# ID: svediakorp-per2867
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,077
# sentences: 715
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


HERTR TIDSKRIFT F O R DEN S-NSICA K ' VINN O .. R %) RELSEN U E G M ~ A V F R E ~) R I K L ~ - B ~ ~ R X R ~ ~ D A w I T ELLEIY ~R: KCE- X
I internationella I kooperativa I alliansens MULLER H~NS ' Pris a: - kr.
I varje bokhandel.
--- Koop.
förbundets b o k f ö r l a g I I HUSMODERN kbper Bomullsgarn och VHvnader frdn Gefle Manufaktur A.-Bol, STRUMSBRO I Och vet att hon erhaller det basta mbjllga for sitt HEM - Elektrisk belysningsarmatur Beiysnlngsgias Hush&amp;ll~gla~ Prydnadsglas.
- W e s t e r n Electric ' s radiomaterlel och dammsugare - €veready- anodbatterler o. ringledningsele- ment- Bil- o. Radloackumulatorer Laddningsstation BOHLMARKS I Svanmtt8 vavnader b8818 vlvnrder l Oetle garn basta garn I H U V U D K O N T O R: STOCKHOLM Se.
UTSTWLLNINGSLOKALER: Norrmalmstorg 4 - Högbergsgatan 19-26 Telelaaer Siden- &amp; 539 8326 5619 Manufakturaif &amp; Halmö Stdrsta nrtal nyheter
H E R A ARGANG XIV.
.
HAFTE 10 DECEMBER 1927.
.
I.
Behörighetslagens tillämpning.
edan den 1 juli 1925 ' har lagen om g&amp;den, faststallts av Kungl.
Maj: t. kvinnas behörighet till statens h- ~ a r n v i i i e n liar liksom posten nu an- beten och tjaqster haft gallande kraft.
ordnit ' praktisk utbildning för att be- Med tilliiiupning av denna lag ha ' h i n - reda sLSval lwinnliga ' som manliga be- nor i eii del fall u t n b n t s till tjiinster fattningshavar &amp; tillf2ille a t t meritera inom iindervisningsv2sende och admi- sig fOr tjiinster av kontorsskriva1; grad nistration, villra tidigare skulle 1ia va- och högre.
aven &amp; t annat satt har det emel- r i t stiingda för dem.
Vid n5gra till- f alleii 1ia kvinnor ' hos regeringen inecl lertid uncle?
den gangna sommaren och f r a r n g h g överklagat utnamningar; dar hösten varit anledning a t t observera de funnit sig förbig&amp;ngna.
Det se- kvinnornas stallning vid hmmunika- iiaste och kanske mest iippniiirksam- tionsverken.
Saviil post som telegraf niade a v ilesan fall ' intriiffade i början Ii &amp; niimligen kungj0i.t om mot&amp;ande av innevarande ar, d &amp; ej mindre &amp; n av nya assistentelever, men i bada fal- 49 leviiinliga.
f örstc postespeditörer len lm dessa assistentkurser öppnats.
&amp; &amp; $ in,tr&amp;dessökande.
och postespeditörer Iios K h g l.
k j: t endast för m överk1a.ga.de iitn2i,mningaia av tre iiiiiii Detta innebar: a t t d &amp; generalpoststyrel- i posta.ssistentbefattni11gar.
Regerin- sen och telegrafstyrelsen anse behov gen upphiivde sedermera denna iitnani- föreligga itt söka nya adepter till assi- ning ' och uttalade tillika, att Iivinn- stelitbefattningar och högre tjiinster liga befattningshavare böra ffi tillf iille inom resp. verk, de alltjamt tilnka sig a t t genom tjiinstgöring p &amp; olika plat- a t t detta behov skall fyllas iiteslutan- ser och inndes skilda.
förhallanden me- cle av manliga aspiranter.
Kvinnliga ritera sig för assistentbefattningar och sökande fK inte ens tillfalle att .tavla högre t j i i n s k i postverket.
t en er al- ' om intriide vid kurserna i frAga.
- A t t poststyrelseu liar dikrefter &amp; tt i för- behörighetskigen &amp; sidosattes genom e t t f attning om a t t bereda kvinnliga tjiins- sadant förfarande a r uppenbart.
Den- teinnehavare j&amp;te manliga sadan n a lag ' föriits2itter f r i och öppen täv- möjligliet.
Vicl statens jariiviigar h a ny- lan-niellan man och kvinnor inom stats- ligen vid ' tillsiittande ' a v trenne kon- tjänsten.
Hindras nu kvinnor pli vis- toksskrisaiatj&amp;nster en kviiinablirit.
sa omraden av stats verksamheten^ fran iitniimncl i denna grad och liennes ut- att förvärva den kompetens, som ar nilinning har sedelamers, trots ' överlda-.
första föriits&amp;ttningen för befordran i S ' ' ' ' '
206 H E R T H A tjiinst, blir Bestihnmelsen om behörig- Iiet endast ett tomt sken.
Tvii framställningar i denna sak Iia gjorts Iios Kungl.
Maj: t. Freclrika Bre- merföi * biindets skrirelse med hemstiil- lan om litgiircler för a t t 11 % " Lr ifrGga- varande omri ' tde av statstjiinsten Iiiir- da kvinnas r a t t a t t förviisva behörig kompetens ingavs i november oc-h fin- iics avtryckt pi ' t annan plats i detta hiifte.
I dagarna har de kvinnliga k3r- saniiriansliitningasnas centralriid hos regeringen hemstiillt a t t clcn för till- ti.2i.de till assistenttjiinster och högre befattningar inom post- och telegraf - verken erf osderliga fackutbildningen mat te göras tillganglig f ör sftral h i n n - liga scm manliga sökanden i fri och öppen tavlan.
Det iiia uppenbart, a t t tilliimpning- en av behörighetslagen Ia %.ver en nog S &amp; papasslig ~ippmarksamliet frAn de intsesseiande kvinnooi3ganisationernas sicla.
4 Iion har r a t t till pension; lion 1yilcr iinrles » Tlie Cliief Koristablc&gt;&gt; som h ~ - st5mmerkvalifikationer~1:i i frilga o111 anstiilluhg, Mder, 1Hngd.
kroppsfpik, uppfostran etc.; ii t b i l d- 11 i n g e ii.
- denna försiggir i Stor- britannien gemeiisaint incd de manliga poliseriia; t j ii ii s t e v i l l k o r c n - dessa fastslik genoni förordningar om tjiiiistegrad o c ~ befordran, antal, n s t l l ~ i, tjiinstetid, avlöning o ~ i i érsiittningar, clriikt och utrustning, di- sciplin: {L 1 i g g; t 11 c1 e n - vilka faststiillw i fiirordningar som iitgh som l) olisor~l~r.
» The police matroii », yoliwsy stcrm, an \; iiiiclt ?s inom polisen fölb ef tctrspaiiiiig.
eskort och bevalaiing ii \ - 1I; viiinlig:i fingar i polishiiktet.
Flertalet engel- ska » matrons » stiida aven polisbyraer- na, ocli pii milnga hull iiro de hustrur till polismaii.
De subordinera under iniinnen och ha inget eget ansvar eller iLigon auktoritet.
Ilessa %liggaudeii (efterspaning, csl; ortcsiri,a, bevakniiig: .1 utövas i frriga om ~nmiliga f8ngar a v i polismi-in, men v i anse att dar det fin- nes ansti-illd kvinnlig polis bor deniiii &amp; ei3sH ttning fri ' tn förf.
: s aiaiiuskriyt.
vara ansvarig för » the matrons ».
Es- den redogörelse som har i .korthet kortering a r och uppsikt iiver kvinnor 19miias f ör den kvinnliga polisen p5 sjukhiiseii (sj~lv1norclsl~ai~ (ii (lilte1~) och deniias arbete iir det a \ - vikt a t t f, ' i endast utövas a r p o l i s e n j C I ~ Eastslfi \ - ad som menas inecl cn polis- » &gt;matron » far ej göra detta utan mh- kvinna ocli a t t klargöra skillnaden mel- ste darvid vara beledsagad av cii po- lan poliskrinnan och polissysterii?
» Tlw lisman, oni ingen poli skviiiiia fiunes.
K v a l i f i l; a t i o i t (5 r:, iltierxi inatron » som hon kallas i Englaiitl.
för iiitriide i poliscii iir i Rtoi4) ritaii- Poliskvinnan .liar legalt samnia stall- ning som polisimannen: Iion iiy med- nicn niePluii 2.5 och 30 iii .. För tjiiiist lem ar polisstyrkan och avliigger Bon- i uniform fordras en iiiiniiuiliingd av stapelseden; hon avliiiias f r h ordinarie feiii fot, fyra tum (engelskt iiizhttj.
anslag till polisen, mecl 50 proc.
fiaiiii God 1I; roppsfysik ar ett: 1-illkor och a t t stateii och 50 proc.
fs %n konimunen; Ila godkants vid liilcariintlersiikiiiug.
Kvinnlig polis Stor- britanien.
I
felitliga lokaler i övrigt, biografer o. s. v. I den.
man antalet högre kvinnliga polisfiinktionarer ökas %r det a t t hop- pas a t t clessa komma att instriiera de Gvinnliga rekryterna i den kvinnliga polisens speciella Nigganden.
T j i i i i s t e v i l l k orenskola, hoppas nian, stan:clarcliseras för den Iiviiinlig~~ polisen liksoni detta gjorts för clen manliga s &amp; att en kvinna, som viniier intriide i poliseii, 1119 lainiix 1 5 1 ~ - i-ia mecl lilcforiuigt gocla tj %nstevilllior.
Tjiinsteilligganclena i.iiao naturligtvis den vikti,gaste friigan av alla; de lainim i stoyt taget iippcle- las i tv5 kategorier: l: o: utomhiisarbete, i ii n i f o r m, ph gator, järnvagsstationer, parker och andra oflfentliga platser i syfte a t t f ö r e .k o m IN a oiiioral, och sedeslöst beteende gent emot unga flickor samt t i l l s k J- c1 c1 av barii i sk~ol&amp;lclern - och Hiniii yngre - mot skaclegörel- se.
Unif orineracle polisl~viniior vittna om a t t iiniforinen inger deiii en kiinsla av siikerhet och auktoritet och tjiiimr dem soni skyclcl mot obehag, eventiiellt eller barn äro inrecldacle i inAlet.
Et t ögonblicks eftertanke enclast i.iiCiste bibringa varje rnihniska den .övertygelsen a t t clessa %ligganden böra fyllas a v kvinnor f ö r k ~ i i i n o r och att, soin cle iiro polisatgiircler, iriM-e de iitövas av poliskvinnor.
Fihebyggande arbete betraktas i S k ~ ~ b r i t a i l n i e n som pol.isver1~samhe t, iile11 f örebyggancle arbete mecl arseeii- d e pb uiign prostituerade kan ej ut-, föras a v manlig polis, och icke-offici- ella, filantropiska k r i n i ~ o r kunna ej I~iiir~id ingripa effektivt.
bven p % grund liiirav behövs kvinnlig polis.
Sk ' ddsarbete i bariiens intressen ut- föres likalecles biittre av en Iivinna, an av eiz man.
Det b a r visat sig a t t d e Ixiliiiliga poliserna i större iitstriiclc- ning RD polisinaniien lyckats avskriic- ka clen nianliga se~lliglietsförbï~ta~cn fran lians sjften.
1: rattfiirdighetskiiiis- l a gent eii ?ot den iinga kvinnan och clet lilla bariiet maste aven var och en ei~l&amp;ma riktigheten av a t t det bör vara polisla+m.or soni.
förhöra offren och vittnena i alla sexuella niAl.
H a r man en.
g5ng kommit till a t t det '
ges vissa polisärenden, som maste handhas av kvinnor, följer allt övrigt av sig självt - nödviindigt antal an- stflllda h i n l i g a poliser med diirför nö- diga kvalifikationer, utbildning!
tjiin- stevillkor.
EDITH TASCREI).
F.-B.-F:s yrkesskola i Stockholm 10 år.
.En god och redlig, arbetsinsats be- höver inte nagot decenniumsjubileran- de som stimulans.
alen det iir helt naturligt a t t en viss avrundad tidsperiod av verksamheten f öranleder ett tillbakablickande till startpunkten, ocksa a t t ett behov väckes av a t t för en stund samla dem som i intresse för saken, under den tic1 son1 gatt, givit sina krafter för a t t 59ra den fram5.t.
I denna anda anordnades dcn 10 nov.
en liten festlig sam~nankomst i F.-B.-F: s yrkesskola i ~ t o c k ~ o l r SmC n, landsgatan 20.
Tio &amp; r hade gatt sedan skolans invigningsdag.
Styrelsens ordförande, c h ' KrnoUna Widerström berörde i ett rackert tal idén och syftet med slt~olan; en av de unga eleyerna bringade liiFaiwne sin och kaliiraternas tack; l511 sist frainfördes a v undervisningsrAdet Fredriksson ett tack till skolans st~relse.
Darefter samlades alla kring tebor- det och en stunds angen " am samraro ~idtiog.
Maikki Friberg n a r förarna i finsk lxiriiioriirelse har gatt bort.
Ilen 6 nosernber sl5cl; tes Xaikki Fribergs verksamma E lir.
- Xttiot alet, geiio~rihot tstiden f Or sr; t mycket nr nya id6cr och krar, hlev bu- stiimmande för 11a.ikki I ?iril) wg:.s iit - veckling.
3Ied sin eldiga sjiil onifnt- tadc Iiou det riittfiirciiga i ropet pit lxiiinornas frigörelse, och soni akQi \ - 1; iimpe stiilldc hon iipp sig i stridatii.
En tid var hoii redalitör av tidskriften Siiiid, deii f inska Bvininorörelsens om.- gan, seiiare övertog lion nykterlicts- tidskriften Káylviijii och till sist, under cn tid riv tjiigotvii HI *, utgav hon Xnis- .ten Auni, hennes egen finskspriikiga l~vinnosakstidning som skulle n9 iiveni de finsktalande lxinnorna i licii~ics lant2.
1 kriminosal~sorgiiiiisiitionerlin intog Jlaikki Friberg en bemiirkt plats; i Kriniiosaksförbiimidet Enionen var hon ordf öraiide.
Bland Firiliinds kriniror sthr en plats tom efter en av dess iiiest verksamma andar.
~ B c r t a Sr hon, den nrmhjiir- tade och hjiilpsamma riirineii och ar- betskamrateni&gt;&gt;, slutar Annie Fiirii- Iijelm sin minnesruna.
över henne i Astra.
E. K-n.
H E R T H A 209 flickskola ha förslag till förandrad t i g n i n g för de hogre flickskolor- na varit under debatt.
Det allmännas skyldighet a t t %taga sig flickornas a n - clervisning - lika val som gossarnas har Ilrinnit bli i princip fastslagen, och cliskussionen rör sig numera om .sättet och vagarna för a t t tillgodose flickor- iias ratt.
Skolkommissionen raknadc med a t t deras undervisning skulle ske i statliga laroan,stalter, och dess för- slag upptog aven en grupp speciellt för flickor avseada skolor, vilka tänktes kunna bevara n&amp;gra av de drag, som skiljer - den c5ttaklassiga flickskolan frAn nuvarande statslaroverk, frainst d &amp; - dess mindre forcerade arbetstakt, c1es.s frihet fran examen och dess s. l&lt;.
aormalskolekompetens.
I, det kungl.
förslag till oinorganisa- tioil av &amp; olvasendet, som förelades Arets riksclag, saknas ~clenna giupp.
I ?liclcor f B tilltriid e till gossläroverken, och de fyra föreslagna och nu beslu- tailse statliga .flicklaroverken, liksom det fatal dylika som riksdagen tänkte sig successivt upprättade, organiseras som övriga statslaroverk, d. v. s. med realskola - realexamen, gymnasium - stiidentesamen.
Härom iti.
i och för sig inte annat &amp; n gott a t t.
a g a.
Kanske behövas flera fliekläroverls: av detta slag och s a B e r l i g e n böra de upp- taga flera av statsläroverkens linjer, framför allt den p &amp; fyraarig pundsko- la byggande realskolan.
Den attaklas- siga flickskolans typ skulle gom hittills förekomma endast i en statsskola: Sta- ' tens normalskola, samt i övrigt som L statsunderstödda privatskolor.
Dessa skulle bibeb hlla sina orgaiiisatoriska olägenheter med höga terminsavgifter och svarlösta problem röralide W a r - personalens rättsliga och ekonomiska stallning.
Avenledes mBste de, om det &amp; n ligger mycken överdrift i talet lom deras » indragn:ing » och » clöcl », stark?
influeras av a t t .statsl2rovei.ken öpp- nas för flickor utan a t t samtidigt den speciella flickskolans t ~ far p en a.11- man skolas ekonomiska f öFclelar.
Eck- lesiastikministern uttalade emellertid i propositionen sympatier för en B o 13.1- m u a a l # f l i c k s lr o l a. Ri1; sclageii gick längre och anlböll hos K.
M: t oni, fördag till en (dylik skola vid niista Ars riksdag.
Sedan n i g r a veckor f öreligger soin bekant utredning och fiirslag i deiini-i fraga av » l927 ars skolsal~kunniga »: generaldirektör Bergqvist, unclervis- ningsradet Wallin och rektor Nordfelt.
De papeka, huriiso~iz tanken p % en Bom- munal flickskola framfördes i u t l &amp; t a ~ - den om skolkomissionens betiirikande, i första hand av generczl.direl; tör Berg- qvist, och huru denna skola sedan .sitia- skilt under arets riksdag fran olika hall förordats.
Dels hade detta skett i avsikt a t t bevara den Mdningstyp den nuvarande flickslrolan represente- rar, dels !hade den kommunala mel- lanskolan anvisats som förebild i eko- nomiskt-administrativt &amp; anseende.
DL&gt; sakkunnigas arbete hade darför » %sy &amp; tat att med den kommunala, mellan- skolan som förebild i ovan angivna av- seende utforma en skoltyp, som syf-.
810 H E R T H A - P -- t a r till viisentligen samma art av stii- diemal som den ilttaklassiga Iiögrc flickskolan ».
Deras betaiikanck om- fattar förslag till stadga, iinderris- iiingsplaner, kiingörelse ang3eiide av- löning {it Israre samt angilende stats- bidrag för 1; omiiiunal flickskola.
---- -- - o c h i i i g ~ i e i i t l e f i i r l ~ i ~ i t l r i s c d i- a r a ii (1 r a, att.
(1 e k ii i. s- f ö r c l c l l i i i i i g i i ~?
s o m t i l l hiiviitlsii k l i g l e (1 i i i n g iiro b i f o g i i c l i 3?
i c I ~ (mila ~ hetagn dc11 c?
i i s k i l t l e l i i r n r e i i r i i t - t e i i a t t g i v i i.
si t t a r b (.
t c h Den nya skolaii har fasta konturer, tlc ?ii p l a n l i i g g n i n g, s o i i i ocli man Aterfinner i utforinade för- 11 ii ii k ii Il f i ii ii; i 2 il d a m; (i 1 S- slag m h g a av tidens viirdefulla upp- e ii 1 i g o. s. v. Vitlszrc?
föreligga iat- slag pil nn dervisningens och uppf ost- forniatle f iirslag till ctlewriias sjiilv- rans omr5.de.
3Iyclict av det iiiaii liiiig- stpclse.
ITiii.
f öileslris 15 idrottsd; i-.
t a t efter - eller niera sporadiskt för- gar pr Iiislir .iitoni cle vaiiliga lordii- &amp; lit tillämpa i, det dagliga skolarbe- gariia?
liiir ges iiiiijlighet till » fri flyt t- tet; mycket av det, soiu skolfolk i des-] iing » och fimufiii.
allt: skolan b j g g c ~ bli sa dagar framfört soni ÖnskemAl, a r pil en linjedelniiig, so111 lwrde l; ~iui~a, cii verkligt I) et,rtlclst~f ' iill reform.
I15r avsett a t t bli giillancle författtiiing.
För a t t ilen komiiiiiiiaia fliciid&lt;oInii Vid Iiisiiiiigen av staclga och motive- ring siiger man sig ofta med tillfi8eds- skall bli deii goda arvtqaile till den iit- stiillelse: » Just s % iir det vi ville Ila taklassiga, soiii omii antydda sidor iii- c1et.s Den onzlii.ggiiiiig av skolaiia inre förslaget ge f örlioppiiiiig oni, iiiiistal arbete, som det i den l&lt;iingl.
propoaitio- emc~llcrtitl Atskilligt i den föres1agil:i iieii talatles 0111, Iiar hiis rrckt e t t steg ytiiac raiueii iiiidras.
niiiamare livet.
Hiii.
stbi1 - i stadgar 14hiligt statlgaiis förstii piiixgraf tiiii- och paragrafer - att ii ii d c r i s- lies ~ l i ~ l i i soiii i i cn iiwrlyggiiad till .i ' icii n i i i g e i i s k a l l i f ö r s t a egeutliga folkskol:~ii i i i t h t 1 iiiidaniii?
a t t I i a i i d t i l l s e, a t t d e n h a r - bereda kvinrilign liirjiiugar, soiu gtliioini- iii o i i i s l ~ a u t r e c i t i i i i g e i i a \ - @ tt sesiirig 1iii.t) liui.~ i iiiigoii a v folk- l i i r j i i n g a r n a s a n l a g o c h skolans Iiiivudfornic~i *, t illbiille at t » iii- f ö r i i i ö g e n l i e t e r i c k e ni: Iiiinita e t t Iiögre iiiitt m- alliiiiiii riietl- s t i l t i l l b a k a f ö r i n h i i m - borgerlig bildiiiilg med h i i n s p tageii t a n d e t a v u i i n u e s.
l i ~ i n s k a - till cteii kvirinligri iiugdoiiieiis cyqmri~t per; att i s a n i t l i g a I ~ l n s s e i ~ ocli a t t diii~vicl tillika i stiirrc?
d e r b ö r i ' lt i i n c l e i b v i s n i n g e i i iiiiiitlre iitstriic1; niiig fiirliereda Iarjiiiig- g i v a s f o r m a r e f t e r l i i r - a n a f iir praktisk rerksanilwt?
~ar ' ~l; i ' rt j i i n g a r n a s k r a f t e r a v p r i s - iiiorii 1ic~imets onrii.ildc. » Ikattii brstytkr s a d e s a r n m a.
n l i i i i i g n n d e skolor byggda pii sctslirig griindskola, a r b e t s i i p p g i f t e r i i g i i i i d e v i l l i jiini fiirelscris Iilngsaiii takt a t t r a c k a d e r a s a r b e t s - (= » liiiiisp tiigm till cleii ki-iiiuligii 1i3.g o c h ö ~ dei a iii i a r b e t e iingclornc ?iis egenart » j skiille ge t k t p &amp; e g e n I i a n d, a t t dc.
o l i k a bildningsnGitt, soiii flen niivaranile ii och liksoiii dciinn i i i n e n a b ö r a p l a n m i i s s i g - t fl i ~ k ~ k o l ~ avser.,; v iii
H E R T H A 211 titaii exaimii föra till viss foi:ii~el.l real li~i.ripetci~ s, sil syilcs dct - bra iiog ~i.~iittvi st, at f; arboga flicka 11. f en 1; ompetei.i~; ii tbilclning.
Vill maii irliiii1ci~vllrclj.g I l e salik~iiiriigix iiiilcii:~ med s e s Ars- Idasser för e t t tilll ' reclsst-allandc iipp- iiiitligciz p r i h, en feiiiilrig skola, s; i torcle d e bilda typeisiia l ~ ö r a gijlai~.s jiiin- ii hci~cle av avse tt re~iiltilt, vill~et al.1t- SA iiinebiir, a t t clcil all iri iii1 t med bor- förba.i:a geiiort1 a t t förekoiiiina som paa- I i i i j c i sa i11 I ria sliola .. Skulle: de t gerligil.
bildriiagen el.l.er » förberedelsen c, dh. \: .isa sig, i ~ t cleii t feni5.rjg:.o.
kan ge till pra1it.i sk wrksai.ii1.iet, siirsltil t iiioiii im!, Ii.n 1i.ia.n vii.i.i tar, ~ p c dcii s scs- liernmets oi.nia~itle » sliiil.le nBs först viil Hriga htiix triiiigu % tj.ll.bal; a.
9 ' 3 ' c11 a v- 1 0 i: la s I:.
1.
.il c 1- cl.ler eftcr 1 3 Iioiitn ing i&gt;. \.
]: i ii r f örcslagei~ s1; olti.d p il- skolar.
.
.
Fiiiiis clet ver1d.igeii ii.i, ' i.i~ga.
flickor i. s t e] Si al1.t siiltt efteiastriivas.
.
I3i11ilast och bast s p e s f ödangning Sveriges av cleiii sorn ej gh ggiuna- d ~ c k Iiunna uii civilas, geii OUI a t t Bom - sieviigen, villa 1; unna 1.ia iiilcl och Iiist till eller verklig förclcl a.r cii.
sil l.; °I.~ig i~imnal f licks1~ol.a iiveii gökcs sjiih5g pa fyrahrig grniicl.skola.
De sakkunniga skol tid?
iit &amp; " jfriln, a t t I927 a r s riksdag avsett Vissei:l.igeri fii.resl.il d e sakk i ~ i i i ig:~ i en I i ~ ~ ~ i i i i i i flicl&amp;ola lal byggd endast soin en konsekvens a r riksilagciis giv- 133 scsiirig griiiicl skola, iiieii.
papeka, att ~ i a iippdrag.
ii. \ wz en Sein; oi.rig s l 4 a lc- deii framlagda iiiider \ risniiigspl.rnen föl: .clande til.1 s a in .in a. foi:.iriell.~i ii.ii7l.
seshrig .skoln.
i viisentliga - delar l htcr Hiir detta k m tankas inö; jligt ii.r svfi.rt sig till5i.inpa iiveil 135. sjiihrig.
Det iir i i.
t t först &amp; .tlA ~ l i d 0 ~; L 1 1 ii.ro .ii1 CII t; i SI&lt; t helt v.i.sst et ' ' bersttigat krav, a t t .ock- l i k a i nile fyra rl: ' öFsto.
~rskl.asseirn; ~ och s5 A t, cl.erl 1; omiiiiiilaln f liclisk~lan ges skilja s i g genorn.
a t t deii ses5rig;: is tvil möjlighet f Or a.i11a1ytning till folBs1~0- - sistii.
, ' irskurser ersiittas av ciz, ettilrig 1.m p;.
c1 e t 1cl.iiljbla .sli.tt, som riksdageii Iitirs i. ilen f eiiihriga.
Dc saklai iiniga ~bcsliitiil; f iii.
fl.ertalet allm#nna] .iiro- rtikiia ocfi&amp;i sjiilva i:uecl, att clciiiia ~Iiol.i~ verk:.
11: ilc.I; ta avsceiicle kiiiina orts- blir shviil kvai.ititativt soiii kvali tali.v.1; iiitresseri I.wliö \ .ii tillgodoscs; e t t all- avseviirt; niitlerlii.gseil qlcn scs; ' i:riga.
iiiti.nt koiiiniiiiialt öiisl; ein81 för encleiaa, &amp; .tt.
iiiicler s3clana.
fi-iilliillliliide~ sil; iii~lii:iytiiiiig~liii jen bör f L ', göra sig giil- - sc ' rii f örslaget gih, lagga vulet ii-iell iiii laiitle vid iiirYittantlet av en l; ornii~unal fein- och scsAiajg slcola j koiiiiiiiiiicrriiis f J.icksl; lola och t a s] ii cc3 i riklingeii, iiiir Ilaiicl kaiï lcdri till iiiiderligii, koiisc- riksclageii ski11.l fi1,ttii.
beslist om rikt- .Icvensei;.
0111 t. cs.
Köping upprattade l iii,jerna f i k ifi:; fi.ga.vara ndc skola.
c11 scs3.rig l&lt;~iii~~iiiiii~.l f.lickskola ~ l i I ?iir ögoii blicket stBr som flicko~mas Arboga en f emctrig, skiillc det trigti.
1; \ 4 vik tigaste 1 m.
v ph sk ol.oi:ga.ni sationcn, 151: f ö r cn.
liöpi ngst ' li.cka,.
sorii slista.1: a t t d e icke bli sii !ir.iiao stalldn il11 gosi i i frCiga om anknytningslinjer fjiircle, kl.asscii, a t t iippn; P iiorma.lsl~ola- s 1 1 5 fyix5rig grniltl skol a. lioinpeteiis, under ' d e t a t t .lio.ri i Ar- boga skulle iiil deil pfi.
e t t ar.
@ Ii Det föref id.lei: som om, iried rriiijlig- ger .sa lclen f eiiiHisiga skoln.ri icke rivscd (l. Ilet till iivci:~ sji.Ctiaig koniiiiiiiial flidi-
skola ungefiir.
av hiir föreslagen art, icke blott flickornas skolpmblem u t a n iiven flickskolornas problem kunde er- IiAlla en i stort sett tillfredsställande lösning.
Förslaget riiknar nämligen med att privata skolor skulle P \ unna övertagas av Bommiinerna * och lararin- norna darvid överflyttas i ordinarie kommunal tjiinst med samma löne- och tjiinstestiillning som lärarna vid kom- munala mellanslrol~r.
Vid sidan av kravet p &amp; dubbel an- knytning till folkskolan i n s t i l a sig önskemal om att förslagets organisa- toriska nyhet: lin jedelningen icke mat- .te fastslas.
utan andringar.
Förslaget ter sig i korthet pil föl- jande siitt: I skolans fyra lggsta klas- ser följas alla elever at i samtliga iim- nen.
Enda valfrihet utgöres av det tredje spraket, som i fjiirde klassen (= tionde skolaret) intriider med t r e vec- kotimmar.
Diirefter sker uppdelning i e n teoretiskochen prak- t i s k linje.
Inom var-dera av dessa studeras t r e k ii r n ii m n e n, lika för bada linjerna, nämligen svenska, ' hi- storia och e t t friimmande sprak samt dessutom .halva tiden hiilsolara och halva ti,den ekonomilära, vartill kom- mer kristendomskunskap med en vec- kotimme.
Utom karnämnena iir ele- ven skyldig a t t deltaga i iinderrisnin- gen i e t t fixerat antal t i l l v a l s ä m- n e n.
A den teoretiska linjen gliller det tre teoretiska amnen.
A den prak- tiska viljas antingen tvil praktiskt hudsliga amnen eller en grupp s. k. han- delsamnen.
Härtill kommer f ör ele- ver a b&amp;da linjerna musik, gymnastik och teckning samt för alla utom för den, som har hushUlsgöromc51 och söm- ' nad soiii tillvalsiimnen, en korttire kli r.:&lt; i dessa &amp; men.
E n dylik linjedelning skulle fylla ett lange k a n t behov i d r a flickskolor.
Det skulle ' bli möjligt att bereda dem, som inte passa fiir överstadi- ets mllnga teoretiska iimrieii, arbets- gliidje och utvecl~liligsniöjligllct iinitei.
praktiskt arbete, utan a t t ile beliiiva ryckas fran kamrater och miljö.
De mera teoretiskt begarade skulle f5 agna sig iit en mindre grupp; iv iimnen: e t t önskemgl, som ofta uttalas i viira högsta klasser.
Granskar man iiiiriiiarc fiirslrigets detaljer, synas eriiellert.itl en del bc- stammelser verka bindaride och k indra e t t riitt utnyttjande a \ - skolam inteii- tioner.
Den teoretiska linjen tyckes bliva bra nog tyngd av praktiskt arbete, ocla den praktiska fiirefaller i risa .man opraktisk.
Det synes icke riliaa iiimingen, af&lt;.
n Agon skall kunna studera niera ii11 tre teoretiska tillvnlsiimnen.
Ile oMi- gatorislm praktiska laimena och iiv- ningsanmena taga 10 veclcotimmar (av 30-34 alltefter tillvzlda iimnen) i an- sprAk iiven il den teorc.tislta linjens di Eferen tierade stadiiim, och rektor iigeï k f r i a fi5n endast e t t praktiskt iirri- lic. D @ teoretiska iimiiciia iiro avsctd- d a att ge tid till ruera omfattande m- skilda arbeten, fiir villca tilltalande fik- slag ges.
Följden blir, iitt ingen kan viil ja hela (len niztiirvetenskapliga iiin- nesgruppen (biologi, fysik-kemi, mate- matik och geografi), vilket viil pil skol- stadiet borde vara möjligt.
Ingen f&amp;r diirför fullt ut nytta av a t t dessa Bm- ncn » planrniissigt och ingicnde f örbin-
I d a s amed varandra&gt;&gt;, sh som metodiskt förordas och som kursplanerna ge god möjlighet till.
Ingen kan heller med endast tre tillvalsiimnen skaffa sig den högre kursens l~unskaper i de ämnen, som t. ex. postverket fordrar betyg uti: t r e sprak, matematik och geografi.
Flera brister Iiiiiide anföras i detta hän- seende.
Här borde alltsa, liimpligast genom bortval av praktiskt arbete, ges m ö j l i g h e t a t t vHlja en nftgot stör- r e iimnesgrupp.
E t t utbyte av karniimnen late ' val iiven tänka sig.
Det synes # d &amp; ligga narmast till.
a t t dela 11istoriekur.sen i en obligatorisl~ h i r s och en tillvals-.
-]; urs.
P &amp; adet hela tyckes inom tillvalsäm- nena den obligatoriska kursen ge ' det minimum av allmHiibildni~ng, som man Ban h a rittt a t t .begara i en skola av detta slag.
E t t undantag utgör clock b i n e t fysik, d a r kursmomentet ljus- och ljiiclfenomen faller helt inom ~deri valfria kursen.
D e n p r a k t - i s k a l i n j e n skulle avse » att i större eller mindre utsträckning förbereda larjiiilgarna för praktisk verksamhet sarskilt inom hem- mets omrade ».
Detta skulle ske ge- nom iimnena 1z; ush~llsgörom&amp;1, sömna,d, vävning, barnavhd och trlidghrdssliöt- sel.
F ö r stadshem toi %de vävning va.ra utan praktisk nytta och falla inom lys- göromhlens ram.
Trfidgftrdsskötsel pas- s a r icke överallt, ' och om barnavilrdens lämpligliet som sliolamne uttalas myc- ken tvelian t. es.
frhn lakarhtlll.
Vad diirernot kvinnorna i nutidens stads- hem behöva och vad # de nu taga itu med utan varje unclervisniqg ar allehanda hantverlissysslor.
Om pil den prakti- ' ska, linjen flickorna kunde fil lära sig a t t hantera en snickures och en tapet- serares verktyg, a t t föra en malarpen-, sel noch blanda till fiirg, a t t handskas med lader t. ex. i bokbinderi, skulle det för rnhnga bli av pataglig praktisk nytta.
Vid av detta n&amp;- got &gt;&gt;plo~lii ' ~a&gt;&gt; ämne skulle helt säkert.
en erfaren ' husmor vara den rätta sak- kunniga.
Det gäller inga yrkeskurser,.
det gäller ej a t t bli sa skicklig, a t t man kan taga betalt för sitt arbete, utan a t t bunna reda sig med sitt eget till rnins; l&lt;aniie av sina utgifter: licm- kvinnorna.^ största inkoinatk~lla.
Handelsiimnenas värde iir svart &amp; t bed6m~a.
Man.
fragar sig, om affars- Itorrespon~dens, bokföring, handelslara och handelsratt samt näringsgeografi komma a t t ge bättre framtid p &amp; kon- torsbanan iin den teoretiska linjens spr5.1&lt;, matematik och geografi, eller ooin de skola underlätta studierna vid en Iiandelsskola.
Men detta borde framtiden ffi utvi- sa, genom a t t .de praktiska amiien, som l~ursplanerna upptaga, anges som e x- e m]?
e l] D &amp; dylika, sa a t t det stode sliol~rna fritt a t t upptaga andra in- till ' dess rikare erfarenhet vunnits.
För .egen del maste jag med gliidje hälsa, a t t en praktisk linje föresliis och a t t för densanima utlovas viss kom- petens.
Det a r a t t hoppas, a t t mariga ivagar matte stii öppna för dem, som valt denna ' linje, t y som s l; o l-linje kommer den otvivelaktigt a t t passa ut- .märkt för miinga flickor.
Det vore .sorgligt, om den skulle visa sig för teo- jretiskt svag för just d e praktiska ut- bildningsvägarna, t. ex. för skolköks- Seminarierna. '
Rörande liirarnas Istiilliiiiig d i hliar till slu t f sain halla s enda s t fajljail.de.
sakkiinuiga ha följ t bestiiu-imelserna för den lcoiuiiniiiala mellauskolaii betriiffancle lararna i praktiska Sinnen och örningsiimiien, vilket.
innebiii; a t t dessa, trots den stora bet~ikelse dessa amiien skiillc f &amp; i den lmnmiinala flickskolan, icke skulle lcuniia ~ i n n a .ordinaiaie anstiiilhing?
icke erhiilla Al- Anna Ljungberg rAii en ovanligt iiiAiigsiilig, rik ovli gagnande livsgarning bort ryckt Srii Anna Ljungbelag i .Jönkiiping tlcn 3 oktober i en; " ilder: II- fciiitiosju iii .. Et t niönster sBsom iiialca?
moder och Iiils- moder, en dugaiide kraft iuoiii ritf %rs- livet deltog hoii tillika un (ler en fiiljtl a r Ar l i ~ l i g t i liemsta dens korniiiiiiial:~ derstilliigg A lön och eiiclast.
i un- l i v II \.
rars spiirssnfil hon r a r varnit iii- dantagsfall sBiil.le Zga pensionsiaiitt.
Imwerad.
Sedan 1 921 tillhiiide hoii Jönkiipiugs siadsfullniiiktige och var Detta a r en s &amp; plitaglig brist i försla- sedan saninia: LY suppleant i liineis get, a t t deii borde adjalpas, iiven om laiiclst iiig.
\ ' idare tillhörde lioii folk- pkgc ' icnde utredningar delvis f öregre- odi var siipplcant i sty- pos.
Skall den pral; tisl; a linjen vinua skolest~relsc~ii relsen för stadens högre folks kol; ^.
framgiing, bör den ffi börja under i allo Hennes intresse, beg5riiing och atoix gynnsanlma f 6rhilllaiiden.
Den tarvar a~betsförmiiga gjorde sig iiven gallaii- scke minst, a t t dess liirarc 1ia en trygg dc jnoni föreningsliret; speciellt in0111 och saker ställning.
kviiiiioföreningai ' iia i staden och Iioii För Bmuesliir,z~-iiiiioia göra diisemot var en av de feni kvinnliga stadsfiill- cle sa.klmm.iga, son1 j ii yarit ii teslii - iiigktige, som hösten 3922 togo initia- t m d e manliga, en principiell föriUi- tiv till bildniide av en Fredrika-Bremw- iiring i det a t t rörancle t j ans.tgörings- Förbiiniiskrets i Jönköping.
k ' rilu skyldighe t f öreslals tan skillnad mellan första börjaii tillliörde hon ocksicr dess manlig och kvinnlig liiraiie, som icke styrelse, först som sekreterare och se- existerar i komm~iiiala mellanskolor, (lan soiii kassaförralttire?
.och nedlade i eller resp. 24-28 t:r (= manl.
och b8da dessa funktioner ett uitisltt ocli ltrinnl.
adjunkts) och 22-26 (=.
aln- synnerligeii viiriiefullt arbete.
Sedaii iiesliirariniias vid statssamskola).
E t t femton Gr I-ar lion ordföibande och deii dylikt införande iiven i kommunal skola drivande kraf ten i » Kamratförcwing- av Formellt mindre kriivande (=liigiae) en », en saii-imanslutiiii~g a r f. d. cle- kvinnliga tjiinster wA man lioppas icke skil f lid&lt;- ver i .deii f oima Stor~kerifttldt blir verkliglie t. skolan i JönMping, och i Hiisnioder- föreniiigen var hoii v. ordfiiiaaiitle.
GRETA STENDAHL Personligen atnjöt, Luna Ljiinglwg stor aktning och sympati.
Heiincts rarmhjartade intressen och gedigna ka- raktar fibrskaffade lieune en stor: och tillgiren vänkrets som alltid med djup saknad skall minnas lieiine.
F (1s R.
* l.
H E R T H A 2 15 Skolliv och själsliv S l i.
~ ~ l I och.
.
i ~ sjiilsliv - I+ .maii ser titeln, s1al.l.e mail tro, iitt författaren iiie1ia.y d e b5dn soin cu iilots2ittiiiig, ocli i en del fall gtir Iioii nog det.
De pe,cla.- gogisl;: ~ laroblein hon har clisk~iter~ar, iiro ile för alla generationer evigt alitu- ella: Ilur skall.
l; iiriskapsi~lecl.clelelse o &amp; i.ippfo.strai~ bli., inte tvB motsatta poler iitaii en.
eali.et; bur sliall rutin och ide spon tanitet f örcnas tili en l ~ \ ~ a.
~ och \ wksaiii arbetets rytm '!
I h i j l i a Fo- gelkloii fra11ih; oi.llei: slirsliilt ii \: iiiiigs- iii11 iiciias och g~iiiilasti1; ens betylelse u r kaiaa.lil-~i:ssyi.~1) ~i~~lit och som livsbefr&amp;n.i- jimcle falttorer i n.i:bctet över h.i~vuci ta- get, om.
dc ledas 1 %.
riiitt &amp; tt.
Och.
h011 f i:aii.istlilleia pil 1.q t t deii g i ~ i ~ i l aan- a ~ii.i.igeii, a t t cle11 xttre I ' i ?~l.l.ilingen inte bara iir det passiva uttrycket för e t t sjlil.stil.lstSnc1, i i t:in a t t c k i i c&gt;cks; °l Iiau ~ i ~ g g e r i f % i x i i i eir nj- si nncsstliimi ing.
De fil:l&lt;tore~: i .ilet iiiiticla skol.livct, som 11oi.i i i i i c; ~ ~ \ .ai:a!
di: mest Skolliv och sjalsliv a v .Emilia Albert Roiiiiiei-s föïliig.
sjiil.siiiiji.tli~iicle, 2i:O fl ' it 11.1fijr i t 11 t splittriiige~i 0d.l j; ik- tct, noiii; " ICci.4gcii ge uppliov till friik- tw.ii.
och .otryggdiet.
Hiii:igcii oiii lagges g r i i ~ ~ d c l till i cii irii n clcrvircligI~ctsliaii- sla, soiii kan 1iiii.islK cii iiiclivitl för .lians Iicla liv.
Hoii koiistaterai.
vidare det iiiissfijr1i.; " i1.1.
; 111cle uiellaii iiitiiesse - O &amp; Ii~lii.i~lii~.~~~t.ill agiielse, soii1 göls clen se- i !aiae till en tung börda, e t t blott medel fCsr 011. csilii-ieil, i stiillet för a t t deii s1l; iill.c ge iiicliv.icleii - verktyg i l ~ ~ i ~ ~ c l ~ s ~ ~ a f iii.
- det koiiniiiamle arbetsoii] rMet SA- viil S-oiii.
fi) ia livet i nuet.
Alen det ar inte bara livet i skolan iitaiz 1iel.a sa1ii1.i ve t ~ntiiiniskor en~ïellc1i1, soiii Eaii1i.a F ~ ~ g e l.
l i l vill ~ i i se under en I; ' o!] c77~7orr.
q- aspekt, \; ï.ikeii i griiiiil och botten
2 16 H E R T H A P.
...
- inte ar sa ny, fastan maskinteknikens Det i grund och botten aristokra- iirhundrade glömt av eller missaktat tiskt-intellelr tuella bildningsideal, som den: iir sa gott som allenahirskande, miiste » Om intellektet ar den sida av sjiils- ffi vika för ett annat, d a r personlig livet, som shjalper oss tillratta i tin- duglighet inte lika med examina gens värld, s3 ar det framför allt och kunskap inte ar detsamma som kiinslolivets viist och vBrd och hiilsa, pappersmeriter.
Det nya bildnings- som hjiil$er oss till ratta i vara rela- idealet liknar mera d c gamla greker- tioner till människorna.
Som man nas, ddar inte en själsförmögenhet fick; kan vara trälbunden under ting och utvecklas eller drivas pii de andras bc- naturföreteelser, sh kan man ocBsB g &amp; kostnad, utan malet var den harmo- klavbundeii under sina miinniskof ör- niska persoiilighetcn.
Kiinslolivets h; Pillancleii, 6örmögeil a t t finna sig till askes - solii inte betyder avhrlllsamliet &amp; tta i frihet, och gemenskap. » - Allt- utan övning eller triiiiing?
för a t t an- för ofta förstb vi inte a t t reda oss med vdanda ett modernare ord, riifistc den de elektriska batterierna inom oss s j a - unga generationen Aterigen fit lära sig.
va, iiven om vi f. ö.
äro aldrig s &amp; hem- E n ny sjiilvbeliiirskniiig, som inte bety- mastadda i ingenjörsteknik.
Och det der a t t a t t a sig sjiilv i fängdse, utan a r denna ~oförm; ltg&lt; som h i i m e r sig som gAr u t p2 a t t reta anviinda och omförrandla sina möjligheter, aniste pli alla samliii.llslivets omrhden.
Det iir inte l ä t t a t t i nagra korta iiterigen bli idealet, nien inte som yttre ord ge en antydan om inneh$llet i Emi- t v h g utan som erfaren levnadsvishet.
Detta bildningsideal kan inte upp- lia Fogelklous nya arbete.
Det dus- sin uppsatser bolren har, behandla oli- n &amp; i första hand ria kungl.
fikord- ka, fastan nied varandra samiuanhiin- ningax *.
Det kan bara bli verklighet gancle fshgor.
H a n fAr h a r en genom deii allniiima opiuion, SOUJ iilliuiin orientering i uppfostrans var och en kan vara med oiu att skri- problem, sildant det ter sig för nuti- pa, och som ytterst inaste vila pB en den, antingen det galler de psykiska allmiingiltig sjalskunskap.
Neri den faktorerna i skollivet överliuvudtaget, opinionen k a n nian inte ta sig eller Eros i skolilldern, eller d e t manu- som man t a r pil sig fiiadiga kliider, ella arbetets betydelse, wiigen genom och man f h deii iilie kostnadsfritt.
handern.a ».
I studien » Pesta.lozzi rc- Den iir djupt förbunden med den sjii- divivus » f a r man en niistan novellis- lens hfillning, som var och en och pil tisk skiez a r den schwei~iske pedago- egen risk niilste leva sig till.
Prin- gens idéer och livsöde, och kapitlet om cipen om gemensamt &amp; svar kan inte bildningstypens skridning dar e t t all- verkliggöras annat ii11 genom a t t var varligt memento, p % samma g&amp;ng som och en t a r p &amp; sig sitt ensamma ansvar.
det ger ett riirdefullt perspektiv övw Uppfostran slutar icke med; skolan, och olika tiders ideal.
Skulle man vaga hela rar livsföring kommer a t t ytterst sammanfatta tendensen i boken, skulle bestammas av hur vi g &amp; i land med den sjiilvuppfostran, som ingen skol- den t e sig ungefar sh: - - - - - - - Försök A FTERNOON TEA f råfl Indiska Tehuset, ~~~ ' ~~~ ~~~~: En harlig aromrik blandning Kr.
i2:- pr kg.
Fraktfritt mot poiitförskott vld köp a v mir &amp; 1 kg.
H E R T H A.
217 Stockholms-Ro.
ordning ensamt lian ge, fast det a r säkert a t t i barndomen och iingdomen ar för tolv hr sedan den 30 no- e n grund, därtill liiin.de laggas, genom vember d e t vackra Ro p &amp; Lidingön, att individens ögon tidigare öppnades till storre aktgivande p &amp; och fiSrstlie1- hemmet for aldre pensionerade lära- se för sitt eget sjii.lslivs satt a t t re- rinnor, invigdes tyckte man a t t e t t storverk Aviigabragts.
Pengar, i den agera.
Emilia Fogelklous bok.
# r e t t arbete, utstrackning d e behövas för e t t före- som inte kan undvaras av pedagoger t a g som detta, äro sannerligen inte att ach uppfostrare, antingen .ile äro 18- t a pG hyllan.
I n t e anade val heller r a r e eller föräldrar eller pit nfigot sätt nligcrn - inte ens inom den energiska ha ansvar 9ö+ andra människor.
Och styrelsen, sBulle jag tro - a t t knap- den ar en utmHrkt handledning för past mer a n e t t decennium därefter var och en, s,oni liar det minsta in- skulle e t t nytt R o, vackert, bekvämt, hemlikt som det första, sta färdigt i tresse av a t t lara k8nna sig själv.
Stockholm med glada och].
' ckliga hy- ANITA KATHORST.
resgäster.
N Fred och frihet.
Svenska sektionen a v Internationella Kvinnoförbuilclet f 6r fred och frihet anordnar sin fjiir.de upplysningskurs 7-11 jan.
1928 i Stockholm, Liikare- sällskapets lokal.
Hans excellens stats- ministern 1com:mer a t t öppwa kurseii.
B1an.d talare, som lovat sin medver- kan, markas excellensen Liifgren, pro- f essor Otto Nordeask jöld, Göteborg, docent Axel Höjer, Lund, överrabinen dr M. Ehrenpreis, fru Anna Bugge- Wicksell, pastor Paul Sandegren, 8tock.h.olm.
Nöjlilgen kom-mer f örbundets gene- rd,sekreterai * e miss Mary Sheepshanks, Geneve, a t t n5irvara och bidraga med flera anföranden.
Likaledes hoppas man pil bestil;: och medverkan friin medlemmar i Lett1an.d och eventuellt - a n d r a länder.
A t fragor, s !om - behandla ras- och be- f olfningsproblem, kommer.
stirskilt ut- rym.me a t t beredas., P % dagen tolv Ar efter Lidingöhem- mets invigning samlades i den vackra salongen i, ett nybyggt fyravilningshus vid den likaledes nya Creutzgatan ute vid Kristinebergso~nr~det pli Kungs- holmen en skarn inbjudna.
Det var i de pensionera.de lärarinnornas nya hem, S t o c k .h o 1 m s - R: o. Fröken Au- gustri, Lithner, styrelsens ordförande, halsade med stralande ansikte gasterna välkomna.
Hon, inte minst, hade va- rit den kraftigt verkande faktorn till det nya företagets f~llbor~dan~de, och lyckan över a t t stå.
vid miilet lyste ur hennes drag.
Men i sitt h~lsningstal, i vilket fröken Lithner tackade alla dem som hjälpt till att bringa verket till sin fullbordan - friin dem som med pengar och energiskt intresse för saken medverkat, fr %n huset,s byggher- re, arkitekten Sven Wallancler, och till alla de Iiandens arbetare som byggt upp, inrett och dekorerat det nu fär- diga hemmet - nämnde h o n främst fröken, 4nna TVhitlock.
.Genom en
Notisspalten.
Stadsf n %lmiiktigevail i Halmstad.
' HERTEIA Det nvaste Amerika J I3ii.
boii i stor cktav c1ii.r mot oirislags- bladets .stark t gröabl5 Iiin~~rielsryrricI bis ii ni^.
s k p k i ~ a.
p e l ~ v sk r ju ta iipp i f uturi,stiskt cljiirvt perspel&lt;tivtiaots och U.
S.
A:s iiainnb~listi~vci * i vitt dra sig sil.et1; nedilt, p ?t eiz gihg ilelroratiivt och af f ii.rsiiiiies.igt ~iyl$ert.
S % i; er sig bokens yttre, lyckligt fiiin- iiet f öla en stilclie- och reseskilclring sor1-1 &amp; friskt i f&amp;ngar Föreiita.
Sfate1:ilas ung- liv air i. dag i dess ~oförlikii~eliga doii~sm~ocl och stAlsta.i * l~a d j a.
- 0c1i~U i ~cl.ess Sriil~taiz~sviirda IiBrclliet och h h.
- syntsl.6sa lyckojakt.
Likt en l h r t 1d.in- gande fixiifar stiger deii Nya Viirldcns cl5r ti1lvaroi.i~ .lictasl:e livlsrytiii, ~iii~ldeii lcanii~ virvlar i.ipp, ~riirldcn.
115 gott och on t i v8ld sa.iiit f ö M a i; l ~ t skaI.a., landet so i i i i all si ii s jnd alidle nppbygga rlinst loch ra:stlösa.
diets inte Ii r~iinit bilda # tir- digt d e t egpa f,ollret u r e t t 1iopg$t.tbat rasmaterial - 3.00-proeeritsaiileri1; a.- aen, .1I,Ii.rarci1 a v en f ra ii~ticlsk iiltiii '.
Sveiiafn ~Iiiler.i.l; al~öd~ci~ liar dct inte yarit ont om i clessit.
sista ik, liven oiu d e t sdröjcle Iii.i~gc nog inilzii.11.
riiaiz hiii: hcrnif iZCtiz gav sig i n t pil.
i:ipptii.cka r:f5rc:l i PisediaiB,z Breiners sphi '.
(X förbiga- cilcle a11 iniiiali t, en ny ckel.
till.
det rno- derna U.
8.
9. förbl.ir: Ileniles alltj5.rut tri slii~, skildriiig av 1850- cliarii~eraii~de talets Airierika, au so111 bekan t, till- giiiigljg i 11r:va.l under 1; itclii D ic t i ~ i i g a Anlerika.)
Ahila, Leilah Xlgstr61ii~s .och G-ustali Collijns Ame- rikabok torde silviil kvalitativt soi in kvantitativt höra till, de inest givande.
U.
S.
A.
Liv och tenter av Anna %male BZgström: och Chr8tcr.f CoZli,jn.
Albert Bon- niers förlag.
3 19
- närmast till a t t namna efter Xrs Wyman som med abditio- nisttraditionerna i blodet, befyndad och i vänskap förenad med de stora slaveribekämparna som hon var, ägnat en stor del av sitt liv %t arbe.t; e för negerns i praxis omsatta likstiillighet - &gt;de nya negrerna », dessa unga för- fattam av ncgerras, en Csountee Gullen, Angelina Grimkee, Georgia Douglas Johnson, alla l e v a de.
Svenskarna i Amerika, emigranterna - ha f a t t sina sarskilda kapitel; ameri- kanskan sitt, # sedd under de mlinga skiftande aspekter vilka det moderna Amerika # betingar.
B.ol; en ii r i sin helhet 7rad förf.
be- &amp; de större avdelningarna: naImnt t ~ av Amerikanskt kaleidoskop och Ameri- kanskt horoskop.
Den ger över- och inblickar i, det nyaste A41merikas liv, bilder f hngade med konstnärens öga och psykologiskt sakra miinskw och rasandrser.
.
negreiaiia » BIjLrn mÄfm !tAN.
Arsta en vakning till.
Arsta, var Stockholmsklubb, gar sta- digt framat.
I gastrum och matsal a r iiet stiindigt full frekvens; vid lun- cherna har det blivit n ~ d v a n d i g t a t t aptera aven - Iiörsalen till matsal.
Och flera gastrum ha mast anskaffas.
Sju nya rum halla pb att inredas i viinin- gen över den hittillsmarande ' klubblo- kalen.
Denna raning kommer att me- delst en smal trappa förbindas med den nedre, mellan de bilda hallama, och den nya raningen beriiknas a t t n &amp; som ahelst 1; iinna tagas i bruk.
F.-B.-F. angående kompe- tensen för vissa befatt- ningar inom post- och telegrafverken.
Skrivelse till konungen.
Xed anledning av a t t srPrii1 gencralpost- styrelsen som telegrafstyrelsen detta Bn an- ordna assistentkurser, som kungjorts till- giingliga endast för manliga elever (g e m - ralpoststyrelsens skrirelse till postdirektii-.
rer m. fl.
a r den B juli och telegrafstyrel- sens skrirelee till staticnsförest8ndtire a r den 25 juni), anhiiller Fretlrika-Bremer- Förbundet a t t i uiiclerilfinighet f 5 alifiira föl jande.
Lagen innefattande bestiiinmelser angkii- de krinnas behörighet a t t innehava stats -- tjiinst och annat allmiint uppdrag stadgar a t t krinna betriiffanck behörighet till stats- tjiinst skall med de undantag lagen anger r a r a likstiilld med man.
Bland av lagen an- givna undantag fr911 ilen nllmiinna likstil- lighetsregeln Bterfinnas inga som helst hc- fattningar vid post- och telegrafverken.
La- gens mening kan cliirfiir icke vara annail iin den a t t betriiffalide sirintliga be£at.tniii- gar rid dessa verk, szlledes iiren betriiffande assistenttjiinster och högre hefattningar, det skall rada fri tiirlan mellan mun och livin- nor.
En otvetydig bekriiftelse pH riktigheten u r denna rar uppfattning har kommit till uttryck i det kommunikationsministerns ut- talande till statsr8dsprotoliollet a v den sist- lidne 17 september, r a r i pH grund av örer- klaganden frlin kvinnliga tjiinsteinneharare hemstiilles om.
upphiirande av generalpost-.
stprelsens beslut unghende tillsattande a r tre postassistenttjiinster.
Kommunikations- ministern utgiir i sitt yttrande friln ssUer- stillande av en god och p3 likstiillighet mel- lan manliga och kvinnliga aspiranter grun- dad rekrytering a r assistentbefattningar och högre tjiinster i post~erkets sisom en gS1- laiide princip och förklarar det r a r a uppen- bart s a t t de kvinnliga tjiinsternihen icke skola vara uteslutna fran möjlighet a t t me-
ritera sig för sadana befattningar,.
Vad som siilimda blivit sagt till biivdande a \ - kvinnors likstiilligliet med niiiii inom post- verket @ iller, principiellt sett, iiven betriif- fande telegraf verket.
Under sadana förh~lln~icle~i knn Fredri3ri- Bremer-Förbundet ej anse annat 811 a t t lagens bestiimmelser Pzsidosatts genom att, s6som ovan niimuts, sl9viil vid postverket soni teiegrafverket assisteiitkiirser .kungjorts till- gangliliga endast för manliga elever.
Med undantag för vissa telegrafkommissarietjän- ster ur genorngiiende av assistentkurs en nödviindig förutsättning rid bilda hiir ifri- gavaranck verk för a t t kunna befordras till assistentbefattningaï o,di högre tj5sste.r.
Stiinges för kvinnor möjliglieteii a t t förviirvn erforderlig kodpetens för sadan befordran, blir själva grunden för mans och kvinnors 1i.lrstillighet undanryckt och den r a t t till f r i tiivlan, som genom behörighetdagen fastsla- gits, inskränkes p @ har ifragavarande om- rade av statstjänsten till en skenbestim- melse.
Med stöd av vad som ovan anförts far Fredrika-Bremer-Förbundet diirför i under- dihighet * hemstalla a t t Eders Xungl.
Maj: t beha- gade vidtaga atgiirder för a t t havda kvinnas r a t t a t t förvarva lionipetens för befordran till as- sistentbefattningar och högre tjänster inom post- och telegraf-, verken.
Från bokvarlden.
Tv % människoöden.
Blad ur sliikt- blekingsk godsagase nödgades urngas med.
I verkligheten synes han, dock h a varit mera » porterad för melancolie ä n föl: stora societeter », - och haps för- tidiga, död (1502) liimaede hans hu- slaktpapper, meddelade med vetenskap- stru i en sorg som tar sig enkla ocli gri- lig noggrannhet och fulla av manskligt pande uttryck i de anteckningar om liv.
Den handlar om utgivarens!
för- mannc2n hon sedan nedskriver för sina f iider pil mödernet, godsiigaren greve bada smil söners rakning.
Utan tvivel Gustaf Sparre, och hans ' hustru Ebba Sr det hennes personlighet, som utgör Bonde, men den av utgivaren själv för- det starkaste inslaget i denna bok: fattade prologen ar iignad At den se- hennes .stil - är okonstlad ocli - malande nares farmor ocli uppfostrarinna, gam- - just p &amp; grund a v sin lyckliga fri- 1.a greviiinan Vivika Trolle till Trolle- het frbn all skolning.
Boken.
för oss holm - en typ som snarast paminner, clirekt in i det gustavianska sekelskif- om 1600-talets miirgfulla och rustan- tets intima vardagsliv inom en hög- de herrgbrdsfriiar.
Gustaf Sparre, en aristokratisk familj av gammaIdag8 t r o f. d. officer, som i likhet med s &amp; ndmga och beder., och den har inga andra ro- andra svenska adelsman tagit avsked kokosiiirklar i .n sadana, som oundvik- 1789 av missnöje med Gustaf 111:s po- ligt höra till tidens iittryckssiitt.
Sig-.
litik, framtriider p &amp;, svilgerii Ehren- rid Leijonhuf vu,d iir a t t lyckönska till svards ypperliga karillzatyrer med n&amp;-, f örfädaer, vi1 kas släktkrönika.
, iir roan- got stram lhhllning gent emot de, in- de, utan a t t ha det ringaste med, skan-, sp&amp;Dorcia noch gästgivare, .advokater dalkrönika a t t göra.
LYDIA W ~ H L S T R ~ B I.
och pack, lian stundom i egenskap av kriinikan fkbn gustaviansk tid, ut- givna.
a v i3igrid LeijomhzcfuzlcZ, Nor- stedt &amp; Sijners förlag.
Boken utgör egentligen en samling
Solskivans land.
~kild&amp;ngar i ord t:~ sieiis cliifferspriik, och nyckelii liar och bilcl friin clet gamla och n j a inte givits oss i Iiiinclerna.
&amp; ii harpli H r det oviktigt a t t griibh- w y p t e n a \ - H.c [mza R y d i ~.
Bokför- laget S a t i i r och Kultur.
la.
Iiitrcsscht ligger vid problemet i Aton, solskiraii, lyftad i den lang- bokeii?
tleii stora frAgan om riittcm att vingade fbgelns klo, lyser gul under cliidzi.
4.
' idedo tvivlar tillriickligt starlit d e öveiasIqggan~le ~ i n g p a r e n s prakt p5 pd (l ~ i i riitteii fiir att bli medlet till bokens parm.
Den ger d e t riitta an- siii cgcn iilsliades cliid.
Siir Iion Iiind- slaget B t dessa fantasieggande och r a r Ii o ii o iii frTiii a t t slii till - ellcr kun1skapsrika skildringar frzoin farao- riittarc sagt vi~tiicl.
iippskov av .1io1io111 nernas lancl, diir förf.
nied förfareii - iii.
det llin~i soiii faller.
Hon~oin, hand leder ass tillbaka.
till mfingt.useii- wiu » iaiksföresti \ iidai.eii » ville 115, lim biaigt ganila - gömda och i moiiumeiit f; ' ira i stiillct.
tid a t t ili~1il; i.
De fem (Iii- ocli fo~~iiliirnningar RteruppstAndila - garna s f rist, &gt;&gt;dc feiii piii; loiana », soiii kul turskedens lir och dessemellan skis- Ileliiles iilskadc!
sliiiiikt (t Iicniicl?
blevo serar fruaiii nutidsbilcler a r det iriocleïnn liaiis iides f iillbordaii.
» I (aiisl; e, Credo, a t t jag haft för litet; Egypten.
För a t t göra riittvisa.
; " it .dr Rydlis tro », skibcv Ilaii i de dagarna till henne.
Inte iitan skii1 gal- Xliii Wi.igneia iitomordentligt intressan ta bok borde en arkeolog och egyptolog hur yttrat Iwiiiie iinmnc4 Civdo.
II o ii trodd (?
- - sig.
E n leknian kan endast ~ i t t i i a 0111 ocli ti.oddt1 riil tiniiii niir Iion satt vit1 h u r suggestivt levandegjort seklernas Sd) astiaii JIartiiis dödsbha: a t t d &amp; vnib langst f ö r g h g n a Egypten - och iiHgra biittre a t t dö iiii a t t döcla.
Beriittelsen jiigar fyam mstl (le upp- dess hiimkargestalter triida frani genom förf: s m, ' Llancle s1~ildringsl; onst.
Det rörda hiindelsemas cgeii r5ldsariima rika bil~lmate~ialet, vamecl h k c n illw takt, ocli Elin Wiigncrs skickliga teck- strerata, fir hurtill ytterligare nicclreia- ningskoiist har givit iivcn fit denna hok Itande.
sitt fiiriiiiinliga miirke.
XAgra ~ty&lt; ' keil av ~ ~ \ l t i ~ l ~ ~ b iiro il~cl~~ ' ~ii~ ' I.:.
K - 11. redan kiinda n r Elerthas 1iisaiac.
ni * Rydli liar presenterat föla oss bQcle Bo- nuiig-drottningen Hatscliepsut och deii !htermyren.
Wwiit telse a v A x t r i d lilla sjiilvförsörjantle Sit Assan, och ~i I7iirit~,q.
1).
- 1.
Sorst ~ l &amp; t Siiiiws fik- ha s e t t dct iiutida Egg-ptens s1115 flic- hg.
kor passera ibcyv i Kasil-el-Dubara Col- Astrid Viiring miiii redaii gcnoiii lege och bli biide klokt oeli ~bestiiint f jol~iwts vederliiiftign och intressanta handledda av skol8 ns svenska f ÖrestAii- bok F r o s t c ii allniiiii erkansla, och dariiina.
I sitt 11 iivarande samman- siikei.ligeii blir licmes l ~ o k (11- i; " ii.?
Iiang utgöra dessa skisser viirdefulll: J ' i ii t c i. m r I * e II, ej iniiidiv iipp- kornpletteraiicle inoiileiit ar clen större skattad.
bild boken ger av d e t gamla och ilya 1 F il o s t ii r a r tlet o h m s Viister- Egyptcii.
bottt~rr ii1c.d sviilt och Iiiiiigersniid och E. K-11.
viistzrbottiiiskt liv i söcken och helg, som ldtlatlc b:il~gi.iiiitlcii för iiiiiiiiiis1; o- De fem pärlorna av Elilr TViigner.
udena: i i n t e r 111 y r e ii iir det Albert Boiiniers f örlag.
spekillatioiistidens l ' iisterbotte~ (1:~ I fall detta iiia en bit faktisk ~arlcls- 1) öiiclcim i sus ocli d.liis leva iipp tliigs- historia; frAn de iiiirmalst liggande om- penningarna, f ört jiharle rid shgrer- störtningstiClern:a, ar inte gott att saga.
keii, och i diim slöliet och av reii okiin- Om ~ $ 1 %r har den nedskrivits pli fan- niglict]: \ ta skogcli ocli jorclbitai~iia gA (h \ T
sig u r hiin.deiaiia, soni tjiinar författa- rinnan till bakgriiiicl.
R.eclaii i F r o s t e II fann iiiaii ten- tleiis till a t t l5ta bol&lt;en bli en sjiilshi- storia, och i v i ii t e r in y r e n iir steget taget fullt ut.
Xaturl ' igtvis wA- ste: ilet kultiirhistoriska d &amp; tr8cla i .bak- grunden, och d e t ar leii smaksak, vil- ket man finner för~lelaktigas~.
Vid- skepel.seii, ett drag som iinuii i vRra dagar lader vid viistc~bottningarna, blir i V i ii t e s ni.
y r e 11 rent syni- bolisk.
YAr &gt;ilats stiaicler mot vidske- pelsen och svartkoi~sten, förkroppsli- gack i vittras gestalt, sb stridey han emot, ' ltrhi och begiiret efter Anna- Greta.
För Alina-Greta Beteckn-ar vitt- r a det falska, tomnia, bedriigliga, och iiar hon lainiiar valniiiga och goclda- gar, sil blir hon kvitt vittra.
Aveii mor Brita liininar vittra, laninar tilli- ten till folks clomak ocli till yttre, oliAll- bara ting och böjer sitt Iiuviid, öd- iiijiikt sökaiicle gottgöra vad lioii brutit 111ot barnen.
St0.r-.G~iibben, slutligen, den xiiest suggestiva symbolgestalten, Stoia-Giaub- ben tares av sr?
: invetsliv~1 och b0jer sitt stora liiiviicl i grfit, bekaniiaiicle sina falska giiclar: Ma~nmori och Xakten.
Slutligen &amp; r ti.cleii iime f ör iw&amp;ttrhdig- lieteii, arbetet och kiiiiskapeii, s p b o l i - serade i Mats gestalt, a t t skänka Tavle by och # dess bönder viilgiing .och enighet.
I cii vision ser nian T ' intermyreii, upp- odlncl il. \ - gciiiensaxut arbete, och över deii dra » ' Utoni3kers- och Iiioniill&lt;ers- böi~clerna » i e t t fridfullt t @ Maii liar ej niern blott ta1ika.r ph egen viilfiird,.
iitan iiven p3 det alln.ianii; ~s viil.
Det iir 31ats, soni ser deii s y e n, och inaii tiiiiker pil Selii~ri.
Lagerlöf s lijiiltaix in %nga.
visioiie~;.
Mats iii.
iiog e11 i3 riiBmare till Lil1.-Iizgiiar, 1iksoil.i cleiiiie 14df ör lian sig i sviira f rilgoi: ~ilccl siii döde fader och fa ' r (1 % siar och trosvisshet f r h i Iioi-iom.
Astrid V %i !ing fir eii.
skarp iaktta- gare.
De miljöer ocli sitiiationer lioiz uppri-dlar veiak,z alltigenoiii saiiiia och ' C sedda.
Hoii iir.
psykolog,, tycker gärna om a t t fördjupa sig uti lfinga alagiimerit och följer @ rna minuti.öst tankeghgen hos sina hjältar.
Stilen %r episk och enkel, och rik p &amp; .norrl %ndska sammansiittningar, sa- soni » lillniinsten », » nyböcBren », » hl- ~ckrsglticl je ».
TT i n t e r in y r e ii bör vara en \ - iilkoiiimeii jnlklapp till en var .och en iitiiifirkt bok för högliisning om vin- tcrkvallariia.
3IA:RGARETA S JÖSTRAXD-NUNTHE.
FrAn Uppsalas horisont.
E t t niellaii nolika 1 \ viiliioföi:eiiiiigar i fjol liiir phbörjat samarbete liar i höst fortsatts.
S5liiiida inbjöd Socialdemo- kratiska Kviniioklubbeii iiAgra, andra föreningar till Folkets HIIS p &amp; en k w s av fyra f6reliisiiiiigaia över Kativitets-.
problemet av d r Aliua Siindquist.
Xci- got senare kallade Moclerata Kvinrio- f örbuiiclets Upp.salaavclelniiig saiuin n.ii iiitressesade föreningar till e t t förc- clrag i f l.ickskolefr&amp;ga.n, av skolf öre- stkiidriri.~lnan f röken Anna.
Pettersson.
Den.
' 26 noveiiiber gick e t t stort inöte a \ - stapelii, till vilket Föreilingen Fri- siiinncle Ki~iniior tagit initiativ;; " itta.
styckeii l~vinnoorgaiiisatioiier stodo soni inbjudare.
Det var alla de tre po- litiska.
f öreniiigarnn, flick- och saiii - skole- samt f olksl~olel~ivariiia~föia~ni.i- den, 1iii~iiiode~sföreiii11gei1, K. F. U. I&lt;.
och Vita, Bandet, allts &amp; en ganska i+epiaeseiitativ samling.
Saken giill.clc ett föi ?eclrag l o ~ i ' l i s y 4~ o a II a 1. y s o c h barliiiipl~fo~straiiavdi: Alf liild Taam, e t t aB tiiel1.t iimi c,, .d ar alla i~.ppfostrare behöva i i Q m insikt.
Det blev ocksil mottaget iiicd allra stiirsta ja tresse.
,
G ii r l c k r e t s e n (hade den 3 okt.
anordnat mvte med miss Eclith Tancred som huvudtalare för aftonen.
Miss Tancrcd ta- lade över iiiiinet %Det kvinnliga polisviisendet i England och Skottland., Kriillens möte Ba- de inletts med a t t fru Hedvig Törjeson be- riittade om förbundets 3rsmöte i Ystad i juni.
Göteborgskretschhadetill- med Anglo Swedish Society in- bjudit miss Tancred a t t den 2 nor.
hiilla sitt föredrag om %Women police, a Sational and International 3lovements.
En talrik iihörar- skara följde med stort intresse miss Tan- c~ecls framstiillning av det s3 aktuella am- iiet.
- D &amp; de i Göteborg anstallda polis- systrarna ej behärskade engelska spraket, hade fröken, Anna Lönnerblad inbjudit miss Taiicred a t t sammantrgffa nlecl dem pli för- middagen i Caroline Wi jks sjulisköterske- hem, diir med hjtilp av tolk och under sB11- skapliga former erfarenheter och ilsikter ut- byttes.
sainmans ' H a l m s t a d s k r e t s e n hade den 23 nov.
ett möte, vicl vilket fil.
lic. TBorsten Friedlander höll föredrag om det srenska landstingets upplcomst, utveckling och bc- tydelse.
K~innliga lärjungar fr5n ile högre klasserna i Iiirorerket, flickliiro~erket, folk- skolan och fortsKttningsskolaii rliacle in- bjudits.
Hiidilis \ - alls1; retsensam- manträdde den ' S nov.
d &amp; fru Ellen Hagen, Stockholm, talade över iimnet, Banbrytan- (le Iirinnor i Sverige,.
31ii~ili utfördes av fru Ingeborg Fors.
Esistianstaclsliretsenbade den S nor.
sammanträde iuider ordförande- skap av f r u Elisabeth Sjövall.
Fru Anna Herrlin.
Lund, berattade om &gt;Ett besök hos Elsa Brandströms och om denrias rerksam- het för de t ~ s k a barnen.
M a l m ö k r e t s e n sammantriiddc den 1 ' 5 nor.
S Kungsparkens restaurang, var- vid fru Elisabeth Quensel redogjorde för förbundets 8rsmöte i Ystad i juni.
Hliref- ter talade barnavhismannen fröken Lisa Lönegrcn om %En barnav&amp;rdsrnans arbete och uppgifters.
L u n d a k r c t s e n hade den ES nov.
ett synnerligen talrikt besökt möte ii Grand Hotel, varvid författarinnan Elisa- beth Ku~lenstierna-Wenstcr höll föredrag om ~ S r e n s l i a författarinnor i nutidens, r a r - vid hon skrskilt uppehöll sig rid Anna Lenah Elgström, Selma Lagerlöf, 3Iarikti Stjern- stedt och Elin Wiigner.
Efter föredraget stimkriim.
S o r r k ö p i n g s k r e t s e n m Fredrika-Breiiicr-FGrbuucIet hadc deii 2 G okt.
: inordnat ett möte med miss Edith !FancrcU som talare.
I Stadshusets festsal samla- des en intresserad &amp; hörursiiara blund vilka miirktes stadsfiillmiiktiges ordförande, rc- presentanter för polisen och stadsfullmlkti- ge m. fl.
Xiss Turicreds föredrag om, Ka.inn- lig polis, ett riktuellt krara tolltades a r frii- ken Esther Lindström.
Det mc !d stor upp- miirksamhet iihörda forcdraget mottogs med livliga appliider.
V. ordf., friikcn Greta Leijon framförde auditoriets tack till miss Tancrcd och örerllmnadc blomnior.
Torsdagen den 1 ' 7 nov.
hade Iiretsem; ett talrikt besökt sammantriide ii Husliillssko- lan Xargaretas festrilning.
Fröken Esther Lindström redogjordc diirvid fiir Frctlri1i:i- Brcmer-Förbundets iuiitc i Ystad i somras.
Sammantriidet arsliitadcs med gciiicustiiu supé.
S y k ö p i n g s k r e t s c ii siimman- trädde den 7 nor.
Aftonen fick cn siirskilt festlig priigcl genom a t t liinsmiisect i Gamla Slottet - genom intendentens tillmötesgjicn- (le --- stallts till kretsens förfogande.
H&amp;- tor IIonorine Hermelin sörjde för krEllena föredrag med iimnet, Uppfostran till sam- hiillslirs.
HiirpU, följde en stiimningsfuli fest i dc gamla salarna dar den sirliga inc- iiuetten triiddes till spinettens spröda klaug under ljusglansen f r h kristallkronorna och drir gangen tid Uter fick lir i rokokoclriikter- nas luftiga gratie.
Följande söndag, den 13, sade kretsen för a t t starka sin kassa anordnat en matin6 p % Röda kvarn under medverkan a s pianis- ten fröken Jrartha Ohlson och f r a Xndcr- sen-Borell.
H E R T H A Topelius ' in al do Rinaldinos S t o c k h o l m s l i r e t s e n h a d e c l e ~ i varvid presenterades för smbttingarna och Helena Nybloms » En trasslig hiirva, och » Det rin- gan: Den kommunala flicliskolaii.
Inle- ger » frmnförcles till de Lildres förlustelse.
Sceninstruktör och ledare hade fröknarna dare var föresttlqdarinnan för Bruinnierslia sliolan, fröken Gunhild Almén.
I den livliga Ingrid Hubner och Henng Schönfeldt varit.
dish-ussionen, som riiclrte fram emot midnatt, Det hela bade ordnats till förmdn för l ä - ' deltogo niirvarancle representanter för nfigra ilets.
stiljendief ond.
av de arbetsomraden till r i l l a clen föreslag- T ' 5nersborgslireseiiliadeden n a praktislia linjen avser a t t ge en förbe- 4 dec.
Luciaf.est, varvid en dialog mellan redande utbildning; bankdirektör Lager- Fredrika Bremer och den moderna Eva, fö- c r a n t ~, byrachefen i Rilisförsiil~ringsanstal- retsiidcl av 5tta olika gestalter, framfördes.
teii Odelstierna, selireteraren ' i generalpost- TT ä s j Ö k r e t s e n hade den 28 nov.
styrelsen Flodman uttalade en del onidömen för och emot förslaget i vad det angick det- ett talrikt besökt kretsinöte, c15 liirorerks- tas avsedda praktiska viirde, till vilket on- adjunkt A. T.llelin höll ett intressant och dervisningsrfidet; Wallin i sin egenskap av klargörande kfiserande föredrag om » Till vad medarbetare i förslaget framlade sina syn- anviindas vr5ra skatter?, Genom liretssty- prinliter.
Skolköksl5rarinne- och handar- relsens försorg hade Kronobergs L i n s Hem- sliijcl i möteslokalen anordnat en smakfull betsliirarinneutbildningeris intressen visavi förslagets praktisla lin je framfiirdes även av utstillning av mattor, gardiner, dukar, m. representanter fran de respelrtive .hfillen.
m. som kiickte stort och beriittigat intresse.
Diskussionen, en förpostfkiktning i fragan, Fröken Signe Hanson underhöll med mu- sik, och det i allo trevliga samkviimet av- kan siigas ha varit av siisdeles god och iit- redande verkan med avseende p5 uppklarau- slutades nied t ~ s u p é.
T s t a c1 s k r e t s e n sammantriidde (le a v olika standpunkter till förslaget.
.
de11 15 nov.
varvid docent Hilma Borelius Den 14 dec.
Ilade Fredrilia-Bremerskolan hiil1 fvredrag oin Magdalene Thoresen.
Sang sin sedvanliga Luciafest, cleiina g h g i Ar- stas klubbloli~ler.
Amanuensen ~ i c l Nordi- iitförcles av fru Lilly Eiarlison och fröken S ~ L, museet L Louise Hagberg höll.
ett av ski- I d a Björk till ackompanjemang a v fröken optikonbilder ledsagat föredrag om » Gamla Macia Lenander.
julsedel. » och diisefter komnlo cle ljuspryd- Den S dec.
anordilacles av kretsen offent- la Luciorna mecl sin traktering.
Sting av fru iigt möte varvid dr Karolina Widerström ta- h r i n Borell.
lade on1 » Sexuell uppfostran i hem och.
U m e fi 1; r e t s e n hade clen 12 och skola ».
13 nov.
tvenne teateraftnar 3 Minervasaleii, Den 13 dec.
var Luciafest.
2S nov.
ett offentligt, talrikt besökt dislius- sionsmöte i LiiBarsiillskapets stora sal i fr&amp;-,, 223 Ko&amp;bs Théer ar0 odisputabelt de finaste och i bruket de billigasie.
.
EN SUND K R O P P fordrar icke blott yttre vard utan aven inre rensning av organismen * från otjänliga iimnen.
Detta uppiils lättast genom att regelbundet varje dag dricka ett glos av det härligt brusande Frukfsalf-samar in.
Dar- igenom renas och uppfriskas blodet, tarmar och mage renspolas och den skadliga urinsyran utdrives.
Trött- het och olust försvinna ocli Ni kuriner Eder " i form ".
I II I I FRUKTSALT Samarin kostar kr.
2.
5 0 pr flaska och säljes överallt.
Obs.!
Ej i lös vikt.
I I HALLER FYSIKEN FIN Cederroths Tekn.
Fabrik Balopticon Skioptikon o. =bilder %th &amp; Baby " Allt fotografiskt " a lll # # ?id LfJw u JARL HEMBERG, Fil.
och jur. kand. 6ueruinnes bäst med järnmedi- cinen I D O Z A N.
Snabb uer- kan Begér on ' qinallflska B K m o r 3: 50.
F &amp; d alle apotek.
PDOZAN B Stoff Regeringsg.
. %, 4 tr. Tel. S. 268 94.
Kl. 94.
Riitteghgar, inkasso, familje-, arvsrutt.
Obemedl.
fri riitteghg enligt lag.
S p e c.: Skadestzlnds- och fastighcts %renden.
Skriftliga förfragningar besvaras.
Mottager beställningar och 20 NORRLANDSGATAN 20 TEL. 30399 på e l e g a n t a r e och e n k l a r e klänningar.
Förstklassigt arbete.
M o d e r a t a priser.
Johanna ~ h s s o n Vävskola, s Stockholm Griinilad 1813.
Inneli.
. \ lins dnrcrhson.
' Uthild,yr 1) rRktiskt ocli teoretiskt viivlärnrinnor oc.11 yrkesutijvare orii Iluller kurser i lieinviivnin~.
Förs5ljtr.r niattor i hfindknuten flossa.
ryn.
rii~llakrin.
rosengan.e: saiiit inöbeltyger, gardiner.
Skola och för- vevor, ldadningstyger ni.
m .. viivgarner, viivstolar och rlivstolstillbeliiir.
r 2.:;.
5.
9, 11.
13usulinjr säljning Kungsgatan 70.
II hiss.
hörnet a \ ' Vasagatan.
F l ~ u r r a g n ~ l i n j r 1, 2.
4.
Tel. Norr 4 37.
~i.iva.triiin 1 3 3 63.
- - - - - -
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: EZZen K Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbundsmedZernmar pre- numerera &amp; n6rmaste postanstalt eller i bolcha-ndel.
Pris för postupplaga: 1 / 1 a r kr.
6 5 0; 1 / 2 a r kr.
3:.50; 1 / 4 år kr.
l:90.
Lösnummer 6 !5 öre.
Redaktion och expedd tbon: 48 KZarabergsgatan, Btoclcholm.
.
Redaktionstid: tCsdagar och fredagar kZ.
1 4.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
Expeditionen: &amp; Z.
11-4 varje röokmdug.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
I C.
A, Lärftsktamhandel KAHL &amp; &amp; ' A.-B.
(I AKTIEBOLAGET S~MMIOIIIIS E.
L. ii XRICSSON iinsiifis~a~a~ Spedaloffdr för SBngar, Stingklader, Soffor, Ottomaner l och 2 baddar, Tacken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m.
3 Sturegatan 3. fock ho lm T e l e f o n e r: 2538, N o r r 8 1 1 0 linne- och Bomullsvar~r Zephyr för Herrskjortor Linneutstyrslar och rikhaltigt lager av damunderklader - -- --- -.
.
Mathilda Siakl von Holstein Ledamot a v.
Sveriges.
Advokatsamfund Malmtorgsgatan 3, S .T O C K.H O L M Telefon: 288, 289 Familjerätt, Hyresarenden.
Testamenten, Bouppteckningar.
Förfrzgningar frdn landsorten besvaras - omgdende.
Advokat Ewa A n d e n Jur. Kand. Led.
a v Sveriges Advokatsamfund.
Herkulesgatan 14, Stockholm Tel. 7576, Norr 183 36 Specialitét: Familje~ 6 arvssa ker, boutredningar och testamenten.
Aven skriftliga förrngningar.
Kontor &amp; Utrt&amp;lZnin # a 16 N o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Tel. 7858, N.
7181
Innehåll.
Behörighetslagens tillämpning.
Kvinnlig polis i Storbritannien.
Av Edith Tancred.
Maikki Friberg.
Kommunal flickskola.
Av Greta Stenda hl.
Anna Ljungberg.
Av Emma Aulin.
Skolliv och själsliv.
Av Anita Nathorst.
Stockholms~Ro ..
Det nyaste Amerika.
Av Ellen Kleman.
F.~B.d ?.ekrivelse ang. telegrafs och postassistentkompetens.
FrAn bokvärlden.
Anmälningar av Ellen Kleman.
Margareta SjöstrandsMunthe, Lydia Wahlström.
F .oB.dbkretsarna.
Stockholm8 Boklndustrl A k t l e b o l a ~ s Boktr .. Stockholm 1837
I N.
N E LEDAXDE OCH POLITISI&lt;A ARTIKLAR, SOCIALA FRAGOR, LAGFRAGOR,.
SKOL- och UXDERYJS- XIEIGSFRAGOR.
1i ' jett ' ers.tröni: K e r s t i n: Det 1; iingl.
förslaget till ny skolor- gaiiisatiai ...........
.:.
......................... 41 - B- Skolörerstyrelseris konipletteriiig l61 G a r d, A s e 1: Dngq&gt;i:esseiis brott- in3lsrefernt ..................................... 91 K l i n t b e r g, Geertrucl, af: Kvinnliga mrbetsovillign.
och snmliiills- vbdliga, .......................................... 144 A n l i n.
C.: Efter rilisclagsbesliitet i skolf rfigan ......... 330 R h e b o r g, E l i ii: Be ' liörighets- lagen - eu lag p5 pnpperet?
......... 4G Koiniiiii- S t e n c1 a h 1, G r e t: i: 209 ual f l i ~ l i ~ l i ~ ................................. li~ S t ' j e r 11 s t e d t, l3 i i t 11: Är den forin n \ - iilitenskap vi gin.
tillrricklig?
22 T a ii c r e cl, E d i t 11: Kvinnlig polis i Storbritailiiieii ....................., 203 T h o r s t e n s o n, Asiniine: Vilkti elever iii ina iii triicle?
................ 54 Ännii eii opiiiioiisyttriiig i skolfr, ' lgnn ... SO SOCIALA FÖRETAG, E ' ÖRENIKGAR OCH FÖRENIXGSMÖTEK.
B n g s t r ö in, E i n n r: liiiizforsa tjngo Ar Laii thil~h~ll~ing~~elili1~~~i111~ K l e ni ' a ii, A 11 ii a: International Ccnincil of Wonien i Geneve ... - s- I.
C.
W:s esliiitivniöte i Geneve K l e in a n, E l l e 11: Freclrikn-Bre- mer-Förbuiiclets z " ~rsmöte i Ystad ...... - +- Orclföraiidcskifte i S. I&lt;.
L;.
...... - w- Stockholiiis-Ro ........................ - B- Svenska Tita Bandet tjiigofeni &amp; r P i o i i i g r e n, I c l a v o n: Arsta - ett appu,5tt iiiz " i1 ......................... T h C e 1, E l i s i f: Diir d e t p r a k - tislia arbetet adlas ........................ T 11 o r ii1 t i ii, E l i s a b e t 11: Arstn- klubbeiis spetsutst3illning ............... A l; e s s o n, 31 a r i t t: Kretsstyrelsc- möte i Lunci ................................. En cl.iskiissioii i Stockholinsl~retseii ...... Frer1i.ikn-Br~11ier-ForUti1iclets stipendier Gifta kviiinor i stntstjiiiist ............
2.
(3 Fretli.ika-Breuier-F6rbiii1clets stiidieliein i TV a h l s t r ö m, C 1 L: r a: Vita slav- Iiandelm verklighet ........................ 181 W i d e r s t r ö i n, Kar-oliiin: Kvinnliga » nrbetsocilliga och smiliiills- v9dliga~ .......................................... T50 Beliijrighetslagens tilliiinpiiiiig ............ 205 n.
opinionsyttriiig .............................. 1 2 F.-B.-F. nngfieiide ~liolf r3gnii ............ ' il F.-R.-E '.
angAeiic1e koilil~tei~sen för rissn befattningar och tjiiuster iii0111 post- och telegrafwrkeii ........................ 220 Hur förberecles en l; vcl; osni~l intriicles- lwövning?
....................................... 9 Lönestriden inom f 01li~li0l:iii ............... ' i Ny valorganisation ........................... 3S Pensionslagen bör resideras ............... 19 Representant fiir f1icl; iiiidcr~isiiingeii i skolörerstyrelseii ........................... TiL3 Slutakt?
............................................. 94 S taclsfi~lliniiktigeral ........................... 1 Söinnadsliirarinua eller yrkessöinniersliri?
l73 Utskottet on1 gifta Gviniior i stntstjliiist $O Varför ~i ilj ja liviiiiilig polis ............ lSS G6t; eborg ....................................... Miss Edith Tancrecl i Stockholm ...... BLö testeknil; ....................................... Srim rbete för fredssalien .................. Sicl.
20, 40, 61, SS, 112, 1.38, 160, 179, 202, O 224 LEVXADS- och MIN ' iESTECKNINGA &amp; KULTUR- och RESESKILDRINGAR, ESSATER, UTLANDSKA KOR- RESPONDENSARTIKLAAR M.
M. ii 1 i ii, E iii in a: Anna T~jiing- berg ................................................ 214 D a $1 1 g r e ii, L o t t e 11: Caroline !Wahrolin ....................................... 24 D g r s s e n, L i e i 11 k a: En miissa i Peterskyrlcan .................................. 102 E l g s t r t r, A n n a - L e n a h:, Det iiliga A m e r i k a ~ ..................... 191 A '
E n g e s t r ö m, Maj, von: I barnets arhundrade ........................ F o g e l k l o n, E m i l i a:, Det lyckliga raleta .............................. J a n s s o n, A n n a: Elin Törn- berg ............................................. K l e m a a, A n n a: Sveiislcanias östekikesf urcl l926 .................. %We T m a ~ .............................. - ni a n, E l l e II: En avslutad kulturiiisats ........................... Ilct nyaste Amerika .................. - &gt;- - &gt;- Hilma Angered Straudberg ...... Jutta Bojsen Xflller ............... - w- Katolsk k~~anointemutionzilisiii Xaria Sandel ........................... - B- Maikki Friberg ........................ - B- L u n cl i n, K a r i ii: Lite historik fran Södertalje .............................. S a t Ii o r s t, A n i t a: Samhiills- typer och inedborgarideal .........
Skolliv och sj iilsliv ...............
O c l e n c r a n t s, L e p n o r e: Ua- ria-Stif telseii i BoriPs ..................... P e t r e, K a r i n: Den norrliiiiclslia allmogekvini~aii .............................. P e t r i, L a n r a: AlmaPetri ...... R y d h, H a n n a: Egyptiska k~iniio- portrutt ........................... 10i, - B- FrrPn Egypten ........................ S t e n b o c k, .L o u i s e: En slotts- frus funderingar i politik p19 2SS0- talet ............................................. T ö r n e l l, G e r, t r u d: Gertriidaf Klintberg ........................., ............. 31-11 b a c k C,h r i s t i e - L i n d e, A.: Albertina Carlsson - hedersdok- tor ................................................ Fredrikil Brcincrs niinnestod i Biiiiile- gi ' irdeii .......................................... - * IIyllniugar id Frcdrika Brcmcrstttyns avtackning ....................................
l.&gt;!, Iiisaiiiliii~eii för Frcdrika Hrcruers staty 55 z4 l12 FRAS BOKT ' AItLDES.
E k c i i s t i e r i i i i, F i r i i i i y: Hjiirte- barnet av Aiina Hiiide ..................... P i K 1 c in a II, E l l e n: Alberte och Ja- kob a~ Cora Sandel .................. 201 Ile fem purlorna a r Elin Wligner 222 Ile leraiides Glid a r Grazia De- ledda .................................... I f!)
Ilen mörka gryningen a \ - l i a r t a 4 Pstensoe ................................. %l1 a k t förlorade barnet a v Kuhel Sanzam ................................. 1TX Xn r r 3 1) lancl lwrgeii a r Mary E. Waller .............................. 202 E r a a v Gurli Hermuan-Ericsou ...
12 i Filglar omkring fyren a v Jacoh I ' alludaii ................................. 174 Hilgkomster och skisser av - 4n1.1 Xargret Holmgren .................. 292 Problemet man och kvinna a v T h p u ron Beetzen-östmau ...... h i Sjöbocla skola a r Vira Eklund m:!
Solski~ans land a \ - Hanna Rydh 222 Söner och iilsktwe av D.
H. Lavi- rence .................................... 178 ' Ihdcr sliruatalct4.
u r Siiii Hol1 h k e r .................................... 2t:l I,t !ij o n h u f viid, S i g r i i: Kviniian i Sordens forntid liv IIriiiila Rydh ............................................. b!
;: S a t 11 o r s t, n i t a: Hjiilsliv och skolliv av Emilia Fogelkloii ............ 21.7 A \ S j östrandJIuiithc.3Xargii- r e t a: Yiiiterm~reil av Astrid Vii- ring ............................................... 222 i Y a h l s t r ö m, L y (1 i a: TvA iniiii~koiideii ii r Sigrid Lei joilhiif riicl 22 1
