# ID: svediakorp-per2863
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,045
# sentences: 534
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S K ~ T F O R DEIY SVENSKA KWNN O R O F L E L ~ E M I ~ E I F B N A V - = B R ~ E ~ ~ R B ~ X IZEDAICT~R: ELLEV KLE; lrlAN X SEPTEMBER 1926
göras uppmärksamma p&amp;, att Paul U. Bergströms manufakturavdel- ningar ha det största tänk ' bara urval.
av alla slags Siden-, Ylle- och Bomullstyger samt Linnevaror för såväl ekiperings- som hushållsändamål.
= 13 - J - Hötorget.
Droffningpatan 74 54 Hornsflatan 54 (1 1 1 fiir Adolf Fredrils Torg) il HUSMODERN köper Bomullsgarn och VBvnader Gefle Manufaktur A.-Bol STRWMSBRO och vet att hon erhaller det basta möjliga för sitt HEM Ett margarin som tillfredsställer allas smak eCra &amp; ss tillverkas efter en ny metod som förlänar detsamma ett ny- kärnat och kraftigt natursmörs smak och arom, G e &amp; ss dessutom bide bryner, b a g a r och s t e k e r s o m s m ö r.
Svanens vlvnader blstr vlivnader l Oefle garn basta garn l Kostar e n d i s t 06 öre pr kg.
I I Grevmagnig.
1511 ö.g.
I STOCKHOLM: Telefon: Ostermalm 61 41 z
ARGANG XIII SEPTEMBER 1926 HAFTE 7 Ett n y t t socialt reformförslag.
A ter föreligger ett nytt förslag till och battre resultat av den beliandling, lag oiu behai~clling av de element i som konimer individen till - del, utan sanihallet, som hittills ghtt under rubri- iiven till större rättvisa samt bättre ken lösclrivare men i det nu föreliggan- skydd mot misstag och rattskrankning- dc förslaget betecknas som » vissa ari ar.
De skulle allts5 rikta sig just mot betsovilliga och samhallsv~dliga ».
För- de niissförhlillanden, som i hög grad slaget iir daterat den 30 juni 1926 och $ara ' l; tii.risera det nuvarande systemet, iitarbetat av revisionssekreterare Rag- byggt p &amp; 1885 lirs lag angaende lösdri- nar von Koch, som i slutet av &amp; r 1924 vares behandling och vilket fran skil- erhöll Kungl.
k a j: t s nppclrag a t t in- d a ha11 seclan m h g a Ar tillbaka varit om socialdepartementet bitsada med fören181 för berättigad och skarp kri- överarbetning av det av f attigvards1 tik.
lagstif tningskommittén Br 1922 fsam- De atgarder, som enligt föreliggan- lagda förslaget till ny lösdrivarlag.
Det de förslag m &amp; vi.dtagas, iiro dela hjalp- von Kochska förslaget gar eniellertid Atgarder, dels tvlingslitgärder.
Hjalp- in för en beliandling av problemet efter atgiirder skola i allmänhet vidtagas av delvis sa helt nya linjer a t t det knap- komniunalt organ, fatti ' gvlirdsstyrelse past kali betraktas s b o m en överar- eller siirskilt hjälputskott samt avse betning av ett föregliende.
Och oav- bettlare, landstrykare och vissa pro- sett vars och ens stallning till själva stituerade kvinnor.
TvAngsAtgärder principfr&amp;ga.n, hiirilvi~da samhallet .har cliiremot vidtagas av polismyndighet el- r a t t eller icke r a t t a t t ingripa mot de ler lansstyrelse betriiffande ovannamn- skilda eelement, varom här a t fraga, da kategorier, i de fall d &amp; beliandling maste dock alla ge förslagsställaren fran de kommunala organens sida icke det erkännandet, a t t han gatt till sitt krönes med framgarig samt betraffan- svara varv besjalad av allvarlig viija de sadana personer, vilkas leinadssgtt a t t finna en framkomlig lösning innebar samhallsfara, sasom sutenörer, efter liixmana och mänskliga synpiink- kopplare, manliga prostituerade, lönn- ter.
I motiven framhalles a t t de före- brannare, spritlangare, bondfangare, slagna reformatgärderna torde böra ligister, vhldsverkare och vanetjuvar.
.syfta till icke blott ökad effektivitet, Sasom gemensam regel för behand- bestliende i större s k y m för samhället ling av de olika kategorierna galler d
146 H E R T H A - att t v &amp; n g s c 9.
t g a r d e r e j i annat fall &amp; n d a d e t k a n a n s e s re- s u l t a t l ö s t a t t m e d hjiilp- atgiirder a t e r f ö r a indi- viden till e t t o r d e n t l i g t l i v. Hjiilpatgarderna böra i allmän- het besta i arbet~~uivisning, eventuellt i förening med Övervakning, eller ock- s &amp; i hiinvisning till anhöriga eller in- triide i enskild anstalt, t. ex. rädd- ningshem.
Tvftngsatgiirderna best8 i internering i anstalter a r olika striing f &amp; vidtagas.
e hetsgrad.
Det nuvarande varningsförfarandet f ör lösdriveri avskaffas.
Vid arbetsanskaffningen, som giret- vis ä r en svar uppgift särskilt under tider, da aven den fullgoda arbetskraf- ten har svart a t t finna anvandning, skall samarbete aga rum mea arbets- förmedlingsanstalter och enskilda in- stitutioner.
Blir de6 omöjligt a t t an- skaffa arbete i den öppna arbetsmark- naden, skola sikskilda .anordningar triiffas, och i sildant syfte föreslils a t t genom statens försorg skall anordnas s. k. h j ä l p a r b e t e, bestfiende i skogsarbete eller dylikt.
Silsom e t t alternativ till hjälparbete f öreslas fri- villigt arbete vid arbetshem eller an- nan fattigvardsanstalt.
Dessa bada former av arbete äro enligt förslaget frivilliga och ingen m &amp; tvingas a t t kvarstanna i arbetet, men om vederbö- rande viigrar a t t begagna sig av an- visningen till hj2ilpcwbete eller fattig- vardsanstalt och diiref ter aterfaller i sitt förra oordentliga levnadssatt, far hans arbetsovillighet anses konstate- rad och lian kan hänvisas till polisen med dess strängare maktmedel.
E n - -.
. -- - - p - av fattigvArdsstyrelsens delegerade fraga iir om prostituerad eller, d kvinna, krinnlig ledamot a r bjalp- utskottet skall Tara närvarande rid f örhör inför polismyndighet och ha r a t t a t t f 3 arrikande mening anteck- nad till protokollet.
Xzflen angbende arbetsovilliga och samhallsv8dliga skola alltjiimt hand- läggas hos länsstyrelserna under f ~ r u t - sattning a t t siisoin garanti för den personliga friheten en omlaggning av förfarandet ager rum.
SBsom en föra- t a aItg8rd i detta hiinseende f8re- slQs en f5resl; rift om offentlighet vid malens liandli@niiig; sihrida icke hiin- synen för den haktade eller sihkilda omstandiglieter f öranleda undantag diirifriin.
I ' idare skall i likhet med rad som a r medgiret en Yar för brott hak- tad ocksa den för lösdriveri anhiillne beredas r ä t t a t t erhtllla riit.tegAngsbi- triide.
%ven en förundersökning kan anordnas.
finne^ liinsst~relseii varken lijiilp- fitgitrder eller internering i arbets- hem eller alkoholiut~mstalt böra kom- ma till an~iindning, ager Iiiiassty- relsen tillgripa det xttersta tvhugs- medlet, tvhgsarhete.
Detta blir sSlunda f örbehiillet allenast f ör de sv&amp;- rare fallen, men iivcn diirridlag har lansstpbelsen rutt meddela rillkorligt anstand med rerkstiillande av besluten.
~ r ~ n ~ s a r b Rdömes e t e under p5 förhand oliestiimci tid.
Interneringstiden ar 3. regel f!
iir men kan f6rkorta.s eller, ona sannolikheten talar för Aterfall, för- langas till 3 Ar.
Tid utskrimingen skall arbetsanskaffning och överïak- ning ordnas.
Djupt förkonma ele- ment, som sakna varje arbetsfösmilga,
H E R T H A kunna kvar11 Alla s efter ut@ngen av den stadgade maximitiden, och det blir da närmast fraga om a t t i anstalten bereda dem en a r t av asylvilrd.
Slutligen ä r a t t märka a t t den i gällande lösdrivarlag f örekommande bestämmelsen om m e d e l l ö s h e t sasom föriitsättning för i n g r i p a n d e i c k e uppta- g i t s i f ö r s l a ' g e t.
Denna för- utsattniag har, framhBlles det, givit lagen karaktiiren av klasslag samt upp- viickt misstroende mot samhiillsingri- pandet.
I stallet för medellöshet bör sasom förii tsiittning f ör ingripande uppställas a v s a k n a d e n av v i 1- j a a t t e f t e r S ö r m i l g a p. &amp; i i r l i g t s a t t f ö r s ö r j a sig.
Även om.
f orslaget, ingripande som det &amp; ia i fraga om e t t av vara svaraste samhiillsproblein i sin helhet, bör in- tressera kvini~oriia, a r * det naturligt a t t vad de alldeles siisskilt uppmärksam- ma &amp; T den behandling, som enligt för- slaget skall komma de kvinnor till del, vilka kunna hiinföras under rubriken arbetsovilliga och samhkllsvAdliga.
I 1 kap. stadgas, a t t det i sta,cl ankom.mer p &amp; ett h j ä l p ii t s k o t t, bestaende av tre eller flera av fat- tig~&amp;~clsstyrelsen, baiwiavA.rdsiitimn- den och nykterhetsnämnden inom eller utom dessa myndigheter utsecl- d a personer, air vilka flertalet skall vara kvinnor, a t t enligt bestämmelser- na i lagen taga befattning med aren- den rörande prostituerade kvinnor.
I varje koiiiiiiun skall finnas erforderligt antal av kommunen avlönade manliga och, om h j ~ l p u t s l ~ o t finnes t.
tillsatt, jiimväl kvinnliga tillsyningsmän.
Härmed ha önskemal tillgodosetts, 147 som gang efter gang med styrka fram- förts fr %n v i n n o h l l: män skola i c k e ha ' befogenhet över kvinnor .i denna belägenhet, kvinnor ha vida stör- se förutsättningar än man a t t utöva rh- $dande och hjälpande verksamhet bland sitt eget Bön.
Man har fordrat a t t den manliga polisens befattning med kvin- norna .skulle di vitt möjligt elimineras b o ~ t, a t t kvinnor skulle vara ny drva- rande vid förhör med kvinnor och a t t kvinnor skulle anställas för att.
hand- ha aden narrnare vh~den av det Brinn- liga klientelet.
Alla dessa önskemifl skulle enligt förslaget komma a t t rea- liseras.
Det har uttryckts.
faiWigo~ för a t t .detta skulle medföra » socialt tanteri ».
.
De äro dock knappast be- rattigade.
Hjälput~skottet skulle bli saminansatt efter vissa i lag faststall- d a principer, erhalla samma ansvariga stallning som övriga sociala namnder, ha bestämda direktiv a t t följa och st3 und er off ent1i.g myndighets inspel;: tion.
Erfarenheterna frAn t. ex. nykterhets- och barnavArdsn5imncler ha Atmiiistone icke hittills givit vid handen a t t deras ~hecllemma~ brustit ifraga om takt och ansaaT inför sin uppgift.
Man vAgar kanhända 11~-sa den förhoppniiigen a t t de kvinnor, s &amp; %taga sig denna nya och kriivailde uppgift, skola vara besjälade av sam- ma intentioner.
I kap. 3 föreslas a t t Atgärder m6 vidtagas beträffande prostitiieracle el- ler - för a t t anvanda förslagets iit- tryck -.
personer, som vanemassigt bereda sig inkomster genom lösa och tillf alliga Bönsf örbindelser.
E n pro- stituerad kan vara sArrä.1 man som kvinna.
Sasom förutsiittning för in-
148 - HERTHA p.
- - - - - -.
- -.
-.
gripande uppstiilles, a t t den prostitue- rade antingen icke fyllt 31 %r eller pi % grund a r sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av sjalsrerksam- heten tir u r s t h d a t t taga vArd om sig själv eller genom förledande till, genom förmedlande ' eller eljest genom fram- jande av otukt bland ungdom under 21 Ar, genom arten av sitt framtradande pA allmiin plats eller lokal eller genom sitt levnadssatt i övrigt tir vgdlig för allmaii sedlighet, ordning eller sakerhet.
Det är naturligtvis om denna punkt i lagen som den egentliga principstri- den kommer a t t sta.
A ena sidan för- fäktas den standpunkten a t t samhäl- let i c .II e liar n&amp;gon som helst ~iittighet a t t med tvAngsAtgärder ingripa mot fullvuxna och myndiga, psykiskt icke underm&amp;liga män och kvinnor p % grund av deras sexuella liv.
Vad som f a r göras för a t t sanera .hithörande förhallanden &amp; r, &amp; ger man, a t t genom alkoholistlagen, 1918 ars lag angaende atgärder mot utbredning av könssjuk- domar, den nya barnaviirdslagen samt omhändertagande av kriminella och psykiskt undermaliga element verka i preventiv riktning.
Vad därutöver a r skall vara frivillig hjälpverksamhet utan möjlighet till tvang.
För övrigt hänvisas till den upplysningsverksarn- het rörande könssjukdomarnas natur och smittofarlighet, som enligt 1.918 ars ovannämnda lag skall komma till stand, en upplysningsverksamhet som skall, menar man, i längden medföra biittre och effektivare resultat än samhalle- liga tvangsatgärder.
Den motsatta standpunkten a r den- n a: vuxna mäns och kvinnors sexuella liv ä r självfallet dems privata ange- - .-.b.- P - - P- .. lägenhet, dock med deil bestamda in- skränkningen a t t i saiiima man det innebär en uppenbar och pataglig sam- hällsfara, har samhiillet ratt a t t in- gripa.
Och den samliiillsfara som de prostituerade utgöra liirer r ä l knap- past av nAgon kunna bestridas.
De utgöra det framförallt med hiinsyn till samhällets ungdom.
Om dess risker f ör den manliga ungdomen .beh5ver icke vidare ordas, de ligga i öppen dag, har skaii endast undcrsti.ylcas n5gra synpunkter i avseende 113 den kvinn- liga ungdomen.
De prostituerades kur rekryteras i avse~arcl grad därigenom a t t ile iildre inom rrket draga de unga med sig.
aven om den av Socialst~relsen pik l ' \ - n a!
grundval av dess utredning upp &amp; ' siffran 60 proc.
av de prostituerade, som förledas av andra krinnor, kan- handa ik va.1 hög, talar den aren med en ~ i s s reducering sitt tydliga sprak.
Och man liar t. cx.
i friiga om de flickor under 18 AP, som i hr oniliiin- dertagits av l) ai * n,zvArclsi:iimndei~ P Stockholm, kunnat göra den iakttagel- sen a t t det ofta varit iildrc kvinnor, som » tagit hand » om dem.
Till och med iiar det @ iller flickor under 15 gr, som för sedlig vanart iiro intagna pil skydds- hemmen, kan man konstatera a t t de liksom höra ihop i en slags undni viiiald, dar alla kainna raraiidra och d8r den ena drar den andra med sig, I f rhga om denna prostitii tioiiens sjalv- rekrjtering spela areii ile s. k. halv- yrkesprostituerade en beklaglig roll.
Att de p$ sina arbetskamrater in- om fabriker och andra arbetsomrikden skola utöva e t t starkt demoraliseran- de inflytande ligger i öppen dag.
Den
H E R T H A ena lever strävsamt pA sin knappa ar- betsförtjänst, den andra kan genom att » g % ute » e t t par, t r e kvdlar i vec- kan tillhta sig all möjlig lyx i kläder och nöjen.
Nu kan man fraga sig: ä r detta egentligen sia farligt, kunna de icke leva sia nAgra Ar och sedan bli utmärkta och oförvitliga och präk- tiga p5 alla satt?
Jo, kanhända i ett och a n n k sällsynt undantagsfall, men i vanliga fall, nej.
Ty den kvinna som tar steget över gränsen och bjuder u t din kropp ph gator och torg, blir märkt av detta liv och M d e hennes psyke och hennes kropp t a obotlig skada.
ödeläggelsen verkar of tast snabbt och fullständigt.
Därför har samhället r ä t t a t t saga ifrAn: det ar nagot i c k e ö n s k v a r t a t t, den kvinnliga ungdo-.
men skall indragas i detta liv, det inne- bar stora riskmoment för den manliga ungdomen och därför tolererar samhal- let i c k e detta levnadssatt som ngrings- f %ng lika litet som samhället tolere- r a r lönnbränneri, bondfiangeri, kopp- l e ~ i m., m.
Och bakom detta sitt be- stämda förbud har samhället r a t t a t t som sista nödfallsutväg satta ett tviingsingripande.
Genom formuleringen av kap. 3 har det föreliggande förslaget ställt sig p &amp; denna stiandpiinkt.
Men i stället för de brutala f ormer, som tvangsingripan- det förut onekligen haft, söker man nu g &amp; fram efter humana linjer.
Är den prostituerade en kvinna, skall hon s &amp; diskret som möjligt anmodas a t t in- ställa sig inför hjälpu tskottet, vars för- s t a Atgard blir a t t försöka hjälpa henne.
Är hon i behov av fattigviard skall sAdan ordnas, är det p % grund - - 149 av arbetdöshet hon blivit prostitue- rad, skall arbete anskaffas.
Härvid har bland annat planerats a t t staten skulle lämna sin medverkan för a t t de privata organisationer, som hittilla utövat h jälpverksamhet inom detta om- rade, skulle kunna anordna lämpligt arbete, d ä r dessa kvinnor dela skulle kunna ' f % yrkesutbildning av nAgot slag, dels arbeta mot vanlig arbetsför- tjänst, tills de kunna aterga till den öppna arbetsmarknaden.
Även har fö- reslagits - efter va.d det f örqf aller dock egentligen sAsom e n nödfalls- utväg a t t hanvisa kvinnorna till visst slag av skogsarbete, detta p &amp; grund av .de gynnsamma erfarenhe- terna frian Aren 1918-21, d &amp; kvinnli- ga arbetslösa ~ysselsattes med lättare skogsarbete, sadd, plantering m. m.
Gentemot detta förslag har man dock skä.1 a t t stalla sig tveksam, dels därför a t t arbetet icke skulle innebära en yr- kesutbildning f ör kvinnorna, varigenom de skulle kunna vinna sin framtida ut- komst, dels därför a t t förläggningar och dylikt antagligen &amp; kulle med- föra en del icke Önskvärda komlplika- tioner.
Nekar kvinnan a t t taga hjälp, nekar hon a t t taga det anvisade arbetet och nekar hon a t t ställa sig givna anmanin- gar till efterrättelse och upphöra med sitt olovliga näringsfilng, först d&amp;, n ä r alltsia alla andra Atgärder visat sig ut- siktslösa, tillgripas tvangsiltgarder.
Och man maste ge förslagsställaren r a t t riar han i sin motivering betonar a t t den- na möjlighet till tviang utövar en be- tydelsefull allmänpreventiv verkan.
De- äro dock, de flesta av dessa kvin- nor, som, dragas till prostitutionen, i -
avsaknad av vilja, av det man samman- fattar med ordet karaktar, fur mhnga av dem ä r fruktan för tv %ngsingripan- det det enda iiterhlillande momentet.
Tankegangen i förslaget a r alltsif a t t vid sidan av vad som kan utriittas med tillämpning av redan befintliga eller ifragasatta anordningar rörande alko- holistvhrd, könssjukdomarnas bekgm- pande, sexuell upplysning m. m., vidtaga lijalp8tgarder och som en sista utvag tvhgsiitgarder för a t t darigenom söka aterföra de arbetsovil- liga och samhiillsv&amp;dliga till ordnade f 6rhAllanden.
Efter denna sgllning kommer a t t hterst &amp; en bottensats, som samhället har ratt och plikt a t t skyd- d a sig emot och oskadliggöra genom internering.
Det har framhilllits a t t förslagets genomförande u r ekonomisk synpunkt skulle bli synnerligen betungande.
Ja, all social omvhrdnad a r (lyr, i synner- het om den vill g &amp; fram efter humana linjer.
Brutaliteten a r säkert billiga- re.
Men dyrast av allt staller sig i langden a t t ingenting göra.
De in- vandningar, som hittills u r ekonomisk synpunkt framställts mot ftjrslaget, stödja sig f. ö. p &amp; berakningar, som ingalunda iiro övertygande.
Hur förslaget i handelse det blir lag skall kunna genomföras i praktiken blir helt och hillet beroende p2 dem, vilka skola pAtaga sig de nya och krii- vande uppgifter, som förslaget inne- bar.
Svhrigheterna komma helt visst att bli mycket stora.
Det galler dar- vicllag för kvinnorna a t t icke undan- draga sig sin del .av bördan.
KARIN FJÄLLBACK HOLMGREN.
Lizzie Möller.
elt ovantat kom ej budet om a t t Lizzie Xöller den 2 aug.
slutat sitt levnadslopp.
Under flera manader ha- d e hon bundits rid sangen, och nar dö- den kom, var det som befriaren f r h.
en kamp, dar utgingen redan var gi- ven.
llen för alla dem som p &amp; ett d- ler annat satt haft med Lizzie 315llea a t t göra, kom den alltför tidigt.
An- nu mhiga Ar hade vi tankt oss, iitt Lizzie Uöller skiille vara fiiidig a t t h j a p a och stödja de företag eller de föreningar, för vilka hon alltid hade tid och intresse.
H F6dd i Lund den 29 september 18G4, nuh honi skfinebarn tili biide kropp och sjQ1.
Redan tidigt raknade hos henne karleken till de gamla skaneviivnader- na och drev henne u t i bygderna for a t t söka d e skatter, som hon ti40dcle funnos dolda darute i kistor, i kam- rar och pS vindar.
Darför var det j11 ocksh helt naturligt, a t t niap Xalmö- 1111s liiiis Hemslö jdsf ö r e n i n 1903 bil- dades?
Lizzie Uöller blev en av de le- clanilc krafterna d3ri.
Sedan P911 r a r hoii föreriingens direktris.
I Bvcnslca hemslö jdsf öreningarnas ri-lisf iirbund var Lizzie Möller bitradaude sekrete- rare och kassaförvaltare.
Hon h a r dessutom anordnat eller deltagit i a i rniingd utstiillniitgar bilde liar hemma och utomlands.
Efter Baltiska ut stiill- ningen 1911 erhöll hoil Litteris et ar- tibus.
Brenska Eöda Korsets krets i Lund,.
Linds Damklubb och Fred~ika-Bremer- Piorbundets krets i Lund ha ulitler m h g a 2s haft gladjen riikna henne soiï;.
H E R T H A en av sina mest intresserade medlem- mar.
överaht d a r det behövdes en verk- lig hjälp, da det galld ' e a t t arbeta, dar kunde man vara viss om a t t Lizzie Blöller var villig a t t stalla sig bland de arbetande.
Hennes verksamhetsfält var stort, och det gav ~ e n n e sjalv vidd och klar- syn i blicken.
E n av dem som stod henne nara i livet skrev efter hennes död: » Hon hör till dem, livet maste tacka för a t t det s &amp; liinge 9Att äga och bruka.
Hiin fran de sm &amp; slingrande 1 51 vardagsstigarna gick hon tidigt.
Det fanns vingbms i hennes vilja.
Och ett slattens barn, som hon var, älskade hon viddernas langa sikt. » Den dag, d % hennes stoft sänktes i jorden, hade den s k a n ~ k a markens fag- raste blomster sants a t t smycka hen- nes b %r.
Alla de blommor bon älska- de a t t finna p %, de gamla vävnaderna hade ' lagts som en sista hyllning fran den bygd, som lart a t t vörda och upp- skatta Lizzie Möller och .det arbete hon ägnat sitt liv.
CABOLA EKLUNDH.
Sju ksjöterskornas samarbete i Norden.
land alla de kongresser, som hiillits .har denna sommar, var Sjukskö- terskornas kongress den, .som i högsta grad gav Stockliolm en sarpragel, un- der dagarna den 2-6 augusti, d &amp; det vissa tider p &amp; dagen vimlade av de, trots mhnga olikheter sins emellan en- hetliga uniformerna.
Som rubriken utvisar, var det systrar dran Nordens länder, som samlats.
Detta var den tredje kongressen i ordningen sedan $r 1920 da Dansk Sygeplejeraacl ut- färdade inbjudan till Sveriges, Norges och Finlands sjuksköterskor a t t mötas för dryftande av fragor rörande sjuk- vardens främjande och karens stall- ning.
Tanken p % till vilken nytta ge- mensamma Överläggningar i dessa fra- gor skwlle vara för Nordens sjukskö- terskor, .som i mangt och mycket ar- betade under likartade förhallanclen, hade uppstiitt hos nagra av de ledan- B d e sjuksköterskorna br&amp;n de nordiska länderna vid en internationell sjuk- sköterskekongress 1919 och resulterade i » Det nordiske F~llesmplde for Sy- geplejersker » i Köpenhamn den 6-10 september aret därpi %, och det var i känslan av det rika utbyte, som dessa dagars samvaro dcänkte - deltagarna; som det med entusiahm lbeslöts, a t t en kommitté för fortsatt samarbete skulle tillsiittas med t r e epr resen tanter fr %n varje land, a t t en kongress skulle aga rum vart tredje Ar under, det a t t kom- mittén skulle sammantrada minst en g %ng om aret och för övrigt skriftle- des fortsatta samarbetet.
Detta skul- le blund .annat inriktas p &amp; en trearig utbiklning som minimif ordran, p &amp; en förkortning i görligaste man av sjuk- sköterskans arbetsdag, p &amp; förbattran- det av löne- och arbetsförhiillanden m. m.
Dessutom uppstod planen pii en
152 - H E B T H A gemensam fortsättningsskola f ör nor- dens sjuks kö ters ko^, ett slags högsko- la för redan utbildade sköterskor, &amp; r- skilt avsedd för dem, vilkas lott det mande (bliva a t t undervisa, administre- r a eller fylla poster pk det sociala verksam:hetsfaltet.
Nästa kongress ägde rum i Oslo 1923 ooh upptog i stort sett ungefii samma fragor p % programmet samt vann lika s t o r anslutning.
H ~ T blev aven Islands sjuksköterskeförening, » Fjelag islenzkra h jurunarkvenna », upptagen i » samarbetet ».
Und,er mellantiden har vid de &amp; rli- ga sammankomsterna arbetet för de upp~tallda önskemalen fortsatts.
Och s % blev det den svenska sjuksköterske- föreningens t u r a t t halla den tredje kongressen.
Till denna hade anmält sig över 900 sjukskötersko.r fran Sre- ~ i g e, Norge, Danmark, Finland och Is- land, ja, även fran Estland, och ett par hundra inbjudningar hade dess- utom utfärdats till för sjukv&amp;rdsfr %- gor intresserade personer.
Mandagen den 2 augusti hade resenärerna anliint och kongressen inleddes med en stam- ningsfull gudstjänst i Storkyrkan, var- efter 8tocBholms stad gav en mottag- ningsfest i stadshuset.
Sedan räl- komsttal växlats i Gyllene salen, ban- kade sig de c: a 1,200 giisterna kring festligt dukade bord i Bl &amp; hallen.
Vackra och erkiinnsamma tal till sjuk- sköterskorna och ett härligt musikpro- gram illustrerade festligheten, som med den statliga inramningen, förhöjd av en stralande augustikviill, nog för m %nga blev ett oförgätligt minne.
P % tisdagsmorgonen började sa de strängt upptagna arbetsdagarna i Mu- sikaliska akademien.
Vid kongressene öppnande voro siIrH1 statsministern som socialministern narvarände och framstbende personer med inflytande p &amp; och intresse för de avhandlade ami- nena följde vid olika tillfallen för- handlingarna och yttrade sig i diskus- sionerna.
E t t dominerande rum pii program- met intog utbildningsfragan och sar- skilt f6tgan om en f ö r s k o 1 a för eleverna innan de började sjukhiisku~- sen.
Idealet skulle vara, f ramliölls det, om varje sjuksköterskeskola hade sin egen förskola da jii varje sjukhus arbetar efter egna metoder, men, som detta skulle m ~ t a oöverstigliga kost- nader, kunde man tanka sig en c e n- t r a l s k o l a eller a t t i ett land som Sverige med dess liinga distanser n &amp; gra sjukhus slogo sig ihop om försko- lan.
Finlands sjuksköterskeförenimag hade redan för flera $r sedan satt i gAng en SYrskola p &amp; fyra manader, och den har visat sig av den allra största betydelse icke blott för elererma, som bo inom skolan och dar f3 grunden lagd till den disciplin m. m., som as s &amp; viktig i sjukrarden, utan ilven f ~ r patienterna, som icke behöva riskera a t t bli hanterade av oövade hiinder, ja, för hela sjukhusarbetets jiimnn @ ng.
Även av det skilet, a t t förskolan Ban tjiina som en prövotid för huruvida eleven passar för kallet, har tleu sin bet~delse, S. ledningen bör under den dagliga personliga samvaron kunna göra lerande för raraje elev a t t det i minst lika hög grad beror av v a d h o n arsomavrad h o n k a n om hon kommer a t t lyckas i det kall hon valt.
H E R T H A E n annan för vara förhållanden ak- tuell fraga var den om » sjuksköter- skor med specialutbildning eller spe- cialsköterskor för barnsjukvlird&gt;&gt;.
Fra- gan förekom i den sektion, som disku- terade barnets skötsel och spädbarns- varden.
Inl.
redogjorde för hurusom en ny särskild skola för utbildning i barnavhd och barnsjukvard upprät- tats i Stockholm och huru sedan nu den f örsta Argangen elever avslutat den visserligen väl planlagda och ge- digna, men dock enbart för en speci- algren avsedda kursen, fiemstallan gjorts hos K.
Maj: t a t t kursen matte erhalla ~staiuigt godkännande, m. a. o. a t t dessa specialsköterskor skulle jämställas med dem, som jämlikt K.
M ' aj:ts förordning av 1920, flitt den utbildningi a l l m ä n s j u k v a r cl, som utgör själva grundbetingelsen för statligt godkännande.
Friigan a r av stor principiell betydelse, ty skulle grunderna för en sju.ksköters1~eskolas godkännande plockas sönder skulle i och med detsamma gärdet vara upp- rivet och ett medgivande i e t t f a l l skulle kunna medföra ödes- digra konsekvenser - man skulle t. ex. kunna komma därhän, a t t spe- cialisering infördes p &amp; varje omrade, sasom: beträff ande epidemivfird eller beträffande enbart kirurgisk eller en- bart invärtes sjulcv&amp;rd etc. E n &amp; dan uppdelning, med olika grupper sköter- skor för olika grupper sjuka, skulle for- dra en ansenlig ökning av tillgangen pli sköterskor och följden skulle bli langa tider av arbetslöshet för specialsköter- skan eller ock a t t hon, trots bristen i allmän sjukv Ardsu tbildning, komme a t t användas för andra sjukdomsfall, ',.
153 vilket &amp; kulle innebära en beklaglig ned- prutning av sjukvardsniv %n.
Fram- ställningen om statligt godkännande för den ifragavarande skolan har ny- ligen avslagits,, men som ett bevis för a t t sjuksköterskekliren alltjämt maste vara p &amp; sin vakt för a t t uppratthAlla sina berättigade fordringar p &amp; en en- hetlig utbildning har jag velatderöra.
detta fall.
Det ä r nog s &amp; och kanske särskilt i - sjukvardsST %gor a t t allmän- heten bildar sig en lättvindigt instink- tiv uppfattning och .det kan därföre behöva klarlaggas a t t det, som vid e t t flyktigt skärskadande ter sig som en vinst, i längden skulle visa sig vara raka motsatsen.
KuratorfrPLgan, icke endast inom sin- nessjukvarden utan även inom den all- männa sjukvarden, belystes aven frlin olika sidor och det piivisades av vilken oerhörd vikt, det vo.re a t t patienten ic- ke under sjukhusvistelsen förlorade ' kontakten med hemmet.
Vid flera sjuk- hus i Amerika finnas dessutom sär- skilda sköterskor anställda för a t t ef; ter patientens utskrivning följa hans lhälsotillst&amp;nd, giva rad och anvisnin- gar i frliga om diet och annan skötsel och se till a t t patienten s &amp; länge det ä r av n6den inställer sig hos läkaren, som haft honom i sin vard.
E t t annat viktigt ämne var fragan om » sjukhusets tillkomst » och dess » ut- rustning och drifts.
Da sjuksköter- skorna maste ha en stor erfarenhet be- trqffande sin arbetsplats, borde före- standarinnan vid ett sjukhus f &amp; ha sitt ord med vid planläggning av sjukhus; hon skulle a sin sida rhdgöra med av- delningssköterskorna och framlägga dc olika pil .det praktiska arbetet stöclda
154 H E R T H A önskemalen.
Hen ansvaret a t t komma med f örslag skulle ocksi f örpliktiga sjuksköterskorna a t t lära sig första och noga sätta sig in i byggnadsrit- ningar m. m., s % a t t deras framstli.11- ningar vore verkligt genomtiinkta och värdefulla och kunde rymmas inom pla- nen.
För övrigt debatterades f~rsakrings- och pensionsf riigor inom karen, hälso- G C ~ sjukvard p % landsbygden, sinnes- s jukvarden, skols juksköterskornas del i hiilsoundervisning, den insats sjuk- sköterskan gör som förbindelseled mel- lan institutioner och hem samt det per- sonliga inflytandets betydelse m. m., m. m.
Efter denna hastiga blick p &amp; pro- grammet tror jag mig ha gendrivit ett pil e t t hall fällt omdöme, a t t sjuk- sköterskornas kongress icke sysselsatte sig med nggra praktiska angelägenhe- ter utan endast diskuterade etiska spiirsmA1.
Att dessa aven hade sin plats i förhandlingarna a r klart, men det var ingalunda till f ö r f h g för dryf- tandet av den praktiska verksamhe- ten.
Likhetstecken kan nu en gang icke sattas mellan andra yrken och sjuk- vardsyrket - i detta malste, för a t t det skall kunna r ä t t utövas, det eti- ska inslaget ing % som den sammanhiil- lande traden.
Det praktiska och det ideella tangerade varandra darföre giing p &amp; g %ng i diskussionerna.
» Sjuk- husförestandarinnans ställning och uppgiftera kunde t. ex. icke klarlag- gas utan a t t man kom in p &amp; ansvaret gent emot de unga.
D &amp; ju ett sjuk- hus9 arbetskraft ar s &amp; beroende a r ele- verna, maste de vara beredda a t t pre- stera ett oförtrutet arbete, men att .. -.
- man hade blicken fastad p &amp; allt, som kunde göras för a t t liitta bördan, fram- gick arenledes.
J a g har redan berört .f ö r s k o l a n, och a t t den skulle kun- na utriitta mycket f ~ uiiderliittande r av utbildningstidens anstriingning ar klart.
Ehuru man rar ense om a t t fitta-timmarsilagen icke skulle kunna ifrAgakomma inom sjukvArden, önska- des allmiint en inskriinkning i Y e c- k a n s arbetstid med rissa bestamda le- dighetstimmar.
Att gliidjen skulle vara bannlyst f r i n sjuksköterskekallet v o m rent av barockt - om nigonsin det be- hövdes en frisk och rarmande gliidje, sa vore det i arbetet Idand de sjuka.
Men trots det tunga arbetet och det lidande sköterskan mer an andra far bevittna, erfar hon den verkliga l p kan dlt hon med sina krafter kan hji81- pa de svaga och lindra pliigorna.
Det förefaller ock &amp; som om sarskilt sjuk- sköterskan hade liitt att t a fatt pijl gladjeanmena i liret.
Sedan komigressen pW tossdagskviillen den 5 aiigusti arslutats med en gemen- sam middag för 1,280 personei p % Strand hotell, varmder m5nga hjiirt- liga tal förekommo, var fredagen an- slagen till en utfiird till Uppsala.
Del- tagarna samlades under tonerna av en festmarsch för regementsmusik i iini- uni~ersitetsaulan, ilar professor G.
Sy- ström talade, och tagade sedan till Domkpkan, dur iirkebiskopen hö11 en betraktelse.
Besök pini Akadeiiiiska sjukhuset, fiird till TTppsala hiigar, lunch pil Gastis m. m. hunnos iiven med under denna Uppsaladag, som viickte en allman förtjusning hos syst- rarna.
Efter denna rackra avslutning spriddes var och en till sitt 1iaI.l f &amp;
155 H E R T H A att mecl nya impulser taga f a t t pil ar- betsuppgifterna eller för a t t - sfisom fallet var med dem, som haft den dry- g a arbetsbördan med f örberedelserna p &amp; sin lott - njuta av en försenad se- mester.
E t t härligt sommarviider gyn- nade kongressen och de utlandska syst- rarnas sbegejstrings över allt de fingo se var smittsam.
Utmärkta anordnin- gar voro ocksil vidtagna för a t t under- latta för deltagarna a t t hinna med s &amp; mycket som möjligt av sevärdheter i deras fack.
Salunda stodo varje dag i pauserna mellan f6rhandlingarna mo- torbussar utanför akademiena p m t och färjor voro förlagda vid kajen för a t t avga till önskad destination.
Till slut vill jag som min personliga mening saga, a t t jag aldrig varit med om en kongress, dar hjartligheten framträtt p &amp; ett mera öppet och var- mancle satt.
Och den, som varit i till- fälle a t t f ölja sjuliv5rdsf örhallandena i vart land under de senaste, decenni- erna och som minns hur vanligt det var att sjuksköterskan vid 1800-talets slut icke ansag sig böra ha niigot in- tresse utanför sjukhuset, maste gliicl- jas at den utveckling som försigglitt och som ar av s &amp; stor välsignelse sa- väl inom den egentliga sjukvarden som p &amp; en del sociala arbetsfält, vilka i hög- sta grad ar0 agnade för sjuksköter- skans utbildning och laggning.
Det friska, varma och gedigna intrycket av denna kongress skall sent förblekna.
S1GR; ID ULRICH.
Notisspalten.
Den ratta personen p % den ratta platsen.
Den av riksdagen beslutade kom- mittén för iitrediiing av huruvida och i vilken utsträckning moderskapsför- sakring bör och kan somfatta andra a n ' industriarbetersl~or har iiu av kungl.
maj: t tillsatts.
De tre ledamöterna ut- göras av yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, herr 0.
L. TBillgren, Mul-.
trg, och byrachefen i socialstyrelsen J.
A. Molin.
At fröken Hesselgren har uppchagits ordförandeskapet för kom- mitténs f ö ~ h a n d h g a r.
Det ar inte därför a t t det för.
andra gangen utsetts en kvinnlig ordförande i en kunglig kommitté, som man med speciell t5llfredsställelse annoterar frö- ken Hesselgrens val.
Det ar .darför a t t barvidlag utan allt tvivel den räti t a personen kommit p &amp; den ratta plat- sen.
Fröken Hesselgren har med in- gaende intresse studerat moderskaps- försakringsfrftgan i in- och utlandet; N ~ denna T sak togs upp i samband med yrkesfarelagens behandling deltog frö- ken Hesselgren i beredningen a v den.
PB den f örsta arl~eta~eskycldskonferen- sen, i Washington 1919, insattes hon i det sarskilda k v i n n o ~ t s ~ o som t t i sam- manhang med friigan om speciallagstift- ning för kvinnor o sysslade med moder- ~Bapsförsiik~ingen.
s tas hi ng ton kon fe- rensens beslut föranledde uppdrag at fröken Hesselgren a t t undersöka hur hos oss skyd~dsbestammelserna verkat med avseende pil kvinnorna.
Hon s a t t ävenledes sasom sakkunnig i den kom- mitté, som utarbetade kungl.
maj:ts förslag i fragan.
Hon blev %ven leda- mot av det särskilda riksdagsutskott som tillsattes med anledning av denna proposition.
Hennea arbete som yr- kesimpektris har naturligtvis ocksa givit henne enasthende erfarenheter med avseende p % de problem som kom- mittén har a t t utreda.
/ b
Den första domaren.
Kanske ä r rubriken vilseledande.
Domare, menar man väl, ha vi dock haft i detta gamla land, med anm fran hedenhös och svears ting.
Men - den första kvinnliga clomaren!
Det ä r dock en historisk tilldragelse i var tid.
Denna tidskrifts läsare böra ha i färskt minne de sega försöken a t t un- dandraga kvinnorna behörighet a t t sit- t a som domare.
Det slutade dock inte värre an a t t vi nu kunna inregistrera e. o. hovrättsnotarien fröken Birgit Spangberge presidium helt nyligen i Askimsriitten.
Det giillde visserligen endast de första milens för dagen handlfigping, men dessa klarades med eda och precision och Sveriges första kvinnliga domare entledigade pA ett förträffligt sätt sitt första uppdrag.
Fröken SpAngberg har en ltingre tid tjänstgjort som notarie vid Askimsriit- ten.
Fii försommaren avlade hon sin domareed.
P!
ri skongresse s befor nternationella rösträttsalliansen an- sag sig vid sin 10: e kongress ha vuxit u r sitt gamla namn och ändrade det till Internationella Bvinnoalliansen f ör rösträtt och lika medborgarskap.
Av de 42 liinder som representerades vid kongressen ha kvinnorna full rösträtt och valbarhet i 17 länder och delvis i, 12.
Kongressens f örsta resolutio- ner ägnades A t lyckönskningar till de länder som kun,de anteckna framgAng- a r i detta hänseende under de sista tre Aren, och en uppmaning till de par- lament, vilka ännu ej erkänt kvinnor- na som likaberättigade medborgare, a t t snarast giva dem denna rattvisa.
Kongressen f örklarar vidare a t t kvinnornas politiska medverkan ä r nödvändig f ör världsfreden.
» Denna fred bör vila p &amp; Nationernas Förbund, vilket lämnar at varje land dess själv- ständighet och p &amp; samma g h g strävar mot jämvikt mellan folkens.
Kongres- sen önskar tillsättandet av en kommit- t é för a t t undersöka huru kvinnorna kunna använda sin politiska makt för I - rogram.
a t t stcdja Xationwnas Förbund och fredssaken.
- Xed hansyn till upp- fostrans makt i f redsarbetet uppma- nas kvinnor av alla nationer a t t rerka för a t t de böcker, ungdomen far i sina, hander under uppvaxtaren, iiro fria fran sbdant som väcker hat folken emellan.
H de ar kommittéer förberedda frii-.
gorna f attades i alliniiahet resolintio- nern.a med stor enighet.
E t t undantag utgjorde frilganom l i k a a r b e t s- v i l l k o r f ö r miin o c h k v i n - n o r, dar t ~ askfidningar &amp; stodo emot varandra nar det gallde skyddslagar för kvinnor.
1 somliga länder h a h i n - norna genom sammanslutning och goda arbctslagar i allmänhet tillförsiikrat sig det skydd de behöra, och anse s p e ciella skjddslagar som ett hinder pi9 arbetsmarknaden.
Representanterna för dessa lander tillsammans med en del delegerade som rent principiellt motsatte sig varje olikhet i lagar för mun och kvinnor utgjorde ena sidan.
FA clen andra sidan stodo dc Pan-
H E R T H A 157 betalning som man för samma arbete och a t t den enda tolkning av uttrycket » lika lön för lika arbete » som Ban er- kannas av kongressen 5ir, den, a t t män och kvinnor betalas efter samma beräk- n i n g ~ g r u ~ d e vare r, sig det gäller tim- eller ackordsbetalning, f ör samma ar- bete; 4.)
Att alla kvinnors r ä t t till arbete bör erkannas och inga hinder Iiäggas i viigen för gifta kvinnor som önska bör- ja eller fortsatta - ett förvärvsarbete, a t t lagar, som stifitas för kvinnorna i deilas egenskap av mödrar icke böra skada kvinnornas: ekonomiska, stiCill- ning, a t t inga sarskilda lagar för kvinnor ' böra stiftas - mot de kvinnors önskan, som lagarna galla, och att alla.
framtida arbetslagar böra syfta till: likst2illighet för män och kvinnor.
I punkterna 5) och 6) begär kongres- sen a t t Internationella .arbetslbyrfin vid sitt studium av yrkessjukdomar, och sina förslag till atgarder mot dessa neliall.
Med hänsyn till att shval den eko- &amp; all utg &amp; f r k a t t benagenhet för des- nomiska utvecklingen som kvinnornas sa ~jukdoma ' beror p &amp; individen och behov och rättighet a t t arbeta för sitt ej pa dennes kön, samt framföres Bon- livsuppehälle har gjort deras insats gressems önskan a t t kvinnor matte som viktig och oersättlig i varld,sproduktio- delegerade sanbas a t t deltaga i arbeta nen, och i tro p &amp; vikten av a t t alla vä- byrans konferenser; gar till arbete öppnas för kvinnorna, 7) Att lagstiftning rörande gravida samt a t t den fysiska och intellektuella kvinnor och mödrar skall vaTa byggd förmagan hos arbetaren bör vara det icke p &amp; förbud för kvinnorna a t t fort- enda villkoret f ör rätten till arbete, sätta eller sjalva välja sitt arbete utan f örkl.arar kongressen: p &amp; a t t för dem skapa sadana ekono- 1) Att utbildning till fack och yr- miska och fysiska: ai.betsförhAllanden ken bör vara tillgänglig i lika man för a t t de under bästa möjliga betingelser kvinnor som för man; kunna föda sina barn; 2) Att alla yrken och platser i civilt S) Varje i n t e r n a t i o n e l l t arbete, aven alla, högre poster, böra system av lagstif triiizg, olika f ör bada st % öppna för bägge könen; könen, kan, trots tillfialliga fördelar, 3) Att kvinnor böra erhalla samma urarta till ett verkligt tvang, u t e s t h g a der,, där kvinnorna anse skydds- lagar som sitt värn mot en far- lig exploatering och en nödvändighet för mödrars och barns halsa - där kvinnorna ännu ej fatt möjligh &amp; a t t pA andra vägar tvinga fram mänskliga arbetsförhallanden.
Till dessa slöto sig an.dra delegerade som ville lämna fr3het i denna speciella fraga A t - de oli- ka länderna.
D &amp; reso1utionern.a anto- gos i flera orngilngar, och partierna voro ungefiir lika starka, blev utgangen ao omröstnin.garna den, a t t i första de- len av resolutionen, de .moderatas för- slag segrade (Romkongressens resolu- tion), sedan, ifraga om skydd A t barn- sängskvinnor, (punkt 7), de extremas ' formulerin.g, och i resolutionens sista del den moderata &amp; sikten igen.
Men ' även den satte som framtidsmal en fullständig likhet i lagarna.
Resolutionen, i punkterna 5 och 6 här en.dast refererad, fick följande in- '.
kvinnor fr8n arbete och förorsaka dem nya svhrigheter i deras egenskap av försörjare.
Diirför erinras alla till Alliansen anslutna f öreningar om vik- ten av en noggrann och detaljerad granskning av alla shdana lagförslag, varja.mte de uppmanas a t t omedelbart ch effektivt ingripa nar s3 ar nödviin- digt.
Mot .dubbelmoral och v i t .s l a r h a n d e l antogs en re- solution innehallaude önskemil1 som hos oss till en del iiro genomförda.
För-st begäres att ingen skillnad mel- lan köneii skall göras i lagar angaende .offentliga sedlighetshtgarder samt an- gkende könssjukdomar, diirph utdömas all lagstadgad prostitution och alla lagar mot prostituerade .s&amp;som dtdana, samt all sedlighetspolis.
Halsovar- dens och polisens omraden böra hallas noga Btskilda, och sutenörskap strängt straffas.
För könssjuka begiires unge- f a r den behandling so * i Sverige re- dan a r lag.
» Biologisk undervisning », grunda,d p &amp; principen om moraliskt och socialt ansvar, bör införas i alla.
skolor.
SkyddsBldern tbegiires höjd till 18 Ar slutligen - den enda punkt dar svenska delegationen opponerade sig.
För o g i f t a l m ö d r a r.
o c h a e r a s b a r n fasts1Ss först att da varje barn bör .vara berättigat till en normal utveckling i fysiskt, andligt och moraliskt avseende, a r det statens skyldighet a t t tillf örsakra de illegiti- ma barnen en sadan: TTi.dare fiwamh81- les vikten av a t t alla Zitgarder riktas mot a t t halla aamman 8m.oder och barn atminstone under den första tiden, och a t t hjälp gives ej som fattigdmd utan helst i form av f~rsäkring.
Nodern bör sattas i stund a t t försörja sig sjiilv och bidraga till barnets underhilll, och soni konsekvens hara17 bör ej helmes nioderskap f örorsaka att hon förloras arbete eller anstiillning.
Det &amp; s i stn- tens intresse a t t göra biide mor och barn till normala .medborgbre.
Fa- dern bör bara sitt nloralislca och eko- nomislia ansvar Bör sitt illegitima b a ~ u, saledes betala till modck under barn- sangstiden samt f ör barnets uppf ost- ran, lika som för ett legitimt Isam Barnen böra i visst fall ha laga laiitt till faderns namn och arv.
Staten böra genoiu ett system av avlönade hjiilpa- re Iiimiitt ogifta mödrar det &amp; öd de bc- Iiöra.
- Kvinnor borde kanna ansmr för varandra - och alla lyckliga möd- rar kanna ansvar för alla barn.
Frilgan om delat ekonomiskt ansvar niir faderskapet ar osiikert uppsköts för vidare studium.
- I f piga, om bar- nets ratt till uppfostran enligt f a- d e r n s ekonomiska standard voro meningarna mycket delade, d % ju bar- net of tast upp£ ostsas hos modern.
Kommittén för g i f t k r i ii n a s n a t i o 11 a l i t e t asbetar i sambarid med en av Xationernns Förbuud till- satt kommitté, vilken bl.
a. tagit upp frigan om medborgarriittens interna- tionella reglering, sakta men silkert mot mlilet: a t t en kvinnas nationalitet ej skall andras genom hennes gifter- mil1 eller genom a t t hennes man anil- r a r nationalitet - dltsil a t t samma villkor skola galla för man och kvinna, gift SOIII ogift.
Det konstatera^ a t t under de sista Srcn i m h g a lander bl.
a.
i Sverige, lagandringar skett i rikt- ning mot detta önskemiil.
En fraga som vid denna kongress
H E R T H A för första glingen grundligare ' behand- tagares barn lika som till manliga lön- lades var f a .m i l j e u n, d e r s t ö- tagares; d e n, och det antogs e t t uttalande, d) det bör, s &amp; vitt villkoren för sys- som .dock pil m3ng.a verkade SA nytt .temet göra detta möjligt, .räcka till och oprövat att de stiillcle sig mycket barnets uppehälle; e *) det föriitsätter lika lön för lika tveksamma.
D &amp; frkgan sgkerligen kommer a t t bli föremal för mycken arbete f ör män och kvinnor;.
f) alla socialf örsiikringssystem böra diskussion meddelas här liela resolu- innefatta understöd at hustrur och tioneri: Kongressen, .som u t g h f r h a t t nya barn till sjuka och arbetslösa personer.
generationers fostran anghr hela sam- # Staten bör betala pension till ankor Ballet och ej blott föraldrarna enskilt, loch f öraldral6sa barn.
Kongressen uppmanar alla sina ah- begär för modern och barnen en ekono- miskt lugn stallning och delaktighet slutna f öreningar, vilkas syfte tillata i världsf örmögenheten.
Kongressen an- detta., a t t stiidera fragan närmare och ser a t t detta kan bäst uppnas om bar- att var i sitt land arbeta för principen: nens försörjning siikerställes genom direkt understöd A t mödrar och barn.
Kongressen ger kommittén,, som be- särskilda understöd.
Kongressen val- kommar &amp; ärför pricipen oni familje- ' handlar clenna frliga, i uppdrag a t t underistöd, vilken har officiellt uppta- narniare iinders6ka följande spörsm&amp;l: gits i Aiistralien och flera europeiska huruvi &amp; ett slidant system bör om- länder och likas &amp; tilliimpas i större fatta ' understöd &amp; t fullvuxna iwm ej eller mindre grad inom industrien i kilnna försörja sig själva, t. ex. gamla Belgien, TjecBoslovakiet, Tyskland, iförlilclrar och invalider, och i s &amp; fall Frankrike och Polen.
vill.koreiz h &amp; ör, € samt inflytandet.
av Kongressen uttalar ingen Asikt om ett sadant system p &amp; födelsefrelcven- huruvida kostnaden för familjeunder- sen och barnad6dligheten.
I den hos oss aktuella frligan om stöden skall ytterst bäras av arbetsgi- varna genom, en siirskild fond eller ge- k v i n ii l i g p Q 1 i s gjorde kon- nom engutvidgad eocialf.ör&amp;kring eller gressen ett enhälligt uttalande av Iiu- a v staten ensam, dil den anser, a t t vudsakligen f.öljande innehall: Kongressen anser ilet vara e t t all- varje lands ekonomislra och politiska förhlillanden böra härvi.d Bliva avgö- mant samhällsintresse latt poliskilren rande.
Men kongressen anser dock a t t bestar av bgde män och kvinnor.
Vid vissa principer böra rada, vilket s y s arbete härför böra dessa linjer fiiljas: ' Kvinnliga poliser böra hava samma tem som a n väljes: a) Underst6det %r icke en del av lön- ställning och myndighet som - de manli- tagarens avlöning, utan e t t erdkannan,de ga.
De böra huvudsakligen anviindas i sAdnna fall som röra kvinnor, ung- av barnets värde f6r samhället; dom och barn, .och i förebyggande arbe- b) d e t ' bör utbetalas till modern; t e bland ungdom.
De fil under inga c) d e t skall utg % till kvinnliga lön- förliAllanden användas som sedlighets- '.
159.
polis för en statlig prostitution eller som » agents provocateurs ».
De böra fa utbildning hade som poliser och för socialt arbete.
Sarskild vikt bör lag- gas vid bhde teoretisk och praktisk un- dervisning.
Bade for a t t utma ?ka de- ras ställning och till deras eget; skydd böra de ha riitt a t t bara uniform.
Myc- ket önskvärd ar en central organisa- tion för dem, ledd av kvinnor.
De bö- ra sta i nara samarbete med sociala valfiirdsorganisationer.
Var svenska ii k t e n s lr a p s l a g ä r föremall för mycken avund bland kvinnorna ute i världen, särskilt hos folk dar ännu Code Napoléon Tegerar.
Kongressen fattade en resolution i den svenska lagens anda, och den ä r ej nöd- vändig a t t har gal i n p&amp;.
I en annan resolution sändes en uppmaning till alla regeringar att lata kvinnorna kom- maini l d i p l o m a t t j a n e t e n.
Slutligen fattades en resolution, dar kvinnorna uppmanas a t t verka för a t t i kvinnofängelser endast kvinnlig per- sonal finge användas p &amp; alla poster - men därvid opponerade sig mlinga, bland dem den svenska delegationen.
Kvinnorörelsen mognar sakta men sakert.
Efter d e banbrytande pioniä- rerna följa de första yrkeskvinnorna inom varje omrade - de mottagas med tvekan, men efter en förvanande kort tid ha de vuxit in i den allmänna upp- ' fattningen, och kvinnornas deltagande i allt större delar av samh:.iLzsasbetet raknas som en naturlig sak.
Detta förvanar ingen i Sverige just nu, vi ha börjat tidigt och kommit ganska liingt i det fallet.
Men rid en kongress, dar milnga Iiinder deltaga, representeras alla olika etadier av denna utveckling.
Olikhet i ras, i religion och manga and- r a förhiillanden skilja de olika lander .. nas kvinnor, och de liar framlagda re- solutionerna gro för somliga ett full- bordat faktum, för andra ett aktuellt arbetsprogram, för &amp; ter andra &amp; hiig- ring i det bl&amp;.
Xen de iiiiiste alla sea som ett uttryck för den striiran som under kongressen mer * iin en @ ng for .. mulerades sa: att ntstracka den gamla tanken om frihet, jämlikhet och broder- skap aven till den kriiinliga hiilften av miinskligheten.
GETRUD PtOP3II.E.
I sjiilra pressliiggningen nar oss UD- derriittelsen a t t Kerstin Hesselgiren i 6rebro iltervalts till första kammaren, Fredrika Bremeaskdan, Btocklrolmskretsens sct ' ia~i flera &amp; P p %- gileaife aftonkurser med kvinnlig ung- dom, börjar sin hösttermin den 20 sep- tember.
Lokalen blir som f iiregiiende Gr Klasa folkskola.
&amp; mena ha i &amp; r utvidgats med en kurs i franska spr; lP- kct, i örrigt de samma som fiaut: konsthistoria, litteraturhistoria, engel- ska (helkiirsrr, 12 dubbeltimmar) samt kulturhistoria och samhallskun- skap (halvkurser, G dubbeltimmar).
Avgift p r ämne och hel kurs kr.
15: -, pr iimm och halrkurs kr.
l&amp;-.
Terminen inledes med samkvih milnilagen den X0 september.
H E R T H A 161 E n uppgift för k r e t s a r n a just nu.
D e finnas som mena a t t F.-B.-F. inte p &amp; denna punkt menar jag a t t F.-B.-F.- har s % stora uppgifter mer sedan kretsarna skulle ha en stor uppgift a t t kvinnornas krav p % medborgerliga rat- fortast möjligt t a i t u med.
D. d i s tigheter nu blivit sa val tillgodosed,da.
kussion soni vid förbundets Arsmöte i Men med tanke pa förbundets program, varas hölls om &gt;&gt;anordnandet av Öv- som t a r d k t e pa skyldigheter .i lika hög ningar i offentliga mötosförhandling- grad som p % rättigheter, skulle jag vil- ar » visade ocks. % a t t fragan kändes ak- ja saga a t t kvinnorna i niimarande tid tuell p % mer iin ett hall, och därför alldeles sarskilt h.a behov av det stöd a r önskligt a t t diskussionen e j måtte förbundet kan &amp; anka dem.
Julst nu avstanna förran man kunnat besluta ha vi kvinnor med alla de nya rattig- sig för a t t g &amp; » from sounds to things ».
Inom sociatistiska kvinnokretsar hag heterna också, f&amp;tt en mängd nya krav man redan mera allmänt t,agit .ett s %- p % oss.
# dant steg och vi andra ha nagot a t t - H u r motsvara vi dem?
Ingalunda vill jag instämma med .de lära av dem.
Eller ar det inte mer mer eller mindre skadeglada röster som ä n ett enstaka fall som belyses av vad mena a t t kvinnornas start p &amp; den poli- en person som a r stadsfullmäktig .i en tiska vädjobanan P varit misslyckad.
landsortsstrad sade till mig: » så, ha vi Vad, hade man egentligen väntat sig?
ett par kvinnliga stadsfullmaktige ock- Va1 inte a t t kvinnorna mer an man- .s % - socialister förstas; n %gra andra nen skulle best &amp; av idel överliigsna f8r man ju inte med ».
Men s &amp; bör det det inte heller förmagor, i stand a t t med ett slag inte vara och a % omskapa samhallet?
De st,ora förma- a t t bli den dag kvinnorna litet: mera gorna ha nog, rösträtten fijrutan, r e allmiint gjort sig besvar a t t en smula dan i stor utsträckning vetat a t t göra satta sig in i det offentliga livets tek- sig anvanda och uppskattade och kom- nik.
Nu a r det som nar man blir bju- ma alltid a t t göra s&amp;.
Dften alla vi den till ett sällskap, vars sprak man andra, vad kan man rattvisligen bega- e j behärskar: man drar sig för a t t g &amp; ra av oss?
Helt enskelt a t t vi inte sl % dit, t y man a r rädd a t t göra sig löjlig.
oss till ro med vad som vunnits utan Eller om man anda g å, r m e d, s &amp; rnAlmedvetet arbeta p &amp; a t t alltmera in- ' 1länd.er ofta n %got mycket värre - siktsfullt göra v %rt inflytande gallande ty a t t göra sig sjiilv litet löjlig ar ju i riktning mot ett riittfardigare och inte det värsta som kan handa - men lyckligare samhälle.
Vid sidan av de, att d r a löje .eller missaktning över en rn&amp;nga fr %gor det da kan bli nödvän- god sak, det ar.
verkligen illa, och det digt a t t bilda sig en uppfattning om kan vara latt gjort om man alltför framstar som icke mindre nödvandigt mycket brister i det formella.
förvarvandet av n %gon vana och säker- Lat oss alltsa.
söka inhämta vad som het i offentligt uppträdande ' och just felas och lat oss göra det n u, t y
.
det ar v i som behöva det; för den uppvtixande generationen kommer det som en sjalvklar sak a t t räknas till allmänbildningen.
Lyckligtvis lär det bra mycket lättare a t t lara sa mycket av mötesteknik som behövs för » mannen i ledet » - och nagot annat kommer ju flertalet av oss aldrig a t t bli - a n a t t inhämta e t t friimmande sprak.
Av teori f a r man alldeles nog i t. ex. Svenssons lilla hiif- te » Om Överläggningar och beslut&gt;&gt;, men sedan iir det praktiken.
Det iir p &amp; den alltsammans hänger och det a r darför sammanslutningen ar nöd- vandig.
P &amp; äro vii1 de som ej i början fasa för a t t höja sin röst och begara ordet, {iiven om det ej behiiver ske i en alltför stor eller kritisk försam- ling.
Men sa lange man har den för- skräckelsen kvar kan .man aldrig r a r a r ä t t sliker pa vad eller h u r .Fan lyckas saga det man har p8 hjiirtat.
Not det- t a hjälper ingenting s &amp; bra som övning.
H u r övningarna bast skola ordnas beror vii1 p3 lokala förhallanden och vad som möjligen redan föreksrilmit p &amp; respektive orter.
Men om man fast- haller vid a t t övningen iir det vasent- liga, tror jag man gör klokt i a t t för- nämligast lita till platsens resurser och ej vänta för mycket av sarskilt efter: slwivna » sakkunniga ».
E t t fingerat stadsfullmäktigsanimantriide t. ex. som led i nagon kurs kan ju r a r a mycket bra och upplysande, men sadant kan ju inte ofta upprepas utan a t t bli tröt- tande och intresselöst.
Verklig, ih81- lande övning far man troligen bäst ge- nom anknytning till frligor av reellt intresse, naturligtvis under förutslitt- ning a t t man alltid noga fasthgller vid de parlamentariska formerna, HHttligt stora dislcussionskretsar; re .. gelbundet samlade kring .förut &amp; er.- enskomna frHgoia, turvis inledda av medleniiiiarna, borde kunna ge ett gott resultat.
En hurudsak a r a t t viilja amnen som intressera de narvarands SH a t t dessa fia lust a t t suga nligot, En refererad eller gemensamt last bok kan ju ocksa r a r a en liiiiiplig inledning, Helst bör ju meiileniskap i en sBdan krets medföra f örpliktelse a t t s v e ~ aktivt ileltaga: för m h g a stumma bi- sittare rerka inte gott u r ihnirmgssp.
piinkt.
En sak som naturligtvis inte bGr försuniinas iir a t t begagna de tillfiil- len till örning som det verkliga livet bjuder pk Dels liar man ju d i Gh6- ramlet av stadsfullm~tigesammak1trii- den o. d. Uen först ' och friimst tanker jag pil sildana sammantraden, diir rala och en liar ratt a t t deltaga, t. ex. kyr- kostiinimola .. H u r milnga av damerna bruka.
gB pii sHdana, om inte möjligen.
ibland under pQtr~c1; iiing a r ni " " ie; o: som fruktar en kiipp eller kanske sjiilv vill iistadkoninite en dylik och diirför viirrar röster?
31en inte a r det SA man gör gagn med sin röstriitt.
Om 1-i, som anse medborgerliga rat.- tiglieter som ett gott a t t efteistrSTa, ocksil vinnlade oss om ett samvets- grannt deltagande i de samhiillleliga, förriittningar som ~ i i t ja l till allmiimlie- tene intresse, sa h m d e vii1 s3 smilning .. oin en allniali opinion r a s a fram, som fiirtjiinade a t t giira sig hörd, durför a t t den gru~idade sig p; i personlig upp- fattning - och sil finge ri övningen pil köpet!
RL !DII SCtHUREB r. WALDHEIM.
D e kvinnliga a k a d e m i k e r n a s internationella sommarkongress.
vinnliga akademici ha,de sin fjarcle internationella kongress i A4mster- dam den 28 sistlidne juli till 2 augusti, varvid bland f yrahundra, deltagase Sverige repi-esenterades av Dr. ' Andrea Andreen-Sveaberg och Fil.
Mag. Astrid Sturzen-Becker som delegater, isamt lektor Eva Ramsteclt soin Sveriges medlem av .det internationella rHclet.
Tjugusju nationer äro nu represente- rade i sammanslutningen, och det var en särskild gliidje a t t f % välkomna de- legaterna f ran .de sist anslutna landen, framst Tysldancl, samt Ungern, Est- land och Polen, vidare Bulgarien, Lux- emburg, och Rumänien,, soni vunnit medlemskap vid förra arets r8clsmöte.
Dean Virginia Gilclersleeve, U.
S.
A., avgick frHn ordförandeposten och ef- terträddes av Docent Ellen Gleditsch, Oslo.
Som vice president kvarsttir Professor Cullis, England, och nyval- des Professor Westerdijk, en av de le- dande holliinclska deltagama, samt Ma- dame Schreiber-Favre, Schweiz.
den ai+betsfyllda veckans piqogram fhngades intresset bland annat av fra- gen om den stora stipendiefonden, som dock annii befinner sig i sin början, .men av vars rantor man beraknar ut- dela det första stipendiet pa 300 pund om tv &amp; hr.
Vidare di~lrute~acles fra- gan om standarden i olika land för medlemskap i f öreningen, en f raga .. som %r av synnerlig vikt iiven i andra av- senden och som blivit utredd p &amp; ett K, utomordentligt förtjlanstfullt satt a v Lektor Lilli Sl.on.kof t, Oisb; Ifrhgan om intellektuellt samarbete - med e t t intrwsant f&amp;edrag om Nationernas Förbunds Institut i Paris av en av dar- v a r a d e chefer, Professor Zimmern - samt om utbyte av larare landen emel- lan, om gift kvinnas yrkesst&amp;llning och nationalitet, om lcvinnan i yrke och!
h m, kvinnan i handels-, industri- och finansvai * lden etc. E n god.
del av ticlen upptogs av ut- flyktei; t. ex. till lostmarknaden i Nk -- maar (p &amp; inbjudan av Kvinnornak Nationalförbund), .och - de garnla sta- derna vid Znycler See, t. ex. Volendam .. Blan fick ett starkt intryck av de hol -- liindslca viirclarizas aktivitet och inten- sitet s &amp; viil vid dessa utflykter som vid den förmiddag, som upptogs a v föredrag av holländska medlemmar om deras verksamhet i olika yrken, samt- vid det stora öppningsmötet och d e n teaterafton, vartill stadens borgmasta- re inbjudit kongressdeltagarna.
E n viktig andring i stadgarna ge -- nornfördes i .och med beslutet a t t kon- gresserna numera skola hallas vart.
tredje i stallet för vart annat ar, Nasta g h g - 1929 - skola deltagar- na samlas i kongresstaden Geneve men des~iförinnan blir det ett par sty- relsemöten, om ett Ar i Wien och a r e t &amp; rpa troligen i Italien.
164 H E R T H A -.
- - - p Silhuetter från Ära de som Sras # bör - herrarna först!
!Eill viilkomstf esten S Kational- univerwitetet, som stallts till förfogan- de för kongressen, hade infunnit sig medlemmar av regering och parlament, och intresset för denna %Irlands f a s t a internationella kongressa hade samlat representanter för landets vetenskap- liga och litteriira, religiösa och konst narliga kultur.
Fristatens president, W i l l i a m n internationell kongress som sh manga andra kanske, f örhandlin- O o s g r a v e, och den kande lipprors- gar, spritklf örbistring, resolutioner i ledaren E n m o n t1 e V a 1 e .n.
a. voro biida narvarande?
och det sades, oandlighet.
Men det utmiirlrande för detta a t t det r a r första gangen efter Fri- fredsmöte i det mycket omtalade meu statens grundliiggning genom fördra- föga kända Irland var den sarepa mil- get med England, som de biida anta- jön, komplikationen av nationella pro- gonisterna synts i samma rum.
Att blem, de m h g a politiska fronterna, kvinnorna &amp; stadkommit detta, impo- som det visst icke lyckades överbrygga, nerade tydligen aven p % de misstrogna.
de Tialera &amp; r icke liingre en diids- men val a t t atminstone för tillfället dömd rebell utan unirersitetskansler.
bringa i ömsesidig kontakt.
Han stAr fortfa~ancie i spetsen fii; r re- Den viktigaste behiillningen av en publikanerna, som f ordra f ullsturnidig .s &amp; vidlyftig apparat som en interna- oavhängighet för Irlawl.
Men han iir tionell konferens a r val det clirekta ocksa parlamentsledamot, ehuru han, utbytet, känslan av det gemensamma som miinga andra lians kamrater, vag- malet, trots skiida viigar, och impul- r a t underskriva fördraget, som erkan- .serna för det lokala arbetet, nar indo- ner den engelske konungens Overli6g- lens eller modlöshet öveminnas och het, och darför ej kuiriiat intagii sin slumrande krafter väckas till lir.
plats.
Men framför allt stimulera viil de Presictent @ osgravt?
har siikert ena levande intrycken .av starka och goda sv8r och allt annat iin behaglig stall- personligheters andliga kamp mot ning mellan oppositionen, som staiilp- livsfientliga makter.
lar honom som landsförriiiiare för hans I detta myller av minnesbilder a r eftergivenhet, och Englands hniu star- det nagra episoder, som inpräglat sig ka arm, som hiimmar den fria, natio- djupare, nagra karakteristiska profiler, nella utvecklingen, niar intressena skii- som avteckna sig skarpare.
ra sig.
Znternationella kvinnoförbundet för fred och frihet som ser en av sina uppagifter Tara att förlägga sina kongresser till linder dar Eredsarbete &amp; r &amp; rskilt av behovet p&amp; &amp; lat, har denna sommar, den &amp; X5 juli, Ledamoten av sammanträtt i Dublin.
svenska sektionens styrelse och en av de svenska delegerade vid kongressen, fil.
dr Naima Sahlbom skisserar liar nfigra av cle ledande personerna inom förbundet samt förhallanden pB den agröna ön,.
E
H E R T H A E t t gliiiisaiide garden-party hos ge- neralguvernören, där den mondana so- cieteten dominerade, erbjöd icke s3 mycket av intresse.
X a n tyckte nar- mast synd om viMen, so &amp; med blid resignation: s jalv väkomnacle var och en av, de bortht 500 gasterna.
Det torde ej vara en avund~svarci position a t t representera clen forna förtrycka- rens siiveriinitet, och den stranga ii~ili- tärbevakningen phminde om a t t flera f öreträdare f allit off e r för clet ziiicler- kuvade folkets hat.
E n förgrundsfigur i Irlands frihets- rörelse iir 8cleil 54 a r gamla m r s D, e s- p a r d, känd frhn milixgen tidigare fredskongress: non ar syster till g e- n e r a l F r e ii c Ii, p2I sin tid utsatt f ör stiindiga attentat.
Iiigen har c1 jiir- vare a n hon langt före kriget protes- terat mot Eiiglands brutala irländska politik, och ainnu &amp; r hon lika intensiv i sin me&amp;k&amp;nsla för alla uiiclertrycl&lt;ta,o saviil klasser soni folk.
M i s s L o u i e B e n n e t ä r d e n ir- ländska sektionens ~ r c l f ö ~ a n d e Hen-.
nes personliga c h a m och rättiw&amp;dighet har besegrat alla motsiiitningar och förmatt kvinnor ur al.la politiska och sociala l ä g e ~ a t t samarbeta i kongress- kominittén.
.Hon har organiserat arbe- tarkvinnorna och ndäimecl liö j t deras ekonomiska sfällning.
Deras egen klubb, S: t Brigi.ds Club, h a r inköpt ' e t t härligt beläget rekreationshem, d i t eii utfard arrangerades.
Den lilla irl8nd- ska fredsgriippeii har tydligen t r a i ~ a d e och: offervilliga arbetare, t y, det kali vii1 synas vhgsaiilt a t t inbjuda till e t t fredsmöte i e t t s &amp; föga pacificerat land, 8cXir iiiinu oron sjuder under den skenbart liigaa ytan och hemliga kraf- 165 ter 1iSlla missnöjet vid liv och vänta pS sin stund.
Det ar d&amp;rföia naturligt,, att de $r- 12nclska fredsväiinerna uppmärksamt följa - progranifrhgorna: I .m p e r i a- Iism, iUinoritets.problexri och framför allt M e d 1.i n g, S k i l- j e d o m och A v r u s t n i n g contra Nilitarisni.
1i.iancl har ju i själva verket t r e arméer.
Ei~gland ' besätter ännu flera Iiamnar och Ibevapnar .det trogna Uls- ter.
Irländska Fristaten ahar sina egna trupper, till stor del rekryterade u r d e under kriget varvade volontarerna, och slutligen existerar fortfarande, trot,g straliga förbucl, en, hemlig republ3kansk armé, spridd över hela hndet.
Med skäl yrka d e irländska talarna p &amp; full- ständig avrustning.
Lika brann.ande för Irland iiro mi- noritetsproblemen; De religiö~a kon- flilcterna mellan katolsk majoritet och protestantisk minoritet h a val avtrub- SA inycket bittrare är den b a t * ~ men, ilatioilella söndringen.
» Det fula arret över Irland », griinslinjen mellan Fri- staten och Noid-Irland, ar icke l ä t t a t t utplana.
Men Predlsf föiilbupdet h a r grupper p % ömse sidor, som: se sin sv&amp;- ast te nppgift i a t t .föra samman man.
neii för at.t söka skapa ett enigt I r - land, starkt nog att pil fredlig vä,g göra sig helt .oberoende.
Den engelska sektionen av Fredsför- bundet sände under frihetskriget nhgra delegerade till Irland för a t t, faststalla d e engelska solclaternas foramfart, och deras rapporter väckte i England en stark opposition .mot regeringens ipoli-.
t i k och bidrog till den slutliga upp- görelsen .. E n av - dessa delegater v a r
m r s H.
S m a n nr i c B, numera redak- tör för tidskriften F o r e i g n a f- f a i r s och delegerad i Folkförbundet.
Klokhet och saklighet, genomlyst alr välgörande @ urnor, priigla alltid hen- nes inlägg i diskussionen.
Hon skonar icke sitt eget lands svagheter.
Pil fra- ga om minoiaitetsförtrycl;: försiikrar hon, a t t det e j existerar i Storbrittan- nien, » ty vi förtrycka ouajoriteternas.
De bAda oskiljaktiga riinnerna D r A n i t a A u g s p u r g och L i d a G u s t a r a HeymaiinstZifort- farande i ledningen .för den @ ska gruppen och ha ej med aren prutat, z \ - p &amp; sin omutliga radikalism.
De fordra e t t principiellt ogillande alT det giingse kolonial- och mandatsystemet, det sis- ta ofta endast en förstucken koloni- sering.
Anitas vackra, intelligenta Bu~iicl med det korta, snövita haret » höjer sig 6rer r&amp;ngden&gt;&gt; trots den lilla ge stalten, och hennes djupa stSimma bär alltid fram triiffan.de visdomsord.
Lida Gustava ar folktalare, och .hennes kraf- tiga röst räcker till för ett friliifts- möte pA Dublins centralaste torg.
E n i .deras riitliniga pacifism skolad kraft iir G e r t r u d - B a e r, ledare för den tyska ungdomens f reds ?örelse.
Xed outtröttlig energi bealgbetar hon den hardplöjda jordiiibnen och bekbupar oförtrutet ef terkrigsreaktionens fro- diga ogriis.
Flytande tolkar hon alla tre kongresspraken och klart och lo- giskt för hon fram den nya genera- tionens traditionsfria l i v s s p och 11131- medvetna stravanden.
Men ~ i t t e r hoii som sekreterare, till synes tankfullt lyssnande, blixtra ofta de svarta ögo- nen till av gliiclje eller de skarpt mar- kerade ögonbrynen rynkas riiltaligt ogillaude, hoii a r s a l l s p t » levande ».
Det unga Amerika Bar siint 111. a. en ny kraft D o r o t h y D e t z e r, en li \ - lig och vaken collcgegirl.
Horni be- gala eritraget och örertygaiide ett ut- talande mot icke blott militur tvange- tjiinst utan niot rarje slags obligato- risk mobilisering.
Förenta staterna lia niimligen en utarbetad organisation för mobilisering av hela * efolkiiiiigen vid krigsutbrott, och miiiigenstii.des iir &amp; n obligatoriska fysiska trhingeu rid unirersitet och skolor direkt iiirilrtad pd krigsberedskap fös sirii1 dcn kvinn- som manliga ungdomen.
Soni en uppf risl~an (1e stormvincl kommer alltid initt under teoretiska framtidsdiskussioner 9f a r c c 1 l e C a p p med nuets tvingande fordring- ar.
Direkt frbn liret utanför, frQn fangelserna, diir rebeller f r i n inbördes- .kriget berattat henne om sina liclan- den, tortyr icke utesluten.
Eller friin de överbefolkade slii~ilkra~tereii, dar iiaden övertriiffar allt viid kontinen- tens stcrstiider iiiider krigsiiren lip] ?- risat, dar spiidbarnen dö i niangd och mödrarna sjiilra bara sina smc~ till k-pkogiiirden - icke i en kista, men en liten triilhla eller ~ a t l som finns till hands.
Xed sitt filörlaiide patos?
medl en underbar och elektriseraride gest fascinerar hon ihörariia, aven om de ej kunna f ölja (leii sp~.iidlande franska ordströmnieii.
Och intresset slappnar e j heller, nBr Iiurni IiAller ett regelratt föredrag on; elion~niisk imperialismt gisslande ej iiiTnst sitt eget lands poli- tik.
BTnder hela kongressen tjiinstgjorde soin fredens rictdare en frivillig lijiilp- lig I
l67 H E R T H A trupp u r The Wooclcraft Chivalry, en scoutkhr med pacifistisk betoning som sanilat bgde gossar och flickor till har- dande, f riliif t sliv.
.
Den &amp; ta miiiiicsbilden %r en stam- ningsfull ni~isil; .historil dernon~stra- tion av professor A r t u r D a r- l e y, som p % sin fiol illustrerar den irländska musikens utveclclin.g, barder- nas harpolek, gamla latar, fascineran- de stridsfalif arer och originella folk- danser.
Hiiseer .och iitfiircler till historiska platser avsluta den ja3ifia.de kongress- veckan och ge en m ock &amp; ytlig över- blick av de rika konst- och Bulturskat- ter, som vara förfader p i sina vikinga- färder gjorde sitt.
basta a t t föröda.
Och de otaliga ruinerna fr %n al1.a epoker fram till nutidens genomskjut- na staclskvarter och övergivna byar vittna om det sekellliiga krigstillstiiii- det pci Erins gröna ö.
Kvinnornas fred.&amp;ongres.s i Ditblin varslar om en lyckligare framtid för det.
rikt begavs- d e folket som gör heroiska ansträng- ningar för a t t fysiskt och andligt till- friskna.
.
NAIMA SAHLBOM.
Från bokvärlden.
Jenny Lind i solnedgången.
Minnen uppteck- nade ar H a r.a l c1 E h r e n b o r g.
I distri- bution hos A.-B.
Seelig &amp; C:o. Pa och i vägen med Fordhoppa av I c1 a B a c k e.
.. a 11 ii.
Frrims förlag.
E t t litet komplement till förutvaran- de Jenny Linclbiografier utgör H a- r a l d E 11 P e n b o r g s uppteckna- de minnen av » Jenny Lind i solned- gangen ».
Det iir, som titeln anger, fran de senare aren av hennes liv, som herr Elweiiborg har d e s a personliga hagkomster a t t .meddela.
I Lonclon 1879-1887, iiven under en sommarvis- telse i Scliweiz 1886 da lian paträffar » Herr Otto Goldsclimidt nebst Frau Gemalilin » - resandebokens anteck- ning om var berömda landsmaninnas närvaro pil hotellet i Asenstein - för- unnas honom a t t allt emellanat sam- manträffa med Jenny Lind.
Varm be- undran och pietetsfull tillgivenhet priigla dessa erinringar som till större ...
delen ge oss bilder av Jenny Lind i hennes eget hem men aven av e t t eller annat av de alltmera sgllsynta till- fällen d &amp; lion tinnu visade sig ute bland mknniskor.
De ha det ojikvbara var- det av direkt, personlig minnesgodhet och trovardigt Atergivande av vad som i öm hagkomst bevarats.
Emellertid hm den lilla boken ett stirskilt praktiskt syfte.
» N&amp;nga med mig hoppas a t t f % till s t h d en stadig- varande Jenny Lind-f ond till under- stöd av de barnsjukhus, som biira hen- nes izamn », skriver författaren i ett cirkular soni medföljde redaktionsex- emplaret, och i en efterskrift i själva boken skisserar han idén om bildandet av ett D Jenny-Lind-förblind » till detta andamal - » vtirdigt a t t namnas i jämbredd med det prisvärda ' Fred- rika-Bremer~~örbnndet! ».
BehWningen av sin bok anslilr för-
fattaren i varje fall till nagot ~viilgö- eiirleiia aiig8ende dct nircket hiindelse- rande ändamfil i Jenny Linds anda ».
rika saiiilivet mcrt Hjiilinnus.
Liksom I d a B a c k m a n n fortsiitter Hjulianiis f d r Iihlla till godo med a t t i nied » farliga farder och roliga ».
Hi- s i i d goda som onda stunder höra talas storien om iiventyren med Hjiilianus, om m d Bob under för Iiaudeii varan .. » p &amp; och i viigen », %r egentligen en ny de omstilndiglietcr skulle gjort eller- fjarde del av de tidigare fiirdeböcker- inte gjort!
Hjulianus och 1:mis hiirskarinuas laiidsviigs3deii ar cn spannandc be- ritttelsc i och för sig nicn ruhste ViII !a ar ett sardeles intresse för den sjiilr- styrande biliigarinnan - ~ i l k e n iiittur- ligtvis i speciell grad kan senterit den livfulla skildringen av od;) - sséeriia med Hjulianiis, .r,-ilken i gi.iin (i miiste förstik dennes Likomor och ~li~öpligheter o41 iimn innerligen sympatisera med iigii- E t t gripande patos ligger i förhal- rinnan-cliaufförens h i r t prövade iiila- landet a t t det ar för hasten Bob soni mod med arseende pii hans endast allt- Fordens excentriciteter skildras.
Bob f ör of t a framtriidande nyckfiillhetei- a r I d a Backmanns älskade hast, som och istadiga uppförande.
Av Ida framlever sin pensionerade tillvaro p &amp; Backmann uppleras emellertid dessa en för världen IAngt i f r h obekant med outsinligt gott humör och filoso- gard i T7iirmlancl - namnet pil denna fiskt lugn.
Siikerligcn a r det heller a r dock diskret förhemligat - och Hjii- inte endast i b o k e u om Hjulianus lianus iir Bobs eftertriidare pb I d a som hennes oemotstiiiidligt roliga fyn- Bitckmanns agandes f yrtioilttondel.
dighet genom ett triiffande ord brutit Men inga nymodigheter t a den gamla udden a v en förtretlighet eller en far- kärleken u r Ida Backmanns hjitrta, och lig situation.
Bob f %ia oförbehAllsamt mottaga förtro- E. K-n.
na.
Visserligen a r det ej till främman- de och exotiska lander som det bar av med H julianils, men exkursionerna iiro i sin a r t tillriickligt fasliga och roliga andil.
En fordhoppa pi % en svensk landsviig omfattar tydligen de estra- ragantaste möjligheter i iiventyrsgen- ren, ej heller förspillas nhgra poiinger med I d a Biickmann som relaterande part - och vid ratten.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET.
Redaktör: B Zleln K Z e m a n.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskrif ten.
Icke-f örbundsntedlemmar pre- numerera &amp; närmaste qoostanstalt eller i bokimndel.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6:50; 1 / 2 ar kr.
3:50; 1 / 4 kr.
1:90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expedi- tion: 48 Klarabergsgatan, StoclchoZn~ Redaktionstid: tisdagar och fredagar &amp; Z. I-S.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: &amp; Z.
11-4 oarje söck~~uiag.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
STOCKHOLMS BOEIKDUSTRI AKTIEBOLAG, STOCKROLX 1926.
I h i u n d e t s Byrå Klarabergsgatan 48, Stockholm C Lämnar råd vid I. %-gem bt levinnlig ungdom 8ZIqd ' - och % k d o l a B O R G E N Telef .. gocksund Stocksund 445 A kristlig grund upprättad skola för omsorgsfull un.dervisning i Liga avgifter, v a v nad s 6 m n a d, h a n d a r b e t e m. m.
Prospekt erhiller p i begiran.
, " Smakar mera än det kostar " .nvLid i b t - Arboga Srnarb- * MEJERIT " enltkr hilktändigt smör, men är bililgam.
[k uauka huMUms dominera &amp; I Nöjet art baka blir större, och arbetet fön enat därmed dubbelt lättare om Ni använder det sil vida beprövade och erkända I I I ÄKTT EROLAGET- Stothdiolms E.
Nya länisängsfabrib L. ERICSSON isps %ia.Z~~ff ' f * Siingar, Sangklader, Soffor, ' Ottomaner 1 och 2 baddar, ' Tacken, Filtar, Overkast, Kuddar m. m., m. m. Konkw &amp; Ut8töllni~g 16 N ' o r r l a n d s g a t a n 16 STOCKHOLM C a r l B r O S t r ö nn S Ättiksprit Tel.7850,N.7181 är fullkomligt enastiende i styrka och arom.
Förnämligaste kvalitetsmärke - K ~ DEN P - S t ä n d i g ~ o n t r o l l a n t: Fil.
Dr. Fr. L i l j e b l a d a u k t.
h a n d e l s k e m i s t
Inri e L å 1 1.
2.
'.
&amp; Ett nytt socialt reformförslag.
Av Karin Fjallback Holmgren.
Lizzie Möller.
Av Carola Eklundli.
C Sjuksköterskornas samarbete i Norden.
AV Sigrid Ulrich.
Pariskongressens reformprogram.
AV Gertrud Rodhe.
En uppgift för kretsarna just nu.
AV Ruth Schurer v. Waldheim.
Silhuetter f r h Dublin.
Av Naima Sahlbom.
Akademikernas internationella so:mmarkongress.
AV Asfrid SturzensBecker.
Friin.
bokvärlden.
Av Ellen Klem.an.
GUMMISULOR OEH GUMMIIIILACKAR " Kuntzes Extrau marknadens förnämsta fabrikat, lätta och behagliga med enasaende slitstyrkai.
Guminileksaker - uppblåsbara och flytande största sortering i trevliga nyheter.
- Dessutom rekommendera vi VM välförsedda lager i, Gummihandskar, Gummisvampar, Gummimattor, Bollar, Reakuddar, Tennis- och Gymnastikskor m. m., m. m. KUNTZIE &amp; Co. Norrkciping - STOCKIHOLM - Sundivall Stockholms Bokindusfr1 Aktiebolags Boktr., Stockholm 1828
