# ID: svediakorp-per2866
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1927
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,194
# sentences: 633
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 14 JANUARI 1927
Herrhas lasarin-nor.
..,.
göras uppmärksaAma p&amp;, att Paul U. Bergströms manufakturavdel-.
-., .ningar.
ha det största tänkbara: urval av alla slags Siden-, Ylle.- och Boaullstyger samt Linnevaror för såväl, ekiperings- scun hushållsändamål.
- ' .2 (; g8rgd ?f %hhS A@a % Hötorget - Drottninggatan 74 54 Horhgatan 54 ' (Mitt fiir Adolf ' Fredriks Torg) = 13 ' HUSMODERN Bomullsgarn och VBvnader Gefle Manufaktur A.-Bol STRUMSBRO och vet att hon .erh&amp;ller det basta möjliga.
för sitt,, HEM: Ett margarin som tillfredsställer allas smak CGrc &amp; ss tillverkas efter en ny metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och &amp; m, G e &amp; ss dessutom bide bryner, b a t a t och s t e k e r s o m s m ö r.
Svanons vavnader blsta vavnader l Oetle riarn bästa aarn l Kostar endast 95 Öie pr kg.
JANUARI f927 översikter över de nu i lanclsorteu avslutade stadsfullmiiktigevalen ha va- rit synliga i den dagliga pressen och darigencm har partistallningen efter valeii blivit klarlagd.
Hur stor del av den nya stadsrepresentationen som ut- göres av lrvinnor, darioni meddela emel- lertid dessa översikter intet.
Den, som aven betraf fande antalet valda lcvinn- liga stadsfullm&amp;l&lt;tige önsskar g &amp; den of- ficiella statistiken i förvag, f %r sale- des s.öl; a sig upplysning p &amp; andra hall.
Det har lyckats Hertlia a t t f &amp; del av en sammanstiillning, som för femtioatta av Sveriges stiider ger valresultatet med avseende p &amp; kvinnorna.
Vi anse emel- lertid försiktigheten bjuda att ej di rekt citera siffror, .d % uppgifterna gro hiimtade ur ortstidningar och förbise- enden kunna ha intriiffat.
S % mycket frarngar dock klart av .den erhhllna uppstiillningen a t t i de stader .den oin- f attar den kvinnliga stadsfullmäktige- numeriiren pR det hela taget lidit en nog s &amp; betydande reducering.
Jamför man stad efter stad 1926 ars resultat med siffrorna fran föregliende val vi- sar, det sig emellertid att nedgangen ej iir iiniversell.
P &amp; Atskillipa platser ha kvinnorna hallit sin ställning oeh n %- gra stader ge exempel p % en gl&amp;djande framryckning.
S % ha tv &amp; stader f p - dubbl.at sin kvinnliga representation.
Helt visst ligger det ett ökat intresse och ett intensivt valarbete frfin Bvin- nornas sida bakom &amp; dana resultat som det sistnämnda.
De innebara ocksil en välbehövlig uppmuntran, ty, den all- # manna nedgling i de valcla kvinnornas numerär, som vi befara., ar a &amp; mycket mer beklaglig som antalet kvinnliga re- presentanter i laniletsr stadsfiillmaktige redan f ö r u t var alltför l %@.
I själva verket a r kvinnornas filta- liga f örelcomst i offentliga f örsamlin- gala en synnerligen betaiiklig företeel- se.
Därigenom hindras Bviniiliga syn- punkter och erfarenhet fr&amp;n a t t göra sig r3itt ganande i: samh5illslivet liksom kvinnornas egna intressen ej kunna pi ett tillfredsst~llande .satt tillvarata- gas.
D,ock torde det ha varit bl.
a. för a t t rada bot i dessa stycken som .valreformerna en @ ng Bommo till.
Atminstone var det väl dit de kvinn- liga röstrattskamparna och deras med- arbetare striivade.
Ansvaret för att vi nu kommit p % sidan om detta mal m %- ste i främsta rummet laggas p &amp; kvin- norna sjalva.
Icke p &amp;, dem, som- 1; ra- get arbeta i representantf örsamlingar och vid valtillfallen, utan.
p &amp; de mariga, som äro alltför tröga a t t taga sina samhalleliga skyldigheter upp % sig, gal-
2 H E R T H A ler det s &amp; blott a t t utöva sin laöstratt.
Ilet ar de kvinnliga viiljarna det fram- för allt Aligger a t t tillse, a t t kvinnor i tillriickligt antal komma mecl i re- presentationen.
Av mannen kan man knappast begära detta.
De voro lange erisamxua i a t t ha vArd om, de allnian- ila angeliigeiiheterna ocli iiro starkt niedretna om sin större erfarenhet.
Den manliga genomsnittsriiljaren rill visst a t t kvinnor ocl~scl skola komha inecl, han .har följt mecl siii ticl, men lian torcle i allmanhet r a r a tillfrecls- .stallcl om den » obligatoriska krinnan » finnes p &amp; listan och iir s &amp; placerad a t t ej darigenom inval riskeras för de anaiiliga kancliclateia, som %ro föremil1 för hans särskilda intresse eller som nominerats » omistliga&gt;&gt;.
Detta a r lika inänskligt som det a r okonstlat.
Att hjiilpen skall komma f r&amp;n krinnorna sjalva torde vara ofr&amp;nkoinligt.
De ha ocks:~ det största direkta intresset a v a t t krinuliga synpunkter och kvin- nors angeliigerilleter erhalla en nume- riirt tillfredsstiillande och god repre- sentation.
Det galler för kvinnorna a t t komma fram till en diheclveten vilja p3 denna piinkt, ty resurse?
a t t g6ra önskningarna gällan &amp; finnas clur Krinnorna utgöra lhgt raknat Ilalften a r raljarldirerna, och om de i tillriicliligt antal upptriida mAlmeclre- tet och viilmotirerat iuecl krav p &amp; ökad representaition kourna respektive val- ledningar,, d e in &amp; yara aldrig sil man- ligt sammansatta, a t t ratta sig dar- efter.
En valleclniilg, som förfore an- norlunda, s k ~ ~ l vara l e sin uppgift illa vuxen.
P a r iitgc " lngspunkt r a r 1936 Ars stads- f ullmaktigeval, som avse niista fyr8hs- --- - period.
18iiviidsta.dens val f ör samiita peiiocl ha som bekant annii ej iigt riani utan lioniiua först i mars detta Ar.
Det giiller ni1 för Rtockholins kvinnor; it t vii1 bevaka sina intressen, hillla stiill- nirigeii och helst aven @ ra nya laml- rinningar.
Den angeliigenheten a t t h t k~innliga representantskapet i Rtock- hohm staclsfullniiiktige iir relativt ttil- rikt l a n harniillag endast verka spor- rande.
Wiiriiclsta.iclcn raknar 1-111 15 kriiinliga stadsrepretsentax1ter, di tillliii- rande högern, 8 det socialcle~okm t i- ska partiet och P clet komiiiiinist iskii.
FrAn en del kvinnliga statlsfulliii3ktigct föreligga avsagelser.
Sliriiiast Mir * oin- sorgen alltsii (len a t t finna goda er- sättare för de a~gilenclc och ytterst ii t t gUra cli kraftansträngning för a t t viii- iia nya platser.
Vail iiiellanpaiatieriia betriffar sakna de f ör niirrarantle h-innlig representation, nz " igot sonl sh a t t siiga av sig sjiilvt kriiver ri.ittc.1~~.
Kvinnor a r alla partier, som vit1 clilt strindaiide valet vi1 ja giira eii iris; its, böra icke fiirsiiinma a t t redan pli thtt tidigt stadiiiiii taga del i valriiwi- sen.
Ilet ur pli de respektire partier- nas valiiiiiten, soiii vdlistorna giiriis iipp, och av or (lningsfö1jclcn mellan de cpptagna ii; imiicn beror i det stora !it ?- la, ~ i l l;; soiii ~ bliva valda rcprescAiitaii- tei1.
E k]; viiirior som redan tillhör;; en parti orgaiiis; itioii, biira all tsh h ' i - kil oiagaiiisationeiis valmöteii och ge si- iia iiiisliniiigar till kiiilna.
I7iclaw iii.
det av rikt a t t (le iippmana andra iiictl clem i politiskt avseciide likt2iikaiitle 1; riiinor a t t oclcd~ aiisliita sig till par- tict fiir a t t kiiiiiia tleltaga i (le a ~ g i i - raiitlc vziliiiiiteria.
Hedermera niir lis- torna vii1 iiro faststiillda ocli kriuiior-
H ' E R T H A ila, Htom oss hoppas det, fhtt sina öiiskiiiiigar med avseencle p3 namn och orcli~ingsföljcl tillgocloseclcla, blir det en uppgift för var ochh en a t t göra vad Iion kan för a t t skaffa röster B t lis- tan.
Detta skulle alltsil vara .den vag, soiii partianslutna och dem i politiskt .hKriseencle niIrst %ende kvinnor hade a t t g5 vicl valen.
Det ä r ingeii ny väg, clen iir tvartom gammal och viilkiind, nien om vid det iiii, stun-clancle valtillfiil- let kvinnor i ett större antal ä n tillför- ne besta~~cle sig för a t t vaiidra den, skulle det sa.nnolikt visa sig a t t clen gainla t ii ge ii ledde till nagot nytt - en ökad kvinnlig representation.
Det vore högeligen öiiskviirt om hu- 3 viicl.sta~clens kviiinoi * beslöto sig för ett, .iner ii11 vanligt, energiskt och nifilmecl- .vetet arbete vid arets staclsfullnialc- tigeval.
E t t par av cle städer, s o m redan valt, ha, trots den all- männ a ned.g&amp;n.gen, givit goda exempel p. kvinnlig framryckning.
Vi kunna endast önska a t t Stocl~lioliu mAtte föl- ja i deras s p ~ r och bebil.cia el1 koni- mande strömkantring över hela linjen.
Det ar ingalunda likgiltigt, nar en s&amp;- dan föranclring intiaiider.
Tvartom a r det s &amp; a t t för varje valtillf#l.l,e, som kvinno~na lata gil förbi utan a t t sätta in hela den kraft de lcuiicle ha bridcat, försvaga de sin stallning och varden g5 förlorade.
Katolsk kvinnointernationalisrn.
redvid mig p % skrivbordet ligga vinningar a t t annotera, har livinno- ett par grha tidskriftshiiften.
I i.örelsen @ tt framiit i de roinanska kraf tiga klara typer framtriicler nam- 1iinderna.
net: T h e C a t h o l i c W o i i l a n ' s Men SK h a r p &amp; sistone nAgot iilarkligt O u t l o o k.
Utgivare iir K a t o l s k a hliit pli det li&amp;llet.
l&lt; r i n n o l i g a n i England.
Det kan inte p&amp;st&amp;s a t t kyrkan, vare Publikationen saviil som .ilen rörelse sig deii protestantislca, reformerta, den &amp; r organ för fiï ann~a~kningsviird.
anglikanska eller U.
S.
A:s frikyrkor, Kvinnornas organiserade reformstrti- tagit nfigoii viilvillig neotis om kvinno- van har rötter i amerikansk-engelsk rörelsen eller sökt associera sig med jurdmh, cliir .sköt den först viixt.
Den clenna.
Men vad sker i den romanska germanska hinnovärlden skyndade sig v a ~ l d e n?
E n dag st %r man inför en a t t omhulda tidiga skott av den spi- stor internationell social sammanslut- rande plantan som da~inorn lika f r a m ning av katolska kvinnor i skilda lan- g h g s r i k t som i moderlandet efterliand der auktoriserad av clen pfivliga stolen utvecklade sig och mognade till skör- och med ingen mindre an den Helige dar.
Fadern i R-om som högste ledare.
Endast l&amp;ngsa.nit, med pl ' tagligt Den heliga ronierska lqrkan a r p %- ringa utvec1~lingsl~:raf t och högst f % passligt v a k en.
B
triidande som talare.
Frankrike, Spa- nien, kortiigal, Qj&gt;sterrike, Brasilien, Cruguay, Belgien - naturligtvis - smit det katolska England, Tysklaiitl och Scliweiz voro representerade.
H a r biliimles ni1 De katolska h i n - naligornas förbund, F é d S r a t i o n d e s L i g u e s C a t l i o l i q i i e s F &amp; m i n i 11 e s. Tidare inriittades ett iii- ternationellt sekretariat eller bp %, il- allt narrnare inför .ögonen maste med]; en skulle förlaggas till raricraiictc, nödvändighet dessa Bvinnoföreningars men alltid central plats.
Paris ralctcs uppgifter vidga sig och medlemmarna till a t t börja med.
All korrespoutleus oundvikligt Bomma a t t för egen ~ 2 1 ~ och - alla iippl~siiingas skulle gh genom ning p e r och mer sjiilvstandigt reflek- b y r h tera över dem.
Reformkrav rörande Internationella konferenser följde B dem själva loch .deras egen stallning snabb takt under de .diirpQ Bommande ligga s % a t t saga i luften överallt, och Aren: Xadrid 1911, Wien 1912, Lon- p &amp; stora internationella kongresser ha don 1013.
P &amp; detta tidiga stafliunii dessa dryftats och hiivdats av andra, fann man det vara av siirskild vikt organiserade, för dessa reformer arbe- a t t personerna sammanträffade fiir a t t tande kvinnor.
utbyta erfarenheter, och .dartill skulle Man förundrar sig inte över a t t en stadgar och organisation utarbetas och papasslig kyrka finner det klokt a t t i diskuteras.
I överensstämmelse nied sin miin och sa 1Angt - det ai.
möjligt i de nationella s~mmanslutniiig; ~riic^rs tid taga hand om en rörelse rars sprid- tictigare bestiimmelser Bom mau iivela ning ä r ofrhkonilig och vilken kan bli inom det internationella förbundet till en makt.
Den katolska kyrkan bar beslut om a t t sariil styrelsen och by- ocksal särdeles direkta ~ i i g a a ~ t t n3 rdns personal som förbundets ordfii- och leda sina troende krinnor.
rande skulle riiljas p3 allmiint dele- I augusti 1910 kom ett katolskt krin- gationsmöte.
Xen snart nog upptacktes a t t tletta nomöte till s t h d i Bryssel, pil initia- tiv av L a L i g u e P a t r i o t i q u e Tore oliiillbart, » da nationella iutmsse~r c1 e x F r a n c a i s e s men med kardi- diirrid bleve ounduikliga ».
För a t t go- nal Mercier, den under kriget senare r a sanimansliitningen » effektivt demo- a &amp; bemarkte ibelgiske kyrkof ursten, kratisk » - jag citerar The Catliolic samt iirkebi~kopa~na av Paris och To- TVomarik Outlook - » maste ileii kom- ledo som kraftigt verkande motorer ma direkt under ledningen ar en kraft ilär bakom.
Den spanska iirkebisko- endast fylld av andliga rerldigheter -.
pen hade gjort sig särskild möda a t t den Heliga Btolen&gt;&gt; inspirera de spanska kvinnliga clelege- Londonkouf erensen 1913, till vi1 k a r rade till deras första offentliga upp- pdven siinde en egen stiillföretriidarep Mina nyssniininda grAa tidskrifts- häften initiera, mig i den som jag skulle rilja kalla pavliga kvinnorörel- sens historia och, organisation.
I olika katolska lander ha sedan nilgra tiotal Ar tillbaka existerat s. k.
K a t o l s k a k r i n n o l i g o r, inrik- tade pil social hjiilpverksamhet och i mycket direkt förbindelse med kyrkan.
Men med tidens m h g a sociala problem '
sysslade framför allt med denna » de- mokratisering » av förbundet.
- De t praktiska f örslag hartill som fram- kom var a t t.
ordföranden ej skulle .viil- jas a v delegeradeförsanilingen utan av pilven, blancl namn som kon:ferensen m a t sig om.
Vidare skulle byrAn all- - tid förlaggas till det land frhn vilken ordförande ablivit vald.
Beteckningen F e d é r a t i o n utbyttes mot U n i ' o n.
Orclföraiiclen i den engel.slca Kviiino- ligan, som nu iiven valts till internatio- nell ordförande, reste i egen person till Rom $ör a t t framliigga .resultatet a v konferensens arbete för den Helige Fadern.
Pius S accepterade statuter- n a i. deras nu reviderade form - med e n niodifikation: kandidaterua till ord- f örandeposten skulle uppställas av pil- ven, den församlade konferensen sedan bland dessa ha gran vzilja den, som vala den behagligast!
Frbi detta ' ögonbl ' ick var f örbundet en » fullt auktoriserad internationell sammaiisl.utning » av kvinn.or.
Det, darpa följande hret brOt kriget ut - och internationellt ssima.rbctc uppl~örde.
SA fort rapenstillestandet intriitt sökte förbundets o~dförande aterknyta de internationella f örbindelseriia, men svhigheterna voro.
till en tid oöver- komliga.
.
Da kom en av paven Benecliktus XV uttalad, önskan - vilket var s 3 gott soiii en bef,zll.ning - a t t f-örbiindets arbete skulle med minsta möjliga tids- uppskov aterupptagas.
VAreil 1921 Bom e t t styrelsemöte till st5ncl i Kyakauj ordförandeskapet liacle örergiltt till Galisien, och trots vid- riga oimtkiicl.igiieter, passbesviirlicv- a heter och ekonomiska svlirigheter, sam- lades sty relsemedlemmar f r h Öster -- rike, England,.
Frankrike och Italien d i h t i i d e s till möte med sin - polska ordförande.
P&amp;ven förklara.de ordföranden, sty- relsen loch b y r h &amp; &amp; + o lagligen m funk- tionerande tills första ef terkrigskon- ferens kunde sammankallas samt med- gav, dessa tillsvidare rätten a t t upp- taga nya nationella ligor i förbundet.
Nitton nya sadana blevo ocksil genom denna auktorisation införlivade med ilet internationella förbundet.
Man be- slöt a t t sammankalla en konferens i Rom, 1922.
Nar Romkonferensen var Pius X1 kyrkans harskare.
. '
Konferensen anges ha varit av en - alldeles särskild betydelse -, den He- lige Fadern kunde genom sin ställföre- trädares, kardinal Merry del Vals dagliga rapporter följa f6rhandlingar- n a .i detalj och övertyga sig !om kon- ferensens allvarliga lpp ps ht!
Och med anledning av en entriigen iladjan f r h konferensen utiianinde piiven kardinal Merry clel Val till Jkardinalprotektor av förbiinclet och efter a t t ingaende ha följt riktningen av mötets f filahandling- a r .bestitnude piiven sjiilv a t t presidiet, med r i k e t följer %yrfins.
förliiggning, skiillc överflyttas till Holland.
Hiimed stod förbundet färdigt a t t efter - de langa bekymmersamma aren, cla allt internationellt arbete varit nrcl- lagt, taga i tu med.
praktiska uppgif- ter .och bruka sina internationella m ~ j - ligheter.
' Nih-nlast hade den att for- bereda sin sjiitte stora konferens, för vilken Itom.
&amp; terigen blev platsen, i oktober 1925. '
,,
. '
Konferensens ledande amne var fragan om kraftig aktion för fullt med- borgarskap, still försvar a r det krist- na (= romersk-katolska) samhiillet~.
E t t lekmanna-apostlaskap, skickat a t t upplysa, lära och leda, förordades sasom en uppgift för de katolska kvin- norna i deras offentliga liv.
Ghng p % gang framhölls detta som sardeles önskvart.
Men man .betonade ocksi att en onisorgsfull förbereclelse vore nödvändig, cch i .~ambanci härmed framfördes krav pa en Mgre utbild- ning.
I en nigra $r tidigare antagen resolution, som nu.
ytterligare imder- ströks, hade detta krav redan uttalats.
Man hade betonat a t t föreningarnas uppgift vore a t t uppmuntra de unga flickorna a t t följa universitetens kur- ser och a t t lämna .dem finansiellt stöd liarf ör.
Ty föreningarna borde skon- centrera sig p &amp; a t t fostra intelligensen bland katolikerna och p &amp; si satt skapa en effektiv ledarekgr, skicka.cl a t t t a del i dagens intellektuella konflikter och fardig a t t stalla sina griivor i kyr- kans tj2nst.w De katolska kvinnorna skulle bidraga till a t t skapa en sund allmarr opinion och under alla förh %l- landen k-na medborgarskapets för- pliktelser.
A v e n d &amp; det inte gällde » hot * mot en katolsk grriscip&gt;&gt;, fast- slogo stadgarna helt aidhjgrtat till sist.
Denna a.ndra Romkomgress avsluta- des med a t t presidiet ännu en gang för- lades till Holland.
Ar 1922, vid den första Romkongres- sen, hade den Helige Fadern uttryckt sin djupa uppskattning av a t t relatio- nerna kvinnorna, emellan, som avbru- tits av kriget, aterknutits och uttalat sju tro pii a t t ksinnornas lekmarina- arbete hade stora ting framför sig.
P5 kongressen 1925 i Rom hörde fiir- bundets meillemriiar, smed en skiilvniiig av tacksam stolthets, sin allra hogste ledare kalla dem » m c s c o l l a b o r a- t ~ i c s ».
e Det ar inte SA f2 » medarbetare » p$- ven raknar med.
Katolska kviiinofor- bundet omfattar 54 riat ionella f ör- eningar, representerande % lunder och 18,000,000 h i n n o r.
Ned tillfredsstiil- lelse annoterar den katolska kvimio- tidskriften a t t de protestantiska Iiiii- derna Danmark, 8kottlanil och Sverge ha anslutna kon tingenter.
ELLEX KLEMAS.
En hederssak fon: F,-Bo-F, Av rapport f r i n Fredrika-Bremersta- tykommitténs kassaförraltare f r a m g h a t t fort farande alltf ör d n g a av F.-13.- F:s medlemmar dröjt a t t insanda den vantade skiirren till slutinsaiiiliiigen för Fredrika Bremers stod.
Detta ar ingen piilaga som utkriives; det Hr ett tillfalle som bjudes a t t deltaga i en enastaende hrllning.
Det upprepas ej.
Bidrag - g a m a en krona - iiiotta- gas alltjiinit under adress: Fredrika- Bremer8tatykommittSn, Kihls gin], Stockholm I.
H E R T H A 7 Lönestriden inom folkskolan.
u Den 23 oktober 1926 inlämnade Sve- ri ges foll~skolläraref W u n d likaledes till regeringen en petition, som maste sagas vittna om en god portion han- synslöshet.
De icke aljenast f.örbiga sina lcviniiliga kolleger och ' begära lönereglering för sig sj51va i likhet niecl läroverlcsliira~na, utan d e begära degradering av f olk&amp;ollärarinnorna och e t t liigre v2rdesättan.de .av deras arbete, i det a t t de yrka p &amp; folkskol- l i i ~ a ~ e t j ä n s t e r n a s särskiljande i en högre tjänst för manlig lärare och en 1.iigre tjänst för kvinnlig lärare.
I motiveringen härför stödja de sig p5 1935 a r s riksdagsbeslut .ang&amp;ende d.e vid de s. k. kornmuni~kati " oasverken - post- och te1egra.fverken samt sta- tens jarnviigar -, anställda kvinnliga befattningshavarna.
Dessa hänvirndes crganisatorisk eller löiieteknisk art », som bekant till en .betydligt lägre löne- och anföra i motiveringen, a t t en lös- grad an deras manliga kolleger, oaktat iung av lärareld~resnas lönefraga » s &amp; de utföra samma arbete inom respek- a t t saga i klump icke iir tänkbar, förr- tive verk.
lin ticls1Sget kan anses berättiga till Genom behörighetslagen samt.
genom reduceringar i nuaarancle avliinings- l925 Ars riksdagsbeslut iiia likalöns- förmhneia för samtliga statsanställda ».
principen för man och kvinnor i sta- I f ~ ~ t s i i t t n i i i g e heter n det: » Att göra tens tjiinst antagen.
* %Ila statens tjän- frbgaii om en lönereglering beroende ster - med un:dantag av dem som av sa oberiikneliga faktorer maste inne- speciellt f orora manlig el,leia kvinnlig bara, att denna fraga skötes lit i det innehavare, exempelvis landsfiskal, f iillkomligt ovissa ».
kustvakt, sköterska, vaktfru, .husmoder Läroverksliirarna begiira allt sa, a tt - kunna sökas av man och kvinnor i rattvisa skall vederfaras dem.
Sildra f r i t a d a n.
I de s. k. civila verken äro 1a.raregrupper ma f &amp; vänta p &amp; samma redan .nu kvinnor anställda icke endast rattvisa, till udess tidslaget berättigar i lägre befattningar utan även i högre till reduceringar i cle statsanstiilldas tjiinster med * ilen för t j u s t e n bestam- liiner d. v. s. under e.n fullkomligt oviss da lönen.
Rnik~c1agens beslut ang&amp;en.de de vid tidsperiod.
nder d e senare aren med !början 1919 ha löneregleringar geiioni- förts för a.lla statens befattningshavare C med tinclantag a \ .. lärarekltrerna vid rikets skolor av olika slag.
A r 11920 tillsattes en Iöael; ommitté, som l923 f ramlacle f örslag till I iiraiaeB9rernas inrangering i det av staten antagna lönesystemet, nien » av statsfinansiella skiil » h a r riksdagen icke upptagit löne- reglering för larare tal behandling.
Nu tycks sAvii.1, en del av Iiirarna vicl de allmänna läroverken som en atle1 a v den manliga folk~slcolli~arelc~ren ha gripits av förtvivlan inför liiget.
De förras riksförbund anhc5lla i en peti- tion till regeringen, a t t lönereglering för dem snarast möjligt miitte genom- föras, » oberoende av andra det sven- ska ~sliolviisendet berörancle fragor a v
8 H E R T H A kommunikationsverlcen anstiillda krinn- liga befattningshavarna avviker ej frroin denna likställighetsprincip betriif fan- de framtiden.
De nyinriittade 1iigr.e lönegrader, till vilka en del iiii anstiill- d a kvinnor .hii.xvisades, bliva och iiro red an nii beg~niielsegrader f ör nran- stiillda silviil man som kvinnor.
Bhda könen kunna söka befattningar av liög- r e grad hela löneskalan upp.
Efter antagandet av behörighetsla- gen kunde ej riksdagen aaliigga syn- punkten » lön efter kön », ehuru dess s a t t a t t tillgodose kommunikationsver- kens ekonomi gick u t över d e nu i dessa verk anstiillda kvinnorna.
S a r saledes folkskolläraref örbundet yrkar p &amp; den gamla regelns » lön efter 1; öm utvidgning till » tjiinst efter köii », h a r det tydligen icke stöd i det exempel fran kommunikations \ lerlcen, p3 vilket de p u n d a sin framstiillning.
De Bvinn- liga folkskollararila, för vileka förbiin- det föreslar inrattandet av e n lägre tjänst, kunna ju aldrig soka, den högre tjiinsten, da en kvinna ju icke kan n3 upp till den för den högre tjiinsten erforderliga kompetensen - a t t bliva man.
Det aT- folkskolliirareförbuncl~t begiirda siirskiljandet a r folkskolliirare- tjiinsten i skilda befattningar för män och kvinnor med liigre lön för de se- nare, cliirför a t t .de iiro kvinnor, Br sh- ledes f ullkomligt of örenligt med riks- dagens beslut a r 1923 angiiende krin- nar i statens tjiinst.
U r statsutskottets utlAtan (le n x 17 till niimnda riksdag ma anföras: 31 första .hand togs den kriiinliga arbets- kraften i anspr5.k inom iirider~isnings- viisendet, e t t omrBde, som befunnits r ä l liimpat för kviiiiioriia ».
Under alla -.
tider iii.
det viil frinist kvinnorna, som uppfostrat sliikte efter slakte som mditl- r a r eller som ledarinnor av barn.
Folk- sl~olliirarinnoriza ha av alla mpidig- heter f i t t de biista vitsord fiir s i t t arbete inom skolan, nien nu f5reslzir folksk ' ctlliirarcförb~indet, a t t (le skola bctitlas och avliinas som nAgot slags se1; unda lärare.
H siii inlaga till regeringen vill folk- skolliirareförbundet giira ggllaiide, att arbetet för manlig och kvinnlig liimre ej iir likviirdigt.
Ett av de tre argii- ment de franiliigga Iiarfiir ur, att en del larare underrisa i gossklassei., &amp; F disciplinen skulle Tara svlirare ii11 i flickklasser.
Iiioni Stockholms folk- skolor ha m h g a liirnrinnor Ar efter a r underrisat gossklasser shral pii ako- lans mellanstadier som i de li~gsta klasserna biide som ordinarie och som unga rikarier utan a t t dock eiah511a manlig larares lön.
Det &amp; r för iirrigt endast i vissa stiirre samhiillen, soiii gossar och flickor sikskiljas pk det liiigstta stadiet - ni1gi.a ffi procent s3- ledes a r rikets follix1; oleklassei .. hDri landsbygden och i mindre stiider till- 1Hmpas samun (lervisniii,n p3 a1; olaiis alla stadier.
I de stora samli3llena riint kring Stockholm undervisas gos- sar och flickor i sainma klasser av liiraibt?
eller liimriiinor.
Samlindervis- ning iir i stor iitstriickning till5mpad vid högre folkskolan och kommiiiiala iie el lan is kolan och iiioiii dessa 1iiigi.c skolformer 5ro liirariniior l i l a ~ i i sona l Iiirare ld:issföi * estiiildarc.
Bestiininielse om högre l5n för lindervisning i goss- k l w s a r oriiiilig och otidseiilig och skiille, soiii oran visat s, koiiiiiia twd; ist e t t antal m ~ n l i g a liirare till godo.
9 HERTEIA Fölimagail a t t Iifilla cliscipliu &amp; ia fiir övrigt individuell ocli besittes minst lika ofta a v kviiiiior som av m w.
Gos- sarnas brakigaste period sammaizf nller ej heller med folkskolans högsta klas- ser - - den intiaiider tidiga~e, d % de i regel I-ta kvinnlig larare.
SAsorn ytterligare s l d för högre lön &amp; t # ile nianliga lolkskoll~rarna anför f ~lkskollii~areförbundet vidare, a t t cle mestadels undervisa i.
(le tva högsta klasserna i B-skola pil lanclsbygcleii samt i f~~tsiiittningsskolan.
I B-skola med en manlig loch en Iwinnlig folk- skollarare undervisas t v i l klasser sam- tidigt av vardera lasaren.
Den ratta ordningen torde vara a t t den manliga och kvinnliga kollegan alternera och mottaga tredje klass samt följa .sina elever, tills dessa sluta skolan.
Sve- riges folkskoll~rariniief 6rbund har för flera a r sedan hos skolöverstyrelsen petitionerat om införandet .av .clenina anorclniug överallt vid B-slcolor.
Nu intriiffar det tyvarr underst und ou-^, a t t den manliga lararen g &amp; ansprak pd a t t alltid f &amp; undervisa i femte !och sjatte klasserna och lararinnan, som fogar sig för a t t uppratthillla e t t gott samarbete, nöclgas begransa sig till mellanstadiet.
A t t pil grund av en sa- dan avvikelse fr8n den ordningen begära högre 1öneförmAner m h t e dock S:- abas o vara ganska; bespn,erligt.
Unclervisningeii i fortsiittningsskolan Ater blir f ör f oll&lt;skolans lärarkrafter en bitjanst ocli cletta %r förl&lt;lariugen till att sh mirianga manliga liirare efter- strava arbetet i fraga och i st,örre ut- strackning ä n lärarinnor bli undervi- sare inom denna nya skolform.
E n l h g t .driven utveckling i iienila rikt- ning blir emellertid till föirfbng d &amp; f ortsiittningsskolans flickor, som Siro i övergbngsilldern - 14 till 16 Ar - val behöva kvinnlig ledning och lararin- norna H sin sida bade B11nna och anse det vara siii plikt a t t deltaga i detta arbete.
Polliskollarareförb~~ndets petition framtriicler silluncla i det bela med en synnerligen svag motivering och dess upphovsman h.a i sin iver a t t efter- striiva ekonomiska fördelar kastat alla kollegiala hiinsyn p &amp; ett satt och i en omfattning, som lyckligtvis arof ganska enasthende, V i l a n n a ej tro a t t rege- ringen skall fasta avseende vid en SI- dan f ramstallning. '
Hur förberedes en lycko- sam intradecprövning.
Vid val av yrke spela intriinesford- ringar ' till utbildningskursen ofta nog en avgÖran.de roll.
Detta galler icke minst i fraga on1 de utbildningsvägar dar antalet intriidessökande vida över.
stiger tillgilngen p &amp; elevplatser.
I en &amp; Idan situation stiger den faktiska forclran för a t t antagas till elev mer eller mindre utöver de intriidesvillkor,.
soni eljes iiro stipulerade.
Tidskrif- ten Hertha har .darför ansett det vara.
av e t t visst intresse a t t för nagra av cle mera e f t e r ~ t ~ i i v a d levnadsbanorna e undersöka Iiur under senaste ar an- tagna elever faktiskt berett sig för att avga med segern vid intraclesprövnin- gen.
Till praktisk nytta för kvinn- liga ungdomen kunna dessa uppgifter ocksa korniim.
Det ar naturligtvis s&amp;- d a n yrkesutbildning, som brukar dra de unga flickornas .h@, varom har blir frhga.
10.
H E R T H A - -.
-- .- Ar 19 % inskrevos i första klassen Början göres med S t a t e n s h ö g- r e l a r a r i n n e s e m i n a r i u m endast 20 elever.
Ar dessa hade Z ge- c k h k v i n n l i g a f o l k s k o l e - iioiiigiitt högre folk~kola, S f ~lliliögsko- la, 3 avlagt realsl; oleexaiiien, S genom- seminarier.
V i d H ö g r e l i i r a r i n n e s e - @ t t ittaklassig fliclrskola och 3 idkat m i n a r i e t intogos innevarande g~niiiasicstudiei~.
En riss hiijning av de i forsta klassen intagna devernas lasar: Bompeteiis giir sig alltsn giilluiitle I-it l 23 1Wjungar i avdelning I och jiiiuf örclse rned iippgi fterna.
f iir iii * 3 larjungar i avdelning II 192.5. av 42 intriidessökande.
Av i .den ettiiriga 1; iirsen tir 4 W i Bland de i första avdelningen in- inskrivna 25 elever hade 3.3 stutlentesa- tagna roro 5 studenter, de övriga hade do 3 ilterstiiende cliirjiiilite: i l a - nioii, samtliga avgtngsbetyg friin attaklassig flickskola.
D2irjiimte hade 2 genoin- derniska.
stiidier c~ller kurs vid p ~ i v a t högre 18rariniieseiiiiiiariuiil.
Konkur- kindeiagartensemiiiariuiii och gatt rensen fiir intriiciet rid den ett; fii.iga tjanstgjor t som liiraiainnor i f örbele- kursen a r betydanide?
rarför hiiga 1) ctyg dande klasser vid skolor, 4 haft liira- rinneanstallning i f ami1 j under et t iiro av iiödcrm.
htriidcsprörnin f 5i.e- koiiimer.
avel1 har.
Siiliiiida prövas all;; eller tv % ar, nilgra idkat studier i iit- landet eller genonigiitt h ~ s h ~ l l s s k o l a.
sö1; aiide i musik och sliPjd, vaiajiiiai_tch De flesta hade givit privatlektiouer i p~cvning aiistiilles i vissa iinineii, t l i betrg saknas f r h sökandes s t u h i t - stor utstriickning.
exameii eller kurs vid Iiögre lurarinne- De i andra avdelningen intagna ha- seminarium.
, de avlagt studentexamen med höga be- FriinSkara f o l k s k o l e s e - tyg och en av dem tillika idkat univer- m i n a r i u m iiro uppgifter tillgang- sitetsstudier.
F r ~ n F o l k s k o l e s e n i i n a - liga aiig8ende under 1953 irisl; idivnae r i e t i S t o c k h o l ni föreligga elcrers stiatlieiitbilt ' liiing vid intriidet.
: w f y r a h i g knys uppgifter om aritagna elever under de AT 25 i fiirsta klawc~~i intagna hade P 1 genorngiitt eiitlast .bada Baleuderiiren 1925 och 19263.
Ar 1925 inskrevos i första klassen folksl; ola, 4 avlagt rc; ~lsl; olesuiire~i?
9 av den fjraZwigiz kursen 33 elever.
genoiiigiltt Attaklussig flickskola och Med avseende p % föregamde studieut- P avlagt studentexainen.
Alla som ge- bildning hade av dessa 1 cndast folk- nomgC1t.t cndast folkskola eller avlagt skola, 4 högre foll; skola, 3 folkhögsko- rea1sl; olesaruen och onikring hiilft m a r de övriga hade dessutoni förberett sig la, 3 ~ s k o ~ s e m i n a r i u n G i, realskole- genoni preparamidkim.
examen, 8 ittaklasssig flickskola.
Sam- ma LLr intogos rid den ettariga kur- Till belpning av den stora tillstriiiii- sen, den s.
B. studentkursen, likaledes till folkskollYrariniiebanali 25 elever, av vilka 30 avlagt endast ningeii studentesamen, 4 * darjamte idkat a h - meddelas slutligen a t t unclcr Ar 1926 demiska studier och 1 efter stuclent- aniuiiltle sig till statens foll~skolseiiii- examen genomgatt privat högre 19ra- narier inalles 621 kvinnliga intniclrs- sökaiiile, sarav 159 anitogos surii elever.
rinneseminarium.
.. " " ' ..,,.
:.
,:, ....:: * .. " " ... .. &gt;.,.
......: ..... .....: .. - -: " " ': ... J ....:.
:. '
' .. J y.
... ' " " ' .. * 2. "
.
* *.
.t ' a.
.
a.
.
m * - m
H E R T H A 11 I barnets århundrade.
a r man kommer till Eton, den skola i England, dit landets för- niimsta familjer siinda sina söner, vi- sas ldar a n i dag kvasten, som förr i tiden anvaiides vid de stora avbasning- arna i skolan.
De stackars s p d a r n e placerades i tur och ordning p3 ett bopd, rektorn stod bredvid med h a s - ten i hand och jamte honom fem pojkar med olika uppdrag vid exelwtionens utförande.
De gamla sl~o1.riimme.n se a n i dag s5 mörka och dystra u t som fangelser, meii den stranga disci.plinen darinne har naturligtvis mil.drats med aren: Kontrasten mellan förr och nu trg- der bjart i dagen, om: man jiimför Eton med en modern skola., t. es.
en ad an.
som Bedales, en m samskola med inter- nat belagen omkring tv &amp; timmars jam- viigsresa f r h London.
Slmlans rektor, J.
H. Badley, gr en av Englands mest l&amp;nda peclagogw.
omlcring trettio Ar ' sedan öppna.de han den skola, vars entusiastiske ledare han seclan dess .sarit och vari: hm sOkt a t t förverkliga sina pedagogiska ideal.
Skolan Iiar ett par liundra elever, gossar och flicl~or, i Aldern elva till nitton a r eller .dar- omkring.
S l ~ o l l ~ k a l e ~ iim n a ljusa och rymliga, hygieniska i alla ars$enden, omgivna av tr2idgardar och parker och med vidstrsickt utsikt över skogr och .blanande Asar.
Schemat &amp; r lagt sa a t t \ unna - det i största möjliga mfin &amp; all l tillgodose iden allsidiga utbildning, » the all-round educations, sam a r s &amp; högt skattad av - ilet engelska folket.
Undervisningen omfattar &amp; dedes inte bara de vanliga Itisbmena utan aveii N praktiska och B o n s t n ~ l i g a färdigheter i lAngt större utstriickning an i van- liga sk ' olor.
I verkstaden kunde man t. ex. förutom tia&amp;-, och metallarbeten f A se en flygmaskin i miniatyr, en dito bil och undervattensb5t.
Flickorna ha alat lagning och sömnad f öl.
sig själva, pojkarna la&amp;bru1csarbete, om de s &amp; önska.
Dans i al.dre och nyare former och drainatiska iippföraaclen lia sin givna plats p5 &amp; olprogrammet.
Sar- skilt framhiiller rektor Badley inövan- det av ett skildespel, silsom ett utom- ordentligt medel a t t utveckla elevernas förinaga alr samarbete och initiativ- ksaf t.
I sjiilva den ' teoretiska undervis- ningen tilliiinpas sedan n&amp;gra 5r tillbaka Daltonmetoden och resultatet har visat sig sy; nnerligen tillfred sstal- lande.
Den muntliga unclervisiiiagen inför en hel klass har s&amp;l.unda i stor ntstr5clining utbytts mot fria studie- grupper.
Arskumen i varje ämne a r iuclelad i lika miinga grader, soni las- h e t har mhader.
Eleven.
far vid arets början en överblick över ved som &amp; all medhinnas i de olika iimnena under Arets lopp.
Darefter griper han sig an med ' första manadens kurs i ett par självva.lda Simnen.
Klassrummen ha utbytts mot rum för historia, geografi o. s. v., vari allt stindiematerial finnes tillgtingligt.
Dar finnes ocksa p % # be- stiimcla tider iimnesliiraren tillhinds och gey en .del lektioner, ett större an- tal t. ex. i, de framinaiicle spr&amp;Ben %n i timnen som lampa sig battre för sjiilv- studium, t. ex. d e naturvetenlsl&lt;apliga.
NBia en elev geno ' mg5t t manadslcursen
12 H E R T H A i ett Simne, anmaler han sig till dc muntliga ocli skriftliga proven, och sc- dan dessa blivit godkanda, kan han över @ till andra ämnen.
Arbetsmat- tet iir sAluncla bestamt av skolan, men tiden, ocli siittet f ör arbetets utförande har eleven frihet a t t viilja sjalv.
Dar- igenom beredes var och en tillfälle a t t arbeta efter sin egen liiggning, var- igenoni intresset stegras i mycket hög grad.
Att den allmanna kunskaps- niviin ej iir liigre än i skolor med klass- undervisning frarnglir av a t t eleverna fraii Bedales vid intr&amp;desp~0rningar till olika högskolor, vid t a ~ l om a ~ sti- pendier o. dyl. ej visat sig underlagsna i koiiki~rrensen.
Rektor Badley har .bl.
a. pilpekat hur nödvandigt, det a r a t t flickorna ej for- ceras i det intellektuella arbetet.
For att utan överanstrangning n &amp; fram till stndectesamen behöva de ungefar ett; fr litngre ti.d.
Ehuru rektor Badley lir ivrig anhangare av samskoleidén, a r han fullt medveten om olikheterna i det manliga ' och kvinnliga temperamen- tet, och han a r mycket angeliigen a t t saval i d e t.
praktiska som det teore- tiska arbetet lata de olika anlagen komma till sin rätt.
Möjligheterna dartill aro natii~ligtvis mycket större i en siidan skola som Bedales än i vanliga skolor.
» Arbete, konst, tillbedjan, k %rlek, det &amp; iB en människas liv », s5 lyda slut- orden i skolans prospekt.
Och detta a r oclcsii vad som fyller barnens liv vid Bedales, dar de, sunda till kropp och s j a, tillbringa n Q r a lyckliga ung- ik~msilr.
E n dylik skola ställer sig naturligt- vis tiimligen dyrbar.
Men ocksil i andra skolor ha fiirsiik gjorts a t t tilliiiiipa samma fria stiirliesiitt, SA t. ex. i eii vanlig flicl&amp;oln i Loudon.
H stiillet fiir klasser iiro flickorna uppdelade i grupper med namn efter olika stiider, Florens, F7eiiedig!
Aten o. s. v. Varje sklan grupp har sitt bestamtla nim cch sin liirarinua, motsvarande klass- fiireatAndarin~1ai1 i en vanlig skola.
Flickoriia i gruppen ha olika Alder och f &amp; l; varstanna i samina grupp E &amp; laiige de vistas i skolaii.
Stiadieriia iiro ord- nade efter liknande principer som vid Bedales, fastiiii .utl,ild~:iiigen naturligt- vis ej kan bli s:~ mliligsirlig.
Att detta studiesiitt a r mniojligt iiven i en skola iiiect rtterst begriiiisade me- del har risats i en liten folkskola i ett av Londons fattigaste förstadskvarter.
Det ar en gosskola, som följer deii för Londons folkskolor stadgade kuilnpla- ilen.
Trbngt a r det om utrymnet i skolan, men orrlningeii gör andz ' i pii den besökande intryck av a t t para den allra basta.
Eleverna iii hiir sina ?q, ?- gifter endast fiir en vecka.
Be f3 riiw sig fritt i de olika iiniiiearlimmen, f h börja med vilket ämne ile vilja ocla örergil till ett annat efter eget gott- finnande.
Till sin Bjiilp h a de tiini- ligem noggranna tryckta studieaiia-is- ningar.
Sedan fyra hr tillbaka till- lampas denna metod i slidan, och &amp; ?ss ~ e k t o r blir för vart hr en allt mera övertygad anhangare diirav.
QPvanmi~munrla skolor iiiao t ' iidast ri5g r a fzi av dc.
d i n g a - i Engli~ritP om- kring femtoiihundra - dar maii strii- var a t t aaoj:.clna uiidervisningcii efter för bariien liirupligare metoder.
(iver- huvud taget markes i England ett liv- ligt intresse f iir pedagogiska friigor7
H E R T H A ' som studeras i plira anslutning till, den niloderna barnpsylcologieii.
E n.
mclel ytterst r&amp;lilala Asikter finna iiven sina föiak&amp;mpar.
SA W.
~ d a den.
~ kande pedagogen och d a i f tstiillaren S.
A. Neill i en av sina böcker, a t t # den enda sysselsiittning, so111 Br skadlig för ett barn, ä r den, som sker linder tvling.
Följaktligeii.
h a barnen i ilans skola oinskrailkt frihet.
Lektioner utlysas i ile olika amiiena, men ingen.
g h dit, som inte har liist till det.
Följden blir natuialigtvis, a t t inbnga barn at- minstone i början ej t a iiAgon notis om studier.
Men niir intresset för ett i i m e blivit .vlicBt, ha de i sin studie- iver Astadko~nmit förvAnansviircla ting.
D e allmänna, principer, efter vilka cle moderna skolorna arbeta, iiro unge- fiir de samma i Englaacl som i övriga 18nder.
Den stora internationella sam- manslutiiingen &gt;&gt;The New Education Fellowsliip » har sektioner i de olika liii-tdeima, och genoii!
dessas tidskrifter far man en god inblick i fö~bundets syftemal och a~betsmetocler.
Den sven.
ska ticlslirif ten » Pedagogiska Spörs- iir ej direkt aiisluten till för.bun- ni, ' ~l&gt;&gt; det, men inneh81,ler me&amp;dQanclen om dess verksamhet, liksorii en svensk sel; - tioii av &gt;&gt;The New Eclucation Fellow- sh.ip » nyligen bildats.
Klarast uttryc- kes kaaske förbunclets syften i den a~ne~ikanslca tidskriften » The New Education&gt;&gt;.
D a r uppställes kravet p5 en natur- lig utveckling för barnet.
Uppfastraii till .sjiilviippfostran, frihet under an- svar &amp; all triida i stiillet föla godtyck- ligt uppställda.
] .agar.
Baraet &amp; all lia frihet att utveckla sin egen initiativ- kraft och ge iittryck A t clen bos barn 13 ' nediirvda skapardriften i självstaindig verksamhet.
~ n t r e s s e t skall vaTa driv.
fjiidern i allt arbete.
Lararen blir le- dare i arbetet, den som ger r8d och studieanvisningar och kontrollerar ut- förda arbeten, men sjal~7 endast ger ett fatal lektioner.
Han bör noga observera elevernas .blide fysiska och psykiska utveckling för a t t kunna vara dem till .hjälp.
Barnets .halsa slcall i största möjliga man Pramjas Seqoxn biittre skollokaler och rililigare b1.l- fiille till stärkande friluftsliv samt samarbete mellan skola, hem .och la- kare för barnets valfiird.
Det sätt varpa dessa principer: om- sättas i praktiken äro ytterst varie- rande.
Den k2i.n.de pedagogen och p ?- kologeii Adolphe Ferri&amp;re, professor vid Rosseau-institutet i Geneve, har i sina bada böcker » L7école active » ooh L ' autonomie des écolierm, givit - cl.etal- jel1ade och roande skildringar av nya skolor i olika lander, med ps~~bologiskt motiverande av, dessa skolformer .och med en glöd i skildringen, som kommer liisareiz att ryckas med av författarens tro p5 - dessa skolor shsom viigen till miiiisklighetens sanna lycka.
I f raga om sjiilvstyrelsen, som i stome eller mindre iitstriickning tilliimpas i de nya slsolorna, @ visar han, genoni flera esempel, a t t barnen i sin starka ratts- kiiiisla ofta &amp; döma en kamrat e t t striin- gare straff &amp; n förseelsen W. ~ 3 r d) sa a t t] .iiraren ibland sett sig n6dsakad ingripa till syndarens bistlind.
Om den gamla skolan kan sagas vara bygg6 p &amp; aulrtoritet, s h vill .den nya bygga pA fullt och ömsesidigt förtroende.
emel- lan lärare och elever.
Liiraren ar ?lelt och .hallet sig sjjilv i skolrnmmet lika-
14 H E R T H A val som hemma hos sig, han blir den äldre van och rlidgivare, som e t t bani under skoltiden tir i sil stort ' behov av men alltför ofta f a r sakna.
Försöken med sj&amp;lvstyrelse t. es.
vid Bedales ha slagit riil ut.
E t t skolparlament be- stilende av valda representanter för eleverna och en del av lararkaren sam- manträder regelbundet för a t t dryfta skolans angelagenheter.
M g o n g b g samlas hela skolan till diskussion av gemensamma angelägenheter.
Straff iir man sparsam med.
E n * belöning vid Beclales kommer ej eleven sjalv till godo, utan ' bestar i nbgot föremal, som hela skolan far gagn av, en bok till biblioteket eller dylikt.
Betyg och pre- mier sporra eleverna a t t arbeta endast för - eget bästa, anser rektor Badley, medan han genom samarbete vill ut- veckla elevernas - sociala känsla.
De skola lara sig a t t bli goda medborgare i det lilla samhallet skolan för a t t bli det ute i livet.
sedermera Xan kiinner ma ' hända en udel bet %nk- ligheter inför alla dessa i sjiilva verket gamla, men dock ännu srt föga tilliim- pade grundsatser.
Alla barn %ro ej s &amp; idealiska a t t d e I w m a sporras till arbete endast av intresse för studier.
Och .sjiilvstyrelsen har visat sig svAr a t t siitta i verket, inte minst darför a t t .barnen själva reagera inför denna liksom inför andra alltför revoliitio- nara fösandringar i den skolrarld de gjort sig förtrogna med.
Xen de mo- derna pedagogerna inse klart och.
tyd- ligt svhigheterna och äro de första a t t niana till försiktighet.
Det nya skall ej pitvingas barnen, mena de, utan endast föreslAs dem.
Vilka betänkligheter som Hn finnas kan maii dock ej BrAnkiiiina dessa pccla- goger en den renaste idealism i sina s~fteim, en kärlek till barnen som dsi- r e r dem a t t söka sammanfatta alla till buds stiiende iueclel till barnets bSsta.
X a n möter en levande tro pA .det goda i barnanaturen hcs dem, som under Artionden lett skolor och darrid haft f örmagan a t t tillvinna sig elevernas förtroendc ocli kiirlek i sh 1i8g grad a t t n8gom discipliiifr3ga knappast ens existerat.
Ocli man miiter hos (le le- dande mii~iiien tillförsikten, a t t de barn soni rusa upp i de nya skolorna en @ ng skola genom sin intiativkraft?
sin tidigt övade kritiska orudömesf9rinfiga ocli sin sociala ansvarskiiirsla h jiilpz till a t t bygga en ny riirld, dar godhet o &amp; riittvisa iiro riidantle.
MAJ ron EXGESTKOX.
Xnnu en vahotis.
DA Halmstads statlsfiilliiii.iktige s; ~ 11:- las pA nyAret 1927 ha kriiiiioriia dar fem representanter iiiot ses un (lei * den g3mgnn pe %xlen.
Viilda gro liiraiain- naii vid Halmstads flickliiroverk frii- ken Ellen ron Srdom+ och fiirste p s t - expeditören fröken Karin Liindbcrg, bhla oiiivalda av (le motlerata; liirariii- nan \ - id Halnistads f lickl8rovcrl; frii- ken Olga Lindström och fru Sig13 Abrahamsson, b5da n ~ v a l d n a r social- ilemoki.ateiana; saiiit resetalarinlian Hilma Hofstedt, ornvaltl av koiriniuuis- terna.
Pnternationeh kviaanoaliiansews kommittder.
Fredrika-Wremer-Förb~in (Tet och Sveri- ska röstrattskom.~uittéii, soni bhla iiro
H E R T H A anslutna till Internationella kvinno- alliansen för rösträtt och lika medbor- garskap, .ha samfällt utsett syenska iizecllemmar i alliansens internationella liommittéer.
.
Omval ägde rum till följande BOIII- nzittéer: för gift .kvinnas nationalitet fru Anna Wicksell, för lika arbetsvill- kor fröken Asianne Thorstenson, för ogifta inödrar och deras barn fru El- len Tiselius, för lika .moral och mot Iiandel med kvinnor doktor Alma Sund- quist.
I de » röstberättigade h i n - nornas Icoiilmitté » Atervaldes likaledes doktor Gulli Petrini.
Denna sistnämn- da kommitté har till uppgift a t t sörja f ör aktuella parlamentariska f r8gors framlaggancle vid alliansens kongres- ser.
15 I koa~mittén för » f amily allow; ances » nyvaldes fröken Ingeborg Walin.
Den- n a kommitté a r e t t uttryck för allian- Sens intresse för e t t nytt l,önesystem, som i en del länder, särskilt inom de- ras inclulstrier, börjat tillämpas 1 större eller mindre utsträckning.
Lönen gö- res uteslutande beroende av arbetets art ocb.
hidmg till fa.mil jeförsörjare utgala f särskilt bildad f ond.
I tre n ybil,cl.ade kommittéer: för fred och nationernas förbund, för fra- gan om kvinnliga poliser sanit för kvinnans lika ställning inför lagen in- valdes fru Mia Leche-Löfgren, fru Gert- rud Törnell och advokaten Ruth Stjern- steclt, en i varje kommitt &amp; Samtliga val glil.la för ticlen intill nästa kongress.
" We Twa ".
v vara » sin i tva!
E n mera lyckligt funnen roll av a t t ~hu~~udsa,kligen titel Ban icke tänkas fös denna Inistrus man »!
Ocksa sager lady A. i av lord och lady Aberdeeii gemensamt.
det kapitel av boken, som bon agnat avfattade livsskildring.
Boben speglar A t I.
C. W., a t t vad hon kan ha Astad- tvenne siillsyiit harmoniska personlig- kommit för förbundet beror pil den heter, deras samstamda, ljust trosvissa hjälp och d e t stöd som hon ha.ft av sin 1irsAsliiIdning och deras vilja och för- make.
Och, hoii tillägger: » För mig m5ga a t t i fniktbiirande .handling om- ter det sig niistan omöjligt fbr en satta sin tro p i livet och dess mening.
Iiviniia a t t vara en god internationell Vi, soni hade gliidjen deltaga i arbetare, on1 Iiennes inan icke h a r sgm- I.
C.
W:s kongress i Washington i maj pati för rörelsen ».
Lord A. LL sin sida .vad hans hustril 1925 och den miiines~&amp;~cla veckan i hetonar g h g pa g- Kanada clessf örinnan, hade ju diirun- betytt för .hans verksamthet under d e der rikliga tillflillen a t t se 3iuiaii krlivande uppgifter s80m kommo pil » wholeheartedly » lord .,kberdeen cia tog hans lott.
H a n, berättar bl.
a. h u r u del i allt som rörde hans hustrus upp- han utan n8gra som helst prelndier gift som I.
C.
TV: s presi.dent, huru Mev av pre.miarministern, Gladstone, channfullt han fyllde sin tillflilliga tillfrdgstl on1 han ville &amp; taga sig pos- ten som vicekonung i Irland.
Lady A.
&gt;&gt;We Twa.&gt; ' The Reniiniscenses of Lord and var hortrest för dagen.
Han kunde Lclillj A bern8ee.) i.
lTlol.
1-11.
Iioiicloii: 4s Pall d#rför icke rlidgöra med, henne om Mall.
W. Coll.ins Sons $ Go.
Ltd.
16 H E R T H A _ - - P - - - - saken.
Gladstone fordrade omedelbart svar.
Han Htager sig uppdraget med dessa ord: » NAviil, jag samtycker, och jag vill saga eder, Sir, varför jag gör det med en viss tillför&amp;kt, det Br pa grund av * ilen hjalp som jag kommer a t t f &amp; av lady Aberdeen ».
Det var sommaren IS69 som da- varande mr John Gordon helt tillfiil- l.igtvis, under en ridtur i skotska hög- Kinderna, koiii att för första gilugen gasta Guisachan, sin blivande syar- faders, sir Dudley Marjoi.ibanksy hög- landshem.
I den lantliga arskild-, lieten väckte den unge, förut okande friimlingen stort intresse.
Lilla Ish- bel, d &amp; tolv Ar gammal, som fatt sol- stygn och var clömd till enslighet och stillhet i en övre vaning, Iyckacles dock lista sig till a t t örer trappracket fA se en skymt av ett svarth, ' iiaigt huvud, tillhörigt den livligt omtalade gasten.
Och ett paT dar senare Iiör hon sin mor Balla honom: » ett undantag bland unga nian, med vilken en flicka skulle kunna bli lycklig, om .hon sd fick lov a t t bo i ett vindsrum och leva ph en shilling om da2n&gt;&gt;.
Vid den tidpunkt, dif Ishbel i \ larjoribanks liimnade skol- rummet, r a r den unge man som fAtt detta vackra betyg hennes » ideal a r allt r a d en man bör vara ».
Och den 7 norember 1577 firade hon sitt bröl- lop med honoin.
alen han var nu icke liingre mr Gordon, utan genom sii:a tvPi iildre bröders frgrifalle ear1 a r Aberileen.
Och c l i det iinga paret efter en liiiigre .br5llopsresa anlaiide till sitt hem i Skottland, Haddo EEoiis?, tjugii engelska mil frAn staden Aber- deen, atföljdes de a r en eskort av mer iin tvahundra beridna arrendatorer och _ _ hiilsades av eu iininu större skara, = %n, kriimor och barn, pii planen framför slottet.
Xbgra dagar senare servera- des under ett jattetut i det fria mid- dag för niohundra arrendatorw och deras hiistrus.
E n aniian dag mitldag för alla tjiinsteanstiillda.
Sa en fest för barnen ph Haddo House-egcudo- men.
Sedan kom turen till de under- havande pil egendomen Cromar.
Lady A. försiikrar att 13 % ing tlcn: IV de brittiska öarna kan finnas en gods- herre som liar inera skii1 in lord A. a t t r a m stolt över sina arreiidatorcr och över förhiillandet mellan goilsh~r- ren och hans zinde~liavande.
S2ken.t iir a t t lord ' A: s underhavande &amp; sin sida lainde vara stolta &amp; er honom o c Ii - nöjda.
Fakta och siffror tala sitt ojaviga SF~L %.
Vilka 5in ens fisikter iiro i den svilra jordfragan - som kant sHrskilt tillspetsad pil de h i t tiskti uarna - SA kan man inte annat d a med vemod eriiira sig de ord, varinzd den iildste ariAeiidatorn p; i Hadtlo Hoiise vid lord, \: k fe~ntioArsjubileii~i~ som » laird », den 7 januari 1920, slet sitt alifsrande dB han ö~ei.laiiimimk ci: adress fran godsets folk.
Han piiiiiii- de om Iiur deras » laird » vid en kritisk ticlpuiikt efterskiinkt i t m h g a ar arrendatorerna deras restert~iide av- galder och gav uttryck iit allas tlcaras hiigakt iiiiig och tillgivenhet fiir lord A.
» För iiiin del », tillade lian, » slaille jag icte iiiiska nitgot biit.tre fin a t t iiiiliv Ballaj en av lord A81tert ' ieens arwn- datorer. » PK grund av iiiiilmde ekoiiomisla förhilllanden - som belpas .M.
a. tliir- a r a t t skatten fiir Haddo Hoiisc-egwi- dornen, som Ar 1870 r a r £ (800 (o~iila *.
Isch-
14,400 SV.
kr.
), %r 1920 stigit till £ 19,000 (omkr. 343,000 sv.
kr.)
- för- sB1cl.e~ en större clel av egeiidomen.
Med clet villkor a.tt de al7.
d e gamla arren- datorerna, som ville köpa den jordlott cle brukat; skulle h a företrBdesia5itt.
dar- till.
Haddo Honse överl5imnades dar- efter till iildste sonen och hans hustru, lord !och lady Haddo, .och lorcl och lady Aberdeen slogo sig ned p &amp; H,ou.se of Cromar.
Under den langa tid som Haddo House var i lord och lady A:s tigo företedde emell.erticl deras liv m %nga viislingar.
Icke Blott a t t vistelsen pA godset ' avbröts av Arliga Londonsejou- Per, ' ~1 % lord A. sasom mecilem av över- huset deltog i det politiska livet.
Tven- ne ganger blev han kallad till vice konung av Irland.
Första gangen %r 1SS6, c15 han p % grimcl av den politiska situationen - home-riilebillens fall och Gladstoileska ministareiiis upplös- xing - lämnade Irland redan samma A r.
Andra gangen utövade han sitt ambete dar i nio Ar, 1906-1915.
Mel- lan dessa bhda epoker var han general- guvernör i Kanada, 1593-lS9S.
De bagge memoarförfattarna ' ha icke - velat inlata sig p % a t t skissera den historiska och politidca bakgrund mot vilken m %nga av d e skildracle episo- derna slculle franistatt i verkningsfull relief.
Men aven med en blott ytlig I&amp;iileCL.oni oiu clessa delar av det brit- tiska imperiet, Irlailcl och Kanada, laser man med största intresse om vad lord ocli lacly * 4. iiar upplevat.
U n g t och mycket, .som i och för sig icke tir s &amp; miirkvärdigt, blir av betydelse om maii Ban 1Hsa mellan raderna.
S &amp; t. ex. s k i l ~ l ~ i n g e av n det pompösa intaget i .I) ublin clen 20 f e b ~ u a r i 1886.
Irlancls loix ' l-lieutenailt i spetsen f ör sin lysande militära stab, eskorterad av kavalleri, skyldrancle trupper, lad y A.
.i fyrspiinil statskaross och med sina fyra smil vitklädda barn, som förtjusta över clet granna sk %clespelet vifta och Basta: s.l %ngl&lt;yssar till den hiilsande maagden.
E n liten 5mp~ovisation i.
programmet, som p &amp; sina hg11 fram- kallade den beskyllningen a t t, ilen nye - vicekonnngeiz och hans gemal använde - sina; barn för att lura folket pil .sin si,da!
.
Eller de mäktiga ~demonstratio- nerna vid deras avfard den 3 augusti, d % de entiisiastiskt hylla.dee.
De vore ju anhängare av den politik .och det .parti, vars ledare, Gladstone, fallit pB sitt försök a t t giva home-riile A t Ir- land.
Annu mera suggestiv ä r kai !ske beriittelseui oin d e sista veckorna av lord A:s anclra period som ~icekoiiiing i Irlancl, ar 1915.
Världskriget rasade.
och meclförcle m h g a komplikationer i det reclan förut s % olyckliga landet.
Under nioAiv hade lord och lady A..
saamvetsgrant och initiativrikt a ~ b e t a t - pli a t t hjiilpa och uppresa e t t folk, &gt;&gt;f örminskat av emigration, hotat av förfall, angripet av eil .svar sjukdom, som undergrävde dess livskraft och till ocli med satte dess existens i fara », som det heter i en vicl avskedet till # dem överliimnad adress.
I fraga.
oin Irlancl uttalas den encia kritik över regering och myndigheter, som jag kunnat finna i denna bok.
» Vara hjiirtan svida, # d &amp; vi tanka pa .alla de elilncliga misstag som begingos denna höst (1914) d % Irland var i clen st %nining a t t clet kunde vunnits och d &amp; i sjalva verket, trots alla svilriglieter,,,
i 8 H E R T H A - p - ' r e k r ~ t e r anmiilcle sig fortare an i Stor- britaniem.
Och det oiutalas, hur man syel;.
ett till reservtrupperna givet löfte att, om krig bröt ut, de skulle sandas till fronten med s i n a e g n a o f f i- cerare.
Utrymmesskii1 förbjuda ii ren ett flyktigt omniimnancle a r alla de ini- tiativ som lady A. tog, silviil i Irland och Kanada som i hemlandet, fiir a t t förbattra sj.~ili \ - 5~d och IiiilsovArd, av- Ii jiilpa sociala missf örli&amp;llanden, stimu- lera och organisera obrukade Bviiin- liga krafter för nyttiga andamfil, alla de föreningar i sociala sjften som hon grundacle eller stöade med raii och &amp; Id.
Av alldeles siirskilt intresse iir histo- rien om International Council of Wo- men som man utan a t t smickra Ban kalla ett blad u r lady Aberdeens egen historia, s &amp; priiglad Sr denna stora sammanslutning a r den personlighet som under en stor del av dess tillvaro lett cless öden och alltjiiiut med aldrig svikande energi och htingivenhet för uppgiften fungerar som cless president.
f i n lady Aberdeen och I.
C. IiT.
skulle erbjuda stoff för en siirskilcl artikel - vilken nog ocksc5.
vid liimpligt tillfälle kommer a t t skrivas.
Roande %r, berattelsen om den House- Iiold Club, som p &amp; Iiusbondfoll~ets för- slag hilclades a v det Aberdeenska tjän- stefolket p &amp; Haddo House.
Klubben, rars Arligeii ralda styrelse vanligen be- stod av dem som inom de olika late- gorierna a r anställda bekliidde de vik- tigaste posterna, sasom » butlern », hus- Iz811erskan, övertraclgl9rclsiiiiistaren, för- ste k~isken, första triitterskan, » game- keeperm etc., ordnade lairsei *, föredrag och diskussioner, musikaliska och siill- skapliga iinderMllniiigar m. ni.
Deii r a r en storartad siiccibs, iiicii -.
: leii gav iipphor till historier, siklana sorii den a t t lady ii.
brukack pA de ~ii:~st: besynnerliga tider av dageii leka kur- rag5mma nietl sina.
betjiinter och jiiiig- f r u r eller a t t lord och l a l y A. vissa clagar i veckan dinerade i tjiiiiamas matsal m. m. cl.
De iliAllande ryl; tt~nti om dessa li9rresande förbqtelser Ater- gc ' iros i en anlerikaiisk tidning vid den tidpiinkt lord A. tilltriicltle sin be- fattning soiii generalguvernör i Kma- da.
Och drottning \ ' ictoria bac ' l siii premiiirminister lord Wosebcry taga reda pii cm rei.l; ligcn sin.eriinens re- presentant i Governnwmit Hoiise i Ot- tava en g h g i veckan med geriiAl och stab A t iuicldag tillsaiumans nied tja- nana!
Förutoni nöjet a r a t t kunna i tkiima bok följa tv5 manskolir, &amp; l stiillda i det godas tjiinst som lord och lady Aber- deens, i %r man OC~S; P en ~ p p e r l i g kul- turbild a r det Stor byit annien som va- r i t och som i dessa ytterst.a ticler $1 skiftat karaktar.
Och i 1-iiulet a r alla dem, som bokens författare triitt i fdi ' bindelse med, finnas ~iiiinga av titlclis friimsta och basta personligheter.
I f örsta ledet Glaclstoiie och hans hiist rii?
~ u n n e r n a som i dratal tillbragte siiiia » n7eekeiids % 110s lord och lady Abrr- cleen i deras lanthem i 1,ondoiis niirk (4.
T h e g r a n d o l t1 ui a n naiiines alltiil uied eii accent a r djupaste r5iatliiac1 och tillgi~enliet.
Odi man kali rAga cleli fik- iiiodau a t t haii iir inspiratioiisk3lInin till den ö~ertygelse soni lord Alperdem eii g&amp;ng i ett tal u t t r ~ c k t e med ortleii: liberalisnieii iir politikens kristentloiiii.
ASSA KLEMAS.
Gertriid af ~ i i l i t b e r g, Acl,a Nilsson, Eli- sif Tbéel, Asianne Thorstemon, Inge- borg Walin, 9 n n a Abergsson.
Alabetsiitskottet, som kommer att I cl.eii a l l t j b - t aktuella frag oan om fortsatta sin verksamhet, avvaktar tills iinclanrödjancle av den .of öi ?clelaktiga vjdare utvecklingen av sjukförsiikrings- ~Zirstiillniilg kvinnorna intaga inom den f ragan.
allmiinna pen sioillsf ör sakringen ha nn- cler ar 10 % av kviiinosammanslutnin- gap inoiïl olika clelar av lanclet gjorts ii t t a l a n cl e n, som p3 nghmafto- iien t i l e.
t t a n t a 1 a v l 7 9 in- gLPIvos till regeringen.
Följande före- Freclrilia-Rreiiier-FörL~~i~i~lets stipencliein- ningar ha genoin laiiclsoiaganisatioiltioii el-.
.
ler 1ol; alavcl~ehingar eller genom bgcla- stitution har för Br 1927 anslagit följande .dera deltagit i denna opiiiionsgttring: stipendier till aiisökan lediga: J o h t i.
i i i i a K e m p e s f o n c l: tv5 Allni ann a valrnan~fö~buiiclets centrala livinn~rAd, ' Frisinnack icviniiors 158s.
stipendier il 500: -.
kr.
till kvinnl.
med.
f örbiincl, Sveriges moderata Bvinnoför- kancliclat.
S t o c k h o l m s s t a d s sti.~.
: buiicl, Sveriges socialcl.emol~ratislia kvin- noförbuncl, Fredrika-Bremer-Förbuil- 475:- kr.
för stiiclier för fil.
inag.
esaiiieii- Get, Svenska Kvinnornas.
Nationalför- vid Uppsala iiniversitet.
S t o c k h o ~ l n i l s i i n s s t i p.
: bnucl, Svenska kvinnors nzeclhrgarför- hund, De livinaliga k&amp;rsaiurnaiislutnin- 400:- kr.
för liass vicl Kiingl.
Gymiiastislra gamas ceiitiaalrlicl samt Husmodersföre- Centraliiistitutet.
N o r r b o t t e n s l i i n s st.ip.
; ningar.
I resolutionerna yrkas, a t t in- oin peiisionsförs~l~ringen saruma berSi.1; - 400:- kr.
för k i m vicl Sreiislia Fattigvbrds- Pensionslagen bör revi- deras.
dets stipendier 1927. '
iii.iig~griincler i i l f ö r a s betriiffalide miiiis och 13arilnv3rclsförbiinclet.
V i i s t e r b o t t e n s liiiis stip.
: och lxiiinors pensioner samt a t t &amp; lita kr.
för Iriirs vicl Fredrika-Breiner-, 320:- inakar likställas i pensionshiinseeacle.
Rim- E n del uttalanclen unclerstryka s&amp;rskilt Fiirbunclets laiithiishr " ~lliiingsseniii1ari~1n1 a t t kravet p &amp; lilistiillighet $illela iiven forsa.
V i i s t e r n o r r l a n d s liins stip.
: pensioiistillaggen.
Resolutionerna Atföljas av en skri- 460:- kr.
för kiirs id siii, ' lslioleseminari~i~ii.
J ii m ' t l u n c1 s 1 ii n s s t i p.: 225:- velse frilii e t t arbetsiitskott för pen- lir.
för k i m sic1 Privata högre Ilirarinuese- sioizsf Örs8kringsfr$tgan, tillsatt vid e t t i april ininariiim av Fiweclrilca-Breiuer-Foi * b~1clet G r i v l e b o r g s 1 % n s s tip.
: 225:- detta 3.r samiuankallat representantmö- kr.
för lriir?
vicl statligt goclliiiucl sjukskö- te av l&lt;viniioföreningar.
.
Ar betsutslclot- tets sladvelse utmynnar i en hemstal- terskeskola.
T; ii r iii 1 a n c1 s l ii n s s t i p.: 225:- lan hos segeriiigen, a t t .denna snarast möjligt under iiu pAg&amp;encle allmanna lir.
för kurs vicl Sophiahenimets sjiiliskö- laevidering av socialförsZikringens olika terskesliola.
17 p p s a 1 a.
l 3i n s s t i p.:.
225; - kr.
gideiiay, ville lata utarbeta, ocl~ f ös riks- Försaiiiliiigssysterknrs vid Samariter- för dagen frani1Zigg.a förslag o111 s&amp;.cl,zii om- .aialsetiiing av lageii om aallmiin pen- lieinniet i Uppsala.
S ö c l e r m a n l a n d s 1511s s t i p.
: sioiisförsfikriiqg a t t i ovannamnda ut- Bi .. för kurs vicl folkskcrleseininariiiin.
300:- talanclen f ramstiillcla ref oriukrav bliva V l i s t ~ i i a ~ l a n c 1 l 5 s 1 1 s s t i p.
: tillgodosedcla.
Sllirivelsen iila under-.
.W:- kr.
för .fiillst~inclig sjiilrsircls- eller tec ' linad av utskottets ineclleiun~ai~: Kuth ' - Gustafsson, Lilly Hellström, bariisjiilivfirdslrnrs.
a 1
Ö r e b r o l u n s s t i p.
: %a:-kr.
för liirarinnekurs rid Johanna Brunssons riirskoln.
ö s t e r g ö t l a n c i s l u n s stip.
: 625:- lir.
för spr8listuclier i utlandet för utbilcl~ing till handelskorresl~onclent.
S k a r a b o r g s liins stipen- c1 i e r: 600:- kr.
för kurs vid högre 1a- rarinneseminariiim; 300:- kr.
för kurs rid statligt godkund sjuksköterskeskola; 300:- kr.
för kurs vid Svenska ~ a t t i g h r d s - och Barnavardsförbiindet.
Ä l r s b o r g s 1911s s t i l).
: 320:- kr.
för kurs rid Siillskapet Barnavard.
Göteborgs och Bohus liins s t i p e n d i e r: 316:- kr.
för kurs vid Högre lurarinneseminariet rid Stiftelsen Kjellbergska Flickskolan i Göteborg; 315:- lir.
för kurs vid statligt godkiind sjuksköter- skeskola.
K a 1 m a r 1 a n s s t i g.: 290:-kr.
för liiirs rid Kalmar sm&amp;skolesemiiiarium.
G o t l a n d s 1 ii n s s t i p.: 290:- kr.
för kurs rid statligt godkiincl sjnksltöterske- skola.
K r o n o b e r g s liins s t i p e n d i - e r: 300:- kr.
för kurs rid högre liirarin- neseminarium; 230:- kr.
(Elf vingska fon- den) för kurs vid statligt god.kiind sjukskö- terskeskola; f r h Anonym donation: 220:- kr.
för kurs vid högre lararinneseminarium; 220:- kr.
för kurs vid smaskoleseminarium; 220:- kr.
för kurs rid statligt godkänd sjuksköterslreskola.
J ö n k ö p i n g s l a n s stip.
: 225:- kr.
för kurs vid Fredrika-Bremer-Förbundets fruktodlings- och tradg8rclsskola Bpelr~d (tvzl-arig kurs).
H all:^ n (l s l i i n s s t i p.
: 22,i: -- kr.
för kurs rid statligt gociliiiiid sjuksköterske- skola.
K r i s t i a n s t a d s 1811s s t i l).
: 230:- kr.
för kurs rid statligt godkiinci sjuk- sköterskeskola.
h l a l m ö h u s l u n s stip.:600: -- kr.
för kurs rid TancllBkare-Institutet.
Villlror för sökande av liinsstipendium: att rara och tv &amp; Br omedelhart före niisii- kan ha rarit skriven i det Sin, rars stipen- dium sökes.
Ansökan atföljd a r bevittnade avskrifter av Iruns1rapsbet; rg samt liiliure- och maiitals- intyg stiillas till E ' %cclrika-Bremer-Förbun- dets Stipendien %mncl, Klarabergsgatan 48, Stockholm, före den l5 februari.
Siirmare upplysningar genom sekretcra- ren, adress som oran, mottagning mundagnr och torsdagar kl. 1-3.
H a l m s t a d s k r e t s e n hadeclen dec., i samband nicd Vita Bandet och samtliga politiska kriniioföreningar p5 plat- sen, inbjudit till möte, rarrid horriittonota- rien Elisabeth Silsson höll föredrag om för- slaget till ny lösdrirarlzig.
Den 10 december samlades Fredrika-Bre- mer-Förbuiidets medlemmar till en stam- ningsfull Luciafest, med sang och musik av fröken BengtsPn, fru Grönrall och fru Aker- lund.
5 aro odisputabelt de finaste och i bruket de billigaste, -- .-.r I
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: E Z Z e n K Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhhlla tidskriften.
Icke-f örU2cndsmedZemmar pre- numerera &amp; nämaste postanstaZt eller i bokha.nde2.
Pris för postupplaga: 1 / 1 ar kr.
6:50; 1 / 2 Hr kr.
350; 1 / 4 &amp; r kr.
190.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedi- tion: 48 KZarabergsgatan, 8tockhoZm.
Redaktionritid: tisdagar och fredagar kl. 1 4.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
Espeditionen: kZ.
11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 60, 27 62..
.
l.
D a me ' r I k.6p.a - BROSTHALLARE UNDERKLADER - STRUMPOR KORSETTER HANDSKAR- ' VANTAR i Twilfit, Nybrogatan 11, Stockholm, som har det största urval, det nyaste och elegantaste i modeviig och lagsta priser i Stockholm.
.i.-.
j Ah:Nya Bia Hand, i i i Skönfargeri- &amp; Kemisk Tvattanstalt, l - i STOCKHOL ' M E T A B i KONTORET .Tel.
L i l f e h o l r n e n iSpsdciZaff6r för Sangar, Sgngkhder, Soffor, L.
i ~ ~ ~ ~ 23 i Postadr.
för fabrlken: L~ljeholmen.
S &amp; 334 26. i BUTIKERt.
Holl&amp;ndareghtan 13.
Norr 46 33. f i i i Sdlandsgatan 8.
Norr 126 89.
Brhnkyrknga- i i tan 2.
Sö.
334 39.
X o r ~ g a t a n 170.
Sö .. ' 301 35. i ...................................................................................
Ottomaner 1 och 2 baddar, Tacken,.
Filtar, overkast, Kuddar m. m., m. m.
1.6 ~ o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Tel. 7856, N.
7181 kan Eegh originalfiaska d Kmnor 3: 50.
Fiis d alla apotek.
IDO.ZAN A a m g t rv / arande.
IDOZAN B qj atförande.
KinmZDOZAN eiir8kflt rtärkande.
Stadsfidlmäktigeval.
Katolsk kvinnointernationalism.
Av Ellen Kleman.
Lönestriden inom folkskolan.
I barnets iirhundrade.
Av Maj von Engeström.
Hur förberedes en lyckosam inträdesprövning?
%We twau.
Av Anna Kleman.
Pensionslagen bör revideras.
Fredrika~BrememFörbundets stip,endier 1927. b Lättskötta.
- Finnas Bränslebesparande.
- i olika storlekar och prislägen.
Eleganta.
Handöls Nya Täljstens oc:h Vattenkrafts Aktiebolag.
Tel. 101 80 Birger Jarlsgatan 33, Stockholm Stockholma Bokindustrl Aktiobolaga Boktr., Stookholm 1931 \ Tel. N.
58 53
