# ID: svediakorp-per2874
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,170
# sentences: 628
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14
internationella kooperativa alliansens historia MULLER - HANS Pris 4: kr.
I varje bokhandel.
Koop.
förbundets b o k f ö r l a g Bomullsgarn och VBvnader Gefle Manufaktur A.-Bol STRWMSBRO och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt HEM - Elektrisk belysningsarmatur H ~ ~ h b l l ~ g l a ~ Belysningsglas Prydnadsglas.
W e s t e r n Electrlc ' s radiomaterlel och dammsugare - Eveready- anod batterler o. ringledningsele- ment- Bil- o. Radioackumulatorer Laddnlngsstation - BUHLMARKS STOCKHIOLM So.
UTSTALLNINGSLOKALER: HUVUDKONTOR: Bvanons vavnader basta vavnpdecl Oefle rrarn basta garn l Teleloner 539 8326 6619 Ialmö Norrmalmstorg 4 - Högbergsgatan 19-26 - Siden- 6 Mannfakfuralliir Stbrstr arral nyheter
ARGANG XIV OKTOBER 1927 HAFTE 8 Skolöverstyrelsens komplettering redrika-Ererner-FGrbundet har i en skrivelse till I&lt;.
Maj:t plipekat önskvärdheten av a t t det inom Skol- öwystyrelsen finnes en ledamot med särskild uppgift a t t liandlagga ärenden rörande den h i n n l i g a ungdomens un- dervisning.
A t t denna ledamot bör vara en kvinna siiger sig självt, fast- ä n behörighetslagens f ormulering icke i; illAter, att platsen reserveras f ör kvinnlig innehavare.
Man behöver inte vara frenetisk kvinnosaksivrare för a t t instamma i Förbundets önskan.
Det iir snarare a t t undra p &amp; a t t saken icke förut bli- vit offentligt plipekad a v de institu- tioner och sammanslutningar - flick- och samskoleförening, lärgrinneförbund etc., som kunnaLföruts&amp;ttas ha siisskilt intsesse harair.
Skolöverstyrelsen liar för närvarande en lrvinnlig arbetskraft i ledande stfillning i det fröken Inge- borg Walin &amp; r förordnad som » kon- sulent för husligt arbete » p &amp; yrkesskol- avdelningen.
Och detta innebar me- ra, a n vad ordet konsulent tycks ge vid handen.
Fröken Walins arbetsuppgift Hr lika omfattande som undervisniiigs- rfidens, men Iion har varken s a m a of- ficiella ställning eller samma lönefor- inaiier som dessa.
Det är ju gott ocli vfil, a t t lireilden inom skolan, soni rö- x » liissligt arbete », skötas av en l i ~ i n - - na, men man kan viil knappast anse, a t t kvinnans g2lrning inom Överstyrel- sen dgrmed a r fullgjord.
Minst halva antalet av alla de barn, för vilka hela denna styrelse ar till, utgöras ju av flickor, fördelade p &amp; folkskolor, flick- skolor, i ä r o v e ~ k av olika slag.
Vad ar d &amp; naturligare iiin att den myndig- het, som liar a t t sörja för deras val, ä r sammansatt av bAde man och kvin- nor?
I den begäran, som framställts av sedr rika-~rerne~-Förbundet, ligger sä- kert icke nggot unde~kannnnde a v det satt, varpa Skolöverstyrelsen hittills skött sin uppgift vis-&amp;-vis flicl&lt;skolor- n a .eller flickor i andra skolformer.
Mcn man ban undra, om icke Örersty- relseii skulle vinna ytterligare förtro- ende, starka sin auktoritet, om den kompletterades pA det satt, som har föreslagits.
Den nya skolorganisatio- lien omdanar en lie1 del gosslaro~rerk till srrrusl; olor, och nya former av flick- skolor komma a t t uppsiittas.
Blan kan vii1 tiiinka, att dessa om- ocli nybildnin- gar kunna framkalla en c k 1 svarighe- ter, B.tskilliga kvistiga saker, som det tillko.mmer Överstyrelsen a t t utreda och som milste stalla stom ansprak ph dess vidsynthet och omdömesförm&amp;ga.
Det torde ej vara förmätet att antaga, a t t ett kvinnligt tillskott, som ju mH-.
' ste göra styrelsen mera mhgsidig, skulle verka välgörande harvidlag.
- Om man nu frtigar sig, vilka utsik- ter finnas för ett realiserande av För- bundets önskan, ar det tvil saker man har a t t t a hänsyn till.
HUT komma myndigheterna - närmast regeringen -- a t t s t m a sig till saken?
Och &amp; ro de kvinnor, som nu och framdeles kun- na komma i frhga, villiga a t t ataga sig en uppgift, som.
lagger p &amp; dem en tung arbetsbörda och ett stort ansvar?
Det a r inte vidare uppmuntrande att tanka pil a t t d &amp; K.
' 3laj:t i somras till- satte sakkunniga för a t t utarbeta för- slag till arbetsplaner för de nya skol- formerna, det inte ansags nödvänd&amp;$ a t t anlita nilgon kvinnlig kraft.
Och ända galler det har bl.
a. de kommu- nala f l i c k s k o l o r n a, en allde- les ny skolform, till vilken det icke finnes nhgon motsvarighet inom den nuvarande organisationen.
Men kan- ske finns det nitgot plausibelt, för ut- omstaende obegripligt skii1 hartill.
Men om nu .statsmaktens representan- ter skulle inse, a t t det behövs en sar- skild malsman inom berstyrelsen för den kvinnliga ungdomen, ar det a t t hoppas, a t t det bland de kvinnliga pe- dagogerna finns personer, lämpliga och villiga a t t ataga sig detta miilsmanskap.
Nan kan val första, a t t det för en verk- ligt intresserad pedagog mhste vara en stor uppoffring att avsta fran den direkta och personliga kontalrten med barn och ungdom för a t t i stallet syss- la med organisationsf ragor och begra- va sig i papper, vilket senare säkert a r mtinga iimbetsdns lott.
Uen Över- styrelsen iir icke endast, far icke vara uteslutande forum för organisations- frfigor.
Det torde visserligen vara ofriinkomligt, a t t saker av detta slag under den närmaste tiden milste upp- taga en stor del av dess tid, men man rantar fran densamma ocksil förstäen- de och stöd i det rent pedagogiska ny- daningsarbetet inom skolorna.
KERSTIN FJETTERSTRöM.
Engelsk föredragshållare om kvinnliga poliser.
Xiss Edith Tancrecl friin Skottland företar i slutet av oktober och början av november en föredragsresa till Dan- mark, Sverige och Korge för a t t tala om » T4f~men police, a national and in- ternational movement,.
I Sverige hal- ler hon sex föredrag anordnade av Fredrika-Bremer-F6rbundet eller dess kretsar jSimte med dem samarbetande f öreningar.
Början göres i Malmö den S4 okt.
varifriin miss T. fortsiitter över J h k ö p i n g och Somköping till Stock- holm iiar föredrag halles den 28 okt.
i K. F. U.
91:s hörsal.
Hennes färd gAr sedan över Giivle till Göteborg, vm- est den srenska delen av turnén ffir sin avslutning den 2 november.
Initiativet till iiiiss Taiicrcds skan- dinariska resa har gemensamt tagits av ' Svenska Kvinnornas ~ationalförbund.
och Freclril; a-Bremer-FCrb11 ndet, vilka tillsammans anordna mötet i Stock- holm.
Jfiss T. har i sitt hemland varit iii@ &amp; verksam för deii krinnliga po- lisväsendets utveclding och iir hon1 vida kretsar kand sorii en framstiienile esport pzl detta omracle.
H E R T H A.
.
.
.
163 tjugo Ar.
Av Einar Engström sekr. i österg6tla1~cls E n s hush~ll~iingss~llsliap.
.&amp;lim .hal3 nu inför 20rhrsjubileet ett redrika-Bremer-Förb~ziidets Lalit- h u s h l i l l n i n g s s e ~ n a r h i Rimf or- starkt behov av a t t uttala, ett varmt s a i Östergötland kan i dagarna eller erkiinnande till det kvinnoförbund, niirmare bestamt den 1 noveniber f i m vars namn skolan bar och i vars hägn sitt SO-hrsjubileum ocli darvid a l l t d se dess utreckling skett, samt till de tillbaka p % tvenne # decenniers betydelse- framsynta kvinnor, som vackte tanken fulla ocli framgc5ngsrika garning i den p &amp; liiroanstalten till.liv och malmedve- svenska 1.nntlii~shBllningens tjänst.
.
tet genomförde den.
Huru utvccklin- N i r Fredrika-Bremer-Fö~b~zndets gen p &amp;, det undervisningsomrade, d2ir LanthiisliBllningsskola - som liiroan- Rimforsaskolan varit en banbryterska, stalten d3 och under n %got nier &amp; n tio skulle ha gestaltat sig den förutan, m3 ar framat liallades - den 1 november väl vara utsiktslöst a t t finna svaret för tjugo &amp; r sedan slog upp sina por- p&amp;.
Säkert &amp; r dock, a t t skolan maste t a r för den första skaran av unga kvin- tillaggas en mycket stor betydelse, om nor, soin enskade utbilda sig till lant- man nu till a t t börja med blott ser p5 hush8llniilgslSira~innor, vcar den den i vad man den inverkat pil uppdragan- första i sitt slag i vart land, och det det av riktlinjerna, för den undervis- a r viil fr %gan om, huruvida den ej ning~verksamliet, som vi nu ha p &amp; det- T-ar den första i liela Skandinavien.
ta omabde.
NSirmaste anledningen till anstaltens Vid tiden för skolans startande fanns tillkomst var, som bekant, .att man vid det utanför den trangre kretsen av sökandet efter utvagar a t t minska den denskmmas f ramsynta tillskyndare vid sekelskiftet - och Aren nihmast dar- knappast nhgon, som hade en tanke efter starka kvinnliga emigrationen, p &amp; i hur hög grad de unga kvinnorna kom till den uppfattningen, a t t » sko- p5 v&amp;r 1.aadsbygd försummats ifrhga lor för lantkvinnans uppfostran för sitt om undervisning p &amp; det omrBde, dar arbete » hiirernot borde bliva ett verk- för de flesta av dem deras livsuppgift samt korrektiv.
Men huru inrätta dy- var a t t sölia.
Det har varit de senaste lika skolor, d &amp; icke nAgra för dem ut- femton, tjugo Aren som fAtt bevittna bildade liirarinnor fiinnos a t t tillg:~?
en f ul.lkomligt ny tingens ordning liar- Den första omsorgen rn %ste diirför iitiniian.
Xiimera finns det stora möj-.
bliva a t t utbilda dylika, ocli det var Iighcter för dessa unga kvinnor a t t u r det läget, som tanlwi p5 Rimforsa- skaffa sig god utbildning i det som skolan föddes, utvecklades, tog form tillliör skötseln av ett jordbrukare- hem.
Inom de flesta av rikets lail itro nu och beslutsamt omsattes i liandling.
F
en eller flera lanthush&amp;llsskolor inrät- tade, enkom för a t t giva blivande hus- iriöd~ar pa landet ökade insikter i lant- I-iixshallets manga olika inre och yttre sysslor, och vid vara folkhögskolor an- ordnas för landsbygdens kvinnliga ung- dom kurser av olika slag, alla dock siktande p &amp; a t t göra den unga kvinnan bittre rustad a t t möta sin livsuppgift.
Detta sagt endast för a t t ge en antyd- ning om huru annorlunda det ar p &amp; detta omrade nu mot förr.
För hela denna utveckling har det varit en given förutsiittning a t t h a tillgang p &amp; lärarinnor, skickade a t t teoretiskt och praktiskt handleda den- na ungdom.
Det ä r p$ denna avgöran- de punkt, som Fredrika-Bremer-För- bundets lanthush~lningsseminarium gjort en högst betydande insats.
Givetvis vore det en hade lockande ocli intressant uppgift a t t h h nggot niirmare skildra läroanstaltens öden under de nu snart tilländalupna tjugo aren.
Xen da det pu goda grunder kan förutsiittas, a t t dess utveckling &amp; t- minstone till sina yttre konturer a r väl kand av dem, under rilkas ögon dessa rader komma, har jag ansett mig böra i d i t närmaste arstlt fran en dylik skildring.
E t t och annat i detta hiinseende kan dock icke lämnas oom- nämnt.
Först som sist mG diirrid framhiillas, a t t rerksamlieten rid se- minariet aldrig varit fastlast i stela former utan stiindigt anpassats efter vunna erfarenheter och efter de för-.
ändringar, tiden alltjämt ar underkas- tad.
A t t häri legat en stor styrka ar utan vidare uppenbart.
Det sager sig sjiilvt, a t t det härvidlag icke rört sig om ett planlöst famlande Iiit och dit, utan utvecklingen har stiidse lankata in pA de banor, som det levande livet sjiilrt betingat.
Tiimligen omedelbart efter verksam- hetens igilngsiittande f ann man, a t t den först tillmatta undervisningstiden per Burs, 1 l /, Gr, ej räckte till och.
a t t dessutom specialisering i unden~is- ningen var nödviindig.
Kurstiden för- langdes diirför till tvh Ar, och eleverna uppdelades imder andra kursiiret efteib eget vill pli specialavdelningar.
Ll [iir- med vor0 ocksh sjiilva gruniilinjcrna, för den inre organisationen klara och ha alltsedan dess riiseutligen liiiiintpts orubbade.
För niirraramle bedrives som bekant specialutbildningen p5 tre linjer: lant- hiish, ' tUsliirarinne1~1~rsen, skolköksliira- rinnekursen samt tradgilrds- ocli slöjd- kursen.
Genom denna specialutbildning har man varit i tillfiille a t t pii e t t lyckligt stttt tillgodose behovet av fackliirarinnor.
Ar efter ar har friiiit seminariet ~itg&amp;lPt en skara iingri.
kvin- nor, som p i olika poster 1-id skil&amp;i ini- t1erris~iiiigs; instaltcr utiiva i i n Iiiig grad gagimide vcrksamliet, da det gallt a t t giva kvinnorna p2 yAr laiids- bygd undervisning ocli liandledniiig.
: h redan uppgiften a t t bjuda.
den stora iiiiingden av lnritlsbyg:.ciens.
kvin- nor, langa och i-iliire, en i alla avsecir- (len giwiidc iindervisuing myc1; et krii.
w n d t ~, 3r iippgiftcn a t t viil iit !Khi; t, (lem, som skola iatörct denna haiidleci- iin ng, det ej mindre.
Det ar i (lett;; senare fall niidriindigt icke blott a t t ge dc blivande liirariiinorna en fast klin- skapens och vetandets grund a t t st &amp; pil, det galler samtidigt a t t hos dem ingjuta okiirlig kiirlek och hiingivcn-.
het för det blivande kallet, s &amp; a t t de med glad offervillighet kunna ge u t sig sjalva i sin garning.
För var och en.
som haft förmAnen a t t närmare lara kiinna den verksam- het, som bedrives p &amp; lanthushallnings- seminariet vid Rimforsa, star det klart, a t t det ovan sagda varit inte endast ledstjärnorna vid dess lärarinneutb~ild- ning utan ocksa a t t liiroanstaltens strä- vanden a t t n &amp; detta mal krönts med rik framgang.
Det &amp; r myclzet och m&amp;nga som maste enigt samverka för a t t sadana resnl- tat skola vinnas.
Det erfordras först de rent yttke betingelserna: goda och ända.m&amp;lsenliga lokaler, tillgang p5 ett lantbruk av lämplig storlek m. m., och i allt detta lämna förhiolllandena vid seminariet knappast nagonting övrigt a t t önska.
Det kräves vidare p &amp; alla h.änder ett hängivet och av ständig p:, !ilituppfyllelse präglat arbete, ocli det fordras frcmnfÖr allt av den, gom ställts i spetsen för det hela, a t t i sin person, Imma förena allt, som a r ägnat a t t främja och leda arbetet och dess nt- veckling i överensstii.mmelse med det iippstiillda mfilet ocli tidens krav.
Jam- väl harutinnan har anstalten varit och &amp; r.
alltjämt synnerligen lyckligt ut- rustad.
Med undantag för de tvc5 första &amp; ren - har den närmaste ledningen av verk- samheten vid .seminariet varit anför- trodd A t fröken Louise .Natliorst-Böös.
Vad hon betytt för l&amp;roanstalten b &amp; .hela den nyss berörda lyckosamma ut- veckling, seminariet.
pnder de gangna Area.
företett,.
nogsamt och vältaligt vittnesbörd.om.
Detta ' vittne~bö~d lcan biittre - $iii ord betyga det ' siillspt mer-.
.
, giska, varmt uppoffrande och av rik f ramgang följda.
arbe @ hon sasom fiire?
standariiina dämttides.
nedlagt.
.Det a r Mkerligen ej för mycket sagt, 9m man pfisttlr, att .hennes &amp; r till störst?
delen aran och berömmelsen .. av laro- anstaltens värkfulla insats, p &amp; lanthos- li&amp;llsiindervisningens om&amp;des Med fast och siiker hand har hon lett semina!
riets .. öden .och med aldrig intresse har bon följt verksamheten i qlla de m ?.nga.
olika.
detaljerna, meq sam&amp;idigt aldrig.
f4rlorat öyerblicken av det hela.
H a r hon kanske under.
utbildningstiden nfigon gAng f orefallit en och - annan elev sträng - och .f o r d r ~ n - de, har hon dock i s2i.llspord grad för- statt a t t vinna.de ungas.hj&amp;rtan.
Bland den stora skaran av alla dem, !om nu vid 204rsjubileet vilja bringa fröken Louise Nathorst-Böös.
sin .varma och uppriktiga hyllning,.
intager.
f orvisso d ä r f ö ~ de m h g a generationerna av hen- nes e1.ever främsta platsen, Och frfin alla, som nit$lska f ör den, bety delse: fulla .gren av nutidens mfingskiftande ' upplysningsverksamhet, som hon gjort till si11 och dar hon obetingat varit och a r av de friimsta, förenar sig .me @ tack: samheten för de glingma sarps ljusa och tjllitsf ulla f örhoppningar f ör manga,.
komm.ande: Vid de tjugo första Aren av sin till- varo, star alltsa Fredrika-Rremer-För- bundets.
lanthuslz&amp;11nii3gsse1ninari~~m p &amp; en framskjuten plats.
Den stora betidel&amp;, som kvinnan stisom.
husmor och maka har för l o d e t s jordbruka- befolkning, .är allmänt erkänd,.
och .i sa.
hög g a d j a t t map med sanning kan saga, a t t.
har en jordbrukxre en k y - nig .och duglig, hustru, SA.
.
g meren-
166 - H E R dels allt den familjen val i handom.
Och lika säkert iir det Ci andra sidan, a t t en hustru, som icke förstar sin sak, hart niir omöjliggör aven för den diig- ligaste lantman a t t skaffa sig och fa- miljen nöjaktig utkomst.
Kunna vi, som förut gjorts gallande, peka pil, huriisom sedan uppmarksam- heten blivit riktad pB nödvändigheten a t t genom praktiskt lagd undervisning i lanthushAllets slcötsel - i den mest vidsträckta mening - bättre rnsta jordbrukets kvinnor för deras kriivan- de och ansvarsfulla ' giirning, hela den- n a undervisning viinnit en snabb och gliidjande utbredning, nödgas vi dock tillsta, a t t ännii a r vägen lang dit- han, dti v a r j e husmor p &amp; landet blivit delaktig och fatt sin dagliga id iinder- 18ttad av en fördjiipad kännedom om allt hon därvid kan fA för hiinder.
Men " utveck1ingen ph detta lika litet som p &amp; m3got annat mänskligt omrAde star ej heller stilla.
Alltjämt ev ii se^ antalet av unga landsbygdskvinnor, som klart inse betydelsen av a t t skaffa sig ökade kunskaper i lanthiishilllets ratta handhavande, och i samma om- fattning vaxer ock behovet av kunniga ' undervisare.
Inför de berörda förhallandena och fran vilken annan sida man an vill betraktzi ' frAgan a r det salunda iippen- bart,.
vilken oerhört stor roll iinder- visningen pli detta omrade städse kom- mer a t t spela.
Det &amp; r därför icke minsta tvivel om, a t t en liiroanstalt sasom den vid Rim- forsa aven för framtiden mliste tillag gas största varde.
Nya tider kunna mahanda kläda dess verksamhet i del- vis andra former, miilet mc5ste dock alltid bliva detsamma som nu, a t t mAl- medvetet och kraftigt lamna sin gard till lan thush; oillningens förkovran.
Det frö.
som förhoppningsfulla Biin- der nedlade den dag skolan startades, har grott och vuxit upp till ett stort och frii lztbärande f piid.
Dess friska grönska biir rittne om inneboende kraft och halsa och allt tyder pii en fort- satt viixt till gagn och fromma för de svenska jordbriikarehemmen och darmed för hela v3rt land.
Flin Törnberg.
Den 22 juli 17iicktes inom vida kretsar i 8traiignHs sorg och förstiiniiiiiig.
Ryktet spred sig a t t fru Elin Tör~i- berg efter en kort sjiikdom arlidit.
Fru Tiirn berg, född Liindholm, hade under en tjiigotal Ar bedrivit maniifak- tiirörelv ' Rti+iingnas och iincler denna sin vei.lzsiimlic~t gjort sig av alla aktad och 2 \ - Iifil lon.
Hon var dessiitom lir- ligt iiiti.i~~s (l~iid för det sociala och kommiinala livet.
Xed stort intresse dcltog lion i den kvinnliga rastratts- rörelsen.
$ tadsf iillriiiiktige tillhörde Ilon firaen 1919-1930.
$edan 1923 var hon nwdlem av styrelsen för F.-R-F:s Striingnäskretn, i vilkens verksamhet hon gjort en god insats.
Vid sin död var Iion dessiitom medlem av Strang- niis pensionsniimnd.
Frii Törnberg efterlamnar minnet av en siillsynt gedigen karaktar.
Var och en, som kom i beröring med hcn- ne, kunde ej iindgA a t t imponeras av hennes p e r s d i g h e t.
Ned enkelhet, flärdfrihet och riittrkdighet fiirenade hon klokhet och vidsynthet.
Ifela hen- nes viisen andades försynthet och god- het.
H tacksamt ocli oförgiitligt min- ne skall hon bevaras.
ANNA JANSSON.
Striingniis sept.
1927.
En avslutad kdturinsats.
Stockholms Lasesalong.
,.
e n s a m m a bi1dade.frun- et Iiör iitvecldingen till a t t över- flödiggöra mAngt som p &amp; sin ratta tid var av varde och till gagn.
Därför a r det erkannande nog a t t kunna saga om ett företag, som lagges ned, a t t det levat u t sin form medan det fyll- Ce ett behov.
D t i m m. e r av alla Imtsar den basta inhemska ocli utländska litteraturen f ör dagen. » Pamiljeintresset skulle emellertid tillgodoses genom hemlan, företaget ben2imndes p &amp; detta tidiga stadium &gt;&gt;Läsesalong f ör damer&gt;&gt;, och niigra herrar fingo inte sticka ngsan N t i ~ Esselde - fröken Sophie Lei- dit.
Rcdan under forsta Aret gjordes jonhiifviid,.
senare friherrinnan Adler- sparre - för nagot mer an .sestio h r se- dock en framställning frAn de ute- dan började syssla med tanken att upp- stängdas sida om a t t exklusiviteten in- i %tt-a en lasesalong i huv~dstaden, spe- te skulle uppeh2tllas.
Han kompromis- ciellt för a t t bereda kvinnor p &amp; ett eko- sade ocli beslöt a t t herrarna skulle nomiskt överl~omligt satt tillg %ng till morgnar och aftnar f A disponera lase- den nyare litteraturen samt in- ocli ut- salongen, d % den däremot skulle under lundska tidningar och tidskrifter, fun- dagens lopp vara öppen för den läse- nos inga offentliga, bibliotek, inte hel- krets den ursprungligen avsetts för.
ler niigra klubbar eller läsrum till- Man vagade sig ej p % sammanblandnin- @ .ngliga f ör kvinnor.
.Följden a v det- gen!
Men anordningen var naturligtvis ta ar, dels a t t kanske flertalet av d r a praktiskt olämplig, och snart nQg ma- rikast beg %vade och för en högre bild- kade iiven tidens konventionalism &amp; t ning mest mottagliga kvinnor medve- sig och man beslöt sig för a t t lata da- tet eller omedvetet undergli en andelig merna och herrarna samtidigt begag- svältk; r, som tar pli deras intellektu- na salongen.
Den blev S t o c k h o l m s ella livslwaf t, stiicker deras verksam- L ii s e s a l o n g utan nagra inskrank- het och kommer dem att, andeligt ta- ningar, och under detta namn, har d.en lat, stanna i vaxten; dels a t t den in- fortlevt tills den nu genom de offent- tellektuella näring, som slumpen er- liga bibliotekens existens, framför allt bjuder dem, slukas utan urval, utan genom Stockholms nya stads.bibliotek, miltta och därföre, sasom annan osmält blivit en institution som.
tiden ej l a n g.
föda, skadar lika mycket som den gag- re behöver.
Wir den kom till var den framför nar », hette det oclisii i motiveringen, nar planen p &amp; en lasesalong i Stock- allt, sAsom mdan angivit#, ett utslag holm p &amp; Sophie .Leijonhufvuds ' initia-.
av Esseldes alltid valma.
önbkan a t t tiv Ar 1866 framlades och förverkliga- gagna sina medsystrar.
I detta fall des.
Syftet preciserades till &gt;.att mot med a t t .bereda dem ett lattillglingligt en billig ab:onnemangsavgift tillhanda.
tillfiille &gt;&gt;att följa de ' vaxlande förete- halla S ' &amp; v ii l f.
a.
m i l j e r s o m elserna s &amp; val inom det pol.itiska .och &amp; ..::.
:.
. '
'.
.
.
medborgerliga livet som p &amp; de religiö- sa och sociala fragornas omrftde samt inom konstens, litteraturens och oe- tenskapens gebit)., som hon sjiilv ut- trycker sig - ty naturligtvis &amp; r det hon, som författat det publicerade upp- ropet anghende upprättandet av luse- salongen.
I detsamma talas ocksa med varm medkänsla om » det stora antal fruntimmer, vilka arbeta för eget uppe- hiille, shsom lärarinnor, konst- och in- dustriidkare,.
skriverskor, örersiittarin- nor, t. o. m. författarinnor, och vilka, ofta i besittning av eller mottagliga för en hög grad av bildning, erfara e t t djupt behov av den intellektuella n %- ring som en god lasning erbjuder men finna sig - - iitestangda darif r h.
&gt; &gt;.
Planen fick vanner och befrgmjare.
Uöbler skiinktes fran nilgra hall, böc- ker fr %n andra, tidningsredaldionerna sände gratisexemplar av sina blad, penningar kommo aven f öiaetaget till del.
I december 1866 öppnades ltise- salongen i n r 8 Drottninggatan.
Dess första styrelse utgjordes av initiativ- tagerskan, ' fröken Sophie Leijonhuf vud, fruarna Vilhelmina Hierta, Fredrika Limnell,; Anna Wallenberg, fröken C. Norstedt och fröken Anna Hierta (se- Bermera prof essorskan Retzius).
Fö- +estlindarinna blev till a t t börja med en fröken Sköldebrand ..
Hennes efter- triitkrska %ter var fröken Sophie 8ax- enberg, Fredrika Bremers unga riin frrfn hennes sista levnadstid p &amp; &amp; sta.
.
.
a t t h o n kom a t t bli verk- Det.
' i&amp;sar kam, för ~ ä s e s a l b n ~ e n,.
.
.,.
: .. Liisesalongen började med ett fem- tiotal .abonlzent.er, dels f ör boklan, dels f&amp;.
tillträde till salongen.
Under de f0rfit.a h e n Tar diirjitmte.
en lasecirkel - crdnarl, abonnenterna i denna fingo be- Iiiiila varje bok en riss, bestämd tid och hade a t t sjiilra besörja chkulatio- nen av böckerna.
Efterhand, som in- stitutionen riixte till, fann man emel- lertid denna lilnemetod mindre liimy-, lig och den upphörde.
Bokutliimnin- gen bedrevs sedan efter de wnlign principerna f ör bibliotekslfin.
Och frekvensen i Lasestilo~igen?
Friin de tidigare aren saknas uppgif- ter, men p &amp; ' 70-talet kunde besökarna riiknas till omkring Xi,000 pr Ar.
Kf- ter 1 $84, d &amp; Eiisesalongen - efter a t t ha hclllit till i ett par olika lokaler under mellantiden - flyttade in i den rymliga och trevliga vaningen Berida- rebansgatan 25, började de Arliga be- söken uppga till 20- il 30,000, l h b i b - liotekets kunder d &amp; oriihade, vilka ut- gjorde ett vida större antal.
Boksam- lingen väste iivenledes, en uppgift friini 191.0 uppger den till cirka 39,000 ro- lymer, förutom den stora in- och ut- liindska tidskrifts- och tidningsavdel- iiingen, kalendrarna och uppslagsrer- Ben.
Saturligt nog var med ett företag som detta ekonomien en friiga som ofta nog gjorde sig besviirande piiminii.
SIen städse har det funnits personer Rom verksamt intresserat sig för Esseldes idé och ingripit för a t t halla fiiretaget vid lir.
Till sist beviljades iiven TA- sesalongen ar 1909 av Stockhol~ns stadsfiilhiiktige ett M i g t anslag fiir sin verksamhet.
Xii, med Stailshiblio- tekets upprattande, bortföll detta, n; i- got som ocks2 medverkade till a t t Iii- sesalongen mbstc upphöra.
och iiatlir- enligt iippg % i det nya stora Stadsbib- lioteket.
169 H E R T H A, Det ä r manga namn man skulle vil- ja dröja vid när man räknar över de personer som varit verksamma för 1a- sesalongen s&amp;v %i i frAga om a t t ge sitt intresse som sitt arbete.
De mhngari- ga f örestandarinnorna f ör Läsesalon- gen fröken Mmia von Belomi och frö- ken Aurore Wensjöe, som under decen- nier av Ar med aldrig svikande glladje i sitt arbete stodo.
tillreds för Lasesa- longens publikiim med rad och anvis- ningar, s &amp; mycket mera värdefulla som de, vilka g9vo dem, besutto sa stor sak- l~unskap pil.
det omrade det gällde; de yngre krafterna, som .fingo t a vid när de äldre voro färdiga med sitt, fröken Eva Nilson, fröken Anna Nattson och fröken Lodelius; sekreteraren i styrel- sen, fröken Maria Egnell, som under en följd av ar nitiskt arbetade för La- sesalongens intressen, samt.
dess kas- saförvaltare f. marinintendenten G. Ulff, ocksh styrelsens sista v. ordtöran- de, p % vilken omsorgen om ekonomien sa länge vilat.
.
Under de senare hyen, d &amp; Kungliga biblioteketj församlingsbiblioteken, de m&amp;nga tidningskontoren i liiivudsta- den, klubbar med tillgängliga lasriim nz.
m. dyl. uppstatt och liimnade sa m h g a och rika tillfällen föi.
ett sö- kande publikum a t t n9 de bildningsliiil- lor, den upplysande och roande lektyr som Lasesalongen till en tid var s &amp; gott som ensam om a t t tillhandali8lla,: ~vtog givetvis abonnenter och besökare av salongen.
Tiden hade kommit med c ya och konkurrenskraftiga institutio- ner och- det berättigande grundlaget f iir J~asesalongens.
existens hade f allit bort.
.
.
.
.
.
.
Stockholms Ijiis&amp;aIongs uppgift vav fylld.
Den .har rätt till e t t gott efter- mäle.
Den var den p &amp; sin tid goda och effektiva utformningen av en Bnl- tirrfriimjande idé.
' B.
E-n.
.
.
Notisspalten.
De kvinnliga akademikerna mötas.
International Federation of Univer- sity Women hade sistlidna 24-28 juli rhdsniöte i,Wien, vari fil.
m.ag.
Astrid Sturzen-Becker, deltog som represen- tant för Akademiskt Bildade Kvinnors Förening.
Under ordförandeskap av docent Gleditsch, Oslo, ' dryftades.
p &amp; universitetet olika fragor, t. ex. om stipendier .och klubblokaler, intellektu- ellt samarbete och utbyte av lärare.
fran ett Dessutom hade .delegaferna tjugu tal olika land - manga tillfallen.
a t t r&amp;lms och sammanträffa med den österrikiska föreningens medlemmar, som .ordnat allt för mötet p % ett ut- märkt praktiskt och trevligt satt.
- Internationell kvinnokonferens i Amsterdam.
Den förlidet %r i Paris av Interna- tioliella kainaorösträttsalliansen till- satta kommittén för fred och Nationer- nas Förbund, med mrs Chapman Catt som ordf örande, anordnar 17-19 n o- vember i Amsterdam en stiidiekonfe- rens som har till syfte a t t preliminart undersöka och debattera vad liviiinor- na siisom medborgare lninnc~ iiträtta till uppehallan.de av freden o ' ch stö:d av Nationernas Förbund.
FrXn de olika till alliansen anslutna länderna kom- ma talare a t t inbjiidas och framför allt personer som tagit ~ k t i v del i fredsarf ' namnda ar för &amp; ' \ .e- betet.
~ v hittills rige fru Anila Wicksell.
Konferensen förliigges till I&lt;olonia,linstitiitets stat; liga byggaad i Amsterdam.
.
Höstens .Rim forsaexamen.
, Den tvAAriga l&amp;rarinnelcursen vid Rimf orsa lanthushiillningsseminariuru avslutades den 24 september me.d of- fentlig avgiingsexaruen.
De avgAende eleverna vor0: i lanthusli&amp;llsliirarin~kursen: Berta Karlström, Kopparbergs län, Anna- Lisa Lj unggren, Jönköpings län, Eli- sabet Norrgren, Hallands lan, Astrid Olofsson, Västerbottens lan, Aina R.iin- lund, Xorrbottens lan, Elisabet San- da ' hl, Jönköpings lan; i.
skolköksl~rarinnekursen: L i n d a Andersson och Uargareta Beckman, fistergötlands lan, Ingeborg Xilssm, Nalmöhus l,än, Tekla Rosendahl, Gav- leborgs lan, Siri Schmartz, Ostergöt- lands län; i tradgards- och s l ö j d l ~ i n n e k u r - sen: Gunhild Bondesson och Linnéa Rothstein, Malmöhas lan, samt Tor- borg Sjöström, Blekinge län.
Skolöverstyrelsens t a &amp; till f5restzfn- darinna, lärarinnor loch elever fram- bars av rektor I. Gezelius, Hamra.
Till den l&amp;mol; ongress, den första i sitt slag i 8verige som Vita Bandets centralrad och styrelse.
anordnade i Viisjö 1-2 oktober, har tillsammans med stadens, och länets samtliga örriga kvinnliga sani ?ma.nslutningc ?r Viixjö Fredrika-Bremer-Förbundskrets skatt som inbjudare.
Kongressen rönte syn- nerligen stor anslutning och sju före- drag höllos över skilda sociala ämnen, sJsom: Kvinnan, hemmet .och samhiil- let, Dryckessed och moral, Hemmet och ungdomens nöjesliv, FömUrjningsplik- ten 0c.h de nya barnavardslagarna, L i v ~ g l ~ d j e och rusdrycker, Kvinnlig hygien.
Dessutom visades ljusbilder frbn Vita Bandets upptagningshem, barnhem, sjukhem, vil.ohem, mjölkför- siiljning m. m. Hilma Angered Strand- berg.
Anader Ilia @ t t sedan Budet k m i om Hilma Angered 8traiidben.g~ död.
Dagspressen bringade snabbt och plipassligt erf orderligii joiirnalistnekro- loger.
Mari fick wtit a t t hon dött i 3Ieran i det niirmaste sjuttiotviiiirig, ocksa a t t Stockholm var hennes födel- sestad, att licnnes far var justitierad och kusin till Talis Qualis, att hon cf- ter f aclerns död blev » sjiilvförsörjaii- de » - telegrafist i en liten avkrok pi- Kistknsten -, att hon blev författa- rinna och gur u t de och de böckern; ~, for till Amerika och gifte sig med flera fakta.
Till en viss grad gjorde man aktningsfull honnör för hennes diktar- garning, hastigt och i fihbigiiende.
S &amp; slöto sig tystnaden och glöm- skan ater kring hennes namn.
Det iir riktigt a t t använda ordet 3 t e r. Hilma Angered Strandbergs egenartade och betydande diktning pro.
diicerade sig ej med jämna mellitnti- der, mimalare och publik vandes ej till a t t ranta hennes » nya » bok för aret.
Yttre omstiiiidigheter, men framför allt hennes inre laggning, gjorde henne ocksh till en mycket ensam manniska.
Hon t ' illhörde ingen litterar klick och hennes m h g a och Iiinga utomlands- vistelser bidrog0 till a t t uppehAlla deii personliga isolering i rilken hon levde.
Langa tider, kan man saga, var hon fiillkomligt bortglömd, och nar Iieii- nes sista - ocksri Bennes starkaste och konstniirligt mest fullandade - bol;, B a r b e r a r e n s s o n, 1924 kom lit, viickte det ra1 mest enbart förund- ran a t t liori annu lerde - och skrer, M *
171 H E R T H A Det &amp; r bittert naturligt a t t sal skulle Hilma Angered Strandbergs öde ge- stalta sig.
~ o n ' v a r en av .desia stolta .slutn.,z naturer som livet alltid ' miss- handlar darför a t t de varken äga eller ens önska sig anpassningsförmAga och darför a t t de iiro för förnama a t t and- ligen kompromissa.
Hennes diktning med dess starka personlighetsprägel hade inte heller förutsättningm för a t t uppskattas av f lertalet.
Popultir knn- de hon inte.
bli.
Nar hennes f örsta novellsamling, V a s t e r u t, kom 1887, var det sjalv- fallet a t t dess författare inregistrera- des bland Attiotalsrealistema.
Flera av dessa skisser voro i teckningen allt- för starkt detaljfixerade, dartill i sig ejalvq teidensbetonade, f ör a t t inte sa skulle bli fallet.
I själva verket hörde h on aldrig till realisternas falang.
Aven om den unga Hilma Angered Strandberg, till dels paperkad av d&amp;- tida norsk och svensk.
diktning, i sin.
l.
ä t.
vissa samhallstyper schal debutbok vottera i.
grell verklighetsbelysning; hennes förf attarskap later sig ' inte pressas in i den radan.de litterära rikt- ningens ram.
Inte heller i nagon se- nares.
Det var - och förblev - hennes sgreget egna, i eminent grad betingat av hennes personliga livsproblem: in- clividuell frigörelsekamp och ' brottning med den konstnarliga uppgiften.
Ren &gt;&gt;verklighetsexakt fotografi&gt;&gt; var heller inte hennes sort, om hon a n var en qzastare, i a t t med stark konlcretion Bterge den värld som rörde sig omkring henne.
Men hon var framom till och med modern ïmpressionism .. Skall nöd- vändigt - en etikett.
p A k l i ~ t r a hennes ~ iiii ktart borde.
det bli, expres$ionismens, franiför allt om man tänker p &amp; hennes Amerikaböcker D e n n y a v ii r l c1 e n och P fi p r ä r i e n.
Detta a r inte förteckning p % detaljer och intryck inen dessas syntes.
Innehallet i hennes diktning ar, som sagt, först och fribnst de sjalvpsykolo- giska problemen och hennes böcker h o starkt självbiografiska.
Det a r hennes eget innersta i brottning och lidande som blottas.
i Amerikaböckernas farg- starka bilder fr&amp;n den nya världens nivellerande, kulturlösa och hart lian- synslösa liv, sadant det mötte henne i hennes egna landsmans kolonier dar- ute eller bland tvattäkta yankees: Aterigen a r det hon själv som trader emot oss i L y d i a V i k, i dennas barn.doms- och ungdomshistoria och revolterande frigörelsebegar.
Till sist ocksa, efter - ännu andra, mellanliggan- de böckers bikt, i B a r b a T e n s s o n, hennes stora tragiska uppgörel- se m.ed konstnärskapet i henne, given i Giovanni träsnidarens blodiga marty- rium under hans lidelsebräddade kamp för a t t skapa fram sitt miisterverk. '
Den boken blev Hilma Angered Strandbergs sista, i den hade hon ock- SA natt sitt verks fulländning.
- Nig- r a Ar därefter, den 24 januari i %r, var hon död.
Det hörde hennes fattiga frusna öde till a t t endast ett förstrött - om an välvilligt - erkännande kom denna starka, intensivt levande bok till del fran officiellt litteraturhall.
Att den skulle bli allmänt ' kand och last var uteslutet.
.
Och sil framlevde Hilma Angered Strandberg sina sista Ar, s.om sa i
172 H E R T H A mariga langa dessförinnan, förgäten och ensam.
3Ien hennes tappra mod hade inte kuvats, det njugga liret inte stulit hennes kraft, Giickade förhopp- ningar, sjukdom under rackor a r Ar, ekonomisk misar hade inte förmatt bö- ja henne, d n n u med slraparlusten het i sitt hjarta och fylld av arbetsplaner gick hon in i döden.
ELTAEX KLEMAN.
Representant för flickundervisn ingen i skolöverstyrelsen.
Skrivelse från F.dbF.
Till Kowngeq %.
Genom riksdagens detta &amp; r fattade beslut i skolfragan kommer omorgani- sationen av den Wgre flickunderris- niiigen att i väsentliga delar förändras, E t t framtradan.de .drag i denna om- organisation ar a t t staten i betydligt vidgad omfattning skal1 direkt sörja För flickornas högre undervisning.
Sa- lunda kommer a t t i Stockholm, Göte- borg, Malmö och Halsiwborg rupprat- t a s högre allmänna statslaroverk för fli&amp;or, varjämte riksdagen begiir för- slag till ngsta Al3 angaende inrättande av sadana allmiinna läroverk i ~ t t e r - ligare ett antal stader.
Vidare upp- rattas i Stoekholm ett samgymnasium o &amp; av de nuvarande högre allmänna laroverken i landsorten ombildas tjugo- sex till samlaroverk.
Darjamte f &amp; flic- kor efter sarskild tillaltelse tillträde till gymnasier vid de högre allmänna 1a- roverken i ytterligare nio .stiider.
H r - till kommer, att .de statliga samreal- skolornas antal ökas såval genom ny- upprattade sadana i sex mindre sttider som genom statens övertagande av ett femtiotal kommunala mellansl~olor, varj amte ett antal gossreal~kolor bli tillgängliga aven f ör flic.kor.
S taller man mot dessa vittgalende omdaningar det hittills varande laget - en enda statlig högre flickskola, aderton stats- samskolor och tilltydde under vissa be- Försök AFTERNOON I %A fr &amp; En harlig aromrik blandning Kr.
12:- tingelser till en del av de högre allman- n a liirorerkens gymriasier - framst5r tydligt, hur ofantligt stor den utvidg- ning a r statsverksam ' heten i sjalva m r - ket ar, som riksdagens beslut medftjr p i .har ifrigavarande omrade.
Under slidana förMllanden kommer givetvis icke blott under omorganisa- tionen utan jamviil efterit den Pnp- digliet, som har rbiden om ~$kolviiscn- det sig anförtrodd, a t t f &amp; sitt arbete betydligt ökat och i större onifatt.miing iin hittills taga befattning mect arenden rörande flickornas underrisning pii högre stadier.
Bedan till en borjan slrolörerstyrelsens Iiuvu~sakliga iipp gift pa detta omrade varit a t t utarbeta grunder för statsbidrags utgiiende till de liirorerk, där flickor undervisades, och a t t utöva inspektion, ha efter hand iirenden rörande dessa laroverks orga- nisation och arbetssiitt lagts under skolörerstpelseiis argörande.
Hiidan- efter blir emellertid s k o l ~ r e ~ ~ s t ~ r e l s e u s arbetsuppgift betriiffande den krindi- ga ungdomens underrisning ytterligare utvidgad, du sadan undervisning koin- mer a t t bedrivas i ej blott statsundcr- stödda privata laroverk utan aveii i ett .betydande antal statliga Iihoanstal- ter, varmed givetvis miste följa, a t t överstyrelsen pil ett mera ingaende och detaljerat satt kommer att taga Be- fattning med denna untlervisiiing.
Soni Indiska Tehuset,: i " e?
~ ~ ~ pr kg.
Fraktfritt mot postförskott vid kiip av minst 1 kg.
b ~ g ~ ~;
H E R T H A ett exempel kan .. anföras, a t t.
vid e t t statligt.
1a.roverlr varje tillsättande av ordinarie tjänst och &amp; ven litngse för- ordnanden skola.
handlaggas av över- styrelsen.
Men icke blott överstyrel- sens.
: .~dministrativa.nppgift blir utvid- gad p5 grund av det högre skolväsen- dets * omorganisation, Bven dess &amp; lig- gande a t t i pedagogiskt ~hänsee~de va- r a ledande göres mera Bravande genom a t t flickundervisningen i så.
stor ut- strlickning förstatligas.
I adedning harav och d &amp; det galler en lindervisningsfr~ga av ' sh stor rack- vidd och betydelse för enskilda liksom för samhället, synes det Fredrika-Bre- mer-Förbnn~det av behovet val phkal- lat, - i ~ t t inom skolöverstyrelsen finnes en ledamot med siirskild uppgift a t t hmclliigga iirenden rörande den 1- \ i 7 ' inn- liga.
ungdomens högre undervisning.
Att flic !kundervisningen har sina sär- .krav a r allmänt erkänt och p % grund därav har också.
denna undervisning i atskilliga avseenden lagt?
efter, andra linjer &amp; n gossarnas .. Nar nu flickornas skolutbildning till stor u tstrackning förstatligas, synes det därför natur- ligt, a t t överstyrelsen rustas att v a l fylla de nya uppgifter, som diirav följa.
' Enligt den s. k. behörigh&amp;dagen liar kvinna samma ratt, s o p man a t t inne- ha ett.
statens ämbete,, och betriiffande de flesta, tjiinster rhder f ~ och.
i öppen tavlan mellan miin och kvinnor.
Pil p n d härav torde det icke vara t&amp;nlr- bart, att.
den undervisningsr~dsbefatt- .ning, v.arorrr önskernc51 hiis framstiillts, skulle .örbehå.llas kiiqnlig inneavare.
D &amp; emellertid med hiinsyn till de upp- gifter, som främst mhste följa med denna tjiinst, en grundlig erfarenhet fr&amp;n flick&amp;olundervisn-ingens omrade ä r ' cn naturlig och nödvanndig förut- slittriing, spe ' s det förbundet, som om ' den .för ett dylikt ämbete ' bast ' skickade, och fortj.ante ~kiille vara a t t söka inom.
de: kvinnliga.
pedagogernas led.
Av +&amp;ii som redan anfarts torde vAra klart;.
; t Fredrika-Bremer-Förbunldet tankt 173 sig den här förordade ledamotstjän- sten inom n skol överstyr elsen placerad pA dess laroverksavdelning.
- Helt visst vore .en liknande anord- ning synnerligen väl .motiverad aven Beträffande skolöverstyrelsens folk- slrolavdelning, ehuru behovet ~d~ärav ic- ke kan sagas vara i samma grad aktua- liserat genom den nu beslutade omor.
ganisationen av skolväsendet.
Vad Bter angas yrkesskolavdelningen, ber Fredrika-Bremer-F ' ö~bundet a t t f % an- sluta sig till den hemställan, som gjorts av de kvinnliga I~ %rsammanslu t- ningarnas.
centralrad .anghende ombil- dande av den.
nuvarande konsulentbe- fattningen till en undervisningsrhdsbe- fattning för husligt arbete.
Med anledning av riksdagens beslut rörande skkolväsendets omorganisation och under aberopande av vad som har anförts f &amp; r Fredrika-BremerFörbiindet i underdhni.ghet hemställa a t t Eders Kungl.
3fa; j:t täcktes vid- taga atgarder för a t t p % skolöversty- rdsens l$roverksavdelning inriitta en ordinarie ledamotsbefattning med sär- sliild uppgift att handl2igga iirenden rörande .den kvinnliga ungdomens un- dervisning.
f ör Fredrika-Breiuer-Förbundet ' Underd&amp;nigst. '
' KAROLINA WIDERSTRÖM, v. ' ordförande. "
' ~ x i a m e ~.
h t e n s b n.
sömnadslärarinna.
.eller yrkessömmerska ?.
.
utbildningsvägar och arbetsutsikter just nu.
.
.
.
.
.,Bedan.
firatal tillbaka.
har det förhhl.
l i t.
sig SK, att.
den kvinnliga ungdom, som begavats .med ' särskilda lanlag för för.
sömnad, m.ed f örkarlek tankt sig lianclarbetslararinaans.
.
yrke som lev- mdsbima ocli- i stor " ntstrackning Bkaf- f a t si,g &amp; dan utbildning.
' I själva ver- ket a r ddt alltför, m&amp;nga som ' sökt.
sig
174 H E R T H A - .- p -- p.
derina vag, varigenom uppstbtt ett be- tydande överskott av utbildade, som efter slutad kurs ej kunnat finna öns- kad anstallning.
Även en annan om- ständighet bidrager a t t öka triingseln pil denna bana.
Det saknas rimligen full t bindande föreskrifter om kompe- tens för anställning s h o m slöjd- eller handarbetslärarinna och detta ger skol- styrelserna alltför stor frihet vid va- let av slöjdliirarinnor.
Emellertid fin- nes det en bestämd anledning förmoda, att platsfrilgan f ramdeles korniiier att ställa sig gynnsammare för denna ka- tegori av lärarinnor.
De statsiinder.
stödda slöjdseminarierna mottaga nu- mera endast ett begransat antal ele- ver Arligen.
De utexaruincrades siff- ror komma härigenom a t t sil smaning- om sjunka och platstillgilngen blir battre.
Som bekant finnas tre statsiinder- stödda seminarier av hithörande slag, nam1ige.n H a n d a r b e t e t s V a n - n e r s och H u l d a Liindins högre slöjdseminarium, A n d r e a E n e r o t h s h ö g r e handarbetsseminarium, h; fda i Stodiholm, samt i Göteborg Xaria Nordenfelts högre handarbetssen-iinarium.
Den som vill vinna inträde vid n %gon a r dessa utbildningsanstalter bör Ila n f t t ni ttonATsAlderri, avlagt ~ealskol- esamen eller genomgAtt Gtminstone sju filasser vid högre flicksl !ola eller h a motsvarande skolbildning, och sa skall hon naturligtvis ha anlag för och far- dichet i sömnad och andra handarbe- ten.
Utbildningstiden a r tre a fyra ter- miner.
Nar nu seminarierna minskat sitt elevantal blir givetvis konkurrensen om inträdet vid kurserna skarpt.
Det kan darför r a r a icke blott av ett allmänt intresse utan till en direkt praktisk nvtta för blivande adepter a t t söka fA Harhet i h m urvalet av elever Bör när- varande tillgiir.
E n del härvidlag mycket belysande uppgifter ha ställts till Herthas förfogande av II.
IT:s och Hulda Lundins slöjdseminariiim.
Till seminariets 12 elevplatser hösttermi- nen 1927 förelago 30 ansökningar.
Vid urvalet ha uttagits först de ansök- ningsliandlingar, dar ritsord om an- lag för lararinnekallet föreligga, dar- efter ha genomg8tts skolbetygen för iimnena handarbete, teckning och mo- dersmillet, dar högsta eller niist hög- s t a betyget fordras.
DC antagna ele- vernas f örberedande f ackutbildning har kriirt en tid av 11 / 2-3 Rr och dess- utom har en del arbetat gzi syatcljé eller stiiderat porslins- och sidenmhl- ning.
Rliijctssminarieriia avse a t t iithildn liirariniior i kvinnliga liandarhten för dct egentliga skolstadiet vid alla slag av skoltyper, liigre som högre.
Deil utbildning i sömnad, som dessa semi- narier ger, var lange den enda fack- massigt ordnade, som fanns här i lan- d.et.
HPA senare Bi * ha tillkommit ett flertal andra sömnadsskolor och vi niimna hiir niigra av de anstalter, som avse iitbildning för blivande yrkes- sömmerskor, en utbildning som visat sig vara av stort varde.
IIiir a r först a t t miirka de k o m- miinala verkstadsskolor- n, z för ateljé- och hemsömmerskor, tillsvidare endast trii till antalet, en i Stockholm och en i Hiilsingborg.
In- tibiidesfordrinigar äro fullstandig folk- s k o l k ~ r s, bdagalagd förtitsattning a t t liira yrket samt en rninimi5lder av 14 Ar.
TJtbildningen ar t v a r i g och i des- sa kommunala skolor avgiftsfri.
Gn- dersökningen bedrims sex dagar i vec- kan.
E l ~ ~ t i l l s t ~ ö m n i n g e till n skolorna ifriiga ar givetvis ganska stor.
Vid v e r k s t a d s s k o l a n f ö r siblii- m e r s k o r i S t o c k h o l m h a innevarande hösttermin antagits 31. elever av 55 intriidessökande.
De an- tagna, som alla maste vara hemmahö- rande i huvudstaden, komma samtliga
H E R T H A, fran liögre folkskola.
eller fortsatt- ningsskola och deras Alder ä r femton eller sex ton ar.
Verkstadsskolan i Stocklzolm.
har även en avdelning för utbildning av h a t t m o d i s t e ii.
Vid denna kurs ha nu i höst antagits 1.2 elever, medan ytterligare 11 sökan- de mAst avvisas.
F r h Ei ä 1 s i n g- b o r g s s t a d s v e r k s t a d s - s k o l a f ö r h e m s ö m m e r - s k o r meddelas, att denna höst inta- gits G elever av 9 intr,2dessölrande, som samtliga ägde förutsiittningar a t t bli intagna i skolan.
Vid urvalet av elever fästes sarskilt avseende vid skolbetyg i räkning, teckning och slöjd sam.t sö- kancles lust och fallenhet för sömnads- pliet.
I niigot enstaka fall har elev även fran annan ort ä n Hälsingborg vunnit inträde vid skolan.
Med avseende pc5 utgangna elevers an- stiillningsförhAllanden meddelar verk- ~tadsskolaq i Stockholm a t t av 30 söm- merslreelever, som med varterminens utghng lämnade kursen, ha o m k r h g %O redan f a t t anställning ii ateljé.
De- r a s lön %r i a.llmänhet 24 l=.
pr vecka.
De hattmodister, som utg &amp; frAn verk- stadsskolan, &amp; ro alltid.
mycket efter- fragade.
Begynnelselön vid anstall- ning brukar för dem vara 100 kr.
per manad.
Frfin Hälsingborg skrives, a t t de fem liirjungar, som i ~Ziras ' utgingo frRn verkstadsskolan diirstädes, samt- liga äro upptagna med beställningsar- beten.
Elever av äldre argangar ha er- hAllit anställning som hemsiimmerskor i de skanska.
staderna eller p &amp; lands- bygden.
Andra &amp; ter ha blivit ateljé- sömmerskor eller uppsatt egen verk- stad.
Samtliga elever, som sedan sko- lans början höstterminen 1922 d &amp; av- slutat sin Iwrs, ha sedermera stannat i sömnadsyrket och arbetstillgiAngen har varit stor.
De kommunala verkstadsskolorna i sömnad sta visserligen öppna för kvinn- lig ungdom fran.
olika .slag av skolor.
I praktiken har det emellertid, Atmin- storie vad Stockholm betriiffa~, visat 175 sig a t t samtliga elevplatser upptagas av flickor frAn folkskolan eller dess överbyggnadj högre folkskolan.
Flera orsaker finnas naturligtvis hartill, bland dessa den omständigheten a t t elever i f emton-e och sextonarsaldern helst mottagas.
För a t t bereda utbild- ning i yrl~essömnad A t flickor med liögre skolbildning har darför i Stock- holm tillkommit P r e d r i k a-B r e- mer-Förbundets skola för k Y i n n l i g y r k e s u t b i l d - n i n g.
Skolan ar dock ingalunda re- serverad för nyssnämnda kategori av kvi.nnlig ungdom utan .fullständig folkskolekurs ä r tillfyllest och mAnga follcskolflickor ha under Arens lopp f a t t sin utbildning vid skolan.
Under- visningen, som t i l l.
~ vidare omfattar alleriast ldänningssömnad, ä r ordnad i en liigre och en högre kurs.
Den läg- r e kiirsen ä r tvA5Lrig; dess första ar omfattar praktisk och teoretisk under- visning, det andra Aret yrkesarbete cS den med dcolan förenacle ateljljéen Stoff och stil samt därjämte lektioner.
Sko- lans högre kurs, som ej ä r anordnad varje Ar, fordrar en grundlig föriitbild- ning och avser a t t dana arbetsledare, yrkesliirare och sömnadslararinnor till l~rlingsskolor f ör husligt arbete.
Innevarande hösttermin ha vid liigre kursen antagits 16 elever av 22 inträ- dessökande.
För att bli antagen fordras gott skolbetyg i handarbete, eventuellt stärlrt genom extra intyg, samt under en provmAnacl visad fallenhet för söm- nadsyrket.
Till skolans högre kiirs ha 14: ansökningar inliimnats och 12 ele- ver antagits.
Av dessa har 1 sex Ars ateljépraktik, 1 tva-3rig l.~rlingsskola och tre a r s ateljépraktik, 2 tv&amp;-hrig l&amp;rlingsskola och hempraktik, 3 h a lär- lingskurser, ateljépralctik, tillskgr- ningskurser och hemstimmerskepraktik, utgörande tillsammaris 3 % 4 Ars för- utbildning pil var och en av dem; slut-, ligen ha 5 handarbetslär arinneesamen.
Tv % av dessa tolv elever vid högre Bur- sen utbilda sig till lärarinnor i yrkes-
176 H E R T H A sömnad, de övriga till sömnadsliirarin- nor vid Iiirlingaskolor i ahusligt arbete.
Det har även sitt intresse a t t taga kiinnedom om varat de elever agna sig som med.
varterminen l926 lämnade skolan.
DcS högre kurs ej var anord- nad sistlidne verksamhets %r, kan hiir endast bli fraga om 18 elever, utg8ng- na fran lägre kursen.
Av dessa äro 10 anställda i. syateljé, 5 äro hemsömmer- skor, 1 syr för närvarande hemma at egna kunder och ämnar sedan fortsätta sina studier i Paris, 2 ha ingatt soni elever rid liögre kursen.
Liigre kur- seus elever erhiilla vid anstgllning 9 zieljé i regel 20-25 kr.
pr vecka.
Tvil hit under sistlidna sommar erhBllit d '!
kr.
.pr vecka jämte övertidsbetalning.
E n s k o l a f ö r k v i n n l i g 1) ~ r k e s u t b i l d n i n g finnes aren i G ö t e b o r g vid fröken M a ~ i a Nor- clenfelts sömnadsinstitut.
Denna sko- la lämnar dels vid högre yrkesl- \ urser och verkstadsskola samma slags ut- bildning som F.-B.-F:s skola i 8tock- Iiolm och dels förberedande utbildning i saväl linne- som klädsömnad Tid lär- lingskurs för flickor i 14-17-Ars Al- dern.
Den utbildning i yrkessömnad, som.
numera finnes anordnad, ä r tydligen iippskattad icke blott av den kvinnliga iingdomen och deras m+lsman utan jämväl av yrkesidkare och allmanhe- ten, den senare närmast representerad av de utbildades kunder.
Vidare fram- gAr a t t denba ' utbildning attraherar de sömnadsintresserade f lickorna an- tingen de komma fr %n folkskola, real- skola eller attaklassigt läroverk.
Hög- re skolbildning iippfattas icke längre som nagot hinder för a t t agna sig A t ett hantverksyrke.
Inom sömnaden kan den yrkeskunniga oclts % lättare starta självständig verl~samhet an in- om riagon annan arbetsgren.
För öv- rigt erbjuder banan äVen möjligheter f ör pedagogWt intresserade genom de liögre iitbildriingskurser, som leds till prkesliirarverksamliet .vid olika slag av sömnadsskolor.
Har kan dessutom gö- ras en kombination med skolslöjd pii saclant sätt a t t en handarbetslärarinna skaffar sig utbildning till sömnadslä- rarinna vid lärlingsskolor i husligt ar- bete och diirigenom utvidgar sitt verk- samhetsomrade.
Lite historik från Södertälje.
E n liten resum6 av Södertiiljeför- IiAllancten i vad som angkr speciellt kvinnligt sccialt arbete torde räl Bun- na rakna p3 intresse fr8n Herthas 1 %- sare.
Att ingen kvinnlig ledamot för nar- varande har sate och stamma i sta- dens representation - vilket tidigare periodvis varit fallet - kan möjligen ur.
ren kvinnosppunkt se ratt neclslii- ende ut, men vad detta nu än beror pii, det bevisar absolut ej a t t kvinnorna i Hankta Ragnhilds gamla stad ej lyst- r a t till tidens krav piZ deras medrerkan inom snart sagt alla omriden a r det manskliga samfundslivet.
I m h g a av den kommunala ftjrvaltningens styrel- ser och nämnder gro krinnor invalda, och de fiirsöka diir efter biista för- miiga göra sin insats till kommimens fromma.
Röda Korsets, Vita Bandets, 8iider.
tälje Arbetsstugas, Siidertii1 je Barn- ' krubbas och Husmoderf öreniingenis tal- rika medlemmar utöva en intresserad och f ö samhallet ~ synnwligcn gagnan- de ~erksamhet.
Och sisoni resultat av denna verksamhet mB blott namnas Röda Korsets uthpmings- och utlii- Vita ningsdepii au sjuk \ -; j~ * iisartilrlar, Bandets sommarhem för obemedlarle och örei8anstriingtla hiistrur sanit Hiis- moderf öreningens iitacko~de~ing p % landet av klena barn, dar varje barii fatt en präktig utiwstning av kl !icler skankta och förfiisrtigade av fiiwnin-
H E R T H A.
gens duktiga medlemmar.
- Dc re- ligiöst intresserade kvinnorna, s8vii.l stacls- som frikyl.koförsamlingarnas, ha sina syföreningar med iipligen Qter- kommande försäljningar, e t t tillväga- giingssiitt som nästan kan kallas klas- siskt för hopsamlande av vedel till utövande av kärleksverksamhet i hem- församlingen eller pc5 mti.ssionsfiiltet.
D a r kan man o111 nagonsiii tala om » an- kans skärv », ty * de flesta som offra arbete, tid ocli pengar förefalla en be- traktare s ~ s o i u havande själva knap- past nödtmfteii,.
socli.
dock bliver resul- tatet mycket gott.
.
Alla .dessa ovan iiiimncla kvinnosam- r n a n d ~ t n i n g a äro ~ ju ej n Q o t för Sö- dertälje utmärkande, de arbeta p &amp; ena- handa s ä t t i helna landet, nien det fin- nes nc5g-m föreningar som lm sin upp- rinnelse har och som visat sig miilrtiga att fran en ringa början utvecklas till verkligs i n s t i t ~ t i o n e i ~ viilg6renhetens och staclens tjiinst.
Dessa äro Före- ningen Södertal je Barnhem, Ftireriin- gen Xytta och Nöje samt F ' iireningen Elisabethemmet, och det Ban möjligen vara av intresse med en liten histoi5lc och ncigra sifferuppgifter * om var loch en av dessa alltjiimt s &amp; livskraftiga » frun t i m n ~ e ~ öreningam.
sf Barnhemmet, som föreningen i dag- ligt t a l benämnes, iir den till tiden aIdsta, ty det var i början av ISGO- Cale t som tre meclel~ilders ogif t a f m n - timmer togo sig för a t t sjalva sy klii- der A t fattiga barn och dela u t dem.
S &amp; smiliiingom blev detta .bekant bland deras umgiingesviinner, vilka hijrde till den lilla staclens s. 1;.
societet och viickte e t t livligt intresse, och s &amp; bil- dades » Syföreningen ».
Det var syför- eningen med st.ort » S », och den enda mm fanns i Södertälje under m h g a &amp; r framllt.
Annu i dag kan maii f 5 höra talas on1 » Syföreningen » utan vi- dare kommeil.tarer av n %gon gammal dam, och d &amp; finnes iiigen tvekan vil- ken förening hon syftar p&amp;.
Denna sammanslutiiing Blev under manga ar Ii7 ined.elpi~n.kten för stadens privata pa- triarkaliska välgörenliet och sallskap- liga umgänge.
Familjernas kvinnliga inedlemmar klippte till, sydde ocli bro- derade, stickade och virkade .biide at sina skydclslingar och till f örsäljning, t y medel till .driften av # det lilla hem- met maste anskaff a s, genom basarer, arsavgifter och g&amp;vor.
De manliga fa- miljemedlemmarna lika h a varit myc- ket givmilda Mcle med kontanta bi- drag och goda rad.
Dessutom anorcl- nades allficl fjiircle dag jul » Barnhems- balen », den finaste publika tillatiillnin- gen under siisongen, som stadens Mitt- i e familjer bacle gamla ocli unga man- g r a n ~ i t besijkte, .liksoi~i alla ungherrar, och dar gliicljen stod högt i tak och behUlningen var stor, » ja kanske anda till 350 kla. » Annu i dag, tjugofem B r sedan dessa baler upphört, talas om dem s h o i n, ouppnaeliga, t y sadaila säll- skapsnöjen f Örekom~3la ej liingre.
Barn- hemmets första lokal var en liten stii- ga., cIar 3 h. d smil fliekor under en tjfl- nares v %rcl kunde mottagas.
Som den- n a stuga var centralt belägen saldes den mecl vinst, d, ' ~ sttacleii behövcle mar- ken, ocli det nuvarancle rymliga ocli trevliga liemmet inköptes; genom glivm av alla, slag h a r huset och tomten för- biittrats och förskönats.
I hemmet skola eiiligt stadgarna endast flickor i &amp; ld.ern 4-S &amp; r miottagas, men det har hant a t t vid sarskilt öinmande oinstiin- cligheter iiven mycket yngre barn mot- tagits.
Flickorna h a som regel blivit duganc1.e och nyttiga kvinnor, seclan c k efter konfirmationen genom skydds- fruaimas f (irsoiag placerats i olika för deras anlag lämpade anställningar.
Barnen ha liimnat hemmet mecl den 1iii1lsl.ail a t t detta allt fortfarande var deras hem, dit de kunde Bomma med sina bekymmer och sin rildvillhet och vara siikra om r a d och tröst.
Tio flic- k,or vistas iiu samtidigt p &amp; hemmet och koniniunen lämnar hrligt .bidrag, d % föreningens egna medel ej försla a t t taeka utgifterna.
» Syföreriingens » stora popularitet manade till efterföljd, och 1883 bilda- des av fruar till hantverksmastare, handlande och fabriksf örman Förenin- gen Nytta och Nöje, vars andamal var och allt fortfarande a r a t t till jul an- skaffa kläder %t behövande barn.
Den- n a förening arbetade precis som Barn- hemsföreningen och fick sina inkomster p &amp; liknande vis, blott a t t det var u r ett annat samhällslager dess medlem- mar rekryterades.
Efter tjugofem ars ten a t t lindra de gamlas och ensammas lott, och u r denna synpunkt har stif- tarinnan till Elisabethemmet ömmat för gamla damer, som sett biittre da- gar.
Genom hennes kraftiga initiativ bildades f904 Föreningen för Alder- domshemmet f4r obemedlade fruntim- mer, som ' avsiig a t t skaffa e t t hem A t aldre aktningsvarda behövande frun- timmer f r i n Södertaje och dess om- nejd, och redan 1905 kunde de första tre pensionarerna mottagas.
Detta verksamhet hade Nytta och Nöje inköpt hem har iinder B~ens lopp f r b denna material till barnkläder för 18,000 kr., och .under sin fyrtiotreåriga tillvaro har föreningen beklätt 1,315 barn.
A11 sömnad har utförts av medlemmarna själva och v a ~ j e barn, saval gossar som flickor, har f a t t fullstiindig utrustning från skodon och underkliider till ytter- plagg sydda efter matt.
För m h g a sm % barn och deras mödrar bland de vanlottade i samhället har det glada hoppet under Aret varit a t t möjligen bli ihagkomna vid Nytta och Nöjes utdel- ning och julfest.
Denna senare agw alltid rum strax f ~ r e jul i Stadshotel- lets stora sal, vilken d % a r till trangsel fylld av smil och stora sch de nykladda barnen äro hedersgasterna.
De förut beskrivna sammanslutnin- garna ha haft till andamiil a t t göra barndomstiden litet ljusare f ö vanlot- ~ tade sma, men för mangen framstar det som .den mest behjärtansviirda plik- ringa början utvecklats till ett Pauvres Honteiix i smiltt med flera byggnader p3 egen a r staden skiinkt tomt, dar hittills ett femtiotal gamla damer fun- nit huld och skydd mot erliigganiie av en blygsam inack~~deringsavgif t.
Tack vare stiftarinnans alltjämt ~erksamma ledning j.amte e t t energiskt arbete fran siival en del Södertiiljedamers som Stockholmsdamers sida g&amp;r Elisabet- hemmet med all sannolikhet mot a n större utveckling a v sitt verksambets- fält.
Av allt detta framgiir a t t kvinniorna i Södertälje ej undandraga sig a t t ar- beta i samhalets tjänst, fast de helst göra detta pil sitt eget » fruntimmers- vis » och liiiuna A t mihinen a t t handha de k~ommunalpolitiska f rAgosna.
Söner och älskare av D.
H.
L m - relzce.
- Det förlorade barnet av RaheZ Sanxara.
- FAglar omkring fyren av Jauob PaZluda ?z.
- H) @ levandes Gud av &amp; wia Deledda.
böckerna t a r D.
H. Eawrences S ö n e a. o c h a l s k &lt; " L r c sin plats som ctt stycke ganska obehaglig psykoanal~s med otvetydigt freudianskt anslag.
Den ar ocksii ett av pIJoven pil a t t eng- elsk romandiktning inte liingre %r pryd a r sig.
D e t f ö r l o r a d e b a r n e t a r Htalicl Sanzara, som i Tyskland giitt i massiapplagor, a r en ohyggligt stark Albert Bonniers f örlag.
Bonniers G u l a s e r i e haller sitt löfte a t t ge prov p &amp; samtidens för- niimliga utliindska skönlitteratur.
Bland de senast i serien utkomna f. Linroth.
H E R T H A.
skildring av ett, ohyggligt patologiskt fall.
Forfattarinnans egen stilla och lugna inblick över det dunklaste och grymmaste i problemet människa och drift höjer emellertid denna bok över ' varje misstanke om avsedd sensations- effekt.
Men det fordras starka nerver för a t t läsa den och till förströelselek- tyr duger den inte.
Jacob Paludan torde försvara en hög rangplats bland danska författare.
F A g l a r omkrin.g fyrenbär konstnärskapets märke.
Jylland, he- den, havet har fatt en ny benadad diktare.
Hur.
nBdde han sin djupa och ömma kunskap om en kvinnas hjärta?
Grazia Deledda ' behöver nappeligen rekommenderas.
D e l e v a n d e s G u d ä r %nnu en av hennes ypperliga Gildringar av italiensk folkpsyke.
Oss, fSamlingarna, ger boken en fmppant inblick i latin &amp; och katolskt - psy- kologiska förlopp i folksjälen som inte kunna tankas ske p &amp; samma sätt .som en annan ras, och under andra andliga betingelser.
Det a r sannerligen i ' t a- l i e n s k t folk Giiazia Deledda ställer 179 versitetsstudier.
f ör.
den f riande docen- tens skull, # och självfallet tränger se- dan.
barnet u t maken - som for öv- rigt i fr&amp;msta ' rummet a r - .lyckligt upp- tagen av sin vetenskap.
E n konflikt skymtar först nar en mera k a h n a d s och förstaende man an maken-profes; sorn dyker upp, men fru Evas moders-: hjärta later sig inte tubbas.
Hennes väg a r orubbligt rakt tillrattalagd.
Författarinnans skildringskonst f ör- m * att halla läsarens intresse vaket ' boken.
igenom. '
' E. K-n.
1 3 ~ l s i n g b o ~ ~ s k r e t s har.
e n under höstterminen aqordnat en, k v s i lit-.
teraturhistoria: föreläsningar av .fil.
mag .. !Hagnhilci Fulton över August Strindbgrg, samt en engelsk konversationskurs under ledning av mrs Cook.
J ö n k ö p i n g s k r e t s e n samlacles; den 10 sept.
till föreningsmöte jiimte av- ' skedssamkviirn- för sin .ordförande fru Tyra fram.
Schartau, som den 1 okt.
avflyttar, till.
Samtliga böcker i denna serie äro bhlmö.
som bekant försedda med en kort OM- Efter Lazlos wPreludiumw spelat av f r u entering av Anders Österling.
Lisa Frick, liimnade fru schartau en.
liv- full och intressant redogörelse för arsmötet i Ystad med dess olika avdelningar,.
de .fr&amp;-.
Eva.
Roman av Gurli Hermam-Eric- gor som där behandlats, de beslut som fat-.
son.
P.
A. Norstedt &amp; Söners förlag.
tats och de nöjen som av kommitterade ha- E v a ilr ett nytt prov p &amp; Gurli de beretts mötesdeltagarna.
Som avslutning Hertzman-Ericsons goda observations- p &amp; framstallningen uppläste f r u Schartau blick och skickliga berättarstil.
Pro- den roliga och träffande visa, som skrivits blemet den rör vid a r gammalt och om mötet.
Därefter framförde fröken Em,ma evigt: kvinnan med moderskänslan s % Aulin till fru Schartau kretsens djupt kHn- stark a t t barne; blir hennes hela viirld.
da tacksamhet for det satt varpa hon skött Och barnet vaier upp, gar ifrAn henne ordförnndeskapet samt för det intresserade och f&amp;r sin.
värld för sig, och hon star arbete h,on utfört, omntmnande nagra av de där med tomma Iiander och värkande resultat detta arbete givit, bl; a.
- @ undan- hjärta.
I denna bok börjar hon om det av .en Fredrika-Bremer-Förbundets sjuk- sköterskeskola i Jonköping samt en ökning p &amp; nytt med en annans barn.
NAgot nytt ord a r inte sagt i sa- av stipendiefonden för Jönköpings län med ken, men förf.
har skildrat sitt fall 1,000 kronor.
.som ett synligt uttryck för p &amp; ett övertygande satt.
D e n q .a Eva kretsens.
tacksamhet mot sin högt vardera- lämnar naturligtvis tveklöst sina uni- de oGdförande tiverlämnades en minnesgava '
180 H E R T H A ---- - - - -.
-. ----- V a r b e r g s k r e t s e n hade tisdagen jamte blommor.
Till iiiinu en a r styrelsens medlemmar, fru Elsa Andersson, som ocksQ den 13 sept.
anordnat e t t offentligt fiiredrng arflyttar frfin staden, framfördes aren ett 3.
Stadshuset a r d r Elsa Köhler, Wien, örer tack titföljt av blommor.
I hjiirtliga loch K n r l s b a c l g e n o m t i d e r n a.
stiirnningsfulla ordalag tackade fru Schar- Diireftcr tesupé och samkrum.
ö r e b P O k r e t s e n har för innera- tau kretsen och styrelsen för den tid soin varit och för det goda samarbete som alltid rande liisfir anordnat sprfikkurser för rux- en kvinnlig ungdom, dels nyböljarekurser i ratt.
Diirefter ridtog ett synnerligen angeniimt franska och engelska er.
tyska, dels fort- samkram, som förhöj * s a v sfing och musik siittningskurser efter slutad elementar- eller a r fröken 31rirgit Adin och fru Frick.
Af- realskola, dels iiren cirklar för lusninig och konrersrrtion.
tonen avslutades med slip6 och kaffe.
F ö r b i a n d s k r c t s e n Lund Karlskr~onakretsenhacleden 29 sept.
sitt första möte för hösten, rarrid m e d o m n e j d w~niiiiantrlidcle deii 26 ordföranden fru af Geijerstam g a r en m-, sept.
il.
Grand hotells lilla sal.
Ordföranden.
clerhtP11ande skildring n r förbundets tfrsmöte f r u Auna IIerrliii, hulsnde de iiiilrrarundth viilkomna, rureftcr kassören, fröken Elnu i Ystad.
Efter intagen tesupé risades av f r u Gei- Perssoil meddeltide att styrelstlii beslutat fii- jerstam ett antal rackra ljusbilder fr8n res18 en höjning ar Grsargiften fr. o. ni.
Ystad och andra platser, som i samband med 1928, nied 1 kr., till 5 kr.
Besliit fattades i tirsrnötet bestiktes.
Durefter sjöng fröken enlighet hiirniied.
Frii Herrlin g a r cliirpii (.ii Karin Kilsson, inneharare av F.-B.-F:s ble- kort redogörelse för hrsmötet i Ystad, rnr- kingestipendium för 1927.
Hennes ypperliga efter hon ö~erlininnclc ordet till aftonens ~restation mottogs med entusiasm, och bil- förcdragshbllare, professor Claes Lindskog.
de hon och friherrinnnn E r a Sparre, som som meddelade sina I n t r r c k f r t f n sin rana likmätigt ställde sin förträffliga i n t ' e r p a r l a m e i ~ t a r i k e r k o i i - förmBga som ackompagnatris till förfogande, g r e s e n i P a r i s i x i i g i i s t i aptackades hjärtligt av de talrikt församla- d e t t a K r.
de medlemmarna.
Auditoriets tack fiir det lilarliiggrinilr!
och i spoli- S t o c k h o l m s k r e t s e n s F r e c 1 - intressaiita fijrcclrtigt4 tog sig iittr,~-di rika-Bremerskola inledde den 10 sept.
höst- tana alqdilder.
Y s t a d s k r e t s t. n hadc den S okt.
terminen med en föredragsafton i Klara folkskolas kollegiesal, rarrid fru Elsa Thu- sammantriide 11 Contincntul iiniler ordfo- lin beriittade om en resa i Brasilien nied randeskap a r frii Maja Strandherg.
Krct- beledsagning av skioptikonbilder och pianis- scns stipendiat, fröken Kleberg, limnade en ten herr Gunnar Frumerie spelade saker a r reclogörelse örer trerec1; orskiirscn tl Fogel- Chopin och Schiiman.
Skolans schema för sta i meclborgtlrliunsktip.
örerliiggning lip- deu nya terminen upptar sju engelska pa- de rum om disliiissionsklul) bar.
Vid snm- rallellkurser, tre fïrin~lia samt en litterntur- mantriidet höll Iiirorerksadjiuikt TT.
Fretl- lmrg fiireclrog om ~ R a r n e t i litter:itiirtw ».
l&lt;urs.
am odisputabelt de finaste och i bruket de billigaste,
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av PREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: EZZen KZeircan.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskrif ten.
Icke-f örbzcndsmedlemmar pre- numerera &amp; rtarmaste postanstalt eller i bokhadel.
Pris för postupplaga: 1 / 1 ar kr.
6:50; 1 / 2 tlr kr.
3:50; 1 / 4 &amp; r kr.
1:90.
Lösniimmer 65 öre.
Redaktion och expedd tion: 48 Klarabergsgatan, 8tockhoZm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: LZ.
11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
C, A. KAHL &amp; C!
A.-B.
Lärftskramhandel 3 Sturegatan 3, Stockholm T e l e f o n e r: 2538, Norr 8110 Linne- och Bomullsvaror Zephyr för Herrskjortor Llnneutstyrslar och rikhaltigt lager a v damunderklader AKTIEBOLAGET Stodii~oIms Nya Iän~s&amp;gsIa [erlb SprJciZajJb * fik Sångar, Sängkliider, Soffor, Ottomaner 1 och 2 baddar, Tacken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m. Kostor iB UtatcilZnln # 16 N o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Tel. 7856, N.
7181 Försäkringsans talterna .c FOLKET O C H SAMARBETE - meddela alla slags försäkringar Fonder 30 milj. kronor
