# ID: svediakorp-per2865
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,348
# sentences: 610
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKR; LFT F O R DEN SVENSKA KWNN ORiC) EtELrSE,N U~GMSNAV~KIKA-BREMHC-~KB~ x REDAW-TOR: ELLEIV KLEMAN X ARGANG 13 NOVEMBER!
1926
Herthas Elsarinnor göras uppmärksamma p&amp;, att Paul U. Bergströms manufakturavdel- ningar ha det största tänkbara urval av alla slags Siden-, Ylla- och Bomullslyger samt Linnevaror för såväl ekiperings- som hushållsändamål.
= 13 - u -- Hötorget Drottninggatan 74 54 - Hornsgatan 54 (Mitt för Adolf FredriKs Torg) HUSMODERN köper Bomullsgarn och VHvnader Gefle Manufaktur A.-Bol STRUMSBRO och vet att hon ' erhbller det basta möjliga för sitt HEM Ett margarin som tiUfredsstiller allas smak C r e &amp; ss tillverkas efter en ny metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, T i e &amp; s dessutom hade bryner, b a k a r och s t e k e r s o m s m ö r.
Svanens vBvnader basta vavnaderl Oefle aarn basta aarn l i i SCHRODERS Kostar endast 96 öre p r kg.
JASTMJUL Jäser fort och lämnar ingen bismak.
Teleloner 539 8326 4619 Halmö - Siden- &amp; Manu f ahfnr af f lir Stbrsta urval nyheter
Kvinnor och gymnastik.
I u '.
ti det Kungl.
brev av den 5 maj 1813, uti v i k e t %t Per Henrik Ling, .genom den s. k. uppfostrings- kommitténs förmedling, gavs uppdra- get a t t i huvudlstaden inriitta en cen- tral undervisningsanstalt » särdeles till danande av shdana pemoner, vilka kunna bliva Iskickliga a t t sedermera i landsorten införa gymnastiska öv- ningar i synnerhet vid gymnasier och slcolor », karakteriseras gymnastiken s&amp;som » en för nationens bildande vik- tig konsts.
D &amp; höga vederbörande den ticlen ta- lar om » nationen », Asyfta d e säkert endast den manliga delen av, derisam- ma.
men tiderna förändras.
1915 ars gymiias; tikkommitté ha^ uti ' sitt 191.8 f ramlagda Betänkan.de f öljande ytt- rande: » Vidare vill gymnastili$ommit- tén betona, a t t de kvinnliga lärarna böra erhalla lika grundlig utbildning i Simnet fysisk f.ostran som .de ma.diga ».
Innan en sa avancerad mening, som den som ger sig uttryck i sistnämnda citat, Ban göra sig gällande, b a natur- ligtvis en hel del mellan-s tadier passe- rats.
Redan Per ' Henrik Ling tycks enligt uttalanden i hans skrifter ha ahsett, a t t även den kvinnliga ung- domen borde ha gagn av gymnastiska övningar.
Hans, dotter Weniila skrev gymliastiska dagövningar för flickor, dottern Hrildur undervisade redan iir 1845 i gymnastik i en f1ick; skola.
blir längre fram: lärarinna vid Gym- nastiska Centralinstitutet, vilket &amp; 1864 i3ppnar sina portar för kvinnliga elever.
P.
H. Lings son:, Hjalmar Ling, överlärare vid G.
C.
I. i pedagogisk gymnastik (med titeln professor), nedlade stort intrewe vid sitt arbete med * de kvinnliga.
elevernas utbild- ning.
, Efterhand tog kvinnors utbild- ning vid G.
C.
I. mer, och mer fart, 0c.h för närvarancle utexamifleras varje &amp; r fran G.
C.
I. loamkring 30 kvinnliga gymnastikdirektörer.
Dessutom utbil- cla tvenne privata gymnastiska insti- tut, doktor Arvedsons i Stoekholm och major Thulins i Lund, Arligen vardera ett ungefär li.lca stort eller nhgot större apttal.
De näro ett hurtigt,, duktigt, och vaket släkte, dessa kvinnliga gym- nastikdirektörer, och d e ha runt om i v %rt land uti vida kretsar av icke blott ungdom utan även av vuxna kvinnor v a d d uppskattning och förstaelse för gymnastik och för kroppskultur över huvud taget.
F1emtädes ba de f a t t till stand privat a f öreningar f ör idcan- cle av gymnastik, lekar och till och med av idrottsövningar.
Den Lingska gymnastiken skapade8 h
.
.
av en man och för miin, och den toga na av siiiarre barns gpinastilc, utan tidigt och i stor utstracl~ning i an- iiren, a t t den siilcraste in:fxitionen b:.- sprik för a t t liigga eiz; god griincl för triiffande vad som lanipar sig för barn mannens utbildning till f osterlanclets skall vara till finnandes bos kriniior.
försvarare.
Det ä r viii därför knap- Egenclomligt nog har gymnastik för past troligt, a t t n8gon plan för gym- emarre barn, d. v. s. för barii iinder nastikens lampande för kvinnor ingatt 10 Ar, icke esisterat lihige.
Den iir ett i P.
H. Lings program.
Sikdant lam- förviirr a r vart Arh.iildrade, och dess pande omfattades däremot vmmt alT skapare Br Eliu Falk.
&gt;Ian sknlk hans döttrar och av sonen, Hjalmar kunna tycka, a t t fIör smb barii leken Ling.
I, dennes skrifter finnes ganska borde vara den liimpligtiste formcn av mycket därom.
Han ironiserar över kroppsr5relse, liksom den &amp; r den ila- det myckna teoretiserandet angiiende tiirligaste.
Xen frilii det ~i siitta har- krinnogymnastik och framhiiller upp- nen pi skolbänken, i ri f öra vi; ttskilliga repade ganger, hurusom endast erf a- moment a \ - t v h g och onatur i (leras renheten kan ge saker ledning.
Pa ett liv, och cliiriiietl föreligger oclrs; i 1) ~ - ställe yttrar han a t t an » i allt, som horet a t t medels gymnastiska r5relst.r beror pil noggranna uppgifter, iMr- söka neutralisera de dBliga piiverk-.
diga och noggranna försök, liirt mera ningariia.
Jag skall ej hiir gA iiarmare in a r nhgra fA liirarinnor än av nAgon annan ».
Uppenbarligen befann sig pA detta intressanta kapitel, utan Hjalmar Ling ett gott stycke pli riig vill endast tillägga, a t t Elin Falks till en Asikt som förefaller oss, i vasa smilbarnsg,vmnastiB %r pil e t t beund- dagar, självklar, nämligen a t t gymna- ransvärt siitt byggd pi3 sni&amp;barneiis stik för kvinnor milste grunda sig pi9 speciella p ykologi och fysiologi.
An- kvinnors erfa~euhet och skapas a r gl9ende Elin Falks gymnastik fiir Brinnor.
Under de Artionden, som mera försigkommeii kvinnlig iingdoni, kvinnor idkat gymnastik, icke blott dar hon ock a r siiiviil nydaiiare som som utövare utsan ock s h o m ledare, reformator, vill jag hi4.r blott plocka lit h a .förefunnits - och förefinnas allt- ett par moment.
Dessa gymnastik- jämt - rikliga tillfallen a t t pröva och övningar omfatta ett mycket stort a t t u r det gymnlastiska rörelseförrzkdet förrH11 av rörelser, n&amp;got som B r a t t f &amp; fram slidana rörelseformer, som iiro gliidja sig At icke minst ur den spii- för vart kön lämpliga.
~ ~ d ' a n a r g i r a n punkten, a t t iimuet, ~ i l k e t ju sti2r pA a r ju icke varjom och enam giren.
P i r t schemat under alla skoliren, rida grannland p &amp; andra sidan Botten- mindre l ä t t blir enformigt iin det fik- havet tycks uti Elli Björksten fia f&amp;tt u t blivit.
Tidare har ?tt rilosiittet och en nydanare p &amp; $viiinogymnastikens viloeffektiviteten agnats mycket stor omsorg.
Hiil * Sr iiilgot som mer urni omrAde.
K ~ i n n o och r barn höra samman.
Och kanske nAgot aniiat Ilör föras nicd lit det förefaller icke blott helt naturligt, i det praktiska livet.
Ty a~betseffek- a t t kvinnor skola vara de kista ledar- tiritet och arbetstrevnad betingas i
H E R T H A ~Gsentlig nian av huruvida man verk- ligen besitter konsten a t t vila, a t t full- stiiindigt » sFäppa - av&gt;&gt;.
Det t a gtiller lika mycket.
11sj4riskt som fysiskt ar- bete.
A t t systematisera » a~&amp;ippncing- en » ar nfigonting som, om jag ej miss- t a r mig, p % senare tiden i allt h3gre grad lagt beslag p % Elin Falkas intresse.
Organislct samman.liängancle.
med gymnastiken aro lekar och.
idrott.
(Alla dessa tre bormer av kroppsrö- relse sammanf attacles.
av Per Henrik Ling u.nder benarmingen gymnastik.)
Vad betriiffar lekarna, # av vilka det existerar .ett mycket stort och .syiiner- ligen vai=defullt förrad, sa, ha ~riladana l w g e och i stigancle grad övats även av det kvinnliga slaktet.
E n - del av lekarna E m p a sig sarskilt för smtirre barn, anclra f öretr&amp;clesvis f ör mera försigkommen ungciom, en hel - iiel iiven för vuxna kvinnor.
En del s.
k. '
i i k o t t s liga lekar, sasoni vissa former av bollspel, Uimpa sig ock för kvinnlig iingclom.
För den rena ha kvinnor, i nagon mera betydande grad och nggon mera betydande utstriick- niag %tmin,stone, först d e senare %r- tiondena börjat intressera sig.
Saker- ligen passa emell.ertic1 %tsliilliga idrottsformer mycket väl för det kvinn- liga slaktet; lat mig nämna simning, skriclsko&amp;ilcning, ski&amp;&amp;kilin~g, gang i terrang m. fl.
U.ti idrott ' ara mannen vida ~kickligare och mera förfarna an vi.
Vi ha ofmtligt mycket .att lära t lara av dem, ja vi m 3 s t e ~ e l enkelt av, dem.
Till cleras heder m % ' sagas, .att de visat sig vara mycket villiga a t t 1Sira ut.
H a r gSiller !det för d e motta- 193 gande a t t % ena sidan fördomsfritt och i stor utstraclming pröva, % andsa sidan a t t ha kritiken vaken och fram- förallt vara lyhörd för den sunda in- stiiiktens röst, S &amp; a t t .d e t blir utvalt, som ' verkligen a r det för oss lampliga.
Misstag kunna ju göras, men även av misstag lär man.
Det ' kan för övrigt ha sina fördelar a t t vara i efterhand,: silsom v i kvinizlor nu i fraga om idrot- teii.
Man h a r tillfälle a t t observera oc ' h kritisera dem, som gatt före, man har - det icke minst värdefulla - möjlighet att, ostörd av det egna in-, tresset, lara av d e misstag: de begatt.
E,n brannande fraga itr den om täv- h g a r.
Med undantag f ör lagtavling- ar, mot vilka nog ingen b a r n Q o t a t t invanda, bryta sig m,eningarna myc- ket skarpt angaende tävlingars nytta eller &amp; ada .. För egen, ilel f a r jag be- kihna, a t t jag icke a r nagon van av dem.
i synnerhet nar # den övas ute i det fria, i skog och mark, i eller p % sjön, Sir i sig: sj&amp;lv en alltför rik kalla till gladje, till känsla av kraft, av - duglighet a t t övervinna bin- der, - för a t t en sund människa skulle behöva n %got darutöver .för a t t vid- niakthalla intre-sset.
Vid tavling blir alltför l ä t t rekordet det väseniiliga.
Idrotten a r och f a r icke vara annat.
ä n mledel - men v i k e t ypperligt me- del!
- för utvecklande .och vi,dmakt- hfillande av värdefulla fysiska och psy- kiska egenskaper.
Den ar en den bas- t a rekreation och en kraftkälla för livets allvarliga uppgifter.
Mi % vi.
bevara den s&amp;dan, utveckla den sidan!
KAROLINA WiIDERSTRö-M;
A Vad anordnandet av undervisningen Den 22 sistlidne oktober avled fru Sofi Almquist, född Hultén, i en Alder betriiffar hade Sofi Almquist en del principer, som strangt fasthöllos.
av 82 Ar.
I sin ungdom genomgick hon, driven » Kort arbetstid i skolau, men viil an- av Isitt intresse för studier och under- rand », var en a r dessa.
Barnen kim- ~ i s n i n ~ s v e r k s a ~ h det e t, dA nyss bil- de genom föiakoi3taiide av (len dag- dade K.
H ~ g r e Lärarinneseminariiim liga skoltiden, framhiill hon, f3 mera och utexaminerades diirihlin Ar 1864. samlad ledighet och dfirigenom tillfälle Efter a t t.
nagra Ar ha agnat sig A t a t t mera vistas ute rid clagsljus.
Meii privat undervisning, verkade hon Aren sk skulle ocksil arbetet i skolan vara 1567-18 ' 75 som lärarinna vid Beskom- kraftigt och starkt koncentrerat.
» Bar- ska .skolan.
Sistnämnda Ar ingick hon nen ska k u i i a, a t t de arbeta. » Dock äktenskap med, d: r Sigfrid Almquist, borde lararen observera om bar~ien sedermera rektor vid Högre Reallaro- voro armstriiingda och trötta och i s2 verket A Norrmalm.
Nar hennes egna fall avbyyta !ektioiien iie ed nAgra gyn- barn vaxte upp, önskade hon sjjalv leda iiastiska rörelser, en sAng - eller ett deras undervisning och bildade i sitt gott skratt.
Fordringarna piS ordning och di,scip- hem en liten samskolekurs med en klass %r IS57 .och den niista %r 1890. lin vor0 striinga.
Slarv, slapphet odn U r denna början framväxte &gt;&gt;$ofi Alm- BAglösliet roro för Sofi Almquist en q u i s t ~ samskola », so-m grundades ha styggelse.
Och val f ö r s a r man detta.
Energi var ett av de mest framträdan- 1892.
Sofi Almquist r a r milngsidigt och de dragen hos henne @ lr.
» Det kan f i t utrustad.
Hari m % nagra drag vara pi " tid, a t t man s6ker inskränka tecknas av henne, huvudsakligen som antalet slöa, slappa miinniskor3, silger lärarpersonlighet, med stöd av bl.
a. hon en g&amp;ng r a t t bistert.
Det basta anföranden av vad hon sj alv fram- medlet a t t uppriitthAlla disciplin vore emellertid - det framhöll hon ofta - hallit som sin skolas mal.
E n av grundtankarna i 8ofi Alm- att racka elevernas intresse.
Och har- q u i s t ~ aIskA !dning var, a t t gossar och med komma vi in pd en hennes huvud- flickor borde unclervisas .gemensamt.
grundsats i ihiga om iinrlervisning.
» Allt som befrämjar e t t gott föi8h&lt; ?il- Cnderrisningen b3r uppfostra till, lande mellan gossar och flickor bör s j a l r r e r k s a m h e t och i n t r e s - vara det första vi i skolan arbetande s e.
» Intresset », sade Bon, » väckes hos t a sikte p k Vara barn ska vara soni barnet?
i den marni det ledes till för- snälla lsyskon i e t t hem », brukagde hon stiiende av verkligheten och till behor saga.
Gossar och flickor borde vara a r a t t förstii allt. % Och i detta kom- goda kamrater .s % i arbete som lek.
mer fantasien till hjalp.
» Fantasien De skulle p % sil satt inverka p &amp; var- ger det abstrakta konkretion.
Blotta andra till ömsesidigt gagn.
ipluggandet av kunskaper liksom bin-
H E R T H A 195 der f a n t a ~ i e n och ' täpper till vägen till fram dessa egenskaper hos sina, barn » f örstandet&gt;&gt;.
Verklighet bakom f or- var för henne eri: hjgrtesak: Fafänga men, övandet av elevernas verklighets- var niigot, som hon p &amp; ett visst god- sinne, detta borde eftersträvas vid all modigt sätt uttalade &amp; t förakt för: undervisning; just därigenom skulle » Allt talande om kläder, utseende av- goda, säkra kunskaper förva.rvas.
Och styres.
genast och p &amp; lämpligt satt, s &amp; i en sadan .undervisning var hon själv a t t barnen kiinna, a t t siidant a r tarv: en mitstare.
Den, som &amp; hört hennes ligt.
Lat oss behandla armband, ro- lektioner eller varit hennes elev, minns eetteiB, halsduksknutar, kr %sn %lar och säkerligen hur .det hon meddelalde lik- all annan grannlat sasom nagot till en viss grad existensberattigat, men ovä- - som fick liv (t. ex. när hon, f,ör a t t klargöra objektsbegreppet, p &amp; svarta fsentligt och d a r f ö ~ ovärdigt e t t dju- tavlan ritade en hund, aom grep en pare intresse.&gt;&gt; hare), .minns vilka breda, malande Vi ha talat niigot - om Sofi Almquists skilldringar hon gav vid geografilek- pedagogiska principer,: och vi veta, a t t tionerna ellaa hur intresseväckande hon i &amp; n alltmer vaxande skola satte och givande hon.
kunde göra lektioner- in sin kraft p % der- förverkligande.
na i svensk läsning.
Det fanns ingen Det soni emellertid för, dem, som statt möjlighet a t t bli d ö eller # sömnig, d &amp; henne nara, kvarst8r som det starkaste.
Sofi Almquist satt i katedern.
Härtill intrycket, a~ hennes personlighet, hen- bidrog ocksh ' i hög grad hennes friska nes livfullhet, initiativrikedom och först och sist hennes kärlek till och bumor och glada sksimt.
Att f ~ Sofi r Almquist - det karaktiim- gladje i sin garning.
Dar var hon bildande momentet vid handledningen sannerligen brinnande.
He.nnes elever, av barnen och de unga drulle sta i blide de som ännu tillhörde skolan och främsta rummet, a r natu~ligt.
» Lara- de som lämnat densamma, omfattades ren bör framför allt söka vacka bar-, av henne med ett aldrig slappnande in- nens rä.ttfardighetska.nsla, känslan för tresse.
a n n u i alderns $dagar mindes sanning och r a t t utan hänsyn och av-, hon dem och följde, dem p &amp; deras olika prutning. » - » Skolan skall verka stär- levnad~banor.
M h g a av dem ha ock &amp; kande, mildrande, rättledande.
Hon yttrat, a t t nikr de rakade henne, mötte skall söka f &amp; barnet a t t .ktinna igen hon dem p % ett satt som kom dem a t t det sanna och goda och v a ~ d e r a detta, kanna, a t t lde alltjämt hade en plats i i vilken skepnad, det än uppCr&amp;der », hennes varma hjärta.
Sofi Almquist a r borta, men hennes sa har hon yttrat.
Rättr&amp;dighet, an- svarskänsla, goiihet - alldeles särskilt minne lever i tacksamma och minnes- i förhallande till mindre lyckligt lot- goda sinnen. '
tade - lordning och takt, att apbeta 7 SOFI AND.ERSlON.
196 H E R T H A -- -- - E n s o c i a l s t u d i e r e s a i U.S.
A.
.atsen: lden som gjort en resa har nagot a t t berätta, aiir ofta riktig.
Darrned är inte sagt a t t alltid - inte en gang ofta - det som .berättas a r vidare vart a t t .höra.
Iden nar var framstaende espert pli fröken social ~~~ ' dei~stödsrerksam~het Gertrud af Klintberg reser u t till U.
S.
A. f ö r a t t studera vad man dar- ute, statligt, kommunalt och enskilt, %stadkommit i denna vag samt hur man lagt utbildningen f ör det sociala arbetet, kan inget tvivel rada om a t t hon har utomordentligt viirdef ulla ting a t t relatera .., Ned iilskviird bered~ril- lighet har bon ocks % nu för Herthas rakning # berättat om sina givande och intressanta sociala astudier därute nn- der de sju veckor t o n hade anslagit f ör iindamalet.
Mer an jag väntat, r a r den allmiiii- n a och tillfredsstiilPapde ihopsumrue- ring hon började med a t t ge till svar p &amp; fragan om studieresultatet, men den verkligt stora vinningen hade framför allt varit a t t 2A jiimförelse- punk ter.
Vad som cliirvid a r s k i l t sprungit i ögonen \ rar a t t den sociala utbildningen i U.
S.
A. l b g t .direktare a n hos oss inriktats p &amp; praktiska upp- gifter samt a t t &amp;: ir begiires vida mera a n har av det enskilda intresset, Och .s &amp; kommo, som belysning av detta, skildringar av institutioner och människor som fröken af Klintberg be- &amp; kt och lart känna.
G r e e n w i c h H o u s e.
I den rast- r a laga delen av Xew som strac- Irer sig ned mot Hudsonfloden, exis- terar sedan nu i det niirmaste ett S kvartsekel detta sociala settlemeiit som blivit e t t centrum för trakt.ens liv.
E n kooperativ social settlement- förening stils bakom företaget, sjiilen i det &amp; r m r s K i n g s b u r y 8 i m k - h 0 w i t c h. r i v g a m l a 1 nordameri- kansk familj, siiledes med fasta rötter i sitt lancls mark och e t t viisenr som pi * iiglats ut a v dess traditioner och miljö, trygg och saker, g l a d l p t och moderlig, sk3ter Iion som föresthdu- rinna ined aldrig svilimde intresse och förmlriga de niiingahaiida plikter och uppgifter scm illigga henne - och mera ilartill, om man förstiitt friiken af Klintberg riitt.
Det ar saiinerligen ej sm8saker .som detta settlement om- spiinner.
1 sjiil~ra wxket striicker sig dess ~Ardancle omsorg redan till det annu icke födda barnet och sedan s %- som hjiilpande, uppfostrande, utbil- dande, arbetsgivande till gossen, flic- kan, miiuskaii, upp genom; jldiarna.
Till Greenwich House kau den Blivan- de modern g i och fh rad och upplys- ningar om vad som a r nyttigt iocln riktigt f0r henne och barnet hon bur; till veckokliniken dar kan hon t a s i t t lilla nyfödda barn för unders6kning och Iiikarvdrii om sil behiivs; sitt tvzi- Ariga barn kan hon liimna in i &gt;&gt;The Sursery School », dar s h a l karaktiirs- daningen som den fjsiska skOtselii om- hiindertagas till den lilles hasta; fiir det nigot iililre barnet stAr kiiidw- gartenavdelningen öppen och efter- hand som detta riixer upp liisrum och klubbrum, teoretiska och praktiska utbildningskurser samt ren yrkesii t- bildning i vissa f ack.
Lelagodset fran
H E R T H A Greenwich.
Honse liksom träsnideriet har redan namn och marknad i U.
S.
A.
Man gör utst&amp;llningar i Nem Y o ~ k lo,ct~ Palm Beach och .säljer lergods i De- troit, Chicago och Nem Orleans szolval son1 i hemstaden.
B1iisikskolan, .barnens egen teater, där dessa själva f &amp; (söka sig fram till uttryck för vad de framställa, sport- klubbarna, sommarens lägerliv i Pali- sades Park, %aden, gymnastiken, sprak- kurserna, dSskussioneriia inom $&gt;The Neighborhood Association&gt;&gt; angaencle aktuella kommunala angelägenheter som rOra stadsdelen, odet ena soam det andra a r allt sidor av # samma sak: Greenwich House ?s uppgift a t t hjälpa, stärka, gladja miinskor för och .i livets arbete.
Med i allt detta ä r m r s Kingsbury Simk:howitch, Hon är färdig med nhjalp och rild at det trettiotal iniom settlemen- tet boende personer, herrar och, damer, som s6ka den för dem bast passande verksamheten.
De olika verksamhets- grenarna g e n ~ ~ c l i ~ k u t e r a E s n.
vill i n vid n&amp;gon av yrkesskolopa, modelle- ringen, keramiken, träsnideriet.
.
För en annan M r det sig om mus&amp;sko; lan.
Ähnu andra vilja vara med i nagon av klubbarna, syssla med litteratur- sltudier, dramatik, publicitet.
För alla och allt racker mrs S. till.
Och d e !som komma till henne för a t t stu~dera, in- stitutionens grepp p &amp; den sociala ut- bildningen visas omkring Överallt, f &amp; goda rad och rekommendationer av alla slag, föras samman med franl- staenide # sociala personer arbetande pk k i l h l.
Hon ä r försyn b8de för dem, son1 direkt ' höra till den värld Greenwich House omsluter, lsom för '.
, 197 dem, vilka utifran komma d i t .för a t t f &amp; se nagot utav denna värld.
H i s s M a r g a r e t Lea.1.
Värdig, statlig, p &amp; samma gAng alskvart till- gänglig, sekreterare, organisatör och ledare av N e w Y o r k.
S c h o o l o f, S o c i a l W o r k. Undervisningens praktiska laggning mycket starkt framtradande, eleverna ~sysse~s&amp;ttas e t t par dagar i varje vecka med prak- tiskt arbete inlom nagot av d e manga F.-V.-O.-clistrikten eller med annan a r t av socialt arbete.
De bärande teo- rierna, bakom # den praktiska laggning- en, äro fysi~skt och psykiskt ' förebyg- gande arbete som moment a v hjalp- verksam5eten.
&amp; Eiss S u s a n K i n g s b u r y, pro- fessor i socialekonomi vid B r y n M a m r C o l l e g e, Philadelphia, högt uppskattad inom .denna högsikola med lcless väldiga lärarestab och upp till 600 elever.
Resi.derande i egen villa utövar hon en # storartad g&amp;stfrihet, t a r gästen med sig i. arbete .som till fester- n a inom colleget, skjutsar i egen bil omkring i den underbart vackra trak- ten.
Illagnoliatriiden ska höga som kastanjer ' och blommande lönn, körs- bar och forsythia ge förhöjd tjusninfg A t det .h5i .. rliga landskapet dessa sköna vardagar n a r fröken af Klintberg ar miss Kingsburgs @ st. Sarskilt intresserad av Sverige, skulle siikerligen miss Kingsbury, s5i-, ger fröken K., göra allt vad ' hon Bun- cle för den elev fran v&amp;rt land s o m sökte e t t av Bögskolan~s ~stipenldier.
M i s s R u t h T a y l o r.
» Depiity Commissioner&gt;&gt;.
ar den.
st&amp;llning som denna lilla spada, efter utseendet a t t döma lan @ i f r h stai ' Ba kvinna intar,
198 H E R T H A inom Westchester County, ett distrikt omedelbart norr om staden New York.
När man Sir höra a t t &gt;.Deputy Com- missionera närmast kan översättas med vice borgarrhd och a t t miss Tay- lor bar den omede1ba.m ledningen a v Westchesters unde~stödsverksamliet, särskilt dess anstalter f6r v8rd a r barn, sjuka och &amp; Idringar, kan man gissa sig till a t t det bor en stark ande i .den spiida kroppen.
I Amerika %r man inte r5dd för a t t satta en kvinna ssom övephuvud, an- märker fröken K., och inte heller lara svhigheter h a uppsthtt genom a t t man ha f&amp;tt submdinera under kvinnor.
Miss Taylor sekunderas p % ett för- träffligt sätt i sitt ansvarsfulla aiS bete av den lugna, säkra barnavards- direktören m i s s G.
F i s lli e r.
M r s E v a Wahiting W h i t e ar ledare av simm mons C o l l e g e S c h o 0.
1 o f S o c i a l W o r k i Bos- ton samt tillika f6iaastilndare för det stora settlementet E l i z a b e t h P e a- b o d y H o u s e darstades.
.Bostons sociala skola namnes som f 6regingsskolan inom U.
S.
A. i under- visning .i socialt arbete och ger f. n. utbildning för socialt arbete bland bar- nen, för kommunalt och enskilt val- f ärdsar ' bete, f ör reiaksam:het inom sett- lements och klubbar m. m. samt för socialt arbete inom sjukhusen.
De vetenskapliga och teoretiska studierna uppta elevens halva tid, praktiskt arbete den andra hglften.
H a r a r det mrs Whiting White som riicker till överallt.
Eftersökt och an- litad i det offentliga, ofta som officiell ledamot av Uassachusetts valfardsi %d, har mrs W. dock alltid tid a t t per- sonligen agna sig $t eleverna vid den sociala skolan, lat= intervjua sig a v dem som iimna sig iii pLt deii sociala banan, uppmuntrar eller avstyrker allt efter som hon finner rederb3raii- de liimlplig eller ej fför viiwete E n boren ledare, &amp; ger friikeii; K., och sam- tidigt den mest älskviirda munniska.
Ued nagra ord om m r s A d a 8 h e f f i e l d - i ledningen för den statliga och kommunala barnavarden, f örfattarinna, husmor, barnälskande i allra fiögsta grad och .besjiilad av idén att alla barn böra ha samma chans i livet - avslutar fröken af Klintberg sin skissering av niigra av de mera framstilende, socialt verksamma krin- nor hon mött pii sin stiadieresa i C.
S.
A. samt av dc linjer man dar dragit upp för socialt fijalparbete.
U ~ c k e mera t kunde varit a t t beriitta, tillagger fröken K.
- och man hoppas livligt a t t hon i den ena eller andra formen &amp; yen gör detta för ett större publikum.
- S.
Notisspalten.
Där endast kvinnor väljas! '
Alldeles oavsett det speciella intres- se som Belgien och vad där händer just nu har för svenskt publikum torde föl- jande belgiska valepisod i dess unikt.
överraskande resultat kunna räkna pa uppmärksamhet fran Herthas läsares sida.
Vid de i höst piigaende kommu- nala valen hade i Herck la Ville av icke uppgiven anledning listorna med de manliga kandidaterna f ör sent inkom- mit - varför de kvinnliga kandidater- na, som i tid satt.s upp, ensamt blevo valda!
E n enbart av kvinnor samman- satt stadsfullmiiktigekar, med undan- tag för den manlige mären, ä r den ovän- tade situation som uppstatt.
Tyvärr äro vi icke i # besittning av upplysningar om den valteknik som s &amp; kan resultera i det oerhörda.
Man tor- de emellertid kunna förutse a t t effek- tiva matt och steg med det snaraste komma a t t vidtagas p &amp; det a t t s &amp; obe- hagliga överraskningar ej vidare matte if ragakomma.
För nagra ar sedan var ännu ingen sarskild fara förknippad med .herrar- nas eventuella .slarv med kandidatlit+ tor.
Men kvinnorna h a kommit med i spelet - och de tyckas vara förarg- ligt ordentliga.
Detta ä r det fara med.
Mot krig.
I te ökas med minst 1,000, meddelas fran alliansens högkvarter, för a t t det hela skall g &amp; ihop.
Vi föra nödropet vi- dare till den verkan detta hava Ban.
Prenumeration sker under adressen: International Alliance of Women for Suffrage and Equal Citizenship, 11 Adam Street, Adelphi, London, W. C.
2..
Kvinnoröstratten i praktiken.
Rösträttsalliansen har tidigare givit u t ett förträffligt arbete om ' kvinnoröst- rätten i praktiken, » Le Suffrage des Femmes en Pratique,.
Till Pariskon- gressen denna var iordningstiilldes.
en tredje, förkortad upplaga av den stör- re boken.
Den ä r en summarisk redo- görelse för den i de skilda länderna existerande kvinnoröstriitten, upptar namnen p &amp; de kvinnliga medlemmar- na av de länders lagstiftande försam- lingar där sadana sitta, lämnar upp- gift p &amp; lagreformer ' och - förslag som framgatt u r eller sarnpnanhiinga med kvinnornas rösträtt.
Likaledes före- kommer en översikt av f örl&amp;llandena i de röstrattslösa landerna.
P &amp; grund av ekonomiska orsaker finnes # den lilla broschyren endast i fransk upplaga.
Den kan rekvireras hos m:lle E. Gourd, Pregny, Geneve, och betingar det laga priset.
av 50 schweiziska centimes.
Svenska Kvinnornas Nationalför- E n andra konferens i syfte a t t m- bund.
dersöka, orsakerna till och möjligheter- X ' ationalf örbundets styrelses ordina- na a t t bekämpa Brig kommer a t t hallas i Washington den 5-10 december under rie höstsammanträde ägde rum manda- mrs Chapman Catts ordf örandeskap.
gen den 8 november il Lyceumklubbens Som bekant ägde den första rum i lokal, Stoclcholm.
Det iirende, som fö- London 1924 p &amp; initiativ av lady Aber- relag, var den av.
Centralkommittén vackta fragan a t t med anledning av det deen.
framkomna förslaget till ny lösdrivare- Internationella tidningsbekymmer.
lag göra ett uttalande angsende den » Jus », Internationella kvinnoröst- punkt däri, aom 5erör &amp; yddsålderns riittsalliansens pressorgan sedan flera höjande.
Styrelsen beslöt ock &amp; a t t i decenhier, befinner sig i den för en tid- likhet med fran Fredrika-Bremer-För- ning inte alltför ovanliga situationen bundet avgivet yrkande uttala sig för att g &amp; med förlust.
Abonnenterna mas- a t t skyddsaldern matte höjas till 18 ar.
H E R T H A 200 och ej sattas till den i lagförslaget be- gärda aldern av 16 gr.
Efter dessa för- handlingar berattade fru Elsa Thulin om sitt nyligen gjorda - besök i Argen- tina och om verksamheten inom de ar- gentinska kvinnornas nationalrild, fran - vilket Bon aren framförde en halsning.
Sista punkten pil programmet var ett sardeles intressant föredrag av bitrii- dande yrkesinspektrisen fröken 3Iargit Malmsten om yrkesinspektionen och dess uppgifter.
Det speglade livet.
E n kostbar essens, \ - ars droppar var och en koncentrera kraften i en hel blomsterskörd av tankar och k i m - lor frAn vidstrickta falt av kunskap och livserfarenhet - siidan k5inncz v i Klara Johansons litterara iittrrcks- form.
SAdan möta vi den i .den nyss utkonma boken » Det speglade livet ».
Den första avdelningen har fatt den enkelt klingande men mystifierande .benaimingen » Goethelasning&gt;&gt;.
Det, som kommer fram vid denna » liisliing », förhaller sig till resultatet av genom- snittlig » litteiaaturanalys » loch Bom- mentar soni en röntgengenoms trblning till ett pari.
lekmannaglasögon.
I de fem första av, de Atta Goethe-uppsat- sema uppstiker förf.
g e n i u s l o c i i Wetalar och Th~ringerwa~d, och .det ar pa platsen som vi f i förnimma rad g e n i u s. l o c i tillriskar den Goethe- invigda förf attaren.
» I de stupande, krumma, kullriga granderna, över .de nyckfullt milngkantiga torgen, mellan smala, hoptryckta gavelhus och ~ococo- sirade paläfasader; f &amp; vi följa Wer- ther, Goethe-Jerusalem, i rikskammar- riittens lilla stad.
I I.lmenau f a r lasa- ren i förf:s sällskap bevista en nutida Det speglade livet.
Ueuioarer f san bokriiin- met a r K 1 a r a J o h a n s o n. Wahl- ström &amp; - nTidstraiids förlag.
(1911) friliift~f5~estallniiig al- I p 11 i- g e n i e: » A n m u t i g T a l!
d u im- i i l e r g r u n e i D H a i i i!
Som en and=.- klang sviiva (le odiitlliga Iiiilsninigs- orden i den solvita rymden över Hlme naus brännande slingenJgator och f lirii- dunkla ' sakta höjder9. » Den sjalsliga och estetiska arten av Goethes Iphi- genie siidan förf.
upplever .deii filr man i essens i iiagra fil ord.
» Det a r inte en teaterpjäs utan en sjuttonhundra- talsdröm om ett förlorat paradis as iidel simplicitet och sublima lidelser, en winckelmannsk marmorvit anitik, om allt som iir raka niotsatseri till Tococo, n-eimarskt hovliv och geriiimsk klumpighet.
1nge.t drama men en l p risk fantasi om leraricle stat-pr, cn ström a \ - sviirmisk och dirande niii- sik. » Frhn grottaii under Herriiumi- stein, f r i n Kickelliahn 22i vi larit1,skaps- bilder och p % samma @ ng situatioiis- bilder a r med platsen f örknippatle Goetliedikters tillkonist och förutsitt- ningar.
8om 1iumorist.isk Boiltrustbild till landskapets och diktens roinaiitik interfolieras stiininingsbilderna med glimtar av borgerligt tyskt turistliv i den minneshelgade t rakten.
Ile göra samnia effekt som haii,tverkariia i X d - sc~mmarnattsdrömmeiis feriirlcl.
E t t koncentrat av kunskap och
201 H E R T H A Man känner sig p &amp; samma gang fly- &gt;&gt;Einfuliluiig » ä r essayn lom .Goethes gande och vilande, allestiides närva- R-omresa.
Deii reverenta vördnad soni öppet unclanclrages deii ' hiimani~st-este- rande och 1,akalt hemmastadd i en tiska antikdyrkan tillfaller i desto serie av d d d a tiders levande .ögon- rikare matt Goethe sjtilv, » cleii över- blick och med skilda landers mark un- mänskligt levande sjiilil », som upplevde der fötterna.
Förordet talar om e t t bokrum vars &gt;&gt;med trycksaker tapetse- eA mycket i sin Ronlresa.
rade väggar » 8ga » en sadan elasticitet Som bengaliska eldar lyser och h %- a t t ~ d e lAteia tanja u t sig till o m h e t a ser den uppsats som k a l k Benedetto lzing vilket världens landskap inva- Croces goe et hes tu di er, i ~spö.lcbl~tt, naren behagay lustvanclra i ».
Men domedagsrött, festligt klargult.
Ironi, ocksa tiden, inte bara rummet, blir förkastelsedom, f örstfielsef röjd glider, elastisk.
starkt framhävande .ilet karakteristis- » Figurer och dagrar » bjuder ock &amp; ka, över niimida och oniinmda Goethe- den avclelning som fAtt rubriken » Smil forsleam.
Hiir ekläreras, ilen redan ii1clrande Goethe-filologin, cliir » meta- &amp; seminnen&gt;&gt;.
Blott iiro dess » figurer » fysigka flygare » eller » den liimpsam- mera betraktade v a r för sig och dess &gt;&gt;dagrar&gt;&gt; mera samlade p &amp; ' dessa, nisd laiilcle (!)
biogsc ?fismen » o. a. v. Avdelningen » Pigu rer och dagrar » iuinclre av miljö och iiiiljöbelysning # n staller fram gestalter n r .ilen tyska och i f ölaeg4ende avdelnii-ig. '
' norcliska romantilceas miljö, u r Bis- inawkserans och tyska krigsrevolutio- liens viirMl, u r aiizerikamk poesi och roniaiikoiist .och PrAii &amp; ii.iiu flera om- ritden, diktens och verklighetens.
N a n r e t knappt till vilket av - ile sistii " itlull- d a nian bör .r&amp;kna » Utopin Brook Farm&gt;&gt;,: ett amerikaiiska iclea.1ister.s samfunclsbygge i förra seklets mitt.
Författaren ä~ inte intresserad för en sAc1an slciljegräns.
Det visar sig lika tYc ' t1i &amp; i hela installningen som i den yttre inclelniiigen: diktade gestalter, barnet i dikten t. ex., vid siclan .av en Iiistorisk Bolossalgestalt soin Bis- marck.
J u s t ph t a l om Bi~srnarck ut- talas f. ö. direkt, den lsyn p &amp; förhallan- det mellan ' liv och dikt, a t t » till sist blir allting litteratur » och a t t littera- turen » promenaeraia i livets vtildiga stärbhus som den lycklige arvingem.
Som en clager eller en ribration för- iliiiimes genom .alla bokens essayer liksom i allt rad Klara sohanson ~skri- ver ' en incli.vidualitet som pil en gang aclöljer .och röjer sig i amuesval, install- ning, stilkonst.
Svhrligeii lian man vara mera » objektiv », svMigen mera » siibj&amp;tiv »., Det beliövdes e t t nytt iittryck för Klara Johansons litterara viisensart.
J a g skulle i Brist ph nya iittryck vilja Balla den subjektivitet i objektivitetens form.
Larclomen, e n liirdom iitaii tyngd, helt oinsatt i spi- ritualitet, blir ljudföraiide medium f ö r en röst.
Kvicklieteriias Bolo~atur iir d e t njutningsrikt a t t lyssna till, men virtuositet som s&amp;claii ~ i i r n i e r icke.
Sjiilva stiin~man Tarmer.
Den h a r intet av den metalliska opersonliga grammof onliknande klang, som kolora- tuia&amp;Ing ofta liar.
Den iis nied all
överdi %dig bravur och kalm msk smidig- het en varmttonande mänsko~öst av t3ällsamt intensiv timbre.
Erfarenheter från en kurs i mötesteknik.
Vare sig man, i » äreminnen », med Klara Johanson som förmedlare, l y s s nar till Ada Negris lidelsefulla alt- stämma, tolk för prol&amp;rernas nöd, eller man med henne betraktar Eras- mus eller Dalin med penna i hand, om man konfronteras med Frankrikes na- tionella ~kyd.~shelgon, Johanna f r h Orléans, eller med Raabe, » Gycklaren i Braunschweip, ar man p &amp; varje punkt fullt upptagen och rhar roligt.
Och hur glad blir man inte, när ciceronen efter denna rundgang bland människor och böcker blivit medidelsam nog .att lata läsaren f &amp; en titt in i » Det första bokrummet » med dess utsikt över Kri.stian IV:s stadsport och till sist bifogar en avdelning &gt;iRef lexen&gt;, », di- rektare vittnesbörd om bokrummets in- tima liv ».
Vad - den insläppta besöka- ren mest gottar sig A t beror naturligtvis av individuell inställning.
E n kyrko- gardsbild fran Berlin med den kom- primerade satiren över ' Michelet och en titt in i Malla Silf verstolpes salskande och kvalda hjärta » äro för mig a v det njutningsrikaste, bredvid en del re- flexioner, landskapssyner och själs.
dagrar utan litterärt personhistorisl;: anknytning.
en uppgift a t t anordna övningar B D offentliga mötesf örhandlingar, som lagts F.-B.-F: s kretsar p &amp; hjiirtat, HILMA BORELIUS.
tycks nog mingen sviirare %n den i grund och botten ar.
D % vi i 3larie- stad gjort ett försök och för niirva- rande tror a t t vi lyckats tbver förväm- tan viil, kanske ett par ord om hur vi har gatt tillväga kan tjiina andra till nilgon nytta och nppmiintran.
Förhal- landena ställer sig jn olika pb olika platser, men e18 F.-B.-F:s kretsar i sm&amp;stiiderna a r talrika landet runt, sii finns viil alltid en del, som för dem k a ~ bli gemensamt.
Beslutar man sig för a t t $Htta i g h g med en kure och måste be ena per- son f r h annat hiil1 Ataga sig lednin- gen, d &amp; är det nog ganska viktigt, a t t förberedelserna för kursen börjas i god tid, sa a t t man sft 0 m ~ 0 r g ~ f ~ 1 som 1Q.
möjligt hinner plöja det falt man din- skar att en annan skall sa.
H ä r togs frfigan upp första g;; tng,~@n i samband med redogörelsen för för- bundets Arsmöte i varas.
Kort eftw be- slutades samarbete med Husmodersför- eningen och Vita Bandet.
I september vande vi oss till förbundets styrelse och fick en del viilbehövliga riid och an- visningar, och fru Elisif Théel lovade komma hit den 2&amp;27 oktober och d &amp; halla ett offentligt föredrag och leda tv &amp; örningar.
Tjugu till tjugufem per- soner skulle fA deltaga i övningarna, och den ena skulle liiggas som e t t fin- gerat stadsf ullm5ktigesammantriiU~!, den andra som en ctiskiission.
Kursled- ning bestfiende av fyra.
personer utshgs, i f öreningarna lämnades vid allmanna sammanträden behövliga upplyaningar, i ortstidningarna infördes da och dta längre och kortare notiser.
Intriides- argif ten till f öredraget bestämdes till 23 öre för föreningsmedlemmar, 50 8re f Or utomstiiende, avgiften f ör kursen
H E R T H A 203 Da kurser i offentliga mötesf örhand- till resp. 2:- och 3:- kr.
Läggs till detta, a t t det ä r hade roligt och som, lingar varit pli ta %, har det ofta fram- övning .betraktat givande a t t g &amp; och hallits a t t de, som redan varit med om höra p &amp; landstings- och ~stadshllmäk- en del i livet, ogärna skulle satta sig tigesamniantriiden, s &amp; kommer vi till p % skolbänken igen.
I den klass, .för den punkten, .som för oss blev # den lsvc4- vilken fru Théel har blev Iiharinna, raste.
Det var a t t .samla tjugufem mo- tror jag inte att det fanns nagon, som diga kvinnor, som vagade inte bara läsa inte var road, uppmärksam och med fru Schiirer v. Waldheims artikel i tacksamhet tog emot biide upplysnin- Hertha och höra ett offentligt föredrag gar och tillriittavisningar, och and % i samma riktning utan &amp; ven vara med var fildersskillnaden mellan eleverna p &amp; om övningar, dar man kunde riskera, sina ha11 över Mde 30, och 40 Ar.
Vi a t t f % höra sin egen fruktade st&amp;mm.a.
valde, diskuterade ' och voterade, och Först anmälde sig de, som man kunde flera, som mig veterligt aldrig annars tycka minst av oss skulle behöiva.
un- brukar säga ett ord p &amp; ett samman- dervisning i mötesteknik, och resten trade, uppträdde nu som verkligt slag- fick man fr %ga ihop.
Ibland undrade färdiga talare: CykelAkning inom sta- jag, om vi latit blända oss av det hos den visade sig vara det ämne, som nagra SA lysande intresset för a t t f &amp; uppkallade de flesta, och inför vilket kursen till s a n d.
Vi kom emellertid meningarna bröt sig bast.
upp till tjugufitta namn p &amp; listan, och Vi har blivit varnade för a t t vän- da kunde ju nligra enstaka Aterbud ' ta- t a mycket av en tillkallad sakkunnig.
gas med ro: I djupet av vart hjärta d t t e vi ha Som en vinterns ruskigaste f örelöpa- gjort det anda.
Men ' a t t fru Théel för- re kom s % den 26 oktober med mör- stod a t t väcka ett sa överraskande in- ker, snöslask och blast och sdessutom tresse och sa lyckligt fann den ton, tv % of örutsedmda publikstjälare: spex som har behövdes, det a r hennes för- p &amp; Realskolan och försaljning p &amp; Mis- tjanst och inte var.
Och nog fick vi sionshuset.
Men fru Théel fick trots den övertygelsen skärpt, att vill man detta ungefär etthundrafemtio ahöra- ha .ett ord, med i laget, d &amp; a r det nöd- re, som ivrigt följde .siival hennes hi- vändigt att lära sig och a t t behärska storik över kvinnorörelsens utveckling de former, under vilka s % mycket i i vart land som föredragets senare del, vart inveckla.de samhälle avgöres.
diir vi beträffande rösträtten ställdes Det a r för tidigt a t t tala om, vad inför friigan: » Hur bruka vi den r a t t vi besittals.
Och s &amp; fick vi höra icke en kurs som den ifragavarande kan endast som sa ofta förut a t t kvinnor- komna a t t betyda i det arbete, för nas deltagande i sa,mhallsarbetet blivit vilket den skulle vara en inledning, en besvikelse utan aven a t t medborgar- Men vad vi vet redan nu, det ä r a t t skap förpliktar samt a t t vi bör kunna var kurs blev bhde rolig och lärorik, ' uträtta mycket, om vi f &amp; tid pil oss blev det ljusa i en rad grAa dagar, och lär oss a t t bruka det maktmedel och vi anse oss ha orsak hoppas a t t röstratten ar.
Men d &amp; ä r utbildning i det intresse, som tants, ej allt för ti- de tekniska f ormerna nödvandig, vil- digt skall slockna.
jan att lära och framför allt kunskap.
~ a ~ i e s t a i d november 1926.
» Kunskap ä r makt, och kunskap gör.
GUDRUN LANGENHEIM.
oss fria. ».
204 H E R T H A -- Föreningen Årsta.
tt det existerar en förening med namnet k r s t a torde ej r a r a obekant för nzfgon av Herthals läsare.
T ' id olika tillfallen ha ju artiklar, notiser och upplysningar anggende densamma ra- rit inne i tidskriftens spalter.
Men det .darför ej sa säkert, a t t alla h a riktigt klart för sig, vad denna för- ening innebar, vad som iir iiliclamAlet med dess blivande ~erksamhet och.
vilka fördelar den kommer at-l; er- b juda sina medlemmar.
Redan 1914, vkl Baltiska utstall- ningen, väcktes tanken p &amp; en stor bo- fast kvinnoföiaening, som i .sig skulle upptaga medlemmar friin skilda delar a v vart land, representanter för olika intressen och arbetsfält.
Arsta, h i n - nornas hus pil den stora utstiillningenb tilldrog sig berättigad wppmiirksam- het.
I bild och siffror sELg man adar hur 15ngt kvinnlig enar @ och dugligliet ditintills natt.
Men Arsta blev popu- E r t ej allenast för det intresseviickan- de a~k~dniilgsmaterial, som d a r \ - ar samlat, utan kanske and &amp; mera där- för a t t !det yar kvinnornas eget hus, SOIII de med gemensamma anstriing- ningar hade %stadkommit och dar cle kunde finna en fristad undan iitstiill- ningsja ' lrtet, en sjiilvskriven mötesplats.
Helt naturligt framviixte under som- marens lopp .en önskan a t t ersatta detta tillfaliga hus med ett annat - b s t a i Stockholm, ett bestaepde hem, som allt framgent skulle kunna blira den gemensamma samlingsplatsen f ör landets kvinnor, där olika samman- slutningar skulle kunna Wtlla sina möten och enskilda medlemmar f &amp; till- A ' fiille a t t rakas.
Idau beslöt a t t fiir planens fölarerkligande bilda en för- ening och tillsatte för detta iinctamhl en kommitté.
Uen innan f0reningen kommit till st8iiii hade kriget iitbrutit.
Krafter och tankar f iiigo nö (11-gniligt- vis en annan riktning, och Ar~tapla- nerna milste tillsvidare skjutas iit si- da n. LTndeia det l h g a kriget och .de diirpii f öljande depressionsAreix fick den till- satta AirstaBoiuiiiittéi~ tblmodigt bida.
Föreningen kom e j till stiiiiil fförriin 1924, det .konst it iieran (le sammantriidet hölls den 14 april sagda {tr. Genoiii upprop, ticlningsartiklar och föredrag sökte man sprida liiiiinedoni om pla- nerna och inbjuda till andelsteckning i den e1; onomiska föreningen krsta, u. p. a.
Liksom tio %P tidigare tiiclcte nian sig aven nu ett eget hus i Stock- holm.
Jlen iimu rilncle depressionen tung iirer v h t.
land och aiidelsteck- ningen rönte tyr-iirr iiiflytande &amp; rar.
Xan bler darför nödsakad a t t priita pzi sina aiisprhk.
Den ursprungliga pla- nen kunde ej förverkligas, medlen voro allt för knappa.
1 likhet med sil uih~ga andra, som satta 110 i dessa 1,istr.d tider, milste man 1i8ja sig med ett be- Qdligt anspiriilisliisare lieiii Hn det maii f r h bijrjan tiinkt sig.
Tanken pli nii- gonting biittre och stiirre behöver dar- för ej sliipyas.
Eauske jiist de Ile- sviirlighetw, som man tillsainriiaua m h t e genomkiimpa, tie förenade m- striingningail, som erfardras fik 2tt EL &amp; sta-hemmet till stHnd, skola göra det karare c.ch mera ~iirdefiillt för oss alla.
I s; i fall koi-nmer det sakerligeii ej a t t
205 H E R T H A dröja iiifinga ar, innan Arsta vuxit sig giiugli.ga f ör klubbens medlemmar och starkt, a t t ett eget hus kan am s %ledes ej uthyras.
Bredvid hörsalen ligger en smakfullt inredd matsal, dar skaffa,s.
F e ~ t i i n de tillgangliga medlen iiniiu andelsägare, klii bbmedlemmar och ile- iiro jamförelsevis siii %,: har föreningeii ras vänner (saviil manliga som kvinn- ansett det ratt och klokt a t t begynna liga) kunna intaga sina mhltidez .. Te sin verksamhet redan p &amp; nyaret 1927. och lättare förfriskningar kunna iiven Man &amp; ia niimligen h t öveiaQgad om, serveras i klubbrummen.
Till vaningen a t t det biista sättet a t t ater väcka till höra desslutolm atta hotellrum, avsedda liv det under den langa vänteticlen in- f ö r kvinnliga resande.
Vid uthyr- slumrade intresset iiia a t t satta före- ningen av dessa kommer företräde att taget i @ ng och .sAluncla ph, ett piitag- lämnas till klubbmedlemmar och an- ligt # satt visa vad som Asyftals mecl delsägare.
Det ai.
S1a.i.t a t t iordnin.gstallaadet Arsta.
Liksom utställningen lyckades samla allas intresse, is1 kommer 1109 av denna stora vaning, anskaffanclet Bveq det .snart fiirdiga 8toc~khollu~s,- av n&amp;iv&amp;nrdiga inventarier och: det för- hemmet att göra det.
I ett centralt sta veiaksamhetsarets dryga organisa- beläget hiia, Sm3lmdsgatan 20, helt tionsarbete komma a t t medföra be- nära No~riamalmstorg och Kungsträd- tungande engangskostnader.
För a tt garden, liar föreningen lip % ' hela den p &amp; ett fullt ekonomiskt och praktiskt stora vaningen tv8 trappor upp.
h- &amp; i,tt Burna tacka dessa begynnelseut- sta-klubben, den klubb isom inom kort gifter behövs ett större kapital liin för- skall bildas och som man hoppas skall eningen f ör niirvarande förf ogar över.
vinna.
tillslutning frcln kvinno ' 1; retsar Föreningens styrelse har darför i dessa landet runrt, men naturligtvias mest dagar skickat ut ett upprop med upp- fran lStockholm, kommer a t t till sin inani.ng till ytterligare andelsteckniag.
fem i ljusa, trevliga rum, disposition f $ Man vill försöka n &amp; s &amp; m&amp;nP som möj- däriblmc~ en vacker .hörsal loch ett ligt och har ~clarf.ör föreslagit alla nu- med in- och utländska tid.niiigar och varande andelsägare att bland vänner annan l.itteratiir försett 4ibliotek; Maii och bekanta sprida k2innedoiii om * %r- hoppas a t t n5gra av dessa klubbriiiu, sta och dess syften.
Varje andel 1 - ' hörsalen ~odi angriinisande rum, siconla iier B femtioB kronior.
I man av vinst bliva my&amp;et efterfr&amp;gade som mötes- Bomn~er ranta a t t utdelas, som enligt lokaler.
Siikerligen komma milliga: stadgarila ä r begränsad till 5 %.
Men föreningar och andra sammans1utniri.g- för a t t redan frAn början giva andels- ar, att med glädje begagna .sig harav, agarna en viss uiidantagsställning har vi veta ju alla .hur okit d.et &amp; P om dy- nian beslutat, a t t klubbavgif ten för lika lokaler i var goda I1iuvii.dstacl och dessa skall bliva tv3 kronor pr HT hur ofta m m för san~kvanl och isanl- lägre an fijr icke andelsägare, d. v. # s..
mantr&amp;den mfliste halla till godo mecl de f % genast en viss avl~astning p % sina banala och trakiga rum.
E t t par av i Amta placerade pengar.
För andels- klubbrummen skola alltid vara till- iigare kommer shlunda klubbavgif ten cs; R ' b
206 H E R T H A att bliva aderton kronor och för and- ra klubbmedlemmar tjugu kronor pr som en hederssak, en förpliktelse a t t vara med om att i Sveriges huriidstad &amp; r.
Det iir a t t hoppas, a t t Arsta ej skapa och vidm&amp;tliAlla ett hem, vär- förgaves behiher kalla till 6kad an- digt dem sjjalra och det namn det skall dutning.
Nog vill v ä l var och en som Bara.
Att kvinnor friin olika kretsar har tillfalle dartill uppoffra nAgot för och partier, yrkeskvinnor, socialt in- a t t A r ~ t a redan fran .början skall kun- tresserade och de som agna, sig huvud- n a framtrada i ett inbjudande och var- sakligast B t man och barn, a t t de alla d i g t skick.
Det bopde i sanning ej vara skola r a r a medlemmar i i %rstakliibben svlirt a t t f &amp; andelsiigarnas antal för- bör vara sjiilvfallet.
J u större tillslut- dubblat.
Hur ofta ges ej femtio kro- ningen blir, desto biittre kan det ord- nor u t för andamal vars vikt och bety- nas för medlemmarna uch desto nar- delse p &amp; intet satt kan mäta sig med mare h a r a r allas v3rt önskemiil, ett Arstas.
Kvinnorna borde k h n a det eget Lirstahus.
ISGEGERD PALME.
E n av de första reformer hon lyckas f &amp; igenom a r a t t Fruntimmersskolan ej reserveras för döttrar av &gt;&gt;bildade för- aldrar » utan öppnas iiven för » de läg- re stlindens » barn.
Genom den nybil- dade Pedagogiska föreningen f &amp; r hon tillfälle a t t framföra sina tankar över Slick+olans organisation och fram- komma med en genomarbetad plan pil en skola i tre avdelningar.
Den tredje avdelningen d &amp; omfattande en högre tv %- trearig skola i förening med e t t lara~inneseminarium.
Omkring tjugo ar skulle förflyta innan finska staten tog hand om lararinneutbildningen ef- ter Liknande linjer med de av Elisabeth Blomqvist skisserade.
Men vad hon lyc- kades utverka var tillstandet a t t i sam- band med Fruntimmersskolan i Hel- singfors öppna en P r i v a t L a r a- T i n n e k l a s s med tviUrig laro- kurs.
Den öppnades hösten 1868 med sju elever.
Till Steinmann skriver hon den 9 september: » Tisdagen dem E komma seminaristerna - - Store Gud, sarför skall just jag, som &amp; r S &amp; ofullkomlig och srag, börja detta verk? '
J a g finner mig s &amp; ovikrdig uppgiften, a t t jag förskriickes inför densamma.
J a g rille gömma mig nhgonst; jades eller ocksil börja om mitt liv fr&amp;n hgrjam för a t t förbereda mig för denna.
upp- gift.
» Hela hennes liv liade fr8n hennes tidiga ungdom rarit en f örberedelse, och ilen 15 septembera p3 kviillen, efter förrattad examenspröa-ning med de un- ga seminai ' isterna, d$ hon i praktiken prövat sig sj,jalv, skriver hon, lugnare och sakrare, till vannen: » Jag E n d e en djup tillfredsstallelse och ernotsiig
207 H E R T H A med glädje och hopp mitt kommande, betydligt ökade arbete. » Okat blev i kanning arbetet, först efter hela dagens ansträngande upp- gifter i skolan kunde f örestlindarinnan ' kl. 7 p &amp; kvällen ge sina pedagogilek- ' tioner i Lararinneklassen. '
E l i s ~ b e t h Blomqihts arbetsförm8ga och arbetsintensitet var @ got fullkom-.
ligt fenomenalt.
Hon raknade sanner- ligen ej med normala~betsdag.
Fr&amp;n kl. 5-6 p &amp; morgnarna och llingt fram p &amp; natten .höll ' hon i.
Jul- ooh som- marferier betydde ofta f ö r henne fullt u t lika intensivt arbete som terminer- nas.
Da var det självstudiet och de f lma gfinger f öretagna studieresorna till utlandet.
som togo .dagen och därtill nattens timmar i ansprilk.
Och än- dock var hennes fysik egentligen ej stark.
Men den brinnande anden tog.
ingen notis därom.
Med ständigt ökat elevantal fortgick Lararinnekursen, med e x t r a l ii r o-.
B u r s e r sna~t nog lagda till de i planen för larov~rket fastslagna.
Först sedan ett firtionde förgatt beviljades det första bidraget u r allmänna medel, och därmed möjliggjordes en utvidgad regelbunden laroglan.
, NAgra &amp; r senare höjdes statsanslaget, vilket medförde a t t ytterligare förbättringar kunde ge- nomföras.
Nar staten antligen IS86 tog lararinneutbildningen om hand genom inrättandet av Portbildningda- roverken hade .den, tack vare Elisabeth Blomqvists Privata lararinneklass, som då.
existerat i tv &amp; artionden, en fond av oskattbar ekfarenhet a t t bygga p&amp;.
» ~lisa ' beth Blomqvist s, säger Helena.
lena s ester mar hk, &gt;hade d &amp; glädjen a t t se de idéer, för vilka hon sa mo- d i g t.
och hängivet kämpat under sitt livs kraiftfullaste arbetsdag, f ö.verk- ligade- och: erkanda, i, det hennes ' läro- verk insattes som e; nödvändig länk i samhallsutvecklingens kedja genom den förordning, som stadgade a t t Fortbild- Ii .. ingrlarovei.ket inrättades ' dels för ele- vern ' as ' utbildning till lärarinnor) dels för a t t bereda .dem tillfälle till veten- skapliga ' stu,dier9S.
.. Annu sedan läroverket övertagits av staten kvarstod Elisabeth Blomqvist som Sorestfindarinna, alltjämt offrande krafter - noeh egna medel.
- p % sin kara 1.ärarinneskoIa.
Frfin Fortbild- ningsläroverkets läroplan hade.
ldien för- utvarande ~n~dervisningen i hälsolära ktmkits.
Förestandarinnan ordnade.
den p &amp; egen bekostnad som extra kurs.
unsder en följd av Ar.
Elisabeth Blomqvists ' elever ha vitt- nat om i vilken grad.
hon genom sin starka, rika personlighet blivit av be- tydel.se f ör dem.
Stimulerande, eggan- de - och entusiasmeran.de med en tän- .dande, idealitet.
sMinnet av ' denna hanföreLse ä r e t t av.
de bästa min- nen hennes elever föra med sig genom livet », skrev en av dem efter hennes död.
E n annan talar om hennes blick » lysande av ett alltild ungt intresse ».
Och städse sag ' Elisabeth Blomqvist lärarinnan och uppf.ostrarinnan .i för- sta hand som s a m h a 1 1 s m e d- l e m m e n och .forstod a t t hos elever- na.
väcka den levande känslan av de- ras inlemning i samfundskroppen.
» Förlast » främlingskap i världen god- kände hon ej.
Hon var själv » för myc- ket verksam och för mycket konstnär- ligt anlagd för a t t kunna kanna sig I '
208 H E R T H A tilltalad av e t t enbart teoretiskt lira, ocksil ett vittnesmal av en av hennes elever, liksom a t t: » hennes underris- ning i psykologi gick u t, p5 a t t leda fran teorierna u t i erfarenheten, i det levande livet. » Efter en mer än vanligt rik och viil- signelsebringande, men ocksal vida över vanligt matt krtivande arbetsdag vi- lade E l i s a b e t h Bloiuqvist u t ett &amp; r i södern.
Där nadde henne p &amp; hennes sjuttioarsdag, i Montreus, en storaia- tad hyllning f r h likjungar, medarbe- tare och vänner i hemlandet.
Tack- samhets- och hyllningsadressen har namn av f. d. elever d &amp; bosatta och verkande i olika delar av Finland, i s % gott som alla dess stader.
E t t ojäv- bart vittnesbörd at den Aldrande a t t hennes livsverk rotat sig .djupt och fast och bar miingfaldigad och ater mangfa1,digad frukt igen.
Tolv &amp; r efter Elisabeth Blomqvists död priiglades en medalj till hennes minne.
Pil framsidan synas hennes kloka, pil en gang fasta och niilda drag, pA fransidan tecknar sig gestal- ten av en ung flicka virande en rosen- krans över porten till vetandets varld.
Det är sxmbolen av ahennes livsgär- ning.
I minnet av den kommer bon a t t för alltid leva bland Finlands kvin- nor.
ELLEN KLEXAS.
Den Kvinnliga gymna- stikens sarkrav.
anledning av tillkallade sakkunnd- I centralinstitutets gas f örslag angliende Gymnastiska verksamhet har Fred- rika-Bremer-Förbundet i skrivelse, stiilld till ecklesiastikministern fram- fört n@ra önskemil.
Ilen krinnliga gymnastiken och idrotten, heter det i skrirelsen, har g3 senare %r vun- nit intresse och förstilelse i allt ridare kret- sar a r v h t folk och a r stadd i en gliid- jande utreckling.
Detta ur en företeelse 131 riiril a t t med rilla liimpliga medel be- friimjas, (1 % det iir a r den största betydelse fiir folkhiilsan a t t iiven kvinnor stiirka sin fysik genom rationella kroppsövningar, rar- till kommer rikten av den krinnliga ring- domens fysiska fostran p2 grund av denna ungdoms blivande uppgift som mödrar.
JIed hansyn hiirtill a r det angeläget, a t t vid sta- tens mmnastiska utbildningsanstrilt den kvinnliga mmnastikerr och idrotten f a r en sildan 12iggning a t t den kan anpassas efter krinnornas silrskilda förutsättningar och be- hov i fysiskt och psykiskt hiinseende.
L; ' ör en sildan utreckling kriives emellerticl, a t t betriiffande krinnliga elerer iin (1erris- ningen i siivii1 allmiin gymnastik med till- hörande undervisningsörningar som i %m- net idrctt och lek hurudsakligen anförtros lit kvinnliga lärarkrafter.
Liksom manlig gymnastik och idrott bast ledes av man, rinna kvinnors gymziastikutbilAning och idrottsörningar sin gynnsammaste utveck- ling under ledning a r kvinnliga lirare.
Fik behörigt tillgodoseende a r denna synpunkt finner förbundet de sakklinnigas förslag icke tillfyllest utan hemstiiller om inriittande a r Snnu en ordinarie krinnlig ldrarbef a t t- ning.
Vidare framh5ller förbiindet betydelsen av a t t b8de inom ilet för g.rmnastilckonsulenter- na föreslagna rerksamhetsomradet och be- triiffande gymnastikinspektionen kvinnlig arbetskraft kommer till anrändning.
Det a r uppenbart, a t t pa det verksamhetsomr&amp;de, rarom här a r fraga, den kvinnliga arbets-
209 H E R T H A kraften har särskilcla uppgifter a t t fylla vid meddelancle av .upplysningar och r&amp;cl siivii1 beträffamle gynlnastiken för niinclre barn som mecl avseende p5 den kvinnliga ungclo- niens fysiska fostran.
Likas &amp; torde kvinn- lig konsulent h a helt gnclra förutsiittningar iin manlig a t t bland lcvinnor väcka intresse för rationella kroppsövningar samt a t t be- fordra det kvinnliga idrottslivets utveclc- ling.
Att gyinnastiliiindervisiiingen inecl leii och idrott vid de kvinnliga liiroanstalterna kommer uncler kvinnlig inspektion ä r en an- gelägenhet av stor betydelse och slrskilt framtrucler detta behov betrlffande de kvinn- liga seminarierna.
Förbundet yrliar dessutom a t t manlig och kvinnlig lärare placeras i samma lönegrad, clA lika kornpetensvillkor och undervisnings- skyldighet.
gälla för dem bada.
I sakkunnigeförslaget ing&amp;r, a t t da över- läraren i allmän .gymnastik ä r man, vid hans sida skall ställas en biträdande kvinn- lig överlärare.
Mecl instammande hiiri för- .orclar förbundet en motsvarande bestam- nielse, a t t bitriiclande manlig Överlärare till- siittes, när Överläraren i allmän gymnastik iir Iivinna. '
Från bokvarlden.
S:t Elmseld.
Dikter av A n i t a Ncctkorst.
Hugo Gebers förlag, Stock- holm.
Det &amp; r eii on~isskc2nnlig personlig ton i c1.e~ lilla diktsamling varmed - 4nita Nathorst debuterar.
Nhgot av ungdomlig skrii .. ck och betagenhet inför livets » ekuggspel », iiiCöiB 6dets oeh li- .dan; ciets m &amp; ter, nAg.0.t som hon s j&amp;lv velat symbolisera med S: t Elmseldens mystiska f lammor.
Egenarten a r tycl- lig, sadan deii framtriilder t. ex. i dik- ten M a r i a b e b &amp; d: e I s e d a g med dess skälvande invokatioii: Sjung vaggvisor för mig, 3 !iarin, sjiing vinter och iiiörker och clöcl!
Lat sjiilarna sova sig frin ' f d n vilsens blilkalla nöd!
och den vackra forh&amp;ttningen: Men brinnande och klar en ' liingtan stiger, jag kan ej clöcla den, jag kan ej fly, fast till din smiirtas tunga liv den viger och lyfter korset högt mot cliinkel sky ...
Man f,4r intryck av en personlighet och det till trots av a t t dikterna vis &amp; inte alltid.
kunna sagas vara f iillödiga i form.
Ordval och.
rytmer verka emel- laniit famlanile eller omedvetet @ tver- Bacle av, klangen fran beundrade m a s tares instrument.
Men överallt och ej ' minst i de langtansfyllaa skymnings- o &amp; sornma.rvisornas 1dampa.de tonfall.
röja &amp; .g glimtar av ett rikt sjal.siiv, a v en ande som kan ha mycket a t t ge.
SIGRID LE1 JONHUFVUD.
N i n a dagbticlrer.
Ungdoms-.
drömmar och ungdomsbekymmer, Av iWat7dda MaZZitq.
Albert Bonniers f,örlag.
Romanf örfattarinnan Mathilda Mal- liiig bar en imponerande f örteckning p5 verk att komma med.
Fran de- buten 188.5 mecl B e r t h a F u n c k e, under Stella Kleve-pseritdonymen, loch ett tiotal Ar senare med » Förste-Kon- sulsböckerna » - som en av nygenren d &amp; blandaid och tjusad 90-talsungdom.
garna lzallade bAde den egentliga roma-.
nen om F ö r s t e K o n s u l n somden till stil, tid och iimne dithörande F.r u G i i v e r i i ö r e n a v P a r i s -: samt @ edan genom &amp; i gott som M i g pro-.
duktion.
under ett pa.r !decennier fram till de senaste » Skytte- och Stjerne: romanerna&gt;&gt;.
.
I &amp; r skickar hon u t boken som for-:
i) medlar den intima ' bekantskapen med den lilla Mathilda Kruse och dennas predisposition a t t bli förf attarinna.
Den intensiva lilla flickan och upp- växande unga kvinnan, som # dagboken f ramvisar,.
vilken smed brinnande dgon » och klappande hjärta slukar allt lasbart hon kommer över, p &amp; gott och .ont, vilken har s % svart a t t slii brygga mellan fantasiens och verklighetens v8rld och a r sa starkt bergtagen i den förra a t t den senare inte har nagra större lockelser för: henne, är i själva verket, ehuru ovetande d a ~ o m, &amp; an den bildande .diktaren.
.P % ett alldeles sässkilt effektfullt s a t t .har den sena utgivarinnan genom a t t u t i f r h lobjektivt kommentera sina flicka~teckningar satt dessa » ung- domsdrömmar~ och.
» ungdomsbekym- mer » i ypperl.jg relief.
Mot b a k p n - den av 70-talets och det ' begynnande %O-talets miljö, uppfattningar och seder stAr den lilla dagbok.sskrirer- skans gestalt fram i säker konturteck- ning, i sin upptagenhet av &gt;&gt;hemskt roligas böcker men ocksil i &amp; n oavlat- liga ärliga strävan a t t vara sadels och god.
.
lhtliilda Kruse hinner inte i denna b &amp; fram till författarinnan Illatbilda Nallipg.
N a n wotser med intresse fortsättningen p &amp; » Mina dagböcker ».
Saväl övertitelns pliiralisfom som an- $eckningarnas tidiga slutstreck, för &amp; r 1883, gc löfte om Abkilligt mer.
Norrif r h.
Noveller av Gurli Hertx- mam-Ericsoa.
P.
A. Norstedts förlag.
Med iakttagande ' öga och skickligt förd pensel har fru Hertzman-Ericson .njrialat fram en samling smil tarlor av nybyggarlivet i Lapplande vildmarker.
8o~rlandsdikningens nivioi a r bef äst genom &amp; dana namn som Pelle Mblin, Alfhild Agrell, Maria Rieck-Muller.
Fru Hertaman-Ericson har inte dessas hemborna f örmansratt av * direkt sam- hörighet med natur och folk.
Klokt nog a r # det ocksa nybyggaren, den in- flyttade, som shon främst sysslar med, men .dlrvid: har hon ocksil tvivelsutan lyckats särdeles val i teckningen av dennes liv i civilisationens utmarker.
' c ' atur- och miljöstudierna vittna om förf:s förmiiga a t t med säkert öga fanga in i sin synvinkel s k a 1 detal- jerna som de stora linjerna.
Doktor Edit Almfelt.
Roman av Astrid KjezlbcrgJzr el.
Albert Bonni- ers förlag.
Det ar tretton h sedan man gjorde bekant skap med Helga Wisbeck, prak- tiserande liikare.
S u kommer en yngre kollega till henne, etablerad som den efterslikta Irrinnoliikaren p; nt modet, och begär intresse för sig och sina f örehavanden.
Giirmia Iskulle man vilja bevittna mö- tet mellan dessa tvil, exempelris uppe i » Aesculapiiklubben », ty r5ka pfi var- andra Pörr eller senare lara de niippe- ligen und &amp; SAgon intimare beltant- skap kan val dock, efter allt a t t döma, inte komma till stand.
Det l r mera &amp; n tretton &amp; rs arstalnd i tid som skiljer d e bägge.
JIan förlAter Eelga nTisbeck ornu hon hiller sig rescrrerad.
Sannerligen mbste det förefalla henne phkostamle a t t som framstaende medlem av de kvinnliga liikarnas stabiliserade kQr behiha r a n a med en av Eiiit Alm- felts rrggradslösa, sjaskiga sort - för a t t inte tala om riinnerna hon har B följe, doktorerna Tliea och Era.
Xen rerkligt bedrövad behiirer Hel- ga Wisbeck inte vara.
Hon biir trösta sig med a t t Edit Almfelt inte &amp; r sjalv- ansrarig - men T-31 fiirfattaren!
Samtidigt kan hon best2 sig a t t skicka Elin Wagner en tacksam tanke.
m En kvinns p % vag.
Roman i tre de- lar a r I9zgeboi.g Björklwtd.
Wahlström &amp; Widstrands f örlag.
Salrerligen har avsikten med denna bok varit god.
Den maste ha skririts i verklig medkänsla med olyckliga
kvi1inor.s lidanden av moderskapet, som och dar det ä r nästan en kardinalsynd ej bar legalitetens stampel.
I sin ' bru- a t t bryta mot regler och föreskrifter för tala realism bör boken oclrsfi lyckas visiters avläggande, Men dar det ock- a t t Atminstone till en viss grad ruska .s &amp; finns mänskor som i sina miiva upp sovande mann.iskor u r likgiltig- sm,å förhallanden bevarat hjärtan goda heten gentemot dessa sidor av en som guld och dar i all tysthet och utan grym verklighet.
Athavor stora smii vardagsdiid fullbor- Men dtirutöver ä r ej mycket gott das; Men varför har den omsorgsfulla a t t saga om boken.
Den kommer av- gjort till korta med a t t i längden av- Översättningen försetts med den över- vinna lasarea sympati f ör den kvinn- flödigt upplysande titeln S m * &amp; - liga Iiuvudpersonen, Isa, vilket val .s t a d s l i v i Cranford?
Cran- dock ä r meningen.
I fifiga om denna ford Zi r den klassiska smPlstaden, och konstaterar man ocksil mot slutet av tautologi bör undvikas.
Dessutom.
ä r boken e t t nedsjunkaiide under en mo- det oartigt mot mrs Gaskell a t t döpa ralisk f ordrhgsstandard, som ensamt om hennes världsberömda bok.
kan vara bärande för en bok av denna E. K-n.
art. Ellen Klemans Fredrika Bremerbio- grafi har i höst överflyttats till dan- SmAstadsliv i Cranford.
E n berat- skan av Gerda Mundt och under titeln telse av Elimbet7b Gchskell.
Overs.
av F r e d r i k a B r e m e r, En ' Lev- Kariii Jensen, f. Lidforss.
Med en in- ned~skilldring, utkommit p &amp; Nyt Nor- ledning av Klalra Jolwzson.
Wahl- disk Forlag, Kjgbenhavn, i en särdeles ström St Widstrands förlag.
tilltalande utstyrsel.
Den svenska boklfidan formligen översvämm.as numera av översattnings- litteratur, och tyvärr &amp; r det ofta langt ifsiin förstklassigt gods sam bjudes.
Ned uteslutande glädje kan man emel- lertid annotera a t t mrs Gaskells B o r B s k r e t s e 11 sammanträdde den C r a n f O r d Överflyttats till svenska.
21 okt.
i Flickläroverlcets högtidssal under Denna odödliga lilla bok - ~ o r u b b - ligt etablerad bland de victorianska fru Leonore Odelcrants ' ordförandeskap klassikerna » som Kiara Jolianson sa- varvid fru Gertrud Rodhe skildrade sina in- ger i sin inledningsessay till den sven- tryck som svensk delegat vid varens inter- ska upplagan där hon med niigra mas- nationella kvinnoröstrattskongress i Paris terliga penndrag skisserar fram Cran- och visade fotografier fran kongressen .. Af- fordbokens framväxt ur mrs Gaskells tonen ' avslutades med romanssling av fru erinringar av den karaktärsfulla krak- Dagmar Borg till ackompagnemang av fru vinkelmiljö, i vilken hennes barndom Holmdahl.
G a v l e k r e t s e n hade sitt första förflöt - a r förtroligt roande och ljuvt charmerande.
» Smeksamt skamklyn- höstsammantrade den 26 oktober.
Syster ile », för a t t Aterigen citera inlednings- Maria Holm fran Tranas talade om sin essayen, » omsveper dampat och tro- verksamhet bland samhällets vilsegangna skyldigt Cranfords bekymmer, dygder och om Fralsningsarméns hem i Tranas som cch komik ».
Man njuter oblandat .av en välsignelserik tillflyktsort för dessa.
En a t t komma in i denna lilla värld, dar kollekt, uppg5end.e till sestiosju kronor, upp- d e t.
a r förargelseväckande a t t läsa togs och överliimnades till syster Holm som Dickens - den unge författaren hade ett bidrag till hennes beh jartansvärda ar- ju inte doktor Johnson till förebild - bete. '
'
.
H a l m s t a d s k r e tsenhadeden 26 oktober sin första sanimcankomst för hös- ten under grerinnan 3fÖrners ordförande- skap.
F r u Stina Rodenstam höll föredrag om, Husligt arbete i Korden för tusen fis sedan, illustrerat av vackra skioptikonbil- der.
Efter föredraget följde samkväm, rar- vid den för Halmstad aktuella saluhalls- fragan lirligt diskuterades med inlägg b&amp;- de för och emot inriittandet a r en salu- hall, f ö r av hygieniska sliäl och m o t a r fruktan för de stora kostnaderna för sta- den direkt och för matvarornas fördping.
Jönköpingskretsenhadeclen 19 oktober sitt första sanimantrade för hös- ten under ordförandeskap a r f r u Tyra Schartau.
Sedan en del kretsiirenden be- handlats skildrade f r u Gerda Roempke, En Rledelsharsfard, med besök i Italien, Egyp- ten, Palestina, Konstantinopel, Aten och Kreta.
Föredraget beledsagades av bilder.
Vidare förekom sang a v fröken Rundqrist, och frii Olsén framförde pa ett ypperligt siitt n8gra bitar a r Fröding.
Karlskronakretsenbörjqde höstterminen den 22 oktober med ett före- drag i liirorerkets aula, rartill allmänheten inbjudits och dar fru Signe Henschen tala- de örer ämnet %Den nya kvinnan,.
Harefter följde tesup4 Stadshotellet för kretsmed- lemmar, rarrid en animerad diskussion äg- de rum örer förelasningsiimnet.
Kristianstadskretsenhade den 6 okt.
tillsammans med Husmodersföre- ningen i Kristianstad i Frimurarehotellets lilla sal anordnat ett föredrag av rektor El- len Widerberg om Uppfostrans problem.
Den 3 nor.
hiill lektor Emilia Fogclkloii Xorlind p5 inbjudan a r kretsen i Högre all- miinna liirorerkets anla fiireclrag om Kris- tendomen och (len moderna psykologicii.
I~an~lskrouakrctsensamman- triidde (leii 10 okt.
i Flicliliirorerkets lokal, rarvid f r u Anna Herrlin, Lund, beriittade om ett 1) esöl; hos Elsa Briinclstriim pi slot- tet Seiisorge.
Tesup6 och sainkriim.
L u n d a k r e t s e n hade den 1 nor.
sammantriide under f r u Carola Ekliindhs ordförandeskap.
Sednii en del förenings- arenden behaucllats, - rarrid bl.
a. kretsen be- slöt a t t i likhet med föregtiende lir arsiitta 10 öre u r rarje medlemsargift till utökning a r Malmöhus luns stipendiefond, höll lektor Emilia Fogelkloii Sorlinil föreclrag iivcr iim- net SlindrevZrdighetsliiinsla och ödnijulrhet.
Krilllen arslöts med sandiviim.
S1 a l m ö k r e t s e n sammantriidde dcn 2 nor.
tnl Stadt Hamburg under ordföranrle- skap a r frii Elisabeth Quensel.
Aftonens föredrag hölls a r lektor Emilia Fogelkloii Xorlind, om Thomas Uoriis ' Gtopia.
Efter intagen tesupé utfördes sang av fröken Ilfa- ria HUkansson till f r u Edith Sjögrens ac- kompagnemang.
Varbergskretsenhadeden20 okt.
sammantriide ii Stadshuset, rarrid f r u Gertrncl Roclhe hiill föredrag om internatio- nella krinnoröstrii t tskongrcssen i Paris och redogjorde för cliirrid ftittade resolutioner.
SamkrUiii och tesiipi .. V3nersborgskretsensamman- triidde den 1s oktolwr i Stadshusets lilla festriining dr2 fru Gertriid Rodhe likaledes besiittude om Pariskoiigressen; t6siipC.
och s amkriim.
I N D I S K A TEHUSET Klara6crgagatan har hii.
52, StockLolm AFTERNOON TEA en hairlig aromrik Fmktfritt mot postjörskott ui&lt;l köp au minsi I kg.
utsöktaste irerna.
Försök Llaii&lt;lning K r.
I 2:- p r k g.
c STOCKHOLMS BOKINDUSTRI AKTIEBOLAG, STOCKHOLM 1926.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven air FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: E ZZen K l e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-f örbz~ndsmedlemmar pre- numerera a närmaste postanstalt eller i bokAa.ndeZ.
Pris för postupplaga: 1 / 1 Ar kr.
6:50; 1 / 2 &amp; r kr.
3:50; 1 / 4 kr.
190.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och exped.i- tion: 48 Klarabergsgatan, Btockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1-3.
Tel. Norr 4850, 2762.
Expeditionen: kl. 11-4 m r j e söckendag.
Tel. Norr 48 50; 27 62. tiii föraiiijning.
VKsorterat lager.
Eabrikat Conraä i % Höhne.
Undervisning per ko~espondem meddelae.
Prospekt AtelierförBrokadmBlning H e I g a H j e I m s t r ö m, Onskeringsvägen 8, APPELVIKEN, Tel. Appelviken 823.
" Smakar mera än det kostar " irwtid i hushaaet Arboga Smlirblandniag " MEJERITu erdittu fullständigt smör, rhen är biiligam De svenska hushAllem dominerande I Den som bakar behöver aldrig befara att misslyckas om därvid ans vandes det världsberömda I Sto~hhoIas Nya - JirnsäuBsfabrik .E.
L. ERICSSON $psciaZaff &amp; för Sangar, Sängklader, Soffor, Ottomaner 1 och 2 biiddar, Tacken, Filtar, Qverkast, Kuddar m. m., m. m.
Kontor &amp; UtatbZZning 1 6 ' N o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM Broströims Ättiksprit Tel.7866,N.7181 är fullkomligt enastaende istyrkaocharom.
Förnämligaste kvalitetsmärke - K&amp;P DEN - S t ä n d i g ~ o n t r o l l a n t Fil.
: Dr. Fr. L i l j e b l a d a u k t.
h a n d e l s k e m i s t.
6 U M M I S U L O R OCB GUMMIKILAEKAR " Kuntzes Extra " marknadens förnämsta fabrikat, lätta oc !h behagliga, med enastiiende slitstyrka. '
Gummileksaker - uppblåsbara och flytande största sortering i trevliga nyhe:ter.
- Dessutom rekommendera vi v&amp;rt välförsedda lager i Gummihandakar, I l (Gummisvampar, Gummimattor, Bollar, Reskuddar, Tennis- och Gymnastikskor m. m., m. m. e lnttttttttt~Itt#tIttttttttttttIItttttttIttIttt8ItItttttttt~Ittttt8ItI:ItIIttIttIItIt8ItttItttItttttttIItItttItt88IItt~ KAUTSCHUKS- %k GUTTAPW&lt;AVARU.AKTIEBOLAGET K U N T Z E &amp; Co. Nonk8ping - STOCKHO- - Sundavall Stoc.lcholms Bokindustri Aktlebolags noktr., Stockholm 1926.
