# ID: svediakorp-per2868
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,436
# sentences: 669
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14: FEBRUARI 1927
I Herthas läsarinnor I ' I I göras uppmärksamma p i, att Paul U. Bergströms manufakturavdel- ningar ha det största tänkba:ra urval av alla slags Siden-, Ylle- och Bomullstyger samt Linnevaror för såväl ekiperings- som hushållsändamål.
- P a u ~ 2 /; 3 0 r p ~ ~ ö m Ad?, s = 13 Hötorget Drottninggatan 7 4 5 4 Hornsgatan 5 4 (Mitt för Adolf Fredriks Torg) - HUSMODERN Bomullsgarn och VBvnader fr8n 1 l l Gefle ~ a n u f a k t u A.-Bol.
r STRUMSBRO I och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt HEM I I Akta htmixtur Ett valbeprövat medel mot Magsjukdomar s b o m magsyra, mag- och tarmkatarr, mag- p r, gallsjukdomar m. m.
Den som i h a - tal använt laxeringsmedel botas fullstan- digt, aven svarartad diarr &amp; Mixturen ren- sar magen fr8n osunda rester, läker och haller magen i ordning.
Intyg härom fin- nas i mlngd.
Mixturen %r analyserad och godkaiid av Kungl.
medicinalstyrelsen.
Mix- turen Br tillverkad i över 30 ar.
Tusentals personer hava blivit botade.
Mixturen in- delas i tre klasser.
N:r 1 hellösande vid trög avföring, n:r 2 halvlösande vid nor- mal avföring, n:r 3 bindande vid diarrf5.
emballage och Pris för sats 6 kr.
(6 fl.)
frakt.
TJliverknixigen 6 t h under laglig kontroll.
Fru MARIA ERIKSSON.
Gröna gatan 58.
Avd. Jönköping H.
Telefon 24 36.
Hnr förut tillverkat mixturen hos Fru Sofia Lamson.
+ ' 1 Svanens vivnader basta vävnader l BetIe aarn Msta aarnl Teleloner 539 8326 5619 D Halm t I / Siden- &amp; Manufahtnraff &amp; Storsta anal nyheter
ARGANG XIV FEBRUARI 1927 HAFTE 2 Ar den form av äktenskap vi ha tillräcklig?
.
u.
ti en del dagliga tidiiiiignr liar under den sista tiden förts eii gan- ska livlig lclisl.tussioii augfiende - ilet önsk- viiiyla i .att vi finge en ny iil&amp;askaps- form vicl si~claii om och av liigre grad iiii deii ~i ha.
Disl&lt;nssioiien f öraiiled- des a s iiHgïa artiklar av advol;, zt Eva- Andén i Ticlevan-et.
Det var hon, soi~i, i * dessa » Tan.lcestiil.lare inf i3r &amp; l&lt; teiiska- pet », Framliastade förslaget # om ett 21; -.
tenskap ar liigre.
grad, seclermera i dis- kussioneii s l t a ~ ~ a m Beniimint t Klass II.
, st %lliiingar, ja ren t a v i-n y tbilclningar, i var giil.lcmcle &amp; k- aiigilencle ianeli~~llet.
tenskapslagstif tiiing, a t t det blott ar lyckligt # om alliuiinheten Mrigenom f Att ett tillf 5lle taga sig eii tiukes.t8.1.1are iiiför aftenskapet, icke blott ur B:LOF~- lisk och psykologisk utan ii \ m iir ju- ri !cl.isk: synpiii~l&lt;t.
J ?örsl.aget var ju oclcsa.
buret xv en varm öilsliaiz att s &amp;:]; .a koinha till ratta inecl cle ol.iigen.he-.
ter, soin cle av samli5l.let j.el; c sanktio- fösbiiidel- lierade iito.iulil; te~~sk~apliga Ztt liknande förslag fsanifördes~f.
ö. semm f öra .n~ecl sig.
iiiigef ' ir samticligt .av dr. Ivan Bratt, Srenledes i Ticlevarvet, i eii artikel., som han hllacle NClgra urcl o111 feinini smen och Skteiislapet.
B k i kan fr5g.a sig oin inte cle b %la förslagsstiillarna sjiilva i iii .&amp;i har ef- tmdt, seclaii clisliiissioneii givit en n&amp;- go t vidga cl ö \ - erblick över f rhgan, nias- te, saga sig a t t förslaget sar dödfött.
I varje fall .blev iiog för allmXalietein.
det slutliga intrycket av debatten det, a t t e tt d ~ l i k &amp; l; teilsli-ap t av Iiigre grad vore icke.
blott onöcligt, och gagnlöst utan m %hiiiicla rent av till si1; ad.a.
RHrniecl menar jag ingaluiicla att icke, det varit nyttigt a t t sjeilva taiken fiamföides till prövning f i k .all.mlin- lieten.
Diet rAcl.es, iiveii blaiicl högt bil- dade.
m&amp;miskor, s &amp; mycliet vanföre- skapliga ni6clrasl&lt;apeta vaniira, clet smussel.
och det I~eiiilig~lietsnial; eri, som ofta följer med detta o. s. v.; li !l; tensliapet iiia f ör samlzall.et den enda önskviircla formen f ö r könsrför- binclelser.
Ungefar s % lyder den .tes, som i de juridiska liiroböckerna bru- k a ~ Igggas till fnnclanient för] .aran om iiiktenskapsriitten.
Denna sats iir.
viil iiveii grunclval toch iitg5ngspinkt f ör clet omdebatterade reformförslaget.
Fran saml~iilleta sicla vore det, incaar iiian, önskligt med större ordiiing och reda i c1.e » alltinera ökacle » fria förbin- delserna.
Och f rAn ind.ividens sicla, för .alla clen~, som icke passa för det niivarande &amp; tenskapet, icke vilja p&amp;- lagga sig alla dess lagliga Bonsekven- ser, trohetsplikt, nnderh&amp;llsskyldigliet, D-et u torn ' iiliten-
viss riitt till varandras egendom o. s. v., för alla dessa vore, det, menar man, önskviirt om samhället ginge till han- da med en enklare f o r q nav legitima- tion.
Enklare inghngen och frasiför- allt s &amp; enkel till sitt i n k h b l l och si- na konsekvenser, a t t den lockade till sig det största möjliga .antal av dessa iilanga, som icke passa f ö r det nuva- rande Bktenskapet.
Givetvis finnes det, ilven utanför ramen av vart nuvarande sktenskap, förbindelser, inom vilka kontrahenterna piilagga sig mdiiga och stora förpliktelser gentemot varandra och bariien, d a r szdana finnas.
Hen dessa förplilitelser h a ~ a dB icke, ut- över vad som bestammes i lagen om barn utom iiktenskap och var gifter- malsbalks kapitel om trolovning, h- raktiiren av nSgot lagens tvilng, utan 3ro frivilliga allt efter var och ens laggning oeh godtycke.
FOP alla des- sa och för d.em, som icke vilja veta av n5gra förpliktelser alls, vare sig fri- villiga eller av lagen sanktionerade, skulle nu det n ~ äktenskapet a vara an- passat.
Niir Mohammed ' icke vill kom- ina till berget milste berget komma till Moliammod.
Vid första eftertanke visar det sig d &amp; emellertid a t t en dylik äktenskaps- forni med iiödr5ndighet maste vara blottad pil allt eller snart sagt allt in- n e l l.
Den milste inslcranka sig till a t t utgöra en blott # och bar inregistre- ring.
Och en iiiregistrering, som man bör kunna vidtaga i dag och stryka e t t streck över i morgon.
E r a Andén har visserligen tänkt sig den nya akten- skapsformen böra medföra trohetsplikt samt en nagot: större underhiills8kyl- dighet gentemot hustrun i ahindelse av moderskap an den soni nu iiligger en q a n gentemot modern i en u t o m ~ ~ t e n - skaplig fö~bindelse.
Lingre har hon tydligen icke velat gA.
Och l %ngre tror jag ingen skulle vAga g2 be tri if- fande dylikt äktenskap av liigre grad * Ty d &amp; riskerade man siikerligen a t t iiven utanför detta aktenskaps rimiir- ke piitriiffa en # ofantlig mangd sexuella, förbindelser, för vilka en form av &amp; nnn lame grad skulle visa sig behövlig.
Det torde niimligen r a r a dct typiska f &amp; dessa fria förbindelser och det som av en m8ngfal (l olika anledningar av- haller deni friln iiktenskapet, a t t kon- trahenterna icke ~ i l j a veta av niQgsa som lielst av lagen föreskrivna f &amp; pliktelser och konsekvenser.
Ganska betecknande ar i detta fall det exempel u t i f r h vilket Eva Andén vindicerar fram behovet av en friare äktenskap- form.
E n man och en kvinna, biida anstallda p &amp; samma bank, ha ett balan sampan i en fri förbindelse.
Ibmns förbindelse Hr icke blott helt tillfallig utan har eii mera monogam och rarak- tig karaktar.
Xen redan när det blir frdga om underhall för barnet i enlig- Iiet, med grunderna för lagen om barn utom fktenskap, drager fadern sig m- dan.
Ar det troligt, a t t denne fader skulle kunna förm; ois in @ ens ett %k- tenskap klass PI, o m ett dylikt för honom medförde större ~nderhAálsf6~- pliktelser gent.
emot modem iini vad 1.agen om barn utom fktenskapet g&amp;- liigger honom.
Den föreslagna enklare liktenskaps- f ormen skulle .&amp;ledes endera innebarc en ren inregistrering eller oclrsli, om den meclf örde ntigra riittsliga konse- kvenser, med nödviindighet medfikta, k-
H E R T H A hovet av en annu enklare form.
För s &amp; vitt man nämligen ville beakta sam- hiillets önskan om » o~dning och reda&gt;&gt; i samhällsmedlemm~arnas khsförbin- delser .och individens, särskilt kvin- nans, intresse; av a t t genom inregistre ring av en förbindelse vinna offentlig- het och m d g 5 vanilsa;.
Men d5 maste man frliga sig: aven om dessa öndamal mil vara aldrig SH behjärtan.svrirda, k a n det vara .en samhället viirclig uppgift a t t tillhanda- g &amp; med en inregistrering av könsför- bindelser, .av vilka en mycket stor del., det # &amp; ger, oss erfarenheten, miste Bom.- ma a t t bli av ytterst överg9ende natur.
Och man Prhgar sig &amp; veii, har icke sam- en helt hällets ~~1ctenskapslagstiftni.ng annan.
och istöriwe uppgift än den att bringa offentlighet och därined » lclm- het i det sexuella virrvarr, som nu häs- skars.
Skulle för övrigt genom dylik 23 om barn utom ai1; tenskap a r pB gitt satt e t t uttryck för en sZdan resigna- tion.
Fordoiiz liimnacles dessa barn av- siktligt skydds- och riittslösa av fru %- tan för bl.
a. a.tt olegaliserade förbin- ilelser eljest &amp; nllie; uppm~zntras.
Vart nutida svenska samhiille skyddar dar- emot d e utoru~ktenskapliga barnen och cleraa mödrar medelst lagbud som i vara dagar - jamfört miecl endast helt k,ort tid tillbalca - ~ Z L mycket langt.
Darmed iir givetvis icke sagt a t t vi natt nialet ifr&amp;ga om: s&amp;dant skycld.
Men e t t fortsiittande PLI, den inslagna viigen torde vara v a d: son1 k a .n och b O P göras i frPcga om barn av förbinclelser utanför &amp; ktenska.pets rfimiirken.
Myc- ket skall siilterligei~ ock si ' ^ i framtiden göras för a t t genom ökad upplysning i s m e l l a f örhhllanden och stiirikandet av ansvarslci; ins.lan minska procenten av u tolmitk tenskapliga barn.
RT6dviindigt ar det naturligtvis ock- offentlighet niigon » klax4:liet » i detta sa a t t icke samliiillets iiktenskapslags- p&amp;hlade virrvarr skapas?
Knappast!
Xpj med lagstif tniiigen om aktenskap stiftning 5ir .s3 striing till1 sitt innehall avmr saml~til~et a t t res.a viisii och &amp; ydd a t t individen p &amp; den grund drives u t omkring en instit.ution, kring vilken 2 d e f r k förbindelserna.
Man talar om sa.mhallet 15ing.e varit och czlltjiimt, an- flykt u r äktenskapet, on1 d e rnlanga nu sil länge Htminstone, 5ir uppbyggt, skilsir~ässorna etc. och menar a t t v&amp;r familjen.
Samhället maste siikerligen nya alltf ör stränga liktenskapslag i sin re5.igner.a inför det ouppnileliga i det man - och en icke ringa man - b.ar i läroböcker uppställda önskemAlet om slc~~cleii htirtill.
Om detta ar sant, vo- Gktmskapet -, och adärmed f mil jebild- re det helt sakert ovist a t t inte söka.
ningen - &amp; isom den enda formen för anpassa vhr 5iktenskapslagstif tning ef - oeh tidsan- sexuella förbindelser.
Aven f ör saxq ter ~sam~häl.lsmedlemmarilas hället rilikr, liksom f ö r individen, of t a dans krav.
Men mcm .mAste i sa fall ett svalg mellan det önskvärda och f örst söka utröna det genomsnittliga det uppn&amp;el.igt.
I vh- ti.d ei ?kannes bebovet.
Icke lata leda sig av ensta- O&amp;S &amp; alltm ' era, a t t re~ignation p3 den- ka individers knot och klagan.
Därvid n a punkt a r nödvändig.
Diirpa tyder har statistiken över itktenskapsf~=el; ven- bl.
a. slopandet av straff för s. k. lön- seii nhgot a t t säga oss.
Man skall dcallige.
Även - den nya lagstiftningen icke bygga för mycket s l u t s a t ~ e r p &amp;
24 H E R T H A statistik.
Det ar sant.
Men man bör; Pi.
aiidra siclaii akta sig a t t draga sliit- satser, soin stA r i k t i strid cniot r a d statistiken .liar a t t förtiil ja.
Akten- &amp; apsfrekvensen i Sverige ar T-isserli- gen nagot 1Ag jiiinföi ?rl.
iiieil den i iniInga andm Iiinder i Iihiropa.
Xcn det har den varit .sedan lAiigl.iga tider.
Den Iiar tlRreiiiot icke visat nAgoii stadigt ajiiiiliande tendens iiitder: clcii senaste 25-Arslaeriodeii.
0ni.l; iliiig seklets bör- jan var (len uiiii~ligcii eii siitiila liigre iin vad deii yarit i i n d e ~ clet sista htioii- clet.
Tktta tyler iltiuiilstme icke pA nbgon lattastrofartad ~notrilja mot %l&lt;- teilskapet och dess riittsligcz konsekveii- ~ i ovedersiigligen stora ser.
X.3 ~ i i (~ c ' leii ökningen av antalet s l i i l.
s ~ ~ s s o dA '!
r Kan inte den - \ - ara ett i i t t r p k f ö r a t t ikkt %~~d&lt;Rpet - s5tlant clet utformats av lageii och si ' iilaiit clet ter sig i livet - idie liingre passar för var tids wiin- iiiskor.
Det sliulle föra f ö r l h g t a t t Iiiir gA in p3 iC~gon cl.isl&lt;~ssio~i i detta arnile.
88 mycket kan eiiiellerticl sii- gas a t t o m strhglieten i vilr iikten- skapslagstif t n k g verkligen i nAgon högre grad bure skulden till det ölrade antalet sl&lt;ilsmiissor il &amp; borde niiiii hos frAnskilda finna en bestiiiud motvilja iii.ot a t t p5 nytt inga iiktens1; ap.
Jag har inga statistiska siffror att koinnia nied angcien de f ör a.nd r a eller tiaed je gAngeii oiiigifta.
Uen jag tror, a t t var- je advokat, och vem: helst a m a n för resten, milste siiga sig a t t man relativt siillan ser folk skiljas » för a t t aldrig gifta oiii sig iner »; .Pilfallaiide ofta &amp; a11 iiian finna a t t iuotsatsen iir fallet.
RTTH STJERXSTEDT.
- agra minnesord.
h g a skiftande tziiil; iiia och Biiiislor vikckcs till l i r rid irmlcrrii tt elsens a t t cli person soiii Caroliuc Wa1iroli1.1 liimnat detta jordiska.
Xcd iien niitiirli- gn solageii efter cii; ivliz " illen viin och iiiedvctaiitlct a t t viirldeii riikiitir en god och iidel niiiiiiiisl&lt;; i niinc1i.e I) landae ic ' iétissociatioiicn ii \ - t w bct ydclsefiiIJ och iiiiic1i; fillsrik sruniim tid cliir den bortgiingna f ~ l l t en bemiirkt plats.
SA.
ser jag @ ai * olinc Waliidiii helst fiir mig som kamraten och mc (1:irbeter- skan i n o x Freclrika-Bremer- ' E1iir1) i~~i- det.
Blon tillliördc den iiiimera till an- talet liitt riiknade iippsiittriiiig av fiir- bi~ndssyst~ ' ar, som eliiirii ej precis till- Iiöraiide pionjiircriia representerade det gtimla beprövade gwdet, sona fost- iaats i Esscldes skola och levde 115 tua- ditioiicwiii f r h ilen tid (Ki f iirhadei var 1111gt.
Jag iniiiiis a t t ri ofta 1) riikiiclc siig:r siiiseiiicllaii: » Carolinc iii.
clcn bilst;: a \ - oss allihop ».
Ibciina sats slaillc inte bdiövt att s i eftertryckligt iinclcrstrykns, om e j allas \ - ar ~ i i n C ' aroliiic?
Iiört till de nmiest tillbakadragm, mispr~tkslösa, sjiU~fih= riiigamle a r niiiiisldigi~ viirelsci .. Lik- \ - ii1 fyllde hon ii~icter en tid ar seston fis, f i 0 h B898 riikiitil?
uiccl ct t nit oelu en dirgligliet som stod i i v w; illt hrEin?
c11 a \ - de ansvarsfiilliistc!
po~tcwi; i in- om P.-KF:s styrclae: Bassaförvcilta- rens.
IIiir behöver ej iiiirniiirc~ iitliiggas vad cii &amp; dan (olönad) tjiiiist irincbbi~~, En f örening liiiviidsiild igen wrkande
för ideella mal ager vii1 sällan en diire- mot svarande ekonomisk bärkraft.
Sh mycket större skicklighet kriives det av den som atagit sig det maktphliggande viirvet a t t söka fil debet och kredit a t t rAgorlnnda stamma.
Och var lilla bly- ga, fössynta, nästan opraktisk verkan- de kassaförvaltare ägde e t t siirdeles klart, redigt och klokt beräknande af- fiirshuvud, en förmliga som under en lang följci av dr p5 det, mest plikt- trogna och oegennyttiga satt kom för- bundet till godo.
Tidigt föriildralös och ensam arvinge till en ej obetydlig förmijgenhet, hade Caroline tidigt f a t t ' siitta sig in i sina egna affiirers skötsel och därigenom f crviirvat en erfarenhet inom ekono- miska frligor som - hitintills i vilket fall som helst - varit mindre vanlig 110s kvinnorna.
Nep aldrig torde nagon i högre grad H i i Iion varit beliarskad a v ansvars- känslan inför clet givna pundet.
Ca- roline var efter s i m förhallanden en storartad giverska.
I vilken utstriick- ning denna givmildhet utövades lat hon nog aldrig nagon ana.
I tysthet, blygt, nästan försagt, ubförde hon si- ila viilgirningar.
Blott .de som stodo henne mycket nBra visste, att det lhngt i f r h alltid var av sitt överflöd hon skiinkte bort, utan ofta med person- liga f örsakelser.
Karakteristiskt för Carolines fri- kostighet liksom, för hennes siitt a t t gi- va %r en episod som Gertrud Adelborg, hennes närmaste och käraste viin inom F.-B.-F., nu efterat tecknat sig till min- nes.
Det var vid den tiden d &amp; förbundets lantbruksskola vid Rimforsa stod in- för.
sin start.
.
Genom konsul Ekmans frikostighet hade lokalfrilgan, liksom en del ' andra till organisationen hö- rande, p &amp; e t t lyckligt s a t t blivit lösta.
Men annu literstod en del nyförvärv, ombyggningar m. m., för vilka den be- räknade summan, omkring 10,000 kr., fattades.
StyrelsesammantrBdet, dKr Rimf orsaa.ff arerna dryftades,.
upplös- tes, utan att man kommit ph det klara nied liur luckan skulle fyllas.
» Dagen diirpb, berättar fröken Adelborg, » tidigt, erhöll jag ett besök pH byrHn av Caroline Wallrolin.
' Jag har i n a t t legat och tänkt pilf, sil föl10 Carolines ord, ' att jag ofta mast bi- draga med pengar till saker, som jag egentligen ej intresserat mig för.
Nu tycker jag mig ha rättighet a t t ge till det som verkligen ligger mig om hjär- tat.
J a g ber dig vara snäll och 1Ata mig lämna er 5,000 kr.
till Rimforsa. '
DSirpB försvann hon helt tyst, endast l i i m a n d e kvar i rummet liksom e t t aterljud av den litet skalvande blyga stämman, varmed hon erbjudit den stora gavan.
Ja, sildan var hon! » I det nu anförda har blott visats en sida av Carolines väsen.
H u r m h g a a n d m för - hennes rika natur lika be- tecknande skulle ej kunna framhtlllas!
Det stora samhälleliga intresset med den vidsynta f ördomsfria läggningen, som p5 visst s a t t kontrasterade mot det nagot gammaldags prudentliga i s ä t t och uppträdande) en nedarvd fin g a m a l kulturs siirmarke.
Vidare den mbgsidiga bildningen, förvarvad och fördjupad genom de mbnga .och lhnga '.
.
.
utländska resorna.
Hennes fliirdfrihet, trofasthet och minnesgodhet.
Men först och sist shjiirtats adel » det förhärskan- de intryck hon efterlibmat.
Efter sitt gif termal med häradshöt -- ding Xyrén och sin flyttning till annan ort hade Caroline kommit ilagot u r sikte för dc forna förbundsmedlem- marna.
Nen man visste, att hon bibe- hallit sitt gamla liem pli Djursholm, ' som Iion rett Zit sig under samma tak som sina niirmaste viinner, orubbat me3 a.lla dess minnen ocli familjeklenoder ocli a t t hon alltid med sin man tillbrin- gade ett par sorumarm&amp;nader dar.
Hon nadde en hög filder, nara ' 75 &amp; r, iindg kom budskapet om hennes död den 21 januari i Boras, dar hennes man numera innehade en domsaga, helt oförberett.
Hon hade visserligen un- der de sista mhnaderna iakttagit en ovanlig tystnad.
Breven till viinner- n a kommo allt mer sällan.
Man för- stod härav a t t hennes hand började försvagas, ehuru hon icke egentligcii menade sig vara eller ansags som sjiik.
Den sista sjukdomen varade.
helt kort, endast nikgra timmar, varefter hon stil- la somnade in.
Enligt hennes egen önskan föri1t~s hennes stoft till Stockliolm.
Det jor- dades i samma grav soni en niirrt sliik- tings, vilken Iion mycket iilskat.
1 % Lindhagens kulle mellan de sthtliga.
fil- rorna, som susa sin eviga sang över de diidas d r d a r, ligger graven.
Det r a r en stilla vinterdag utan snö, den dii " riinnerna ledsagade @ aiaoliiie till den sista vilan.
E n underbar sil- rergrfi ton lag över den disigt bes1öj:i- de luften, ra1 harmoniserandc, som nct- gra av deltagarna funno, i sitt stilla dämpade allvar med henne som 113~ funnit sin sista vilostad.
Henne, vil- kens minne jag med dessa ofullkomligi~ ord sökt agna en vänskapens sist; i, tacksamma hyllning.
LQTEES DAHMRES.
nor I st rr Öhman och Lindberg lia Icowmit igen.
De påkalla anyo riksdagens uppmärksamhet, för begransning av gift kvinnas användande i statstjänst.
Den knappa andrakammamajoritet, som i Gol fallde deras förslag, har tyd- ligen stimulerat till nFa ansträngnin- gar.
H r Öhmau.
jtimte medmotionär liter- kommer med exakt s a m a yrkande som förra Aret.
H r Lindberg däremot liar funnit en ny turnering för sin gam H la liemstiillan.
Derina motionHr o (- la de, som ined honom instamma, begiirs utredning » i syfte att, utan iind~~iiig a r gullande s. k. behörighetslag, bc- griinsa gifta kvirinors i statstjiinst tjiinstgöring f ör tillgodoseende av iiiiiiis och ogifta kvinnors ansprik p5 arbets- utkomsts.
Det skulle a l l t d ej l f i ~ g r e vara fraga om Bviigabringande av be- stiimmelser, som lamde komma a t t be- röra en gift kvinna hennes statstjiinst.
85. l h g t vill m ' otioniiren e j nu g$, l i l a
H E R T H A litet som han, enligt försäkran, velat det tidigare.
e.
n .gifta kvinna, som önskar behalla sin statstjänst, skall ic- ke förinaenas a t t SA g6ra.
Det bör blott tillskapas möjlighet för - henne a t t mer eller mindre frivilligt avst5 fran tj&amp;nstgöring under viss tid eller tills vidare.
Den följsamme Ess- ren fAr niistaii det intrycket, a t t .motio- nen rent av skall bereda d e gifta h i n - norna en extra förm %n.
Mycket skulle det dock förvana, om # de kvinnor saken niirnzast rör läto sig piiverkas av dessa locktoner.
De veta mer ä n väl, a t t riianga vore d e svarigheter och .miss- räkningar, som i praktiken skulle möta en tilliimpning av den Lindbergska lin- jen av 1927, likeom a t t konsekvenserna av en sadan ny princip vore oöverskAd- liga.
Osökt iiinner en i minnet den gamla trojanska satsen, a t t danaer W- r a fruktas, iiven d &amp; cle komma med skii III&lt; er.
För övrigt skulle det vara orattvilst att söka göra.
, aii; ll,zi~cle, a t t arets mu- tion ar skriven - helt och - h$llet mied den lena silkestassen.
Tvärtom dundras det mot oppositionen frAn i fjol, vil- ken säges ha framkallat en, opinions- inriktning, » cliir det icke a r fraga om nfigon pardon&gt;&gt;.
Med fortsatt avstilnds- tagande .skulle ingenting aniiat vinnas » iin a t t behörighetslagens existens &amp; it- tes p3 spel&gt;&gt;.
Det ' ä r icke en hiindelse eller ens uteslutande en temperamentsfiaAga a t t det just i har f öreliggande mption fram- ställes hot mot behörighetslagens exi- stens.
Denna lag är ett uttryck för principen om arbetets frihet.
I sta- tens tjänst skola som befordringsgrun- der galla en,dast kompetens och, diig- 27 Lig ' het.
Kön och civilstand f &amp; ej ' fälla utslaget eller stänga viigen.
Inga ovid- kommande skranlr.or .skola resas för arbetslusten loch arb,etsförmAgan.
H.äri ligger .ocksa ett erkännande av arbe- tets inre varde.
Framställningen i motionen Ater ar fotad p &amp; en helt an- nan grund, en uteslutande materialis- ti, &amp; uppfattning.
Arbetet.
ä r ett me- del till brödföda och skall fördelas ef- ter ö behovs principen och # darmed basta.
.Genom en sildan fördelning skulle dessutom större garanti vinnas för a t t alla familjer i samma sociala stiill- ning, komoiie a t t.
leva under ungefar enalhanila vilkor.
Detta bleve säker- ~ soin nu ljgen till stor tröst f ö dem ined oblida ögon se a t t dar b&amp;de nian och hustru 2ro tjänstinnehavare, lev- naclsstanda~den &amp; r högre .an hos andra familjer av samma sociala kattegori.
I \ loti.onären sager emellertid Bestämt ifran att han i d e velat taga hä.nsyiz till detta slag av missnöje och natur- ligtvis ' blir shan trodd p &amp; sitt ord.
Pö- reteelsen i frdga ' har emellertid icke undgatt Iiononi.
DSremlot finnes det andra och be- tydli.gt ödesdigrare tecken i tiden, St vilka lir Lindberg icke synes ha agnat nagoii uppm&amp;ksamhet.
Formerna för sa~nwanlevmden mellan inan och kvin- na äro under debatt.
Av vad som framkommit i denna diskussion borde de$ vara klart för alla, a t t anpassnings- ~niijligheterna p i omridet ifrilga äro oaidliga.
Skulle nu statsanställda gifta kvinnor lida intrang i sin ar- betsbefogenhet, komme mibh2nda en del Sktenskap a t t upplösas och .annu flera bleve- .de aktenskap,: som aldrig inginges.
Nan skulle, under förandra-
de besttimmelsers tryck, i Atskilliga fall inriitta sig p &amp; annat satt.
Det iir alltid riskabelt a t t förgripa sig p &amp; iieigot s &amp; vitalt som aden enskildes ratt a t t disponera över sin arbetskraft och anda betänkligare blir, det, om till ut- gtng~punrk t f ör e t t ingripansde tages ett sa bräckligt ting som .aktenskapet i modern tid.
Visst a r den radande arbetslösheten Svenska Vita ett tidsont, som bör bekiimpas, och det- t a galler icke minst de ungas arbets- lö~hetsfrfiga.
Men man bor akta sig för a t t tillgripa utvagar som stjiilpu mera an de hjHlpa.
Fran denna syn- punkt sett a r det med ett mer %n r,m- ligt s p h t intresse, som riksdagsbe-, handlingen av hur nHmncla motioner arvaktas.
ASIASSE THORSTESSOS.
andet tju .ör nggot mer a n femtio &amp; r sedan ord och bild - en, serie ljusbilder -- satte amerikanska kvinnor i gang ställde fram för de narvarande resd- en marklCg korstAgsrörelse.
Under taten a s Vita Bandets 25-ariga verk- sang och bön gingo kvinnor u r skilda samhet maste det rarit med valberiitti- sam ' hällsklasser i procession fran krog gad tillfredsstallelse som hon pekade till krog i staden Hillsborough, Ohio, p &amp; de mangfaldiga sociala företag som Xykterhetspropagandan viidjande till krögarnas samveten o &amp; igangsatts.
uppmanande dem a t t stänga sina kro- har pi det intimaste varit förbunden gar.
Inom ett a r hade under liknande ined praktiskt, uppbyggande snmhiills- pilverkan tviihundrafemtio stader loch arbete.
De alkoholfria restaurangerna byar i Förenta Staterna undantagslöst, ha följts a s barnhem, hiasmodersskolor, följt uppmaningen och Frances Willard barnkrubbor, arbetsstugor, vardhem för hade organiserat korst&amp;gskvinni&gt;rna i ogifta mödrar - och dessas - barn, iipptag- föreningen Vita Bandet och givit den- ningshem f ör unga Brinnor, vilohem na det omfattande sociala reformpro- för mindre bemedlade sjalvförsörjande, gram, för vilkets realiserande kvinnor- för uttröttade arbetarhustrur med stora nas, nu stora internationella nykterhets- barmkaror, sommarkolonier för ltaibn.
fltt ' TO-tal sadana hem av de maniga förbund arbetar.
Hos oss var det Emilie Rathou som skilda slagen, flera inrymda i egna fas- genom pundandet av den a k. Oster- tigheter, har Vita Baudet under dessa inalmsf öreningen införde Vita Bands- tjugofem Br fbtt till s t h d.
Hinr myc- rörelsen.
Sitt 25-Zirsju ' bileum liar Sven- ken initiatidcraft, energi och offervil- ja ligga inte i siidana resultat!
ska Vita Bandet nu kunnat fira.
När generalsekreteraren i central- De kraftiga och av entusiasm för styrelsen frölken Emilie Rathou nu vid sin sak burna ledarna ha nu d00 lokal- den anslaende högtidligheten i Musi- f oreningar, representerande ett med- kaliska e a d e m i e n s: stora sal i Stock- lemsantal av 10 000, bakom sig.
Centralstyrelsens ordf örande, f riikena holm jubileumsdagen den 3 februari i F
Maria Sandström, kunde jubileumsda- tion, Nordi&amp;a kvinn~förbundet för al- gen i sitt hälsningstal vanda sig till koholf ri kultur.
Vita-Bandsprogrammet har rymt an- representanter inte endast för vad nu mycket mera a n har nihnnts.
Vid vi i egentlig mening, tillsammans med .sidan av dsin ' huvuduppgift och det dar- vart eget hemland, ' kalla .de nordiska med smmanhangande praktiskt soci- I h d e r n a: No~ge, Danmark och Fin- ala arbetet har .det i sin a.gitation upp- land, utan .ock &amp; till företriidare för tagit kvinnornas politiska rattighetela, de unga, m.ed gamla gemensamma, hi- lika moral, fredsstriivande, djur- storiska minnen vid Sverige bundna skydd.
Svenska Vita Bandet a r republikerna Estland, och Lettland.
i en av de: stora internationella kvinno- Svenska Vita Bandets nordiskt samlan- f öreningar, s0.m med mrInga ref o r m A l de jubileumsdagar kommo aven a t t ut- p &amp; sitt banér arbeta för det fullkom- mynna i en fastare sammanknytning ligare samhälle som Fredrika Bremer av Vita-Bandsprogrammets sociala re- i en förtidig vision tiinkte sig närmat formsträvanden i dessa sex länder, g e genom e t t redan d &amp; slutet kvinnorna % noiu stiftandet av en ny samorganisa- viirldssystraförbiiiid.
E. K-n.
A l m a P e t r i.
Människans vag fran vaggan till gra- ven a r i allmänhet en slingrig kurva.
Alma Petris vag var rak med en enda kratftig vinkel, omviindelsen vid sjutton Ar.
Hon blev orilivand sittande i en bank p &amp; Frälsningsarméns lilla kallar- lokal, i Halmstad Ar 1889, och haref- ter kände hon a t t hennes liv tillhörde Fralsningsarmf4n.
Armén liar blivit kritiserad för a t t den alltför girigt raknar sina sjiilar.
Harem.ot kan in- vändas a t t Alma Petris sjiil aldrig in- rapporterats till högkvarteret.
Den unga flickan vm ej framme vid botban- ken, och ingen frälsningssoldat fiska- de in henne i sitt garn.
Meii fangad var hon för livet.
Ar 1897 blev hon frä.lsningskadett och passerade grader- na.
Den 27 sistlidne januari stupade hon i stridens front.
Hela sin frälsningsbana, trettio Ar, tillhörde hon slum- och raddningsver- ket, de sista sju &amp; ren som chef.
Slunz- och räddningsverkets ande liar.
Alma Petri ej praglat.
Det liar Elisabet Lil- jegren, den starka bondkvinnan f r h Dalarne gjort.
Alma Petri var blott hennes liirjunge, som ödmjukt satte sig vid 1 \ IIästarens fötter och 1ard.e an- dens lag av henne.
Men slum- och riiddningsverkets yttre gestalt har Al- ma Petri till stor del skapat.
Vid ka- dett Petris ankomst var Fralsningsar- méns slum ett fattigmans barn, soni stundom led brist p &amp; det nödvasdiga- ste.
J a g hörde av en slumyster liar-
omdagen a t t hon fran sitt första Sr i I&lt;arl.skrona (det var just samtidigt som Alma Petri anlande) var s &amp; liung- rig, a t t Iion en dag köpte sig en stor brödlixnpa och gick och stallde sig i en p o r t g h g a t t äta.
P5 order av stabskapteii Liljegren gjorde kapten Alma Petri ar 1900 e t t litterärt försök och skrev P ii s t ti d i i f ii r d i slum- och r i i d d n i i g ~ ~ e k e t.
Den lilla boken bler sliiniespe- ditionens p i i3 c e d e r 4 s i s t a 11 c e. D &amp; det saknades pengar till frimiis- ken, kommenderade stabskapten Lil- jegren: » Kapten, spring u t och siilj nagra exemplar P ii s t u L1 i e f f r da.
Kaptenen sprang och kom hem stra- lande glad med nagra kronor.
Alma Petri blev slummens stora tig- gare.
Hon började med fem- och tio- kr., bon som ri andra som försökt oss p &amp; den banan.
Men hon slutade med tusenden och tiotusenden.
Eion bru- kade komma hem till middagen pil riiddningshermmet med blossande kin- der och; sin lilla srarta vasduksport- följ under armen.
&gt;&gt;Hur mycket? » frzfgade överste Lil- j egren.
Den ' strillande tiggerskan sträckte iipp e t t finger i luften, eller tv &amp; eller fem.
Det betydde ett-, tv&amp;- eller fem- tusen.
» Men o det var sa hett i tamburen, där jag satt och viintade », tillade Iion.
» Jag var sa frestad att kasta av mig kappan.
Nen man far biira sig val &amp; t, niir man a r frälsningssoldat. » E n dag promenerade Alma Petri Strandviigen fram, d % Isak Hirscli styr- de kurs p &amp; henne.
» Spring inte och tigg, fkökem, ro- pade lian, » köp i stallet grangesber- gare. » Alma Petri kunde ej blott skaffz pengar, Iion förstod aven Iconstcn att bruka pengar.
n o n Irnnde köpa hus och stampa i golven för att känna pil trossbottnarna Hon kunde köpa mö!
: - ler i lumpbodarna, och alltid hittad:!
hon nigot gammalt vackert, som pas- r sade - föl * niigot av hennes mLing,z hem.
Tvil fordringar hade hon p &amp; alla in- ventarier: billiga och yackra.
Ve den hemförest %ndarinna, som ragade si!!
: p &amp; a t t ~ i i l j a tapeter utan a t t ridfrkgit översten!
Räddningshemmet i Göteborg rar det första stora hem, som Alma Petri » sprang ihop ».
Den förre agaren hadn2 bestämt första k~peskillingen till tio- tusen kronor, som hon skaffade och be- talade p &amp; utfäst dag.
&gt;Spring Pite mer, lilla frökena, bad han, » ty jag bc- höver lite mer pengar just nu. » Och hon sprang.
» &amp; - erste Petri var den första offi- cer, som tog emot mig pB riiddnings- hemmet i Göteborg », sade mig en fem- tiofirig kvinna, som en kriill i förra wc- kan efter sitt dagsrerke skyndade till den dödas b h.
Fiir tjugu {kr sedan hade hon kommit direkt till h e m e t frlin Gibraltar sjukhus, dar hon var- dats för delirium.
Alltsedan dess har hon varit en Guds tjiinarinna och +and- rat sin rag fram som en ljusets iingel.
En kärlekens röda ros hragte hon ock sin alskade örerste.
» Det r a r jag », fortsatte Iion, » sona presenterade kommissarie Elncl f iir översten.
J a g bad a t t fb presentera min gamle chef för min u p.
» Kommissarie Blad r a r polischef för
de prostituerade kvinnorna i Göteborg, a v dem allmant ~ k t a d och ayh8llen.
Aven för barnen liar Alma Petri gjort mycket ..
Mariga smA siingar har Iion köpt, och iii ' anga lekrum har hon prytt nied askungar och rödhattor p % viiggarua ocli dockor och björnar i sk&amp;- pen.
E t t arv pB femtio.
tusen kronor, som Iion fick a t t anviinda efter behag för slummens räkning, ladc .hon till stor.
del i Lillstugan, stockholmsbar-.
mens förtjusande lilla Iiärbargc i S.und- by berg.
Överstens sista liusköp var det nya kvinnohärbarget i. Stockholni, Hon utvalde huset och bestamde om reno- veringen, men sjalv kunde hon ej över- Ynka den.
För hederliga, hPwt kärn- pnnde kvinnor hade hon vann sympati.
Ekbaclcen, de garnlas sommarhem vid Slcuru, ~ a.
henne r mycket kart.
Dar plauteracle Iion giillrivor bland ekarna] ?.
' L backen.
Men hennes lilla svaghet var Kiirn- p r o, slumsystr,zrnns rilolicm vid &amp; l %- laren.
Sjalv hade hon döpt det, och hennes sköna skötebarn f örblev det.
Varje gran och varje björk ocli varje körabiir och varje iipple pfi KSimparo voro lieliga.
Om körsbaren fantiserade hon i siii.
yra strax före döden.
Hen- iics rena.
sjii1 iilskade landet.
Helst Iiacle hon tagit hela sliimmen i siu frniiii och flugit u t med den till skog och sjö.
Ar 1899 tog överste Liljegren ett c1 jiirvt steg och sIaffa .. de sliim- och riiddningsver1; e ' t ett eget organ: L j u n i m ö r 1: e r.
Till redaktör utnämn- de Iion löjtnant Alma Petri.
Det blev bara en kvartalstidning, men en duk- tig liten tidning blev det, som snabbt banade sig vag till fattiga och rika.
Den utgKr i en upplaga av.
35,000 ex- emplar.
Alma Petri förblev dess re- daktör till sinsdöd.
Det lilla, Ljuset, iir hennes spegelbild.
Vid överste Lil- jegrens d (id 1914 började Alina Petri nedteckningen av Iiennes livs liisto- ria.
S l u m m.
e n s ö v e r s t e u t - kom vilren 1924, och redcm samma höst, trycktes andra upplagan .. S l ii m- m e n s ö v c r s t e. liknar närmast en helgoiilegencl.
Det %r ont om dy1ik; r i vara protestantiska l&amp;iider, ocli den torde 5ga ett bestaende varde.
P3i sin post i Friilsningsarmén stod i-iverstx Petri iiiider befäl av ni9n.
Me; L sin kommendör var hon, alltid p &amp; god fot.
Hon iigde hans förtroende, och lian sanktionerade villigt Izennes pla- ner.
Med sina manliga stridskarnra- ter - levde hon i frid.
För kvinnans r&amp;tt kämpade hon ej, men adagalade vad kvinnan duger till.
Själv förde hon ett stort befäl: tv8 hundrafemtic sliiruslystrar stodo under hennes korn-.
mando.
Men aldrig ett spar av för- mätenhet.
Gammal # och myndig blev lioii aldrig.
Hon fiirbler ung, flickaktig och m - spriikslös.
Hon var endast första man i I.edet och bar fanan hOgt.
Hon var.
sann, offervillig, tapper och ödiiij; li.r.
,.
, L.QURA PETRI.
Årsta - ett u p p n å t t må nligt Gamla Testamen.tet, som ju bör vara ett trovärdigt d.okumeiit, väntade Jakob p &amp; Rachel under fjor- ton langa A r - e t t tAlamodsexempe1 värt all aktning, fast föga lockande till efterföljd.
Icke fullt s &amp; länge har det dröjt, innan svenska kvinnors ön- ska?
om ett eget hem blivit verklighet, men tolv och e t t halvt Ar &amp; r dock en ansenlig liingtansperiod.
Ty det var i juli manad a n m 1914, som det för- sta uppropet, om a.ndelsteckning till en kvinnornas byggnad i Stockholm utsändes, men s &amp; kom världskrig och dyrtid - en Laban betydligt mera svarhanterlig G1ii .Jakobs listiga ocli gnidiga svarfader.
Vad kvinnan vill tycks emeuertid en högre makt allt- jämt acceptera, och därför star iiu ifrsta, kvinnornas Btockliol~hem, far- di @ a t t öppna sina portar ungefar samtidigt som .detta skrives.
Det a r visserligen icke den ursprungliga pla- nen, som kunnat realiseras, namligen a t t bygga pil egen tomt, och den om- ständigheten orsakar mahända en liten hemlig känsla av besvikelse, uiigot i slakt med ilen Jakob erfor, d a han be- gavades med Lea i stallet för Rachel - för a t t nu fortsätta den bibliska lik- nelsen.
Men den hedervärda patriar- ken l ä r i alla fall blivit ganska nöjd med sin första fru, och undertecknad bekänner ocksa villigt sin glada över- raskning och förtjusning efter a t t ha randrat genom vfiningeii i Srniilands- gatan 20, 2 tr., där &amp; krsta slagit upp sina bopalar.
Den innehaller namligen - om icke allt önskvart - s; Pt likval E mycket, som bör .r-acka glädje och tack- samhet hos sWil hemlösa sjiil~fOrsÖr- jande kvinnor som f ordr ande f örenings- individer: och bortskiimda nutidsrniin- niskor.
Enar maten iir en av de riktigaste faktorerna i viir jordiska tillmro, an- ser jag mig oförhindrad börja cknna hastiga skissering ax- h s t a med a t t säga niigra ord om restaurangen.
Den har plats för 36 personer och iir sii hemtrevlig, att man far lust slik sig ned vid e t t av de sm; i 1) oi8deii och ögon- blickligen pröva r s d köket förmilro.
Hatsedelns priser iiro ocksci tilltalande lilga.
Första frukost i (k1.
8; 30-10 f.
m.)
kostar 85 öre, lunch (kl. P1,3 @ f. m.-2 e.
m.)
1 kr.
ii 1: 5 0, middag (kl. 5-7 e.
m.)
kr.
l: 75 a 2: 25, var- jiimte liimnas 10 proc.
rabatt rid köp va 30 kuponger.
Kanske bör i detta sammanhang betonas a t t icke endast andelsagare ocli medlemmar av &amp; sta- klubben (som snart skall komma till stand) fil njuta a r d m oskattbara förmanen a t t intaga sina maltider i clenna restaurang.
Kej d&amp;, dess portar stil p &amp; vid gavel och alla iiro välkomna, till och med representanter för det manliga slitktet.
Kan mera ridhjarteii- het begdras av en k~~innosammanslut- ning?
Saturligtvis förekommw iiren servering h l a carte och beställningar mottagas il extra middagar och supéer i matsalen eller festviiningen.
För a t t icke helt sjunka h5in i kuli- nariska fantasier Itimnar jag restaii- rangen och gAr u t i den bredlid lig- gande hörsalen, som fyller nied tjiis- '
H E R T H A 33 iiing den del av mitt jag, d a r förcnings- krypin, kallat Dagrummet.
Det har instinkterna dväljas.
Äntligen!
Änt- sin ' egen toalett och; kan ahyras av hem- ligen har nian f a t t en smakfull sam- lösa förstaclsbor och uttröttade butiks- mantriideslokal och slipper Willa ' till bestikare f6r halv ellei * - hel dag - a r god-o med de mer eller mindre ohem- allt &amp; i stil med vilohytterna pa Bal- När jag trevliga salar, som huvudstadens botel- .ti.ska UtstUlningena &amp; sta.
ler bjucla pli.
Hömalen, d a r en vacker f4ir se d e Htta hutellrummen, känner flygel drar blickarna till isig, ar tyvarr: jag a t t jagm3ste begagna mfig av e t t ic.ke stor,, ilen qmmoer omkring 73 per- a: k. kvinnligt uttryclcssätt.
De äro soner, men kan .sammansl %s med tv8 helt enkelt flhtjusande och phminna angränsande siillrskapsriirn; varigenom m.ed sina ljusa blommiga tapeter om plats .beredes för c: a 125 personer.
Det giistriimsvBningar p &amp; större ' herrghr- första av dessa, m,ed möbler i vit boncl- dar.
Varje rum har sin egen tambur, rococo, iir ett synnerligen vackert.
garderob och toalett.
35öblerna äro börnrum, frAn vass fönster man ser Bliiclda med bomullstyg och för fönst- gardiner av tr&amp;l och en flik av Kiingstradg %i ?den, och H a n - ren h5Wi:ga ed~ibbla gatans pulserande liv.
Det andra gr ljus cretonne - vackert, billigt och möblerat i Karl-Jo ' liansstil o &amp; liimpar samtidigt hygieniskt, da allt latt kan sig pli grund av form, och storlek war- tvättas.
Priset fös rummen per d a g skilt viil f ör ut11 y rning till minclre sam- viixlar friii 4 5 0 kr.
till 6 kr.
och ' vicl mantriiden.
I fil med dessa bAd.a för- uthyrning lyder tills vidare parolleil: .mak ligga t r e rum, som skola resw- inga manliga, endast kvinnliga resan- veras för Arstcz1kliibbens mpdlein~qa~.
de miottagas, varjamte företrade lam- Det sista rummet i filen 5r avsett till nas B t andels2igare, och kliibbmedlem- 12s- loc ' h sBrivrum sain t bibliotek och niar.
S 5 finnes naturligtvia e t t först- kallas (enligt engelskt .mönster) för klassigt badriim sanit e n telef.onlhytt.
» Tysta riiminet ».
A t t # döma av dess E n va.ckert möblerad hall saknas icke clirnensioner har Arstastyrelsen icke Iieller.
Hotellet f Ar sin direkta ingang tiinkt si.g tigande Blwbbmedlem~nar i frbn Norrl.andsgatan, men b a r pA sam- nhgon avseviird miingd.
J a g ber a t t ina @ ng f örbindelse med klubblokalen.
Slutligen kommer jag till ekonomi- detta papekancle idze mPL tagas som en anmia~kning, c. &amp; ikt endast &amp; r ett koil- avdelningen, som i sanning ar värd staterande av faktum.
In- och utliincl- nagra ord.
Den rymmer först och ska tidningar och tidskrif ter J- \ omma f liämst et t stort &amp; ök, diir uppmiirk.sam- a t t hilllas tillgangliga i biblioteket.
En heten genast fiistes vi4 en kolossal Bo- del böcker finnas iiar redan, oc !h ma.n lindempis loch en rent ~övervä~digande lioppas att genom f örlaggares fri kos- bassling, narmast lik e t t badkar, för ti,ghet f % en tbchövlig tillökning av bok- diskning av grytor noch pannor, vidare e t t ntomoi.ldentlit belwiimt inrett ser- samlingen.
FrAn ile trevliga klubbrii~rumen g h veringsrum, wi praktig kall&amp;a&amp;, för- jag a t t undersöka hotellavdelningen.
r&amp;dsriirn, Bort sagt allt,: som Lan fröj- Diirvid passerar jag e t t litet ngpet cla e t t m:odernt liiis~noclerslijiirta.
.
Utom: h s t a s t p e l s e n blir det doktor Ingegerd Palme, soin kommer a t t hal- la sin band över hela &gt;rörelsen », e t t uppdrag, som hon niaste anses val lam- pad fös sarskilt med hänsyn till a t t hon varit styrelsen behjiklplig med iii- idningen av hemmet, med uppgörande av leveranser m. m. och saledes iir fullt inne i det helas organisation.
Till hus- mor sava1 för restaurangen som för hotellet har fru Ellen Landorff enga- gerats.
Arstastgrelsen har heder av sitt repk.
Den har &amp; .t; siyenska kvinnor ska- pat e t t i sin enkelhet vackert och stil- fullt hem i huvud~taden och gjort det- ta mot relativt s % liten kostnad, att nian val inser den stora möda och om- tanke, som ligger bakom adet nhdda re- sultatet.
D ' ärjiimte liar styrelsen va- rit s &amp; förutseende a t t den förlagt hem- niet till en fastighet, diis utvidgning kan ske, nar detta blir nödvandigt.
I den översta vaningen. %r ju Fredrika- Bremer-Förbundets sjuksköterskebyrii sedan ett par &amp; r inrymd, men resten av huset upptages av kontorslokaler.
Plats kan allt &amp; beredas bade för ho- tell- och lrlubbrördsen odi plats kom- mer med all säkerhet a t t snart behö- vas.
Och p3 s &amp; satt skall Arsta srng- ningom bli det centrum, som kvinnor och la-innoföreningar under $ratal lang-tat efter.
AlltsA, Iiomör för Ar- stastyrelsen, framför allt för dess ord- förande, fröken Signe Laurell, som va- r i t med alltsedan första tanken p &amp; ett lwinnornas hem i 8tockholru uppstod och r a r s entusiasm för saken rarken lang rantan, motgangar eller Besvär- ligheter kunnat stacka.
E n förtrollning vilar över Arsta - det tir omöjligt a t t slita sig diirifriin.
Glömsk av alla riintaude plikter ater- viinder jag till Karl- Johansrummet, sjunker ned i den vackra hörnsoffan och tystar mitt briikiga; samvete med de Biinda kategoriska orden: » J ' S suis, j ' y rest.e ».
Uttrycket lar ha fällts; lr Xac 3hhon, il2 ryssarna ' hotade a t t springa i luften Xalakovt.ornet7 som mars1; alken intagit giwom stormning iinder Sevastopols belagring.
IIaiis risk r a r oneldigen större an mini Fii- retages en stormlöpning mot Arsta, blir det av fredliga anilelstecknare.
%I &amp; .de komma - i oriiheliga massor.
- " ista kapitulerar genast och rilligt!
IDA von PLOJ1 GRES.
XMWI ett P 6rcsennat valmeddelande.
Vid höstens stadsf ullmiiktigeval i angelholm vor0 G k ~ i n n o r uppsatt;;.
som kandidater, 2 moderata, P frisiii- nad, P pil &gt;Fria gruppens » lista samt 3 socialdemokrat@r, men erhöllo icke ~; f d a n plats pi " listorna, a t t nlnigon av dem gick in.
Den hittillsvarande kvinnlig stadsf ullm~ktigeledamot@Ii, rektorskan Ellen Asker, blev icke om- vald.
Vid pCt kyrkosttimina f öretaget kom- pletteringsval av d ledamöter inom skolriidet Gkades den kvinnliga repre- sentationen dur med fiirfattarinnim Ester Sennes, som sedan insattes i m- derrisnings- och fortsiittiiingsskoPc- niimndesna.
I f öreliisningsf öreningens styrelse in- valdes genom lottning 1 kvinnlig leda- mot, första lärarinnan vid samskolac Xattis Hofson.
1 stadsbibliotekets styrelse onizraldcs den kvinnlig,?, ledamoten, f örfattarina- nan Ester Sennes.
I.
C. W. i Geneve i juni.
Internationella:.iiiiiof örbundets för- sta ordinarie esekutivmöte under mel- lanperioden av 5-&amp;rsmötet i Washing- ton 1925 och nästa 5-arsmöte 1930 äger rum instundande juni i Geneve.
J a - nuarinumset av T h e B u l l e t i n meddelar ett preliminärt program sträckande sig för tiden 7-17 juni och upptagande de större fragor som föreligga till behandling.
Sasom ex- exempelvis: f öreslagen utvidgning av presskommLittén till a t t omfatta konst och litteratur; planen p &amp; att bilda en ny staende l~ommitté sysslande m.ed fragor rörande socialt hjälparbete; lin- nu en staende komimitté, föreslagen av Lady Aberdeen, som skulle bringa till- sammans representanter f ör lantbriiks- organisationer; fragan om frihet för medlemmarna av de stilende kommitté- erna a t t ej sgnda CLrliga rapporter i fall siimkilda ting av vikt ej intriiffat, dock alltid i behörig, tid före varje exekutivmöte, f örslag fran Sverige; ställningstagande till de av den inter- nationella film kon£ erensen i Paris 1936 antagna resolutionerna.
För fred och frihet.
.Svenska sektionen av Internationel- l a kvinnoiförbiindet för fred och frihet har.
haft sin, tredje upplysningskurs, denna gang under jauuari manad i Gö- teborg.
Rasproblemet, kolonialproble- met, bef olkningsfragan och världens f örsörjningsmöjligheter och annu and- r a krig och fred djupt berörande pro- blem voro uppe pil programmet.
X#r- varande repre~ent~anter f&amp;n Danmark och Xorge markerade den skandinavis- l a sammanliAllningen i f redsarbetet.
Precis en manad tidigare Ilade För- enta staternas J. e a g u e o f W O m e n V o t e r s, den gamla ltvinnorösträtt~fa- langen, ett 5-dagars fredsmöte under Mrs Carrie Chapman Catts ordföran- deskap.
N o nationella organisationer, representerande atta mil joner ameri- kanska kvinnor, vor0 företrädda vid koderensen, som räknade niohundra medlemmar.
Det var det staende pro- blemet, orsakerna till och.
förekom- nxandet av krig, som dryftades.
Mrs Gatt gjorde Ilopsummeringen i orden: » Krigsorsalwna aso f r ix lr t a n. Fol- ken inte endast frukta för sitt fortbe- stand, de frukta ocksa f ö r a t t sät- t a asido gammalt bruk för uppklaran-.
det av sina tvistigheter.
De ha alltid tagit sin tillflykt till krig, därför fort- satta de med a t t kriga.
- Botemedlet &amp; r ett fördragssystem mellan folken, som lägger internationella tvister uh-.
der skiljedom - - - ».
Fonferensen var livligt uppmiirksani- mad av Amerikas saväl akademiskt som politiska värld.
A andra sidan Iiiinde det a t t mrs Catt, Jane Addams, Lucia Ames Meade och Emily Bslcli, dessa intensiva fredsvänner, klassifice- rades som - bolsjeviker!
När den ur-.
sprungliga betecknaren tillfragades om vad han menade med en bolsjevik blev svaret: Var och en som vill ändring av ilagonting!
!
Utan vador &amp; r det sock inte a t t pro- pagera fredstanken i U.
S.
A., det kan lianda att möten sprängas, a t t myndig- heterna liigga sig ' emot planerat f ram- trädande och även andra obehag triif -- f a anordnare och deltagare.
Men - trots allt, pil skilda ställen av jordklotet mötas kvinnor i arbete för fredens idé.
Hiinder sträckas f ö r a t t sluta kedjan runt världen.
I Samhallstyper och medborgarideal.
e t var ingen tillfiillighet a t t Emi- lia Pogelklous första större b &amp; hade som undertitel » en bok om det viixancle ».
Antingen ' hon själv visste det eller inte, var det en progradör- klaring.
O &amp; iiet programmet har hon blivit trogen.
Hennes följande produk- tion har alltigenom rört sig om.
det viisande livet, antingen det varit frAga mu skolref orrner, medeltidshistoria el- ler.
själslä~kekonst.
I Emilia Fogelklous tidigaste för- fattavskap var det framför allt » den enkelte » som dominerade.
P % sätt och vis kan man säga a t t det fortfarande ä r sa, men det har alltmera blivit %den enkelte » som medborgare, som lecl i d e t stora nltauniskosam !mnuhang, som $ör E w l i a Fogelklou aldrig blir nAgot metafysiskt utan alltid utgöres av le- vande individer.
Förf attarinnan har ju ocksa p % senare tid alltmera kom- mit in p % socialetiska spörsmill, e t t omracle d a r hennes ids st rack ta belasen- Iiet, praktiska erfarenhet och allt an- n a t &amp; n schabloniiiiissigc?, psykologi ger henne ' hemor tsriitt.
Emilia Fogel1; lous senast utkomna bok bar den visserligen mycket sagan- .de men nAgot tunga och svArhanterli- gatiteln S a m i h a l l.
s l t y p e r o c h m e d b o r g a r i d e a l.
Hon harhiir ta- git upp nagra av samfundslivets dikta- r e och drömmare och gjort deras för nn- tiden mer eller mindre levande skapel- ser till föremal för en serie studier som visserligen iiro korwattade, men som D ' Samhallstyper och medborgandeal av E m i l i a E ' o g e l k l o ii.
Albert Bonniers förlag 1926. kanske just därför ställa i skarpare re- lief det karakteristiska siivii1 i diktves- ken som hos mannen dar bakom.
J a g tror inte, a t t man gör förf.
oratt, om man betraktar hennes arbete som p5 en @ ng historisk undersökning och ett dis- kiissionsinlagg.
; iven om hon inte direkt later detta framskymta, s &amp; torde det likviil vara d e nutida omliiggningarna pil samf iindsli~ets omrAde (antingen det nu giiller realiteter eller opinion, tvii saker, som för E. F. iiro niirrnast identiska) som clsirit henne a t t upp- söka de rise miin hon har presenterar.
Och liksom förf: s egna studier Iijiilpt henne a t t fatta stclndpunkt i dagens disklission, sil kan; hennes bok hjHlpa andra.
Den iir m. a. o. synnerligen aktuell.
Det iir representanter för olika.
varldskultiirer, som Emilia FogeJklou later oss komma till tals med.
Ron för oss friln det gamla E n a s vise och lag- liircle till Platons bhda stater, hon KL- ter oss stifta bekantskap med vara eg- n a landskapslagars germanska ideal, f ö r a t t i studierna Thomas Moms9 Gtopia och Rousseau och ri levande- göra en Atminstone till tiden mera mo- dern tankeviirld.
Den modernaste ar alla blir kanske iiniiii nar allt kommer omkring Platons, som förf.
iignat bo- kens langsta kapitel.
31an kanske sak- nar Zarathustras och det gamla Israels sam (hii1lsQper bland de övriga, men dessa biida omrAden lha utförligt be- handlats i förf: s iivenledes 1926 ut- komnaNiinniskan och hen- n e s a r b e t e, ett litet hiifte, soni '
' 37 H E R T H A mecl förclel kan Iiisas parallellt med f öreliggancle ~tii~clier.
Det sBul.le för &amp; Tör-.lhgt a t t h a r gli iii p3 vicllyftigare referat eller en mer cletaljeracl iiiiclersökiiiiig av: ile enskil- da ~ippsatse~na.
T ' acl Kina- betriiffar k r .det ju, .siir- skilt nu 1 clagarim, riktat viirlclens mer eller niii~clre viilvilliga iippiii.arl; sa.~i+bet p3 sig.
I clen intres$anta ~oc.11 pfi bel Iiigg rika irppsátseii on1 Det; lzjni; iuelska rikets fil,dsta ~saililiiill&amp;kal förf.
1; aiiske niest iippehPlllit sig vid ljiissi- tiorna.
0 Q.
l ilet4 kan ju m g beliövas inför d e popiilira föiaestiLiliiingar o w fotbincliiing, ~i~i; oiiiggifte, smuts, lögner ocli konstiga examina, soin inilealiitas i aclje1:tiret kinesisk.
Meii förf.
iiia inte .Iieller blind för nieclaljeik fr8nsiila: a oiii den högtskatt &amp; I:inesiska hövlim- lieten i allmiiixliet verkar &amp; l a Coué, sa iir cleii ocksil en harlig clri.vbii111~ Ela horttrii.ngc7a l; ornpl~s, för a t t anviincla förf: s p s ~ k o l o ~ i s k viiladesunpuiikter.
a Om det p.
r n l n a 1&amp;inas ' hii,rsl&lt;audo ideal iiif ör nutidens.
omr5lrningar synes clöi.iiit till iindergang, s3 f an * det i,i-oclc t:iiikas, meilar förf., a t t d e t ilya Kina koiiiiner a t t hiimta för ny els^ friiii en annan iiihei~ !s; li 1:Paftl:iilla iiii, deii för- briikack konfuciaiiismen, nrgai~linnl soiii deii, ~ i ~ e inte i i .förtorkad.
.Kina liar ej töm t, lit sina ' resurser:.
Laotses vag ii.r i. clet stora ~lïela opi %vacl.
Och förf.
citeriiq iiilgra ' iljuptiinlita rader, solil tyda pioi.
a t t eii vis.cloin av bergs- prellikans a r t har virsit .ocksh pA .iitoil-I-]: risten iiralik:.
&gt;&gt;Not (le gocla lir ' jag ' gocl; " iliot den1 sonu icke APO goda, iir.
jag.
ocksa god, för a t t de n$ [blira goda.
Mot de npp: riktiga iir jag uppisiktig; mot clcm som icke Bro uppriktiga $r jag ocksd upp- riktig, fOin a t t cle m &amp; b l i w uppriktiga '.
- Den vise betrakta^.
alla ' soni .sina.
.
.
, br ?.r~i .. &gt;&gt; - Soin förut intytts, h a r förf: .iignat bokens-1ii.ngsta kapitel at platoiie bada stater, sAc1ana lian ha$ gestaltat cleii~ i Politeia och Lagarna.
I ' olikhet] &amp; .t .racl fallet brukar vara ' se * Eniilia 3 ' 0: gellrloii i Lagarna ' inte e t t avf811 f&amp;ri Statens, Pol.itëias, ogenomförbara ide: al, ' inte ett verk i v ' e11 ~desilliis ?ionerad illclring, soin ' fiinnit ' veiMi&amp;eten ingen plats ha för &gt;&gt;det biistax.
Hon ' siitter i sjalsa verket detta: lians sista, ofull:.
.
.
.
boiclacle verk högre: som clo ' ciirrkerit 1111- ma.iii och menar; a t t clet gömmer en .d jii- paw, mogiiare 1ivsvj.sliet ': ' h.ar Platons.
.
leviiadsv~ndring varit en fard genci~h I ~ a n s egen icl6viirlc1, &amp; ' haln l Iliaii nu, p5 sistone, nieilar lioii, n a t t a f r h Sliöilliél ten geiiom T?
slieteii till Go,clheteii.
Vd hon .siiger .om Lagarnas Zildr&amp;de ' för " fati tare fortj2inar anföras: ' &gt;.Den soin talar H r clodc en soni lidit ocli son1 svi ' kits; m.en som iir okiivlig tilltro d l i n m a Itrain e t t nytt .oAi biittre sliikte, ' en b j i ~ dancle, vördnadsviircl fil~cli * ing, ' soin likt Noses varit ' p3 berget " och rakat .hed iblancl lel; .ancle barn, som det: stiincloiri ar m$&amp;et mc " Ll3t att taga ph allvar.
Haiz s15ia inte söndcr lagens tkvloi; inte ' ens idealsrtatens spel ':; clokk ar liam en soni l~i %ii ' t-cli1&lt;t~~e1 ?1~ och brant föshoppning- ar, en som inför ' ett större alltid biiih-t: det.
som &amp; var miliclre i stiillet f ö r a t t stanna ' pli ~i-igen och Broii~servera resul: tat.
315 Stateii v a k iinclerbarare som Bonst ' verl~, slr ' iinare a t t se till - .Lagar: ila iiro dock; djupalie rotade ' i.
3.ivet sj81vt .och biir &amp; i ' sin %kf vittnesh6rd tmi a t t ' Platons valcl ' iga atide ' vm .en ' 88: -
dan, om vilken det anda in i Nderns höst guler: sein Wachsthum ist: Der Tiefbesiegte ron imner Grösserem zu sein., Om bokens övriga kapitel m %ste an- millaren fatta sig ännu kortare, hur frestande det än kunde vara a t t g &amp; in p &amp; enskildheter.
Vad betriiffar studi- en Pran landskapslagarnas brytnings- tid sa rör sig förf.
Iiär p % ett omriide som hon förut ingaende behandlat.
J a g erinrar blott om kapitlen » Kristus lag&gt;&gt; och » Lagarnas ande&gt; i först i T- %r F r o m l i e t s l i v e t s s \ - ensklii- s t o r i a. Uiiders6kningen intar en särställning, för si vitt sow den be- handlar sr&amp;i * tillgangligare material och framstallningen mer niirmar sig den rent vetenskapliga.
Rtudien över Morus iii.
ett litet konst- verk av sällsynt mjuk charm .och ger mannens karaktar niinst lika mycket som Utopians.
I slutkapitlet Rousseau och r i stal- las v i Aterigen mera direkt inför det problem, som ar hela b&amp;ens briinnan- de fraga: uppfostrans.
1 e t t blygsamt företal shar förf.
be- tecknat sin hok soni e t t eggelseqdel för läsaren till fortsatta studier.
Den &amp; r dock n8got viisentligt annat och nic- ra än blott hjälpmedel eller incitament.
Lärdom, grundlighet och !den rishet, soni ' bara finns hos psykologer a r Guds nade - mest för a t t de själva leva rat1 de tala om - har aldrig fattats i Emi- lia Fogelklous f örfattarsiiap.
Vad man nhgon @ ng har saknat - är den stilens klarhet, som ocksi till: mindre tränade intellekt kunnat förmedla den inne- ballets rikedom, som d e annars mera fgtt ana sig till.
Blen det skall rilligt erkiinnas, att f iirf at tarinnan siirskilt i sina senare arbeten visat stora prov p &amp; f örenklingens geniala lwust.
Och föreliggande arbete lämnar i detta as- seende inte m p k e t örrigt a t t önska.
För resten - gcnoniskinligliet hölr inte till Emilia Fogelklous stil.
Den ar snasare skulptural, av Rhodins skola, diir idén s. a. s. i n i f r h besegrar ma- terialet.
Den iir, SOIII det hon skild- rar, » en TTerlden i rorden&gt;&gt;.
AS1 ' l-i SATITORST.
Ny valorganisation.
dessa dagar Iiar tillkommit cii ny 1 sammanslutning, beniimnd F 6 r- e n i n g e n Krinnolistan,mccP rippgift a t t arbeta för inval i allt större omfattning av viil kvalificerade kviii- nor i riksdag, stads- och komrniinalfull- miiktige.
Vid varje valtillfiille, 8 % RA kan anses andam5lseiiligt, skall iipp rattas och tillhaiidahiillas en k v i n- n o r n a s egen lista.
F~reningen har bildats i Stockliolni och startar sin rerksamhet vid de n11 stundande stadsf ulllmiiktigevalen f öl * Burudstaden.
Interimsstyrelsens fnii k- tioniircr a r katalogredalitör ~ Beda Cc- clerborg, ordförande, f~l~skolljirariii- nan Gerda Systedt, sekreterare, och lc- daren f iir Kvinnliga kontoristf öreriing- en, Edit Lindblom, kassaf örraltarc.
Krinnolistans program g9r friimst u t pii a t t bevaka k~innornas riittighc- ter och friimja desas heriittigade krav som saamihiillsmedlemm~r, skattebetala- r e och löntagare i statens, kommimens och enskildas t j h s t.
Detta kvinno- saksprogram utvecklas aven mera i detalj: ingen begransning ar kvinnors ratt till arbete, behörighetslagens ful- l a tilli.iiiipaucle, likalönsprincipeii kon-
H E R T H A sekvent genomförd, f amiljeförsörjnings- principens skiljande fran lönesystemet samt rtittvisa at kvinnorna inom so- ciallagstiftningens olika grenar.
Vi- dare vill kvinnolistan verka för bere- dande av utbildningsmöjligheter ocli ' arbetstillfiillen för ungdom, friimjande av, de ungas fysiska fostraii, förbattra- de bo&amp;adsförhZillanden s c h en sund sparsamhet.
Den nya föreningens program.
upp- tager salunda niistan undantagslöst punkter, varom kvinnorörelsens repre- sentanter inom skilda lager aro eniga.
Detta hindrar emellertid icke a t t me- ningarna iiro synnerligen delade an- gliende larnpligl~eten av en särskild kvinnolists.
Anhiingarna av en kvin- nornas egen valrörelse iiro angelagna a t t pröva denna nya vag, som de Iiop- pas skall sna5bare leda till förverkli- gande av deras önskemal.
Andra ' &amp; ter anse det u r alla synpunkter riktigaste tillampningssiittet j7ara a t t kvinnor och man samarbeta i gemensamma valor- ganisationer liksom hittills ocli a t t harigenom iiven kvinnornas speciella intressen bast tillgbdoses.
friin knappa nödtorften under sam- f ardsel med andra folk stigan ' de kultur i dessa avseenden blir huvudintrycket.
Den intressanta jamförelsen mellan kretensisk-mykenska kvinnoframstall- ningar och danska brons %ldersgravars bevarade kvinnodräkter ger t. ex. en aning om modeinflytelser p &amp; e t t myc- ket tidigt stadium.
afen först nar historiens ljus i spar- samma glimtar börjar falla över de nordiska folken, f &amp; Sven de arkeologi- ska vittnesbörden i samspel ' med do- kumenten e t t rikare intresse.
Den arabiske krönikörens beriittelse om vad han själv bevittnat vid Volga, d &amp; en, kvinna skenbart frivilligt lat sig offras f ör a t t f ölja den döde vikingahövdin- gen pil biilet, en berattelse som oliygg- ligt suggererar iin mer barbariska tids- aldrars bruk, belyser pil samma @ ng ett av fynden i Osebergskeppet.
Jämte hela den rika utrustning av snidat bo- hag och praktfulla viivnader, som drott- ning Asa f a t t med sig i graven i sitt priiktiga skepp, har hon Btföljts inte blott a v sina hiistar och hundar utan ocksa av en sin trtilinna.
Boken ger i sin knappa form en god orientering och dess varde förhtijes yt- terligare av register och litteraturför- teckning.
Endast mot sjilva avslut- ningen skulle jag vilja inlägga en re- servation.
Förf.
&amp; ger att kimistendo- Kvinnan i Nordens forntid av Han- n x n knappast kan anses ha bidragit m Rydh.
(Natur och kultur, 67.)
Bok- till kvinnornas fria viht!
FrSgan a r intressant ocli svar a t t utreda.
Dock förlaget Katur ocli kultur.
Hanna Rydli som bAde i tal ocli torde de förutsattningar under vilka skrift ocli som ledare av arkeologiska sadana kvinnogestalter som a ena si- exkursioner inlagt s &amp; stor ocli SA all- dan Kalmarunionens drottning Marga- mänt uppskattad förtjanst om popii-.
reta A andra sidan den, heliga Bir- lariserandet av sin vetenskap bar gi- gitta iitvecklat sig ej kunna sagas vara vit e t t nytt bidrag diirtill med sin lilla i detta avseende ogynnsamma.
handbokICvini1an i N o r d e n s SIGRID LE1 JOXHUE ' STUD.
forntid.
Det ligger i sakens natur a t t det för de iilclsta skedeila egentligen blir bil- derna som tala, de om!
!orgsf~illt valda serierna, avbildningar av primitivt husgerild, smycken och dräktrester.
E n Från bokvärlden.
.
39
för ctt 1; iiigt och iiitrcsscrnt nrhctc i Fred- rika Breiiler-Fiirl) iin (let och iitom dt~tsnmm:i G ö t e b o r g s k r e t s e n hade sitt sista i Ha1mst:id sanit örerllnuindc en vacker sammantriide för det g5ngna h e t dcn 26 nov.
iniiiiiesgfivn, en brosch och ctt giililarmband.
il Göteborgs Iclun.
Diisrid meddelade orrlfö- f r h Halinstailsliretsens nied.lciniiitir.
Gwve randen, f r u Mar?
von Sydow, a t t styrelsen Stellaii JIiiriier hö11 et t liiueraiicle f öredrug J~eslutat a t t i början a r niista iir &amp; ter ö p p om intryck f r s n teatern i olika liinder.
JILI- ila Kvinnliga Studiehelniiiet, vars verksam- sil; utfördes n r friitiriia l ' alni, östliiiid, het legat nere sedan hösten 1023.
E n ra- Akerliind och fröken Bengtsen.
ning 11 % S rum hade hyrts vid Carl Gustafs- Kristianstadslirctscn h l e gatan.
Hemmets blivande föresthdarinna tillsammuns meel iivriga st:idens kviiinoorga- skulle iiven förest3 ui&gt;l~lysiiingsl) yr %n.
soin iiisutioiicr: K.
J ?.
T '.
K .. T ' itti Bauilct.
Hiis- pil grund av den föregiieiicle föresthlnrin- modersfijrcuingcii.
Xoclerutn Hl-innoförlwi- lians s.jukdom ej kriiinat fylla sin uppgift det, Fi.iai~iiiade Kviiiiiors I) isl; iissionsliliil,b, sa, som man önskfit.
cleii 25 jan.
mordiittt ett iiiöte i Högre All- Efter detta.
meddelande höll f r u Giirli iniiiina idirover1ic.t~ aula.
varvid tcol.
och Linder föredrag om Ellen Key, nigra syii- fil.
iiniid.
f r u i3stc.r IAiittcmtiii hiill ett fiire- punkter och iiitr~cli.
drtig iiwr Iiiiinet P e r s o ii l i g a T- ii s- ' Cnder det föl jancle sainkviimet sjiiiig f ni (1 e n.
Efter fiiredrtiget haclt.
F.-B.-F.-1irt.t- Kerstin Sfzeliiis-Lundh, ackoinl~agneracl LIV scns ortlförai~d~, f r u Elistibeth Sjuvall, in- f r u Saga Cords, iiiPgra s h g e r a r Kjeriilf!
) judit samtligti fiircniiignriiiis ordföraiidc och Grieg.
smnt kretsens styrelse a t t ~i~~~illtilltriiffta.
H % l s i ~ i g b o r g s k r e t s e hade ~ i ined frii Luttenian i sitt hcm.
den 13 december sitt sista sunikviiin unclc~ L ii n (1 l; r e t s e n hutle den 24 jan.
sitt det g h p a; fret, Luciafest.
Kaffe serverti- fiirsta stiiiiiiiniitriide för Aret iiiiclcr ordfö- des vid festligt prxdda julbord och s3ng ut- raiidcsl; ul, al- frii Carola Ekliindh.
Yeclac fördes a r Lucial~ruclar och stjärngossar.
Den 31 januari 1927 samlades kretscn i cii tlcl fiireiiiiigs~iieddela~i (leii liiiiiiints hiill k l ~ b b l ~ l i ~ l e l varvid i, bibliotekarien.
fiiilieii friikm ' P ' hyra K ~ l l g r e n, Gijtcborg.
fijl ' ~l~l ' ~ ?g Helja Jacol) soii, Alalmö, förelaste on1 ~ ' Cng- oin F l i c k o r n a s iiii d t!
r v i s i i i n ~ 3 (l ii l ' iii c d S il l11 lll ii 11 h i?
l1 g 11 l1 d t!
O c h doniens nöjesliisnings.
f r; i g i) r (S i g r a drtlg iiï (It.
~k0l~:lfikllil- H a l ~ n s t a c l s l i - r e t s e n v a r d e n 2 7 januari a r sin ordförande, gre~iniiail Stina nigas Iwtiinkunde); tliireftcr sniiilc~iiiii.
x s t: i d S 1i r c t xt.11 h$itlth drii 15 ju^.
JIörner, inbjiiden till ett festligt sainkviim r,ffentliet mijte ii IIoti4l C " ntiiiciita1 nicd 2i.
Halmstad slotii Gre~innaii Jlöriier hiil- jimkttw J. sade medlemiiiarna, soin niycket talrikt in- I ' iircliisning a \ - liirorerlw~d C ' tirlssoii över I ' r i ii (t i p e r ii; i f ö n funnit sig, ~ %lkomiia till sitt ~ t i ~ l i 1ieiii ri~ (l e n i i i o d e r i i n ii r f t l i g h i L t s - och riinde sig darcfter till vicc orrlfiiranden: IT- Ijiisbililer.
fröken A n m Ljungberg, soiii hon tackade f o r s l&lt; u i 11 g e ii, lwlc~ (lst~g; it F - B - F-kretsarna.
.
(l. Kobbs Théer aro odisputabelt de f inasae och i bruket de billigastee
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: BZZen K Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbzcndsmedZemnaur pre- numerera A narrnuste postanstaZt eller i bokha.ndeZ.
Pris för postupplaga: 1 / 1 Ar kr.
6:50; 1 / 2 Ar kr.
3; 50; 1 / 4 Ar kr.
1:90.
Lösnummer G5 öre.
Redaictiora och expedi- tion: 48 Klarabergsgatan, r9tockhoZm.
Redaktion~tid: tisdagar och fredagar kl. 1 4.
Tel. Norr 4850, 27 ' 82.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. NOT 48 50, 27 62.
H a r N i förslllkt T O G A L?
Reumatism Gikt, Ischias minuter.
1WGAL skadar icke organismen, det wskiljer starkt urinsyran ur kroppen och rekommenderas av ett stort antal Itikare och kliniker.
TOGAL ar dar- för det basta smartstillande medel Ni kan f l.
Se allts8 till, att Ni far TOGAL och intet annat: ETas &amp; alla apotek till Kr.
2: 40 och 0: !10 pr flaska.
i - Skönfärgeri- &amp; Kemisk f Tvattanstalt, i i - STOCKHOLM ETABL.1858 KONTORET Tel. L i l j e h o l m e n 2 3 Postadr.
fllr, fabriken: Liljeholmen.
Sb.
334 26. i i i i BUTIKER: Holihdaregatrcn 18.
Norr 46 33. i S d l a n d s g a t a n 8.
Norr 125 09.
Brä,nnkyrkaga- &amp; m g. S6.
334 39.
Iiornegetan 170.
S6.
3 0 1 35. i i l SmAlänningen tar saken lätt; tag honom blott en giing och sätt pa klippan uti havet.
- Nog far han vatten i sin skal att fylla renhetskravet om blott han har en Pris 1 kr.
$prdai !aft &amp; f&amp;.
Sjiingar, Sängkliider, Soffor, Ottomaner l och 2 baddar, Ifiicken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m.
~ 0 0 t o * d ut8t&amp;&amp;Sh~ 1 6 ~ o r r l a n d s ~ a t a 16 a ' STOCKHOLM Tel. 7856, N.
7181 och aptitgivande ifr LDOZAiV.
Erkant basta jifrnmedlcinen.
FOromh av läkare.
F &amp; B alla spolek.
Innehåll.
Ar den form av äktenskap vi ha tillräcklig?
Av Ruth Stjernstedt.
Caroline Wahrolin.
N ii g r a minne s o r d.
Av Lotten Dahlgren.
Gifta kvinnor i statstjänst.
Av Axianne Thorstenson.
Vita Bandet tjugofem år.
Alma Petri.
Av Laura Petri.
&amp; sta - ett uppnått mål.
Av Ida von Plomgren, Samhällstyper och medborgarideal.
Av Anita Nathorst.
Ny valorganisation.
Från bokvärlden. '
GOMMISULOR OG0 GUMMIlKGA1KAR U Kun tzes Extra U marknadens förnämsta fabrikat, lätta och behagliga med enastiende slitstyrkab Gummileksaker - uppbldsbara och flytande största sortering i trevliga nyheter.
- Dessutom rekommendera vi virt välförsedda lager i Gummihandskar, Gummisvampar, Gummimattor, Bollar, Reskuddar, Tennis- och Gymnast:ikskor m. m., m. m. KAUTSCHUKS- &amp; GUmAPELl:KAVARU-AKTIEBOLAGET K U N T Z E &amp; Co. NorrkOping - STOCKIIOLM - Sundmvaii Stockholms Bokindustri Aktiebolags Boktr., Stockholm 1927
