# ID: svediakorp-per2861
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1926
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,030
# sentences: 752
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ARGANG 13
HAFTE 5 MAJ 1926 a Ellen K e y till sist. "
Fedanför triiclgAiadens terrasserade branta sluttning drar det v i t a husets fasta inassa: sin raka tvarlinje mot Vlat- t e r m blaa glittersvall.
Lika lugnt starkt avens3 mot stormpiskat vatten eller fgrglöst också.
mot röda solnedg %ngare biyancl över.
vattenspe- geln.
I det, huset bodde - cle sena Arens El- len Key.
Bast minns jag synen av det i d i ' soliga ljusa dagarna den sommaren för tre %r sedan.
D % sto8cl jattevall- mon som högtflammancle Mgor i över- sta trildgilrdeii n ä r n ~ a grindarna, ~t och p &amp; .de liigre terrasserna, mellan huse t och sjön, blommade rosorna i prakt- fullt överflöcl.
Nar pin.cl ' en kniippte igen om de tv &amp; dagliga g&amp;sternas in- träde p3 Strands hiignacle, omrfide kom &amp; &amp; l- Gull, stor, lurvig, och ~lil~dsarilt lancle, i s p r h g uppför badwiz - den illa beryktade, f arliga Gull, som skrämde fr&amp;mlingar och s k u 1 1 e va- r a gardsvaktare men.
som getiast vitnde skallet upp mot blfia ryiuden, iigr man Plöts-.
oförskrackt gick emot h m w.
ligen tycktes hon vi1 ja markera a t t det h a r var p$ intet &amp; .tt nagot som gallcle de besökan,de.
För Ellen Key var hon en högt ala- ked, ersättaren av Wilcl, som ligger begraven p &amp; Strands mark.
S3 kom Malin springande, Elleu Keys Nalin, med det Ibruiiblon~da Mret i mjukt fall över den allvarmairlits pannan, en smula kärvt tilliba ' kadra- gen oeh ~ d w k sOkeaqcle ivrig efter intel- lektuell umgangsam1het.
Men nu drar hon den: stora Gullan, med sig i hals- bandet till förvisningsorten nere i kal- laren.
Det ar i de lyckliga dagarna d &amp;) &gt;&amp;la- lin » ar Ellen Keys », dotter », och hj&amp;lp i allt p % Strand.
' Och Wlen Key ar Nalin B %omster.bergs keundrade, als- Bade, stora ledare.
Pii byggnadens stentrappa, mot Viit- tersidan sthr Ellen Key själv i sin vita dia2kt.
Snolen lyser över det vita h u - vudet, vinden flaIBtar över det &amp; a libret.
Staiik, kraf tig star hon, harska- rinnail i &amp; t t &amp; e.
Den andligt öppna famnen, liksom den yttre brett valkoninande, ar den goda, allt miinskligt famnande man-.
.
niskans.
. '
S5 ser jag henne, s &amp; minns jag hen-.
ne, i Strands miljö, genom dessa tre h&amp;rp % följande Ar, nästan med utpl %- ilande av miiinesblilden fran bennes sista Stockholmsbesölr.
Jag: ser henne, ivrig och viigsam, skyilda fram p % - cle backiga, ojämna.
shogsstigarna, ocksal understundom snubbla p &amp; trädrötter eller stenar och falla men i en sekund vara uppe igen, skrattande a t v %r f örskrackelse.
J a g ser och hör henne i t a l med byg- dens folk, k h d av alla, bannande alla och med i allas bekymmer och fröjder.
I sin bruna k %pa med hättan dra- gen över huvudet star hon under klos- terruinens brustna valvbagar - Bir- gitta!
s p ~ i t t e r det till i mig.
E n liten motorbltt puffar sig mödo- samt fram mot ganska ' b %ngstyriga Vat- tervagor, det a r Ellen Keys picknick- party med Visingsö som mal.
Den un- deabart lugna solskensdag, &amp; om var villkoret för det hela, har blivit en av- gjort blasig saiian.
Men optixmisten Elden Key Iser endast solskenet.
Och korgarna am packade, W i n s läckra stekta kycklingar, syltpannkakorna m. m. nedstuvade, nog skola vi fara!
Kanske, eller snuare helt visst, bor fruktan för den farliga Viittern hos ett par ar sällskapet, annu en annan fasar i hemlighet för sjösjukans kval, men Ellen Key ar strhlande.
Xu %r man ute p &amp; lustfiird!
Hon srnisjunger, skriver vem p % smil papperslappar som genom d e, mellansittande langas in till den, som f ö r t h k s a m t söker hiilla sig liggande i ratthålet till kajuta för a t t förekomma eventuella eruptioner - och som faktiskt klarar sig och diir- till skickar spirituella verssvar till- baka till Ellen Key langst akterörer.
Och fast den giingande biitfarden tar en god del av dagen - mera an litta timmar fram ' och tillbaka!
- bom- mer man lyckligen till Wsingsö, och Iiinchmiddagen vid den gamla ruinen v makar .bedhande.
Elleli Key, svept i den bruna kiipa ?~, i det guppande lilla nötskalet till hut, glad, oförfarad, själv utan en aning oiu Sjö:sj j u k e k l o r Y r Ater bild ' ern som blivit kvar.
S &amp; lyktade &amp; m a sommar.
Setian var det breren frfin Strand, breven med den slösaktigt stora stilen - och den slösande rika lijiirte~ihmeu.
Ile gira Ated btildeu av Ellen Key pii Strand.
Det ar hiirskarinnan i sitt rike, som förtajer oiii viirlden diir.
3Ien si slutade ocksA de breren.
Den starka varma handen skrirer inte 1Hiig- re.
Stiimman som talade f15n Strand har tjatniat.
Strand gr öde.
E n - den ena .av oss som var aued denna sommar för tre ilr sedan - vil- ' ken biittre a n n8gon annan finner de riitta orden för det riisentliga i det som sker, yttrade nar .dödsbudet .koin om Ellen Key: Sverige har blivit ett kal- lare och torftigare, ett mera jiiinn- struket land nu.
Det a r den rerliliga sau1maufattni~- gen ar vad som * h t oss.
E n of arme- och rikedomskiilla har slockiiat och sinat.
E t t trad, som iitid- de högt örer krypskogen, har fallit.
Det iir inte uu friigan om de meiiin- gar eller de ideal hon omfattade.
01x1 dessa bar striden stAtt och om ileiii kan alltid tristas.
Vad vi mistat iirr den stora, betFdande miinniskaii.
Uiit- tet fylldes a r hennes flammande mod, hennes oriidda kamplust ~ Q I det * som var för benne livets viilade odi idca- lets eviga höghet.
Alrlrig blev hennes förkunnelse anpassningen till det f ör stunden gAngbara, iiiiinniskorna tiicke- liga.
om nagon, visste a t t TA-
103 H E R T H A solskenet p &amp; Strayde trappa.
8 &amp; kraf; tig, s % monumentalt oböjd hade hon statt i kampen.
S % strillande darkf som solljuset d &amp; över hennes Yita har hade hennnes mod varit.
ga, D a r f ö r slogo kampens vagor upp omkring henne.
D ii r f ö r gick under l h g a %r hennes vag genom mot- stand och förföljelse, föö~sm~delse och förtal.
Ater minns jag henne, den gangen .i ' ' ELLID % ISABMAN,.
E l l e n K e y s livslinje.
et iii av största intresse a t t jäm- föra Ellen Keys essay över Robert Rrowniug och Elizabeth B a r e t t i den 1899 utkomna boken Manniskor med den tjugo Ar iildre uppsats om Eliea- beth Barrett Browning som hon i före- talet till Nanniskor omnihmer.
Som Ellen Key liar, utcm kommentar, phpe- kar, Hr essayn i Miiiniskor en annan iin studien i Esseldes Tidskrift för och endast hemmet h g.
1879-1880, föga av den iildre studien har tagits med i den n.yare.
Intressant a r jäm- förelsen genom hade övereizsstiimmelse och olikhet.
i Tidskrift för Signaturen E-n hemmet iila icke den Ellen Key som satte sinnena i brand under 1800-talets sista ocli 1900-talets första artionden.
E-ns artikelserie i Tidskrift för hem- met 1579-50 och Ellen Keys essay i Mannisl&lt;or 1899 iiro., iignade samma kvinnliga förf attarpersonlighet.
Olik- heten i synsatt och uttrycksmedel as s8 stor som mellan den grAa blyerts- pennan och den lyscande oljefgrgen.
De skiftande dagrarna, den .varmt böljan- de stamningen, de poetiska bilderna, som var fös sig och alla tillsammans göra essayii Tvil människor till lyrik i biografiens ocli litteraturanalysens D ' form - allt detta saknas i E-ns upp- sats om Elizabeth Barrett av 1879 ' 80.
Det @ ödande och stamningsvibrerande som hos den mognade Ellen Key slung- a r fram tankar ocli känslor som i en vulkanisk eruption eller vaggar dem som i vfigsvall, intet av detta fanga vi i E-ns välbalanserade, i det hela slät- strukna 1870-ta.lsprosa.
Son1 ung har Ellen Key med särskilt iiitresse vänt sig till vissa författare av sitt eget kö;.
H o s dem liar Iion sökt och funnit nagot med sig vasens- besliiktat.
I deras iittalanden och de- ras livsöden har hon sökt viickelse eller ledning i sildant som rörde sig inom henne sjFlv.
S &amp; a r det ju ocksa för andra kvinnor iin henne, men för Ellen Key tyckes detta studium av och se- nare inlevande i andra kvinnors erfa- renhet ha haft en mera grundläggande, ingripande och varaktig betydelse 211 för de flesta.
Först betraktar hon, sedan u t v ä x l ~ r Iion, med föregangare och samtida, erfarenlieter, slutligen uttyder ocli intolkar hon i strömmande mfitt sin egen erfarenhet i skildringar av dessa andra, eii Elizabeth Browning, en Raliel.
Oövertraffigt själfull som tolk av ett kongenialt kvinnligt vasen p2 de.
101 - H E R T H A omraden som ligga henne sjalv nar- mast, suddar hennes sympati visswli- gen da och d &amp; rit distinktioner som be- hövas.
' I karakteristiken av ticlsrörel- ser eller filosofiska riktningar iir hon i Livslinjer t. ex. ofta pil en ' giing sche- matisk och oklar.
I gengiild har hon den finaste intuition för det som Iion älskar 110s en individualitet.
Och pit sina egnaste omAden iir hon mycket mer an en tolkare.
Doil %r en skapare och framstallare av nya eller till ny klarhet hunna sjiilstillstZind och sjiils- f örhallanden.
Den rikedom, varav sadaut skapande flyter, medför ingen som grvd besitt- ning eller tillfiilligt fynd.
Den förviir- r a s i livet och genom livet.
I 1880-talets slut och 1890-talets bör- jan lamilar Ellen Key betydelsefulla och betydande bidrag till tidskriften Dagny, organ för det 1883 stiftade Fredrika-Bremer-Förbundet.
Hiir n ~ ö t a vi icke ltingre den reserverade E-n fran 1879-80 eller ens den Ellen Key som i sista BrgBngen av den 1885 ned- lagda Tidskrift f ör hemmet anmiilt Magdalene Thoresens norska.
folklivs- skildringar.
Dar ligger nu myndighet i orden och klcang i stiimman.
Stilen lmr f a t t en personlig priigel.
Viinskaps- giirder gro de, dessa fangslande artik- lar, biografier över nyss genom döden förlorade nsrsthende viinner.
I ha- gangen 1889 tecknar Ellen Key TTik- toria Benedictssoil, i Argilngen 1891 Sonja Kovalevsky.
Over Anne Cliar- lotte Leffler utgav hon 1893 en bok, rars ena kapitel agnas &amp; t Anne Cliar- lottes biogmfi över Sonja Koralevsky och i förstaende viinskap för bada kor- rigerar och utfyller Anne Cliarlottes ofrivilligt förvanskande bild av Sonja.
Den rackra artikeln i Dagny 4892: lTera Torontzoff - Sonja Kovalea-sky, hade redan innehiillit cri siidan korrige- ring och utfyllnad.
Uiln t a r knappist miste, om man antager a t t desss tre kvinnliga.
viinner, niistan jiimniirigti med lienne sjiily, som alla slutade sitt livslopp i tidig medel; llder, viisentligt inverkat p &amp; Ellen Keys ilskadiliiif; i tt \ -- seende p &amp; k7lnnofriigan och kviiirio- rörelsen.
Nycket tyder lpa a t t s3 rar.
JIitt pil dagen gingo de bort, frAn bjiirt solsken och skarpa skuggor, f r h ödes- avgörelse eller livsfiillhet, i eii livskoii- centrationens briinnpnnkt.
Samkiiris- lan med dem utlöste Iios Ellen Key hennes siiregna skildringsgkva, för- minigan a t t i &amp; skini (llig miljö ge central sjiilskarakteristik.
Innehallet i dessa levnadsteckningar ar mera sakligt, sti- len mera sober iin senare.
Det ligger sordin diiröver.
Ellen Key generali- serar icke i ord över det hon beriittttr.
Fastmera ser hon riinnerna var for ~ i g som iindantagsvarelser, 1; fingt mer ii11 vi efterlevande göra.
&amp; skilligt i lieni- nes niigra Qr seiiare framtriidandc po- lemik mot » k~iiiiosal&lt;skvinnor~~t~&gt;&gt; ty- der 1122 a t t Tiktoria Benedictssonw, Sonja Kovalevskp, Anne (lharlotte Lefflers livshistoria och stiillning - tidigt avbruten, utan det iitjiiniritiiide och förtonande som ett l a n v e lir kiin- nat medföra - avgösmde piiverht El- len Pi ' e~ i riktning a r den motsi~tsstiill- ning till kvinnorörelsen som Iion redan i biografien över Anne Charlotte Leff- ler (1893) skisserade och nligra tir se- nare utförligt proklainerade ined Miss- briikad kvinnokraft (f öretirag a \ - 1893, i tryck 1S!
) 6:).
105 H E R T H A.
.
.Hiis man p5 tre Artiondens a v s t h d betraktar Ellen Key och &gt;&gt; kvinnosaks- kvinnorna » av 1893-6, slAr det en a t t den indignation som rader % ömse sidor alls inte förklaras av den omedelbart framträdande motsättningen i uppfatt- ning.
Ellen Keys bestraffning av de » bud kviniiosaksk \ rinnorna utfardat&gt;&gt; synes vid enkel innanläsning av den svenska kvinnorörelsens org~m Dagny vara nAgot denna tidskrifts ledare ganska ovidkommande.
Fanatism skönjes näppeligen varken i Tidskrift f ör hemmet eller dess f orts&amp;ttaiaé Dag- ny.
Bll %ttfullliet intill t a d l e t, dam- värdighet, i det Ilela konservativ in- riktning.
Schismen galler i själva verket ej n.Agra » kvinnofrc " igczns » programpun1~- ter, varken verkligt uttalade eller tyst förutsatta.
Klyftan ä r en olikhet i livsaskadning ocli livspatos, en klyfta som blivit synligcare i samband med de tre märkeskvinnor som Ellen Key statt nära.
E n debatt om livs&amp;skSidningen i det hela fördes ocksa mell ' wi Ellen Key och en av de aldre ' bland kvinnorörelsens anhängare, Eva Pryxell, gammal med- arbetme i Tidskrift för hemmet.
Den- ' n a debatt utgick just fran Anne Char- lotte Lefflers bok om Sonja Kovalev- sky och Ellen Keys om Anne Charlotte Leffler.
Eva Frysell.
behandlade dem i en artikel i Scliéeles Svensk tidskrift 1 893, under namnet Kvinnliga förf at- tai:etyper för den naturalistiska rikt- ningen.
Ellen Key svarade i samma tidskrift med den första fylligare de- klaration av sin egen AskAdning, pA saiuina gang som hon ingick i svaro- mal angilencle vannerim Redan i Leff ler - biografien hade El- len Key, niiirmast &amp; vannens vagnar, med varme bekämpat sde bud kvinno- sakskvinnorna utf ardats, den ~lagstift- ning genom vilken kvinnoemancipatio- nen liöll pil a t t bli en dogmatik men icke en sanning ».
Dess första bud vore en blint ensidig solidaritet, med » gagn eller ogagn för kvinnosaken » som nia- tare pli en kvinnas handlingar och ar- beten.
Dess andra bud gallde kvinnans förutsatta oberoende av all erotisk sinnlighet, en » tant,-dogm » o. s. v. I förklaslig iver kallade Ellen Key för » bud&gt; ensidigheter som p &amp; sin höjd voro tendenser.
Dessutom f ÖrbisRg hon att de tendenser hon sammanfat- tade i nyssnämnda f örgripliga » bud » snarare uttryckte ett vidhängande 14d det traditionella a n en ny fanatism.
Det » tyranni » Ellen Key förgrymma- des över i samband med Viktoria Be- nedictssons stipndiehistoris och fru.
Leffler-Edgrens skilsmässa var dels och huviidsalrl.igen iirlig konservatism, dels - icke oklok - taktik.
Man ville, förena det goda gamla med det fram- spirande livsdugligs nya, och med av- seende pa kvinnan hyllades det goda gamla genom f ÖrbeliAllslös anshtning till vedertagen moral.
För Ellep Key var redan nu kvin- nans erotiska frigörelse - frigörelse i ädel bemärkelse - den avgörande och centrala emancipationen.
Det i hennes ögon oproportionerliga intres- set hos kvinnosakens banerförare f ör nya arbetsbanor, avlagda examina ocli dylikt och deras dammessign likgiltig- het för erotiken som sadan väckte bAde harm och löje Iios henne.
Hon var fylld av ett patos som de icke skönjde,,
sjalvviiiinet men sttirkt genom rad hon sett ocli genomlevat med Viktoria, Sonja, Anne Charlotte.
Innebörden av meningsskiftet mel- lan Ellen Key odi kvinnosak ens^ an- hangase - det agde iaum i broschyrer och i Dagny - fördunklas därigenom a t t det egentligen skiljande sal föga kommer till t a l s. Ellen Key hade ju visst inte blivit ' motstlindare till » kvin- nans rattighetera.
» Kvinnosakens » an- hangare hade den största vördnad för » makans och moderns » kall.
Vad man för h m t i d e n kunde vänta av kvinnor- na pli » nya arbetsomrfiden », darom var man ph det hallet alltigenom ojam- förligt mera försiktig i positiva för- modanden a n Ellen Key i negativa p &amp; stiienden.
Varom stred man allts &amp; egentligen?
Som meningsutbyte har debatten i Svensk tidskrift 1893-04 l h g t större intresse.
H a r a r det tya iiskadningar som mötas.
Hiir framgar klart en verklig principiell olikhet mellan Ellen Key och motstandarna.
Till deras sida hörde ej b1ot.t Eva Frysell, som med sin anmfilan öpp- nade debatten, och Theodor Holmberg och John Personne, som deltogo i den, iitan lika mycket de har ej upptradan- de pennorna i Dagny: Anna Sand- ström, Lotten Dalilgren, Esselde o. s. r.
Den omdaning i Ellen Keys lirs- aSMdning i det hela som fört henne bort frAn kristendomen, sildan hon upp- fattade den och fortfor att uppfatta den, maste komma a t t öppna en klyfta mellan henne och den till Fredrika Bremers namn knutna k~innorörelse som bottnade ' i kristen liberalism av Fredrika Bremers och Erik Gustaf Geijers typ.
Aven utan kotteritryck och reaktion daremot, iiren utan sam-.
band med de nyligen avlidna markcs- kvinnorna, hade denna Ellen Keys po- sition avliigsnat henne fran Fredrika- Bremer-Förbundets stiftare och ledare, Esselde och hennes krets.
JIellanharandet betriif fande sjalva krinnorörelsens mtil och medel liar ocksH sin grund i en vtlsentlig o1iklit.t mellan Ellen Key och de tongivande kvinnor som hon fran och med bio- grafien över Armrme Cliarlotte betraktar som motsthdare.
Blott &amp; r denna olik-.
het inte s % lippenbar i sjiilva d i ~ k u s - sionen som den iii * för en tillbakiiblick.
E n andlig rörelse eller gruppformu- tion lerer l h g t efter sin uppk~mst av den indiriduditets kraf ter som nr- spriiugligen i g h g s a t t den, men den visar @ rna ocksa luckor och bcgriins- ningar som g2 lika l h g t tillbaka .. Hula icke lutherdomen genom fyra fi~liiincil- raden bevarat drag av Luthem be- griinsning lika 1-31 som av hans styrka? '
Fredrika-Bremer-FGrb~z~idet, Svcrigcn organisesade krinnorörelse, tog i a r r Fredrika Bremers patos, kviiinnus krav pQ verksamhet och sjiilvstiindig utveckling.
Fredrika Bremer var I mogen Blder socialt radikal, med sym- pati för den kristna socialismen?
mena s j a v tillhörde Iioii genom födseln dcm klass som Strindberg sedan lilill,zck överklassen, och sh gjorde ock hennes efterfiiljerskor.
FPon \ -; ii.
icke i rerk- liglieten den mnniisellty1) soiii kevcrt iii ocli Jbortenseii trott sig se i Iicnne - det iir ni1 av brev och anteckningar otretydigt - uicn hennes eget person- ligt briinnande patos giillde icke h i n - nans livsmöjligheter i erotiken, utan krinmims lirsmöjliglieter oavsett den.
Mycket av vad r dredrika Bremer ve- l a t ' fördes inte vidare.
Hon upplevde själv med sorg de sociala problemens undanskjutande - se hennes brev!
Hennes f redsuppi-op t.ill kvinnorna un- der Krimkriget begravdes och har först i viira dagar framgriivts.
Efterföljer- skorna hade varken hennes vidd eller hennes glöd, nien de följde hennes linje i vadjan om » frihet, framtid, ett hem för andens liv » för Sveriges unga döttrar.
I akta svenskbygd, i svensk herr- gardsmiljö som Fredrika Bremer men olikt henne i ett ljust familjeliv, med e t t lyckligt aktenskap mellan förald- rarna för sina ögon, uppvaxte unge- fär ett 1ialvsel; el senare 5in Fredrika en ung flicka utan de hiimningar som tryckte Fredrikas barndom och tidiga ungdom.
Hon fick bhde drömma i naturen och älska sig in i stora för- fattare, och hon agde det lyckliga fa- miljeliv som fös Fredrika Bremer, utom vad syskonfö~li&amp;llandet angeir, blott var ett efterliingtat ideal.
Allt det mest svenska hos Ellen Key fost- rades under denna tidiga ungdomstid.
Till den tiden hör ocksa enligt hennes eget vittnesbörd vackelsen genom C a m i l l a C o l l e t t s Amtmandens Dötre.
Camilla Wergeland, drömmerskan i Eidsvolds skogar, älvan i Kristiania- salongerna, som genom liinga smartans iir närt sin kärlek till Welhaven, hade omsider i Amtmandens Dötre (1855) burit fram sitt vittnesbörd om den spontant iihkande kvinnans kärlek till mannen, om denna kärleks ratt och varde.
Budet nadde Ellen Key och slog ned i hennes sjal som en blixt.
, '.
Senare blev sarskilt.
E l i z a b.e t h.
B a r r e t t ~ r o.
w n i n g henne en uppenbarare av kvinnans kärlek till en .man och George Eliot av, kvinnlig öm- het över huvud.
Den sjalfyllda, svärmiska erotiska idealismen hos Camilla Collett och Elizabeth Barrett Browning närde och @ verkade för alltid Ellen Keys sjals- grund.
Hennes eget temperament och livets erf a.renheter giivo gestalt at hen- nes erotiska askadning.
Eros som livsmakt ville kvinnorörel- sen avsatta!
D e t var Ellen Keys egentliga gravamen mot kvinnorörel- sens s t r ä v a n d e n (friinsett hennes avlagsnande fr3n dess sammanhang med kristendomsiiskadningen som hon ansag utlevad).
.
Vad hon verkligen i detta avseende hade a t t tillvita sina motstandare var visserligen icke de » biid » hon anklagade dem fös men val bristande p s y k o l o g i, en brist som hos den ena kunde vara mer tempera- ment, hos den andra mera damvardig- het, hos alla större eller mindre bun- denhet vid vad de lärt sig om kvinn- lighet, kvinnokrav och kvinnolycka.
Sjiilva Ellen Key kommer icke ge- nast till centrum i sin förkunnelse.
Hon börjar med skildringen av vanner- na och med boken Barnets Arhundrade.
Hon fortgc5r med Almqvistuppsatsen i Ord och bild (1894) och kritiken av kvinnorörelsen.
Steg f ör steg träder hon fram.
; fi.
1598 utkom i tv &amp; band Ellen Keys arbete Tankebilder, till- ägnat » till de unga av alla Aldrar ».
Förra delens essayer äro .samlade under huvudrubrikerna Kvinnorna, Livsbehov, Individualitet, andra delens essayer under huvudrubrikerna Patrio-
108 H E R T H A tism och Sjalens evolution.
De flesta och de yppersta av dessa uppsatser voro inte förut publicerade.
De bara ilstalet 1897 eller 1898.
Ellen Key a r har den fiirdiga miistaren, med full- lödigt innehall och skön form.
H a r finnes lysande sidor om konst och kul- tur, om svenskhet, om sjalsutveckling.
Hiir finnes den syn p &amp; kvinnan och erotiken som Ellen Key fulldanat u r egen och andras erfarenhet och krav.
Följande Ar, 1899, kom boken E i n n i - skor, innehallande essayerna över ma- karna Browning och över Goethe (den senare förut delvis meddelad i en Ar- ghng av Ord och bild).
Essayn och den biografiska teck- ningen &amp; ro Ellen Keys ratta litteratur- former.
Det ar ingen handelse.
att hennes Livstrons religion, en bok i tvil delar oni vardera tv % Band, star S % langt under de nyss nämnda.
Syste- matiker a r hon icke.
I Livstrons re- ligion I föres man runt i en virvel.
Den tankeskolade, logiskt lagda liisare som i denna bok följer dessa strand- hugg pil filosofiens mark kiinner anfall av logisk sjösjuka.
I Livstrons reli- gion II som handlar om erotiken vim- lar det av motsagelser mellan olika &gt;&gt;linjer&gt;&gt;, sarslcilt noterna trassla till det hela.
Ued boken om Rahel Varnhagen Aterviinde hon till den a r t av produk- tion som a r hennes styrka: framma- nandet a r en individuell sjalsbild.
Bon gav den liv av sitt eget liv sa som den dramatislm konstnaren ger liv B t skal- dens skapelse.
Hon subjektiverar i det hon levandegör.
Men Ellen Key skildrar suggestivt även sjiilsverkligheter som sakna all omedelbar anknytn &amp; till en historisk persons ord eller livsfakta.
Gr sitt eget rasens djup, ur egen erfarenhet a r sig och andra, hiimtar hon stoff till siidana skapelser.
Ellen Key fortsatte a t t skriva, men striderna omkring henne tys2iiade.
Lyssnade man under de biidtt senaste decennierim, f r h 1907, inte hiir lika ivrigt, kiimpade man inte lika hett ona hennes senare skrifter som om dem som nu ligga över tjugo fir tillbaka, sk assimilerades i stallet i all stillhtht mycket och viisentligheter av det sar- för Iion pd 1890-talet funnit döra öron och t.illslutn,z hjiirtari, och hennes p- blik ute i Europa riistc.
Det kan inte iandg5 en i nAgomi m i k opartisk $terMick a t t i &amp; siktsgrupp: ?- ' ringen kring ~kvinnof rAgan » yct 1890- talet E l l e n K e y, utan a t t varit ofel- bar i sina förnekandeii eller alltid ratt- \ .is i sin kritik, hade den ojfirnförligt vi- daste utblicken och den mest biiraiidc medvetenheten om dess ~atatriickning~ det rikaste patos.
Hion sBg kvi~i~iofrii- gans nura sanriband med arbeta.rEri ' Lgre och fredsfrQga.
Hon w r individiadisten mot gruppen.
31en hon hade pli sam- ma g h g en socialitet som innefattade andrit klassers kvinnor an Iielines egen.
Det sveliska iilskade hon, Almt~vists liirjiiiige och Heitleiistaiiis viin, men hon s l g ~ p t r i o t i s ~ i i e faror ~ i s ~ och viid- jade till 1; viniioriiii.
fiir fredens sak.
I vittfamnande striivaii som i vit- glödgad vilja var 11 o n nier iin nigon annan Fredrika Breniers arvtagerska.
: !t Ellen Key beskardes det soma ne- kades hennes vaiiner Viktoria Weme- dictsson, Sonja Koralevsky, Anrie Charlotte Leffler: a t t nii Alderdomens
H E R T H A niognad ocli höga ro.
Hon avväpnade efter hand alla » motstiindare », även utan a t t avliva desas argument.
De liirde se det centrala hos henne.
De upptogo det i sig.
Hon som upphöjt moderligheten och praglat begreppet » samhällsmoderligliet » blev efter hand mer och mer för yngre släktleds kvin- nor, liingt utanför kretsen av dem hon sjalv betraktade som likttinkande, den stora goda moder som de tackade f ö r det myckna hon skankt och som de sökte sympati hos.
Den ena efter den andra drevs av sitt eget hjärtas ma- ning till henne för a t t göra avbön för sin senfardighet att - tacka för hennes mod, hennes själshögliet, liennes skön- hetssyner av sjalfylld livsbarande kar- lek.
R.ik har Ellen Keys f romlietserf a- renhet varit den tid hon var kristen - hon levde sedan ett helt liv p &amp; a t t över- satta den i » livstrons » sprak.
Oför- störd var hennes erot.iska idealism.
Oskriimd av Strindbergs ocliKristiania- bohemens r a e t e r, ohämmad av den konventionalism i f örnimmelsesc2tt och sed som i basta fall fann hennes upp- tradande och tal om Eros löjligt, bar hon fram ett vittnesbörd som det ford- rades Ii jiiltemod intill martyrskap a t t i siidan omgivning, mot sadan bak- grund frambara.
Den karleksliira El- len Key förliunnade i Tankebilder (helt annorlunda enhetlig och plastisk där &amp; n i de förvirrande » livslinjerna ») Iiar segrat i utvecklade miinnisl.roias 109 medvetande.
Hennes syn p &amp; förhal- landet mellan erotik och sedlighet: a t t personligheten och känslans enhetlig- het och ömsesidighet ocli ej samhällets garanti genom aktenskapsinstitutionen ger, helgd och skönhet at ett karleks- förhilllande, a r accepterad.
Pil andra vägar än Ellen Keys, ja pLi dem hon varnat för, ha andra kvinnor kommit fram till viigskal dar de mött henne.
Men %t miinga liar hennes syn gett viickelse till psykologisk insikt och erotisk sj&amp;lvv5irdering.
Hon har bli- vit mycket prisad, inte tillnarmelsevis nog tackad.
Det beskgrdes henne a t t leva .in i alderdomen, sade.
jag nyss.
Med lian-, syn till världskriget bör det heta: det piilades henne.
Väsldskriget, med d1 brutalisering och mammonism det hade i sitt följe, skakade Ellen Key i grunden.
Krossad blev hon icke.
Hon k yldes till margen men livsviirmen svann ej.
Boken A411segraiaen - dess andra del bar artalet 1924 - har sidor som p &amp; ett gripande sätt siiija hennes inre kamp.
Koncentratet av mitt intryck av All- segraren ar en bild, icke en bild som hon sjiilv framstaller men en bild av henne som formar sig hos mig vid läs- ningen.
Jag ser Aldringen sitta ensam vid stranden av det Ovetbaras hav, trots allt i bidande ställning, fylld av en vördnad för tillvarons in y s t e - r i u m m a g n u m som jag inte tve- kar a t t kalla andakt.
EIILMA BORELIUS.
.
.
110 - H E R T H A - .-p - - p - - p .- Nattarbetslagen.
Vid det förslag till revision av 1912 Ars aubetarskyddslag, som Socialsty- relsen nyligen utarbetat, har in.diaagits tv &amp; lagar angaende arbetarskydd, som förut varit sjalvstiindiga.
Den ena av dessa g r atta-timmarslagen och den .andralagen a n g l i e n d e för- bud mot kvinnors arbete n a t t e t i d i vissa i n d u a t r i - e l 1 a f ö r e t a g. Hiirigenom kom- mer nattarbetslagen med sitt phbud, att * dar kvinnor syssels3.ttas p % arbets- platser med över tio arbetare, de skola Atnjuta oavbruten ledighet minst elva timmar varje dygn med tiden kl. 10 e. m.-5 f. m. däri ingliende, a t t erhalla en mera permanent karaktär och det kvinnliga nattarbetet, varom strid stod 1907-1909, d &amp; lagen antogs, har Ater !blivit aktuellt.
Fredrika-Bremer-Förbundet under- styrker red,an 190 ' 7 den synpunkten, » att myndig kvinna bör fiava riitt a t t sjiilv besluta om anvandande av sin arbetskraf ta.
Förbundet framhaller, » att nattarbetet iir ett ont, men det a r s &amp; för Wide man och kvinnor.
Kun- de det förbjudas eller lagligen inskriin.
kas för &amp; vii1 de ena som de andrd, vore sadant, otvivelaktigt till gagn.&gt; En sarlagstiftning för kvinnor var m; in inom d e olika kvinnoorganisationerna mycket orolig för.
Inte endast Fred- rika-Bremer-Pöi %undet utan aven na- turligtris de organisationer, som di- rekt berördes av f örbudet, Typografis- ka krinnoklubben och k3ocialiieiiiokra- tiska kvinn60rganisationen, prroteste- tade mot a t t krinnorn~a ensamma skul- le drabbas a r ett sildant förbud.
; innu rader pi sina lhiill opposition mot lagen och sarskilt mot dess grin- ' cip: sarlagstiftning för $1 mnor.
I Finland liksom iiven i xorge har man arbetat fram ett nattambetsförbiid för saviil män som kvinnor.
DiirifrAii kan givas dispenser för vissa yrken, dur arbetet milste fortgii i treskift djgnet om, s,.isom viil .s&amp;gaiua.
Och galla dR dessa dispenser si2viil man som livin- nor.
Det syenska nattarbetsförbudet Iilar, trots a t t det @ iller endast kriiiiloma, dock siikerligen rerkat s3 a t t det ini- skränkt a l l t onödigt nattarbete inom en hel del industrier och - diirigentom iiren indirekt rarit till fördel för de manliga arbetarna.
B &amp; rnAste man ju saga a t t numera ytterst sällan natt- aribete förekomnier inom skriLdderi- branschelu, dar man under ' bradaste sa- song förr i riirlden arbetade s i gott som dygnet runt.
De mest framtr&amp;d.ande och tvingan- de önskeni3len just nu iir icke ett sla- pande av iiatta~betslagen som sikha och darmed nattarbetsförbudet, vilket srarligen skulle Jata sig göra fiir Eke riges del, därför a t t nattarbetslagen iir en internationell konvention och ett uppsiganile a r en shdan lag skulle pii satt och ris störa det sncialpolitis!
; a internationella samwbetet.
En dc1 in- dustriarbeterskor iiro locksii ~ i i d d a fiir a t t uppliaraniiet av fiirbiidet sklille Aterinföra det gamla aiistriiiigaii (lc nattarbetet.
Arbetsgivarna ilter ans?, a t t (: iii nattarbetsförbiidet upphiirtdes skulle med de nu s5 starka arbetar- organisationerna tindocl; ingen arhets- '
H E R T H A givare kunna pressa, apbetarna till ett nonödigt, och osk5iligt nattarbete.
Va,d man nu &amp; amhaller som öngke- mil1 bland industriens b&amp;de arbetsgi- vare och arbetare al; a t t vid revide- ringen nagot .av lagens nuvarande !stel: het och oanpasslighet gent emot de olika yrkena matte borttagas, s &amp; att d5spenser kunde lämdas vid skiftar- bete under säsong, o &amp; sarskilt .br&amp;ds- kande arbete.
Nu - har ingen, icke ens Kungl.
B !iaj:t, rättighet a t t giva dis: pens ens för en timmes överairbete p &amp; kviillen.
De enda $all, dar undantag givas, &amp; r, nar # det galler » flome ma- jeure », i den !sven&amp;a lagen.
översatt med » natur- oeh olyck~sh5indelser ».
I siidana fall kan en kortare tids natt- arbete f % tillgripas.
Betriiffande sa- dana varor, som hastigt fördärvas, om de ej genast beredas, sasom alla slags k80n.server, h.ar Kungl.
Maj: t rattig %et att ~ ~ ~ s l förordna.
cilt V.idare kan vid siisongarbete de elva timmarnas sam- ~uanliikngande ledighet f örkortas till tio timmar.
Men hiirutöver k&amp;na inga liittnacler b.eredas industrien.
.
Nagon griindligare undersölkning av nattarbet.slagens verkningar fiar.
ej fö- retagits sedan lagens till ' komst.
Pran den kvinnliga yrkesinspektionen.s sida ha * d &amp;, och da ~detal.jundersökningar gjorts betriiffande bagerier &lt;och &amp; pis- IbrMsfabriker, tviitt- och strykinratt- ningar, modist-, pti; lsvaru-, och &amp; innads- ateljéep.
En mera omfattande under- s6kning liar emellertid nu pci Kungl.
Maj:ts begiiran igangslatts av Social- styrelsen.
Undersökningen är lagd ef; ter tvii linjer.
Dela har man sant ut vissa frageformulär att besvaras av ar- betsgivare- och arbetareorganisationer- ' lir na angliende f örekomsten av.
skif tarbete och nattarbete för manliga arbeteare samt svhigheter och ön~kemal med avseende p &amp; nattarbetsf Ö~budet f ör kvinnor.
firnsides härmed iiro den kvinnliga yrkesinspektionens bef att- ningshavare sysselsatta med en under- s t h i n g i samband med sin ordinarie inspektionsverksam~het och ih~vu~dsak- ligen f örlagd till d e olika arbet~plat- ser,: som haft eller ha svfirigheter med natbarbetslagen samt siidana fabriker som aiibeta p &amp; skift eller ha ett mera utpräglat, siisorigarbete.
Denna t~ncle~ %iikning .omfattar saval den större industrien som de mindre arbetsplatserna.
Vad angiir de större vill m.an s6k.a f &amp; fram # de svarigheter man eventuellt har latt kampa med tack vare nattapbetsf Orbudet för kvinnorna och de önske~i3.l man möjligen .p &amp; grund därav kan vilja framlägga.
Vad Ater .sm&amp;indiistrien lbetr5ff ar, vill man utreda, huruvida 3nnu nattarbete för kvinnor förekomm.er i t. ex. be- stitllningssk.rac1derier och bagerier, dar arbetareantalet icke övergar tio och vilka saledes ej beröras av lagen .i dess nuvarande skick.
Att de mindre ai %betsstallena med- tagas beror - &amp; a t t man vid revide- ringen av lagen maste taga hiinsyn till de internationella; bestämmelserna i Washin@onkonventionen.
.Denna se- nare utsträcker nattalabetsförbudet till a t t gälla - all industri utan nagon som helst begränsning av arbetareantalet, och man vill därför .undersöka, om en dylik utsträckning av det svenska för- budet .skulle bliva till men for dessa industriers arbeterskor.
De unde.rsöikningar, som frfin '.
yrkes-
112.
H E R T H A -- inspektrisens sidla utförts inom .srni - bagerier och av vilka den senaste f öre- togs Gr 1924, framvisa, a t t en hel del kvinnliga apbetare {börja nied deggii- ring före kl. 5 f. m., d. v. s. kl. 4 eller halv 5 f. m. i enlighet med bagerila- gens föreskrifter.
Att hindra dessa ba- geriers kvinnliga arbetare a t t b ö j a arbetet före kl. 5 f. m. skulle troligen medföra deras avskedande, enar kon- kurrensen mellan de olika bagerierna tidigt i som latt fb brödet fiardigt &amp; möjligt p % mornarna redan förut a r synnerligen stark.
mellan Bristen p % 6~eren~sstämmelse bagerilagen och nattarbetslagen f Qjr- arsakar sdiflighetqr aven inom spis- brödsfabrikerna och diirvid sargkilt vid de fabriker som uteslutande anviinda kvinnliga arbeta.re.
Enligt %agerilagen f %r niimligen .som förut nämnts deg- göringen börja redan kl. 4 f. m., rid skiftarbete i spigbröd&amp;dbri$er f ar .man dartill torka brödet kl. 10-12 e. m.
Har %ro alltdl kvinnorna avskurna f&amp;n arbete dels en timme p &amp; morgo- nen, och dels tv &amp; timmar p3 kvällen.
Detta gör, a t t man vid dessa fabriker milste anstdla manliga hjälparbetare, vilket dels blir dyrare f ör arbet4i.i.a- ren .och ger den manlige hjälpar- betaren en &amp; tt S$ tillkranglad arbetls- tid.
Vid en Cabrik har man förkor- t a t det .senare.&amp;iftet s &amp; att man binnei: blii fardig nied brödtorkningen till kl. 10 e. m.
Under de senare aren ha en .del spis ' brödsfa; bri ' ker endast kunnat g &amp; med ett skift p &amp; grund ar de dUi- ga tiderna, men allteftmsum de iiter kunna börja amed tr8-skiftss~stemef;, framtrada svarigheterna h y o.
Ar- betsgivarna vid spisbr6d~fabrikeroa p.
- - P - - - - - anse kvinnorna synnerligen Einiipliga för detta arbete.
Skola de allt fram- gent fil ibehAlla sin plats inom y ~ k e t, iii.
det dg.rf ör önskrart, a t t nattirrbrts- lagen bringas i sihian överenssti-immelse med bagerilagen, a t t intet hinder möter f ör krinnorna a t t vid skiftarbete börja med deggöring kl. 4 f. m. och arbetii, med brödets torkning efter kl. 10 e. m.
Vid tvii-skiftsarbete har nian i all- manhet, vilken industri det giller, s v h t a t t anpas.sa arbetstiden efter iiatta~betslagen.
Tvii iltta-timmars- skift iiiecl en halv timmes rast p2 var-jc ~ k i f t kan ~isserligen inryuiinas niel.- lan kl. 5 f. m. och kl. 10 e. m. JIea giiller det storstaderna med de Unga arstinden till och f r i n arbetsplatsen, medför det stora svbigheter for ar- beterskorna a t t rara p &amp; sin arbets- plats redan kl. 5 f. m., d &amp; iiiinu inga spiimagnar äro i @ ng.
E t t allmiiiit önskemiil inom skilda industrier iir darför, a t t skiften skulle kunna för- laggas kl.
O f. w.- 11 e. m. i stallet, d. r. s. a t t man kunde f &amp; dispens rid skiftarbete för arbete kl. 10-11 e. nu.
- Visserligen kunna tv&amp;.
fitta-timmars- skift laggas mellan Bl.
G f. m. och P0 e. m.?
men i sii fall lilrdger tiden inga raster under skiften.
Arbeterskor vid en del a r de fabriker?
som rarit tvinig- ila a t t SA förlagga sin arbetstid, anse det synnerligen tr5ttsaiiit att a~beta atta timmar i stritck utan möjlighet a t t i lugn fA förtiira sin mat och vila ut nbgot; f ö r a t t inte tala om tle stala- ka protester 1akare inlagga mot en sil- dan arbetstid.
Dessiitom blir det ge- nom en sidan skiftsindelning, i syn- nerhet under vintern, omöjligt a t t fzi arbetslokalerna ordentligt iitviidrade,
113 H E R T H A vilket gör a t t, den daliga luften ver- kar ytterligare tröttande p &amp; .arbetarna.
Dylikt skiftarbete förekommer sas- skilt vi,d en del av de industrier, soni h a en mera utpriiglad s&amp;song.
Bsyg- gerierna, som förr lhade nattarbete un- der den hetaste tiden, h a genom sina moderna maskinella .anordningar ' till stor del kunnat minska bhde arbetsti- den och arbetsstyrkan.
Dock kan man p &amp; sina hall n&amp;gon enstaka @ ng be- höva införa skiftarbete med ty med- följande svarigheter f ör de kvinnliga arbetarna.
, för kvinnor, gatt till utlandet till Iför- f %ng fö.r, den svenska fabriken.
De ol&amp;a förhalllan,dena inom indu- strien jag här framlagt visa en, del av de sviirigheter som d % .och d &amp; fram- komma, nar det giller nattarbetda- gen.
Den undersijkning, som nu pli- gAr, vill solca samla alla d e svhrighe- ter loch alla d e ön&amp;emal som rada Ib1an.d saviil arbetare som arbetsgivare, sli a t t man vid revisionen matte kun- na arbeta fram en lag, som p &amp; gamma @ ng den t a r all hänsyn till de spe- ciellt svenska f örhallandena aven sa Ungt ske Ban sluter sig ' till .de inter- nationella bestämmelserna i Washing- tonkonventionen.
De flesta industrier ha under de se- nare - &amp; ren haft dep~asioZI1Sitider och klaga allmänt över daliga tider, amen IDA FISCHER.
nar man Ater far arbetet i g&amp;ng, ar det säkerlig &amp; mhnga bab~iker, isom $liva tvungna gatt införa tv&amp;-skiftssy- stem.
börj.a redan nu en del tex-,.
tilfa !briker a t t lata sina arbetare ar- beta i skift.
TrMiindustriezi, vars va- Föreningen Arsta i aktion för sin klubblokal.
ror just nu &amp; ro särskilt efterfrhgade, Pengar, pengar och, &amp; ter pengar %r bar ett upps~ing, som hZir och dar tvin- framför allt villkoret för Föreningen gar till skiftarbete.
Arsta, nar den nu till hösten skall star- Rent tillfälligt behov av natt.arbete t a sin klubblokal.
För a t t skaffa lit- eller &amp; tminstone en förkortning av de minstone en liten del &amp; idana ' hade d.en elva timmarnas nattvila kan förek ' om- energiska ledningen en dag .i början ma inom bokbinderi- och tryckeriyrket, av maj en förtj,usande liten soaré i lil- la salen i det nya Konserthuset.
Det nar det galler allmänna saker !siksom var &amp;!
: .me Skilondz elever som under riksdagstryck, propositioner, som kan - hennesr instruktion gingo i elden för sa- k e n.
F o r t u n n i o s visa,Offenbachs 8ke maste vara klara p &amp; en natt.
komiska enaktsopera framfördes glans- Rent tillfalligt kan även skif tarbe- fullt av den unga truppen med det stat- te behövas, nar nhgon mad&lt;in g %r sön- liga stödet av Emil Stiebel i Fortunios der, och arbetet vi,d de övriga maski- parti.
Musiknummer av M:me von Hil- nerna d&amp;rf ör m&amp;sk forceras.
Eller lern-Dunbar, deklamation av fru Bosse när digon beställning m9ste ~ky !nd- och ryska danser med ' grace och samt levereras.
Det kan t. o. m. hän- schwiing dansade av fyra unga damer i ryska bonddrakter, kompletterade af - da, a t t beställningar, som m4 c S t e av- tonens av publiken livligt gouterade visas p &amp; grund av nattarbetsförbadet program.
Notisspalten.
Val till Norrköpings stadsfullmak- tige.
Vid av magistraten i Norrköping den 1 april företagen röstsammanräkning för utseende av ny stadsfullmäktige- ledamot efter rektor Filip Wetderling befanns a t t f örestandarinnan rid Norr- köpings stads sinnesslöanstalt fröken Sigrid Sandberg erliallit 1708 röster.
Hon förklarades vald.
Vid stadsfull- mäktiges sammanträde den 15 april halsades fröken Sandberg viilkommen av v. ordf. rlidman N. Rjöström, som uttalade den förhoppningen att den nye stadsfullm~ktigeledamoten med liv och lust skulle deltaga i arbetet.
Vad mana faretar sig i Uppsala Biina.
Varje tid har sina speciella rörelser.
För narrarande tycks det som om kvin- norna helst samlade sig kring husmo- dersrörelsen; litminstone torde det va- r a fallet i Uppsala lan, d a r man hört ratt litet om kvinnliga insatser i det politiska livet men dar husmodersföre- ningarna i ett länsförbund ba lyekats samla över tusen medlemmar kring en verksamhet som visserligen delvis rör sig om praktiska, husliga problem men lika mycket kring sociala fragor.
Vid .det stora mötet i Uppsala den 29 april, d &amp; ombud f r h länets alla lokalföre- ningar mötte upp, var det en ganska vacker Arsberattelse, som kunde fram- läggas.
8 % har exempelvis n&amp;ra före- ningar anställt en Wcornas rfidgiva- re, nagra ha ordnat med tandvArd av en ambulerande tandläkare; för barn loch gamla ha f lera husmodersf örenin- gar en livlig verksamhet o &amp; nar det gäller # kurser, föreläsningar o. dyl. ha de samarbetat med Röda Korset, en social 11 jalpkommitt4, Förelasningsf ör- eningen och Jor.dbrukarungdomens för- bund.
Sarskildt har det visat sig frukt- baraiide i fraga om ve&amp;samheten bland och för de unga a t t samarbeta med den sistniimnda organisatkonen, som inom Uppland lever e t t blomst- rande liv.
8arskilt torde dessa rörel- ser ha en mycket stor betydelse för landsbygdens kvinnor, som inte giirna intmssera sig för politiska tmniuan- slutningar men i ~husrn~cie~~sföreniiigar- na f2 lara känna gliidjeii av a t t del- taga i en stor allmaii r0relse med e t t program, som striicker sig bortom li- vet innanför stugknutarna.
dets stipen Fran Fredrika-Bremer-Fiirbundets stipendieinstitution liar fiir hr P926 f öljande stipendier utdelats: F r i a s t i p e n d i e r: 500:- kr.
fös studier vid Stockholms IPögskols till Birgit Holmgren; 1,000: - l m fiPr n,ztiorialekoiiomisk,z studier i England till Karin Koch; 300:- kr.
som rese- stipendium för studier a \ - pmktiska skolor i Slzmdiiiarien till Gretii We- man; 350: - kr.
för studier rid Wohl- farts musikskola till Emma Liindin.
E1rn S o p h i e S i l o w s, f 6 d d I l T i i s t f e l t f o n d: 400:- kr.
för studier rid Stockholms Ilögskola till Vera Sandberg.
E l l e n] F r i e s 9 f o n d: 300:- kr.
för kurs vid Frediaiki~-1; remcs-E16rJ~1i~- dets frliktodlings- och trii (1giirdssl; ola A p e l r ~ d P i l l $ren Rösiii.
G e o r g A m é e n s f o n d: 000:- kr.
fGr studier ii \ - kvinnliga klubbar till Signe Laurell.
Johanna Kempes fond: 1,000: - kr.
som resestipendiiiin t.iI1 Sofia Allerin, samt tra stipendier Ct 500:- kr.
för medicinska studier till
H E R T H A Asta Lundh och Gerda Jansson-Kjel- lin.
Anna Strume-Liiiclhagens f o n d: 160: - kr: till eleven vid Nor- malskolan f ör f lickor Greta Alllberg.
S t o c k h o l m s S t a d s stip.
: P75: - kr.
f ös kurs vid Svenslra Fattig- vArds- ocli barnavcSrdsforbiinclet till Elna Liljeroth.
S toc1; liolms l.iins stip.
: 400: - kr.
för fortsiittande av lurasin- nestudier till Mary - Anne Svensson.
Xorr-bottens l a n s stip.
: 400: - I x.
för kurs i viixtfargning samt studier av hemslöjd och konstslöjd till Lotten Joliansson.
VSisterbottenls liins stip.
: 320:- kr.
för kurs vid Skellefte &amp; sm %- skolesenlinariiim till Signe Gustafsson.
Viisternorrlands l a n s s t i p.: 225:- kr.
för kurs vid folk- skoleseminarium till Hanna Hamberg.
J ä m t l a n d s l a n s stip.
: 22.5: - kr.
för kiirs vid Svenska Fat- tigvards- och barna1~8rclsfö~biindet till.
.
Jenny Andersson.
Ii ' opl~arbergs liins stip.
: tvil stipendier A 290:- kr.
för kims vld Falu f olksl~oleserninariiin~ till Anna W k e r och Majt Lindli.
V a r m l a n d s l a n s stip.
: 235: - kr.
f ör kurs vid Fredrika-Bre- mer-Förbundets Lanthiish&amp;llningsse- minariiim Rimforsa till Maja Pryke.
S ö d e r m a n l a n d s 1 &amp; n s stip.
: g 300: - kr.
f ör f ~ l l s t ~ d i sjukviolrds- kurs till Aina Eriksson samt 300:- kr.
för kurs .vid högre lararinnesemi- nariiim till Britta ' Örström.
Ö s t e r g ö t l a n d s l a n s stip.
: G25: - kr.
f ör kurs vid f olkskolesemi- iiariiim till Inga Ringqvist.
U p p s a l a l a n s s t i p.
: 225:- kr.
för kurs vid Akademiska sjukhuset i.
Uppsala till Frida Wiklund samt 225: - lir.
för juridiska studier vid Uppsala universitet till Gunvor Elg.
Ö r e b r o l a n s s t i p.
: 450:- kr.
för C-kursen vid Statens skolköks- seminarium till Signe Lindholm. '
,, 115.
S k a r a b o r g s l a n s stip.
: t v &amp; stipendier, ett ;Z 600:- kr.
och ett.
h 500:- kr.
för iini~rersitetsstudier till sirgitta Walilqvist och Elsa Carlén.
. '
Ä l v s b o r g s l a n s stip.: '.
.
320: - kr.
för f ullstiindig sjukv~rds- kurs till Ebba Ljung.
G ö t e b o r.
g s o c h Boh,iis l a n s s t i p.: 550: - kr.
f ör avlaggande av organistexamen till .grid Lj ungner.
K a l m a r l a n s s t i p.
: 290:- kr.
för fullstiindig sjiikv&amp;rdskurs till M G a Flink: G o t l a n d s 1.iins s t i p.
: 2 9 0: - kr.
för kurs i viivning vid Drottning Desiderias arbetsskola i Visby till Wendla Olilson.
K r o n o b e r g.
s * l a n, s s t i p.:, 300:- kr.
för kiirs vid högre lararin- neseminariiiin till, Ingeborg Sylwan; 230:- kr.
(Elfvingslca fonden).
för liurs vid Svenska Fattigvgrds- ocli bar- navardsf örbiindet till Amy Andersson; 220: - lir.
(anonym .donatioq) för kurs vid h ö g e lararinneseminarium till Ingegerd Fornander; 220: - kr.
(ano- nym donation) för liurs vid Svenska.
Pattigvards- och barnavardsförbundet, till Hildiw Rönn; 220: - kr.
(anonym donation) för kurs vid sm&amp;skolesemi- nariiim till Stina Lorensson.
.
J ö n k ö p i n g s l a n s stip.
: 225:- kr.
för kurs vid Fredrika Bre- mer-Förbundets Lanthush&amp;llningssemi- n a r i i i i till Karin Andersson.
B l e k i n g e l a n s s,tip.
: 260:- kr.
f.ör kurs vid Svenska FattigvcSrds- och barnavardsf örbnndet till Alice Asp.
.
.
K r i s t i a n s t a d s l a n s stip.
: 230:- kr.
för Iiurs vid Srnariterhem.
met i Uppsala till Ulla Peter.
M a l m ö h u s 15ins stip.
: 400:- kr.
för kurs vid Högre lararin- neseminariet vid Stiftelsen Kjellberg.
ska flickskolan i Göteborg till Karin- Conradsen; d00: - k r.
f ör medicinska.
studier till Inger Wenster; 600:- kr.
f ör.
kurs 37id Folkskoleseminariet i Stockholm till Ingeborg h ?esk~llg.
.
,
116 H E R T H A - -.
.
-.
.
- p - -.
-.
- -- Lagberedningens förslag till lag om arv.
- Som bekant pag; fr för narrarande arbetet p &amp; en genomgripande revision a v r a r allmanna lag med utglingspunkt fran 1734 Ars lags indelning i balkar.
Detta 1agstiftningsarbet.e har redan avsatt betydande resultat.
P &amp; familje- rättens omrlide föreligger siilunda i fullfiirdigt skick den nya giftermBls- balken, vilken t r ä t t i kraft den 1 janu- ari Ar 1921, samt den del av arvdabal- Ben, soni omfattar f örmynderskapsr~t- ten.
Xy lag om förmynderskap och diirmed sammanhiingande fragor har t r ä t t i tillampning med ingingen av innevarande %r.
Efter f ullbordande av f örmpderskapslagstif tningen har man övergatt till omarbetningen av de centrala delarna av arvsratten.
I form a v f örslag, avgivet av lagberedningen den 22 december 1925, föreligger nu lag om arv m. m. innefattande före- trädesvis regler om den legala arvs- rätten och darmed nara förbundna f ragor.
E t t sarskilt intresse knyter sig till de f öreslagna bestämmelserna om be- gränsning av slak talavsrätten.
Fragan om a t t beskara den lagliga arvsratten för mera avlägsna slaktingar till en avliden person till förman för mera närliggande intressen ä r e t t problem, som p &amp; senaste tid tilldragit sig allt större uppmärksamhet och som aktua- liserats genom den mot allt större rör- lighet och intensitet p &amp; alla omriden f or tgaende samhiillsutvecklingen.
Des- s a omständigheter ha medfört, att samhörigheten inom slakten atminsto- ne i dess mera perifera delar blivit alltmera f örsvagad, och blodsbandet som sadant utan nhgon ekonomisk, personlig eller social samhörighet an- ses icke kunna motirera en laglig arrs- r a t t för mer eller mindre avlägsna släktingar till en ayliden person.
Ar- vet, som i mrfnga fall framsthr som frukten av den dödes eller hans för- faders arbete, bör tillfalla dem som ~erkligcri stiltt honom riiiru i ett eller annat ci~seencle.
Arvsriittens uppgift iir ur denna synpunkt a t t besarit en viss kontinuitet niellaii arvlzoitare och arvingar, framför allt mellan iildre och yngre generationer.
Vid genomförande av cn dylik be- griirisning i den legala arvsriitten för sliiktingar ha.r Inan emellertid i det föreliggande förslaget @ tt synnerligen hovsamt fram.
En laglig arvsriitt bi- beliAlles siiliincl~ icke Mott för bröst- a r vingir, föriildrar, syskon och sys- kons avkomlingar utan aren för far- och morf ölbiildrar och deras biiru, d.
I *.
s. den dödes farbröder, fastmr, morbröder och mostrar.
SQ Ungt har man axisett skyldskapm strgcka sina verkningar till grimdande av en verk- lig samhörighet, ekonomiskt och soci- alt, mellan en arvlAtaiae och hans ar- vingar.
Fjiirmare släktingar fran och med kusiner och anda u t i släktens för- greningar Siro enligt f örslaget helt och Iiallet uteslutna fr9n arvsriitt pil piiiid av lag.
Testamente har ansetts rara den riitta formen för ett konstitueran- de a r en successiorisrlitt i k~arKiten- skapen f ör dessa sl2Bting; ir.
I enligliet med hiila antydda prin- ciper tillerkanner förasl&lt;~get, liksom nu giillande riitt, i friimsta rummet arrs- rat.t B t bröstarvingar.
Efterlitmnar en avliden person barn, skall siilimda hans krarliitenskap gr ' till delning i lika lotter mellan dem.
Har n3gon av barnen dött före arrliitaren, giir den p &amp; honom belöpande lotten till Iians avkomlingar.
Bröstarvinges arvsriitt iir iixeni i förslaget förenad med lag- lottsriitt.
Hiilften a v den arvslott, som tillkommer bröstarvinge enligt lag, utgör hans laglott, rilken arvlii- taren icke med laga verkan kan testa- mentera bort till nagon annan.
Finnas icke nAgra bröstarvingar ef - ter den döde, tillfaller arvet hans far- iildrar, som ffi hiilften r a r av krarlA-
H E R T H A tenskapen.
Om den ena av föraldrar- n a a r död, gLir den p &amp; lionom belöpan- de arvslotten - till hans barn, d. v. s. den avlidnes syskon, varvid i avlidet sys- kons s t u k inträda dess avkomlingar och varje gren far lika lott.
Efter- Iiimnar den döde varken syskon eller deras avkomlingar, tillfaller hela ar- vet den efterlevande av hans föräldrar.
Finnas inga slaktingar av f örenamn- d a slag, inträda som arvingar efter den döde hans farfar, farmor, morfar och mormor, av vilka » var ärve lika lott ».
Ar n %gon av far- eller morför- iildrarna död, @ r den lediga arvslot- ten, om han efterlamnar n %gra.
barn, till dessa, men i annat fall till den and- r e av far- eller morföräldrarna.
Fin- nes icke nagon arvinge pli farföräld- rarnas sida, g %r arvet till morförald- r a m a s sida och vice versa.
Genom den begriinsning av släkting- a r s arvsratt, som förslaget sBlunda av- ser a t t genoniföra, blir arvsrätten s 3 att saga koncentmrad till.
den krets av sl#ktens medlemru,zr, niellan vilka en verklig sanilzörigliet kan sagas.
iinnii best&amp;.
I stiillet för de skyldemän, som komma a t t iiteslutas fr %n arvsratt, in- triider i sista hand staten som arvinge i ' de fall, d &amp; ingen annan p &amp; grund av arv eller testamente kan göra anspriil&lt; p &amp; 1warlAtensl; apen.
D &amp; statens s.
B. danaarvsratt p &amp; detta sätt konimer a t t bliva betydligt utvidgad, har man stallts inför spörsmalet, hur de medel som komma a t t tillfalla det allmänna i arv skola konima till anvandning p3 e t t tillfredsställande siitt., Det anses icke langre l w m a komma ifraga a t t fortfarande liksom hittills lata statens arvsmedel inga i statsregleringen och disponeras f ör löpande statsutgifter.
I stiillet föreslas nu, a t t av statsarven skall bildas en fond, den s. k. allmWna arvsfonden.
Denna, som ska11 vara organiserad som en särskild stiftelse och st % under statlig förvaltning och I~oxitroll, skall ha till syfte a t t med- 117 dela iinderstöd till Btgarder för friim- jancle av samhällets barnavard.
Det kapitel - 1 kap. - i förslaget, som handlar .om skyldemans arvsrätt, iuneh %ller icke nagra bestämmelser om arvsriitt för barn utom iiktenskap.
De sarbestammelser, som betingas.
av dy- lika barns särställning i arvshiinseen- de, Aterfinnas i e t t särskilt kapitel i förslaget, det tredje.
Förslagets seg- ler om utomaktenskapliga barns arvs- ratt innebara icke nagra storre avsteg fran.
nu gällande ratt.
I stort sett bibehalles i detta avseende status quo.
Var nuvarande lagstiftning om barn utom äktenskap &amp; r ju byggd p &amp; föriit- sättningen av e t t intimt samband mel- lan shdana barn samt modern och mö- dernesläkten, medan fadern endast i vissa undantagsfall liar nggot närmare samband med sitt utomaktenskapliga barn annat ä n i ekonomiskt avseende och hans slakt och barnet överhuvud icke h a nagot gemensamt.
Förslagets bestämmelser om utomaktenskapliga barns arvsrätt och arvsratt efter s&amp;- dana barn innebära ocksa ett konse- kvent genomförande av den uppf att- ningexi a t t det %r den med blodsban- det f örenade sociala, ekonomiska och personliga samhörigheten, som en sam kan motivera en legal arvsratt.
I fraga om arvsriitt efter modern och liennes sliiktingar likställas s&amp;lunda de utoiri~ktensl~apliga barnen i f örslaget med legitima medlemmar av möclerne- slakten.
» Barn utom äktenskap tage arv efter moder och mödernefrander och arves av dem silsom vore barnet av iiktenskaplig börd ».
Även i övrigt galla här vanliga regler om släktarv.
I f örliallande till fadern intaga bland cle utomäktenskapliga barnen de s. k. trolovningsbarnen enligt nu gal- lande regler en i vissa avseenden pri- vilegierad ställning.
De.
lla bland an- nat ratt till faderns namn och a w s - r a t t efter lionom.
~ e n n a bibehalles iiven i förslaget, som likställer trolov- ningsbarn med barn i tiktenskap i fr&amp;-.
ga om arv efter ' fadern, liksom de ärvas av honom enligt samma regler.
I för- slaget har emellertid skapats ytterli- gare en variant av utomiiktenskapliga barn, niimligen siidana barn som utan a t t vara trolovningsbarn likväl skola ha arvsrätt efter fadern och ärvas av honom.
Även om föraldrarna aldrig varit trolovade, kan en arvsriitt mel- lan barn utom aktenskap och dess fa- der sAlunda konstitueras genom en i viss ordning avgiven förklaring fran faderns sida, a t t barnet skall hava samma r ä t t till a r r efter honom som barn a v iiktenskaplig börd.
E n dylik förklaring ar, om den avgivits inför kyrkobokf öraaren i den f örsamling där barnet iir Byrkoskrivet, i tillkallat ritt- nes narvaro inför landsfiskal eller no- tarius publicus eller i skriftlig av t v 3 personer bevittnad handling, som före- tetts inför vederbörande barnavhds- man eller barnavardsnamnd, enligt för- slaget fullt bindande för fadern och utgör salunda en större garanti an ett testamentariskt f örordnande av samma innehA11, rilket ju kan Aterkallas.
Föib- klaringen medför, a t t barnet fhr sam- ma stalning i. arvshiinseende som tro- lovningsbarn och barn av iiktenskaplig börd i f ÖshKllande t.ill fadern.
Uellan barn utom iiktenskap och faderns slHk- tingar föreligger emellertid icke nilgon arvsrätt ens i dessa s &amp; att saga mera k \ - alificerade f all.
E t t sarskilt kapitel har även iignats at adoptivbarns arvsratt.
Adoption, som infördes hos oss genom lagen den 11 juni 1017, avser som bekant a t t grunda ett f öraldra- och barnaförh5l- lande med i stort sett samma riitts- verkningar som det naturliga förald- raskapet.
Xaturen av detta Q konst- lad vag tillskapade rattsförhQllande liar emellertid nödviindiggjor t vissa rnodif ilcationer i de f ör det naturliga f öraldra- och barnaf örhallandet gal- lande armrattsliga reglerna.
Det giii- ler ju Iiiir att reglera adoptivbarnets stulning i arvsriittsligt hiinseende icke blott till adoptanten eller adoptivför- iildrariia utan iiveii till de riaturliga f öriildrarna.
JIedan siilii~iciu adoptiv- barnet iirrer sin adoptant lika med barn i iiktenskap, har adoptanten i re .. gel arvsriitt efter adoptirbarnet först i sista hand, om detta icke ef terliimnat n8gra arvsberiittigade slaktingar.
De i detta avseende nu giillande bestgm- nielserna hava örerförts friin lagen om adoption till förslaget till lag om arv företradesris med tanke p &amp; en sam- manfattning c2v alla b c s t ~ n i e l s e r om legal armratt.
1 sak ha de emellertid i stort sett bibeliiillits oföriiiidrade, varjtinite de komplcttcrats med surskil- (ta stadganden i rissa avseenden bl.
a. om arssriitt efter adoptant för adop- tivbarns efterliimnade make.
Fri ' tgaii orii akta makes arvsriitt Ilar i det föreliggande förslaget upptagits i hela dess ridd och fQtt en slutgiltig lösning.
Arvsriitt f ör efterlevande make infördes för fiersta gangen i wensk ratt genom den i samband med i i ~ a giftermQlsbalken utarbetade lagen den 11 juni 1920, vilken emellertid en- dast arshg en mera provisorisk lösning av dennii, f raga i avvaktan p &amp; den f öre- stfiende omarbetningen av iirvdabd .. keus b e s t ~ m e l s e r.
31an ill le g,i för- siktigt fram, I-ilket förklaras a t t den arrsriitt man i derintt lag tillerki.int efterlevande make iir tiimligen snavt tilltagen.
Först om efter den döde icke f uiines varken bröstarvingar, adoptiv- barn eller deras briistmvingm ilitra- der den efterleranidc malinen eller hu- strun soni arvinge.
Ar iiugon a r den avlidne mrili~ns f örii1dr:i r i liret eller efterliimnar Iiau syskon c ?llrr syskons svkomlinigar, fur den akta malten dela lwirlAte~iskapen med tlessa arvingar, som taga hiilften av arret.
Finnas inga arving:; IJ av (lessa slag, tillfaller diirernot hd:- kvar1tltensl; apen den @ f - terlerande aiilkeni.
Ilet nu fiirdiggande förslaget bygger ridiirc p; i den arvsriitt för iikta make, som sC~liinda infarts genom 1930 Urs
rättsgods (den egendmu, i vilken gif- torätt ä g e r 2 h m) a t t detta tillsammans med hfans ewskilda egendiom uppgHr till högst tre tusen kronor.
Kvarlaten- skaper, vilkas värde icke uppgar till dett,a belopp, skulle alltsa i regel kom- .ma a t t bibehallas odelade i den efter- levande makens hand.
.
Den i 1920 ars lag lom akta makes ameriitt upptagna ratten för den av- lidnes föräldrar, syskon och syskons avkomlingar a t t dela kv.a~l&amp;tenskapen med den efterlevande a r icke bi- behfillen i f-örslaget.
Efterlämnar den f ö r s t avlidne maken föräldrar, syskon eller deras a~k~omlingar, skall lika fullt änklingen eller ankan erh.&amp;Ua hela .ar- vet.
DB som regel makarna ha giftorätt i varandras egendom, medför detta, a t t i barnlösa äktenskap den langst le- vande av makarna i, allmanhet skulle erhiilla hälften av boet i giftoriitt och den andra half ten i arv.
Hela den för- mogenhetsmassa, som grundats genom %k tenskapet, skulle i, dylika f.all be- varas orubbad i den efterlevande ma- kens ägo och nå.gon bodelning behövde icke Siga riim.
Till $örebyggande av a t t genom den salunda efterlevande make tillerkanda Huvudregeln, lat t den ~ef t.er1eva.n.de .arvsratten förmögenheten till äventyrs av tvii maJcar icke ha.r nagon arvsrätt skulle Bon~ma a t t ledas över f r k den vid sidan a v bröstarvinge, adoptivbarn f örst avlidne makens och till den .langs t eller dess .avkomling, modifieras av vis- levandes skäkt har förslaget dels gjort s a .best&amp;mmelser a n bodelniiigen, €11 vissa iizsldh.dmingar i den ef terlevan- det a r frkga om h dödsbo, ilar behall- de niakens förfoganderätt över lden, arv- ningen ä r .obetydlig och det darför fallna egendomen under bans livstid dculle medföra stor-a oliigenheter, om och dels givit regler för delning av de %m &amp; tilbgangarna splittrades genom kvarlatensk~apen efter hans död.
Mail.
en uppdelning p &amp; flera ' hander.
Den har Ilgrvid valt utvägen a t t visserligen nu giillande regeln, a t t den efterle- tillerkänna den längst levande av tvii vande mannen eller hustrun, om den makar äganderätt till kvarlatenskapeli egmdom som tillkommer honom eller efter den först avlidne, men därjamte henne vid bodelningen a r ringa, liar fastslagit som regel, a t t efter b&amp;d.a nm- rätt a t t erhalla vissa lösören p &amp; sin kariias död l; vad %tenskapen skall de- lott även om detta skulle innebära en las enligt lag mellan deras arvingar 5 inskriinkning av övriga arvingars arvs- ömse sidor.
A den först avlidne ma- lotter, föresl&amp;s iiu utvidgad sa, a t t den kens sida ä r det emellertid endast för- efterlevande maken .alltid skall ha rHtt iilclrar, sygkan och syskons avkuunlliri- a t t f &amp; s h mycket av 121akarn.a~ gifto- gar, som Mrvicl komma i fi., %ga.
De lag.
Icke heller enligt förslaget har emellertid efterlevande akta make n&amp;- gon arvsrätt vid sidan av bröstarving- ar, adoptivbarn.
eller deras bröstar- vingar.
Att dessa arvingar helt och hallet utesluta äkta make fran arvs- rätt, innebar emellertid icke, a t t denne med nödvändighet behöver st % lottlös vid den andra makens frilnfalle.
Ge- nom testamente kan den efterlevande av tv &amp; makar nämligen tillförsäkras längre @ ende rattighet till kvarlaten- skapen ä n lagen.
medgiver närmast med tanke p &amp; genommittsfallen.
I praktiken ha s. k. inbördes testamenten mellan malmr redan tidigt kommit i flitigt bruk i vart land, en omständig- het som tydes p &amp; a t t äkta makes arvs- r ä t t star i god samklang med den r&amp;- dande rättsiippf attningen.
I samband med framläggande av förslaget om lag till arv har det aven ställts i utsikt, att det vid den förestaende omarbet- ningen av testamentsriitten kommer att tagas under övervägande om icke akta makar kunna tillerkännas en r ä t t a t t även med inkräktande av bröst- arvinges laglott genom testamente trygga den efterlevandes stallning vid den andres död. '
av dessa arvingar, som iiro niirmast till arvet vi,d den efterlevande makens död, aga t.aga den forst .avlidne makens andel i boet, vilken delas mellan d m enligt vanliga arvsrtlttsliga regler.
I vissa fall kan domstol p &amp; begiiran av den f ö ~ s t avlidne makens arvingar förordna om en delning i förtid.
Den del av den först avlidne makens egen- dom, som belöper p &amp; .dem, skall d a ar- skiljas och # siittas under särskild vbrd och förvaltning av en god man.
Sedan ett sadant amkiljande kommit till etlind, liar den efterlevande maken rätt a t t under sin livstid iippbiira .avkast- ningen av den enskilda egendomen.
I nödf,all kan denna ocl; s &amp; .anvandas till, [len efterlevande makens gkiiliga un- derhAll1, men härtill erfordras i ra j e f all särskilt tillstand av adomsislen.
Mgon arvsrätt för efterlevande ma- ke intriider icke i d e fall, d &amp; m.akar- na vid den först - avlidnes död lerde &amp; t- skilda p &amp; grun,d - av hemsl~illnad eller riitteglang pagick om hemskillnad, iik- tenskapsskillnad eller aterghng av iik- tenskapet, liksom icke heller i de fall, dB vid den ena ma81cens död Atergbngs- delning av makarnas $if torattsgods skall aga rum.
Akta make har icke heller enligt det nu föreliggande fördaget nQon riitt till laglott etter sin make, utan, denne har f d l f,fihet a t t testamentera bort den egendom, som eljst skulle h a till- fallit den efterlevande i arv efter ho- nom.
A,v ett mera allmiint intresse %ro sliitligen f örslagets stadganden om riitt för vissa arvingar till sarskilt under- h&amp;ll#bi.drag u r kvarli tenskapen.
$yf - tet med dessa bestiimmelser &amp; r fram- för, allt a t t motverka den oi %ttvisa, solil Ban ligga i en fördelning av arvet ef- ter arvsrättsliga regler i de fall, da arvlataren eftei * lämnar barn i olika %ldrar.
De: barn, som redan fatt sin utbildning och sjalra kunna - för- sörja sig, iiro givetvis icke i sh stort be- hov av det ekonomiska tillskott arvet bereder dem soiii de minderiiriga barn, vilkas uppfostran iiniiii ej hunnit bli avslutad.
Enligt förslagets bestäm- melser i denna del skall diirfur &amp; dana barn efter arvlataren, vilkas uppfost- ran icke a r avs1ub.d och som dar- av iiro i behov, h a rNtt a t t a r kvar- lZitenskapen ffi u t ett belopp en @ ng f6r alla som bidrag till deras uppe- lhiille och utbildining.
Siidana under- hallsbidrag skola tagas u t före ai~~vs- och testament~~ottcr, men fA icke liiri- da till inskriinkning i den arvslott som skall tillkomnia annari bröstnrringe, vilken ph p u n t l av sjiikilom eller lik- nande omstiindigheter iir u r stii; tl att förs5rja sig och SOM pi^ deii grund iir i behar av sin arvslott obeskiireli.
Brö~tarviiiges laglott kan iireir en- ligt f örslaget f i iiikriiktas av uiicle~- - hAllsbidrag, som arrliitaren genom tes- tamente anslagit till ett # sitt b61-n: vilket till foljd av sjukifom eller annan!
dylik orsak ar urstlindsatt a t t försör- ja sig och som ej kan » av sitt arv eller annorledes n juta skiiligt unt ' ierMll ».
MARTA BJöRSBOM ROMSOS.
Datoj kaj faktoj psi Ba gaca movado, l ~ d e - r pa esperanto - titeln pil Aii- na T. Xilssons lilla broschyr D a t: t o c h f a k t a r ö r a n d e freds- r ö r e l s e n.
Den liar niimlige~i mil1 skickats u t i ilen iiitwiiationellt g b g - bara esperanto-driiktexi, och man kali endast i i t t r ~ c k a förhoppningen at t tie fredsvihimr, soni ~ i: i det konstgjorda spriiket söka tillagna sig vatl sorii dar- igenom bjudes dem av skilda 1ti1:rIcrs tryck i den sak, som ligger deni o i l l hjiirtat, nii ' itte hitta reda p5 den lilla goda uppslagsboken med dess orieiitc- rande upplysningar om det organiise .. rade fredsarbetet i viirlden.
D H E R T H A Från bokvarlden.
Revolutionsnoveller av Anna Lem &amp; Elgström.
Albert Bonniers f örlag.
Föreliggande bok innelz&amp;ller bade gammalt och nytt, bland det gamla ett par av de basta berattelserna f r a a » Stjsii.nan ram namn a r malört », vil- ken nu för langesedan a r utg&amp;ngen ur bokhandeln.
Alltsammcms rör sig kring fiBanska revolutionen, utom den sista » novellen », som ' beliandla~.
Cola di Ri- enzi och snarare utgör ett försök till psykol~gisk förklaring av denna mang- besjuBgna historiska typ - en bland- ning av estetsnobb och iirlig idealist, som val alltid kommer a t t vara aktu- ell.
Har vill jag endast inskjuta den anmiirlmingen, a t t uttrycket » den gamle » knappast passar in p &amp; en 40- aring, och mer var ltienzi knappast, d &amp; han blev dödad 1354.
Men .aven en 40-Bring, som över huvud taget tiinker nagot, a r vtil i stand a t t bakom livets tomhet ana sin » egen tomhet, uselhet.
aktheten i det religiösa patos, som bär hennes hjiiltegestalter genom lidandet.
De djupa orden om var plikt a t t » adla t v h g e t till frihet » har ingen battre förstiltt ä n hon. '
.
För övrigt varslar boken om ett nytt utvecklingsskede i förf: s produktion - de nya berättelserna synas mig vara just de konstnarligt liögsfstiende.
H a r hennes stil f ö r ~ ~ haft t anknytnings- punkter till ett miileri i grella färger, sli för den nu tanken pli en helt annan konst, p &amp; musikens förmhga a t t i f % toner saga det osägbara.
Det ligger bade över Liljemiraklet och Damen som neg en sordin, som gör, att läsaren omedvetet skärper sin lyssnarstiillning ocli sjalv spinner vidare p &amp; melodien.
Och vad sjalva upptakten betraff ar, Gossen fr&amp;n havet, stil liar vii1 Anna Lenali Elgst.röm aldrig gjort nagot mera suggestivt a n denna Bretagne- symfoni, dar man bakom liavsv~gore muller ocli hiisthovars klapprande kan ocli svaghet, som icke kunnat bara den ursk:ilja det innersta sjiilslivets spröda stora sainning han undfatt, icke för- m5tt M1l.a idealet högt nog, utan för- blandat det med dess sken - » .. I franska revolutionens tid befinner sig förf.
p5 sin mammas gata, och det iir mycket s a l a n som ett historiskt för- biseende insm.yger sig i framstallning- en.
Allting, f plin memoartonen till adelsnamnen, verkar sjalvsyn, och teckningens intensitet ala icke det bit- tersta valdsamrnare iin sjiilva den hem- ska verkligheten vev.
Men medan vi andra för det mesta leva i avtrubbade stamningar, kan skalden p5 nytt ge- iiomlevci revolutionerna, d &amp; vardags- manniskan blir antingen hjiilte eller slrurk.
Och skald iir Anna Lenali Elg- ström, icke ' minst dari a t t hon later » döden uppslukas av segern », ser me- ning aven i det meningslösa.
Man skall ha bra liten aning om religion i allmiinliet och protestantisk religiosi- tet isynerliet för att.
icke igenkanna flöjttoner.
Hade det i stallet för h e n- n e s namn under denna titel statt Ste-.
vensons eller Conrads, med vilka hon röjer slaktskap utan a t t imitera dem, S &amp; skulle kritiken översvalla av lovord ...
LYDIA WAHLSTROM.
Grottmänniskornas årtusenden av Hamm Rydh.
P.
A. Korstedt S: Söners förlag.
Blott den verklige vetenskapsman- nen Ban verkligen popularisera sin ve- tenskaps landvinningar - det a r en tes soi:n ej minst galler, det arke:oiiogiska oinr %det och giiller i allt högre grad j u, längre bakat i tidernas dunkel det stracker sig.
Utan, den .vetenskapliga skolningens fasta underlag verka l ä t t f örsöken a t t frammana en lconkret bild a v v&amp;ra urfader.s liv mer eller mindre grotesk omkostymering av det narva- rande.
I hur mycket högre grad fan-.
122 H E R T H A tasieggande iiro ej de, fA fakta och de dunkla anty diiingar som f orskninwen ännu har a t t apbeta med, d &amp; det Gäl- ler d e första sparen av m %n~klig till- varo.
Den som haft n&amp;gon kontakt med arkeologisk f or skning under de senaste artiondena har ej kunnat undgA a t t gripas av den k ~ o ~ n s t n ~ l kraften iga hos de uraldriga djupbilder .som i stort an- tal upptäckts p &amp; väggarna till nagra syd£ ranska ocli nordspanska grottor.
Det ar till dessa grottm&amp;lningars viirld och till de skeden som förberedde dem \ - i fatt en förtriifflig vägvisare i Hanna Rydhs bok, illustrer * ad av bl.
a. e t t fler- i färg.
Ett tal vackra av International Federation of Uni- versity Women förf attaren tilldelat sti- pendium beredde henne far ett par lir sedan tillfälle a t t g &amp; ort och &amp; ille stu- dera fynden, och nden tjusning &amp; an kan- de av .att triinga in i grottornas hem- lighetsfulla, sv&amp;rtillgängliga galleri och rid lampskenet ' urskilja de ur dunklet framträdande mäktiga och liv- fulla gestalterna meddelar sig Siren till läsaren.
Att den primitive konstniis, som skapat sadana bilder, ar förtrogen med varje drag hos sina modeller kan ej betvivlas.
Hans f~rfiider, som genesa- tion efter generation mast försrara den grotta, där de sökt skydd undan köl- den, mot i n t r h g av lejon och; björn, ha ocksh generation efter geileration som jagare iakttagit sitt rillebsid och smugit sig inpA, det.
Alla gjorda un- dersökningar peka emellertid med be- stämdhet i den riktningen a t t djui; fres- kerna inne i grottornas mörker ej till- koqmit i dekorativt syfte utan ha en hemlighetsfull magisk, inncbfird.
Uan ville locka fram det atrAdda ~ille ' urii- det, bison och hjort, hast och ilen, ge- nom a t t avbilda det.
Ytterst intrcs- - sant i detta avseende iir det faktum a t t Wder a r de fruktade vildd juren ej förekomma.
Det anförda mii - rara nog för a t t ge eii f örestallning om det uiiderhiillandc satt varpii författaren ger den oinvigde glimtar a r vara stamfaders liv i en ti- dig epok av gldern, Artusenden tillba- ka i tiden.
Hanna Rydh, som vid fle- r a arkeologiska exkursioner i Stock - holmstrakten i egenskap av ciceraii do- kumenterat sin f ö m a g a av populiii * frarustBllning, liar med denna bok gi- vit ett iiytt bevis p &amp; det intresse soni sakkunskap, entusiasm och bersttarta- lang i förening förma avvinna aren ett vid fiksta aii.hlicken svArtillgiii ?gligt material.
SIGRTD LE1 JOSHCFTKD.
Rosor p &amp; friland av ihtw C ' ~«CS.YO~L Tiralilströiii k Wids trands förlag.
Eli för alla blomsterviinner fiirtju- sande bok, som just nu a r högaktuell.
Efter en .historisk resumé av Drottniiig Rosas liarstamning och .hur hon friin Indien och Persien tringt upp anda till iiwden, viiitap (len iindenisa~lrle a~deliiingeii.
Ti presenteras för clt?
skilda faiiiiljeriia och f; i veta vilkz sar- drag, soiii skilja deni f ~ t.
Och s i fii r i reda pi förutsiittningarna för att de olika rosorna skola trivas i vArt l i ~ f t - streck.
P filAga om s; iriiiiiaiist~i~lrii~i~~ a r rosorna, sAviil med Iiiinsyn till farg och stciblek soiii blomningstid och viixt- siitt i iirrigt, f &amp; ri aven goda rhd.
80111 ragledning i roseiilratalogeriias lab7- riuteia iiiw Imkeii ar stort viisile tl; i den gela .oss ett iirvtil al- (le vaclrrmtc ocli pii siiiiinia giirig hiiidigaste sorterila nicd uppgift om ileras iitiiiI1i.knmit~c egenskaper.
Ett trettiotal bilder for.- höja I~ckeiis ~iirdc.
SIGRID T ' LRICII.
C F - B - F. Kretsarna.
Deii 5 iiiaj .hade kretsen tillsxminniis med Frisinilade k v i n n o ~ s diskussioiisliliibb, Mo- ' G ii v l e k r e t s e ii hacle den 10 iiiars Aerata kvinnors förening, K. F. U.
K., Soci- iiretsmöte &amp; Grand Hôtel mecl föredrag av dclemokïntiska livinnokliibben och Vita Ban- f r u Signe Lyth f r h - Oslo om Frans Mi- det aiiorcliiat offentli &amp; möte i Högre al.lm., liiroverkets aula, varvid kj-rlioherde Hagb.
Irae1 Franzén.
Isberg.
Bialinö, talade om wDe nya barna- Torsdagen den B aug.
samlades kretsen tillilra inecl ett stort antal ~ i t o n l s ~ ~ e till i i d ~ \ ~Hrclslngariia~.
.
inöte i rand Hôtel, clA re~logörelse~ Piiiiiila- cles fik Freclrilia-Breliier-FGrb~~ndets Zrs- M a l n i ö l i r e t s e n hade clen 19 april inöte av kretsens resp. oinbucl vicl mötet, sitt sista kretsmöte före sommaren under ïi:ökiiarna &amp; ina Akerberg, Anna Sunclboiii, ordföranclesknp av f r u Elisabeth Queiisel, ii fruarna Gunliilcl Delin och Hedvig Törje- Stadt Hamburg.
Sedan f r u Qiiensel redo- son.
Hiirefter talade f r u ~ s ' t e r Lutteniaii gjort för F.-B.-F:s Brsmöte i Stockholm, lionstw.
cm wM~nniskogen1eiislra1~ens höll cloktoï Selina Colliander fran Ltincl Efter bada mötena saiillacles cleltagurnr~ föredrag oin en resa i norra Afrika, beled; rid en god tesug6 uncleï korclialt sanllirii-in.
saga t av skioptikonbilcler. '
stinllacles till EX a l iii s t a d k r e t s e ii samliriim fredagen den 23 april.
Prograin- niet upl~tog föredrag a v fril Schubert-Ström frfin Nalinö oin Mensencliclrssysteinet iiiecl clenlonstrti.tion av en ung elev, som med stor grace och siilierhet utförde en hel del rörel- ser, saviil llittare som svtfrare.
Den mycliet talrika publiken f61 j de ined stort intresse den vackra uppvisniiigeii.
EfterAt var sain- livlim anordnat, mrvid f r u Hernqvist i liort- het redogjorde för brsrnötet i Stocliholiii.
J ö n l i ö p i n g s k r e t s e n liacle den 22 april ett samlrviim varvid orclföranden, f r u Schartau, redogjorde för F.-B.-F:s Hrsiiiöte i Stockholm 7-8 april.
Efter clen diirpfi följande tesupén disliu- terades » Den inoclerila liviniians mecl ut- ghgspiink t f r8n i \ Iarili,z Stj eriisteclts arti- kel &gt; ?K \ - innan p5 t r ö s l i e h ~.
K r i s t i a n s t acllr: e t s e n hade clen 20 april möte d Fri~iiurnrehotellet under ord- förandeskap av f r u Elisabeth Sjövall, var- vicl rektor Ellen Widerberg redogjorcle för F.-B.-F:s Arsmöte i Stocl~liolm, f r u E. Sjö- rall föredrog dikter av sli8neslralcler och f r u T. Winberg underhöll med iniisik. '
M a r i e s t a d l i r e t s e n hacle clen 3 maj en mindre ntfarcl till Bergatorps HushUls- skola och Berga gamla kyrka.
Efter &amp; ter- lionisten till Mariestacl stinili~iini, varvid liiiiii~ades redogörelse för arsmötet i S tocli- hol111 i april atföljt av en stuncls diskussion dels o111 ~clen moderna Iiviiinan,, dels om an-.
orcliiandet av övniiigar i offentliga mötes- f örhandlingar. '
P5 inbjiiclan av F.-B.-F.-kretsen, Vita Ban- det, H~~ismodersföïeningen och Kyrkl.
ung- domskretsen höll f r u Liitteinaii den 15 april i folkskolans högticlssal föredrag om » i \ 9iin- uiskogemensliapens konst&gt; inför en Bhörar- slrnrn som till sista plats fgllcle saleii.
V 5 n e r s b o r g s l i r e t.
s e i i hade den 7 jan.
samrnantriicle p &amp; Residenset, mrvid f r u J. v. Sneiclern hö11 föredrag öres h m e t: wNBgot om vhra dagligdags hancllingar och cleras psykiska innehAl1, vad som sker i det son?
synes ske ».
Aftonen avslutacles nied.
.
tesupé.
Den 4 febr.
hölls 5rsmötet under f r u av Sandebergs orclförandesliap.
Den f örutva- rande styrelsen omvnlcles.
Styrelsen bestar av fru Jiilia T. Sileiclern, orclf., fru Biina av,
standarinna, friiken E k t Ahrenlöf.
Till suppleanter omvaldes doktor Gulli Ivarsson- Pauli och @ adssjukskötersk~an frtiken Stina JIide.
Re~isorerna, frmrnu Gerda Olssoii och Anna Andersson, omraldes liksom deras suppleanter, fröken Thyrtl Freding och frii Kiith Liliiis.
Till ombiid vid förbundets Ars- möte i Stockholm rakles bru Gerda Tiell- berg, meii fröken J1.3i-ta Undén som .supple- ant.
Fru Envall-Garddl föreslogs som nietl- Förbiinclsstyrelsens förslag till stadgar an- lem a r förbundets delegation till kongres- togos i sin helhet.
Arsargiften bestiimcles sen i Puris.
Arsmötet stadf iiste den medlemsargift a v till 4 kr.
3: 50, som kret.wii lnvliminiirt beslöt under Diirefter höll f r u Gertriid Törnell före- liösteas Hertliadiskussioii.
drag om: aPensionsförsiikringeii och krin- Syk-öpingskretseu~~mmtin~~ nornas, rarpk gemensam tesupS intogs p5 triidde den 1 murs i Odd Fellows klubb-.
Stadshotellet; &amp; ng av fru Hessel och rek- lokal.
Sedan orclförmclt~n fru lliirta Fmt tor Munthe.
liimnat en del mecldelaliden antogs eii rtl- solution r a r i kretsen instiimde i de motio- Den 29 niars samniantriidde kretsen pA Arbetarföreningen.
Till representanter viel ner pilka rack.ts a r riksdagens kriiiiilig:~ förbundets tlrsmöte i Stockholiii ralcles fru letlaniöter i f ollipeiisionering~f rAgan.
D,iir- Julia v. Sneidern, fru Sigriin Carlsson och efter hö11 fröken Elleii Michelsen fuidrtig om Jlwlame de StuGl.
Sedan för ?drtigslifil- fru Annie B ~ g l i ~ i s t.
laren artiwkats nr ordförtinden intogs go- Offentligt föredrag hölls nv fru Ester nieiisani tesulk - Lutteman över iiniiiet: aKrinnoiclea1 förr Den 23 april sammautriid (1e Irretsen Gnyo, och nus, varefter supé intogs pil Stadshotel- let; s h g av fru Gerda Astrand nied aclioiii- varrid fru Gertrucl I-nger reclogjorde fiir Arsniiitct i Stockholqi.
pagneinaiig a r fru Ellen Carlberg.
Oriifiirnndeii fru JIiirt:~ Fant mcdtlt~latl (~ (lirefter a t t dett:i rcir sista giiugeii hoil led- (le förhancllingarna pli grund av sin arflytt- K .IL r 1 s t a d s k r e t s e n inledde ar- iiing fr8n staden.
V. ordföranden frambar betshet .mer1 offentligt föredrag a r fru Gert- rud Törnell om Socialf örsiikringen .och kviii- i rarmhjurtode ordalag styrelsens och krct- wns tackstimhet för allt det arbete och nornas.
En mindre krets, som senare ph kr&amp;llen id en liten kollation samlades om- oegennyttiga intresse fru Fant nedlagt fiir Syköpingskretsen under (le 3 Gr - (1. r. s. kring fru Törnell, .fick njuta av hedersgiis- serlan kretsen bildadtn -- hon tjiinstgjort tens eminenta gilror .som ' kuplettshngersh-ri.
Arsmötet hölls i Stadskiillaarens klubb~ii- soiii dess ordföninde.
Diirtbfter följde musilqmgrain med piug ning den 22 m r s.
Till styrelse omvaldes a r fröken JZariaiine Möruer samt pi:tnor ?iii- fru Gerda Hell~berg.
frii Sancy Enwall-ear- rlell och f ïu Elsa Lor6n.
Brsiigelser före- sik a~ f r u Jiiirta af Klintberg.
Den a~gliende ordförairclcn och de upp- 1,Sgo f r h i fru Milly Kleve och fru Signe 0.1s- triidniide liylladcs nied 1) loninior.
son.
I deras stiille iiivaldes frilierriiiiian Sigrid Leijon.1~ri.f F L I ~ och f lick,9kolans före- Kriillen avsliitades niecl tesi.ij) é. Sandeberg, r. ordf., f r u Camille Jennische, sekreterare, fru Sigrun Carlsson, liassaför- valtase, fruarna Anni Bergkrist, Lilly Lund- berg och Hilda Böhnier samt fröknarna Hilda r. Sneidern och Anna Wallin; supp- leanter: fruarna Gerda Carlsten och sanna Victorin.
Till re~isorer omraldes fru S o r a Arvidson och fröken Alnia Xilson med fru Paalzow och fröken Anna Lundborg till suppleanter.
.
Tidskrift för den svenska kv-innorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET.
Redaktör: EZZen K i e m a n.
Samtliga förbnndsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbzcMsf-edlemmar pre- numerera &amp; närmastc~ postanstalt eller i bokha.ndt !Z.
Pris för postupplaga: 1 / 1 &amp; r kr.
6:50; 1 / 2 &amp; r kr.
3:50; 1 / 4 ' kr.
1:90.
Eösnummcr 65 öre.
Redaktion och expedi- tion: 48 Klarabergsgatan, 8t~ckhoZm.
Redaktioxidtid: tisdagar och fredagar 162.
1 4.
Tel. Norr 48 50, 27 62.
Expeditionen: k, !.
11-4 varje söcke ?@ag.
Tel. Norr 48 50, 27 82.
J.0 H A W H A BRUNS~SOIHS V A V S K O L A Kurser för: Utbildning av Vävlärarinnor - Arbetsförestbderskor Yrkesväver~kor - Hemvävning.
FÖrsBljning ao Vävnader, M ö b e l ~ ~ g e Mattor, r, Gardiner, Klänningsi ' yger, mm., Väogarner, Vävstolar m. tillbehör.
Sto ' la och Försäljr !dng: C e l.
133 63 C e l.
Norr 437 K U N G S G A T A N 70, S T O C K H O L M .. En delikat " Smakar mera dEn det kostar " I I uivånd i hush4ilet Arboga Smörblandnihg ' ' MEJERIT " ersätta fullständigt smör, men f bfligarm De svensk^ hushAlletu dominerande tåt &amp; ar en prydnad för kaffeboro det.
Varje husmoder kan p i förhand vara viss om det läckraste resultat om vid bakningen användes 1 I I Misslyckas aldrig!
- Lämnar aldrig bismak?
I ~~odibolrns Nya Järnsa8n8siabrik E.
L. ERICSSON Speci~lcloffär för Sangar, siingkladeï, Soffor, Ottomaner 1 och 2 biiddar, Tacken, Filtar, berkast, ' Kuddar m m., m. m..
b okt ar &amp; Utst~c~~niug 16 N o r r l a n d s g a t a n 16.
, ' - C a r l B r O S t r ö in S.
.
Tel. ' 78 66, Norr 71 81.
är fullkomligt enastiende i atyrka O C arom.
~ Förnämligaste kvalitetsmärke - - KOP DEN.
S t ä n d i g 4 o n t r o l l a n t: Fil.
Dr. Fr. I d i l j e b l a d aukt: h a n d e l s k e m i s t.
.
-.
-.
- -.
-.
i; Ellep Key till sist.
Av Ellen Klernan.
Elien Keys llvslhje.
Av Hilma Bcwelius.
.
.s Nattarbetslagen.
Av Ida Fischer.
Lagberedningens förslag till lag o m arv.
AV Martha Björns .bom Romson.
Fredrika-Bremer-Förbundets stiperidier ' 1926; Frin bokvärlden.
b.
.
.
FSB.-F.-kretsarna.
.
.
-.
Ett verksamt vapen iira maltdryckerna i kampen mot smuggels De ' kommuner, som genom beviljande av.
: ' P * Atkomst - av maltdrycker., främja haiigeboni.
;&gt;::.
I * i.
'.
.
.
n;.
. "
-. "
,.
' verklig iiyl ' kterhe t..
btockholms Bokindustri Aktlebolkiya Boktr., ~tockhcim 1926.
--
