sverige a t t Jivi.ndel.ig J ~ ~ s d o r e n i n g bibliotek s i Köbenhavii under fröken ~Sophie Al- bertis energiska ledning vuxit u t till en verkligt ' betydande ' boksamling, ett gott och rikt urval fran ' litteraturens inanga olika omraden .. En nu utsänd » Fortegnelse » över böcker som till- kominit under de fyra sista Areii visar i vilken .alltjamt stadig tillvaxt detta företag befinner sig, och nian far veta a t t biblioteket nu omfattar 70,000 band.
Med nöje finner man a t t .aven svensk litteratur, saval i original som i översattning, sr rikhaltigt represen- terad.
.
200 H E R T H -- A --.
p - -.
- - Miss Edith Tancred i Stockholm.
Xss Edith Tancred har kommit - och farit - och hallit sitt bebadade föredrag om kvinnlig polis och den- nas uppgifter.
Hon började sina före- drag i Malmö, den 24 oktober, fort- satte i Jönk6ping och Norrköping, och den 2s oktober talade hon här i Stock- holm inför en talrik och intresserad publik.
Det var en historik över tillkomsten a v kvinnlig polis i England hon läm- nade tillika med en översikt .av deras nuvarande stiillning och det arbete d e litföra.
Kriget vala ' den direkta tillskynda- ren av etablerandet av de första kvinn- liga poliserna- och .d &amp; p &amp; frivillighetens riig.
Bristen pik tillräcklig manlig polis vid krigsutbrottet var e t t av skiilen till att kvinnoorganisationerna - särskilt nämndes, darvid National Oouncil .of Women av Miss Tancred - tog initia- tivet till a t t kvinnlig polis började funktionera.
De i England sammaii- dragna trupperna, de stora fältlägren där manlig ungdom övades, aven de unga krinnornas tillströmning till am- munitionsfa ' brikerna f ramskapade ock- s &amp; förhallanden diir kvinnlig polis gjorde ett bade nödvändigt och utom- ordentligt gott arbete.
Det visade sig att de medelhlders kvinnliga poliserna funno liittare gehör hos d e unga an den manliga polisen.
I London stall- des den kvinnliga polisen direkt under polischefen och avlönades med statens medel.
E t t stort m e n fanns emeller- tid, lagen tillät .ännu ej kvinnliga poliser.
Men aren England fick sin behörig- hetslag, och stabilisering .av kvinnlig polis kunde legalt ske.
Fram och till- baka gick det emellertid med den kvinnliga polisens ställning, Den i London organiserade polidchren p &amp; 100 kvinnliga poliskonstaplar .o &amp; 12 dito poliskommissarier med särskild, byra i D Scotland Yard under tvenne kvinnliga chefer fick stryka pli foten nar Geddes- kom.missionen började genomföra sina sparsamhetsreduktioner.
Ärkebiskopen a v C a n t e r b u ~ pläderade för den kvinn- liga polisen, Lady Astor höll e t t väl- taligt anförande i parlamentet, protest- möten ih-er allt i landet mot intlragning aT den kvinnliga polisstyiqkan visade a t t institutionen gjort sig viilkänd och ansags oumbiirlig.
Xen antalet kvinn- liga poliser i London nedskars till 20.
E n utökning har emellertid eftertit kommit till stAnd, 00 Brinnliga poliser iiro nu anställda i London, i England tillsasimanlagt lQ2 s t ~ c k e n; dlrjiimte finnas 168 polissjstrar, » Police-ma- trons », men dessa arbcta ju ej imder samma betingelser.
Londons kvinnliga polis a r unifor- merad och har sin verksamhet utom- hus.
Dess arbete är i huvudsak inrik- t a t p &amp; a t t ta hand .olm och hjiilpa till- la&amp;tta imga kvinnor och barn.
De kvinn- liga poliserna patrullera i parkm, vid jiirnvlgsstationerna ni.
m. och uträtta härvid ett utomordentligt gott arbete.
I medeltal om ' hanclertar och h jiilper den kvinnliga polisen i London 500 unga kvinnor p r vecka som av den ena eller andra anledningen stå övergivna eller utan resurser i den stora.
staden.
1 Glasgom+, Miss Tanc~eds egen stad och diir hon under kriget startade och förestod en kvinnlig polisskola, göra de kvinnliga poliserna sitt arbete pB polisstationerna och de bara icke uni- form.
Xen de, ensamma, f % upptaga vittnesmil1 rörande seaighetsbrott mot barn och f # följa kvinnorna och bar- nen genom alla domstolsf örhör.
- Den kvinnliga polisen i England har i stort taget samma lönevillkor som mannen och samma befordringsmöj- ligheter.
Tre utbildningsskolor finnais, i Bristol, Liverpool och Glasgow.
Niss Tancred slutade sitt föreclrag
HER ' THA med ' a t t betona f ragans internationella karaktär, hur i varje land gamma be- hov förefinnes av a t t kvinnor .och barn vid övervak.ning, förhör m. m. komma under kvinnlig polis:, och a t t Idemas uppgifter, när de fyllas ratt; äro .av ofrAnkolmligt varde för samhallet.
Nötet, som stod under Fredrika- Rremer-Förbundets och Svenska Kvin-, ?o1.
nornas Nationalförbunds auspicier, in- leddes noch avtackades av de tv % orga- nisationernas v. ordf örande och .ord- f öra,n.de, d r Karolina Wi.derström och dr Nalin Wester43alIberg.
Miss Tancred talade senare i Gävle och Witeborg och till .sist, p % Aterva- gen hem, i Oslo.
På.
hitresan talade.
- hon.
aven i Köpenhamn.
Från bokvärlden.
Den mörka gryningen ' av Marta Os- Till svenskan av Ingegerd von Tell.
Albert Bonniers förlag.
E n ung, dittills o k h d norskfödd för- fattarinna i Amerika erövrade för na- got a r sedan e t t mycket betydande lit- terart tävlingspris, omkring femtiotu- sen kronor i svenskt mynt.
Bland fem- tonhundra insända manuskript erkgn- des, hennes av den förnämliga prisdo- marenamnden siisom staende s &amp; högt över de andras a t t inte nhgon av dessa ens kunde anses .sasom medtgvlare.
.
Det var Marta Ostensoe med sin för- sta bok, V i 1 d g ii, s s.
Redan förra Aret hade vi den i svensk översättning.
Nu har hennes andra bok, D e n.
m ö r- k a g r y n i n g e n, ocksa kommit hit.
Det &amp; r farligt med en andra bok när man vunnit en sroldan succes.
som Marta Ostensoe med sin första.
Men denna haller strecket.
Samma starka och genomarbetade människoskildring som den tidigares kännetecknar den, avensa den frappanta förmagan a t t ge intensiv miljöst&amp;mning.
Ocksa i den- na bok finns för övrigt det slag av iiArd koncentrerad viljemänniska som Caleb Gare i V i l d g a s s gav prov pii,meniDen m ö r k a g r y - n i n g e n a r det en vek och dröm- mande diktarnatur som sättes i.
ödes- temoe.
digert beroende av den andra.
Be- undransvärt geaomförd är konflikten, och det bestaende intrycket av boken ar, 1.iksom air den förra: i sitt slag e t t mästerverk.
. '
Alberte ' och Jakob av Cwa Sandel.
Med inledning av Anders Österling.
Oversattning fran norskan av Inge- borg Essén.
Albert Bonniers förlag, (Gula serien).
Ater en ung debuterande författarin- n a - denna g %ng a k t a norska - som i sitt första arbete visar en betydande ibeg5vning.
Boken har nAgot av Jonas Lies siiggererande skildringskonst av hem och familjeliv, bhar ett tröst- löst armt och rent nedbrytande för personerna det galler.
Den lilla kust- staden uppe i Nordnorge, med sin för- k r p p a n d e dödvattensatmosfär, a r yp- perligt skildrad, och framför allt sti- ger Albertes gestalt fram mot dess bak- grund med skarpt dragen kontur.
Boken gör en inte glad, men den är värd a t t .läsas p &amp; grund av sin konst-.
.
närliga h alt..
Under skraataket.
Roman av N k i Roll Adher .. H. Aisch6houg &amp; C:o (W. Nygaard), Oslo.
Nini Roll Ankers nya bok har %rom- mit direkt frAp det norska förlaget, huruvida eller hur snart vi f9 den i.
.
202 H E B T H A svensk översättning &amp; r mig inte be- kant.
För övrigt borde den fragan vara av ganska ringa intresse, nog böra vi kunna läsa varandras böcker p &amp; ori- ginalsprilket, vi p &amp; var sin sida om Kölen.
Under ~kraataketiirsk~ veii med den rutinerade förf attarin- nans sakra penna, och man a r med ens inne i krigs- och gulaschtidens stamning, här med betoning av den norska huvudstadens miljö.
E n annan fraga torde.
val vara om över huvud taget dessa f örhallanden längre kunna intressera.
Är man inte hjärtans glaci a t t bara slippa tanka p % dem?
alen med dessa till bakgrund har Nini Roll Anker i alla fall tecknat ett par krin- noöden som starkt gripa.
Hennes man- niskoskildring star sig.
H %gkomster och skisser av Amt U a r - gret Holmgren, f. Tersm eden.
Wahl- ström &amp; Widstrands förlag.
Den lilla boken liar en hagkomst som stannar i minnet, G a m l a M a j a, Den a r berättad med bade humor och kansla, och den sotiga och trasiga gam- la tjänarinnan av en gangen tid synes \ - ii1 f ö r t j a a sitt iireminne.
H o s Granldonkel p &amp; B r o h a m r a iir annii en l.&amp;sviird bit.
Den bär nit- got av en gwnla pastellmalnings läckra f iirgton.
En vr % bland bergen.
Berättelse fran Xya England av Mary E. Waller.
Oversattning av Anna Bergström.
J.
A. Lindblads förlag E n betagande skildring av gammal- dags mdnniskor i en avkrok av Nya England i var tid.
JIed gammaldags menar jag en a r t enkla, utanför tids- jiiktet och tidsgrubblet levande mgnni- skor.
Nen verkligt levande och därför kännande, lidande, &amp; l skande.
E n ömt mild dager skimrar kring det lilla hem- met vid den övergivna gamla kyrkbyn uppe pil höjdsluttningen, och Hugh Armstrongs och lilla T~ticldies öden, - -- -.
-.
d sci p &amp; en g h g tragiska och ljusa, höra till det som man bevarar i minnet i tacksam tro p &amp; a t t livet dock gömmer goclliet, styrka och skiinhet.
Sjöboda skola a v Vira EkLzr.~zd.
J .. i - A. Lindblads f örlag.
r litteratur iiger eii oförgiitligt skakande skildring f r i n ~ u i a ~ k ~ l l i i l ~ a - rinnans liv, V i t l j ii u g av Afatiiilda Roos.
Den bok som har med nilgra ord anmiiles gör inget: tnspr&amp;k a t t p &amp; samma satt gripa iii i e t t djupt trtt- giskt tillvarclscmoment.
Men den r ö r vid en del sm&amp;skolefö~hiillanden som i sin praktiska verklighet tydligen göra lararinnans liv surt nog, och den lilla boken torde kunna fylla en uppgift a t t viicka opinion för en reformerad tin- gens ordning.
Historien om Ingrid Ekenbergs vikariat vid Sjöboda skola iir för övrigt friskt beriittad och roan-.
de, a r e n om ett par av bokens kapitel blivit en n&amp;got protokollstoiar f rani- laggning av de undervisnings- och 1ö- nefr %gor med a \ - seende p &amp; vilka boken ar slt a t t saga ett diskussionsinl~gg- E. K-n.
C: ii r I e k r e t s e n hade den 31 okt .. mote, det första för terminen, under fru.
Anna Björks ordförandeskap.
Diin-id före- kom redogörelse ar frii Hedrig Törjesoii för F.-B.-F:s lirsmöte i Ystad samt föredrag av miss Edith Tancreil frQn (Ilasgom över iim- net sn ' omen Police, a Sational and Inter- national Xorements.
Föredraget, som pi ett utmiirkt siitt tolkades av fröken Ester Heden, blev mottiaget in (x1 stor förstAelse och det beslöts att taga upp uninet pil nytt vid ett kommancle möte.
II a l n1 s t a (1 s k r e t s e n samlades första gangen för hösten onsdagen den 12 olrtol~er.
Efter eu kort redogörelse för Hrs-
H E R T H A mötet i Ystad av frii Ruth Hernqvist 1iö11 doktor Elof Nielsen e t t intressant och väc- liande föredrag om tuberkulos odi tuberku- losvkrcl.
31rögen Ingrid Nybloni sjöng nilgi-a s h g e r nckompagnerad a v Felix Körling.
Vid supen sjöngs en trevlig bordsvisa för- fattad av fröken Edit Johansson till me- lodien Tre trallande jantor.
Karlstadsl~retsenhadeclen1S oktober eii animerad disliussion~aftoii.
Lek- tor Karin Ringenson inledde äini~et » Hem- met, liögliisniiigen och litteraturem.
E t t ovanligt stort antal l~retsnieclleinmar Iiade inf nnnit sig.
203 nfagnhild Pulton oin Tolstoys dramatiska ar- beten.
Aftonen avslutades med tesupé celi &amp; ng.
L i. n k ö p i n g s k r e t s e ii fortfar a t t i sitt klubbriiin anordna roande aftoiiunder- hfillningar.
Den 19 okt.
beruttade kapten A. Jakobson oni en resa till Spetsbergen, f r u Leniininii föredrog nfigra &amp; ngnummer och fröken Anna Taube bidrog med uppliisning.
K r e t s e n * Lund m e d - omnejd hade clen 17 &amp; t. tillsammans med Malmö F.-B.-F.-krets ett talrikt besökt möte A. folk- bögskolan Vilan ancler orclförandeskap a v f r u Anna Herrlin.
Föredrag hölls av perso- K r i s t i a i i s t a d s I i r e t s e n ~ ~ i a d e iiallconsiilenten fil.
kand. Signe E ' ïedholni, clen 13 okt.
sitt första möte för hösten var- Malmö, o111, Socialt arbete i fabrikers, Tar- vid ordförnnclen, f r u Elisabeth Sjövall ta- efter fru Holmström-Ingers Berörde önske- lade om » Det gninla Ystad och F.-B.-3 ': s 311s- mhlet om incliistriar~etariias tilltrlicle till möte » beledsagat av sliioptil; onbilcler.
Mu- f~lliliög~li~ltili.
Durefter vidtog under ~llerr- sik utfördes av f r u Inez Winberg och clelcla- skapet Ingers ' ~iirclskap e t t synnerligen nii- mattoii nv fil.
mag. Else IHolingren.
geniimt samkväm ined temp&amp;, varvid stiiin- iiingeii ytterligare förhöjdes genom sang och K u m l a 6 r e t s e n hade den 4 okt.
ett musik.
talrikt besökt sninmaiitriicle, som tillika var e t t avsliedsmöte under festliga former för 3Ii1riestadslcretsenhadeden dess ordf., fröken Trienna Mestertoii H, S5- 13 okt.
alliniint samniaiitriide och samkviiin.
bylund, vilken i dagarna avflyttade till Fru Florén och fröken Langenheiin redogjor- Uppsala.
Under sin inhgariga vistelse i de för arsmötet i Ystad, varefter visades Kumla har fröken Mesterton nedlagt e t t o111 flern bilder f r h Ystad, Glimmingehus och vasmt .och levande intresse vittnande arbete Tosterup.
inom ett flertal föreningar, icke minst in- PK kretsens inbjcdan hö11 fröken Thyra om Freclrika-Breinerkretseii, vilken Iiuvud- Kiillgren den 7 nov.
offentligt föredrag om sakligast 115 liemes initiativ stiftades 1921 » Frcidrika-Bremer-Förbundets uppgifter i nu- och vars ordf. hon varit hela tiden.
t i d e n ~.
Efter föredraget hade samkvarn an- F r u Anna Björkman frambar ett varmt .orclnnts.
tack till fröken Mestertoii för ospard möda N g 1i ö p i n g S-li r e t S e n hacle sitt och framglng samt överlämnade en första sammanträde för hösten mlndagen mant bukett röda nejlikor.
den 3 okt.
För a t t s t i r k a kretsens liassa be- I sitt t a d i till kretsen gav fröken Mester- slöts a t t anorclna en konsert pil Röda kvarn ton uttryck för den djupa Saknad hon sliiille den 13 nov.
under medverkan av fröken kiinna efter Siibylund och Kumla, där sil Marta Olsson och f r u Anclersén-Bo ?:eIl.
Orcl- mycket av intresse .och förstHelse, siirskilt förandeii gav nagra meddelanden frkii ars- inom de speciella kviniioföreiiingari-ia, niött mötet.
i Ystad, vid vilket dock ingen repre- henne.
seiltant frfi.n Nyliöping Iruiiiiat niirrara.
Där- L a n d s 1: r o 11 a 1: r e t s e n hacle oiis- clngen den 19 oktober mmkväm, varvid ord- förnncleii, fröken TriigArdh i korta drag re- dogjorde för ti.rsinötet i Ystad den 14-15 juni.
Darefter W11s föredrag av f rölceii efter höll fil.
1; ancl.
Dagnk Thorvall föredrag om » Ett stillhetens och handlingens folk - liviiliarna förr och nu.,.
Sammanträdet r a r mycket talrikt besökt, och flera nya mecl- lemriinr antecknades.
Gemeiisani tesupé.
Stock; holmskretsenhadeden 25 okt.
ett spropagandamötw i Arstaklub- ben, vartill inbjudits utomstliende, siiriskilt studerande kvinnlig ungdom.
Propagandan, som gällde förbundet och kretsen själv, sköt- tes i första hand av fröken Ida von Plom- gren som i ett inledande föredrag talade om förbundets uppgifter och syften och fram- höll det naturliga i a t t en allman tillslut- ning till förbundet kom till s t h d bland kvin- norna.
En kortare diskussion resulterade i a t t uppdrag gavs; ft kretsstyrelsen a t t till- siitta en propugmdakommitt6 för a t t sköta medlemsrekry tering inom kretsen.
Kvällen avslutades med ett intressant föredrag av fröken Ingeborg Wikander om, Kinas krin- nor i revolutionstider&gt;.
.Striingniiskretsenhadeden28 okt.
sitt första sammanträde för hösten.
Se- dan ordf., fröken Ninni Huldt sagt nagra rarma ord om de sedan sista sammanträ- det avlidna medlemmarna f r u Elin Törnberg och fru Vilhelmina Samuelsson och deras livsgärning samt lyst frid över deras minne öppnades mötet, varefter fröken Huldt gav en intressant skildring av Ystad och för- bundets arsmöte därstädes.
Harpå avhandlades en del inre angela- geiiheter.
Efter mötet vidtog en animerad tesiip6.
1- a r b e r g s k r e t s e n anordnade den 13 sept.
ett offentligt föredrag med skiopti- konbilder a r d r Elsa Köliler frfin Wien onm, Karlsbad genom tidernas.
Den 13 okt.
samlades h e t s e n till hundar- betsa£ton.
En vacker utetillning av gamla hrndarbeten hade ordnats.
Gamla reliker hbde framsökts ur gömmena, sarskilt vit- broderier, korsstygns- och piirlarbeten, alster av krinnoflit friin srunntt tider.
I anslut- ning till utställningen yttrade ordföranden niigra ord.
Sekreteraren, fr. Tora Lund- gren, kretsens ombud 113 Srsrnötet i Ystad, redogjorde diirefter för detta.
niirpt följde tesup6 och samkrlim.
V li n j ö k r e t s e n hade den 25 okt.
ett talrikt besökt kretsmöte.
Ordf. fru El- sa Sordenskjöld hälsade de narvarande eäl- komna, varp8 f r u Blenda Sylvan gav ena skildring av Grsmötet i Ystad och en re- sum6 av förbundets verksamhet under aret Härefter höll .med.
d r Ruth Grubb ett syn- nerligen rardefullt föredrag om ~Föräldra- ansrars.
Hon avtackades med livliga appl3- der och blommor.
Fru Ingrid Sylvander ut- förde p &amp; piano flera av viira förnämligare mästares kompositioner.
Det i allo trevliga och intressanta mötet nvslutacics med te- s11pé.
Kobbs Théer ar0 odisputabelt d i finaste s c h i bruket de billiigasfie,
ndskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: JZZen K t e m t c n, Samtliga förbundsmedlemmar erhglla tidskrif ten.
lcke-f örbuadsrnedZ&amp;mar p r e numerera ii niimccste postanstalt eller i bobhadel.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6:50; 1 / 2 Ar kr.
3S0; 1 / 4 Ar kr.
190.
Lösnummer 65 öre.
R e d a b t h och eaped6 thn: 48 Kiarabergsgatan, 8tocbhoZm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kZ.
I-S.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Blxpeditionen: kZ.
11-4 w j e röokendag.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
C, A, KAHL &amp; C!
A,-B, Lärftskramhandel.
3 Sturegatan 3, Stockholm T e l e f o n e r: 2538, Norr 8110 Linne- och Bomullsvaror Zephyr för Herrskjortor Linneutstyrslar och rlkhaltlgt l a g e r av damunderklader F redrika-Bremer-Fflrbundets skola för kvinnlig yrkes- utbildning med anslag av stat och kommun.
AKTIEBOLAGET S~otbholms Nya ~ämsIlsBsIalnlk $proiala@r f&amp;.
Shgar, Sångklader, Soffof, Ottomaner 1 och 2 bgddar, Tacken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m.
Kontor 0 Ut rtäitnlnfl 16 N o r r l r n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Stoff Tel.7856.N.7181 o~~ Stil 20 NORRLANDSGATAN 20 TEL. 30399 Höstterminen börjar den 1 Sept.
Lägre kursen, Q-Arig ltirlingsskola, av- sedd huvudsakligen för kvinnlig ungdom med högre allmänbildning, meddelar gr.undl#ggande yrkesutbildning i klädsöm- nad.
Högre kursen, l-krig, avser a t t utbilda kvinnliga arbetsledare och yrkeslararin- nor f ör bekladnadsyrket.
Bortbildnhgskurs C sömbad; l-grig, för utexaminerade handarbetsltirarinilor.
~ x t r a elever mottagas i m8n av ut- rymme.
Prospekt sandas.
Adr.
Norrlandsgataii 210, I, Stockholm.
Tel. 803199.
Ans8k- ningar insändas före 30 juli.
Mottager beställningar p &amp; e l e g a n t a r e och e n k l a r e klänningar.
Förstklassigt arbete.
Moderata priser.
llllllllllllnll11111lnl !llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll 1ll11111111111111111l11l11I1111111111111llllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllllll~ - Innehåll; \) - Vita slavhandelns verklighet.
Av ~ l a A Wahlström.
- - - - - - - - m - ä r det praktiska arbetet adlas.
Av E. '
Theel.
i I- Varför vi vilja kvinnlig polis.
... Sandel.
Av Ellen Kleman.
I i. Maria det unga Arnerikam.
Av Anna Lenah Elgström.
= -.
I - " -- Miss - Edith Tancred i Stockholm.
- Frin bokvärlden.
1 F.~B.~F.gkretsania.
= e - %IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIY IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII IIIIIIIIIIIIII~IIIUIIIIII~~~IIIIIIIII~III~~I~U~~~~UIIIIIII~~~~~~~IU~I~III~II~~IIIIPIIII~~II~IIIII~II~~~~~~~~INIH.
Stockholma Boklndumtrl Aktiebolags Boktr., Stockholm 1937
