# ID: svediakorp-per2872
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,781
# sentences: 725
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14
Stora Summor o m Ni använder.
.
Specialblandningen DELIKAT!
Margarinfabrikernas BILLIGT!
Försaljnings AIB I 1 HUSMODERN 1 Bomullsgarn och VBvnader I Barnbiblioteket Sveriges äldsta och största biblios Gefle Manufaktur A.-Boll STRUMSBRO tek för barn och ungdom, Inner och vet att hon erhaller hiller nu 118 böcker, alla rikt det basta mojliga för sitt illustrerade av vira största konsts HEM närer.
Bibliotek erhilla hög ra.
batt.
Begär förteckning med pris.
villkor i dag!
Svensk Lararetidnings Förlag I Svanans vavnader basta vivnader I Oefle garn Msta garn I - Teleloner 539 8326 561 9 Milmi Stockholm C. Siden- &amp; Manufahlnraifdr Största urval nyheter
I-IERTI-TA ARGANG XIV JUNI 1927 HAFTE 6 Fredrika-Bremer-Förbundets årsmöte 14-16 juni i Ystad.
B skilda Wt11 i vart 1Aiiga land h a Tliyra Kullgren, fru Lilly Kjellberg; F~sedrilka-B~emer-Fö~~b~in~Zets med- H n l m s t a d fröken Bnna Ljungberg, lemn~ar iiiider Brens lopp sanilats till fruarna Itu t h Hernqvist, och Viola ordinarie m0te.
I &amp; r !blev det ltingst Mogren; H ii ad i k s v a l l f röken Sig- söder ut, till vhr sydligaste krets, rid Elinlund; H 2 l s i n g b o r g fröken Sigile Weiiiiberg, fruarna Astrid Gie- Ystad.
De tvii iitirvarande represeiitanteiua row och Helga Sjiinneson; J ö n k ö- frilii Umeh hade inte hczft n ä ~ t g 5 i.
d ~ - p i n g fruarna Tli3ri.a Schartaii och v ' icr!
Cissie Söcleiwberg; K a r l s k r o n a frii ' el f örbiinclets - ordföraiide, fru Eva z ' f Geijerstaai; K r i s t i a n s t a c1 Ilyrssen, tisdagen den 14 juni kl. 10 .fru Elisabet11 Sjövall, rektor Ellen f. m. öppnade %rsiiiötet i c1.en vackra Wiclerberg; L a n d s k r o ii a frri Eli- Knntssalen i Gamla RHdhuset, var det sabeth Munch aif Boseiiscliiöld; L i n- med ett tack till Pstac1sil; retsens ord- k ö p i i i g grevinnan Louise Stenbock, förczu.de, fru Ncz; ja, Strandberg, * och sty- fröken Elisabet11 Berggren; L ii n d relsen i dess helhet för d e redan friln fruarna Anna Herrlin och Carola Ek- fijmta början sa patagligt lyckade Iiinclh, f röken Elna Persson; M a l m ö aiaraiigemangen -- i vilka till och med fruarna Elisabeth Quensel och Ada ingick e t t stralancle viider, i d e n n a Hultgren, fröken Hanna Lindstrand, dittills s &amp; bedrövliga var och försom- d r E. Smedberg; M a r i e S t a d fru mar.
De alla frhn norr som söder, öster Aiiclriette Florén, fröken Gudrun Laii- och vaster fbrsay.dade mötesdeltagarna genlieim; N o .r r k ö p i n g fröken Es- liacle ocksil d, S O ~ X senare, en- ter Lindströni; S t o c k Ii o - 1 m fröken dast entusiastislit insttimmande i det Ellen Klemaii, rektor 3Iaria Aspman, fröken Kerstin Fjetterström, f r u Asta uttalade omclömet.
Det f Örriitta.de uppropet visacle a t t Hiigg, friherrinnan Anna Staë1 von tjugoen av kretsarna vor0 represente- Holstein, fröken I d a von Plomgren, f r u rade: B or &amp; s fru Ingrid Bjö~kman, Riitli Scliurer von Waldheim, f r u Gert- d r Elin Odencrants; G ä v l e f r u Hed- rud Törnell, fröken Sigrid Ulrich, dr vig Törjesson; G ö t e b o r g fröken Karolins TViderström, fröken Axianne P.
Thorstenson; S t r ii n g n a s fröken Ninni Huldt; U m e ii fröken Anna Hörnell; V a r b e r g fröken To- r a Lundgren; V &amp; x j ö fru Blenda Sylvan; Y s t a d fruarna Maja S tranaberg, Ingeborg Borg, Ingeborg Ohlsson, Hertha Persson, f röken Elin Strandberg.
Av .förbundsstyrelsen, f örutom de medlem.mar och suppleanter vilka här redan nämnts p &amp; grund av deras sam- tidiga egenskap av kretsrepresentan- ter, ivoro ordföranden fru Lieinka D y m aen, fru Marianne Rkman, Mariestad, f röken Gertrud af Klintberg, Stock- holm, och fru Astrid Gierom, Hälsing- borg, narvarande.
Till ATsmötets ordförande valdes fru Dyrssen och till vice, ord; förande fru Strandberg, frölken Kullgren och fru Ekman.
Sekreterare blevo frölknarna von Plomgren och Ulrich, och proto- kolljusteringen uppdrogs at fru Herr- lin och fröken Strandberg.
Vidare till- sattes en kommitté för beredning av styrelsevalet, i vilken fruarna Schurer von Waldheim och Schartau samt frii- ken Hörnell invaldes.
Förbundets &amp; rs~rattelse, Arsmötesförhadnlingarnas nästa pro- grampunkt var sekreterarens, fröken von Plomgrens redogörelse för det gangna h e t s verksamhet.
TTid 1926 ars slut hade medlems- antalet varit 5,195, därav 478 ständiga och 4,717 arligt betalande medlemmar.
Kretsarna vor0 32; den nya krets som tukommit var Hudiksvall.
Dessutom hade p &amp; ytterligare 12 platser i lands- orten ombud verkat för förbundets intressen.
Av fragor som under aret uppkallat förbundets aktiva intresse och lett till uttalanden niimrides i forsta hand gro- stitutionspro ' blemet, aktuellt genom det framlagda von Kochska lagrförsla- get angaende behandling av vissa sam- hallsvAdliga och arbetsovilliga vilket sänts förbundet pB remiss av Kungl.
Maj: t.
Förbundsstyrelsen hade, med undantag av nagra detaljerinringar, avlatit ett med f örslaget rsamstamman- de uttalande angaende prostituerades behandling, dock som bekant med T e servation av dr XTiderström o &amp; fröken Kleman.
1 förening med sex andra kvhno- föreningar hade f örbundet avl.itit en skrivelse till Stockholms stadskolle- gium med anledning av fru Gertruid Törnells inom stadsfullmäktige väckta motion om inrättande av en kvinnlig polisavdelning under en kvinnlig kom- missarie och med skyldighet a t t iiren utöva patrulltjiinst, samt iivenså medl yrkande a t t polisskolan matte 6ppnas för kvinnor.
1 skrivelsen h e m s t ~ l d e s a t t stadskollegiet ville för stadsfull- .mäl&lt; tige f ramlagga iförslag i enlighet med motionen.
Med anledning av föreliggande sak- kuniiigef örslag angliende Gymnastiska Centralinstitutets verksamhet hade Gr- bundet ingatt med en skrivelse till wk- lesiastikdepartementet, utmynnande i hemstidlan ' om a t t för behorigt till- godoseende av de krinnliga elevernas undemisning i allmiin idrott och lek matte inriittas annu en ordinarie kvinnlig lararbefattning, ~ a r m e d un- dervisningsskyldighet i idrott och lek samt undervisningsövningar skulle sa- r a förbundna, och a t t saviil inom det
HERT ' HA f ör gymnastikkonsulenterna f öreslagna vedksamhetsomriidet som befxäffande gymnastikinspektionen jämväl kvinn- lig arbetskraf t borde komma till an- vandning, a t t .manliga och kvinnliga lärare matte inplaceras i samma löne- grad samt a t t bestämmelse inf5rdes att när överläraren i allmän gymnastik a r kvinna, biträdande manlig överlä- Tare skall tillsattas.
För a t t söka fullfölja arbetet p % ge- nomförande av kvinnornas önskemiil inom den allmänna pensionsf örsakrin- gen hade p % förbundets initiativ till- satta en kommitté bestaende av repre- septanter för de kvinnoföreningar, som 19.25 deltogo i skrivelse till Kungl.
Maj: t i denna sak.
P &amp; ~emställan av kommitténs ar ?betsut,&amp;o ' tt hade inom cle olika sammanslutningarna, därav tjugosex förbundskretsar, gjorts utta- landen som.
i december till ett antal av 179 hade insänts till Kungl.
Maj: t.
I dessa yrkades a t t inom pensionsför- sikkringen samma beriikningsgrunder skulle införas betraff ande mans och kvinnors pensioner samt a t t äkta ma- kar matte likställas i pensions ' hän- seende.
I en del uttalanden begärdes likställighet iiven i fr&amp;ga om pensions- inläggen.
De gjorda uttalandena &amp; t- följdes av en skrivelse fr %n kom !mitténs arbetsut~kott, vari hemstiilldes hos re- geringen a t t denna snarast möjligt un- der nu piigaende allmiinna revidering av socialf örsäkringens .olika grenar ville lata utarbeta och för riksdagen framlägga f örslag om sadan omarbet- ning av lagen om allmän pensionsför- säkring a t t de i, ile ovannikmnda utta- landena hamsif ällda reformkraven bli tillgodosedda.
115 Vid hternationella Kvinnorösträtts- alliansens kongress i Paris 30 maj-6 juni 1926 hade förbundet varit repre senterat genom fem delegerade.
Mied anledning av kongressen.
!hade insänts en rapport med reaogörelse för en del lagstiftningsfrigor, den svenska kvin- nans politiska rättigheter samt förbun-, dets arbetsprogram.
I de rösträttsalli- ansen tillhörande internationella spe- cialkommittéerna hade förbundet till- sammans med Svenska kommittén för internationellt röstrattsarbete invalt medlemmar enligt vad stadgarna di- pulera.
Redogörelsen för a t t förbundet un- lder Aret f ortfarande utgivit tidskriften Hertha torde ej vara nödigt a t t dröja vid.
Frfin Knut och Alice Wallenbergs stiftelse hada förbundet f A t t mottaga kr.
' 5,000: - till sin allmänna verk- samhet och ävenledes hade stiftelsen ställt i utsikt a t t förbundet skall f &amp; atnjuta samma bidrag under de fyra niistkommande aren.
Til.1 förbundets förvaltning hade un- der aret 5verliimnats en donation av omkring kr.
14,000: - efter framlidna fröken Hedda Karlholm.
Enligt .dona- tors f örordnande ö kall denna summa utgöra en fond benämnd &gt;&gt;; Hedda Karl- holins rekreationsfond », varifilin un- .clerstöd komma att utdelm för bere- ldande al7 rekreation %t mindre bem,ed- lade ogifta valfrejdade ' kvinnor av %den borgerliga umedeliklas.sen », vilka upp- natt minst 45 ars alder.
Fr %n r ä t t till understöd äro dock undantagna lärarinnor, sjuklsköter.&amp;or, prästdött- rar och kvinnor .av adlig ~Mrd.
Snmman av fran fö~bundets fonder
utelöpande studielBn utgjorde vid Arets slut kr.
9,SQ: 50 - mot kr.
5,9-i3: 50 vid förra arets slut.
Sex nya lan ii tillsammans kr.
5,150:- hade be- viljats.
Det T17hitlockska stipendiet tilldela- des för 1926 fröken Elsm-ig Thunberg för genomgliende av tredje a.rdelningen vid Privata högre lararinneseminariet i Stockholm.
FrBn Kvinnliga kontoristers semes- terfond bacle utdelats tvil understöd, ett till frtiken I. Högberg och ett till fröken E. Lunclqvis t. FrAn Hilma och Ernelie Zanders pensionsfond för l&amp;raiainnor bade tre f. d.
12irariniior i Zandeidca helpensio- nen för flickor under aret uppburit pension.
FrAn Fleetwoodska fonden hade 1 3 li~stidspensioner utlämnats, 11 ?t 400 Iir.
och 4 B 300 kr.
Inom Svengka Kl-innornas Kational- förbund, hade förbundets styrelse re- presenterats av fru B. Norcleiison och fröken S. Ulrich, i Centralförbundet för socialt arbete av friilrnarna E. Kie- inan och A. Thorstenson s m t fru G. Törnell och i styrelsen för Srenska Sjiiksköterskorrias Allmanna Pensions- förening av fröken S. Ulrich.
B y r h s upply sningsavdelning hade varit viil anlitad.
Upplysningar hade lamnats angillende kvinnliga arbetsom- raden med dithörande utbildningsmöj- ligheter och löneföi.liHllanden, angaen- de svensk kvinnas rättsliga stallning och kvinnoföreningars verksadet, rar- jamte byran tillhtandahallit uppgifter rörande.
stipendier tillgängliga för kvinnor, pensionsfsöreningar, bostads- hus, vilo- och 2lderdoilishcni m. m.
Till iippl~sningsavcleliiingm under hwt.
ingdngna förfrApingar hade uppgiitt till ett antal av niellan 500-900.
De fyra sjukvkrdskommitt4eriia, i Stocl; holm, Göteborg, Linköping och Unieb, diade under Aret arbetat efter de en gdng antaagna riktlinjerna.
7: R t o c k; h o l ni ~ o i w vid arets sliit P49 sjii ksköterskor iiiskrivila vid skö- terskehyrh,: dHrnv 322 ~iiistiillcla i fas- t a befattningar och 101 i priratvArd; 4 ' 7 fasta platser och 133 anstiillnii~ga~ i p r i ~ a h i i r d bade f örmedlats; genom byrbn oiadiiacle vikariat hade iippgfitt till 133; de G stadssjiikskötersliosnr~ ha- de under Gret al-lagt 6,141 s j u l r b r s ~ k ~ I G ö t e b o r g ' hade antalet i by- r h inskrivna sköterskor den 31 dec, rarit 404, av vilka 258 innehade fasta ' platser, 45 tillsatta iiiicler aret; vika- riaten hade varit 110, dessiitolii tjiiiist- göringal * i privat~-iirtl: (l (?
10 I ~ o I ~ I ~ I - nalsjiiksköterskorn; ' ~ hade gjort 30,tiiA besök och Caritass~strarna, - som iini- iier Qtta mknaiier varit 3, den övriga tiden 3 - hade gjort 3,344 besök.
I E i n k ö p i ii g voro den 31 dec.
1926 72 sju~kskiiterskoia inskrivna, av r i k a 3.3 voro anstiilltla 5 fasta plat- ser; 8 fasta platser 3iade under Aret tillsatts samt U0 vikariat, varjiinite tjiinstgöringala i privatv, ' irci förmedlats.
I E m e iz vor0 5 % sji~kskötei~skor inskrivna den 31 dec.
19 %, cliirav B9 anstiillda i fasta befattningar; 26 fasta platser och 31 vikariat hade ifarnied- lats, dessutou tjanstgöringar i privat vArd.
Stipendieinstitutionen.
Under det ginglia Aret hade i stipen- clier iitbet,ala.ts lir.
18,425:- och i lir- r#ntor kr.
17,734 $2; allmiinna stipen- diefonden hade ökats med kr.
14,456 5 3 donationsfonderna med kr.
och uppgingo 19,573: s7; stipendief~n~derna clen 31 dec.
1926 till Gr. 796,874:.57.
I gavor hade stipendieinstitiitionen tinder Aret Fatt m0ttag.a: kr.
5,000:- donerade av fru L. Bruzelius a t t till- föras Vlisternorrlancls lans fond; kr.
2,719: 60 genoiii Fredrika-Bremer-För- bundets.
krets i Haliristad a t t tillföras Hallands lans fond; kr.
600: - genom Varbergs P.-B.-F.-krets likalecles a t t tillföras Halla.n &amp; lans f ond; kr.
3,652:80 genom f örbundskretsen i Gav- le a t t tillföras Giivleborgs.
lans f ond; kr.
35:40 geiiom förbundskretsen i Lund a t t tillföras Malmöhus Niis fond.
Enligt test.a.meiztariska bestiiimlel- ser av fröken Eva Roclbe, Göteborg, ha- de f r h hennes stei~blius övei.lamnais till stipendieinstitiitionen kr.
2.0,469: 90.
Kapitalet skall förraltas under namii a v Eva Itoahes fond oclh av1; astningeii tillsvidare ut @ i livrantor.
Förbundets skolor.
R i ni d o P s a 1 a. ii t h ii s !Il c ' l 1 1- n i ii g a s e in i ii a r i. u ni s 2 ' 1 cl r e k u r, S) Iöpancle f r h i 1 okt.
1925 till 21 sept.
1926, (hade haft 14 elever, var- av 4 anslöto si g till la nthu shAlLsku r- sen, 6 till &amp; olköl; .~liiirsen och 4 till triiclgAsds- och slöjcl.kursen.
P ii g r e k ii r s e n, oiiifattaiide 14 elever, bör- jade den 1 okt.
1925.
Vid semiiiariet hade vidare extra kurser ~anoi.cliiats, clels yialcesbestiinzd forts&amp;ttniilgssl; ola.
för Tjiimtads skoldistrikt, clels en kurs i hush~llssyss10r för visen iiiigdom.
, Seminariet Atnjöt $.ör ticleii frhn och med 1 juli 1925 till deii 30 juni 19 ' 36 .ett statsanslag.
av kr.
22,691: 75.
Lanthu.sh %l.lsskolan S t o r g fi r d e n, R.imforsa, hade haft unclervisiiingen fördelad p &amp; tveiiiie - 1curser: k u r - s I niecl IS elever, dar- av 13 helbetalaiide och 5 frielever, samt vidare G elever som diAllit understtid av statsmedel till e t t saiiimfinlagt be- lopp av kr.
742350; k n r s II med.
11 elever, varav 7 hel:beta.laade och 4 fri- elever, samt.
4 elever som uppburit uii- derritöcl av statsmedel till sammanlagt belopp av kr.
495:-.
' Skolan hade iincler hret atnjutit e t t statsanslag av kr.
10,139: -, .anslag av Ostergiitlaiicls ~h~ishfill.iiingss~IPsBap kr.
1,000: -, av ~stergötlaiicls landsting kr.
1,000:-.
A p e l r y c l e rfru1; tocllings- o c h t r i i.
d g A r d s s B o l c?
, iBB- stad hade 7 elever i tv~i&amp;r&amp;urseii och 7 ordinarie och G; extra elever i den s. k.
.sommarkursen, soni omfattar Atta nia- iiacler.
I statsanslag liacle sko1a.n uppbiirit kr.
10,000: - för bkda kurserna.
Skolaii f ö r k v i n n l i g yr- k e s ii1 t b i l .d n i n g i &amp; ockholm ha-, cle fortgatt med en högre och en lägre Iiurs.
H ö g r e k u r s e n (lärarinne- kursen) hade 9 elever, l ii g r e ' k u r- s e n 37 samt liigse kursens arbete 7 extiaa elever.
Vicl de afton- liiirser i klli.i.dsöninac1, vilka - var och en on~fattacle 60 timmar - i likhet med föregPtei-de ar anordnats som övnings- skola för Iiögre kursen?
Iiacle 96 elever iiiider \ - isa ts.
, *
118 H E R T H A Ateljé S t o f f.
o c .h s t i l a r allt- jämt.
förenad med skolan.
För aiibetsilret 1925-1926 hade sko- lan i statsmedel fatt upplbGisa ett bi- drag av kr.
S,06 ' 7:48 för bada kilmer- ila och av Stockholms stad kr.
5,000:- ined skyldighet för skolan a t t mottaga 3 frielever och 2 elever för halv av- gift.
Till kvällskurserna Iliaile av kom- munens medel beviljats kr.
600: -.
p % de skilda hiillen en stark bekriif- telse av a t t riksorganisationen T4 %ed- rika-Bremer-Förbun (1et iir det livskraf- tiga triid som ordföranden lilrna.de det vicl i rhiilsningstalet id detta ~ s s n i ~ - te, med i5ixmcle och starka grenar, stam och grenar beroende av varandras viist och liv.
Som He~t ' lias kretsiroti- ser undes det giiiigna verksamhetshet redan innehbllit clet hesta av vad soni nu samlat meddelades, f &amp; vi liiiiina att mera detaljerat ingW p % dessa rcclo- Förbundskretsarna.
Rapporterna om kretsarnas T~I-ksaiii- görelser.
het framfördes darefter i.ir respektive kretsrepresentanter.
Huruvida allt- jamtt tid för dessa redogörelser skola lämnas vid Arsmötet var för övrigt en SV de fr&amp;gor soni dryftades p &amp; &amp; rHZ förbuadsstyrelsens sammanträde dagen före Arsmötets öppnande som pil ett saniinanträde mellan kretsnämnclen och tillstikdesvarande kretwepresentanter samma dags afton och k dar efter behand- 1.ades pSi själva Arsmötet.
Genoni den stadgeandring rörande denna sak, som .d &amp; antogs - redogörelse harför gives p &amp; annat ställe - kan frihet liimnas a t t varje gling sarskilt bestämma rad man öritiikar i detta stycke.
Fragan var emellertid sammanlcopplad med förslag fr&amp;n ~S1~~el; retserna om a t t e t t sammanträde mellan kret~nämnden och kretsrepresentanterna, si ' tdant som nu bade arraugerats, skulle stadgeen- ligt äga ruin vid arsrnötet; för beslu- tet ' hiirom redogöres aven längre fram.
Kretsarnas redogörelser, som ~ a n l i g t personligt frambiii-na av den cliirtill utsedda kretsrepresentanten, i de flesta fall ordf öranden i kretsen, gAvo genoni beriittelseriia om de m b g a olika ini- tiativ och uppslag soin.
franikonimit Stadgeandrringsföralag, styrelseval m. m.
Som reclaii iiiinmts fiirelhg för ars- niötet ett stadge21i (lriiigsförslag, ema- neramle f r h 8kAackretsaiwa och avse- ende a t t genom borttagandet av kret- sarnas styrelseberättelser ' bereda plats för ett siisom rida mera nödviindi @ aii- sett sammaiitrii.de a r kretsn ' iimnden oc3~ niimarande kretsrepreseiitanter för a t t d r ~ f t a &amp; rendeii och 3sbgor .air gcmemi- samt intresse.
Tid bahandlingeii a \ - denna sak i kretsstpclscn val * maii c j allmant taget med $1 a t t disekt dopa franiifiirandet al- kretsarnas Brsredogii- relser?
rarför som motförslag till detta förslag framkom yrkande pil a t t statl- garnas I I mom. 3, som rör d e m a sak, skulle f &amp; en forniiilering som Iamnade frihet a t t för r; irje Arsmöte siir- skilt bestiimrua om kretsariias redogö- relser skulle iuccldelas och detta.
(iii @ ras beroende ar olii tiden i övrigt tilliit det.
Xom.
3 skulle f$ följande lydelse: » Reclogörelsc för förbundets arbete under föreghiide verksamlicts- Ar.&gt;&gt; Detta hler ocksA Qrsmötcds be- slut, och mer1 nvsecwle pil Pörs1agc.t
H E R T H A - om stadgeenligt fastslaget sammantrii- cle under ' Ar~; mötet mellan kretsnämnd odi kretsrepresentaiiter beslöts a t t detta ej skulle iiiryekari, i stadgarna.
Einel ' lertid uttalacl ' e sig Arsmötet starkt för ön~kvii~dheteii och l&amp;inpliglzeten av a t t tic1 4bere.d~~ för &amp; .dant sam~uantra- de vid .Arsmötena.
H a n k m siiledes anse a t t detta tir i realiteten beslu- tade, d &amp; Pias~nlötets uttalade am.ning torde vara av bestiimriiande a r t i e t t fall som detta.
E n del skilcla - %sikter g-jor.de sig gal- Ianae med avseende p5 tiden för detta saii~ii~antriicle, fran somliga ll.l %ll yrka- des pil a t t det: skulle iiga rum dagen f6re L~rsiiiötet, # d &amp; förbundsstyrelsen soni lbekant redan lir samlad för orcli- iiarie styrelsesammantPade; andra Ater imsroigo a t t .ilet slculle kunna pressas in nagoll av wötesdagariia för att Iiretsrepreseiitaiites~ia e j &amp; ulle behö- va koinms ii Agoiz il.ag tidigare.
Nan beslöt till sist att f öi ?bandsstyreIsen skiille aga att för var s&amp;i:skild gfing bestiinima ahiirom.
Vid cliirp8 fijrrsttat styrelseval om- saldes samtliga nidlemmar i t u r a t t av@.
DA emellertid avsiigelse iiiko~m fran cloceiit niilma Boreliiis, Lund, ehu- r u Iion ej stod under omval, utsags i ' hennes stalle till ordinarie styrclse- leclamot förutvarande styrelsesupplc- a a ten fru Astrid Gierow, Hiilsingborg.
Styrelsens: sa-ansättning a r sfiledes: f r u Lizinka Dyrssen, Stockholm, ordf.; dr Karolina T; Viclerström, Sto&amp;h.olm, och fröken Thyra Kiillgreii, Göteborg, v. ordf.; fröken Ida von Plomgren, sekr.; fru Lilly Hell.ströq frtiken El- l eii Kleman, fr&amp;keii Signe Laurell, frö- ken Asiaiiiie Th.orstenson, frii Gertrud ' 1 19 Törnell, fröken Sigri.cl samtliga: - i Stockholm, fru Anna Björk, GiR:vle, fru Marianne Ekman, Mariestad, fsii Asti; i c1: Gierow; Hälsingborg, d r Mar- tha Y: soii Henning, Uppsala, fru Leo- nore Oclencraiitg, B o r h, f r u Elisabeth Quensel, Xczlmö, grevinnan Louise.
Stenbock, Linköping, fröken Ingeborg Öcpist, UmeB.
S v suppleanterna före- lag avsiigelse fr %n f r u Augusta Palm- borg, Örebro, i vilkens stallë fru Ma- ja .Str~mclberg, Ystad invaldes, och den uppkomim lediga suppleaiitplatseii efter fru Gieraw fylldes genom iiival av f r u Anila Herrlin, Lund.
I övrigt.
~omvalcles (le i t u r avgAendle ts~ippl.ean- t e r m, varför st.yrelsens samtliga supp- leanter aro: fröken Elin RiIieboiag,.hov-.
rättsradet 0.
21onteliu.s, tfr&amp;l&lt;eii Gert- rucl af Klintberg, rektor Maria Asp- IMII, fröken Eva Frölberg, rektor B n - ila.
Sörensen, aclvokat Matliilda Stael von Bolstein, d r Hanna R.yCilh, fru Riitli Schurer von T ' craldlieim, a.ll,z i Stockholm, f r u Astri Levisson, Göte- borg, f söken Gerc1.a N a r tin, Falun, f sil .. kina Herrlin, Lund, f r u Emmy Wal-] .in, A r ~ i k a, f r u Naja Strandberg, Yst-acl, fru H a j a Lundgren, Varberg, fröken Hanna Andersson, Karlskrona, fru Fanny Rjöi=l~man, Norrköping, f r u Stina Roclenstam, Hud ?bsvall.
Reviso- rerna, fröken Helena Carleson och fru- arna D,orthe Hubner och Elisif Théel omvalcles, likasa revisorssuppleanteianc ?.
jur. utr.
kand. 31.
Carlsson, fröknarna Ellen Sundberg och h u i s e Palander.
Föredrag, diskussioner och resolu- tioner.
Beliandlingen a v kvinn- liga » arbetsovilliga och
120 H E R T H A U s c ?.
n~ h ii l l s v il d l i g a » r a r iimnet för mötets första stora diskussion med fröken Gertriid af Klintberg och doktor Karolitia Widerström som inledare, deii f: ' irra f öreträdande .den stAnd- puiikt som f a t t sitt iittq-ck i förbunds- styrelsens officiella uttalande i saken, den senare med utgAngspuiikt fran de ilsikter som ligga till grund för - hennes reservation.
Bada föredragen komma att i sin helhet publiceras i niista niini- mer av Hert.ha, varför de ej !har refe- reras.
I diskussionen kommo starkt skilda uppfattningar till-qnws, .för och emot, det von Koehska förslaget.
A ena sidan betonades med avseende p &amp; denna sak oden ganila satsen a t t det ena ska, man göra och det aiidra inte ldta, och man upptog ivrigt det mo- ment a r aktivitet till de olyckligas hjiilp, som Yörslaget iiinebiir, .och me- nade a t t man finge inte sitta oreltk- kam, i rantan p &amp; idealet.
FrBn mot- satt h311 framhölls kraftigt a t t pallia- tiva htgtirder kunna allvarsamt fiir- svara, t. o. lm.
förhindra ett rationellt ingripande.
Aren framhölls alldeles siirskilt det upprörande i a t t enligt f örslaget psykiskt defekta falla iiiider straffbehandling i stiillet för a t t !be- liandlas som sjuka.
Krav uttalades vidare p &amp; a t t samhället verkligen iat- ta,de s t h d p u n k t till prostitutions- företeelsen och a t t friigan iitreclcles Iiuriirida denna, kan krimiiialiseras; i s3 fall vore det Ifrz ' iga oril s t r a f f och ej h j ii l p. Fraii iiiinu andra hiil1 talades varmt för a t t allt vad göras kunde s1; iille göras för a t t .hjiilpa ung- clom ' eii a t t reda u t sin stAnc1puiikt till sedlighetsproblemet.
: iveiiledes beto- - - -- nades ~ i k t e i i av ordnad sesiialiiiidrr- visning.
TT&amp;.l.f I i y a B k 0 1 S ~ S t e l l i Pli- l i g t r i k s d a g e n s b e s l u t viii.
mötets andra cliskiissionsiiiune miiet2 fröken Kerstin Fjetterström soiii iiile- dare.
Ned betonande a r a t t eii skol- reform niiiste galla dels; organisatio- nen, dels ekolans inre gestaltniiig ocli a t t detta bör r a r a intimt saninicin- hängautle, fra~niliiills a t t reformarbchtet i stallet 15pt pii tvil parallella liiijei *.
Sil fr8gacle niaii sig rillm föriiridringar den nya orgaiiisiitioneii iueclfiir iiiwl avseende pA f lic.kuntlervisiiinge~i.
T k t vore v81 fiir tidigt ritt bestamt ~Ptrci sig om var1 den i detta avsceiicle inile- bar, men det syntes Roin Iiade nian stannat p i halva viigeii.
Emellertid, r i k a typer och skolfor- mler soiii nu mil blira till - en resum6 av de nii besliitacle hade föredragshAl- laren redan laiiinat - riktigast av allt vore skolans inre liv.
I i i d soiii vore 31- nöden vori2 en typ dur det kw1it; itivr~ spelade större roll iiii det kvnntitati \ -; i. och försöksakolor borde a l l a skoloia I-ara.
Tyad \ - i lphöra Tore en skolty]) ined större frihet, sliitade inleclariii- nan.
Vi niiste se till a t t samhiillet blir starkt och gott, d i skapades deii goda skolorganisat ioueil Frau diiriii .. Ha vi iiite sjiilva sk1ilt1 till aiaktets mekanisering.!
Men skolaii f C1iB iiitc.
viinja de uiigi1 vid mekauiseriiig (w. E n foriii, soiii aiisliiter t il1 det levaii tlc.
n~Aste vara elastisk, (: dr Iiiir, om ni- gonsin, iir fr&amp;g; i om cli~t levande.
Deii 1; orta tlisl&lt;iission, som fiiljdc, \ .i- sade ' liiirii utarlm sj-iiipatierna roro f iii * dc spipiiiikter som f ranikoiiiiiiit i f ijre-
H E R T H A.
121 ' kare kvinnlig representatioii.
FrBgan ä r: vad kan F.-B.-F. göra liartill?
E t t De.
anordningtir för fliclrornas iiiidervis- förberedande arbete, en djupgriiilning ning, soin rilisclagen beeliitnt, iiifiste anses pi5 18ng sikt a r vad som kunde göras, soin ett provisoriiiiii och biirïi sni&amp;ningom vac ' ka de kyinnor som inte 1iA samliiills- ersiittss nv för flickorna liinipacle forher.
intressen, stiirka där dessa finnas ocli Siisskilt bör iiinii Glia bevara deii nu be- arbeta f ör a t t viddniakthAlla dem genoni fintliga noriiinlskoletypei och det bildnings- Aren.
Esempelvis kunde kurser i mötes- iiifil, soni iiAs genom deiiiia ..
Detta torde Iiiinila realiseras, iitoiii geiioiii cle privata teknik ordnas av kretsarna, sasom re- flickskolorna, genoiii de föreslagna kom- dan gjorts p &amp; e t t p a Iiall, ~ och av sär- iiiiin~ln f l i c l i ~ l i ~ l ~ r i i a Dessn.
bbra givetvis ~kilcl nytta vore tvivelsutan a t t just ta liksoiii de alliniima liiroverkeri anlinyta dels upp aktiiella ortsfiaagor a t t darvid be- till fyrnfirig, dels till sesilsig bottenskoln.
A r k v i n n l i g o p i n i o n t i l l - hancila ocli lclebattera.
Olatens koiiiiiin- r i i c k l i g t f ö r e t r a d c l i s t a d s - nala aiigeliige~illieter borde maii t a f u l l m i i k t i g e oc.11 i a i 1; s d a g?
fasta pfi, iivm allmanna angelagen- var sista ~cliskiissions~i~~iet och .fragan heter inom liinet.
Vid valt.illfii.llen borde i n ii a n vakampanjeiis börjaii besvaixcles ~oii-leclelba~t av inl&amp;ai.in- iian, fröken Xsianne Tliorstenson, agiteras för viiclrmde av kviiinoitnas med ' nej.
Kvianorna # ro inte bara fil, intresse f ör valen, naturligtvis in.ect viiiare iiia a t t cle bli .farre och färre.
striiligt iakttagande av iiei~t~alitet.
Xedgihgeli hacle gAtt i j#iilnt tempo C k I i frainsl~apades lett större och liv- seclaii l~on1 ' 1uiinalraleu 1919, f ortsatter aktigare intresse i allmänhet blarid det i sc ?iii~iia tempo iiro kvinnorna snart kviiiiioriia, sh koinme aven läinpliga.
kviiinliga I; a.
i ~ d i c l a t e till ~ de alliiiiiniia Iielt ute u r l~oi~iliiiiialrep~esentcztioiieu.
i q ~ $ r ~ ~ att e n finnas, den kllagaii in an I ri1:sdagen a r det visserligeii ej till- far Iiijra a t t, det brister häri skulle inte bakagang, men so111 b&amp;aiit iir den langre .ha verklig p m d.
Finge inaii kvinnliga representationen d a r procen- i iianinder och styrel- i n flera kviiiuor tuellt försvinnaiicle liten.
Vad ar # d &amp; o,rsakeii pA - ilet koniniiinala omiwi5clet?
ser skiille ater, som väselvelakaii, konl- Till stol * .del emeclan mellanpartierna, ina upp e t t starkare, väsande intresse som proportioiiellt satte iii mest kvin- hos nkvinnorna sjiilva.
Diskiissione~i iior, t r h g t s tillbaka.
: iven a t t valled- iinclei~d~öl; starkt uppfattiiingeii av iiingarna nu Ila klart för sig a t t kvin- a t t B h vore uppgifter av största vikt noriia sjiilva i stort taget lika garns a t t taga f a t t pR.
S * rösta P &amp; niiiii.
Till sist ar det den all- ~ii#nt ökade, oli-sten för s~niliallets an- Följaiicle av f Oi * bmidsstyrelseii iiif ör geliigenheter, som helt naturligt kvin- Arsmätet ' frainlagda resolution a. n- iiorncz pA gruncl av liela sin liiggning gAencl !e g i f t.
k v i j i i n a s # fur- (.
) ch enledaii niedbolagarskapets förplik- v a r v s a r b e t e aiitogs: telser iiro för deiii nyare i större ut- Ned niiledning nr cle angrepp gent emot ~t~iickiiiiig falla för.
Men det ' mAste, den gifta kvinnans r i t t till tjiinst inom stat trots allt, finns vägar fram till en star- och konininii, soiii tid efter annan gjorts, draget.
Till sist antogs f öl jalicle.
reso- lutioii.
, '
H E R T H A, 182, rill Freclrilia-Bremer-Förb~inclets h m ö t e - plitirii med erkunnande aT a t t .gift Ixinnas iiiileliar a r fast anstlillniiig lrnn medföra wiPrlösta problem - göra följancle utta- lande: .Förbiindet harclar den meningen, a t t rarje iniinniska, man eller kriima, gift eller ogift, liar rutt till det arbete, för ~ i l l i e t hon-iiger.,.
lionipetens och skicklighet och som hon lian crhalla, iirensom ' a t t inskrunkning i denna yatt geiiom lagstiftning ocfi löneregleinenten iir olliniplig.
Genom s~rbest5imn~elser, rili- tade mot den gifta Iirinnans iiiuehar n r all- miin tjänst, rubbas beliöriglietslagens be- stliminelser om kompetens och skicklighet siison1 enda befordringsgriind och det sam- Iiiillsiindanull som behörighetslagen arsilg: I t t tillgcrlose - tillförande Y t det alluiiinna nr den Iiimpligaste arbetskraften - iiren- tyras och kvinnans stallning fi arbetsmarlr- naden försiiiiiras.
Gliiuniiiigeliiis; geniensam middag U Saltsjiibaden (sista mötesdageii).
- Mur minga risste r i k a dldertitriu- liga sevtirdlieter Ystad, Gr8wöiira- klostreta och koi * svii+keshusens statl.
hade a t t bjuda pii '!
Qjtrerraskad, beta- .gen, tjusad gick man @ gatorna nied d e gamla korsvirkeslangorna, genom- strövade k1ostret.s salar och rum ocli II jöt a a k a n stiimningsfyllda höghet.
Bilf iirdw till Glinimingeh~is och, besöket pil Tosterup gh-o n r a ocli rika minnesbilder, och den rstiltligii middagen p2 Saltsjöbaden, clb Tatads- kretsen obegransat gastfritt siig alla » utlanningarna » rid sitt bord, dar int.e endast den lekamliga f örplagna- den s &amp; utomordentligt väl tillgodosAgs O utan hjärtliga och vackra ta.1 och en Utanför .förliandliiigsprogram111et spirituell bordsr-isa bidrog0 till stun- och dock soni aiigeiiama punkter pli dens nöje, utgör ett sista Bestaende oc.li ~ ~ r s n i ö t e s p r o g r a m ~ e h t d e.
stiltt: gott minne av Fstadsdagarna den 1-1: Ystads seviirdheter beses, iitfiird till - 5 j 9.
E x, a ' '.
En opinionsyttring M r en brottmiilsaffiir seglar upl), au- resseii, oiiispanner n u ~ w r a .hela folkets offentliga och privata lir.
stalla en del tidningar en s p a r t m ~ w i g ' Den har f,omat sig efter rad den be- tavlan i behandling ar stoffet.
Allniiiii- traktar som allmänheteim viiskau .och heten slukar friiliterna i de rikhaltiga dess stora framgang synes bekrafta och saftiga skildriiigarna av &amp; idet, denna f örestallning.
$amtidigt bidrar brottslingen?
offret.
Söjet har rarit dyrt?
tr priset har den genom ständig p&amp;~~erkaii a t t forma sin lasekrets.
Under, denna viixelrer- blivit: Förhastade besk~llningar och ogrim- kan ha b %de pressen loch allmaiiheten kommit a t t lagga orimlig rikt id de dade misstankal; ofl.
; inkomlign niir klcandaler, brott och sorgespel, s &amp; ut- snabbhet gAr före rätt.
@ ra samhällets .mörka sida.
VAldförande av sanningen gelimni för Sanningsvil ja och uppslit a t t beiwa M r d a domar eller oriktigt atergivande brottet förbytas alltför ofta i sensa- av fakta.
tionsliist.
.
Kri4nkaiide av barniliiirtigheten ge- P
pressen fullgöra med SA mycket mera a i ~ s v ~ m l ~ ä ~ som i s l a var t lands tryck- frihetslag lämnar tidningarna en fri.
het vilken i hög grad uppfordrar till Skabgörelse.
' of t a lan &amp; utöver vad varsa.mhet odi ädelmod.
sjitlva brottet eller olyckan &amp; stadl+om- a etta uttalande a r riktat till pres- mit.
sen silsom en vädjan om # dess inflytelse-.
För Iiisarna sjalva; och särskilt för rika medverkan i det f ö r alla gemen-.
iingdomen meaf ör denna jou~nalistik samrna intresset a t t höja samhälls- en ensidig inriktning.
p % skadliga .soch andan. '
.
osiinda ting, viken ständigt.
f orclrar Det ar likaledes ~ i: k t a till t alla, ' som iiy näring för sensationstörsten.
hjsa sainma uppfattning, med en vad- Det ' fria ordet är förvisso ett folks jan a t t icke stanna vid passivt miss- siikraste skydd mot godtycke, vald o &amp; nöje utan aktivt bidraga till oaentlig vii1.d.
PTessens privilegiuiii .&amp;r at-t sa- och enskild opinionsbildning för en som sprHgrör $ör den allmänna " ratts- press, som i sin egenskap av spegelbild 68imlan vei~kstitllcz den loff entliga för r %iat samhälle gör mera rättvisa brännmärkning .som stundoni ä r nöd- St .det &amp; svenska folkets basta inten- randig.
Men sitt rackel~evärv bör tioner.
nom onöd &amp; grymhet ~ o narstilende, t l.
soni ställas under offentlighetens pi- iiandeljus.
,.
.
. '
' '. '
' .. Svenska Minsionsförb~mdet Sv.
Bengtsson, ordförande.
Pedii.gogiskn Siillskiwet G.
R. Ftrlir~eus, ordförande Arbetarnas Rildninpsförbund J. Sandler.
~cntr:ilkom-dttóne fiir Arhetestugor för Riirn Arbeteut~lcott Elisif Tliéel, ordförancle.
- Sveriges Allmiinna FolkskolliSrureföreiii~ Carl Lidman, ordf örande.
Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund Agnes Palmstierna-Ingelman, ordf örande.
Sveriges Soci dclemokrat !rrka Kvinnoförbund Signe Wessman, ordförande.
Föreningen för lo1 kn.vkterhet 1ita.n Förbiicl C.
G. Santesson, ordförande.
Sveriges Stiideramde Ungcloms Helnykterhetsförbund I n g v a r Laurin, ordförande.
31etodis~-E~~iskopdkyr1cam i Sverige Arskonf e r e n ~ Axel Engström, ordförande.
Svenska ZTntlerbfficersförbiindet Axel Aclcerberg, ordförande.
Fredrika-Brenier-Förbundet h i n k a Dprssen, ordf drande.
Svensko Yrkekskolföreningen Gösta Ekelöf.
Frininnnde Kvinnors Riksförbund Ada Nilsson, V. U:s ordföranae.
.
.
I syftet instämma: Förbundet ax Sveriges K. F. U.
K. Elsa Bernadotte, ordförande.
Centralförbiindet fiir Soeidt ~ r b e ' t e ' G. II.
von Koch, v. ordförande.
Fikeningen Stiidenter och Arbetare Axel Gard, ordf örande. '
Stockimoli~ Kyrkliga.
Zingdoinsförbund Gmmar Bergströni, teol. doktor, ordförancle.
LiLrorerknliimrnns R.iksförb !ind Gustaf Lené,.
ordf örancle.
Svenska Folkhögskola~~s Urareförening All Nordgren, ordförande.
Stockliolmns Kvinnligm FockZi- Samorgtmis~tion Anna Johansson-Wisborg, ordförande.
Svemka K ~ h n o r n a s x ' r ' ationalförbund Malin Wester-Hallberg, ordförande.
Stockliolms Kyrkliga ~ o d d r d d J. Lindskog, teol. doktor, ordförande.
Svenska F&amp;dilgi.Ards- och Bti.rnax.Ardsförbundet Johan Itriden, ordförande.
Svenska Freds- och Skil jedomsföreningen.
N.
A.
Berg, ordförande.
.
Svenska, Sektiondn av T n t ~ t i o n e l l t l Kibnoför- biindet för Fred och Frihet hathilcia Widegren.
ordf örande.
Förl~undot niellmn Sreriges K. F. U.
M. O. Bernadotte.
Stiftelsen.
.
Svenska Riksförbundet.
för Sedlig Kultiir Teodor Holmberg, ordf örande. '
Svenska gallskapet.
för Xykterhet och folkul~pfostmm Nils Widner, ordförande. '
4.
.
124 H E R T H A Sveriges Flick- ocnli Sainrikolors Lamrinneförbund Elsa Ericsson, ordf6rande.
Teonofinks Samfimc1t.t i S w r i ~ e Xugo Fahlcrantz.
generalaelweterare.
Sveriges 3ioilerntti Kvinnoförbuncl Jenny Bergströiii, ordfgrande.
Emilia Ratliou.
Sveriges Storloge a v I.
0.
G.
T. Ernst Strandman, ordfikande.
Siillskapet Stockholinn fitaclsminsion och Ytockliolms C e n t d a Diakoniffia Joh.
W. Johnsson.
pastor.
Vita Bandet Fredrika Bremers minnesstod i Humlegården.
D '?
3 juni var försoimuarens första dag.
Ovei * HnmlegArdens vargröna niattor och triidens n p t - sprungna spada lövprakt lag en dampat genomlpt silverdager som för ii %giaa ögonblick - endast helt kort - för- tatades till fallande dis.
Eäcka flickscouter i sina linclaniAls- enligt yackra .clr&amp;kter bildade Bedja kring planen, och vid den örertiickta statyn stodo tr8 av dem meii menska fanor i stramt givakt.
Den rida ringen a r Askadare tat- riade mer och mer, ordnad av student- skemarskalkarna.
Dar en grupp uni- fomnerade sjiiksköterskor, stras biaed- vid ritmössiga studentskor i samlad trupp, uppe i sluttningen de femtio &amp; nger&amp;orna, Högre 1; 5ii.aiainnesemi- n a ~ i e t s och Xoiamalskolans förstaxakta sangliör uncler sin dirigents, fiaöken Lindells ledning.
Stadsf ullrniiktiges ordförande, medlemmar av skönhets- radet, statykommitteracle, representan- ter för krinnoorgaiiisatioi1e1~, konstna- sel; förf attare; till sist de kungliga, kronprinsparet, prinsessorna Ingrid och Ingeborg samt prins Eugen.
.
Och i en siimkilt appmiirksammacl liten givpp de tre representantexana föla Bremersliikten i-Finland oc ' h Pred- rika Bremers födelsestad: fröken Ellen Breruer och fru Thgra Cm-lsteclt Bre- I alma mer och kamrerli vid .iho akadeiiii frö- ke Anna B&amp;ckstiaöiii.
Geijers &gt; \ ?ad jag iilsBar » i Alice Teg- nérs för detta tillfiille gjorda körsatt- iiing klingade ut, buren av de ljusa iiiiga Bvixinoibösterna, rar @ statykom- iiiitténs ordförande fröken Ellen Kle- inan besteg deii inipiwiserade gröiit- sm~ckaiie talarstolen.
Fjorton Hr h a gatt, yttrade hon, seclnii tanken tog form a t t svenska kvinnor skulle resa Fredrika Bremers minnesstod soin ett yttre tecken p &amp; deras hjiirtans rördnad och tacksamhet.
Visionen, som levde i heliiies sjal och gav riktningen alt heniics stsiivan: d e t f u l l l r o m l i g a s r i m h t l l e t, hade inte unnat henne ro.
%Ilet 3ir (111, himme1sk:i syn, som, en ghng skildtrcl, en * " hg fattad, g611 det inig omöjligt a t t nöjas med det halra, oklara och ofullkolillign~, rittnade hon, och hon klnde en brödra- och r5ttslura som i i p p hävde %allt stelt kast- och lilassriisen~.
Hon begarde ett organiskt nydanat samhiille.
diir livets alla krafter rerka och tagas i Bruk.
D ii r rymdes ocksii k \ - innorna som fritt vil- jande och myndiga iueclborgare, och fyllt2 a r denna: isIdidniiig l a t hon icke al- att l i r ä ~ r i f r i h e t o c h f r a ni t i d för dcssu.
Vad helst r i nu kommit fram till, r a d iii- nerst \ - i an viinnit a r sann frigörelstl, allt gHr det tillbaka till Fredrika Breniers itle- ellt hiiga g r a r och hennes oförtriittade kamp mot ofrihet, okiinnighet, oriittfiirclig- het.
S &amp; rt9kade r i i den stora tacksaiiihrts- skulden till henne.
1013 iitskickades det första uppropvt - stiillt T i l l S v e r i g e s k r i n n o r - om insamling för en stat; c &amp; t Fredrika Bremer, Finaste BLODAPELSINER tiii saftning kr.
11:- pr l k i a om 100 eller 160 st. Ring Sorr 96 73, Sthlm.
i g
H E R T H A sedan p &amp; initiativ a r Föreniiigeii för li~iii- l i m s politiska röstriitt i Stocklioliii en sta- tykomniitt6 bilclats iiiecl tillslntiiiiig av Fredrika-Breiiier-Förl~1iii (.1et, Vita Bnndet och Siillskapet Nya Icliiii.
Diireniellan och uii ligga viirldskrigets ofiirdsllr och den cliiriiiecl saiiiiiiaiihfiiigniirle clepressionstideii soiii Iiren pi?
detta företag kom a t t verka hiiidraiide och förclröjaiide.
I dag star koniiiiitt4i1 vifl iiifilet för sitt föresatta arbete.
Vart tack giPr i första hniicl till konst- iiiiren, som har niiiktat fixera E ' reclrilia Bre- iners geiiiiis i en inoiiiiiiieiittil gestalt, soiii liar lyckats uttrycka heiiiies aj5lsht9lliiiiig i linjers rörelse, soiii Iiort sagt har givit heii- lies verkliga viiseii eii synlig forin ..
Detta lir rad redan mllnga ha liiint iiiför cleii bild soni om iitigra niiniiter slcnll frniiltriicla för ullas blickar.
Vi tnclca cle st~cleiis inynrligheter soni saniverkat till a t t cleiiiin sköna plats givits Pit statyn.
VArt tacli till alla cleiii soiii genom bidrag; större soiii siiiiirre, deltagit i hyllningsgiirden iPt E ' reclrikn.
Breiners iniii- lie och gjort saken ekoiion@slit iiiöjlig.
Dar- rid vfirt ~Lirsliilcln ' tack.
till sreiisk-aiiieri- kanska kvinnor, vilka f r h i deii S y a VKrl- den - dar Fredrika Breiiier sjiilv en g&amp;ng sökte en ng v~riclsbilcliiiiigs ljus över (le sociala problem hon sysslade niecl slric- liat gåvor till statyn.
VArt tack för biclrn- geil f r h Fredrilra Breiiiei:~ första fiiclernes- Inncl pll aiiclra siclan Botteiihavet, friln iiiecllenimar av sliiliteii Breiiier och frilii personer i heiiiies föclelsestncl Allo.
Det lir en stor gladje a t t lriiniin till Iilr i dag iiar- rarancle representanter för clessa f 5 direkt frambiira detta tadi.
Vi tacka alla deni som Ila clel i a t t hiir kiinnat bringas iiren en sfiiigeiis hyllning.
Vart tack oclisll till cleii iiiiga hedersvakten i dag kring Freclrika Breniers stocl.
Och si far jag rörclsaiiiinast aiih8lla a t t H.
K.
H. Itronprinsessan mfitte Bjiicln tRc- kelset falla.
- Kronprinsessan.
Louise gick iiagra steg franiht och p, " ~ hennes vink föll tiickelwt.
Sigrid Fricl.i.~~aiis iiclla &lt;; l25 Fseclri1; n Bremergestii.lt stod l~lottacl p &amp; sin röda granit~sockel.
Dr Lydia Walilström triidde iipp P; L talare- stolen: Det iir Vaiidrerslinii vi Iiiir se för ritra ögon, staclcl pil iipptiickt.sfSrc1 i nliiiiiiisko- sjlleus nlclrig .Iiartlagcla Iiinder, yttrade Iion.
Slriille vi öiislicit henne f raiiistiilld soin m g?
Jag tror clet icke, ty den E ' reclrilia Breiiier vi m:1111ats för ntt hylla r a r snarare (leii i7lclraiic1e, eller vi skulle kanslce kunna siiga deii t i c1 l ö s a.
Ä r clet icke sa, a t t fr3gan oiii stora persoi~ligheters Alcler och utseelid &amp; blir allt iliera betydelselös ju mer clerns giir- ning betyder f ö r.
eftervlirldeii?
Freclrika Bremer iir ett leraiicle bevis pR stiniiiiige~i a r J1i.chelaiigelos ord, a t t iiclla kviniior Alcl- ras sent.
Den tyngd, soiii iincler Banicloiiiens och iingdoininens bitterhet lllg över heiiiies.
sjiildir, fick snifiiiiiigoiii vika iiiicler meclel- lllcleriis rilieclom p5 iiitryck f r h stiiclier och personligheter.
Och över hennes soliiecl- g h g vilar iiilgot: n7 s&amp;iiia rogivande har- inoiii soiii örer Iieiines van Geijers.
Frlin cleii bö jrla, tiiiiiin, spröcla gestalteii inecl de: icke i vanlig iiieiiiiig vackra dragen lioininer iirfgot av cleii evighetsglans, som hon allt-.
inera striiclcte sig mot.
Hei; iiies bilcl star för GSS jiist SK utoiii och örer all tid, soiii koiistiiiireii avbildat henne, clen ur helt enkelt personifikationen a v e n ny ideell Icriiinlighet.
85 starkt sliinirar det andliga iiiiiehz9llet frniii, a t t driiliteii icke utgör nIf.got hinder cllirför, s &amp; olik den ii11 iir ~ $ 1: egen ticls 1Rttn och oBiiiicl11a kriniio- driilit.
Vaci skiille Ii ' reclrikn Brenier sjHlv lia sagt om hon kiinnnt se sin bilcl oiligioen uv cle.iiiia iiiitida ungdoin i st~ideiitmössor, scoutdriikter och sjiikskötersl~eiiiiifomer?
Hon skulle ha fröjdats fit a t t clessa sena ti- ders bnrii iiplpfitt s 3 mycket .av vad hon sjiilv förgiives filtt Iiingta efter.
LIft oss Iiiira heniies egna ord:, Varfik iir jag ej ' en linrl, en stiicleiit och ffir Yara rid uni- versitet och höra föreliisiiingar och bli k l a r med iiiig sjiilv och iiietl vlrlclen?, Hiir hoii liiugtnt efter att ' bli sji~ksköterslia veta \ - i: oiii icke heiiiies anhihigas fiirdooiar varit i viigeii, skulle hon ha kiinnat koinina a t t
H E R T H A 126, &amp; i Floreiice Sightingales riig före denna.
.Och fastän hon rarken bler student eller sjufisköterska har hou iind8 lyckats bana väg för svenska kriniior p &amp; bilda hiilleii: i Hertha har hon kastat ut de första idé- erna .till de svenska krinnornas stuclielir .och tränade sjukvard.
Hon lian clessutom sagas p &amp; gamla dar ha blivit den första srenska flickscouten, .&amp;i djärrt som hon re- dan rid griinsen till itklerdomen astriicker sina raiidriiigur och ridturer örer Gamla .och S y a rärldens farligheter, ständigt p &amp; upptäcktsfärd.
efter nya möjligheter för kvinnorna, vilkas lir och litiande hon soni hon sjalr säger sbär i sitt hjärta,.
Det iir hennes storhet, a t t hon trots all den tafatt- het och ruddhzga och atlöje, som hon mötte liren frlin deras sida, som hon ville hjälpa, iiiiclå.
trodde p &amp; cleras möjligheter.
Den som har sagt, a t t kvinnans uppgift Hr att förvandla lirets stoff i personlig liultiir, har diirmecl ocksil sammanfattat Fredrika Breiners livsverk.
Det ä r icke hon, som clririt svenska kvinnor f r h hem- mets hiignade mark ut p5 främmande rid- der, ty det hacle den ekonomiska utreck- lingen redan gjort, men det a r hon som liirt dem a t t bejaka denna utreckliiig, hon som för dem öppnat hemmets fönster och gett ridare horisont ilt deras egen intensira men begränsade livsföring.
För henne lfig kvinnans lycka rarken i hemmets eller det offentliga livets uppgifter utan i biiggederas uppgilende i en högre syntes.
Och oin de iinga krinnorna nu stundom under sin allt hetare kamp för tillraron tyckas.
vilja siiga till henne: &gt;Du lovade oss lyckan, men ri h a det värre pil kontorsstolen eller i kate- dern ä n r a r a mormödrar hade det i sitt hemslareris, SS svarar han mecl sitt ljusa leende: Det iir icge arbetets beskaffenhet som skall höja och hjälpa o s, utan vi sjiilra som skola höja arbetet.
Om nagon kunde, som man sagt, sadla tranget till frihet&gt;, s &amp; r a r det hon.
Det är därför som hon för första g h g e n gett si-enska .kriiinor mod .att sliga till staten, till faderneslandets majestiit:, Dit behörer oss,, Du behörer den förnyelse, son1 endast beröringen med hem- ' mets jord, med heiiiiiiets erfarenhet liv li- vets innersta k a skiiiikri., ~ D r Wahlstriiiii slutade iucd a t t ii svenska kvinnors ~ i i g n a r an.hAlla att fa örerlaiiiiia minnesstoden till hiiviicl- staden, varp &amp; sta~lsfiillmiikti~es ordfö- rande lir Knut Tengdahl i ett kort tal skisserade Fredrika Bremers be- tydelse samt tackade för girari.
uttryckande sitt nöje a t t A Bta- dens vagnar mottaga stoden till fram- t i d a.
hi @ och vi3lrd.
Sil nedlades blommor vid s t a t p s fot: a r f rh Anna 77 ' icksell f iir Pvt.
?nslrii kommitt4n för internationellt röst- rattsarbete, av f fil Lizinka Dyrsseia as re- för Fredrika-Bremeia-FO1qb~~ndet, iialkt (ir Emilie Rathoii för Vita Bandet, alT fröken Pcla von Plomgren för Säll- skapet Sys Hcliin.
Tv &amp; stora lager- kransar iiiecl band i Finlands bl &amp; odi vita farger nedlades.
Den ena al- frii- Ben Anna Backström f ör Kvinnosaks- f &amp; bundet Cnionen i * %bo, Svenska Kvinnoförbiindet i &amp; b o,; fbo - 8vensk; i Xartafiirening Tiiriin Suomalainen Saisliitto, Tuimn Kansallisseiiran Kai- set och Turiin 38arthay ' hdistys; in- skriptionen ii banden, som iipplaste~ av ifröken Bickström, lydde: » Du sölkte sanningen och fjärrsynt fann det ratta; din garning lerer i tacksam bagkomst hos kvinnor i din fosterbygd.^ Den andra krauseni av fröken Ellen Hrch- mer f ör samma f öreningar i Helsing- fors samt för Finlands kvinnors niatio- nalförbunil.
Fr5ken Bremer reciterade aren den strof av Topelius ' högstiimila dikt till Fredrika Bremei; som i gult1 t r ~ c k t s pii - kransens ~ i t a och b l h band: » Plats ' f ör idéerna!
Plats f ör de höga, friborna tankar, som i ~tirldens
H E R T H A natt,.
.
likt gnistor tandas för v %rt damima öga och alstra, lyfta,: lj-sa, varma glatt! '
- - - Tdéi~ fick liv, gick u t a t t fanan biira för kvinnans i %,tt.
Och den har fattat rot; snart, snart finns ej en makt, srni er star den emot - det var Frecli ' ika Breiners kallelse och ära. ».
Fran Breineilsliikt- forskaren tir C., G. Bremer, Bjerno, Finland, och fru Lydia Kierkner f. Bremer, Helsingf om, nedlades bloiii- nior geiiom de niirvarande Rremrariia. '
O ' August Brunius skrev i 8v.
D.
(13 dec.
1925) om m~clellen till detta mo- niment bl.
a. följande: &gt;&gt;Den nya statyn ger e n sil spontau och karnfull vision av Fredrika Bre- iners k spröda och and % stalfastá va- relse, a t t ingen, som vet * iigot om Iien- lie, borde g &amp; hayrnsq dii11,w.
.
Darmed: iia icke sagt, a t t verket .&amp;iille komnia a t t gliidja alla som f % se det, t y jag Mller fortfarande p &amp; a t t det icke finns och icke bör finnas en allmän smak i konst.
Mästarinnan själv skulle nog bli inilttligt ' törtjust, om det splid-des en allinan nationell uppslutning kring hennes staty: ' - hon gör sig, som de fles- t a a r hennes kolleger, inga illiisioiieia om en rarmare Bänsla i Sverige Iför vad skiilptur SiT och vill vara.
Huvudets Mllning o &amp; den karal&lt;- teristiska uppQiti3k tade blickeii,, deii spensliga gestalten i sin puritanska dress, rörelsens egenartade karaktar b allt bidrar till a t t ge ä k t h e t &amp; t vi- sionen.
J a g vet icke, om mamsell Bre- &amp; - fastan iner ' shg u t s&amp;, portr&amp;ttminnen.
tränga.
sig.
fiaam - men så borde: hon se ut.
En person-, * ', 127, 1.igIiet och icke iiagon snarvacker tids-.
typ.
.
Sigrid Fridman h a r gatt ratt p5 denna uppgift med valgörarrde frihet # och fasthet; Denna konstniii.
har sin glädje i karaktar .och hon har isett a t t Berkligheten 1 detta fall givit nog och, att en symbolisk omskriviiing vore ' all- deles onödig.
- - - Ku Veta ' vi att svensk slkulptur Iljlivit ett gott verk rikare.&gt;.
Man.
har sh ni ' cket större skal a t t erinra om detta ' utliitande av den ' bort- gAngn; e framstiiende k~nstkriti~kern som han i fraga om insikt i ' gkulptur alltjämt saknar en ef tertriidare ' inom svenska pressen.
De ordinarie Bonst- anmiilare som stras efter avtäckningen nieddelade sina intryck ' röjde i regel liapnad, .os&amp;kefiet och darfilr olust inför en verkligt ' ny, tiaa.ditionsb~ytan- de skapelse.
Men de avtvungna erkan- nanden som mitt i klandret undföllo ' d.em äro av den a r t som man ' inte nfta har anledning a t t hest8 statyer.
» Friheten fran all konventionalism sy- nes mig i ' hög grad berömv %rd&gt;, för- n slikrar K. A. i Sv.
D., en f ö ~ s i i k ~ a som skulle ha latit ' troaiircligare om signa- turen icke just hade iittalat sin sak- nad av, » det graciösa soiii niaii gärna förbinder med tanken pil Fredrika BIX- G.
M.
S - e iuers tid&gt;.
(1801-1865).
i St. T. t a r som liitgAngspuiikt tatt konstverket » ar intet slappt bestall- n i n g ~ a ~ b e t e det, a r inspirerat och det li.der inget tvivel om att kolidstnarin- naii veYBligen varit tagen av uppgif- ten. » Ett ' tredje märke, likaledes miss- nöjt, O-dh i Sk. M., skiljer sig p %- fallande frhn kollegerna genom ' a t t icke visa sig alldeles 11aii df allet inför * ' ' ' ' I
figurens skapnad och rörelse: » Rörd- sen iila i det hela val funnen.
Hand- rörelsernas dubbelAtbörd mot gestal- tens eget hjiirta och mot dem till vilka hon talar (!)
a r l&amp;tt a t t första.
Den skulpturala stilen a r konsekvent oeh vii1 fasthallen i detaljerna » o. s. v. E n soni halrviigs narmala sig Brunius ' upp- fattning a r Tor Hedberg i D.
X., för vil- ken %intrycket r a r överlaagkande och egenartat, men i stort sett vinnande.
- Det ä r en viss gotisk oräddhet, inner- lighet oc.
uppriktighet i &amp; viil koiii- position som detaljarbete, som icke blott har nyhetens behag, utan iiyen ett inre, andligt samband med före- rn Alet. » Det lidelsefulh eller rättare besin- niiigsl ösa men likafullt ytterligt o2k t a intresse soni &gt;.allmanihetena (d. v. s. tidningarnas kfisörer och insändar- fabrikanter) giirna hastar a t t adaga- lägga inför en schzblonfri uppenba- relse a r monumentalskulptur liar denna gAng iitlö.st sig i former ovill- korligt pAiiiiiinail.de om det slags upp- maiaksani * et soiii 1850-talets bladskri- vare trofast agnade Fredrika Bremers idéer och viisen.
Hennes biograter plii- ga med nöje framdraga dessa förflut- na.
belackare till allmiint Atlöje.
Not de liar karakteriserade utgjii- telserna al- mestadels naturligtvis mas- kerade skribenter sta vittnesbörd om vaim uppskattning och, gipen beiincl- ran f r i n nainngivna och kiinda per- soner.
Den of fentligcz situationen ter sig alltsa just sadan m m har skal a t t vänta för ett konstverk av sil adelt självständig karaktar vid dess första framträdande.
Denna översikt skall avslutas med nGgra rader lir professor Olle Hjortz- bergs av St. D. begarda iittalandt ..
Efter en utomordeiitligt skarp till- riittavisning at de konstkritiska rcb1:iii- tiirerna heter det: &gt;&gt;Jag ar glad att, (18 statyn ni1 stiii * p &amp; sin plats, finna a t t mina fö~hopp- t uppfyllts.
ningar pi k o n s t ~ e r k ~ helt Arbetet har ett konstverks siinniii.- lie: man kanner a t t det tir upplevt.
Handen, leran, bronwn Ila varit ed- skap för kamlan.
FrOken Fridman har skapat en sHi4- egen, niioniiuientd bild ar en rarnit kfiiinande, rastlöst sökautle kvinna.
' Ilet iii.
det basta som kan sagas om en Fredrika Bremerstaty., BPpiaaionsyttrimgen angliende pres- sens brottmaklsrebesat.
P detta häfte Rterges ett uttalande, soiii riktaiide sig mot det orimligt sto- ida intresse en del av pressen och all- iiiiiirlieten kommit a t t iigna brott och ol~ckstilldragel.ser manar till » off enit- lig och enskild opinionsbildning för en press?
som i sin egemkap av spegelbild fiir rHrt samhiille ger mera rHttvisa fit det svenska folkets basta ' iiitentio- ner,.
' h:ttalandet&gt; rilket a r iindwteck- nat av inalles 35 föreningar, har 4ill- koniiiiit pA SA sgtt a t t Fredrika-Rremer- Förbundet inbjöd Pedagogiska 8911ska- pet och Arbetarnas Bildningsfiii * hnd att bilda en gemensam kommitt6 för Wigabringancle av en opinionsyttring mot.
de alltlföia ingtencle och sensatio- nella brottmalsreferat, som ofta f öre- komma i dagspressen.
IfrAgavarancle komuiitté utokades snart iiietl repre- sentanter för Fiit~innade Kvinnors Riksfiirbund, som inom sin .f öiaening
H E R T H A till diskussion upptagit amiiet » Pres- sen .och allmänheten^.
Det %P alltsa 13 % initiativ av dessa Syra föreningar och pfi grund av den sympati, varmecl förslaget upptagits av andra sarniiian- slutningar, som nu föreliggande utta- lande tillkommit.
Till dess ' framliig- gaiicle knyter sig förhoppningen .tt den viidjan det innebar matte .beaktas sh-.
r21 av pressen som av all.miinlieten. '
- 129 Hyllningar vid Fredrika Bremerstatyns avtackning.
Finland, Fredrika Bremers första foster: land, var inte ensaiiit bland de nordiska lan- deriia a t t bringa sin hyllning p5 Fredrika Bremers dag.
Dansk Krindesamfund tele- graferade genom sin ordförande Elisa Pe- tersen: Dansk Kvindesainf~incl hilser sven- ske Kvinder ' i Anledning af Festdagen og Iykönsker til a t det e r lylikedes dem a t FrAn Uppsalas horisont.
En nyhet för den sist förflutna ter- rejse en .Statiie for Sveriges ieclle Dattem.
Frfin d r ' Louise Qsam, Norge: Korske livin- minen inom Ilrvinnovarlden i liar m r i t början till ett visst sani- der lykönsker med reisningen av Fredrika acJbete mellan ett flertal $vinnof ÖP- Bremerstatuet.
Fran f r u Helga Hoving, eiiinga-r, silviil politiska som sociala Wemyork, soni lett insamlingen bland och niera y&amp;esbetona.de.
De ha n. %in- srensk-amesilianslior, ett radiotelegram: ligeii offentligt till~ammans statt som Lycköiisknn till alutfört arbete.
Fredrika in.bjii.dare till ett par foredrag, som Bremers minne lere!
FrAn friherrinnan taek rare detta kunde hiillas h stora Ebba Palmstierna, London: I share your lokaler, som en enskild förening icke feelings of triumf ancl joy tliat the famous Fredrika Bremer has beeii iiiiinortalised iii liacle vagat ensam: hyra.
Det första föredraget var av hygie- our beautiful capital.
Regret not to be nisk a r t och gallde » Kvinnan iiniler present.
Personligen f r h Annie Fiiruhjelm, .olika Aldram, klllet av läkaren clr Ilelsingf ors: Tackande för inbjudningen för- Anna Allenberg-Lin~le~holm i slutet av enar mig i hyllningen av clet gemensamma mars.
Det senare som u t g j o r d e i d e d - stora minnet; frlin clr Karin Spoof, Abo: ning till diskussion gällde inre skol- Tacksain för inbjudan deltager jag varmt i problem med föredrag av riksdagsman hyllningen av hennes minne som, gick a t t Oscar Olsson om d e moderna ameri.kan- b5ra till cle sorgsna ' fröjden, som gick a t t ska skolsystemen med koncentrations- lösa de förtrycktas, band och strödde var 18sning.
FörestAndarinnan f ör den hon gick en ljusning av kiirlek över livets inoclerna Anna-skolan i $toek !holm, f rö- Varclagsdriikt.
Ben Edelstam, var aven tiUka,l.lacl för ' a t t iwclogöra för scle intressanta förs * soin c1li.r göras i samma riktning.
Uppsala bar omkring ett tiotal krin- iioföreningar, .av vilka Hjl.sriiodersf ör- eningen, K. F. U.
K., och IContoiaist- och Expeditföreningen ~ i i k n a de flesta iuecllemiiiarna.
Vid F.-B.-F: s Fruktodlings- och trädgårdsskola i A.pelryc1 börjar ny tv %&amp;rig kurs.
ilen 1 nor.
1927.
E n annons i detta.
Hert.lia- iiitiimer liiinnar n5rin.are iipplysniiigar.
Förutom nedliigganclet sic1 statyn av kran- sen friPn livinnoföreningar i Abo framförde iiven fröken Bacl~ströin seiiare i ett varmt och ra.ckert tal sen halsning frlin kvinnorna i den stad diiï Fredrika Breiner föddes&gt;, peliande p &amp; den sainhörighetsliansla med henne som finns dar.
alan prisade dock liennes öde lyckligt, som flyttade henne över till Sverige undan clet med Ryssland fGrenri.de Finland, över silket den Nicho- h i s k a tidens oerhörda reaktion tryckande lade sig.
Hennes ideer .hade clock kommit till Fi,nlancl och snabbt s.iinnit burskap utan a t t väcka n&amp;gon skarpare opposition, de sar- sliilcla finqka förh&amp;llanclena gjorde val a t t ninn cliir niera oförhinclrat an annorstades.
130 H E R T H A kunde-ha fljrsthelse för hennes ideer och a t t man trodde p &amp; förverkligandet av hennes mal.
Själv räknacle hon ya1 ej mecl Finland, men Finland inecl henne.
Man följde ivrigt hen- nes riisancle och vittgiiende rykte, och rid hennes död iiglade henne Finlands konst- närsgille genoin Topeliiis en gripande hyll- ning, .mm fick sin sarsliilda priigel a r ve- modet öreï titt hon clock e j hörde Eïnlancl till.
Sanima ~eniocl, men samma gliidje örer a t t hon fimnits,, pr$glar clen hiilsning soni nu bringas f r i n hennes födelsestad, slutade fröken Blickström, frifn Abo stads kvinno- organisationer som kHnna gliicljen tillsam- mans nied Sveriges kvinnor över a t t ett minne~wiirke för tiderna rests över deu krinnri som aldrig tröttnade a t t bortom da- gens dimina och dunst spana efter riittfi ' ir- dighetsriket, p5 rilket hon sil fast trodde.
.
Till sist riktade fröken Biickströni ett tack till, Sigrid Fridman,, som nn givit gestalt fit vGra clrömmars Freclrika Brenier,.
Efter riksdagsbeslutet i skolfrågan, Nigra reflexioner.
e i 3 motionerna i skolfr&amp;gan och met nied fyrahrig griindskola blir se- striden i iaiksclagens skolutskott k 1 1 t.
1311 sak liar clock diirige- ha bidragit till a t t beslutet i denna iioni viinnits: denna skolform kommci.
fraga f R t t klarare linjer &amp; n förhallan- uii att bli prövad.
Man liar jii som skal det skulle Ila blivit, .om riksdagen .be- emot den anfört - senast i Kilngl.
pro- slutat i enlighet iiled Kungl.
proposi- positionen - a t t den icke har blivit för- tionen.
I enliets&amp;olefr&amp;gan star det sökt.
Trots den principiella segern fiir segrande u t sko t t sf iirslaget principiellt (len aeshriga bottenskolan stAr ilnnii p &amp; saui 111n s t Anclpunlct som regerings- ovederlagcl den ingaende, sakliga och förslaget, cc11 d &amp; .herr Reuterskitild klara argumentering rf ö r - den e r a - pfistcicl, a t t utskottet i sin motivering h+ga och m o t den sesAriiga?
soni ingenting sagt om den seshiga eller framlagts i herr Holnidalils m. fl.
mo- fyraariga gruucls ' kolelin jens rföretr iide, tion, och inan liar anledning a t t B ' q - maste iilan ju tro, a t t han inte last pas, a t t ej heller erfarenheten skall utskottets motivering.
Där sades med iuotsaga ilen.
Deil rilar p3 clen enda.
önskvärd tydlighet, a t t f öretriide hallbara grundvalen: alla bariis rat t A t den ses&amp;iaiga bottensko- till en Hndatniilsenlig ocli tidsenlig gavs lan.
Som parallellform till den fyra- skolgling.
Kravet p:~ en wrrhig bot- h i g a realskolan har riksdagen tagit tenskola blev en partipolitisk program- den femilrign i stallet för den Kungl.
punkt och har som &amp; dan enrist hiillit propositionens sesSriga.
De, som fram- sig p5 dagordniiigeii?
iiven setlan tiden fört kraret p &amp; en fyraarig bottenskola.
ridit det förbi.
1) ct g; ia fort i de Ila iiatiirligt~is nienat a t t systemet mecl trilcll6sa förbindelsernas tidevam-.
Det fyraarig griinclskola skulle vara hiiviid- ar ej Iiingre cmidaat ciislcilda individer typ ocli a t t det med sexirig skulle fin- lir de djiipa leden, som striivtt iipp nas som siipplementtyp.
Genom riks- iiiot kiinskapens höjder, utan alet för- dagsbeslutet blev det tviirtom.
Syste- iiiiiiiiies allt starkare * hos den stma D
H E R T H A 131 inassan ett allm&amp;nt krav p &amp; kunskap i skolsysteinet, %r .av stor social bety- och Bildning, varigenom man kan &amp; t- delse, förnekas ej av n8gon a.nsvarskän- t &amp; i stlind a t t tillgoc~ogöra sig och aande m#nniska, iiven om man ej %hyser bruka de t.illg&amp;ngaia, som det moderna nagon överclriven tro pas den direkt livet bjuder genoii den bittills oanade, klassiitjiimnande venkan, som samman- iitveckling, som &amp; ett p &amp; snart sagt förandet av barn .ur lolika social och 1 omr iiden.
I iaiksclagsbeslutet ekonomisk miljö kan inedföra.
Men sages det: » Skolan bör anpassa a t t en sAclan anordning skall ha e n sig efter den alliniinaa sai~~hällsut- b~1sosan-i inverkan pa den allmänna vecklingen och i sin mganisation taga Askadningen star klart för en var.
B !ottenskoleprincipens genom€örande veclwbörlig han s p i till san&amp;illets nu- varande sociala stiau ' ktur.&gt;&gt; Xen t a r ar det grundväsentliga i lclen nu ' beslu- verkligen: den nu 1besluta.de en1ietssli.o- tade, orga.nisationen, ' o.di en naturlig lan den !liansyn till samhiillets sociala f öl.jil claTav ' blir, a t t varken stat eller strulrtur, som .har talas oni? '
I avsikt ko~un-iuii efter en. \: im avvecklingstid a t t göra den liögre ~~olunclervisningen koin.mer a t t ge uncleiastöcl i n&amp;goii Form lattare tillgänglig för samhällets bre- till primta skolor pil det fpaafir.igcz dare lager föTkortar man cleii högre gruiidskolesta~diet.
skolan och ä v e n t ~ r a r diirjge1io.m dess För en socialt intresserad inen opo- bildnin.gsresiiltat.
Xfen nar allt stiiiare litisk iakttagare tycktes skolvasenilet skaror fr&amp;n en ekonon-iiskt ' och kul- nu ej vina i sa trängande behov av en för a t t kunna turellt mindre stark miljö föras frairi 0i~gaiiisationsfÖr5ind1~ing till den högre skolaii, blir dennas kul- släppa de f attiga ~begiivningarna ' och, ' turuppgift vidgad, ' ocli för att iien lanclsbygclens bara f r a m till teoretiska gkall kunna fylla denna uppgift, fiir studier.
Som oefte~givliga krav f ram- clen ej göras &amp; i vilsentligt kqortare, som tradde i första rummet förbilligandet den nu; beslutade norinaltypen blivit.
av fl.ickorn &amp; högre iindervisning och Ilen koinmuilala mellcmskolan har &amp; oiiomiskt understöd .till ~obemedlaiie Detta senare haft en stor uppgift a t t fylla., men f ö r sl; udieiWs beclri \ raxde.
denna form hade bort behandlm som Iiar av riksdagen beaktats S~PL tillvida, e t t provisoriiim, och ej gjorts till hu- a t t man pc4 grun.cl av motionsvis fram- förda yrkanden beslutat a t t i skrivelse vudtyp.
» Enhetsskolan&gt;&gt; kallar man den be- till Kungl.
Haj: t anllialla om iitred- sliitade norinaltypen.
Jden ilen ter sig ning av iiiöjligheterna a t t bereda eko- föga som en elilhet.
Det ar snarare t r e nomisk hjalp under studietiden &amp; t fat- skollor staplade den ena p &amp; aden a.ildra tiga, studiebegåsacle l&amp;iajungar vid sta- och bildande en koiistrnktion, som ar tens la~overk och nied dessa jamförliga v a d engelsmännen Imlla &gt;&gt; top-heavy »: läroanstalter.
Vad flicB80rnas iin,cl er visning beträf- den undre delen iii.
för Hing och tunn för den kompakta övre delen.
Att en far har riksdagen fattat b beslut, soni gemensam grundskola, som ar peclago- avse att underlatta vägen till real- gisk t och psy ' kologiskt v3.l tillrattalagcl examen och studentexamen.
.
E t t antal ' '
n32 HERTHA hiigre gos~liiro~ei~lc o d i gossrealskolor, iias fiiii.ktioii.
Visserligen erkiliinew a t t tillsammans 36, förutom 10 gjninasier, id sidan a r de stiidieiriB1, som mal- skola st % öppiia iiven för flickor, och och stiidentesamen representera, areii fyra högre flickliiroverk, grundade pb för framtiden de mera allmiinna biltl- sesasig bottenskola, skola iippriitta&amp;.
ningsmil, soiii n \ - Klder föret.ritts av De kommunala mellcmskolorn,z iiro ju de högre flickskolorna, skola komma samskolor, och 54 av dessa skola för- a t t fortbest % Uen man anser dock ej, statligas.
DarjHuite liar man beslutat a t t staten bar iirertaga hela kostiia- a t t anlialla, det K. JI:t ville efter verk- ilen diiiqör.
Den rag, som stntsiiia.ktenia iiii sla- stiillcl utredning till 19 % hrs riksdag f ramliigga dels f örslag om inriittancie git in pil fför a t t hjiilpa flickorna frani av koriimiinala flickskolor, dels en plan till högre studier och soin innebiir ett för inriittancle av ytterligare ett antal iindanskjiitancle av den för det stora statliga flieklii.roveik I de 33 stildela, f lertalet f lickor erki.int biista hiigiv dar gosskolorna skola bliva samskolor, skoltypen, nonualskolttt,rpen, till för- finnas statsiinderstöd.cl,z flicl; liiroreisk, niAn för realskolan, iiiikte givetvis f iira som gira normalskolkoxupeteiis.
11, till en f3rsiiiiiring av flickornas utbilil- eventuellt 13, ai- dessa flickskoloia an- ning p &amp; ilet icke gpinasiala stadiet.
ses efter saiuslzolornas upprattande ej Uppriittanclet a v statsgymnasier fik böra koiniiia i Atiijutali.de a r stats- flickor mBste Jiiilsas nied gliid je, iiveii iinderstöd.
Riksciagen har icke funnit om man önskat flera &amp; n en fyrabrig {let förenligt med statens intresse a t t linje.
Xeii de iiro avsedda i första i samma utstriickning soiii bittills r u m e t för dem, som h a utpriiglad stödja deii f licl&amp;olef orm, som pb M g odl begiivning för teoretiska stii- griind a r dess särskilt för flickorna dier, cch man önskar ej locka f8r 12mpade bildningsmbl - och arbetssiitt mAnga in pa den ~iigeu.
&gt;Ian fiirsth \ - iimit allmiint förtroeiicle och s0111 ju, a t t det iir a r ckonouiiska slciil, soiii normerats a r staten sjiilr gerioiii dess samskolan koiimit till &amp; ad anviintl- hittills enda flickskola, noi.uialskolan.
ning i deii nya organisationen, .meni Delina kominer fortfarande a t t Tara bar ~ i i 1 en ingl " tende utredning gjorts det e d a statliga lilrorerk a r denna betraffanclc cle ekonomiska verkningar- t ~ p.
I dess srgainsation kolurner den na a r a t t de riirden, som de pii ar- föriindriiigen a t t vidtagas, a t t den skrirning stiillda flick~kolorna rq) a.ca- skall bygga p % fyraarig griilidskola sentera, givas till spillo?
oeli tillökas nied en fyxt; frig realslcole- De oliige~~lieter, soni iiro f örbiindiiii linje, ~b~-ggd p &amp; aesAiaig bottenskola.
med den hittills f ibrefintliga ordningwi, De finansiella srkrigheterna t ~ c k a s enligt ril kcn den speciella flickunder- ej spela sa stor roll, niir det &amp; iller a t t visningen varit sa gott som, liclt ijwr- f örstatliga kommunala mellanskolor, liimnad K t privata Iiboanstalter, vill men de utgöra ett ' s &amp; ~iq-cket större rilcsdagen avhjillya genom a t t ansliita hinder, niir det blir fraga .om statens sig till de fraiiilagda förslagen on1 iii- ih-ertagaiide av de privata fli~li~kolor- rattande av koiumunala flickskolor.
H E R T H A.
Dessa SI~OIOS 8l; ulle vaseiitligt med- verka till e t t nedhringai~de av Bost- naclerna i ö r ilen kvinnliga ungdomens utbildning.
Man h a r tydligen tänkt sig en kommunalisering av de nuva- rande flicl; skolorna.
E n viisentlig förandring av flickslroletypen skulle bli en följd av denna anordning, iiven om den i flera avseenden skulle medföra stora fördelar.
En- ligt förslaget skola namligen d e hm- munala flickskolorna vila p &amp; s e ~ d r i g bottenskola.
Men .deras upprättaa- de ej nu Ilseslutats utan endast utred- ning och förslag till iiiista ars riksdag begarts, har man kanske digot att förviinta av den ablivande utredningen.
Enligt riksclagsbeslutets principiella sthndpunkt skola inom - den nya !orga- nisationen alla statliga och kommu- nala flickskolor bygga pB sexarig %ot- tenskola.
Den fyraariga grunclskole- lin jen &amp; r vad cleni betriiffar utesluten.
Privatslioloi * na skola bygga p &amp; fyra-; oiiaig, och sa.niliiroverken och större de- len av sarnrealsl~olorna skola hava dub- bel anslutning.
Sju samrealskolor sko- l a vara 4-firigc ?.
och fyra S-ariga.
Den nya ~organisatioaen, n a r det giiller flickornas undervisning, bar tyd- ligt vittne om den förenklade problem- stiillning, soin varit grun.clläggmde för statsmakternas st&amp;nd.punBtstagande och som i riksdagsbeslutet formulerats SA: » Kvinnlig ~ingdom .bar erhalla s a n m a utbilclningsmöjligheter under lika ekonomiska v i l k o ~ som den man- liga, i den I I X beh~ov ~ härav föreligger. » Mecl- erkannande n-&amp;ste man kons ta- tera, ' a t t riksdagen, nar det galler la-.
rarinnornas intressen, g %tt 1.ängre .i till- niötesglencle.
an regeringsförslaget.
E t t, 133 littalande kan vara v @ att bar c ' ite- - ra: » Riksdagen anser, a t t siirskilda an- orclningar utöver vad ilepartementsclze- feil ifragasatt böra vidtagas för att lin- d r a verkningarna @ ör vedesbörcz.de 1a- rariiinor av fl.ickskolors inclragning.
Det iir obestridligt, a t t dessa Befatt- uingshavare f j l l t en uppgift, som u r 8cl.et dlmiinnas $ynpuii:Bt ar lika sain- hiillsnyttig och nödvandig, som om ile folqmellt s a r i t, statstjänare, !och.
@ t bör enligt riksdage &amp; fisikt ej fil förekömma, c som en a t t de, da deras verksamhet s?
föl j,d av statsm.akternas ' beslut bringas a t t upphöra, försattas i ' en situation,.
som innebar förlusten av försörjnings- möjliglieter. » I det f öljaiide föreslfis ISA atgarcler, soni i detta syfte kimila vara tiinl&amp;ara och larnpliga.
Av stor betyclelse är, a t t statsmak- terna genom d e t fattade beslutet h a - satt en ndel av de viktiga pedagogiska reforintr; tv, som st &amp; pR dagoi ?dningen saval i v a r t land som i andra l %nder.
I kapitlet om rizlco-larbetets inre gestalt- aiag förordas koncentration, sjalvverlr- saahet, begränsning av larostoffet, mera praktiskt &lt;asbete qi.
m. som e t t led i clema stravan kan man val be- trakta clen beslutade omlaggningen a v arbetet i gymnasiet.
Linjerna skola soni nu vara tv5 - en reallinje, och en lakinlinje - men endast en del a v lirnilena p &amp; varje linje skola vara obli- gatoriska, och omkring .denna kärna kunna eleverna f r i t t tillviilja shdana aninen, som amera Aterspegla de indi- vidii ella anlagen.
Men det galler a t t k o m a fran ord: till handling, och v e e n kan bli klng nog, i synnerhet soni- clen högre # kolan i den ~11esliita.cle noimaltypen ej lämpar '
p - sig särdeles vii1 för en tillämpning av del av lde ~ekmmenderade arbets- metoderna.
Det a r ej en kulturrefom i djupare amening, som vi fatt, den viinta vi; annu pil.
Det a r betydelsefullt, att viigen jämnas för de fattiga stu,diebeg&amp;vning- arna fram till en ställning i samhället, Q men det a r and &amp; bet_vdelsefullare, a t t alla de mariga, som stanna pi de mera obemärkta posterna, bli karaktärer och kulturpersonligheter.
Det bästa B kul- turen måste tränga djupt ner till alla befolkningslager, och dar iitersthr ännu mycket a t t göra.
AXSA C. PETTEBSOS.
International Council of Women D et a r en lockaade mötesplats som valts för I.
C.
W:s exekutivmöte denna g %ng.
Geneve, kongresstaden par práférence, där nya former för nationernas samliv utkristalliseras.
Finns det nhgot land i världen &amp; ag- nat a t t vara e t t centrum för inter-?
nationalismens nya tro som ~Schwkiz Landet dar tre nationaliteter och tre q r &amp; k fredligt leva sida vild si,da - huru stora skiljaktigheterna an mPi vara.
Det var manga glada utrop av igen- kännanden, som hördes i infsrmations- byran i var möteslokal i Athénée tis- 7 juni.
» Ack, det var i dagen Washington vi s; Kg varandra sist! » - » &gt;:S &amp; roligt a t t träffas igen » m. m., m. m.
ljöd odet överallt.
E t t piifallande stort antal » overseapeople » h a hörsam- mat kallelsen till I.
@.
W: s exakutiv- möte, som p&amp;g&amp;r f r h 7 till 17 juni och har till syfte a t t föribereda niist- kommande stora f ernarskongress.
Syd- afrika, Australien, Indien, Kanada och naturligtvis U.
S.
A. iiro represen- terade.
Den smeirikanska delegatio- nen a r synnerligen talrik.
Zkkorclet i langresor torde emellertid innehas av national- ordf öranden f ör Ta~rn~uiiens förbind, den gamla mrs Dobson, som 60 glinger &gt;&gt;krossat » haven mellan sitt land och Europa.
En ögonblicksbild fran gQrdageils sammantriide i kommittén för frcd odn skiljedom!
P &amp; estraden ordf öranden, mr8 George Cadbury, lang, rak .och myndig, med v. ordföranden M:me Dreyfus-Barney rid sin ena sida och miss Sharples, som tjiinstgör som mö- tessekreterare, vid den andra.
Opartiskt och m5liizedvetet för .mm Cadbury den naturligtyis ganska heterogena kom- mitt6n f ramiit p &amp; ~esolu tionsdiskute- randets knaggliga strit, samtidigt be- drivande ett nog si behörligt upplys ningsarbete om andra organisationers I-erksamhet.
Dar sitta bredvid rar- andra i livlig samre&amp;an Tysklands och Frankrikes representanter, dr Xa- rie Elizabeth Liiders och den unga, mycket livliga X: me Xalaterre Sellier.
Hiir nAgra riilkanda ansikten frBn de skandinaviska liindei8na.
Dar 9I: me W. van Itallie van En~den, rars vack- r a stamma jag räl minns f r h röst- riittskongressernas tid.
Och mininga andra nya och gamla bekanta, frim nar .och fjfjarran.
Nen oemotstiindligt dragas mina blickar tiitt och ofta till
de indiska kvinnornas representant, Lady Tata.
Dar sitter hon i .sin sida vita indiska dräkt, med doket, över sitt svarta har.
Eon gör intet inlägg i debatten men det %r som om hennes tystna.d talar.
Det adelt - slköna an- siktet, den förnäma, lugna värdigheten i hennes hallning talar sitt sprgk o &amp; minner om tillvaron av kulturer, som vi barn av raser, vars .s.
k. civilisation blommat i världskriget., icke ha rätt a t t förakta.
Det kan ioke bli fred p % jorden förr an de vita raserna teo- retiskt .o c lh praktiskt erkänna andra rasers ansprbk p &amp; sjiilvbestiimmande- rätt loch frihet.
Och, rent estetiskt sett - vilken kortk jolad västerländsk skön- het kan väl .mata sig med La,dy Tata!
E n egeniiomlig kontrast till indiflkan biEdar, den rumsiiiiska prinsessan Can- tacuzene, en av I.
C.
W:: s vice presi- denter.
H o n adäremot deltar livligt i diskussionen.
Men f ö r mig.
ä r det indiskan, som talar.
Förutom arbetet p &amp; de lolika kom- mittéerna ha mötesdeltagarna, d &amp; detta skrives, varit med om ett val- komstmöte i universitetets # aula, en mottagning i Palais: E; pnard och ett par, offentliga möten, varav sarskilt gardagens med tal av N. Albert 9ho- mas, Internationella ar~betsbyr %ns di- rektör, var en intressant upplevelse.
Som en orkan - val till märkandes icke siiöstorm utan ett sydlandskt oväder med, 801 mellan blixt och dun- der - svepte ' hans valtdighet över den tacksamma publiken.
liven de &amp; an- di.nitviska kvirqorna mAste applbdera M.
!i %ornas för h a i s tal om siir&amp;ild skyddslagstiftning för kvinnor!
Det v a r emellertid icke bara fran Betzy, - Kjelsberg, repesentant för oss &gt;&gt;femi- nistisk,?
; &gt;- skandinaver, utan fran hans egen landsmaninna, advokat Marie Vérone, som invgndningar sedan fram- ställdes.
För mötets arbetsresultat lämnas reiiogörelse i ett kommande nummer av Hertha. '
Geneve den 10 juni 1927.
ANNA KLENAN.
F a l l i ö p i n g s k r e t s e n hade den 11 maj anordnat en Lindbladsafton, varvid kyrkoherde Gunnar Helander, Vanersborg, höll föredrag om tonskalden A. F. Lindblad och hans verk och fröken Margit af Eken- stam till ackompagnemang av fröken Ruth Gustafsson utförde en rad Lindbladssbger.
Fru Signe Hagliind spelade en Beethoven- menuett vilken, enligt föredragshallaren, va- rit en av Lindblads första djupare musika- liska intryck.
Behallningen av aftonen gick till kretsens Fredrika-Bremerstipendiefond .. G ä v l e k r e t s e n a aprilmöte upptog fö- redrag av fru Ester Lutteman om person- lighetens värde.
Vid majmötet höll d r Han- na Rydh föredrag om konsten i Duropa för 15,000 &amp; r sedan.
1 3 c l l m s t a d s l i r e t s e n s medlemmar samlades den 6 april till en handarbetsafton, varvid grevinnan Mörner beruttade om ett be~öli pi % det nyöppnade Arsta samt läste ilagra sj.n fars sagor frfin Nerike.
Den 8 maj höll Flickskolans föresknda- riniia, fröken Maria Ht-eggström föredrag om SliolPr,Sgcln, varp8 följde en synnerligen liv- lig disknssion.
En nybilda?
damkör av med- leinnlar i F.-B.-F. sjöng nagra glada var- s h g e r, däref ter.
gemensam supé.
Den 28 niaj var utfiird anordnad till örnas, Simlfingsclalen, nied estratag fr5n Halmstad, tre: tiinmzirs promenacl i nyutsprucken bok- skog, geinensam ' micldag samt iiven här vack- ra och glada s h g e r.
En II ii r n ö s a n d s k r e t s bilclaclcs den 23 maj.
Till styrelse raldes fröken Gerda Agrell, fru Ellen Biicht, fröken Edith Lind- berg, f r u Eliii Silen, fröken Emma Wester- ström och fru Gerda Asarcl.
Rerisorer blero fru Giisten Eclelsrärcl och fröken Anna n ' al- lén och suppleant fröken 01ga Berglund.
L u n c1 a li r e t s e n hacle den 2s maj en utflykt till Bokskogen och Torxip, bland (le 1.40 deltagarna miirktes en trupp krinnliga studenter.
Pr9 Toriip bjöd friherriiinaii Coyct pil kaffe i slottstriidglfrden och hö11 diirefter själv ett föreclrag om, Trad och örter,.
Slot- tet och den stl ' itligti triidgsrden besllgos; s h g utfördes av studentskorna.
3 I a r i e s t a c l s l i r e t s e n hade i förening med Vita Bandet, Hiismoderföreningen och Kyrkliga iiugcloii~sl~retsen i alaricstacl (len 11 och 12 maj anorclnat trcnne fiiredrag av frii Ester Luttemaii örer iimnenn: alDersonligit riirdeiiz, och; oYaclaii och rarthiin?, Första föreclragskviillen arslutacles uicd saiiikriiiu.
S k e l l e f t e 5 k r et s e ii hade i april en föreclragsaf ton i S ta (lskyr1iai1, rarricl frökcii Asianne Tliorstensoii tillade om, Gift krill- lias förriisrsarbeto; kvinnoe5ngkörcri och instriimentkrartetteri inom Skellefteii riiii- siksiillsliap bidrogo mc !tl niiisikniiniiuer iiii- der ledning a r magistthr Torstcri Siindeliii, som iireii ejiilr utförde ett solonuniiuw.
1- m e 5 k ï e t s e n htide deii 26 april ett wamkriim, varrid frölrcii Thorstenson lika- Iccles talade om drw gifta kriiinaii i för- viirrsarbetet.
SQng av frii U5hlf; ii till ncliompngneinang a r f r u von Boisman.
Vi påminna om att HERTHA ej utkommer under juli och augusti.
I Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiren av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET, Redaktör: E l l e n KZemc8n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Pcke~Ösrbundsoozed2emma~ pre numerera ii namaate postanstalt eller i bokhandek Pris för postupplaga: 1 / B Br kr.
6:50; 1 / 2 Ar kr.
3:50; 1 / 4 a r kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och exped6 t b n: 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kZ.
1 4.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 uarjs söckendag.
Tel.
Nom 48 50, 21 6 2 aro odisputabelt de finaste och i bruket de billigasae,
- 50:de liisåret - S7eolusts husmoder- och slö jdkurser, S och n ' nii in.
börja clmt i niista augusti.
Spec. I; o ?wri; ciriny.
~9ysznerZ igen pra7ctisk och ye- c Z i p z lct b i l d w i ~.
U t ilturk t a lo7culer.
Skic7c- liga liiruri ?mor.
B illiga avgifter och övriga kostnader.
Den 22 aug.
börjcc 7cu.rser i reulsko1eavdel.n.
och i 7~andclsaudclniliywnc1.
Begur osng.
skolans prospekt!
O. HZLLING, rc7ctor.
n h g a av dem, @ l AKTIEBOLAGET h $9 StoQholms Nya 18niaäu~slaBriii g, R L. RRICSSON Speda,, Sängar, Sangkläder, Soffor, Ottomaner 1 och 2 biiddar, Tacken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m.
Kontor &amp; UtrtöUuin~ 16 N o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Tel. 7856, N.
7181 med fullständig iippsattni~ig för fysikaliska behandlingar besta- ende av ljus, varme, elektricitet, bad, sjukgymnastik och massage.
Förrniinliga priser!
Medicinska Bad- och Kur- anstalten I basta j8tnmediein.
Il6g j8rnhalf.
Skadar eJ f8ndsrna.
Fås lt &amp; la apotek.
IDOSAN A IDOZAN B Dir. Eskil Erlandson DROTTNINGGAT.
71 D, 2 tr. STOCKHOLM.
(Ilörnet av Barnhusgatan) opp &amp; kl. 9 f. m.-7 e. m. Tel. Norr 149 09.
OPPET IIELA SOMMAREN.
Exam.
manl.
o. kvinnl.
sjukgym- naster.
FredrikasBremersFörbundets årsmöte 14 - 15 juni i Ystad.
Av Ellen Kleman.
En opinionsyttring.
.
_,, Fredrika Bremers minnesstod i Humlegården.
-- ' d l ' I Efter riksdagsbeslutet i skolfkågan.
Av Anna G. Petterson.
International Council of Women i Geneve.
Av Anna Kleman.
F.sB.sF.skretsarna.
KVINNOEMANCIPATIONEN torde knappast i något land ha försiggått i sii raskt tempo som i Turkiet.
Förändringen i den turkiska kvinnans ställning observeras lätt i Konstantinopel eller Stambul, som turkarna själva kalla sin största stad.
~ o n s t a n t i n o ~ är e l bryggan till A.sien, porten till orienten.
Men hela Balkan har blivit kallat orientens förgård.
Balkanländernas pittos reska landskapsbilder, deras egenartade folkliv och storvulna minnes * märken friin gångna kulturepoker ära emellertid föga kända i Sverige.
Skälen därtill äro flera; bl.
a. att det anses bes&amp;rligt och farligt att resa p6 Balkan.
Det mii förhiilla.
sig därmed hur som helst; ett är visst: den som under verkligt bekväma och trygga former vill företaga en färd till ~ E u r o p a s oroliga hörn3 bör deltaga i under * tecknads sällskapsresa till Balkan 20 juli-23 augusti.
En mera intressant och storslagen resa än denna färd genom tio länder, p i Donau och pii flera hav kan icke göras i vår världsdel.
Därför uppskjuter man icke Beslut och handling äro ett - - till morgondagen att begära prospekt över resan friin fil.
lic. A. Forsvall, Ostermalmsgatan 62, S t o c k h o l m -.
Stockholme Bokindustri Aktlebolage Boktr., Stockholm l92q - [- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -.
- - - - -
