# ID: svediakorp-per2870
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,551
# sentences: 714
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14 APRIL 1927
Herthas IZisarinnor göras uppmärksamma p i, att Paul U. Bergströms manufakturavdel- ningar ha det största tankE,ara ' urval av alla slags Siden-, Ylle- och Bomullt~typer samt Linnevaror för såväl ekiperings- som hushållsändamål. '
.
- 2 /; B87g~t!
?~~~ Hötorget - Drottninggatan 7 4 5 4 Hornsgatan 5 4 (Mitt fbi Adolf Fredriks Torg) = 13 ' HUSMODERN Bomullsgarn och VBvnader Gefle Manufaktur A.-Bol, STRUMSBRO och vet att hon, erhaller det basta möjliga for sitt HEM Mesost bjuder i smaklig form en mängd nyttiga be5 ståndsdelar, som vår föda bör innehålla för att ge långt liv och s t o r arbetsförmzga.
e.
Tank v å att ski Is tun Svanans vtivnader blsta vavnader I Oefle aarn basta garn I - ieieiom 539.83264619 !Iihl &gt;&gt;hjälper magen smälta maten., mm g Udi- &amp; Manu f abtur af f är Stbrsta urval nyheter
APRIL 1927 Carlsson eddelandet i tidningarna, a t t Stockholms liögskola besliitat lit- n5niaa Albertina Clarlsson till beders- clloktor, har sjiilvdslllet ryckt Iiennos Iiam och person franil n r ilen tillbaka- dragenhet w r i hon lever.
Sribetdrens höga tal, 46, och levnadls&amp;rei~s, 70, frainkalla nog en del refl.esioner, soin vi Ilar lamiia asido i gladje 6ver a t t Ii~ögskol a.n sen t omsider velat lied r a sig s~tilv genom, denna hedersbevisn ' ing &amp; t utövaren a v ett synnerligen framghgs- filit och p &amp; samma g h g s a l l q n t osjiilviskt och hangivet arbete i veten- skapens tjiin st.
Tidpunkten, d5 Albertina Carlsson började sin vetenskapliga verksamhet, sammanfalleii med Zootomiska insti- tutets start.
Pil &amp; hörarlistan till dess allra f örsta f öreliisningar, 1880, stAr hennes namn först.
Ocksa blev hon den första svenska kvinna, som iignat sitt liv t vetenskaplig zoologisk f orsk- ning.
Den nya högskolans vidsynta pro- gram a t t öppna vetenskapens portar för varje kunskapstörstande med eller utan stliclentexamen gjorde det moj- ligt för henne a t t tillfredsst&amp;lla sin M Och hon grep det tillfalle hfirtill, som den nya högskolan gav, med malmed- hedersdoktor .. veten iver och utan tvekan, trots det- kriivande arbete hon redan utförde1 sasom liirarinna med fiill tjänstgöring; ' Föga anade hon val da, a t t hennes gar-.
ning skulle bli sil betydande och ar-, betsdagen sh lang: Iion har utgivit- 2 ' 7 betydande avhandlingar fran tryc-: ket under 46 Ar.
För sitt första arbete, &gt;&gt;Beitrage z u r.
Kenntnilss der Anatomie der .Sdm !imm- ~ ~ g e l » ~som, utkom 1884 i B2hang ' till K.
Sv.
Vetenskapsakademiens Handlingar, belönades hon av.
Veten- skapsakademien med Flormanska pri- set, som delades mellan henne och en annan ' zoolog, Charlotte Westling *, deii aiiclra svenska kvinnan i ordning- en, som arbetat inom samma veten- skap.
Över resultatet av sitt andra arbe- te, » Untersuchungen Bbe?
G-liedwssen- Reste bei Schlangen&gt;&gt;, höll hon ett upp- miirksammat f öredrag pil naturfors- ka.xaniötet i Oslo Ar 1886.
Hon har gjort intressanta undersökningar rörande ' - - * !Chadotte.
Westlhg, ~ t ~, -.
-.
~ geny) migick l~,, 1 If.
1M7, d. lm ~ ~ lH&amp;,re - 1 5 ~ ml4nne~mhaiiet ~h ' ugnide S @ ll&amp;OIl tid ht ilt2~rari11neknllet.
' Hon Ih6i ock till ~btock- h o w.
l ~ &amp;, k allra ~, ~ rfölqsh I r j u.
l ~ m t ' A livllnndlin~r over ~ ~ O &amp; C I ' ~ U R D S n i a b ini, vilka iiga bestiiende viirde och raknas till den klladi&amp; &amp; fa. &amp;; litteïabl,ren.
~
tandutvecklingen hos olika djurfor- mer, bl.
a. p h i s a t tandanlag hos fag- lar, och vidare utfört en l h g rad av arbeten, som till största delen falla inom den jiimförande daggdjursanato- miens omrade och särskilt behandla rovdjurenas och pungdjurens anatomi.
Och hennes författarskap har ej lidit avbräck genom 3rem tyngd rar- ken med avseende pli avhandlingarnas antal eller inneliallets gedigenhet, utan har jamnt fortgatt iinda tills nu.
Det sista a r hennes arbeten utkom i Sr och bar titeln suber den Baii des Dasyuroides bjrnei und seine Bezie- hungen zu den ubrigen Dasprida? » ..
Flertalet av Albertina Carlssons av- handlingar iiro tryckta i utliindska facktid4krifter, och m " LLnga a r deras re- sultat ha ingatt i den retenskapliga hand- och larobokslitteraturen.
Hen- nes arbeten utmiirka sig fös klar och redig framstiillning, siikra fakta och saker slutledning.
Ocksil a r liennes verksamhet av f ackmännen högt upp- skattad rida utöver hemlandets griin- ser, och hon citeras ofta i facklittera- turen.
Albertina Carlsson bedrer sina re- tenskapliga forskningar bredvid sin 13- rarinneverksaiihet ända till $r 1907, da hon lamnade skola.rbetet.
Under sin Iiinga tjänst med undervisning i olika ämnen fick hon anrändning för sin belasenhet och sina gedigna kim- skaper aven p3 andra omrAden: i bo- tanik, matematik, levande sprfik och historia.
Sarskilt iir Iion f lirtrogen med Stockholms historia,.
Iufödd stock- 1iolma.ce som hon ur, född i » staden mellan broarna », kaniier hon födelse- staden och dess minnen biittre: in de flesta.
Hon ar ett levande lexikon rö- rande 8tocklioliits gamla gator, hiis och stadsplaner.
Ingen f örtjsnar biit t - re medlemskapet i Samfundet S:t Erik.
Hur har d 3 Albertina Carlsson f8tt tid och kraft för utförandet av en s2 betydande forskargiirning bredrid det kriivande pkesarbetet?
Svaret p i deii- n a frkga sammaiihiinger med hennes sinnesart och den miljö m r i hon vuxit UPP.
Hon kommer f r h ett gott stock- Irolmskt borgarhem.
Biida föriildriir- n a tyckas lia haft förstAelse fiir den högre bilduingens viirde, ~ i l k e t torde ha sin förklaring i clcn striivaii clft er kunskap, som var r a t t iitbrcdd ilio:ii borgarhemmen omkring mitten av 1800-talet.
Fadern, skriiddtwmiiwtare A.
P .. Carlsson, var en stor natiirriin, som alskade a t t pft lediga stunder stro- va oiiikring i skog och mark.
Hans ïiingtan efter vetande kom honom a t t besöka » Bildnings-cirkeln&gt;&gt;, en1 sillii- inansliitniiig för friimjaiide av bildiiil- de sysselsiittriingar, tiiir 2~1.
a. dtw 1w riiuiile petlagogen och uppl~siiiiigsvii 11- nen P.
A. Siljcstrihu pliigade hillii f örcdrag.
Xodern m r siirskilt iii telli- gent och ivrade för a t t barnen shiille f i kiinskaper.
DA bro (Iern, Julins, som var t1t.r; iildre av de bada syskonen, kom ini i S y a Elcuieiitarskolan.
ilar I '.
A. Hiljrh- ström dA var rektor, blev &amp; +ta nv nv- görande betydelse iiveii f iir system.
Ibeniia sattes t itligt.
i .f olksl~olaii, m m ~ko1giingc.n a vl~röts redau (4 tcv iiiigot Gr, eiiiir hon ansiigs vara ett » klent barn ».
Av den auledniiigen blcv hoii hanrisad till sjiilvatiidier, lioii fick lii- sa sil i n ~ c k e t hon ville i broderlis liis-
böcker, fick kanske ock n, " igon under- har hon iinder alla Br tillbragt varje visning av denne.
H u r det nu.
gick ledig stund pA sin icke alltför bekvä- till, SA lyckades det intelligenta och ma arbetsplats pa Zootomisl~a institu- vetgiriga barnet skaffa sig S &amp; goda tet, fasthiillancte vid samma stora in- tresse och inrättande sitt liv efter ar- kunskaper, a t t det viickte ~ k t o Silje- r ströms uppmarksamhet och intresse.
betets krav.
» %; 0010gien har varit min Pd iiiriWan av denne - som val Iiögsta gliid je, mitt livs lycka ».
: Hon egentligen i affarsiirenden bbrkkade be- iii9tte diirför Im n a t t s i t t.
livsresultat söka fadern -] &amp; to föriildrarna Iienne genom en siillsynt kiislek till vetenska- g3 igenom Högre lararinneseminariet pen för vetenskapens egen skull, parad (1.SO5-ISOS) - en stor Iiiiildelse den med en lika ovanlig mglmedvetenhet ticlen.
- Och sedan Iion med lysande och konsekvens Hon liar haft niigot betyg 1Rnmut denim laroanstalt, fick riv den lieliga eld, som val besjälar var- hon anstiillning först i Kungl.
Sekter je osjiilvisk arbetare för ideella mal Paiilis skola för flickor p2 Södermalm och son1 ger eggande kraft at ärlig och efter denna skolas upphörande i stiaiivan pii f orskningens f iilt.
Siidermalms högre liirolznstalt för flic-, Och det ar egendomligt, a t t Alber- kor, diir Iion kvarstod till ar 1907. tina Carlsson gjort sin garning .S &amp; Under seminarietiden, liksom iinder stillsamt och, annu sällsammare, utan liela livet, blev Iion trogen sin dan n Q o n som helst tanke pil belöning, ut- i basndomen grundade liiirlek till na- märkelse eller ersattning av n %got tiirkiiiiniglieten.
Alltifia, ' in hon var slag, f r i f r h i a11 annan aregirighet a n helt liten, ledsagade hon faderii p3 den .att göra e t t gott!
vetenskapligt lians promenader pil Djiirgilrden och i arbete, att 1.yckas i sin ' a uppgifter.
Stockliolms omgivningar, d5 de b2da Hennes ansprBkslöshet &amp; r ngstan över- njöto av naturens skönhet, diskuterade jordisk.
» J a g &amp; r alldeles ovärdig att blommornas sinniaika byggnad och f3g- komma i Atnjutaiide av samma heders- l a m a s olika laten.
Och Iion begagna- betygelser som dessa storheter. » Hon cle de möjligheter, som den tiden ' sto- liis ock av denna anledning h a varit do till buds, för a t t öka sina kiinska- starkt betHnkt ph a t t avsäga sig he- Dock, utmarkelsen per i Izitliörnnde arnnen.
P5 Riksmu- dersdoktoratet.
seum, CIA belaget i Kungsbacken, gjor- har utan tvivel berett Iienne en stor de Iion av egen drift tiita besök, dar och djup gliidje.
Det liar kommit som siirskilt cliiggdjiir och f, ' iglar f hngade e t t förklarat skimmer över den lilla .tunna, av stilla värdighet präglade ge- hennes intresse.
Ock &amp; la. &amp; Iion.
Maii kan gott förstfi, a t t en person stalten.
Man kan icke skildra Albertina nied denna laggning.
och vetgirighet g a t t nam- icke skulle f ö r s u i ~ m i a ~ t t begagna sig Carlssons f ~ r s k a r g i i ~ n i n utan av - de nya möjligheter till zoologiska n a Iieniies larares, professor W. Leches, studier, som den nygnindade liögskolan betydelse för densamma.
Hans inspi- erbjöcl.
Och a.lltsed ' an Albeetina Carls- rerande Intelligens, samt den uppmunt- son dar började sitt fosskningsarbete, r a n och det intpesse, orubbligt under
, alla ar, som kommit lienne till del fran hans sida, ha starkt hennes kraft och väsentligt bidragit till hennes uthAl- lighet.
Saviil offentligt som en8kilt har han ocksil givit uttryck at sin hö- ga uppskattning a r hennes livsgir- ning.
Även hos hans eftertriidare p3 Stock- holms högskolas zoologiska liirostol har hon mött den största förstaelse och égard.
För henne fanns alltid ar- betsplats, hur trlingt det ä n varit pil » Zootis&gt;, och det beredde henne gliid- je, a t t hennes tv % sista avhandlingar trycktes i den svenska facktidskriften Acta zoologica.
Med sitt intelligenta, försynta vii- sen, vari ock ingifr en milt uddig hu- mor, har Albertina Carlsson sunnit manga vänner bAde utom och inom de läroanstalter, dar hon haft sin verk- samhet, hon har ocksa gavan a t t kvar- halla dem.
Lang &amp; r raden av de ge- nerationer elever, som ha henne i tack- samt minne, varpa de aren titt och tStt ge henne de mest tilskviirda bevis.
Hoii vann sina elever genom a t t behandla dem som &gt;&gt;f örstifndigt f olla.
Hennes logiska sinne, hennes frihet Min peti- tesser och sentimentalitet ha väl ock varit trollmedlen harvidlag.
Förra Aret Umnade Albertina Carls- son sin arbetsplats p &amp; Zootomiska in- stitutet, men darför icke sina veten- skapliga intressen.
I hennes lilla hem, som hon trots de ' 79 aren fortfarande ensam, sköter om, finner man henne of - ta lutad över n %gon gammal stock- holmskarta eller nifgon volym - helst av anatomiskt innehall - ur den ka- raktäristiska bokskatt, som hon sam- lat p &amp; sina hyllor.
För SS ritt hon icke fAtt lust a t t bege sig u t för a t t se pil niolgon gammal arkitektonisk mark~iir- dighet i sin kara stad.
JIed tacksamhet tanker hon tillbti- ka pii de m h g a arbetsiiren vid Stock- Iiolms högskola, och den utmiirkelse, varmed högskolan nu vill belöna hen- nes forskargdrning, t a r hon med upp- höjt lugn, för henne var arbetct sin egen belöning.
A. ARSBACK CIIRiI~S ' I7I IGLIX~DE.
Utskottet om gifta kvinnor i statstjanst.
Herthas f ebruarihäf te redogjordes fBr hrr Ohmans och Lindbergs mo- tioner angiiende begransning av gift kvinnas an~iindning i statstjiinst.
And- r a kanimarens femte tillfälliga utskott liar nu avgiait utlatande och i hr lik- som vid f5regAende tillfällen avstyrkt motionerna.
Utlfitandet a r i Ar.
iiar emellertid ett sarskilt intresse, emedan utskottet gjort en utredning angiientlc antalet gifta kvinnor i de ambetsverk, som örerhurud sysselsiitter det storsta antalet kvinnor.
Av 4,388 statsanställda lxiiinor äro ' 683 gifta, diirar 376 gifta med stats- tji.instemii11.
Alltsil risar det sig a t t de gifta krinnornas antal i statstjiinst ingalunda a r beQdantle, och andi farre iiro de fall d a r den andre maken oclcsii Gr statsanstiilld, och det r a r just den- na sistnämnda griipy en eventuell lag- stiftning skulle giilla.
Utredningen ar aven u r andra synpunkter iin siffror- nas ar intresse.
Salunda f ranihiiller socialst~relsen a t t om gifta kvinnor9 I
H E R T H A s %som i en motion förutsatts, avgingo f ran ordinarie tjanst .med ratt a t t vid f rarntida behov Hterintriida,, denna fiterinträdesrätt skulle k ö t a pli ston.
svilrigheter vid t~il~ämpningen och dess varde dä~igenorn avsevart förminskas.
Riksförs2kringsanstalten talar om be- hovet av sarskilda be~tiimmelser röran- de pegsionsriitten efter ilterinträdet samt betonar olägenheten av a t t veder- börande~ befattning under uberaknelig tid maste uppehifillas pil fiirordnande.
Redan av dessa b5da referat u r am- betsverkens utlatanden f raiughr tyd- ligt a t t de invändningar, som fran.
l; viniioh811 gjorts lbet~äf fande den praktiska tillämpningen av motionii- - remas f ö d a g, varit val grundaae.
Utsk,ottet avstyrker alltsil dels p &amp; grund av den verkställda utredningens resultat, dels p &amp; p u n d av a t t gallande behörighetslag tillförsäkrar den gifta kvinnan samma rätt till statstjänst som varje man och ogift kvinna och a t t d,enna princip .ej 1Ater &amp; g förenas med förslag.
Tvd av utskot.tets ledamöter ha av- givit reservation.
F.-B-F. angående skolfrågan.
anledning av den kungliga proposi- tionen om ~k~olv~se ' ndets omorgani- sa tion .har Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse avlatit nedanstclende skrivelse till riksdagenos andra särskilda utskott.
I protokollet över ecklesiastikiiren- den, hhllet i statsradet den 31 dec.
1918, dc5 frAga var om ny organisation av det högre skolviisendet, förekommer följan- de uttalande av dAvaran.de ecklesiastik- .ministern: » Kravet om iberedande; av lika möjligheter för all ungdom, man- lig sAva1 som kvinnlig, a t t av samhal- let tillförsakras den utbildning, som den individuella utrustningen medgiver och som.
medborgarskapet förutsiitter sasom nödvändig, innesluter en djup och ofrhkomlig rättvisa », och vidare fastslar han sasom en grundprincip, a t t » staten t a r sig .an ' flickornas ut- bildning i ' samsia utstrackning som gossarnas ».
- Skolkommissionen har tagit hänsyn till.
denna fordran, i det den föreslagit upprättande lav statssko- lor för flickor av olika slag: gymnasi- er, realskolor, sexariga flickskolor, I, 71.
motsvarande de nuvarande Httaklassiga av normalskoletyp.
De skolsakkunni- ga ha aven förordat upprättandet av olika slag av statsskolor för flickor och clUrvid starkt framhallit betydelsen av a t t högre skolor av den nuvarande ilttaklassiga flickskolans typ funnes i stitörsta möjliga uf sträckning; Skol- kommissionens förslag, att staten skul- le helt sörja för flickornas undervis- ning torde vara s &amp; gott som.
den enda punkt i hela betankandet, mot vilket ingen kritik riktats.
- I den kungl.
propositionen till Arets riksdag angli- ende omorganisation av det högre skol- viisendet deklarerar ecklesiastikminis- tern sin fulla anslutning till principen om samma utbildning under lika eko- nomiska villkor för gossar och flickor.
Men.
han vill icke förorda de statsat- garder, som sko1kom; missionen pilyr- kat.
Statsfinansiella skal och hänsyn till kommunernas ekonomi förbjuda detta, menar han.
Det a r a t t marka, a t t en hel del av de reformer, som föreslas i den kungl. '
propositionen, komma att förorsaka staten utgifter,
men endast d5 det @ ler flickorna, ta- las det om a t t man iiifiste spara.
Eii följd Iiiirmr iiia, a t t i det kiiiigl.
f öisl,zget f licko~nas intressen iiro i mycket ringa man ' til.lgodosedda.
Man l iippr&amp;tta fyra.
~ t a t s l i i ~ o v c r f iir l~ flickor, omfattande gymnasiiim ocli rc- i ils koli^ samt ombilda ses gossrealsko- lor till sams ko lo^ samtidigt som stats-; ~nslaget sliiille indragas för ses pri- ~ a t a högFe flicksl; olor.
Vidwe vill man liimna flic:koiana tilltriide till en dc1 gyiunasicr och realskolor för gos- sar, och slutligen Iiiinvisar man flickor- n a till de iiii befintliga privata Lögiac flickskolorna.
Oliigenlieterna.
f ör at t ej s:iga ortittvisorna i denna z " itgKiaci ii.iao plitagliga.
Det viiltages inga sar- skilda aiioi * diriilg; ~r vid de gosskolor, SOL^ skola mottaga flickor, för a t t tiii- godose dessas speciella bildningsbelim.
De prirata flickskolorna i den Zoriu1, som dc nu ha, fil ej större anslag av staten iin hittills, varför de alltjiimt milste kriira dryga avgifter av sina elever.
Det en gAng av geringen er- kiinda kravet, a t t staten skall sijrj:.~ Iör flickornas utbildning i samma iit- stiaiickning och iincler samma ekononii- ska villlcor som gossariias, Blir sA1unda ingaliiuda tillgodosett.
Det maste dessutom @ pekas, att under det i goss- skolorna finnes möjlighet a t t för avlag- fiaiide av real- och stiidentexamen an- viinda sex, resp. fyra ilr, denna möjlig- het ej beredes i de statsliirorerk, soiii iippia2ttas speciellt för flickor.
Dessa skola uiimligen besta av en fymarig realskola och e t t treArigt gymnasium, de erkiint mest anstrangande a v alla skolformer.
E j Iieller liar man tiinkt sig a t t upprlitta lyceer för flickor.
Ville staten i full utsträckning till- godose flickornas iindervisning, kunde det ske dels därigenom a t t de nura- privata flickskolorna försattes i den ekonomiska ställning, att de k m - de nedbringa sina terminsavgifter till den iiivil, sm1 ar &amp; illande i gossskolor- na; dels diirigenom att flera statslaro- verk för flickor iiypriittatles, s; * isoni it skottets niajoritet e d i g t meddelaii- de i pressen fiireslagit, och dels x1iii.i- genoiii a t t (le gossliirorcrk, som skolii iiiottaga flickor, oml) il (lacles s$, a t t flickornas intressen tillvaratoges i sanima iitstriiclaing som gossarnas.
Det iii.
a t t befara, a t t om det kiingl.
förslaget blir antaget ' iiormalskolety- pen, som nu representcsas av den Attu- kl as sig; ^ flickskolan, i uom kort koni- mer a t t försvinna.
I h n a skiille pli- ligt föi * slaget esistera t ?xidast som p i - ~ t s k o l i i.
Och det t0i.d~ r a r a blott e t t frital föriildrar, som iiro rilliga a t t be- tala dc (21~ ' ga avgifterna i dcn privata o kola ii, d A (le liri möjlighet a t t pil (' tt eller; iiiilat siitt placera sinn cliittrar i statsliirorerk.
Dessutom förefinnes i förslaget en minan onistiiiidighet, som tyckes 5igii; icZ ellcr iivsedd a t t lata iioi4- malskoletypen försviiiria.
Vid de pri- vata flickskolor, som lia parallellklas- ma, ~ i l man l niimlipii iippriitta en f y r a h i g realskolelinje, rilken s k ~ i l l ~ er-?
Mlla sb stort statsanslag, a t t avgiftw- n a (iiir kunde bli lika laga soni rid statsskolorna.
D:L fiir de allra flestil fiiriildrw ckoiioniiskti skiil bli bcstiim- inande vid valet ii \.
skoltyp för dött- rarna, Hr det antagligt, a t t dciina fy- raBriga rcalskolri med avgfingsesurucii kommer ii tt uttriinga noiam; tlskolety- pen med avghigsbetyg, nledförancle viss kompete~ia.
Sormrrlskoletylwii, som rit- experimentci8ats under en King följd av Gr, liar visat sig r a r a en för m; Engir f lickor synnerligen liiriiplig skolf orni.
Den liar ocksil p 3 samma g h g den till- viinnit sig förtroeiide hos allmiiiilietcii blivit erkiind av my iidiglieterria.
Av- gbngsl~etyg frAn en dylik skolri nied- för niimligen kompetens till en del be- fattningar i allman och enskild tjiiiist samt berattigar till intrade rid e t t flertal iitbildningsanstalter.
Det toid- de allmiint erkannas, a t t avgilngsbet~g med normalskolekompetens ger garan- ti för en större mogriad ocli en i flera fall biittre utbildning iin red~koleexii-
78 H E R T H A men.
Säkert skulle.
det innebära ett sänkande av den kvinnliga ungdomens bildningsniva, om no~malskoletypen komme a t t försvinna.
A andra sidan kunde den olägenheten uppsta därav, a t t flera flickor drevos till a t t avlägga studentexamen, än s,om vore fördelak- tigt för dem själva och för samhället.
Om det kungl.
förslaget blir verk- lighet, följer därav a t t en hel del 1a- rarinnor vid de privata flickskolorna komma a t t förlora sitt arbete.
Genom statens ingripande bliva allts % dessa lararinnor arbetslösa och under sada-.
n a förhallanden maste staten ' anses va- r a moraliskt om ocksa ej juridiskt skyl- dig a t t sörja för dem.
Detta galler ej blott, som ecklesiastikministern me- nar, vissa lärarinnor som äro över 50 Ar utan samtliga.
Nagra oövervinne- liga svarigheter a t t vid de skolor, som skola mottaga elever friin flickskolor- na, placera de lararinnor, som till följd av omorganisationen bli arbets- lösa: torde ej existera.
Med stöd av vad som här anförts far Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse sammanfatta sina synpunkter betraf- f ande flickornas undervisning i f öl- j ande lriaav: a t t staten bereder flickorna tillfiille till # högre skolbildning nnder ?samma ekonomiska vill- kor som.
gossarna; .att vid det högre dcolviisen- det; omorganisation normal- skoletypen alltj iimt bibehalles vid sidan .av an.dra skoltyper.
; samt att staten p % ett fullt betryg- gande satt sörjer för # de vid.
lär arin- p r i ~ ~ a t s ~ o ansi2ällda lor nor so-m genom omorganisatio- nen Wva arbetslösa.
Notisspalten.
E tt 20-Ars jubileum.
S % lhngt före oss voro Finlands kvin- nor a t t de i a r firat 20-arsminnet av den dag som gjorde dem till fullberat- tigad.e politiska medborgare.
Det stora tviidagarsmötet i Helsing- fors nu i mars hade samlat 300 fin- ländska och 700 finska kvinnor, bland inbjudna gäster märktes den kända tyska socialpolitikern fil.
dr G-ertrud Baumer och fran vart land f r u Ellen Hagen.
Bland finskorna trädde Fin- lands första kvinnliga regeringsmed- lem Minna Sillanpää i förgrunden.
In- om den finländska kontingenten tog Annie Furuhjelm sin obestridda leda- replats och det var hon som talade om.
» Huru Finlands kvinnor vunno röst- ratt. » - F r u Hagens föredrag vid mö- tet rörde sig om » Banbrytande kvin- nor i Sverige. » De akademiskas internationella klubb. '
Crosby Hall, det internationella klubbhuset i London f ör Akademiskt Bildasde Kvinnor, öppnades i slutet av mars och blir i maj färdigt a t t mot- taga boende gaster.
E t t fyrtiotal plat- ser finnas för studerande som längre tid arbeta vetenskapligt i Loniion.
I övrigt upptar Crosby Hall matsal, klubbrum och sovrum för kortare be- sök av medlemmar av The Internatio- nal Federation of University Women.
Priset ä r omkring tre guineas pr vecka.
Förfrapingar adresseras.
till: The Wlarden, Crosby Hiall, Chelsea, Lon- don S. W. 3.
En vacker donation.
.
.
Förra f örestandarilinan för Strang- nas flickskola fröken Mina Rydberg, som avled i .juli förra aret, har done- r a t 1,700 kr.
till en premiefond » Mina Rydbergs premiefond ».
RAntan skall varje &amp; r utdelas s %som.
premie till en
fran klass ITII utgliende elev, som vi- sat intresse för och goda kunskaper i svenska sprbket med f öretriide f ös den j som arunar fortsatta sina studier.
Från Fröken Rydberg har dessutom done- r a t 400 bokband, som fördelats mel- lan elevbiblioteket och referensbiblio- teket vid flickskolan.
Egypten.
Ett samtal om pedagogik.
J ag hade nyss ett litet viinskapligt meningsutbyte med min van och viii1 d inna, Kaspel-Ditbara Colleges i Kairo sii~deles uppskattade förestandarinna.
Det var ad &amp; jag s a t t och .slukade m Car- ters just iitkomna, mycket efterlang- tade an.dra de1 om Tut-anch-Arnon-gra- ven, som Dagmar - jag tror knap- past det vid det har laget Behövs en .mera ingaende presentation av fru Berg -; - kolm o @ slog sig ned ' p &amp; sof- fan 5redvid mig.
Skolan fiade just slutat f ör dagen, flickorna hämtats i sina pappors bilar eller stuvats in i skolane tv &amp; .stora bilbuasar, vi sutto utanför det magnifika skolpalatset av marmor, insöpo med ögon och niisor trädgAidens blomsterprakt och l %to so- len lbränna - oss Mst lden ville.
» Du jobbar vetenskap, dus, sade min riin, t y talar hon .svenska Ban t. o. m.
» the lieadmiistress » uttrycka sig Litet vAiads- löst, .det ar ingen risk a t t nagon som h ' ör under .hennes domviirjo f örstar .l~enne.
» Jag tror du later vemodigs, svarade ja,g, » den som sitter p &amp; din plats .har precis ingen anledning a t t klaga.
~ ~ ~ i n s t o inte n e sedan Kasr- el-Dubara College kommit i det skick den nu har och blivit konungs oclh ininistrars ögonsten », tillade jag för a t t retas.
Och det vaT just ocksil precis vad som beli5rdes för a t t försatta Dagmar Bergs ansprrPlislöshet i oppositions- stadiet.
» Vad @ &amp; er du egentligen det ar som min sysselsättning 1) estAr i?
Jo, ett evinnerligt impekteraii (le, förmanande och griilande i olika tosi- arter frAn morgon och till k~ii11.
J a g hade Bnda uppriktigt sagt en smula vetenskaplig intention och ett verkligt intresse för pedagogik.
Du ser, .det % r inte ofta jag ens har tillfglle a t t ge en lektion! » J a g tog det lilla ut.brottet med ro, ty jag vet, a t t ingen drottning a r gladare 3t sitt rike an Daginar &amp; t sin skola.
Se9n r a r ilet jag som tiiiikte t a till orda.
Och som niin I) lygsanihet inte ar lika besviirande soni min van^, s3 var det ju egentligen mitt lilla au- förande, sam jag trodde kunde intres- sera tidskriftens ärade lasekrets.
Det Bom iiiimligen till i syfte a t t stalla iii- f ör den sjtilvkritiska.
f ÖrestAndariniiiiii ett litet urral bilder av hennes egen garning pa stoff hon wjiilr striivis givit mig.
Ty det stod .med elis klart för mig, a t t det arbete vik lanclsniauiiina har nedliigger a r pedagogisk verksaiiihet i minst tredje clignritet.
Hennes stall- ning iir ock&amp;.
s &amp; olik den en skolföre- stindarinna intar hemma, a t t det niis-
tan Ban vara svhrt för milen som intet sett av egyptiska föïliAllanden a t t siitta sig in i de, olika förutsiittningar- na.
J a g tiinker nlinclre pil den takt, soru ' clet fordras av en svenslca a t t !st % som förestanclariiina ?Gr en kola, d.iir engelska lära~innor.
unclervisa ' i e t t land, som det icke iir nhgon hemligl~et a t t engelmaimen galana ville betrakta soni sitt.privata lomrhde.
Eller p % den smidighet, som behövts $ör att driva igenom en i svenska,) men icke i engel- ska loch 9 m s k a ögon ISA naturlig sak som ett gemensamt liirarinnerum f ö r de eniaop&amp;ska och egyptiska Iiirarin- iimana, d e t förekoiiiier icke i andra s1.01or än Kasr-el-Du %ar as.
Xej, jag tanker p &amp; vad det vill, säga a t t skapa nagot u t av ett material, lsoni saknar all tradition för len dylik upp- fostran.
Men &amp; andra si,clan &amp; ade det iiog .varit lättare, om detta material bestatt av en flock naturbarn, dar man hade a t t satta de f ö ~ s t a intryckeii, giva den f ö a t a iiisciplinen.
Det finns, det # m % n11 vara sant, inte heller naturbarn, som fh .leva ett f iirclofimsfritt liv, men egypti&amp;a flickor, icke minst i god so- cial saiu~liiillss~llnin.g, %ro s3 lc ' ingt i f r h iiiigra natinrbarn, a t t tviirt olm cl.era,s slskte, generation efter genera- tion efter generation, varit anclcznd~ag- na allt vad natiir Ilzetei; instiingda i 11a~eii~.iets kvava luft.
F f i n början som regel tillkoi~men som en ' mSssriiluiing f ör föia2l1clrarna, som önska &amp; g söner, liir den mohaniii~eclan&amp;a flickan tidigt a t t * hennes enda iippgift a r a t t fortast möjligt bliva gift.
Men fbr a t t gifta sig vid femton, sexton Ar behöver hon icke nAgon kunskap.
Äkkndapet icke nhgoii institution med .Iitiga ideal, ' kiirlek ar en opms ' dnde Iiansla, och det kan inaii ju förövrigt icke hysa ' för den man, en8 föräldrar valt och soni etiketten oc:h » moralen » absolut för- bjuder, a t t man sett p &amp; f,örhanld.
E t t enda ar avgörande: mannen &amp; all vara sa rik som möjligt för a t t accepteras av föriil~charna, och ' s j a v skall: man som d j l i g t Mr a t t accep- vara s % teras av ' Iionom.
Sil blir # man en gift kvinna med huset viinlaacle av tjiincire, sa husligt arbete behöver man icke be- fatta sig mecl.
U t kommer icke en fin dam annat iin i automobil, umgiinge idkas icke annat +in med kvinnor, ty man talar icke amed andra miin $in si11 egen och de * allra nii~mast4 .familje- med1em:marna ..
Man siitter sig alltdi p &amp; en .stal, iiter söt.sakeia, och nfigot a n n a t a t t uppbygga sig med - har mran ju icke an a t t &amp; v.allra om den i san- ning lilla v&amp;ld man rör sig i, och s &amp; v5intar man p % att föda sin man en son.
0c; h blir det; som önskat en son, s &amp; ' fAr man vii1 i varje fall döttrar mecl Gren-.
Nar det da plötsligt kom- mer ett utliindskt traditi0nsvi.drig-t lmocl, a t t dessa # döttrar skola g &amp; i skola, naja,; sil följer man modet, i: hopp a t t - det icke alltför 1myc.ket skall f ömt6ra barnet, men icke &amp; r man sj4uv mogen a t t fatta de nya krav, som diirruecl .st&amp;ll.as pc ' ~ flickan eoeh en sjiik.
Men denria fullt föi.l; larliga brist p3 för-, stc " ie1se för skolans mening blir ett nytt plus i föresti ' iniiarinnans arbete, ett plus, som kanske iir större an en aldrig gsa mycket av mammor » plfigad » svensk 1ii~arina.a tankt sig.
&amp; %en lat vAr förestandarinna öva sin pedagogik p &amp; dessa tvenne falt, barnen och miiclrarna.
E t t tredje Ater-
76 H E R T H A sttir,) de inhemska lärarinnorna.
De äro sitt lands första generation av Ekarinnor, de komma i detta fall friln » god.a », men m i n d ~ e T.aEbargsilde hem, .deras f öra1,drar hade annars aldrig kunnat förmas att lata dem bliva sjalv- försörjande.
Deras ställning a r utom- ordentligt vansklig, ty elever och möd- rar visa dem alltför lätt, a t t de räkna: dem snarast till tjänarnas klass, och Imed tjänama kan man visserligen Tara förtrogen,, men förtrogen som !de gamle vor0 med sina slavar.
» Lat mig, Dagmar », simde jag under r a r pratstund, » satta dig sjalv som Ask&amp;dare till en dag i .iiin: skola, sa skall jag visa dig, hur uppfylld en slidan, dag a r av i basta .mening peda- gogisk verksamhet.
Vi skola taga en alldeles vanlig skoldag,.
inte en siidan, d % du skall springa ti # ministeriet f.ör oFdnandet a r den: och uden detaljen och tala med minister, understatssekrete- rare, inspektörer, kontrollörer och allt vad de äro, fast * du dil inte precis un- dantagsvis .gör # det heller.
Minns .du hur i förgaT, nar du lämnade ditt $mot- tagningsrum och gick över i skolan, du under en rast m t t e en vredgad liten trettonilring med en trave böcker un- der vardera armen, som bad .att f &amp; telefonera hem efter in automabil.
' Vad a r det friiga m, Anisa ', sade du.
' Jo 3Iademoiselle ', det var en av de franska lärarinnorna, ' har varit orattvis mot .mig, det var inte mitt fel a t t jag inte kunde min franska laxa.
NU vill jag fara hem.
Jag skall bedja m.in far taga mig ur skolan '.
- ' GOT det, Anisa, ' evarsde # du blott, ' vad tror du din far siiger d %? '
DU glölmde ett ögonblick, a t t # det icke var en liten till- filligt uppbrakt svenska du hade att göra med, som nog nar allt kom om- kring skulle draga sig för a t t dashem- ma beriitta, a t t, hon fatt ' bakläxa.
Uen nej, den lilla trettonariga Anim var ej rädd: ' Jag tror visst a t t min far later mig sluta, ty min far och min mor thlu ej att jag blir rföroliimpad:, i n .s u l t é e r a r .ordet.
' Anisa ', svarade du, ' SA mycket viirre för d.ig, om verkligen din f a r gör dig till viljes.
Tror du det ar du, som straffar skolan, om du lämnar oss.
Tank efter ett ögonblick, slutar du skolan nu, d$ far du ju inte mer lara dig niigon franska, inte, mer nagon engelska,: du som var: sa glad iiver att du kunde siiga niistan allt du ville pQ tre olika sprak, och tvi " av dem förstod: man i Europa, om du niigon ghng kom- me dit.
Anisa, var det inte du som var den kloke gamle kungen i det vack- ra sagospelet, ni spelade pil v %r sista mgnadsfest, han som sade till sin sj ' iilvsv~ldiga och tanklösa lilla dotter: ?lat mig aldrig mer höra sbdana dum- ma saker a r dig '?
Det glimmade till en liten 4h~~moristisk glimt i Anisas ögon: ' Jo, Uadame Berg, det var jag.
0, f3rliIt mig, X a d m e Berg, nu s a r jag själv den dumma flickan.
J a g &amp; all .ocksa bedja Nademoiselle om u~siikt .. ' Och sii sprang en liten fingerfull flicka p &amp; nytt in i skolan meii sin boktrave.
Du # hade funnit det ratta, enkla ordet i det ratta ögonblicket .. ^ » Du minns inte 4iiindelseris lilla tjocka Fatma », fortsiitter jag, &gt;&gt;sonii stod och {tt i rasten, trotsande det atrh- ga förbud du mAst utfiisda som.
ett för- sök att q c k a upp d.ina flickor f r h i de orientaliska kvinnornas vana a t t dagen i anda ata och a t a s5ta saker
77 H E R T H A mellm de feta &amp; len, solm aldrig av-: in % stor, svallande och beslöjad med brytas av nagon motion.
Du hade ett av dessa tunna flor, s m nu $iro f6regAeri.de rast givit henne uppstrack- moderna och förebhda slö jans f all, seg- ning för samma $agbrott, nu fann adii lade in för a t t kort och gott anmäla henne pi nytt och sade henne, a t t 5on a t t f r @ och med f.öljan.de dag skulle skulle k o m a i n och hamrta det Senab: sluta skolan.
N3if termalet före- brev, * du nu iinmade skriva till ' hennes stod.
' Men Mad ' ame9, sade du, ' om far, ett slags ' varning ' allts &amp; i ' an- jag e j, minns fel mar Senab !bara femton mai.kningsboken2.
ingen Fatma kom, %r l ' ' Det a r riktigt ', blev svaret, men ett hysteriskt vrklande f ö i h n - ' hon vill inte ' heller allas; sjalv, men det nede förtvivlan eller ilska, och din ar ett ntmiirkt parti; hennes blivande uppsyningsli4rarinna kom i n och sade: man a r visserligen syrier, men vi ha ' Fatma säger, a t t Madlame Berg sakert tyviirr ej rAd a t t avsta fr&amp;n ett s &amp; ' för- inte visste, a t t hon var hungrig '.
Du i n h l i g t parti.
Hon skulle till teimi- förstod, att lara~innans sympati i detta iiens slut fatt följa # den franska under- fall var p % tösens sida, loch # du lat !dar- visningen, som hon är s &amp; glad &amp; t, men f ör Siven !henne ahöra det lilla f öredrag, den blivande svärfadern vill ej.
Vi du nu ih ' öll .om ~sjCivdi.sc; iplin, som be- kunna ej göra # deiii emt. '
Du förstocl, star i a t t man icke genast ger eftw a t t syriern var T *, ty syrier äro illa $ör sitt eget 6egar.
Du $ö$klara.de a t t sedda har, Iccrmpensationen .maste i du utfardat förbudet till .deres eget detta fall s&amp;lunda vara ansenlig.
Dn biista.
Du kunde aldrig tro1 hennes blev uppr !rd over rahet, som dik- bunger varit värre an a t t Sh0n kunnat terade ett, &amp; dant ' beslut, s % mycket vanta de tre kvarter, till den lagade mer * soin d u nu fick föklarhgen till fruk~osten väntade d m.
Och .du, som varför den lilla rara 8en.aibs ögon ett annars anser den mohamedanska f aste- par dagar varit s % dyskra, # de isom an- ml&amp;naden ramadan som!
särdeles för- nars bruka # spela av vaket intresse.
I kastlig, visade nu dessa bada islami- detta fall beslöt adu anvanda det s k q a tiska döttrar hur tanklöst # de ihalla sin artilleriet, det du annars mera - siillan religioiis p&amp;butd, nar de i rmaclan f asta gör.
' Madarnie ', svarade: du blixt- p &amp; dagen, hur hungpiga de an äro, för isnab ' bt, ' Ni: a m a r alltpi salja er dot- a t t i istället äta p % natten, hur söm- ter!
J a g vill endast saga er a t t Senab niga de an ' 2ir.0, och göra detta, d ä r f ~.
ä ~ r slcolans kanske basta elev, hon kun- a t t det blivit tradition, utan a t t fiörsta de g &amp; langt.
H a r ni betänkt det liv a t t religionsstiftaren en: g&amp;ng i tiden hon kommm a t t f &amp; i framtiden, om icke genom of astan ville uppfostra # sina an- ens nu hennes svarfader vill 1Ata en Iiiingare till nyttig s jiilvtukt. » s &amp; rimlig ~ e g ä r a n appifyllas? '
Den » Att sitta i ditt mottagningsrum en stund # om dagen », &amp; igela jyag, » d &amp; a r be- nyss s % sakra bejfrun slag ned ögonen, stamt roligare an a t t g &amp; p % biograf, och r6sten var mindfe sjalvsaker, d&amp;.
det ala i varje fall iliinlst lika omvax- hon sade: ' Jag skall tala med miin lande.
Minnes du, nar Senabs mani- man ännu en gling, beslutet kan k n a p '.
s
i friska luften, men stanna hellre iiiiir~, iin att iii feljande dag iir borta.
S i Tiii~k .ocBs ?t p % ditt lilla nappatag .vet: jag liar sagt eleverna a t t de aldrig iiied den vreclgacle moder, som telefon- mer fil glira eii iitfartl.
med] nig, 0111 I.ccles öreia6ste din egyptiska uppsy- ile följande dag ej vilja behiii.sl; a .siii iiing&amp;iiaa~inna med ovett för a t t !hon lilla tr8tthet och ortlen tligt k o ~ i u a till tagit e t t litet BrAlcigt Xli&amp;ebaian i ap- skolan.
Si, &amp; Hiss, a r deras förerliiiiie, inen, ?s5 soiii inan endast t a r en tj&amp;- tank pA det.
Tail jag r a r er tiick- ri are '.
Din liirarinna kim de slutligen saiii, Niidame Berg!
' &gt;&gt; Idagniar Berg sitter litet taiild ' iill iiitet annat göra an .sluta samtalet med en avringning, och sil maste du dragas breclvi d mig.
» Troi * du dh v e ~ k l i g w i, in i historien och vppmanas - att ställa a t t alls dessa siiiiisakcr har sin bety- l ~jjalr, larariiinau inför ratta.
A t t tiinka sig delse.
Ja, det tror jag ~ i i ocksii inen det iir liksom s14i.t a t t srA resu1- a t t ' une, clemoiselle comme ca?
be- liaiidlar .en paschas lhustrii p3 !&amp;dant tateii, och varje detalj iir sci liteii ».
» Varje detalj mKste vara litcm, iug- sH.tt.
' Niii fru, ni far förlilta, n i b lä- rarinna a r icke u n e d e m o i s e l- iiar jag, » och resiiltatet a r saniicibligeii l e c o iu m e 9 a, och en olydig ganska f5rstklassigt.
Be nu elcreriias paschadotter ar icke battre iin en ~iirdiga disciplinerade uppförande, hör god tjiinariiina. '
Barnet som van- deras utmarkta franska och engelska, t a t sig triulid,: blev skandflat, d o - deras natta sgng, se ilen goda: smal; deim, som insbg sin överilning, bet deras handarbeten ufxisa jan~; Pörd med s till- de f5rfiirliga alster, man här @ r; d &amp; sig i Gippen, och den ~ s t a c k a ~ illa tygade liirarinnan ti=y&amp;te .sedan din iuan vill rara ' eiiropcisk '.
Deras andrii.
hand: Wa.clame Berg, iii .far aldrig kiinskapei ' äro sakert tliiiaef ter, det f (jr- liinina oss, vail vore vi utan er.
&gt; %a- bjuder mig min egen sardeles fAorcliga dame Berg, jag ~ninns ISA viil i fjol, d &amp; arabiska a t t b e d h a.
T a r viss, du ni gar imig en s &amp; nyttig första antydan ka~iimer langt nicd dem, ty sjalva ma- fiir mitt arbete.
Det va.r dagen efter terialet iir ilog slutligen ej t1; iligt.
en lördag, jag var s % tilött och slut, Den förestdnclarinna Kan mer1 fog vara ty jag hade aiiviint lovet a t t fara till Beliiten, som egentligeii ej langiae be- pyramiderna, och ni r e t ~i iiro icke liörer tillgripa striingare bestraffiiiiig rann a t t fH sa mycket luft p &amp; cu g h g.
iin a t t ~ i r l olylnad bota icke IiU.
; a J a g tyckte inte jag o ~ k a d e g &amp; iied i ' tabor ' med sina elever, d.
T., s. efter skolau den dagen, o &amp; jag iiteble~.
slutad skoldag sanila dem föla att siiga: Den följande förklarade jag för er, Tar- &gt;Farviil f9r i dag, mina flickor ocli pi^ för jag wi4t borta, och ni svarade: Aterseelicle i iiiorgon9. » ' Jag gillar i hög grad, a t t ni gala lit HASSA ItSI 111. past iiiidras.
Kanske - har Si dock ratt i a tt det r a r förhastat. '
' i 9 H E R T H A Samarbete för fredssaken.
ay större möten, föredragsserier och studiekurser ' m. m.
E n interinisk.om~itté tillsattes a v mötet för a t t tillsttilla respektive or- ganisationer en sammanfattning av diskussionen jtimte det vid konferensen ' alliniint understödda förslaget om en permanent samarbetskommitté, som sedan.
] can niirmcare ntar3eta planen.
Det vid konferensen visade intresset ingav f örhoppningar om a t t f redsrö- relsen genom saniverkan av alla in- tresserade krafter skall vinna ' i styrka och omfattning.
N.
S.
E n konferens f ör överlaggning oni eventuellt samarbete mellan de olika f redsiutresserade organisationerna ag- d e rum .den 2 ' 7 mars i Stockholm p5 4iiitiativ air Internationella Kvinno- förbundet för fred och frihet.
Föreningen Arstas ' vackra liörsal i-ar söndagsmiddagen fylld av intres- serade deltagare, represeuterande dels Feut pacifistiska föreninga.r, dels s&amp;- ' dana med ett mera allmiint socia.lt eller li~maiiitii~t, men dock fredsbeto- iiil t prograni.
Det.
&amp; r ju naturligt, a t t ett sh be- tyclelsefullt och aktuellt probleiu som viirldsf reden, dar sa mariga f al- k t orer .av bAde etisk och materiell a r t spela in, ocksa blir en viktig progra.mpunkt för vitt skilda sammanslutningar.
Under.
diskussionen, som p %gicl; i Redovisningssumman f ör vinterns flera timmar, fungerade som ordförail- c k .rektor H. Söderberg samt fröknar- insamling inom Fredrika-Bremer-För- bundet utvisade den 10 mars (se iipp- Iiil.
Anna Pettersson och 31.
' Nidegren.
' Den senare skildrade inledningsvis deii giften i Herthas marsnuammer) kronor ' Insamlingen för Fredrika Bremers staty.
I n t e r n a t i o n e l l a F r e d s b y r h, s o m f lyt- tats till Geneve och genom grundlig oni~rg~wiscztioii nu iitgör en central .f ör f redsrörelserna i liela viirlden.
Hurudfr3gan belystes frau olika syn-] ?niikter av iiiedl.emmar ur ett stort an- tal f t ö~~eningcw., di bi bland lS ' koloriias bred~firenin g, K ' \ &lt;nnorn as Me@borgar- - f ö ~ b ncl, u Fmcls- och ~Sl; il jefiomlsJfÖre- ningeii, Föreningen f ör Nationernas FÖrbu.iid, Akademiska Föreningen f ör Kationernas Förbiind, Krigsviigrariias Förbund, Vita Bandet, Esperautof öre- .bingen m. fl.
- Allm2in-t i~ttrycktes sympati för en niirmare kontakt mellan de frecl.siiitres- serade f öreningarna i Sverige.
Dels ' kan darigenoiii unclvikas - daQbelai+ete i inilliga f r Q o r eller kollilsioner genom samtidigt anordnade propagandamö- - ten, dels kan i vissa fall .ett ge~i-ien- s a m t upptriidande vara Önskviirt.
t. es.
- f ör a.ktuella ntta.landen, planerande 2,570:-; liartill Ila u n d e r d e n g a n g n a infinaden ~ t t e r l i g a r e tillkommit kr.onor 704:-, fördelacle i följande poster: Ar vikaliretsen av F.-B.-E '.
50:-, fru Kris- bina Bandelin, ICarJstad, 12: -; Si:i !lwz.rinnan Ellen Gyllenstierna, Krapperup, 500:-; sjuliskötersl~aii Agda Johnson, Ystad, 2:-; fil.
lic.
Hedvig Liljelirantz, Lund, 2:-; Hil- cla och Ida Linclelöf, Luncl, 2:-; L. Norden- clahl, Borils, l:-; fru Ingeborg Olsson, Estatl, 51: -; W J,.
Petri, Ha~irul~tiad, 5: -; Ida Pettersson, Mariestad, l:-; fru Elisal bet Ringensson, östhammar, 5: --; fru Aman- cln och ' fröken G. Ruben, Djursholm, B:-; fröken ' Bfagila Sunnerdahl, ' Sthlm, lW:-.
; Ingrid Sörensen, Malniö, 2:-.
; fröken A. Österberg, Sthlm, 2:-.
Totalsu.mmin till ulato ik or.
3, 2 7 4: -.
Stocliholin c k i i 8 april 1927.
10.
80 H E R T H A En diskussion i Stock- holmskretsen.
de siiifbestämm !else för gifta * kvinnor skulle, genom det osiikePhetsbil1stAnd d a skapade, bli ti.11 hinder för lkvinnoaFbe.tet, ii första iwmxuet inom statstj-insten, och sedermera, p &amp; grund a~ det shluniia givna exempel, jiimväl inom andra arbetsomilden.
Äwn shille p &amp; detta siitt trillkoqma iinnu en f &amp; -- tor ledande till sUin&amp;aii iiktenslrapsfrek~ens.
Mötet anser, a t t en utrehing om begran- saude, inom ramen av @ llhnde behörighets lag, av statsanstillda gSta hinnors tjiinst- giii5ing icke kan leda till praktiskt anv4ind- Herrar Lindbergs och Ohmans och medmotionärers i riksdagen mening om de gifta kvinnorna i statstjänst upp- togs till diskussion p &amp; ett möte i Stockholmskretsen den l8 mars under fröken Ellen Klemans ordförandeskap.
Arstas redan valkanda.
möteslokaler fylldes p &amp; utsatt tid # av e t t &amp; ort antal kretsmedlemmar samt inbjudna, bland bara resultat Uah a~~stplier en shdan ut- vilka främst märktes herrar Lindberg redning.
och Ohman själva, flera av riksdagens Gent edet de upprepade $örs6ken att pA kvinnliga medlemmar samt represen- ~ric~kornrnnnde gmder inskriinka krinnoar- tanter f ör de kvinnliga karorganisatio- betet i det allmännas tjiinst kriirer mötet nerna.
erkikmande av f ndividens personliga ra tt Diskussionen inleddes av redaktör till arbete.
Lindberg genom en exposé av den upp- fattning som ligger bakom.
hans mo- tion om begransning av gift kvinnas användande i statstjanst, för tillgodo- seende av mäns och ogifta kvinnors an- sprak p &amp; arbetsutkomst.
Bemötandet kom omedelbart, främst fr&amp;n fröken Svenska kvinnors medlborgarföi.lhuncil Axianne Thorstenson och sedan av en rad talarinnor, som med skiljaktig ar- diskuterade den 4 april skolf6rslaget gumentering hävdade behörighetslagens p2 ett offentligt möte i K. F. C.
K: s redan fastslagna princip om arbetets lokal i Stoclcholm ined iiudt ?rvisiiiugx- frihet.
Herr Öhmans diskussionsinliigg radet ITT.
Björck och lararinnan sid till försvar av sin kollegas och sin egen Statens normalskola för flickor fr &amp; Mindpunkt framhiivde .blott vad motio- nerna och inledarens anförande redan ken Greta Stendabl som inledare.
Dis- medan tydlighet givit vid handen: hur kussionen, som r a r livlig nog, utmyn-.
tiden, med alla dess föriindrade för- nade i antagande av följande resolu- hallanden lupit i f r h motioniirerna.
tion: Till sist antogs enhälligt följande re- 3Gtet beklagar, att det a r regeringen rid solution: innerarande lirs riksdag framlagda förslaget Ännu en opinionsyttring Vid A,rets riksdag .ha Qnyo framrlagksr mo- i skolfi-ilgan i sil ringa grad motsvarar km- ifimer syftande till ibepIliZzsn ' i ?g av @ t vet pil likstillighet mellan den manliga och kvinnas anIv %ndniug i statstjiinst, För- den kvinnliga ungclomcn.
I ett tidigare för- shgsstii.l+aimi iii&amp; &amp; &amp; rh f 6 r d i i r t t j ~ f l ~ i n - slag - skolkommissionens - - sHv5l som inom cipen som gmnd för beforidrian hm stats- riksdagen har framhilllits statens skyldighet tjänsten.
Debta strider mot ~best&amp;m !melsen att, sedan kvinnorna fat t medborgarrut t, ge i 1cegeringsfo~11e.n snni f ö r t j ' h t odh aliiclrl %t flickorna lika ridstriickta och kostnads- Pighet som enda b&amp;ordrin %sgnind, liksom fria, eller i lika man billiga, tillfillen till miot den.
anda viliken h t - till uttryck i undervisning som Ht gossarna - en riittig- behörighetslagen.
het, som redan ntir universiteten öppnades: # Mötet attalar r idare, at t varje inskriänkan- iför lirinnorna bort tiii ' falla dem.
81 H E R T H A Förslaget uttalar sig visserligen för prin- cipen om gossars och flickors likstiilldhet, men d % det gäller genomförandet av den nu ifragasatta reformen, frangas denna prin- cip.
Det antal statsliiroverli för flickor, soni föreslas, ä r alltför ringa och den, möjlighet propositionen öppnar för flickor a t t vinna intrade i redan befintliga läroverk alltför osäker, för a t t kvinnornas intresse kan an- ses tillgodosett.
I förslaget betonas viliten av a t t tillvarataga begavningarna, men det 2iï tydligt, a t t detta e j kan &amp; e genom att dessa h,uvudsakligen sökas ur endast den ena hälften av det uppväxande släktet.
Vi lrräva därför, a t t lika stora möjligheter till utbildning i statslaroanstalter skola be- redas för den kvinnliga som för den man- liga ungdomen.
Svenskarnas Österrikesfard 1926.
" v i österrikare äro medvetna om hur mycket vi ha just vens ska folket a t t tacka för: icke endast materiell hjälp i rikaste matt utan aven panytt- födelsen av vart genom fiendehat rub- bade humanitetsideal, av var självtillit och v r tro p &amp; &amp; teruppbyggande, nggot som ett folk med misströstan om sig själv aldrig skulle kunnat vara i s t h d till. % Orden st8 pk en av de första sidor- na i Minnesboken över svenskarnas färd till Österrike sommaren 1926.
Den- na unika sallsBapsresa m ' ed fyra hun- dra deltagare ur alla skikt av det wen- ska samhället: » f osterföraldrar » till österrikiska barn och andra represen- tanter för den svenska hjälpverksamhe- ten, Röda Korset, Radda Barnen, yr- kessamm; anslutningar, religiösa sam- fund m. fl.
Fosterföräldrarna utgjor- de dock majoriteten.
Ned en liten omskrivning kunna dessa ord av iien österrf19ske .dr Bu- resch lika väl tillämpas p &amp; dem, som gav0 hjälpen, som p &amp; mottagarna.
En-, Minnesboken över svenskarnas ftird till 6s- terrike sommaren 1926.
Tryckeriaktiebola- get Svea.
dast genom a t t i vir man söka stödja de folk, som2dignade under lidandet, kunde vi, för världsbranden skonade svenskar - vad iin av n6d som &amp; ock rymdes inom vara landamären - upp- ratthiilla vart sviktande humanitets- ideal, behålla var självti ' llit och tro p &amp; en uppgift aven för oss under Ater- uppbyggandet.
Det stora draget i vart hjälparbete under .och efter kriget var a t t det upp- bars av h e l a svenska folket, icke blott av dem, som g %vo ar sitt över- flöd.
Vi som, i den ena eller andra hjälporganisationen, w r o med om att gAng p &amp; gang mana till nya insamlin- gar Bände ofta ett stygn av oro, nagot liknande samvetskval, da vi under- stundom blevo bönhörda över hövan.
D &amp; även de, för vilka den givna skar- ven k u n d e betyda brödet för mor- gondagen, ville » vara meds.
Man kan blott önska a t t det varma tack fran det österrikiska folket, som den nyligen utgivna Minnesboken berättar om, kunde n &amp; alla dessa givare som icke VO- ro med p &amp; Österrikesresan!
Films det nigot annat folk i vari- den &amp; n det österriki.ska som skulle kun- '
S2 H E R T H A iia giva ett sadant uttryck för sin er- kiinsla som den tack, vilken kommit Sverige till del?
Icke blott genom den storslagna inbjudningen till hundratals svenskar a t t besöka det österrikiska folket eller genom de glansfulla former- n a f ör den österrikiska giistfriheten eller den statliga, officiella priigeln, som stat och myndigheter förliinade &amp; t » Schwedendank ».
Utan först .och sist genom den stora i n d i v i d u e 1 1 a hjärtlighet som visades gästerna av hög och lag och som g&amp;ng p2t @ ng bröt fram spontant och ofta tog sig de mest rörande uttry&amp;.
En iildre herre i M5en mfiter nagra reseniirer med blagiila kokarder.
Han svingar sin hatt i luften och ropar: Heil auf Stockholm, och sil iir bekantskapen gjord och ord av iilskvard vanlighet flöda.
E n annan @ \ ng a r det ett par österrikiska damer som med n8gra 1ijii.rtliga ord avstil sin goda plats i en lang kö &amp; t för dem personligen okiinda svenskar m. m., m. m.
Blommor, blom- h mr ' och ~Wigt ti1ltal iiven a r obe- kanta.
Och alla dessa .skaror som allt- i f r h den stund de lhgviiga giisterna betradde Osterrikes jord iiso samlade p5 svenskarnas vag, hiilsande och hyl- lande.
De viilkomnande folkhoparna som trots regn och kyla i en niim nog obruten linje kanta Donaus striinder under svenska~mas fiird pil floden, me- dan viilkhda toner av svenska slinger och österrikiska melodier ljuda, flag- gor festligt vaja och niisdukar vifta fran biltar och striinder.
E n sadan stiiinning kan bara Alda i ett land, diär nord och syd korsats, dar ett kiinslo- djup som vi - med riitt eller oratt - ' - -- tro vara specifikt germanskt f ö r a l t s med den temperamentets rörlighet och uttrycksförmilgans otvungna gratie, som, iiro de i solskcnslander levandc folkens arvedel.
Hos oss, nordens ger- maner, saknas visserligen icke v a m a kiins1oi; ~trömmar p8 djupet, ruen det iir mera siillan som de stiga upp till ytan och spriinga sönder de11 svenska blyg- hetens och tröghetens isskorpa.
Den rackra Uinnesboken, som i ord och bild skildrar Schweitendank-fiirden och innehaller portratt av de österri- kiska iiiitiatirtagarria m.
fl., liar rrdi- gerats av Anna Lenah Elgström.
Den koin u t till jul och var ocksci menad at t som julklapp kunna skankas av sveu- ska fosterf6raldrar till deras » barn » i Osterrike.
Den eveptuella behallniii- gen g h till flickbarnliiiset i Sndenaii, understött av 8rerige och i triingande behov av mera hjiilp - rarför 11127.n hoppas a t t boken alltjamt mMte fiiina köpare.
Deii iir ocksg ~ 3 r d a t t iigas.]
D m hn@ister minnet av en racker tanke, soiii buren av god vilja och m; filmcdw- ten energi bröt sig riig genom de stiir- sta sritriglieter - vi maste k o m a ihhg under vilka tryckande ekonomiska och sociala förhfllaiiden Osterrike allt- jiimt för sin kamp för tillvaron - - och blev till en stor:irtad, betug,.niitlv iuanifestation a r en nations tactks:ini- het för det grand av hj5lp som briii- gats den i stunder av nöd.
Miiint~sboken biirjar ocksa, efter nig- r a inledningsord av prins Carl i 11aiis egenskap av Svenska Röda korsets ord- fiirande, med ett T a e k t i l l H v e- r i g e, framfört av laiidsliövdingcn i Sieder-&amp;terreicli, dr Kw1)), iiresdi.
H E R T H A Andra lagga sitt tack till lians, ocli vi f &amp; historien om Iiur » Scliweden- dank » - rörelsen uppstar, Iiiir den svensk- tyska föreningen » Svea » i Wien pm- das och hur man kommer fram till a t t genom inbjudningen av de svenska Iijälparna till Wien aktivt betyga sin tacksaruhet och sca.mtidigt fastare till- knyta de band som, under den varsta nödperioden vavts mellan det österri- kiska och det svensla.
folket.
Därpfi iir det svenskarna som beratta om den minnesrika resan, fiirden p &amp; den » sköna blaa Donau », ankomsten till Wien, öden ocli e r h e n h e t e r dar, sthtliga off iciella fester och muntra samkviim, praglade av iilskv&amp;t Wien- gemyt, glada utfarder ocli seviirdhetér av alla de slag .. hlang- ocli jubeldagar i alla bemarkelser!
Ty i Wien ombru- sas tillva.ron stiidse av e t t ackompcm- jemang av musik.
Hö jdpinnktea iir 3IidsommarcZagens stora ofl ' fciella Iiögtidligliet p &amp; Helden- platz.
Den valdiga öppna platsen framför den gamla kejsarborgen, Hof - binrg, a r fylld av festkliidda människo- skaror.
Bland dessa 20,000 miinniskor skönjas, olika silngarförbund, studen- ter i fiisgrika uniformer ined vapen och fanor, representanter f ör armé, polis, gendarmeri, lakase, konstn8rer, tjän- stemän inom jarnviigen, posten, ban- ker, elever fran den delvis.
av svenska medel underhAllna stiftelsen Judenau samt hela: giaiipper av kvinnlig Wien- ungdom i svenska nationaldrakter.
P &amp; en estrad spetsarna av den österrikis1; a ambetsmannaviirlden, genemler, uni- versitetsläkare m. fl.
Mitt emot estra- den g-suppen av de svenska fosterför- iilcirarna.
83 SA ' kommer, halsad av fanfarer; en procession av svenskar: representanter.
för regeringen, beskickningen i Wien, Röda Korset, Rädda Barnen och an-.
d.m organisationer.
Fonerna auit sven.ska hjärtans djup » ljuda, och liyl- lad med jublande tillrop och niisduks- viftningar ör sig processionen framilt .. » Krigsbarn » &gt; i svenska nationaldriikter strö blommor utmed vägen och utde- l a buketter i de svenska.
fiirgerna ..
Processionens medlemmar intaga sina platser p5 estraden.
Ny fanfar!
Re- publikens främste man, förbundspre- sidenten, dr Eiainiscb, infinner.
sig, följd av ministrar, vice kanslern m. fl.
högre dipitarer.
Tal, sang och musik.
Utdelning av minnesplaketter till sven- skarna, tre större: till ' svenska folket, till prins Casl - mottagen av hans stallföretradare kommendör Eneström.
- samt till Röda Korset; de mindre till de svenska lzjalporganisatipner som deltagit i arbetet för Osterrike .. E n vitklädd flicka framtrader ur krigs-.
barnens led och tolkar i en hyllnings-.
, dikt p &amp; svenska spraket de österrikis-.
lm krigsbarnens tacksamhet.
» Du gam-.
la, du fria » ljuder; sjungen av Hof- burgs gosskör, gripande vackert p5 oförfalskad svenska, l~tföljd av en bi- f allstorm.
utan like, varpii » krigsbar -- nem kasta blommor p &amp; f osterf örald- rarna.
S &amp; följer defilering förbi estra-.
den av alla de olika landskapsförenin,- garnas deputationer, lrvinnlig och man- lig ungdom i mBleriska nationaldriik-.
ter.
Diirefter sang av den svenska kör- som under dr Hugo Alfvéns ledning g5ista.de Wien iinder Scliwedendankvec~ kan.
Och sd a r den imponerande fes-
ten slut, efterlämnande ett of örgatligt minne 110s deltagarna.
Sa kommer berättelsen om Salzburg- dagarna med märkliga skönhetsintryck av alpvärldens härlighet, om hjartebe- tvingande vanlighet, glädje och jubel alltjämt.
Och sa förtäljes om hemre- san, varefter till sist nAgra av färdens deltagare vittna om sina » basta rese- minnen ».
Anna Lenah Elgström, som tagit p &amp; sig huvudparten av historieskrivning- en, later med riktig kiinsla av det ka- rakteristiska f ör denna ovanliga f ard läsaren fal den ena glimten efter den andra a r reseniirer som \ - utan att tala nagot annat sprak a n mlodersmii- let fran den svenska landsbygden och det liv i langsamt tempo, som dar föres, ett, tu, tre blivit förflyttade till mil j onstaden Wien med dess livliga, impulsiva innevanare.
Fosterf öraldrar som halsas # med klappar och omfam- ningar av sina respektive fosterbarn .och deras närmaste!
Man kan inte annat an glädjas med den Attioarige Iiem,mansagaiaen, som förtjust över si- na upplevelser yttrar: » nu begriper .jag varför Gud latit mig leva sa länge, det var för a t t jag skulle f &amp; vara med .om detta. » Publikationen om svenskarnas färd - till Österrike sommaren 1926 kallas en: minnesbok.
För mig a r den framför .allt ett hoppets evangelium, vittnande, om segrar för de krafter i tillvaron .som ena och samla människors barn, om medkänslans, solidaritetskanslans makt - trots allt.
Även i tider da - söndringens, nationalegoismens och ha- tets förgiftande bakterier renodlas och aspridas i den andliga atmosfaren, mör- - S dande sjalar liksom krigets stinkbom- ber och gaser dödat kroppar.
Och denna bok a r liksom andra pu- blikationer om den internationella hjalpverksamheten ett material som en kommande tids historieforskning icke kan, icke far förbise.
Vi ha haft nog av ensidig, traditionsbildande krigshi- storia.
De sextiotusen österrikiska barn, som Sveriges folk i var tid haft lyckan a t t kunna hjiilpa, i manna fall radda, höra till historien lika val som de, vilka omniimnas i den h n u i 6s- terrike och Tyskland pi folkets mun levande versen frin de tiider db svenska harar dar nere firade sina ly- sande segrar, harjande och spridande fruktan över allt, hotande själva Wien: Die: Schmeden sina glkomhen, haben alles mitg ' nommen, die Feilslm eing ' sdilagen, das Blei davon getragen, &amp; ~&amp;n Kugeln cl ' raus gmsen, d !ie kleinen Kinder ersuhassen.
Om det gives nAgon ~aruppgift i ut- vecklingen för oss kvinnor, m h t e det vara a t t havda manniiskolivets okrank- barhet, dess helighet.
Kvinnor, som lydigt och villigt böja sig för teorin om det beruttigade i livsförintelse ge- nom krig, iiro en anomali.
Det ar ris- serligen förklarligt om den » historiska synen * hos milngen utlöser hopplus skepticism ifraga om möjligheten att skapa nya normer f ör den mcllanf olk- liga umgingelsen, med bortelimincran- de a r krig liksom inom de .s.
B. ciri- liserade folken bruket av vapen arAsom medel a t t avgöra indi~idernas tvister blivit borttaget.
Xen vi kvinnor m 2 s- t e - om vi vilja vara var psyke trog- na - antingen i lioppfullhet eller för-
- tvivlan, var .efter sitt kynne p3 den ena viigen eller den andra, i ord eller handling, söka medverka till a t t ska- pa e t t stycke historia efter en ny lin- je, i obetingad lydnad för budet: d u s k; z l. l i c k e d r % - p a.
Vilka ' bliva de mest ärorika bladen i Ilistosien om ~a.rldsI; ~iget och dess följdföreteelser?
De, som handla on1 de destruktiva kraf- teriias vaiisinniga spel, som kostat tio niiljoner iniiimiskoliv och va.ladeii av al- l a slag, eller.
de, som förtiilja om arbe-.
tet för citt riiddcz och Iijiilpa?
AXNA HTXMAN.
Mötesteknik.
q.
För ndgon tid sedan beia5ttades frroin Mariestad on1 liiir F.-B.-F.-kretsen diila- stiides a.v frii Elisif Tliéel f a t t en lika grundlig som nö; jsam.
lektion i mötes- teknik.
F r u Tliéel har fortsatt och niissionerat inom annu e t t par andra förbiincl~k~etsar.
Biir berätta nii f r u Mixja S trizndberg, Ystad, och fian Ger- da Hellberg, Karlstad, om hur f r u Tliéel ~ i p p f o s t r a sina ~ medsystrar till a t t framtriida vid offentliga förhand- liiigar.
Frii M,aja Strancl ' berg fö,r$iiljer:. '
Y d t: t (1 s k r e t s e II Iiack den 1 8 d 7 inn ' i % i1es6k: av ' fiw Elisif TIIi4el.
D e t var, in~tesbeknikeik d e t gidlde.
iStyre1sen ba- cle aförberett genion1 att iitse 24 st. tlamer A v kretseii till stt~disfii.ll~m2k t9ge.
Dessn 1i~ppde1txie.r .i 5 grxiipper, varje gx1iipp fick en frA @ n tt litreda.
Tnam g ~ g p e n ' iitslgs en inledare (n~otionPi r), en opponen t och.
de i.ivrigt halde, n~Rgot avvikaiide meningar, eller Hndrade försi1ag a,tt ifimnlliigga.
De f rl9gor; ~sbm skulle ~7en ti ' lerae, vor0: .Ilem för ogifta m&amp;lrnr; lokder: At stln~1sbiblio- teket; förhu1 för barns gn~tuliandd och &amp; a- kib ?iidande av varor viii1 dörlarna '; bil w41 .hi&amp;rnfiken pA stridmm: h.ii~~uigata samt till Isht en ~nnslag&amp;fragn, - som gick i den mera &amp; i i r n h s ~ ~ stilen.
~ ~ n Man hegii rde.
ett,
- Imnäiingar eller s. k. miötestehnik.
; Rursen det gjorde man.
Ooh tank!
~h ' olh i flicb-skolans sal 2 %23 mars under .h; vinnornu, dessa i kaffefria för.samlingar fru .Elisif Th6el.s f6i-fam.a ledning.
euq-ist tigande riisen, talade f ritt, ogenerat kurs r a r nhgot annorlunda; lagd 4in och dock parlamentariskt, ehuru de vore den väl prepareraide &amp; ursen 4 Xartestati, flera .hundra t.illsammans.
, Ar de 30 st:td+ vilken genom, fröken Langenheim ' s artikel f ullmäktige pratarte Ahinstune hiitlften.
Hertha eggat oss tidii efterföljd.
En sak trots det stora tilloppet av skklare .och hö- hade 1 % frAn .början Mar iför oss: hrsen rare.
Det var riktig teamter, isom man ssger.
d s t e rara fritt tillgänglig Ear d l a Unied- och Jmrsledareu fick vara myoket pitpass- lemmar lav de samirerkancle Iföreningama.
l+ @ för .att hinna &amp; eka emellan med upp- Vi ville h t e ha ruWa; lda ibetalande Inirs- lysningar och i %ttelser.
medlemunar, som shdle instrueras i a~-sk-i.lt Vi anse oss sftledes llia lyokats förtrXf- rum, w 1 1 &amp; r fÖi.en ' ingikamwna i alla faTl ekullle svara för kostnaderna, ville T; i ej be- ligt i Karlstad och Zingo ocksil hxöm uv röva ned~lpim,mBrna .shimdansen al- en nF n l r k~irsiedare.
Det föïbjiintiï, huske att .och originell tillsbiilhi~iy.
Diiwiot ansilgo pbpekas i des. % .hem !slöjdsttder, att d i r vi as iiilunn~ aeLt u t d i u h .atlluul ' ieten.
' De kurs, mm, I mycket r a r en rask improvisa-.
som skulle veciemhga a t t töppna isin m m, tiony crcksil Mer tillsnic-lcrad i en viss 7-iiriu- hwde h d 8 t5&amp;a8s f9 b h @ bWrre publik 41indd&amp;t fantasifull stil.
En hirs kali r51 S a s m andra saker ordnas mera iuteiisirt för Bn de önskade, dQ föreningaina t ~ ~ ~ r n m a n omfatta ungeEir 430 personer.
I adla kret- n w a fri eller inera extensivt, för de * mingi.
; sar vet mlan, v a r If ö r det behövs kur- V&amp;r rar utan twkaii av det senare slag&amp;.
t, ser 9 möitesteknik, och Sörst&amp;r d &amp; ocks5 ntan Vi behtivde just nu biist nigot ~ ~ d a n nit- g ett vidiam a @ de (n) m !era %nlgsliga av arbeta got av ~1jumni.a vindar, i i d ~ s ~ n b lwlz utskottet illa &amp; ii1 a t t ibefa-ra, att &amp; i % streke gemensam arbetsg1,iidje.
Inte d u s t !PhM allldeles ensam mied bjalp a v nikgra var det gott rför oss att &amp; ii ha fix1 lSh&amp;l .sarSElt ta %triingda Clicumier skrulle f &amp; ro den hiur d flera dagar.
Vi utnyttjade henne niistan oförs.riit.
Men sil flick ri i&gt;clrs \ W trevl ' igt u t s t m a bhten i land.
1Men bhten gick i€ma&amp;t, e j med .hor .h- Mllning av hennes pemonlighet.
Trots gml ra, den niistan seglade @ &amp; en [bris aT gott 194 ja vagal * jag ej tUnda ii6gon i.ökelse för fru T h k l - .Iion ser sil kallt och rakt humör och god vilja!
sfidant.
Bom tu- Tliil rhra förberedeilser: hijrde, a t t tryckt en, om man kommer d e.
program i i.ör * g i~ts3nts tiil alla förenings- lare och kursledare %r ihon .utmliibkt: kim- iin; edlempmrna.
* ö r s t a dwiilllen r~ipptbg all- nig, S k e r wli eaWad, d&amp;- med gotia nu- &amp; n &amp; @ kussion, indaiii av f m TUi&amp;l, om lag iför 1-2irdtiudsk stil, niir sadan khörs.
gift föi~5rvsarbete atom hemimet Sh * cket mh det vara tillhtet att suga.
Kurslagarna Gro nu ett roligt iniinne, s m samt ral av 30 rstaidsMEWtige.
Andra kv ' allen lupptog för&amp;rag av @ ru ' .l~&amp;l och kommer Kai ' lstuids Fredrikor och andra kurs- lf i6ngera.t shdsM1daak tig-n trWe med cleltagare att le försti; iende mot varandrii.
behandling av tre ndotkner av loka3 art. nar de rillas.
lIh11Iiinda tyckte nQgan a- 11 hade dessutornii, sörjt f6r .att Btdnstoiiz staka genuint allvarlig sjal, att den h r t första ~pponenter i rolig gense e j ejkulle =ra niigot mer h6gtictligt lagd.
~Meu dY Isalillas, för att Etta upp ~sbkrmingen.
h 1 1 hade tia siilert ej pli aamma Mtt lossat överensk~oxumet var, att a a n fick saga det sjiilaraas band, ej viickt den nu befintliga ' lusten att fortsiitta i mindne skala, p &amp; ett: mian ej riictigt menade för a t t diirigenom mera linbnSivt SM$.
: rndeftwknad tror.
r&amp;ilt +id izppviicka d~iiskuslsionBns andar.
6 % r sanumian.tiwidet ski14le e j fiAgornas genomb- a t t den Justen koniuer att finaas k ~ a pQ handling vara ~l~~w~u ' d ' saken, utan att man anara sidan sommaren - den 1Ynga farliga svenbkri sommaren.
ybtrade s &amp; och gjorde ynkandeil p @
87 H E R T H A Kretsstyrelsemöte i Lund.
Från bokvärlden.
Medlemmar a v styrelserna f ör F.-B.- P.-kretsarna i BZi.stad, Halm.st,ad, Htil- singborg, Karlskrona, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö, Svalöv, Ystad och Växjö, inalles 36 personer, voro den 13 mars samlade i Liind till kretsstyrelseniöte, det fjiirde i ordnin- gen.
Som ordförande fungerade fruarna C. Eklundli, Lund, och M. Strandberg, Ystad, samt s h o m sekreterare fru A. Gierow, Halsingborg, och fröken M. Akesson, Lund.
Mötet beslöt a t t hos Förbundsstyrel- sen anhalla, a t t vid nustkommande Ars- mute förslag bleve frayställt om änd- ring av Förbundets stadgar, sil a t t vid Arsmötena uppllisningarna av kretsar- nas Arsredogörelser komme a t t utbytas mot permanenta sammanträden mellan kretsnämnden och kretsarnas represen- tanter i och för dryftandet av gemen- samma angelägenheter.
E n livlig diskussion utspann sig vid Problemet man och kvinna.
Kri- tisk studie över Wieth-Knudsens bok » Feminismen ».
Au Thyra von, Bset- sen,-Östman.
Förlagsaktiebolaget Ros- ma, Helsingfors.
Vi trod,de a t t man var fsrdig med professor VSTietli-Knudsen och hans fe- ininism.
Wen, ja, det finns ett kant ordsprlik om ont krut, rättare - dver- .satt, ogr.2s, aom inte förghs.
Detta tyckes veiWigen-vaiwa förhiillandet iii &amp; professorns ogräs.
Ty SA- m !&amp;.
man ' viil beteckna hans feministzfunderin~gar!
.I vilket fall som helst har man i Finland tydligen iinnu ont a v, dem.
Fru von Beetzen-Östman hm i sin digra volym P r o b l e m e t.
m a n o c s h k v i n, n a givit, dem en ingAen.de grai1lsknin.g och piink t ' för p1n.k t ' be- mött professor TVieth-Knedsens, för ÖvrEgt !skal,igen oMill:bara, teser och slutledningar.
.
Tvivelsutan kommer föPfattarinaans sakliga och logiskt ge- nomtiinkta utredning a t t göra nytta pil diall som vederbör.
behandlingen a v iimnet » Gifta kvinnors f örvärvsarbete », varefter mötet beslöt att.
till Förbundsstyrelsen framstlilla förslag om fragans upptagande p &amp; pro- grammet f ör niistkommande Arsmöte.
F r u Eklundh redogjorde för Lunda- kretsens Atgärder för anstallandet av en kurator för den sociala hjiilpverk- samheten bland psykiskt sjuka.
Sist dryftades ock &amp; förslagen om ge- niensamma f öredragshfillare.
Kretsstyrelserna inbjödos a t t nusta tir samlas till möte i Svalöv.
MARIA ATCESS ON.
.
E. K-x.
iHjarteb ' arnet av Anna Hihade.
C. W. K. Gleerups förlag.
Ovanst5encle lilla bok förtjanar ett biittre öde än a t t .drä,rxkas i julflo- den.
Den.
vittnar nämligen om en egen- artad begLi.vxiiig och sjalva genren - in- te l %ngt i f r h den Axdersenska sagans - !har sil &amp; illa.n med (frarqhng odliats pil senare tid a t t en kvinnlig efterbil- dare, som gar till verket med .sil stora f örutsiittningar, val kan f örtjäna upp- rniirksarnmande.
Det dussintal sagor * eller 18ymboliska berättelser, som bo- ken .innehaller, Bro viil inte .alla av ' sam- nia valör eller av lika stor ursprung- lighet, men nagra av dem äro smP pltr- lor i sitt slag.
Sjiilva upptakten fiingslar genast in- tresset.
» Tennskeden, som f örsakade tre ' himlars lycka », ar, trots den lekande beriittartonen, en vacker och gripande a '.
rel~~leclamöter iits; i#os imiu staden f riikeii Sigsid Engl.iiild, frii Stina Roclenstam, fsii- keii Ahllwm, frii Olga R; \ - 41611; odi fril Xalin Reiiet te: f r; i ii 1~~iilsortit~n fruarna Vi t rln Lyttkens, Bergsjii.
IIildi~r .Sun (lI~l~l, Igge- siiiid, Alm1 Thircliitrdt, F02 ' .~.sa, och fl ' Ok:~~i - Agmes Siinilberg, Jarrsö.
Till st ywlscsii~pleauter ~ttlcles f riiania Anna II:illgren, Anii-Magretlie Mliirray, - biii:i Iggliind, Iggesiuid, samt friiken Aditil For *: - k x g, ITetl \ - igsfors.
Rerisorer blero frua im1 Fanny Liirilllwi.
; c~ och Gertnid Lanileliiis.
l&lt;e~isor.ssiipplean ter f rii Segerqrist, Trge- siincl, och f röken Inga Pemson, Bergsjö.
I&lt;: i r l s k r o il a k r c t s cl 11 clintlc d m i mars snmmmikoiust ii stad~1i:) tellet.
Idr Einar Riete gnr en rclllog6rclc?:!
fur SHIIIL hiillets Atgiirtlcr till, föriJ) yggaiitle av ~jiik- lighet 1klaiid sui; Il~nrn, cl.
v. o. i stort wtt B o r b s k r e t s e II hade tillsam.mms U ji:lkdrol) pens verksamhctt vilken frhu a t t nied Vita Banulets .lokala.rcleliiing den 11 endust ha arsett clist.rihiwring a r mjiilk nt- iua r s A $.licklii roverhlet eiii f ö-r&amp;ragmf t.011, vecklats till a t t omfatta tillsynen över sfi varrid fru Ester Thtteu~n.11 talncle ö r a gott som hiilfteii a r alla nyfödda I) ar~is i i m e t wPersonlign riirklenw.
Som orilfö- \ - A rd.
i-niide f.~iiigeracl e if 1x1 Elleonore Odemran tas 41Rsefteï szing av friikeii, Nain lB~ck-t.i * t, som i, sitt Iiiillsningstnl nttryckte förhopp ackomparnerad m- i€riiherriiiiian E r a .Spai~e, ningen om fortsvitt wmnrbete m!
!llan F.-B.-F. var~rii följdc föi.ed.i.ilg m- redaktur l ' rdtle- och Vita Bandet.
m r Riilon- f r h Idiiil (I I ~ L wStriadbrrg i G ö t e u .o r g s k r e t 8 e n: Iiacte den l$ T~indw.
SfimBriim med gemeustim, siip6 m~ars ~samrn %iitri ?cle med frii Karin Fjiill- ~ i m yt t tesligare s i h g ar fr6ken Huckert.
Mia -- Flol~mgren, frtin ~Stockholmi w m &amp; ist ' Iviider af tonpns lopp blev .f r11 h m a t3we- och företlrngsh8lhre.
Ämnet v m wI) e M- din avtackad fik sin femuriga rerk~nwhet ciala pro ' lAemen .under det &amp; u i p a kvarta- soni kretsens kassafur~altare, rilkeii nu .. %Ide ta.
övertagits av frii U R S Granström: ~ Äreli H n l m s t a d s k r e t s e ~ s i a m i i - iits; ig kretsen friiken IIaniin dnilers.wii, f r u tiQrlcle deii O mars, varvi &amp; frii Ester Ihtte- Alma Falk och fl- Eva tif Geijerstam n i ~ i l maii förelaste om, Vadan och rarthiin.
f rnama S \ yediu, Granstriinii och W011l) rrg x~~gm tan:hmr kring r i ~ t r rnorald~ikn liiges.
som siipl ?leanter att gh Siirlmnclets Ar.miite Diirefter ~inikviiiil;.
representera kretsen.
H &amp; J s d n g b o ~ r g s.
k r e ~ t s hade en I&lt; a r 1 s t a t1 s k r P t s e n ~liade sitt e if~u Ester den 7 mars ~ s a m ~ n t r j i d med hrsmbte den 10 niars d fli&amp;liiro~ei.kets sto- I~iitteman som föreEisarer över Q m e t %Per- ra sal.
Till st; \ - rclse onivahles f r u .Gertl; i sonliga viirclenw.
Samkiciiim.
- 1D.en 14 mars ~ vall-Gardell, frii Hellberg, frii 1 % env om F ?l sa I.orh, fri herriniian Sigrid &amp; i joniiuviid talaule f im Karin %Ijiilliback-EIoliilg1~11 &gt;De aocialh pmblemenw.
samt fröken Edit Ahrenlöf (ordinarie).
Till I E I i i c l i k s v a l l s k r e t s e n hadc s~ippleanter omvddes ifri) Jrcii Stinn S i d e oeli konstitnerande - te deii 1-1: mara under frii npa; ldes lektgrii vid AllmGnniia U r o ~ e r k e t Stina Rodenstams or~l~förai~deskap.
Till stj- f röken Rar iii Ringeneon.
Till revisoser 0111- bild av sjiilens eviga Iiingtan och ro- löshet, » Hjiirtebarnet » en den oprakti- ska och 1jnvlig.a.
kiblekenis l o v s h g och » Eejlan » berattelsen om ett brustet strangaspel.
Samlingen innehaller vi- dare nligrit liittare saker, &amp; soiii » Slan- tarna », » Strejken » m.
fl., och nfgra mera allvarliga silsoin » Den nya tan- ken », » Giildf&amp;gel i gyllenbur » och ancl- ra, som dock inte aga sanima origina- litet som d e först niimiida.
Stilen iila genomgi ?iencle ledig o &amp; vrSrdad.
Tro- ligen kommer d e i ~ n a f ö r f a t t a r i n n a - s &amp; vitt jag vet debiltant - a t t Ater lata höra a v sig?
kanske i .helt n p U ppgj f kl '.
FASST E.KENST1ERS.A.
,
H E R T H A v:t.l.des f m Anna ~ ~ n d e r s s o och i i fcu Gerda Olisson (, ordinarie) med Sröken Tliyra l-re- cling: och fia.
Rukli Li1iii.s som snppleniiter.
Mecllewqsiff.saii f ö r lm986 var l=,.
$If ter förlianOli~igarn~ti trblacle friherrilina-n Sigrid Lei) onlliiufvcl 0111 » Nigra cl~tbgar i F.l.oreiisly och visade ett stort an tal 1 jn.sbilder f r h i den ga.iu; ln konstst itclien.
Den 2 %23 8~nalis lm,cl.e ' kretsen gein:ensr~iuit ntecl niicl.ra It viniio- f örenlingn.r i ntnclen !kiiics i .mötesteknik som ayiies annat stiillle i detta.
liiimqwr av Herblla .. 89 cliicviil: sii~skilt betoiiride en god # och simd gl4icljes stora viisde.
Gti.tste:rn.a s ix ck fram- förcles av kretsens v. ordf. frii A.
F.lorén.
* N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hacle den 11 ' inars, sitt arsniöte.
Ars- och revisionsberut- telserna iippliistes och ansvarsfrihet bevil- jades.
Styrelsen, som oiiivnlcles, b e s t h av f1111 Frniny Bj-öi.l \ .~n, ord$örali !cle, fro- lien ~Greta Le ' ijon; v.
orcW., frakel1 &amp; hg- mar Wessberg, selir., fröken Einelie Anclers-.
soii, kassaförv., f r u Ebba Beckman, fröken, Ruth Dahl, fröken Anna Klingspor, frök- Till Ik1on~dett.errancle av f öregitencle oXIe~tlia- Esther Lindström, fröken Gerda Malmströiii, numiuers notis .om lcretsens soaré del!
3 fe- fröken Betty.
Olsson och frii Hilnia öhiiian.
biwzi.i:i lii~ii nliim~~xats a t t man ~lmicle fullt buas, Siippleanter iiro f r u Karin Edlnnd och frii- .att doaren n r en sii1cc6s m m t a t t lyPloinlsly keii Gertriid Helin.
Aren revisorerna,.
frök-.
ilarna Octavia Liindell och Gerda Lund- B n c1 o r t s 11 .u f t gjoirc1.e stor ~lyclca.
Vi d1i1re a t t regissör loah priiilaclonlia var frö- iiiaii, nied fröknarna Anva Nysteclt och ken Greta Smecl:be~g, förut anstiiillcl, vi1cl Lo- Hanna.
Aström, soni s~ ?ppleanter, onivalcles.
Till leclaiilot av stipe~~clieinstitiitionens reiisbeiigstenterii, earmit att.frö.ken W i r t a Uii- {len .a c1i.ompn.g ii er,a ' cle f rtilieii A4q31i111ds, shng.
iiiiiiincl i Linköping valcles f r u Ebba Beck- man.
I stiillet f ö i f r u Gurli Linder, soni lovat L ii n cl a k r e t s e n hacle den 1 april ett ett Pöreclrag .över urnuet: ~ N l i g r a riktlinjer tnlrilit besökt möte iincler orclförnndeskap av fru C. Ekliinclh.
Först .behandlades iiagra inom den moderna krinnorörelsenly, men som blivit hindrticl a t t ltoniiua, beriittacle fröken ftireningsangeliigenheter, varefter f r u Biina Herrlin höll fijreclrag .on1 &gt;Ett I~esök hos Esther Linclström om nt " igra reseintryck fidn Elsa Hiqiindström vii tslotitet Xeusorge~.
Dii r- England, sarskilt frhn studentlivet i Caiii- briclge,.
samt nz " i.gra miiinen f r h .Shake- efter sainkviiin.
sperirs stncl, Stratford.
SLPiig a v f r u Ras- 115 a l m ö I i .r e t .so e n wriurnaut lfiid.de den iniisson inecl ackomgag.ileiiiang.ag~ieiang av fru h u - 36 mims i l Staclt Haiii ' lmrg onder oi-dförnii-, rent, som aven utförcle ntPgra pianoiiiinimer.
c1eskn.p av f rii Bet21 Qii.ense1.
M t onens Söre- Tesiip6.
d rag J16ll.s av rfrii Kacin Fj !&amp;l.llb8~1i-H01~1 ' e1i, X y li ö p i ii g s k r e t s e n hade orcliiiarie om » De; sociala 1pr01) lenien rlinjcler det gAngna saiiiiiiaiitriicle onsclageii clen 16 mars i flick- .krnrtsek~letly.
Diire ' fter ett p a r inwsiknrlinir- sk01:ins .lokal, varrid advokat E r a Andén mer för fiol oc1.i pinno, iitförcl-ti .av Q ~ i a r i i a höll föredrag över iininet ~TankestEllare in- D. Bernlilar4l-A~icler&amp;smi o &amp; A. tLincl.nli1.
för ii:ktenskal&gt;etly.
Orclföranclen franilacle clkref ter programinet för den iiiisiiiaste ti- clen.
E t t föredrag örer clen alitiiella skol- fragan, bebtPclacles för aprilsamiiiaiitriiclet~ 0 1.
1 för a t t starka, kretsens eliou ' oiiri~ koni- iner en matinb a t t anordnas i slutet av april.
Gemensaiii tesupé intogs i flickslio- lniis övre:.
hall ...
Breinerskola hacle clen 16 iuars en föreclrags- aftoii i ~ f l c i i f Bredr.ilis f o i i i ~ I i 0 1 kollegie- ~~ sal, \ - arvid fil.
dr. Martha Niiiises fïnn Hol-
land beriittade on1 liret pi % Java, och f r u r h anstfillila privatsköterskan f61 llmA Inga Frumerie föredrog ett par sAnpum- stnd.
Friilren öquist hliöil ett anförandc on1 mer.
1liiiet.s stilwndief oiid, Ta mit1 hon f rami-511- Den 3.8 niars hade kretsen ett di&amp;useio~~s- de som e t t ÖnskemNi, a t t fanden kunde iikas.
.Embllan dcwa olika föiUlian&amp;lingnr utfiir- möte, i Föreningen Arstas lokaler, meil an- ledning a \ * föreliggande riksdagsmotioner des &amp; ng a-r f r u Elnn &amp; i~hl (.n.
~ c t o m p a ~ c - rad av f r u Marie-bli.
* v. Baieiaan och iwrande g i f t a k v i n n o r i s t a t * till sist intogs t~siipé.
t j a n s t.
Inledare Tar en a r motioniirerna, V a r b e r g s k r e t s e n ihadedmI0 riksdagsman Elof # Lindberg.
En lang och livlig cliskiission följde och en, resolution mars 5rsmGte A ~Stadsliu~et.
Till stymlsc, antogs (den aterfinnes pli annan plats i riEieii samttidigt konst.itii.erade sig, fitmva1- dm f m X a j a Lundgivii, ordf., fiw h n: i detta Herthahiifte).
Arnuan v.
ordif., fröh-en Tora I~unitgpn U m e il k r e t s e n hude br.sm6te den sekr .. fiiiken E l ~ i i i e Tjeriistr6m.
knwafiir- 18 xnam A F.ri.muirirl~ogens ' Irlubbiaml under valtare, f111 Rniin S.undh, m6tmr; ' iriliiina.
ordförandeskap av frii Fmny Bergström.
Siippleariter f rii Rei-na Lar.wii och friikm1 Den $örutvarande styrelsen ~ d c l e d s i Julia Palm.
Rerisorer Mevu ifr6hiarna Sig- utgöres slL1edes styrelsen a v f r u Fannr Berg- rid Holmst rom och Cecilia, Tacobsson med ström, s d f.
, fru nlsa; Gra &amp; %rÖm, r. ordf., fr6knarna Canny @ liristensson d i Hilcliir f ~ u Siri Hall~t~iimi, m d r a v. ordf., fröken Rhkansson som snpplean t ~ r.
.
Ingeborg, öqviet, kassaf ÖrraPtare, och f rillien Fru Ester L u t t h n, Lund, hu11 fiiiwlrag Anna ~Hoine13, sekreterare, samt f r u a r Ber- om SSII tida iingdomsproble~.
~Daref ter id- tha Hingstrand sch Gurli Forsberg.
&amp; vi- tog &amp;?
~ T ~ I [I ~ L sorer Bro fmar @ ter Lindgren o &amp; S n n a ö r e Ib .i.
o k r e t .u e n Ilade sitt Arsmöte GUberg med brlikenn fan ny Z3olmlbei.g och den .S miars .i Risbergska .skolan.
; Sedan an- fnu Viiilma Kin &amp; wml suppleanter, deii se- s ?-a~.~rihet k r i l j a t s, ffretogs s t y m l s ~ r a l, nare vald &amp; ter frii * Stina Rydquist, &amp; m varvid o m a l d e s fruai-na A. Pahnibosg.
E. avflyttat.
TU osiihd fönbundsmiötet i Lind, E. Karlsson, H. Larsson och S. Dund- Ystad uiMgs firi Ekder Arnell, gymmastik- gren, frulruarnn H. Bratt, E.
L i n a och S. direktör Miken Anna JGari9bex-g samt friiken Oillner sanit i i ~ a W e s f Maria l3kl !1iiii ' l..
h n a Hörnell.
Revisorerna om-ald eq l iliasii.
~ B v i i m ~ k o m.
- # Efter m6tesförhandlingarria r&amp;o:j ' orcle f r a e n H61mel.l iför 1Förbiu4dets sji&amp;skötcr- .skebp14 i CmeA 01 % t d a d e om den a r by- .mittCln.
Till kretsens sepresentant i öwbm 3 b s stipendieniimnd utsAga fröken .Ifanu:i Rra tt.
&amp; o odisputabelt de f inasae och i bruket de billigasie-
Tidskrift för den soenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: E l l e n K l e m a %.
Samtliga förimndsxxedlemmar erhiilla tidskrif ton.
Icke-f örbundsmedlemmar pre- numerera ii nämaste postanstaU eller i bokha.ncle1.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6:50; 1 / 2 Hr kr.
3:50; 1 / 4 Hr kr.
1:W. Lösnummer 66 öre.
Redaktion och expedi- tion: 48 Klarabergsgatan, Btockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 4850, 27 62.
Expeditionen:, kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
C, A. KAHL &amp; C!
A,-B, Lärftskr am handel 3 Sturegatan 3, " Stockholm T e l e f o n e r: 2538, Norr 8110 Linne- och Bomullsvaror Zephyr for Herrskjortor Linneutstyrslar och rikhaltigt lager av damunderklader AKTIEBOLAGET Siotkholins E.
Nya IårnsilnBsfabriii L. ERICSIION gPcddaffdr f &amp; Sangar, Sangklader, Soffor, Ottomaner 1 och 2 baddar, Tacken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m.
I STOCKHOLM IDOZAN A omag t ua / arnnde.
Tel.7858,N.7~81 IDOZAN B ej avförande.
Ktncr-IDOZAN odroktlt dilrkandc.
Innehåll.
Albertina Carlsson - hedersdoktor Av A.
Arnback Christe Linde.
Utskottet om gifta kvinnor i statsyanst.
F .. B.sF.
angående skolfragan.
Från Egypten.
Ett samtal o m pedagogik.
AvHanna Rydh.
Samarbete för fredssaken.
En diskussion i Stockholmskretsen.
Annu en oppinionsyttring i skolfriigan.
Svenskarnas ' Osterrikesfard 1926.
1317 Anna Kleman.
Mötesteknik.
Kretsstyrelsemöte i Lund.
Fran bokvarlden.
F.~B .. F. * kretsarna.
Har N i i n t r e s s e för Eder trädgård?
1 Begär katalog frdn RAMLOSA PLANTSKOLA 1 HELSINGBORG vars växter sedan 1839 med det bästa resultat planterats friin Ystad till Haparanda Tel. Helsingborg 16 Telegrsadr.
: Plantzgen ada och vila i Södertälje ~ a d a n s.
i a l t e n öppen Aret cm.
Sommarsäsong: 15 maj-15 sept.
Badlakare: D:r A.
Ljung, SIockholrn.
Tel. 85409.
Alla slags medicinska bad.
Specialitet: Massagebad.
Nyinrättade avdelningar för mpackningar enligt Skodsborgs och.
.
Massage och sjukgymnastik.
Pistanymetoder.
St r a n d b a d e t är landets bäst ordnade friluftsbad.
Kostnadsfri simundervisning.
5 tennisbanor.
Dansaftnar.
Musik av Fritiof Cronsiös kapell.
Angenämt societetsliv.
Kamrerarekontoret: Tel. Södert.
16 42.
Stockholms Bokindustri Aktiebolags Boktr., Stockholm 192 ' 1
