# ID: svediakorp-per2873
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,869
# sentences: 776
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14 SEP.TEMBER,
internationella kooperativa alliansens historia.
HANS &amp; ULLER Pris 4: - kr.
I varje bokhandel.
I Koop.
förbundets b o k f ö r l a g p - HUSMODERN I I kbper Bomullsgarn och VBvnader tran Gefle Manufaktur A.-Bol.
STRUMSBRO.
och vet att h o n erhbller det basta möjliga för sitt HEM Elektrisk belysningsarmatur Hush&amp;llsglas Belysningsglas Prydnadsglas " Pukexm ungs- formar av eldfast glas W e s t e r n Electric ' s radiomateriel och dammsugare uEvereadym anodbatterier o. ringiedningsele- ment- Bll- o. Radloackumulatorer Laddningsstation - - - Bvanens vavnader basta vllvnader l GeW garn basta garn I I BUHLMARKS Högbergsgatan 19-25 - Norrmalmstorg 4 S T O C K H O L M Sa.
Siden- 4 Manufahtnralfir Stiirsta urval nyheter
ARGANG XIV SEPTEMBER 1927 HAFTE 7 Gertrud (Etty) af Klintberg född 22 / i0 1866 - död Agon fragade nyligen en av Gertrud af Klhtbergs närmaste » Nar vilar sig Etty? » » Aldrig! » blev svaret.
Och s &amp; var det.
DA vi andra, av vilka väl knappast n %gon h a f t s % langa, och träg- n a arbetsdagar som hon, sasom en självfallen rättighet njöto var vilo- och luftkur vid havet, i fjällen eller var- %elst vi ville, da h011 hon u t i staden, trogen i sitt arbete och p % sina sam- manträden, unnande sig nagon frist endast ander söndagsbesöken.
hos sin mor ute i barndomshemmet p % Vreta- berg i Rönninge.
S % hade det ocksa varit nu.
Och # da vi var och en p % s i t t ha11 en strtllande julidag, med den semesterfirandes sorglösa likgiltighet öppnade var tidning och möttes av un; derrattelsen a t t Gertrud af Klintberg för alltid var borta, liiste vi om och lom igen utan a t t kunna första.
Det var ofattligt att just hon med sin till synes obrutna kraft, sin levande vilja och h %g tagits bort fyiln sin aldriga moder, frAn den stora syskons; karan, fTan de milnga arbetsomraden, dar hon tycktes omistlig.
Man begynte a t t draga upp för sin inre syn innebörden av denna s &amp; plöts- ligt avslutade livsgärning.
Och of ri- villigt stannade d % e n » Fredrikas » N 26 /, r 1927. tankar först vi-d vad .hon betytt för Fredrika-Bremer-Ii ' örbundet, vars sty- relse och förvaltningsutskott hon till- hört sedan %r 1918.
~ e n n e lomfattan- e de och gedigna kunskaper pA alla so- ciala arbetsomrgden utgjorde för för- bundets styrelse en andlig tillgang, som nu s y i i e ~ hart n ä r oersättlig.
Villigt &amp; tog hon sig för förbundet, liksom över- allt diir hon var med, nya a~betspensa, d a r en vanlig människa skulle ha an- sett omöjligt a t t p &amp; den redan tunga .. bördan lasta ännu mera.
Senast fran arsmötet i Ystad i juni minnas säker- ligen mariga av Herthas läsare med tacksamhet hennes klara, varmhjärta- de utredning om förslaget till ny lös- drivarelag ".
Vem kunde d % ana a t t hon hade endast nagra f &amp; veckor kvar a t t leva?
Och pS1 Arsmötet för tvii ar sedan i Mariestad gav hon med sin stora s&amp;kunskap en ingaende ~ d s g 0 - relse för förslaget till revidering av folkpensioneringslagen, särskilt med avseende pa kvinnornas stallning inom detsamma.
Personligen var hon nog varmt fästad vid förbundet, där hon ju under en synvinkel, Överensstämmande.
med hennes egen, mötte liksom en kon- * Den hiifte.
Htergives pH annat stille i detta
centration av de intressen, 1Pt vilka hon Signat sitt liv.
MAnga ganger res- te hon u t och höll p &amp; olika orter i lan- det föredrag om förbundets rerksam- het eller om n8gon aktuell fraga p &amp; dess program, diirmed förberedande jordmanen för bildande ay nya Bret- sar.
Och ofta tog man nog emot, hen- nes frikostiga arbetsvilja utan a t t till- räckligt göra sig reda för a t t den för henne sjiilv mahiinda betydde ett offer.
Med djup tacksamhet kan man nu en- dast fastsla a t t hennes insats i Fredri- ka-Bremer-Förbiindets arbete var a r ett oskattbart ' och oförglömligt viirde.
Un- der de senare Aren var hon ocksi med- lem av styrelsen för förbwdets yrkes- skola.
Kär man sil tanker längre tillbaka y2 Gertrud af ~ l i n t b e r g s garning, fin- ner man a t t hon till en början tycks liksom lia trevat sig fram mot ett lSimp- ligt arbetsfalt.
Hion utbildades först vid XXis slöjdseminarium, var sedan under nhgra Ar lararinna, gick igenom tekniska skolan i Stockholm och r a r aren 1894-1901 f örestandarinna f ör sin frande, Sven Scholanders fotografi- ska magasin.
Genom sin mor, fru Gertrud af Klint- berg, rars stora sociala och allmanna intressen .bl.
a. gjorde sig livligt gal- lande under e t t mlingarigt 1edamots; kap a v s %väl Fredrika-Brcmer-Förbiindets styrelse som dess lagkommitté, hade emellertid aven Etty tidigt f %tt sin hag inriktad i samma sphr.
Hon begav sig därför u t pil sociala studier i London, Tyskland, etc., och kom slutligen 1902 in i arbetet i Föreningen för VSil, " @ oren- hetens Ordnande - F. TT.
Q.
- scder- mera.
sfisom ledamot av dess styrelse, dar hon ännu vid sin död kvarstod.
Hos F. P. O. - under Agda Monteliusy ledning - utbildades nu Gertrud af Klintberg tillsammans nlcd den si ti- digt bortghgna Laura Ketzel, Ebba Wedbcrg m. fl.
Och dar frarutriidde snart hennes arbetsförmaga och dug- lighet, dels vid utarbetandet av den för alla socialt vefisainma miiniiiskor ourn- barliga F. T7.
0: s handbok, dels rid organiserandet a v den ar F. V. O. upp- riittade registerbpfm for understa ' id och pensioner.
Bedaii 1903 Qtog hoii sig ledningen a r föreningps sltijdav- delning, dar hon undcr 18 &amp; r nedlade ett ofta nog sil betungande arbete.
Qc- nom hennes praktiska duglighet har ilen emellertid nu utvecklats s &amp; a t t den, samtidigt som miinga behövande diir erhiilla arbete, iiren ekonomiskt Mr sig.
F r h F. TT.
Q. var steget över till kommunens sociala verksamhet kort.
Redan 19438 Boni Gertrud af Klintberg shon1 siipple- in i fattigrirdsn~iii~~ (1en ant, blev efter ett par Ar ordinarie lcda- mot och var rid sin död sedan ett par Ar namndens vice ordförande.
n o n var clessutom ordförande i nämndens a- sektion a r delegerade för iiiider8töds- iii-enden och i iipplianidlingskomuiissio- nen.
Sedan denna upplösts Ar 1926!
I:lev Iion v. ordförantie i asylstyrelsen.
Jnom fattigrhisniininden agnade hon sig iinder en period med siirskilt in- tresse; it d Arailande f örsiirjningaiiiriitt- ningen, sedermera S A Eriks sjuk- och virdliem, och det v w nog i viisentlig grad p,:i hennes initiativ som diir iri- fördes direrse förbiittriagar för SA \ - ii1 klientel som persond.
Hennes insikter kommo vidare till unviiiidniiig 111.: i.
H E R T H A vid uppriittande av Stockliolms späd- barnshem för ogifta mödrar och deras barn, vars orgznisation hon genomför- de pil ett sardeles praktiskt och eko- nomiskt siitt.
Om Gertrud af Klint- bergs betydelse tör fattigvilrdsa.rbetet i allmiinhet och liur hon där varit upp?
&amp; attad tala f ör övrigt tillrackligt, de m h g a f örtroendeuppdrag som gavos henne, den arbetsbörda hon dar hade a t t bära.
Det var ocBs % en icke obe- tydlig heder aom visades henne, d &amp; hon i egenskap av espert p &amp; fattig- ~Ardsomr~clet invaldes i a~betslöshets- Iioinmittén.
Av de i viiras tillsatta s tadsf ul.lm#ktige utslogs .l1011 eneller- tid däriffin mecl ' en rösts övervikt.
Det stod ibland strid om Gertrud af Klint- bergs namn.
Nu visade den mi- niinala röstövervi.kten a t t om hon.
hade motstandare, s &amp; var hon o &amp; inom en stor krets fullt värderad.
Aven p &amp; or- ganiseranclet av den mangcl tillfalliga hjälpinstitutioner, som krigsilren fram- kallade, lade hon ned ett omfattande och förtjänstfullt arbete.
I sainband med # den tidens ansvarstyngda dagar fick hon Illis quorum.
Man kan tycka a t t det redan ngmn- da skulle ha varit nog, och övernog för en människas krafter och tid.
Men Gertrucl af Klintberg: hann ined myc- k e t mera, och hon satte sig dartill all- tid grundligt in i allt vad hon före- hade.
Sa var hon sedan ilr 1914 en ut- omordentligt nitisk och samvetsgrann ordförande för 2: a distriktets pensions- niimnd.
Hon var vidare ledamot av 8sensBa f attigvkrds- och barnavhrds- f örbundets styrelse.
Och sedan 1922 togos hennes stora sociala kunskaper i ansprak av socialpolitiska och kon-imiiT 139 nala institutet, dgr hon ledde elever- nas praktiska utbildning.
Under valpe- rioden 1920-23 insattes hon av libe: rala partiet i Stockholms stadsfullmak- tige.
Redan 1918 hade hon av stads- fullmäktige valts in i den kommunala löne~egleringskommittén, ett uppdrag, vars ansvar hon kände ganska tungt.
Med energi och skicklighet, om ock ej med önskad frningilng, gick hon där till strids för principen lika.
lön för lika arbete.
Och vid de nattliga debitter- na i stadsfiillm#ktige 115r kommitténs förslag nied Gertrud af Klintbergs rililng.12 reservationer kom upp till be- handling stod lion, bitradd av Atskilli- ga av stadsfullmiiktiges övriga kvinn- liga ledamöter, tappert i elden.
Men nar det lyckades som bast, var det van- ligen genoni en kompromiss - - - Icke nöjd med.
den erfarenhet lion samlade under sin verksamiliet har hem- ma, företog Gertidud af Klintberg flera studieresor i utlandet.
Annu s % sent som 1936 begav hon.
sig över till Ame- rika, eu fard av vilken hon tyckte sig ha haft stort utbyte.
Bland hennes nibmaste anslSg man dock a t t hon med den stormat för hart p &amp; sina krafter, vilka sedan dess - ehuru hon själv ej ville erkiinna .det - icke förefallit fullt lika obrutna som förut.
Det a r givet a t t Gert.rud af Klint- berg, c15 hon kom i beröring med, det samhalleliga livet, latt skulle f il ögonen öppna för a t t kvinnorna, s % länge de saknade rösträtt, i själva verket stodo utanför.
Hon kastade sig därför ivrigt in i röstrattsrörelsen, ' dar hon sasom styrelseledamot i Stockholms rösträtts- förening inlade ett initiativrikt och omfattande arbete.
Sasom medlem av
Stockholms liberala f örenings central- styrelse tog hon aven, särskilt under valtider, verksam del i de senare arens politiska liv.
Underligt loch ganska vemodigt var det a t t trots allt det arbete, som lades p5 Gertriid af Klintbergs skuldror och som just genom sin mängd och sin an- svarsfyllda innebörd bar vittne om hennes erkända duglighet, hon person- ligen icke sällan blev missförstAdd.
Mahiinda berodde detta i väsentlig grad darpli a t t hon i sin nästan överdrivna pliktkänsla ansag sig s &amp; till det ytter- sta böra försvara sin &amp; sikt a t t hon un- der en diskussion av sina motstandare emellan&amp;t framstod shsom pastri- dig.
Hon kunde liksom stelna till i tankegangen och förlorade därför stundom vad hon kanske skulle ha natt genom a t t i det psykologiska ögonblic- ket tiga.
Med sin oerhörda iver och vil- jekraft, och med sina stora fordringar p &amp; sig själv, förbisag hon ocksa ibland a t i andras kroppsliga och andliga vi- gör ej alltid räckte lika lhngt som hen- nes egna.
Därför blev hon stundom ocksa av denna anledning orättvist be- dömd.
Hon kunde icke undga a t t lida härunder, men saknade förmaga att värja sig.
Q henne hade i viss mani f örmenats en för detta komplicerade liv oskattbar tillgalng - den förklaran- de, befriande humorns vasignade gava.
$2 betydande rar emellertid i sjalra verket hennes garning, s &amp; aktningsbju- dande hennes personlighet a t t nu inför hennes levnads facit alla missljud mas- t e tystna.
Kvar star blott minnet av vad hon i sällsynt trohet och kunnig- het verkat.
Det fanns innerst inne mycket s k ö n h e t s l ~ g t a n i Gertrud af Klint- bergs natur.
XQon g&amp;ng slog hon sig lös för ett opera- eller teater- besök.
Da njöt hon intensivt.
Och hon iiiskade att pryda sitt hem med blom- mor, om somrarna med hela filng av angsblommo~, som det var hennes glad- je a t t samla och ordna.
Hon fann däri vid söndagsbesöken hos sin mor en vi- la, den enda som, hon aldrig ens under det mest bradskande arbete nekade sig.
J a g vet ej om Gertrud af Klintberg hade nhgot valsprak.
Om s % var fal- let följde hon det helt visst.
Och det milste d &amp; ha liknat scoutens » var re- do ».
Xu var denna villiga arbeterska utnött, saknade kraft a t t motstii den sjukdom, vilken pil en vecka h a t hen- ne.
$om det t p k t e s utan pliigor som- nade hon nästan omärkligt bort, redo även inför det sista obevekliga kravet.
Och kring hennes kista bands en krans ag hennes mest älskade blommor - frän barndomshemmets ängar.
QERTRUD TGRSELL.
.
.. I.
C.
W:s exekutivmöte i Geniive 7-17 juni 1927. det memorandum, som I.
C.
W:s president, Lady Aberdeen, utfärdat rörande exekutivmötet i Geneve sist- lidna 7-17 juni, uttalas den överty- gelsen att detta möte skall visa sig vara ett, landmärke » i I.
C.
W:s historia.
Genom Genevemötet ha representan- ter för de - olika ländernas nationalför- blind kommit i direkt kontakt med det arbete som utföres av Nationernas för- bund och med dess ledning.
De ha fhtt tillfälle a t t övervara en serie var- defulla och intresseväckande föredrag om viktiga fragor, h a l h a av experter i Nationernas förbunds tjänst.
Och de ' ha under sällskapliga former p &amp; en diné, anor.dnad p &amp; Lady Aberdeens ini- tiativ, kommit i beröring med nAgra av dem som i närvarande stund spela ' huvudroller p &amp; världsscenen, förbunds- rlidet med dess spetsar:, Sir Austen Chamberlain, Storbritaniens utrik- minister, M. Paul Boneourt, ställföre- trädare för franske utrikesministern N. Briand, och M. Benesj, Tjeckoslova- kiets statsminister.
(Tyvärr var ' Tysk- lan ds utrikesminister, ~Stresemann, vars valtalighet anwa utomordentlig, förhindrad närvara vid denna mid.aag.)
a r o k.vinnornas f örsok a t t internatio- nellt sammansluta sig av verklig bety- delse?
Ja, förvisso, men endast om vi mäkta i a n d a o c h s a n n i n g inam vara föreningar förverkliga d e n vision a v ett allmänt systerförbund som Fred- rika Bremer, skakad i sitt innersta av Frimkrigets fasor, sökte materialisera I ' gen.om sin bekanta appell i Times 1854. till.
all världens kvinnor a t t sluta sig samman i ett förbund för fred och frid p &amp; jorden.
Vad som d % ansags och avhhades som en utopi - möjligheten av orga- nisation, och samverkan, trots avetand, nationalitets- oc ' h statsgränser !samt kostnader - a r verklighet.
Sedan manga Ar tillbaka genom I.
C .. W: s bildande, - f o r m e n ä r skapad.
Be- träffande i n n e 41 &amp; l l e t föreligger ännu ett vittnesmal till manga förut avgivna genom, ovan.namnda memoran- dum med mötesresolutionerna.
Av ut- rymmesskäl kunna dessa endast parti- ellt, här Atergivas.
Beslut fattades om bildande av en mindre kommitté av experter tör e k o- n o m i s k a f r a g o r, vars medlem- mar skulle tillsättas av den interna- tionella styrelsen.
Även ' beslöts a t t tillsätta en tillfäl- lig kommitté med uppgift a t t under- söka förhallanden rörande organisa- tioner av inom l a n t ~ h u s h % l l n i n -.
g e n verk8amm.a kvinnor och möjlig- heten av a t t genom I.
.C.
W. bringa dessa ' i förbindelse med varandra och med den internationella rörelsen.
Presskommitténutvidgasmed avdelningar för k o n s t och l i t t e- r a t u r.
Med anledning ahärav ha tv &amp; vice ordförande tillsatts, Mm Dignam, Kanada, för konst, och M:me Misme, Frankrike, för litteratur.
Samtliga nationalf örbund uppmana8 att snarast möjligt bilda sektioner för konst och.
litteratur med förstäncligande a t t sam- arbeta med de nationella kommittéerna av Förbundet för intellektuellt samar- bete ocli dess organisationer, sasom In- ternationella: översättningsbyrh.
At- skilliga förslag till ökad pressverksam- Iiet framställdes ocli antogos p &amp; mötet.
E t t nylietsblad skall utgivas, om möj- ligt varje vecka,.frAn.
b y r h i London.
Nedlemmar av I.
C.
W:S presskommitt6 uppmanas med anledning harav a t t san- da in notiser rörande krinnors arbete och cerksamhet i sina respektive länder; Detta ' nyhetsblad kommer a t t tillstal- las presskommitténs medlemmar eller deras .ställföretradare.
Även beslöts a t t använda radio som propaganda- medel.
En Bort sammanfattning av aktuella fragor sammanhiingande med krinnorörelsen borde s &amp; ofta som möj- ligt, upptagande en kvarts timma, ut- sändas fran varje radiostation.
(Idén a r förtrafflig.
A r den ocksil praktiskt utförbar?)
Xationalförbunden i de länder, som annii icke undertecknat eller ratificerat Geni %ekonrentionen av 1923 beträffande undertryckande av handel med och spridning av ob- scena publikationer, uppmanas a t t pa- verka regeringar och press i sina lan- der att antaga konventionen.
Xed intresse .och alvi il ja disku ' tera- des inom presskonimittén fröken Wir- tha Leijonhufvuds genom, svenska ' na- tionalförbundet befordrade förslag om en utvidgning av The Bulletin under direkt medverkan av de olika national- förbun.den, som i t u r och ordning skulle sta för redigeringen ' av ett; visst antal tillagda sidor och som skulle till finan- ~ i e r i n g av detta anskaffa ' annonser till ett visst belopp. '
Som den ekonomiska fragan härvidlag icke si2 &amp; tt later sig överskiidas, beslöts att lämna saken A t framtida Övervägande.
Xationalförbunden uppmanades a t t förma sina respektive regeringar a t t aren utnämna kvinnor till medlemmar av delegationen vid Xationernas för- bunds församlingar och Internatio- nella arbetsbSr8ns konferenser.
Aven Alades dem a t t studera poli8förhiillan- dena i sina Iiinder, verka bör införande av krinnlig polis, för obligatoriska fortsiittiiings~kolo~, fös undervisning i biologi i skolorna med Iiiinsyn till rikten av a t t belysa sexuella och mo- raliska fragor ur naturvetenskaplig synpunkt, för spridande ar kännedonz om det arbete som utföres av Xatio- nernas förbunds Internationella kom- mitté för intellektuellt samarbete samt a t t studera problem rörande gifta kr in -- nors deltagande i förriirvsacbe.te.
S a - tionalförbunden i de liinder, dar Bvin- nor redan eidGillit rösträtt, uppmana- des a t t i detalj redogöra för de meto- der soni befunnits mest effekti~a i röst- riittsarbetct - dem till fromma, som ännu icke uppnatt detta mal.
Det torde r a r a s r a r t a t t förnieka a t t flertalet av dessa fragor i c k e ha en internationell karaktair, a t t rad som ter sig synnerligen önskvart o c h möj- ligt i det ena landet iir en orimlighet i det andra.
Athv helt annan betydelse iira I.
C.
W:s försök a t t ena krinnoopinio- nen om önskem81, som endast kunna.
f örverkligas genom internationellt sam- arbete.
Xan beslöt exempelris a t t rikta en.
uppfordran till Nationernas f örbunds riid a t t offentliggöra aven den andra delen a r den rapport rö- rande handel med krinnor och barn,
H E R T H A som utarbetats av en av Nationernas förbund tillsatt särskild kommission, i syfte a t t bilda en stark opinion emot » les maisons toléréess varhelst, de &amp; ro tillatna.
De förhallanden som bely- sas genom, den of.fentliggjorda första delen ar0 ohyggliga.
Det talas om a t t krafter äro i r ~ r e l s e för a t t förhin- dra publicerandet av oden för vissa sta- ter: mycket koniprometterande andra, delen.
Men för möjliggörande al7 nö- (2- vändiga internationella atgiixder i kampen mot denna skamlosa trafik, som gAr över land och .hav, fran viirlds- del till världsdel, maste eländet blot- tas, samveten vackas och en starkare, av.
allmanna medvetandet uppburen kampan j - mot det onda ighsgsattas.
E t t ord i sinom tid alltsa, denna re- solution!
Kvinnornas insats i arbetet för denna sak behöves och kräves.
S &amp; a r ock förhallandet med freds- saken.
MAnga ord a v direkt eller in- direkt vädjan riktades under Geneve- dagarna till I.
C. W. Wöriitoni anslut- ning till resolutioner som fattats av den internationella sammanslutningen av Föreningarna för Nationernas för- bund och av den ekonomiska kongres- sen i Geneve enades man om en upp- maning till nati~onalförbunclen a t t ar- beta för en politik som gar in för skil- jedom i a l l a tvistefriIgor.
och för skapande av en upplyst, allmän opi- n ion i avrustningsfragan.
Medlem- inar av komxnittén för fred och skilje- dom förständigades med afiledning a v det vaxande kravet pa samtidig avrust- ning a t t studera militara förhallanden i sina respektive länder och avlägga, rapport aharom.
Den tendens till militarpliktens ut- 143 sträckande till kvinnor och barn i han- delse av krig, som försports i flera länder och tagit form i Poincarés av depu teradekammareii antagna lagför- slag, blev icke ens diskuterad.
Vi kvin- nor Iia samlats till ett internationellt.
möte och tegat inför e t t.
det mest oro- ande och diskutabla försök a t t .genolit -- föra ett folks fullstIincliga militarise- ring.
- andra till efterföljd!
Lagför- slaget liar visserligen fallit i senaten, men det ä r e t t fruktansvart memento.
Ingen kan förneka a t t kapprustningar äro incitament till krig av Mesdiger art. Om herrarna i Nationernas !förbund, som sitta där som fullwäktige för sina respektive länder, icke komma till r (!- siiltat viirdiga Nationernas förbii~icis höga principer, s % maste man till deras ursakt anföra a t t de äro bundna av f ullmaktsgivarnas et %ndpunkt.
De tvingas a t t kompromissa med ratten, därför a t t beslut förestavade av rat- ten, riar.
denna strider mot, den natio- nella intressepolitiken, icke bli ratifi- cerade.
Men v i kvinnor, som i ' I.
C.
W:s .församlingala st % fria och obero- ende av # den praktiska politikens nöd- lägen, maste - om vi överhuvud vilja ' betyda nilgot alls för fredssaken som stAr vart program - tveklöst och utan fruktan för a t t vara * misshag- liga uttala oss emot de tendenser som aktualisera krigsfaraii.
J a g beklagar livligt att Svenska Kvinnors National- ' förbund ej p&amp;.
Genevemötet framfört ett resoluti~sförslag rörande .den princip som ligger till grund för den Poincaréska propositionen,.
Bbde f l ' jr I.
C: W:s och Svenska nationalförbun- ' dets skiill.
F r h MTom.en ' s Internatio-
1 44 H E R T H A nal League for Peace and Freedom, Romain Rolland och ännu andra fran- ska pacifister ha kraftiga.
protester höjts.
mat detta förslag.
Vid förrat$ade val av conveners och och vice conveners i de staende kom- mittéer där vakanser uppstatt pa dessa platser blev Sverige.
företrätt av fröken Kerstin Hesselgren i yrkeskommittén och av advokat Math.
Btael von Hol- stein i lagkommittén, bada som vice.
conveners.
.
.
.
*., Exekutivmötet i Geneve a r för del- tagarna ett mycket intressant minne.
Den varmhjärtade medkänsla för allt m,änskligt, som besjälar .I.
.C.
W:s pre- sident, Lady Aberdeen,.
och.
utstrillar .fran hennes personlighet, skapar en alldeles särskild atmoMar kring en för- e, samling av &amp; intim a r t som I.
C.
W:s exekutivmöten.
Fraulein E. Zellweger, schweiziska nationalförbundets presi- dent med sitt soliga leende och muntra humor,.
samt d i n g a andra alskvlriia, schweiziska damer gjorde stamningen god och glad.
Och man hade natur- ligtvis mera tillfälle än under de stora kongresserna till personligt tanke- utbyte.
Tyvärr ar det omöjligt a t t har ens flyktigt presentera de m h g a framstaende och intresseväckande kvin- nor friin alla $ep11 världsdelarna som narvoro.
Fran Sverige deltugo Sren- ska nationalf örbundets ordf örande d r Xalin Wester-Mallberg, d r Ingegerd Palme, advokat Xathilda Htael ron Holstein, fröken Xiirta Henriques,.
d r Lilly Paykiill och fröken Anna Weman.
ANNA mLEZvAii.
Kvinnliga " arbetsovilliga och samha Isvådliga ".
E ' ragan diskuterades vid F.-B.-F:s Arsmöte i Ystad sistlidna juni, och Hertha kan nu, som utlovat var, publicera de tv &amp; inledningsföredragen, av fröken Gertrud af Klint- berg ach doktor Karolina Widerström.
.
- Fröken af Klintberg fick aldrig - som hon %m- nat .- tillfälle att i och för tryckningen själv genorngil det nedskrirna föredraget.
Gertrud af Klintbergs före.
.
Var tid ä r den sociala lagstiftnin-.
.
gens tid.
Vi ha f a t t en ny fattigvardslag som kannetecknas av .en strävan att l a m a hjälp till självhjälp.
eller, där &amp; dant ej ä r mojligt, stöd och yard efter yad det verkliga behovet kräver.
..
Vi ' ha fatt en barnavardslag som fran barnets spadaste Uder, j &amp; till och med f 6 r e dess födelse och sedan upp gesom de mest kritiska ungdomsaren tillförsäkrar det.
den omvardnad, och.
, fostran som äro barnens r a t t och sam- hällets eget basta skydd.
Vi ha filtt en lag om Alderdoms- och invalidite~spensionex * ing, som ehuru be- häftad med manga brister likviil iir viira g a d a, vara invalider till stor hjälp och glädje.
&amp; h vi liga en nykterhetslagstiftning som möjliggör skydd för den som ej kan ta vara p &amp; sig sjalv, som ger möj- ligheter till hälsans htervinnande samt skydd A t familjerna mot fara och nöd.
H.E) R ' T: Vi borde ocksa haft en ny lag i stal- let för lden ännu gällande gamla lös- drivarlagen, ocksa den kännetecknad av humanitet och omviirdnad om vissa grupper som för närvarande äro till skada för sig själva och omgivningen.
Förslag ha framlagts.
' Fattigvhrds- lagstif tningskommitténa med manga önskemal tillgodoseclda., men ändock med för mycket av den gamla surdegen kvar.,.
En .senare överarbetning g ' jor- des, .. men blev dock ej tillfredsställande.
Ett nytt förslag utarbetades av hov ' - rattsradet Ragnar von ' Koch.
För dem som sta i. det praktiska .hjälparbetet- synes det a t t mycket av d e t tidigare förslagets olägenheter i detta senare övervunnit-s, och jag vill försöka a t t plivisa lämpligheten av a t t detta f&amp;- slag snarast-möjligt, med vissa smärre andringar - i överensstämmelse med vad.
Redrika-Bremer-Förbundet, För- bundet för kristligt.
samhälldiv samt nu senast 25.0, socialt intresserade per- .soner payrkat - lägges till grund för en ny lag.
.
Eörsvarslös kallades förr i världen den som nu nämnes lösdrivare, det gamla namnet, som idet nya, beteck- nande för den godtycklighet som har- vidlag rader.
Kunna v i d &amp; avskaffa ' bhde n ' amn och lag utan vidare?
N e j mara, de som sta i det praktiska arbetet för ungdomens vard och fostran &amp; h i sam- hällets h j a p; - och ~slcydclsorgan.
N e j, samhället behöver skydda sig gent emot dem som nu oegentligt och med gemensamt namn kallas lösdrivare, de; som i det sista föreliggande lagförsla-.
get kallas.
arbetsovilliga och samhälls- vildliga.
Och dessa;, i sin tur; behötra H A 145 - skydd emot samhällets godtyckliga in- gripande, mot atgarder som förta tron p &amp; godhet och rättvisa, som alstra bit- terhet och trots, som verka neddra- gandc i stallet för höjande.
De behöva ' ock skydd mot sig själva, mot alla de frestelser s0.m locka och draga, mot okunnighet och mot egna - drifter som d e aldrig förstatt eller l a r t sig behar- ska, mot sjunkna vänners ' begär att dra dem ned till sin egen niva - mot samhallets rovdjur i mansk,ohamn.
Men försöken a t t bindra, tvinga i c h oskadliggöra äro dömda a t t ' mis.slyc- kas om ej n&amp;ot positivt kan göras, det ' har erfarenheten nogsamt utvisat.
.
.Och alla, bhde # de som v i l j a h a ' det föreliggande lagförslaget och d e som e j vilja det, enas om e n =k: Mr kräves fostran och upplysning ...
Ocksa det praktiska livets män och kvinnor, som anse att lagen i frhga behöves, äro tacksamma för allt som därvidlag kan göras.
I första rummet a r detta en hemmens sak.
Det faller sig ocksa.
naturligt a t t anknyta en &amp; dan upp- lpningsverksamhet till vart skolväsen och till.
de möjligheter a t t fostrande inverka, som vhr barnavhdslag ger. '
Men uppfostran, och upplysning p &amp; dessa omraden ha ej kommit vidare l h g t ännu, och under.
tiden behöves samhällets stöd, ekonomiskt och på ' annat satt, för det som göres för a t t hjalpa o c h skyd,da, för a t t förvandla den a.rbetsovilliga fran en tärande till en narande samhällsmedlem.
.M &amp; tam- Ilallet stödja dem som vilja söka radda och.
hjälpa.
oeksa den, som sjunkit.
.
.
.
.
.
.
djupast!
- Bast lämnas nog hjälpen ' genom en; skilda - ingen duger till arbetet som
146 H E R T H A ej t a r sin g a n i n g som e t t kall och som dessutom fatt den träning och de kun- skaper p % det social-psykologiska om- rhdet som krävas för a t t r a t t kiiuiia första och bedöma det klientel inaii har a t t arbeta med, I samband härmed nagra ord om polisen.
E n av, de svalraste oliigenhe- terna vid tillämpningen av den nuva- rande lösdrivarlagen a r de lofta befo- gade Blagornl \ len mot ordningsmakten, v e a framkallas a r polisens befattning med det kvinnliga klientel som av lagen beröres.
Poliskilren rekryteras efter yrkes- mässiga grunder och far träning och utbildning i mangahanda, men i kra- ven p % dem som intagas .i karen finnes nog intet om a t t de skola vara upp- fostrare.
E j heller kriives, mig veter- ligt, a t t de skola fylla n %gra andra moralislca fopdringar %n a t t d e skola rätta sig efter lagar och förordningar och ej missköta sig i tjänsten - ut- minstone ej uppenbart.
För a t t öva inflytande p % de unga kvinnor som ' iiro p % väg a t t glida utför, eller som redan gjort det, krares mera - framför allt Iranske a t t kunna känna med dem, för- sta dem och lAta, dem k b n a a t t det ingripes för a t t ' hjälpa och radda dem ~jiilva och andra, aom iiro av dem beroende.
Om den mot de prostituerade ingri- pande ä r en kund eller blott en möj- lig kund eller kanske en som haft för- binde1se:med n %gm a \ - deras bekanta, ja, d % ligger det nara till hands a t t resonera som s %: a ja, polisen .ska man ställa sig val med.
L p k a s detta ej, utan man blir dast, ja ' d &amp; a r det otur elter .framstar ' som en oriittrisa som förhindrar den det träffar a t t först &amp; den önskan a t t hjälpa och gagna som till iirentyrs verkligen .funnits.
Kvinnlig polis eller andra lxinnliga krafter som t a sin uppgift som kall mer iii1 som ~ r k e iiro nog en nödvan- dig förutsattning för a t t de förebyg- gande, II jalpande och överva kande Bt- garderna verkligen skola bli vad som viintas och hoppas av dem.
Xen aldrig .si2 varmt kailnaiide, viil triinade och dugliga krafter komma dock ej Ungt om de ej f &amp; det stöd son1 kräves ekonomiskt och genom medve- tandet a t t möjlighet till t r i h g finnes bakom som en rttersta resurs.
Hiir # r inte n6driindigt a t t lanana nbgon detaljerad redogörelse f &amp; det nya förslaget, och det iir ju inte hel- ler meningen a t t diskutera mer an en av de huvudgrupper som Sörslaget om- fattar, de s. 1;.
prostituerade.
Hen inom och i samband med denna grupp finnas snart sagt alla skiftningar och grader, frAn den unga jämförelsevis oskyldiga, som riikat i dhligt siillslrap?
kommit pb arrägar, till den förhiir- dade, Biiinspslösa, giriga, som en g h g s&amp;lt sig sjiilv och som numera har sin lust och sin vinning av att d r a ner andra.
Diir finnae ocksa alla dessa mindervardiga, som e j kunna t a vdrzl om sig sjiilva men som kunna vara - eller bli - utmiirkt nyttiga och bra- om de blott komma p &amp; sin ratta plats.
Lagen strävar efter a t t skydd skall llmnas, d l r detta kriives, och a t t vid inskridande ett biittre resultat matte vinnas Mn som * hittills rarit möjligt.
Han har diirföre tarikt sig m h g a led och möjligheter inom ramen a r de
H E R T H A 147 - hjiilpatgiirder som skola vara d e t för- ganglighet blivit en förstörelsekalla för s t a och förnämsta: beredande av ar- andra.
bete, moraliskt stöd genom anWrigas.
Beredande .av arbete och arbetsan- övervakande vard, allvar och godhet bö- sljaffning .är.
alltid en mar sak i, hjälp- r a därvid förenas.
Vikten av a t t de till- .arbetet.
För a t t goda resultat skola rattaförande atgarderna i varje siimkilt kunna viniias med det klientel, som har fall skall läggas i händerna p &amp; för sarskilt avses, maste nog hjälparna h a arbetet vill kvalificerade organ f ram- möjligheter a t t lata sina skyddslingar IiAlles.
samt a t t individuella krafter skaffa sig de kunskaper som %ro nöd- maste tas i bruk.
Badana finnas, men viincliga för a t t de skola kunna ärligen de ha hittills arbetat under oerhörda försijrja sig och vilkas avsaknad kan- sv5righeter; förslaget möjliggör det ske bringat, dem i fördärvet.
SAdant ekonomiska och moraliska stöd, som i l %ter sig ej göra utan kostnader, och snart sagt varje fall behövs.
Hjälp- skalet a t t.
effektiva Atgärder bli för utskott med representanter för fattig- dyra mötes man nu av - liksom man vikden, barnava~den, nykterhetsorga- p &amp; siii tid före barnavilrdslagens ge- nisationerna skulle 17ara veiksamma nomförande mötte det - fr %n oppo- hartill och e t t samarbete frAn början sitionen.
Nen, mbnne ej invandning- tillförsakras. "
arna har äro ilagot förhastade.
' De kostnader, som ge möjligheter at en, Ett stöd för hjiilpiltgarderna ar soni förut varit parasit, a t t reda sig aren a t t möjlighet ' finnes a t t till sist vidtaga tvangsc5tgarcler.
Förr a n i genom eget iirligt arbete, äro nog v a l sist.a hand böra de ej tillgripas, och använda.
För övrigt, oavsett a t t före- ' annu i elvte timmen finns möjlighet byggande Atgtirder alltid i längden bli till villkorligt anstand med &amp; dömda billigast, skola vi va1 vaga hoppas a t t tvlingsAtgärder, liksom aven, om ett nar.
den upplysningsverksamhet, som omhä.ndertagande tvangsvis ägt rum, vi alla iiro ense om som nödvändig, villkorlig frigivning kan komma till vii1 genomförts och den nya barna- stand.
I blida fallen med den över- vfwdslagen fiatt tid a t t verka, det klien- vakning som a r avsedd a t t bli den =te1 som skall behöva bli föremal för Atgarder enligt föreliggande lag ej svaga till e t t stöd.
skall bli för stort.
Den p &amp; förhand obestämda tiden R.ed.m nu rör det sig ej om a s i i mhnga.
för tvangsarbete, när sadant milst till- Socialstyrelsens senaste undersökning gripas, gör a t t det lönar sig a t t, upp- angaende dem som varit intagna a den, föra sig val.
Där möjlighet a t t reda kvinnliga tvangsarbetsanstalten vid sig pil egen hand saknas a r val vida Landskrona omfatta visserligen 936 barmhartigare a t t ett omliiii~clertagan- kvinnor, men detta iir Iför en period av de sker i nagot SA när god tid iin a t t sju och ett halvt ' &amp; r (Svartsjö uppvisar därmed far bero - soni nu sa ofta 455 niän p3 e t t Ar).
Hade möjlighet sker - tills den omiiönleslösa fatt för- funnits att dela upp klientelet i .högre störa sig själv och genom sin latta till- grad an som im f a n ske, hade frivillig.
inställelse mötts ar bättre stöd, möj- ligheter till asylvard funnits för dem som haft behov av shdan, hade siffran helt visst varit vasentligt lägre, trots det a t t det sakert nu finnes bra m %nga i vara storstäder som borde vara före- mal f ör tvångsingripande, men soiii &gt;&gt;för~tAtt stalla sig val med polisens som termen lyder.
Manliga prostituerade förekomma aven.
Ocksa har behövas hjälpatgiis- der, ej endast straff.
Xyligen vidtagna undersökningar i Stockholm ha blottat missförh %llanden som visa a t t stöd för ett s&amp;kunnigt och behjärtat riidd- ningsarbete ih i hög grad behövligt och kräver börstaelse, vilja a t t hjälpa, kun- skap om förhallandena, möjligheten a t t individualisera samt samhällets med- verkan vid det arbete som av behjar- tade mänskor nedliigges härför.
I samband med dessa synpunkter vill jag beröra yttranden i saken av Ebba Pauli.
Hon framhaller bl.
a. a t t det sagts a t t förslaget ej gir till grunden, ej kan avhjalpa alkoholmiss- bruket, de ungas bristande fostran, saknaden av en etisk lirsaskaldning hos de vuxna.
Men fragan rör sig ej om lagen i och för sig kan omintetgöra prostitutionen, lagen behöves v i d s i - d a n a \ - de förebyggande atgärder- n a som alla önska.
Om aterfallspro- centen för nihrarande &amp; r hög, tyder detta p &amp; a t t vara metoder behöva för- bättras.
Han säger med rätta: ingen kan förbtittras utan sin egen medver- kan, men man kan ej dela upp de min- skor det har är fr %ga om i d e som v i l j a upprättas och de som e j rilja det.
H a r driva impulser sitt spel, den olyckliga kanner sig som en annan mänska da hon talar nied mysters iin d51 Bon talar med a-annesna eller su- tenören.
A t t förvanta av den unga, den som rarit p &amp; arragar en fast och stark rilja till a t t randa om &amp; r att r a r a ~-erklighetsfriimmande.
Men all erfarenhet talar i riktning av a t t den hiillning samhallet genoiii repressiv lagstiftning intar har bet~delse i folk- uppfostrande riktning, sarskilt vaci ungdomen betriiffar.
Och det giiller a t t saga ifrlin a t t situationen just nia icke a r siidan a t t 15 kunna undvara detta iiterhallande moment.
Tri behöva.
det förstiirkt.
Wmne icke tendensen a t t iinider- skatta möjligheten as sjalens herra- valde över kroppslivets böjelser, att förklara bristande herravälde som m- turligt a r en mycket allrarlig fara fijr vbr etiska kultur?
Ar icke i stallet detta, a t t ett ratt förhCillande mellan sjalsliv och kroppsliv uppehiflles, n8got sil naturligt och nödvändigt att mo^- satsen blir det absolut onaturliga.
Kan man tiinkri.
a t t de kvininoxa som bilda ifrilga~arande klientel sjiilsa Q o intresserade a r a t t nagot göres fik dem?
Ja, helt risst; vore ej !j - fallet skulle ej omkring 350 IaPlntt.
kvinnor just m detta slag infunnit sig p &amp; Sociala A- dets byrb.
Impulsen hiirtill har \ - k- sserligen inte alltid r a r i t deras egezl, föräldrar?
niisstiiende?
rinner piirerka dem a t t riinda sig till b~riiri och b- g i r a dess stöd.
Andra iiter a r derszi kvinnor ha p2 natten obserrerat.~ EV byrins förestlindarinna, som seuaye uppsökt .derni och uppmanat dem att komma, en maning som i de flesta fal; följes.
Och för milnga blir detta en Försök AFTERNOON TEA frin Indiska Tehuset, Ee '; h:z S0Eb %48; En harlig aromrik blandning Kr.
12: - pr kg.
Frnktfritt mot postförskott vid köp av minst 1 kg.
H E R T H A ingripande upplevelse,.
a t t erfara a t t det finns möjligheter för dem, a t t de skulle kunna f örhjälpas till en annan existens, a t t %det finns mCinskor som äro färdiga a t t möta dem p % ett helt annat satt iin de förut varit vana vid.
Sociala radet och dess byra gör nu ett högst uödvan,digt p ?onjararbete, men i liingden g %r ej detta a t t uppe- halla utan samhällets stöd.
.
Det pri- vata arbetet bör flyttas in i det offent- ligas ram.
Kanske %ro meningarna ej - sa delade, som man tror, med avseende pli arten av arbetet .och de metoder som böra tillämpas, Lyckligt.
vore om man kun- de klargöra hur lhngt man a r ense om a t t nagot positivt bör göras; Med av- seende p &amp;, de e j s % sallan synliga far- hagorna a t t det föreslagna; systemet skall.
bli svart a t t genomföra, a t t ar- betsmöjligheter &amp; kola saknas, lämpliga personer för uppgifterna ej kunna uppletas och a t t stora pekuniiira offer krävas, kan sagas a t t intet ar natur- ligare an dessa invtindningar.
Men frilgan &amp; r, v i l l man verkligen nagot?
Eller vill man endast SA vida det icke kriiver nämnvärda offer?
J u mera m.oderna principer i pedagogislkt- psykologi &amp; hänseende f &amp; göra sig gällande, ju mera arbete och pengar kommer det a t t kosta, men desto mer blir det i laagden besparande b %de ifraga om pengar och andra varden.
Det betalar sig!
T211 slut ännu nligra sppunkter som fram ' hhllits f r h annat ha11 av p &amp; det hitr ' ifragavarande omradet verksamma.
krafter.
Bitra ' dancle inspektören i Stockholms FattigvArdsförbuad herr ' Oström, som för ~Stockholms del haft 149 hand om utredningar angiende klieu- telet i fr %ga och är stadens represen- tant hos de enskilda styrelser, som.
ha hand om vara arbetahem för saval man som kvinnor, betonar vikten av de före- slagna Atgärderna i lderas förebyggan- de,.
hjälpande och individualiserande syften.
Den ~obestäm~da tiden, den vill- korliga utskrivningen, mindre arbets- hem, hjälp i stallet för straff bitrikdas av honom som synnerligen effektira förslag.
Syster Hanna Geijer, som granat i tjiinsten för de i livet vil.seg %ngna Bvin- norna, ser i de4 uppmärksamhet och det intresse som numera agnas * denna fraga en anledning till ljusa förhopp- ningar för framtiden.
Själv har hon satt in sa gott som hela &lt;sitt liv för a t t hjalpa, men hitintills fatt .arbeta un- der .svart ekonomiskt tryck och utan det stöd fran det allmänna, som Hr oundgängligt nödvändigt för ett ' fram- gangsrikt arbete p % omradet.
Och ser man p &amp; arbetet vid Lands- krona, förstar man hur tröstlöst det mangen @ ng mast kännas för dem som vilja göra n %got för de unga som komma dit, nar .det finns s % ringa möj- lighet soni # det ännu gör a t t ge effektiv och individualiserande hjiilp.
Det nya förslaget skulle enligt vad man dar anser komma att möjliggöra ett fram- gångsrikt upprättande arbete.
Men man maste alltid minnas a t t ju djupare förfall, dess längre och SVLL- rare väg upp!
Och tiden förhalas, men lat oss hop-.
pas p % den dag d &amp; uppfostrings %tgarder- na verkat darhan a t t vi kunna undvara möjligheten a t t bruka tvang, dock, in- till dess, Eit oss f &amp; s % goda, s &amp; tids-
150 H E R T H A .enliga bestämmelser som möjligt - och lat oss f &amp; a n s v a r.
Det a r för en shdan gärning som de, som arbeta pil detta verksamhetsfält, hoppas f % l a g e n s, d e t a l l m ä n - n a s stöd och hjglp.
De saga: lat oss f &amp; möjligheter a t t skydda och hjalpa effektivt och s % länge, a t t var hjälp far varaktiga resultat, och giv oss makt bakom ordet nar sadant i undantags- fall behöves.
Blotta medvetandet att makten finnes kommer a t t göra att vi ej ofta komma .att behöva bruka den.
Bör man förvägra dem, som of,fra sina krafter för a t t hjalpa de olyckliga, det stöd som den nya lagen skulle inne- bära?
Men tro nu ej a t t vi mena a t t ensamt en lag kan hjalpa, den iir endast e t t verktyg.
Det ä r mänskor, vakna, le- vande, klirleksfulla mänskor v i behöva, miinskor som kunna tro och hoppas och känna Barlek aven för dem, som glidit utför.
Xär siidana m a r i s k ~ r saga till oss andra: &gt;.Hjälp oss p &amp;, det sätt ni kunna », d &amp; böra ~i vii1 ocksik göra det.
Och d, lat oss hoppas lpii det goda8 egen inneboende makt och l&amp;t oss hop- pas a t t just de, som redan iiu önska f % bort varje lagstiftning arsedd att hindra kvinnor fran a t t göra sin egen kropp - och sjtil - till handelsvaiaa, Ibt oss hoppas a t t just dessa med alla de stolaa medel och kunskaper som in- flytande och varmt intresse för saken ge skola.
bli de som allra kraftigast skola verka för sadan upplysning, en sadan allmän moralisk övertygelse a t t rarje lagstiftning p$ detta omr %de i saniiing m8tte bli obehövlig!
iderströms föredrag.
e t von Kocliska förslaget till » lag om behandling av vissa afibets- ovilliga ocli samhällsvhdliga » företer cn omisskiinlig tendens till större hu- manitet i behandlingen av de männi-.
skor den a r avsedd a t t galla, och det innehaller Atskilliga värdefulla upp- slag, som böra tillvaratagas.
Förfat- taren säger emellertid sjalv u t i en pnblikation (Lösdrivaren tocli samhiil- let, sid. 36) a t t förslaget icke ar ut- givet för a t t vara.
det allena saliggö- rande; ocli som sildant kan det tydli- gen Iieller icke betraktas.
En av Iiiivudanmärkningarna mot förslaget ä r a t t det sammanför - s&amp;- som den gam ' la lösdrivarlagen gjort D det - S ~ L olikartade företeelser som; " i ena sidan bettleri och landstrykeri, 5 andra sidan prostitiition.
De bilda kategorierna böra skiljas fran varand- r a och behandlas var för sig.
Biirbe- Irandlingen skulle kosta mera arbete, mera papper ocli black, men vi bruka.
Iiar i Rrerige inte vara iijiigga p &amp; nli- got av dessa ting nar det giller att grundligt utreda en frfiga.
Varför sklille ri dal r a r a det härvidlag?
Det gäller ju i alla fall inte bara hur man lampligast skall behandla vissa f ör- komna indirider - en fraga viktig nog den fiirresten - utan det gäller ratt rada.
bot p$ en sjukdom, som s it ter djupt inne i samh~llskroppen.
och t *
H E R T H A 151 p % den, och av vilken sjukdom alla, siiger a l l a samliallets medlemmar f5 känna verkningarna. "
Är da prostitutionen alldeles givet ett samhällsont?
f i a g a n kan synas iinderlig, men den &amp; r icke odesto mindre.
befogad.
Sedan urminnes tider ha visserligen av och till stränga, t. o. m;.
grymma stri#f adömts de prostituera- de, men - i krigstider ha de alltid, med vedenböran.de myndigheters goda min- ' ne, f a t t atfölja trossen, sch i detta sista krig, i tjugonde arhundradet efter Kristus, har samma fenomen uppre- pats.
Och med vederbörande myndig- heters goda.
minne ha kadrerna av de medförda gjorts sa välförsedda som.
i9öjligt.
Finansieringen k&amp;nner.
jag inte närmare till, men jag förmodar a t t den bestritts av det allmänna, d.
# v. s. pv alla medborgare.
De ' prosti- tuerades tjänster lietraktas &amp; ledes.
i krigstid t. o. m. av officiella myndig- ' heter silsom nödvändiga, dessa perso- n e r.
iiro siiledes d &amp; samhällsnyttiga medborgare.
Hur a r da betraktelse- sattet i fredstid?
Latom oss ' forska efter.
För icke s % länge sedan hörde jag en fint bildad dam, i en samling av andra .fint ' bildade damer, yttra, a t t » Iiandskemoralen&gt;&gt;,, d. v. s. den lika mo- ralen för iniin och kvinnor, den trodde da inte hon p&amp;, och den kunde man i4il inte tänka sig tillämpad.
Vad inne- b h detta?
Jo, a t t bredvid de kviii- nor, för vilka # den högre könsirioralen.
!skall galla, maste, för a t t mannen sko-.
i a bli i itand a t t handla enligt sin lag-: !se moral, med nödvändighet existera y.
.
.
.
en grupp kvinnor, vilkas tjanster de kunna f &amp; ta i ansprilk.
För manga Ar sedan yttrade en man, imder e t t all- varligt och öppenlrjartigt samtal om allvarliga ting (det var fragaii om.
reglementeringen, som man d &amp; debat- terade), ungefär följahde: &gt;&gt;Vi maii iiro de prostituerade tack skyldiga för a t t de finnas till. » J a g studsade till inför yttrandet; det har kommit för mig flera gfinger sedan; det vittnar i själva verket om en r&amp;tt siillsyrit no- bless i tankegangen.
Latom oss icke i sjalvförliii.velse stal- la dessa ' .bada människor vid skampil-.
len, det * förtjanar ingen av dem, och, det ' skulle förresten inte nytta nilgot .till.
Men det %r stora skal a t t begrun- ' da ' ' de Balda yttrandena.
De ar0 helt sakert symtomatiska, de röja.
den me-, ning som iir radande i vid &amp; kretsar av vLii ?t folk, hos kvinnor s8väl soni hos qan.
Varför förakta vi ' da de prostituera-: de, varför förfölja och straffa vi dem?
pe iiro syndabocken, som man lassar sin skuldbörda p &amp; och avrattas - för a t t sedan.
gladeligen s p d a alltfort.
Kunde det inte vara p &amp; tiden, nu niir miinniskorna i alla fall hunnit bra langt i utveckling och sj ' älvkilnnedoru, a t t var och .en ~ o g e: sin ' skuld pil sig, sjalv lede sitt straff och förs ' ökte av egen kraft .göra sig skulden kvitt?
.
I ' det fenomen; som kalJas ' prostitu- dion, inga tvenne parter, som handla.
g e ~ n s a m t nämligen, de prostituerade och deras ' kunder; Detta ' faktum ' har ' man s &amp; a t t, säga inte varsnat förr an .i ' en sed.
tid.
Man har Btminst~ne!
i&amp; &amp; * Som bekant torde vara, Bar .Kiing; l .. iFeflekterat darövep - föiiut,,ii!
varje fali.
Maj:t p &amp; försommaren tillkallat nya sak- ej offentligt dryftat det: horn.
regle- ' kunnige för frigans ytterligare iitrediiing. '
'
152 H E R T H A menteringskommittén framhölls det med kraft av professor Johansson, och statsmakterna togo konsekvenserna av detsamma nar de antogo lagen om be- kämpande av de smittosamma köns- sjukdomarna.
Denna.
lag g a r.
i pro- fessor Johanssons anda, i det a t t de at- garder den pabjuder riktas mot bada parterna.
Samma aläggande galler f ör bada betraf fande lakarundersök- ning.
och behandling, samma straff drabbar; bada i.
händelse av medveten överf 6ring av smitta.
Fragan om lösdrivarlagens tillämp- ning p &amp; prostituerade kvinnor behand- lades, .ock .av reglementeringskomtmit- ten.
Dennas majoritet uttalade sig för a t t den fortfarande skulle p &amp; dem till- lämpas, de bada reservanterna &amp; ter ut- tala sig däremot.
Lex veneris tar- in- gen standpunkt.
M g a n.
uppsköts allt- s&amp;,, och det.
har blivit överlämnat %r v %r tid a t t t a ställning till den.
Ve oss, om.
M underlata a t t t a motsvarande konsekvenser,.
som statsmakterna togo ar!
1918!
Men kan man .da jämstalla de bAda parterna?
Kan man jämställa dmsa lattjef vila,, of ta nö jeshungriga, ofta synnerligen fracka prostituerade, vil- kas enda eller: huvudsakliga, vämjeliga sysselsattning a r a t t l&amp;ta sin kropp be- gagnas av snart sagt vilken man som helst, kan man jämställa dessa.
med man, av- vilka de flesta äro verksam- ma, arbetande muniskor och dugliga samhallsmedborgare, av vilka de flesta, atminstone vid dager och i sällskapsli- vet, icke te sig fracka utan tvärtom riktigt hyggliga, män som.
vi umghs med och bland vilka M n g a av oss finna vara bröder, fader, söner, trolo- vade och makar?
(De flesta av de .pm- stituerades kunder iiro, enligt vad gjorda undersökningar siival hos oss som i andra länder visat, gifta.)
Det ar säkerligen ingen, soiii har re- l a t j ii m s t ii l l a de balda parterna, jiimställa hela deras personer.
3Ilen: .val kan man j a m f ö r a dem i deras relation till den företeelse det här @ l- .ler.
Uppenbart för r a r och en är val, a t t Moda vid tillfällena i fraga iiro di Jang-t som m6jlig-t avlägsna friin nor- malt samliv mellan man och kvinna.
Och vanemässigheten?
Ja, föreligger inte den rnanne hos den akta man t. ex., som varje @ ng hans hustru &amp; r till köns- umgänge obekvam pA grund av hasan- deskap,, barnsiing eller sjukdom, tar skadan igen hos fala kvinnor, eller hos de ungkarlar, till vilkas livsföring det hör a t t besöka dylika?
Att därvid ge betalt eller ta betalt maste väl raknas lika simpelt?
Säkert a r ju dock, a t t kunden varje gang han köper gunsten pressar ned den som ger den allt dju- pare ned uti den pariasklass, manni- m kom dom avskilt henne till.
Det Er ju det rullande guldet, som möjliggör de prostituerades existens.
Gaves icke guldet ut, funnes ej heller de.
Hen, säger man, de prostituerade äro samhällsfarliga särskilt därför, a t t de g &amp; u t p &amp; jakt efter den manliga ungdoa men.
G &amp; d &amp; inte man pli jakt efter den kvinnliga?
Det finns väl knappast nAgon kvinna, som icke f r b sin nuva- rande eller förflutna ungdom kan vitt- na om, a t t om hon rilkat vara ute sent en afton eller en natt, hon för det mes- t a .blivit ofredad av man, som uppen- barligen ansett henne som sitt ratt- matiga jaktbyte.
.
Vad, a r det d &amp; månne som vi, som vilja.
a t t aven den manliga parten i pro- stitutionsf öreteelsen .skall bli f öremal för atgärder, vilja a t t det skall göras ht dessa män?
Kunna vi mhnne vilja satta d m p % tvangsrarbetsanstalt?
Sa- kerligen behöver.
man e j g.öra detta för a t t lära dem arbeta, ty de allra flesta av dem Mde kunna och vilja detta.
Och a t t .ifragasatta a t t intaga .dem där för a t t .de skola lära sig bättre köns: moral skulle val närmast.
verka löjligt.
Det, ä.r inte p &amp; det sättet man förvar- var bättre könsmoral,, det maste ske p &amp; helt .annat satt.
J a g aterkommer till detta.
.
.
at et f öreliggande lagförslagets för- fattare drar nu icke alls konsekvenser- na av nyss framhallna faktum, d. v. s. a t t ' i prostitutionsföret~elsen ing?
tven: ne gemensamt handlande parter.
Han gar alltjämt.
i de gamla hjulsparen, rik- tzintie a ' tgardema alltjämt ' enbart.
mot de prostituerade - samtidigt som ' han förklarar sig icke tro ' p 5 möjligheten av prostitiitionens utrotande! '
De btgkrker, förslagets förfittare fö- reslar, i &amp; i första hand hjäl$tgi&amp;d&amp;, bestående i fattigunderstöd o m nöd a r för handen - &amp; l&amp;des en mera tillfäl- ' l &amp; hjälp - samt i anskAffande.
av ar- bete; sillunda en mera varaktig och ef- f ektiv .. hjälp.
Och det äro vi säkerligen alla bise om, a t t brediid pav {rkan.
av den inre människan, e n.
pqverkan, som m %ete vara lika försynt som djup- g$&amp;de, miste stallas hennes f örseende med arbete samt bennes dugliggörande för arbete.
Ett arbete.,.
som t i r en man- ni @ fangen, .soq intresserar ' henne och ger hennes liv innehall, ar j.u.
det allra.
b8sta hjalpmede1,hon kan f &amp; emot fres- telser av allehanda dag.
Men.
uppen- bart ar, .att det arbete, som skall.kun- na: listadkomma .nAgot.
dylikt, maste vara e t t.
sadant, som motsvarar hen- nes individuella laggning,.
ett sadant, d a r just hon kan prestera nagot dug- ligt.
Det a r .inte alls sagt, a t t d e t t a n&amp;got far a.lla kvinnor a r matlagning eller.
städning eller sömnad.
Vilja vi därför.
allvarligen i. och.
.med arbetet skänka dessa kvinnor, icke blott en moj- lighet a t t förvärva livets nödtorft,.
utan aren ett medel till uppresning och för: varv ay självaktning, så.
maste vi med nödvändighet ge dem de mest &amp; karta- de slag av afibete a t t välja p&amp;.
Om allt detta nämner förelaget - icke ett ord, och det innehaller ingen brukbar ut-.
redning .om för kvinnor lämpliga arbe- ten.
.
Visserligen menar för.fattaren, a t t vissa former av skogsarbete skulle.
lam- pa .sig för kvinnor, detta pa .grund av ' ' under kristiden gjord erfarenhet.
Men den erfarenheten gällde.
tillfällig: an- vändving.
i detta arbete.
.
~ e s s u.
t o m yttrar den person, som .haft uppdraget a t t g ö ~ a .m undersökning om arbete.
i de allmänna skogarna, f öljande: » För kvinnornas vidkommande .bar det, har f öreliggande problemet mindre intres- se, av get &amp; al att s sysselsatt ni ng en med rjkogsarbete för Kvinnan icke som för, mannen kan innebära en m6jlighet a t t 1ar.a e t t yrke .och.
i detsamma för fram- tiden fullt sjalvständigt vinna sin ut- Bomst; » .Göra.
hjälpatgarderna ingen effekt, skola tv&amp;ngshtgärde,r tillgripas, Tvangs- arbetsanstalten skall.
st&amp;.
dar dels som ett hot, en varning och en yttersta re- surs beträffande, de mo.tspanstiga, dels '
för a t t utgöra interneringsanstalt för de of örbätterliga.
Bland dem, som man raknat som of örbätterliga, finns en grupp, ' som jag maste dröja nagot vid.
Det finns r n a - niskor, som äro abnorma, kroppsligt och själsligt defekta (i högre eller lag- re grad), och som därför iiro s &amp; gott som predestinerade till a t t bli ' av sam- vetslösa människor missbrukade.
Gjor- kroppsligad i en miinniska. » Och Fred- rika-Bremer-Förbundets styrelse siiger p &amp; ett ställe i sitt rttrande över ifi4- ga \ - arande lagf 5rdag: » Pro-stitutiorwn later sig ej utrotas genom tvAngwit- garder. » (Inom parentes sagt har en- ligt min mening styrelsens majoritet icke dragit de logiska konsekvenserna av detta och en hel del andra sina ytt- randen, i vilka jag helt och hallet kan d a undersökningar ha uppdagat, att instamma.)
sadana människor i mycket stor ut- sträckning inga i de prostituerades led, de synas utgöra omkring balften eller kanske mer.
Men a t t de kommit a t t sa göra, .beror uppenbarligen p &amp; a t t samhället hittills försiimmat a t t göra sin pliikt emot dem.
De böra givetvis redan som barn, s &amp; tidigt som möjligt, uppspfiras och p &amp; särskilt sätt smhan- dertagas.
Härtill föreligger numera möjlighet och skyldighet enligt 1924 %rs, Lag om samhällets barnavArd », 36, och efterhand som vederbörande bli för- trogna med denna lag och skaffa sig insikter och anlita ' sakkunnig h jalp f ör a t t kunna.
effektivt handehava den, s &amp; komma dessa element a t t elimineras, förutom att de erhalla den vard de för sin egen skull äro i behov av.
M h g a äro motspänstiga och kunna förefalla rent av oförbätterliga pa den grund, a t t de blivit oriktigt, opsykolo- giskt behandlade.
J a g ber a t t har f &amp; citera doktor Laura Petris ord i en be- rättelse i nr 17 i tidningen Idun för i ar, med titel: %Min van f r i n .den undre världen ».
Hon har a r denna sin viin lart f öljande: » &gt;Tvang.
och fängelse bi- t e r ej p %- lösaktiga kvinnor.
Det enda som biter a ' * ett-högt ideal.förtätat i en inanniskaj .Guds.
heliga ' kärlek för- Betriiffande mjligheterna a t t » fil folk » av de prostituerade lagger jag för min del utomordentligt stor vikr vid vad fru Anna Htöjer, för Atskilliga Gr sedan styrelseledamot i Fredrika- Bremer-Fiirbundet, r t t r a r diiroiia.
Fru Höjer ar, nbgot som den yngre geimr- rationen nog inte kiinner till, en av pio- niarerna inom det fririlliga räddnings- arbetet bland .de prostituerade, en ger- son vars fördomsfria, klara s p och Unga och rika erfarenhet g ~ r a henne till v %r främsta auktoritet p &amp; omrildet.
Hon siiger: » Dessa kvinnor kunna bli lika bra människor soni Xi och jag. » ?+fot detta omdöme Ban man nu stalla andra, rakt motsatta, fy %n andra per- soner, vilka iivenledes hava stor erfa- renhet.
J.ag tror emellertid dels att dessa personer ta med erfarenheten iiven fran de ps~lciskt defekta, dels a t t ' den behandling skyddslingarna under- g %tt icke rarit av det effektiva slaget, d. v. s. den psykologiskt riktiga.
Siisom av vad sagts torde frarngii, a r det allenast den frivilliga raddnings- wrksamheten, som mina meningsfriin- der # och jag tillskriva n8got verkligt varde, n8gon verklig effektivitet.
Me- na vi da m h n e, a t t inga straff # .ro be- hövliga, att inga sGdana kunna ha ut-
n E 1.55 R ' T ' H A sikt a t t göra nytta?
Nej sa alldeles motsatt innehAl1.
Därtill har för öv-.
n e g a t i ~ a emot dem äro vi icke.
Men rigt redan början skett.
SA .ha fram- vi mena, a t t de framförallt maste vara staende tyska liikare i e t t upprop, ut -- rättvisa.
Straff för antastande p &amp; ga- färdat till den manliga universitets -- torna kan bli ett rättvist &amp; dant.
Reg- ungdomen, f örklarat, .att k6nsdrif ten: lementeringskommittén var inneep % .den kan behärskas och a t t &amp; terhallsamhet.
vägen.
Den föreslog, ett tillägg till ' # icke skadar.
E n svensk: manlig laka- Kap. 1 % 13 stiwafflagen, sa lydande: r&amp;, doktor Josua Tillgren säger, p %.
» Den, som.
' genom ord, tecken, eller an2 grund av .iakttagelser av fia %n kultive- nan gärning, p &amp; s ä t t som ä r .ägnat a t t.
rade hem utg %ngen manlig ungdom, väcka allmän f örargelse, uppfordrar.
som käckt och självständigt vetat: att eller inbjuder till otukt, varde, dar ej bevara sin oriirdhet: » Dylika iaktta- garningen efter mom. 1 bör svarare an- gelser göra aven en skeptiker benäge=, ses, dömd till böter eller fängelse i till tro p &amp; uppfostrans mtijligheter.
a t t högst sex manader. » Detta förshg an- leda, den mäktigaste mänskliga driften togs.
av andra kammaren men avslogs s h o m vattubäckaia. » (I.
» Ses~iell hy- tyvärr av första.
Givetvis bor man gien, och etila, BergValls förlag, 1922.).
se till a t t e t t ' moment med niimnda in- I en liten skrift av Ebba P:aiili loch Sam.
Thysell (» Samhallets atgarder i~eh %ll framdeles inryckes i var lag.
J a g framhöll nyss, a t t det esiste- mot lösdriveri och prostitution », ' Bir- r a r en mycket utbredd mening, a t t icke kag8r-ns förlag, 19BU) pltpekas, huru- samma stränga könsmoral Ban galla s o v en tanke, ' som har eii.
djup etisk för man som for kvinnor siamt hurusom innebörd,.
fur var tids 1n5nniskor fatt.
korollariet till denna, mening ä r a t t en utomordentlig betydelse,.
* den ' nam-.
prostitutionen '.
maste .betraktas sasom ligen, a t t en iriiinniska ej f a r missbru- nö-dvandig.
S &amp; länge ' denna mening a r kas till a t t blott bli medel för tillfreds- r %dande - jag menar pli, djupet, inte ställande av annans själviska.
syften.
ofticiellt, t y d &amp; bekännes den inte - s * - Komme männen, att.
reflektera.
över.
liinge kan uppenbarligen prostitutionen a t t en .man, för varje gang hans bru- icke försvinna.
Betänk vilken sugges- kar en fal kvinna, begfir en laghet, en: tiv moakt som ligger uti, den: allmänna gemenhet emot en medmänniska, efter-.
opinionen!
Skick och bruk och jar- som han f ö r varje ghng p e s s a r .henne gong t a de svaga, och - osjälvständiga ännu djupare ned i hennes förnedring,.
hjälplöst med sig och söva alltför of- S &amp; skulle .det medvetandet säkerligen: t a aven de starkares samveten.
Och göra verkan p &amp; icke s &amp; ffi.
betänk hur sjiilvsuggestionen verkar! '
K@asdriften ä r en naturlig drift, som H u r den övatygelsen verkar, a t t det verkar méd en naturkrafts styrka.
Men och det a r.
nödvändigt för mig!
Till människan .har fatt gavan a t t göra s i g könsdriftens egen styrka .har arhund- icke blott de yttre naturmakterna un -- radena igenom adderat sig denna all- derd %niga utan ocksa dem, som bo i ' m %nn !a opinion,, denna egna övertygel- hennes eget bröst.
Det ar storartat- se.
Mot dem m %ste resas didana av a t t tvinga vattenmassor och elektriska: 4 '
strömmar a t t lyda människans bud, men det a r vida mer vart a t t bringa strömmarna i sjalens djup a t t lyda.
Dar har verklig mannakraft använd- ning, d a r har den e t t falt a t t vinna segrar p&amp;.
Nog kan det komma a t t sta som ett mannaideal, Vi behöva en ny syn p &amp; könslivet, p &amp; dess mening och mal, vilka val i korthet uttryckt kunna sägas vara släk- tets fortvaro pli jorden och därigenom möjliggörande a v slaktets gradvisa fullkomnande generation efter genera- tion.
Under ömsesidig .hjälpsamhet, under trohet mot varandra skola man och kvinnor söka sin största gemen- samma uppgift uti att at de barn, de ge livet, skänka en miljö, dar ile kun- n a utvecklas till manniskor, som äro värdiga detta namn.
Detta behöver t a l a a om, människor behöva väckas till medvetande därom.
Och denna nya syn maste ges &amp; t den uppväxande ge- nerationen.
, Vid puberteten, d % fortplantnings- driften vaknar, d &amp; nya krafter börja Mra sig inom den unga individen, d &amp; vaxer också fram en kraft till värn för det spirande, en känslighet och öm- talighet för vad som rör sexuallivet, ofta stegrande sig till intensiv motvil- ja mot det obscena, det liderliga (ty- värr händer det dock understundom a t t?
p .....
: ' O.
.
.
' 0.
;:; * ~ f ".
-:.
*: *. '
liderlighet .blivit direkt inplantad av omgivningen i den unges sinne).
FAr denna sjalens, denna sinnets sjaPvbc- varelsedrift till hjälp sanna och sun- d a kunskaper om f ortplantningen, meddelade efterhandl som barnet och den unge begär dem och kan ta emot dem, samt en ideell syn p &amp; könslivet, s5 skapas darmed ett skydd, etarkare an nAgot som helst annat toch ojam- förligt mycket starkare an det, som be- sthr daruti, a t t man skaffar bort fres- telser UP de ungas vag.
E n tgnkare har yttrat: » Av det satt, p &amp; vilket man later ungdomen inhiimta sina begrepp om sexuallivet, beros ett folks framtid. » Det finns i själva ver- ket d i n g a människor, som behjärtat detta, bland föräldrar, lärare, läkare; och manga, m h g a fler komma a t t be- hjärta det, blott de komma a t t tanka darpik och övemiiga det.
Vad d e be- höva ar a t t racka varandra handen till.
samarbete.
Det ar ett stort mrAl a t t samlas om, detta, att göra rart folks framtid ljus.
Och strävan mot det- samma betyder ifraga ona den ange- lägenhet som har sysselsätter oss a t t man skapar ett av de medel som verk- ligen kan bota samhiillssjiikdomen.
In- te skall man val d5 nnöja sig med pal- liativ, som lämna f r i i t s i h t kvar.
;: y * &gt;. * ..
*: * ' &gt;2 *::., ..
:,:: - .. ..,., ..
: ........ .. ' '.
#.
O * ...
* -.
.
.
.
.
.
.
.
.
m.
.
.
.. * P ' *.
, *.
* -
H E R T H A 157 Egyptiska kvinnoportratt.
.
II.
Sit Assan, eii ' liten självförsörjande av i dag.
Sist berättade jag om den stora drott- hur skola ' de för ' resten kunna utföra ning Hatschepsut, vars liv maste be- ett arbete utanför husfaderns domvar- tecknas som ett märkligt historiskt in- jo?, Nöden lär emellertid vara lär- slag.
Lat mig denna gang visa fram domarnas moder, och Allah vare lovad e t t modernt egyptiskt kvinnoportratt, ännu a r ju risken icke s % stor, an skyd- s % banalt a t t mina läsare med fog kun- dar slöjan Egyptens kvinnor, ännu är na fraga, varför jag valt u t det bland det icke t a l om a t t satta dem p % plat- i beröring med manga andra.
Mitt svar ä r: just dess ser, dar de skola ko-a allmänheten i egen ' tlig mening eller vardaglighet.
Det enda med den lilla sit Assan, » tävla % p % den manliga arbetsmarkna- som inte ä r precis det typiska för den den.
5fi kom da lilla sit Assan till Kasr egyptiska kvinnan, är a t t hon var sj,älvf örsörjande.
Visserligen finnes el Dubara College som sekreterare, och det fler unga egyptiskor som förtjäna det var - .sannerligen en lycka a t t f &amp; en.
sitt dagliga bröd, men det hör dock sadan $ats i den finaste flickskolan, annu till undantagen, s % snart man skyddad och omgärdad bade av e t t passerat tjänarnas: sociala klass.
Och högt staket mot nyfikna manfolk p % ga- aven p % det m r a d e t Överväga ju med tan och omgiven av den aktning, som m h g a procent de manliga.
Sit As- närvaron av pascha- och ministerdött- san tillhörde en god, men fattig medel- r a r skänker även at de ringare bland klassfamilj, bon hade växt upp p % en anstallda.
Inte var sit Assan precis av dessa vid Nilstranden förtöjda hus- en mönstersekreterare, ty det var i ' nte W a r, s0.m förläna e t t s % lustigt och alltid s % lätt för en otränad ' nitton- livligt utseende at langa sträckor av ars hjärna a t t halla reda p % krang- Kairos stränder.
Uppfostran hade hon liga papper och underliga minister- fatt, och hennes engelska var strängt skrivelser.
Men hon var villig och in- taget klanderfri.
h a s y s k o n hade hon tresserad, och s % förtvivlad varje gang Mten full, och s &amp; sag sig d % fadern det kunde finnas anledning till anmark- ingen annan rad iin att lata henne sö- ning p % hennes arbete.
Och för före- ka sig en anställning.
Det fanns ju stfindarinnan var det ända bra a t t f &amp; andra, som gjorde det, men inte ä r henne, eftersom den manlige sekrete- det med glatt hjärta en muselmansk raren ju endast kunde arbeta i skolan, familjefader, sänder u t sina döttrar i gedan flickorna liimnat.
den p % mid- f örviirvsarbete.
%Vart skall det taga dagen.
Man maste noga värna om det, vägen med all gammal hävd, hur skall som hör till god ton i en nystartad för-.
det g % med hela samhället, om t. o. m. nämlig skola.
Sit Assan hade det allt- kyinnorna skola lämna hemmen, och s % bra, inte var det val det .ideal en '
egyptiska uppställer för sig, om hon nu reflekterar över framtiden, !men ro- ligare än att vakta smasyskonen p &amp; baten var det ju.
Alla vor0 snalla och överseende, och manga goda rad fick hon av den välvise efendin.
Kan- ske var det ej fullt comme il faut, men Iion mhste ju om eftermiddagarna, kon- ferera med den manlige sekreteraren om deras gemensamma arbete.
Han visste alltid, hur allting skulle vara, och det i sina egna ögon battre iin sjal- va f örestandarinnan: » Because I am a man », var lians argument, och det var ju ett lattförstaeligt sbdant.
Allt gick sAlundn bra i las, anda till sit Assan en dag kolm grgtande till skolan och berattade, a t t nu skul- le hon giftas bort.
Den blivande man- nen var 59 Ar och skulle ilara snäll, och förmögen var lian och därtill bej, t. o. m. kusin med en minister.
Iden lian bodde ocksa p &amp; en nilbtit, och det hade nu lilla Assan inte tänkt hon alltid skulle behöva göra.
Ocli sb var det det, a t t en gting hade hon triiffat en ung student, som hon sen ej kunde glömma, och han kunde inte glömma henne heller, det visste hon.
Uen allt det där kunde hon förstas inte bertit- ta för sin far, t y en egyptisk Slicka.
t r m a r inte en man, som ej hör till familjen, inte ens om hon a r själv- försörjande, ja efendin-sekreteraren men det var ju en alldeles annan sak, d &amp; hade man ju alltid den säkre Ibra- him, tjänaren med.
Ville nu * möjligen den snalla f örestandarinnan taga emot en inbjudan till en maltid hos bejen, s &amp; sit Assan fick veta, hur hennes till- kommande såg u t atminstone.
$ &amp; kom det sig, a t t ocksil undertecknad gjorde bejens bekantskap.
Han var enormt tjock, bejen, han r a r vindögd, han taladc god franska och hade reda p &amp; konung Oscar II av Sverige.
3Ien han verkade Litet » lar- v i g ~ skulle jag narmast rilja kalla det, diir han gick och matade sina feta an- kor, hans enda sysselsättning.
Och in- t e var det i europeiska ögon ett liimp- ligt parti för en P9 ars söt och rela- tivt intelligent flicka.
Det r a r inte s &amp; latt a t t vid hemkomsten besvara sit Assans alla frrigor.
Alltför mod- fiilld lönade det sig inte heller a t t gö- r a henne, t '; hon I-ille inte ta det ra- det a t t bedja fadern andra sitt be- slut.
Hennes motivering r a r Bverty gande: » Det ar bättre jag t a r den bär, som visserligen a r 59 Ar men snBU, &amp; n a t t min far kanske ger mig en, som ä r 69 och elak. » Och s % blev det @ f- termal.
Ofta kom sit Assan i m i m tamil ra^, db det brokiga galleriet ar mina mu- selmanska viinner och bekanta passe- rade revy.
8 % kom ett meddelande i ett brev: &gt;Du minns kanske min lilla sekreterare.
Hennes bej dog i förra veckan, stackars tös, nu beror det pil, om babyn hon räntar blir en pojke eller flicka.
I senare fallet gryer hon bara hiilften si2 mycket, och bejen ha- de visst mindre an fadern trott. » E n av mina första fragor, clh jag kom till Kairo i raras igen, var efter sit Assan.
» Ja, kan du ana, rad som hände, d &amp; bejen dött?
Dar uppenba- rade sig tre andra lagliga liustrur, som bejen aldrig talat om a t t han haft, och alla hade de söner, som voro lians.
M h n s du sit Assans forkla-
ring, a t t vore det ej s&amp;, a t t hon visste hon var enda hustru, skulle hon d % ha kraftigt opponerat? » - E n av de nar- maste dagarna Bom budskapet, a t t ba- byn var kommen.
Naturligtvis var det e n flicka!
Det var en blek och gammal liten sit Assan, jag atersag.
» Ack madam, ' hur olika mot i fjol.
D % var jag ung ocli glad.
Och hixr a r det nu,.
men an- - d % skall jag ej klaga, ni tror mig l a n - ske ej, om jag säger, a t t jag trots allt höll av min man.
Nu har jag so,m ni .ser flyttat &amp; ter till min mor, en olycka Iromlmer ej ensam, min far dog strax efter min man. » Hjihtslitande skrik frfin babyn försv&amp;rar konversationen.
Lillsyster vaggar den veckoglamla ung- en sh jag fBr svindel, men baby har energi ocli ger sig ej förrän hon far m a t ocksh.
» Ni skulle se, s i t.
Assan, sa snäll ni kunde f % henne, om ni bara l a t henne äta var fjarde timme och lat henne ligga still och skrika ut, det tröttnar hon snart p&amp;.
Hon skriker, för Iion liar ont i magen av a11 den myckna niaten. » - » Nej, se det skulle jag aldiig Bunna,, nu a r hon det enda jag har, och hon maste leva. » Det ligger myclwt misstroende i rösten.
ATog '; et jag sit Assan tycker bra om mig, men rad &lt;mg&amp;ende barnavhd bör man väl inte ta a r en sadan dar i m - derlig e~i~opeiska, som kan resa fr&amp;n sina egna barn tv &amp; hela manader p &amp; en gling!
» Det svgraste ä r ju », sager sit Assaii, » att mina svagrar innehiilla hela arvet, ocli jag liar nog ingen ut- sikt a t t vinna processen. » » Nej », tiin- ker jag, &gt;&gt;stackars liten, ingenting a t t muta domaren med. » Ja, sit Assims öde Hr lika fort berat- tat, som det &amp; r, ack, S &amp; alldagligt.
J a g tror, som sagt, det ar därför, jag ej far henne ur ' mina tankar.
HimhTA RYDH.
RATTELSE.
Den opinionsyttring angaende presseils brottmfilsref erat, som Li tergavs i Herthas junihZfte, var undertecknad av 34 föreningar.
Dessa voro Pedagogiska sZllska- pet, Fredrika-Bremer-Förblindet, Arbetarnas bilclningsförbund, Frisinnade kvinnors riks- förbund, Centralkommitténs för arbetsstu- gor för barn arbetsiitskott, Förbundet av Sveriges K. F. U.
K., Förbundet mellan Sveriges K. F. U.
M., Föreningen Studenter och arbetare, Föreningen för folknykterhet utan förbud, Liroverksliirarnes riksförbund, Stiftelsen Riletodist-Episkopalkyrlians i Sve- rige ilrskonferens, Stockholms kvinnliga fackliga samorganisation, Stockholms liyr1; - liga socialrli.cl, Stockholms kyrkliga ungdoms- förbimcl, Svenska f a t t i p f r d s - och barna- vfirdsförbzindet, Svenska folkhögskolans 18- rareförening, Svenska freds- och slriljecloms- föreningen, Svenska Kvinnornas Nationalför- bund, Svenska missioiisförbunclet, Svenska riksförbunclet för sedlig kultur, Svenska sek- tionen av Internationella livinnoförbiindet för fred och frihet, Svenska siillsliapet för nyliterhet och folkuppfostran, Sveriges all- männa folkskoll~rareföreni~ig, ~Sveriges flick- och samskolors lararinneförbund, Sveriges hnsmoclersföreningars riksförbund, Sreriges moclerata kvinnoförbund, Sveriges socialde- nioliratiska kvinnoPörbund, Sveriges storloge a v I. O. G.
T., Sveriges studerande ung- doms helnyliterhetsförbunc1, Teosofiska sam- fundet i Sverige, Svenska unclerofficersför- bundet, Vita bandet, Komiuunala mellanslio- lans Krareförening, h ' atioiialtemplarorden.
I opinionsyttringens syfte instiimde följande sammanshtningar: Centralförbundet för socialt arbete, Sallskapet Stocliholms stads- mission boch Stockliolrris centrala cliakoui- rc5.d.
H E R T H A 160 F. - B.
- F.-kretsarna.
F r h i varas överstaende föreningsmedde- landen: J ö n k ö p i n g s k r e t s e n hade den 22.
april kretsmöte a Stora hotellet, varvid lek- tor Hagendahl hö11 föredrag över iimnet wTrier, en romersk kejsarstad,, beledsagat av skioptikonbilder.
Den 24 april Toro till f ö r m h för kretsens verksamhet tvenne ma- tin6er anordnade &amp; biografen Metropol, rar- vid Fritz Reuters %Livet p3 landet&gt; fram- f ördes.
M j ö l b y k r e t s e n har under vrirtermi- nen anordnat ett offentligt föredrag av teol. och fil.
kand. fru Ester Lutteman, som talade över ämnet, Kvinnoideal förr och nu,.
Före- draget inleddes med ett par s h g e r av dok- torinnan JTTH,man.
Vid arsmötet den 24 febr.
valdes till ordf. doktorinnan Gertrud 7.VHgman efter farm. kand. fru Sigrid Carls- son, som t. f. av flyttning fran staden nöd- gades arga.
- Ett diskussionsmöte har hallits om » Gift kvinnas ratt till förvarvsarbete, med inledningsföredrag av fil.
mag. Inez Flinta.
Diskussionen resulterade i uttalan- det att aden gifta liviniians ratt till för- värvsarbete bör bli okränkt., - Denna vHr har liksom förlidet Ar ett stipendium utde- lats till en ung flicka fran staden, som stu- derar till folkskollärarinna och a r obemed- lad.
Föreningen nödgades i Ar sanka sti- pendiet fran 200 kr.
till 150 kr.
för att ej alldeles länsa kassan.
- Sista mötet för vgren, den 20 maj, firades som varfest, d &amp; ordf. höll ett kaserande föredrag om wKvin- nor och kliidem.
Föredraget illustrerades av S st. mannekiinger, balrande driikter fran olika tidsperioder.
Den iildsta och dyrba- raste drakten .rar en av Magdalena Ruden- skölds hovdriiliter, buren vid Gustnf 111:s -- -- --.
-- hor, och hade a r iigaren u t l h a t s för kviil- len.
De övriga druliterna, alla akta, risade olika modetyper frgn 1800-talct.
-- För att öka kassan hölls dessutom under viirfeste~.
pakctauktion p &amp; ar medlemmarna medförda paket.
V i i s j ö k r e t s e n hade den 6 maj krets- möte.
Sedan ordf. fru Elsa Nordenskjölcl hiilsat de niirraranile viilkomna, hölls ett konsthistoriskt föredrag a r fil.
lic. fru Inge- gärd Ingvar om, Svenska möbelstilar, med ljusbilder.
Fröken Ines Malm spelade piano och fru Edith Rundqvist deklamerade ett par dikter av Krirlfelt.
Fru Blenda Sglran skildrade Fredrika-Bremer-Förbundets sti- pendieinstitutions ilndam81 och verksamhet, samt meddelade hur stipendierna för Kro- nobergs 1Bn fördelats för uret.
Samkriimet slritride med tesu] .. Privatlararinneförbundets plats- förmedlingsbyrii i Stockholm foi8tsii.tter sin verksamhet i den lo- kal, som av förbundets ordförande fru Ebba Heckscher ställts till förf ogande i Bddersgat.
P0 C n. b. Byrc ' in h8lles öppen alla vardagar kl. 11-12 midd., tel. under byratid S. P19 84.
Angeliig- na telefonmeddelanden pB andra tidcr kiinna stallas till 809 93.
Ryrfin, som mot liga avgifter anskaffar 15rariniior till privathem samt krimliga lektions- givare, drives icke soiii affiirsfvretag utan mser utesliitandc a t t vara till gagn f ör pri~atlirarinnekihen och de- ras arbetsgivare.
Friin och med iii- nevarande höstterruin kommer byriiar- betet a t t sktjtas ar fö.sbundsstyrelsens vice ordf örande, f röken Inea Wii rig- 1Yohibs Théer odisputabek de ~ P O finasae och i bruket d e billigaste,
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av] ?REDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: E Z Z e n K Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbundsmedlemmar pre- numerera ii närmaste postanstalt eller i bokha.ndeZ.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6:50; 1 / 2 ar kr.
3:50; 1 / 4 &amp; r kr.
1: go.
Lösnummer 65 öre.
Reda7cth ock expedd tion: 48 Klarabergsgatan, 8tockhotm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
Brokadfarger ' och pensIar.
välsorterat lager.
Fabrikat Conrad 6 Höhne.
Prislista sändes p &amp; begäran.
A t e l i e r f ö r B r o k a d m &amp; l n i neg.
Helga H j e l m s t r ö m, O n s k e r i n g s v a g e n 8, A P P E L V I K E N, Tel. Appelviken 823.
I&amp;pralalafl6r f&amp;.
Sangar, Sängklader, Soffor, Ottomaner l och 2 baddar, Tacken, Filtar, overkast, Kuddar m. m., m. m. Konior &amp; ' ~ t a t l i l k i s g 16 N o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Tel. 7856, N.
7181 G.
A, KAHL &amp; o t A.-B.
Lärftskram handel g ö r a a l l t i d sina inköp av yllevaror (schalar, filtar, plädar, mattor, tyger alla slag) hos SAHLSTROMSKA FABRIKEN, J ö n k ö p i ng eller i dess filial i Stocks holm, Norrmalmstorg 2, eller hos nib got av dess ombud, som finnas pa alla större platser.
3 Eituregatan 3, Stockholm T e l e f o n e r: 2538.
Norr 8 1 1 0.
Linne- och Bomullsvaror Zephyr for Herrskjortor Linneutstyrslar och rikhaltigt l a g e r av damunderklader NORDISKA KRliSli ' ALlLMAGASliNET DROTTNINGGAT.
71 KUNGSGATAN 7 A N.
Snabb usr.
originalflaska d F &amp; d alla apotek.
S T O C K H O L M TELEF.
30754,13362 IDOZAN A (Nyheter från Kosta, Orrefors o. Mjölby finnes alltid i lager.
IDOZAN B
I n n e håll.
Gertrud af Klintberg.
Av Gertruti Törnell.
I.
C. W.:s exekutivmöte i Geneve.
Av Anna Kleman.
%Kvinnliga arbetsovilliga och sam halls vådliga.^ Gert rud af Klintbergs och Karolina Widerströms två föredrag vid F.pB.sF.
: s årsmöte i Ystad.
Egyptiska kvinnoporträtt.
II.
Av Hanna Rydh.
F.~B.d ?.skretsarna.
Stockholms Bokindustri Aktiebolags Boktr., Stockholm 1927 - - - - - - - - E - -
