# ID: svediakorp-per2871
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,115
# sentences: 750
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TLDSKRXFT F O R DEN SVENSKA ARGANG 14
I Stora Summor Sparas o m Ni använder Specialblandningen &amp; aator#ornS~r Försaijnings A l 6 I HUSMODERN koper Barnbiblioteket Bomullsgarn och VBvnader fran Sveriges äldsta och största biblior Gefle Manufaktur A.-Bol tck för barn och ungdom, inner I I STRUMSBRO och vet att hon erhbller det basta möjliga för sitt HEM, hiller nu 118 böcker, alla rikt il.lustrerade av vaira största konst * n.ärer.
Bibliotek erhilla hög ras hatt.
Begär förteckning med pris.
villkor i dag!
Svensk Lararetidnings Flklag I Svanana vavnader basta vavnader l Oefle garn bästa garn l teletoner 539 8826 4619 a lalm6 - Stockholm C. Siden- 6 Manulakiuraf f lir Starsta anal nyheter
ARGANG XI V MAJ 1927 HAFTE 5 Dagspressens brottmalsreferat.
]) et kan sill \ incln intriiffa - och Lar ligt vcnt.ilems sylies mig vara syn- intriiffat - a t t brottmiilsreferat varit nerligeii lovviirt.
Den h a r Iiinge varit av d.en art, att oni innehfrllet ubgjort pil t a l inan odi nian emellan bland den alster av en författares penna, skulle 1niii.di.e sensation~slysti~a clcleii av titl- et-t Ktal .s5kerlilgen blivit ftiljden och iiiiigslii.sa.i.iie och det iii.
darför ph tiden straffet kaliske ej &amp; i lindrigt.
Nu liar att dessas roisill; ter offentligen frani- allt varit i sin orclniiig.
I grövsta fall föras.
Nilgoii nytta bör clet alltid klin- kan, om innehiillet » rör styggelse eller ila inedföra.
Presseii torcle vara Biiiis- Iiiigeligen slirar blygsainheten » iii.
m., lig för opinio~~syttring iiven fiaiin ' clet, ' ital bliva följden och straffet 4Öter 33 dubbelt.
hdllet och ej blott fr %n cl.anier soin i:il~sclaler 16 sl~illiiiga~ iilska.
nikotiil ' lialtiga cigarretter för För nligrn hr sedam avskaffa,cles yaii- a t t !begagna ett i~ttryck soin en KIS&amp;.- frejdstraffet.
i en iIftoiitidniiig htironi dagen anviiii- PAföljcleii ansQs, och detta med cle vid sitt försvar fur cn niera saftig 1Gtt3, inaebiha on6di.g gryn~het mot reportage.
deil.
straffacle.
J a g kiiaiier ej de olika Dc. \: c ' t.cior för lasarne, enkannerligen ti~cl.iii.ilgarilns vota i deiiiia sak, nien jag (le yngre, soni d e d.eta1.jrika br.ottm81s- har anledning tro a t t hela svenska referaten ined föra, Iiam blivit t ' dligt presseii var enig om liimpligheten av fi8a.n~liAlhia sd.viil i en: del tidningsar- sti * af; llp$f öljdens borttagande.
tiklar sorri aiznorleclcs.
Vax je .onidö- Men jag i ~ n d ~ a oin r, ej vlira dagars inesgillt opaxtisk persoii torde iiistani- brottm5l s r d e r a t iiro minst l ?ka gryiii- ina i vad som d a r blivit framfört.
nia mot brot; tsliiigarna.
Vanfrejds-] ~fiXöl jclen konl till synes Biuv~iicls~kligeii I?
' ressen kan ju till sitt fi.irsvar aii- i regel Aro i prii.fikbetyget, soni liacle en n~ycket be- f öra, a tt ~brotttiu; oll~si~eieratei~ fullt t,illAtii enligt svensk lag.
Trydr- griiii ~i1.d lasekrets, men iiu iiiprHiitas fi: ?lietslt ' iji:orilinge11 tillAtcr mecl nilgra Iios den stora allmiinheten, och ofta ph siu5ri.e uiidaiitag pu.bliceriiig av polis- e t t satt a t t gl.öniska bör anses ate- fö~.~h .. örs- 0 4 2 r " Citteg&amp;ngsprotokol.l t. o. m. s111 teii, den brottsliges f örfarande.
Oeli i en del fall., d &amp; iaiitteii a m e r liimpligt ej nog nied att sjiilm strsffpAföljdeii a t t 1Ata; Othörarina avtr2ic.a vid.
den Mir ~ffentl.iggjorc1.
Of ta f a r alliuIiin- ' lletci~.
till livs clé mest intima skild- innntl.i.ga föia~iaii~cllingen.
tt denna frliga börjat mer * offelit- ' A,
ringar Min brot.tslingens lil-, sarskilt i cle fall, d a r domstol anser dylikt erfor- derligt för becl6man.de av brottets a r t eller för straffiiiiitiiiiigen.
&lt;Jag har den kanslan?
a t t mQngen brottsling i valet mellan det gamla vanfrejdsstrafifet och den offentliga sc ' havotteringen i pres- sen med gradje skulle Talja det första.
Tack vare de synnerligen utförliga referat, som anses nödrandiga för (le damer a v blida könen, som x4ilska niko- tinhaltiga cigarretters, a r det emeller- tid ej alleiiast !brottslingen, .som kan komma a t t stii vid skampillen, aven andra och helt, oskyldiga personer kun- na komma i sltdaii situation.
Att detta e j a r iippkonstruera.t, fick allmiin heten och i synnerhet de omniimda perso- nerna nogsamt erfara vid e t t ej si lange sedan intrikffat större bedriigeri- brott.
Re.feraten i e t t par tidningar roro diix shdana, a t t man med skal lmnde fr; figa sig, vem som hade största skulden, bedragaren eller lian s off er.
Det gick t. o. m. sal Iilagt a t t offren er ' höllo offentlig avbasning för a t t de cj ville i n6dig utstriickning utliimna sig till allm2inlhetens besk8dan; de.
Hartill kommer ytterligare en sak.
Referaten iiro ej alltid riktiga eller objektiva.
Ingen vill fsörmena en ticl- ningsrnan a t t hava kanslor liksom an- dra miinni~kor, men om ~dcssa f &amp; göra sig gällande för myeket kan det leda till allmanlietens förvillande, &amp; isom det heter i tryckYr3hetsf örordningen.
P &amp; ett par ar sedan kom detta till synes ett synnerligen pregnant siitt.
E n bekant till mig uttalade sin förundran över, a t t en hederlig advokat slculle rilja bitriida en viss person, som d2 yar tilltalad för ett mycket fult brott.
n u laser tidningen S.
X. kan jag för- sta, svarade jag, den tidningens referat inspireras a r malsagarens advokat: men om d u i stiillet lirste tidningeu X.
T., skulle du finna a t t personen ifreiga i grund och botten gr en liygg- lig karl.
Dess referat liar sin rot hos den tilltalades advokat.
Det hör till historien a t t mannen frikiindes.
Dylika fall iiro egentligen i lag för- bjudna om det giillw part soin offent- liggör sittshandliiigar.
B a n skall d$ sdsom lagen sHgeia id bot a \ - 33 riks- daier 16 skillingai.
göra e t t maiiuings- enligt och aiistiincligt » referat.
3I:eii tredje man, allts &amp; en refere~it.
iiia c h j bunden ar denna bestiimmelse.
Diilanr far man natiirligcn ej draga dcii sliii- satsen a t t om referenten ej hiiller sig till sanning och anstiindighet detta skulle rara berumligt.
Bd &amp; referenterna ya1 oftast ej iiro jii- rister Ban liitt handa, a t t det blir m iii- drc det relevanta i saken utan fast mera det pikanta som framkom~iier i referaten.
Beferateii behöva d %i.föia i motsatt fall ej bliva trilkiga och torra, men det ar giiretvjs ej liimpligt a t t gcra dem SR saftiga a t t det uppkommer eii riss intressant nimbiis kring den till- talade och lians brott.
Detta kan Tara farligt för siirskjlt p g r e personcia i n ~ l srag Baraktiila.
Det iir d i n g a pcrso- ner, som st; i @ griiilsen i till brottsliga handliiigaia, och diir en 01) eQdlig~h~t kan föra dem över griiiisen.
Kortzi sakiaika referat iirer sidaii:i brottsfall?
diir brottet riktar sig mot en störiw alliiiiinhet, surskilt bedriigeri- brott, kunna naturligt.vis vara till q r t t a för a t t \ - alma allniiinlieteii?
o u den iiii I5tcr varna sig.
Liimpliga lagstiiftiiings5tgiirder för a t t minska .de onekligen val digra brottiulilsspalteriia i dagspressen tror jag vara svltra a t t ilstadkomma utan a t t glada berattigade intressen.
Men om den sansade opinionen ger sig till- rii~ldigt tillkänna, torde saken ordna sig Btmiiistone i den biittre delen av presseil.
AXEL GARD.
Ordförandeskifte s veriska Kirinnorwas Natioiialf ör- or; clf örancle, 1921-1917 som .ordföran- buucls ilrbmöte, som eigde rum, cle,, och: hon har niirvaiait vid I.
C.
W: s sistliclne 27 april i .h+tii ' klubben, Stock- 5 - i ' ~ ~ m ö i t e Oslo 1920 och vid exelin- liolliii, inedförcle en stor och av alla tivrnötet i Baag 1922.
Hen fru Norclensoils aktiva intresse beklagad föriindriiig.
Fïii Bertha Nbr- för kvinnornas stallning i samhället, demon, S.
K.
N:s flerilriga uppbiiriizi.
.ordföïan.cle, silg sig av ~hiilsos1iiil aöcl- regleracl geiiom d e giillande lagarna, gail a t t iiiiclaiibedja sig ~ftterval.
Skii- hade langt tidiga.re iin genom .hennes] et f ö r avsagelsen niaste accepteras, insats.
som ledare i NatioaalföiWbundet meil iiiir d&amp;varancle 1:ste vice orclfö- gjort sig gfillancle.
Under en följd av randen, lclr M a l h Wester~Hallberg, un- Sr hade hon varit .inedlem av styrelsen der det p5g8ende krsmCjtet i ord tolka- f ör.
Föreningeii f ö r gift kvinnas a.gaii- dc innebördeii av .ilen förliist soni fiaii ilereitt, stiftad soiii bekaiit 1873 av fru Norcleilso~~s a v g h i ~ g inuebiir f ö r .S.
K.
Au iin Hierta-Retzius, och nar denna N., gav lioii uttiaycak ilt vacl var och en f örciiing IS96 uppgick i F ' reclrika-Bre- kommitté för lagfrh- Iialide.
Fïii Norcleusom .outtröttligt i~ier-Föi~b~iii.clets varnila intresse f ö r ~at.ionalförlnindets gor, förblev lioii inedlem av denna, 2.n- i * en angeliigenheter, sheiines representativa d a f r a u till 19.3_ ' 7.
Hon ~ ~ a .ocli ' sI egenskaper, hennes, maii kan - \: ii1 saga av .ile inom.
denna kommitt6 stai ?kt ver- krafterna för förslaget till, den siot gott so111 enastLLende, l ~ h i i ~ ~.
s t a d kancle d- het i ile tre stora .i; u.ltursprilken, hade f örsta.
petit.ioiien f ö r kvinnans p l i - gjort lieiiiie i eii alldeles siillsynt tiska röstriltt soni ohos oss framkoin grad ov8rderlig pS oi.dfö ?andepo ' sten i och soni pil sjiilva iiy5rsaftonen 1899 cleiiila f Grening, soni till siii uppgift av cleputeracle fTHn F.-B.-F. överlani- air iiatioa.ellt kviiiiiof öd.~uncl liigger in- iiacles ii11 stat$minister .Boström.
tcrnationellt samarbete f ör kvinnor ö- Prii Norclensons dlrniinna sociala relsens friirnjaiicle samt represeiitatioii intresseii gjorde lieniie tivenl6de.s till vid stora iuternationella kviiinokoii- ni, ' ingRiaig n~ecllem av Svenska gresser.
Korset, Direktion I, och- till ordftiraii- seclan 1908 och allt fortfarande Under tolv ilr har ' fru Noia~densoii c k tillhikt S. IC N:s.
Styrelse och Ccn- - i r ren inge ii .Sjulrviird i fattiga tralkommit té, 1915-1921 som vice b e11-1. '
' - '
Det sa.iilla.de ilTsmötet, som hade a t t respektera .. skalen för fru Kordensons til1bakatriidand.e mien som livligt kan- de värdet av - att allt framgent fil riiB- na ~necl henne som niirinare knuten till Sationalför %undet, u d d e benne med acklamation till heclei.soilclföi * ande i S.
K.
K. Slutakt?
en sistlidiie 23 april intriiffade dct förutsedda.
Andra kammaren av- dog d i hrr Lindbergs och Öhmans mo- tioner om .begri.insning av gift krinilas aiiv %ndri.ing 1 statstjanst.
Siiluncla liit 1; ainmarens majoritet ej beveka sig av den nya formuleringen om iindexoliit- tande av frivillig a \ - ghg.
Utskottets Nationalf örbimrlets orcif ölbande bler utredning hadc till fullo ihlagcdagt föriitvarande 1:ste vice ordföranden dr svhigheten för eventuellt, avgiingiia Malin Wester-Hallberg.
~vr ' iga med- a t t efter en fiPljd a r Gr ffi ilterintriiila lenuiiar i C.entralk.ommittéii blevo: f n i - !i t j i i ~ s t g ö ~ i n g.
Frau den ganska lirliga (tebatten arna Elisif The4 och Gertrud Törnell k m antecknas att motioniirerna nat.ur- 1:sta och 2:dm r. ordförande; fia6keii N8rta Henriques protokoll.£.
sekrete- ligtvis deklarerade fnsthilllaiide vi (?.
rare, efter frölken Ellcn Klanan som sina synpunkter, a t t fru ihtlund t: iiiidanbett sig Atcrval; fröken Ingegerd de kvinnliga representanternas v a p a r Palme korresp.
sekreterare!
; advokat anslöt sig till utskottets avslagspkan- MathiIda Stael ron Holstein kassaför- de samt a t t h r P.
A. Hansson, under valtare; f röken Margit Malmsten; samt 43.fall t. o. m. f r h l liiktaren, kraftigt fru Ebba Odhncr, efter jur. kanil.
Elin upptr3dde mot motioniireianas fördag, Rydeberg, fran vilken likaledes avsii- förklarande sig icke vilja.
vara med ens orii en it redning angileurle ett oratt- gelse förelAg.
fiirdigt system.
Medlern.maarii i de internationel- Debatten varslade a t t niotioneriias la permanenta koinmittéerna Aterval- i &amp; r skulle bli djupare iiii tidigaxv.
fall des med undantag för presskommittén Beslutet fattades ocksil med en upp- .cch.
kommittén f ör uppfostran, u r vil- rcsnkng, som otret~iiigt adagalade att k a frö.1Inarn.a Bigrid Ulrich och Ellen lainmarens majoritet icke f ~ l j d e mo- Terserus tillkännagivit s i t t uttriide tioniirerna.
Frbgan r liiirmecl av- och vartill nyvaldes fröknarna Ellen gjord för denna g h g och sannolikt för Klenian och Thyra Kullgren.
Atskilliga ar efter dctta.
Framtiden.
E. K-n.
f fila utvisa oiu det rent ttv var en sliit- akt, som utspelades.
Arsmötet i Ystad.
.......
.
.:.
*: .................., .,,, Programmet ' för F.-B.-F: s, ' irbsxnöte i .....: t: ..: ....
.
t * .:.
* r ...... ..: --: " ... " ' ' t.
Ystad 1 6 1 5 juni ar, nar Eferfiia press- " *.
) * .......... *.
; * * ............... lagges, iiniiu ej faststiillt.
Det kommer emellertid att, sh $ort det definitivt iippgjorb, omedelbart tillstiillas.
kret- sarna.
D ' a.
.
.....
.
i.
.
.
.
.
.
.
95 H E R T H A Årstaklubbens spetsutstallning i Stockholm.
e t seviiglaste a \: allt seviirt iralcles som utställningsobjeiit d &amp;. %rsta- klubben ville ined en v&amp;rdefiill uppvis- ning inlecl:~ sin veiaksamhet; som det allra lyckligaste grepp E11: %eteekna.s om~tiincligheteii a t t den finaste och ö~iithligaste a v alla textila skapelser, spetsen, för vilken man av .allt a t t dönia pA senam ticler haft alldeles för litet förstaelse och intresse, ut.sAgs a t t cleniia @ ng .bliva representerail.
S:L utsillit ~soiri.
nian nfigonsiii kunde $a hoppats, blev clenna iitstiillniiig; vida fylligare blev, ilen, tin vad man nilgon- sin i11a.cle tHnkt sig; Och linclh fhr den, i all sin skönhet # och viiding och r h - doin, betecltnas som.
en helt liten ut- stiillming.
Ty sil stort, och al %etydande lir i vArt land besthndet av.
5kta spet- sar, a t t om man ville riikna alla cle iigare av rika .spetsar, vilka denna D ' ghig icke deltagit, inaii kominer upp till en ratt - avseviircl siffra.
Eli onxstiindighet, som gör denna ut- stiil1nin.g s5 lsii~t&amp;ilt njutbar, iir deii, a t t SA gott som intet niindrev %i .. cligt i-~~edtagits.
Fi9n spetsarnals, stoltaste periocler &amp; r .allt h h t a t.
Det sena 1.500-talet, 1600-talet och iihgot inera 4iii Ilililfteii av 1700-talet, allt &amp; iingc- fiir tvhhiinclra di; %r spetsarnas korta, lysande tid.
Desdfijriiinaii finnas cle- ras f ö r e g l ~ n ~ k e smala,, knypplade eller sydda.iiildar; efter perioden Ila vi att rakna nied en del spetsar av riitt enkelt slag samt in ph 1800-talet med spetsliknantle broclerier, dIir deii ma- skinviivda tyllen (fran och n i d Aret 1837) spelar en fraintriiclande roll.
Till en myc ' ket 1.iten del av Eiiropa knyter &amp; g denna konstart.
Vi g1 i detta sainnian ' hang f ö ~ b i reticellaspet- sen, vi1 ken ji~.
icke iir annat ' än den av geonletrisk:.
former hopsatta, med en udd kantade, barden, dar ett av lösa tradar spant riitnät alltid bHr upp iiet liela - arten H r italiensk, och biicle sydd och knypplad -, och till de verkliga spetskompositioncrna.
Nord- itulien ined Venedig i spetsen och Ne- Cleia12nclerna ha liiir komnilit med var sin typ.
Klart och fast och rikt kom- ponerade Hro de sydda venetianska spetsarna; var je detalj s f örhlhllaiiqe till den andra ligger fullt klart, dc yppiga, tstriingt oïnament.al~ !blad- och blomformerna i rankan, .soni buktar sig över spetsens: hela $bredd.
Rikedom och tjusning för1Hna d e iipp ' h6jda par- tierna, relieferna; en rent slailptiirnl verkan tir ernhdd.
Rose - beniimiias de storformacle spet,sarna, roselline dc smlimönstrade; alla iiiao de punti, d. v. s. sydda.
En iiorclitaliensk knypp- lad spets, merlo, a r till sin komposi- tion lika förnämligt klar.
Frankrike har i sjalva verket ej ska- pat en.
typ, nien .en betydande variant av den venetianska piinto.
Dess point - nagon dentelle hör ej liemma i detta land - biir i det stora hela samma viisentliga drag.
skiljaktigheten a r mera ovaseiitlig: en symmetrisk upp- byggnad har fatt ersatta den fritt buk- tancle rankan, viixtmot.ivet har f l ~ t ge t vika för en späd, sirlig formgivning a \ - groteskart.
Det: hela, precitist odi prydl&amp;t, ar utan undantag smiifor- mat; detta gör akt de förbindande 1Bn- Imma, brideriia, slagna f r h i orna- *
xnentsforiii till oriianicntsforam, iifigoii giiig 1; iiiina f &amp; utseciide av en niitbot- ten.
Xen i Hfdiet ined alla petsa ar före 1 ' 100-talet iiro Hren dessa uthii botten.
Nederlilnlderna blir det förunnat a t t visa den allra största vaxlingen.
Har harskar, p &amp; ett enda undantag nar, deii knypplade spettsen.
Den nederlaiidslia renilssanstypen, en nHra friinde till r (?- ticel.laspetsen,.
visar eil koinposition, dara deii ena Pika formen glider intill och förbinder sig med den andra; spetseii f h i sin tiita linnerikedom ett egendomligt behag.
- 1 ' 700-takt - blir framför allt deii iicderliindska spetseiis tid; tlciii-ia dentellc liar alltid botten, reseaii, och just i denna ligger deii ena eller andra spetsens egenart.
Flandre, Binche, Maliiie, Valencienne samt.
dentelle de Bruselles tillhöra dcniia grupp; point de Bruselles iii8 den enda nederliindslia point.
Samti- diga iiiecl dessa spetsar, iiro Prankri- kes poiiits d ', 4lencoii (vilka oftast lara Iia arbetats i Brussel); fulliiuclat skick- I.igt ayclcles dessa &amp; niiii iiiycket sent.
Vi, som djupt beklaga, att iiiiilierci.
alla de möjliglieter, vilka skapade för- iitsilttninlgeii för d e Bkta spetsarna, ate er kall el igen iiro .slut, frilga oss rad som s5 br; Pitt och sil bestamt avslutade deras stolta slccde; ett imderbarst mate- rial faliiis jii a t t till &amp; den liiipnads- vilckande ski~liligheten var l h g t i.frAn förbi.
Svaret blir detta: konstarten i frzfgcz var alltför ngra förknippad med modet; en modenyclc stiimplade spet- sarna soni gaiiiiualdags.
E t t textilkon- stens stoltaste skede gick i och med detta till iinda.
ELISABETH THOIIUAS.
Notisspalten.
Fredrika Bremess staty avtäckes.
Deii I jiiiii kl. 2 c. m. avtikkw Fred- rika Bremers staty i Hiinilegilrdeii i Stoekliolni.
Kronpiiiisparet har lovat uiirrara och kronprinsessan a t t lata tackels~t falla.
Korta tal Bomma a t t Iiilllas av statykoiniiiitténs ordförande, friiken Ellen =eiuaii, av .fil.
clr Lydia Walilström samt av st adsf ' iilliniiktiges ordföraiiile liew Kniit Tciigiialil.
Ett par Gcijersihiger, sarskilt för detta till- fille satta för kör av fru Alice TegnCr, utföras av Hdgre 1Hrariniicseniiiiariets och Soriiialskolaiis elerkiir lintf ei * lctl- ning av frii.lwii TAly Lindell.
ntcriiatioiielln Kriiinoföidbuiitlets f i k - sta ordiiiarje cse1c:l; iitirmöte iindes den iiinevaran (1e femArsperiocleii, d.v. s. tiden emellan det scwnste oradiiiaric.
stora fe~icnirsrnötet, i Wasliiiigton 1 9 5, och det iianta, j Wieii 1930, ' Mlles i Gener (?
den 7-17 instiintlande jiiiii.
Idet iir iiiedleiiiiiiarua av I.
C.
W: s styrelse, de sammaiikallande iiicttllciii - inarna av ile lwiiianeiita iiiterlitit ioiiella 1; omniittéesna och ordförnniielia i ile olika liiuclernas aationalfiirbund, som utgöra exekiitirlioriiniittéii, ri1l; en vid (lessa csekiitiviiiöteii - vilka för övrigt iiro t \ - A iiiider varje incllaiiperiod - liar a t t örerlagga oiii och preparera (le iirenden som scdaii skola Sram pii Sem- Arsn-iiitena.
Likasii saniniantriida ile iiitcrnationella permanenta koiiiiuitté- erna, soiii besta av (le av varje laiids natioiialförbiind valda iiiccllemiiiariiti, plus den iiiternationellt valda saiiiiiiali- Ballaiide och vice saniiriaiikallciiidc medlciniiieii inom varje kommitté, för a t t .bereda sina respektive Hreiidcii f iir det kommande fenihsmötet.
FOr Sveriges i %ki-iing laminier S.
K.
S: s ii~valda ordfiirande, dr 3Ialiim
97 H E R T H A Offentliga möten Bomma a t t ' hallas.
Wester-Hallberg, a t t resa ned till Genevemötet; vidare d e svenska ordi- den 8,10 och 14 juni, varvid flera olika.
narie medlemmarna i k~m~rnittkerna föreclragsamnen .sta p % programmeni för lagar rörande kvinnans rattsliga Vad I.
C. W. gjort för ungdomen, Vad ställning och ' för ' fred och.
skiljedom, I.
C.
TV.
gjort för att.
främja samför- s t h d mellan ibllcen, Kvinnornas ökade advokat Maehilda Staël von Bolstein och fröken Anna Kleman; d r Ingegerd del i uppriiithallandet av rattfardighet Palme, som a r vice sammankallande genom lagen, Vart korstag mot handeln ledamot av kommittén f6r uppfostran; med kvinnor, Vad I.
C.
W. gjort i samt frfiken Märta Eknriques, som er- ernigrationsfragan.
Mö tesf örliandlingarna komma a t t sattare f ör ordinarie svenska medlem- hallas i Ateneums stora samlingslokal.
men i yrkeskommittén. '
En slottsfrus funderingar i politik på 1850-talet.
det rhkar passa - dem, eller om de gkola votera uti en fraga som rörer hvad de anse sitt intresse.
De sälja sin repre- sentationsratt och det utan nggon ser- deles samvetsgrannhet utan att veta huru den till hvilken de av.stLL densam- ma kan eller v311 behjerta allmänt val, - # detta allt ar sant, och ' hvm Ban neka a t t - det i c k e utgör n&amp;gon me- ritlista.
- Staderna auctionera ' niistan bort sin o n u s att skicka riksdags- man, det ä:r en entreprenadaffare der- uti Patriotisme föga ingar; den som rakar hafva .barn hvilka behöfva vara uti ~Sfockholm för a t t taga nagra lec- tioner %r ej missnöjd a t t fa riksdags m !ansarfvoclet till hjelp, den som vill utmärka {sig och blifva .belön ?d af re- geringen den som ä r ä~eilysten loch vill f &amp; ett namn samt hyllning av nagot parti,; dessa varda riksdagsman, men ' hvar gömmer sig f osterlandskärleken J a g förstils ej det alvarsamma eller fosterlandskanslan under allt det- arendet af representationsf örändring, t a?
- Prasterskapet f a r till rikeda- m.en det tror jag m !ig kunna fatta, a t t gen f&amp;.
a t t sina förmaner noga försva- livad som n u a r a r sannerligen d&amp;ljgG ra, goch .detta gjort, .hvga de pli- sina -- riddersk.apet noch adeln vill val be- a r a Bondestandet sander ombud lii2lla s i n r ii t t a t t vara sjelfslirifna för att, de vilja galla sa mycket som- riksdagsmän, likväl fylla de s ii l l a n möjligt, för det a t t manga finnas som.
s i n a s k y l.
d i g.
h e t e r s % som 891- genom dem söka tillgodogöra.
allt fös danna, de komma i c k e till risadagen, sin egen egennytta.
E n och annan eller de komma för en ti,d s &amp; som Bonde ihandlar efter, öfvertygelse oeh brev till .sin Broder, den blivande riksdagsmannen greve Julius Os- car Mörner p3 K %reholm, slrriver gre- vinnan Ebba Oxenstierna.
p &amp; Harg i Uppland en del reflexioner som i vissa fall kunna tillämpas iiven p &amp; var nu- m ~ a n d e riksförsamling.
Dfotter till statsministern f ör utrikes arenden greve Adolf Göran Nörner hade brev- skrivarinnan frlin .sin tidigaste ung- dom ' hört politiska f ragor diskuteras i sitt hem.
Nar detta brev skrevs vo- r~ meningarna mycket motsatta inom vida kretsar angamde det ämne som Iilir avhandlades.
Brevet iir nedskrivet med en viss blygsam !het inför frligor som p &amp; den tiden ans&amp;gos ligga utan- f ör kvinnans omrhde.
1 '
98 H E R THA med oförvillat godt förstand, mAnga fiandla efter för dem sjelfva dolda och okända impulser, efter förespeglingar som synas dem kloka och riktiga, men som ofta endast äro alster af n&amp;gm lycksökares djerfva fantasier, utmil- lade sasom gagnande Tör landet.
- Det bästa nar ej menniskan, s &amp; har Tegnér sagt, hvad adet bästa a r torde ock vara högst .svart a t t bestamma, f6rmodligen a r: det ej det hvilande re- presentationsförslaget, men icke beller ar det nu giillande representations- sättet synnerligen beundransvärdt, och serdeles hvad adeln betriiffar tycker jag a t t jag niistan .skäms derför.
An- norlunda fin lde göra, skulle adeln uppträda och a r 8 e t a för allmänt väl och det kunde Piirsvaras.
- Nu ser d u a t t det a r en qvinna som ordar, jag tror icke a t t det a r - s$ !bra a t t fur- svara .hrad man maste tillst &amp; a r en rät- tighet utan fullt motsvarande och u p p f y l l d s k y l d i g h e t, .mAnne ett sådant försvar ej kan göra mycket ondt; mAnne det inte ' hade varit bättre a t t 1840 inga p % classval, Bvilket d A skulle ansetts liberalt, än at.t nyttja sin möjliga kraft till ett nej, som nu fört oss till pretentioner af iinnu lang- re sträckt natur.
J a g har ej politicerat s &amp; mycket soni jag nu gjort det skriftligen sedan jag var helt ung, och lika som studenterna och cadetterna trodde mig kunna styra ' verlden.
Du tycker kanske ocksa a t t det skönjes nsgot u t i .min politik, a t t den litet, omogen o &amp; fruntimmers- artad.
J a g nekar ej a t t &amp; kan vara.
Oxenstierna och jag politicera a 1 d r i g, salig Pa4ppa gjorde - det ibland med mig, ehuru vi ej alltid voro af samma tankar.
J a g har kanske varit för sträng uti mina omdömen, d e äro d &amp; origtiga och i c k e q v i n l i g a, jag nästan Angrar dem, likviil icke hvad jag sagt om adeln, utan om de andra standen.
.Den.
d &amp; 42-Ariga ' brevskriverskan fortsatte langt in i sena &amp; Iderdomen a t t f6lja med tidens fragor och del- giva sina tankar om dem till sin bror.
N h till sist representationsförslaget gick igenom, s h i v e r hon: » &gt;Jag förstiir inte hela representationsfragan, men var för min enskilda del nöjd &amp; t dess utg&amp;ng, ty e t t alltför stort ansvar tycktes mig u t i motsatt fall skolat drabba dem som vor0 diiremot.~ LOUISE STEll ' BOCK f. Wirner.
Personliga minnen av Ellen Key.
Detta a r namnet p3 Nice Trolles vackra lilla minneshiifte om Ellen Key, som siiljes till förman för Strand.
NU tillgiingligt i bokhandeln betingar det ett pris av kr.
2: -.
Dessa personliga minnen berattade grevinnan Trolle i radio en gang om- kring Arsskiftet.
De utgöra h n u n$- gra nya vardefulla drag till bilden av Ellen Key SA som vi sett henne, lart Banna henne och minnas henne.
De sluta med ilen gripande skildriugen av hula ' hon bars bort friin Strand, u t i sol och viia, upp för tridgilrdens bran- t a shttning p &amp; unga mäns axlar, hur den grönklädda flakvagnen, onrisluten av sin unga vakt, förde ' lienne annu längre bort örer den vida slatten i viirens blha ljus - - - Kanske det biista fotografi som finns av Ellen K ~ s smyckar den lilla boken som försiittsplansch, och U n u andra fotografier av henne och av Strand höja ytterligare hiiftets konstnarliga utstpsel.
99 ' H E R T H A Den norrländska allmogekvinnan.
ar man talar, om Bvinnoianas stall- ning fios ett eller annat kultur- folk a r det nog i dl.m&amp;nhet stii.deianaa kvinnor u r alla klasser man räknar med och den grad av frihet och .de rat-, tigheter landets lagar och förord- ningar mledge eller förneka kvinnorna.
Kommer man u t p &amp; den genuina lands- bygden &amp; r det of t a s &amp; att de, dar lagar- nas vara eller icke vara !spelar en !bra liten roll för kvinnorna .. Dar @ r livet och arbetet i samma faror som p &amp; mors och mormors tid, i viss d n under- lattat av vJira dagars industri men and &amp; betingat av samma förutsiitt- ningar i det mesta.
N Jag tror a t t detta i allra högsta grad - är fallet med en didan glest be- folkad .och karg lanclsända som v&amp;rt vidstrackta Norrland.
Vad betyder det för bonclhustriiii om hoii har röstratt, när # skörden sl&amp;r fel, om, hoil ' ar li ' ka- beia&amp;ttigad med mannen a t t saka stats- tjänst, nar ' hennes livsl9nga tjiinstgö- ring Hy förlagd till ladugarden och köket, Sikern och viivstolen?
Hon orkar och * hinner och tanker oftast ' inte p % a t t utöva sin r6stratt ens.
Hknnes lilla varld # r st3 ' begr&amp;n.sad och sil.
fylld av tungt arbete i det: cllugliga a t t hon inte riicker till $ör nhgot utöver det.
Det kan llita Widiskt a t t s &amp; där stalla en .Iiel stor grupp kvinnor utan.- $ör allt det som i vi1.a dagar gjorts och göres för a t t förbättra kvinnans stallning i samhället, men det ' ä.r ofrankomligt a t t det ' stöter pil stora sv&amp;- i3ig:heter om man vill Astaitkoma nA- gon fölabattring i clessa kvinnok stall- ning och levnadsf örhallanden ' med till: budds staende medel.
Ocb .and &amp; äro just dessa kvinnor mer a n manga andra i. behov av a t t deras !intressen tillvara- tagas - p &amp; vilka vagar Ban jag inte.
föresla.
Om medlen .att n5 dem är det tyviirr myoket s v h t a t t .sa; ga digot, jag vill darför in&amp;ranka mig till a t t försörka skissera upp nagra av # de sv&amp;- righeter de ' ha a t t kampa med, ge en, liten kortfattad bild av deras striiv-.
samma och M r d a liv i ara norrNnd-: ska bygder.
Det ar sant, hon var min jakthund, som slet ont för mjöl och vatten, och inin magra lilla märr, som drog mitt lass och svalt och frös, och min siingkamrat om natten och min kara tös. '
/.
.
Ofta, ofta niir jag sett de norrländ- ska allmogekvinnorna i @ &amp; s dagl5ga garning h a de dar raderna av Frö: ding runnit mig i minnet.
Ty för bön- dernas kv ' innor över hela .Norrland, men kanske mest i översta Norrland; %r hela livet ett enda oavllitligt, # sträv- samt .arbete, ofta alldeles Zör tungt för deras skuldror.
Det ar svart att saga: vari det bottnar, detta a t t aven det; som vi milste a.n.se som utpräglat karl.
g6ra, hemma vid ghrden lassas # över pa kvinnorna.
I ' bland .liar jag trott a t t det beror p &amp; a t t.
mannen stora delar ' av Aret ligga ute p &amp; flottningen eller f immerdrivningen, och d &amp; iiro &amp; vinnori n a tvungna a t t t a hela arbetsbösdd pli sig.
Ty aven de mindre hemman &amp; agarna göka sig i stor utstrackning till $koggapbetet för konta ' ntförtjänat6 &amp;
skull.
I vinterns drivningar &amp; r det ju ocksh deras hastar som komma väl till pass.
Och skogsarbetena tvinga dem a t t vistas borta fran hemmet i veckor och manader i sträck.
D &amp; bli kvinnor- na tvungna a t t &amp; öta ladugirden oc,h allt vad därtill hör, hugga veden som de behöva o. s. r.
Ja, s9 har allt det dar arbetet flyttats över pli kvinnorna, och nar d % mannen komma ' hem fran &amp; ogsarbetena, da är det belrvibnare fbr dem att ligga p5 en soffa och röka sin pipa eller sitta framför elden med sin traslö j d an a t t hjälpa kvinnorna med, det tunga arbete som de ju and8 mast sköta medan m a n e n varit borta.
Men det gör ont i oss sörl&amp;ndingar, siom komma dit upp, att se mannen ligga oc ' h dra sig medan hu.strun gas och gör rent i ladugarden, systern g %r ut och ' hugger upp ett fang ved till spisen.
Att # se kvinnorna mellan stöket vid vävstol och spis skynda u t för att lyfta det tunga lbrunnsimbaret och i köld och mörker bara in vatten och ved för husets behov.
Och det i &amp; en mycket, mycket vanlig # syn, iiven om det har 0c.h där finns man som ' hellre sköta detta - nar de ha tid och lust - än de se p &amp; medan kvinnorna .göra det.
Det a r ingenting att sea om a t t kvinnorna i brada sköriietider fii ta i Bom en hel karl nar .det behövs, liksom att de milste reda sig med allt d &amp; man- nen ä r borta.
Men det ständiga, tunga ditet i vardagslag, d &amp; mannen sitter och ser p&amp;, det kommer ibland vrede och medömkan a t t sjuda upp i mig!
Tidigt, tidigt bli ock &amp; dessa kvinnor trötta loc ?h utslitna, Aldras for t, förlora sin spanlstighet och ungdomliga livs- glädje.
, Och ibland kan jag tf &amp; lust a t t ruska i dem, a t t ropa till dem att rycka upp sig, reagera, saga ifriin.
Xen jag vet ptil förhand svaret - &amp; t mBste ju göras och niir inte ' karlarna gör det s &amp; - - -.
För resten ha, ju mor och mormor gjort likadant - slitit u t sig i f ~ r t i d medan miinlien hemma g8spat och striickt benen ifri ' in sig.
Mama- nen ha sitt arbete de tider av Gret iiii de ligga i timwierskogen - hernima vill de ta igen sig!
Vad s o m naturligtvis gör arbetsb0rclan dubbelt tung i a \ -- sidesbyarm Sr de ytterligt p = i m i t h Eöi; hbllanden man pik m h g a hAll lever under.
E t t litet exempel.
H stora delar av Xorrland viires annu den dag i dag %r det mesta as vad familjen och hemmet behöver av klader, mattos etc. henarma, av ull fran de egna furen.
Det blir billigare och starkare, men det innebh en viisentligt 6kad arbets- börda.
Xej, kom inte och tala om att; det blir * si ' billigt nu för tiden a t t köpa fabriksvaror.
Inte i avsidesbyar, &amp; är det a r mil till den lilla primitiva han- delsboden, som för resten inte just har nagon sortering a t t viilja pi ens niin * det gUler de enklaste vardagsa-aror!
Inte n * man har faren som föda sig pA hemmiiator~ami och torrt asplör s. d. som inte kostat ett Gre.
Inte nar maii har kardor och spinnrock och viisstol och kvinnor att siitta till arbetet.
BP- greppet att tid Hr pengar existerar inte dhuppe amat an nar skörden skall bargas.
Adbetstiden Qr andii ingen kontantutgift, och det iir kontanter som man .har s2 ont om i .obygden.
En enda sak finns soni, Atminstoue i CPversta Xorrland -- trots a t t man oftast bakar a l l t bröd Ihmima, riiver
H E R T H A iin~dlösa ' trasmattsvavar och vadmals- vavar och lakansv2ivar, maste fiihinga upp och bara var hink vatten man an- vänder, mA&amp;e samla baren ur iskogen och t a fisken som skall saltas till vin- tern ur alven, trots a t t man far vandra langa vägar för - att barga det sjlalv- vuxna myrhöet - lindrar .kvinnornas aidbetsbörda nagot.
Det a r !det ytter- ligt enkla Bosthiillet.
Sannerligen, mat- lagningen vallar Snte mycket huvudbry och fordrar inte mycken tid, da man dag efter dag vintern igenom ater saltströmming u&gt; &amp; kogt pota- tis till frukost, fil eller bärkram .och salt, stekt amerikanskt fläsk eller # salt- fisk till middag; och gröt till kväll.
Omväxlat kanske med potdtir; slpalt, mjölpalt eller tunnbr6d.sblöta d % och d&amp;.
Det ar gan-ska egendomligt a t t se hur männen, medan de som en lsjalv- skriven .sak spara sig själva och 1.ilt.a kvinnorna slita u t isig, and % tge den gifta kvinnaa en viss suverän makt- ställning i hemmet.
Det skulle aldrig handa om man kommer i n i en g b d och ber om mlat eller husrum eller att f &amp; köpa mijölk eller potatis, eller vad.
det nu vara ma, a t t mannen svarar ja eller nej.
Det tillkommer hustrun - värdinnan som det ' heter däruppe - a t t enrsam bestWnma.
Oclh .ar .hon ' inte inne s &amp; far man vackert isla,, sig ned och vänta p &amp; besked tills bon !kommer .hem.
Endast nar adet gäller hans eget arbete eller hans !halst!
t.
?x.
om m !an vill h a en skjuts, svarar mannen själv utan a t t rttdgöra med hustrun.
Och lika &amp; ä r värdinnan inom .hemmet en- san&amp;e&amp;imma.nde över alla det dagliga livets deta.ljer d &amp; ldet galler de övriga familjemedlemmarna.
J a g har aldrig 101 nagonsin .hört en man, om det s % ar husbonden själv, säga till a t t han vill .ha en kopp kaffe eller nagra matsaeks smörgasar.
Han vantar tills hustrun behagar &amp; itta p % kaffekokaren eller komma med hans smörgAsp&amp;et, utan a t t ~ h g o sagts t om .det.
M,en jag maste erkiiinna a t t kvinnorna ock &amp; oftast tanka p % det sjtilvmant.
H a r .det e m l - lertid nggon enda .gling ' klickat, av iiagon anledning, s &amp; tiger mannen o &amp; t a r fram sin pipa S stället.
HushAllet är sa ' helt och lhiillet väfinnmrg sak a t t ordna.
Aldrig Migar heller man- nen en gast ban fört med isig hem om denne vill ' ha en kopp kaffe eller litet mat.
Det a r värdinnans sak, det ocksa.
Det ligger nagot vackert i) den.
där oinskränkta be~tam.~anderatten över sitt eget omrade, som den norrland$ka (- all.mogekvinnan har.
Men nar man ser henne %Idras för fort i det dagliga, tunga slidpet, di tycker man allt a t t det a r en bra klen kompensation för ' mannen~s hjälpande hand &amp; r den be: hövs!
Slutligen viil jag bark pilpeka ath det .som .har sagts gäller enda &amp; den ' j ordbrukande alhogebefolkningen, i ' synnerhet i översta Norrland.
Kring staderna och i !de miinga indestrisani hallena längs kusten a r ' det annor: lunda.
Men, själva ' h e m e n s förutsatt- ningar äro ju heller inte demmma dar som p &amp; den genuina landsbygden.
Som jag sade i början, jag # ser inte viigen till hjälp, men det nar ett gak.
tum a t t dessa kvinnor behöva f &amp; ' hjälp med a t t tillvarataga sina intressen: Mer an de flesta!
Miihanda kunde upp: lysningsverksamhet o &amp; propaganda vack.a m ' annen till insikt om orattvisan i
i nuvarande förhallanden, kvinnorna till en mattf full och viilbehövlig r e d - ti.on.
Men ' hur skulle propaganda och upply~ningsve~ksamhet u &amp; fram till dessa sma holerade viirldar i obygden, dar intresset inte stracker sig 1iin.gre an till det dagliga som händer p &amp; tor- van och möjligen vad nytt som kan ha hant i granngarden.
Och and8 borde den enklaste sjall-bevarelseinstinkt leda kvinnorna till en reaktion.
Ty vart stora Xomlands tusentals all- niogekvinnor iiro mycket a t t beklaga.
KARIIS PETRE.
En massa E Peterskyrkan.
Sedd med svenska ögon.
agarna före julen 1926 rhdde en död ' företog han sig darför a t t stycka viss grad av spiinning i Bom.
hans kropp och s i d a de olika kropps- Fromma katoliker och nyfikna turis- delarna runt till olika platser.
Huvu- ter, alla gingo vi och viintade pA a t t det skickade han, som naturligt var,, la santa testa, akulle komma.
La till br6dernas gemensamma hemstad qanta testa, d. v. s. det tieliga .huvudet, Xantua.
Diir h a r nu det ' heliga hua-ia- hade tillhört - eller kanske ar det det varit allt sedan dess, sgkert till Pattare a t t saga tillhör - den helige gliidje och fromma f3ir Mantua.
Filip av Gonzaga.
Filip, som levde p &amp; Emellertid har i det yttersta al- 150O-talet, stammade fraln den beröm- dessa tider iipgst %tt en iisikt a t t det da Gonzagasläkten i Mantua, men vore själviskt at- IEantua a t t d j a en- !hade tilrbringat nästan hela sitt korta sam njuta av denna skatt, ocksii be- liv i Rom i en jesuitskola- Han Far stiimdes det a t t siinda u t humdet pit mycket from och hade en s a l l s p t ren en turné genom Italiens stiirre stader.
och adel sjiil, och diirför uppräckte Det första besöket giillde Eom, och dur: det ingen förvaning d &amp; efter lians död gingo \ - i nu och viintade.
Huvudet kom pnderverk började &amp; e sid hans bar.
med extra tAg.
En salongsragn van: Det dröjde inte heller liinge innan ban inredd till kapell och p &amp; ett dar upp- blev kanoniserad och därmed ~f~ficiellt stallt altare hade det sin plats.
För upfllyttad i helgonens rangklass.
övrigt s a r taget fullt av pilgrimer, Den unge Filip hade en .bror, som särskilt ungdomar, soni valt den unge tidigare an de flesta andra visa.de sig Filip till sk~ddshelgoii.
&gt;langa andra f ö r s a vilken upphöjd stiillning Filip ungdomliga pilgrimer friin oli ' lr a Ein- s.kulle komma a t t Intaga och som han der, t. o. m. frAn b e r i k a, bade kum- dessutom visste vilken dyrbar skatt en mit för a t t hiilsa helgonet och vara helgonrel ?k ar, ville han i sitt hjärtas med om den stora massa, som med an- godhet biidraga till a t t s &amp; m h g a som ledning av besöket skulle aga 1 3 1 1 ~ ny- möjligt skulle bli delaktiga.
av en .sa- Arsafton i Peterskyrkan.
Det kan inte hjiilpas, meii ena; hel- dan atkatt.
Omedelbart efter Filips D Finaste BLODAPELSINER till saftning kr.
11:- pr ' &amp; da om 100 eller 150 st. Ring Korr 95 73, Sthlm. "
2
H E R T H A gonrelik har svart a t t göra sig i V.ifr tid.
Att rosa med j-arnvag, det kan g % för sig.
Järnvägarna börja ju f 3 litet av alderns patina över sig.
Men det ar svarare att med bibehallen var- dighet färdas i bil fran Termstationen genom ROMIS gator, i spetsen ' för en Bortuge av tvahundra !bilar.
Huvudet fördes till jesuitkyrkan 1st.
Xgnatiua das det gjorde e t t besök p &amp; nBgra da- gar.
DiirifrPln %lyttades det en mörk kval1 vid fackelsken gch munkars sing till Yetersl~yrkan.
Det lar ha varit mycket högtidligt.
E n reli.1: pas- sar nog bättre ihop med mörker och intensiva sol facklor än med och intensivt tutande bilar.
t en Oeh s % skulle # det som ~ a g bli stor pfivlig m %ssa i Ge- nom en av de piivliga kammarherrarna fiade vi f %tt !biljetter till Wgtidlig- ' heten.
Vi gav0 oss a v t nyarsafton kl. 9 p % ' morgonen för a t t k m m a i tid till viira platser.
Ceremonien # skulle börja kl. 10, och som piiven lär r a r a mycket punktlig, skulle den m- tagligen inte bli fördröjd mer a n n %- gon halvtimme, ~dledes absolut p &amp; sla- get enligt romerska förballanden.
Det föreföll som om ihela Rom vore pil väg till kyrkan.
E n oavbruten ström av ilkande och gliende 1dr; o.g %t .det liAllet.
Kyrkan l ä r kunna rymma 80,000 kmin- iiiskor, men nu sedan adet rfordras bil- jetter försatt f &amp; komma in, % r det ald- rig vara mer a n 40- ii 50,000.
Det Sr ju o&amp; &amp; Ente s &amp; litet- Vid de piivliga mlä,ssorna iskola alla herrar, som sa kunna, vara i frack och vit, halsduk och damerna i svart, s % höga i halsen som möjligt, svarta strumpor, och skor och över ihuvu-det en st.or s.vart spetsslöja.
103 Har man inte medfört nagon shdan kan man för en billig penning f &amp; för- byra en .hos: hotellets portier.
J a g kan inte underlata a t t göra den anmiirk- ninigen a t t det förefaller egendomligt a t t ju högre upp i gmderna .en romersk prelat gommer, ju ömtali ' gare @ &amp; s: Iian vara.
Nar en kardinal är med på, en middag, vilket ganska ofta a r fallet i Roms svarta societet, maste alla da- mer vara svartklädda, högihalsade och med langa ärmar.
Ar det, däremot bara en vanlig » monsignor », som annu @ &amp; r e t t trappsteg n e d v f ö r kardinalen, far man vara klädd p &amp; seeanligt - sätt.
vi hade f a t t utmarkta högt uppe i koret.
Mitt emot, satt ldiploma- ti@ka BAren oc ' h, .malt&amp;er- och tempel- riddare i s5na vackra dräkter.
Malte- sarnas stora vita mantiar med röda kors gjorde en utm4irk.t effekt.
Publi- ken p &amp; var läktare var mycket ko~mo- politisk, .men det engelska eller, sättare amerikanska spraket, dominerade.
Pil liiktaren bredvid sntto den rornekka högadelns damer, och aven d8.r var det u t l h d s k a inslaget l~tort.
De f ö r n b a romerska herrarna ha ju för vana ' a t t gifta sig med rika engelskor och ame- rikans&amp;.
Det &amp; gs a t t d e !italienska iikta männen &amp; kola vara mycket follid- rande och stränga, och man tror, det gärna n &amp; .man !ser hur i m h g a fall de utlandska fruarnas nationalitet ' bli- +it ' utplanad och de i yttre avseende te Siig som italienskor.
Det lar t. o. m. ha 5örekommit att amerikanskor lärt sig mildra sina röster!
Det vas.
en glad # och otvungen puabl ?k, allt annat a n andaktsfylld, Det pra- tades och %ts konfekt, och operakikare och lappstift anvandes flitigt.
1VI.m
104 H E R T H A - -- P stor förgglld hjelm med en evart hiist- svans.
Och s # kommer piwn själv.
Han sitter p % sin wsedia gestatoria, som vilar pi tvii purpurkliidda .stinger, burna pil axlarna av atta män, kladda i rödvioletta fotsida sammetsdr ' a3rter.
B &amp; ömse sidor om stolen gii de biida kriirarna av de s. k. fla ' belli, de atom solfjiidrarna p &amp; 1 h g a röda stiinger.
Paven &amp; .r belt vitkladd med tiaran p2 huvudet.
Fotterna i vita sidenskor Men vad a r det som &amp; er nere i kyr- med ett broderat gyllene kors.
Picl den kan?
Vilket fruktansvärt oväsen.
BCar lilla h u b b i g a högra handen, med vil- det hänt nagon olycka?
Nej, Idet a r ken h m oavlatligt gfir korstecknet bara paven Isom kommer.
Han har över den kneböjande mängden, ' bar han kommit ' in genom en sidodörr som sthr ringen med den kolossala safiren.
Haga i förbindelse .med Vatikanen, har i - är liten och # satt till viixten och bar kyrkan bakom ett skrank iklätt ~ i g ett runt, inte vackert men klokt m- den pavliga skruden och bäres nu sikte.
O g o m och deras uttryok döljas huvudgången fram.
Och var han bärs av stora runda glasögon.
E n snäll o &amp; myeket fram faller folket p &amp; .knä, klappar i gammal man, litet litet road.
B a n stiger ned och ledes händerna och ropar » Evviva il Papa till tronstolen, och s &amp; g &amp; alla kar- fram Rea.
Och det a r tusen och %ter tusen ha sina platser omedel- dinalerna, som som instamma och de överrösta niis- tan klangen av de langa silvertrumpe- .bart under laktarna, fram för a t t hal- terna, i vilka det blA.ses i den piivliga sa honom.
Hälsningen sker litet olika, processionen.
Nu ha vi fatt &amp; kte p % niigra kyssa kind o &amp; ring och andra denna.
Först kommer schmieizergar- aven skon.
.Vi ha god tid a t t studera dera.8 ut- det, ip; .å en myckenhet av präster, mun- kar och prelater, &amp; alla i i Rom befint- seenden.
Det har sagts a t t de .tre institutionep, diir den ' högsta Intelli- liga kardinaler, omkring femtio styc- gens &amp; kulle vara samlad, vore kardinal- ken, var oeh en med sina tv &amp; släpbä- kollegiet, den &amp; ra stora tyska gene- rare.
Det är stor parad i dag och p&amp;- ralstaben och franska akademien.
Ar ven och kardinalerna äro klädda helt detta pA&amp;ende s a m t, maste jag om i vitt, men släpbärarna i violetta a m - det förstnamda saga, a t t det inte ser metsdrikter.
Si3 kommer ~nobelgar- s % ut.
P5 e t t par l ~ s a n d e undantag det&gt;&gt;, en statlig trupp utvald bland riar sigo kardinalerna u t som folket blomman av Roms adel.
De äro kladda är mest, feta, bleka och ogymnastise i ihöga kragstövlar, vita bymr, röda rade.
E t t par vor0 utgamla och mtlste kolletter med förgyllda harnesk, en ledas fram.
S &amp; vidtog en mangii cere- hade ocksa en utmilrkt öveEblick över kyrkan med hela dess myllrande liv.
Ordningen nere i kyrkan uppahölls av de pavliga sclhweizergardisterna kliid- d a i sina rneilel.t.ida .färgrika d~&amp;kter och p &amp; laktarna av k a m a r h e r r a r.
E t t 50-tal av dessa voro.
närvarande och i regel vor0 de en fest för ögat i sina svarta burgundi~ka draikter, puffiysor, puffärmar och stora vita ringkras, över vilka ofta kommo till synes vack- r a o &amp; förfinade ansikten.
monier vilkas innebörd man inte alh förstod, $ärskilt om !klädnhgen av p&amp;- ven och kardinalerna.
Det var nog e t t tjugotal olika dräktkombinationer som fÖrekomm,o.
Xaturligtvis &amp; r detta sym- boler.
p e n för vad?
Min katolska granne visste det inte mer än jag.
l&amp;ycken o &amp; delvis!
vacker &amp; ing före- kom, lasning, responsorier etc., och s &amp; gick @, ven upp till högaltaret och för- rattade ma.ssan- Han bar en behaglig och förfinad röst, men den !sjungan.de upp12isningen f ~ r h i n d r i r möjligheten av a t t uppfatta vad som lases.
M&amp;s- sans böjdpunkt, elevationen, var av gripande shönhet.
Mar pilven lyfte upp hostian föllo alla pa $n: %, nobel- gardet, som stod framför altaret, p % ett knä, och smälMe sina ahagnasablar i marmorgolvet, och frlin kupolen högt, högt över altaret klingade silvertmm- peterna.
Det var e t t ögonblick av stor, jag lskulle vilja saga estetisk andakt, kanske nagot diilct med den reli@osa efter människor förv ' äxla dem med var- andra.
Längre fram under massan skulle phven ensam taga nattvarden.
B a n föll d &amp; p &amp; knä p &amp; en liten upphöjning ordnad framför tronen, tog med en liten guldtang .ablaten, som en munk, hans biktfader, räckte honom och sög med ett guldrör i korsform upp vinet ur kalken.
Sedan dc6ljdes # denna med vatten och han .dradc upp vattnet p,S det a t t intet av Kristi blod skulle för- faras.
Sedan kysste han en .av de kardinaler som stodo honom narmast och: denne en annan kardinal, och d gick kyssen f r i n .man till man och det sades mlg a t t !det raknades som om de alla !blivit delaktiga av nattvarden.
8 .. .. I tre timmar varade m.ässan och jag tror nog a t t vi alla drogo en suck av liittnad när vi u r rökelseangor och ' Ihetta kornmo u t i - det rharliga solskenet p &amp; den härliga Petrusplatsen.
Vilken roll d a santa testa » spelat under massan, det vet jag inte; och ingen av dem jag M g a d e kunde lämna mig n&amp;g.on upplysning.
IiIZINKA DYRSSEN.
Fredrika- Bremer-Förbun- dets stipendier 1927.
F r h Fredrika-Bremer-Förbundets stipen- dieinstitution har för a r 19 !2 ' 7 följande sti- pendier utdelats: F r i a s t i p e n d i e r: 800:- kr.
för.stu- dier av settlementrörelsen i Frankrike till Dagny Thorvtill, 800: - kr.
för studier av vanförevaiden i Tysliland till Virginia Ray- mond, m: - kr.
för spriilistudier till Inge- borg Fallstedt, 400: - kr.
för teol. studier till Gertrud Björk.
- F r u S o p h i e S i l o w s, f ö d d WBst- f e l t, f o n d: 230: - kr.
för musikstudier till Hilda Karlberg.
J o h a n n a K e m p e s f o n d: tvii stipen- dier 9.
500: - kr.
för medicinska studier till med.
liand.
Elisabeth Persson och med.
kand, Hedvig R y d h S t o c k h o l m s s t a d s s t i p.
: 475:- Im.
för studier för fil.
mag. examen till Irma Elisabeth Ljungdahl.
S t o c k h o l m s l a n s s t i p.
: 400:- kr.
för kurs vid Kungl.
Gymnastiska Central- institutet till Stella Folcker: N o r r b o t t e n s l a n s s t i p.
: 400:- kr.
för kurs vid Syenska Fattigvards- och Barnavardsförbundet till Sanna Harila.
.
V i i s t e r b o t t e n s l a n s s t i p.
: 320:- kr.
för kurs vid Fredrika-Bremer-E ' örbun- dets Lanthush&amp;llningsseminariurii vid Rim- forsa till Astrid Olofsson.
V i i s t e r n o r r l a n d s l i i n s s t i p.
: tri % stipendier ii 230: - kr.
för kurs vid sm8- skoleseminarium till Tora Backman oc-h Ebba Bengtsson.
J i i m t l a n d s l a n s s t i p.
: B5:- kr.
för kurs vid Privata högre larariniiesemi- nariiim till .Gunborg Fahlander.
G i i v l e b o r g s l l i n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid statligt godkund sjuh-skötersh skola till Ingeborg Löfström.
V i i r m l a n d s l i i n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid Sophiahemmets sjiiksköterske- skola till 31 arit Setterberg.
U p p s a l a l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för församlingssysterkiirs r i d Sarnariterhemn~et i Cppsala till Lilly Sorströrn och 225: - kr.
för juridiska studier vid Cppsala uni- versitet till Gunvor Elg.
S ö d e r i n a n l a n c l s l a n s stip.
: 30: - kr.
för kurs vid folkskoleseminariuni till Karin Lindman o &amp; 300: - kr.
för stii- dier vid Carl Wilhelmsons millarskola till Ester Wagnell.
V i i s t n ~ + n l a n c l s l u n s s t i p.
: 250:- kr.
för kurs vicl statligt godkand sjuksköter- skeskola till Lilian Johanson och 250:- kr.
för genorngilende a v Nordens husmoders- förbunds högre kurs i b a r n a r h d till Karin Andersson.
ö r e b r o l i i n s stip.
: 325:- kr.
för lararinnekiirs vicl Johanna Brunsons vii \ -- skola till Ingrid Brohagen.
ö s t e r g ö t l a n d s l a n s s t i p.
: 625:- kr.
för spr %kstndier i utlandet för utbild- ning till handelskorrespondent till Ingeborg Johansson.
S k a r a b o r g s l a n s s t i p.
: 500:- kr.
för kurs id högre lärarinneseminariniii till Gerda Haglund, 300: kr.
för kurs vid stat- ligt godkänd sjriksköterskeskola till Sigrid Friedrichsen och 300:- kr.
för kurs vicl Svenska FattigvtPrds- och barnavrPrdsförbiin- det, till Elin Larsson.
- Ä l v s b o r g s l a n s s t i p.
: 320:- kr.
för kurs rid Siillskapet Barnavhd till Elsie Hedin.
Göteborgs och B o h u s l u n s s t i p.: 315: - kr.
för kurs vid Högre liira- rinneseminariet vid S tiftelsen Kjellbergska flickskolan i Göteborg till Lilly Karlsson och 313:- kr.
för kurs rid statligt goclkiind sjuksköterskeskola till Valborg Envall.
K a l m a r l a n s s t i p.
: 290:- kr.
för kurs rid Kalmar sm~skoleseminarium till Elvira Svensson.
G o t l a n d s l l n s s t i p.
: 290:- kr.
för kurs vid statligt godkiirid sjuksköterskeskolu till Anna Olander.
K r o n o b e r g s l i i n s s t i p.
: 300,:- kr.
för kurs rid högre liirurinncseminrrrium till Ingegerd Fornander, 230: - kr.
(Elf- 1-ingska fonden) för kurs vid statligt god- kiind sjuksköterskeskola till Elrira Kron- blad, 220:- kr.
(anonym donation) för kurs vid högre lirarinrieseminarium till Dagmar Edborg, 220:- kr.
(anonym dona- tion) för kurs \ * iii smiiskoleseminarium till Kerstin Gustavsson och 220 kr.
(anonym donation) för kurs ~ i c l shtligt godkind sjuksköterskeskola till Stina Silsson.
J o n k ö p i n g s l a n s s t i p.
: 2 %:- kr.
för kurs r i d Fredrika-Bremer-E ' örl) uiidcts frnktodlings- och triidglrdsskola Agelryt1 till Svea Rösiö.
H a l l a n d s l a n s s t i p.
: 2 %:- kr.
för kurs vid statligt godkund sjuksköterske- skola till Marie-Louise Silsson.
B l e k i n g e l i i i i s s t i p.
: 596:- för miisikstudier till Karin Silsson.
kr.
K r i s t i a n s t a d s l u n s s t i p.
: 230:- kr.
för, kurs vid statligt godkiind s j i h k ö - terskeskola till Eclit Bedin.
3 1 a l n i ö h u s l a n s s t i p.
: 600:- kr.
för kurs ~ i c t Tan (l1Kkareinstitutet till Siri- - kr.
fik kurs vid Greta Lindgren, W: Folkskoleseminariet i Stockholm till Inge- borg Areskoug och 800: - kr.
fiir nicdicin- ska studier rid Lunds uiiiversitet till Inger Wenster.
107 H E R T H A Egyptiska kvinnoporträtt.
T Hatschepsut - faraonen och byggherren i det 15:de förkristna århundradet.
ed den adertonde dynastien, som 1550 före IGristus uppsteg pi5 faraonernas tron,, gick Egypten sin största och markligaste kraftutveck- ling tillmötes.
Nar konung Amenofis I, makta förtjiint om ile förlorade egyp- tiska.
&amp; hal syd- som nordöstbesittning- arnas Btererövring, lede sitt huvud till ro, synes han icke haft nagon legitim iiianlig arvinge.
Men däremot dotter, - möjligen en syster - Aihmose, o &amp; fastän hon icke själv enligt egyptisk sed an~iigs kunna uppstiga pzf tronen, kunde bon - dock leda arvmatten över pil sin make och därigenom vidare till sina barn.
Det var ailunda genom sitk giftermPL1 med Ahmose, som konung Totmes I efterträade Amenofis, det ä r möjligt, ehuru icke bevisat, att.
han cl.essutom var Ammofis ' son med en icke kunglig dam.
Lika naturligt som ett: s,ldant gifterdi1 mellan kungliga halvsyskon och sdiirmed följande kunga- värdighet var, lika om:öjligt var det för Tutmes a t t &amp; beropa sin egen even- tuellt kungliga börd för a t t göra arvs- pretentioner gällande.
När darf ör den egentliga arvsinnehavaren drott- ning Alhrnose avled,, såg Totmes sin krona hotad av sin egen avkomma, som nu kunde göra lagliga ansprak gal- lande.
Emellertid ville " det a t t förhallan- det ännu mera invecklades därav a t t Totmes ' ' och Ahmoses söner sam- man ocksk ' voro döda och harmaste M a.rvspretendent vala dottern Hatschep- sut.
Redan tidigt hade Totmes sörjt för a t t den unga Hatschepsuts rgttig- heter skulle vara val skyddade och ~ a d e inför folket under stora festlig- heter latit förklara henne för tronfil- jare.
D &amp; konungen for p &amp; resor i oli- ka delar av sitt stora välde, tog !han henne med sig, och det heter att till, henne kommo alla gudar, Hathor fran Thebe, gudinnan fran Buto, - n fran Thebe, Aton fran Heliopolis, krigsguden f.riln Mont, Kataraktgnden Knbm, alla Thebes gudomligheter, kort sagt alla söd.erns och n.o~deri:s gu- dar, och alla lovade henne sitt skydd, lycka och valfard för hennes regering,, om hon ocksa i framtiden ville b5ira om- sorg för gwdar ooh tempel.
Prinsessan var tydligen redan tidigt: sjalvmedve- ten och förvissad om sina företriiden f.ramför andra .dödliga, ty hon !beskri- ver sig själv som » en skön jungfru, fri:skare Bn alla sin tids - örter », hen- nes » gestalt var en gudoms, hennes ögon, kort sagt allt hos henne var som hos en gudom ».
Hatsehepmts arvs- ansprak grundade sig som sagt därpil, a t t hon var drottning Ahmoses barn.
Men nu var det att Totmes hade andra Ibarn, och ldartill söner, med tvenne andra gemfiler.
Den ena ivdr Isis, som hade sonen Totmes;, den andr r a var Mutnofret, som ocksc5 hä.des:efi son buande namnet T ~ t m e d.
~ Av des; sa gemaler ' rium~o tvil ' ocii.t.re VW .erdel: l&amp;,
lertid Mutnofret finast, ty hon var av kunglig börd och sannolikt släkt meii » den stora kungliga gemiilen&gt;&gt; Aihmose och salunda med konung Amenofis.
Det ä r väl knappast troligt&gt; a t t Totmes I trots alla f ramhavanden ov Hatschep suts tronarvsratt avsett, a t t hon skul- le uppstiga p &amp; tronen som regerande farao.
För a t t göra f~iktionen sil myc- ket smidigare beslöt han p &amp; gammalt omtyckt egyptiskt manér att ' gifta henne med en av hdvbrölderna.
Det var den iildre av de bAda Totmesarna, Isis ' son, som blev den lycklige.
' Av allt a t t döma var Hatschepsut ingen vekhjärtad sin f aders dotter, som helst kröp bakom en beprövad ko- niingarygg.
Till mak tinnehavare var hon uppfostrad, n &amp; rätten var hennes ville hon ocksil bruka den, toch .det sy- nes @ dligt a t t Totmes den iildre efter sin gemals död intet annat val haft iin a t t maka sig undan och 1-a plats p &amp; tronen at sina bada barn, Hatschep sut och hennes broder-gemii1 Totmes, som g&amp;r under namn av Totmes III.
Att börja med frangick man icke ve: dertaget bruk ifraga om den officiel- la makten, och det var Totmes III, som bar titeln av farao, under det a t t Hatschepsut nöjde sig med a t t vara &gt;&gt;gudsbustni och stor kunglig gemab.
I längden var.
det emellertid icke till- f redsstallande nog f ör den begivade och ärekära .drottningen, som ju till pA köpet var den verklige arvsinneha- varen, a t t ställas i skuggan av den dess- utom yngre brodern.
Det fanns ocksh m h g a som.
underblaste hennes miss- nöje, bland dem främst ~Senmut, den kunglige överbyggmastaiven, som sena- re kom a t t spela en viktig roll i hovets, historia.
Totmes var Sinnii för ung och obefiist i sin makt för a t t göra sig helt giillande, och efter en femarig x- gering fick ban finna sig i a t t dda makten med Hatsrhepsut.
Därmed satt en kvinna p &amp; faraos tron!
Allra fbrsta gingen detta han- de var det riil icke, ri kunna erinra om 8ebeknef rures fgrdriga regering (1792-PTS8), och inf l~-telsel0sa hade siikert icke tidigare kvinnornia vid fa- raonernas Iior smit, men det kan e j förnekas a t t Hatschepsuts stiillning var exceptionell.
Fullt konsekvent.
antog hon alla faraos yttre titlar oeln insignier.
8iilunda kallar ' hon sig &gt;kvinnlig H,orus », &gt;konung ~ v e r Owe- och Undre-Egypten », » Bolens dotter ».
Och traditionsenligt antog bon ett sarskilt kunganamn Kematr&amp;.
H över- ensstämmelse harmed .och icke för a t t &amp; ka dalja sin kvinnliga skapnad upp- tradde hon i det konungarna tillkom- mande korta sksrht, B kunglig krona och med kungligt 15ssklgg, det mii y; i- minnas om a t t aren de manliga fakiao- nerna buro lÖssk@g. Ilet var numera Hatscliepsut, ej Totmes, som i tal och p &amp; arbildningar intar hedersrummet.
Uen traditioner pliiga h a &amp; lirare rötter an rattsprinciper!
Och nar siigs nigon frivilligt avst &amp; fran rriak- ten för a t t gynna riitten?
Hatschep- sut fick sannerligen icke endast smaka maktens och iirana s3tma, hon fick ocksa ganska ordentligt kiinna pii vail det rill siaga a t t b q t a med traditionen toch söka skapa sig en unidantagastiil !- ning.
~ B t r e n n e, för a t t inte siiga trenne, hall glödde a~~undeii och handbegäret.
Totmes III, ocksii han begiivad med intelligtwt och arelpstet
Bungablocl, 1; uiicle icke liinge hiiiida lit soni intet.
öde ansags gryiiiiiiare iin det.
i sin iliustrus 0c.I~ systers skugga.
Halis a t t ens namn eller ens miirnie gick för -- revolution, som pb nytt försatte Hat- loracl f ör efterviir1deii, och diiriiicd f ö s &amp; liepsut tillbaka till stiillningeii av ett Ir.ommancle, liv .. Totmes II: e dagar » stor kimglig gemU », var erilelleiaticl vore emellertid raknade, och berövad knappast fullborclacl förran inan ocks3 stödet av sin fader 1 Q han ock &amp; själv i clet andra oi=osliigiaet började röra p5 snart i gravcn.
DHrmecl .skulle p &amp; sig.
Det var aiihiingariia till, den gmu- nytt, Hatscllicpsiits stjärna stiga, ty le Totmes I, son3 deiiiih gotng .iippiiade Totines III var bliven vis mecl silsen, striden, till föriiiiin synes det Iiiiviicl- och han niaste iiu saga sig a t t hans saldigast f ör lclenncs son iiled, piaiii.ses- egiia mwiittiglieter voro ytterst dis- san BXiitnofiet, deii yngre Totmes, so111 kiltabla, (l3 varken hans f a r eller mor riikn.acle blodsband mecl deii lcgitiina i flielw.
~ a i upp- i nu var A !~iiol~prast höjdes ocl; s3 till farao och ar i histo- atteii.
Det var s5luncla helt siilcert rien I~dlld son1 Totnies II.
1~:~rIifillaii- av egennyttoskiil, som haii.
till synes (lena aro 08s inte fiillt klara, men det frivilligt upphöjde Hatsdiepsut till synes soin 1.iacle fader Totines I iiiinu iiieclatcgent.
Ja., iiii .iiieia, det var Bter levat och fBtt iiitaga en slags medre- hoii .soul .ii.pptriLclde soiiz clen vcialilige f arm.
geiitstiillning.
Hack Xhtschepsut varit en stae1; a.r~ .Stridigbeternu mellaiz dessa iiarbe- svag .odi spri-icl !lwi.iiiia, s &amp; borde hon f ryndac1.e f i m t a r voro skif taucle och viislingsrika.
Totn~es III: s första stall- vid i1.eii ti,clen ha varit s3.
pass uppgiven l m nie11 av ' allt hoii, för~liyllt ooli oförskyllt, iziiig till broclelaii Hr ej fiillt ty Il ',, en tid ha de: i varje fall till- I5tt gwiomgii a t t Iion icke haft niAnga sammans i ga ii~lia gott saaif ÖrsiC~iicl.
krafter ocli inyckeii lust öv,ilig till nbc- I en ting kiiiide cle e1ia.s i all.cleles sBr- r a stora företag.
A v sadan modlöshet skilt gra,cl, och det mr i .sitt: hat mot v.isacle .CZO &amp; Hatschepsiit.
iiitet.
Hon Hatsclhepsut.
Dc.
aiistiillcle fiillkodi- var geilast.
fiirclig a t t sHiicla ivag en razzior för att utplana hennes iimin iiiiirklig liai~delsespeclition till Punt.
och hennes bild frioiii inskrifter och Pant, landet vid clen fjiiman belägna bil~dframstallningar.
Det.
var endas t Somalihalv6ns kust, var ditintills en- sliinipeii eller av %rtillgiingl.iglietei?, soni dast # ilet avliigsna sagolaizclet, dar a11 iiagon g h g rtiddacle henilea staclkars jordens I] iliiialighet fanns a t t f$, efter iiaiili.i81; artiisel~ frQii fdrgiingelseii: De Hatsoliepsii ts especlition skulle clet bli- bilda ni1 sAta .bröclerna Totnles voro va en.
realitet, .ett upplagslaacl, mecl.
cle- v31 harvicllag icke riirre.
iiii ~nfingc ?.
vilket inan alltfranigeiit var maii a t t ras.
.sBvi-il företriiclars som efterföljare uppeh hlla f iirbiiidelsen.
Fern stora se- p % f araotronen.
Det vala nainligen .. ett gelfartyg iiiicler kungliga siinclebuds giingse.
tillviigag5ngsatt 111ot i ett eller befH1 sar det, s so in liininade Egypten.
annat avseeilde förhatliga företiaiidares Laiige och viil fora de, .och il % de a.1l.t- namn?
en liiimiicl.
s5 mycket ljuvare.
för ligen lanclade, var det en i~~ ' ä.rklig syn utörar.en och 1lit " ir.clare for föreinAlet, smi mötte clem.
1. p3 p,Pilar uppbyggda l ('
P 10 H E R T H A P --: hus, sl; iigga.de av palmer loch myriaha- trHd, bodde detta lands folk.
D &amp; de egyptiska solclaterna lastat a r sina f artyg aderas för byteshandel avsedda vapen .och allehancla varor skpclade icke blott fiirsten a r Piiiit och ans vanskapligt feta och fula geiiidl, hans söner och döttrar till stranden iitan ockst- landets övriga innebyggare.
Den egyptiska especlitioiien ~ ö n t c idel gott mottagande o &amp; liai~cleln rar snart i full ghig.
Och efter vii1 föiariittad handel f örpliigade inan de högst upp- satta ph det rikligaste i d e egyptiska talten inecl kött och frukter, abröii, ö1 och rin, iiven föriirades lan.det en med- fiird staty av drottning Hatschepsiit.
Snart kiincle fartygen aterviinda smil- ma vag de koiiimit genom Röda bavet och ii &amp; Kilen medelst en kanal i östra delen av Xildeltut.
Anda ned till The- be seglade man .SA, och under allt fol- kets livliga .deltagancle avs1; eppades den dyrbara lasten av rGl; el.se, elfenben, ebenholz, gulcl, viilliiktancle.
triislag, babianer, niariiattor) .liiiiiclm, slavar och mycket annat.
Ueu ockd en de- putation, bestliende av s t m a n if iaAn Funt, följde ined f iiia a t t överlanina skanker till - c1 rot tnhgeii och bedja hen- ne om frid, henne, » valas naiiin ' triingt lika Iaiiigt som .hiinleii riickte ».
Och i Thebe stod jublet i högaii &amp; y över allt det niarkliga som, lieniförts, och man prisade gudarna och lovsjöng drottningen i saiuma höga tonarter.
Meii clrottningen, » plP vars leiiuuar lAg olja och myrrlia, cloftaude soiii giida- daggs, lat tillsainman-s med kmgage- rnAlen Totmes offra .större delen av skatterna till tack A t giiclarna.
Och frfin Plints liistgfirdar hemförda myibr- hatriid planterade lioii till Amons iira PA teiii peltcrrasstw vit1 Deir-el-Baliri.
Ilet iii * just.
i detta iiiidcrbara klipp- tempel, iipphyggt av Hatsclicpsut s:- soni lienncs och faderns kulthelgerloin, soiii \ - i iiniiii i dag Iia det levande vitt- nesbiirdet oiii detta framglngsrikn; if- fiir~för~tag.
Sannerligen iir det icikc?
ganska miirkligt a t t nii nier iin 3,400 iir efter Hatschepsuts död st2 dar i hennes mest Hlska.de byggnaclsrc.r.1; or.]?
betrakta de reliefer som i ytterst liv- fulla seener beskriva dct Iaiidct I ' lin t ccli dess ii iiderliga och liarliga beskaf- fenhet, att se deii avresande flottan.
av- och pAlastiiingcii av fartrgen, deii anskriimliga drottiiiiigen a r Punt, de pigga aporiia, allt annat att förtiga.
Men Deir-el-Bahris niiiilningar och m- liefer ha ocksl a m a t a t t förtiilja lir Hatscliepsiits liv?
friimst s t h dft fram- stiillniiigeli av heiiiies f ödelse av sol- guden.
Och vid den i kogestalt fram- stiillda kiirleksgudinnan Hathors bröst iir .ilet soin rlcii lilla solgudsiittliiigeti, i en gosses skepiid, iutagcr sin fiireta niAltid.
Deir-el-Baliris lwriinida tempd var icke Hatschepsii ts ciida, byggnadsf iire- tag.
Siir tlrottiiiiigen kunde fira tret- tioArsniiiinct av sin Pronarvingepmkla- niatioii liögtidlighiill hon detta genom a t t uppresa tvenne riilcliga obelisker i det stora Aiiionteinplet i Thcbe.
Det var den redan omtalade överste bygg- iuiista~~eii Seiimit, som hade detta stat- liga bygge om - lianii, och ltingt i fiis- v i g hade hau befallt a t t i Assiians granitgruvor skulle # de trh stora obe- liskerna iitiiiiggas i Wwii granit och u r ett eucla st ' - ckc.
Rjii niknader ar- betatle iiiaii onrbriitct i r i d deni.
P:L
- Xilens vatten forslades dc till Thebe?
och i förgbsdeii till .det s t o r a Arnoii- templet iippstiillcleS de bhda k~olosser- ila, som I-oTo de största obelisker man dr1 iiniiii skadat.
Giil&amp;helagcia vor0 a t t det - shille kunna deras spetsar, &gt;&gt;sh.
Ses pil bMn - sidor om floclen, * och dess stralar flöda u t över d e bada Iiindela- ila, &amp; i ' sol.cii gick upp eiiiellaii dein. » Den eiia obelisken reser sig iiiinii i sin 30 meter: Iiöga iirspriingliga storlek och i e11 in&amp;sn soin beriilinas vugn 374,000 kilo!
Deii andra ligger laillfallen bred- id.
Da: senticla hi~storieskrivare bel skylla Hatscliepsiit för a t t .av kvinnlig nyekf ullliet ha rest sina obelisker just 113 den plats, &amp; ir hennes gemil1 och 1.m0cl.e~ en g h g korats till konung, sL " 1 fil vi viil kalla det manligt iiclelinocl a t t samnie Totines III efter EEatscliep- suts d&amp;tl s k p h d e a t t bJ; f; ga en stoT skyiniiiaii~cle steiiiiiiir runt obeliskerna i avsikt a t t glira Iieniies namn och in- skriftey osydiga.
Hatscliepsiita viilcle striiclitc sig hrer stora oiiirhdeii, nien bon var föga h i - gi&amp;t sinnad och lat sina besittningar i Sj-rim och Palestina slilppa de stiiii- ' .som {liga iiifall av egyptiska: sol~clateia, aiiiiars hörde till de besegracles lott.
Icke desto mindre fullgjorde de, 5t- miilstoiie Unge nog, sina förpliktelser eiiiot Iieiiiie.
Det tir ju iliirför icke all- deles nöclviindigt matt det endast var emedan hon.
.
icke iiiinacle Totmes den manliga krigariira han cl %r e n d e vuil- nit., som drottningen undvek ' att sunda honom ijsterut g &amp; B~gssCriIten.
Möj- ligen ha de lika riitt som mena a t t Totmes sjalv: hellre inviintade gem-Alens död, iiinaii Jim .gick till detta företag,.
.
riidcl a t t slippa in sikte vad soin sig i riket sl~iille tillclraga, om lian icke pB platsen .bevakade sina intressen.
Det tycks ha .varit denna kiingnfa- niilja nemesis a t t fh flickebarn i st81- let för minliga tronpretendenter.
Hat- scliepsuts - och T8tnies hade ei~clast en dotter i sitt iiliteiiskap, den lilla Nk- f i.iir&amp;.
Hoii iippfostracles mycket rik- tigt f i k sitt: höga kall, och man ser de spiida flickdrc?
; geil redaii avbi1,clade med f araoiiernas Iösskiigg.
Till guvernö- rer hade 1:ion tv5 av de 1llög.sta iimbets- inaniien, deii allbetroclde Senmut, (om nu bar titeln mtoi8 .fosterfader till priusessaii », !och geiieralen Ahmose Peiinecli bet, som ined stoltliet tala r om a t t lian har » ~ ~ h d den a t stora dot- tern, prinsessan Nefriire, d, ' i hon var ett barn, eom ICig vid bröstet ».
1) öcleii befriade dock den iinga prin- sessan f r h i att uppleva e t t lika spiin; ilande och vtis.lingsrikt liv soni hennes moder gjort.
Och d3 denna snart följde s i n dotter efter oeli den gamla, atten inecl derii utsl.ock~iacle blev ocksa Totmes befriad f r i h besviiranile med- tiivlare och kunde iiii, feintioilrig, efter tjii.guAr~iga stridigheter, ensam fatta landets iaoder som han skött.e med den Hran.
Vanairan av att annu efter dö- den f6rfolja ~ a t s c h e p s u t s minne, ut- p1PLiia Iiennes kartusdl frrP11 inskrifter och !heliiles anliaiigme frhn jorden dir .clessvitrre dock airen fast vid lians 11 mnn.
I " l ' .heibe, i Koi~uqga~nas lika ödsliga som stiiinningsrniittade dal, fick Hat- schepsiit sin osmyckade gravplats, ocli i Kairo iniismm kastar nu en förbi- strykai~cle allman het en of tast likgil- tig bliel; pA hennes kista.
- HANNA RTDH.
.
112 - .-p - - H -.
E R.
- - T - -- H A --.
- --.
.
- - - - Insamlingen för Fredrika Bremers staty.
- -- -- - -.
.
- - - - - - J, i ii li ii 1, i n g a k r e t s e ii, soni plauerur ett kliibl~runi för sjiililrförsörjande kvinnor, hade cleii 2 april en fiiredrapsaftoii i kyrli- salcii, r a r s behilllning skall g5 till det ovan- Till cleii föriit meddelade siimman a r lir.
iiiiniiida syftet.
Föredragsh~~llare r a r kom- 3,274: -, iiisuml&amp;l seclaii iiovember m8iit~il iiieiicliirlinptcneii grerc!
Adolf 3IGrner som i inom h a r ytterligare tillkoiiiinit: ett IrPtscrandc föredrtig, bclcdsagat: iv ljus-.
F r u Elna Cullberg, Nyköping,.
kr.
6: -: hilcler, skildrade pan~rirkr,rssareii Fylgins fröken Ebba Daiieliiis, Stockholin, lir.
50: -; IAngfird till Meclelhavct 1920-1 921. grevinnaii Ebba von Eckerinaiiii, Stocliholin, S y k G p i i i g s k r c t s c i i hade rid sitt kr.
100: -; f r u Edith Erison, DjurgtPrden, Stockholin, kr.
5: -; frii Ester Lindéii, ordinarie al) rilsamniaiitriicle deii aktiie1l:i Bortts, lir.
2: - j f r u Johanna Xorclliind, skolfriigan 115 sitt prograiii.
Fröken Estcr I-Ialsingborg, kr.
2: -: fil.
d r Saiiiia Sahl- Laurell gav en örcrsiktlig fraiiistiillniiig air bom, Stockholm, kr.
Z:-; fru Thorn Sor- ilen kiiiigl.
lwopositioiieii siirsliilt i rail (leii- ritt bcriir flickornas biltlningsiiiiijlighi~tci *.
manii, Ystacl, lir.
2 ': -.
Efter föïedrugct gemensaln tesnpri.
V 2 ii c r s l) o r g s k r t s e n hade cltw 249 april iw japansk aftoii; i Stadshotellct, \ - lir- rid f r u Ida Trotzig 1iö11 fijreclrag oui Japniis bloiuster och tekiilt, med skioptikonbilder.
E ' ru Astrid Vliriiig bidrog iiicd iippliisniiig tlv japuiiska dikter, fem geishor clnnsadc och Snoilskys aCitroii- och uypoiibloninin » gavs dramatiserad; vidare serverades te uv geishor i en framskapad ukta japansk miljii, (l i r giistcriin iijöto drycken sittande p31 injii- Iia kii (ldar r i d s &amp;, Ifiga bord.
Eii japuiislr tr2dgfird mecl köïsbiirstriicl i bloin hack ocksi?
fr:initrollats.
(b K a r l s t a c l s k ï e t s c n hade d.
7 april sainiiiaiitriiclc i flickskolaii.
Frii Gerda Hell- berg talade om, Ellen Key och kviniiorörel- sena.
Vid saiiimtritriidet silldes grevinnuii Alice Trolles bok om Ellen Key.
Efteriit följde tesi~pé, ordnad och hembakad av fyra kretsiiiedleiiimnr och scrrerncl rid liliigbord i eii a r skoltiiis korridorer.
.
ato odisputabelt de finaste sch i bruket d e billigasie-
ndskrift for den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: I l l e n K 1 e r n.
a ~.
Samtiiga förbundsmedlemmar erhalla tidskrif ten.
Icke-f örbund8medlemmar pre- numerera &amp; rtamaste postanstalt eller i bok7mzdeZ.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6 5 0; 1 / 2 ar kr.
3 5 0; 1 / 4 &amp; r kr.
190.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedi- tion: 48 Klarabergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar M.
1 4.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: IcL 11-4 varje söckmdag.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
C, KAHL &amp; C0 A u Au-Bu Lärftskramhandel 3 Stwegatan 3, Stockholm T e l e f o n e r: 2538, Norr 8 1 1 0 Linne- och Bomullsvaror Zephyr för Herrskjortor Llnneirtstyrslar och rikhaltigt lager av damunderklader AKTTEBOLAGET StoiilrhoIma Nya IårnsWii8sfabriii $psoiaZafiir för ddrar utmdrkt iiven i hdrt vatfen I rdlumhrlten kontrolleras av Radium- hxpcrkn Fii.
Du N. Sahlbom L J Baldersgatan 10 C, n. b., mottag- ningstid 1 1-1 2 f. m., tel. N.
1 1984, f ö r m e d.1 a r privatlektioner och familjeplatser.
Sangar, Sangklader, Soffor, Clttomaner ' l och 2 baddar, !i !gcken, Filtar, b e r k d, Kuddar m. m., m. m.
1 6 N o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Tel. 7856, N.
7181 och apfilgivande # r ' ~ O Z A A V.
E r k l n t basta j8rnmedicinen.
Fdmrdas av IdlRsre.
Fda d d a apotek ZDOXAN A IDOZAN B
Dagspressens brottmilsreferat.
f ~v Axel Gard.
Ordförandeskifte i S.
K.
N.
Av Ellen Kleman.
Slutakt?
Arstaklubbens spetsutställning i Stockliolm.
Av Elisabeth Thotman.
En slottsfrus funderingar i politik p5 1850dalet.
Av Louise Stenbock Mörner.
Den norrländska allmogekvinnan, Av Karin Pefte.
En mässa i Peterskyrkan.
Av Lizinka Dyrssen.
Egyptiska kvinnoporträtt.
I.
Av Hanna Rydh.
Fredrika Bremer~Förbundets stipendier 1927.
F.pB.pF.pkretsarna.
KVINNOEMANCIPATIONEN torde knappast i nigot land ha fijrsiggitt i s i raskt tempo som i Turkiet.
Förändringen i den turkiska kvinnans stallning observeras lätt i Konstantinopel eller Stambul, som turkarna själva kalla sin största stad.
Konstantinopel ar bryggan till Asien, porten till orienten.
Men hela Balkan har blivit kallat orientens förgird.
Balkanländernas pittor reska landskapsbilder, deras egenartade folkliv och storvulna minnes.
marken frdn gingna kulturepoker äro emellertid föga kända i Sverige.
Skälen därtill äro flera; bl.
a. att det anses besvärligt och farligt att resa p i Balkan.
Det md förhålla sig darmed hur som helst; ett ar visst: den som under verkligt bekväma och tryg a former vill företaga en färd till .Europas oroliga hörns bör de taga i unders tecknads sällskapsresa till Balkan 20 j uli-23, augusti.
En mera intressant och storslagen resa än denna fard genom tio länder, p i Donau och p i flera hav kan icke göras i var världsdel.
Därför uppskjuter man icke Beslut och handling äro ett - - till morgondagen att begära prospekt över resan frin f l lic. A.
F o r s v a l l, Ostermalmsgatan 62, ' S t o c k h o l m f -.
Stockholms Bokindustrl Aktiebolage Boktr., Stockholm lB2Q
