# ID: svediakorp-per2862
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,590
# sentences: 645
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


göras uppmärksamma p;, att Paul U. Bergströms manufakturavdel- ningar ha det största tankbarer urval av alla slags Siden-, Ylle- och Bornullstyg~r samt Linnevaror för saväl ' ekiperings- som hushållsändamål.
-- M o r g e t - Drottninggatan 74 54 Horasgatan 54 (Mltt for hdolf FredriKs Torg).
= 13 u.
HUSMODERN koper Bomullsgarn och VHvnader fran Gefle Manufaktur A.-Bol STRUMS,BRO ' och vet att hon erhbller det basta möjliga för sitt ' HEM Ett margarin.
.som tiilfredsställer allas.
smak G e.
&amp; ss, tillverkas efter en ny metod som förlänar detsamma ett ny- k&amp;nat o c h kraftigt natursmörs smak o c h: arom, ' 2h &amp; ss dessutom hade bryner, bakar och ' steter s o m smör.
Ivanens vllvnader bllrta vivnaderl.
Oefle garn basta aaml Kostar e n d a s t 95 ör ' e pr - kg.
Museistudier.
-).
Väfskola- Konstsömnadscikola I - - PROSPCKL:.
i - Kungstradg&amp;rdsgat.
l;?
Stockholm.
- I 1 E L.
9102.
- Siden- &amp; Manuf alrtiiraf far Största urval nyheter,
ARGANG x111 JUNI 1926 HAFTE 6 p e n s i o n s f ö r s ä k r i n g e n o c h kvinnorna.
et var en gang i riksdagen för om- ingenting annat skett än a t t en ny fut- kring femtio Ar seclan.
tighet lagts till deii '.
sijosra mangclen andlaa.
Idén har d &amp; @ t t till det Ca- S.
A. Heclin hade, ung och &amp; %kraf- tig som %an clfi var, viickt motion om iiossa, soim Sr inkömp !orten.
en genomgripande slroli * eform, ett stort Om .man d ena sidan ställer de vack- tiinkt förslag mecl m %nga genialiska ra och stora.
old,: som under mer an uppslag.
Uoctionen lia.cle behandlats av fyrtio Ar talades om den alln~änna in- veclePböiaaade utskott, som betiinksamt valiclitets- och c5lderclqmsf örsäkringen, och smc5slugt reducerat och prutat, s&amp;- om .den ljusa framticl, ila en var s l d l e som gocl sed i riksclagen dd annu var.
känna sig trygg i förvi~sningen om en DA iirenclet %ehancllacles i kamma- soq+ Aliierdom scSsom den ljuva 1ö- ren, yttrecle ut~skottsorclföraii~den, bis- nen för livets möada, och vid andra si- kop C.
H. Rundgren, ungefär följande: dan om orclen ställer vad som till sist » Ett ga.mmalt talesiitt ar, man börjar kom fram s %sorn resultat av det myck- mecl eiz knappnal, loch inan slutar mecl i1; a talaudet och kle !rika liif tena, f &amp; r. in an en silverskAl.
UtSkottet, .Ilar gatt den ett bekliirq111aiide intryck av den vackra motsatta viigen; detta ä r den lilla silverskc5lens förvandling till en f uttig Bnappndl, som atersttlr av !herr Hedins knapgrih~l, d. v. s. av ~den pinsamma stora ocli vackra silverslic51. » bristen p &amp; sammanhang mellan .den .Sc ' iclanrt är ofta en stor 5clés Iivsöcle.
krassa verkligheten och allt, soni s m p D.ärföia frestas man lätt till gewrali- Bar u t sig i] nariga och bländande orcl, seringen, a t t en tanke iir sublim, med en stat i similiclimaiiter.
Det allra makt a t t Mlla entusiasmen kokande, mesta av ile sltora orden, de feta löf- tena, de ädla föresatserna, de höga och .S&amp;.
länge den billles p &amp; ett betryggande avstc5ncl fr&amp;n clen nyktert och.
snusför- cljupa tankarna och kanslorna äro en- » a f 001) s paradise », iiuftigt tillmätta verldigheten,.
men ju d ast företeelser f och an- ~ ~ L i r m a den ~ e skrider till beblandelsen tillsnoclda skri~bo~dspro~dukter n~ecl denna, desto tamlare, blekaze och svarslöst verklighet~sfr %mmande tal.
AIclerclomspensioneringeii skulle ge mera sm&amp;skureiz blir den genom sin full c5l~derclomsför.sörjnin.g at a l l a efter strSivan till anpassning till en tilltänkt miljö, oeh nlär den till sist iir färdig principen allas lika rätt.
Det första, man vid den nyktra ut- a t t infogas i clenna, &amp; r det soni om just D '
126 H E R T H -.
A redningen fingrade p &amp; var begreppet » f ull %l~derdom~sförsörjning ».
De f ör- sta kalkylerna visade nämligen, a t t sa- ken icke ' skulle kunna genomföras till överkomliga kostnader.
Apparaten skulle bli fantastiskt stor efter vart lands matt bedömt, och den riktiga kon- sekven&amp;en ahade därför .bort bliva, a t t utredarna helt rättframt och öppen- hjartligt meddelat sina uppdragsgivare, a t t p r o b l e m e t iir olösligt.
Xen icke gar det an, a t t en kom- mitté framlägger ett slikt svar.
Upp- dragsgivarna vänta sig e t t förs1a.g om » nAgontingw, ty bakom dem star en f ör- väntansfull oöverskadlig skara, hos vil- ken det myckna talandet vackt hopp om » n&amp;gontinlg~.
Därför kramade man p &amp; begreppet » full försörjning » - och fick det ph SA vis f örvandlat till » f ull, .o m o c k t o r f - t i g, försörjrting ».
!
P j ~ ä r r ä r uppfinna- ren av denna förbättring, som alla sto- ra uppfinnare, namnlös.
Det a r emel- lertid n8got av genrialitet i idén » torf- tig&gt;&gt;.
Ordet ' ar tiinjbart anda till svalt- gransen och det utplanar ordet » full » till en knappnal.
&amp; @ n principen?
fragar niigon.
Med den fick det g &amp; som med de stora bina Selma Lagerlöf lämnar &amp; t sig sjalva a t t t a sig in i verklighetens kupa biist de gitta.
Principen blev och ar, a t t det svenska folkets » sorgfria sena U- derdom » lämpligen f örlöper i » torftig- het », och a t t denna viilsigna.de g %va ar en lämplig lön för livets möda.
Hen .kalkylerna ville and &amp; icke alls gA ihop, och man s&amp;g sig därför nöd- sakad börja tumma iiven p &amp; orden » alla » och » lika&gt;&gt;.
Det forra ' ordet kun- de icke kramas till n8gon aniilan form,.
- - -.
.
.
.
och darför bröt man helt sonika s0n- der det genom a t t frAn pension undan- taga alla dem,.
som vid lagens ikraft- trädande redan fyllt G7 Qr.
De fingo reda sin ilderdoms torftighet bäst de kunde, sch det ansjgs nodviindi @ be- handla dem si, emedan det annars skulle hava lyst f ö r klart igenom, a t t h e l a s a k e n r a r ekono- miskt omöjlig.
Eiittare stiillde det sig med ordet » lika&gt;&gt;.
Det behiivde icke nödviindigt tolkas sisom » lika iniicga k r o n1 o i * » till vm, utan kunde lika g5lbiia tolkas med » lika s t a n d a r d » till var, och lika standard kunde vinnas genom fle- ra kronor till den ene iin till en an- nan, som med fiirre antal h o n o r kunde ernii samma standard som den f6rre med flera.
S u a r det kant och omvittnat, a t t kvinnorna i allmiinhet, i synnerhet p5 iildre dagar, kunna taga biittre vara p &amp; pengar, i synnerhet smil penningar2 %n manneu i allmanhet g &amp; sig ut med.
Kvinnorna iiro i allmi-inhet mera her- rax over behoren Hn miinneii; de hava s t ~ s r förmQga e a r självhjiilp och redan deras kvantitatira matbehov iir i all- murrhet viisentligt mindre an männens.
Om man sbledes fastställt en genom- snittlig torftighetsstandard fiir m h, bör man kunna med nhgon husbehovs- statistik framreducera en lik~iirdig torf- tighetsstandarii för kvinnor, och den ut- ragen ralde man ocksil, och rann diirige- nom en minskning i totalkostnaden p &amp; c:a 10 proc.
TTisserligen Tar det sil gott som ing- enting krar av id &amp; - som o c B s d ledde sitt upphov f s b 8.
A. Hedin - men man hade dock kommit med » n&amp;-.
H E R T H A goiltings, och d e t var huvudsaken.
lU@n spörjer sig endast iinför det un- derbara standardresonemanget p % be- hovsprincipens bas, huru i all världen det kom sig, a t t icke tillämpningen av behovsprincipen generaliserades e t t li- $et tuppfjät till, da en oerhörd effekt skulle hava vunnits.
Inte behöver den 67-arige miljonären nhgon efter torf - tighetsprincipen tillmatt pension!
Men det gick inte för sig a t t moti- vera nedsättningen i torftighetsstan- darden för kvinnorna med a t t.
de kun- de reda sig med mindre a n mannen.
Det skulle se för illa u t och ge anled- ning till hugg, som inte kunde bort- resoneras.
H a r behövdes ett v e t e n- s l; a p l i g t stöd, som icke sa dar utan vidare kunde bli föremal för me- nige mans diskussion, och som ett ' s8- dant stöd anfördes dödlighetsstatisti- kens lägre siffror f ör kvinnor: kvin- norna leva längre och bli därför dyr- barare a t t pensionera.
Ett vid 67 ars alder avsatt kapital ger högre pension för en man ä n för en kvinna.
Olik- heten i pension a r salunda endast skenbar.
De hava ju vid uppnadd pen- sionsalder fatt lika kapital, och ingen kan hjälpa, a t t det racker till en stör- re pension at mannen än at kvinnan.
Nar dylika argument anviindas, be- tyder det, a t t den argumenterande h m en sjuk sak a t t försvara och känner sig sh .bragt till - det yttersta,, att logik 1oc.h konsekvens icke försla, utan makt och vald maste ta vid.
Börjar man niimligen a t t rakna med gruppdödlighet i sttillet för med all- män dödlighet, d &amp; ar.
man ute p % e t t gungfly val s &amp; vanskligt som behovs- principen.
Grupperingen kan ju ske 127 p % mangfaldiga vis, och alltid förete de olika grupperna olikheter i dödlighet.
Delar man t. ex. upp befolkningen i landsbef olkning och stadsbefolkning, erhiiller man tv &amp; grupper med mycket olika dödlighet, likas % om man uppde- lar stadsbefolkningen i smastads- och storstadsbefolkning.
Delar man upp bef olkningen i yrkesklasser, uppdagar man enorma skillnader.
E n individs dödlighet blir p &amp; det sättet beroende p % vad gruppindelning man anvander.
Efter den ena uppdelningen kommer.
han till en grupp med mycket lag död- lighet, efter en annan till en med hög- re dödlighet, efter en tredje indelning till en grupp med mycket hög dödlig- het o. s. v. och man Ban d % fraga, vad dödlighet har han egentligen?
Han kan ju icke ha a l l a p % en gang.
Men, invander man möjligen, deni jämförelsen a r skev, t y grupperna äro icke f a s t atskilda sasom grupperna; miin och kvinnor.
Det kan ju ske över- g h g a r fran en grupp till eri annan.
Invändningen ser bra ut, men den träffar icke sakens kärna, som ar, a t t en grupps dödlighetsförhallanden äro en produkt av de olika omstandighe- ter under vilka grupperna leva, o c h de iom.st %nldigheterna %ro f ö r a n d e r l i g a.
Med förändring av om.standigheterna f öl ja f örandring- ar i dödligheten.
Nu hava under äldre tider mans och kvinnors f örhiillaqden varit myc- ket olika, och den nu observerade skill- naden i dödlighet a r en produkt av den- na olikhet.
Lat vara a t t väsentliga de- lar av skillnaden hava utplanats, verk- ningarna av tidigare atskillnad göra sig ännu gällande, och de nya förhal- ',.
landena hava icke annu Iiimnit slitta nagra bestiihda spar i statistiken.
SB- dant kan tidigast viintas om en gene- ration.
niaskiilina karakteristiken yb statistik, » lögn, f örbannad lögn ».
Statistiken a r nog i och för sig bra, men den anviindes sii ofta med san- ninglösket, och det karl (15 med allt.
fog sagas, a t t den anriindning, s ~ m i dbn politiska nodens Ar 1913 gjordes av den svenska dödliglietsstatistikcii, Iiör till de allvarligare försyndelserna mot sanningens och riittvisans pidin- nor.
Jim lim dock sökt vi~ina fössoning genom a t t lappa och plilstrn p % dtlt stora rerket ar ugssniimnda Ar.
Tidex kan nu anses mogen a t t ocksli spaclá- la örer den fiila 5tskillniaden i den of-.
ficiella torftighetsstand:ird, rarmcti tw.
sor @ r ' i Alderdom hetes bereda sreiisk man och kvinna lön för lirets möda.
A t t de förandringar, som intratt i kvinnornas stallnling, iiro av beslcaffen- Ilet a t t gynnsamt phverka kvinnodöd- ligheten larer ingen vaga pilsta.
Slriille nian inlAta sig p &amp; en gissning, torde denna triirt om böra gil i den riktning- en, att, sedan kvinnan i större omfatt- ning &amp; n förr engagerats i den direkta kampen för tillvaron, bAde i andligt och kroppsligt arbete, en relativ ökning av krinnodödligheten Ban vantas, om man nu frinser, a t t kvinnckna ocksil i större omfattning an tidigare k m - ria göra sig till godo de oarter, som hittills haft ett mera uteshitande pri- Karbp &amp; hd, T i b y dcu 1 juni 1926. vilegium a t t verka f örkortande pil D.
F.
LCSDVRES.
m ii n n e n s liv.
Darför fanns det vid folkpensioneringens organisation ingen anledning alls a t t smiskiiret rakna med den obseiaverade dödlighetsskill- naden.
Snarare kunde man med han- syn till a t t pensioneringen siktade mot en lang framtid, hava skal fraga sig: finns det numera nKgon anledning a t t Det betyder a t t den norska Icvinriorii- rakna med a t t d e n n a s k i l l n a d relaeii iiiist en av sina mest fraliisf-ii- skall sta sig?
N i c o Harnibro död.
Hade ihfiliglieten i folkpensionerings- förslaget f r i n början klart uppfattats av kvinnorna i hela dess principiella omfattning, skulle stormen mot det- samma hava blivit nhgot helt annat a n d e tiimligen beskedliga protester, som restes med skyggt rördsamma blickar pil den förment vetenskapliga motiveringen.
D &amp; Ilade man kanske funnit n&amp;gon förlösande feminint kliidd form a t t atergiva den bekanta riirdesiittning av henne som niilniiiska.
och soiii arbetart?
fiir deii sak huii iig- riade sina krafter.
Med sitt ljusa rena siime, sin finit intelligens och sitt klara oiiidiiiiie l m n fru Haniibro a t t i f r h biirjnn stii i f riiiiista ledet i arbetet f ör krinnorrias frigörelse och lion r a r med i riirelseiis kraftigaste bloiiistring~tid.
Som Ban- ske f i andra skönjde Bon klart de and- liga idéer soiii voro tlrirfjiidern till (less ii.ppkomst.
Som deii helgjutna per-
H E R T H A 129 soiilighet hon var prutade hon ej meii nella Kvinnoförbui~clet 1920 Iiacle sitt stallde de strangaste krav p % sanihäl- m.öte i Oslo.
stocl hon uppe i arbetet, let, p % ni$iiniskorna som helhet tagna.
livlig t intresserad.
Hennes ögmi stia&amp;- Kanske mest till sig själv.
lade en till mötes, n a r h,on var stark » Den rena man och den rena kvin- nog a t t visa sig, och de n i h g a gas- na » var .heiliies ideal.
Av den grund terna kunde inte nog beklaga a t t sju1.- arbetade hon ivfigt för sedlighetssa- 8cl.omen band henne a t t .hoii ej var Ben och slig med fruktan och biivam p % i s t h d a.tt vara narvarantde vid alla d e m h g a fai.or som hutade ui~gclornen, cliskiissioner och alla dagar.
sf val heiima .som n a r den färdades NU d &amp; hennes ögon, de sköna std lcgingt fran Iiertlinet.
Kommittén för in- lancle ögonen, %TO slocknscle stii Ileil; - och u tvanclring inom Inite~natibnel~a: Itvinnoförbunclet .hade l henne en in- lies vänner oc ' h arbetskamrater sörjan-.
de vid hennes Mr, med saknad och ve- tresseracl ocli verksam medlem.
Viii Gina Krogs död för ' tio &amp; 1 r se- mod i sininet, och tanka p &amp; Ihenne sa- clan sainlade sig alla röster om Nice d a n hon var i sina yngre dagar vid det H a m b o; soni ordf örande för Sorska stora kvinnoinötet i Bergen 1899.
Oeh Kvinnors Nationalr %cl.
I s e s Ar stod vi se .henne, kuvad av sjukdomen 1920, frii Harnbro p$.
densa post.
Brbetet i Stortingets salar, viljestalil; och iaeclo, blev Ileiiile tllngt och besv&amp;rli.gt, hon iliila det gall.de, alltid inecl clet ljusa le- blicken.
var sjuk redan clfi.
' Men hennes star- endet .och den ~l. %rlelcsfulla Hon h a r Isom en av # ile &amp; illspta, lia amicle ocli livliga sinne hö110 hell- ne uppe.
Till ocli nied i cle bi9da och stora Iivinmioriia sl&lt;r.ivit in sitt naiim.
ai.istr %ngancle dagarna da Internatio- i iiorsk kvinnosaks historia. '
Flygbreva från röstrattskongressen i Paris ...
nt ' erimtionell: r ö s ~ ~ t t &amp; o i i g r e anecl ss .ombud fr3n 42 liinder, mecl talare .n alla viisldsclelar, inecl tre huvucl- sprfill; och en s oandlig niäagcl privata sprak och med Paris .son1 ~slkBclepl.ats, det %ia v.erldigeii impmeranicle.
Och a t t det gar a t t u r denna i ni %iiga fall sh f % fram e t t heterogena - smnl.i ng ~1~viniioiv arbete soin ger verkliga resultat, reso- liitioner .so111 i d e flesta fall iiro enlniil- fril- liga, det kan endast ske d % det ga .om kvinnor som samlats onX tv % stora intressen, d e största och star- ka.st biirande som var tids kvi.niiior lia: röstratt och ined-borgasskap som iiieclel till samhällsnyttigt arbete det ena, fred det au,clra.
ur kiiiesida j a- Fran Asien koinmo .si~~2 ' 1.
panslca och incli ska 1c.vii.i nor, söt a som dockor n a r d.e i sina respektive folks ~clriikter sitta p 5 estraden, a1i) eii l i k a r e och fiaamstegsk.vi.nnor bland .sink egna.
Afrika - har s ä n t .dels egyptiskor, med stora mörka ögon, inen e t t fullkoinligt moclärnt kvinnosak sint res se^ .ilels eiig- elslior fr&amp;n Sydafrikanska staterna.
Nordamerilkas och Au straliens ~o~inb~iicl tala engelska med va r siii brytning, pigga och med, en vi &amp; f a r t i upptriidau-, ilet.
Det latinska Aiuerika, Sydanie- ~ i k a, gör trots sitt spanska blod e t t lugnare och lojare intryck.
IMieii de största.
motsatserna finnas kai~ske iii- o111 Europa, ;P ena sidan d e llipcler d ä r
130 H E R -- T H -.
A - kvinn ' orna vunnit rösträtt ocih en stark ställniing, &amp; den andra de som annu kämpa mot omyndighet - o &amp; beroende.
I - d e a f r a p r dar enighet ej helt vunnits, har gränsen ofta &amp; tt mellan dessa bil- da kategorier.
Styrelsen bar haft ett drygt arbete med kongressen, men den har ocksi haft gla.djen att se den lyckas.
F r i s t presidenten, mrs Corbett Ashby, som al&amp;vSird och outtröttlig pb ömsom engelska, franska och tyska leder ar- betet.
Sekreteraren, X: lle G ' ourd, sch~v ' eidska, full av lm och intresse, och kassaförvaltaren miss Sterliiig, en lugn och s a e r engelska, sekundera henne p &amp; var sin sida.
Den förra s@- relsen bestod dessutom av represen- tanter fran Tpkland, Uruguay, Ita- lien, U.
S.
A., Grekland, Danmark och Franlkrike.
Vid denna kongress har antalet styrelsemedlemmar ökats fran 19 till 21, oah bland de 17 stater, som där nu representeras, befinner sig ock- si Sverige.
Fröken Ingeborg Walin, konsulent i skolörerstyrelsen loch en av de svenska delegerade, blev im-ald som n:r 9.
I e t t senare nummer av Heil %a kom- ma de nru antagna resolutionerna i oli- k a frligor a t t införas.
J a g förbigifr dem darför för a t t tala om kväl1sni~- tena, vilka ordnats som agitationsmö- ten och där en intresserad u&gt;ch entu- siastisk publik fyllt den stora salen i Sorbonneuniversitetet eller det valdi- ga Trocadéro.
Om det gallt rösträtt endast eller kvinnliga parlamentsleda- möter, har stkrmingen varit u t a r k t och appliiderna s t a ~ k a, men har det gallt fred, blev det verkliga ovationer.
Att se den tyska talarinnan Dr. Biiu- - - - - - .. - - - - nier och den franska 31: me J1alateri.e- Sellier omfamna varandra under en Aska av applader, det kans som ex historisk hanidelse, ett steg p % viigeii mot folkförsoning.
Vid det stora fredmötet i Trocadero, som var OR- gressens höjdpunkt och offentliga av- slutning, var ilet Belgien och Tyskland som riickte varandra ~&amp;nderna med en gemensam förklaring a t t den moral: som giiller f8r enskilda människor ock- s &amp; skall g$la stater.
Ile r&amp;ldsamma appliider som halsade talarna visade bast hur stark viljan till fred vuxit.
-- De franska kvinnorna hoppas m y - ket al7 denna kongi.ess för sina egna röstriittsträranden, och det iir tydligt av pressens hbllning och av den ar- tighet som frhn regeringen, senaten m. fl.
risats kongressdeltagarna, a t t den gjort ett starkt intryck.
E t t kviills- möte, som var anordnat sam protest mot Code Xapoléon och för en modiirn äk tenskapslagstif tning9 samlade a &amp; m h g a &amp; h ~ r a r e a t t salen fylldes till triingsel och niagra hundra personer som ej kommo in begiirde a t t talarna skulle komma u t P i l l dem efterift och upprepa sina anföranden.
Det var aren hiix en publik full ar entusiasm, som halsade talarna - de flesta kvinn- liga advokater.
- Bland dem r a r fri- herrinnan Ruth Stjerastedt.
För Sve- riges del talade vid ett annat stort m5te fru Ellen Hageu, Var delegation liar för övriga gjort positiva insatser i de olika kommitt6erna dar iaesoliitio- nerna förberetts.
Att S ~ e r i g e har e t t gott rykte som föregkngsland i kvinno .. friIgor mijrker man snart.
Det iir ej iiiAiiga stunder dagen som man rarit ledig f r h l kongressen-
H E R T H A Och ' nästan varje efterniiddag h a del- tagarna varit bjndna p % te, till enskil- d a och korporationer.
För övrigt har vädret varit kallt och ruskigt, och den .lediga dagen under kongressveckan, da utfärder anordnats till Rheims och Fontainebleau, föll regnet i strömmar.
Men det var trevligt .and&amp;, oclh maii gjorde iniinga intressanta .bekantska- p r.
Ty intressanta äro de, alla dessa 131 kvinnor, loeh man f a r respekt för Bvin- nosl2ikkt nar man ser, dem och talar med dem.
Det a r arbete,t för m %l och idéer, högre och ' större a n vanliga .mhiiiskom traniga tankekrets, som s a t t sin prägel p &amp; dem, och man pB- minnes om röstr~ttsti~dningens gamla motto: vi kunna aldrig göra si mycket för en stor .s &amp; som en stor sak kan göra för oss.
GERTRUD RODHE.
v Sigrid Elmblad.
id iiedliiggningen- av den krans som siillskapet Nya Iduu sant till Sigrid Elmblads bar erinrades om hen- nes andes klara ljus, hennes sjals rena eld och hennes hjiirtas rika godhet.
Det var det ljuset, den elden och den godlieteii som gjorde atmosfären kring Sigrid Elmblad sil ljuvlig; de lyste och värmde varhelst hon gick fram ibland oss.
Om en del människor fal- amna ler det sig naturligast, när de l " livek, a t t rakna upp vad de » gjort »; andra ater karaktariseras bast genom framstiillning av vad de » varit&gt;&gt;.
Sig- rid Elmblad Iiörde till de senare.
» All- tid fick man belilillning av samvaron med henne.
Det - blev ljusare i rum- met och i sinnet n a r man fick raka he11ne.w Och gott och ljuvligt a r min- net av hennes mjuka, varma.
kvinnlig- het, Iiennes blomlika, liljevita vasende.
Dock in % darför ej värdet förringas av Sigrid Elmblads yttre garning, den insats hon 13 % olika omraden gjort med sin penna.
Hennes sagodiktning kom- mer a t t leva och nya; siiikten smhttia- gar efter varandra nied f ö r t j u s n i ~ g van- dra omkring i dess riken.
Hennes ly- rik var fin och inspirerad konst och innehaller m %nga äkta parlor, som vi nib hoppas komma a t t samlas i en postum wlym f r i n lde skilda M11 där de nu äro a t t söka ..
Hennes levnads- teckningar - främst av Jenny Lind, men aven av de tre kvinnor som genom kärleken blevo Richard Wagners in- spiratricer, visa en mycket anmark- ningsvärd förmiiga a t t framställa man- niskor av kött och blod, ej schablon- figurer, .samt a t t djupt leva sig in i koniplicerade och mangfacetterade sjii.1sliv. "
Hennes tolkningar f r&amp;n friimmande sprak till svenska: av Wagners Niebelungenring och Parsi- fal, av dikter av Swinburne och a v 1b.seii.s Braiiid kunna - särskilt med tan- ke p % originalens svArtillgangIighet - i sitt lyckligt funna ordval och sin miisikaZiska rytm, betraktas som myc- * J e ii n y L i n d.
En, Zi~8studie.
Serien Svenska kvinnor.
J.
A. Lindblads förlag.
- En t r i l o g i u r W a g n e r s l i v.
Hertha 1914, hiiftena III, IV och V. '
132 H E R T ----- H A lcet goda.
.I de kulturellt betonade sammanslutningar, det kr-innliga siill- skapet S y a Idun och Konstniirsriugen, dar hon i det ena fungerat soin sekrcte- rare och sedan ordf örancle iiilcler mhi- ga AT, i det andra som dess senaste vicc ordförande, har fion esek veiaa t tillf iil- lighetsdikter i mängd, vilka st5 ph en för detta slag a r diktning ~ ~ ~ ' a u l hijg ig ' t nira och av rilka en stor del ha ett bestileukie poetiskt viircle.
Bigrid Elmblad debuterade som helt ung med en liten samling dikter l ' ind för vag, diir man redan finner nAgra anslag t.il1 de melodier som liennes se- nare fördjupade linsyn ntlöste.
Hennes litteriira och musikaliska be- gavning fick p &amp; ett siitt en rik utveck- ling genom liennes iiktenslap med den framstiiende sAngaren och beniidade Wagnertolkaren Johannes Elmblad.
Hen det var i friiiurnande land iiuder m b g a dr som denna utveckling gavs henne, ocli det kringflackaiide liret - liennes man var efter vartannat enga- gerad id dtskilliga tyska operascener - verkade givetris hiimmande 11 % lien- nes litteriira produktion.
Hcrrilöslie- tens bitterhet förnam lioii, med sitt ömt moderliga Iijiirta, iiu djupare db Iiou mdste Iiinina sina tv5 smh döttrar i Sverige fös a t t diir, under föriilclrar- nas ~~andringsclr, uppfostras i en iiiira slaktings hem.
Livet vid en stos koiist- n&amp;s sida blir ocksil p5 m h g a satt prövande, iirTen om det iii.
rikt 112 för- staelse och kiirlek?
och licnues iiiake hade depressionstider dh lian bellövile lita till sin 1iustibiis orubbliga sjiils- styrka.
Alltid visade hon sig kraren rusen, men lheiiiies krafter fingo iiii- der liennes makes flerdriga sista sjuk- -.
--. -- -- .- - -.
- P -.
- - - - dom en piifrt ?stiiiug m r s marken aldrig helt iitplhades och som, janite en sall- synt anspriPkslösliet, rerkade h5mmaii- de p i hennes diktning ocli förfuttar- skap.
Det var t !int ?llt~rtid cri stor fiir- lust f ör nierrionrlitterntiiibexi a t t lieiines minnen frAn de rniiilgri Iiren i Tyskland och livet i koiistiiiirxkrcltsarn; ~ t ' iiir tbj blevo iitqttjudt ?.
Det Iiiiucier ofta niii.
iiiaii efter li; i~is död z " iteiagAr till can diktares 1-t.i.k.
att iuan diir iipptiicker ibii sj2lvkaral; ttAris- tik av dess skapurc.
som man icke fik .. ut, iltiiiiiistoxie cj i saminn grud, rciili- serat.
Tar iiimi iiii tlt.1 av Sigrid Eliii- blads dikter, skull niiiii fiuiia 1iiir dti flesta uv dem uppenbura Iieiiiies iniiier- (iseii.
Aiter ovlr hter kommer lioii qt; 2 \ -: - ti1lbiik; t till Iinr hoii g i r i livet soni ~i friimniando, en frii11 varande, eu d r i h - inare.
Xiir lion s j ~ i ~ i g e sin r liiiigtan till sina dröm~nars land H r det Iner iiri en poetisk bild, det iir en verltliglic~t~~ii beliiirskaiide personlig upplevdst ?.
Illoii minxit~s friiii livtals iii~rgoiii.otla~; icl tAt t. i i i i d t ~ dtw braitalta verkligliet eil, uvii i l - iiet Eclen: CP, mina.
drommars liirid, j; ig liingtar hem.
IPiir kom p &amp; fiirtlcir jag sil l h g t f r h dem?
- Men visionen liar följt Iienne, klar och strAl; ~nde, ocli Iion iigcr tlt ?ii i stilla iioli ii^ taiig- we-stiiuder: I) ET Tl (iASI) E.
Ett vill jng akta fik sk:ldu: tlct tig:iatlt1.
Aldrig friiii hjiirtnt till lii~q) ~iriiu sti !i.riiitl; b. slilndnt: iv ord vill jur: grisgth tlrss f i i ~ ~ i i i g.
Bittert Kr tiiiikundc, sk; 5clmde.
siigaiitlt~.
Ljiivt iir det osagdas litlligu iig:~utltb.
sfisoin cleii so~:iudes driiiii oiii tBii hiigriug.
Lir skall ej cljiirras i gïgiiilic~t iitt viivkli c l ~ t, 1; Znslor likt fallaiitie 1~lonil) lutl iitt tiivliu tlct, rosiga, dofturitle, tArntlt1, k ~ s s t u
133 H E R T H A strör jag diiröver a t t ingeii nib skilda clet.
Alclrig iniii sökande blick nifi förrlicla clet.
Blind vill jag 11ii.rn iiioiii mig det tysta.
Meii i eii slcyiiiiiiaiicle stuiicl vill jag taga det.
T i t t till initt hjiirta vill stilla jag clraga det, lugga clet ömt son?
ett Barn till mitt bröst, kiiiina dess I j w h e t och ögoneii slu taiicle glöiiima det tvingande, clröiiib.uncleil iijiitancle s3iiIl a v clet tigamles v %rmancle tröst.
Men den som 9;; hemma i en sadan cl.römv2rld, den fltr ej lata slB sig till jorcleii av bittert lidande, tii~aiide sak- nad, det förnimmer hon starkt och obevekligt som eri Iiallelse; resignation skall trots allt ej fB ge otrons och s1; epticisinens negativa facit för livets problem, och clet far ej skiincla Iiennes Ö r l c l.
Sa kan hon iinclii tacka t.i.l.1 slut: Jug l411 e j klaga för mitt liv, Piut lyckan gick förbi.
Jtig vill ej becljn.
: Herre, giv inin buiidnri.
Iiingttiii fri!
Nin sorg iir soni eii iilslincl död, deii iir s &amp; blek och blid, ty föddes cleii i bitter iiöcl,, deii dog likviil i frid.
, S5 vill jag svepa rleii i Ijiis och Iiigga cleii till ro i iiiiiit~ dröiiiiii; ~rs tysta lim, nppd en b i r U V tro, och sinycka.
cleii iiml r~seiiblild, deiii jag med t i r a r vitt, ocli vara stilla, vaix glad a t t iiigen iilask cleri friitt.
Diirför blev Sigrid Elmblacl icke hel- ler en diidlös drömmare, utan en oför- bi8&amp;nnelig optimist, som at medvand- rare pc " L jorclev9geii liiii-ide förmedla s i t t Iiopp, sin tro och sin kiirlel~ Hon beder till vareii: Siiiid mig friska fliilitar, varnia clofters rus!
TriOLr, till Bot mot skuggor, IHt inig dricka ljiis!
Och det fick Iion - dricka ljiis u r sina iilskacle ilattram ömhet och u r gliidjeii över deras lycka, u r allt adelt och skönt som mötte henne, u r viin- nem tillgivenliet och tacksamhet.
Och friimst u r vissheten a t t en @ ng skulle f ör lieniie uppenbaras den » Guds hem- lighet » som a r » sjalens dröm om lös- t a vingar ».
GURLI LINDER.
Svenska bunds kvinnornas Nationalför- Arsmöte hölls den 11 maj i Stock- holm.
Ars- ocli revisions ber att els^ f öredrogos och decharge beviljades centralkommittén för det g5ngna arets f örvaltning.
Styrelseval f öreko !m ej, d 5 den stadgade tv55rsperioden för styrelsen ej utgL~ï förran nAstc2 ar.
Vid ordinarie val av revisorer och revi- s ~ ~ s s u p p l e a i omvaldes it dessa: reviso- rerna f röknalana.
Anna Lewv4.n och Elin 13lieborg och ersiittase fröken sigkid Glricli.
Efter f r u Sigrid Molin, som avsagt sig ledamotskapet i kommittén för in- och ntrandring, invaldes frö- keii Rélene Danielseii.
h m n ö t e t avslutades med a t t f r u Get-riid Törnell redogjorde för sin mo.
tioii om Icviunlig polis i Stockliolms stadsf iilliiiiilitige samt a t t advokat Jhthildu Staël von Holstein beratta- c1.e om iitlaiidets stallning till f ragan om kvinnlig polis.
Vi piminna om att HERTHA ej utkommer under juli och augusti.
Dar kvinnlig fåfänglighet sättes i system.
e t g i r numera knappast en dag utan att man fran nilgot hall hör det klagomalet upprepas, att kvinnor- n a triinga u t mannen pil hans arbets- omraden och beröva honom den arbets- möjlighet och t y atföljande inkomst, som sedan urminnes tider ansetts till- komma honom allena.
Till slut tvingas man att undersöka i vad mPin förhal- landet kan vara omvänt, huruvida alltsh det icke finhs arbete, som man .tycker borde vara kvinnorna förbehhl- ht, men som skötes av man.
Eller ar det icke s &amp; att exempelvis matlagning, sömnad, harskötsel borde kunna be- traktas som s &amp; specifikt kvinnliga sys- selsättningar, a t t ingen man med sjalv- aktning borde gripa sig a n darmed, och dock veta vi allesammans, a t t det kuli- nariska m&amp;sterverket, den fina tailor- made kostymen äro utförda av man, $och liksom det skeiide under Frank- xikes glansdagar, d &amp; den skicklige pe-: rukmakaren ordnade de mest konst-, rika h5rkladslar, s &amp; uppenbarar sig a u hos var sniilla hbrfrisörska en le- .ende ung man, som g i r ikring som en skylt för det.
yrke han bedriver och, erbjuder sig att p9 viira mer eller mindre oskyldiga huvuden anbringa .ale dernier criw.
Är det nu sil a t t vi kvinnor, som det .piistils, sakna gnistan eller ar det ut- bildningen det kommer a n p %, ja det torde först bliva uppenbarat, nar krin- .norna efter en 1&amp;ng följd ar Br erhal- .lit en verklig triining och yrkesiitbild- aiing.
Det far icke längre anses vara nog a t t hjiilpa till i eget eller andras D hem eller vara sprirrgflicka sch srnu- ningom stigande i graderna lara s h - nadsyrket i ateljSerna.
Har iiro verk- liga yrkesskolor av nöden pii alla om- riden för utbildning till verklig yrkes- skicklighet siivii1 f ör den kvinnliga soni den inanliga ungdomen.
Att en gedi- gen yrkesutbildning ar minst lika nöd- vandig som meddelande av teorcttiska.
kunskaper hiar ocksi giitt upp fös (hm.
som niitiilska f ör f olkuppf ostru.~?
4 blott i de större liinderiia utan iiven hos oss, och sedan cirka tolv Gr tll.1.- baka liar man lagt.
grunden till yrkes- skoleviisendet geiiom inrattandc ar larlings- och verkstadsskolor med ep: yrkesskolepBli; vgg.iiad i flera stiider och samhiillen i r a r t land.
A t t göra den obligatorisk för liela landet synrrs för iizAnga vaila ett önskeliiAl, men torde cttminstone tillsvidare strands pi oörerkomliga ekoiiarniskit Iiinder.
Vad nu sarskilt (le kvimliga yrkcls- skolorna.
anignr.
89 iiro de som n i i i u ~ i?
~ endast tvenne, deii för inhiinitande: tv yrkeskunskap i Iieinskötsc.1, mat lug- ning och den för sömnad; pA sistone liar en siirskilt ' i gren av sömnadsskolani kommit till stiirid, d c ~ i H. k. Iiattmo- distskolan, soni sortwar under @ tock- liolms stads söiiinuclsskolor.
Somii den tinnu s2 laiige iir den enda i ifiurt land kan det ju vara av ett visst iiitrcsse a t t niisniare studera de former ur:- der vilka den arbetar.
Ilen ar av 18ngt senare datum a n de andra skolorna, den öppnades niimligen ej förbr %nr.
1932, och c " Lr mottogos d i 12 elelver.
Det hade redan 1Eiiige i initierade l i r c t s ~ ~
\ H E R T H A 135 svara förhallanden.
Det lilla rum i vilket de första 12 modisterna skulle arbeta under en stor del av dagen var ur alla synpunkter ömkansvart.
.
Nu- mera ha de 16 eleverna f a t t en större sal till sitt förfogande, meil de hygie- niska f örhallandena Xmna allt f ort - .farande mycket a t t önska.
Vad ar det da som man lär sig i slcolan.
Hattar loch ater hattar, av filt och av tagel, av flator och stump (obs.
yrkesterm), av samniet och siden och guld: och silvertyg, för den oinvigde enkla ocli konstlösa men för den yrkes- kunnige innebärande stora möjligheter till verkliga konstverk och till ohjalp- lig f örflackning.
Men som bekant bara vi vara hat- tar sasongvis och följaktligen finns det mellantider dc5 marknaden a r flau, och dH fil eleverna tillverka lampskarmar, vaskor, praktfulla sidenblommor f ör fina kladningar och vad annat man e n sannskyldig kult v.id utformandet kan hitta p&amp;.
D e t ar, verkligen skada av de höljen .som omsluta var yttre a t t speciet mlormödray loch f amöcl- iliannislra, gatt in för detta, gav rar, med: h~rlcladslar, och halsrosetter, man mecl sig.
Varje Ar utexami- lyckes vara utdött.
Tank vilka för- neras numera S elever, och nA- tjusande tingestar, br8ckliga men be- gon svarighet a t t skaffa dem plats har darande, som med vara tiders raffine- hittills icke visat sig; likadant ä r för- mang i tillverlmingen skulle skänkt de hallandet ' vid de övriga kvinnliga yr- gamla ett särskilt behag ocli avlockat ' Besskolorna.
Har a r efterfragan stör- ungdomen en djupare n.igning, en ar- .re an tillgangen.
Ehde man, ej minst tigare handkyss a n som nu bestils den av utrymmesskiil, möjlighet a t t ut- filderdom som B tout.
pris vill synas bilda flera elever an vad ni1 kan ske, ung.
Emellertid a r det icke blott bjaf s skulle utan tvivel alla kunna placeras, och fafanglighet som tillverkas i sko- en nog sa betydelsefull företeelse i var lm, eleverna f &amp; sy hattar H t sig sjiilva arbetsfattiga tid.
Men de kvinnliga och lara sig teckna, studera material- yrkesskolornas lokalfrgga ar ett ömta- liira, lära först$ ' de olika stofferna och ligt kapitel; medan vederbörande ut- deraa behandling, lära kanna igen oli- reda och sannoli.l&lt;t - ko-handla, arbeta ka stilarter och f örsta f argsamman - personal ocli elever under synnerligen sattningar.
lägges vikt upp3 varit ett önskemal a t t f % icke bara den ' utan aven ännu ett par andra kolor för olika sömnadsgrenar till stand, men det hade hittills stannat, vid ön- skemalet, dels emedan yrkesskolornas lokalfraga har varit och alltjämt a r synnerligen prekär, dels emedan det förefinns en viss svarighet a t t förma ' kommunens styresman a t t bevilja .me- del .till sadana nymodiga pafund.
Vad skall det nu tjiina till a t t inratta en ' skola f ör, att klä en hatt; a t t satta pH .ett band eller litet grannlat bör väl varje kvinna lrunna göra sjalv, det kommer bara a t t framkalla krav p % högre löner etc. etc. Skolan kom emel- lertid till s t b d, den a r tvaalrig, kursen p a g h under 10 inanader av aret med 46 ai * betstimmar i vec ' lcaa.
Nib?
kravet framfördes p &amp; en tvaarig skola upp- hävdes ett verkligt ramaskri, men nar det kunde pilvisas a t t exempelvis Frankrike, diir man som bekant driver vens sa.
a t t eleven liir sig första a t t anpassa niodet efter vars och ens siirskilda typ, t y utan en dylik iiii yassningsf ÖrriiBga kim maii aldrig sjtilv vara valkliidd eller bedöliza.vad som passar en annan.
Lnder de Kr som eleven besöker skolan kan man av hennes siitt a t t klä sig sjiilv avltisa i vad mbn Iion inhamtrzt Bliidkulturens A B C.
Sedan sAlrinda skolan tagits i be- traktande, torde ocksfi f &amp; sagas nggra ord om ledningen, vilken som bekant icke iir a t t förakta.
31odistskolan sor- terar som iiarnnts under Stockholms st.ads liirlings- och y~kessBolestyrelse; i denna sitta tval kvinnliga ledamöter, f. n. bilda medlemmar av stadsfull- iiiiiktige och silsom sildana obehagligt medvetna om skyldigheten a t t pil etst tillfredsstallande satt förena kravet pA sparsamhet med allmänna medel med skolornas lika besiittigade krav p &amp; f örstklassig imdervisning och moderna arbetsmetoder.
Xiirmaste ledningen a v skolan handhas a v en niimnd, vars ordförande i allra högsta grad f ö r s t h att bedöma den esakta graden av den inke el, som i r h Iiiiviidbonad skall be- skriva i f örliiillande till v5rt ansiktes mest framstilende parti för att sagda Iiiiviidbonad skall kunna anses som e t t fiillgiltigt bevis p3 skolans höga artis- tiska iii \ -;.
T7idare lia vi samtliga sko- lors rektor, som specialiserat sig pil orgaiiisation och reformer, och den fruktade och avhilllna gruppförestfin- darinnan f ör sömnadsskolorna, f ör vil- kens alltid skärpta kritiska blick 12- rarinnau, eleven och i n8gon man iiven kimder darra, nar e t t beställt master- ~ e r k skall erliillla sin sista retiische- ring.
Eller vad tycker den iirade 12-,.
aaiaen sjiilv om den sitiiatioii som ii1) p- sth, dri kiiiiden resigwrat för att ört ?r sitt mcr iiu alldagliga och alls icke bildskönt f ormade liiiriid f zi viilvt e t t tak eller snarare fii en skopa patradd, om vilken man vet a t t deii fyller allie iiiodets fordringar ocli vilken lararin- och c~lev streta och dra i, darrande a v irer och syiiniiing för; ~ t f:i, t d m a t t beskriva den ovan niimiida viiikelii, och i stiillct för a t t fh hörit ett gillziude om- döme f r h i den som sitter inlie med det sakkiiiinigastc~ onidömet fii ett lako- niskt: Ilet ~ H M S U inte ~ alls, tiig!
') ort alltiliop oeli giir om det.
Det iir inte iitan att, fziet nian ginir 1 i ~ m djlipt tiicksam att slippa biirit e11 Iintt.
soni i c k e passar vii, nian kaniier en siiiula f öröd~ii-jiikelse över a t t man cj k m skitpa om sitt utseende i den riktningal a t t det passar till allting.
Ledningen iimgh för niirvarande med planer a t t utöka elcvantulc~t a t t börja med Atiniiistolie till 20, men det iir som sagt en lokal- och kostiiatIsfA ga.
Elir den förra lytkligcti liist, k m möjligeii deii seiiure ocksh 1) " e t t till- fredsstiillande siitt ordiias, rilket jin skulle Iialsas nied gladje av de mfinga, som frAga eftcr elevplatseib utan a t t kiinna crhlilla sAdiiria.
Att itthilda dc.
iiliga f liekorna, f iir et t visst bcbstiimt yrke, som k m skiinka dem arbets- gliidje ocli t illf redsstiillelse lilmriil ~ o i n existerisiniijliglietq i i i M c!
anses, uow ett motleriit samhiilles oavvisliga skyl- digliet.
Diirtill komme:.
i friiga orri siimmidsyrket i siii Iielhet, a t t deii kid- tiir wom p5 (1ett.i~ omrioide bibriiigm iiirgdonien iiren koirirrier heninid till godo, i det den iitveckltir siriiiet för dct gedigna stoffet, det för var ocli (Ini pas-
sande i form och fiirg ocli diirigeiiom, det iiia a t t Iioppas, för framtiden sHtteia en di.
?i.iiii.i för a11 den konfek- tions- och diissiiivara, soni vi till vAr leda nu för tiden fil till l i ~ - s e j blott i but.iiksfönsterna .. SOUI E. THEBL.
L Skrivelser till stadskollegiet am gående kvinnlig polis.
P h f örslag av Freclrika-Rrerner~Par- biiiidet ha, jRinte cleil initiativtagaiide f öreiiiiigen Sven ska kviiiiiornas natio- ~ialförbuncl, Vi t a bandet, Sveriges ao- cialdeii~okcatiska kviiinciföi~buiicl, Xo- clerata kvinnoförbiiiidet i Stockholiii, K. F. U.
1i:s Centralförening i Stock- ho1i.u och Södra K. F. U.
K. iiigrltt till s taclskollegiet m ed en genien sam skri- velse, vari begiires förslag till Stock- Iiolnis stczdsfullrniiktige om inr&amp;ttaiidc i enlig- av en kviiinlig poli ~a \ ~clelning het med - deii motion, som viickts aj7 fru GePtriid Törnell riiecl instiiniiuancle av övriga Ilxinnliga stad sf illliii$ik tige.
Organisationerna framlihlla i siii skrivelse, a t t clet Ö n s k e ~ ~ soiii l, fram- fört8 i motionen, sedan h r tillbaka viii * t a t pil a t t f &amp; komma till uttryck.
Sh siaart ilet rör kvinnor och barn bör I; viiiiilig pdispersonal aiivii.iiclas icke endast betrliffande övervalaing och vi- sitering, som redan iiagts i kvinnliga hliiiiider, polissystrarnas, ntan jamv.ii1 betriiff ancle spaningsarbete, ' liusuncler- sö ' kning, förhör, rapportslirivning in .. Utan ' att vilja rikta n, ' igoii allinark- iiing 111ot deii manliga poliselis tillvii- gagkngssiitt Uil1.a orgaaisatioliern &amp; dock före a t t det vore icke blott Iiii- nianare och viircligare ntan iiveii iilicla- mblseiili.gare 01.11 inan i, clessa fa.11.
an- litade kvinnlig poli.spersoiia1.
I skri- II ?.
velsen betonas, oel.rsi°i.
beltovet av kvinn- lig patrullerande eeclliglietspolis.
Hzi- vudvikten lagge &amp; hiirvicl ph den före- byggande veivksamliet bland saiiarta3 iingclonl soni denna sedlighet spoli s sikiille kunna utöva i saiiiai %ete med bariiavArdsii~imiic1 och andra II jalpin- stitiitioiier.
Föreningen Vtiksaniliet, soin avlgtit en slixskilcl skrivelse, ar, pil grund av d e epfarenheter # den gjort imler s i t t arbete mot den s. l&lt;.
vita slavlhanclelii, övertygad om a t t det i iniInga full skulle vara till synnerlig fördel om Iwiiiiilig polis anviindes till spani iigs- arbeten, urdersökningar och förhör m, n].
Dh det föreligger anleclning miss- t8nlra a t t unga kvinnos löpa fara a t t genoiii kdiaiigliga platserbjiidanclen el- ler andra förespeglingar 1 ' oc~l~a.s pil av-.
viigar, föranstaltar föreningen oiii ut- rec1iiinga.r f a r a t t fasts18 liuriivicla sh- daii fara verkligen iir för handen, och, det h a r, cliirvid visa t si.g iiij-cket lamp- ligt a t t för dessa uppgifter aiiviinda kvinnor. '
.
,
oken, som jag öppnar, biir titeln E r i n n e r u n g e n e i n e r A c h a i g j ii h r i g e n och försiitts- planschen visar en gammal kvinnas un- .der arens omskiftelser bekymmersfll- rade ansikte och vita huvud.
Den sit- tande magra gestalten, vars överdel man ser till de i kniiet Bniippta hiin- derna, iir lugnt - men rak och oböjd - vilande mot stolens höga rygg.
Det &amp; r ro efter slutat arbete, slutad kamp, men ocksa iinnu in i den höga aldern bevarad styrka.
Intellektuellt och and- ligt oböjd förtäljer &amp; ven den gttioHriga sina minnen.
Hon har mycket a t t beriitta.
Hen- nes skörd av hagkomster ar fran Iiis- toriskt v5islingsfyllda tider och ur pionjarens liv.
Ty hon var en av de allra första p &amp; sin väg, och med.
dok- tor Franziska Tiburtius fick lara kiin- ria rad det betydde.
WHU?
det slig u t pil Eugen för 120 Hr sedans.
och » Mudding, vertell » heter första kapitlet.
Det a r fyllt av mo- derns skymningsberiittelser fran Fran- ziskas tidiga barndom, dd familjen samlades kring den stora spisens torv- eldsbrasa i. vardagsrummet pil den lilla rugenska lantgarden och liiindelserna fran » srensktidenw &amp; ter levandegjordes ' genom den minnesgoda beratterskans livliga framställning.
Aldrig hade .balweii fcttt nog.
» Ifudding vertell » hette det om och om igen pil ortens plattyskdialekt,.
och så berättade hon, som varit född svensk undersate, om vad som 1iHnt pli ett svenskt Rugen i Arhundradets f örsta Cirtionde da Ka- B. t poleon r a r den mot zenit snabbt upp- stigande kometen, som i sin stralande bana svepte bort dittills stabila aolar och st.jiirnor.
Med tjiisad rysning lyss- nade barnen till skildringarna av fran- soshiirens inkvartering i trakten?
om det piitvingade koiitinentalsp~~~rets konsekrenser?
f öriiöCLenlhet.st) i * isteii?
smuggeltrafll~en och d p t i d m, om lnir Scliills friskaros efter k4tralsi1uds f al!
bredde u t sig över Hugen och hemliga1 hiirbiirg ' erats p &amp; morf a tlerns lantgiird, till sist om hur ilet stittt i uiosfadcrns dagboksanteckning f ör den 16 decim- ber 1815, utan vidare kommentarer: » Fran och med oktober mAnad detta Ar iiro vi preussiska undersiitar.
D m 16 oktober var det högtidliga hrllandet av koniangen av Yreussen) .. Sationalitetskiinslan vas iinriu inte viickt, och det langa svenskvaldet Iiitde gjort sitt verk.
Det Y ~ P i, stort sett, viil endast i denna svensks provins Ernst Moritz Ar~idt?
frihetskrigens sangare, som verkligcu kunde t p b - heten och drömde om Rfigens och Vorpoinmerns iiterf örening med Tyska riket.
- 31en alskade hade svenskarna inte varit, siiger Framiska i sin bok.
SH 3örja Franziskns egna miniicii.
Oron 1848 hade blott som ett; svagt eko natt över till Biigen och Jf81ichgut~ platsen vid h t e r s j ~ k u s t e n dar den lilla Franziska viixtc upp 1) lmii ehxi skara bröder, e t t litet Brunt ting - som hon beskriver .sig sjjalv - nied flygande flätar, viftande kjolar och flinka ben, en liten trogen pudel som sprang med efter de audra i t l ~ r a s
uppspelta lek och ras.
Men fran 1849 minns Iion h r man vaktade p &amp; dan- s k a flottan i Ostersjön och hade, v&amp;rd- kase i beredskap f ör » tr&amp;dlös » signa- lering av fienden.
XApa br senare &amp; r h o i installerad i, Stralsiind, den gamla Hansastaden, vars alla hus d &amp; ännu vande gavlarna m o t gatan och serlcacle god medeltid, med sina smala krokiga grander, gam- l a Byrk,or och patricierhus.
Hon gHr i stadens biistcz privatshla, de fyra fröknarna Volkmanns, och inhtimtar det förrlid av vetande som skall satta henne i stand a t t som lararinna sl &amp; sig fram pA egen hand.
Andra fram- tidsutsikter hagrade ej för den unga flickan p &amp; detta 1850-tal, och nar hon sjuttonarig ISGO trädde in i det fri- h m l i g a Lp.ngl&amp;a hemme t, hennes första kondition, hade 1ion ingen aning om a t t det var ett helt annat Ball an.
liirarinilans soin skulle bli hennes.
Det i.ir ganska siiregiia ' mikiinisko- studier den unga flickau gör i det för-.
niima huset ocli bland den degenerera-.
de slakteii, som baronens p % Werbelow hela mhnader och lialvar.
Men den unga ginveraanten fyller va1 sin plats ocli siu stiiillning under allt - betta, det försttlr man.
.
S % kominer krigsf örldaringen en av de heta junidagarna 1866.
Det schles- vig-liolsteinsk,z kriget tv3 Ar tidigare hade icke satt nfigot vidare märke i det alliniiiina och dagliga livet; man hade glatt sig över segern vid Dybböl och sjungit sclilesvig-liolsteinska sang- er, skriver Pramiska Tiburtius i sin bok, och det var ju alldeles sj&amp;lrfallet.
att Tpkland och Österrilce skulle.
segra.
.
Nu kom kriget mot bundsförvanten dA.
Men även detta tog med ro.
Naturligtvis skulle allt gli bra aven iiu!
S A gick det ju också, fran tysk syn- piinkt sett.
Men i Franziskas liv blev detta krig av direkt ingripande .bety- delse.
.
Baron Lyngens av romantik färgade patriotism hade förmatt honom, som ej stod i aktiv militärtjänst, a t t nar kriget bröt u t begära befälet över ett ryttareregemente.
Nligra veckor en- dast, och s &amp; kom budet om .hans död, vid Königgrätz; en av de första explo- derande granaterna hade traffat ho- nom.
P &amp; hans död följde ett katastrofalt sammanstörtande av familjens sedan ganska - länge vacklande ekonomiska ställning, och darmed tog Franziska Tiburtius ' sesariga tyska giirernants- tid sin ande.
Nu ville Iion.
skaffa sig kompetens som lararinna och skolföïesthnderska.
Lararinneexamen avlade hon .pil kort tid och med liitthet i Stralsund, och dar! &amp; for Iion över till England för a t t förvärva sig kunskap i sprilket - franskan hade hon f a t t god övning i p % TVerbelow.
Viil p.erfektionerad i engelskan ämnade hon komma hem och t a skolf öresthdarinneexamen.
De engelska erfarenheterna utgöra ett roligt kapitel i boken, dock tvivels- utan nilgot fiirgade i skildringen.
ge- noni en möjligen p &amp; grund av kända liandelser senare skiirpt &amp; otsatskilnsla i tyskt ocli engelskt kynne.
Det eng- elska l rev er end^-hemmet och » the Reverend » själv, mr Ronpell, Siro ernel- lertid med siikerliet tviittakta engelska företeelser.
Mr 33oiipells obesviirade
140 H E R T H A okiinniglict, vare sig det giillcr den inystisks förekomsten av nbgot soni filtt iianin av arianer, var riiigoustiides persiska viken ligger eller Wilhelni Erövrarens och Willielms av Oraiiien eventuella identitet, %r i lika grad niij- sam soiii trolig.
Den förniima flickpensioiien i Lon- dons Westend, dar unga ladies bibring- ades vissa kunskaper men framför allt fingo örs akvnrellmt91uiiig7 ritning7 musik, krocket - lanutennis var ju annii inte iippfiinnet - var ockslf.
en direkt eugclsk erfarenliet för Frzirizis- ka.
De överenskomna byteslektioner- ila möjliggjorde emellertid hennes vis- tande i pensionen, och hon fick p i sil s&amp;tt liira sig god och vardad engelska medan de ungat damerna r9.
sin sida fingo lektioner i tyska av en infödd.
i Xter YR^ det ~ii~ldshiiiidelserna, forni av krig, som grepo in i Franziska Tibiirtiiis) liv.
Prausk-tyska kriget 1570 gav det den nya, Iiittills inte drömda riktuingen.
Fran sitt kvarter i Thion \ ~ille, i det gamla f raiiska slottet, efter segern rid ' I aren Uetz, skriver hennes bror stabs1: ' k brev p3 brev till henne.
Hans tankar syssla ivrigt nied hennies framtid ile jiimförelse~ris lediga veckor lian nu has efter det stora slaget.
Han har i sjiil- \ - a verket aldrig gillat hennes slcol- planer, ocli lian liar tyckt sig finna a t t 11011 liar vissa rerklign milag för liikareyrkct.
Han vill a t t lioii skall stiidcrci.
till Iiikarc.
Fraiixiska iir alls ej entusiastisk fös planeii.
I3u iing flicka - ty det Sr hon dock, endast tjugosex h * gammal - vid ett iiairersitet och diirtill stiiderande iiiediciii, otiinkbrirt!
Hon gör iiigen - - -.
-.
-.
-.
- ... licniligliet av 1iiir ocrhiird, friiiuiii; i~~:ite ?~ omöjlig tanlwn först mr Iieniic.
Il) cm gick emot hela deii iipyfiittiiing HOIN rAd (lt.
i den \ - arid diir lion hittills r i k t sig, för den .. skull ocksii emot s % gott soni den över allt Iifirskiinde iippfatt- iiingeii.
Viil hade iiilgrni elistakii.
kviii- nor hiir ocli dar i viirlcleii börjat s15 in pii d e m a ~ i i g systrariiu, P,liic.kaell i Anicrikii, Loiiisa Garrctt, som stiidera- de i Ihibliii, samt ndpa ryskor, » miau- cipcmc ' ic~ f riiiitiiiiriicr », soni stiidcrrac ' ic vid sc.li \ r \ - cizeriinivc~rsitct.
Meii titt Iioii.
lioii sjiilv, IIII skulle bli vii V; I t2css; i!
J ' lötsligt iitcblcvo: illa brev frilii Ilro- dern.
S; i koiii Imcl a t t l i m lhg sv5i.t.
sjiik, i tyfiis, ph (?tt 1uwnrctt.t i O r l h i s.
Till sist ett litet brev med knappt liis- bar Iiamlstil diii.
han skrircr iitt dct.
nii iir Iiopp a t t lian skall bli frisk igen, stigor att.
han nied snaraste blir till- b~katrnii8~ortcrad till Tyslda rid och ber henne komniit lieni och r h d a iio- nom.
Huiiiinu: iia, Isil pii Iiösteii, far 1101~.
till Zuricli f ör a t t st iic1cr; i t il1 1iik; im.c~.
S5 har Fraiiziskii Tibiirt iiis Imit i t med giiililn och koil \ - eiitioiiellii förct- stiillnirigar och slagit in p &amp; doii ~ i i g som ledde till dct yrke hon iiiider ctt Iiin@, liv iiied iver, iitliNliglict och gliidje ntövacte som ~ 1 1: I \ .. dc första - den första i Tyaklancl iillsaniini; ~iis niicd Eniilie TAmiiiw, vilkeii siiiiitidigt med Fraiirriski~ stiidcracie i Ziiricli odi tliir avlade examen.
Framiskas niiniicii friiii iiniivtwi- iet~tidtlii i Zuridi iir ett slyckc 1; iiltui.- Iiistoria f rhii en för kviiiiioriia Iwtydcl- sefull genombrottstid.
Zuricli v; tltie Iion, (KL iiiget tyskt ~iiii \ xwite~t stod öppet fiir k~iiiiior.
Jlew i u t d &amp; w
H E R T H A l 4: -.
- scli \ veieisk,z ineclicine do1; torsgradeii professorn och hans assistent.
Utap.
erövrad tiiukte hon sig fA ti1lstAr:id a t t a t t med ett ord beröm .vad soni före- avlägga tysk statsesain,&amp;n.
fallit börjas arbetet.
I 3 liemviigen Deii första sv+riglieten var a t t koni- s.iil1a.r sig yrofessorii till de iiiiga stn- ina över e t t riini.
Overallt anslag om cleiitskorna., talar gott och viiiiligt, till rum a t t Iiyra., inen studenter ville a1122 dem och.
siiger.
a t t dernoastratiotien p5 ha, ingeii stiidentskor.
Ack, de ~ s m 5 in,tet.
shtt varit personlig och at$ fföa kosacBliHstarna », soni en viss sort av övrigt - 1 ' 1Qot liknande ej vi+are ska11 ryskorna döpts till och som fiinilos dar fqrekoi:rima, vilket det inte 1i.eller f öre l-ramiskii, hade sannerligen ej gjorde.
nii ii skat iiiotxiljaii mot de einaucipe- Eri lycka f ör de kvinnliga studeraii- r i ~ d e kvirinoriia.
Det politiska momen- &amp; ma var a t t d e flesta 1.iisareplat.serna tet, som i frhga o111 dessa spelade i n - dessa Br iuileliades a \.
miiii soin stlillde d e yoso; ju i sa.niin+ grqcl, tillika iiied sig viinligt till esp %i.imentet - t y soni sina niaiiJiga ryska kaiimzter, politi- sl " ~daiit bet.ïalctacles det dock - med sera~ide nihilister soin iiriiversitetsstu- 1l; viri.nostiidiet.
dcra.iide - vin Rter e t t siirskilt lrapitel.
Men skamta, oiii iiveii gocln~odigare 31en » Jniigfer I&lt;iigi&gt;&gt; förbarinar sig ii.n iinr niau stiillde till braket i pre- till sist över den r i ~ q ö k a i l d e iiiiga pareririgss; ~len, milste förstas stiiden.- stiidentskaii, ocli Iios h a n e f a r Iion e t t tcrri~.a., och en Friii~lein S.
K. som varit enkelt nien bra beliiget rum,, fem minii- nog oförsiktig a t t etikettera .ett av ter fran, u.iiiversitetet.
Iieiine för.v&amp;rvat embryo i sprit iiiecl.
Ilet första besöket i plaeparerings- sitt nainii, fick 1161la till godo med salen - vilken upplevelse!
Studenter- i.iihga kvi.cklieter ditskrivna pil etiket- n a liade fiitt nys oiu a t t » frinntinimer- ten.
Detta och aimat liknande var ' j11 e~izellerticl o \ - aseiitliglieter, som togos ila&gt;&gt; skulle yara mecl för första @ ngen.
med so.
.
5 5 s de koiniiio var salen till trangsel.
.
TGirre var det för Fra.aziska a t t ldil- fylld, iiven av studenter tillliöïmde andra fakulteter.
Ett v i l t lai:m upp- l a sina, 2) eka.iitii i okiiniiigliet om vilket stod, inan skrek, jodlade, visslade.
f asa.v#.cka.iïde f öretag Iion givit sig i n.
.
Bredvid salen fcx~iis e t t Iitet rum som i.
Det .skulle, i yilket fall tillsvidare, anvisats stucleutskorna som förva- vara en hernligliet mellan henne, mo- ringsplats för deras stora förkliideil dern och brodem.
Och sh rh ' kar I1011 och a.iidr.11 iiöclviincliga remedier; clc plötsligen en dag i Zuricli ihop ined ett drogo sig iii dit - inen funiio dörreii par herrar f r h den Lyngetiska M l -!
Men de iiro clislrreta och stiingd nar de.
ville u t i saleu igeE.
ska~) skretscil Larmet yagick oföriiiinsl~~t cliiriite, yiilvilliga och förklara ined fösstiienc~e dörren var reglacl och de iiispiiirrade.
ögonblin knin pr a t t de alldeles icke Efter nPtgra niinii ter plötslig clfldstyst- skola kolportera u t nyiieten om a t t h.on. '
ilad!
$i ?tligeii öpp11a.s dörren av en studerar till liikare.
iing polsck,, en djiip biigniiig, salen, iii: Kliniken var 1ienn.e till a t t börja,med al1.delc.s tom.
.
Str2- cl~rgfi koliinier allt, iatoni] &amp; tt, .veii 1 ~ o n.
l y ~ l i a c clo~l;, l~s, '
som hon säger, a t t s &amp; smfiningom kom- ma till riitta med sin egen invändiga människa.
Allt efter som studieilren g &amp; arbe- t a r hon lugnare och lyckligare; det ocksal inte endast hon själv utan ocksb världen omkring henne som numera p &amp; ett annat, sjiilvfallet satt accepterar kvinnorna som vetenskapligt stude- rande.
Den högtidliga dagen kommer da hon absolverat tentamina och examen och överstatt promotionens pompösa festlighet, med egen roll av offerlamm, som hon kallar sig.
Och sil ar hon färdig a t t börja - striden, ty strid blir det.
För sommaren 1876 flis Iion tillii- telse a t t gli pA obstetriska och gyneh- logiska kliniken i Dresden.
Till bro- dern sksiver hon a t t överläkasen ä r vanligt stiimd mot Evinnostudiet, a t t lian iir » vidhjärtad och gar emot strömmen ».
Det ar tre unga kvinn- liga läkare han tagit emot, förutom henne själv och Lehmus en ame- rikanska.
Dresden ar för övrigt den enda plats som star dem öppen sedan Prag, dar tilllitelse förut givits, beslu- tut a t t inte längre t a emot kvinnor pil medicinska kliniker eller cns gom Bliörare av ' f öreliisningar.
Dr Lelimus och Franziska börja brygga för a t t f5 arlagga tysk stats- esainen.
Sachsiska kultusministern iir artig men hör med synbar lättnad att de iiro preussiska undersiltar; han räddar sig i f r b saken med hänvisning till Berlin.
Preussiska kultusministern 5ir ocksb sardeles liövlig, men skickar dem vi- dare till rikskansiershbetet, detta &amp; r r ä t t forum.
Dar ges man blankt ar- slag.
Andra iiiiiiistrar fiirsökas; 116~- lighet, till och ined till synes intresse för saken, till sist:, det gir inte ».
Faktiskt iir ocksQ lagen, enligt den gamla aningslösa ordalyfelsen, en lag som endast ger niii; riittigheter.
Ilii.
vill Franziska, den fiirdiga läkaren, avlagga barnmorskeexamen f ör a t t f b en grund a t t st % pa!
Avslag.
Hennes intyg f r h Dresden at.t hon diila u n- d e r v i s a t barnmorskeeleverna hjtil- per henne ej.
Men nu hade just 1876 en ny jrkes- lag antagit8 i Preusseri med siirdeles liberala grunder för tillhtelse a t t iitöva.
visst rrke.
Till lakarnas stora för- argelse - och d e n förstod och gillade Franziska Tiburtius till fullo - hade utövning av praktisk lakekonst lagts under yrkeslagen sasom tillaten, iiven utan behörig ltikareexamen.
FrAn myn- digheternas M11 later man nu dokto- rerna Tibiirtius och Eehmus försti " att de helt enkelt kunna t a sig I6r att praktisera - - onii tuidra mer clltri- mindre charlataner - i skydd av den nya yrkesförordningen.
Bara de lam- iia myndigheterna i fred för sina an- sökningar - och inte begiira att 1118ni för deras skull ska andra lagarna!
86 iir intet annat a t t göra iin a t t följs a~ivisriingeii och elii upp en skylt med namn och » Dr.
m c d.
~ sanit liig~it inviinta Iiur publiken upptar saken.
Emellertid hiindes niigot soiii gri-rnd .. ligt prövar deras tiilaniod.
F!
?örestiiu- darinnan f ör det f örniiniliga T ' iktoria- Lyzeum, en under kronprinsessans pro- tektion staende utbildningsanstalt för flickor ur de högre s t h d e n, erbjuder de tv8 kvinnliga lakarna a t t ge en vin-
H E R T H A terkurs i li&amp;lsov~rdslära~ vid anstalten.
: Kursen tages in i prospekten ocli an- nonseras.
E n vecka senare fösläget, aterbud.
E n universitetsprofessor i skolans styrelse hade inlagt sitt veto.
Men den gAngen g &amp; de tv &amp; kvinnliga lakarna av med segern.
De 1iBlla p &amp; den ingdngna övereiiskommelsen - och herr professorn avgAr u r styrelsen!
LAngt ute i ett arbetarkvarter, i en tarvlig liten gArdsvaning, upprätta doktorerna Tiburtius och Lehmus en poliklinik.
Den f örsta mottagnings- stunden medförde tolv patienter.
Snart nog maste begränsning av patienter p &amp; mottagningstimmarna vidtagas för att inte konsultationerna skola räcka in p &amp; sena natten.
De största svarighe- terna äro övervunna.
Myndigheternas och de manliga kollegernas misstroen- de börjar försvinna.
Med privatpraktiken tog .det en viss tid.
Det var alls ej, säger Franziska Tiburtius, s &amp; som kvinnosakskvinnor- n a ville ha det till, att kvinnovarlden satt och vantade p % de kvinnliga lä- karna.
Nej, det var sannerligen att först f &amp; den a t t första a t t man dugde nagot till f a s t man var kvinna.
Men den kvinnliga klientelen kom, efter Iiand i allt större utsträckning.
ocli om- fattande alla klasser, dock de välsitue- rade sist.
F r a n de rika husen skicka- de man först sina tjänsteflickor, ko- kerskor o. s. v., sedan, om dessas dom föll viil ut, kom kanske, den nAdiga frun själv - eller O C ~ S L L skickade hon bar- nen med deras uppfostrarinna.
Dock, i början eller mot mitten av 1880-talet stodo vi p &amp; fast mark, skri- ver Franziska Tiburtius i sina Erin- ringar, och intogo faktiskt samma er- ' c 14 % kända stiillniilg som övriga praktise- rande liikare. '
.Nar.
till sist, ?ed 1900-talets början, tyska kvinnor tillätos a t t avlägga lä-: karexarneri stod Franziska Tiburtius i. det lage a t t d.et skulle verkat enbart löjligt om hon gjort detta.
Hon be- Iiövde p &amp; intet sätt den moraliska bak- grund som en avlagd tysk examen skul- le Burna ge.
Den första tyska som avlade tysk läkarexamen var dr I d a Demock-Mau- e i m e i ~ &amp; r 1901.
Under femton &amp; P VOSO Franeiska Tiburtius och d r Lehmus de enda kvinnliga liikarna i Berlin.
De som blevo deras näsmaste efterföljare voro Agnes Bluhm, Agnes Hacker (den skickliga kirurgen, men allt för tidigt.
.bortgAngna), Anna Kulhnow och Pau-.
line Plötz.
Alla dessa hade dock lik- som d r Tiburtius ' och d r Lehmus ab- solverat sin examen i Schweiz.
Sextiofyra a r gammal lämnade Franziska Tiburtius sin verksamhet som läkare.
Det var en blomstrande praktik, som ej visade.
nAgot tecken till a t t avtaga.
Men hennes iisikt var att.
man .borde g &amp; niar man älinu kände sig i sin fulla kraft.
Hon visste inte att.
hennes starka friskhet ocli kraft ännu under sal mhnga och langa Br skulle sta.
henne bi.
.
.
Genom de ohyggliga Brigsalren och.
den val inte mindre svara tid som följ- de diispit höll den Aldrande ut.
Över Attioarig har hon nu skrivit sina min- nen; friska, levande unga, fängsla de- saval genom sin form som genom s i t t högintsessanta inneliA11.
. '
ELLEN KLEMAN.
,
F - B - F-kretsarna.
H a.
l m s t a c l s k r e t s e n hadc den 2S m a j sanimantriicle h Sosr-e Katt.
under gre- iii ina ii Stina JIörners orclförancleskap, x-ar- vid lektor Elof Dahmén höll föredrag om Kvinnans rzttsliga stiillning i det gamla .Roin.
Diirptl sainkriiin och siipe.
, .H ii l s i n g b o r g s l; r e t s e ii hade tors- .dagen den 15 april sin sista klubbafton före soniiiiaren, rarx-id bar~iaril~clsinspelitöreii Gustaf.
Herlin beriittacle bygdemfilshistori~r, .och f r u Sigrid Sjövall reclogjorde för F.-B.-F:s hsiiiöte i Stockholin.
Som ctt led i sitt arbete har kretsens iipplysningsbyr~ iincler r h e n h a f t eii serie uppl,rsiiiiigsfiire (1rag1 belysaiide olika k ~ i n i i - liga yrken.
Kursen ?-nr avsedd fiir de av- gilencle elex-erna iir fliclisliolornas hiigstn ' klass, flickgymnasiets sista firclelnin # och högl ' e f ~ l l i ~ k o l n sista i i ~ ililass och var besiilit ar sanitliga elever.
13iirricl har redogörelse Xiiiinats över fiiljancle yrken: on1 Sjiikskiitersliaiis och 1) aruiuorskaiis ' kall n r iiistriilitioiissliötersliaii vid Siiclra Sreriges sjiikskiiterskeföreiii~ig.
syster 131s~ Berpholtz: oiu cli~lionissans aiibete a r syster Elisabeth R o s h.
Hi.iisingi~org: om Kvinnliga triidgA.rclsniiistttre av triid- gtlrdsliirariniiziii.
fröken Jeniiy Agrell.
Apel- ryd; on1 Barnn~ilrdsarbetets olika grenar a r bariiarifr (leljirariiiniia, frökeu Karin Ewer- Iöf.
Laii~lsliroiia; oiii Lii,lrarel ?aiian a r doktor Haiiiin.
Chris- ter-Silsson, Hiilsiiigborg: om Fol1; skole- och eleiuentarskoleliirariii- .norna n r resp. frii Signe TYallniarli och f r u Sigricl Sjiivall, Hiilsiiigborg.
, K n r l s k r o i i a l i r e t s e i i hade (len 11 mtij saiiiiiiantriicle i sambancl ined eii ut- flykt till Waichknfeltska gosshemiiiet rid Giillberiin och flicliheminet r i d 315 port.
Man saniln~les - 3 Stortorget, rarifraii iitfiir- den företogs i bil.
I lieiiiiiiet iSL Giillberna mottogos föreningens iuecllemniar a r fiire- stAiidaren herr Diiner, soiii i korta drag skildrade hemmets tillkomst samt tltm or- ganisation och arlietssiit t.
Sedan kaffe intagits fortsattes fiirtltw till hemmet r i d B15 port ciiir d r X. IIietz hiil- sade giisterna viilkomna amiit lilialecles re- ctogjorcle för barnhemmets tilllionist och fortsatta arbete iiiider t " lrcii, vurph lokalerna besugos.
Även föreiiingsii~igelUge~ihcter iiitvlhiinnos anclt~r utfarden; clcn av fiir1) iinclet fiires1; ig- ria rescrliitionen i 1&gt;eiisionsförsiikriiigsfrr " igti~i framladtis: iv liretsws ortlf .. frii Geijersttim.
och antogs n r de nurvurancle kretsnietlltliu- marna.
K ii ni l a li r cl t s e ii hntlth deii 10 iiinj ett talrikt lwsiikt saiiiiuaiitriitlt!
h Slliil~plunils sii- tcri.
Setltiii ordf .. friilrcn Jiicwuti Mcstt~r- ton uttalat sin gliidje över a t t sii ui: ' iiig; i kominit tillstiiclcs.
1wh:iiitllacles eii del fiir- eiiiiigsiirentleii, vari) % frii Aniia Wjörlriiiaii liiniiiu (1th en intressunt och livlig re (logi; r:h \ öres Irsiuötct i Stockholiii.
Efter det liaffe serrcnits, frrtmhiill ortlf.
i ctt tinfiirnncle lwt,rdelseii tir a t t lir ii in or ii:^ vid niiittw fiir iioiiiineriiig av 1mxlidat:~r till hiistens Iniidstingsiiianiiaral ge sina öiisk- niiigar till kiinua.
S t r i i n g n i i s k r e t s e n hade den 22 maj sniiini:iiitrii~lt~ Skogshyddan.
Ordf. friikcii Sinni PIiildt redogjorde fiir F.-R.-F:s iirs- niiite i Stockholm.
Den resoliitiou, som; IV förbiiiitlet ii1) ~gJorts i friiga oiii revision: iv ~:~~nsio~isfiirsiikriiigslag~~n, gcdkiiii (1cs lir kretsen.
Frii Inga Kosenclvist liit.unti (It * tbn (Id iipp1,rsniiigrir oiii ciriwtct fiir (leii bliwit- de hemiitstiillningeii, x r e f t c r linfftb iiitogs iiiirlcr kordial stiiiiiiiing.
Y ii s i ii li r e t s c 11 hnde dcn 2 m:i j sitt .ista kretsuiiite för v; " irru.
Frii Ms:r Sor- drnskiiild g a r diirriil cn iitfiirlig sliiltlritig: iv fiirbiiutlsmiitet i S to (- kholm.
l k t f i i ~ * ~ d r i ~ g, soni cliir hiillits av frii E. Théel on1 Kriii- m u s srbete i fiirx-iirvstjiiiist.
iipgliisttls fiir kretstw ar frii Elsa S.; iiidl) rrg, ~ a r l f i fiiljtlc ciiskiission i iiiniiet.
Till trevnncleii 1) iilrog fröken Ellen Siiiidlwrg genom racl; r:r vis- siinger.
Stinikriiinet: ii-slutades som v; iiiligt med ttlsiipi ..
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: E Z b e n, K Z i e ~ a n.
samtliga förbundsmedlemmar erhBlla tidskriften.
Icke-f örbundsmedlemmar pre- numerera B närmaste postanstalt eller i.
bo7cha,ndei, Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6 5 0; 1 / 2 ilr kl. 3:50; .1 / 4 kr.
190.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och expeäi- Won: 48.
Klarabergsgatalz, Btockholrn.
Redaktions tid: tisdagar och f redagar kb.
I-S.
Tel. Norr 48 60, 27 62.
Expeditionen: kb.
11-4 varje söckendag.
Tel. Norr 48 50, 27 62. '
~ A T E R -.
- TURISTHOTELLET Hiiirlfg-t läge vid krönet av Bäterdalen.
matsal.
- Glasveranda.
- Kafé.
ju sa, trevliga rum med goda bäddar.
Stor Tr %d@.rds@rvertig.
Gott bord.
Humana priser.
Mottager gäster för längre och kortare.tid aret om.
Telefon 70.
Vk-lsarnt TH. CARLSON.
f i, " Smakar mera än det kostar " En.
delikat tårta ar en prydnad för kaffebors det.
Varje husmoder kan p &amp; förhand vara viss om det läckraste resultat on?
vid bakningen användes anvkad i hushdiet.
Arboga .Smörbtandmng " ME JERITU - ' ' ersätter fullständigt smör, men är bingap Desvenska hushlllcnt dominer; ande - I Misslyckas aldrig 1 Lämnar a l h g ' bismak 1 ~otiih~~) Iiiis- Nja J * ariisä~~Bsfitbrlk E.
L. ERICSSON &amp; edda # ".
för.
.
Sttngar, SSnglrlBder, Soffor, Oktomaner 1 och 2 baddar, Tizcken, Filtar, overkast, Kuddar m. m., m. m..
Kontor (G ~sl6i2Z~i1sg 16 ~ o r r f ó n d s g a t a n 16 ' e -- Tel. 78 56, Norr 71 81 * j Carl B r o s t r ö m i s Attiksprit.
är fullkomligt enast6ende istyrkaocharom.
Förnämligaste kvalitetsmärke - K ~ DEN P - S f ä n d i g ' &amp; o h t r o l l a n t: ' F i I.
Dr. Fr. L i l j e b l a d a u k t. '
h a n d e l s k e m i s t.
v
Innehåll.
t Pensionsförsäkringen och kvinnorya.
AV D. F. Lundgren.
Ntco Hambro d6d.
flygbrev frhn rösträttskongres.
1 Paris.
AV G e r h d Rodhe.
Sigrid Elmblad.
Av Gurli Linder.
Där kvinnlig fiifängtighet sättes i system.
AV Elisif Théel.
Vad Franziska Tib ' ur inns.
Av Ellen Kleman.
Pilsnerdricka är ejj som f@hxkqmessen piisthi, en landdara Er- farenheten f d n ~kilda ' hhll vimr nämligen, att laglig tillghng til?
maltdrycker.
motverkar missbruk- och smuggling av spritdrycker.
Underlattande av den lagliga mal ' tdrycksförsäl j - MGen är därf6r: rhetssynpunkt gagneligt.
Stockholms Bokinduitrl Akt1ebol; zgs Boktr., Stockholm 1926
